Motion till riksdagen
1989/90: Sk29
av Inger Schörling m.fl. (mp)
med anledning av prop. 1989/90:50 om
inkomstskatten för år 1990, m.m
1. Propositionen - ett blått paket med röda snören
I propositionen föreslår regeringen ett första steg i en reform av skattesystemet.
En sänkning av den direkta inkomstskatten, speciellt för höginkomsttagare,
skall finansieras av höjda indirekta skatter, annorlunda beskattning av
kapitalinkomster samt skärpningar av regler under inkomstslaget "inkomst
av tjänst". Vissa förändringar i småhusbeskattningen, förmögenhetsbeskattningen
samt företagsbeskattningen föreslås, lindringar i det obligatoriska
sparandet föreslås liksom även några andra regler med speciella tillämpningar.
Förslagen har baserats på fyra olika utredningar (RINK, KIS, URF och
IBU) som behandlat respektive inkomstbeskattning, indirekta skatter, företagsbeskattning
samt inflationskorrigerad beskattning.
Viss hänsyn har också tagits till miljöavgiftsutredningens (MIA) delbetänkande
om trafik och energi. Sammanvägningen har karaktären av en kompromiss
som nåtts mellan socialdemokraterna och folkpartiet.
2. Miljöpartiets motion - ett grönt skattesystem
Miljöpartiets motion gäller ett första steg mot ett grönt skattesystem, ett steg
som skulle kunna genomföras redan inför 1990 årsskatter. Huvudpunkter är
- låglöneprofilen är det primära i de föreslagna lättnaderna i inkomstskatt
- miljöprogrammet är det primära i de indirekta skatterna - ett nytt sätt att
se på dynamiska effekter
- full finansiering av skattesänkningarna för att motverka ytterligare ekonomisk
överhettning.
I dessa fundamentala avseenden skiljer sig vårt förslag från propositionen,
vilken vi därför avvisar.
3. Olika motiv för en skattereform
3 a. Livskvalitet eller ekonomisk tillväxt
Ett viktigt mål för skattereformen sägs vara att befrämja en fortsatt ekonomisk
tillväxt. Miljöpartiet de gröna tar avstånd från denna målsättning. Diskussionen
om "tillväxt” måste föras i bättre preciserade termer för att bli
meningsfull. Den måste skilja på grundläggande begrepp som produktivitet Mot. 1989/90
och produktionsvolym och den måste framför allt diskutera tillväxtens inne- Sk29
håll, dvs vad som eventuellt skall växa. Helt klart är att i flera avseenden
är en minskning av ekonomisk aktivitet en viktig förutsättning för en god
miljöpolitik.
Miljöpartiet de grönas uppfattning är att en ökad produktivitet, dvs produktion
per arbetstimme, i allmänhet är av godo. Detta gäller under förutsättning
att ökningen är resultatet av en bättre arbetsorganisation, ny teknik,
e.d. och inte av en ökad rovdrift på människor och natur.
Detta konstaterande leder inte automatiskt till slutsatsen att därmed också
en ökad total produktionsvolym skall eftersträvas, i varje fall inte av varor
som medför förbrukning av knappa råvaruresurser eller som orsakar miljöförstöring.
Den arbetsinsats som friställs genom en förbättrad produktivitet
bör i stället användas dels för arbete inom vård och omsorg, dels för en förkortad
arbetstid och uppmuntran av arbetsinsatser inom den informella sektorn.
När vi nu yrkar på en sänkning av den direkta skatten på arbete och samtidigt
vill öka beskattningen av energi, transporter och konsumtion, är det
med en förväntan att människor skall bete sig på ett ansvarsfullt sätt, på ett
sätt som grundar sig på förståelse av livskvalitetens förutsättningar. I stället
för att öka sitt lönearbete för att driva upp sin materiella standard, kan
många välja ökad fritid och ökade insatser inom den informella sektorn, dvs
ägna mer tid åt familj, åt att hjälpa medmänniskor och åt andra obetalda
sysselsättningar. Detta minskar penningekonomins betydelse till förmån för
ökad livskvalitet och ökad självtillit. Den ”dynamiska effekten” verkar då i
motsatt riktning mot vad utredningens majoritet förutsätter.
3 b. Skatterna som styrmedel
Vi anser att följande starka skäl finns till att genomföra en grön skattereform:
1. Skatterna skall användas som styrmedel för att motverka misshushållning
med resurser och miljö. Skatterna på ändliga råvaruresurser måste höjas
kraftigt för att minska överflödskonsumtionen av dem. Miljöskatter och
avgifter på miljöfarliga utsläpp m.m. måste också införas i större utsträckning
och på ett mer konsekvent sätt. Den del av inkomsterna från sådana
skatter som förväntas bestå under lång tid framåt kan användas till att sänka
skatterna på arbetsinkomster, både den direkta inkomstskatten och arbetsgivaravgifterna.
En sådan överflyttning av skattebördan från skatt på arbete
till skatt på naturresurser och miljöutsläpp gynnar en miljö- och resursvänlig
konsumtion samt återvinning.
En betydande del av inkomsterna från höjda skatter på ändliga råvaror
och på miljöutsläpp ger emellertid endast intäkter i ett kort tidsperspektiv.
Eftersom syftet med skatterna är att minska resursförbrukning och utsläpp
kommer skatteinkomsterna att minska i takt med att så sker. Sådana inkomster
kan inte användas för sänkning av inkomstskatterna utan bör i stället användas
till investeringar i ny miljövänlig teknik, t ex järnvägsinvesteringar, i
flödande energikällor samt i energisparande.
2. Skatterna bör, i likhet med vad fallet varit hittills, användas som fördel- Mot. 1989/90
ningspolitiskt instrument. För detta krävs för det första ett regelsystem som Sk29
försvårar skatteundandragande. För det andra skall inkomstskalan ha en god
låglönestruktur, dvs att de som har höga inkomster skall betala hög skatt och
att de som har små inkomster skall ha lägre skatt och därtill eventuella bidrag.
Det första kravet är tillgodosett av utredningens majoritet medan en
god låglönestruktur saknas. Vårt förslag till skatteskala har en bättre låglönestruktur
än den av regeringen föreslagna.
4. Inkomstskatten 1990, ett första steg
Miljöpartiet de gröna vill verka för en skatteskala och bidragssystem där
höga marginaleffekter vid ökade arbetsinsatser undviks och där grundavdraget
successivt höjs. Målet är att minska skatter och avgifter på normala arbetsinkomster
och ersätta dem med högre skatter på råvaror, konsumtion,
reavinster och kapitalinkomster.
4 a. Skatteskala och grundavdrag
Den i propositionen föreslagna sänkningen av den statliga inkomstskatten
kommer huvudsakligen höginkomsttagarna till del. I inkomstskikt över
75000 kr. i beskattningsbar inkomst vill regeringen sänka inkomstskatten
med 7 procentenheter och för lägre inkomster med 2 procentenheter. Vi föreslår
i stället att skatten sänks med 4 procentenheter för inkomstskiktet
över 73000 kr. och för lägre inkomster med 3 procentenheter. Samtidigt föreslår
vi en höjning av grundavdraget från 10000 till 12000 kr. Det måste
betonas att dessa förslag innebär ett första steg mot ett skattesystem med
väsentligt högre grundavdrag och högre marginalskatter i de högsta inkomstskikten
jämfört med regeringens förslag.
Sammantaget kostar våra förslag statskassan ca 29 miljarder kronor. Regeringens
förslag till förändrad skatteskala med oförändrat grundavdrag
kostar ca 30 miljarder.
4 b. Fördelningspolitiska effekter
Sänkningen av inkomstskatten enligt miljöpartiets förslag och enligt propositionen
vid några olika inkomstlägen framgår av följande tabell:
Taxerad inkomst 50000 100000150000200000250000300000
Skattesänkn. enl Mp-försl. 1840 3490 5490 7490 9490 11490
Skattesänkn. enl prop. 800 2550 6050 9550 13050 16550
Differens Mp-försl. - prop. 1 040 940 -560 -2160 -3560 -5060
Skattesänkningen blir med vårt förslag större än i regeringens för personer
med en taxerad inkomst under ca 130000 kr. Med hänsyn-till att de höjda
indirekta skatterna drabbar dem som har låg disponibel inkomst mer än
andra, har vi funnit att det är nödvändigt att låginkomsttagarna ges en större
skattesänkning än vad regeringen föreslår. För höginkomsttagare blir skattesänkningen
i vårt förslag mindre än vad som föreslås i propositionen. Till 10
följd av ökade indirekta skatter, skärpt kapitalbeskattning, minskade av- Mot. 1989/90
dragsmöjligheter, m m får höginkomsttagarna som grupp en något lägre dis- Sk29
ponibel inkomst i vårt förslag jämfört med i dag. Detta är motiverat med
hänsyn till behovet att strama åt överflödskonsumtionen.
5. Villabeskattningen
Den nya fastighetstaxeringen medför enligt existerande regler kraftigt höjda
skatter. Det är därför riktigt att schablonintäkten minskas som föreslås i propositionen.
Särskilda problem uppkommer i skärgårdar och andra områden
som är intressanta för fritidsbebyggelse. De två exempel som återfinns i propositionen
är inte tillräckliga för att kunna bedöma hur den nya taxeringen
slår i dessa områden. Regeringen måste här redovisa ytterligare material för
en rättvisande bedömning. Vi anser att problemet är ytterst allvarligt för
dem som berörs och att man måste beakta det faktum att varje hus har två
olika marknadsvärden, ett högt värde som eftertraktat fritidshus och ett
lägre värde som ortsbor har råd med; det finns ju också två distinkt olika
marknader för sådana fastigheter. Taxeringsvärdet skall alltså vara annorlunda
för ett hus som bebos av ortsbor än om det är ett fritidshus.
Ett annat problem med fastighetstaxeringen gäller att hus där energibesparande
åtgärder vidtagits får ökade taxeringsvärden och därigenom högre
boendekostnader. Regeringen bör lägga fram förslag om hur detta förhållande
skall kunna undvikas.
6. Förmögenhetsbeskattningen
I propositionen föreslås en delvis ny konstruktion med höjda skiktgränser
för beskattningen av förmögenhet. Vi accepterar höjningen av gränsen för
förmögenhetsskatt men däremot inte sänkningen av skatten i högre skikt. I
stället föreslår vi följande skala för uttag av förmögenhetsskatt:
upp till 800 000 kr. 0%
800 000 - 1 600 000 kr. 2%
över 1 600 000 kr. 3%
7. Löneförmåner, speciellt bilförmån
Nuvarande system för beskattning av tjänstebil uppmuntrar i hög grad privatkörning.
Med tanke på de tilltagande miljö- och hälsoproblem som är direkt
förknippade med biltrafik måste det anses vara helt förkastligt. För 1990
tillstyrker vi därför regeringens förslag att höja förmånsvärdet till 30% av
nybilsvärdet. Detta ser vi som ett första steg. Förmånsvärdet bör höjas till
40% för år 1991.
Dessutom behövs omgående en översyn vad gäller problematiken kring
privatkörning med tjänstebilar i syfte att finna bättre metoder för att kunna
minska den.
11
8. Avdrag i ”inkomst av tjänst’
8 a. Resor till och från arbetet
Angående avdrag för resor till och från arbetet måste reglerna primärt grundas
på önskemålet att inte uppmuntra bilresor i tätorter.
Det i RINKs betänkande framlagda förslaget om att avdrag för resor skall
medges för det avstånd som (enkel resa) överstiger 3 mil har mött motstånd,
speciellt från personer bosatta långt från orter där allmänna kommunikationsmedel
är tillgängliga. Vi föreslår att minimigränsen i stället skall vara
1,5 mil (enkel resa); över denna gräns skall den skattskyldige ha rätt att dra
av 8 kr./mil oberoende av vilket fortskaffningsmedel han i verkligheten använt.
Ett avdragstak om 30 000 kr. bör finnas.
Genom att avdraget är knutet till person snarare än till fortskaffningsmedel,
uppmuntrar vårt förslag till användning av allmänna kommunikationsmedel
och till samåkning i högre grad än nuvarande utformning av reseavdraget.
Med hänsyn till att en stor del av taxeringsnämndernas, skattemyndigheternas
och skattedomstolarnas arbete går åt till att pröva bl a tvåtimmarsregeln
i det nuvarande avdraget kommer vårt förslag att innebära en
betydande administrativ förenkling och ge berörda myndigheter möjlighet
att koncentrera sitt arbete på viktigare uppgifter.
8 b. Traktamenten
Vi anser att det är viktigt att en kraftig skärpning sker i fråga om beskattningen
av traktamenten. Det i propositionen framlagda förslaget att beskatta
traktamenten för endagsförrättningar måste betraktas som ett första
steg i en omläggning av systemet.
8 c. Egen bil i tjänsten
De nuvarande avdragen för att använda egen bil i tjänsten är baserade på
full kostnadstäckning för bilinnehavet. Det är en grav orättvisa att skattesystemet
på detta vis skall stödja vissa personers bilinnehav, och vi betraktar
den i propositionen föreslagna minskningen av avdraget till 11 kr. per mil
som helt i linje med vår politik.
9. Fastighetsskatt för hyreshus
Höjningen av underlaget för beräkning av fastighetsskatt från 55 till 65 % av
taxeringsvärdet är en anpassning till den höjning av fastighetsbeskattningen
av småhus som blir en följd av den nya taxeringen och accepteras därför.
Övriga faktorer för beräkning av fastighetsskatt är oförändrade.
10. Kapitalvinstbeskattningen, speciellt beskattning av
pensionsförsäkringarnas kapitalavkastning
RINK:s förslag om en beskattning av pensionsförsäkringarnas avkastning
motiverades av att allt sparande skall beskattas på ett likformigt sätt. Så har
inte skett hittills, vilket torde vara en viktig orsak till att en allt större andel 12
Mot. 1989/90
Sk29
av bl a svenska aktier numera ägs av institutioner, typ pensionsförsäkrings- Mot. 1989/90
bolag, i stället för av enskilda hushåll. För miljöpartiet som eftersträvar ett Sk29
småskaligt och spritt ägande är detta inte tillfredsställande. Skattefriheten
för pensionsförsäkringsbolagen har också gynnat dessas möjligheter att investera
i kontorsfastigheter m m, bl a i centrala lägen i storstäderna, vilket bidragit
till en osund överhettning i dessa områden.
En beskattning av pensionsförsäkringarnas avkastning är därför väl motiverad.
Med hänsyn till att medel i pensionsförsäkringar är långsiktigt bundna
och med hänsyn till konkurrensen med utlandet är det dock motiverat med
ett något reducerat skatteuttag jämfört med övriga kapitalinkomster.
Förslaget att endast 75 % av pensionsförsäkringspremierna får dras av
1990 kan accepteras som en övergångsregel för detta år för att undvika skatteplanering
i samband med planerad marginalskattesänkning 1991.
Miljöpartiet anser att det första steget i beskattningen av pensionsförsäkringarnas
avkastning bör tas redan 1990. Skattesatsen bör då vara 5%. Detta
motiveras dels av fördelningspolitiska skäl, dels av stabiliseringspolitiska
skäl. Beskattning av pensionsförsäkringarnas avkastning får effekt först med
något års eftersläpning. Då 1991 befaras bli ett år då en betydande köpkraft
släpps loss med anledning av kraftiga sänkningar av marginalskatter, bör en
del av skatten på pensionsförsäkringarnas avkastning införas redan 1990 och
därigenom få stabiliseringspolitisk effekt 1991. Den föreslagna skatten beräknas
ge staten en inkomst av ca 1,8 miljarder kronor 1990.
11. Stegvis ökning av de indirekta skatterna
lia. F.nergibeskattningen
I ett särskilt yttrande till KIS-utredningen har Carl Frick utförligt redogjort
för miljöpartiets syn på energibeskattningen. Denna innebär i korthet att
energi bör beskattas med råvaruskatter på icke förnyelsebar energi samt
med miljöskatter. En sådan energibeskattning drabbar all användning av
icke förnyelsebara energiråvaror och sådan energianvändning som medför
miljöproblem. Den uppmuntrar till utvecklande av teknik för effektiv energiomvandling
och minskande utsläpp. Alla verksamheter som förbrukar
energi drabbas lika och får samma sparincitament.
Regeringens förslag att år 1990 momsbelägga energin utan att höja punktskatter,
miljöskatter eller råvaruskatter leder till ökade energipriser för hushållen
som därigenom får ett ökat incitament att spara. Däremot ökar inte
kostnaden för företagens energianvändning eftersom momsen kan lyftas av.
Det är till och med så att propositionen föreslår en sänkning av elskatten
med 2 öre/kWh, vilket innebär ökat uppmuntrande av energislöseri och står
i klar motsats till den deklarerade energipolitiken.
Miljöpartiets alternativ för 1990 följer i huvudsak Roy Ottossons reservation
i MIA:s nyligen framlagda delbetänkande. Med hänsyn till tidspressen
föreslås dock att energiskattehöjningar under 1990 tas ut i form av höjning
av existerande punktskatter till en nivå som ungefär motsvarar de råvaruskatter
och miljöskatter som föreslås i reservationen. Punktskatterna kan senare
läggas om till råvaruskatter och miljöskatter.
Miljöpartiets förslag till höjda punktskatter på energi 1990:
Skattehöjning Total skatt Beräknad
intäkt,
miljarder kr
Bensin, oblyad |
1,40 kr./liter |
3,98 |
|
” , blyad |
1,70 kr./liter |
4,48 |
7,1 |
Olja |
600 kr./m3 |
1560 |
4,7 |
Kol |
900 kr./ton |
1500 |
2,0 |
Naturgas |
900 kr./1000m3 |
1208 |
0,3 |
El |
6 öre/kWh |
15,2* |
6,0 |
Gasol |
900 kr./ton |
1085 |
0,2 |
* Inom vissa kommuner i norra Sverige 14,2 öre. För industriell verksamhet
13 öre.
Vidare föreslås att kilometerskatten räknas upp med belopp som motsvarar
en ökad drivmedelskostnad om 80 öre per liter. Denna ökning skall gälla
alla fordon som betalar kilometerskatt. Intäktsökningen beräknas till 0,8
miljarder kronor.
Det är nödvändigt att också flyget betalar sina miljökostnader. Givetvis
bör också flygbränsle vara beskattat på samma sätt som t ex diselolja. Vi
föreslår att regeringen ger miljöavgiftsutredningen i uppdrag att med förtur
lämna förslag till en beskattning av flygbränsle som kan genomföras från den
1 juli 1990. Skatteuttaget bör till största delen ske i form av landningsavgifter,
där Gotland och övre Norrland skall ha en relativt sett lägre beskattning.
Som ett provisorium för 1990 föreslås vidare att den nuvarande miljöskatten
på flygets kväveoxidutsläpp höjs till 40 kr./kg. Intäktsökningen beräknas
till 0,2 miljarder kronor.
Elintensiv industri har i dag nedsatta energiskatter enligt den så kallade
1,7%-regeln, dvs skatten får aldrig överstiga 1,7% av företagets försäljningssiffror.
Målet måste vara att avveckla sådana särskilda nedsättningar av
energiskatten. Vi anser att även elintensiv industri skall betala full energiskatt
och alltså uppmuntras att införa energibesparande förbättringar. För
att bibehålla industrins internationella konkurrenskraft bör övergångsvis ett
mer neutralt stöd än nuvarande skatterabatter ges. Regeringen bör dessutom
bedriva ett aktivt arbete för att internationellt förmå andra länder att
upphöra med sina subventioner till den energikrävande industrin.
Vi föreslår vidare att skattefriheten för avkopplingsbar el avskaffas från
och med 1990.
Som ett provisorium för 1990 föreslår vi att procentsatsen som företagen
skall betala själva höjs från 1,7 till 2,2 % av omsättningen.
Totalt beräknar vi intäktsökningen från höjda energiskatter inkl bränsleskatt/landningsavgift
för flyget, m m enligt ovan till ca 22 miljarder kronor.
Vid beräkningen har så långt möjligt existerande nedsättningar och föreslagna
ändringar enligt ovan beaktats. Vi har också räknat med en förbrukningsminskning
för de olika energislagen i storleksordningen 3-10%.
Skattehöjningarna på energi blir med vårt förslag jämförbara med propositionens
när det gäller hushållen. När det gäller övriga användare som är
momsredovisningsskyldiga innebär vårt förslag motsvarande höjningar som Mot. 1989/90
för hushållen medan de enligt propositionen inte alls berörs av höjda energi- Sk29
skatter. Elskatten sänks till och med.
11b. Mervärdesskatt på serverings- och hotelltjänster
Miljöpartiet de gröna har den principiella uppfattningen att skatt på icke förnyelsebara
råvaror bör ingå som en integrerad del i vårt skattesystem. När
det gäller serverings- och hotelltjänster är det vår bedömning att de huvudsakliga
kostnaderna gäller arbetskraft snarare än varor. Momsen är idag reducerad
till 12,87% för serverings- och hotelltjänster. Med hänsyn till vad
ovan sagts anser vi att denna låga moms-sats är motiverad och bör vara kvar.
lie. Alkohol och tobak
Med hänsyn till de stora sociala problem och sjukvårdskostnader som orsakas
av alkohol- och tobakskonsumtion bör en real skattehöjning ske på detta
område. Vi föreslår att gällande skattesatser för tobak och spritdrycker höjs
med 40 % från den 1 januari 1990 medan skatten på vin, malt- och läskedrycker
höjs med 20%. Detta beräknas med en konsumtionsminskning i
storleksordningen 5-15 % ge ca 3 miljarder kronor.
lid. Reklam
Den kraftiga ökningen av reklamen i samhället innebär ett onödigt resursslöseri
både direkt i form av arbetskraft, papper, m m för reklamproduktion och
indirekt genom att den ytterligare driver på en ohejdad konsumtionsutveckling.
Miljöpartiet de gröna har i motion under den allmänna motionstiden
utvecklat sin syn på hur beskattningen av reklamen kan ändras och samtidigt
skärpas kraftigt. För 1990 föreslår vi nu att den nuvarande reklamskatten
fördubblas. Detta beräknas ge ökade intäkter med ca 0,8 miljarder vid en
med ca 10 % minskad reklammängd.
12. Särskilda åtgärder för pensionärer och studerande
12 a. Pensionärer
I första hand föreslår vi att pensionärer beskattas som vanliga löntagare varvid
pensionerna höjs i motsvarande mån. Denna konstruktion är av helt annan
karaktär än den nu gällande och vi anser att den bör förberedas för genomförande
från den 1 januari 1991. För 1990 har vi föreslagit en tillfällig
lösning i en parallell motion.
12 b. Studerande
Angående studiemedel under 1990 har vi lämnat in en separat motion. Vi
ämnar också återkomma under allmänna motionstiden till frågan om konstruktionen
av dessa lån och reglerna för deras återbetalning.
15
Mot. 1989/90
Sk29
14. Miljösatsningar, ett första steg
För att höjda energiskatter och miljöskatter skall få en maximal styrande
verkan måste de kombineras med kraftfulla satsningar på positiva miljövänliga
alternativ framför allt inom trafik- och energiområdet.
Som ett första steg måste redan för 1990 ytterligare ca 2 miljarder kronor
anslås till sådana projekt som ligger långt framme i planeringen men till vilka
pengar saknas. Projekten bör spridas över landet.
14 a. Alternativ energiteknik
1. Vindkraftsatsning i Blekinge. Utbyggnad av en havspark av stora vindkraftverk
utanför Blekingekusten. Så mycket som möjligt av tillverkningen
förläggs till Blekinge. Kan ingå i regeringens "Blekingepaket”. Statligt stöd
i den omfattning som behövs för att de intressenter som nu utreder projektet
skall finna det ekonomiskt intressant att genomföra.
2. Solenergisatsning i Kungälv. Erforderligt statligt stöd för att realisera
förslaget till storsatsning på solenergi i Kungälv, innebärande bland annat
stora bergrum för vattenlagring. Projektet intressant som pilotprojekt för
framtida användande av friställda oljelagringsbergrum till lagring av solenergi.
14 b. Järnvägstrafik
Höjning av ramen för järnvägsutbyggnad med ca 1,5 miljarder kronor för
1990. Bl a tidigareläggning av följande projekt:
1. Västkustbanan. Påbörja utbyggnad av dubbelspår inkl. tunnel under
Hallandsåsen. Mycket viktigt för att få ett konkurrenskraftigt miljövänligt
alternativ till bil- och flygtrafik i ett av landets mest miljöstörda områden.
2. Ostkustbanan. Uppsala-Sundsvall. Uträtningar och standardhöjningar
för att möjliggöra snabbtågtrafik. Viktigt för trafiken till Norrland som alternativ
till utbyggnad av miljöstörande flygtrafik till nedre Norrland.
13. Sänkta arbetsgivaravgifter
Huvuddelen av de medel som inflyter genom höjda energiskatter, m m på
icke moms-pliktiga användare föreslås användas till sänkta arbetsgivaravgifter.
Vi föreslår en sänkning av arbetsgivaravgiften med 10 procentenheter i
hela Norrland, vissa kommuner i Dalarna och Värmland samt på Gotland.
Denna sänkning motiveras av regionalpolitiska skäl. Ett annat argument är
att energiintensiv industri i huvudsak är lokaliserad utanför storstadsområdena
och med en särskild koncentration till Norrland.
Vi föreslår vidare en sänkning av arbetsgivaravgiften inom vården med 10
procentenheter i det andra steget av skattereformen år 1991. Avsikten är
dels att bekämpa den allt svårare personalkrisen inom vården, dels att underlätta
profileringen till förmån för personlig vård framför apparaturdominerad
vård.
16
14 c. Miljövänlig kollektivtrafik i större städer. Särskild avgift
Ett flertal konkreta förslag till utbyggnad av miljövänlig kollektivtrafik
finns, t ex i Stockholmsområdet och i Göteborg. Dock saknas pengar. Förutom
biltullar och vissa taxehöjningar måste också andra former för lokal
finansiering av dessa utbyggnader möjliggöras. En miljö- och
kollektivtrafikavgift bör tas ut på framför allt centralt belägna kontors- och
andra fastigheter. Det är rimligt att sådana verksamheter som alstrar mycket
trafik vid de anställdas pendling till och från arbetet också får vara med och
betala för utbyggnaden av denna trafik. Regeringen bör därför snarast tillsätta
en utredning om hur sådana miljö- och kollektivtrafikavgifter i storstäderna
skulle kunna utformas.
Mot. 1989/90
Sk29
15. Budgeteffekter
Budgeteffekterna år 1990 enligt miljöpartiets förslag jämfört med regeringens
förslag framgår av nedanstående tabell. Beloppen anger storleksordningar.
Skattebortfall och ökade utgifter
Ny skatteskala
Sänkta arbetsgivaravgifter
Miljösatsningar
SUMMA
Miljarder kronor
Miljöpartiets
förslag
29
9
_2_
40
Regeringens
förslag
30
30
Finansiering
Kapital
Inkomst av tjänst
Indirekta skatter
8.4
4.5
27,0
8.4
3.5
11,9
SUMMA 39,9
OFINANSIERAT Avrundat 0
23.:
6
Regeringen har i propositionen räknat med att drygt 6 miljarder av skattesänkningen
inte behöver finansieras för år 1990. Detta anses vara den så kallade
inflationseffekten som beror på att fler löntagare kommer upp i högre
inkomstskikt när deras lön passerar någon av brytpunkterna i skatteskalan.
Att räkna med denna effekt är i nuvarande konjunkturläge mindre välbetänkt.
Regeringen har både tidigare i samband med det så kallade åtstramningspaketet
och i den aktuella prognosen för åren 1990 och 1991 uttryckt allvarlig
oro för Sveriges ekonomiska läge. Till detta kommer att löneökningarna
1989 och 1990 i många fall väsentligt överstiger tidigare prognoser. Att i
detta läge genom en delvis ofinansierad skattesänkning släppa loss ytterligare
köpkraft anser miljöpartiet de gröna ytterst oklokt. Det riskerar att 17
bädda för en ökad inflation och ökade handelsbalansunderskott som på sikt
kan framtvinga betydligt mer drastiska åtstramningsåtgärder.
Genom vår betydligt starkare finansiering av skattereformen för år 1990
är det också möjligt att helt ta bort tvångssparandet redan från den 1 januari
1990.
16. Möjliga dynamiska effekter
Dynamiska effekter uppkommer om människors handlingsmönster ändras
vid en reform. En reform, vars huvuddrag är sänkning av den direkta skatten
och motsvarande höjning av indirekta skatter, kan väntas få två, delvis motverkande
effekter:
1. Människor kan välja mer fritid genom att en kortare arbetstid kan ge
oförändrad nettoinkomst samtidigt som effekten av höjningen av indirekta
skatter kan reduceras vid en miljövänlig livsföring som hushållar med
knappa resurser.
2. Människor kan anse det lönt att öka sin insats av lönearbete eftersom
de får behålla mer av extraförtjänsten. De kan därvid upprätthålla en hög
konsumtion trots de högre indirekta skatterna.
Där den första effekten överväger, får man en ökning av livskvaliteten,
där den andra effekten överväger, ökas den materiella förbrukningen. I vilket
fall som helst kommer valfriheten mellan handlingsmönstren att öka, vilket
i och för sig är värdefullt. Det är vår förhoppning att en ökande förståelse
för livets värden i själva verket innebär att den första effekten överväger.
Handlingsmönstren från miljontals individer kommer att avgöra utvecklingen.
17. Företagsbeskattningen
17 a. Småskalighet och lokal företagsanknytning
Dagens företagspolitik har ett grundläggande problem: den är för storskalig.
Därutav följer ett antal konkreta delproblem, av vilka de viktigaste är
- risk för bristande ansvar från de anställdas sida
- bristande ansvar från lokalbefolkningens sida; de har visserligen ekonomisk
fördel av ett företags närvaro, men det gör detsamma vilket företag det
är
- bristande intresse för miljöskadorna hos en viss process; endast om förbud
eller ekonomiska styrmedel användes kan ett företag påverkas.
Miljöpartiet de gröna anser att dessa skäl måste tas hänsyn till när det gäller
närings- och skattepolitik. I fråga om näringspolitik skulle våra förslag
om närfonder ge en helt annan lokal anknytning för företag. När det gäller
skattepolitiken anser vi att det är väsentligt att företagen ska betala skatt
även till primärkommuner där man har verksamhet. Dessa kommunalskatter
ska ersätta kommunerna för de kostnader man får på grund av företagets
läge och verksamhet och dess anställdas utnyttjande av kommunala resurser,
kostnader som inte rimligen täcks av deras kommunalskatt. Sådan skatt skall
inte baseras på vinst utan snarare på antalet heltidstjänster och på företagets
fastighetsinnehav. Vid införandet skall den statliga skatten minskas så att 18
Mot. 1989/90
Sk29
den totala skatten inte ökar. Vi ämnar återkomma i den allmänna motionsti- Mot. 1989/90
den med ett mer detaljerat förslag. Här skall dock nämnas att sådana skatter Sk29
kan gälla:
a) Fastighetsinnehav eller utnyttjande av mark och ev andra naturresurser,
t.ex. vatten.
b) Utsläpp som drabbar kommunens innevånare och miljö.
c) Den ökade trafikbelastning och motsvarande miljöförstöring och förslitning
av naturresurser som företaget orsakar.
17 b. Resultatutjämning
Ett problem för inkomsttagare och fåmansbolag med tillfälligtvis höga förtjänster
är det sätt på vilket marginalskatten kan drabba dem under det eller
de år då de har höga inkomster. Medan de flesta löntagare har en budget
som är rimligt balanserad år från år, finns det ett stort antal aktiviteter med
en budget som balanseras på ett mer långsiktigt sätt. Exempel på detta är
konstnärer, skogsägare m.fl. Problemen blir speciellt akuta i de fall då beskattningen
är progressiv snarare än proportionell. Vi föreslår därför att personer
med inkomster som överstiger brytpunkten för progressivitet efter ansökan
kan erhålla omfördelning av överskjutande belopp till ett eller flera
av de följande fem åren (i stället för att beskattas under inkomståret).
17 c. Kvittning mellan förvärvskällor
Ett särskilt problem uppkommer i fråga om kvittning mellan förvärvskällor,
där behovet av att skydda mot skatteflykt måste vägas mot det behov som
finns för små och för nystartade företag att en förlust i en sådan förvärvskälla
skall kunna kvittas mot vinst i annan förvärvskälla. Vi anser att kvittningsrätt
upp till en viss gräns bör övervägas inför 1991 års skattereform.
18. Tillfälligt obligatoriskt sparande
Vi betraktar det tillfälliga, obligatoriska sparandet som ett olyckligt försök
att åstadkomma en ekonomisk åtstramning. Det i propositionen föreslagna
avbrytandet av detta för de lägre inkomstklasserna hälsas därför med tillfredsställelse.
Någon rimlig anledning att behålla systemet för de högsta inkomstklasserna
finns dock inte, eftersom åtstramningseffekten för dessa
grupper är obetydlig. Det skulle vara särskilt allvarligt om dessa grupper
plötsligt skulle få en stor återbetalning av sina inbesparade medel i en situation
som redan vore präglad av högkonjunktur. Vi yrkar därför på ett avbrytande
av det tillfälliga, obligatoriska sparandet från den 1 januari 1990 för
alla inkomsttagare.
Hemställan
Med hänvisning till vad i motionen anförts hemställer vi
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om motiven för en skattereform.
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skattens funktion som miljöpolitiskt styrmedel, 19
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo- Mot. 1989/90
tionen anförts om skattens funktion i fördelningspolitiken, Sk29
4. att riksdagen beslutar om en skatteskala för 1990 enligt i motionen
angivna förslag,
5. att riksdagen beslutar att grundavdraget för 1990 skall vara 12 000
kr.,
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om annorlunda principer
för beskattning av fastigheter i områden med fritidsbebyggelse,
7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om lindrad beskattning
av villor med energibesparande installationer,
8. att riksdagen beslutar enligt i motionen angivna skalor för förmögenhetsbeskattning,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beskattning av bilförmåner,
10. att riksdagen beslutar om ändrade regler för avdrag för resor till
och från arbetet i enlighet med vad i motionen anförts,
11. att riksdagen beslutar om en beskattning om 5% på avkastningen
av pensionsförsäkringar för 1990,
12. att riksdagen med avslag på propositionen såvitt avser moms på
energi beslutar om höjning av punktskatter för energi för 1990 enligt
i motionen avgiven tabell,
13. att riksdagen beslutar om uppräkning av kilometerskatten motsvarande
en ökad drivmedelskostnad om 80 öre/liter,
14. att riksdagen beslutar att miljöskatten på flygets kväveoxidutsläpp
höjs till 40 kr./kg,
15. att riksdagen hos regeringen begär att miljöavgiftsutredningen
får tilläggsdirektiv att snarast lämna förslag till skatt på flygbränsle/landningsavgifter
i enlighet med vad i motionen anförts,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beskattning av energikrävande industri,
17. att riksdagen för 1990 beslutar höja procentsatsen för nedsättning
av energiskatterna för energikrävande industri från 1,7 till
2,2 %,
18. att riksdagen beslutar slopa skattefriheten för avkopplingsbar
el,
19. att riksdagen avslår regeringens förslag om höjning av mervärdesskatt
på serverings- och hotelltjänster,
20. att riksdagen beslutar om höjning av skattesatser för sprit och
tobak med 40 % samt för vin, malt- och läskedrycker med 20 %,
21. att riksdagen beslutar om fördubbling av reklamskatten,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beskattning av pensionärer,
23. att riksdagen beslutar att arbetsgivaravgifterna sänks med 10
procentenheter i Norrland, på Gotland samt i de kommuner i Dalarna
och Värmland som ingår i stödområde,
24. att riksdagen hos regeringen begär förslag till utformning av en
miljö- och kollektivtrafikavgift i storstäderna i enlighet med vad i motionen
anförts, 20
25. att riksdagen sorn sin mening ger regeringen till känna vad i mo- Mot. 1989/90
tionen anförts om kommunal företagsbeskattning. Sk29
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om resultatutjämning för företag,
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kvittning mellan förvärvskällor,
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om dynamiska effekter.
29. att riksdagen beslutar avveckla det tillfälliga, obligatoriska sparandet,
30. att därest inget annat anförts ovan föreslagna ändringar skall
träda i kraft den 1 januari 1990.
Stockholm den 28 november 1989
Inger Schörling (mp)
Gösta Lynga (mp)
Krister Skånberg (mp)
Lars Norberg (mp)
Roy Ottosson (mp)
Claes Roxbergh (mp)
Åsa Domeij (mp)
Carl Frick (mp)
Kjell Dahlström (mp)
21