Riksdagens protokoll 1988/89:3

Onsdagen den 5 oktober

Kl. 09.00

1 § Upplästes och lades fill handlingarna följande från valprövningsnämnden inkomna

Berättelse om granskning av bevis för riksdagsledamöter och ersättare för riksdagsledamöter

Till valprövningsnämnden har från riksskatteverket inkommit bevis om att Sonia Karlsson (s), Motala, utsetts fill ny ledamot av riksdagen fr. o. m. den 4 oktober 1988 sedan Christer Nilsson (s), Norrköping, avsagt sig sitt uppdrag som riksdagsledamot. Till ersättare har i detta fall utsetts Christer Häll, Åby, Marita Svensson, Linköping, Lars Rasch, Åtvidaberg, Margareth Wiklund, Kisa, Lars Leander, Gryfgöl, Lena Johansson, Österbymo, och Lars Stjernkvist, Norrköping (alla s).

Vidare har inkommit bevis om atf Ulf Melin (m), Värnamo, utsetts till ny ledamot av riksdagen fr. o. m. den 4 oktober 1988 sedan Per-Anders Johansson (m), Tranås, avsagt sig sitt uppdrag som riksdagsledamot. Till ersättare har i detta fall utsetts Birgitta Sjöberg, Huskvarna, och Inga Christensen, Skillingaryd (båda m).

Valprövningsnämnden har denna dag granskat bevisen och därvid funnit atf de blivit utfärdade i enlighet med 15 kap. 1 § vallagen. Stockholm den 4 oktober 1988 Bengt Htdt

/Sven-Georg Grahn

2 § Anmälan om nya statsråd m.m.

Upplästes följande frän statsministern inkomna skrivelse:

Till riksdagen

Jag har i dag med verkan fr. o. m. denna dag entledigat mig själv som chef för jusfifie- och industridepartementen.

Jag har vidare med verkan fr. o. m. denna dag entledigat statsrådet och chefen för bostadsdepartementet Hans Gustafsson samt statsrådet och chefen för civildepartementet Bo Holmberg.

Statsrådet Ulf Lönnqvist har med verkan fr. o. m. denna dag förordnafs som chef för bostadsdepartementet och statsrådet Bengt K Å Johansson också med verkan fr. o. m. denna dag som chef för civildepartementet.

Som statsråd och chef för justitiedepartementet har jag med verkan fr. o. m. denna dag förordnar Laila Freivalds och som statsråd och chef för

Prot. 1988/89:3 5 oktober 1988

Anmälan omvalberedningens presidium

Val av ledamöter och suppleanter i konstitutionsutskottet

industridepartementet också med verkan fr. o. m. denna dag Ivar Nordberg. Som statsråd har jag med verkan fr.o.m. denna dag förordnat Odd Engström och Margot Wallström. Stockholm den 4 oktober 1988 Ingvar Carlsson

Skrivelsen lades till handlingarna.

Talmannen anmälde atf Hans Gustafsson (s) och Bo Holmberg (s) återtagit sina platser som riksdagsledamöter, varigenom Ethel Duvskogs och Barbro Nilssons tjänstgöring som ersättare upphört.

Talmannen anmälde vidare att Björn Ericson (s) fr. o. m. denna dag skulle tjänstgöra som ersättare för Ivar Nordberg under fid denne är statsråd.

3 § Anmälan om valberedningens presidium

Talmannen anmälde att valberedningen vid sitt konstituerande sammanträde den 3 oktober till ordförande utsett Sfig Alemyr (s) och fill vice ordförande Lars Tobisson (m).

4 § Val av ledamöter och suppleanter i konstitutionsutskottet

Anf. 1 STIG ALEMYR (s);

Herr talman! Valberedningen har enhälligt beslutat godkänna gemensamma listor för val av ledamöter och suppleanter i konstitutionsutskottet.

I egenskap av ordförande i valberedningen ber jag aff till herr talmannen få överlämna dessa listor.

Härefter företogs val av 15 ledamöter och 15 suppleanter i konsfitutionsutskottet.

De av Stig Alemyr för dessa val avlämnade gemensamma listorna upplästes av falmannen och godkändes av kammaren, varvid befanns aff följande personer, vilkas namn i här angiven ordning upptagits pä resp. Hstor, utsetts fill

Sören Lekberg (s) Prot. 1988/89:3

Anita Modin (s) 5 oktober 1988

Torgny Larsson (s) i/ # i j ••> #

" •' ' Val av ledamöter och

Elisabeth Fleetwood (m) , , .,

' suppleanter i konstitu-

Ylva Annerstedt (fp) Honsutskottet

Bengt Kindbom (c)

Bo Hammar (vpk)

suppleanter i konstitutionsutskottet

Ulla Pettersson (s)

Rosa-Lill Wåhlstedt (s)

Sfig Bertilsson (m)

Per Olof Håkansson (s)

Ingela Mårtensson (fp)

Birger Andersson (c)

Lahja Exner (s)

Birger Hagård (m)

Stig Gustafsson (s)

Mona Sahlin (s)

Margareta Winberg (s)

Beatrice Ask (m)

Lars Sundin (fp)

Rosa Östh (c)

Rolf L Nilson (vpk)

Talmannen kallade konstitutionsutskottet fill konstituerande sammanträde denna dag kl. 09.30.

5 § Föredrogs och hänvisades

Propositionerna

1988/89:1 fill konstitufionsutskottet

1988/89:2 till justitieufskoftet

1988/89:3 fill socialutskottet

1988/89:4 till utbildningsutskottet

1988/89:5 till socialutskottet

1988/89:6 till trafikutskottet

1988/89:8 till lagutskottet

Skrivelsen

1988/89:7 till skatteutskottet

6 § Föredrogs och hänvisades

Förslag

1988/89:7 fill socialutskottet

9 § Meddelande om interpellationer

Meddelades att följande interpellationer framställts

den 3 oktober

1988/89:2 av Hädar Cars (fp) till miljö- och energiministern om åtgärder för att stärka det internafionella miljösamarbetet:

Sveriges riksdag kan inte ensam besluta om hur god eller dålig miljö Sverige skall ha. Det bestäms i stor utsträckning av vår omvärld. Inte ens om alla föroreningsufsläpp i Sverige upphörde kunde vi vara säkra på aff svensk miljö varaktigt skulle komma på bätfringsvägen.

Denna situation beror på den stora ofrivilliga import av luft- och vattenföroreningar som med vindar och havsströmmar förs in över landets gränser. De stora "exportörerna" av föroreningar fill Sverige återfinns på den europeiska kontinenten.

Den viktigaste vägen i dag att nå miljöförbättringar i Sverige är aff verka internationellt och, inte minst, i Europa.

Sverige har goda möjligheter att påverka Västeuropas miljöpolitik genom ett kraftfullt närmande till den Europeiska gemenskapen, EG.

Inom EG har sedan 1972 en gemensam miljöpolitik successivt formats genom de akfionsprogram som medlemsstaterna antagit. Det nu gällande är det fjärde i ordningen oeh avser fiden 1987-1992.

Regelkomplexet på miljöområdet inom EG blir således alltmer omfattande.

En genomgång av EG:s miljöpolifik visar att den principiellt inte skiljer sig från Sveriges. Däremot finns det betydande skillnader i måluppfyllelse. Det svenska miljöarbetet har på många områden nått längre av väsenfligen två skäl:

det började fidigare och

Sverige har som liten nation enklare processer för beslut och genomförande.

Inom EG har miljöpolifiken fått ökad tyngd under senare år. Dels beror det på en växande miljöopinion både bland allmänheten och bland polifiker, dels beror det på att miljöpolitiken inte längre behöver bli den minsta gemensamma nämnarens polifik. Det är numera möjligt för ett medlemsland att uppställa strängare miljökrav än vad EG som helhet gör.

Åtminstone några EG-länder bedriver en miljöpolitik i nivå med Sveriges. Särskilt kan nämnas Förbundsrepubhken Tyskland, Nederländerna och Danmark. Det finns alltså länder inom EG att "luta sig mot" i ett aktivt internationellt miljöarbete.

Det råder en stor uppslutning i Sveriges riksdag kring önskvärdheten av ett närmande fill EG. Två parfier har dock anmält en annan uppfattning, nämligen vänsferparfief kommunisterna (vpk) och miljöpartiet de gröna (mp). Dessa partier har deklarerat aff de är tveksamma fill eller aktivt kommer att motarbeta ett deltagande i det västeuropeiska samarbetet.

Om vi i Sverige sökte avskilja oss från utvecklingen i Europa skulle vi, enligt min uppfattning, helt frånhända oss möjligheten att på det mest effektiva sättet påverka vår egen miljö.

Genom akfivt deltagande i utvecklingen av EG:s miljöpolitik skulle Sverige dessutom förstärka sina förutsättningar att påverka också den andra stora exportören av föroreningar till Sverige, nämligen Östeuropa.

En annan viktig förutsättning för aff målet om god miljö i vårt land skall näs är att den svenska ekonomin utvecklas. Då kommer industrins produk-fionsprocesser och produkter att kunna ändras så att den sammantagna miljöpåverkan blir liten. I en stagnerande ekonomi saknas den dynamik som behövs.

Till denna slutsats kom också Världskommissionen för miljö och utveckling ("Bmndflandkommissionen"). Kommissionen använde begreppet bärkraftig utveckling ("sustainable developmenf").

Kommissionen menade att det behövs en fillväxt i ekonomin men också att fillväxtens innehåll behöver förändras. Vi måste lära oss atf producera mera med mindre resurser ("producing more with less").

Ett annat budskap i kommissionens rapport var att det krävs förändringar i den polifik som förs av internationella organisationer som GATT, UNCTAD, Världsbanken, Internafionella valutafonden, WHO och FAO.

Min fråga fill ministern är:

Vilka inifiativ vill regeringen ta för att stärka det internafionella miljösamarbetet med särskild tonvikt på samarbete i Europa?

Prot. 1988/89:3 5 oktober 1988

Meddelande om interpellationer

Prot. 1988/89:3 5 oktober 1988

Meddelande om interpellationer

byar kommer atf rivas. Det kommer atf drabba landsbygdsbefolkningen hårt oeh då inte minst de ungerska och tyska minoriteterna.

Grävmaskinerna står redo atf riva hundratusentals hem. Människorna tvingas lämna sin hembygd och flytta fill s. k. jordbmkscenfra. Detta är en omvälvning som kommer att helt förändra minoriteternas kulturella, ekonomiska och sociala livsmönster.

Det är i år 40 år sedan FN:s deklarafion om de mänskliga rätfigheterna antogs. Den rumänska regeringens åtgärder strider på flera punkter mot deklarafionen:

Envar har rätt att äga egendom såväl ensam som i förening med andra. Ingen må godtyckligt berövas sin egendom. (Artikel 17)

Ingen må utsättas för godtyckliga ingripanden i fråga om privatliv, familj, hem eller korrespondens, ej heller angrepp på heder och anseende. Envar har rätt till lagens skydd mot sådana ingripanden eller angrepp. (Artikel 12)

Envar har rätt att inom varje stats gränser fritt förflytta sig och välja sin vistelseort. Envar har rätt aff lämna varje land, inbegripet sitt eget. och atf återvända till sitt eget land. (Artikel 13)

Envar har rätt till arbete, fill fritt val av sysselsättning, fill rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden och till skydd mot arbetslöshet. (Artikel 23)

Sverige kan infe stillatigande åse de övergrepp som sker mot landsbygdsbefolkningen i Rumänien. Jag vill därför fråga utrikesminister Sten Andersson:

Vilka åtgärder avser den svenska regeringen att vidta för atf söka förhindra de omänskliga och mot FN-stadgan allvarligt stridande övergreppen mot vissa grupper av människor i Rumänien?

1988/89:4 av Elver Jonsson (fp) fill justitieministern om åtgärder för att sänka promillegränserna för bilförare:

Årligen omkommer ca 700 svenskar i trafiken. I syfte att nedbringa detta tal bedrivs ett omfattande trafiksäkerhetsarbete. Detta sker på en rad olika sätt. Ett särskilt viktigt inslag i frafiksäkerhetsarbefet är strävan atf påverka trafikanternas beteenden och särskilt deras förhållande till alkohol i trafiken.

Av det totala antalet dödsolyckor har i dag cirka en tredjedel samband med alkoholförtäring. Detta är självfallet en oacceptabelt hög siffra.

Sverige var på 40-falef ett av de första länderna i världen att införa promillegränser, och på 70-talef inleddes rutinmässiga alkoholfesfer på bilförare. Det är nu dags aff gå vidare.

Folkparfiets krav är att promillegränsen skall sättas till den lägsta möjliga med hänsyn till rättssäkerheten. Landefs motororganisationer framförde i våras genom den s. k. bilriksdagen motsvarande krav. Företrädare för regeringen har i valrörelsen uttalat sympati för sådana åtgärder. Enligt färska opinionsmätningar är en stor majoritet av svenska folket för en s.k. nollgräns.

Att sätta en principiell nollgräns vore den ur frafiksäkerhefssynpunkt mest genomgripande åtgärden som för närvarande kan vidtas.

Jag vill därför fråga jusfifieministern:

År regeringen beredd att vidta snabba åtgärder för aff radikalt sänka promillegränserna och därmed öka trafiksäkerheten för alla trafikanter?

1988/89:5 av Ivar Franzén (c) fill bostadsminisfern om den kommunala beslutanderätten i fråga om sluflig förvaring av utbränt kärnbränsle:

Enligt kärnfekniklagen är varje reakforinnehavare ålagd att upprätta eller låta upprätta ett program för den allsidiga forsknings- och utveckhngsverk-samheten och de övriga åtgärder som behövs. Mofivet för defta är nödvändigheten av att det kärnavfall som uppkommer i verksamheten skall kunna hanteras och slufförvaras på ett säkert sätt och för att anläggningen skall kunna avvecklas och rivas utan risk för säkerheten. Forskningsprogrammet skall avse en period av minst sex år och skall med början år 1986 vart tredje år granskas och utvärderas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Statens kärnbränslenämnd (SKN) har till uppgift att övervaka genomförandet av det program för hantering av använt kärnbränsle och avveckling av kärntekniska anläggningar varom stadgas i kärnfekniklagen.

Regeringen har vid beslut i november 1987 fastställt kärnkraftförefagens förslag till forskningsprogram kring hanteringen av det använda kärnbränslet. Regeringen uttalade bl. a. i samband därmed atf de synpunkter som statens kärnbränslenämnd (SKN) framfört i sitt yttrande skall "så långt som möjligt beaktas".

Statens kärnbränslenämnd (SKN) har nyligen i särskild informationsskrift redovisat de synpunkter på forskningsprogrammet som inför beslutet framfördes till regeringen. SKN tar i denna skrift upp frågan om val av plats för slutförvaret resp. formerna för finansieringen vid hanteringen av kärnkraftens avfall.

Beträffande slutförvaret anser SKN att kraftföretagen bör göra en förteckning över lämpliga platser före 1989 med tanke på de krav plan- och bygglagstiftningen ställer på kommunerna aff planera sina markområden. SKN anser att markområden lämpliga för slutförvar av utbränt kärnbränsle måste tas med i planeringen och reserveras i resp. kommuns översiktsplan.

SKN förutsätter vidare atf det kommunala vetot inskränks så aff en kommun infe kan förhindra en lokalisering av ett slutförvar.

Centerpartiets inställning till utnyttjande av kärnkraften är väl känd. Enligt vår mening borde inte kärnkraft utnyttjas med hänsyn fill de risker detta innebär för människor och miljö. En politisk majoritet har emellertid genomdrivit användning av kärnkraft utan atf bl. a. frågan om hanteringen av det utbrända kärnbränslet har varit löst. Samfidigt kan dagens beslutsfattare inte vältra över ansvaret för detta problem på kommande generafioner. De som pläderat för och genomdrivit beslutet om utnyttjande av kärnkraft för civil energiproduktion har ett särskilt moraliskt ansvar att se fill aff det avfall som produceras inom landet också kan förvaras på ett betryggande sätt inom landet. Detta kräver atf man på frivillig och demokrafisk väg kan övertyga de kommuner och de kommuninnevånare inom vars område ett slutförvar är aktueUf.

Prot. 1988/89:3 5 oktober 1988

Meddelande om interpellationer

Prot. 1988/89:3 Kämkraftsföretagen vill inte nu lämna en förteckning över aktuella

5 oktober 1988 platser. Nuvarande planering förutsätter dock ett ställningstagande till val av

metod och plats omkring år 2000. Byggnadsarbetena beräknas påbörjas cirka Meddelande om frågor oio och verksamheten i ett slutförvar påbörjas år 2020. Slutförvaret

planeras förslufas omkring år 2060. Bara denna planeringshorisonf visar orimligheten i användningen av

kärnkraft. Det enda vi kan vara säkra pä är att den föresfällning vi nu har om

hur vi skall förvara avfallet sannolikt kommer aff vara irrelevant är 2060.

Med vilken säkerhet hade man 1920 kunnat säga atf en viss teknisk lösning

skulle vara giltig 1990?

Med hänvisning fill vad som ovan anförts vill jag fråga bostadsminisfern:

Är regeringen beredd att fa sådana inifiativ atf berörda kommuner i sina översiktsplaner tvingas reservera markområden lämpliga för slutförvar av utbränt kärnbränsle?

Avser regeringen föreslå förändringar i naturresurslagen innebärande atf den kommunala vetorätten inskränks vid beslut om lokalisering av anläggning för slutförvar av utbränt kärnbränsle?

10 § Meddelande om frågor

Meddelades aff följande frågor framställts

den 3 oktober

1988/89:7 av Lennart Brunander (c) fill försvarsministern om upphandlingen av uniformer till försvaret:

Att den svenske soldafen skall ha en uniform som är fillverkad i Sverige är en självklarhet för de flesta svenskar, dock infe för dem som sköter upphandHngen vid försvarets materielverk, FMV. Vad den socialdemokrafiska regeringen tycker vet vi infe, eftersom försvarsministern hittills infe svarat på den frågan.

FMV har intresserat de svenska företagen atf engagera sig i utvecklingsarbetet med tyget till den nya uniformen, underförstått att när det blev fid för att göra en upphandling så skulle detta räknas de svenska företagen till godo. Utvecklingsarbetet har pågått i många år och kostat företagen stora ekonomiska insatser. De svenska företagens tekniska kunnande har varit nödvändigt för atf nå det resultat som försvaret önskade. Det är infe ett tyg vilket som helst som tagits fram, utan det är en tekniskt mycket kvalificerad produkt. Inför upphandlingen har FMV till konkurrenfföretag skickat prover på det tyg som de svenska företagen utvecklat, ett enligt mitt synsätt fullständigt felakfigt tillvägagångssätt.

Tyg har beställts dels i Sverige, dels i annat land. Detta måste, som jag ser

det, uppfatfas sä aff FMV inför kommande större beställningar vill känna sig

för. Till detta kommer atf beställning om fillverkning av uniformerna lades ut

så sent som förra veckan. Detta gjordes på ett sätt så aff tillverkningen i sin

64 helhet kommer att ske utanför landets gränser.

Jag tycker att det som skett är otillfredsställande. För framfida beställningar måste regeringen agera så att de svenska företag som gjort arbetet med utveckling av det nya tyget blir rikfigt behandlade. Av beredskaps- och säkerhetsskäl för den svenske soldaten bör de nya uniformerna i fortsättningen beställas och tillverkas i Sverige.

Med hänvisning fill det anförda vill jag ställa följande fråga till försvarsministern:

Vilka åtgärder avser försvarsministern att vidta för att den fortsatta utvecklingen och tillverkningen av den nya uniformen fill försvaret kommer atf ske i Sverige?

1988/89:8 av Maria Leissner (fp) fill statsrådet Lena Hjelm-Wallén om ett särskilt biståndsanslag för miljö, markvård och energi:

I våras avslog riksdagens majoritet (s och vpk) motionskrav från bl. a. folkparfiet om inrättande av ett särskilt biståndsanslag för miljö, markvärd och energi. I Svenska naturskyddsföreningens enkät inför valet gav dock socialdemokraterna uttryck för motsatt uppfattning - aff ett sådant anslag bör inrättas. Mot den bakgrunden krävs ett förtydligande av regeringens inställning.

Jag vill därför fråga biståndsministern:

Avser regeringen aff fa inifiafiv fill ett återinförande av den särskilda anslagsposten för miljö, markvård och energi inom svenskt u-landsbisfånd?

1988/89:9 av Bengt Westerberg (fp) fill statsrådet Bengt Lindqvist om ändrade direktiv till handikapputredningen:

Regeringen beslöt i mitten av september aff en handikapputredning skall filisättas. Denna utredning skall enligt regeringen följa de direktiv om finansiering av förslag som utfärdades 1984 (dir. 1984:5). Det innebär aff förslag om utgiftsökningar skall finansieras genom "konkreta förslag fill rafionaliseringar eller omprövningar som innebär besparingar inom utredningens område eller närliggande områden. Förslagen skall således kunna genomföras med oförändrade eller minskade resurser." Detta sker trots att statsministern och finansministern i valrörelsen meddelat atf de reformer socialdemokraterna hade föreslagit infe behövde finansieras.

På handikappområdet intar alltså regeringen rakt motsatt ståndpunkt. Reformer för de handikappade skall tydligen finansieras genom motsvarande neddragningar för de handikappade. Det är en orimlig ordning.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Lindqvist;

Avser regeringen att ändra direkfiven fill handikapputredningen så atf den kan föreslå reformer som totalt sett ökar kostnaden för handikappolitiken och närliggande områden?

Prot. 1988/89:3 5 oktober 1988

Meddelande om frågor

Prot. 1988/89:3 1988/89:10 av BirgU Friggebo (fp) till jusfifieministern om reorganisation av

5 oktober 1988 SÄPO-kommittén:

Meddelande om frågor En av de tidigare justitieministrarna har antytt att SÄPO-kommittén skall reorganiseras efter valet.

Jag vill därför fråga jusfitieministern om och när Carl Lidbom skall ersättas som ordförande i SÄPO-kommittén.

1988/89:11 av Birgit Friggebo (fp) fill bostadsministern om bostadsproduktionen:

År 1982 påbörjades byggandet av 41 929 bostäder i Sverige. 11982 års val lovade socialdemokraterna att byggandet skulle ökas med 5 000 bosfäder per år, dvs. det skulle byggas ca 47 000 lägenheter per år. Facit är följande:

Påbörjade lägenheter
1983	37 776
1984	34 068
1985	27 539
1986	30 705
1987	39 296

Jag vill ställa följande fråga till bostadsminisfern: När skall vallöftet från 1982 uppfyllas?

1988/89:12 av Lars Ernestam (fp) till miljö- och energiministern om en naturvårdsgräns för storskaligt jordbruk längs fjällkedjan:

Den 14 juni i år avslog regeringen en framsfällan från Svenska naturskyddsföreningen om införande av en nafurvårdsgräns för storskaligt skogsbruk längs fjällkedjan fill skydd för värdefulla fjällnära barrskogar. I Svenska naturskyddsföreningens enkät inför valet gav socialdemokraterna uttryck för motsatt uppfattning. Partiet sade där ja fill en nafurvårdsgräns. Det är angeläget att regeringen nu klarlägger sin uppfattning.

Jag vill därför fråga miljöministern:

Avser regeringen atf fa några inifiafiv för atf införa en naturvårdsgräns för storskaligt skogsbruk längs fjällkedjan?

1988/89:13 av Bengt Harding Olson (fp) fill jusfitieministern om regeringens förslag till lag om företagshemlighefer:

Regeringens förslag till lag om företagshemligheter, den s. k. lex Bratt, har utsatts för en mycket omfattande och intensiv kritik. Därefter har tv fidigare justitieministrar uttalat att lagförslaget kan behöva ändras.

Det är emellerfid oklart vilka konkreta fgärder den nyfillfrädde tredje jusfifieministern verkligen kommer att vidtaga.

Min fr ga är därför:

Avser jusfitieministern aff terkalla förslaget till lag om förefagshem-
66 lighefer?

I det av överbefälhavaren framlagda förslaget Försvarsmaktsufredning -88 Meddelande om frågor föresläs nedläggning av ett antal regementen, bl. a. skulle I 11 i Växjö läggas ner 1989.

Ill och dess försvarsomrädesstab har i dag ansvar för försvaret i hela Kronobergs och Kalmar län. Regementet har med sitt strategiska läge kort väg fill Öland, Kalmarkusfen, Blekingekusten och krigsflygplatser i södra Sverige. Därfill har regementet under senare år genomgått rejäl upprustning varför investeringsbehovet är mycket lågt.

Enligt uppgifter i massmedia bejakar försvarsministern förslaget om nedläggning av regementen och anser förslaget väl genomarbetat av ÖB och hans stab.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga försvarsministern:

Avser försvarsministern atf bereda förslaget frän överbefälhavaren så aff hänsyn tas fill de regionalpolitiska och operativa aspekter som kan läggas på försvaret?

den 4 oktober

1988/89:15 av Margaretha af Ugglas (m) till utrikesministern om bevakningen av de mänskliga rättigheterna i Rumänien;

Den ungerska minoriteten i Rumänien utsätts i dessa dagar för övergrepp som saknar motsvarighet i efterkrigstidens Europa.

Människor rycks upp från sina hem och tvingas atf lämna byar och gårdar för att sammanföras i stora bostadsområden, s. k. jordbruksindustriella centra. Ett helt folks identitet och samhörighet hotas atf slås sönder.

Det som sker är ett brott mot FN-stadgan och mot konvenfionen för mänskliga rättigheter.

Jag vill i anledning härav fråga utrikesministern:

Är regeringen beredd att fa upp situationen för den ungerska minoriteten i Rumänien vid ESK-konferensen i Wien och i FN, samt verka för atf en särskild rapportör fillsäfts inom FN:s ram för att bevaka situafionen för de mänskliga rättigheterna i Rumänien?

1988/89:16 av Marianne Andersson (c) fill statsrådet Georg Andersson om vänfefiderna för asylsökande:

De långa vänfefiderna för asylsökande är oacceptabla. Även om vi i framfiden lyckas förkorta väntetiderna finns det en grupp som nu har varit länge i Sverige, i flera fall upp fill tre år, utan atf fä besked. Mänga chilenare fillhör denna s. k. klämgrupp. Som exempel på bristerna i mottagningen kan nämnas Göteborg där man fått vänta åtta månader innan man ens fått sitt första telefonsamtal frän polisen. Enligt 31 § uflänningsförordningen kan humanitära skäl utgöra grund för atf ge posifiva besked i dessa fall.

Prot. 1988/89:3 Jag vill därför fråga invandrarministern:

5 oktober 1988 ,,.„ ., .. .. ,...,,„,

______________ Vilka åtgärder ämnar regermgen vidta for de flykfingar som befinner sig i

Meddelande om frågor den s.k. klämgruppen och varför utnyttjar infe regeringen de möjligheter som lagstiftningen om humanitära skäl ger?

1988/89:17 av Karl-Gösta Svenson (m) till försvarsministern om örlogsfar-tygsproduktionen :

Enligt ÖB:s programplan och FU 88 är resurserna för maferielanskaffning ytterst begränsade. Försvarsindustrins villkor kommer atf drasfiskt försämras. Karlskronavarvets framfid som producent av nya marina örlogsfartyg är därmed i allvarlig fara. Kompetens förioras.

Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att förhindra en utarmning av svensk försvarsindustri vad avser örlogsfartygsproduktion?

1988/89:18 av Jan Jennehag (vpk) fill statsrådet Georg Andersson om de politiska flyktingarna från Chile:

Situafionen i Chile kännetecknas fortfarande av massivt förtryck och förföljelse av opponenter mot regimen. Många människor som flytt från Chile och söker en fristad i Sverige får inte någon sådan. Till synes helt uppenbara fall av politiska flyktingar tvingas återvända till Chile. Andelen sådana fall verkar öka.

Att nuvarande praxis syftar till att statuera exempel så att antalet flyktingar från Chile skall minska stämmer infe med invandrarminisferns tidigare uttalanden.

Mot bakgrund av ovanstående frågar jag:

Vilka åtgärder planerar invandrarministern för att säkra möjligheterna för oppositionella från Chile att finna en fristad i Sverige?

1988/89:19 av Viola Claesson (vpk) till miljö- och energiministern om skydd för Bratteforsåns dalgång:

Bratteforsån och dess dalgång i Bohuslän har klassats som riksinfressant naturområde som behöver skydd mot exploatering. Det omstridda motorvägsprojektet på E 6 kommer atf rubba områdets unika ekosystem om vägbyggnadsplanerna inte ändras i fid.

Jag vill fråga statsrådet om regeringen, med hänvisning fill de miljöskador som uppstår om motorvägsbyggnafionen fortskrider, tänker ingripa för att rädda Bratteforsåns unika naturvärden.

1988/89:20 av Rolf L Nilson (vpk) till utbildningsministern om den marinekologiska forskningen vid universitetet i Lund:

Under sommaren har stor uppmärksamhet riktats mot miljöproblemen

kring den skånska kusten. Den 4 september demonstrerade ca 10 000

personer i Helsingborg för att rädda Öresundsmiljön. Ett av de angelägna 68

1988/89:21 av Margö Ingvardsson (vpk) till justitieministern om straffpåföljden för brott mot lagen om besöksförbud:

Fr. o. m. den 1 juli i år finns en lag om besöksförbud. Lagen har tillkommit då det blivit uppenbart atf kvinnor som utsätts för misshandel och andra övergrepp behöver ett bättre skydd än vad hittillsvarande lagstiftning omfattat.

Den som bryter mot föreskrift om besöksförbud skall kunna dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Straffskalan medför att överträdelser av besöksförbud endast i undantagsfall kan medföra anhållande och häktning. Om kvinnan efter det att åtal väckts för överträdelse av besöksförbudet även i fortsättningen trakasseras står hon utan skydd intill dess att domen verkställs.

Med hänvisning till det anförda frågar jag justitieministern:

Kommer regeringen att föreslå skärpningar i nu gällande lagstiftning?

1988/89:22 av Jan Strömdahl (vpk) till kommunikationsministern om planerna på en civil flygplats i Tullinge:

Valresultatet i den del av Stockholmsregionen som berörs av funderingar på en ny trafikflygplats är mycket klargörande. Det finns en stark opinion mot flygplatslokaliseringen. Lokala miljökonsekvenser är det främsta skälet, men även en medvetenhet om det orimliga i att satsa både på en kraftig utbyggnad av snabba järnvägsförbindelser och på en kraftig utbyggnad av inrikesflyget.

Mot bakgrund av ovanstående frågar jag:

Är regeringen beredd atf nu deklarera att en flygplatslokalisering till Tullinge inte i någon form kan stödjas av staten?

1988/89:23 av Ylva Johansson (vpk) till bostadsministern om reglerna för bosfadsanvisning:

Den bostadssituation som är verklighet för många ungdomar i dag är upprörande. Unga människor, som inte har förmögna föräldrar eller goda kontakter, hänvisas till ändlösa och tröstlösa bostadsköer. Samtidigt finns det bara i Stockholm fiotusentals lägenheter som står tomma. Det gäller dels lägenheter som företag, insfitufioner och organisafioner använder som fillfälliga övernaffningslägenhefer, dels lägenheter som står tomma i väntan på ombyggnad, försäljning eller omvandUng fill bostadsrätter, dvs. bostäder som står tomma i spekulafionssyffe.

Med nuvarande regler för bosfadsanvisning kommer man inte åt dessa

Prot. 1988/89:3 lägenheter, och endast en mycket liten del av bosfäderna förmedlas via

5 oktober 1988 bostadsförmedlingarna.

Jag vill därför fråga bostadsminisfern: Meddelande om frågor

Vilka åtgärder tänker bostadsminisfern vidta för aff snabbt göra fler

bostäder fillgängliga för alla dem som står i bostadsköer, av vilka mänga är

ungdomar?

1988/89:24 av Berith Eriksson (vpk) till statsrådet Bengt Lindqvist om utbyggnadstakten för barnomsorgen:

Senast 1991 har regeringen lovat aff alla barn i förskoleåldern skall beredas plats i någon form av barnomsorg. Mot bakgrund av ovanstående frågar jag statsrådet:

Kommer statsrådet att föreslå lagstiftning så att utbyggnadsmålet kan klaras fill 1991?

1988/89:25 av Elisabeth Fleetwood (m) till justitieministern om viss porrklubbsverksamhet i Stockholm:

Med anledning av porrklubben Tabus reklammetoder ber jag atf fill justitieministern få ställa följande fråga:

Vilka åtgärder avser justitieministern vidta för atf motverka den sysfema-fiska och medvetna nedskräpning som sker i samband med den i Stockholm belägna klubben Tabus motbjudande och kvinnofienfliga verksamhet?

1988/89:26 av Hans Nyhage (m) fill försvarsministern om upphandlingen av miUtära uniformer:

Svensk tekoindustri har på uppdrag av försvarefs materielverk (FMV) tagit fram ett tyg för den framtida militära uniformen, varvid mycket speciella kvalitetskrav varit ställda.

Inför upphandlingen har det av den svenska tekoindustrin framtagna och av FMV godkända tyget ställts fill konkurrenters förfogande. Även om full parallellitet inte föreligger torde ingen kunna tänka sig att svensk försvarsindustri i övrigt skulle kunna behandlas på motsvarande sätt. Härtill kommer atf konfektioneringen av uniformerna har förlagts till företag i utlandet.

Vill industriministern inför kammaren redovisa sin syn på upphandlingen av mihfära uniformer?

1988/89:27 av Lars Leijonborg (fp) till utbildningsministern om ett nytt anslags- och styrsystem för högskolan:

Regeringen har vid ett flertal fillfällen aviserat en proposition om ett nytt anslags- och styrsystem för högskolan. Behovet av en sådan reform har också undersfrukifs av riksdagen och senast av riksdagens revisorer.

Jag vill fråga utbildningsministern:

70 När avser regeringen aff lägga proposifionen om ett nytt anslags- och

styrsystem för högskolan?

1988/89:28 av Anne Wibble (fp) fill finansministern om prisökningarna:

Priserna i Sverige stiger för närvarande i rask takt. Prognoserna pekar på mellan 5 och 6,5 % ökning av konsumentpriserna i år, kanske mer.

Även för nästa år är läget mycket oroande. Ju senare prognoserna kommer, desto högre prisökningar förutses. Mellan 6,5 och 7 % är nu den vanligaste siffran.

Finansministern har avvisat tanken på en finanspolitisk åtstramning för atf dämpa prisökningarna. Statsrådet Johansson har avvisat den av finansministern fidigare framförda åsikten att sänkta marginalskatter skulle dämpa löneökningarna och därmed prisökningarna.

Jag vill därför fråga finansministern vilka, om några, åtgärder regeringen avser vidta för att få bukt med de alltför höga prisökningarna.

1988/89:29 av Anne Wibble (fp) fill statsrådet Bengt K Å Johansson om pensionssparande i bank:

Hushållens sparkvot är negafiv och sjunkande. För varje hundralapp i inkomst konsumeras för 103 kr. Det totala sparandet i Sverige är också för lågt, dvs. bytesbalansen visar underskott. En rejäl ökning av hushållens sparande skulle innebära atf underskottet i bytesbalansen vändes till ett överskott.

Regeringen har i olika sammanhang talat posifivt om värdet av atf hushållen har ett eget sparkapital. De konkreta åtgärderna har emellerfid motarbetat en sådan utveckling. De många och stora skattehöjningarna har inneburit påfrestningar för hushållen och en överflyttning av sparandet till den offentliga sektorn.

Nyligen har bankerna aktuaUseraf en ny form av sparande, nämligen pensionssparande i bank med villkor som liknar villkoren för sparande i pensionsförsäkringar.

Jag vill fråga statsrådet Johansson om regeringen kommer att vidta några åtgärder för att möjUggöra pensionssparande i bank.

1988/89:30 av Anne Wibble (fp) fill statsrådet Bengt K Å Johansson om affärsfiderna;

Riksdagens sociaUstiska majoritet beslöt i våras atf en ny affärsfidsufred-ning skulle fillsaft as. Tanken är aff affärerna skall förbjudas att vara öppna på lördag eftermiddag och kväll samt på söndagar. Kiosker och liknande försäljningsställen skall däremot få ha öppet även dessa tider. Men de får bara sälja vissa produkter.

Ett tidigare socialdemokrafiskt förslag innebar följande

Prot. 1988/89:3 5 oktober 1988

Meddelande om frågor

Prot. 1988/89:3 pappersnäsdukar tygnäsdukar

5 oktober 1988 toaleftpapper hushållspapper

Meddelande om frågor Direktiv till en ny aff ärsfidsutredning lär sedan en fid tillbaka finnas klara på departementet. Enligt min mening är det en principiellt olämplig statlig klåfingrighet atf lagsfifta om när affärer får vara öppna. Konsumenterna bör själva få avgöra när de skall handla och vilka produkter de skall handla.

Jag vill därför fråga statsrådet Johansson vilka åtgärder han avser vidta för att garantera fortsatt fria affärstider.

1988/89:31 av Anne Wibble (fp) fill finansministern om finansieringen av reformer och skattesänkningar:

Fr. o. m. den 16 augusti har finansministern och andra företrädare för socialdemokraterna hävdat att nya reformer och skaftesänkningar inte behöver betalas.

Detta står i bjärt kontrast fill vad finansministern hävdat i ett antal
propositioner fill riksdagen, senast i den reviderade finansplanen. Där sade
finansministern att "Redan för 1989 bör dock en viss sänkning av inkomst
skaften äga rum.--------------------------- Kravet på en stram finanspolitik gör att dessa

skattesänkningar måste finansieras. Regeringen avser atf återkomma till riksdagen dels med förslag om den närmare utformningen av 1989 års skatteskala, dels med förslag om höjd indirekt beskattning."

Finansministern har kallat resonemanget i den reviderade finansplanen för "ett grovt tankefel". Nu är emellerfid valrörelsen över.

Jag vill därför fråga finansministern om han står fast vid att reformer och skattesänkningar infe behöver betalas.

1988/89:32 av Lars Ernestam (fp) fill miljö- och energiministern om storskaligt skogsbruk längs fjällkedjan:

Den 14 juni i år avslog regeringen en framsfällan från Svenska naturskyddsföreningen om införande av en naturvårdsgräns för storskaligt skogsbruk längs fjällkedjan till skydd för värdefulla fjällnära barrskogar.

I Svenska naturskyddsföreningens enkät inför valet gav socialdemokraterna uttryck för motsatt uppfattning. Partiet sade där ja fill en naturvärdsgräns. Det är angeläget att regeringen nu klarlägger sin uppfattning.

Jag vill därför fråga miljöministern:

Avser regeringen att ta några inifiativ för en nafurvårdsgräns för storskaligt skogsbruk längs fjällkedjan?

1988/89:33 av Ulla Orring (fp) fill jusfifieministern om livsmedelskontrollen:

En av de viktigaste förutsättningarna för marknadsekonomin är att

konsumenten kan välja den konkurrensmässigt bästa varan. Det handlar om

både pris och kvalitet och därför behövs både kunskap och information.

Den mycket uppmärksammade kontrollen av datumfuskande företag i

72 bl. a. Skåne påminner än en gång om att nuvarande lagstiftning snarast måste

ändras. Ty om en relevant information undanhålls konsumenten på grund av sekretessbestämmelser blir informationen felaktig. Det får inte vara så att lagen skyddar datumfuskarna.

Redan i maj svarade dåvarande jusfitieminister Anna-Greta Leijon på en fråga från mig att hon var beredd att göra en analys av nuvarande förhållanden som eventuellt kunde leda fill en lagändring.

Min fråga till justitieministern är:

När kan konsumenten räkna med att få fullständig informafion om de resultat som framtida livsmedelskontroller kan leda till och därmed en lagändring, eftersom nuvarande regler skyddar företaget på konsumentens bekostnad?

1988/89:34 av Barbro Sandberg (fp) till kommunikationsministern om ytterligare handikappanpassning av SJ:s vagnar:

I dagstidningarna har vi under den senaste månaden kunnat läsa om SJ:s satsningar på affärsfolk, nu senast med invigningen av SJ:s nya "lyxsov-vagn".

Ungefär samtidigt visades i TV när en rullstolsbunden man skulle åka tåg. Med mycken möda och risk för olycka kunde mannen i fråga lyftas ombord.

Jag vill därför fråga kommunikationsministern:

Avser regeringen att vidta några ytterligare åtgärder för att främja handikappanpassning av SJ:s vagnar?

1988/89:35 av Lars Ernestam (fp) till miljö- och energiministern om skogsbruket längs fjällkedjan;

I början av juni avslog riksdagens majoritet ett motionskrav från folkparfiet om att 1 % av den produktiva skogsmarken nedanför fjällkedjan skall undantas från skogsbruk. I denna majoritet ingick socialdemokraterna. Litet senare gav samma parti motsatt besked i Svenska naturskyddsföreningens enkät inför valet. Det är angeläget att regeringen nu klargör sin uppfattning.

Jag vill därför fråga miljöministern:

Avser regeringen att vidta några åtgärder för att uppnå det enprocentsmål regeringspartiet uttalat sig för i Svenska naturskyddsföreningens enkät?

Prot. 1988/89:3 5 oktober 1988

Meddelande om frågor

Prot: 1988/89:3 vilket har skapat stor oro i första hand bland den bofasta skärgårdsbefolk-
5 oktober 1988 ningen men också bland de fem anställda vid sambandscentralen.

■ Sambandscentralen betyder oerhört mycket för den bofasta befolkningen i

Me e an J g skärgården och för möjligheten att upprätthålla åtskilliga samhällsfunktio-

ner. När riksdagen förra året beslöt atf sambandscentralen i Gryt skulle hållas öppen dygnet runt innebar detta rimligen atf riksdagen därmed gav förord för att sambandscentralen i Gryt bör få finnas kvar även i framtiden. Jag vill därför fråga försvarsministern:

Kan skärgårdsbefolkningen, båtfolkef och personalen vid sambandscentralen i Gryt räkna med att sambandscentralens verksamhet får fortgå i enlighet med riksdagens intenfioner?

1988/89:37 av Birgitta Hambraeus (c) till miljö- och energiministern om rening av utsläpp från Vallviks massafabrik:

Greenpeace har lämnat ett förslag till regeringen om atf göra Vallviks pappersmassefabrik till en mönsterfabrik.

Situafionen i Östersjön kräver omedelbara åtgärder. Vallviks ambifioner är, enligt Greenpeace analyser, alldeles för låga i förhållande till kraven i vårens riksdagsbeslut om miljön.

Staten måste föregå med gott exempel och handla snabbt.

Greenpeace föreslår bl. a. ett slutet blekeri 1992, omgående stopp för blekning av hygienprodukfer, högeffektiv anaerob eller likvärdig rening 1990, bästa tekniskt möjliga rökgasrening 1990, optimering av råvaruan-vändningen och minimering av miljöfarliga kemikalier.

Staten bör ta sitt ägaransvar och fillskjuta invesferingskapifal om så erfordras.

Jag vill fråga statsrådet:

Kommer regeringen atf göra Vallvik fill en mönsferfabrik?

1988/89:38 av Kjell Dahlström (mp) till bostadsministern om den regionala samhällsutvecklingen:

Under ett par decennier, fram fill början av 80-f alet, utvecklades i Sverige, både polifiskt oeh vetenskapligt, goda kunskaper om regional utveckling och behovet av regional balans för en sund samhällsutveckling. Aktörer var exempelvis framstående forskare vid kulfurgeografiska insfitufioner, arkitekter och politiker. Riksbankens jubileumsfond stod för stora anslag för forskning kring urbaniseringsprocessen. Expertgmppen för regional utredningsverksamhet, ERU, Sekretariatet för framtidsstudier, Nordiska institutet för samhällsplanering och Föreningen för samhällsplanering är andra exempel på organisationer som deltog i debatten om samhällets planering, då på 70-falef.

En samstämmig uppfattning var atf vi behöver en mycket medveten regional planering i och av Sverige för atf klara de uppenbara balansbrister som uppstår mellan norr och söder och mellan storstad och landsbygd.

Dagens aktörer tycks ha glömt mycket av den klokskap som präglade
74 70-talsdebatfen om samhällsplaneringen. Nu planeras för en hejdlös utveck-

5 oktober 1988 Meddelande om frågor

ling i området mellan Stockholm och Uppsala, Uksom i våra andra PrOt. 1988/89:3

storstadsområden. Den här "planeringen" skapar i dag oerhörda motsättningar pä alla plan i vårt samhälle.

Är statsrådet medveten om dessa motsättningar? Har regeringen någon ambifion att stoppa den sneda regionala utvecklingen i dagens Sverige?

1988/89:39 av Ragnhild Pohanka (mp) fill statsrådet Georg Andersson om arbetsfillstånd för asylsökande:

Flyktingar som vänfar på asyl i Sverige lever under en oerhörd press på grund av fidigare upplevelser och av osäkerhet inför framfiden. Sysslolösheten och känslan av att ligga Sverige till last ökar de psykiska och fysiska problemen.

Varför kan de inte få arbete hel-, halv- eller delfid under denna ofta långa vänfefid? De skulle ju på detta sätt också kunna bidra fill sin egen försörjning.

1988/89:40 av Eva Goes (mp) fill miljö- och energiministern om informationen rörande cesiumhalfen i vilt m.m.:

Drygt två år efter Tjernobyl förvånas experter över de höga värdena av cesium 137 som uppmätts i rådjur oeh renar och även i svampar och bär.

Någon ny informafion har inte gått ut till hushållen i de mest drabbade områdena med redovisning av cesium, sfronfium och om "hot spöts".

Vilka åtgärder ämnar Birgitta Dahl vidta för atf informera om ovanstående, och vilka åtgärder planeras för atf minimera intaget av cesium och sfronfium?

1988/89:41 av Paul Ciszuk (mp) till jordbruksministern om verksamheten vid köffbesikfningsbyräerna:

Förslag finns frän utredare och andra om att verksamheten vid våra kötfbesiktningsbyråer skall upphöra, och aff all slakt för avsalu därmed skulle tvingas till s.k. konfrollslakferier. Vissa skäl talar för en sådan förändring, men i dagsläget skulle den starkt försvåra utvecklingen av alternativt lantbruk.

Vilka möjligheter ser jordbruksministern fill aff vi fär behålla den s. k. "byråslakten" i väntan på bättre modeller?

Prot. 1988/89:3 påverka utgången. Man hoppas bara att olyckan sker någon annanstans än i

5 oktober 1988 ens egen bakgård.

Min fråga gäller risker som kan påverkas, nämligen de som orsakas av
Meddelande om frågor _ j- w .. .. • i tt.» i • j .

flygtransport av radioaktivt matenal. Ett exempel ar den transport av

plutonium, som har planerats ske från Frankrike fill Japan; det gäller

japanskt kärnkraftsavfall som alltså upparbetats. Förutom att det kan ske en

olycka med utspridning av radioaktivt material i lufthavet, finns risken för

kapning av sådana plan med deras åtråvärda last. Konsekvenserna drabbar

även länder som inte kan vara med i beslutsprocesserna om transporterna.

Det är märkligt att många länder, däribland Sverige, inte explicif förbjuder

denna typ av transporter i sina luftmm.

Jag vill därför fråga kommunikationsministern:

Bör Sverige acceptera flygtransporter av stora mängder radioaktivt material?

Bör inte Sverige arbeta för ett internationellt avtal som förbjuder flygtransporter av ovan nämnda typ?

1988/89:43 av Kent Lundgren (mp) till statsministern om politiska överläggningar i vissa överlevnadsfrågor:

Trafiksituationen i Bohuslän behöver åtgärdas - t. ex. genom sänkt hastighet, hårdare trafikövervakning och förbättrade åtgärder för norra E 6-an - från Stora Höga och upp till Svinesund.

Det påbörjade motorvägsbygget är dock inte "rätt åtgärd" enligt min uppfattning, eftersom detta ökar såväl omfattningen som hastigheten på miljöförstörelsen i Bohuslän - både till lands och till sjöss - och denna bedöms redan så allvarlig, att invånarna själva anser den vara en omfattande miljökatastrof. Även Birgitta Dahl har medgett att projektet är förkastligt, med tanke på den miljökunskap och den miljöpolifik som socialdemokrafin i dag anser sig företräda.

Den prioritering av de gröna frågorna som demonstrerades av väljarna såväl i Bohuslän som i övriga Sverige - bl. a. genom att man gav miljöpartiet de gröna ett starkt stöd och genom att man också gav ökad styrka åt vpk och centern samt att man gav socialdemokratin ett förlängt förtroende - tolkar jag som en uttrycklig önskan från väljarna att prestige och revirtänkande skall upphöra i överlevnadsfrågorna och ersättas av ett ödmjukt samarbete över såväl parti- som blockgränserna.

Stort statsmannaskap är enligt min uppfattning att kunna erkänna ett felaktigt handlande och att kraftfullt medverka till dess rättelse.

Om statsministern delar dessa tolkningar, så vill jag fråga om det i så fall är möjligt att gemensamt sitta ner och förutsättningslöst diskutera ett eventuellt stopp för det pågående motorvägsbygget mellan Stora Höga och Ljungskile, liksom andra vitala överlevnadsfrägor.

1988/89:44 av Anna Horn af Rantzien (mp) till utrikesministern om stöd åt esternas motstånd mot fosforifbrytning i norra Estland:

Från centralt håll i Sovjet planeras en omfattande fosforifbrytning i norra Estland, som om den förverkligas kommer att sänka gmndvattnet och kraftigt förorena både yt- och grundvatten.

Helt i strid mot Helsingforsavtalet (Östersjökonventionen) kommer Östersjön att tillföras vatten bemängt med bl. a. fosfor, radioaktiva ämnen och tungmetaller, som ytterligare stressar det hårt ansträngda växt- och djurlivet i vårt gemensamma hav.

Vill Sveriges regering kraftfullt stödja esterna i deras motstånd mot den planerade fosforitbrytningen?

1988/89:45 av Hans Leghammar (mp) till miljö- och energiministern om miljölagstiftningen:

I valrörelsen har SNF utfrågat partierna i olika miljöfrågor. I frågan om miljölagstiftningen svarade alla partier inkl. regeringspartiet att lagen skall stå i relation till vad naturen verkligen tål.

När avser regeringen att detta vallöfte skall vara verkställt, och vilka delmål är uppställda?

1988/89:46 av Claes Roxbergh (mp) till kommunikationsministern om nya pendeltågslinjer till Göteborg:

Göteborg kvävs i avgaser. 90 % av luftföroreningarna som en göteborgare inandas kommer från biltrafiken. Den största trafiktillväxten sker över kommungränsen. Pendeltågstrafik på de befintliga järnvägslinjerna är nödvändig för att biltrafiken och därmed luftföroreningarna skall kunna

begränsas.

Jag vill därför fråga statsrådet om han är beredd att omedelbart skapa möjlighet för nya pendeltågslinjer till Göteborg.

1988/89:47 av Anita Stenberg (mp) till socialministern om bedömningen av biverkningar från dentala material:

Vill statsrådet Gertmd Sigurdsen medverka till att patienter med symtom på biverkningar från dentala material får en seriös bedömning och behandling av sina besvär samt att forskning för att få fram ofarliga tandlagningsma-terial starkt prioriteras?

Prot. 1988/89:3 5 oktober 1988

Meddelande om frågor

Prot. 1988/89:3 som följer utländsk massmedia och upprätthåller kontakter med utländsk

5 oktober 1988 samhällsdebatt. Däremot är det inte klart vare sig att regeringen är medveten

~ om lägets allvar eller atf den är beredd atf vidta nödvändiga åtgärder för att

Meddelande om frågor , .._ „ . j ,. r > ,•

■ * återupprätta Sveriges goda rykte som fredsnafion.

Mot denna bakgrund vill jag fråga statsministern:

Inser statsministern aff Sveriges internationella fredsrykte i dag är så dåligt atf defta måste befraktas som det största hotet mot Sveriges säkerhet?

Vilka åtgärder är statsministern beredd atf vidta för aff inför svenskarna och omvärlden bevisa att regeringen vill att Sverige skall vara känt, icke som vapenmånglarnafion, utan som fredsmäklarnafion?

1988/89:49 av Inger Schörling (mp) fill miljö- och energiministern om gränsvärde för strontium i livsmedel:

Gävleborgs län är ett av de områden som drabbats värst av radioakfivt nedfall efter kärnkraffsolyckan i Tjernobyl. De höga halter av cesium 137 som uppmätts i svamp, bär, älg och rådjur den senaste tiden har överraskat även de mest sakkunniga pä området.

De mer omfattande mätningar som gjorts har gällt cesium 137, för vilket också gränsyärden i livsmedel fastställts.

Strontium har uppmätts i mycket liten omfattning.

Med tanke på att strontium har betydligt längre halveringstid än cesium 137, och dessutom huvudsakligen drabbar skelettet, är min fråga:

Varför finns inget gränsvärde för strontium i livsmedel?

1988/89:50 av 7/7/ Lindgren (mp) fill miljö- oeh energiministern om biltrafiken i storstadsområdena:

Det finns för närvarande - sedan i maj - en kommitté som samlar underlag om begränsning av trafikens hälso- och miljöeffekter i storstadsområdena.

Den 8 september beslutade regeringen föreslå atf denna kommitté också skulle utreda vilka lagändringar som behövs för atf "kommunerna skall kunna fatta beslut om åtgärder som förbjuder eller inskränker biltrafiken vid speciellt svåra luffföroreningssifnationer". Detta kunde statsrådet meddela göteborgsborna vid sitt besök där för några veckor sedan.

Eftersom biltrafiken allfid orsakar hälso- och miljöproblem (utöver frafiksfockningar o. d.) och förhållandena är olika från kommun till kommun, som var och en kan ha egna förslag till lösningar, vill jag veta:

Är miljöministern villig att medverka fill aff varje kommun - inte bara storstäderna - får generell rätt att i fortsättningen själv bestämma när och hur man skall agera för atf minska bilresandef i området - även med avgifter typ biltullar o. d. - innan luften blir hälsovådlig för dem som bor eller visfas där?

1988/89:51 av Carl Frick (mp) fill jordbruksministern om gift användningen i svenskt jordbruk:

Under valkampanjen 1985 lovade dåvarande jordbruksministern Svante
78 Lundkvist aff giffanvändningen i jordbruket skulle halveras inom fem är. Tre

av dessa fem år har gått, och av tillgänglig statisfik från SCB kan vi utläsa att de använda mängderna har minskat högst obetydligt. Till detta kommer atf de använda gifternas giftighet har ökat. Vi får nu rapporter om att jordbruksgiffer finns i dricks- och grundvatten i halter som ligger långt över de värden som WHO rekommenderar. Min fråga till statsrådet är;

Vad avser regeringen att göra för att se fill aff dricksvatten befrias från risken att innehålla jordbruksgifter?

1988/89:52 av Lars Norberg (mp) fill miljö- och energiministern om offentliggörande av avtal om export av kärnkraftsavfall:

Svensk kärnkraffsindusfri har med statsmakternas fillstånd och medverkan bedrivit byteshandel med den tyska kärnkraftsindustrin. Sålunda har den svenska industrin tagit ansvaret för 25 ton s. k. MOX-bränsleavfall mot aff tyskarna övertagit ansvaret för det svenska avfall som transporteras till La Hague i Frankrike för upparbetning oeh plutoniumframställning. Med hänsyn fill dessa avfallsmängders extrema giftighet, långsamma avklingning och dess begärlighef som råvara för atombomber sträcker sig detta ansvar minst 100 000 år framåt i tiden.

Det är enligt min mening moraliskt helt oförsvarbart atf påbörda kommande generationer ett sådant ansvar. Detta har dock redan skett genom driften av kärnkraftverken och de avtal om avfallet som slutits. I denna situafion borde det stå helt klart att det också är moraliskt oförsvarbart gentemot kommande generationer att detta ansvar påläggs dem genom hemliga avtal, som mofiveras av affärshemligheten, dvs. vinstintressen.

Är statsrådet beredd att verka för att avtalen blir offenfliga?

1988/89:53 av Elisabet Franzén (mp) fill kommunikationsministern om kostnaden för motorvägsbygget Sfenungsund-Uddevalla:

Regeringen uppdrog den 24 januari 1985 åt vägverket att projektera och upprätta arbetsplaner för att bygga motorväg frän Stenungsund till Uddevalla. I underlaget fanns en färsk kostnadsberäkning pä 450 milj. kr. gjord av vägdirektören i O-län.

Ett oeh ett halvt år senare beräknas kostnaden fill 780 milj. kr. och den samhällsekonomiska förlusten till 421 milj. kr. i en PM från vägverket i Boriänge daterat den 24 oktober 1986.

Efter ytterligare ett halvår, under våren 1987, publicerade vägverket en rapport. Väg E 6 Lokaliseringsstudie Forshälla-Svinesund, med underlag för en kostnadsberäkning på lägst 980 milj. kr.

Vilken är den aktuella kalkylen på kostnader och samhällsekonomisk förlust för motorvägsbygget Sfenungsund-Uddevalla?

Hur dyr får denna motorväg bli och hur stor samhällsekonomisk förlust kan regeringen acceptera utan att avbryta byggandet?

Prot. 1988/89:3 5 oktober 1988

Meddelande om frågor

Prot. 1988/89:3 1988/89:54 a\Åsa Domeij (mp) till jordbruksministern om högre avgifter på
5oktober 1988 konstgödselkväve m.m.:

Meddelande om frågor Inom svenskt jordbruk används stora mängder insatsmedel som t. ex. konstgödselkväve och kemiska bekämpningsmedel för aff uppnå höga skördar. Detta orsakar svåra miljöproblem samt dålig resurshushållning.

Jordbruket har problem med en dyr överskottsproduktion av bl. a. vete. Regeringen har genom olika åtgärder försökt minska den areal som använts för produktion av mat.

Överskottsproduktion gör det lättare att minska användningen av konstgödselkväve och kemiska bekämpningsmedel, eftersom vi då borde kunna acceptera en lägre skördenivå. Användningen av insatsmedlen kan minskas genom avgifter som återförs till bönderna, t. ex. i form av arealbidrag.

Är regeringen beredd att lägga så höga avgifter på konstgödselkväve och kemiska bekämpningsmedel att användningen minskas kraftigt?

Om svaret är ja, är regeringen beredd att återföra de pengar man fär in på avgifterna till bönderna?

1988/89:55 av Roy Ottosson (mp) till miljö- och energiministern om skyddet av naturskog:

En huvudfråga för den ideella naturvården i Sverige har sedan mycket länge varit att få till stånd ett tillräckligt skydd av naturskog. Inventeringar som genomförts av myndigheterna under 80-talet visar att behovet av skydd för urskogsliknande områden är akut, särskilt i södra Sverige.

En samlad miljörörelse kräver att minst 1 % av den produktiva skogsarealen avsätts som strikt skyddade reservat. Med nuvarande anslagstilldelning skulle det dröja minst 50 år för att uppnå enprocentsmålet, vilket med största sannolikhet innebär att målet aldrig uppnås, eftersom nu gällande skogsvårdslag tvingar skogsägarna att awerka de skyddsvärda skogarna. Detta sker för övrigt redan.

Med hänsyn till att socialdemokrafiska företrädare under valrörelsen ofta har hävdat att regeringen numera skall "ta krafttag för miljön" ställer jag följande fråga till miljöminister Birgitta Dahl:

Vill statsrådet medverka till att minst 1 % av landets produktiva skogsareal avsätts som strikta reservat, och när kan detta mål i så fall uppfyllas?

1988/89:56 av Agne Hansson (c) till finansministern om tullstationen i Västervik:

Som en följd av regeringens besparingsförslag hotas flera tullstationer av nedläggning. Det gäller bl. a. tullstationen i Västervik. En nedläggning av tullstationen i Västervik skulle få katastrofala följder och slå hårt mot både hamnverksamheten och näringslivet.

Även ur besparingssynpunkt kan en nedläggning ifrågasättas. De långa
avstånd som finns i Kalmar län skulle i stället leda till fördyringar vid en
eventuell nedläggning och avbemanning i Västervik.
j,Q Det kan inte anses vara rimligt aff besparingar i ett ur regionalpolifisk

synpunkt hårt utsatt område skall få denna effekt. Därför krävs klara besked Prot. 1988/89:3 från regeringen omgående för att den planerade omorganisation som 5 oktober 1988 tullverket arbetar med inte skall få dessa konsekvenser.

.„ ... ,.. o Meddelande om frågor

Jag vill darfor fråga:

Vilka åtgärder ämnar regeringen vidta för att förhindra att regeringens sparnit resulterar i indragning av tullstationen i Västervik?

11 § Kammaren åtskildes kl. 09.09. In fidem

BENGT TORNELL

/Gunborg Apelgren