Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Försvarsutskottets betänkande 1989/90:FöU3

Arméns utveckling och totalförsvarets planeringssystem, m.m.

1989/90 FÖU3

I betänkandet behandlas förslag som regeringen — efter föredragning av försvarsministern, statsrådet Roine Carlsson — har förelagt riksda­gen i proposition 1989/90:9 om arméns utveckling och totalförsvarets planeringssystem, m.m. 1 betänkandet behandlas också 27 motioner som har väckts med anledning av propositionen.

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag till riktlinjer för förändringar i arméns grundorganisation. Riktlinjerna innebär att de brigadproducerande regementena 1 3/Fo 51 i Örebro, I 11/Fo 16/18 i Växjö och I 17 i Uddevalla läggs ned samt att P 6:s anläggning i Kristianstad avvecklas. Beträffande specialtruppslagen innebär riktlin­jerna att Lv 7 omlokaliseras till Boden, Ing 1 i Södertälje samlokalise­ras med P lO/Fo 43 i Strängnäs. T 3 i Sollefteå och T 4 i Hässleholm läggs ned men en underhållsenhet bibehålls på dessa orter och ingår i myndigheterna I 21/Fo 23 resp. P 2. Vidare överförs en del av den utbildning som nu bedrivs vid Ing 3 i Boden till Sollefteå. Riktlinjerna medför även en omstrukturering av arméns skolorganisation.

I Kalmar, Västerås, Växjö och Örebro organiseras försvarsområdes­myndigheter för resp. län.

Mellersta militärområdets stab och ledningsenheterna för militärom­rådesförvaltningarna lokaliseras till Strängnäs.

1 ett särskilt avsnitt behandlas arméns utbildning och förbandsom­sättning. Utskottet godtar en utveckling som bl.a. innebär att grund-och repetitionsutbildningen differentieras ytterligare i förhållande till dagens system. Förbandsomsättningen görs mer flexibel än enligt nuva­rande system.

Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslag till två lagändringar. Det ena innebär att grundutbildningstiderna förlängs för vissa värn­pliktiga inom kustartilleriet och förkortas till 7,5 månader för alla depåvärnpliktiga vid marinen och flygvapnet. Enligt det andra kan s.k. förlängt familjebidrag utgå även till värnpliktiga som omfattas av försök med förkortad grundutbildning.

Slutligen behandlas totalförsvarets planeringssystem i ett avsnitt.

1 Riksdagen 1989/90. 10 saml. Nr 3

25 reservationer och 3 särskilda yttranden har lämnats till betänkan-           1989/90:FöU3

det. Flera av reservationerna — m, fp, c, mp — vänder sig mot förslagen rörande arméns grundorganisation och därmed förknippade fö rbandsned läggn i ngar.

Propositionen

Regeringen har i propositionen föreslagit riksdagen att

1.   godkänna de riktlinjer som föredragande statsrådet har angett för förändringar i arméns grundorganisation (avsnitt.4) och för operativ ledning (avsnitt 5),

2.   anta förslaget till lag om ändring i lagen (1989:403) om ändring i värnpliktslagen (1941:967),

3.   anta förslaget till lag om ändring i lagen (1989:402) om försök med förkortad grundutbildning av värnpliktiga.

Vidare bereds riksdagen tillfålle att

4.  ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om arméns
utbildning och förbandsomsättning (avsnitt 3), personalkonsekvenser
(avsnitt 6), marinens och flygvapnets utbildning (avsnitt 8) och total­
försvarets planeringssystem (avsnitt 9).

Motionerna

1989/90:Föl av Stina Gustavsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen avslår förslaget om en nedläggning av Kronobergs regemente I 11.

1989/90:FÖ2 av förste vice talman Ingegerd Troedsson m.fl. (m, fp, c) vari yrkas

1.  att riksdagen beslutar att de nya myndigheterna MF M och VF M, som till stora delar avses bygga på de i Enköping belägna myndigheter­na MF Ö och VF Ö, förläggs till Enköping,

2.  att riksdagen, om ovanstående yrkande ej skulle bifallas, beslutar att frågan frikopplas från förslagen i övrigt och avgörandet överlämnas till överbeSlhavaren.

1989/90:FÖ3 av Ingrid Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att Mellersta militärområdets materielförvaltning och verk­stadsförvaltning lokaliseras till Enköping.

1989/90:Fö4 av Håkan Strömberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen avslår förslaget om nedläggning av Livregementets grenadjärer, I 3, i Örebro.

I989/90:Fö5 av Kjell Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag om nedläggning av I 11 i Växjö.

 

1989/90:Fö6 av Helge Hagberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin  1989/90:FöU3

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om behovet av en analys kring frågor om en ny arméorganisation byggd på mindre enheter spridda över hela landet.

1989/90:FÖ7 av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (båda c) vari yrkas att riksdagen med avslag på propositionen i denna del, beslutar att lokali­seringsort för ledningen för Mellersta militärområdets materielförvalt­ning och Mellersta militärområdets verkstadsförvaltning skall vara Karlstad.

1989/90:Fö8 av Gudrun Norberg och Lars Ernestam (båda fp) vari yrkas

1.   att riksdagen i första hand avslår förslaget om nedläggning av I 3 i Örebro,

2.   att riksdagen i andra hand, om yrkande 1 inte vinner riksdagens gehör, uppskjuter frågan om regementsnedläggningen till försvarsbe­slutet 1991.

1989/90:Fö9 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår propositionen i de delar som gäller det
militära centret Almnäs i Södertälje,

2. att riksdagen hos regeringen begär en analys av förslag om vilka
ytterligare verksamheter som kan förläggas till Södertälje så att den
moderna anläggningen utnyttjas till full kapacitet.

1989/90:FÖ10 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om försöksverksamhet med utbildningstidens längd,

2.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om att förbandsproduktionen skall ske vid s.k. enbri-gadregementen,

3.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om bevarandet av Närke-, Kronobergs-, Bohus- och Kristianstadbrigaden och därmed deras regementen I 3, I 11, I 17 och P6,

4.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om utvärdering och kostnadsberäkningar av samloka­liseringar,

5.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om att ej inrätta nya försvarsområdesmyndigheter i Växjö och Örebro för det fall riksdagen beslutar att bevara regemente­na I 11 resp. I 3,

6.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om betydelsen av närbelägna regementen för frivillig­organisationernas verksamhet.

1989/90:Föll av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samlokalisering av P 6 och A 3,

 

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att beslut  1989/90:FöU3

om T 4:s myndighetsstatus skall anstå till det slutliga ställningstagandet till den framtida milounderhållstjänstens organisation.

1989/90:FÖ12 av Charlotte Branting och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fp) vari yrkas att riksdagen avslår förslaget om en nedläggning av Kronobergs regemente III.

1989/90:Föl3 av Isa Halvarsson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att lokalisera de nya myndigheterna Mellersta militärområdets materiel­förvaltning och Mellersta militärområdets verkstadsförvaltning till Karlstad.

1989/90:FÖ14 av Sigge Godin (fp) vari yrkas

1.   att riksdagen beslutar att nedre Norrlands militärområdes utbild­ningsvolym skall bibehållas,

2.   att riksdagen beslutar att T 3 i Sollefteå skall behållas som egen utbildningsmyndighet,

3.   att riksdagen begär att regeringen skyndsamt skall komma med förslag till lokalisering av luftvärnsutbildning till nedre Norrlands militärområde,

4.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs beträffande Sollefteå kommuns uppenbara risk för arbetsmarknads- och regionalpolitiska problem.

1989/90:FÖ15 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1.  att riksdagen med avslag på propositionen i den del den behand­lar förändringar i arméns grundorganisation godkänner de riktlinjer för utveckling av det militära försvaret som angivits i motionen,

2.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om direktrekrytering av värnpliktiga till civilförsva­ret,

 

3.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning av värnpliktiga läkare,

4.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att territorialförsvarsvärnpliktiga fortsättningsvis skall utbildas jämväl inom marinen och flygvapnet samt att marinen och flygvapnet paral­lellt med detta efter hand skall överta det organisatoriska ansvaret för territorialförsvarsförbanden inom de fast kustförsvarade områdena, vid baser samt vid andra marin- eller flygvapenanläggningar.

1989/90:FÖ16 av Lennart Nilsson m.fl. (s, m, fp, c, vpk, mp) vari yrkas att riksdagen avslår förslaget om en nedläggning av I 17 i avvaktan på 1991 års försvarsbeslut.

1989/90:FÖ17 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att armén skall ges en grundorganisation som kan möta även icke-militära hot,

2.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en

allmän värntjänst bör införas för både män och kvinnor,                                    4

 

3.    att   riksdagen   som   sin   mening  ger' regeringen   till   känna  att        1989/90:FÖU3 miljövärnsförband skall inrättas vid sju regementen,

4.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Livregementets grenadjärer i Örebro skall få i uppdrag att utveckla metoder för och utbilda i civilmotstånd,

5.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en styrka för internationell räddningstjänst skall upprättas vid Kronobergs regemente,

6.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att samtliga kärnkraftverk skall tilldelas stående skyddsstyrkor,

7.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att samtliga specialtruppslagsregementen skall avvecklas med undantag av ett pansarregemente i Skåne,

8.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett truppslagscentrum skall"inrättas för vardera luftvärn, artilleri, ingen­jörstjänst, underhållstjänst och signaltjänst,

9.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att två truppslagscentra skall inrättas för jägartjänst,

 

10.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett truppslagscentrum för underhållstjänst (trängcentrum) skall inrättas i varje militärområde (fem stycken),

11.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att pansartrupperna skall begränsas till en brigad i Skåne och en bataljon i Strängnäs,

12.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att samtliga stridsskolor skall avvecklas och att verksamheten skall överfö­ras till resp. truppslagscentrum,

13.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att arméns officershögskolor skall sammanföras till en skola i Karlstad med specialkurser vid resp. truppslagscentrum,

14.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att arméns uppgift gentemot en fientlig invasion skall vara: möta, hejda, svälta ut.

1989/90:FÖ18 av Eva Björne och Martin Olsson (m, c) vari yrkas

1.   att riksdagen beslutar att frågan om arméns fredsorganisation skall uppskjutas till år 1991,

2.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att T 3 även framgent skall utgöra ett regemente som produktionsleds av militärbefålhavaren i Milo NN vid en even­tuell flyttning av T 3 till I 21.

1989/90:FÖ19 av Anders Svärd och Karl-Erik Persson (c, vpk) vari yrkas att riksdagen avslår förslaget om nedläggning av landskapsrege­mentet I 3 i Örebro.

1989/90:FÖ20 av Wiggo Komstedt och Bo Lundgren (båda m) vari
yrkas att riksdagen avslår proposition 1989/90:9 såvitt avser nedlägg­
ning av Norrlands trängregemente (T 3) och Skånska trängregementet
(T 4).                                                                                                                  


 

1989/90:Fö21 av Margareta Hemmingsson (s) vari yrkas                1989/90:FÖU3

1.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att experimentet med 5 månaders utbildning bör utvärderas innan planeringsförutsättningarna fastställs,

2.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att hela 5-månadersutbildningen bör innehålla utbildning.

I989/90:Fö22 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (båda m) vari yrkas

1.     att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att staben
för Mellersta militärområdet skall förläggas till Karlstad,

2.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
materielförvaltningen (ledningen) och verkstadsförvaltningen (ledning­
en) skall förläggas till Karlstad.

I989/90:Fö23 av Gunhild Bolander m.fl. (c) vari yrkas

1.   att riksdagen avslår proposition 1989/90:9 arméns utveckling och totalförsvarets planeringssystem m.m.

2.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om förbandsomsättningssystemet,

3.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om grundutbildningens längd m.m.,

4.   att riksdagen, med avslag på propositionen i denna del, beslutar att bevara landskapsregementena I 3 i Örebro, I 11 i Växjö och I 17 i Uddevalla,

5.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om P 6:s i Kristianstad framtid,

6.   att riksdagen, med avslag på propositionen i denna del, beslutar att inrätta försvarsområdesmyndigheter för Kalmar försvarsområde i Kalmar och för Västmanlands försvarsområde i Västerås,

7.   att riksdagen, med avslag på propositionen i denna del, beslutar att lokalisera ledningen av Mellersta militärområdets materiel- och verkstadsförvaltning till Karlstad.

1989/90:Fö24 av Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas

1.   att riksdagen avslår förslaget om nedläggning av P 6:s anläggning­ar i Kristianstad,

2.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om P 6:s myndighetsstatus,

3.   att riksdagen, med avslag på propositionen i denna del, beslutar att trängregementenas myndighetsstatus och nuvarande lokaliseringsor­ter skall bibehållas.

1989/90:Fö25 av Anders G Högmark m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag om nedläggning av 1 11 i Växjö.

1989/90:FÖ26 av Torgny Larsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att minska de olägenheter som uppstår för värnpliktiga om I 17 läggs ned.

 

1989/90:Fö27 av Urs Werner m.fl. (vpk) vari yrkas                          1989/90:FÖU3

1.   att riksdagen begär att regeringen skall inrätta ett parlamentariskt sammansatt organ med anledning av försöksverksamheten med förkor­tad grundutbildning av värnpliktiga,

2.   att riksdagen beslutar att myndigheterna MB M, MF M (ledning­en) och VF M (ledningen) skall lokaliseras till Karlstad.

Bakgrund

Riksdagen beslutade i samband med 1987 års försvarsbeslut (prop. 1986/87:95, FöU 11, rskr. 310) att ytterligare underlag rörande arméns utveckling borde tas fram och redovisas under 1988, för riksdagsbeslut 1989.

I mars 1987 fick överbefålhavaren av regeringen i uppdrag att genomföra kompletterande utredningar rörande arméns långsiktiga utveckling, främst utbildningssystem och fredsorganisation, utveckling­en av den operativa ledningen och produktionssystemet inom försvars­makten samt konsekvenserna härav för marinen, flygvapnet och de s.k. huvudprogram 5-myndigheterna.

Överbefålhavaren redovisade sitt uppdrag i september 1988 genom att för regeringen framlägga resultatet av ett omfattande utredningsar­bete, försvarsmaktsutredningen 1988 (FU 88).

Sedan försvarsministern i december 1988 tillkallat en ny försvars­kommitté, 1988 års försvarskommitté (FK 88), fick denna till uppgift att i ett första skede granska av överbefålhavaren i FU 88 lämnade förslag samt, med redovisning den 15 juni 1989, överväga och lämna förslag rörande frågor om dels arméns freds- och grundorganisation, utbildningssystem, m.m., dels totalförsvarets planeringssystem.

I juni 1989 redovisade FK 88 resultatet av sina överväganden i ett delbetänkande om arméns utveckling och försvarets planeringssystem (SOU 1989:46). Kommitténs förslag har utan remissbehandling legat till grund för regeringens förslag i proposition 1989/90:9.

Utskottet har under beredningen av nämnda proposition och väckta motioner inhämtat synpunkter från statssekreteraren i försvarsdeparte­mentet, överbefålhavaren och chefen för armén. Utskottet har också tagit emot uppvaktningar av företrädare för myndigheter och personal­organisationer m.fl. som berörs av förslagen i propositionen. De upp­vaktande har framfört kritiska synpunkter på regeringens förslag rö­rande arméns grundorganisation, bl.a. såsom talesmän för starka lokala opinioner, och samstämmigt förordat en senareläggning av beslutet.

 

Vissa övergripande frågor                         i989/90:föu3

Utskottet behandlar inledningsvis några motionsyrkanden som tar upp vissa övergripande frågor. Det gäller dels yrkande 1 i centerpartiets kommittémotion FÖ23 om avslag på propositionen i dess helhet, dels en rad förslag i miljöpartiet de grönas partimotion Fö 17 som syftar till grundläggande förändringar av försvarsmaktens uppgifter och organisa­tion.

Som motiv till det i motion FÖ23 framförda förslaget om avslag på propositionen hänvisas till det enligt motionärerna bristfålliga underla­get för regeringens förslag. 1988 års försvarskommitté borde enligt deras mening ha fått i uppdrag att först bedöma krigsorganisationens behov utifrån en grundläggande säkerhetspolitisk bedömning av situa­tionen i vår omvärld innan den tog ställning till hur arméns grundor­ganisation borde utformas. De pekar på att centerpartiet såväl inför kommitténs tillsättande som under kommittéarbetet har framfört den­na anmärkning mot utredningsarbetets uppläggning. Motionärerna vänder sig också mot att försvarskommitténs delbetänkande inte varit föremål för remissbehandling. Det är, framhåller de, utomordentligt ovanligt att riksdagen har att behandla förslag som varit föremål för offentlig utredning men inte remissbehandlats. Riksdagen har, anser de, rätt och skyldighet att ställa krav på ett fullgott underlag före riksdagens beslut.

Utskottet vill inledningsvis peka på att några av de frågor som behandlas i propositionen saknar samband med det i motionen kritise­rade utredningsarbetet. Detta gäller t.ex. den föreslagna ändringen av lagen (1989:402) om försök med förkortad grundutbildning av värn­pliktiga. Detsamma är fallet med vissa av de i propositionen behandla­de frågorna rörande marinens och flygvapnets utbildning. I motion FÖ23 framförs inte heller någon erinran mot vad försvarsministern på grundval av försvarskommitténs översyn har anfört om planeringssyste­met. Motionärernas invändningar synes främst gälla regeringens begä­ran om riksdagens godkännande av de förändringar i arméns grundor­ganisation som redovisas i propositionen. Utskottet har inte heller i övrigt funnit skäl att avvisa hela regeringsförslaget. Riksdagen bör därför inte bifalla yrkande 1 i motion FÖ23. Till frågan om avslag på vissa delar av propositionen, bl.a. rörande arméns grundorganisation, återkommer utskottet i det följande.

Mot bakgrund av en hotbild där miljöförstörelsen intar en framskju­
ten plats föreslår miljöpartiet de gröna i sin partimotion Föl7 genom­
gripande förändringar av arméns uppgifter och organbation. De ser
värnpliktsarmén och välorganiserade regementen inte bara som en
resurs för invasionsförsvaret utan också som en tillgång i kampen mot
den hotande miljöförstöringen och den stora sårbarheten på olika
områden. Den allmänna värnplikten för män föreslår motionärerna
omvandlad till en allmän värntjänst (samhällstjänst) för både män och
kvinnor med uppgift att inte bara värna gränserna med vapen utan
även människor och natur. Motionärerna skissar mot denna bakgrund              n

regementsvis en i vissa avseenden helt ny arméorganisation.

 

Utskottet anser det inte vara möjligt att inom ramen för beredningen           1989/90;FöU3

av den nu aktuella propositionen ta ställning till förslagen i miljöpar­tiet de grönas partimotion Föl7. Dessa syftar till en grundläggande förändring av försvarsmaktens uppgifter med utgångspunkt i en hot­bild som delvis är sammansatt av andra komponenter än de som ligger till grund för den gällande säkerhetspolitiken. Enligt utskottets mening är de i motionen väckta förslagen av sådan karaktär att de måste övervägas i ett annat och vidare sammanhang, t.ex. inom ramen för det utredningsarbete som föregår ett försvarsbeslut. Motion Föl7 bör där­för avslås av riksdagen.

Arméns utbildning och förbandsomsättning

I detta avsnitt behandlar utskottet vad föredragande statsrådet har anfört om arméns utbildning och förbandsomsättning (s. 10—19). Vidare behandlas motionerna 1989/90:FÖ10 yrkande 1 (m), FÖ15 yr­kandena 2 och 3 (fp), FÖ21 (s), FÖ23 yrkandena 2 och 3 (c) samt FÖ27 yrkande 1 (vpk).

Föredragande statsrådet

Försvarsministern framhåller inledningsvis att allmän värnplikt även fortsättningsvis bör utgöra grunden för försvarsmaktens personalför­sörjning. Härigenom ges det militära försvaret en fast folklig förank­ring. Värnpliktstjänstgöringen indelas i grundtjänstgöring och fortsätt­ningstjänstgöring. Huvudsyftet med grund- och repetitionsutbildningen skall vara att skapa och vidmakthålla krigsförband, fastslår försvarsmi­nistern. Beredskapstjänstgöring är dock en nödvändig del av denna utbildning. Försvarsministern redovisar vidare överbefålhavarens för­slag till förändringar av målen för olika förbandstyper.

Försvarsministern behandlar därefter utbildnings- och förbandsom­sättningssystemet. Enligt hans mening bör förbandsomsättningen göras mer flexibel än i nuvarande system så att förbandens förmåga att lösa krigsuppgifterna och de lokala produktionsförutsättningarna i högre grad än för närvarande blir styrande när förbanden skall omsättas. De främsta skälen för försvarsministerns bedömning är att överföringen av personal från fåltförbanden till territorialförsvaret i dagens system sker efter ett givet antal år. Emellertid bör det i högre grad vara den värnpliktiges förmåga som skall styra omsättningstidpunkten. Krigsför-bandscheferna skall dessutom ges större ansvar för utvecklingen av sina förband. Strävan är vidare att grundutbilda i hela bataljoner, främst vad gäller infanteri- och norrlandsbrigadernas skyttebataljoner. Ett system med kort förbandsomsättning kräver enligt försvarsminis­tern mer resurser än ett system med en längre omsättningstid.

Beträffande grundutbildningen är det försvarsministerns bedömning att denna bör differentieras ytterligare i förhållande till dagens system. Värnpliktiga bör grundrekryteras och direktutbiidas för vissa territo-rialförsvarsförband. För brigaderna och de grundrekryterade stödför-

 

banden   anger   försvarsministern   oförändrade   grundutbildningstider      1989/90:FÖU3

med en kortaste tid om 7,5 månader. Ett antal värnpliktiga kan grundrekryteras och direktutbiidas för territorialförsvarsförbanden. Försvarsministern bedömer att grundutbildningen för vissa av dessa förband bör kunna genomföras på en kortaste tid av ca 5 månader för meniga, 7,5 månader för gruppchefer samt 12 månader för plutonche­fer. Försök pågår med förkortad grundutbildning, varför försvarsminis­tern avser att återkomma i denna fråga. Försvarsministern anser vidare att förråds- och verkstadsorganisationen kan förbättras, främst genom att värnpliktiga grundrekryteras. Försök bör genomföras innan utbild­ningstiden bestäms. Dessa försök kan genomföras utan ändringar i värnpliktslagstiftningen.

Angående den årliga värnpliktskontingenten uppger försvarsministern att den s.k. värnpliktspuckeln i dag uppgår till ca 40 000 värnpliktiga. Den önskvärda balansen i det s. k. kvarståendeläget kan uppnås först i början på 2000-talet. Detta är dock enligt försvarsministern, en avse­värd förbättring jämfört med tidigare. Om 5 månaders grundutbildning införs för vissa, ökar det antal värnpliktiga som årligen kan utbildas, vilket skulle medföra att kvarståendeläget förbättras.

Försvarsministern tar även upp frågan om utbildningsalternativ för grundutbildningen. Enligt honom finns det ett behov av tre utbild­ningsalternativ. De främsta skälen till detta är kraven på förbandsut­bildning i rätt miljö och behovet av övningstrupp till skolor.

Beträffande utbildning av värnpliktiga läkare i den militära sjuk­vårdsorganisationen är det försvarsministerns bedömning att dessa bör göra sin grundutbildning i en följd och vara befålsuttagna. Komplette­rande militärmedicinsk utbildning ges efter genomförda medicinska studier. Detta ryms inom nuvarande lagstiftning. De främsta skälen för försvarsministerns bedömning är att den nuvarande utbildningen inte ger tillräckliga allmänmilitära kunskaper och medför otillräcklig ledar­skapsutbildning.

Enligt försvarsministern bör omfattningen och frekvensen av repeti­tionsutbildningen differentieras i förhållande till nuvarande system. Re­petitionsutbildningen har, anser han, under senare år urholkats på ett icke acceptabelt sätt. Genom en differentiering blir det möjligt att uppnå förbättringar.

Försvarsministern anför att beredskap bör upprätthållas främst ge­nom att ianspråkta sådana värnpliktiga som grundutbildas för territo-rialförsvarsförband. Mot bakgrund av den korta utbildningstiden för fåltförbanden med deras viktiga uppgifter bör man så långt möjligt undvika att ta i anspråk värnpliktiga som utbildas för dessa, anser försvarsministern. Frågan om en eventuellt ökad beredskap med luft­värnsförband samt frågan om utbildning av territorialförsvarsförband inom Kalix försvarsområde (Fo 67) bör bli föremål för ytterligare prövning.

10

 

Utskottet                                                                      1989/90:FöU3

Utskottet har i olika sammanhang understrukit det värdefulla i att vårt militära försvar är grundat på principen om allmän värnplikt för män. Inte minst gäller detta, såsom försvarsministern inledningsvis påpekar, dess betydelse för försvarsmaktens personalförsörjning. För att denna personalresurs skall tillvaratas på ett effektivt sätt ställs stora krav på värnpliktsutbildningen. Målet bör vara, såsom anges i propositionen, att ge de värnpliktiga den utbildning som krävs för att de skall kunna lösa uppgifter i försvarsmaktens krigsorganisation och för att i fred och under neutralitet kunna bidra till att upprätthålla beredskapen.

Utifrån denna grundinställning övergår utskottet till att behandla yrkande 2 i folkpartiets partimotion Fö 15 där motionärerna föreslår en direktrekrytering av värnpliktiga även tid civilförsvaret. Dessa skulle, enligt motionärerna, kunna ges utbildning vid den nya totalförsvarets skyddsskola eller vid räddningsverkets skolor, för krigsplacering inom civilförsvaret. En sådan åtgärd innebär en angelägen föryngring och kvalitetsförstärkning av civilförsvaret och skulle bidra till en snabbare avveckling av kvarståendeläget beträffande värnpliktiga, anser folkpar­tiet.

Utskottet har tidigare behandlat och avstyrkt motionsyrkanden från folkpartiet rörande direktrekrytering av värnpliktiga till civilförsvaret i syfte att föryngra civilförsvarets organisation (FöU 1985/86:8 s. 35). Utskottet ansåg då att frågan borde behandlas i det utredningsarbete som pågick inför 1987 års försvarsbeslut. Totalförsvarets personalför­sörjning kom sedan att behandlas i försvarsbeslutet år 1987. Riksdagen lämnade därvid utan erinran föredragande statsrådets uppfattning att civilförsvarets personalförsörjning borde inriktas på att föryngra orga­nisationen. Vidare godtas att bl.a. vapenfria tjänstepliktiga i ökad omfattning borde utbildas och krigsplaceras inom bl.a. civilförsvaret på befattningar som kräver längre utbildning, exempelvis personal inom området skydd mot ABC-stridsmedel.

Utskottet konstaterar att motion Fö 15 yrkande 2, i och för sig ligger i linje med det i 1987 års försvarsbeslut dokumenterade behovet av föryngring av civilförsvaret samtidigt som det innebär en inte oväsent­lig förändring av de grundläggande principerna för totalförsvarets personalförsörjning enligt detta beslut. Utskottet anser dock att det finns skäl att överväga olika åtgärder som kan bidra till en reducering av den icke önskvärda delen av kvarståendeläget för värnpliktiga, varav en direktrekrytering av värnpliktiga till civilförsvaret kan vara en. Enligt utskottets mening bör dessa frågor sättas in i ett större samman­hang och ges en samlad bedömning i ett säkerhets- och försvarspoli­tiskt perspektiv. Detta bör enligt utskottets mening göras av den nu arbetande försvarskommittén. Riksdagen bör som sin mening ge rege­ringen detta till känna.

Beträffande förbandsomsättningssystemet redovisar centerpartiet i sin kommittémotion Fö23 yrkande 2, en positiv inställning till en kortare förbandsomsättningstid. Bl.a. anser motionärerna att fåltförbandens kvalitet och stridsförmåga skulle höjas med ett sådant system. Enligt

 

deras mening har emellertid frågan om omsättningstidens längd inte            1989/90:FöU3

belysts på ett tillfredsställande sätt. De beräkningar som presenteras

har, framhåller de, haft betydande skillnader i utfallet, varför det inte

går att i dag av dem dra några säkra slutsatser. Frågan bör därför,

menar motionärerna, ges en noggrann genomlysning och prövas i 1991

års försvarsbeslut.

Ubkottet anser i likhet med motionärerna att en kort förbandsom­sättningstid har flera fördelar. Utskottet konstaterar emellertid att föredragande statsrådet i likhet med försvarskommittén anser att en kort förbandsomsättning är mer resurskrävande än ett system med en längre omsättningsperiod, bl.a. genom att ett större antal värnpliktiga skulle behöva ges minst 7,5 månaders grundutbildning. Vidare medför en kort förbandsomsättningstid ökade övnings- och underhållskostna­der samt ett större befålsbehov för att klara den ökade utbildning som följer av ett sådant system. En kort förbandsomsättningsperiod skulle vidare, generellt tillämpad, medföra en ökad förslitning på brigadernas materiel, eftersom denna skulle behöva utnyttjas i utbildningen med tätare intervall. Speciellt gäller detta för de mekaniserade förbanden. Såsom försvarsministern anför medger ett system med en långsammare förbandsomsättning, upp till tio—tolv år, också att två brigader kan utbildas vid ett och samma regemente. Utskottet delar sålunda försvars­ministerns uppfattning att det utöver ekonomiska skäl också finns en rad andra motiv som talar för att man inte generellt bör tillämpa principen med kort förbandsomsättning. Riksdagen föreslås därför avslå motion Fö23 yrkande 2 (c).

Fyra motioner tar upp frågan om försök med förkortad grundutbild­ning.

Moderata samlingspartiet framför i sin partimotion FölO yrkande 1, vissa farhågor rörande försvarsministerns förordande av att 5 månaders grundutbildning får ligga till grund för planeringen av territorialför-svarsförbandens utbildning. Detta kan enligt motionärerna tolkas som att den förkortade utbildningen nu permanentas. De anser att försöks­verksamheten, såsom angavs i riksdagens beslut, skall genomföras under två år, varefter den utvärderas.

Även i motion Fö21 yrkande 1 (s), anförs att försöken med utbild­ningstidens längd måste utvärderas innan de kan läggas till grund för planeringen.

I centerpartiets kommittémotion Fö23 yrkande 3, avvisas uppfatt­ningen att grundutbildningen skall differentieras ytterligare. Motionä­rerna anser att det inte finns något underlag som motiverar en föränd­rad principiell inställning till grundutbildningens omfattning eller längd. Ett minimikrav är, anser de, att nu pågående försöksverksamhet noggrant utvärderas.

Utskottet vill inledningsvis peka på att riksdagen, när den nyligen
behandlade frågan om förkortad grundutbildning (1988/89:FöU14),
inte hade någon erinran mot att en sådan försöksverksamhet genom­
fördes i avvaktan på nästa försvarsbeslut. Försöksresultaten kommer,
erfar  utskottet, att lämnas till  försvarskommittén  inför dess slutliga              12

ställningstagande i denna fråga. Med hänsyn till den framförhållning

 

som planeringsmässigt erfordras inför t.ex. inskrivning och uttagning            1989/90:FöU3

av värnpliktiga förordar försvarsministern att 5 månaders grundutbild­ning för territorialförsvarsförband får ligga till grund för den fortsatta planeringen av dessa förband.

Utskottet har, med hänvisning till vad som sålunda inhämtats, ingen erinran mot vad föredragande statsrådet anfört om förkortad grundut­bildning av värnpliktiga. Utskottets ställningstagande innebär att riks­dagen bör avslå motionerna FölO yrkande 1 (m), Fö21 yrkande 1 (s) och FÖ23 yrkande 3 (c).

Motion FÖ21, yrkande 2 (s), tar upp frågan om en förkortad grundut­bildnings innehåll. Motionären bedömer att grundutbildningstiden för territorialförsvarsförband i realiteten kommer att bli kortare än 5 månader, eftersom dessa avses användas till beredskapsuppgifter. För att slå vakt om utbildningsinnehållet anser hon att den i försöket fastlagda 5-månaderstjänstgöringen uteslutande bör innehålla utbild­ning.

Utskottet anser att det är viktigt för upprätthållandet av vår bered­skap att ett antal förband under grundutbildning kan vara disponibla för olika beredskapsuppgifter. Dessa bör, såsom försvarsministern framhåller, i första hand åläggas försvarsområdesförband inom ramen för den tillämpade utbildningen under den senare delen av grundut­bildningen. Enligt utskottet förutsätter detta en rationell och effektiv utbildning som medger att beredskapstjänstgöring kan integreras i utbildningen på ett lämpligt sätt. Utskottet utgår ifrån att detta beaktas vid det slutliga ställningstagandet om grundutbildningstidens längd. Motion FÖ21 yrkande 2 (s), bör därför avslås av riksdagen.

Vänsterpartiet kommunisternas partimotion Fö27 yrkande 1, gäller uppföljning av försöken med förkortad grundutbildning. I motionen uppmärksammas den ökande differentieringen av grundutbildningens längd. Även om en differentiering till viss del måste anses nödvändig, finns enligt motionärerna en gräns för hur långt denna kan drivas. En skillnad på 10 månader mellan längsta och kortaste grundutbildning medför svårigheter att kompensera dem som går igenom den längre utbildningen. Motionärerna anser att kraven från samhällets sida på den enskilde måste uppfattas som rättvisa. De föreslår därför att riksdagen begär att regeringen skall inrätta ett parlamentariskt sam­mansatt organ för att kontinuerligt följa försöksverksamheten med förkortad grundutbildning av värnpliktiga.

Ubkottet erinrar om att den nu arbetande försvarskommittén, som bl.a. har att ta ställning till resultat och erfarenheter från försöken med förkortad utbildning, är parlamentariskt sammansatt. Därmed är enligt utskottets uppfattning motionens syfte att skapa en parlamentarisk insyn i försöksverksamheten tillgodosett. Motion Fö27 yrkande 1 (vpk), bör därför avslås.

Utbildningen av värnpliktiga läkare tas upp i ett yrkande i folkpar­
tiets partimotion Fö 15 (yrkande 3). Motionärerna betonar att det är
utomordentligt angeläget att sjukvården kan utnyttja personalen så
effektivt som möjligt efter beredskap. Fördelningen av sjukvårdsperso-          13

nal mellan militär och civil sjukvård måste ägnas stor uppmärksamhet.

 

Bara det antal läkare som oundgängligen behövs inom den militära  1989/90:FÖU3

sjukvårdsorganisationen bör få undantas från civil sjukvård vid mobili­sering, anser man. Motionärerna kan mot denna bakgrund godta att läkare för försvarsmakten väljs ut bland befålsuttagna värnpliktiga som genomgått grundutbildning. Folkpartiet anser dock att möjligheten till delad utbildning bör finnas kvar i den mån inte behovet täcks den första vägen.

Ubkottet har tidigare i flera sammanhang behandlat frågor rörande hälso- och sjukvården i krig och därvid betonat dess utomordentligt stora betydelse för totalförsvaret som helhet. Utskottet vill därför, i likhet med motionen, peka på betydelsen av att läkare och övrig sjukvårdspersonal krigsplaceras och utnyttjas inom totalförsvaret på ett så effektivt sätt som möjligt.

Utbildningen av värnpliktiga läkare sker i dag på två olika sätt. De värnpliktiga som vid inskrivningen uppger att de avser utbilda sig till läkare tas ut till en tjänstgöring som innebär grundutbildning uppde­lad på tre eller flera tjänstgöringsperioder under pågående civilmedi-cinsk utbildning. Huvuddelen, ca 75 %, av de värnpliktiga läkarna för krigsorganisationen tas ut efter genomförd civilmedicinsk utbildning. Dessa har dessförinnan genomfört "ordinarie" grundutbildning. Kom­pletterande militärmedicinsk utbildning ges vid försvarets sjukvårds­högskola.

Utskottet kan konstatera att försvarskommittén och föredragande statsrådet redovisat flera negativa effekter av dagens system. Som en fördel kan emellertid anföras den höga grad av flexibilitet som syste­met innebär.

Det av försvarsministern redovisade nya systemet för utbildning medför att uttagningen av värnpliktiga läkare sker efter genomförd militär grundutbildning som befålsuttagen värnpliktig och genomförda medicinska studier.

Utskottet förutsätter att berörda myndigheter följer och utvärderar det nya systemet för utbildning av värnpliktiga läkare samt noga överväger alla möjligheter att säkerställa totalförsvarets behov av läkare i krigsorganisationen. Mot denna bakgrund anser utskottet att riksda­gen inte bör göra något uttalande i enlighet med vad som föreslås i folkpartimotionen Föl5, yrkande 3.

Utskottet har inget att erinra mot vad försvarsministern i övrigt har anfört om arméns utbildning och förbandsomsättning.

Arméns grundorganisation

Under denna rubrik behandlar utskottet regeringens förslag om för­ändringar i arméns grundorganisation (s. 19—34) uppdelat i delavsnitt. Vidare behandlas motionerna 1989/90:Föl (c), Fö4 (s), Fö5 (s), Fö6 (s), FÖ8 (fp), FÖ9 (fp), FölO yrkandena 2-6 (m). Föll (fp), Föl2 (fp), FÖ14 (fp), FÖ15 yrkande 1 (fp), Föl6 (s, m, fp, c, vpk, mp), Föl8 (m, c), FÖ19 (c, vpk), FÖ20 (m), Fö23 yrkandena 4—6 (c), Fö24 (c) och FÖ25 (m).

14

 

Utskottet                                                                      1989/90:FöU3

Övergripande ställningstaganden

Utskottet behandlar inledningsvis tre motionsyrkanden som gäller övergripande ställningstaganden rörande de i propositionen föreslagna riktlinjerna för förändringarna i arméns grundorganisation. Två (FÖ15 yrkande 1 och Föl8 yrkande 1), rör behandlingen av propositionens förslag till förändringar av arméns grundorganisation i dess helhet. I en tredje motion (Fö6) föreslås att försvarskommittén genomför en analys av den framtida försvarsorganisationen.

1 motion FÖ18 yrkande I (m, c), föreslår motionärerna att riksdagen beslutar att frågan om arméns grundorganbation skall uppskjutas till år 1991 och då behandlas i det planerade försvarsbeslutet. Som motiv härför pekar motionärerna på att regeringen föreslår en genomgripan­de förändring av arméns fredsorganisation innan beslut fattats om försvarsmaktens övergripande målsättning och ställning tagits till hur krigsorganisationen skall se ut. De anser att arbetsgången borde vara att först utreda det säkerhetspolitiska läget och därefter totalförsvarets och därmed försvarsmaktens uppgifter, målsättning och storlek.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att det i 1987 års försvarsbeslut konstaterades att underlaget rörande fredsorganisationens utveckling inom armén var otillräckligt och därför skyndsamt måste tas fram för ett riksdagsbeslut under år 1989. Det nu behandlade regeringsförslaget rörande arméns grundorganisation har sin grund i detta riksdagens ställningstagande och bör sålunda ses som en senarelagd del av 1987 års försvarsbeslut. Utskottet anser mot denna bakgrund att det är angeläget att riksdagen snarast tar ställning i denna organisationsfråga, bl.a. för att därigenom åstadkomma bättre förutsättningar för främst arméns utbildning samt till en förbättrad balans mellan uppgifter och resurser. Utskottet vill i detta sammanhang hänvisa till de beräknings­grunder som föredragande statsrådet har redovisat i propositionen (s. 32—34). Av denna redovisning framgår bl.a. att kostnadsreduceringar föranledda av de föreslagna strukturförändringarna i arméns grundor­ganisation uppgår till ca 4,3 miljarder kronor under perioden 1991/92—2011/12. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion FÖ18 yrkande 1 (m, c).

I motion FÖ15 yrkande 1, hemställer folkpartiet att riksdagen avslår regeringens förslag om förändringar i arméns grundorganisation och godkänner i motionen redovisade riktlinjer för utveckling av det mili­tära försvaret. Grundtanken i riktlinjerna är att vårt land i första hand bör satsa på förband och system som tidigt och uthålligt kan ge stor effekt. Folkpartiets syn på hur försvarsmakten bör utvecklas in i nästa sekel överensstämmer i stort med den som överbefålhavaren redovisar i den nyligen framlagda perspektivplanen. Denna innebär bl.a. en annan avvägning mellan numerär och kvalitet till förmån för kvalite­ten. Motionärerna framhåller det som oroväckande att driftkostnader­na ligger dramatiskt högre än vad som angavs av myndigheterna inför 1987 års försvarsbeslut. Man anser därför att försvaret måste tillföras

 

ytterligare resurser och att behovet av rationaliseringar och effektivise-       1989/90:FÖU3

ringar i driften nu blir större än vad man tidigare räknat med. Folkpartiet anser vidare liksom överbeSlhavaren att den modernisera­de fåltarmén bör innefatta omkring 20 brigader med tillräcklig kvalitet och fler mekaniserade förband än i dag. För att uppnå detta mål krävs enligt folkpartiet en ökad differentiering av utbildningstiderna och ytterligare omstruktureringar inom armén. De redovisade bristerna i arméns nuvarande förband visar också enligt motionärerna att det är helt nödvändigt med ekonomiska förstärkningar om de övriga refor­merna skall bli trovärdiga. Motionärerna är vidare kritiska mot att regeringen inte redovisar sin syn på vilket antal brigader som skall ingå i en framtida krigsorganisation och inte heller anger en rimlig kvalitet för krigsförbanden. Med folkpartiets utgångspunkt finns enligt motionärerna inte behov av att djupare penetrera eller att nu ta ställning till vilka förband som bör behållas eftersom regeringen bara till en begränsad del godtar överbefålhavarens sammanhängande för­slag i FU 88 (försvarsmaktsutredningen).

Utskottet konstaterar att motion FÖ15 (fp) redovisar en positiv in­ställning till en strukturomvandling av arméns grundorganisation. Man vill i detta avseende gå ett steg längre än vad regeringen föreslår. Bl.a. anser motionärerna att försök bör genomföras med en kortaste utbild­ningstid om 2,5 månader. Utskottet vill beträffande denna uppfattning erinra om sin behandling av frågan om förkortad grundutbildning i det föregående. Därav framgår att det för närvarande pågår försök med 5 månaders grundutbildning för ett begränsat antal värnpliktiga i syfte att ta fram underlag för en framtida inriktning i 1991 års försvarsbe­slut. Utskottet anser att riksdagen inte bör godkänna en inriktning som ändrar förutsättningarna för dessa försök.

När det gäller det av motionärerna påtalade behovet av resursför­stärkning vill utskottet peka på att riksdagen nyligen efter förslag från regeringen har beslutat om särskilda resursförstärkningar till det mili­tära försvaret (1988/89:FöU 14, rskr. 294). Behovet av att i framtiden tillföra resurser för att höja krigsförbandens kvalitet utreds för närva­rande av 1988 års försvarskommitté. Mot denna bakgrund kan utskot­tet inte heller stödja motionärerna på denna punkt.

Motion Fö 15 yrkande 1, om avslag på regeringens förslag rörande arméns grundorganisation — med ett samtidigt godkännande av vissa i motionen angivna riktlinjer — bör sålunda inte bifallas av riksdagen.

I motion Fö6 (s) föreslår motionären att försvarskommittén får i uppdrag att genomföra en förutsättningslös analys av en framtida orga­nisation. Denna skulle bygga på mindre enheter, klarare profil och renodlade resultatenheter med såväl verksamhetsansvar som ekono­miskt ansvar.

Utskottet anser att både överbefålhavaren och försvarskommittén noga analyserat förutsättningarna för och ingående behandlat inrikt­ningen av bl.a. utvecklingen av arméns grundorganisation. Kommittén arbetar, erfar utskottet, för närvarande bl.a. med att föreslå inriktning

16

 

och omfattning av den framtida försvarsorganisationen. Enligt utskot-        1989/90:FöU3 tets mening bör därför riksdagen inte uttala sig i enlighet med motio­nens förslag. Motion Fö6 bör avslås.

Brigadproducerande regementen

Försvarsministern anger (s. 19—24) riktlinjer för förändringar beträf­fande de brigadproducerande regementena inom armén. Hans förslag överensstämmer i princip med försvarskommitténs förslag. Försvarsmi­nisterns förslag innebär att följande regementen läggs ned: -Livregementets grenadjärer (I 3/Fo 51) i Örebro, -Kronobergs regemente (I 11/Fo 16/18) i Växjö och -Bohusläns regemente (I 17) i Uddevalla. -Dessutom föreslås att P 6:s anläggning i Kristianstad avvecklas.

Förslagen om nedläggning medför att försvarsområdesmyndigheter bör bildas i Örebro och Växjö.

De överväganden som försvarsministern gör sker mot bakgrund av kravet på handlingsfrihet vad avser såväl antal som typ av brigader. Dessutom anser han liksom försvarskommittén att alla möjligheter till besparingar måste tas till vara. Försvarsministern redovisar därefter ett omfattande uteslutningsresonemang som mynnar ut i det förslag som redovisats ovan.

Ett stort antal motionsyrkanden rör de nyss nämnda regementena.

Motionerna Fö4 (s), Fö8 (fp), FölO yrkande 3 (m), FÖ19 (c, vpk) och FÖ23 yrkande 4 (c), innehåller yrkanden om avslag på eller uppskov med beslut om nedläggning av / 3/Fo 51.

Motionerna Föl (c), Fö5 (s), FölO yrkande 3 (m), Föl2 (fp), Fö23 yrkande 4 (c) och FÖ25 (m) syftar samtliga till avslag på regeringens förslag om nedläggning av / 11/Fo 16/18.

Motionerna FölO yrkande 3 (m), FÖ16 (s, m, fp, c, vpk, mp) och FÖ23 yrkande 4 (c), innehåller förslag mot nedläggning av / 17.

Motion FÖ24 yrkande 1 (c), innebär att förslaget om nedläggning av P 6 avslås. Motionären anser vidare i yrkande 2, att P 6 skall ha kvar sin myndighetsstatus. Även i motion Fö23 yrkande 5 (c), anser motio­närerna att det är angeläget att bevara förbandets självständiga myndig­hetsstatus. De anser emellertid att det är rimligt att frågan om en avveckling av P 6:s anläggningar underställs riksdagen för beslut. I motionerna FölO yrkande 3 (m) och Föll yrkande 1 (fp) godtas förslaget om avveckling av P 6:s anläggning för att genom samlokalise­ring uppnå effektiviseringar och besparingar. Motionärerna anser dock samtidigt att P 6 skall bevara sin ställning som regemente.

Utskoitei har vid sina överväganden rörande nedläggning av vissa brigadproducerande regementen haft vissa grundläggande utgångs­punkter. Vid val av de brigadproducerande regementen som bör läggas ned har utskottet fåst stor vikt vid möjligheterna att på ett rationellt, effektivt och kostnadsbesparande sätt utbilda och vidmakthålla krigs­förband.   Utskottet  har  dessutom   tagit  stor  hänsyn   till   behovet  av

17

2 Riksdagen 1989/90. 10 saml. Nr 3

samträning och samövning för brigaderna. Vidare har utskottet sökt 1989/90:FöU3

väga   in   dels  operativa   krav,, dels   miljökrav   i   utbildningen.   Varje förband behandlas i det följande för sig.

Beträffande / 3/Fo 51 har utskottets överväganden lett till uppfatt­ningen att riksdagen bör godkänna propositionens riktlinjer beträf­fande nedläggning av detta förband. Detta innebär att riksdagen bör avslå motionerna Fö4 (s), Fö8 (fp), FölO yrkande 3 (m) i denna del, Fö 19 (c, vpk) och FÖ23 yrkande 4 i nu behandlad del.

Utskottet har på motsvarande, sätt vid en sammanvägning av de i propositionen och motionerna framförda motiven för och emot en nedläggning av / 11/Fo 16/18 funnit att övervägande skäl talar för att detta regemente bör läggas ned. Därav följer att motionerna Föl (c), FÖ5 (c), FölO yrkande 3 (m) i här berörd del, Föl2 (fp) och FÖ23 yrkande 4 till den del det rör I 11, samt Fö25 (m) bör avslås av riksdagen.

I sina slutliga överväganden i fråga om de brigadproducerande regementenas inriktning har utskottet funnit att även / 17 bör läggas ned. Därmed bör motion FölO yrkande 3 i nu berörd del (m), FÖ16 (s, m, fp, c, vpk, mp) och FÖ23 yrkande 4 (c) såvitt nu är i fråga, inte bifallas.

Beträfiande P 6 har utskottet funnit att riksdagen bör godkänna föreslagna riktlinjer i fråga om en avveckling av förbandets anläggning i Kristianstad. Vidare förordar utskottet, i enlighet med försvarsminis­tern, att om det i samband med nästa försvarsbeslut bedöms att Kristianstadsbrigaden skall bevaras, så bör P 6 och A 3 samlokaliseras i Norra Åsum. Riksdagen bör därför avslå motionerna FölO yrkande 3 (m) i denna del. Föll yrkande 1 (fp), Fö23 yrkande 5 (c) och FÖ24 yrkandena 1 och 2 (c).

Utskottet övergår till att avslutningsvis behandla två yrkanden i moderata samlingspartiets motion FölO (yrkandena 2 och 6). Enligt motionärernas uppfattning (yrkande 2) bör förbandsproduktionen ske vid enbrigadregementen. Ett sådant system underlättar bl.a., enligt deras mening, en integrering av specialtruppslagen med utbildningen av brigadens övriga delar. Vidare pekar motionärerna på att förutsättning­arna för frivilligverksamheten kommer att radikalt förändras (yrkande 6). De anser att konsekvenserna för denna verksamhet inte har beak­tats tillräckligt i propositionen.

Utskottet erinrar om att intill riksdagens beslut (1988/89:FöU14, rskr. 294) om avveckling av de äldre infanteribrigaderna (IB 66), så utbildades 8 av brigaderna vid s.k. dubbelbrigadregementen. Utskottet anser att möjligheterna till utbildning av flera brigader vid samma regemente bör kunna tillvaratas vid de regementen där förutsättningar­na finns. Det kan inte anses lämpligt att nu besluta om principen "ett regemente en brigad" och därigenom föregripa försvarskommitténs arbete och det kommande försvarsbeslutet. Motion FölO yrkande 2 (m), bör därför avslås.

Beträffande frivilligverksamheten har utskottet anledning att betona
dess betydelse för det svenska totalförsvarets trovärdighet och förmåga.      18

Insatserna   av   frivilliga   utgör  ett   bidrag  till   det  svenska   försvarets

 

folkliga förankring som inte kan överskattas, och det är därför angelä- 1989/90:FöU3 get med en väl fungerande frivilligverksamhet. Utskottet konstaterar att de nu föreslagna förbandsnedläggningarna kommer att ändra villkoren för frivilligförsvaret i de berörda länen. Utskottet utgår ifrån att behovet av stöd till detta kommer att tillgodoses av berörda myndighe­ter vid den förestående omstruktureringen av brigadmyndigheterna. Något uttalande av riksdagen enligt FölO yrkande 6 (m) erfordras därför inte.

Specialtruppslag

Försvarsministern anger (s. 24—27) riktlinjer för förändringar beträf­fande arméns specialtruppslag. Hans förslag överensstämmer i huvud­sak med vad försvarskommittén har förordat. Riktlinjerna innebär -för luftvärnet att Luleå luftvärnsregemente (Lv 7) omlokaliseras till Boden

-   för ingenjörtrupperna att Svea ingenjörregemente (Ing 1) i Södertäl­je flyttas till Strängnäs och där samlokaliseras med Södermanlands regemente (P lO/Fo 43) samt att Västernorrlands regemente (I 21/Fo 23) i Sollefteå tar över en del av den utbildning som nu bedrivs vid Bodens ingenjörregemente (Ing 3)

-   för trängtrupperna att Norrlands trängregemente (T 3) i Sollefteå och Skånska trängregementet (T 4) i Hässleholm läggs ned samt att I 21/Fo 23 och något av arméförbanden i Boden resp. Skånska dragonregementet (P 2) i Hässleholm tar över delar av den utbild­ning som nu bedrivs vid T 3 och T 4.

Till grund för förslagen redovisar försvarsministern sin principiella syn på specialtruppslagens lokalisering i landet. Utbildningen av krigs­organisationens stödförband bör enligt hans mening spridas till fler regioner än i nuläget. Försvarsministern kommenterar utbildningen inom varje truppslag och tar sedan upp frågan huruvida de förband inom specialtruppslagen som berörs av organisationsändringar skall fortsätta att vara självständiga myndigheter när ändringarna har ge­nomförts. Endast i fråga om berörda trängförband anser han det möjligt att redan nu ta ställning för en nedläggning och till att föra över utbildningsansvaret till andra myndigheter.

Enligt försvarsministern bör frågan om arméns hela myndighets­struktur (organisation, ledningsförhållanden m.m.) prövas inom ramen för den fortsatta utvecklingen av produktionsledningssystemet. Han betonar att bl.a. hans ställningstagande i fråga om specialtruppslagens myndighetsställning inte får ses som definitivt.

Moderata samlingspartiet har i motion FölO ett yrkande att riksda­gen skall uttala sig beträflande sam lokalisering av förband. Enligt motionen bör redan gjorda samlokaliseringar utvärderas noga. Efter­som de ofta kräver betydande investeringar bör de verkliga kapitalkost­naderna beräknas för olika alternativ.

Utskottet anser att samlokalisering av militär verksamhet kan kom­
ma i fråga både för att ta vara på besparingsmöjligheter och som led i            _
en strävan att effektivisera verksamheter. Ofta finns båda dessa motiv.

 

Investeringar är många gånger nödvändiga för att genomföra ändring-        1989/90:FÖU3

ar. Kostnaderna för investeringar m.m. i samband med omlokalisering

av värnpliktsutbildning och annan militär verksamhet bör självfallet

beräknas på bästa tänkbara underlag och  med beaktande av gjorda

erfarenheter.

Utskottet har inte någon invändning mot att kostnaderna beräknas med samma metoder som vid tidigare förändringar i grundorganisatio­nen. Något uttalande av riksdagen med anledning av det nu aktuella motionsyrkandet vill utskottet inte tillstyrka.

Beträffande utbildningen inom luftvärnet yrkas i motion Fö 14 (fp) att riksdagen skall efterlysa förslag av regeringen om lokalisering av luftvärnsutbildning i Nedre Norrlands militärområde. Motionären hän­visar till att överbefålhavaren förordade sådan lokalisering i försvars­maktsutredning 1988 och att såväl försvarskommittén som försvarsmi­nistern har uttalat att luftvärnsutbildningen har en lämplig spridning till olika regioner utom när det gäller nedre Norrland. Försvarskom­mittén avser att i sitt slutbetänkande åter aktualisera frågan om att lokalisera luftvärnsutbildning till nedre Norrland.

Utskottet konstaterar att 1988 års försvarskommitté bl.a. har att pröva behovet av ytterligare luftvärnsrobotförband i krigsorganisatio­nen. Beroende på senare beslut i denna fråga kan det bli aktuellt att av beredskapsskäl bedriva luftvärnsutbildning även inom Nedre Norr­lands militärområde. Frågan torde komma upp i samband med nästa långsiktiga försvarsbeslut. Motionsyrkandet bör inte bifallas.

Förslaget att flytta Ing 1 till Strängnäs bör avslås, hävdas i motion Fö9 (fp). Den moderna anläggningen i Almnäs, Södertälje, föreslås i stället tillföras ytterligare verksamheter så att den  utnyttjas till full kapacitet. Motionären hänvisar till -att Ing l:s anläggning vid invigningen 1970 betecknades som en av

de mest påkostade utbildningsanstalterna i hela världen -att Ing l.s nuvarande lokalisering har stor betydelse för försvaret av

Stockholm -att en flyttning av förbandet får svåra personalkonsekvenser samt -att  de   ekonomiska   kalkylerna  för  omflyttningen   är  osäkra  och

diskutabla.

Operativa skäl och beredskapsskäl talar för att allsidigt sammansatta förband kan mobilisera i varje militärområde. I detta syfte planeras överföring av viss ingenjörutbildning från Östra militärområdet (Ing 1) till Nedre Norrlands militärområde. Utbildningsvolymen mins­kar härigenom vid Ing 1. Det är mot den bakgrunden försvarskommit­tén har funnit det försvarsekonomiskt lönsamt att samlokalisera Ing 1 med P 10 i Strängnäs. Till skillnad från motionären godtar utskottet den­na inriktning. Motionen bör avslås.

Beträffande T 3 i Sollefteå finns yrkanden i fyra motioner. I Föl4
(fp) hävdas att utbildningsvolymen i Nedre Norrlands militärområde
bör behållas och att — i konsekvens därmed — T 3 bör bevaras som
egen myndighet, med samma utbildningsnumerär som nu. Motionären
förutser många olösta problem om T 3 läggs ned. Även i motionerna              20

FÖ20 (m) och FÖ24 (c) finns yrkanden som innebär att förändringar

 

nu inte skall ske i fråga om T 3. Härvid anförs bl.a. att beslut om    1989/90:FÖU3

underhållstjänstens grundorganisation bör anstå till dess man tagit slutlig ställning till dess framtida krigsorganisation. Vidare hävdas att trängregementena har en nyckelposition och att det är angeläget att slå vakt om deras självständighet. I motion FÖ18 (m, c) yrkas att T 3 skall förbli ett regemente. Motionärerna pekar på nedre Norrlands betydelse för försvaret av övre Norrland och hänvisar till att chefen för armén förordat att T 3 bör förbli ett regemente.

När det gäller T 4 i Hässleholm yrkas i motioner dels att riksdagen inte skall godkänna någon förändring — Fö20 (m) och Fö24 (c) — dels att T 4 skall förbli ett regemente om det samlokaliseras med P 2 — Föll (fp). I sistnämnda motion pekas på svårigheter att inom samma organisation leda vitt skilda verksamheter. Eventuell ekono­misk besparing vinns enligt motionären till priset av flera stora nack­delar.

Utskottet har inte några invändningar mot den i propositionen an­givna inriktningen av underhållsfunktionen. Samtidigt har utskottet förståelse för att man på flera håll önskar bevara T 3 och T 4 som självständiga utbildningsmyndigheter. Mot detta talar emellertid att underhållsfunktionen omstruktureras med beredskapssyftet att tillämpa krigsorganisationens ledningsstruktur även i grundorganisationen.

Bakom brigader och försvarsområdesgrupper med egna underhålls­resurser avses i varje militärområde under militärbefålhavaren finnas en underhållsledning (milounderhållsregemente). I syfte att säkerställa tidigt understöd vid ett krigsutbrott skall denna bygga på fredstida verksamhet vid militärområdets båda förvaltningsledningar och vid försvarsområdesförband. Etappregementsstaberna utgår. En allsidig och kvalificerad underhållsutbildning organiseras i varje militärområde. Utbildningen av vissa underhållsförband för brigaderna överförs till brigadregementena.

De planerade åtgärderna avses stärka brigadchefernas ansvar men också ge militärbefålhavaren möjlighet att samordna utbildningen av underhållsförband för militärområdet. Åtgärderna medför överföring av utbildningsansvar inom och mellan militärområden.

Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen bör godta de föreslagna riktlinjerna såvitt gäller T 3 och T 4. Riksdagen bör avslå ifrågavarande motionsyrkanden.

Utskottet har inte något att erinra mot vad försvarsministern i övrigt har anfört om specialtruppslagen.

Skolor m.m.

21

Försvarsministern anger (s. 28—31) riktlinjer för förändringar beträf­fande skolor inom armén, m.m. Hans förslag överensstämmer i prin­cip med vad försvarskommittén har förordat. Riktlinjerna innebär att truppslagscenter bildas genom att truppslagsinspektörerna med trupp-slagsavdelningar i arméstaben slås samman med arméns strids- och skjutskolor samt övriga truppslagsskolor. Berörda skolor läggs ned. Följande orter berörs av nedläggning:

 

-   Halmstad (infanteriets officershögskola)                                        1989/90:FöU3

-   Umeå (infanteriets och kavalleriets officershögskola) -Skövde (pansartruppernas stridsskola) -Älvdalen (artilleriskjutskolan)

-Stockholm (artilleri- och ingenjörshögskolan) -Göteborg (luftvärnets officershögskola och tekniska skola) -Södertälje (fåltarbetsskolan) -Skövde (arméns underhållsskola)

-   Strängnäs (arméns motorskola)

-   Enköping (arméns stabs- och sambandsskola). Nya truppslagscenter lokaliseras till

-   Motala (Kvarn) för infanteriet och kavalleriet

-   Skövde för pansar- och trängtrupperna

-   Kristinehamn för artilleriet

-   Norrtälje för luftvärnet

-   Eksjö för ingenjörtrupperna

-   Enköping för signaltrupperna.

En ny stridsskola för norrlandsförband bör enligt försvarsministern organiseras i Umeå. Skolan avses i första hand för befålsutbildning.

Försvarets FN-skola, som nu utgör en enhet vid Ing 1, omlokaliseras till Upplands-Bro (Kungsängen) och slås samman med FN-avdelningen hos chefen för armén (arméstaben) till ett FN-center på I 1/Fo 44:s område.

Utskottet har inte funnit anledning att invända mot vad försvarsmi­nistern har anfört i denna del. Riksdagen bör godkänna de föreslagna riktlinjerna för förändringar beträffande arméns skolor m.m.

Försvarsområdesmyndigheter

Regeringen föreslår att försvarsområdesmyndigheter organiseras för Kalmar försvarsområde i Kalmar, för Västmanlands förs'"sområde i Västerås, för Kronobergs försvarsområde i Växjö och föi vrebro för­svarsområde i Örebro.

Utskottet erinrar om att principen ett län—ett försvarsområde lades fast i 1987 års försvarsbeslut. Vidare konstaterar utskottet beträffande försvarsområdesmyndigheter i Kalmar och Västerås att försvarsminis­tern nu anser att möjligheterna till bemanning har förbättrats. Utskot­tets ställningstagande i det föregående att myndigheterna I 3/Fo 51 och I 11/Fo 16/18 bör läggas ned innebär att försvarsområdesmyndigheter bör bildas i Örebro och Växjö.

Utskottet föreslår mot bakgrund av det ovan anförda att riksdagen godkänner regeringens förslag till organisation och lokalisering av vissa försvarsområdesmyndigheter.

Utskottets ställningstagande i det föregående innebär vidare att riks­dagen bör avslå motionerna FölO yrkande 5 (m), vari yrkas att riksdagen beslutar att ej inrätta nya försvarsområdesmyndigheter i Växjö och Örebro för det fall riksdagen beslutar att bevara regemente­na I 11 resp. I 3 samt Fö23 yrkande 6 (c), vari yrkas att riksdagen med

 

avslag på propositionen i denna del beslutar att inrätta försvarsområ-          1989/90:FÖU3

desmyndigheter för Kalmar försvarsområde i Kalmar och för Västman­lands försvarsområde i Västerås.

Regionalpolitiska konsekvenser

Enligt försvarsministern kommer propositionsförslagen endast i ett fåtal fall att medföra regional- och arbetsmarknadspolitiska problem av någon mera betydande omfattning. Han bedömer att de beräknade sysselsättningseffekterna av förslagen inte är av sådan storlek att det är påkallat med särskilda regionalpolitiska insatser.

Motion FÖ14 (fp) tar upp risken för arbetsmarknads- och regional­politiska problem i Sollefteå. Om T 3 inte bevaras som egen myndig­het med samma utbildningsnumerär som nu bör riksdagen enligt motionären uppdra åt regeringen att kompensera kommunen genom lokalisering dit av annan verksamhet.

Ubkottet konstaterar att den militära verksamheten ändras i Sollef­teå. Enligt riksdagens tidigare beslut att avveckla äldre infanteribriga­der kommer utbildningsvolymen att minska vid 1 21/Fo 23. De nu aktuella förändringarna i arméns grundorganisation innebär bl.a. att en del av nuvarande utbildning vid T 3 flyttas från Sollefteå. Till skillnad från överbefålhavarens och försvarskommitténs förslag blir viss sjukvårdsutbildning kvar där. En del av den nuvarande utbildning­en av ingenjörförband flyttas till Sollefteå. Nettoresultatet blir en minskning av värnpliktsutbildningen i Sollefteå.

Sollefteå kommun ar av berörda kommuner den känsligaste från arbetsmarknadssynpunkt. Varje minskning av statlig eller annan verk­samhet medför ökade problem. Utskottet förutsätter därför att rege­ringen uppmärksamt följer sysselsättningsutvecklingen och vid behov vidtar nödvändiga åtgärder. Något särskilt uttalande av riksdagen ut­över vad utskottet anfört erfordras ej.

Övrigt

Utskottet har i det föregående förordat att riksdagen godkänner de riktlinjer som föredragande statsrådet i olika avseenden har angett rörande förändringar i arméns grundorganisation. Utskottet föreslår att riksdagen även i övrigt godkänner vad föredragande statsrådet har angett som riktlinjer.

Utskottet vill slutligen beröra bevarandet av de traditioner som är
knutna till förbanden som föreslås läggas ned. På många håll framstår
detta som en betydelsefull fråga, inte minst när det gäller traditionsrika
bygderegementen med djup förankring i den bygd där de verkar. Mot
denna bakgrund är det enligt utskottets mening angeläget att man
eftersträvar lösningar som gör det möjligt att föra förbandens traditio­
ner vidare med nära anknytning till den bygd där de hör hemma.
Utskottet har erfarit att man i det arbete rörande traditionsfrågorna
som för närvarande pågår inom försvarets traditionsnämnd kommer
att beakta sådana synpunkter.                                                                        23

 

Operativ ledning                                              i989/90:föU3

Under denna rubrik behandlar utskottet de riktlinjer för förändringar beträffande huvudprogrammet Operativ ledning som försvarsministern har angett (s. 34—35) och som regeringen har föreslagit riksdagen att godkänna. Vidare behandlas motionerna 1989/90:FÖ2 (m, fp, c), Fö3 (s), FÖ7 (c), FÖ13 (fp), FÖ22 (m), Fö23 yrkande 7 (c) och Fö27 yrkande 2 (vpk).

Föredragande statsrådet

Riksdagen (prop. 1988/89:80, FöU 14, rskr. 294) har godkänt riktlinjer för en ny indelning i civil- och militärområden. Riktlinjerna innebär att Östra militärområdet och Bergslagens militärområde slås samman till Mellersta militärområdet och att motsvarande förändring görs beträffande civilområdena.

Försvarsministern uttalar att den nya indelningen bör gälla fr.o.m. den 1 juli 1991 och att motsvarande organisatoriska ändringar bör göras vid samma tidpunkt. Beträffande civilbefålhavarkansliet i Mel­lersta civilområdet avser han återkomma vid sin anmälan till 1990 års budgetproposition.

Med hänvisning till ledningsförhållandena och kostnadsaspekten bör den nya militärområdesstaben enligt försvarsministern lokaliseras till Strängnäs. Han anser vidare att ledningsenheterna för militärområdes­förvaltningarna i Mellersta militärområdet bör samlokaliseras med militärområdesstaben.

Utskottet

Beträffande den nya militärområdesstaben finns två motionsyrkanden att staben i stället skall lokaliseras till Karbtad. Enligt vänsterpartiet kommunisternas motion FÖ27 finns det goda erfarenheter av utlokali-seringar dit. En lokalisering till Karlstad kan enligt motionärerna ha militära fördelar om man ser på behovet av säker och uthållig ledning. I motion FÖ22 (m) anges en rad faktorer som enligt motionärernas mening stöder alternativet Karlstad. De anser att Karlstad har ett lika centralt läge i det nya militärområdet som Strängnäs och är mer rekryteringsvänligt. Från beredskapssynpunkt betecknas Karlstad som säkrare än Strängnäs. Karlstadalternativet blir heller inte dyrare, me­nar de, och åberopar särskilt att militär personal i Karlstad pendlar till Stockholm i mindre omfattning än sådan personal i Strängnäs.

Utskottet konstaterar att de nuvarande militärområdesstaberna för Östra militärområdet och för Bergslagens militärområde är belägna i Strängnäs resp. Karlstad. Liksom överbefålhavaren och försvarskom­mittén anser försvarsministern att den nya militärområdesstaben för Mellersta militärområdet bör lokaliseras till Strängnäs. Även utskottet finner att övervägande skäl talar för en lokalisering till Strängnäs. Motionsyrkandena bör avslås.

Militärområdenas förvaltningar utgörs  i  varje militärområde av en                  24

materielförvaltning och en verkstadsförvaltning. Varje materielförvalt-

 

ning består av en ledningsdel och en förrådsdel, varje verkstadsförvalt-       1989/90:FÖU3

ning av en ledningsdel och en verkstadsdel. 1 förrådsdelen finns förråd på olika platser i militärområdet och detsamma gäller verkstadsdelens verkstäder.

Nuvarande Östra militärområdets båda förvaltningar har sina led­ningsdelar belägna i Enköping medan förvaltningarna i Bergslagens militärområde har ledningsdelarna i Karlstad. På grundval av riksdags­beslutet att bilda Mellersta militärområdet föreslår regeringen nu att av de fyra berörda militärområdesförvaltningarna bildas två nya: Mellersta militärområdets materielförvaltning (MF M) och Mellersta militärom­rådets verkstadsförvaltning (VF M). Ledningarna för båda föreslås lokaliserade till Strängnäs. Förslaget omfattar alltså inte förråd och verkstäder, med huvuddelen av förvaltningarnas personal, lokaler och övriga resurser. Ledningsdelarna för MF M och VF M kommer att bestå av sammanlagt 55—60 personer.

I två motioner yrkas att ifrågavarande ledningsenheter skall lokalise­ras till Enköping. Kostnadsskäl och personalhänsyn åberopas till stöd för detta. I både Fö2 (m, fp, c) och Fö3 (s) hänvisar motionärerna till att överbefålhavaren i skrivelse till regeringen i maj 1989 förordade Enköping av funktionella och ekonomiska skäl.

En lokalisering av ledningsdelarna till Karbtad föreslås i fem motio­ner: FÖ7 (c), FÖ13 (fp), FÖ22 yrkande 2 (m), FÖ23 yrkande 7 (c) och FÖ27 yrkande 2 (vpk). Operativa, personalpolitiska och regionalpolitis­ka skäl åberopas i motionerna. Beträffande den ekonomiska aspekten anförs (FÖ7) att Karlstad och Strängnäs är jämförbara samt (FÖ27) att de ekonomiska nackdelarna med alternativet Karlstad torde vara över­komliga och uppvägas av andra fördelar.

Utskottet vill till en början ta ställning för att förvaltningarnas ledningsdelar lokaliseras i närheten av militärområdesstaben. För detta talar särskilt de förändringar inom underhållsfunktionen som utskottet har berört tidigare. Alternativet Karlstad bör därför inte väljas.

I valet mellan Strängnäs och Enköping stannar utskottet för det alternativ som på lång sikt torde vara den bästa lösningen. Inriktning­en bör vara att lokalisera ledningsenheterna till Strängnäs.

Utskottet har inte något att invända mot de riktlinjer i övrigt som försvarsministern har angett för förändringar beträffande operativ led­ning.

Personalkonsekvenser

Utskottet tar under denna rubrik upp till behandling vad föredragande statsrådet i propositionen (s. 36—37) har anfört om personalkonse­kvenser. I detta sammanhang behandlar utskottet också motion FÖ26 (s) som syftar till åtgärder för att minska de olägenheter som motionä­ren befarar kommer att uppstå för värnpliktiga om Bohusläns rege­mente (I 17) avvecklas.

25

 

Föredragande statsrådet                                    1989/90:FÖU3

Försvarsministern anser det vara väsentligt att sådana åtgärder vidtas som bidrar till att myndigheternas personalbehov tillgodoses samtidigt som personalens krav och önskemål i största möjliga utsträckning beaktas. Av betydelse i detta sammanhang är enligt försvarsministern ett principavtal den 15 juni 1989 om vissa förmåner för arbetstagare som berörs av eventuella beslut om omorganisation av försvarsmakten. Enligt detta avtal kan den som omstationeras och med sitt hushåll flyttar till den nya stationeringsorten under vissa förutsättningar få omlokaliseringsstöd i form av ett engångsbelopp och ersättning för de faktiska flyttkostnaderna. Myndigheterna ges också möjlighet att vidta åtgärder för att medflyttande maka/make eller sambo skall kunna få arbete på den nya orten.

De organisationsförändringar som föreslås i den nu behandlade propositionen kommer att på ett eller annat sätt beröra all personal inom armén. Direkt berörda är de anställda vid de myndigheter som är föremål för de föreslagna omstruktureringarna. Dessa har i en redovisning av försvarets personalnämnd uppgivits uppgå till ca 1 600 militära och ca 1 100 civila.

Försvarsministern konstaterar vidare att utöver de föreslagna föränd­ringarna av grundorganisationen har även förändringar i utbildningssy­stemet och det nya ledningssystemet m.m. konsekvenser för de anställ­da.

Utskottet

Utskottet anser nu liksom i samband med tidigare organisationsföränd­ringar att det är mycket angeläget att åtgärder vidtas för att minska olägenheterna för den personal som direkt berörs av organisationsför­ändringar. Försvarsministern redovisar också en rad åtgärder som planeras i detta syfte. Ett nytt betydelsefullt instrument i detta sam­manhang är, såsom försvarsministern framhåller, det principavtal som har slutits mellan berörda parter om förmåner till arbetstagare som berörs av omorganisationer inom försvarsmakten. Utskottet räknar med att tillämpningen av detta avtal och vidtagandet av andra i propositionen redovisade åtgärder kommer att underlätta lösandet av uppkomna personalproblem såväl när det gäller anställd som värnplik­tig personal. Utskottet utgår också från att regering och berörda myndigheter noga följer utvecklingen och vidtar de ytterligare åtgärder som kan visa sig behövas för att klara de personalförsörjnings- och awecklingsproblem som är förknippade med den föreslagna omstruk­tureringen. Utskottet vill också peka på försvarets personalnämnds viktiga roll i sammanhanget. Utskottet har ingen erinran mot vad föredragande statsrådet har anfört om personalkonsekvenser.

Utskottet tar i detta sammanhang upp motion Fö26 (s) till behand­
ling. I motionen framhålls som angeläget att det vidtas åtgärder som
motverkar att nedläggningen av I 17 medför att värnpliktiga i västra
Sverige får förlängda väntetider när det gäller fullgörandet av grundut-          26

bildningen (det s.k. kvarståendeläget).

 

Utskottet vill inledningsvis erinra om att det i det föregående har   1989/90:FÖU3

föreslagit att riksdagen som sin mening bl.a. bör uttala att försvarskom­mittén skall överväga olika åtgärder som kan bidra till en reducering av den icke önskvärda delen av kvarståendeläget för värnpliktiga. Utskottet vill vidare erinra om att, såsom också har framgått av redogörelsen i det föregående, försöksverksamheten med förkortad grundutbildning kommer att medföra att ett ökat antal värnpliktiga årligen kan utbildas. Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen inte bör göra något uttalande om åtgärder av det slag som föreslås i motion FÖ26 (s). Motionen bör inte bifallas av riksdagen.

Vissa Utbildningsfrågor inom marinen och flygvapnet

Under denna rubrik behandlar utskottet regeringens förslag om änd­ringar i värnpliktslagen samt vad föredragande statsrådet i propositio­nen (s. 38—40) har anfört om marinens utbildningssystem, marinens utbildningskapacitet och flygvapnets utbildning av territorialförsvars-värnpliktiga m.m. Vidare behandlas motion 1989/90:FÖ15, yrkande 4 (fp).

Utskottet

På grundval av förslag från överbefålhavaren förordar försvarsminis­tern att utbildningstiderna ändras för vissa kategorier värnpliktiga inom marinen och flygvapnet. Ett genomförande av förslagen kräver ändringar i 27 § 1 mom. värnpliktslagen. Utskottet har inte något att invända mot vad försvarsministern har anfört i denna del och tillstyr­ker att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1989:403) om ändring i värnpliktslagen (1941:967). Lagförslaget fogas till detta betänkande som bilaga 1.

Försvarsministern föreslår också att viss utbildning av värnpliktiga för territorialförsvarsförband skall överföras från armén till marinen och flygvapnet. Överföringen gäller för marinen minst 500 värnplikti­ga per år. Härigenom utnyttjas marinens utbildningskapacitet bättre. För flygvapnet gäller det utbildning av värnpliktiga vid värnförband ur armén vid flygbaser och stridsledningsanläggningar. Enligt försvarsmi­nistern bör flygvapnets myndigheter ta över ansvaret för utbildningen av dessa territorialförsvarsvärnpliktiga för att säkerställa att de får samträning och miljökunskap.

Utskottet ser positivt på den angivna överföringen av värnpliktsut­bildning från armén till marinen och flygvapnet. Förändringen bör lämnas utan erinran av riksdagen.

I folkpartiets motion FÖ15 yrkas att riksdagen skall uttala sig för att marinen och flygvapnet efter hand också bör ta över det organisatoris­ka ansvaret för territorialförsvarsförband vid dessa försvarsgrenars an­läggningar. Enligt överbefålhavarens nyligen utfårdade planeringsdirek-

 

tiv skall   myndigheterna  förutsätta ett sådant övertagande.  Utskottet       I989/90:FÖU3

anser att denna inriktning bör fullföljas. Åtgärden kräver inte något ställningstagande av riksdagen.

Vissa förmåner till värnpliktiga

Utskottet behandlar under denna rubrik det förslag till lag om ändring i lagen (1989:402) om försök med förkortad grundutbildning av värn­pliktiga som regeringen har föreslagit riksdagen att anta.

Föredragande statsrådet

Försvarsministern erinrar om att värnpliktiga som får familjepenning eller bostadsbidrag under grundutbildning enligt 16 § familjebidragsla­gen (1978:520) åtnjuter dessa bidrag ytterligare 30 dagar efter utryck­ningen om tjänstgöringen har pågått minst 180 dagar.

Försvarsministern anser att motsvarande bestämmelser bör gälla värnpliktiga som omfattas av försöken med förkortad grundutbildning. Han förordar därför att denna kategori värnpliktiga vid utryckningen får förlängt familjebidrag i 30 dagar om tjänstgöringen har pågått minst 135 dagar i följd.

Utskottet

Utskottet anser det vara naturligt att även värnpliktiga som omfattas av försöken med förkortad utbildning under vissa förutsättningar får uppbära familjebidrag och bostadsbidrag 30 dagar efter utryckningen. Därför bör, såsom föreslås i propositionen, lagen om försök med förkortad utbildning ändras så att 16 § familjebidragslagen med viss anpassning blir tillämplig även på värnpliktig som deltar i dessa försök. Riksdagen bör sålunda anta det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring av lagen (1989:402) om försök med förkortad grundutbildning. Lagförslaget är fogat till detta betänkande som bilaga 2.

Granskning av planeringssystemet

I detta avsnitt behandlar utskottet vad föredragande statsrådet i propo­sitionen (s. 30—44) har anfört om totalförsvarets planeringssystem. Något motionsyrkande finns inte i denna del.

Bakgrund

1988 års försvarskommitté har haft i uppgift att tidigt i sitt arbete granska totalförsvarets planeringssystem. Den skulle särskilt belysa de mekanismer som medförde att underlaget till 1987 års försvarsbeslut var så bristfålligt, främst för det militära försvaret. Enligt direktiven

28

 

borde kommittén utifrån sin analys lämna förslag till förändringar i          1989/90:FÖU3

planeringssystemets utformning och även föreslå andra åtgärder för att öka säkerheten och stabiliteten i planeringen.

Försvarskommitténs granskning av planeringssystemet redovisas i dess första delbetänkande (SOU 1989:46). Endast förhållanden som har direkt betydelse för planering och styrning på statsmakternas nivå har behandlats. A andra sidan har granskningen inte begränsats till de formella delarna i planeringssystemet utan även gällt förhållanden som organisation, ansvar, institutionella intressen och kompetens.

Föredragande statsrådet

Försvarsministern redovisar i propositionen hur försvarskommittén har diskuterat orsakerna till bristerna i försvarsplaneringen och återger (s. 41 — 42) tio punkter med förslag till åtgärder som kommittén har angett. Han förklarar sig i huvudsak instämma i dess bedömningar och förslag till åtgärder.

Enligt försvarsministern kräver kommitténs förslag till fortsatt ut­veckling av planeringssystemet inte några ställningstaganden eller be­slut av riksdagen. Han anser att det bör vara en uppgift för regeringen att förbättra planeringen, främst genom att tydligare ange mål, klarläg­ga ansvar och lägga ökad vikt vid uppföljning och analys av i vilken utsträckning målen nåtts.

Utskottet

Utskottet har vid många tillfållen haft anledning att behandla försva­rets planerings- och ekonomisystem (jfr FöU 1983/84:6). Även riksda­gens revisorer har ägnat uppmärksamhet åt metoderna för totalförsva­rets planering. Redan erfarenheterna från försvarsbesluten 1972 och 1977 ansågs motivera en ökad uppmärksamhet på faktorer som påver­kar stabiliteten i försvarsplaneringen och därmed de långsiktiga planer­nas ekonomiska hållbarhet. Riksdagens roll i försvarsplaneringen har behandlats bl.a. i samband med 1987 års försvarsbeslut.

Utskottet har inte funnit något att invända mot vad försvarsminis­tern har anfört. Det är angeläget att på alla nivåer vara tydlig i fråga om målen för totalförsvarets verksamhet. En effektiv målstyrning för­utsätter att man i någon mening kan mäta måluppfyllelsen. Utvärde­ring och kontroll kan ge en lika styrande effekt som de fastställda målen.

När det gäller en förbättrad uppföljning av hur man har nått målen för totalförsvarets verksamhet vill utskottet påminna om att riksdagen genom utskottet kommer att särskilt följa viktiga problemkomplex (FöU 1986/87:11 s. 13-14, rskr. 310 och prop. 1987/88:100 bil. 6, FöU 11 s. 4—7, rskr. 346). Som ett led i detta avser utskottet att under det nu pågående riksmötet anordna en offentlig utskottsutfrågning om JAS-projektet.

29

 

Hemställan                                             i989/90:föu3

Utskottet hemställer

Vissa övergripande frågor

1.         beträffande avslag på regeringens förslag i propositionen på
grund av brbter i underlaget

att riksdagen avslår motion 1989/90:FÖ23 yrkande 1,

res. 1 (c)

2.         beträffande ny inriktning av arméns uppgifter och organba­
tion

att riksdagen avslår motion 1989/90:FÖ17,

res. 2 (mp)

Arméns utbildning och förbandsomsättning

3.   beträffande direktrekrytering av värnpliktiga till civilförsvaret att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Föl5 yrkande 2 som  sin   mening ger  regeringen  till  känna  vad   utskottet  har anfört,

4.   beträffande förbandsomsättningssystemet

att riksdagen med avslag på motion 1989/90:FÖ23 yrkande 2 lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har anfört,

res. 3 [m, c)

5.            beträffande försök med förkortad grundutbildning

att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:FÖ10 yrkande 1, 1989/90:FÖ21 yrkande 1 och I989/90:FÖ23 yrkande 3 lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har anfört,

res. 4 (m, c)

6.   beträffande en förkortad grundutbildnings innehåll att riksdagen avslår motion 1989/90:FÖ21 yrkande 2,

7.   beträffande uppföljning av försöken med förkortad grundut­bildning

att riksdagen avslår motion 1989/90:FÖ27 yrkande 1,

res. 5 (vpk)

8.            beträffande utbildningen av värnpliktiga läkare

att riksdagen med avslag på motion 1989/90:FÖ15 yrkande 3 lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har anfört,

9.         beträffande arméns utbildning och förbandsomsättning i öv­
rigt

att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har anfört.

Arméns grundorganisation

10.         beträffande uppskjutande av besluten rörande arméns grund­
organbation

att riksdagen avslår motion 1989/90:FÖ18 yrkande 1,

res. 6 (ni, c) res. 7 (mp)

11.          beträffande  avslag på propositionens förslag om  arméns
grundorganbation och godkännande av vbsa riktlinjer

att riksdagen avslår motion 1989/90:FÖ15 yrkande 1,                                     30

res. S (fp)

 

12.                                                                      beträffande analys av en framtida arméorganbation       1989/90:FöU3
att riksdagen avslår motion 1989/90:Fö6,

res. 9 (in, c) —  moiiv.

13. beträffande   nedläggning   av   Livregementets   grenadjärer
I 3/Fo 51 i Örebro

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionerna 1989/90:Fö4, 1989/90:Fö8, 1989/90:FÖ10 yrkande 3 i denna del, 1989/90:Föl9 och 1989/90:Fö23 yrkande 4 i denna del godkänner de riktlinjer för förändringar som föredragande statsrådet har angett,

res. 10 (m, c) —  villk. res. 6

res. 11 (mp) —  villk. res. 7

14.  beträffande     nedläggning    av    Kronobergs    regemente
I 11/Fo 16/18 i Växjö

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionerna 1989/90:Föl, 1989/90:Fö5, 1989/90:FölO yrkande 3 i denna del, 1989/90:FÖ12, 1989/90:FÖ23 yrkande 4 i denna del och 1989/90:FÖ25 godkänner de riktlinjer för förändringar som föredragande statsrådet har angett,

res. 12 (m, c) —  viilk. res. 6

res. 13 (mp) —  villk. res. 7

15.   beträffande   nedläggning av  Bohusläns regemente I 17 i
Uddevalla

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionerna 1989/90:FölO yrkande 3 i denna del, 1989/90:FÖ16 och 1989/90:FÖ23 yrkande 4 i denna del godkänner de riktlinjer för förändringar som föredragande statsrådet har angett,

res. 14 (m, c) —  villk. res. 6

res. 15 (mp) —  villk. res. 7

16.   beträffande avveckling av P 6 anläggningar i Krbtianstad
m.m.

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionerna 1989/90:FÖ10 yrkande 3 i denna del, 1989/90:Föll yrkande 1, 1989/90:FÖ23 yrkande 5 och 1989/90:Fö24 yrkandena I och 2 godkänner de riktlinjer för förändringar som föredrag­ande statsrådet har angett,

res. 16 (m. c) —  villk. res. 6

17.  beträffande enbrigadregementen

att riksdagen avslår motion 1989/90:FÖ10 yrkande 2,

res. 17 (m, c) —  villk. res. 6

18.  beträffande konsekvenserna för frivilligverksamheten att riksdagen avslår motion 1989/90:Föl0 yrkande 6,

19. beträffande kostnadsberäkningar av samlokalberingar

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motion 1989/90:FÖ10 yrkande 4 godkänner de riktlinjer för förändringar som föredragande statsrådet har angett,

res. 18 (m) —  villk. res. 6

31

 

20.    beträflande lokalbering av luftvärnsutbildning i Nedre Norr-        1989/90:FöU3
lands militärområde

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motion 1989/90:FÖ14 yrkande 3 godkänner de riktlinjer för förändringar som föredragande statsrådet har angett,

21.    beträffande flyttning av Svea ingenjörregemente till Sträng­
näs

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motion 1989/90:FÖ9 godkänner de riktlinjer för förändringar som föredragande statsrådet har angett,

res. 19 (mp) —  villk. res. 7

22.   beträffande nedläggning av Norrlands trängregemente

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionerna 1989/90:Föl4 yrkandena 1 och 2, 1989/90:FÖ18 yr­kande 2, 1989/90:FÖ20 i denna del och 1989/90:Fö24 yrkande 3 i denna del godkänner de riktlinjer för förändringar som före­dragande statsrådet har angett,

res. 20 (mp) — res. 7

23.   beträffande nedläggning av Skånska trängregementet

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionerna 1989/90:Föll yrkande 2, 1989/90:FÖ20 i denna del och 1989/90:Fö24 yrkande 3 i denna del godkänner de riktlinjer för förändringar som föredragande statsrådet har angett,

res. 20 (mp) —  villk. res. 7

24.   beträffande arméns skolor m.m.

att riksdagen godkänner de riktlinjer för förändringar som före­dragande statsrådet har angett,

25.   beträffande vbsa försvarsområdesmyndigheter

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motion 1989/90:FÖ10 yrkande 5 och 1989/90:Fö23 yrkande 6 godkänner de riktlinjer för förändringar som föredragande stats­rådet har angett,

res. 21 (m. c) —  villk. 10

och 12

res. 22 (mp) —  villk. res. 11

och 13

26.   beträffande regionalpolitbka konsekvenser

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motion 1989/90:FÖ14 yrkande 4 godkänner de riktlinjer för förändringar som föredragande statsrådet har angett,

27.    beträffande riktlinjer för förändringar i arméns grundorgani­
sation i övrigt

att riksdagen godkänner de riktlinjer för förändringar som före­dragande statsrådet har angett.

32

 

Operativ ledning.                                                                              1989/90:FöU3

28.         beträffande lokalbering till Strängnäs av militärområdessla-
ben i Mellersta militärområdet

att riksdagen med bifall till propositionen samt med avslag på motionerna I989/90:FÖ22 yrkande 1 och 1989/90:FÖ27 yrkande 2 i denna del godkänner de riktlinjer för förändringar som föredragande statsrådet har angett,

res. 23 (vpk)

29.         beträffande lokalbering till Strängnäs av militärområdesför­
valtningarnas ledningsenheter i Mellersta militärområdet

att riksdagen med bifall till propositionen samt med avslag på
motionerna              1989/90:FÖ2,   1989/90:Fö3,   1989/90:FÖ7,

1989/90:FÖ13, 1989/90:FÖ22 yrkande 2, 1989/90:FÖ23 yrkande 7 och 1989/90:FÖ27 yrkande 2 i denna del godkänner de riktlinjer för förändringar som föredragande statsrådet har angett,

res. 24 (vpki —  villk. res.

23

res. 25 (c)

Vissa utbildningsfrågor inom marinen och flygvapnet

30.         beträfiande lag om ändring i lagen (1989:403) om ändring i
värnpliktslagen (1941:967)

att riksdagen antar regeringens förslag,

31.         beträffande vbsa utbildningsfrågor inom marinen och flyg­
vapnet i övrigt

att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har anfört,

32.         beträffande det organbatorbka ansvaret för vbsa territorial­
försvarsförband

att riksdagen avslår motion 1989/90:FÖ15 yrkande 4,

33.         beträffande konsekvenser för värnpliktiga av nedläggningen
av I 17

att riksdagen avslår motion 1989/90:FÖ26,

34.            beträffande personalkonsekvenser i övrigt

att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har anfört.

Vissa förmåner till värnpliktiga

35.         beträffande lag om ändring i lagen (1989:402) om försök
med förkortad grundutbildning av värnpliktiga

att riksdagen antar regeringens förslag.

Totalförsvarets planeringssystem

36.            beträffande totalförsvareb planeringssystem

att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har anfört.

33

3 Riksdagen 1989/90. 10 saml. Nr 3

Stockholm den 28 november 1989 På försvarsutskottets vägnar

Arne Andersson

1989/90:FöU3

Närvarande: Arne Andersson i Ljung (m), Roland Brännström (s), Ingvar Björk (s), Irene Vestlund (s), Kerstin Ekman (fjp), Gunhild Bohlander (c), Göran Allmér (m), Christer Skoog (s), Sven Lundberg (s), Karin Wegestål (s), Ivar Virgin (m), Hans Lindblad (fp), Ingvar Karls-son i Bengtsfors (c), Jan Jennehag (vpk), Britt Bohlin (s), Alf Egnerfors (s) och Inger Schörling (mp).

Kerstin Ekman (fp) och Hans Lindblad (fp) har inte deltagit i beslutet vid momenten 12—27 i utskottets hemställan.

Reservationer

1. Avslag på regeringens förslag i propositionen på grund av brister i underlaget (mom. 1)

Gunhild Bolander och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (båda c) anser

deb att  den  del   av   utskottets  anförande  som   på  s.   8  börjar   med "Utskottet vill" och slutar med "det följande" bort ha följande lydelse:

Utskottet finner i likhet med motionärerna i centerpartiets kommit­témotion FÖ23 att förslagen i den nu behandlade propositionen vilar på ett bristfålligt underlag. Huvuddelen av de synpunkter och förslag som där framförs bygger på resultatet av första etappen av 1988 års försvarskommittés arbete. Centerpartiet har i olika sammanhang kriti­serat att kommittén i detta utredningsarbete har haft att ta ställning till arméns grundorganisation utan att först ha övervägt krigsorganisatio­nens behov utifrån en grundläggande säkerhetspolitisk bedömning. Det är också enligt utskottets uppfattning anmärkningsvärt att resultatet av detta utredningsarbete inte blivit remissbehandlat innan regeringen med detta som grund utarbetade sin proposition. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att propositionen i sin helhet bör avslås av riksdagen.

deb att utskottets hemställan i moment 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande avslag på regeringens förslag i propositionen på grund av brbter i underlaget

att  riksdagen  med  bifall  till  motion   1989/90:Fö23 yrkande   1 avslår regeringens förslag i propositionen.

34

 

2. Ny inriktning av arméns uppgifter och organisation       l989/90:FöU3 (mom. 2)

Inger Schörling (mp) anser

deb att den del av utskottets anförande som på s. 9 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att den fortgående miljö­förstöringen, samhällets ökade sårbarhet och de politiska förändringar­na i vår omvärld nu nått därhän att vi står inför en radikalt förändrad hotbild. Det är därför angeläget att armén ges en grundorganisation som är funktionell mot dessa skilda hotbilder och som tar fasta på en situation där hotbilden blir allt mindre militär. Regementena skall, förutom att ge en beredskap inför framtida militära hot — som mycket väl kan utlösas av ekologiska katastrofer —, även kunna nyttiggöras för beredskap och aktioner mot miljökatastrofer och lång­siktig miljöförstöring. Den organisation som föreslås av miljöpartiet de gröna innebär bl.a. att nuvarande landskapsregementen skall behållas med breddade uppgifter. Miljöpartiets förslag till organisation innebär också enligt utskottets mening en konkret möjlighet att långsiktigt • behålla försvarets folkliga förankring. Totalförsvaret skall vara upp­byggt så att det är hela folkets angelägenhet.

Om den positiva tendensen till internationell nedrustning fortsätter kommer allt fårre av våra värnpliktiga att behövas för vapentjänst. Däremot behövs alla för att värna om vårt samhälle, om människor och natur. Den i motion FÖ17 föreslagna modellen med allmän värntjänst och miljövärn bör införas för både män och kvinnor. Stora delar av nuvarande militära resurser i form av kvalificerade lärare (officerare), organisationskompetens, kasernområden, fordon, övnings-fålt osv. kan användas för miljövärn och civilt försvar.

Arméns grundorganisation bör utformas enligt principen att varje försvarsområde utbildar de förband som behövs för områdets totalför­svar samt förband som är lätt flyttbara över landet. Försvarskommittén bör enligt utskottets mening genom tilläggsdirektiv ges i uppgift att särskilt utreda en arméorganisation med den inriktning som anges i motion Fö 17.

deb att utskottets hemställan i moment 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande ny inriktning av arméns uppgifter och organba­tion

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Föl7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

35

 

3. Förbandsomsättningssystemet (mom. 4)           i989/90:FöU3

Arne Andersson i Ljung (m), Gunhild Bolander (c), Göran Allmér (m), Ivar Virgin (m) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

deb att den del av utskottets anförande som på s. 12 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "yrkande 2 (c)" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att en kort förbandsom­sättningstid har flera fördelar som sammantaget överstiger de nackde­lar, främst kostnadsökningar, som redovisats. Den främsta fördelen är naturligtvis de avsevärda effektökningar i krigsorganisationen som en kort omsättningstid medför. Detta utan att stOra investeringar erford­ras. Både försvarskommitténs majoritet och försvarsministern anför just den ekonomiska aspekten som argument för att förkasta kort förbandsomsattning. Utskottet anser att även om en viss kostnadsök­ning kan förutses, har denna inte tidigare på ett relevant sätt ställts mot de påtagliga kvalitetsförbättringar och effektökningar i krigsorga­nisationen som blir den naturliga följden. Utskottet anser att frågan om omsättningstidens längd inte har belysts på ett tillfredsställande sätt och att försvarskommittén i sitt fortsatta arbete bör ägna frågan särskilt intresse. Därvid bör de kvalitativa fördelarna med kortare förbandsom­sättningstider beaktas. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen detta till känna.

deb att utskottets hemställan i moment 4 bort ha följande lydelse: 4. beträffande förbandsomsättningssystemet att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall till motion 1989/90:FÖ23 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

4. Försök med förkortad grundutbildning (mom. 5)

Arne Andersson i Ljung (m), Gunhild Bolander (c), Göran Allmér (m), Ivar Virgin (m) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

deb att den del av utskottets anförande som på s. 13 börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 3 (c)" bort ha följande lydelse:

Det är inte möjligt att förutse resultatet av dessa försök. Försöksre­sultaten kan visa att utbildningstiden behöver förlängas eller förändras på annat sätt. Om planeringsförutsättningar erfordras för myndigheter­na borde även sådana grunder vägas in vid planeringen. I annat fall kan en ensidig planeringsgrund anses föregripa ett kommande beslut. Utskottet vill betona att försöksverksamhet inte i högre grad än vad som är oundgängligen nödvändigt läggs till grund för den fortsatta planeringen och instämmer därmed med motionärerna i motionerna FölO yrkande 1 (m), Fö21 yrkande 1 (s) och Fö23 yrkande 3 (c).

36

 

deb att utskottets hemställan i moment 5 bort ha följande lydelse:   1989/90:FÖU3

5. beträffande försök med förkortad grundutbildning att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall till motionerna   1989/90:FÖ10 yrkande   1,   1989/90:Fö21  yrkande  1 och 1989/90:FÖ23 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

5. Uppföljning av försöken med förkortad
grundutbildning (mom. 7)

Jan Jennehag (vpk) anser

deb att den del av utskottets anförande som på s. 13 börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "därför avslås" bort ha följande lydelse:

Utskottet har funnit flera anledningar att ta fasta på vad motionärer­na har anfört och anser att ett parlamentariskt organ snarast bör inrättas för att kontinuerligt följa försöken med förkortad grundutbild­ning. Försvarskommittén kan med hänsyn till sin huvuduppgift och till tiden begränsade uppdrag inte ägna denna fråga tillräcklig upp­märksamhet. Det nya organet bör naturligtvis hålla försvarskommittén noga underrättad om sina iakttagelser.

deb att utskottets hemställan i moment 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande uppföljning av försöken med förkortad grundut­bildning

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:FÖ27 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

6. Uppskjutande av besluten rörande arméns
grundorganisation (mom. 10)

Arne Andersson i Ljung (m), Gunhild Bolander (c), Göran Allmér (m), Ivar Virgin (m) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

deb att den del av utskottets anförande som på s. 15 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 1 (m, c)" bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar inledningsvis att regeringens förslag innebär,
som motionärerna i motion Fö 18 påpekar, beslut om en genomgripan­
de förändring av armén och detta innan riksdagen ges möjlighet att
fatta beslut om försvarsmaktens uppgifter, målsättning och storlek.
Risken är uppenbar att handlingsfriheten i det kommande försvarsbe­
slutet att välja en annan inriktning därigenom kommer att beskäras.
Utskottet anser således, i enlighet med motion FÖ18 yrkande 1 (m, c),
att arbetsgången i stället bör vara att först klarlägga det säkerhetspolitis­
ka läget och därefter lägga fast totalförsvarets och därmed försvarsmak­
tens uppgifter m.m. innan grundorganisationen kan dimensioneras och
fastställas. Utskottet vill inför det fortsatta arbetet också framhålla att
de av  försvarsministern   redovisade  beräkningsgrunderna (s.  32—34)            -,-,

har många brister. Bl.a. har inte tillbörligt beaktats att de föreslagna

 

grundorganisationsförändringarna medför stora investeringar i närtid.     1989/90:FÖU3

Särskilt oroande finner utskottet det förhållandet vara att investeringar föranledda av omflyttningar också skall inrymmas inom befintlig eko­nomisk ram. Detta kommer att medföra ytterligare begränsningar vad avser såväl materielinköp som förbandsproduktion under de närmaste fem åren. Beräkningsgrunderna kan därför inte utan vidare läggas till grund för det fortsatta arbetet. Vägledande bör i stället vara de syn­punkter på de ekonomiska beräkningar som har anförts i moderata samlingspartiets motion FölO och centerpartiets kommittémotion Fö23 samt vad utskottet i övrigt har anfört.

deb att utskottets hemställan i moment 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande uppskjutande av besluten rörande arméns grund­organbation

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:FÖ18 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

7. Uppskjutande av besluten rörande arméns
grundorganisation (mom. 10)

Inger Schörling (mp) anser

deb att den del av utskottets anförande som på s. 15 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 1 (m, c)" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det säkerhetspolitiska läget måste klarläggas innan ställning kan tas om det framtida totalförsvaret vad gäller försvarsupp­gifter och dimension. Regeringens förslag innebär att arméns grundor­ganisation läggs fast innan riksdagen getts möjlighet att fatta beslut om säkerhetspolitiken. Med tanke på de senaste månadernas händelseut­veckling i Europa framstår detta som orimligt. Handlingsfriheten för kommande försvarsbeslut får inte begränsas och utskottet anser därför, i enlighet med motion Fö 18 yrkande 1, att besluten rörande arméns grundorganisation måste uppskjutas.

deb att utskottets hemställan i moment 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande uppskjutande av besluten rörande arméns grund­organbation

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:FÖ18 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

8. Avslag på propositionens förslag om arméns
grundorganisation och godkännande av vissa
riktlinjer (mom. 11)

Kerstin Ekman och Hans Lindblad (båda fp) anser

deb att den del av utskottets anförande som på s. 16 börjar med "Ubkottet konstaterar" och slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i den av folkpartiet i motion Föl5 redovisade           38

grundsynen på försvarsmaktens utveckling. Utskottet anser att de för-

 

ändringar i arméns grundorganisation som nu erfordras bör utgå ifrån          1989/90:FöU3

1987 års försvarsbesluts inriktning med syfte att öka försvarets kvalitet och förmåga. För att nå detta mål är emellertid regeringens förslag inte tillräckliga. Det erfordras åtgärder av den omfattning som framgår av folkpartiets partimotion såsom bl.a. en ökad differentiering av utbild­ningstider och ytterligare omstrukturering inom armén. Eftersom det i dag finns stora brister i arméns nuvarande förband behövs det samti­digt ekonomisk förstärkning för att göra reformerna trovärdiga. Ut­skottet anser det därför inte möjligt eller ens lämpligt att nu ta ställning till enskildheter i regeringens förslag, som enbart tillgodoser ett begränsat behov av åtgärder. Regeringen bör därför snarast till riksdagen återkomma med kompletterande förslag i enlighet med de riktlinjer som framgår av motion Fö 15, yrkande 1 (fjp).

deb att utskottets hemställan i moment II bort ha följande lydelse:

11.          beträffande  avslag på propositionens förslag om arméns
grundorganbation och godkännande av vbsa riktlinjer

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:FÖ15 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

9. Analys av en framtida arméorganisation (mom.  12)

Arne Andersson i Ljung (m), Gunhild Bolander (c), Göran Allmér (m), Ivar Virgin (m) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

deb att den del av utskottets anförande som på s. 16 börjar med "Utskottet anser" och på s. 17 slutar med "bör avslås" bort ha följande lydelse:

Utskottet har förståelse för motionärens förslag rörande behovet av en analys av möjligheterna till en framtida arméorganisation. Härmed är det angeläget att koncentration till storregementen vägs mot förde­len av mera "spridd" arméorganisation.

Som påtalas i motion 1989/90:FÖ6 kan en koncentration av militär utbildning ofördelaktigt påverka den allmänna försvarsviljan i värn­pliktssystemet och frivilligorganisationernas förutsättningar. Kostnads­utvecklingens påverkan på svensk försvarsindustri bör vidare belysas i analysen. Inriktningen bör enligt utskottets mening i stort utgå från dagens organisation med nuvarande storlek på de brigadproducerande regementena.

deb att utskottets hemställan i moment 12 bort ha följande lydelse:

12.            beträffande analys av en framtida arméorganbation

att riksdagen  med anledning av  motion   1989/90:Fö6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

10.   Nedläggning av Livregementets grenadjärer
I 3/Fo 51 i Örebro (mom. 13)

Under förutsättning av avslag på reservation 6

Arne Andersson i Ljung (m), Gunhild Bolander (c), Göran Allmér                      39

(m), Ivar Virgin (m) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

 

deb att den  del  av  utskottets anförande som  på s.   18 börjar  med          1989/90:FÖU3

"Beträffande / 3/Fo 51" och slutar med "behandlad del" bort ha följande lydelse:

Beträffande / 3/Fo 51 har utskottets överväganden lett till uppfatt­ningen att riksdagen inte bör godkänna propositionens riktlinjer be­träffande nedläggning av detta förband. Utskottet vill därvid främst peka på det olämpliga i den föreslagna beslutsordningen samt de negativa konsekvenser en nedläggning skulle medföra för stödet till frivilligverksamheten. En nedläggning som enligt många är omotiverad riskerar också medföra att förståelsen för den allmänna värnplikten minskar. Den redovisade ekonomiska beräkning som enligt propositio­nen motiverar en nedläggning finner utskottet inte heller övertygande. Detta innebär att riksdagen i enlighet med motionerna Fö4 (s), Fö8 (fp), FölO yrkande 3 (m) i denna del, FÖ19 (c, vpk) och FÖ23 yrkande 4 (c) i nu behandlad del bör ge regeringen till känna att regementet skall behållas.

deb att utskottets hemställan i moment 13 bort ha följande lydelse:

13.   beträffande   nedläggning   av   Livregementets   grenadjärer I 3/Fo 51 i Örebro

att riksdagen med avslag på propositionen och med bifall till motionerna 1989/90:Fö4, 1989/90:FÖ8, 1989/90:FÖ10 yrkande 3 i denna del, 1989/90:Föl9 och 1989/90:FÖ23 yrkande 4 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om att regementet skall behållas,

11. Nedläggning av Livregementets grenadjärer I 3/Fo 51 i Örebro (mom.  13)

Under förutsättning av avslag på reservation 7

Inger Schörling (mp) anser

deb att den del av utskottets anförande som på s. 18 börjar med "Beträffande / 3/Fo 51" och slutar med "behandlad del" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att försvarsområdesregementena har och i en framti­da grundorganisation kommer att ha en central och viktig funktion, i enlighet med miljöpartiet de grönas partimotion Föl7. Mot denna bakgrund bör riksdagen ej godta regeringens förslag om nedläggning av I 3/Fo 51. Motionerna Fö4 (s), Fö8 (fp), FölO yrkande 3 (m) i denna del, FÖ19 (c, vpk) och FÖ23 yrkande 4 (c) i nu behandlad del bör bifallas av riksdagen till den del de förordar ett bibehållande av regementet.

40

 

deb att utskottets hemställan i moment 13 bort ha följande lydelse: 1989/90:FöU3

13.          beträfende   nedläggning   av   Livregementets   grenadjärer
I 3/Fo 51 i Örebro

att riksdagen med avslag på propositionen och med anledning av motionerna 1989/90:FÖ4, 1989/90:FÖ8, 1989/90:FÖ10 yrkande 3 i denna del, 1989/90:Föl9 och 1989/90:Fö23 yrkande 4 i denna del, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om att regementet skall behållas,

12.   Nedläggning av Kronobergs regemente
I 11/Fo  16/18 i Växjö (mom. 14)

Under förutsättning av avslag på reservation 6

Arne Andersson i Ljung (m), Gunhild Bolander (c), Göran Allmér (m), Ivar Virgin (m) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

deb att den del av utskottets anförande som på s. 18 börjar med "Utskottet har" och slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse: Utskottet har vid en sammanvägning av de i propositionen, motio­nerna och uppvaktningarna framförda motiven för och emot en ned­läggning av / 11/Fo 16/18 funnit att övervägande skäl talar för att detta regemente inte bör läggas ned. Utskottet vill därvid främst peka på det olämpliga i den föreslagna beslutsordningen samt de negativa konse­kvenser en nedläggning skulle medföra för stödet till frivilligverksam­heten. En nedläggning som enligt många är omotiverad riskerar också medföra att förståelsen för den allmänna värnplikten minskar. Den redovisade ekonomiska beräkning som enligt propositionen motiverar en nedläggning finner utskottet inte heller övertygande. Därav följer att motionerna Föl (c), Fö5 (c), FölO yrkande 3 (m) i här berörd del, FÖ12 (fp) och FÖ23 yrkande 4 till den del det rör I 11 samt Fö25 (m) bör tillstyrkas och att riksdagen bör ge regeringen till känna att regementet skall behållas.

deb att utskottets hemställan i moment 14 bort ha följande lydelse:

14.            beträffande     nedläggning    av    Kronobergs    regemente
I 11/Fo 16/18 i Växjö

att riksdagen med avslag på propositionen och med bifall till motionerna 1989/90:Föl, 1989/90:FÖ5, 1989/90:FölO yrkande 3 i denna del, 1989/90:FöI2, I989/90:Fö23 yrkande 4 i denna del och 1989/90:FÖ25 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om att .regementet skall behållas,

13.   Nedläggning av Kronobergs regemente
I 11/Fo 16/18 i Växjö (mom. 14)

Under förutsättning av avslag på reservation 7

Inger Schörling (mp) anser

deb att den  del  av  utskottets anförande som  på s.  18 börjar  med                  a,-

"Utskottet har" och slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse:

4 Riksdagen 1989/90. 10 saml. Nr 3

Utskottet anser att försvarsområdesregementena har och i en framti-          1989/90:FöU3

da grundorganisation kommer att ha en central och viktig funktion, i enlighet med miljöpartiet de grönas partimotion Fö 17. Mot denna bakgrund bör riksdagen ej godta regeringens förslag om nedläggning av I 11/Fo 16/18. Motionerna Föl (c), Fö5 (c), FölO yrkande 3 (m) i här berörd del. Fö 12 (fp) och Fö23 yrkande 4 till den del det rör I 11 samt FÖ25 (m) bör bifallas av riksdagen till den del de förordar ett bibehål­lande av regementet.

deb att utskottets hemställan i moment 14 bort ha följande lydelse:

14.             beträffande     nedläggning    av     Kronobergs    regemente
I 11/Fo 16/18 i Växjö

att riksdagen med avslag på propositionen och med anledning av motionerna 1989/90:Föl, 1989/90:FÖ5, 1989/90:FÖ10 yrkande 3 i denna del, 1989/90:FÖ12, 1989/90:FÖ23 yrkande 4 i denna del och 1989/90:Fö25 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om att regementet skall behållas,

14. Nedläggning av Bohusläns regemente I  17 i Uddevalla (mom. 15)

Under förutsättning av avslag på reservation 6

Arne Andersson i Ljung (m), Gunhild Bolander (c), Göran Allmér (m), Ivar Virgin (m) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

deb att den del av utskottets anförande som på s. 18 börjar med "I sina" och slutar med "inte bifallas" bort ha följande lydelse:

I sina slutliga överväganden i fråga om de brigadproducerande regementenas inriktning har utskottet funnit att I 17 bör behållas. Utskottet vill därvid främst peka på det olämpliga i den föreslagna beslutsordningen samt de negativa konsekvenser en nedläggning skulle medföra för stödet till frivilligverksamheten. En nedläggning som enligt många är omotiverad riskerar också medföra att förståelsen för den allmänna värnplikten minskar. Den redovisade ekonomiska beräk­ning som enligt propositionen motiverar en nedläggning finner utskot­tet inte heller övertygande. Därmed bör motion FölO yrkande 3 i nu berörd del (m), FÖ16 (s, m, fp, c, vpk, mp) och Fö23 yrkande 4 i nu berörd del (c) bifallas och riksdagen bör ge regeringen till känna att regementet skall behållas.

■ deb att utskottets hemställan i moment 15 bort ha följande lydelse:

15.           beträffande  nedläggning av  Bohusläns  regemente  I 17 i
Uddevalla

att riksdagen med avslag på propositionen och med bifall till motionerna 1989/90:FölO yrkande 3 i denna del, 1989/90:Föl6 och 1989/90:Fö23 yrkande 4 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om att regementet skall behållas,

42

 

15.                                                                 Nedläggning av Bohusläns regemente I 17 i                                                              l989/90:FöU3
Uddevalla (mom. 15)

Under förutsättning av avslag på reservation 7

Inger Schörling (mp) anser

deb att den del av utskottets anförande som på s. 18 börjar med "I sina" och slutar med "inte bifallas" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att brigadproducerande regementen har och i en framtida grundorganisation kommer att ha en central och viktig funk­tion, i enlighet med miljöpartiet de grönas partimotion Fö 17. Mot denna bakgrund bör riksdagen ej godta regeringens förslag om ned­läggning av 1 17. Motionerna FölO yrkande 3 i denna del (m), Föl6 (s, m, fp, c, vpk, mp) och FÖ23 yrkande 4 i denna del (c) bör bifallas av riksdagen till den del de förordar ett bibehållande av regementet.

deb att utskottets hemställan i moment 15 bort ha följande lydelse:

15.         beträffande   nedläggning av Bohusläns regemente  I 17 i
Uddevalla

att riksdagen med avslag på propositionen och med anledning av motionerna 1989/90:FÖ10 yrkande 3 i denna del, 1989/90:FöI6 och 1989/90:FÖ23 yrkande 4 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om att regementet skall behållas,

16.   Avveckling av P 6 anläggningar i Kristianstad
m.m. (mom. 16)

Under förutsättning av avslag på reservation 6

Arne Andersson i Ljung (m), Gunhild Bolander (c), Göran Allmér (m), Ivar Virgin (m) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

deb att den del av utskottets anförande som på s. 18 börjar med "Beträffande P 6 " och slutar med "och 2 (c)" bort ha följande lydelse:

Beträffande P 6 har utskottet funnit att riksdagen bör godkänna föreslagna riktlinjer beträffande en avveckling av anläggningen i Kristi­anstad med det tillägget att P 6 bör bevara sin ställning som regemente och samlokaliseras i Norra Åsum med A 3. Riksdagen bör därför avslå motion FÖ24 yrkande 1 (c). Motionerna FölO yrkande 3 (m) i denna del. Föll yrkande 1 (fp), FÖ23 yrkande 5 (c) och FÖ24 yrkande 2 (c) överensstämmer med utskottets uppfattning och bör bifallas.

deb att utskottets hemställan i moment 16 bort ha följande lydelse:

16.         beträffande avveckling av P 6 anläggningar i Krbtianstad,
m.m.

att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall till

motionerna 1989/90:FÖ10 yrkande 3 i denna del, 1989/90:Föll

yrkande   1,   1989/90:FÖ23  yrkande  5,   1989/90:FÖ24 yrkande  2

samt  med avslag på motion  1989/90:Fö24 yrkande  1 som sin                     43

mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

 

17.                                                                  Enbrigadregementen (mom. 17)     i989/90:FöU3

Under förutsättning av avslag på reservation 6

Arne Andersson i Ljung (m), Gunhild Bolander (c), Göran Allmér (m), Ivar Virgin (m) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

deb att den del av utskottets anförande som på s. 18 börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "därför avslås" bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att det finns flera skäl som talar för att redan nu slå fast systemet med enbrigadregementen. Erfarenheterna visar att vid ett dubbelbrigadsregemente så kommer den ena brigaden att bli nerprioriterad i flera avseenden. Vidare skapas vid ett enbrigadrege-mente, till skillnad från vid dubbelbrigadregementet, förutsättningar för ett rationellt utnyttjande av yrkesofficerarna eftersom behoven i freds- och krigsorganisationen nära överensstämmer. Motion FölO yrkande 2 (m) bör därför bifallas.

deb att utskottets hemställan i moment 17 bort ha följande lydelse: 17. beträffande enbrigadregementen att riksdagen med bifall till motion 1989/90:FÖ10 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

18.    Kostnadsberäkningar av samlokaliseringar
(mom.  19)

Under förutsättning av avslag på reservation 6

Arne Andersson i Ljung, Göran Allmér och Ivar Virgin (alla m) anser

deb att den del av utskottets anförande som på s. 20 börjar med "Utskottet har" och slutar med "inte tillstyrka" bort ha följande lydelse:

Den sammantagna effekten av en samlokalisering av förband kan inte värderas förrän det har gått åtskilliga år efter förändringen. Många faktorer påverkar efterkalkylen. Det är en grundläggande brist att investeringskostnader inte värderas annorlunda än som engångsbelopp i statsbudgeten. Som påpekas i motion FölO (m) ger en direktavskriv­ning av investeringar inte en rättvisande bild av de faktiska kostnader­na för att ta i anspråk fasta resurser.

Enligt utskottets mening är det påkallat att noga utvärdera de samlo­kaliseringar av förband som har genomförts sedan 1970. Ekonomiska beräkningar bör genomföras med redovisning enligt skilda beräknings­metoder i fråga om kapitalkostnader. Resultaten av en sådan studie bör ligga till grund för eventuella kommande förslag om samlokalisering av militär verksamhet. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen med bifall till motion FölO i denna del som sin mening ge regeringen till känna.

44

 

deb att utskottets hemställan i moment 19 bort ha följande lydelse: 1989/90:FöU3

19. beträffande kostnadsberäkningar av samlokalberingar att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall till motion 1989/90:FÖ10 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om kostnadsberäkningar för samlokalisering av militär verksamhet,

19.    Flyttning av Svea ingenjörregemente till
Strängnäs (mom. 21)

Under förutsättning av avslag på reservation 7

Inger Schörling (mp) anser

deb att den del av utskottets anförande som på s. 20 börjar med "Operativa skäl" och slutar med "bör avslås" bort ha följande lydelse:

Operativa skäl och beredskapsskäl talar för att allsidigt sammansatta förband kan mobilisera i varje militärområde. Ing 1 i Södertälje har ett modernt etablissemang och goda utbildningsbetingelser. 1 överensstäm­melse med motiveringarna till motion Föl7 från miljöpartiet de gröna anser utskottet att Ing 1 i nuvarande etablissemang bör omvandlas till ett centrum för ingenjörutbildning. Någon flyttning till Strängnäs bör alltså inte ske. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

deb att utskottets hemställan i moment 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande flyttning av Svea ingenjörregemente till Sträng­näs

att riksdagen med avslag på propositionen och med bifall till motion 1989/90:Fö9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

20.    Nedläggning av Norrlands trängregemente och
Skånska trängregementet (mom. 22 och 23)

Under förutsättning av avslag på reservation 7

Inger Schörling (mp) anser

deb att den del av utskottets anförande som på s. 21 börjar med "Mot denna" och slutar med "ifrågavarande motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:

I överensstämmelse med motiveringarna till motion Fö 17 från mil­jöpartiet de gröna anser utskottet att underhållsfunktionen har så stor betydelse för landets totalförsvar att det behövs ett trängcentrum i varje militärområde. I Södra militärområdet och Nedre Norrlands militär­område bör finnas trängcentrum i Hässleholm resp. Sollefteå. T 3 och T 4 bör därför på nuvarande lokaliseringsorter behållas som självstän­diga enheter och ges delvis ändrade uppgifter. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

deb att utskottets hemställan i momenten 22 och 23 bort ha följande            45

lydelse:

 

22.         beträffande nedläggning av Norrlands trängregemente  1989/90:FöU3
att riksdagen med avslag på propositionen samt med bifall till

motionerna 1989/90:FÖ14 yrkandena 1 och 2, 1989/90:FÖ18 yr­kande 2, 1989/90:FÖ20 i denna del och I989/90:FÖ24 yrkande 3 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskot­tet har anfört,

23.            beträffande nedläggning av Skånska trängregementet

att riksdagen med avslag på propositionen samt med bifall till motionerna 1989/90:Föll yrkande 2, 1989/90:FÖ20 i denna del och 1989/90:Fö24 yrkande 3 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

21.   Vissa försvarsområdesmyndigheter (mom. 25)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 10 och 12

Arne Andersson i Ljung (m), Gunhild Bolander (c), Göran Allmér (m), Ivar Virgin (m) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

deb att den del av utskottets anförande som på s. 22 börjar med "Utskottets ställningstagande" och på s. 23 slutar med "i Västerås" bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av utskottets ställningstagande i det föregående att I 3/Fo 51 och I 11/Fo 16/18 skall bevaras följer att regeringens förslag om inrättande av försvarsområdesstaber i Växjö och Örebro kan avslås. En sådan åtgärd blir inte nödvändig om riksdagen följer utskottet. Däremot bör propositionens förslag om upprättande av nya försvars­områdesstaber i Kalmar och Västerås fullföljas. Detta i enlighet med motionerna FölO yrkande 5 (m) och FÖ23 yrkande 6 (c).

deb att utskottets hemställan i moment 25 bort ha följande lydelse: 25. beträffande vbsa försvarsområdesmyndigheter att riksdagen med avslag på propositionen och med bifall till motionerna 1989/90:FÖ10 yrkande 5 och 1989/90:FÖ23 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

22.   Vissa försvarsområdesmyndigheter (mom. 25)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 11 och 13

Inger Schörling (mp) anser

deb att den del av utskottets anförande som på s. 22 börjar med "Utskottets ställningstagande" och på s. 23 slutar med "i Västerås" bort ha följande lydelse:

Utskottets ställningstagande i det föregående att I 3/Fo 51 och
I 11/Fo 16/18 skall bevaras, med den inriktning som framgår av miljö­
partiet de grönas partimotion FÖ17, innebär att regeringens förslag om
inrättande av försvarsområdesstaber i Växjö och Örebro bör avslås. En
sådan åtgärd behöver inte vidtas om riksdagen följer utskottet. Där-              .

emot bör propositionens förslag om upprättande av nya försvarsområ-

 

desstaber i  Kalmar och Västerås fullföljas med den inriktning som 1989/90:FÖU3

finns uttalad i partimotionen Föl7. Motionerna FölO yrkande 5 (m) och FÖ23 yrkande 6 (c), bör därför bifallas till den del som de omfattar upprättande av försvarsområdesstaber i Växjö och Örebro.

deb att utskottets hemställan i moment 25 bort ha följande lydelse: 25. beträfende vbsa försvarsområdesmyndigheter att riksdagen med avslag på propositionen samt med anledning av motionerna 1989/90:FölO yrkande 5 och 1989/90:Fö23 yrkan­de 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

23.   Lokalisering till Strängnäs av
militärområdesstaben i Mellersta militärområdet
(mom. 28)

Jan Jennehag (vpk) anser

deb att den del av utskottets anförande som på s. 24 börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "bör avslås" bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att de nuvarande militärområdesstaberna för Östra militärområdet och för Bergslagens militärområde är belägna i Strängnäs resp. Karlstad. I valet mellan lokaliseringsorter för den nya militärområdesstaben i Mellersta militärområdet anser utskottet att goda skäl talar för Karlstad. Skälen har utvecklats i partimotion Fö27 (vpk) och i motion FÖ22 (m). Genom en lokalisering till Karlstad uppnås enligt utskottets mening både operativa och personalmässiga fördelar. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

deb att utskottets hemställan i moment 28 bort ha följande lydelse:

28. beträffande lokalbering till Strängnäs av militärområdessta­ben i Mellersta militärområdet

att riksdagen med avslag på propositionen samt med bifall till motionerna 1989/90:Fö22 yrkande 1 och 1989/90:Fö27 yrkande 2 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om lokalisering till Karlstad,

24.   Lokalisering till Strängnäs av
militärområdesförvaltningarnas ledningsenheter i
Mellersta militärområdet (mom. 29)

Under förutsättning av bifall till reservation 23

Jan Jennehag (vpk) anser

deb att den del av utskottets anförande som på s. 25 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "till Strängnäs" bort ha följande lydel­se:

Utskottet anser att förvaltningarnas ledningsdelar bör lokaliseras i                      a-,

närheten av militärområdesstaben. För detta talar särskilt de föränd-

 

ringar inom underhållsfunktionen som utskottet har berört tidigare.  1989/90:FöU3

Utskottet förordar därför alternativet Karlstad. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

deb att utskottets hemställan i moment 29 bort ha följande lydelse:

29. beträffande lokalbering tid Strängnäs av militärområdesför­valtningarnas ledningsenheter i Mellersta militärområdet att riksdagen med avslag på propositionen och motionerna 1989/90:Fö2 och 1989/90:Fö3 samt med bifall till motionerna 1989/90:FÖ7, 1989/90:FÖ13, 1989/90:Fö22 yrkande 2, 1989/90:FÖ23 yrkande 7 och 1989/90:FÖ27 yrkande 2 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om lokalisering till Karlstad,

25. Lokalisering till Strängnäs av militärområdesförvaltningarnas ledningsenheter i Mellersta militärområdet (mom. 29)

Gunhild Bolander och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (båda c) anser

deb att den del av utskottets anförande som på s. 25 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "till Strängnäs" bort ha följande lydel­se:

Utskottet anser att ifrågavarande förvaltningsledningar inte behöver lokaliseras i närheten av militärområdesstaben. Om staben i enlighet med regeringens förslag lokaliseras till Strängnäs talar operativa skäl starkt för att ledningsenheterna lokaliseras till Karlstad. Enligt utskot­tets mening ökar därigenom uthålligheten i kris och krig. Även från personalpolitisk synpunkt är valet av Karlstad en fördel. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

deb att utskottets hemställan i moment 29 bort ha följande lydelse:

29. beträffande lokalbering till Strängnäs av militärområdesför­valtningarnas ledningsenheier i Mellersta militärområdet att riksdagen med avslag på propositionen och motionerna 1989/90:FÖ2 och 1989/90:FÖ3 samt med bifall till motionerna 1989/90:FÖ7, 1989/90:FÖ13, 1989/90:FÖ22 yrkande 2, 1989/90:FÖ23 yrkande 7 och 1989/90:FÖ27 yrkande 2 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om lokalisering till Karlstad,

Särskilda yttranden

1. Frivilligverksamheten

Arne Andersson  i Ljung (m), Gunhild Bolander (c), Göran Allmér (m), Ivar Virgin (m) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anför:

Vi vill framhålla att förutsättningar för den viktiga frivilligverksamhe­ten kommer att radikalt försämras genom den föreslagna omstrukture-

 

ringen av arméns grundorganisation. Särskilt kommer nedläggningen           1989/90:FöU3

av bygderegementena att ha mycket negativa följder för frivilligverk­samheten i berörda län. Med hänsyn till bl.a. detta har vi i reservatio­ner föreslagit att dessa regementen skall behållas.

Moderata samlingspartiets och centerpartiets positiva syn på frivillig­verksamheten framgår av motion FölO (m) och Fö23 (c). Utskottets uttalande om betydelsen av de frivilliga insatserna i det svenska total­försvaret ligger väl i linje med denna uppfattning.

2. Regionalpoiitiska konsekvenser i Sollefteå

Inger Schörling (mp) anför:

Sollefteå kommun är känslig från arbetsmarknadssynpunkt. Som ut­skottet har anfört kan en minskning av statlig eller annan verksamhet medföra problem. Den grundorganisation som föreslås i motion FÖ17 från miljöpartiet de gröna innebär att Sollefteå, så vitt jag kan se, tilldelas en utökad försvarsverksamhet genom att det inrättas ett träng­centrum för Nedre Norrland.

Jag räknar med att försvarsbeslutet 1991 kommer att påverka ar­méns grundorganisation i den riktning som förordas i motion Föl7 från miljöpartiet de gröna. I Sollefteå kommer — utöver ett integrerat försvarsområdesregemente — att finnas ett trängcentrum med verk­samhet av stor betydelse för totalförsvaret i Nedre Norrland.

3. Förändringar beträffande arméns skolor

Inger Schörling (mp) anför:

Den sammantagna hotbilden för Sverige är sådan att den bör påverka bl.a. formerna för plikttjänstgöring och arméns grundorganisation. Det förändrade militära hotet och det starkt uppväxande hotet mot männi­skornas livsmiljö bör — som närmare utvecklas i motion Fö 17 från miljöpartiet de gröna — också inverka på arméns skolorganisation. Miljövärn bör utvecklas, läras ut och bedrivas vid militära enheter, bl.a. vid ett flertal av arméns skolor. Med tanke på samverkan med statens räddningsverk, kemikalieinspektionen m.fl. synes det lämpligt att lokalisera en arméns officersskola till Karlstad. Jag räknar med att försvarsbeslutet 1991 kommer att bejaka en sådan inriktning.

49

 

Propositionens lagforslag                                     i989/90:föU3

1 Förslag till                                                      "g'

Lag om ändring i lagen (1989:403) om ändring i värnpliktslagen (1941:967)

Härigenom föreskrivs att 27 § 1 mom. värnpliktslagen (1941:967) i mo­mentets lydelse enligt lagen (1989:403) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

27 § 1. De värnpliktigas utbildningstid

Värnpliktsutbildningen utgöres av grundutbildning och repetitionsut­bildning. Repetitionsutbildningen kan utgöras av krigsförbandsövningar, särskilda övningar, fackövningar, särskilda fackövningar och mobiliserings­övningar.

A. Värnpliktig, som uttagits för utbildning vid armén, skall fullgöra grundutbildning som omfattar för

1.   menig kategori G eller F minst 220 och högst 245 dagar,

2.  menig kategori E minst 290 och högst 315 dagar eller, i särskilt kvalificerad befattning, minst 325 och högst 350 dagar,

3.  gruppbefäl minst 290 och högst 315 dagar,

4.  plutonsbefäl minst 325 och högst 360 dagar eller, i särskilt kvalifice­rad befattning, minst 395 och högst 450 dagar,

5.  kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt ytterligare 90 dagar.

Värnpliktig, som uttagits för utbildning vid flottan, skall fullgöra grund­utbildning som omfattar för

1.  menig kategori G minst 385 och högst 425 dagar,

2.  menig kategori F minst 325 och högst 455 dagar,

3.  menig kategori E minst 505 och högst 525 dagar,

4.  gruppbefäl minst 325 och högst 455 dagar,

5.  plutonsbefäl minst 410 och högst 525 dagar eller, om den värnpliktige har avlagt sjökaptens- eller sjöingenjörsexamen, minst 410 och högst 455 dagar,

6.  kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt ytterligare 90 da­gar.

Värnpliktig, som uttagits för utbildning vid kustartilleriet, skall fullgöra grundutbildning som omfattar för

1.                                       menig kategori G eller F minst    1. menig kategori G eller F minst
225 och högst 250 dagar,                     240 och högst 265 dagar,

2.                                    menig kategori E minst 290 2. menig kategori E minst-/OO och
och högst 315 dagar,            högst 425 dagar eller, i befattning i

kustjägarforband,   minst  290 och högst 315 dagar,

3.  gruppbefäl minst 290 och högst 315 dagar,

4. plutonsbefäl minst 380 och 4. plutonsbefäl minst 410 och
högst 405 dagar,                  högst 435 dagar,

5.                                                                                             kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt ytterligare 90 da­
gar 50

 

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse                    1989/90:FÖU3

Värnpliktig, som uttagits för utbildning vid flygvapnet, skall fullgöra  °

grundutbildning som omfattar för

1.   menig kategori G eller F minst 225 och högst 250 dagar,

2.  menig kategori E minst 325 och högst 350 dagar,

3.  gruppbefäl minst 325 och högst 350 dagar, eller, i särskild befattning i underhålls- eller underrättelsetjänst, minst 260 och högst 300 dagar,

4.  plutonsbefäl minst 335 och högst 360 dagar,

5.  kompanibefal samma tid som för plutonsbefal samt ytterligare 90 dagar.

Värnpliktig, som uttagits för utbildning till någon av följande särskilda befattningar, skall fullgöra grundutbildning som omfattar för

1.  apotekare minst 200 och högst 225 dagar,

2.  läkare minst 200 och högst 225 dagar,

3.  läkarassistent minst 230 och högst 255 dagar,

4.  fältpräst minst 320 och högst 345 dagar,

5.  personalvårdsassistent minst 320 och högst 345 dagar,

6.  tekniker, vid armén minst 320        6. tekniker vid armén minst 320 och högst 345 dagar och vid kustar-     och högst 345 dagar,

tilleriel minst 380 och högst 405 da­gar,

7.  systemtekniker vid flygvapnet minst 340 och högst 365 dagar,

8.  meteorolog minst 340 och högst 365 dagar.

Värnpliktig, som uttagits till be-  Värnpliktig, som uttagits till be-

vaknings-   eller   depåtjänst,   skall     vaknings-   eller   depåtjänst,   skall
fullgöra grundutbildning som om-     fullgöra grundutbildning som om­
fattar vid                             fattar minst 220 och högst 245 da­
gar.

/.  armén minst 220 och högst 245 dagar,

2.     flottan minst 285 och högst 310
dagar,

3. kustartilleriet minst 285 och
högst 310 dagar,

4- flygvapnet minst 310 och högst 335 dagar.

B. Värnpliktig vid armén, kustar- B.    Värnpliktig   skall   fullgöra

tilleriel och flygvapnet skall full- vid armén och flygvapnet högst fem,

göra högst fem och vid flottan högst vid flottan högst två och vid kustar-

två krigsförbandsövningar.      tilleriel högst fyra krigsförbandsöv­
ningar.

Krigsförbandsövning   skall   vid Krigsförbandsövning   skall   vid

armén och kustartilleriet omfatta armén omfatta för värnpliktig i be-

för värnpliktig i befattning för                          fattning för

1. menig högst 21 eller, i särskilt kvalificerad befattning för menig, högst
25 dagar,

2.  gruppbefäl högst 25 dagar,

3.  plutons- eller kompanibefäl högst 32 dagar.

Krigsförbandsövning   skall   vid        Krigsförbandsövning   skall   vid

flotian omfatta för värnpliktig i be-  marinen omfatta för värnpliktig i

fattning för                          befattning för

1. menig högst 15 eller, i särskilt 1. menig högst 15 eller, i särskilt           51

 

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                   1989/90:FöU3

kvalificerad befattning för menig,     kvalificerad  befattning för menig
högst 20 dagar,                    eller i befattning för menig kategori

E i kustjägarforband, högst 20 da­gar,

2.  gruppbefäl högst 20 dagar,

3.  plutons- eller kompanibefäl högst 32 dagar.

Krigsförbandsövning skall vid flygvapnet omfatta för värnpliktig i be­fattning för

1.   menig högst 15 dagar,

2.  gruppbefäl högst 15 eller, i särskilt kvalificerad befattning för grupp­befäl, högst 22 dagar,

3.  plutons- eller kompanibefäl högst 22 dagar.

För värnpliktig i befattning som kompanichef eller kompanikvartermäs­tare eller i motsvarande befattning eller med uppgift som materielredogö-rare kan tiden för krigsförbandsövningen utsträckas till att omfatta högst två dagar utöver den tid den värnpliktige eljest skall tjänstgöra.

Krigsförbandsövningarna inom armén får delas upp på två delövningar om sammanlagt högst 23 dagar för meniga och gruppbefäl och högst 30 dagar för plutons- och kompanibefäl.

Tiden för en krigsförbandsövning        Tiden för en krigsförbandsövning får tagas i anspråk för en facköv-     får tagas i anspråk för en facköv­ning.  En  krigsförbandsövning för     ning. värnpliktig i befattning på stam-stridsfartyg vid flottan får uppdelas i högst fyra delövningar.

C. Värnpliktig i befattning för plutons- eller kompanibefäl samt värn­pliktig i särskilt kvalificerad befattning för menig eller gruppbefäl kan åläggas att fullgöra högst fem särskilda övningar.

Särskild övning skall omfatta högst elva dagar vid armén och marinen samt högst fyra dagar vid flygvapnet.

Värnpliktig, som vid förband skall fullgöra uppgift av särskild betydelse för genomförande av förbandets mobilisering eller som är krigsplacerad vid förband, vars mobilisering är avsedd att kunna genomföras på avsevärt kortare tid än som gäller för huvuddelen av försvarsmaktens förband, kan åläggas att fullgöra högst fem mobiliseringsövningar om sammanlagt högst åtta dagar.

Tiden för särskild övning får tagas i anspråk för särskild fackövning.

Vid flygvapnet får särskild övning uppdelas i två delövningar, om den värnpliktige medger det.

52

 

2 Förslag till                                                                    1989/90:FöU3

Lag om ändring i lagen (1989:402) om försök med förkortad grundutbildning av värnpliktiga

Härigenom föreskrivs att lagen (1989:402) om försök med förkortad grundutbildning av värnpliktiga skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

Utan hinder av 27 § 1 mom. värnpliktslagen (1941:967) får försöksvis grundutbildningen för vissa värnpliktiga som är inkallade eller skall kallas in till grundutbildning med fastställd utryckning senast den 31 augusti 1991 omfatta minst 150 dagar och högst 227 dagar för meniga kategori G, F och E vid armén och kategori G och F vid marinen.

Försöken får omfatta högst 5 500 värnpliktiga vid armén och högst 500 värnpliktiga vid marinen för varje utbildningsår.

Värnpliktiga som omfattas av for­söken med förkortad grundutbild­ning och tjänstgör kortare tid än 180 dagar skall ha rätt till familje­penning eller bostadsbidrag enligt bestämmelserna i 16§ familjebi­dragslagen (1978:520). Därvid skall vad som i dessa bestämmelser sägs om 180 dagar i stället avse 135 da­gar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.

53

 

Innehållsförteckning

1989/90:FöU3

 

Sammanfattning..........................................................             1

Propositionen.............................................................. ........... 2

Motionerna   ...............................................................             2

Bakgrund.................................................................... ........... 7

Vissa övergripande frågor...........................................             8

Arméns utbildning och förbandsomsättning................ ........... 9

Föredragande statsrådet............................................ ........... 9

Utskottet.....................................................................           11

Arméns grundorganisation.......................................... ......... 14

Utskottet.....................................................................           15

Övergripande ställningstaganden...............................           15

Brigadproducerande regementen...............................           17

Specialtruppslag   .......................................................           19

Skolor m.m..................................................................           21

Försvarsområdesmyndigheter   ..................................           22

Regionalpolitiska konsekvenser..................................           23

Övrigt   ....................................................................... ......... 23

Operativ ledning   ....................................................... ......... 24

Föredragande statsrådet............................................ ......... 24

Utskottet..................................................................... ......... 24

Personalkonsekvenser................................................          25

Föredragande statsrådet............................................ ......... 26

Utskottet.....................................................................          26

Vissa utbildningsfrågor inom marinen och flygvapnet..          27

Utskottet.....................................................................          27

Vissa förmåner till värnpliktiga   ................................. ......... 28

Föredragande statsrådet............................................ ......... 28

Utskottet.....................................................................          28

Granskning av planeringssystemet  ...........................          28

Bakgrund   ..................................................................          28

Föredragande statsrådet............................................          29

Utskottet.....................................................................          29

Hemställan..................................................................          30

Reservationer..............................................................          34

Särskilda yttranden.....................................................          48

Bilaga 1 Lag om ändring i lagen (1989:403) om ändring i

värnpliktslagen (1941:967)  .......................................          50

Bilaga 2 Lag om ändring i lagen (1989:402) om försök med

förkortad grundutbildning av värnpliktiga.................... ........ 53

54