Motion till riksdagen
1989/90:K431

av Elisabeth Fleetwood och Karin Falkmer

(båda m)

Sekretesskydd för uppgifter i polisens
vapenregister

En motion i detta ärende väcktes av oss under den allmänna motionstiden
1989. Med beklagande kan vi konstatera att konstitutionsutskottet i sitt betänkande
1988/89:5 föreslog riksdagen att avslå densamma. Med anledning
av detta avslag återkommer vi även under innevarande allmänna motionsperiod
i ärendet. Det synes oss i högsta grad lämpligt att genom sekretess
skydda uppgifter i polismyndigheternas vapenregister i vissa fall och att därigenom
försvåra möjligheterna till utlämnande av uppgifter om var vapen
som kan komma till brottslig användning kan återfinnas.

Motiveringen för större sekretess på området var enligt departementschefen
bl.a. att rikspolisstyrelsen hade långt framskridna planer på att utveckla
lokala ADB-system för sina vapenregister. Åtkomligheten skulle bli lättare.
Registersystemen skulle komma att innehålla söknycklar för att ta fram fullständiga
listor över alla tillståndshavare och vapen. Söknycklar för s.k. urvalsdragning
kommer eventuellt också att inlemmas i systemen. Därigenom
skulle också allmänhetens begäran att få ta del av registerinnehållet kunna
tillgodoses.

Remissbehandlingen visade att en eventuell datorisering av polisens vapenregister
skulle leda till en ökad tillgänglighet som kunde medföra oönskade
konsekvenser, t.ex. för den brottsbekämpande verksamhet som bedrivs
av polisen.

Riksdagen beslöt emellertid i enlighet med departementschefens förslag
att sekretess gäller vid uttag av vapenregister endast om det kan antas att
röjande av uppgifter skulle medföra fara för att vapen kommer till brottslig
användning.

Rikspolisstyrelsen (RPS) anförde i sitt remisssvar att ”det finns en risk att
vissa personer, med utnyttjande av tryckfrihetsförordningens anonymitetsskydd,
kommer att använda vapenregistren för att skaffa sig kännedom om
var det finns vapen som lämpar sig att stjäla”.

Vidare hävdade RPS att det skulle bli lättare för främmande makt att kartlägga
befolkningens vapeninnehav och att detta kunde medföra negativa
följder ur totalförsvarssynpunkt.

Skytteförbundets överstyrelse, Svenska pistolskytteförbundet, Svenska
sportskytteförbundet samt Svenska jägarförbundet anförde i svar till departementet
följande:

Vapen av alla slag är stöldbegärligt gods. Bl.a. utgör de oftast ekonomiskt Mot. 1989/90

värdefull egendom. De kan också användas i brottslig verksamhet - rån, ^431

våldsbrott, undergrävande av landets inre säkerhet, terrorism m.m. I ett
eventuellt krisläge kan det också vara av stort intresse för en främmande
makt att ha tillgång till uppgifter om vilka som har tillgång till vapen i landet.

I avsikt att minska risken för att uppgifter om vapeninnehav kommer i
orätta händer och därigenom tillmötesgå såväl samhällets som de enskilda
vapeninnehavarnas intressen föreslår ovan förtecknade organisationer att
polisstyrelsernas vapenregister sekretessbelägges.

Den delvisa förstärkning av sekretessen för vapenregister som blev riksdagens
beslut har visat sig otillräcklig. Även om sekretessbeläggande i största
möjliga utsträckning bör undvikas finns i denna fråga starka skäl för utökad
sekretess.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär förslag om förstärkt sekretess i
vapenregisterfrågor.

Stockholm den 23 januari 1990

Elisabeth Fleetwood (m) Karin Falkmer (m)

24