Motion till riksdagen
1989/90: Kr 18

av Jan Hyttring m.fl. (c)

med anledning av prop. 1989/90:72 om arkiv m.m.

En viktig del för att bevara och föra vidare det svenska kulturarvet är en
fungerande arkivorganisation. Arkivens syfte måste vara att kunna förmedla
information på ett lättillgängligt sätt både till enskilda och myndigheter. Fungerande
arkiv är, såsom föredraganden i prop. 1989/90:72 om arkiv m.m.
anför, betydelsefullt ur bl.a. rättsliga, förvaltningsmässiga samt forskningsoch
kulturpolitiska aspekter.

Propositionen

I prop. 1989/90:72 om arkiv föreslås att en arkivlag införs med de grundläggande
reglerna om arkiv för såväl statliga som kommunala myndigheter vad
avser bl.a. vård och gallring. Arkivlagen tar således inte upp hur enskilda
arkiv skall organiseras. Vidare undantas i lagen säkerhetspolisen (SÄPO)
från tillsyn av någon arkivmyndighet. I propositionen behandlas även de
ekonomiska anslagen till riksarkivet och stödet till enskilda arkiv.

I propositionen avvisas också bl.a. arkivutredningens förslag om inrättande
av nya landsarkiv i Karlstad och Umeå, omfattande Värmlands respektive
Västerbottens län och ombildning av Stockholms stadsarkiv till
landsarkiv för Stockholms län m.m.

I föreliggande motion behandlas lagens tillämpningsområde, tillgängligheten
vid de statliga arkiven, vissa frågor inom riksarkivet och inrättandet
av nya landsarkiv samt stödet till enskilda arkiv.

Lagens tillämpningsområde

Arkivlagen ger bestämmelser om myndigheternas och vissa andra organs arkiv
samt om arkivmyndigheterna. I lagen konstateras vidare att myndigheternas
arkiv är en del av det nationella kulturarvet.

Lagen tar inte upp de enskilda arkiven, vilka också, såsom framhålles i
specialmotiveringen, är en del av det nationella kulturarvet. Med hänsyn till
de skilda regler som måste gälla för tillgänglighet och sekretess ges emellertid
i lagen inga bestämmelser om de enskilda arkiven.

Vi ansluter oss till propositionens förslag att lagens bestämmelser begränsas
till att avse dels myndigheters och vissa andra organs arkiv, dels arkivmyndigheterna.

Enligt vår mening bör dock i en portalparagraf anges att såväl myndighe

ters och andra offentliga organs arkiv som enskilda arkiv är en del i det Mot. 1989/90

svenska kulturarvet. Avsikten med en sådan portalparagraf är att under- Krl8

stryka vikten av att stat, kommuner och landsting har ett gemensamt ansvar
för den verksamhet som bedrivs vid de enskilda arkiven. Det bör ankomma
på vederbörande utskott att utarbeta erforderliga ändringar i föreliggande
lagförslag i enlighet med vårt förslag.

Den statliga arkivorganisationen

I propositionen avvisas arkivutredningens förslag om nya landsarkiv. Föredraganden
anmäler att han tillkallat en särskild organisationskommitté med
uppgift att bl.a. pröva förutsättningarna för nya landsarkiv.

De remissinstanser som yttrat sig över arkivutredningens förslag om en
landsarkivorganisation baserad på länstanken är till övervägande del positiva,
medan remissopinionen var delad till de konkreta förslagen.

Enligt vår mening bör den begränsade utbyggnaden som inrättandet av ett
landsarkiv i Karlstad resp. Umeå innebär fullföljas omgående. Det sistnämnda
landsarkivet bör ha både Norr- och Västerbotten som ansvarsområde.
Någon ytterligare utredning vad gäller dessa arkiv är ej nödvändig. Vi
anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om inrättande
av nya landsarkiv i Karlstad och Umeå.

Enligt vår mening bör målsättningen vara att en landsarkivorganisation,
baserad på länsnivå, införs. Det kan dock finnas fog för att ytterligare utreda
vissa frågor, innan etablering sker i varje län. Denna utredning bör dock ske
skyndsamt, och regeringen bör därefter återkomma med förslag till riksdagen
om en förändrad landsarkivorganisation, uppbyggd efter län. Detta bör ges
regeringen till känna.

Tillgängligheten till arkiv

Under senare år har intresset för lokalhistorisk forskning ökat kraftigt i vårt
land. Detta gäller för såväl s.k. amatörforskare som professionella forskare.

Enligt en aktuell undersökning publiceras årligen ca sju hyllmeter hembygdshistoria
i Sverige, oräknat de frekvent förekommande punktundersökningarna
inom social- och ekonomisk historia. Utbudet av kurser och studiecirklar
i lokalhistoria växer.

I propositionen betonas nödvändigheten av att tillgängligheten till arkiven
ökar och medel anvisas för åtgärder att förbättra möjligheterna att utnyttja
arkiven för både allmänhet och professionella forskare.

Det finns dock betydande skillnader i de praktiska möjligheterna för en
fritidsforskare resp. en professionell forskare att utnyttja arkiven. Fritidsforskaren
har normalt endast möjligheter att utnyttja arkiven på kvällar och
helger. Dessa forskare har också ofta ett större behov av service för att kunna
utnyttja den information som arkivet kan ge på ett bra sätt.

Vi ser det därför som angeläget att framför allt landsarkiven ges ökade
möjligheter till forskarservice genom förmedling av information, framtagning
av beståndsöversikter och register samt ett ökat öppethållande utanför
kontorstid. För närvarande är detta öppethållande begränsat och varierar

12

mellan olika landsarkiv. Dagens situation är också en försämring jämfört Mot. 1989/90

med tidigare. Ett av skälen till det minskade öppethållandet är landsarkivens Krl8

alltmer omfattande åtaganden mot de statliga myndigheterna. Denna utveckling
har även inneburit att servicen gentemot forskarna av arkivutbildad
personal minskat.

Enligt vår uppfattning bör därför anvisas medel för insatser i syfte att öka
arkivens tillgänglighet motsvarande sju arkivarietjänster för ett ökat öppethållande
på helger och kvällar och en förstärkt forskarservice. En sådan åtgärd
skulle också öka möjligheterna att bedriva utbildning och ge kvalificerad
rådgivning, och målsättningen bör vara att varje landsarkiv skall kunna
hålla öppet två kvällar/vecka och lördagar.

Kyrkoarkiven

Från centerpartiets sida har vi i annat sammanhang yrkat ett beslut om att
flytta ansvaret för folkbokföringen till de lokala skattemyndigheterna. Vi
har dock hittills inte vunnit gehör för detta.

Från statens sida har man också bedömt att man inte kan klara av arkivhållningen
utan bett kyrkokommunerna om hjälp.

Enligt vår mening skulle ett upphävande av beslutet om en ny organisation
för folkbokföringen också innebära att en bra och fungerande arkivhållning
kan bibehållas. Detta bör ges regeringen till känna.

Nämnden för enskilda arkiv

Stödet till enskilda arkiv administreras av nämnden för enskilda arkiv, vilken
är knuten till riksarkivet. Stöd utgår bl.a. till tjänster, inventeringsverksamhet,
upprustning m.m.

Folkrörelsearkiven

I propositionen föreslås att medel för två nya bidrag till föreståndarlöner anvisas.
Detta är tillfredsställande men ej tillräckligt, eftersom organiserade
arkiv, vilka är kvalificerade för att få bidrag, finns i fler län. Utöver den föreslagna
uppräkningen bör, för att få fullständig täckning, bidrag krävas till
ytterligare sju föreståndarlöner och anslaget för detta ändamål räknas upp
med ytterligare 770 000 kr.

Vi vill vidare i detta sammanhang påtala vikten av att den urholkning av
föreståndarlönerna som skett åtgärdas. För närvarande utgår bidrag med
40-45 % av lönen jämfört med de 60 % som avsågs när stödet infördes. Enligt
vår mening bör därför prövas om inte en modell med grundbidrag och
grundbelopp skall införas för folkrörelsearkiven enligt samma grunder som
nu gäller för museisidan. Detta bör ges regeringen till känna.

Inventeringsverksamheten

Stöd från nämnden för enskilda arkiv till inventeringsverksamhet har utgått
sedan 1972. Stödet har dock varit av blygsam omfattning. Inventeringarna
har också främst kunnat bedrivas i län med folkrörelsearkiv på länsnivå, där
den nödvändiga organisationen funnits. I dessa län, för närvarande 14, in- 13

venteras systematiskt kommun efter kommun med sikte på att dokumentera Mot. 1989/90

och förteckna föreningars arkivmaterial. Utanför dessa län har inventerings- Kr 18

verksamheten varit mycket sporadisk. Stora mängder oersättliga arkivhandlingar
från enskilda arkiv har gått förlorade och ytterligare material kommer
att försvinna, t.ex. personarkiv, släktarkiv, gårds- och byarkiv, företagsarkiv,
föreningsarkiv, om inte insatser sker omgående. En angelägen uppgift
är också att inventera arkiv och samlingar som finns på museer och hembygdsgårdar.

Det är enligt vår mening en angelägen uppgift att snabbt få till stånd omfattande
insatser för att kunna inventera och förteckna enskilda arkiv, som
inte dokumenterats. I annat fall riskerar delar av ett omistligt kulturarv att
gå förlorat.

En väg är att starta ett projekt med syftet att forma en nationell strategi
för hur en landsomfattande inventering skall kunna genomföras, under t.ex.
en tioårsperiod. Ett sådant arbete måste ske i nära samverkan med befintliga
institutioner (folkrörelsearkiv, landsarkiv, näringslivsarkiv, kommunarkiv,
museer, hembygdsföreningar m.fl.) och en organisation med kompetens och
resurser såväl för att utbilda inventerare som att genomföra inventeringar
måste byggas upp.

Projektet skulle kunna stimulera till samordnade inventeringar/forskningsprojekt
där även organisationer och sammanslutningar på den enskilda
sektorn deltar. Sådana projekt kan eventuellt bedrivas i cirkelform enligt
den modell som vi från centerpartiets sida genomfört i projektet Från bonderörelse
till centerrörelse, där över 2 000 avdelningshistoriker med bl.a. redovisningar
av arkivmaterial togs fram. Dessa kan sedan ligga till grund för
bearbetningar och även utnyttjas av professionella forskare i deras arbete
inom t.ex. historia och samhällskunskap. I sådana fall kan en samverkan
mellan arkiv och högskolor vara en lämplig väg.

Organisatoriskt skulle ett sådant projekt för en nationell inventering av
enskilda arkiv kunna knytas till riksarkivet och den enskilda nämnden. Kostnaderna
för att få en avsedd effekt kan beräknas till 5-10 milj. kr. under en
tioårsperiod. Kostnade' mder ett uppbyggnadsskede kan beräknas bli 0,5
milj. kr./år.

Folkrörelseenheten” på riksarkivet

Riksarkivet bedriver sedan 1972 en konsultverksamhet för folkrörelseorganisationer.
Insatserna sker mot en symbolisk avgift och omfattar rådgivning,
stöd för upprättande av arkivplaner, gallringar, ordna och förteckna äldre
arkivmaterial, utbildning m.m. De personella resurserna på riksarkivet för
genomförande av dessa insatser är begränsade, för närvarande två personer.

Detta förhållande skall ställas mot att den potentiella kundkretsen är hela
folkrörelsesverige, förutom arbetarrörelsen som har ett eget arkiv, vilket
stöds med statliga medel i särskild ordning. I propositionen föreslås att drygt
2,1 milj. kr. anvisas till arbetarrörelsens arkiv - en uppräkning med 200 000
kr. jämfört med innevarande budgetår.

I riksarkivet har ett stort antal riksorganisationer deponerat äldre arkivhandlingar,
bl.a. stora delar av den svenska nykterhetsrörelsen, frikyrkorö

reisen, de politiska partierna, bildningsförbunden, förbund inom idrottsrö- Mot. 1989/90

reisen, humanitära organisationer som Rädda Barnen, Röda korset m.fl. Krl8

Totalt har flera tusen hyllmeter deponerats. De begränsade resurserna innebär
att riksarkivet har svårt att ordna och förteckna detta material så att det
kan utnyttjas av forskare inom en rimlig tid. Enligt riksarkivets bedömning
innebär dessutom anmälda behov för deponering av arkivhandlingar en volymökning
med ytterligare 2 000 hyllmeter.

Möjligheterna för riksarkivet att ordna, förteckna och ställa detta material
till forskningens förfogande under överskådlig tid är således mycket begränsade.
Några möjligheter att levandegöra och marknadsföra det material som
levererats finns inte.

Det krävs mot denna bakgrund enligt vår mening ekonomiska förstärkningar
till riksarkivet om inte stora mängder material, som uppkommit inom
folkrörelseorganisationer vid sidan av arbetarrörelsen, skall gå förlorat.

Rådgivningen gentemot folkrörelseorganisationer måste förstärkas för att
motsvara de stora behov som finns.

Vi anser att två arkivarietjänster bör inrättas vid riksarkivet med uppgift
att svara för såväl att folkrörelseorganisationers arkiv ordnas, förtecknas och
ställs till forskningens förfogande som rådgivning i arkivfrågor till folkrörelseorganisationerna.

Företagsarkiven

Det är enligt vår mening tillfredsställande att stödet i syfte att lösa företagens
arkivfrågor förbättras, dels genom näringslivets egen fond, dels genom att
riksarkivets enskilda nämnd föreslås få 500 000 kr. för detta ändamål. Vi vill
för vår del understryka vikten av att företagen har ett ansvar för att arkiven
bevaras liksom t.ex. organisationer som SAF och Småföretagens Riksorganisation.

Det finns betydande risker att företagsarkiv skingras vid nedläggningar eller
fusioner. Intresset för arkivfrågor hos företagsledare är också varierande.

Ofta bedöms dessa frågor sakna betydelse för företagets verksamhet.

Det krävs därför, enligt vår mening, en förstärkning av resurserna för insatser
i syfte att bevara och ordna företagsarkiven. En väg är att på riksarkivet
inrätta en central funktion liknande den som finns för folkrörelserna. För
att förstärka den kompetensuppbyggnad som pågår inom näringslivet och
dess organisationer bör inom riksarkivet kunna bedrivas en liknande konsult-
och rådgivningsverksamhet som den som vänder sig till folkrörelseorganisationer.
Vi anser att en tjänst för detta ändamål bör inrättas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:72 i denna del
beslutar att arkivlagens lydelse ändras vad avser tillämpningsområde
i enlighet med vad som anförs i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utformningen av den framtida landsarkivorganisationen,
15

3. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:72 i denna del Mot. 1989/90

hos regeringen begär förslag om inrättande av landsarkiv för Värm- Krl8

lands resp. Norrbottens och Västerbottens län i enlighet med vad som
anförs i motionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av förbättrad service och ökad tillgänglighet
vid statliga arkiv,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kyrkoarkiven,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nya principer för statens bidrag till lön för föreståndare
vid folkrörelsearkiven,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utformningen av den framtida inventeringsverksamheten
av enskilda arkiv,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en utökad service vid riksarkivet för
folkrörelseorganisationer,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av utökad service till näringslivet vid uppbyggnad
av företagsarkiv,

10. att riksdagen beslutar att till riksarkivet och landsarkiven anvisa
ett med i förhållande till regeringens förslag 3 770 000 kr. förhöjt förslagsanslag
om totalt 112 123 000 kr. att fördelas i enlighet med vad
som anförs i motionen.

Stockholm den 15 mars 1990

Jan Hyttring (c)

Stina Gustavsson (c) Larz Johansson (c)

Marianne Jönsson (c) Stina Eliasson (c)

Marianne Andersson (c)
i Vårgårda

16