Motion till riksdagen

1989/90:Ju222

av Ylva Annerstedt m.fl. (fp)

Polisens arbetsförhållanden i Stockholm

Mot.

1989/90

Ju222-231

I dag finns i Stockholm 700 000 bofasta invånare. Man skall emellertid
komma ihåg att Stockholm besöks av ett vida större antal människor på
grund av det stora antalet arbetsplatser, att Stockholm är ett kommunikationscentrum
för tåg och flyg och att staden också är ett nöjescentrum.

När det gäller brottsutvecklingen kan den också till viss del spegla antalet
besökare. Under 1985 anmäldes närmare 150 000 brott till polisen i Stockholm
jämfört med 167 000 år 1987.

I Stockholm förekommer ett flertal statsbesök och motsvarande som kräver
speciella polisinsatser i form av övervakning och eskortuppdrag. Ett
mycket stort antal demonstrationer, offentliga tillställningar och allmänna
sammankomster genomförs varje år. I vissa fall erfordras mycket stora polisinsatser.
Den under åren ökande trafikintensiteten både vad gäller privatbilism
och tyngre fordon med farligt gods kräver speciell uppmärksamhet från
polisens sida. Antalet utlänningar som kommer till Arlanda och söker tillstånd
att få stanna i Sverige fortsätter att öka samtidigt som kraven på säkerhetskontroll
på flygplatsen skärps. Kraven på säkerhetsbevakning av domstolsförhandlingar
har ökat. Bombhoten och motsvarande uppgår till c:a 275
per år. I övrigt förekommer samma slag av händelser och brott som i övriga
normalstora polisdistrikt med den skillnaden att de i Stockholm inte sällan
är av större omfattning eller dignitet.

Rikspolisstyrelsens övertidsstatistik visar att stockholmspolisen under
både 1987 och 1988 varje månad hade ett övertidsuttag på i genomsnitt 30 000
timmar. Detta motsvarar ca 650 heltidsarbetande poliser.

Under de senaste åren har tillgången på polispersonal i Stockholm minskat
och förväntas göra så till i början av 90-talet. Bakgrunden härtill är bl.a.
tidigare nedbantad intagning till polisutbildningen samt en ökad utflyttning
av poliser från Stockholm till andra polismyndigheter i landet och övergång
till andra yrken utanför polisväsendet. Avgångarna från Stockholm torde till
del sammanhänga med de speciella arbetsförhållanden som råder här. Detta,
liksom överhettningen på arbetsmarknaden och svårigheten att bland minskande
ungdomskullar i framtiden kunna rekrytera ungdomar till polisväsendet,
innebär att arbetsförhållandena i Stockholm skyndsamt måste förbättras.

Den svåra bostadsmarknaden, brist på p-platser för skiftestjänstgörande

1

1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. NrJu222-231

polismän, svårigheter med barntillsyn, ofta påkallad övertidskommendering
samt slitna och nedgångna lokaler medför en fara för den framtida polisverksamheten
i Stockholm.

Den ökade intagningen till polisiär grundutbildning som regeringen äntligen
föreslagit i budgetpropositionen är ett steg i rätt riktning, men det måste
läggas fast att denna ökade ram också skall gälla efter nästa budgetår. Dessutom
bör en omprioritering göras så att fler polisaspiranter placeras i Stockholmsregionen
och riktad rekrytering kan göras i regionen. Med tanke på
att 15 % av Stockholms befolkning är utländska medborgare borde också
särskilda rekryteringar göras bland invandrarungdom.

Dessutom ges möjlighet till utbyte/nyinköp av utrustning som kan effektivisera
själva polisarbetet på olika sätt.

Vad gäller satsningen på tekniska hjälpmedel kan nämnas:

- utbyte och utökning av bärbar radioutrustning

- utbyte och utökning av spanings- och kriminalteknisk utrustning

- förbättrad trafikövervakningsutrustning och övrig utrustning för övervakning
- nyanskaffning av speciell utrustning för spaning och utredning
i samband med särskilda händelser

- utökad ADB-stöd

- utbyte av det mycket föråldrade skrivmaskinsbeståndet

- nyanskaffning av olika videosystem.

Dessa insatser är av engångskaraktär och höjer inte driftkostnadsnivån när
antalet polismän åter ökar.

En trivselfaktor av stor betydelse är en god standard på möbler och övrig
inredning. I anslagsframställningen till rikspolisstyrelsens förvaltningskontor
begärdes medel för utbyte av möbler för innevarande budgetår med 2,8
milj. kr. Men myndigheten tilldelades bara c:a 600 000 kr. Detta medför en
utbytestakt av 35 år innan hela möbelbeståndet har förnyats.

Vaktdistrikten 1 och 3 saknar för verksamheten anpassade lokaler. Detta
kommer att medföra svårigheter att på ett bra sätt lösa lokalbehovet under
det fortsatta förändringsarbetet som nu sker i form av decentralisering av
polisverksamheten i Stockholm. Båda enheterna behöver nya polisstationer.
Dessutom erfordras en fortlöpande anpassning av det övriga lokalbeståndet
till förändringsarbetet. Också på andra orter i regionen finns överhängande
lokalbehov. Fortfarande saknas polishus i Solna, Haninge och Södertälje.
Byggnadsstyrelsen bör få i uppdrag att snarast färdigställa projektering.

Mot bakgrund av nämnda förändringsarbete krävs en anpassning och förändring
av själva anslagskonstruktionen, Förändringsarbetet förutsätter ett
delegerat budget- och ekonomiansvar.

Polisstyrelsen strävar mot en förbättrad lokal ekonomisk styrning. Myndigheten
behöver härigenom betydligt större frihet att själv förfoga över alla
de resursslag som på olika sätt i dag tillförs verksamheten.

För att resursanvändningen skall bli rationellare och mera ändamålsenlig
måste ytterligare medel överföras till myndighetens lokala förvaltningsanslag.
Som exempel kan nämnas medel för inköp av fordon, för drift och underhåll
av det egna lokalbeståndet m.m. De medel som tillförs myndigheten
bör därefter fritt kunna disponeras av polisstyrelsen. Denna ordning skulle

Mot. 1989/90

Ju222

2

medföra största garanti för att de samlade resurserna används så effektivt
som möjligt.

Det finns skäl att påpeka att myndighetens totala lokala förvaltningsanslag
uppgår till c:a 200 milj.kr. av en total resursram på mer än en miljard som
åtgår för att driva verksamheten.

Betydelsen av att en s.k. treårsbudget skyndsamt får tillämpas av polismyndigheten
i Stockholm kan med hänsyn till vad som framförts inte nog
understrykas.

Svårigheterna kommer att accelerera om inte åtgärder vidtas för att lösa
polisens problem i Stockholmsregionen. Flera insatser kan dock göras omedelbart
genom ett bättre resursutnyttjande under förutsättning att dels en
decentralisering av ansvar genomförs och dels att en större frihet ges att förfoga
över de lokala resurserna.

Regeringen bör skyndsamt återkomma till riksdagen med en plan för hur
huvudstadens polismyndighet skall förstärkas och dess arbetsmiljö förbättras.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behov av åtgärder för att förbättra situationen för polisen
i Stockholm.

Stockholm den 23 januari 1990

Ylva Annerstedt (fp)

Jan-Erik Wikström (fp) Hadar Cars (fp)

Mot. 1989/90

Ju222

3