Debatter m. m.

Torsdagen den 11 maj

Skogspolitiska frågor................................................... 6

Meddelande om ändringar i kammarens sammanträdesplan 40

Djurskydd m.m............................................................ 40

Trädgårdsnäringen ..................................................... 54

Luftfartsverkels verksamhel 1989/90-1991/92, m.m... ......... 66

Ändringar i fastighetsbildningslagen m.m................... ......... 66

Meddelande om fråga

1988/89:642 av Sten Andersson i Malmö (m) om reglerna för

verkställighet av ulvisningsbeslut............................... 75

Fredagen den 12 maj

Svar på frågor

1988/89:571 av Per-Ola Eriksson (c) om importrestriktionerna

förvissa komponenter till dataindustrin....................... 77

1988/89:641 av Erkki Tammenoksa (s) om nordiska medborga
res rättigheter vid svensk anslulning lill EG.............. 79

1988/89:610 av Pär Gransledt (c) om färjeirafiken mellan

Slockholmsregionen och länderna pä andra sidan Öslersjön 81

1988/89:623 av Viola Claesson (vpk) om poslens pakelhanle
ring ......................................................................... .......... 83

1988/89:639 av Karl-Göran Biörsmark (fp) om den planerade
sammanslagningen av posiregionerna Norrköping och Eskils
tuna ........................................................................ .......... 86

1988/89:615 av Gudrun Schyman (vpk) om freds- och konflikl
forskningen vid Lunds universilel ............................ 88

1988/89:617 av Sören Lekberg (s) om bosladsbyggandd i

Siockholms län............................................................ 90

1988/89:621 av Karin Ahrland (fp) om amalörboxningens fram
tid ........................................................................... 92

1988/89:613 av Viola Furubjelke (s) om luftföroreningarna från

billrafiken ................................................................... 94

1 Riksdagens protokoll 1988/89:112-113

Prot. 1988/89:637 av Per Gahrlon (mp) om EG-anpassningen och
1988/89:112-113 energipolifiken..................................................... .......... 97

1988/89:638 av Roy Ollosson (mp) om planerade dammbyggen

i Haverö strömmar................................................................................... .......... 98

1988/89:622 av Lars Leijonborg (fp) om utnyttjande i skolan av
privata utbildningsföretag..................................................................... 99

1988/89:625 av Jan Björkman (s) om fördelningen av resurser

till kommunal vuxenutbildning.................................................................. ......... 103

1988/89:624 av Gösla Lyngå (mp) om momsbefrielse för laltid
ningsversion av fackförbundstidning .................................................... 104

1988/89:630 av Per Gahrton (mp) om EG-anpassningen och

skattepolitiken ........................................................................................ 105

1988/89:636 av Per Gahrton (mp) om EG-anpassningen och
alkoholbeskattningen........................................................................... 107

1988/89:611 av Håkan Holmberg (fp) om behandlingen av vissa
asylärenden.......................................................................................... 109

1988/89:612 av Elisabeth Fleetwood (m) om uppehällslillslånd
för vissa svårt sjuka och handikappade ............................................... 110

1988/89:627 av Berilh Eriksson (vpk) om direklavvisningen av
kurdiska flyktingar från Turkiet.............................................................. 113

1988/89:619 av Gunilla André (c) om förundersökningarna vid
våldläktsbroU........................................................................................ ......... 115

1988/89:620 av Bengl Harding Olson (fp) om lagrådsyttrandena
i propositionsärenden .......................................................................... ......... 117

1988/89:632 av Per Gahrton (mp) om resultatet av vissa över
läggningar mellan EFTA och EG om bioteknik........................................ ......... 119

1988/89:640 av Ylva Annerstedt (fp) om åtgärder mot bruket av

vissa farliga föremål ................................................................................ ......... 120

Anmälan om komplelleringsval fill utskott................................................ ......... 121

Meddelande om frågor

1988/89:643 av Maj-Inger Klingvall (s) om den planerade
sammanslagningen av postregionerna Norrköping och Eskils
tuna ..................................................................................................... ......... 124

1988/89:644 av Karin Israelsson (c) om dokumentation av
tortyrskador.......................................................................................... ......... 124

Avgjorda ärenden

Torsdagen den 11 maj

Jordbruksutskottets betänkanden

1988/89:JoU16Skogspohtiska frågor....................................................... ........... 6

1988/89:JoU17 Djurskydd m.m................................................................ ......... 40

1988/89: JoU20 Trädgårdsnäringen........................................................ ......... 40

Trafikutskottets betänkande

1988/89:TU18 Luftfartsverkels verksamhel 1989/90-1991/92,

_1988/89:112_TrTr

11 maj 1989

Riksdagens protokoll 1988/89:112

Torsdagen den 11 maj

Kl. 12.00

Förhandlingarna leddes till en början av andre vice talmannen.

1 § Upplästes och lades till handlingarna följande från valprövningsnämnden inkomna

Berättelse om granskning av bevis för riksdagsledamöter och ersättare för riksdagsledamöter

Till valprövningsnämnden har från riksskatteverket inkommit bevis om atl

dels Krister Skånberg (mp), Stockholm, utsetts till ny ledamot av riksdagen fr.o.m. den 10 maj 1989 sedan Jill Lindgren (mp) avlidit. Till ersättare för riksdagsledamöter har i detta fall utsetts Anders Nordin, Altersbruk, och Anders Malmen, Slockholm (båda mp),

dels Hugo Andersson (c), Finspång, utsetts fill ny ledamot av riksdagen fr.o.m. den 10 maj 1989 sedan Anna Wohlin-Andersson (c) avlidit. Till ersättare för riksdagsledamöter har i detta fall utsetts Åsa-Britt Karlsson, Linköping, och Arne Jonsson, Norrköping (båda c),

dels Lisbelh Slaaf-Igelslröm (s), Molkom, utsetts lill ny ledamol av riksdagen fr.o.m. den 10 maj 1989 sedan Hans Rosengren (s) avlidit. Till ersättare för riksdagsledamöter har i delta fall utsetts Gunilla Andersson, Chariottenberg, Martha Berglund, Hagfors, Ann Björkqvist, Säffle, Kjell Björk, Forshaga, och Claes Pellersson, Arvika (alla s),

dels Birgit Henriksson (m), Hallslahammar, utsetts lill ny ledamot av riksdagen fr.o.m. den 10 maj 1989 sedan Anders Andersson (m) avlidit. Till ersättare för riksdagsledamöter har i detta fall utsetts Ingrid Bolin, Västerås, och Claes Fohn, Arboga (båda m).

Valprövningsnämnden har denna dag granskat bevisen och därvid funnit alt de blivit utfärdade i enlighet med 15 kap. 1 § vallagen. Stockholm den 10 maj 1989 Stig Nordlund

/Sven-Georg Grahn

Berättelse om granskning av bevis för riksdagsledamot och ersättare för riksdagsledamot

Till valprövningsnämnden har från riksskatteverket inkommit bevis om alt Jan-Olof Ragnarsson (vpk), Norberg, utsetts till ny ledamot av riksdagen

2 § Andre vice lalmannen anmälde att Gunilla Andersson (s) fr.o.m. den 11 maj skulle tjänstgöra som ersättare för Roine Carlsson under den fid han är statsråd.

3 § Justerades protokollet för den 2 maj.

4 § Föredrogs och hänvisades Propositionerna 1988/89:146 fill skatleulskollet 1988/89:148 fill jusfitieutskoltet

5 § Föredrogs och hänvisades

Molionerna

1988/89;Jo42-Jo70 fill jordbruksutskottet

6 § Föredrogs men bordlades åter

Utrikesutskottets betänkanden 1988/89:UU20 och UU21

,7 § Föredrogs

jordbruksutskottels belänkande 1988/89:JoU16 Skogspolifiska frågor.

Skogspolitiska frågor

Anf. 1 CARL G NILSSON (m):

Herr talman! Sveriges skogsbruk och skogsindustri har oerhört slor belydelse från flera synpunkler. Direki och indirekt sysselsätts över 200 000 personer, varav ca 40 000 personer arbetar i själva skogsbruket och ca 100 000 inom skogsindustrin. Ca 70 000 arbetar inom den indirekta verksamheten, transportväsende, varuhandel, verkiygstillverkning m.m. Del är också viktigt att påpeka alt alla dessa sysselsättningstillfällen är bra fördelade över hela vårt land, och då inle minsl inom vad vi brukar kalla glesbygdsområden.

Även ekonomiskt har skogsnäringen med sin industri en mycket slor betydelse. Jag vill här särskilt framhålla den slora andelen och de höga siffrorna av exportinkomster som kommer från skogen. Ndloinläklen av skogsindustrins export är hela 50 miljarder per år, vilket kan jämföras med bilindustrins ca 15 miljarder och med den övriga verksladsprodukfionens 10 miljarder.

Man kan alltså ulan överdrift säga att skogsbruket är en mycket väsenfiig del av vårl folkhushåll och en oersättlig del av vår ekonomiska tillväxt.

Skogen är en förnyelsebar naturresurs. Målel måste vara all skapa förhållanden som leder till all denna resurs sköts och förvaltas på etl sådant sätt atl dess producerande förmåga inte bara vidmakthålls ulan också förbättras lill gagn för kommande generationer. Detta kräver långsiktighet, uthållighet och stabilitet. Skogspolifiken bhr trovärdig endast om dessa krav tillgodoses.

Ett aktivt och lönsamt skogsbruk är också den bästa garanfin för en god miljö och för fillgång till fina naturupplevelser. Ett skogsbruk hårl pressat av avgifter, skatter, regleringar och restriktioner kommer att varken ha råd eller möjlighel att erbjuda skogsvandraren, svampplockaren, jägaren m.fl. någon trevlig miljö atl vistas i.

Till dagens betänkande JoU16 har vi moderaler fogat etl anlal motioner och reservationer där vi framhållit hur vi vill utforma den framtida skogspolifiken.

När det gäller lagar och förordningar anser vi atl skogsbruket är alltför hårt styrt. Detta medför onödiga samhällskoslnader och ökad kontroll. För den enskilde skogsägaren innebär del både koslnader och en osäkerhet om vad som är fillåtet eller förbjudet. I ställd bör rådgivning och informafion ersätta stora delar av regleringen och författningarna. Skogsvårdslagen måste således förenklas och renodlas.

Skötsellagen bör förändras så att den medger att plantering av skog på åkermark kan ske utan särskill lillstånd. Skogsplantering bör stimuleras via gynnsamma skalleregler i stället för med bidrag. Beiräffande dessa lagar kan det starkt ifrågasättas om statliga planeringsorgan är bättre skickade alt bedöma såväl framtida behov av skogsråvara som skogsskötsel i allmänhet än de människor som arbetar inom skogsnäringen.

Ett ganska stort avsnitt i belänkandel handlar om s.k. fjällnära skogar. Hans Dau, själv från Västerbotten, kommer i ett senare inlägg att mera utförligt beröra vår syn på detta vikfiga ämne. Låt mig nu därför inskränka mig till att säga följande.

I fråga om den fjällnära skogen råder del redan i dag mycket stor restrikfivitet beiräffande prakfiskt skogsbruk. Detta är en direki följd av riksdagens beslut i denna fråga 1985. Riksdagens beslul har följts upp genom förordningar och föreskrifter som mera i detalj reglerar skogsbrukets bedrivande. Dessa restrikfioner har i stort sett accepterats av skogsägarna.

Av betänkandet framgår att regeringen gett skogsstyrelsen i uppdrag att omedelbart göra en utvärdering av 1985 års beslut. En sådan ulredning är i linje med vår moderala parlimolion i frågan.

En ökad och uthållig lönsamhet inom skogsbruket är en förutsällning för jämn avverkning. Ett sätt alt förbättra lönsamheten är att minska kostnader-

Prot. 1988/89:112 11 maj 1989

Skogspolitiska frågor

Prot. 1988/89:112 na. Rundgången i fråga om avgifier och bidrag måste bort. Skogsvårdsavgif-
11 maj 1989 ten är betungande och orällvis och har blivit en specialskatt på näringen. Vi

Skogspolitiska frågor

har i annat sammanhang föreslagit alt denna skatt i två steg skall avskaffas lill den 1 juli 1990.1 gengäld kan en del bidrag till skogsbruket avskaffas. I stället för bidrag till tex. skogsdikning och skogsvägar kan kostnader för sädana ålgärder göras direki avdragsgilla vid inkomsllaxeringen.

Herr lalman! Jag yrkar bifall till dé moderata reservalionerna nr 5 och nr 16.

Anf. 2 LARS ERNESTAM (fp):

Herr talman! Som Carl G Nilsson har framhålht är skogsnäringen en av landels viktigaste basnäringar. Del belänkande som vi nu debatterar om skogspolitiska frågor handlar om skogsvårdslagen, om skogsbruksmetoder och om behovet av ökal skydd för de fjällnära skogarna. I milt anförande kommer jag alt koncentrera mig jusl på dessa frågeställningar.

Folkpartiet begär, liksom tidigare år, en översyn av skogsvårdslagen. Det gäller förenklingar av lagsliflningen, det gäller naturvårdshänsyn och myckel annal.

Det kan konstateras all samlliga opposilionsparlier vill ha en omarbetning av lagen eller av enskilda paragrafer i lagen, dock med olika motiveringar. På grund av alt motiveringarna är ohka har socialdemokralerna i ulskottd fått majoritet för atl lagen skall bibehålla sin nuvarande form. Dd är enligt min uppfattning märkligt atl socialdemokraterna, mot bakgrund av del förhållandel all inget av de andra partierna egentligen är hell nöjl med lagen, inte släller upp bakom vårl krav på omarbetning. Jag är dock helt övertygad om atl tiden talar för oss och atl socialdemokralerna kommer all få lämna sina hiltillsvarande positioner och gå med på all en pariamenlarisk kommitté får se över lagen.

Det finns många exempel på likartade frågeställningar, där hårdnackat motstånd i ett sammanhang byts lill att man ansluter sig till oppositionens uppfattning. Jag kan som exempel nämna den översyn som skall komma om miljölagsfiftningen. Socialdemokraterna ställer sig numera bakom tanken på införande av miljöavgifter. Det är bara beklagligt alt ömvändningen inför faktiska realiteter så ofla kommer senl. Del gäller också översynen av skogsvårdslagen.

Riksdagen har uttalat sig för att miljökonsekvensbeskrivningar skall vara obligatoriska. I det sammanhanget är del värl atl nolera att socialdemokralerna, moderalerna och vpk avvisar förslaget atl miljökonsekvensbeskrivningar skall göras vid införandel av nya skogsbruksmetoder. Erfarenheterna visar ju all de föreskrifler majoriteten hänvisar lill är olillräckliga. Är det verkligen så alt miljökonsekvenserna av hyggesplöjning, slubbrytning, dikning och inplantering av främmande träslag är tillräckligt väl utredda? Jag skulle vilja alt utskottsföreträdaren gör klarl om han anser all så är fallel.

En slor del av belänkandel las upp av socialdemokraternas och moderaternas gemensamma motiveringar för att avslå motionsyrkanden om en naturvårdsgräns för de fjällnära områdena.

Herr talman! Man kan fråga sig vad det är som gör att avverkningarna i de fjällnära skogarna, Nordeuropas sisla urskogsområden, väcker så myckel

Skogspolitiska frågor

deball. Är det möjligen socialdemokralernas löfte till miljöorganisationerna Prot. 1988/89:112 i valrörelsen om atl man änlligen skulle slälla upp på en gräns, som 11 maj 1989 inflammerar debatten? Självfallet får ett brutet vallöfte konsekvenser. På det här områdel säger socialdemokraterna en sak före valet, och efler valel är budskapei ett helt annal.

Det finns även andra orsaker. De enskilda markägarna inom de berörda områdena känner all en naturvårdsgräns innebär inskränkningar i förfoganderätten över den egna marken. Dessulom har de här områdena av landet otillräckligt anlal arbetstillfällen. Det är svårt att få arbele så all man kan bo kvar i de här delarna av landel. Socialdemokralernas regionalpolitik har i del här sammanhanget gäll ut pä elt överutnyttjande av skogsresurser.

En förklaring, kanske den vikfigaste, till motståndet från ortsbefolkningen finns i motiveringen lill det beslut om översyn av avverkningen som regeringen riktat till skogsstyrelsen. Regeringen säger där följande: "Utgångspunkten för förslagen skall vara all begränsningar för skogsbruket av hänsyn till andra intressen än skogshushållningen och skyddet mol all fjällgränsen flyttas ned inle får vara så långtgående att det leder lill avsevärl inträng vid pågående markanvändning och därmed ersättningsanspråk."

Naturvården och skyddet av urskogar får inte kosla staten någol. Naturvård är, som jag uppfattar del, för socialdemokralerna bara något av ett honnörsord som inle bör fä ekonomiska konsekvenser. När avsevärl intrång kan förekomma backar man. Herr talman! Det är därför vi har fält så många interimistiska beslut om naturreservat, där ersättningsfrågorna skjuls på framtiden. Därför har irritationen bland markägarna blivit så påtaglig.

För folkparliel är frågeställningen klar. Vi måsle slälla upp för alt bevara de fjällnära skogarna och samtidigt vara beredda atl ge de markägare som drabbas rimlig ersättning. Vi har anvisat medel för detta. Det har socialdemokraterna inle gjorl, och därför har frågan blivit så inflammerad.

I desperation inför alt skyddsfrågorna inte har kunnal lösas har frågan om moralorium väckts. Vi har inle kunnal slälla upp bakom del förslagel, eflersom del kan ifrågasättas om ett beslut i den riktningen eventuellt kan vara grundlagsstridigt Moralorium behövs dessulom inle om riksdagen är beredd all följa vårt förslag all i nära samråd med ortsbefolkningen en gång för alla lösa frågan om skyddet av de fjällnära skogarna. Del gäller all få klarlagt vilka områden som skall skyddas, var avverkning kan göras och på vilket sätt den skall genomföras. Förutom de ersättningar som bör utgå lill markägarna för intrång är del också viktigt alt staten ställer regionalpolitiska medel lill förfogande för insalser i dessa områden. I kompletteringsproposifionen har folkpartiet föreslagil ell anslag på 15 milj. kr. för insatser direki i berörda områden.

Herr talman! Det är inte naturvärdens företrädare som är ansvariga för den inflammerade fjällskogsdeballen. Det är inle heller ortsbefolkningen som har ansvaret. Ansvarel ligger helt och hållet hos socialdemokralerna och på den politik som de har bedrivit i de här områdena när det gäller skogspolitik, naturvård och regionalpolitik.

Jag yrkar bifall till alla reservationer som är undertecknade av represenlanler från folkparliel.

Prot. 1988/89:112 11 maj 1989

Skogspolitiska frågor

Anf. 3 LENNART BRUNANDER (c);

Herr lalman! Som det redan har sagls från denna talarstol vid etl par tillfällen i dag har skogen en stor belydelse för det svenska hushållet. En myckel slor del av vår handelsbalans utgörs av skogsprodukter. Utan den inkomsten skulle vi stå oss ganska dåligl ekonomiskt. Därför är skogen en viktig resurs, som vi skall hantera på elt sä rikligl och bra sätt som möjligl för atl långsiktigt kunna nyttja den.

Detta med skogen är också, som sades, en myckel viklig sysselsättningsfråga, inle minst regionalt selt, eftersom de arbetstillfällen skogen ger i stor ulslräckning finns ule i bygderna. Man skulle, genom en annan lyp av skogsbruk, kunna behålla ännu fler arbetstillfällen ute i glesbygderna.

Skogen skulle också kunna få en slörre betydelse i energisammanhang och i miljödiskussioner. Om vi hade en annan energipolitik, vilket centerpartiet har förordat, skulle vi kunna utnyttja skogsprodukter i betydligt slörre ulslräckning i vår energiförsörjning. Det skulle ge förutsättningar för en bättre skogsvård, eftersom man skulle få en bättre marknad för klenvirke och annat som skall bort vid röjning och gallring. Framför alll skulle det ge en bättre miljösituation, eftersom man skulle få mindre av de bekymmersamma utsläpp som de fossila bränslena ger, koldioxid, svavel osv. Detta är en sak som ligger litet vid sidan av denna debalt. Det är frågor som vi har diskuterat tidigare, där jag dock tycker atl del finns anledning alt peka på atl skogen har en viklig belydelse.

Skogen är också betydelsefull ur rekreationssynpunkt. Där finns möjligheter, och dem skall vi vara rädda om.

Naturvården, som har tagits upp här, är viktig, eftersom skogen är en mycket stor del av vår nalur. Här finns elt slorl intresse ule bland dem som arbetar i skogen och dem som äger skog. Vi har fåll ett stort gensvar på de diskussioner vi har haft just när del gäller atl ta hänsyn lill naturen, fill djur och växter, som man måste göra. Där har del blivit en klar förbättring. Jag har vid tidigare debatter refererat lill vad som har hänt ute på bl.a. skogsdagar, där man har lagl stor vikt vid atl tala om och undervisa i hur man skall bete sig.

En fråga i detta sammanhang gäller en nalurvårdsgräns för skogsbruket i de fjällnära områdena. Vi har från centerpartiet ställt upp för en sådan gräns. När man befinner sig i dessa områden är man vid gränsen för det område där dd går att bedriva elt skogsbruk. Bekymren är på sina håll stora, och det är ibland t.o.m. omöjligt att få fram ny skog. Då måste man naturhgtvis ta speciella hänsyn. Det är viktigt för alla. Samfidigt är det också viktigt att man för denna politik på ett sådant sätt atl de människor som lever i dessa områden kan leva kvar. Det är denna avvägning vi lycker är så vikfig. Det har vi också tagit upp i en reservafion. Vi menar att man också fortsättningsvis måste kunna bedriva skogsbruk med de skogsbruksmetoder man har använt sedan uråldriga tider, även om en nalurvårdsgräns införs. Det som inte bör fillåtas är de storskaliga skogsbruksmetoder som framför allt domänverket och vissa bolag har använl sig av. Det finns mänga negativa exempel på att man i dessa fall inle har fått fram någon skog.

Jag läste för inte så länge sedan i lidningen atl man har kunnal konstatera atl kråkris som växer i skogen skulle vara giftigt för tallen och förhindra den

föryngring man vill åstadkomma. Det är möjligt alt det är så. Det är bra om man upptäcker de svårigheter som finns. Klimatet är också ett bekymmer, och det ändrar man inte så lält. Del finns forskare som menar alt vi är på väg åt fel håll i det avseendet och atl man därför måste vara extra försiktig. Det viktiga är att man har ortsbefolkningen med sig när man bedriver delta arbele, och att den får vara med och påverka utformningen och se lill att de skogsbruksmetoder som tilläts är sädana att det är möjligl för befolkningen alt bedriva sin verksamhet också i fortsättningen. Det är vikfigt för befolkningen och för bl.a. de inlandssågar som finns. Dem skall man också vara rädd om. Här finns mycket alt ta hänsyn till, och det är viktigt att man gör del.

Vi vill också från centerpartiets sida ha en ny skogsvårdslagstiftning. Vi fick en skogsvårdslag 1979, som i stor utsträckning uppfyllde de krav man skulle kunna ställa på en skogsvårdslagstiflning. Man skulle möjligtvis kunna tänka sig att den kunde vara litet mer flexibel och inte så hårt styrande mol barrskogsodling som den fakfiskt är. Den kunskap vi i dag har är att man med fördel kan ha en mer varierad skogsproduktion när del gäller artsammansättning. Framför allt skall del inle finnas ivingande momenl, som det gör i den nuvarande skogsvårdslagstiftningen.

Vi hade för några är sedan en debalt om att det avverkades för litet i den svenska skogen. Då var man snabb att ändra skogsvårdslagen och bestämma atl man om några år skulle göra en avräkning och se om de svenska skogsägarna hade avverkat tillräckligt mycket. En lagsfiftning skall naturligtvis inte användas för att på detta sätt tvinga fram avverkning och större virkeskvanlilder. Del skall marknaden få klara. Tillgång och efterfrågan, priser m.m. skall bestämma della. Man kan säga alt årets avverkning visar att del går atl få fram virke, om bara säljare och köpare blir överens om elt pris som man anser är användbart. Trots atl vi har haft en ganska besvärlig vinter vad beträffar klimatet, en alltför varm vinter, och det har varil svårt att avverka, har vi ändå fått fram ganska slora kvantiteter, som jag tror är tillräckliga, just nu i varje fall.

Vi vill alltså ha en skogsvårdslagstiftning som är enklare och som i första hand garanterar den långsiktiga bedömningen av skogsvård och skogsproduktion och inle går in och slyr i mera kortsiktiga perspektiv, för då är del lält atl man kommer fel. Det är dessutom en absolul onödig styrning.

Vi har också tagit upp skogsvårdsavgiften, som vi tycker är en felaktig beskattning av skogsbruket. Man har räknat ut att ungefär 40 % av del netto som man får över efter avverkning går till skogsvårdsavgifler, om man räknar med en omloppstid på 60-100 år. Del är naturligtvis en alltför hög beskaltning. Vi har föreslagil att man skall la borl skogsvårdsavgiflen helt och hållet. Det innebär i och för sig också att vi tar borl en del av de bidrag som man bl.a. har använt dessa pengar till. Skogsvårdsavgifterna används ju inte fullt ul på dd sättet, utan en hel del gär direkt in i statskassan och är på del sättet en ren skatt.

Vi har velat behålla bidraget för skogsvårdsälgärder inom det skogliga stödområdet Vi anser nämligen all del har en regionalpolifisk belydelse. Del är en statlig angelägenhet som man får använda slalliga pengar lill. Del har vi velat ha kvar i detta sammanhang. Vi vill också ha kvar en del andra

Prot. 1988/89:112 11 maj 1989

Skogspolitiska frågor

Prot. 1988/89:112 11 maj 1989

Skogspolitiska frågor

bidrag för lövskogsplantering, dikning och ädellövskog. Det är ocksä sådana ålgärder som vi lycker all det är rimligt att man använder slatliga pengar för att stimulera.

Etl av dessa bidrag, 5;3-bidraget, som har diskuterats mycket, vill vi i slorl selt la bort. Det har varil en ganska omfattande diskussion om huruvida det bidraget har varil bra eller dåligt. Det är kanske svårl atl säga atl del har varit antingen bra eller dåligt. Det råder dock inget tvivel om att det har använts på ell felakligl sätt i många sammanhang. Det är del som har gjort att man har tagit borl det. Det är för vår del också en orsak till alt detta bidrag måste försvinna.

Vi har ocksä tagit upp frågan om konsekvensbeskrivningar av nya skogsbruksmetoder. Jag tror atl det är vikfigl att man gör sådana konsekvensbeskrivningar, så att man vel vad del är man ger sig in på. Vi har ocksä hafl uppe andra frågor här om översvämningsorsaker och del faktum all det kväve som förs ut i våra vatten nu i större utsträckning kommer från skogen än från jordbruket. Alll sådant som påverkar den omkringliggande miljön måsle i större utsträckning bedömas innan man börjar med alltför storskalig verksamhel. Del finns forlfarande anledning att ställa della krav. Därför har vi beträffande delta fogat en reservation fill betänkandet.

I en annan reservafion har vi lagil upp molorsägsbränsle och oljor för användning i skogen. Beskattningen av dessa ligger litet utanför jordbruksutskottets område. Men vi hade detta uppe till debatt för någon vecka sedan. Jag beklagar atl vi då inte kunde fä gehör för våra synpunkler att göra användningen av dessa mer miljövänliga bränslen och oljor mer lättillgänglig.

Herr lalman! Med det anförda yrkar jag bifall lill de reservationer där centerpartiet finns med.

Anf. 4 ANNIKA ÅHNBERG (vpk):

Herr talman! Skogen är betydelsefull för den ekologiska balansen. På mänga håll runt om i världen ser vi i dag de kalaslrofala följderna av att stora arealer skog avverkas utan alt ålerväxlen kan garanleras. Vattenbalansen och även vindförhållandena rubbas. Konsekvenserna blir översvämningar eller lorka. Även i Sverige har vi under senare år fält problem med ökad vatlenslrömning. Häromdagen kunde vi läsa i tidningarna om en vatten-damm som hade brustit Det finns mänga forskare som hävdar all del även i vårt land finns elt samband mellan sådana följder och hur man bedriver skogsbruk.

Koldioxidproduktionen ökar när man avverkar stora arealer skog ulan all man ser lill alt det blir en ålerbeskogning.

Merparlen av värl lands yla är täckt av skog. Särskill från Bergslagen och norrut är det verkligen mil efler mil till lador och hus, för alt ullrycka sig som Dan Andersson.

Skogen var länge ett hinder i människans strävan att odla upp marken och försöka skapa sig en lillvaro för atl överleva. Genom svedjebränning brände man ner skogsarealer för all kunna utnyllja dem för odling. Sä småningom växte det i värt land fram elt skogsbruk, lill en början i närheien av människans bostad, och man använde i slort sett bara vallendragen för all

transportera timret. Men i dag, med hjälp av modern teknik, har skogsnäringen förändrats. I dag bedrivs ett slorskaligl skogsbruk. Som tidigare har framförls här i dag är skogsbruket en oerhört betydelsefull del i del svenska näringslivet med lanke på den stora belydelse som skogen har i naturens hela liv, också som biotop för väldigt många arter av djur och växter. Vi vet också att elt av problemen med regnskogens ödeläggelse är all den väldiga artrikedomen som ryms där går lill spillo utan att vi ens har lärl känna den, och utan att vi ens har hunnit utforska de växter och djur som finns där.

Även i vårl land utgör skogen en biotop för en stor variafion av växter och djur sorn givelvis påverkas mycket av hur skogsbruket bedrivs. Med tanke på den stora betydelse som skogen har i den ekologiska balansen och med tanke på den stora betydelse som skogen har som näring i värt land, är del vikligl alt bruket av skogen slår i samklang med naturen och atl nalurvärdshänsynen ökar.

Skogsvårdslagen, som nu är tio år gammal, är en ramlag. Det betyder att den måste kompletleras med mer detaljerade regler för att i praktiken ge vägledning. Regelverket består förulom av lagen av förordning, föreskrifler och allmänna råd. Del övergripande mälel, enligl skogsvårdslagen, är att skogsmarken skall utnyttjas så atl den ger hög och värdefull virkesavkasl-ning, och hänsyn skall las lill nalurvården och andra allmänna intressen. Del är läll att se alt det här rör sig om en lag som är fillkommen pä del sena 70-talet. I lagen finns en gryende men litet yrvaken medvetenhet om hänsynen lill naturen. Men fortfarande är det en bisak fill del som är huvudsaken, nämligen att skogen skall utnyttjas som bas för produktion så atl den ger avkastning till människan. Där finns ännu inte insikten om att det är människan som måsle anpassa sin kullur och sill liv så att de slår i samklang med naluren i stället för atl människan anpassar naturen till sig själv.

I dag har vi kommit längre i dessa avseenden. Och under de lio år som lagen har funnits har naturvårdshänsynen blivit allt vikfigare. Dd har resulterat i alt riksdagen flera gånger under denna fioårsperiod har fallat beslut som har ökal naturvårdshänsynen. Det har bl.a. fallats beslul om de fjällnära skogarna. Men vi anser all tiden nu är mogen atl ta ytterligare steg när det gäller den här förändringen och anpassningen lill naturvärden. Det är därför som vi har krävl en förändring av den första paragrafen, den s.k. portalparagrafen, och därmed en förändring av lagens hela inriklning. Utgångspunkten är att vi anser att vårt förhållningssätt till skogen måste vara grundat på skogens roll i det ekologiska systemet. Men vi anser ocksä alt del är fullt möjligt, och på lång sikl det enda som över huvud tagel är möjligt, all utnyttja skogen som råvara i en omfattande produkfion. Skogsproduktionen är ju till sin grundläggande karaktär miljövänlig, eftersom del handlar om en förnyelsebar råvara som kan cirkuleras lill skillnad från en hel del av de fossila råvaror som används och som sedan ger avfall som man inte vet hur del skall hanteras.

Vi har också krävl en ulredning angående skogsvårdslagen 21 § och dess tillämpning, som är den paragraf som reglerar naturvårdshänsynen. Vi anser atl den paragrafen inte utgör ett tillräckligt skydd för värdefulla biotoper och inle heller lar tillräckligt slor hänsyn till naturvårdsperspektivel. Det har frän andra framförls krav här i talarstolen i liknande riktning. Utskottets

Prot. 1988/89:112 11 maj 1989

Skogspolitiska frågor

Prot. 1988/89:112 majoritet har däremol avstyrkt våra krav ulan atl egenfiigen motivera varför.
11 maj 1989 Ulskoltsmajorilden har hänvisat till uttalanden som jordbruksutskottet har

Skogspolitiska frågor

gjort i andra sammanhang och som enligt min mening snarare ger stöd för kraven i molionen än ivärlom. Del skulle därför vara mycket intressant atl här i dag få reda på varför dessa yrkanden har avstyrkts. Herr lalman! Jag yrkar bifall till reservation 7 i detta betänkande.

I reservafion 8 har vi krävl förbud mot fortsatt plantering av Pinus contorla. Contortans vara eller inle vara i de svenska skogarna har blivit något av en symbolfråga. Det handlar åter om en grundläggande princip som har med de ekologiska frågeställningarna att göra. Naturen själv har genom årtusenden, för alt inte säga årmiljoner, genom urval och anpassning arbelal fram de arter som är anpassade fill en viss ståndort. Vi anser all människors skogsbruk måste bygga på dessa naturliga processer som genom sin långsiklighet och sin långsamma ulveckling ger garantier för atl inle oväntade och negativa katastrofer skall kunna inträffa.

Inlrodukfionen i vårt land av främmande trädslag som Contortan går tvärtemot denna princip. Den bygger i slällel på den trosvissa förhoppningen att människan kan slyra över naluren. Liknande agerande har i andra sammanhang när del har gällt all introducera djurarter i för dem främmande miljöer fått långtgående och ibland ganska katastrofala effekter.

Diskussionen har alllid varil het när det har gälll Contortan. De omfattande Gremmeniellaangreppen på Contortan, speciellt i ulsalla kli-mafiägen, har visal att det fanns fog för den krifiska alfilyden då Contortan introducerades. Det är inte bara Contortan som används. Det finns även många andra främmande trädslag som har introducerats i vårl land. Jag tror att reslrikliviteten även i detta sammanhang behöver ökas. Det kan lyckas alt denna frågeställning har mist en del av sin aktualitet, eftersom vi i dag står alldeles på gränsen lill den oerhörda omvälvning som gentekniken kommer alt innebära, även när det gäller förädlingen inom skogsbruket och introduktionen av olika arter. Men den principiella frågeställningen är ju i grunden densamma, människan som skapelsens herre eller som en del i en helhel och med plikt atl ta det långsiktiga ansvaret för helheten.

Jag yrkar bifall till reservation 8 till detta betänkande.

Reservationen om konsekvensbeskrivningar inom skogsbruket har tagits upp fidigare i debatten. Det har frågats varför vpk inle har slöll kravel pä konsekvensbeskrivningar. Jag tycker atl det egenlligen är ell bra krav, och vi har i andra sammanhang stött sådana krav. All vi inle har gjort del den här gången har atl göra med logik. Logik kanske inle alllid är en framträdande del i det politiska livet. Men vi har lyckl att del är ologiskl atl å ena sidan kräva förbud mot främmande trädslag, som Contortalallen, och å andra sidan kräva alt man skall tillåta den typen av trädslag bara man först gör en konsekvensbeskrivning. Della är anledningen till alt vi inte har kunnil slödja reservationen. Hade reservationen haft en mera allmän ulformning, hade vi säkert kunnat ansluta oss till den. Det finns anledning att se om vi i den fortsatta diskussionen kan nå en större enighet kring kravel på miljökonsekvensbeskrivningar.

Herr lalman! Vi har nyligen fattat beslul om statsbudgeten i de delar som
14 berör skogspolitiken. Vi diskuterade bl.a. försurningsproblemen. Flera

partier, bl.a. vpk, krävde ökade insatser från samhällets sida när det gäller försöksverksamhet med skogskalkning och tillsatser av framför alll kalcium och magnesium, som är vikliga ämnen men som på grund av försurningen försvinner ur markförrådet. Situationen särskilt i landets sydvästra och södra delar är mycket allvarsam. Tyvärr avslog riksdagen kraven från vår och andras sida. Självfallel kan vi hålla med om all det inle kan vara möjligl att via statsbudgeten bekosta de åtgärder som kommer atl bli nödvändiga på grund av försurningen, för det rör sig om miljardbelopp. Men vi tycker att det är samhällets ansvar att se fill atl del utarbetas äigärdsprogram för hur man skall komma till rätla med dessa problem.

Sedan riksdagen fattade sina beslut om statsbudgeten har nya saker inträffat Skogsstyrelsen har uppvaktat regeringen. Nya undersökningar har publicerats som visar alt lägel på en del håll i landet är mera katastrofalt än vad vi kände till när vi behandlade statsbudgeten. Med anledning härav har vi väckt en ny motion om skogskalkningen och den s.k. vitaliseringsgödslingen, som vi hoppas kommer att behandlas i samband med regeringens kompletleringsproposiiion.

När vi diskuterade statsbudgeten diskuterade vi också de s.k. 5:3-bidragen. Före valel lovade samtliga partier att dessa bidrag skulle avskaffas, därför att de har kommil att användas på ett ur naturvårdssynpunkt olämpligt sätt. Trots della har det visat sig att det inte gick atl få enighet här i riksdagen om atl avskaffa dessa 5:3-bidrag. Bitterheten över det har varit stor.

I dag har vi atl diskutera ett annat ärende som också har med svikna vallöften att göra. Det gäller bevarandet av de fjällnära skogarna. Jag kommer inle, herr talman, alt närmare gä in på denna fråga, eftersom Maggi Mikaelsson senare kommer all göra det.

Med della yrkar jag bifall till samtliga av vpk undertecknade yrkanden i delta betänkande.

Prot. 1988/89:112 11 maj 1989

Skogspolitiska frågor

Anf. 5 ROY OTTOSSON (mp):

Herr lalman! Skogen har många värden för människorna och många värden på annal sätt också. Skogen är elt livsrum för en mängd växter och djur, en myckel slor del av dem som över huvud laget finns i vårt land. Dessa djur och växter kommer nalurliglvis atl försvinna om deras miljö förändras på ett radikall sätt. Därför måste vi slå vakl om della värde hos skogen.

Skogen är också producent av virke till våra sågverk och massafabriker. Normalt brukar frågan om massafabriker dominera debatten, för massaindustrin ger i dag del största exportndtol. Men risken är naturiigtvis alt man överbetonar del och glömmer borl de andra värden som skogen har.

Skogen har värde som energikälla. Del är etl värde som kommer all öka när kärnkraften avvecklas och därför atl vi inte vill öka koldioxidhalterna i atmosfären. Tyvärr lar svensk skogspolitik knappast hänsyn till detta.

Skogen är vidare producent av föda. Bär och svampar har mycket stora värden, många gånger slörre värden än del tradifionella skogsbruket.

Skogen är en miljö alt leva i för oss människor. Stadsmänniskor behöver någonstans att ta vägen från det stressiga stadslivet. Friluftslivet är en viklig ventil för oss. Det är också viktigt för de människor som bor nära skogen. Jakt och fiske är de i särklass vanligaste fritidssysselsättningarna i skogsbyg-

Prot. 1988/89:112 derna. Många gånger är det just detta som gör att människor vill bo och leva i
11 maj 1989 skogslänen.

Skogspolitiska frågor

Skogen är en viktig tillgång för den svenska turismen. Mänga människor åker lill Sverige från hela Europa lack vare våra slora skogar. I det sammanhanget är skogen en kulturbärare. Vär kultur präglas ju av närheten till skogen och av vårt förhållande lill skogen. Den är en viklig inspirationskälla.

Skogen är även regionalpoliliskl oerhörl viklig, speciellt vad gäller smäskogsbruket och möjligheterna all nyttja skogen vid sidan av jordbruk eller andra sysselsättningar.

Varför räknar jag upp dessa värden hos skogen? Jo, därför alt man har tendensen atl i skogspolitiken överbdona kravel all få fram maximalt med virke fill massaindustrin, vilket lätt leder lill alt andra värden och inlressen åsidosätts och utarmas. Inom massainduslrin belönar man läll mängden ved och kanske inte sä myckel kvaliteten, vilket nalurliglvis missgynnar sågindu-slrin som dessulom är mera inlandsbaserad. Det är en regionalpoliliskl hel fråga.

Man kan säga all ulvecklingen av svensk skogspolifik har varit atl man försöker pressa mer och mer virke ur skogarna. Della har pressat fram alltmer långtgående skogsbruksmetoder, som kommit atl hota andra värden hos skogen. Del bdänkande som vi nu har all behandla handlar faktiskt just om de konflikter som uppstår på della säll. Jag skall beröra några av de reservationer som miljöpartiet de gröna står bakom.

Den första reservationen handlar om målel för virkesullag, som vi anser är satt för högt. Andra värden hos skogen åsidosätts om virkesullaget pressas på för hårl. Exakl vad som är del optimala virkesullaget med hänsyn till alla de värden som finns hos skogen kan vara svårt atl bedöma. Som riktmärke har vi sagl 65 miljoner skogskubikmeter om årel. Del finns olika uppfattningar om huruvida det är för lågl eller för högl. Atl pressa det upp lill 75,85, kanske 90 miljoner skogskubikmeter om året är definilivi för mycket - det kommer att tvinga fram myckel långtgående skogsbruksmetoder.

Med della yrkar jag bifall lill reservalion 1.

Reservation 2 handlar om en samlad översyn av skogspolitiken. Det är faktiskt ett tryckfel atl vi står med på den reservafionen. Vi slår inle bakom den, och det hänger ihop med atl vi inte kräver alt de obligatoriska skogsbruksplanerna skall avskaffas. Sä den punkten i reservationen kan vi inte slälla oss bakom. I övrigl kan vi i och för sig slödja den. Jag yrkar alltså avslag på reservation 2.

I reservation 3 av miljöpartiet las frågan om nalurvärdshänsynen upp. Visserligen har del skett en förbättring i delta sammanhang under senare år, men naturvårdshänsynen är ändå långt ifrån tillräcklig. Ularmningen av växt- och djurlivet i de svenska skogarna fortsätter ju. Framför allt gäller det sådana arter som är knutna fill äldre lövträd eller äldre barrskog. Det handlar då om en hel del kryptogamer och insekter, eflersom arlrikedomen är störst bland dessa organismer. Men det gäller också en del andra organismer längre upp på skalan, exempelvis fåglar - hackspettar, ugglor osv.

Procentuellt är utarmningen i Sverige lika allvarlig som utarmningen i
16 många andra länder. Ett tecken på den dåligt utvecklade nalurvårdshänsy-

nen i svenskt skogsbruk är den myckel låga frekvensen av nalurreserval och nationalparker. Det är endasl ungefär 0,3 % av den produktiva skogsarealen i Sverige som är skyddad. 1 % borde vara etl minimum. Det finns ju många länder, även u-länder, som skyddar uppemot 5 %-ja, t.o.m. 10 % eller mer - av sina nalurmarker. Vid en internationell jämförelse ligger alltså Sverige mycket dåligt till i detta avseende.

Jag skulle kunna komma med en mängd andra argument som visar hur pass dålig den svenska naturvårdshänsynen lyvärr är. Av lidsskäl skall jag dock avslå från det. I stället yrkar jag bifall fill reservationerna 3, 4, 7, 9 och 10, som alla har med nämnda saker atl göra. Här handlar det också om kravel på en översyn och en förbättring av skogsvårdslagen med en slarkare betoning på nalurvården.

I reservalion 4 las frågan om konsekvensbeskrivningarna upp. Den saken har flera talare före mig berört. Det behövs alltså miljökonsekvensbeskrivningar när nya skogsbruksmetoder eller främmande trädslag osv. införs.

Med utgångspunkt i detta yrkar jag bifall även till reservation 8. Av denna reservafion framgår del all Pinus contorla inte bör släppas fram mera - den är ju ett främmande trädslag för Sverige -, eflersom vi inle vel hur allvarliga konsekvenserna av införandet av Pinus contorla kan bli. Miljökonsekvensbeskrivningarna har inte gjorls på ell fullgott sätt. Egentligen har man gjort väldigt litet i detta avseende. Det rör sig endast om lilel svampforskning och begränsade projekt. Man har inte något mera omfattande grepp om della. Ändå har vi ju erfarenheter från andra platser runt om i världen som visar att införandet av nya arter kan leda till ekologiska katastrofer på längre sikl. En skadeinsekt eller skadesvamp kan ju massföröka sig i befintliga bestånd. En stor del av virkeslillgången går förlorad inom loppet av etl par år, och del skulle inle vara särskilt bra.

Reservalion 11 av miljöpartiet handlar om skogsbruksmetoderna. Vi pekar på några områden där vi anser all det är berältigal med förbud. Det gäller då kemisk bekämpning. Medvetet sprids ju giftiga ämnen ul i naluren i syfte att döda exempelvis insekter, svampar eller lövsly. Men naturligtvis dödas samtidigt allt möjligt annat i naturen. Den kemiska bekämpningen slår alltså hårt mot ekosystemet Därför vill vi ha elt generelll förbud här.

Vidare vill vi ha ell förbud mol gödsling med kväve på skogsmark. Skälet är helt enkelt atl kvävet till slor del lakas ul. 10-20 % försvinner direki ut i vattendragen och hamnar sedan i havet. Således ökar kvävegödningen av havet. Kvävegödslingen bidrar också till en ulslagning av de nalurliga marklavarna som normalt skall stå för kvävefixeringen i skogsmarker. Det egentliga syftet med konstgödningen med kväve motverkas således.

Däremot har vi inle någol emol kalkning och vitaliseringsgödsling som innebär all magnesium och andra mineralnäringar tillförs, vilka tyvärr lakas ur skogsmarken i dag på grund av den fortgående försurningen. Det är alltså just kvävegödslingen som vi motsätter oss.

Vi vill också ha en begränsning av hyggesstorleken. De jättelika hyggena på uppemol 1 000 hektar är en styggelse. Sådana hyggen motsätter vi oss.

Dessutom vill vi ha ett principiellt förbud mot helträdsutnylljande och de mesl dramatiska formerna av markberedning, framför allt när del gäller hyggesplöjning. Men även den hyggesharvning som i dag förekommer kan i

Prot. 1988/89:112 11 maj 1989

Skogspolitiska frågor

Prot. 1988/89:112 11 maj 1989

Skogspolitiska frågor

vissa fall vara väl så allvarlig. Marken utarmas ju på grund av elt kraftigt ökat näringsläckage, något som många gånger resulterar i markförstöring.

Sådana här åtgärder kan Ivinga fram l.ex. konstgödsling. Detta är etl exempel på mycket dålig resurshushållning. Dessulom blir del näslan omöjligl för oss människor att vislas i de områden som har drabbals av hyggesplöjning och helträdsutnylljande.

Jag yrkar bifall till reservalionerna 11 och 12. I den senare pläderar vi för miljövänliga molorsägsbränslen, vegetabilisk olja, hydraulolja, smörjolja för motorsågar osv. Det finns alltså alternativ i detta sammanhang och dessa bör gynnas.

I reservation 13, som jag också yrkar bifall till, tas frågan om ädellövskogs-lagen upp. Vi vill att den lagen byggs ut och förbällras, så atl den blir lillämplig även på skogar som inte har så stort inslag av ädellövträd. Mänga av ädellöviräden växer ju naturiigi i blandskog tillsammans med l.ex. gran. Vidare vill vi att klibbalen skall klassas som elt ädellövträd. Del beror naturligtvis på att framför allt klibbalkärren är myckel värdefulla ur naturvårdssynpunkt. Klibbalen borde alltså omfattas av ädellövskogslagen för alt på del sättet få ett bättre skydd och bättre utvecklingsmöjligheter i sin naturmiljö.

Reservalion 14 handlar om naturvärdsgränsen för fjällnära skogar. Egenlligen är del väl huvudfrågan i dag. Såväl socialdemokrater som moderaler har ju svikil sill vallöfte. De lovade ju alt verka för inrättandet av en naturvårdsgräns för skogsbruket i de fjällnära skogarna. När det gäller den diskussionen började det med atl domänverket avskaffade skogsodlingsgränsen - ulan förvarning, skulle jag vilja säga. Jusl då höll naturvårdsverket på med sin slora inventering av urskogen nedanför de fjällnära skogarna. Åtgärden blev en chock för Naturvårdssverige. De fjällnära skogarna är ju synnerligen värdefulla för nalurvården. Här finns den sisla större svenska kvarvarande urskogen. Trols det avskaffade domänverket skogsodlingsgränsen och satte snabbi och i hög takt i gång med avverkning. Vägar drogs fram osv. Sedan kom alltså debatten i gång.

Vad som krävs i della sammanhang är egentligen ell återinförande av något slags begränsning. Det gäller alt få en vetfig kontroll över skogsbruket i de fjällnära skogarna. Just med hänsyn till det stora naturvårdsvärdet, det bistra khmalet i de aktuella områdena och svårigheterna när det gäller att åstadkomma en ålerbeskogning utan all mycket extrema meloder behöver tas lill - jag tänker då på införandet av nya och främmande trädslag för att åstadkomma en ålerbeskogning - bör det finnas en nalurvårdsgräns. Den föreslagna naturvårdsgränsen innebär inte ett idiolslopp, som en del tycks tro. Man kan faktiskt fortsätta med småskaligt skogsbruk av samma slag som funnits tidigare även om den föreslagna naturvårdsgränsen blir verklighet.

Vad man däremot skulle sätta slopp för är det storskaliga kalhyggesbruk som domänverket och andra slora skogsbolag har börjat tillämpa i de akluella områdena, och del är ju delta som är del slora hotet.

I reservalion 14 föreslår vi att en parlamentariskt sammansatt grupp tillsätts under medverkan av företrädare för såväl naturvården som ortsbefolkningen. Del gäller ju atl få en närmare precisering av hur gränsen skall gå-

Under den tid som detta arbele pågår anser vi - som framgår av reservalion 15 - att det behövs elt moralorium för den här typen av stora kalhyggen i de fjällnära skogarna. Jag yrkar således bifall till reservation 15. I och för sig innebär det inle etl idiotslopp - med undantag av de nya kalhyggena. Del är alltså O.K. all fortsätta med stamblädning, gallring, röjning osv.

Anledningen lill alt det behövs dt moralorium är att det är nödvändigt att förhindra en rusning, all förhindra all man hugger ned så myckel som möjligt under den lid som arbetet med planeringen av naturvårdsgränsen pågår. Tyvärr är del lilel av det vi redan upplever. Vi har för övrigt också upplevt sådant i samband med inrättandet av nafionalparker, där man under förhandlingstiden passar på att hugga ner så mycket som möjligt. Då förfelas syftet

I reservation 17 kräver miljöpartiet dessulom alt domänverket skall få direktiv alt inle anlägga vägar eller avverka ovanför den gamla skogsodlingsgränsen, naturligtvis i precis samma syfle, nämligen atl rädda vad som räddas kan av de fjällnära skogarna. Tyvärr har mycket redan fallit. Jag kan bara beklaga att socialdemokrater och moderater har svikit i den här frågan.

Prot. 1988/89:112 11 maj 1989

Skogspolitiska frågor

Anf. 6 JAN FRANSSON (s);

Herr lalman! I flertalet av de motioner som behandlas i det belänkande om skogspolitiken som vi nu diskuterar förs fram den stora betydelse som skogsnäringen har för svensk ekonomi och därmed för vår välfärd. Samtliga talare har varil inne på detta. Det är mycket bra att denna breda insikl finns så väl förankrad i Sveriges riksdag. Även jag vill understryka alt skogen är en mångsidig resurs, som måste vårdas väl.

Vad vet då den breda allmänheten om den svenska skogen och svenskt skogsbruk?

Sveriges skogsvårdsförbund har under senare år låtit genomföra två intervjuundersökningar för alt söka svar på den frågan. Av undersökningarna framgår bl.a. alt många tror alt man utarmar skogen genom atl avverka mer än tillväxten och att stora arealer besprutas mot lövsly varje år.

Fakta om skogen säger något helt annat. Bruttotillväxlen i de svenska skogarna är i dag ca 100 miljoner skogskubikmeter per år, och avverkningen närmar sig nu 70 miljoner skogskubikmeter. Det har aldrig någonsin tidigare funnits så myckel skog och så myckel skog som växer i vårl land, och klyftan mellan tillväxt och avverkning har heller aldrig varit så stor. Den ökar också.

Av betänkandet framgår alt spridning av bekämpningsmedel över skogsmark för bekämpning av lövsly är förbjuden, och annan kemisk bekämpning förekommer i myckel begränsad utsträckning.

Del är naturligtvis förståeligt om företrädare för skogsnäringen känner en växande oro för atl allmänhetens uppfattning om bl.a. fillväxt och avverkning, som är så felaktig, skall mynna ut i krav på polifiska åtgärder för atl minska avverkningsvolymerna. Sådana krav framförs i reservation 1 från miljöpartiet.

Jag noterade atl Roy Oitosson nu modererade det tvärsäkra kravel att uttaget skulle vara 65 miljoner skogskubikmeter. Ja, det måste vara mycket svårl att på nuvarande basis säga var gränsen går. Jag känner ändå en viss sympati för Roy Ottossons resonemang - självfallel finns del en gräns

Prot. 1988/89:112 11 maj 1989

Skogspolitiska frågor

någonslans. Å andra sidan skall också noteras att man från både 60- och 70-talets schablonskogsbruk nu har gått över fill något som kallas ståndorts-anpassat skogsbruk - l.o.m. folkparfiet hälsar jag välkommet all använda det begreppel. Många tror där att elt rationellt, lönsamt skogsbruk myckel väl kan bedrivas hand i hand med en god naturvärd. Delta håller man på att lära sig i del svenska skogsbruket i dag, och vi har all anledning att bevaka den ulvecklingen.

Problemel är således inte virkesbrisl och avverkning. Problemet är i stället ett växande överskott av virke i förhållande fill industrikapacitelen. Frågan om behovet av en utökad induslri som kan ta hand om den svenska skogsråvaran har därför blivit en allt vikiigare fråga, kanske den vikligasle frågan, för svensk skogsnäring i dag.

I dagens tidningar kan vi läsa om att Södra Skogsägarna nu satsar på ett nyll massabruk i södra Sverige. Del är naturligtvis - del vill jag gärna passa på atl säga - en salsning som ur samhällets synpunkl måste hälsas med mycket stor tillfredsställelse och som alldeles säkerl kommer att vara till gagn för skogsägarna i framtiden.

När vi förra året diskulerade skogspolitiken krävde de borgerliga partierna i en gemensam reservation en ulredning om skogspolitiken i allmänhet och skogsvärdslagen i synnerhet. Vi har noterat att det i årets belänkande inle finns någon gemensam reservation med sådana krav. Detta kanske kan tolkas så atl man trols alll har tagit intryck av dels det faklum alt justeringar av skogspolifiken på ett nalurligt sätt har skelt under 80-talel, vilka finns refererade i belänkandel, dels att utskottet från en samlad skogsnäring, bl.a. vid en slor hearing förra årel, fick höra alt man i slorl sett tyckte atl skogspolitiken fungerade bra.

Det är bara folkpartiet med slöd av miljöpartiet som har en reservation med delta krav. Vi är inte - det visar verkligheten - några hårdnackade motståndare mol all göra förändringar, Lars Erneslam, men vi släller ell krav, nämligen alt de skall göras på sakhga grunder och atl del skall finnas etl behov. Del skall inte göras några ändringar för ändringarnas egen skull.

Från litet skilda utgångspunkter försöker dock de borgerliga partierna ge sken av alt skogsvårdslagen är svårtolkad osv., utan all de egentligen kan förklara vad det är konkret som är så besväriigi för skogsägarna atl förstå.

Jag vill framför allt till Carl G Nilsson och Annika Åhnberg säga atl det nu pågår elt arbete inom skogsstyrelsen för atl man skall se om del kan göras förenklingar, inte beroende på att della nu i snart tio år har upprepals i riksdagen, ulan därför all det är en nalurlig process som sker inom detta område liksom på andra områden. Man vill se om man kan göra förenklingar ulan alt förlora i tydlighet Vi fär väl se vad som kommer ul av detta arbete.

Vi är i utskottet överens om att det brister åtskilligt i efterlevnaden av reglerna om nalurvårdshänsyn i skogsbruket. En allmän skärpning är här pä sin plats. Naturvårdshänsynen fungerar icke lillfredsslällande. De få, ganska enkla undersökningar som har gjorls pekar dessutom på att del i första hand är mot det privala skogsbruket som det finns anledning atl rikla kritik. Jag vill ändå framhålla atl det är vikfigl att vi samfällt här i denna kammare när vi pratar skogspolitik gör sådana uttalanden om en allmän skärpning i skogsbruket. Enligt vår mening är del inle i första hand mer ulredningar och

nya regler som krävs. Däremot kan, som sagl, lillämpningen stramas upp. Prot. 1988/89:112

Jag vill säga till Annika Åhnberg alt jag har erfarit all även den här frågan 11 maj 1989
diskuleras i samband med atl naturvårdslagen nu ses över. Då får vi kanske ~. [

ytterligare etl argument som inte finns med i betänkandet ° ' " fugor

Även skogsstyrelsen arbetar hårt för att få genomslag för regler som verkligen säger att man skall la dessa nalurvårdshänsyn i del vardagliga skogsbruket Jag vill också erinra om den satsning på ulbildning av skogsägarna som regeringen har gjorl i budgelen - som tidigare har behandlats här. Utbildningen syftar fill ökade kunskaper om biologiska och ekologiska förhållanden och är naturligtvis också etl viktigt led i vår strävan alt uppnå en bättre naturvårdshänsyn i skogsbruket.

Jag tycker inle atl det finns någon anledning alt nu la upp någon mera omfattande debatt när det gäller frågan om skogsbruket i det fjällnära området Frågan återkommer lill riksdagen inom korl, när regeringen har prövat vilka åtgärder som lämpligen bör vidtas med anledning av den ulvärdering som skogsstyrelsen fått i uppdrag atl göra.

Utvärderingen kommer all vara allsidig. Man skall se på vad som har hänt under de fem år som har gått sedan beslutet fattades, och man skall bl.a. Ulvärdera avverkningarnas omfattning, hyggens slorleksutveckling, föryng-ringsresullaiel, vägbyggande, anpassningen till nalurvården och rennäringens inlressen, avsättningen av olika typer av reservat, sysselsättningsutvecklingen inom skogsbruket och av detta beroende näringar. Med ulgångspunkl i denna ulvärdering kommer skogsstyrelsen och sedermera regeringen att pröva behovet av att förtydliga och skärpa lagstiftningen. Det kan gälla samrådsskyldigheten eller behovet av att uttryckligen förbjuda avverkning av skog, bl.a. på impedimenlmarker.

Lars Erneslam och jag har haft många duster i kammaren om denna fråga under åren. Del känns som att det nu är sista chansen för Lars Ernestam alt pä etl ganska bräckligt underlag orera kring dessa frågor. Nästa gång vi kommer att diskulera dessa frågor, Lars Erneslam, kommer vi alt ha etl underlag som gör alt vi kan föra en debatt på en mycket saklig grund. Dd hälsar jag med lillfredsställelse.

Skogsstyrelsen har arbetat snabbi. Den preliminära rapporten är för närvarande ute på remiss. Jag tycker att vi för omväxlingens skull kunde lala om framliden, även om det är en nära framlid. En intressant principiell fråga som tas upp fill övervägande i rapporten är vilkel ansvar för miljökonsekvensbeskrivningar som skall läggas på den som äger skog. Jag lar upp frågan enbart för atl den har anknytning fill vad som tas upp i reservalion 4 av cenlern, folkpartiet och miljöparfiel. Vi är säkert överens om atl miljökonsekvensbeskrivningar skall komma in på alla de verksamheter, inkl. skogsbruket, som kan påverka miljön. Naturvårdsverket har också fält ell sådant uppdrag från regeringen. Beslutet fattades förra våren i riksdagen i samband med atl miljöpropositionen lades fram.

I det här sammanhanget är det intressant atl fråga vem del är som skall
ansvara för att sådana beskrivningar görs. Om della ges ingel besked i
reservationen om konsekvensbeskrivningar. Det skulle vara intressant att få
höra vad reservanterna har för åsikter om detta. Det är en principiell fråga.
För min del anser jag alt det är ganska självklart att den som äger skog och får 21

Prot. 1988/89:112 11 maj 1989

Skogspolitiska frågor

den ekonomiska nyttan av den verksamhet som bedrivs där, också skall ha ansvaret för att beskriva miljökonsekvenserna.

En annan principiellt mycket viklig fråga som också finns med i rapporten, och som egenlligen hela debalten om det fjällnära skogsbruket tydligt har aktualiserat, gäller vilket lokalt ansvar som bör finnas när del gäller miljöfrågor - i del här fallet inflylandel på skogsbruket. För oss socialdemokrater är detta en djupt demokrafisk fråga. Vi tror på kommunerna. Vi tycker att det är kommunerna som skall ha ett stort förstahandsansvar. Vi skall på della område, liksom på alla andra områden, slräva mot atl decentralisera beslutsfattandet. Utskottet har under behandlingen av della ärende bhvil uppvaktat av företrädare från samlliga berörda inlandskommuner. I dessa kommuner har man med lolal polilisk enighet sagt alt man är beredd atl ta detta ansvar. Man vill ha inflytande. Det handlar om väsentliga förutsättningar för människor atl kunna leva där.

Jag vill ställa en fråga till Lennart Brunander. Varför tror ni inle på kommunerna i det här sammanhanget? Centerpartiet har haft ett paradord under 15 till 20 år, nämligen decenlralisering. Men här har vi tydligen ett slorl undantag. Här vill inle centern vara med längre, och det har förvånat mig.

Herr talman! Jag yrkar avslag på samfiiga motioner och bifall lill utskottets hemställan.

Anf. 7 LARS ERNESTAM (fp) replik;

Herr talman! Jan Fransson säger att diskussionen kring de fjällnära skogarna snart är slut. Ingen skulle vara gladare än jag om den diskussionen skulle upphöra och om skogarna skulle få det skydd de behöver. Jag tror atl farhågorna finns kvar.

När man läser de direktiv som regeringen har gett lill skogsstyrelsen, finner man att dessa ulgör ett myckel bräckligl instrument för all uppnå resultatet. Jag har läsl direktiven. Del står där atl förslagen inte får innebära koslnader. Skyddet skall ske inom vad som kan anses vara ell naturiigi nyttjande av skogen. Mol den bakgrunden går det inte att få del skydd som behövs för de fjällnära skogarna. Bräckligheten i diskussionen om de fjällnära skogarna finns kvar hos socialdemokraterna. Kommer det ell förslag som ger del skydd som behövs för de fjällnära skogarna, är det ingen som kommer all vara mera glad än vi i folkpartiet. Men än har vi inle selt nägol av delta.

Jan Fransson inleder sitt anförande med att säga all vi har en utomordentligt stor tillväxt av skogen. Vi utnyttjar inle den tillväxt som sker. Har vi då inte råd alt bevara och skydda de sista vildmarkerna i Sverige? Vi lalar så myckel om skydd för tropiska regnskogar. Vi skall gå in och skydda dem. Det tycker jag också är mycket bra. Men vi måsle också la vårl egel ansvar.

De sista sekunderna av min repliktid vill jag använda för alt ta upp diskussionen kring skogsvårdslagen. Det är rikligt som Jan Fransson säger atl del förra årel fanns en gemensam borgerlig reservalion. Det finns del inte i år, och jag tog upp del i mill inledningsanförande. Jag sade att del är beklagligl alt vi inle har någon gemensam reservalion i år. Men det beror pä att varje parti i år har utformat sin reservation med hänsyn till just de speciella krav varje parti har.

Reservafion 2 av folkpartiet och miljöpartiet handlar om samlad översyn

m.m. av skogspolitiken. Miljöparfiel vill nu inle vara med längre på grund av en formulering. Det gäller översynen av lagstiftningen.

Den moderata reservationen 5 av Sven Eric Lorentzon m.fl. handlar om förändringar i skogsvärdslagen.

Reservalion 6 av centerpartiet handlar om översyn av skogsvårdslagen m.m.

Reservation 7 av vpk handlar om portalparagraferna i skogsvårdslagen och skötsellagen m.m.

Alla partierna vill ha en översyn. Sedan säger Jan Fransson all vi inte behöver någon översyn samtidigt som han påpekar all vi behöver det Jag tycker inte atl det resonemanget går ihop.

Prot. 1988/89:112 11 maj 1989

Skogspolitiska frågor

Anf. 8 ANNIKA ÅHNBERG (vpk) replik:

Herr talman! Jag vill försl säga atl jag delar den uppfattning som Jan Fransson gav uttryck för, nämligen atl vi kan ha ett virkesullag av nuvarande storlek. Men i det sammanhanget vill jag ta upp en aspekt som jag tycker inte kommit fram tillräckligt tydligt i denna diskussion. Vi har ju länge trott alt skogsproduktion var något främst för oss här i Norden, men det har nu visat sig att det finns länder på andra håll i världen som avancerar snabbi när det gäller skogsbruk och som har mer gynnsamma klimafiska förutsättningar för att få fram snabbväxande träd än vad vi har.

Jan Fransson talar om den stora tillväxlen, och vi har anledning atl fundera över om vi inte här i Sverige i alltför hög grad siktar in oss på samma marknad som de nu snabbt avancerande länderna befinner sig på. Borde inle vi egentligen koncenlrera oss mer på långsamt växande trädslag som ger högre kvalitet, trädslag som vårt land har bättre naturliga förutsättningar för? Skulle inte en ökad förädling bidra lill alt ge fler arbetstillfällen, l.ex. i inlandet, varvid inte som nu råvarorna skulle föras ul ur skogslänen på långtradare lill massaindusirierna vid kusterna eller längre bort för exporl och vidareförädling? På del här sättet skulle man kunna få flera arbdsfillfällen.

Jag uppfattade inte rikfigt vad Jan Fransson sade när han vände sig till mig i frågan om förenklingar av skogsvårdslagen, men vi har inle krävl några sådana. Vad vi log upp var naturvårdshänsynen. Den s.k. portalparagrafen har uppenbarl en annan inriktning än den som vi eflerslrävar. Denna paragraf har följande lydelse:

"Skogsmark med dess skog skall genom lämpligt utnyttjande av markens virkesproducerande förmåga skötas så att den varaktigt ger en hög och värdefull virkesavkaslning. Vid skötseln skall hänsyn tas till naturvårdens och andra allmänna intressen."

Vår grundläggande inställning är den atl man måsle ulgå frän en betydligt mer omfattande roll för skogen och inte i skogsvårdslagen, som den fakfiskt heler, ulgå från skogens roll i produklionen och som råvara för en näring. Det är därför som vi lycker att del är viktigt all man gör en översyn och skaffar sig en annan grund för skogsvårdslagen.

Prot. 1988/89:112 11 maj 1989

Skogspoliliska frågor

Anf. 9 LENNART BRUNANDER (c) replik:

Herr talman! Jan Fransson tog upp hur mycket virke vi har i dag och framhöll att vi aldrig har haft mer virke än just nu liksom atl vi heller aldrig har hafl en slörre virkeslillväxt än nu. Del är naturligtvis alldeles rikligl. Men del får inte förleda oss atl tro all vi kan avverka hur myckel som helsl. Ålderssammansättningen gör ju alt den mängd virke som vi kan la ut är begränsad. Det måste vara de biologiska förutsättningarna som skall få bestämma virkesmängden.

Jag vill slälla en fråga lill Jan Fransson. Det förhållandet att vi nu har en ökande virkeskvanlild i Sverige borde skapa förutsättningar för atl nyttja skogen i slörre utsträckning i energisammanhang. Den borde alltså här få en slörre betydelse för vår energiförsörjning. Delta skulle bli till fördel vid utnyttjandet av skogen, framför alll därför att vi med den ålderssammansättning som skogen har kommer au få mer gallrings- och röjningsvirke.

Tyvärr har den socialdemokratiska regeringen nu en mängd förslag, färdiga eller på väg, som skulle göra del ännu svårare alt utnyttja skogen i della sammanhang. Rimmar det med den skogspolifik som Jan Fransson här har lalal för? Jag lycker inte all del här går ihop.

Vad gäller skogsvårdslagstiflningen lalade hearingen i utskoltd inle entydigt för alt allt är så förfärligt bra. Del kom fram myckel som pekade på all del finns vissa orimligheler i lagstiftningen, bl.a. pä de punkler som jag tog upp i mill inledningsanförande. Man skall genom en sådan här lagstiftning inte påverka utbudet av virke, utan del skall ske pä annat sätt. På den punkten föreligger en sådan orimlighel som vi menar skall las bort.

Jan Fransson sade atl del inle är så väl beställt med naturvårdshänsynen. Jag sade i mitt inledningsanförande all jag lycker atl den har förbättrats avsevärt, och det står jag faktiskl fast vid. Dessulom har framför alll bondeskogsbruket i all sin verksamhel hafl en inriktning där man tagit ganska stora miljöhänsyn. Vissl finns del människor som har förbrutii sig, och det kommer del all finnas även i framliden. Men de stora bekymren har skapats av de storskaliga meloder som domänverket och bolag har använl.

Jan Fransson ställde till mig en fråga om decentralisering och kommunernas roll när del gäller nalurvårdsgränsen. Jag hänvisar bara till vad som slår i reservationen, nämligen all vi kräver atl ortsbefolkningen skall få vara med vid utformningen. Det är vårt sätt atl klara decentraliseringen; de människor som är berörda måste få möjlighel atl vara med. Dd lycker jag räcker som svar till Jan Fransson.

slag, osv. På det sättet har virkesförrådet ökat snabbt.

Men hur är det med skogen - gammelskog och nalurskog? Det finns inte 1 % kvar av de fjällnära skogarna. Inte ens del lilla som finns kvar vill socialdemokraterna vara med om att skydda - än på etl tag, i varje fall.

Vidare sade Jan Fransson alt problemel är atl vi har ell överskoll på virke. Ja, men varför skall man då, precis som Lars Erneslam frågade, gå in och hugga i de fjällnära skogarna? Varför står del i bil. 11 till filläggspropositio-nen, som nu ligger på vårt bord och som vi arbetar med, när det gäller ASSI att man skall stimulera avverkningarna i de fjällnära skogarna? Vi har ju redan elt överskott på virke och mer än vad induslrin kan sälja. Varför importerar då industrin virke ulifrån? Del gäller i varje fall industrierna längs Norrlandskusten. Det är någoniing i delta som inle stämmer.

Naturligtvis är det rikligl alt man inte skall göra ändringar i en lagstiftning bara för ändringarnas skull. Men enligt den nuvarande skogsvårdslagen är det överordnade målet atl fä fram sä myckel virke som möjligl till industrin. Lagen fungerar pä det sätlel. När man vill försöka skydda skogen för dess andra värden och la lill vara andra intressen än behovel av virke, visar sig detta vara mycket svårt. Det slälls väldigt höga ersättningsanspråk osv. Della är elt av skälen - det finns flera - till att man bör ändra skogsvårdslagen.

När del gäller miljökonsekvensbeskrivningarna ville Jan Fransson ha en deklaration om en färdig byråkratisk modell för hur exakl del här skall gå lill. Jag har nu bara några sekunder kvar av min repliklid och kan nalurliglvis inle göra en sådan deklaration. Först måsle vi vara överens om alt vi skall ha rniljökonsekvensbeskrivningarna och därefter får man arbeta fram dem. Det är här fråga om nya meloder, och del bör kunna ske på olika säll genom att man tar fram rikfiinjer eller inför förbud. Del bör inle erbjuda några slörre Svårigheler om man nu verkligen vill åsladkomma någonting. Men vill man inte, blir det nalurliglvis ingenting.

Prot. 1988/89:112 11 maj 1989

Skogspoliliska frågor

Anf. 11 CARL G NILSSON (m) replik:

Herr talman! Jag vill börja med atl instämma i vad Lennarl Brunander Sade om virkesförrådets siorlek och klyftan mellan lillväxl och avverkning. Vi har i dag ell betydligt större virkesförråd än vad vi hade för ett anlal år sedan, och virkesförrådet är i växande. Jag anser alt del är lill nytta för skogsbruket atl vi har ett slort skogsförräd. Den lillväxl som vi har i dag fär inle, som det sagts tidigare i deballen, las lill inläkt för politiska åtgärder för atl öka avverkningarna.

Jan Fransson sade atl nalurvården är dålig och att skogsägarna, framför allt de privala, måsle skärpa sig. Påståendena om att naturvården skulle ha blivit sämre är illa underbyggda och grundas på felaktigheter som ofla slungas ul i debatten. Fören stund sedan sades l.ex. från kammarens talarstol atl vi har hyggen på tusentals hektar. Sådana hyggen förekommer inte! De förekommer endast i den politiska vulgärdeballen. Sådana påståenden skall vi lillbakavisa i slällel för atl medge all del kanske ligger någonting i dem.

Här sägs vidare alt värdel av olika lyper av naturupplevelser, av svamp, bär, osv. är slörre än själva skogsbrukets avkastning lolall sell. Del är ett ganska orimligt påslående.

Dd är faktiskt på det sättet att naturvårdshänsynen i skogsbruket har blivit

Prot. 1988/89:112 mycket bättre. Del har säkert skett olycksfall på den punkten, men dem skall
11 maj 1989 vi ta lärdom av. Den punkt där det brister - där kan orsakerna lill olycksfallen

Skogspolitiska frågor

hgga - är att vi har etl för tätt och snårigt regelverk för skogsägarna, och det drabbar de privala skogsägarna allra hårdasl.

En myckel hård straffbeskaltning i form av skogsvårdsavgifl på skogsbruket gör alt lönsamheten förvisso inle är särskilt god. Som jag försökte förklara i mill inledningsanförande är ett villkor för möjligheterna att ta bra naturvårdshänsyn att vi har ell lönsamt skogsbruk och atl vi ger skogsägarna bemyndigande all själva sköta sin skog. Då får vi ett bra skogsbruk som har möjlighet att la hänsyn till naturen.

Ett exempel på sådana felakfiga regler är den - jag tror det har nämnls tidigare här i dag - att en skogsägare som skall följa skogsvårdslagen i dag inte har rätt all öka lövinslaget, utan det är barrskogen som prioriteras.

Anf. 12 JAN FRANSSON (s) replik:

Herr talman! Det var inte alls någon komplicerad fråga jag slällde, Roy Ollosson. Jag skall upprepa den: På vem ligger bevisbördan när del gäller miljökonsekvenser i skogen - skall den som äger skogen eller myndigheten ta del ansvaret? Kan miljöpartiet svara på den frågan - ja eller nej? Den är principiellt mycket inlressanl.

Till Lars Erneslam vill jag säga: Nej, diskussionen kring de konflikter mellan olika inlressen som kan uppstå i fjällnära områden kommer inte att vara avslutad. Det sade vi redan 1985. Men diskussionen skall i första hand ske på del lokala planet ute i del aktuella länet Det är där den demokratiska dimensionen i den här frågan har fåll alll större tyngd.

Ernestam talade om bräckliga direktiv. Läs rapporten, Ernestam! Del är den som senare skall ge oss det sakliga underlaget för atl diskulera vilka ålgärder som här behövs och vilka som är befogade alt vidta.

Har vi inte råd alt avstå från dessa skogar, frågade Ernestam. Jo, Ernestam, om det inte funnils människor som levde här uppe tror jag också atl del skulle ha varil mycket lätt all avstå från alt avverka dessa skogar. Det beslutet hade då varit lätt atl fatta. Men del finns människor som vill leva och arbeia här, människor som behöver leva av någonting. De människor som har kommil direkt uppifrån de här bygderna och vädjat till oss om förståelse för sin livsmiljö har gjort etl mycket starkt intryck på mig.

Lennarl Brunander sade lilel vårdslöst atl ortsbefolkningen skall få vara med. Min fråga var mycket precisare och konkretare: Är centerparfiet och Lennart Brunander med på att vi nu kopplar markanvändningsplaneringen direkt till den planeringsprocess där kommunerna, inte minst genom det samarbete som skedde mellan cenlern och socialdemokralerna 1987 när vi anlog PBL och NRL, skall ha elt reellt inflytande i demokratisk ordning? Jag talar inle om att de kan få vara med på någon kant, ulan nu handlar det om ett verkligt inflytande för kommunerna. De har själva sagt all de är beredda att ta ansvaret och all de vill ha det inflytandet över sin egen situation. Från socialdemokralerna tvekar vi inle all gå vidare pä demokrafisk väg.

Anf. 13 LARS ERNESTAM (fp) replik: Prot. 1988/89:112

Skogspoliliska frågor

Herr talman! Människorna måste kunna leva i de områden som här är 11 maj 1989 berörda, sade Jan Fransson. Jag delar den uppfattningen. Det är en av de stora svårigheterna här: Självfallet måste de människor som bor och lever i de här områdena få slöd för sin försörjning. Det behövs regionalpoliliska insalser. Del är därför vi har föreslagil så många miljoner mer än regeringen för alt sätta in i det området.

Men låt oss då dra ul konsekvenserna av del resonemang som Jan Fransson för om atl vi för atl klara sysselsättningsfrågorna kan göra avverkningar som går emol naturens krav! Man kan anföra precis samma synpunkter om regnskogarna i Brasilien. I del överbefolkade landet har man inle fillräckligl med arbelslillfällen; därför låter man kolonisatörer gå in i regnskogarna och röja och bränna dem. Men samtidigt förstör man den ekologiska balansen.

Det är litet av samma sak här: Vi måsle få fill stånd en rimlig hänsyn till och bevara de resurser som finns kvar här. Jag trodde verkligen atl Jan Fransson förstod att vi i dag måste gå in med andra resurser och inte överutnyltja skogen.

När socialdemokraterna hela tiden kommer lillbaka fill atl hänsynen fill sysselsättningstillfällena måste gå före hänsynen lill vad naluren lål blir vi bekymrade. Vi har den uppfattningen att vi har elt solidariskt ansvar all gå in. Därför har vi tagit upp frågorna om överföringspost från domänfonden till naturvårdsfonden, om särskilda pengar för regionala insalser, om bytesmark och mycket myckel annat, men de förslagen har röstals ned av socialdemokraterna. Och i direktiven står det att skyddsinsatserna inte fär innebära så slort inlrång att del uppslår ersättningsanspråk. Det är därför jag tycker direktiven är svaga.

Jag skulle vilja att Jan Fransson talade om för oss om han tror all fjällskogarna kommer alt få det skydd som de behöver. Jag tror nämligen inle atl han tror del - han sade atl den diskussion vi har haft sedan 1985 kommer alt fortsätta. Vad vi i folkparfiet vill är att den diskussionen skall föras lill ell slut, atl det skall bli klarlagt vilka områden som skall bevaras, atl del skall ställas resurser till förfogande och att vi i de områdena skall få en naturvård som är värd namnet.

Anf. 14 ROY OTTOSSON (mp) replik;

Herr talman! På vem ligger bevisbördan när del gäller miljökonsekvenserna i skogen - myndigheten eller skogsägaren, frågade Jan Fransson. Jag föreställer mig atl det måste vara myndigheten, eflersom del är myndighelen som kan utfärda förbud eller anvisningar om hur det skall gå till när del gäller de extrema skogsbruksmetoderna, främmande trädslag, osv. Jag vill dock hålla dörren öppen för flexibla lösningar för all få till stånd så bra konsekvensanalyser som möjligt.

När det gäller skyddel av de fjällnära skogarna vill jag säga atl dessa skogar just nu huggs ned i förskräckande hög takt. Det är därför den här deballen blir så hård. Alltsedan domänverket tog borl sin skogsodlingsgräns har dessa fantastiskt fina urskogar skövlats i förskräckande takt.

Som jag sade finns i tilläggspropositionen, som vi skall behandla här de
närmaste veckorna, förslag igen om alt vi skall öka virkesuttaget i de fjällnära 27

Prot. 1988/89:112 11 maj 1989

Skogspolitiska frågor

skogarna lill ASSI i Norrbollen. Jag tycker Jan Fransson försöker föra oss bakom ljuset när han försöker ge sken av att del här skulle fixa sig pä något sätt. Men det är jusl för att det inte fixar sig som vi och de ideella nalur- och miljöorganisationerna driver den här frågan. Del är naturligtvis ocksä därför vi kräver ett moralorium.

När del gäller hyggesstorleken så finns det skräckexempel på hyggen som är på lusentalet hektar i Norrlands inland. Sådana las inte upp numera, men det finns alltså skräckexempel från 60-talet.

Det är också så att när människor ser på hyggen tänker de inle pä samma sätt som skogsbrukaren när de definierar hyggen. I princip är ell hygge som är elt eller två år gammall inle elt hygge längre, för då har ålerväxlen börjat så smått, men i vanliga människors ögon är de hyggen. Har man då hyggen som las upp år efler år intill varandra uppfattar människor dem som etl sammanhängande hygge även om definilionsmässigl, på skogligl språk, bara en mindre del är hyggen och resten ungskog. Påståendet är inte särskilt osakligt.

Jag måste än en gång beklaga all socialdemokralerna sviker sina vallöften. Jag beklagar det speciellt djupl eflersom jag har jobbat med de fjällnära skogarna inom Naturskyddsföreningen många år och blev väldigt glad när socialdemokraterna inför valet i höstas sade alt de nu skulle inrätta en nalurvårdsgräns - men så svänger de på det här sättet Del är tråkigt

Anf. 15 LENNART BRUNANDER (c) replik;

Herr lalman! Jan Fransson påslår atl jag litet vårdslösl sagt atl ortsbefolkningen visst skall vara med, men jag får väl i stället läsa innanfill ur reservationen för Jan Fransson.

"Utskottet delar den mening som framförs av centerparfiet att lokalt anpassade skogsbruksmetoder måste tillämpas i de fjällnära skogarna. Bondeskogsbruket har som motionärerna framhåller traditionellt kunnat bedrivas småskaligt, utan konflikt med naturvårdsiniressena, medan de slora markägarna, domänverket och bolagen bedriver ell utpräglat storskahgt skogsbruk i de fjällnära skogarna.

För alt närmare klargöra hur gränsen skall utformas bör en parlamentariskt sammansatt grupp tillsättas under medverkan av företrädare för naturvården och ortsbefolkningen."

Jan Fransson hänvisar vidare till NRL. I naturresurslagen har ju inte den enskildes räll blivit slörre i detta sammanhang. Det är väl snarare sä all samhällel har tagit lill sig en del av del, och det var ju en del av dessa frågor som vi diskulerade. Kommunen har naturligtvis möjlighet all använda områden för det rörliga friluftslivet I del sammanhanget kan den enskildes rätt få stå tillbaka, men vi vill att ortsbefolkningen skall ha rätt all vara med och bestämma. Människor skall kunna fortsätta en verksamhet som de har bedrivit i många herrans år. Men jag vel alt Jan Fransson och socialdemokraterna gärna vill hälla domänverket om ryggen i den här frågan, och det är faktiskt domänverkets avverkningar tillsammans med bolagens i de fjällnära skogarna som har skapat dessa bekymmer. Uppe i norra Sverige är del domänverket som är den dominerande ägaren av dessa marker.

Del är domänverkets sätt att bedriva avverkningar som har gjorl atl dessa

Anf. 16 JAN FRANSSON (s) replik:

Herr talman! Jag har tidigare nämnt den utvärdering som skogsstyrelsen gjorl och som är ule pä remiss. Den handlar om uppföljningen av 1985 års beslul i riksdagen om dd fjällnära skogsbruket Behovel av den här faktaredovisningen framslår som hell uppenbarl, inte minst efter Roy Ottossons sisla inlägg, där han sade atl del avverkas i en förskräckande lakl.

Jag har faktiskt rapporten här i bänken, Roy Ollosson. Där finns fakta, och de är precis de motsatta mol vad han hävdar. Arealerna avverkad skog sjunker och hyggesstorlekarna har blivit ganska drastiskt mindre. Jag vill påslå all den ulveckling som pågår ligger väl i linje med riksdagens intentioner i beslutet 1985 och i senare uttalanden.

Lars Ernestam har med egna öron fält höra atl de människor som bor här uppe inle tror pä del alternativ som ni talar om. Ert alternativ har ingen trovärdighet hos de människor som är berörda. Ernestam framhärdar: från Stockholmsperspektivet vel han allra bäst.

Även Lennarl Brunander lever kvar i Slockholmsperspekfivel och det centralistiska tänkesättet. Han säger alt ortsbefolkningen får vara med i en utredning. Min fråga var; Är ni från cenlerns sida beredda all koppla markanvändningsplaneringen till den kommunala planeringen, där de demokratiskt valda kommunfullmäkfige i kommunen har ell direki och avgörande inflytande? Det är den fråga del handlar om.

Frågan till centern ligger kvar i luften efter den här deballen: Var finns viljan till decenlralisering när vi väl kommer lill konkrel behandling?

Andre vice talmannen anmälde atl Roy Oitosson, Lennart Brunander och Lars Erneslam anhållit att till protokollet få anlecknal all de inle ägde räll lill ytterligare repliker.

Prot. 1988/89:112 11 maj 1989

Skogspolitiska frågor

marken och bygger bosläder, vet man hur skogen på andra ställen bäsl skall skötas. Vi som är verksamma i de områden där skogsbruk och skogsvård bedrivs omyndigförklaras.

Jag undrar om det är en medvelen linje att driva denna fråga så hårt. Gör man del för att vilseleda sina egna väljare med lanke på hur man här nere behandlar miljön och hur litet som här protesteras?

Det är närmast tragikomiskt alt höra Lennarl Brunander säga alt det är väldigt viktigt alt ha ortsbefolkningens slöd. Jag vel inle om Lennarl Brunander någonsin har varil i de trakter som vi diskuterar - sä som han yttrar sig. Del är väl tvärtom en storm bland centerpartisterna i Västerbottens fjällkommuner - och även bland folkpartisterna, kan jag berälla för Lars Erneslam - mot det ställningstagande som dessa båda parlier gjorl i den här frågan. Jag tycker ni skall ta ål er av den kritiken. Era partivänner där uppe har verkligen klarl för sig vad de talar om. Del är förvånansvärt all centerpartiet och folkparliel kan stödja det här förslaget.

Man kan fråga sig om del behöver konstrueras en nalurvårdsgräns, och skulle den över huvud taget hamna pä rätt slälle i så fall? Ja, vi moderater anser all det inte behövs en sådan gräns. Skogsvårdslagen är i allra högsla grad till fyllest. Riksdagens beslul 1985 har också fält mycket goda effekler. Jan Fransson nämnde några siffror som jag lycker alt man kan betona ytterligare.

11985 års beslul faslställdes atl hyggesstorlekarna inle skulle översliga 40 ha. Man kan i den här rapporten konstatera all medelhygget 1985 uppgick lill 21 ha för alt nu vara nere i 14 ha. Hyggesplöjningen har i stort sett upphört och planteringen av Contorla och andra främmande trädslag i områdena i fråga är myckel obetydlig. Jag för min del vill påstå, atl skulle man inrätta den här naturvårdsgränsen, skulle del bli en motsatt effekt. Man skulle föra in vissa områden som inte alls passar samtidigt som man förmodligen skulle förlägga områden som finns längre ned men som ligger i svåra höjd- och klimallägen utanför gränsen. Därför säger moderaterna bestämt nej.

Jag hade lillfälle alt besöka landsbygdsriksdagen i Umeå, där människor från hela landel hade samlats. Del var inle alls bara norrlänningar. I det utskott som behandlade denna fråga hade det lagts fram ett förslag om stopp för avverkning av fjällnära urskogar och om alt Svenska naturskyddsföreningens förslag om inrättande av en nalurvårdsgräns skulle stödjas. Det är kanske onödigl att påpeka att utskollsordföranden var en stockholmare. Därav resultatet och den stora sakkunskapen, lydligen. Del blev en mycket livlig debatt där jag och andra dellog. Glädjande nog resulterade del hela i alt en myckel slor majorilel av landsbygdsriksdagens ledamöler avvisade utskottsförslaget. Kunde man vänla sig någol annat då landsbygdsriksdagens motto var en levande landsbygd och natur. Hade utskottsförslaget blivit landsbygdsriksdagens förslag hade ju detta motto bara blivit tomma ord.

I likhet med många andra anser vi moderater alt den fjällnära skogen skall skyddas mol slorskaligl skogsbruk. Della får då inle resultera i att det läggs en död hand över stora delar av fjällkommunerna. Del hell avgörande fel som reservanterna enligt min mening gör är alt de vill stoppa de storskaliga avverkningarna på domänverkets marker - det vill även vi moderaler -samtidigt som man vill att äganderälten skall ligga kvar hos domänverket.

Vad händer då? Jo, domänverket kan ju av ekonomiska skäl inte driva elt     Prot. 1988/89:112
småskaligt skogsbruk. Del skulle bli ekonomiskt förödande. Därför skulle     \maj 1989
del läggas en död hand över fjällkommunerna.                               ~      ]

Här rör det sig om induslri- och sysselsällningsfattiga kommuner. Såg- jkogspo ii j g verksindustrin är ofta den enda betydande induslrin på orten. Följden blir då råvarubrist och yllerligare koncentration fill kusten.

Lars Ernestam sade atl man inle vill lägga någon död hand över det hela. Samtidigt slällde han i en replik frågan; Har vi inle råd all bevara de här skogarna? Som han uttalar sig kan man tro att skogarna skall ligga orörda. Enligl mitt sätt all se skall skogarna bevaras genom all vi vårdar och brukar dem på elt vettigt sätt. Vi moderaler har framhållit all de fjällnära skogarna represenlerar slora naturvärden och har slor betydelse för rennäring och turism och alt de hell bör undantas från slorskaligl skogsbruk. Men som konsekvens av delta måste man då sälja ul domänverkels arealer lill ortsbefolkningen. Det är nödvändigt för att man skall kunna bedriva elt småskaligt skogsbruk, hälla sågverksindustrin i gång och bevara levande bygder. Det rör sig om 500 000 ha, framför allt i Väslerbollen och Norrbotten. Dd skulle kunna bli ett mycket betydande ekonomiskt fillskott och många arbetstillfällen, om man sålde ul fill ortsbefolkningen.

Många påstår atl del är fråga om impedimenl som del inte går atl utnyttja. Men många av områdena är inte så improdukfiva som det sägs. Tvärtom kan det vara ganska produktiva områden, om de sköts på rätt sätt. Jag vill påslå att man här med myckel golt resullal har bedrivit småskaligt skogsbruk under flera generationer, utan att det har uppstått någon konflikl med vare sig naturvård, samer eller lurism. Tvärlom har näringarna kompletterat varandra på etl mycket fint säll. Vi vill som sagl alt domänverkels skogar snarasl säljs ul lill ortsbefolkningen, lill gemensamhetsskogar som då kan ägas av samebyar och lokalbefolkning. Då garanleras småskaligheten, och man får ett arbetsinlensivl skogsbruk med nalurvårdshänsyn.

Tyvärr har vi inte fått stöd av folkparliel, centern och andra när det gäller att få bort den förlamande inslällning som har börjal sprida sig i de här områdena på grund av talet om naturvårdsgräns. Jag ser landsbygdsriksdagens ställningstagande som ett mycket hoppfullt tecken på att de här bygderna skall kunna forlsälta att leva och ulvecklas. Det är min förhoppning att även den här riksdagens majorilel skall inta samma ståndpunkt. Majoriteten inger etl hopp, eflersom den säger nej lill en naturvårdsgräns.

Avslulningsvis vill jag, herr lalman, säga all våra förslag leder till det som naturvårdsgränsens fillskyndare är ute efter, dock ulan att det läggs en död hand över de berörda fjällkommunerna.

Anf. 18 ROY OTTOSSON (mp) replik:

Herr lalman! Jag vill bara ge Hans Dau en sakupplysning. Jag kommer ifrån Västernorrland och är alltså inte sörlänning. Tidvis har jag också arbetat i de trakter som berörs av diskussionen om de fjällnära skogarna. Flera somrar har jag tillbringat i de fjällnära skogarna, osv., varför jag inte är alldeles okunnig om hur del är där uppe.

Vissl är vi inom miljöpartiet hell eniga. Detsamma gäller miljöpartierna i
kommunerna i Västerbotten och Norrbotten, framför alll i Västerbotten 31

Anf. 19 LARS ERNESTAM (fp) replik:

Herr lalman! Jag lycker all del skulle vara myckel intressant alt få verifierat om Hans Dau är representativ för moderaternas syn på naturvårds-frågorna. Det vore inlressanl för många naturvårdsvänner i landet atl få detta klarlagt.

Hans Dau höll elt myckel demagogiskt anförande. Han säger att om jag bor i Närke får jag inle uttala mig om någon annan del av landel. Hans Dau skall alltså inle få uttala sig om någoniing som gäller l.ex. Slockholm, Skåne eller Närke. Men riksdagsledamölerna är faktiskl valda för hela landel. Är del moderaternas uppfallning atl man bara fär lala i frågor som gäller den egna landsdelen? Det skulle vara inlressanl atl få vela hur del ligger lill.

Jag vel atl del här är en svär fråga i de berörda områdena. Människorna som bor och bygger i dessa områden har svårl när del gäller arbelslillfällen. Socialdemokralerna har då, Hans Dau, valt vägen alt överutnyltja skogen. Specielll gäller detta domänverket. Andra har sparat sin skog, men nu skall den avverkas och då uppstår det problem. Del är där som problemaliken ligger, men vi har inte selt myckel slöd från moderaternas sida när det gällt anslag och överföring av pengar frän domänfonden lill nalurvårdsfonden för alt få ersällningsmark och mycket annat. När det gäller anslagen över huvud tagel har moderalerna i stället velat sänka beloppen. Jag tror inle atl vi helt kan lita på atl moderaternas politik i del här sammanhanget skulle ge skogarna det skydd som behövs.

Anf. 20 JAN FRANSSON (s) replik:

Herr lalman! Hans Dau säger alt "vi vill sälja ul domänverkets skogar, det är lösningen här uppe". Jag lycker all del är viktigt att ändå påpeka hur ägofördelningen ser ut i Västerbotten ovanför skogsodlingsgränsen när del gäller den mark där skogsbruk bedrivs. Domänverket har 5 %. Del är inte så myckel alt fördela. Privatskogsbruket har 75 % och bolagen 20 %.

Moderalerna har fallit in i vanan att använda begrepp som är svåra att diskulera. Vad menas med slorskaligl skogsbruk? Och vad menas med småskaligt skogsbruk? Om man ändå kunde få någon konkrel definition! Vi kanske också kan ställa upp pä delta. Är det mindre hyggen som är småskaligt skogsbruk, eller vad är del?

Med lanke på debatter vi haft tidigare, dä vi ändå har försökt lala begripligt med varandra, lycker jag all del vore på sin plals att vi nu fick en definition på vad det storskaliga skogsbruket är och vad det småskaliga skogsbruket är.

Allmänhelen är, som jag redan inledningsvis sade, ganska dåligl upplyst om PrOt. 1988/89:112

förhållandena. Vi bör tala begripligt så all den svenska allmänheten vet vad 11 maj 1989

vi egenlligen menar.

Skogspoliliska frågor

Anf. 21 HANS DAU (m) replik;

Herr lalman! Roy Ottosson säger atl han är norrlänning, och del bdvivlar I

jag inle. Han har dock inte lärl sig vad de norrländska människorna i de här l

bygderna verkligen anser om denna fråga. Det är ju beklagligt.

Lars Erneslam lalar om nalurvårdsvänner. Då kan man ju få uppfattningen all dessa människor som bor i de här kommunerna och som lill nästan 100 % ställer upp på del här - både hans och mina och andras parlivänner -skulle vara någol slags nalurfiender. Jag tror all dessa människor är mer naturinriklade än vad många andra är.

Jag sade inle att man inle skulle få uttala sig. Jag sade bara all det är ganska typiskt alt de som vet bäsl, de som uttalar sig mest om del här, kommer från Syd- och Mellansverige. Talar man med folk i Norrland, finner man att de är mycket försiktigare, mycket mer lågmälda. Därför har de också en annan syn på det hela.

Sedan säger Lars Ernestam atl man överulnyttjar skogen. Del är ju så, som Jan Fransson läsle ur den här rapporten, alt utnylljandet av denna skog minskar hela fiden, och det tack vare att man har ställt de här kraven på domänverket och andra.

Så säger Lars Ernestam atl del inle finns några pengar. Men snälla Lars Ernestam, vad vi vill är ju atl sälja ul den här skogen lill privala ägare. Del behövs ju inga budgetmedel för del, tvärlom får man in resurser.

Jag förstår inte vad Jan Fransson talar om för ägandeprocenl i della sammanhang. Det är hell klarl all 53 % av de fjällnära skogarna i Västerbollen ägs av domänverket - 800 000 hektar, varav 500 000 hektar är tillgängliga.

Det är väl vikfigt atl vi lalar om vad som är slorskaligl och vad som är småskaligt skogsbruk. Jag tror inle all fiden räcker lill för alt uireda della nu. Men jag tror att Jan Fransson och jag har ganska likartad uppfattning om del. Från vissa kretsar har dd ju framhållits all man skall ha någon sorls blädningsskogsbruk och atl man näsl intill skall bära fram virket Det är klarl alt ell småskaligt skogsbruk även skall kunna ha hyggen - del är ju ingel som helst fel. Del går inle atl bedriva skogsbruk i de här områdena och få en vettig föryngring på annat sätt.

Men jag tror inte att domänverket av ekonomiska skäl vare sig kan eller vill driva vad jag menar med småskaligt skogsbruk, nämligen all man har skonsamma metoder, små hyggen och framför alll, när det gäller föryngring-ar, alt man använder en teknik som kanske är ganska arbetskrävande och kostsam men som passar de privata småskogsbrukarna myckel bra.

Anf. 22 LARS ERNESTAM (fp) replik:

Herr lalman! Hans Daus anförande innehåller myckel av de missuppfatt
ningar som råder i den här frågan och som ocksä sprids. Denna nalurvårds
gräns skulle i sig själv innebära etl slorl inlrång för berörda människor, och
den skulle fastläggas från cenlrall håll. I den reservation som föreligger slär 33

3 Riksdagens protokoll 1988/89:112 -113

Prot. 1988/89:112 11 maj 1989

Skogspoliliska frågor

del ju klart och tydligt angivel alt den skall fastläggas i nära samråd med de på orten boende och de markägare som är berörda. Del är detta som är del viktiga, och man slår inte så långt ifrån varandra. Men på någol säll har det -om jag får använda uttrycket - gåll troll i den här frågan. Bara man hör ordel nalurvårdsgräns, upplever man det i dessa områden som någoniing som man måsle gå emot.

Jag tror att om vi hade haft en annan politik i dessa områden, om vi långsikligl hade arbelat för en annan regionalpolitik, där man inle enbart hade behövt nyttja den skogsresurs som finns, så hade vi inte varit i det läge som råder i dag.

När Hans Dau säger att vi i vissa områden inte har fått överutnyttja den skogsresurs som finns där, då lycker jag att han har en felaktig uppfallning. Vi har selt - och alla vet - alt det finns områden där man har överutnyttjat skogsresurserna, och del gäller en hel del av domänverkels mark.

Anf. 23 JAN FRANSSON (s) replik:

Herr talman! Hans Dau frågar varifrån jag har fått uppgifterna. Från skogsvårdsslyrelsen i Västerbollen.

På 5 % av domänverkets areal ovanför skogsodlingsgränsen planeras skogsbruk. Del är inte mycket alt dela ul. För det är väl inle så alt moderaternas förslag här, atl överföra domänverksmark till privala skogsägare, innebär atl man skall börja avverka inom de skogar som domänverket har lämnat orörda när det gäller skogsbruk? I så fall är det ju en utvidgning av avverkningarna i det här området.

' Jag lycker att del är beklagligt att vi i denna kammare använder begrepp som förvillar den breda allmänheten. Vi har samtliga all anledning all bedriva elt upplysningsarbete när del gäller den svenska skogen och svenskt skogsbruk. Jag refererade inledningsvis till hur illa upplyst man egenlligen är.

Del finns mellan 4 000 och 5 000 privala skogsägare som är berörda uppe i dessa trakter. Det är om dem vi lalar. Då har man försökt definiera begreppet småskaligt skogsbruk och sagl: Skulle vi gä in på de metoderna, så skulle vi förlora 2 000 kr. i månaden av vår utkomst; en fjärdedel av vår utkomst skulle försvinna. Det är den bisarra verkligheten för de människor vilkas öden vi egentligen diskulerar här i dag.

Anf. 24 HANS DAU (m) replik:

Herr lalman! Lars Ernestam säger all man hajar till och protesterar bara man hör ordel nalurvårdsgräns. Ja, undra på del, Lars Erneslam, så många olika bud som har legat när del gäller detta och så bisarra förslag som man har hafl om hur skogsbruk skulle få bedrivas ovanför nalurvårdsgränsen.

Sedan har ni hela liden retirerat mer och mer. Men ni har ännu inle kunnal precisera er, och folk är fortfarande väldigl uppskärrade och vel atl det skulle bli ell slort ingrepp om man skulle drabbas av den här gränsen.

När det gäller frågan hur mycket som avverkas där vill jag säga atl del i skogsstyrelsens rapport helt klart står atl 80 % av dessa skogar inle har rörts de senaste 25 åren. Det är alltså inte så våldsamma arealer som man har avverkat. Det har ju också andra sagl här förul.

Anf. 25 MAGGI MIKAELSSON (vpk):

Herr lalman! Hans Dau säger all han tror att moderater och socialdemokrater är överens om ganska mycket, och det är ju någoniing som vi har blivit varse under den senasle riksdagsperioden.

Jag skall ägna mitt inlägg ål frågan om de fjällnära skogarna och deras framlid, någol som har debatterats långt före min lid i riksdagen. Jag har suttit och läst i gamla belänkanden, och del är intressant att se vad som hänl under åren.

De senaste månadernas debatt i mitt hemlän, Västerbotten, har fått känslorna atl svalla, och många hårda ord har sagts. På ena sidan har del stått en del - jag säger en del - av de människor som bor och arbelar i de här områdena, skogsägare och kommunala förelrädare. På den andra sidan har man slällt framför alll Naturskyddsföreningens krav om en nalurvårdsgräns. Det har redan sagls ett antal gånger i dag alt införandel av en sådan gräns skulle vara alt lägga en död hand över inlandet. Min uppfattning av den debatt som har förts är att så fort någon säger ordel nalurvårdsgräns lägger man en död hand över en seriös diskussion om det framtida skogsbruket i de fjällnära områdena.

Alt döma av antalet riksdagsmotioner som väckts i frågan finns oron för fjällskogen i samtliga parlier. Om man läser utskottsbelänkandet, kan man Också se att del finns en oro för all de restrikfioner som gäller i dag inte skall vara tillräckliga. Mot den bakgrunden har del fattals beslut om en snabbutredning, som skall ta upp frågor om behovet av all förtydliga och skärpa skogsvårdslagstiflningen. Utredningen skall särskilt pröva behovet av ell uttryckligt förbud mot avverkning av skog på impedimentmark och att markanvändningsplanerna skall kunna användas så all man kan dra gränser för skogsbruket på etl sådanl sätt all olika intressenters krav, bl.a. naturvärdens, skall kunna lillgodoses.

Ja, men det är ju bra saker - det lycker vi i vpk också! Del är bara synd att Ulredningen inte fick bli klar innan vi skall behandla betänkandet här i dag. Den skall vara klar om tre veckor, och del hade naturligtvis varil mycket bättre om vi hade velat mer om de slutsatser som ulredningen kommil fill. Att det filisätts en snabbutredning den 2 mars, som skall vara klar den 1 juni, måste ju lyda på att det finns någonfing som man är orolig för.

Herr talman! Del är ganska märkligt alt läsa direktiven fill snabbutredningen och samfidigt höra represenlanler för socialdemokraterna i olika fora mer eller mindre ta avstånd från de krav som ligger i direktiven, plus diskussionen om svaren på frågorna som Naturskyddsföreningen ställde före valet. Eflersom jag är ny i riksdagen och eflersom den här frågan också är ny för mig i della forum, har jag lyssnat på argumenten från alla håll och verkligen försökt se var konflikten finns, men jag måste påstå att ju mer jag

Prot. 1988/89:112 11 maj 1989

Skogspolitiska frågor

lyssnar, deslo märkligare blir diskussionen.

Jan Fransson ser della som en demokratifråga och vill all kommunerna skall få ta ansvar, att besluten skall decentraliseras. Dd är kanske i och för sig socialdemokralernas nya modell för ulvecklingen, men här för man ut beslutsrätten utan atl ge de förutsättningar som krävs för all kunna leva upp till ansvarel. Vilken handlingsfrihet, Jan Fransson, har en inlandskommun i Västerbotten, där SJ har lagt ner vagnslaslcentralen, där posten har lagls ner, där kommunen inle har råd med vare sig daghem eller hemtjänst, när arbetstillfällena försvinner för alt samhället inte vill satsa på infrastrukturen som skall göra del möjligl atl bo där uppe? Vilken handlingsfrihet har man i en sådan kommun att säga att vi skall spara skogen därför att den är en värdefull naturresurs och vi inte vet om vi får en återväxt till en rimlig kostnad, när etl sådant krav ställs mot några arbdsfillfällen ytterligare några år? Kommunerna har inte en reell chans alt agera ulifrån miljöhänsynen, som det ser ut i dag.

Sedan är del faktiskt så - Jan Fransson har gått ul ur kammaren, men de närvarande kan ju få höra det - att jordbruksulskoltd uppvaktades också av andra människor och organisationer som är mycket oroade över utveckhngen i de fjällnära områdena. Men den gruppen var inle alls lika högljudd som den andra, så den har kanske inte bara Jan Fransson ulan även Hans Dau och andra i utskottet glömt. Eller är det så all man struntar i de människor som är oroade över utvecklingen?

Vi accepierar inga fler restriktioner, säger inlandskommunerna och många av dem som har skog i de här områdena. Jag kan förstå den känslomässiga reaktionen mot ell inlrång i den privala äganderätten, men vad jag inte kan förstå är när nejsägeriet blir något slags självändamål. Om del nu vore så atl skogsvårdslagen räckte i alla lägen, varför har det då fatlats beslut om en snabbutredning? Och varför kom beslutet om de fjällnära skogarna 1985?

Varför skriver man från samlliga partier motioner om jusl den här skogen? Måste det inle ändå tyda på all det gjorls fel förut, atl del har avverkats för myckel skog på fel platser, att det finns områden där del varit svårl all få ny skog alt växa, all del finns områden där del över huvud taget inle kommer ny skog, om man med skog menar träd som på sikl kan ge rimlig avkastning?

Kan det vara så atl del finns områden där man faktiskt har gjort fel? Varför skall del vara så svårl alt få en seriös diskussion om den resurs som de fjällnära skogarna ulgör, om atl skog är mer än bara träd som skall avverkas och säljas när konjunkturen är lämplig?

Målel för oss i vpk är självfallel att befolkningen i inlandet skall ges förutsättningar all försörja sig där. För att del skall vara möjligt krävs det insatser på många oUka områden, och där är fjällskogen och nyttjandet av den en del. Kanske kan det finnas bättre sätt att ulnyttja den resurs som fjällskogen fakfiskt är än att avverka den på traditionellt, strikt företagsekonomiskt sätt.

Det framgår av betänkandet alt i Norrland beslår en iredjedel av den produktiva skogsmarken i fjällnära områden av kalmark, plant- och ungskog. Såvitt jag kan förslå, är den tredjedelen i huvudsak tillkommen under 80-talet, eftersom skogen är avverkad efler del att domänverket log bort sin skogsodlingsgräns. Den gränsen hade man därför atl man ansåg att det inle

lönade sig alt hugga skog där uppe, men gränsen logs bort på grund av all del     Prot. 1988/89:112
rådde brist på avverkningsmogen skog i andra delar av inlandet, atl det     \rnaj 1989
tillkommit nya avverkningsmetoder och att man byggde vägar.                ~       ]

Att hyggesslorleken har minskal, som någon har sagl tidigare, är bra. Men °° P ' ' °

14 hektar är faktiskl också en ganska stor yta. Del molsvarar bortåt 30 fotbollsplaner- det kanske är lättare att föreställa sig det måttet. Orsaken lill all hyggesstorlekarna minskal diskuleras inle. Om man väger in både en excepfionellt kall vinter och en exceplionellt snörik vinter i de här områdena, kanske del inte kan uteslutas att också de förhållandena har påverkat avverkningen.

Inlressenler som väldigt lilel har fåll komma lill lals i debatten om fjällskogen är samerna och renskötseln. De hänglavsbärande skogarna utgör ju en viktig del av renens födområde. Att få sammanhängande områden utan stora kalhyggen närmast fjällkedjan har stor betydelse också för rennäringen.

Sedan vill jag litet grand kommenlera påståendet att domänverket inle skulle ha råd atl driva etl småskaligt skogsbruk. Är det någon som borde kunna ta hänsyn fill naturens krav, så är det väl ett statligt bolag! Men som vanligt, liksom när det gäller SJ, är socialdemokrater och moderater rörande eniga: slalliga bolag skall ha förelagsekonomiska lönsamhetskrav på sig -men så går del som del går också.

För övrigl kan jag konstatera, vilket flera här har gjorl, atl problemet inte är brist på virke, ulan del är snarare alt del inle avverkas nog mycket i andra områden. Den fjällnära skogen finns det däremot problem med.

Herr talman! Jag skall alldeles strax sluta, men jag vill erinra kammaren om del siarka engagemang som finns i Sverige i dag, kanske framför allt bland barn och ungdomar, för regnskogarna som är världens lungor. Jag hoppas atl vi också kan få ell sådanl engagemang för fjällskogen, eftersom skogen är en global resurs, och alt vi kan se till alla de värden som just den skogen har.

Anf. 26 HANS DAU (m):

Herr talman! Jag kan inte underlåta att ta fillfället i akt att replikera Maggi Mikaelsson då det gäller vpk:s uppfattning.

På landsbygdsriksdagen, som jag nämnde förut, var tillsammans med mig och några stycken till den stridbaraste kämpen mot alt man skulle upprätta en naturvårdsgräns Maggi Mikaelssons partivän och företrädare i riksdagsbänken, John Andersson. Han har även varit här och uppvaktat jordbruksutskottet John Andersson är ju dels skogsbrukare i della område, dels kunnig omförhållandena häruppe. Han delar ju hell den uppfattningen alt man inte bör införa den här gränsen.

Maggi Mikaelsson sade all alla inte var lika högljudda. John Andersson är i och för sig lågmäld, men då det handlar om dessa frågor blir han ganska högljudd.

Anf. 27 MAGGI MIKAELSSON (vpk):

Herr talman! Jag undvek i mitt anförande atl nämna ordel naturvärds-
gräns, eftersom det just är ett rött skynke för moderaterna. 37

Prot. 1988/89:112 John Andersson och jag har inte riktigt samma uppfattning. På samma sätt

11 maj 1989

Skogspolitiska frågor

har jag förstått atl elt antal moderaler inte delar Hans Daus uppfattning. Alt det finns olika uppfattningar om fjällskogsbruket kommer vi atl få leva med, men vi borde kunna få en seriös debatt om hur vi kan ta till vara samtliga de resurser det innebär att vi har elt skogsbruk i de fjällnära områdena.

Anf. 28 HANS DAU (m);

Herr talman! Jag vill bara lill Maggi Mikaelsson säga atl ordel naturvårdsgräns inle är etl rött skynke för oss. Vi anser att man uppnår de begärda effekterna på elt mycket bättre sätt genom de åtgärder vi har föreslagil. Man får ett bättre naturskydd, man får ett bättre utnyttjande av resurserna, och man får framför allt tillfälle lill arbete och sysselsättning i dessa områden för den befolkning som vill bo kvar där.

Anf. 29 MAGGI MIKAELSSON (vpk):

Herr talman! Det är nog, Hans Dau, inte så stor chans alt vi kommer överens, men jag kan läsa innantill i moderala samlingspartiets reservation, att moderata samhngspartiet tycker "att det fjällnära barrskogsbältet står för så stora naturvärden och har så stor betydelse för rennäringen och lurismen all det i sin helhet bör undantas från slorskaligl skogsbruk".

Hans Dau har inte sagl någoniing om vad han menar med elt småskaligt skogsbruk. Det enda han har sagt är alt domänverket inte skulle klara av del. Under ett möte i Sorsele framkom alt de bönder eller skogsägare som var emol begränsningar också var väldigl myckel emol etl småskaligt skogsbruk.

Överläggningen var härmed avslulad.

Kammaren övergick fill att fatta beslut i ärendet.

Mom. 1 (målet för virkesullag)

Utskottets hemslällan - som slälldes mot reservalion 1 av Paul Ciszuk -bifölls med acklamafion.

Mom. 2 (samlad översyn m.m. av skogspolitiken)

Utskottets hemställan - som slälldes mot reservation 2 av Lars Erneslam m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 3 (övervakning av hänsynsreglerna m.m.)

Utskottets hemställan - som slälldes mol reservation 3 av Paul Ciszuk -bifölls med acklamafion.

Mom. 4 (konsekvensbeskrivningar)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 4 av Karl Erik Olsson m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 6 (översyn av skogsvårdslagen m.m.) Prot. 1988/89:112

Utskottets hemställan bifölls med 254 röster mot 34 för reservation 6 av 11 maj 1989

Karl Erik Olsson och Lennarl Brunander. ~ ,. . , 7"

Skogspoliliska frågor

Mom. 7 (portalparagraferna i skogsvårdslagen och skötsellagen m.m.)

Ulskotlds hemställan bifölls med 255 röster mol 36 för reservalion 7 av Annika Åhnberg och Paul Ciszuk.

Mom. 8 (Pinus contorla m.m.)

Utskottets hemslällan - som ställdes mot reservalion 8 av Annika Åhnberg och Paul Ciszuk - bifölls med acklamafion.

Mom. 9 (översyn av bestämmelserna om naturvårdshänsyn)

Utskottets hemslällan - som ställdes mol reservation 9 av Paul Ciszuk -bifölls med acklamation.

Mom. 10 (vissa bestämmelser i skogsvårdslagen m.m.)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservalion 10 av Paul Ciszuk -bifölls med acklamation.

Mom. 11 (kemisk bekämpning, skogsgödsling m.m.)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservalion 11 av Paul Ciszuk -bifölls med acklamation.

Mom. 12 (molorsägsbränslen, vegetabilisk olja och hydraulolja m.m.)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 12 av Karl Erik Olsson m.fl. - bifölls med acklamafion.

Mom. 13 (ädellövskogslagen)

Utskottets hemställan bifölls med 274 röster mot 18 för reservafion 13 av Paul Ciszuk.

Mom. 14 och 15 Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 16 (naturvårdsgräns m.m.)

Utskottets hemställan bifölls med 185 röster mot 105 för reservation 14 av Karl Erik Olsson m.fl. 1 ledamol avstod från all rösla.

Mom. 17 (moralorium)

Utskottets hemslällan - som ställdes mot reservation 15 av Annika Åhnberg och Paul Ciszuk - bifölls med acklamation.

Mom. 18 (överförande av statligt ägd skog på enskilda m.m.)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 16 av Sven Eric Lorentzon m.fl. - bifölls med acklamafion.

9 § Meddelande om ändringar i kammarens sammanträdesplan

Anf. 30 TREDJE VICE TALMANNEN:

Med ändring av gällande sammanträdesplan kommer

a) arbelsplenum fredagen den 12 maj all inställas (frågestunden tar sin början planenligt kl. 14.00),

b) arbetsplenum fredagen den 19 maj atl la sin början kl. 10.00,

c) sammanlrädel för interpellationssvar måndagen den 22 maj atl ta sin början kl. 09.00.

Sammanträdet i dag kommer alt avslutas senasl kl. 18.00.

10 § Föredrogs

jordbruksutskottets belänkanden 1988/89:JoU17 Djurskydd m.m., 1988/89;JoU20 Trädgårdsnäringen,

trafikutskoltets betänkande

1988/89:TU18 Luftfartsverkets verksamhet 1989/90-1991/92, m.m. (prop. 1988/89:100 delvis) och

bosladsulskoltds belänkande

1988/89:BoUll Ändringar i fastighelsbildningslagen m.m. (prop.

1988/89:77).

Försl upptogs lill behandling jordbruksulskotlels betänkande 17 om djurskydd m.m.

Djurskydd m.m.

Djurskydd m.m.

miljö, människor, djur och övriga organismer- ett personligl ansvarstagande Prot. 1988/89:112 med en slor portion av moral. Det är något som påfallande sällan diskuleras i 11 rnaj 1989 andra sammanhang. I ljuset härav skall ses folkpartiets ihärdiga argumentation för att slä fast all alternativ lill djurförsök bör prövas i alla sammanhang. Alt det gär alt vinna resultat kommer väl fram när man ser hur frågan om etl avskaffande av en metod, LD50-meloden, kunnat föras framåt

Lål mig slå fast atl LD50-metoden skall avskaffas. Vi i folkpartiet har länge drivit kravet all denna brutala avlivning av slora mängder djur skall las borl. På höslen för halvtannal år sedan riktade riksdagen etl tillkännagivande till regeringen om LD50-metoden. Riksdagen gav helt enkelt elt uppdrag till regeringen. Nu har cenlrala försöksdjursnämnden ulrell frågan. Av den ulredningen framgår alt övervägande skäl lalar - precis som folkparliel hävdat - för elt definilivi avskaffande av LD50-metoden. Nu kallas den för den klassiska LD50-meioden. Jag vill understryka atl en orsak lill alt ulredningen nätt denna insikt är att det visal sig alt andra alternativa tester ger resultat som är användbara och som är till fyllest.

Även den modifierade formen av LD50-lester måsle dock avskaffas, hävdar vi i folkpartiet. Modifierad LD50-metod innebär att färre djur dödas. Det är förvisso ell steg framåt. Det räcker emellertid inte, utan vi måsle gä vidare. I utskottet ulgår vi enhälligl ifrån atl även den modifierade LD50-metoden skall avskaffas pä sikt. De som för närvarande bereder frågan i regeringskansliet lorde således göra bäsl i alt beakla della faklum. Del finns alllsä nu en enhällig opinion i denna fräga.

Enligt lagstiftningen från den 1 juli 1988 skall alla djurförsök prövas av en djurförsöksetisk nämnd. Till skillnad frän den kommitté som bedömer medicinska försök pä människor består den djurförsöksdiska nämnden av en majoritet av lekmän. En majoritet av dessa skall representera allmänna inlressen, dvs. avnämarna av den biomedicinska forskningen, medan övriga lekmän skall vara djurskyddsrepresentanler.

En stor grupp människor för vilka framstegen inom medicinsk vård är av särskilt stor belydelse utgörs av medlemmarna i de olika patienlorganisalio-nerna, som i den här frågan är centralt organiserade i Handikappförbundens centralkommitté, HCK. Den representerar 27 patientföreningar med mer än 360 000 medlemmar. Vi i folkpartiet tycker att det förefaller rimligt atl just dessa erbjuds möjlighet atl delta i de djurförsöksetiska nämnderna. Därför, herr talman, yrkar jag bifall till reservation 7.

Herr talman! Vi i folkpartiet har också aktualiserat brandskyddet för djur i
lantbruksbyggnader. Frågan har sitt ursprung i atl jordbrukels försäkrings
bolag har rapporterat om all flera djurbesättningar innebränns varje är.
Ibland kan ganska slora djurbesättningar omkomma på del visel. Till en del
kan inle uleslulas all normer och säkerhetsföreskrifter här inle håller
fillräckligl god kvalitet Del här är självfallet en ekonomisk fräga. Men del är
fakliski ocksä en moralisk fråga - en fråga om ansvar för och omsorg om våra
husdjur. Nu förutsätter vi enhälligt i ulskollel all den forllöpande översyn
som sker inom ramen för redovisal samarbele mellan de olika inslanserna,
räddningsskyddet, försäkringsbolagen, m.fl., i allt väsenlligl kommer all
lillgodose slällda krav pä ell bibehållet men ocksä, vill jag undersiryka,
förstärkt brandskydd. 41

Prot. 1988/89:112 Till sist, herr talman, vill jag också markera de synpunkter som av och lill

11 maj 1989 kommer in lill oss från många lantbrukare. De handlar ibland om en oro för

; !" hur bestämmelserna kring djurhållningen ulformas. Del kan vara vädjanden

Djurskydd m.m. , , . , ■■„<...,„,,.

om alt de regler som antas och de krav som stalls pa djurhållningen verkligen

skall vara moiiverade ur djurskyddssynpunkl och bygga på fakta och

kunskap som näringen har haft och kunnat förmedla till oss övriga

debattörer.

Jag vill undersiryka alt för folkpartiets del baserar vi våra beslul och vår

argumentation i det här avseendet just på de fakta som kommer fram när det

gäller djurskyddssynpunkter. Därför har vi kunnat ha ell sådanl goll

samarbete, som vi också tror är möjligt fortsättningsvis, med lanlbrukare och

andra för alt nå det syfte som vi faktiskt tror är gemensaml - elt moraliskt

ansvar för våra husdjur.

Anf. 32 LENNART BRUNANDER (c):

Herr talman! Detta belänkande går under beteckningen Djurskydd m.m. I själva verket upptar dock djurskyddsfrågorna endast en begränsad del av belänkandel. I huvudsak är det frågor kring försöksdjur som tas upp.

Vi har ifrån centerpartiet tagit upp i motioner LD50-lesternas vara eller inte vara. Vid elt par tillfällen har riksdagen varit enig om alt man skall slopa LD50-tester, eftersom man har tyckt alt användningen av dem har medförl elt onödigl lidande för djuren. Förra året var vi ganska kritiska när den socialdemokratiska regeringen inte fick med elt sådanl förbud i den nya djurskyddslagen.

Under arbelel med delta betänkande har vi fåll en redovisning om alt dessa tester - som man nu kallar för klassiska LD50-lesler - inle används längre. Under de senaste åren har inga sådana försök gjorts. Det har inte ställts de kraven. Del är ju egenlligen det viktigaste. Fortfarande finns dock kravet på att man skall få borl denna lyp av djurförsök, eftersom man kan lycka alt dén är onödig. Om meloden kallas för LD50-test eller modifierad LD50-lest kan ju kanske göra detsamma. Man använder visserligen mycket färre djur när det gäller den modifierade formen. Man påstår atl man då använder 20-40 djur.

Del viktiga är dock att vi får fram alternativ. När det gäller olika typer av kemikalier, mediciner och annat behövs ju tester för atl man skall kunna se om preparaten kan användas ule i naluren eller på människor. Det är då vikfigt att de här allernafiven också testas och atl man gör en utvärdering av all de fungerar. Om vi börjar nyttja dessa alternativ innan de är säkra och klara, skulle vi göra dem en björntjänst.

Anders Castberger, som lalade före mig, gick ul hårl med att tala om folkpartiets syn och säga alt man var myckel angelägen om alt man skall använda dessa alternativ. Jag saknar Anders Castberger och övriga folkpartister när det gäller våra reservationer om ulvärdering och inventering av de allernaliva metoderna och även när det gäller att salsa resurser på forskning. Här krävs forskning och utveckling för all dessa meloder skall bli säkra och användbara.

Vi har i vär reservalion nr 3 slälll kravel atl vi skall ta reda pä hur pass bra
42 de alternativa metoderna är och också göra en inventering av vilka metoder

som finns. I delta arbete kan vi få hjälp, eflersom elt till USA:s kongress underlydande organ har gjorl en utvärdering av detta slag av de meloder som finns i USA. Det gjorde man 1986. Man har i en ganska tjock bok listat alla de metoder som finns för alternativ till djurförsök. Del skulle kunna vara en ulgångspunkl för det arbele vi vill ha gjorl i Sverige. Den första förutsättningen för att vi skall komma borl från djurförsöken är ju all allernaliva meloder blir accepterade, atl de är godkända och klara. Men då behövs också mer forskning och ulveckling. Vi har en reservation som tar upp även den frågan.

Herr talman! Med dessa ord vill jag yrka bifall lill våra reservationer nr 3 och 6 i delta betänkande.

Med den nya djurskyddslagen fick vi nog ändå en förbättrad djurhållning i Sverige. Jag tror att det är viktigt också ur denna synpunkt, eflersom de allmänna kraven på hur djur skall hanleras måsle återspeglas i användandet och skötseln av försöksdjur.

Vi har i betänkandet också behandlat mofioner där det framförs krav på atl vi skall ulvärdera djurförsök både efiskt och biologiskt. Det senare gäller huruvida man kan överföra de resultat man fär fram direkt på människan. Där har vi CFN som skall göra denna ulvärdering. Del gäller både den diska sidan och huruvida del lidande som djuren trols alll måste utsättas för vid försök är motiverat mot bakgrund av det resultat man vill nå. Vi har inte slälll oss bakom kraven på en ulvärdering, eflersom vi redan har en organisation för della.

Herr talman! Jag yrkar alltså bifall lill våra reservationer.

Anf. 33 ANNIKA ÅHNBERG (vpk):

Herr talman! Ingenstans blir vår syn på livet och naturen så tydlig som i vårt förhållande till djuren. Del går också en vattendelare genom alla politiska parlier i dessa grundläggande frågor. Här finns två tydliga grupperingar: å ena sidan de som anser alt människan har rätt atl använda djuren för forskning och försök, för produktion av förnödenheter och som leksaker och ä andra sidan de som anser atl djuren lever framför allt för sin egen skull och inle för vår, men alt vi kan dela jorden och leva här tillsammans, lill ömsesidigt gagn.

Diskussionen kring djurskydd blir ofla mycket upprörd. I djurskyddsarbe-let tillgrips ibland minst sagl okonventionella meloder. I mitt arbete här i riksdagen har jag märkt alt frågor kring djurskydd engagerar oerhörl många människor. Jag tror del beror på att djuren är så totalt utlämnade fill oss. De har inte rösl, inle möjlighel alt försvara sig.

Frågorna om djurskydd kan heller inte isoleras frän vår kultur, vårl säll all leva i övrigl. Respeki för livet är grundläggande och måste finnas i botlen för hela vårl samhällsliv. Mot den bakgrunden är den nya djurskyddslag som riksdagen nyligen har aniagil ell myckel stort framsteg. Den är dock en ramlag, och nu pågår diskussionen om föreskrifterna i anledning av denna lag. Föreskrifter har nyligen anlagils av lantbruksslyrelsen. De anses av en del otillräckliga och av andra som alllför långtgående. Det finns säkerl anledning atl här i kammaren återkomma lill diskussionen kring djurskyddslagen och dess föreskrifter och ulvärdera om lagen i praktiken blev vad riksdagen avsett

Prot. 1988/89:112 11 maj 1989

Djurskydd m.m.

Prot. 1988/89:112 11 maj 1989

Djurskydd m.m.

Del finns också anledning, fast inle inom ramen för diskussionen kring detta belänkande, alt återkomma till frågan om hur man reglerar människors rätt atl få lillbaka djur de har fråntagits på grund av alt de har hanterat djuren illa.

Det belänkande vi diskulerar i dag handlar framför allt om djurskyddet i samband med djurförsök och behovel av alternativa meloder. Motioner som vill minska antalet djurförsök finns från alla parlier, vilket underslryker det jag tidigare sade om att dessa frågor är parliövergripande. Tyvärr kan jag konstatera att del inle är alla enskilda molionärer som har fält sina partiers gehör. Del kunde vi märka i utskottets hantering av dessa frågor. Desto mer stolt är jag därför att ha milt parli samlal bakom mig i dessa frågor som rör djurskydd.

Djurförsök kommer tyvärr ofta lill sländ pä grund av slentrian. Anlalel djurförsök mäsle dock minskas. Därför har vi krävl atl en analys görs av djurförsöken, så alt vi kan göra en bedömning av om de försök som nu görs i egentlig mening uppfyller vetenskapliga krav.

Vi tror inle all användandet av djurförsök kan upphöra. Deslo mer angelägel är del att varsamheten och respekten för de djur som används är stor. Därför krävs en samlad genomgång av vilka ruliner och tekniker som finns och som kan användas för alt ge försöksdjuren etl så bra liv som möjligt.

Vi har också krävl all de alternativa metoderna skall utvärderas och analyseras. Lennart Brunander har tidigare här i kammaren tagit upp hur viktigt det är atl vi noggrant utvärderar de alternativa metoderna, så att vi vet all de är verkningsfulla och all de är elt alternativ lill djurförsök. Vi har också krävl atl ekonomiska bidrag ges till elt sådanl projekt, MEIC-projekld.

Ytterligare ell sätt att öka användningen av alternafiva metoder är att öka informationen till och utbildningen av dem som är berörda. Tyvärr är del ofta sä atl kunskapen om vilka alternativa meloder som finns inte alltid är sä slor vare sig i de etiska nämnderna som skall pröva djurförsök eller bland forskarna själva.

Arbetet för alt bygga upp de alternativa metoderna kräver dt samlat agerande från samhällels sida. Därför har vi också slälll upp på del krav som har förts fram i utskollel, som vi tycker är mycket bra, nämligen atl det behövs en samlad statlig satsning för atl åstadkomma ett verkligt genombrott för de alternativa metoderna.

I de etiska nämnderna som prövar om djurförsök skall tillålas finns represenlanler för olika inlressen. Vi tycker atl eflersom intresset för dessa frågor är myckel slorl och engagerar många, borde dessa sammanträden vara offentliga. Därför har vi krävl alt de etiska nämndernas sammanträden skall bli offentliga.

Vi har också krävt atl djurförsök skall beläggas med en kostnad, dels i syfte all minska antalet djurförsök, dels i syfle all finansiera en ulbyggnad av tillsynsverksamheten när del gäller försöksdjurens levnadsförhållanden. Vi anser atl den tillsynen i dag är mycket eftersatt.

Slulligen vill jag också nämna elt krav som kommer litet ulanför frågorna som rör djurskydd med anledning av djurförsök. Vi har under den allmänna motionstiden väckl en motion som handlar om att avveckla pälsfarmerna. Den las upp i detta sammanhang.

Pälsdjursuppfödningen har under senare år utsatts för viss krilik, befogad     Prot. 1988/89:112
krilik, menar vi. Del har gälll försummelser av djurens skötsel och     11 maj 1989
svårigheler att bedriva pälsfarmsverksamhd pä etl sådant säll att djuren kan     '.

tillförsäkras rimliga levnadsförhållanden. Mol denna bakgrund anser vi i vpk att man under en tioårsperiod bör avveckla verksamhelen vid pälsdjursfarmerna. Vi inser naturligtvis all denna verksamhel ofla förekommer i delar av landel som har sysselsättningsproblem; della är vikfigt all beakla. Men del kan inte vara moraliskt acceptabelt att av sysselsältningsskäl behålla en verksamhel där djuren far så illa som de gör vid pälsdjursuppfödningen. Vi anser atl det krävs andra insatser från samhällel och del privala näringslivet för atl tillförsäkra människor i berörda delar av landet en rimlig grad av sysselsällning.

Herr lalman! Därmed vill jag yrka bifall fill samlliga reservationer i belänkandel som vpk har undertecknat

Under delta anförande övertog andre vice lalmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

Anf. 34 ÅKE SELBERG (s):

Herr lalman! Under senare år har djurens villkor debatterats mycket flitigt Djurskyddet handlar ju i grunden om förhållandel mellan människan Och de djur som hon har i sin vård. Många lägger ner elt stort engagemang i djurskyddsfrågor - såväl enskilda människor som olika organisationer arbelar för alt värna djurens intressen.

Om en djurskyddslag skall fungera väl skall den inte bara vara så utformad atl den ger möjlighel till ingripande och straff mol djurplågeri och i samband med andra missförhållanden, ulan den skall i ännu högre grad förebygga och förhindra att djuren far illa.

I slorl sett all djurhållning förändras ständigt och kräver därför särskild uppmärksamhel.

Den 26 maj 1988 antog riksdagen elt samlal beslul om en ny djurskyddslag. Den innebär all vi nu har elt bra, lagfort djurskydd. Besluten kunde dä fallas under i huvudsak stor enighet i utskottet - och det är bra. Dd var en seger att vi kunde komma överens så långl som faktiskl blev fallel, och del var också en seger för djuren atl detta beslul fattades.

Del belänkande som vi nu behandlar bygger på 51 mofionsyrkanden från allmänna motionsfiden. I huvudsak handlar motionerna om olika djurförsök och testmetoder. Del beslul som logs förra våren omfattade också de ärenden vi behandlar i dag. Vid användningen av försöksdjur vidgades den etiska prövningen till all omfatta alla djurförsök. Försöksdjursnämnden omorganiserades och förstärktes. Detta var etl led i strävandena att pä ett bältre sätt överbhcka användandet av försöksdjur.

Utskottet framhöll det dä också som mycket angeläget att allernaliva testmetoder snarasl arbetas fram och föreslog ell tillkännagivande till regeringen angående den s.k. LD50-metoden.

10 reservationer har fogats lill dagens betänkande. Jag skall något kommentera dem.

Reservalionerna 1 och 2 är från vpk. Varje enskill djurförsök i dag 45

Prot. 1988/89:112 11 maj 1989

Djurskydd m.m.

underkastas en prövning som skall avse bl.a. försökels belydelse och angelägenhdsgrad, sett frän en allmän synpunkl. Alll skall redovisas. Jag yrkar därför avslag pä reservationerna.

Reservalionerna 3 och 4 berör utvärderingen av alternativa testmetoder. Vi kan för närvarande konstalera all del inte i alla delar finns alternativa meloder. Centrala försöksdjursnämnden har ansvaret för alt användningen av försöksdjur begränsas genom att främja ulvecklingen av allernaliva meloder.

Reservalion 5 berör utbildning och information om alternativa metoder. Cenlrala försöksdjursnämnden har fillsammans med de etiska nämnderna i uppdrag all verka i samma riktning.

Reservation 6 kommer från cenlern och vpk. Utskottet har tidigare anslutit sig fill regeringens program för forskning kring allernaliva forskningsmetoder, varför jag yrkar all reservationen avslås.

Reservation 7 från folkpartiet lar upp representationen i de etiska nämnderna. Det är ju så all lekmannainflytandd utökades väsentligt och allmänintresset fick slörre utrymme i och med del beslut som vi fattade i samband med anlagandel av den nya djurskyddslagen, varför utskottsmajoritelen nu yrkar avslag på reservationen.

Av samma skäl avstyrks vpk-reservation nr 8.

Reservafion 9 av vpk gäller försöksdjursavgift Frågan behandlades av utredningen om eliska frågor i samband med djurförsök, men man valde då att inte lägga fram något förslag lill försöksdjursavgift. Lantbruksslyrelsen har bemyndigande all ta ut avgifter i ärenden enligl djurskyddslagen.

Reservafion 10, vpk, behandlar reglerna för pälsdjursuppfödning, vilka skärptes i samband med alt den nya djurskyddslagen antogs 1988. Bl.a. samtliga berörda länsstyrelser har fått i uppdrag att inlensifiera tillsynen vid landels pälsdjursfarmer, varför utskottet ansett atl ingen yllerligare åtgärd behövs på detta omräde.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets hemställan i betänkandet JoU 1988/89:17 och avslag på samlliga reservationer.

Anf. 35 LENNART BRUNANDER (c) replik:

Herr lalman! Åke Selberg log upp den nya djurskyddslagen och sade inledningsvis alt det inle räcker med atl vi får en lagstiftning. Vidare menade han alt lagstiftningens vikfigaste uppgifl inle är att straffa folk ulan alt förebygga och se till att vi får en bättre djurvård. Jag släller mig med glädje bakom den beskrivningen. Det viktiga är nalurliglvis atl vi har fått regler som stagar upp verksamhelen och lalar om och ger informafion om hur samhället ser på dessa företeelser. Mot den bakgrunden är det vikligl alt de som har djur får information och rådgivning.

För en lid sedan diskuterade vi dessa frågor här i kammaren i samband med debatten om regeringens budgetförslag. Lantbruksslyrelsen hade då begärl elt anslag för just denna verksamhet. Den gången lyckle varken regeringen eller socialdemokralerna i riksdagen alt del var särskill viktigt, denna informationsverksamhet skulle enligl dem bedrivas med hjälp av medel som evenluelll kunde sparas in på andra områden. Jag tycker inte att del resonemanget går ihop. Därför skulle jag vilja fråga Åke Selberg: Kommer

man från socialdemokratiskt håll framöver atl ändra åsikt i denna fråga och Prot. 1988/89' 112
anslå medel för här nämnda informationsverksamhet? 12 maj 1989

Åke Selberg säger vidare alt de alternativa metoderna inte i alla delar fyller -

kraven i dag. Därför kan de inle användas fulll ut. Detta är jag medveten om. lurskydd m.m.

Men del är ju det som är motivet för våra reservationer. Vi begär dels

forskning kring och ulveckling av dessa metoder, dels en ulvärdering, en

lislning, av vilka metoder som finns. Detta är nödvändigt för all man skall

kunna utnyttja de användbara metoderna och ulveckla dem som forlfarande

inte håller måttet. Det är motivet till motionerna och reservationerna. Hur

skall vi, Åke Selberg, kunna få fram bättre metoder på annat säll?

Anf. 36 ANNIKA ÅHNBERG (vpk) rephk:

Herr lalman! Del finns en tendens i diskussionen atl säga all i och med att vi har en ny djurskyddslag är problemen ur världen. Då har vi etl bra djurskydd. Åke Selberg ger uttryck för just den uppfattningen när han bemöter reservationen om pälsdjursuppfödning. Att vi har en djurskyddslag i det här landet är ingen garanti för all djuren har del bra. Tänk efter litet! Vilda djur, som rävar och minkar, hålls i små burar. Hur skulle en sådan djurhållning någonsin kunna vara förenlig med dessa djurs nalurliga beteende och erbjuda dem en livsmiljö i enlighet med deras liv? Det är fullkomhgl omöjligt. Det hjälper inle hur mänga lagar vi än har. Det går inle att utforma en fungerande djurskyddslag för pälsdjursuppfödning. Därför är det enda rimliga att sådan uppfödning avvecklas.

I övrigt lycker jag mig märka atl Åke Selberg genomgående låler bli atl motivera varför han vill avstyrka de krav som framförs. Jag förslår alt dd är Svårl, för kraven är berättigade.

Här finns elt missförstånd som jag inte längre vel om det är avsiktligt eller oavsiktligt - samma diskussion hade vi i utskottet - och det rör kravel på en analys av djurförsöken. Jag sade vid utskottsbehandlingen, och jag skall gärna säga del igen, atl vi inle med vårl yrkande avsett en dubblering av den prövning av enskilda ansökningar som redan nu görs. Vi avser en analys av djurförsöken över huvud taget för alt se i vilken mån de verkligen svarar mot vetenskapliga krav. Det handlar alltså inte om att undersöka varje konkret fall på nytt. Det handlar om att göra en samlad bedömning för alt se om metoderna verkligen uppfyller vetenskapliga krav eller om det är av slentrian som vi fortsätter atl arbeia enligt dessa meloder.

Anf. 37 ANDERS CASTBERGER (fp) replik:

Herr lalman! Lekmannainflytandd ökades väsentligt vid cenlrala nämn
dens omorganisalion, säger Åke Selberg. Javisst, men del var en tunn
förklaring - det var inte ens en förklaring ulan bara elt torrt konstaterande.
Vi anser att det är en fördel med en allsidig belysning av nämndens arbete.
Framstegen inom den medicinska forskningen har en avgörande betydelse
för den framtida sjukvården och dess konsumenter. Därför bör inte dessa
undanhållas möjligheten atl delta. Varför, Åke Selberg, måsle socialdemo
kralerna se pä alll så statiskt? Att cenlrala nämnden omorganiserats en gång
behöver inte vara nog för allfid. Anser verkligen inle Åke Selberg alt det
skulle vara en fördel att få en bättre sammansällning, sådan som vi har 47

föreslagil i reservalion 7?

Prot. 1988/89:112 11 maj 1989

Djurskydd m.m.

Anf. 38 ÅKE SELBERG (s) replik;

Herr lalman! Del är viktigt all vi har fäll nya regler och att vi har fått en djurskyddslag som vi var överens om när vi fattade beslut om den i fjol. Del är väldigl bra alt vi kunde ena oss.

Till Lennarl Brunander och Annika Åhnberg kan jag säga atl vi har gett myndigheterna möjlighel att ta ut avgifl för alt på det sättet delvis finansiera tillsynen och informationen. Det ligger naturligtvis på länsstyrelserna och de lokala myndigheterna alt klara ul tillsynen och informationen.

Till Anders Caslberger vill jag säga atl jag naturligtvis är på del klara med att denna djurskyddslag inle kommer alt vara statisk. Den kommer inle all gälla i alla tider. Vi kommer säkerl, precis som jag sade i min inledning, atl få situationer då djurhållningen förändras och dä förhållandena för bäde djur och dem som handhar djur förändras. Då skall vi naturligtvis ta upp en ny diskussion.

Det är elt år sedan vi fattade beslutet, och vi har hell nyligen fåll tillämpningsföreskrifterna. Vi måsle ge den nya lagen och de nya föreskrifterna en ärlig chans innan vi föreslär ändringar.

När det gäller pälsdjursuppfödningen ligger mycket i det Annika Åhnberg sade. I de nya föreskrifterna och den nya djurskyddslagen lar man upp förhållandena på pälsfarmerna. Även sådana djur får det bättre, de får slörre utrymmen, vattnet skall vara tempererat osv. Så en bit pä vägen har vi kommit.

Anf, 39 LENNART BRUNANDER (c) replik:

Herr talman! Åke Selberg säger all lanlbruksslyrelserna har fält möjlighel att ta ul avgifier för all täcka kostnaderna för information och rådgivning. Avgifterna kan man bara använda för all läcka kostnaderna för inspeklion av de nya anläggningarna, tycker jag. Dd är inle rimligi att la ul avgifter för den allmänna informationen, för det är ju samhällets ansvar atl stå för den. Därför lycker jag atl det är litet fel när socialdemokraterna lalar så väldigt mycket om information och rådgivning men samtidigt inte vill ge de förutsättningar som behövs.

Åke Selberg säger atl länsslyrelserna och de lokala myndigheterna själva skall klara informationen. Del är väl lantbruksnämnderna som skall göra del, men de måsle få resurser för del.

Vidare säger Åke Selberg atl den nya djurskyddslagen måste få tid på sig. Del är riktigl. Men del belänkande vi nu behandlar handlar i huvudsak om djurförsöken och alternativa meloder för djurförsök - de senare regleras ju inte i djurskyddslagen, utan dessa måsle vi arbeia med vid sidan om. Jag skulle vilja fråga Åke Selberg igen: Hur skall vi få fram allernaliva meloder och få dem användbara om vi inle får forskning, ulveckling och ulvärdering av dem?

väldigl illa av atl vela atl vi handskas med djur på del säll som vi gör vid Prot. 1988/89:112

djurförsök. Därför finns det ett väldigl starkt engagemang för att vi skall 11 maj 1989

komma bort från dessa djurförsök. Men då måste det finnas alternativ för att ~ ' ~~

................. „ . , , . r « , ..,, • 1 Diurskyddm.m.

det skall bh möjligt. Del behovs mer aktivt engagemang frän samhällets sida.

Det behövs stöd fill utveckling av alternativa metoder, del behövs forskning

kring dem och analys av dem. Det behövs stöd lill de olika konkrela projekl

som finns i dag och som hela liden i väldigl hög grad är beroende av stöd från

ideella organisationer och ideellt arbete. Det behövs ekonomiska resurser

och ökad information om alternafiva metoder till verksamma forskare på

området. Som det är nu får hela fiden den allmänna opinionen fösa samhället

framför sig steg för sleg. Varför skall vi inte kunna få se en samlad rejäl

salsning på del här områdel i enlighet med vad som krävs i reservationerna

till belänkandet?

Anf. 41 ANDERS CASTBERGER (fp) replik:

Herr talman! Om nu lagen inle är statisk, Åke Selberg, varför dä inle verka för att snabbt och enkelt åstadkomma en förbättring när det gäller cenlrala försöksdjursnämndens arbetsmöjligheter? När man lyssnar på Åke Selbergs framställning får man elt intryck av atl det här arbelel ännu inte har kommil i gång ulan atl cenlrala försöksdjursnämnden sedan något år tillbaka väntar på föreskrifler. Men sä är inle alls fallet. Del vel Åke Selberg också myckel väl. Centrala djurförsöksnämnden har l.ex. antagit etl uppdrag från regeringen och utfört en omfattande ulredning av LD50-testet. Vidare har man presenterat resultatet av della arbete och lagl fram etl förslag om avskaffandet av denna metod. Vi i folkpartiet säger: Släpp in palienlorganisationerna i centrala försöksdjursnämnden! Vad väntar socialdemokralen Åke Selberg på?

Under detta anförande överlog försle vice lalmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

Anf. 42 ÅKE SELBERG (s) replik:

Fru lalman! Anders Castberger säger; Ta tag i detta! Men det är ju vad vi har gjort. I regeringskansliet bereds dessa frågor för närvarande. Samiidigi måste vi ha i åtanke atl det i dag inte finns alternativ pä alla områden. Därför är det så viktigt att de rätta förslagen läggs fram. Man har tagit fasta på utredningen och kommer alt lägga fram förslag i detta sammanhang. Staten och LIF satsar 600 000 kr. varje år på forskning och utveckling inom delta område. Olika budgetförslag är för närvarande föremål för riksdagens behandling. Man förutsätter atl det blir på samma sätt nästa år. En hel del medel satsas således på detta.

Vidare har utskottet tidigare tagit ställning till dessa frågor. Det är bara all avvakta 1990 års forskningsproposition. Det är ju meningen atl vi skall gå vidare med ett samlat program för forskning kring de alternafiva metoderna.

Anf. 43 INGVAR ERIKSSON (m):

Fru talman! I jordbruksutskottets belänkande JoU17 behandlas 51
mofioner från samtliga partier i riksdagen. Ulskollel har avslyrkl samlliga 49

4 Riksdagens protokoll 1988/89:112-113

Prot. 1988/89:112 11 maj 1989

Djurskydd m.m.

yrkanden. Dessutom är tio reservationer fogade till betänkandet - dock ingen denna gång från moderala samlingspartiet Det beror pä alt riksdagen för etl år sedan behandlade en särskild proposition som spände över hela fältet när det gäller djurskyddet. Vid det tillfället markerade vi moderater, och del gjorde också andra partier, var vi stod då det gällde frågor på djurskyddets område. Eftersom det försl nu börjar klarna vad gäller fillämpningsföreskrifterna, vilka är baserade på då fattade beslut, har vi moderater inle ånyo väckt motioner i samma omfattning som vissa andra parlier gjorl.

Det finns dock ell par moderalmotioner. En av dem har väckts av Elisabeth Fleetwood m. fl. I den motionen kräver motionärerna en utvärdering av användningen av försöksdjur med hänsyn lill djurförsökens relevans och berättigande i allmänhet resp. i varje enskill fall. Av ulskollels skrivning framgår emellertid atl man har beaktat de krav som framställdes i molionen. Samma sak gäller moderalmolion 540.

Till delta kan läggas all jordbruksminislern i etl frågesvar till Elisabeth Fleetwood den 28 april gällande ell allvarligl djurskyddsärende givil besked som kan tolkas så, atl en översyn skall göras om lagen inte fungerar i fall liknande del som man då diskulerade. Det gällde misshandel av djur.

Vi moderaler finner därför all det betänkande som vi nu behandlar läcker in det som för närvarande behöver sägas om de yrkanden som har framslällls. Jag kan dock, fru lalman, konstalera alt det dä det gäller utformningen av fillämpningsföreskrifterna i anledning av de riksdagsbeslut om djurskyddet som fattades för etl år sedan här i riksdagen har rått en kraflig turbulens, inte minst på lantbruksslyrelsen som har hafl alt ta ilu med denna delikata uppgift. Man borde ha rättat sig efter del moderala förslaget beträffande utformningen av tillämpningsföreskrifterna. I så fall skulle det här ha förekommit en samverkan med berörda organisationer och näringar, vilka har med djurhållningen att göra. Då skulle del med stor sannolikhd ha varil betydligt lättare atl förankra detta i dagens verklighel.

Fru lalman! Del finns en iradition bland Sveriges djurhållare all ha god djurhållning. Djurhållningens ekonomiska belydelse för Sveriges bönder tex. innebär dessutom i sig en garanti för god omvårdnad. Del går ju inle att uppnå lönsamhet i en näring som har med djur och liv alt göra om man inle vårdar sig om livel. Bakom de fall av djurplågeri eller vanvård av djur som lyvärr ibland är elt faktum finns del nästan alltid personliga sociala problem. De här problemen leder lill bristande förståelse för djuren och oförmåga atl handha dessa. Det är viktigt att snabba ingripanden sker i dessa fall.

Djurskyddet gäller förhållandet mellan människan och de djur som hon har i sin vård. Sedan urminnes lider är människan beroende av all hålla husdjur av skilda slag för olika ändamål. Medvetenheten om att dessa djur behöver skyddas och vårdas har funnils lika länge som husdjursskölseln. Djurskyddsfrågor intresserar också människor i hög grad. Ell slort engagemang kommer ofta till uttryck såväl vad gäller djurskyddet i allmänhet som i fråga om enskilda djurskyddsfall. Dagens lanlbrukare exempelvis ägnar, liksom gångna liders lanlbrukare gjorde, stort inlresse ål sina djur och har mycket stor kunskap om djuren och skötseln av dessa. Sedan lång lid lillbaka har också människor slutit sig samman i djurskyddsföreningar och därigenom

markerat atl de vill la ell särskilt ansvar för djurens välbefinnande.

Djurskyddet är således en viktig etisk fräga. I vårl land är djurskyddet väl förankrat i människors medvetande.

Det är en viktig del av vårl kulturarv all djur skall garanteras skydd. Vår gamla djurskyddslag från 1944 byggde på denna grundprincip. Samma principer var vägledande för den nya lagstiftningen. Det är viktigt all söka förebygga vanvård och djurplågeri.

De ökade kunskaperna om djurens behov och olika sjukdomar har man tagit till vara, eftersom man vill förbättra förhållandena för djuren. När det gäller dagens djurhållning är trånga, mörka och ohygieniska slallar i slort sett borta. I slällel finns det ljusa, lältskötla och dragfria utrymmen.

Det måsle lill en ny djurskyddslag, men då en lag - och det är myckel viktigt - som är genomarbeiad och förankrad hos dem som den mest berör och hos dem som har kunskaperna. Grundprincipen för en ny lagtext och dess tillämpningsföreskrifter måste givelvis vara atl de bygger på kunskap och beprövad erfarenhet - della för alt resultatet skall kunna bli lyckosamt. När jag ser lillbaka på förra årets beslul kan jag bara konstatera alt det finns en allvarlig och oroande brist då del gäller de åtgärder som i vissa fall krävs när den nya lagen skall tillämpas - särskilt inom lantbruket, som i dagens läge har mycket dåliga ekonomiska förutsättningar atl klara dd som i vissa sammanhang krävs. Man har tyvärr inle beaktat den ekonomiska aspekten. Inte minst med hänsyn till den senaste tidens turbulens på det jordbrukspolitiska områdel är delta en fråga som i allt större utsträckning måste uppmärksammas, men till della, fru talman, måsle vi få chansen att återkomma.

Då det gäller djurförsöken står vi fasl vid principen alt de så forl som möjligl måste minska och ersättas med alternafiva metoder. Jag skall inte närmare gå in på del, då dessa ståndpunkter lades fast förra året. Vi moderater kommer på detta och andra områden gällande djurskyddet all med mycket slor uppmärksamhet följa utvecklingen framöver.

Fru talman! Jag vill i dag yrka bifall lill hemställan i det belänkande som ligger på riksdagens bord.

Prot. 1988/89:112 11 maj 1989

Djurskyddm.m.

Anf. 44 PAUL CISZUK (mp):

Fru lalman! Della belänkande handlar om djurhållning, djurskötsel och djurskydd, och det är viktiga områden. Det är också svåra områden, eftersom de berör frågor som är cenlrala för varje enskild människa. De berör respekten för den naturliga skapelsen samt vår enskilda eller kollektiva mänskliga nytta och hur den skall främjas. Det blir en reell konflikt - vi skall inte slicka huvudet i busken inför det. Vi måste finna balanspunkter som är väl förankrade i gemensamma värderingar.

Vi har, som har sagts här, fåll en ny djurskyddslag, en ramlag, och den lämnar mycket av ansvaret till regering och myndigheter. Del kan på något sätt kännas lilel tokigt atl riksdagen har avhänt sig en hel del ansvar lill andra myndigheter, eflersom frågan i så slor ulslräckning berör hela folkel.

Glädjande nog har det gjorts förskjutningar i balanspunkten lill djurens förmän. Ideella föreningar har gjort elt mycket gott arbete. Det känns riktigt alt gä vidare, vilket alla parlier har markerat ett intresse för alt göra.

Prot. 1988/89:112 Det är fortfarande så all djuren kommer i kläm, inle bara i försöksdjurslal-

11 maj 1989 lar eller i fläskfabriker, ulan ocksä i trafiken. Det här är ett område som är

Djurskyddm.m.

försummat i dag, och jag mäsle nämna del just för atl visa på alt mycket av

det industrialiserade samhällel ger konflikter där djuren kommer i kläm på

olika sätt

Vad som också är glädjande är all insikten sprider sig om all vi alla så småningom tjänar på atl slälla krav på tex. lantbrukels djurhållning. När vi släller krav på en djurrikfigare miljö kommer det med viss automatik atl slyra mot etl ekologiskt riktigare lantbruk. Samhällel måsle här ta sill ansvar - det är inle de enskilda jordbrukarna som skall pressas med hårdare djurskyddsregler, därför alt de problem som har uppkommil beror ju på alt vi har pressat på jordbruket elt industrialiserat syslem, som ger vissa svårigheler.

Det skall villigt erkännas all djurhållningen i dag i många avseenden är myckel bättre än den var för 100 år sedan. Man ser mycket litet av bristsjukdomar och felnärda djur, och det sker inte några stora utbrott av tuberkulos osv. Stallarna är ljusa och välventilerade, som har sagls här. Del finns ändå myckel kvar alt göra på det här området Just de problem som uppkommer pä grund av atl vi börjar byta ord, från husdjursskötsel fill animalieproduktion, är etl symptom på att det har gjorts någon förändring.

Djurskyddslagen är alltså en ramlag, och det har nu kommil tillämpningsföreskrifter. Vi hade från många håll slörre förväntningar på dem. Vi får glädja oss ål all sommarbete för mjölkkor och avveckling av hönsburar är på gång, men del fattas en del.

Från miljöpartiets sida har vi väckl en motion, Jo528, om ett bällre liv för kalvar och svin. Vi vill poängtera atl del jusl på del här områdel finns åtskilligt all göra. Stordriftens transporterande av djur kors och tvärs i landet och sammanförandet av djur från många olika besättningar har förl med sig en stress som gör djuren infektionskänsliga och har fört med sig ett ökat infekfionslryck. Tyvärr har det på många håll i "baby beef-uppfödningarna varit rutin all sätta in antibiotika i stora doser och all kalkylera med en viss dödlighet.

Nu pågår det en självsanering inom näringen, vilket är glädjande, men här behövs tillämpningsföreskrifter vad avser hur mycket djuren får flyttas, vilka avvänjningstider de skall ha, osv. Dagens tillämpningsföreskrifter är inle tillräckligt naturliga.

I molionen har vi slällt de här yrkandena, men i dagens situation är det svårl alt vela om man skall gå den vägen all man kompletterar den färska djurskyddslagen eller om man skall försöka få fram bättre tillämpningsföreskrifter. Vi hade hoppats på fillämpningsföreskrifterna, men nu visar det sig atl de inte har blivit så starka, så vi får överväga till nästa gång om molionskraven skall formuleras som lagförslag eller som tillkännagivande till regeringen. För dagen nöjer vi oss med all molionen avstyrks av utskottet

Om jag går in på djurförsöksområdd, vill jag säga alt del kanske är del allra svåraste området. Här är det en balansgång mellan mänsklig hälsa, djurens välbefinnande och ekonomisk nytta. Djurförsök utförs inom den lantbruksvdenskapliga fakulteten, där jag har arbelal en längre fid med sådana här saker. Jag kan vidimera atl del många gånger är ett tungt ansvar 52

att arbeia med djurförsök. På 60-talet kände man sig ofla ganska utlämnad Prot. 1988/89:112
när man fick ta slällning alldeles själv. 11 maj 1989

Djurskyddm.m.

Vi hälsade med tillfredsställelse beslutet om de etiska nämnderna, som började fungera på 70-talet. Men de mottogs med blandade känslor. Många var besvikna, däribland jag, över alt det blev mest pappersexercis. Man ville bromsa djurförsöksverksamhelen genom alt göra en slor byråkrati. Vi hade önskat en mer effektiv inspektion, mer samråd och mer öppenhet. Det skall inte vara sä atl de inspekfioner som görs är planerade i förväg sedan elt halvår tillbaka, ulan det skall kunna ske en flygande besiktning av bäde stadsveleri-när, länsveterinär och medlemmar i de etiska nämnderna.

Jag vill också säga något om miljöparfids molion om pälsdjur. Jag kan instämma i de synpunkter som Annika Åhnberg anförde. Del här är elt djurhållningsproblem som är litet speciellt, därför att pälsdjuren är de minst domesticerade djuren. Det är vilda djur, och det är därför som del föreslås så drastiska åtgärder som atl avveckla pälsdjursuppfödningen.

Pälsdjuren passar på ett säll i elt ekologiskt syslem, där man tar hand om animaliskt avfall och producerar något som är nytfigt Men förhoppningen om atl få fram någol syslem finns inle i dag, inte heller tankar om alternativa system för pälsdjurshållning som kan lillgodose de här vilda djurens nalurliga behov. Pälsdjuren är oftast inte flockdjur och är vana att röra sig över slora ytor.

Det har blivit en litet bakvänd ordning. Jag kommer upp sist i debatten, och del beror på all miljöpartiet trots våra motioner inte har några reservationer lill betänkandet. Del fär jag ta på mitt ansvar. Jag misslog mig på tiden för justering, och därför finns det inga reservationer från miljöparfids sida. Men det är inle så fruktansvärt katastrofalt Här finns ju reservationer från l.ex. vpk och centern som tar upp ungefär samma saker. Del har framgått av den här deballen all det finns en bred enighet över partigränserna. Del är mera en fråga om hur långt man vill gå.

Jag vill yrka bifall fill reservafion 1 av Annika Åhnberg. Reservationen handlar om inventering och utvärdering av pågående djurförsök. Jag ser delta som viktigt även för att få ell bältre poliliskt grepp över del hela. Som sades tidigare är det inte fråga om att lilla på de enskilda försöken utan om att få en situation som är hanterbar för oss förtroendevalda politiker när vi skall göra våra bedömningar. Reservationen tar också upp en del av miljöpartiets yrkanden.

Under mom. 4 vill jag yrka bifall lill yrkande 4 i motion Jo532 av Birger Schlaug och Åsa Domeij, dvs. att riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad i molionen anförts om utvärdering av alternativa meloder och Slöd lill MEIC-projekl. I andra hand yrkar jag bifall lill reservation 4 och i tredje hand till reservation 3.

I reservalion 5 behandlas utbildning och information om alternativa metoder. Som jag har tidigare antytt är del myckel vikligl all öka öppenheten på djurförsöksområdel. Jag yrkar bifall lill reservation 5.

Likaså yrkar jag bifall lill reservafion 6 om ell samlal program för forskning kring alternativa meloder.

Beiräffande reservation 7 om represenlalion i de eliska nämnderna delar
miljöpartiet hell synen atl represenlafionen bör vara sä bred som möjligt. 53

Prot. 1988/89:112 11 maj 1989

Trädgårdsnäringen

Men vi tror att del kan ställa för stora krav på patientgrupperna all kräva av dem att de skall vara represenierade. Vi avstår därför från att stödja den reservationen.

Då kommer vi till mom. 10 och reservation 8, om allmänhetens insyn i den etiska prövningen. Som jag har sagt tidigare är detta myckel viktigt Den reservationen vill jag myckel gärna slödja.

Reservation 9 handlar om försöksdjursavgift. Jag tror alt man måste använda en sådan avgifl. Del står i reservationen: "Ell område där tillsynen inte varil vad den borde vara, främsl beroende på bristande ekonomiska resurser, är djurförsöken." Det har verkligen varil sä all del ule pä de enskilda miljö- och hälsovårdsnämnderna inle har funnits tillräckliga resurser. Del har kanske mera rutinmässigt gjorts en årlig inspektion. Här behövs det pengar till en mera aktiv verksamhet.

Man kan vara tveksam fill skrivningen om alt avgiften inte skall kringgås med förbud mot upprepade försök med samma djur. Det finns fall där upprepade försök med samma djur är bättre än atl la till nya djur. Jag yrkar bifall lill reservation 9.

Reservation 10, mom. 17, handlar om pälsdjursuppfödning. Annika Åhnbergs skrivning i den reservationen är bra. Vi hade i vår molion visserligen krävt korlare lid, men del är hell realistiskt om det kan åstadkommas inom en tioårsperiod. Del viktiga är all del blir ett nyelable-ringsförbud, så all det blir klara signaler om ål vilket håll man skall arbeta.

Dessutom yrkar jag bifall lill yrkande 10 i motion Jo532 av Birger Schlaug och Åsa Domeij, dvs. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i molionen anförts om utökat anlal ledamöter frän djurskyddsorganisationerna i de etiska nämnderna. Djurskyddsorganisationerna har gjort ett stort arbele och har en stor kompetens på detta område. Det finns ulrymme för atl la in flera ledamöler nu när antalet lekmän är så stort

håll i vårt land och under olika betingelser. Vi kan dock konstatera att den för många odlare, inte bara för dem som enbart producerar trädgårdsprodukter ulan även för dem som har denna produktion som ell komplement, är av den största betydelsen inle minst ekonomiskl.

Produklionen ger således möjlighet för många mindre förelag att leva vidare och bidrar, i en inte oväsentlig utsträckning, till atl hålla landskap och bygder i Sverige levande och öppna. Småskalighd och spridd produktion ger oss möjlighet att få produkler av bra kvalitet, vilkel borde gynna såväl producent som konsument.

I molionerna Jo259 och Jo270 lar vi frän centerpartiet upp en rad frågor som vi anser vara betydelsefulla för den svenska trädgårdsnäringen. Vi konstaterar bl.a. att det i dag saknas en samordnad polifik för den svenska trädgårdsnäringen. De nu gällande rikllinjerna måste anses som föråldrade. År 1982 presenterades en utredning om trädgårdsnäringen, och den var ämnad all ligga till grund för en långsiktig och samordnad politik för näringens framtida utveckling. Så har dock inte skett. Vi konstaterar också alt kunskaperna om näringen i dag inle är lillräckliga ulan mäsle förbättras. Delta är utomordentligt viktigt, inle minsl mot bakgrund av all en långtidsutredning pekar på att näringen kan komma att ställas inför stora problem inom den närmaste tioårsperioden. Således finner vi det vikfigt att en ulvärdering av näringen och dess förutsättningar inför framtiden kommer fill stånd.

Som jag tidigare har anfört håller de svenska Irädgårdsprodukterna en hög och bra kvalilel även vid en internationell jämförelse. Orsakerna lill della slår till en del atl finna i alt del svenska klimatet gör all vissa skadedjur och sjukdomar som förekommer i andra länder inte finns här. Detta innebär också alt vi i en internationell jämförelse använder kemiska växtskyddspre-paral restriktivare och troligtvis också i mindre utsträckning än vad man gör i andra länder. Detta till trols finns del ändå all anledning atl försöka minska användandet av preparaten ytterligare. För att klara av della är man från näringens sida öppen för alt finna nya metoder, och metoder för biologisk bekämpning av bl.a. skadeinsekter har utvecklats och håller ytterligare på atl utvecklas. Försök och ansträngningar görs också för atl finna rätta biologiska metoder all bekämpa l.ex. svampar och angrepp frän dessa.

Avgifier pä handelsgödsel och bekämpningsmedel tas också ut från trädgårdsnäringen. När dessa avgifter en gång infördes, beslutade riksdagen all dessa intäkler skulle användas för bl.a. forskning och utveckling av miljövänliga metoder inom näringarna jordbruk och trädgård. Som vi frän cenlern framhåller i molionen finner vi det angeläget och rikligt att de medel som kommer och kan härröras från trädgårdsnäringen också kommer näringen lill del fulll ut Del borde också vara rimligt atl dessa medel kan användas som omställningsstöd fill de odlare som övergår lill alternativa odlingsformer. Detta skulle vara bra, inte minst med lanke på de önskemål som alltmer kommer från såväl konsument- som producentled all få tillgång fill resp. kunna leverera sådana produkler.

Konkurrens på lika villkor gentemot importen är i dag inte nägon självklar sak för de svenska irädgårdsodlarna. Ulländska odlare får använda och använder sig ocksä av odlingsmetoder som vi i Sverige inle accepierar för vår

Prot. 1988/89:112 11 maj 1989

Trädgårdsnäringen

Prot. 1988/89:112 11 maj 1989

Trädgårdsnäringen

egen odling och produktion. Vi skall inte på något sätt eftersträva atl i vårt land använda oss av dessa meloder. Men så länge de ulnylljas i de länder som vi importerar från och sä länge vi tillåter imporl av produkler som är framställda på detta sätt, sä länge råder det - det kan vi också konstalera -olika förutsättningar i konkurrensen.

För att på något sätt komma lill rätta med dessa konkurrenshämmande faktorer och därmed ocksä åstadkomma konkurrensneutralitet är del av största vikt all vi i Sverige satsar ytterligare på atl ulveckla leknik och metoder för såväl odling som lagring och hantering av de inhemskt producerade varorna. Betydande vinster skulle komma oss alla till del om detta skedde.

I årels budgetproposition, bil. 11, har det skriviis in alt 7 milj. kr. skall användas för rationalisering och energibesparande åtgärder inom trädgårdsnäringen. Enligt centerpartiets uppfattning borde della stöd kunna komma odlare till del också då de samarbetar i olika gemensamma anläggningar. Arbeten av detta slag förekommer, och det finns således alla skäl all stödja även dessa arbeten och ansträngningar.

Jag skulle ocksä med några ord vilja beröra frågan om ett skördeskade-skydd för trädgårdsnäringen. Frän centerns sida har vi under läng lid föreslagil och begärt elt system för skördeskadeskydd för trädgårdsnäringen liknande det för jordbruket. Vi noterar i dag med tillfredsställelse att regeringen nu har hörsammat denna begäran och påbörjat arbelel med utformningen av ell sådanl skydd. Vi avvaklar och ser med stort inlresse fram emol vidare förslag från regeringen i denna fråga.

Herr talman! Med detta vill jag således yrka bifall till reservationerna 1, 3 och 4 i del nu akluella belänkandet JoU20.

Anf. 46 INGVAR ERIKSSON (m):

Herr talman! I jordbruksutskottets betänkande 1988/89:20 beträffande trädgårdsnäringen behandlas några under den allmänna motionstiden väckta motioner. Till belänkandel har också fogats fyra reservationer. En av dessa följer upp moderatmotionen Jo245.

Motionen och reservationen gäller växlskyddd inom trädgårdsnäringen. Trädgårdsnäringens produklionssitualion har komplicerats på grund av all nya sjukdomar och skadegörare kommil in i vårt land. Dessa har fått fotfäste, i vissa fall som en direki följd av alt verksamma bekämpningsmedel numera inte tillåls för inregislrering i Sverige.

Det är mycket angeläget atl skärpa uppmärksamheten på dessa problem. Del är lika angelägel alt effektiva åtgärder vidtas, så att dessa hot mol näringen kan elimineras. Eflersom det är en klar samhällelig ambition atl reducera kemikalieanvändningen sä långl detta nu är möjligl måsle del också vara samhällets skyldighet atl medverka lill alt sjukdomar och skadegörare kan undertryckas med andra medel.

Den mest miljövänliga vägen att gå i della fall är genom en s.k. biologisk bekämpning. Sådan bekämpning är i dag myckel utnyttjad inom växihusod-

lingen av l.ex. tomat och gurka. För prydnadsväxtodlingen och för frilands-produktionen av grönsaker m.m. är dessa bekämpningsmöjlighder ännu otillräckligt utforskade och ulformade. Väsentligt utökade resurser bör alltså genom riksdagen avdelas för att stödja denna forskning framgent. Det är angeläget att användningen av biologisk bekämpning kan breddas till alll fler grödor inom Irädgärdsproduktionen.

Herr talman! Den som i lördags eftermiddag hörde på Sveriges Radio kunde konstatera atl man tex. i Spanien använder meloder som i dag är hell främmande för oss när det gäller bekämpningsinsalser mot insekter i l.ex. tomatodling. Man blir därför väldigt angelägen all framhålla den svenska trädgårdsnäringens plats i sammanhanget. Det gäller för oss alt i riksdagen och även i andra sammanhang försöka bidra till alt information om hur svensk produktion bedrivs kommer allmänheten fill del på ell bältre säll än hilfills.

Vi har genom molionen velal få riksdagens bifall lill elt förslag om skärpt uppmärksamhet när del gäller nya sjukdomar och skadegörare inom trädgårdsnäringen. Vi har också velat ha slöd för insalser för yllerligare forskning kring biologisk bekämpning inom irädgärdsproduktionen. Vi har velat ge vår mening till känna - och vi har hoppals att riksdagen skulle bidra fill alt ge regeringen denna mening till känna - atl finansieringen av de forskningsinsatserna skulle klaras genom en del av de medel som kommer in i form av handelsgödsel- och bekämpningsmedelsavgifler.

Vi har också ell särskilt yttrande fogat till belänkandet. Det gäller skördeskadeskyddei inom trädgårdsnäringen. Vi har från moderala samlingspartiets sida under många är ställt krav på etl sådant skydd. Vi anser del tillfredsställande att regeringen nu, om än enligl vår mening nägol sent, har påbörjal arbetet med alt skapa ett skördeskadeskydd även för trädgårdsnäringen, vilkel vi också har begärt i vår motion Jo258, yrkande 1.

Vi förutsätter nu också all den del av vär molion - yrkande 2 - som gäller frågan om införande av ett s.k. irädgårdskonio med möjlighet till resullalut-jämning över en period kommer att fä en positiv behandling i skalleutskottd; den behandlas nämligen där. Om detta yrkande finge bifall skulle riksdagen på en gång, tror vi, ha löst problemen med skördeskadeskyddei inom trädgårdsnäringen.

Vi är också några moderaler som i en motion yrkat på en ulvärdering av svensk trädgårdsnäring inför del kommande handelssamarbdd och den europeiska inlegralionen. Della yrkande behandlas dock i utrikesutskottet Jag beklagar, herr talman, atl jordbruksutskottet inte fär ta del av och behandla detta yrkande. Jag anser att det hade varil del rikliga. Dä skulle den svenska trädgårdsnäringen och dess förutsättningar i jämförelse med vår omvärld ha kunnat plockas fram i en utvärdering. Jag iror all jordbruksulskoltd har den främsla kompetensen för atl klara den uppgiflen, med de experler och de medhjälpare det utskollel i det här sammanhanget kan ha fill sitt förfogande.

Nu är del emellertid som del är, och vi fär väl fortsätta och längre fram kräva alt de här uppgifterna plockas fram, så all vi kan få klarhet i vilka förutsättningar och chanser den svenska trädgårdsnäringen har i ell större sammanhang. Personligen tror jag liksom moderala samlingspartiet alt

Prot. 1988/89:112 llmaj,1989

Trädgårdsnäringen

Anf. 47 ANNIKA ÅHNBERG (vpk):

Herr talman! Del här betänkandet, som alltså behandlar trädgårdsnäringen med anledning av motioner avgivna under den allmänna motionstiden, är i alla avseenden en tunt belänkande, både med lanke på antalet sidor och med tanke på innehållet. Molionerna rör nämligen i mycket hög grad behovet av en förnyad diskussion kring den långsikliga politiken för trädgårdsnäringen. Riktlinjerna gäller sedan 1979 och måste anses vara i slorl behov av förnyelse.

Det är viktigt atl diskutera trädgårdsnäringens framlida ulveckling i vårt land och vilket behov av insalser från samhällets sida som den utvecklingen kan föra med sig.

Vi befinner oss nämligen i en period av snabb ulveckling. Detta gäller dels med hänsyn till den förändring av jordbrukspolitiken i slorl som vi nu slår inför och den utveckling som kommer alt leda lill ökad imporl även av sådana produkter som trädgårdsnäringen framställer, dels med hänsyn till del snabbt ökande inlressel för alternalivt odlade produkler. Del är i hög grad fallet med produkter från trädgårdsnäringen.

Vid diskussionerna i utskottet och i motioner har därför vi i vpk krävl en översyn av frågor som rör trädgårdsnäringen. I och med att del finns ell slort intresse bland konsumenterna att köpa allernalivt odlade produkter och etl molsvarande intresse bland odlarna all övergå lill alternaliv odling kan samhället göra en mycket värdefull insals genom all stimulera fill en omläggning till alternativ odling.

Nyligen har det beslutals atl stöd lill sådan omläggning kan utgå inom spannmålsodlingen. Vi anser att elt sådant slöd i hög grad också behövs inom trädgårdsnäringen.

Tyvärr är bakgrunden till omläggningsslödel inom spannmålsodlingen inte så myckel ambilionen alt öka den allernaliva odlingen som ambilionen att minska spannmålsöverskottet. Det är synd att del är så begränsade utgångspunkter som ligger bakom stödet Det är kanske ocksä den begränsade utgångspunkten som gör atl del inle har funnils något inlresse från regeringspartiets sida all diskulera behovet av omläggningsslöd inom ytterligare områden, l.ex. inom trädgårdsnäringens område.

Vi i vpk lycker alltså att det är angelägel alt inrätta ell omläggningsstöd för trädgårdsnäringen. I en reservalion lill detta belänkande säger vi att de avgifier som las ul på handelsgödsel och bekämpningsmedel bör återföras och komma näringen lill godo på så sätt att mer resurser satsas på forskning och utveckling av meloder som lar hänsyn till miljön.

En fräga som egentligen inle tas upp i betänkandet har berörts här i debatten. Det är frågan om kontroll av importerade produkter. Det är ju en diskussion som vi har fört många gånger tidigare och som vi säkerl får anledning all återkomma till. Jag delar den uppfattning som framfördes här. Del är oerhörl viktigt alt samma villkor gäller för de produkler som vi importerar som för de inhemskt producerade varorna. Annars riskerar vi alt slå ul det inhemska jordbruket och trädgårdsnäringen som vi ju vel har en jämförelsevis hög kvalitet och använder jämförelsevis litet bekämpningsmedel och insektsmedel.

Den frågan är i själva verkel en kärnfråga i hela diskussionen om jordbrukspolifiken. Det är oerhörl viktigt att vi i en lid då vi diskuterar ökad internationell handel jusl lar upp och beaktar frågan om ell kvalitativt gränsskydd för den svenska jordbruksproduktionen.

Herr talman! Med della yrkar jag bifall lill de reservationer till delta belänkande som företrädare för vpk har underlecknal.

Prot. 1988/89:112 11 maj 1989

Trädgårdsnäringen

Anf. 48 CARL FRICK (mp):

Herr talman! En välutvecklad trädgårdsnäring är en utomordentlig tillgång för ell land. Sverige har med sin nordliga belägenhet och sitt klimal utomordentliga möjligheter för en bra trädgårdsnäring. Längre söderut har man vissa klimatiska fördelar men belastas av betydligt mera omfattande angrepp av allsköns små kräk och svampar som vi oftast är förskonade ifrån i Sverige.

I dag är det så att vi i Sverige inte är självförsörjande när del gäller produkler från trädgårdsnäringen. Ungefär 50 % importerar vi. Problemet börjar redan med fröförsörjningen, eftersom ca 90 % importeras. Framlagningen av nya sorter drivs nu av multijältar som kan palenlera sorter. Dessa företag, som har vinsten som sill främsta mäl och som anpassar fröerna till de olika gifter som man också framställer, kan komma all få förödande verkningar på svensk trädgårdsnäring. Del är i dag så alt många gamla fina och väl anpassade sorter försvinner bort ur de kommersiella sortimenten och ersätts av speciella hybridsorliment med hög avkastning. Det finns grupper i det här landel som ägnar sig ål att bevara gamla sorter. Det är ell fantastiskt viktigt arbele för vår framlid.

Vitsen är här alt skapa ett beroendeförhållande från de stora företagen -ett beroende som kommer att förstärkas i och med den pågående EG-anpassningsproeessen.

Beroendet är också starkt bekymmersamt ur sårbarhdssynpunkl i samband med olika tänkbara kriser.

I slällel för alt delta i en långsiktig ularmningsprocess för den svenska trädgårdsnäringen borde vi inleda en nydanings- och upprusiningsprocess som kan leda lill en bättre självförsörjningsgrad med rikligl odlade produkler och samtidigt ha en möjlighel att erbjuda den europeiska marknaden en vida hälsosammare mal än den som man förmår all producera på kontinenten.

Förutsällningen för en sådan framåtriklad och samordnad polilik måsle utredas, och det är atl beklaga alt utskotlsmajoritelen med socialdemokrater och moderater tillsammans - de gamla parhästarna inom miljöförstörelsens arbetsområde - avslyrker ett så klokt förslag.

Prot. 1988/89:112 Det är över huvud lagd ägnal atl förvåna att socialdemokraterna, som i

11 maj 1989 regeringsställning bara har lyckals prestera en proposifion med anledning av

rr -j ■> j - ■ riksdagens miljöpohtiska beslut i juni 1989, så konsekvent avslår miljöinrik-

Tradgardsnarmgen & j r j j

tade förslag i riksdagen. Det är som om det som oppositionen föreslår inte har något värde alls. När man inte förmår något avgörande gott för miljön av egen kraft borde man från socialdemokratiskt håll rimligen kunna ta till sig något av det myckna som föreslås av andra. I stället väljer man att med betydande konsekvens liera sig med det mest miljöfientliga parliel i riksdagen, nämligen moderaterna. Där försvann miljöglorian från valkampanjen liksom den i dag kom rejält på sned när det gäller de fjällnära skogarna.

Del är en sorts förmälenhet inför och ett förakt för andras förslag när man inle har denna förmåga alt vilja ta lag i andras goda förslag. Jag yrkar bifall lill reservalion 1.

För trädgårdsnäringens framlid är del av största vikl att den görs giftfri så snart som del är möjligt, och därför är det viktigt att samhället ger det stöd som erfordras för atl göra denna förändring möjlig. Det är ju så att trädgårdsnäringen bidrar med medel frän avgifterna på konstgödsel och gifter. Dessa medel måste kunna användas för att underlätta denna vikliga omläggning. Miljöpartiet de gröna har i sin jordbruksmotion under den allmänna motionsfiden lagil upp frågan om ell specielll omslällningsstöd för dem som lägger om lill alternafiv odling och lill dem som redan har gjort det. Det är precis som Annika Åhnberg säger, atl del är ett område där allmänhetens inlresse ökar mycket starkt, och många odlare är intresserade. Därför är det en viktig process all styra in pä.

Del är viktigt alt vi i samhällel utnyttjar alla de möjligheter som vi har och kommer på för alt komma lill rälla med odlingars miljöproblem. Vi skall aldrig glömma bort att de gifter som vi i vårt land tillåter oss att sprida på mal och mark också kommer alt återfinnas såväl i vär mat som i våra vattendrag.

Hur det än är kommer med dagens politik mal atl belamras med gifter vare sig del är odlad mal eller livsmedlet vattnet.

Vi har ell viktigt långsiktigt samhällsansvar all på allvar angripa dessa problem. Samtidigt vill jag passa på att ta upp de här problemen med konlrollen av de importerade livsmedlen. Det måsle vara alldeles självklart att svensk trädgårdsnäring, svensk odling, svenskl jordbruk över huvud tagel kan få lov att konkurrera på samma villkor. Därför måsle vi ha en väl fungerande importkontroll som säger att de varor vi importerar lill del här landet skall uppfylla de krav som vi själva ställer på det svenska jordbruket. Gör vi inle del kommer trädgårdsnäringen, som är akluell i del här fallel, atl kunna slås ul ganska snabbi från den svenska marknaden, och del vore utomordentligt beklagligt med tanke på de goda förutsättningar som faktiskt finns för svensk trädgårdsnäring. Därför yrkar jag bifall till reservation 3.

Anf. 49 INGVAR ERIKSSON (m) replik;

Herr talman! Carl Frick tar verkligen i. Han angriper andra partier för alt

inle seriöst beakta förslag som framläggs av miljöparfiet. Samtidigt är hans

anförande fyllt av hat mol andra parfier och deras ambitioner på miljöområ-

60 det. Jag lycker att del är djupl beklagligl all han inte sansar sig någol litet.

11 maj 1989

Trädgårdsnäringen

Om han hade lyssnat på del anförande som jag för en lilen stund sedan höll, Prot. 1988/89:112

hade han kanske tagit munnen litet mindre full. Han bör behandla människor på det sätt som han själv vill bli behandlad. I det anförande som han nyss höll saknades den ambifionen fullständigt. Jag beklagar detta, inle minst för miljöns skull.

Anf. 50 CARL FRICK (mp) rephk;

Herr talman! Jag lyssnade faktiskt på det tidigare anförandel. Den kritik som miljöpartiet har riktal mot moderat miljöpolifik gäller hela det miljöpolitiska fältet. Man kan gång på gång konstatera att moderala samlingspartiet är ett parti som i alll väsenfiigt skiljer sig ut i energi- och miljöfrågorna på ell säll som innebär atl man långsiktigt inle bryr sig särskill myckel om vår framfid.

Anf. 51 INGVAR ERIKSSON (m) replik;

Herr talman! Jag konstaterar då med beklagande all Carl Frick tydligen inte har tillräckligt besvärat sig med all sälla sig in i vad moderaterna föreslår på miljöområdd. Moderata samlingsparfid har beträffande miljön, liksom andra parfier, ambifioner all göra alll som är möjligl så fort och så bra som möjligt. Men vi har kanske en någol slörre förmåga än Carl Frick atl se till helheten och till möjhghelerna i det korta och inte minst det långa perspektivet. Skall vi få en seriös och bra miljödebatt, måste vi lyssna på varandra och la intryck av varandra. Från moderat sida hoppas vi att det skall vara möjligl att snarl lösa de värsta miljöproblemen. Vi skall försöka alt gemensamt lägga fram de förslag som är möjliga all genomföra i praktisk verklighet, så alt människor får respekt och förlroende för förslagen. Jag tror all del är viktigast att vara reahslisk och saklig i dessa sammanhang. Då tror jag att man når de bästa resultaten. Det är fakfiskt det som är moderala samlingspartiets ambition i de här sammanhangen.

Anf. 52 CARL FRICK (mp) replik:

Herr talman! Jag skall gärna diskulera miljöfrågor med Ingvar Eriksson i samband med en miljöpolifisk debatt. Det här gällde trädgårdsnäringen. Tack för ordet!

Anf. 53 KAJ LARSSON (s):

Herr lalman! Svensk trädgårdsnäring kan indelas i olika delar, tex. fruktodling som i dag till större delen sker i Skåne, bärodling, köksväxlodling och planlskolealster. Men ca 60 % av värdet av dessa odlingar avser prydnadsväxter, medan 40 % gäller ätbara trädgårdsprodukter.

Det importeras också mycket trädgårdsprodukter i dag. Däremot är exporten mycket obetydlig. Bara hälften av den svenska konsumtionen odlas i Sverige i dag, om man ser det värdemässigt. När det gäller importen riktas det krilik, och det har vi hört i debatten i dag, mol odlingen ulomlands och mol de produkter som förs in.

Herr talman! Jag skulle litet grand vilja belysa att del inle bara är fråga om imporl av produkter, utan alt det också rör sig om en kontroll av dem. Frukt och grönsaker har sedan millen av 1960-lalet sfickprovskonlrollerats på

Prot. 1988/89:112 11 maj 1989

Trädgårdsnäringen

rester av bekämpningsmedel. Från 1972 har provtagningen utökats belydligl, och ca 4 000-5 000 prov har sedan dess analyserats årligen. Sedan början av 1980-talel har stickprovskontrollen kompletterats med den s.k. riktade kontrollen. Med riktad kontroll menas alt stickprovstagningen utökas lill att omfatta samlliga parfier av varan från en viss leverantör eller samlliga leverantörer från ett visst land, om del är oacceplabell hög hall av etl visst ämne. I samband härmed utfärdar livsmedelsverket villkor som innebär alt nästkommande partier inte får distribueras förrän de har undersökts och godkänts. Det är alltså denna provtagning som kallas riktad. Målet har varit atl hindra alt partier med otillåtna haller upprepade gånger kommer från samma leverantör för vidarebefordran lill konsumenlerna. Under 1988 kvarhölls 22 % av de provlagna importerade partierna, eller 902 stycken, i avvaklan på undersökning och beslul.

Förra årel analyserades på uppdrag av livsmedelsverket 5 184 prov av färska frukter och grönsaker. Härav innehöll 2,6 % sådana haller av bekämpningsmedel som låg över gällande gränsvärden och tillämpade riktvärden. Totalt utfärdades saluförbud för 50 parlier på sammanlagt 371 lon. Till slor del rörde del sig om paprika från Spanien. Provlagningen har också omfattat 141 prov av djupfrysta och konserverade eller torkade produkter av frukter och grönsaker saml juicer och fruktdrycker.

Med andra ord, det sker en omfattande kontroll, och nu har vi också en ny livsmedelskonlrollsproposilion som innebär alt konlrollen skärps ytterligare. Livsmedelsverket kommer alt fä ökade resurser. Del innebär l.ex. alt man i Helsingborg bygger etl nytt laboratorium för alt man snabbare och effektivare skall kunna göra analyser och utfärda förbud.

I del här belänkandet, som någon sade var tunt, finns del fyra reservationer.

I reservalion 1 vill centern, folkparliel, vpk och miljöpartiet att en utvärdering av trädgårdsnäringens silualion skall komma till stånd. I dag sker del ju myckel inom näringen, även ett närmande lill EG. Därför har majoriteten i utskottet sagt att även om del kan vara bra med en ulvärdering är lidpunklen inle den rätla. Man bör avvakla och se hur följderna blir vid en harmonisering lill EG. Därför yrkar jag avslag på reservafionen.

I debatten har det också talats om miljöforskning och miljöförbättrande ålgärder. I del löpande forskningsprogrammet har det avsatts 17 milj. kr. per år fem år framöver, och detta är pengar som kommer från miljöavgifter. Del har också aviserats en forskningspolilisk proposition. Den skall komma nästa år. Därför, herr lalman, anser jag alt man bör avvakta.

Reservation 4 gäller stöd lill ekonomiska föreningar. Cenlerparliet åberopar här en verksamhel som bedrivs av Kalmar-Öland Trädgårdspro-dukler. Om man vill ge slöd av pengarna under B6 - 7,9 milj. kr. - tror jag att del hela faller på vad som är bestämt i författningssamlingen. Det slår nämligen all medlen skall användas för yrkesmässig trädgärdsprodukfion. Om jag har uppfaltat saken rätt gäller del här inle en trädgärdsprodukfion ulan ell uppsamlande och marknadsförande förelag.

Del sägs också att de här pengarna skall användas till ny teknik som inte är prövad. Om jag rätt har förstått den ansökan som har skickals fill industriverket, och som har blivit avslyrkl där, sä är del fråga om löklork.

jordgubbskyl och sorteringsutruslning. Ansökan ligger på arbetsmarknads- Prot. 1988/89:112
departementet, och ärendel är inte avgjort ännu. 11 maj 1989

Trädgårdsnäringen

Herr lalman! Del var ett tunt betänkandet, och jag lycker inte att det finns anledning att orda mer. Jag yrkar bifall fill utskotlels hemslällan och avslag på de fyra reservationerna.

Anf. 54 ANNIKA ÅHNBERG (vpk):

Herr talman! Kaj Larsson säger att fidpunkten för en översyn av trädgårdsnäringen är illa vald. Del kan ju vara rätt så lill vida att en översyn borde ha gjorls tidigare och att del är litet sent att göra den nu. Men desto slörre anledning finns att inte vänta ännu längre. Del är verkligen hög tid. Syftet med en sådan här översyn måsle ju vara att vi skall förbereda oss inför den ökade internationalisering som förestår, så atl den inle får alla dessa oönskade konsekvenser för den svenska trädgårdsnäringen. Dä är det verkligen dåligl atl vänla ännu längre. Ju längre vi vänlar, desto mer minskar vår handlingsfrihet och våra möjligheter alt på elt planerat sätt möla den ulveckling som vi slår inför.

När det gäller imporlkonlrollen vill jag säga alt del är riktigt atl vi nu också behandlar ell ärende om ökad livsmedelskontroll och att det kommer alt innebära förbättring av den befintliga stickprovskontrollen. Men det är också vikfigt att påpeka att den principiella diskussion som vi nu ofta för här i kammaren gäller om vi skall kunna hävda möjlighelen alt förbjuda imporl av sådana livsmedel som är producerade med meloder eller tillsatser som vi inte tillåter här i vårt egel land, eller om vi bara skall kunna förbjuda imporl av sådana produkler som har mätbara resthalter av någoniing. Problemel med en del meloder och tillsatser är ju just atl vi inte kan mäta dem i produkten. Men vi har ändå av andra skäl - eliska, miljömässiga eller kvalitetsmässiga -sagl nej fill dem i vår egen inhemska produktion. Därmed får vi en situafion med helt olika förutsättningar för den inhemska näringen och de importerade produkterna. Den opposition som hilfills beslår av framför alll centern, vpk och miljöparfiet hävdar att vi ocksä måsle kunna förbjuda imporl av produkter som är tillverkade med de meloder och tillsatser som vi här inle filialer.

Anf. 55 CARL FRICK (mp):

Herr talman! Vi har alltså ett betänkande om irädgårdsnäringspolilik. Vad Kaj Larsson förespråkar är ju faktiskt en icke-politik. Jag är mycket förvånad över del svar som han ger. Utredningen om hur den svenska trädgårdsnäringen skall kunna utvecklas vill han skjuta pä lill efter harmoniseringen med EG. Då har man ingen grund all slå på för en samlad svensk trädgårdsnä-ringspolifik. Del är ett ganska fantastiskt yttrande av Kaj Larsson.

Jag håller med Annika Åhnberg om all den här utredningen skulle ha kommil för länge sedan. Men del är bältre all sätta i gång den - bällre senl än aldrig - så all vi får en fast grund att slå på när del gäller svensk trädgårdsnäring. Delta vill alltså majoriteten beröva oss. Jag lycker att del är en fantastisk icke-pöliiik.

Det är alldeles utmärkt att vi har en kontroll av de produkler som kommer in i landel. Men som sades i föregående anförande är det faktiskt så alt den

Prot. 1988/89:112 11 maj 1989

Trädgårdsnäringen

diskussion som förts här i kammaren har rört någoniing hell annat, nämligen atl den svenska trädgårdsodlingen skall kunna konkurrera på likvärdiga villkor med importen. Har vi bestämmelser i Sverige om saker och ting som vi inte vill utsätta svenska konsumenter och svensk irädgårdsodlingsmark för, så måste vi ju kunna ställa motsvarande krav på de produkler som importeras - atl de är producerade under förhållanden som är likvärdiga dem vi har här i Sverige. Annars rycker vi ju bort grunden för konkurrenskraften, och vi rycker också undan grunden för den folkhälso- och miljöpolitik som vi vill driva här i landel. Släller vi inte detta krav så exporterar vi miljöproblemen och får in produkler som långsiktigt är till skada för den svenska folkhälsan. Om det inte vore så, hade vi inte slälll upp de regler som vi har i det här landet.

Jag är helt fascinerad över Kaj Larssons anförande om icke-lrädgårdspo-litik.

Anf. 56 SVEN-OLOF PETERSSON (c);

Herr talman! När del gäller atl dra upp nya rikllinjer och få en samordning av irädgårdsodlingspolitiken för framtiden säger Kaj Larsson att man bör vänta med delta tills man har selt följderna av en internationell harmonisering. Men lyvärr är det väl så, om vi försl skall avvakla en ökad inlernalionalisering av verksamheterna, atl vi kanske rent av står där en vacker dag ulan alt egenlligen ha någon egen handlingsfrihet på delta område. Jag lycker atl det finns fullgoda skäl för att vi, innan elt sådant närmande sker, utformar vår egen strategi och gör klart vad det är vi själva vill i delta land med näringen och vilka förutsättningar vi vill ge.

När del gäller imporlkonlrollen lycker jag att del är förhållandevis etiskt ofillfredsställande, inte minst för konsumenterna, att import och saluföring sker av produkter som har framlagits pä sådant sätt som vi ej accepierar för de produkler som vi själva tar fram här i landel. Jag lycker alt del borde vara etl oeftergivligt konsumentkrav all se fill atl alla produkler som saluförs är framslällda under samma förutsättningar, inte minsl när det gäller de kemiska medlen i hanteringen.

Beiräffande slödel lill de ekonomiska föreningarna, som berörs i reservation 4, kan det faktiskt bli en hel del pengar över av det som har redovisats i anslaget. Då borde det vara rimligt atl det kan gå till föreningarna. De enskilda odlarna är ju organiserade i föreningarna. Uppsamlande och marknadsföring är en del av den lotala produkfionskedjan och bör därför också kunna få hänföras dit.

rikligl, atl vi bör avvakla och göra denna utvärdering. Prot 1988/89" 112

När det gäller importerade produkler kan vi i Sverige bara ha en kontroll \ \ jyjgj 1939

av produklerna. Del måste ju vara viktigast all vela alt de produkler som är---

importerade och saluförs i Sverige inte innehåller några restprodukter från I rudgardsnäringen bekämpningsmedel eller annal. Den konlrollen sker, och vi har ju också redovisat atl den kommer att skärpas.

Vi kan inte förbjuda import av varor där kemiska bekämpningsmedel har , använts. Om vi skulle ha etl sådanl förbud, skulle vi inle kunna importera j vissa produkter - apelsiner, citroner osv. Därför tror jag att det viktigaste är atl vi har en kontroll vid gränsen, alt vi gör riktiga analyser. Och jag har redovisat alt del kommer atl ske på ett betydligt bättre sätt.

Anf. 58 ANNIKA ÅHNBERG (vpk):

Herr talman! Det halmstrå som Kaj Larsson nu grep efter, när han hävdade all dessa motioner kräver en utvärdering, var så lunl atl jag hoppas alt Kaj Larsson har någon fallskärm alt veckla ut. Jag tror inte all det där halmstråt kommer att hålla.

Det är uppenbarl, om man bemödar sig om att läsa de här mofionerna, att syflel med att göra en utvärdering av den nuvarande situationen är att man också skall göra en planering för framfiden. Kaj Larsson har kanske inte läsl igenom motionerna; i så fall rekommenderar jag en genomläsning.

Men det hoppfulla var, tycker jag, att Kaj Larsson sade alt det nog behövs en utredning när det gäller trädgårdsnäringen, fasl inle nu - del var fel fidpunkt.

Vi vet sedan gammalt att det alltid är fel fidpunkt, när opposifionen kräver någonting. Vi får bara hoppas att regeringsparfiel snarl hittar en litet lämpligare fidpunkt och tar det som anledning alt återkomma lill riksdagen med elt förslag i den riktning vi önskar.

Anf. 59 CARL FRICK (mp):

Herr talman! Jag vill återigen ta upp frågan om livsmedlens kvalitet. Del är faktiskt fullt möjligl att i dag lill Sverige importera apelsiner som icke har besprutats. Det finns olika typer av biodynamiskt odlade apelsiner.

Vad del gäller är naturligtvis all få fill stånd kontrakt med odlare. Man säger helt enkelt: Förutsättningen för atl du skall få leverera är alt du använder vissa givna metoder. Det är en princip som används inom industrin - vill jag köpa en maskin, så specificerar jag vad det är för maskin jag vill ha, och då får jag den också, därför att företagen är intresserade av att konkurrera.

Det vore konstigt om man inte skulle kunna använda samma leknik när del gäller mal, nämhgen att man specificerar vad det är för produkt man vill ha och föreskriver under vilka förutsättningar den skall vara producerad för att kunna klara våra normer. Jag har väldigt svårt att förstå det resonemang som Kaj Larsson och andra för som försvarar den nuvarande dåliga ordningen.

Anf. 60 SVEN-OLOF PETERSSON (c):

Herr talman! Vid exporl av livsmedel av skilda slag från vårt land till andra
länder förekommer det relativt ofta atl det slälls krav på del som produceras, 65

5 Riksdagensprotokoä 1988/89:112-113

Prot. 1988/89:112 vad det innehåller och också i vissa fall hur det har framställts. Jag lycker inle

11 maj 1989 att det borde vara fel att ställa likarlade krav på produkter som vi själva

~ ! ] importerar och sedan konsumerar här i landet.

Luftfartsverkets verk- .. ., . ., ,. ..,, , ...

■ .n.o Del ar viktigt alt vi har en vilja att ställa krav pa del sallel och all slälla upp

samhet 1989/90- .. .. ,_ j , ■ , „ r- , .

for att fa bra produkter som konsumenterna med fullt förtroende kan
1991/92, m.m. .. , .... ..

använda som födoämnen.

Överläggningen i detta ärende var härmed avslulad.

(Beslul fattades efler debalten om bostadsutskottets betänkande 11.)

Kammaren övergick lill alt debattera irafikutskollels betänkande 18 om luftfartsverkets verksamhel 1989/90-1991/92, m.m.

Luftfartsverkets verksamhet 1989/90-1991/92, m.m.

Anf. 61 GÖREL BOHLIN (m):

Herr talman! En av dem som skulle vara med oss i debatten i dag, Anna Wohlin-Andersson, omkom i den tragiska olyckan i förrgår. Vi saknar henne myckel i vår krels i trafikulskotlet

Vi har kommit överens om mellan partiernas förelrädare atl vi inle i dag skall ha någon lång luftfarlspolifisk deball. Partiernas slällningslaganden finns klart redovisade i belänkandel och i de lill betänkandet fogade reservalionerna.

Jag yrkar bifall lill de reservationer lill trafikutskottets belänkande 18 där moderalerna finns med och i övrigt till utskottets hemställan.

Anf. 62 HUGO BERGDAHL (fp):

Herr talman! Jag yrkar bifall lill de reservationer som undertecknats av folkparliledamöterna.

Anf. 63 ANDERS SVÄRD (c):

Herr lalman! Jag yrkar bifall lill reservalionerna 3. 4 och 6.

Anf. 64 VIOLA CLAESSON (vpk);

Herr lalman! Saknaden och sorgen efter Anna Wohlin-Andersson känns övermäktig. Efler katastrofen i måndags upplever jag del som omöjligt atl nu föra en polemisk debalt om flyget. Tanken på tomrummet efter vännen, den kloka och debatlglada Anna, går inte all förtränga.

Herr talman! I respekt för Anna har vi beslutat att slopa debatten om trafikutskottets belänkande 18. Jag ber endasl alt få yrka bifall fill reservalionerna 10, 11, 14 och 15, vilka är gemensamma för vpk och miljöpartiet.

Anf. 65 BIRGER SCHLAUG (mp);

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservalionerna 10, 11, 14 och 15.

Anf. 66 SVEN-GÖSTA SIGNELL (s): Prot. 1988/89:112

Herr lalman! Jag ber all få yrka avslag pä samlliga reservationer och bifall 11 maj 1989

fill utskollels hemslällan. ~-

Andringar ifastighets-

Överläggningen i detta ärende var härmed avslutad. "'" agenm.m.

(Beslut fattades efter deballen om bostadsutskotlels belänkande 11.)

Kammaren övergick till all debattera bostadsutskottets belänkande 11 om ändringar i fastighelsbildningslagen m.m.

Ändringar i fastighetsbildningslagen m.m.

Anf. 67 BERTIL DANIELSSON (m):

Herr lalman! Förslagen lill förändringar i den fasiighetsrällsliga lagstiftningen som behandlas i bosladsutskoltds betänkande 11 har vi moderater i princip inget att invända mol. Effektivitet och förenklingar är bra. Vi siöder dessa åtgärder.

När del gäller boendeinflytandd har vi dock en annan uppfattning än socialdemokraterna. Inflylandel för de boende måsle bäst las lill vara av de boende själva och inle av en anonym organisafion. Anslulningsgraden till hyresgästföreningarna är dessutom ganska dålig. Flyresgästinflytandet bör ulformas så all hyresgäslerna själva eller genom frivillig samverkan i föreningsform ges rätt all utöva inflytandet.

Herr talman! Jag yrkar bifall lill reservafion 1.

I reservation 2 begär vi moderaler atl det görs en utvärdering av de föreslagna förändringarna i fråga om hyresgäsfinflytandd. När förändringar av det här slagel eller liknande görs, är det rimligt atl man undersöker vilka effekler som dessa får och vilka lärdomar man därvid kan dra. Del är svärl alt förslå att majoriteten i ulskollel visar så svagl intresse för dessa frågor.

Herr talman! Jag yrkar alltså bifall även lill reservation 2 och i övrigl lill ulskollels hemställan.

AnL 68 LEIF OLSSON (fp):

Herr lalman! Syftet med ändringarna i fastighetsbildningslagen som vi behandlar i del här belänkandet är förvisso gott. Effekiivisering av förräll-ningsverksamheten är bra, liksom all man lalar om alt ge ökal boendeinflytande såväl vid inrättande av som vid förvallning av gemensamma anläggningar av olika slag. Alt den rätten skall ulvidgas till all gälla hela landet är också bra.

Att del rör sig om krångliga saker vittnar betänkandet om. När del l.ex. gäller reglerna för omröstning i samfällighder har det funnits flera förslag till lösningar, men utskollel har inle slutgiltigt kunnal stanna för något utan skjutit problemen framför sig.

Utskollel har även hafl svårigheter all finna rikligl bra lösningar för boendeinflytandd när del gäller gemensamma anläggningar i nya bostadsområden. Det har varit svårt alt över huvud taget finna nägon som kan företräda blivande husägares intressen.

Prot. 1988/89:112 11 maj 1989

Ändringar i fastighetsbildningslagen m.m.

Herr talman! När det däremol gäller att inrätta gemensamhelsanläggning-ar, nu alltså även ulanför storstadsområdena, har ulskoltets majoritet inle hafl några betänkligheter att faslslälla hur de boendes inflytande skall lagfästas. Här godtar utskottsmajoritelen ingenting annat än en hyresgästorganisation som förelrädare för de boende.

Folkpartiet tycker atl det i stället borde vara de hyresgäsler som direki är berörda av en gemensam anläggning som skall ha inflylande över hur en sådan anläggning skall ulformas. Syftet atl ge hyresgästerna ökal inflylande är som jag sade gott, men det goda syflel förtas ju om man endasl ger organisationerna denna rätt. Från folkpartiets sida anser vi atl det i ställd borde vara självklart all hyresgäsler som berörs själva eller genom frivillig samverkan skulle få ulöva della inflylande över sitt eget boende.

I folkparfiets molion begärs helt enkell all regeringen återkommer lill riksdagen med elt nytt förslag om hur delta bättre och utvidgade hyresgästinflytande skall kunna se ut. I reservationen hänvisar vi till all utskottet under kommande höst skall ta upp frågorna i ett slörre perspektiv. Det ger etl enkelt skäl till att bifalla reservation 1, som jag alltså yrkar bifall lill.

Anf. 69 RUNE EVENSSON (s):

Herr talman! I delta betänkande behandlas olika ändringar i fastighelsbildningslagen, FBL, och i angränsande lagstiftning. Syflel är atl effektivisera förrättningsverksamheten och ge etl ökal inflylande för de boende vid inrällande och förvaltning av gemensamhdsanläggningar. Belänkandet grundas på prop. 1988/89:77, som i sin tur grundar sig på en utredning i frågan som lade fram sitt slutbetänkande 1986. Belänkandel har sedan remissbe-handlats. Remissvaren redovisar en blandad inställning från instanserna men är i huvudsak positiva.

Anläggningslagen, AL, ger alltså möjlighet atl inrätta gemensamma anläggningar för flera fastigheter. De förändringar som nu föreslås är i korthet följande. Utökat hyresgästinflylande, som tidigare gällt storstadsregionerna, skall utökas att omfatta hela riket. Lokal hyresgästorganisation som har avtal om förhandlingsordning skall företräda hyresgäslerna eller, om sådan förhandlingsordning inle gäller, en riksorganisation av hyresgäsler eller en förening som är ansluten till sådan organisation inom vars verksamhetsområde fastigheten är belägen. På della sätt ulformas hyresgästinflytan-det i anläggningslagen i likhet med det som gäller bosladssaneringslagen.

Omröslningsreglerna ändras inte då de föreslagna två modellerna inte vunnit remissinslansernas gehör. Frågan får därför övervägas i elt annal sammanhang. Vidare föreslås att där parterna är överens kan målel avgöras direkt vid ett förberedande sammanträde och alt fastighdsbildningsmyndig-helen vid avstyckning kan begära prövning enligl naturvårdslagen beträffande strandskydd. Servilut kan upphävas om de uppenbarligen saknar betydelse. Utskollel ställer sig bakom förslagen i propositionen.

Till utskottets belänkande har fogats fyra reservationer.

De tre borgerliga partierna och miljöpartiet kräver i en reservation all hyresgäslinflylandd skall utövas av enskilda hyresgäster. Della är kända ståndpunkter ålminslone vad gäller de borgerliga partierna. Atl miljöpartiet ställer sig på den sidan som vill försvaga hyresgäslinflylandd genom

individuelll inflylande i första hand är förvånande, men det är bra all vela var vi har miljöpartiet i dessa frågor.

Den ändring vi nu gör jämställer i princip hyresgästinflytandet i dessa delar med bostadssaneringslagen. Della är lämpligt med de samband som i praktiken kan förekomma mellan dessa lagar, och därför tillstyrks förslagel.

Moderaterna föreslår en utvärdering av hyresgästinflylandet i framfiden. Jag lycker att vi försl måste skaffa oss erfarenheter hur detta fungerar innan vi beslutar all begära någon ulvärdering.

Cenlern och miljöpartiet vill slärka småhusägarnas inflytande vid bildande av gemensamhetsanläggningar genom atl tillåta olika sammanslutningar av småhusägare alt medverka. Utskottsmajoritelen anser alt den medverkan och insyn som småhusägare både enskill och i sammanslutningar har under planskedd får anses väl tillvarata småhusägarnas intressen. Elt problem i sammanhanget är också atl del på småhusägarsidan saknas en slark och enhetlig organisation.

Vpk och miljöpartiet vill all fastighelsbildningslagen skall inordnas i naturresurslagen (NRL). Del är främsl fastighetsbildning ulanför detaljplan och områdesbestämmelser de avser. I PBL sägs atl nalurresurslagen skall tillämpas vid planläggning och byggnadslov. Vid fastighetsbildning inom plan är naturresurslagens bestämmelser lillgodosedda i samband med planskedd. Även i områden ulom plan är det väl sörjt för atl beslämmelserna i naturresurslagen fillgodoses, då bygglov skall prövas enligt denna lag. Fastighelsbildningslagen är en genomförandelag, och dess förande till naturresurslagen skulle inle nämnvärt förändra dagens situation.

Herr lalman! Med det anförda yrkar jag bifall lill bosladsulskoitets hemslällan belänkande BoUll och avslag på reservalionerna.

Prot. 1988/89:112 11 maj 1989

Ändringar i fastighetsbildningslagen m.m.

Anf. 70 VIOLA CLAESSON (vpk):

Jag vill börja med alt yrka bifall till vpk-mp-reservafion nr 4 om formell koppling mellan nalurresurslagen (NRL) och fastighelsbildningslagen (FBL). Reservationen är en uppföljning av en parlimolion som vpk lyvärr inte fått gehör för hos majoriteten i utskollel. Jag återkommer slrax till vårl förslag.

I ett särskilt yttrande, gemensaml med cenlern och miljöpartiet, har vpk velal undersiryka alt bostadsutskotlet i en enhällig skrivning förutsätter all regeringen snabbt kommer tillbaka till riksdagen med elt förslag om ett rättvist boendeinflytande vid skilda boendeformer. Vi förväntar oss alltså att regeringen nu tar fasta på utskotlels krav.

I vpk:s molion nr 11 argumenterar vi för en komplettering av FBL så alt den rimmar med NRL:s beslämmelser om hushållning. Ingen vill i dag öppel tillstå att vi inle behöver hushålla med alla naturresurser.

Vid remissbehandlingen av förslagel lill ny naturresurslag ansåg också flera instanser att bl.a. FBL skulle anknytas lill NRL. Detta omnämns helt följdriktigt i det utskottsbetänkande som vi nu diskuterar. Här nämns också all departementschefen i proposition 1985/86:3 framhållit att del finns situationer som kan ge anledning lill en koppling mellan lagarna. Det är bl.a. med hänvisning till departementschefens påpekanden som vpk nu krävl en komplettering av såväl FBL som NRL. Vi anser inle att det krävs en utredning innan detta kan bli möjligt

Anf. 71 AGNE HANSSON (c):

Herr talman! Propositionen och betänkandet bygger i alll väsentligt på förslag från fastighetsbildningsulredningens belänkande och gäller de huvudförslag som där finns. Eflersom vi medverkal i ulredningen fär vi nalurliglvis från centerns sida stå bakom dessa förslag lill effekliviseringar och förenklingar. Den skiljaktiga mening som del här i första hand rör sig om gäller boendeinflylandefrägorna, och de fanns med även i ulredningsarbdd.

Frän cenlerns sida vill vi ha ell vidgal boendeinflytande för alla boende. Del bästa sättet atl fä elt ökal engagemang och elt ökal boendeinflyiande är nalurliglvis att äga sin bostad. Men hyresrätten har sin givna plals, och dä måsle inflytandet vidgas även för hyresgäslerna, för det ger ökat engagemang i boendet.

Förslagen i propositionen och vad majoriteten säger i utskottsbelänkandet inskränker inflylandel pä ell säll som vi lycker är felakligl och som vi inle kan slälla upp på.

Det gäller dels boendeinflytandd över bildandet av gemensamhdsanläggningar, vilkel las upp i reservalion 1. Del har här i deballen berörts av såväl Bertil Danielsson som Leif Olsson, och jag kan i sak ansluta mig till vad de har sagl.

Jag yrkar därmed bifall lill reservalion 1.

Hyresgäslrörelsen har en viklig funklion all fylla. Vår inslällning i sakfrågan är inle ägnad all försvaga dess slällning. Del vill jag gärna ha sagl i delta sammanhang. Ett vidgal boendeinflyiande måste, som inflylande i alla andra sammanhang, ulgå ifrån och utövas av dem som direki berörs. Det är en grundläggande ideologisk princip som centern har när det gäller alla slags demokralifrågor. Detta bör självfallel gälla även här. Därför måsle del skapas möjlighel för hyresgäslerna - som direki berörs av åtgärder enligl bosladssaneringslagen och andra lagar pä della omräde - lill elt inflytande även om de inle lillhör hyresgäslrörelsens riksorganisalion. Enda kravet för förhandlingsordning bör vara den juridiska formen som föreningslagen förutsätter, dvs. alt man skall ha bildat en förening genom vilken etl inflytande kan utövas - således inle ell inflytande för den enskilde hyresgästen.

Herr talman! Reservalion nr 3 berör boendeinflyiande i s.k. slorkvarter. Det är centerns och miljöpartiels ledamöter i utskoltd som slär bakom denna reservalion. Här behandlas boendeinflytandd vid bildande av gemensamhetsanläggningar i nybyggnadsfall. Ofla är del någon exploatör som exploaterar och bygger etl nytt bostadsområde, där vissa gemensamhetsanläggningar kommer lill stånd och är färdiga efler del all de nya enskilda egnahenisägarna har förvärvat sitt hus och skall flytta in. De får en eller flera gemensamhdsanläggningar så all säga på köpel som de varken kunnal

påverka utformningen av eller ansett sig ha intresse eller behov av. Vi anser all detta är fel, och ell säll att komm'a till rätla med förhållandet är atl låla organisationer för smähusägarna utöva detta inflylande. Herr talman! Jag yrkar härmed bifall till reservation nr 3.

Anf. 72 KRISTER SKÅNBERG (mp):

Herr lalman! I proposition 1988/89:77 som handlar om ändringar i fastighelsbildningslagen föreslås ändringar i syfte att effektivisera förrätt-ningsverksamhelen och ge ökat boendeinflytande vid inrällande och förvallning av gemensamhdsanläggningar. Delta dubbla syfte är delvis motsägande; och därför krävs del här en balansgång.

När det gäller miljöparliels synsäit vill vi framför alll vidga de boendes inflytande. Miljöpartiet de gröna vill nämligen att alla skall ha slörsla möjliga inflylande över sill boende. Del är de boende själva som skall ha direklinfly-lande och ha möjlighel atl genom egna insalser och åtaganden påverka sin boendemiljö och sina boendekostnader. Det är ju självklarl all de boende - i den mån de är hyresgäster - om de så önskar kan ge sina lokala, regionala eller cenlrala hyresgästföreningar rätt att föra deras talan.

Det som frågan nu gäller är anläggningslagens 7 §. Vi vill alt den skall utformas så all hyresgäslerna själva eller genom frivillig samverkan i förening ges räll alt ulöva inflytande över bildandet av gemensamhdsanläggningar. Jag vill därmed yrka bifall lill reservation nr 1, där cenlerns, folkparliels, moderaternas och miljöpartiels representanter i utskottet har avgell en gemensam reservation. Jag inbjuder övriga partiers representanter atl slödja reservationen för all öka de boendes inflytande.

För reservalion nr 3 har Agne Hansson redan gett en god motivering. Jag vill bara yrka bifall till reservalion 3.

Slulligen när del gäller reservation nr 4, som handlar om all skapa en formell anknytning mellan fastighetsbildningslagen och nalurresurslagen saml mellan nalurresurslagen och minerallagsfiflningen, har Viola Claesson i sitt anförande nyss givit moliv för delta. Jag yrkar bifall lill reservalion nr 4.

Jag hoppas atl jag härigenom har klargjort var mijöparliel slår när det gäller dessa frågor.

Överläggningen i delta ärende var härmed avslutad.

Kammaren övergick lill atl fatta beslul i de förevarande ärendena.

Jordbruksutskottets betänkande 17

Mom. 1 (inventering och ulvärdering av pågående djurförsök)

Utskottets hemställan bifölls med 261 röster mot 34 för reservation 1 av Annika Åhnberg. 1 ledamot avstod från alt rösla.

Mom. 2 (rutiner och tekniker att mildra försöksdjurens obehag och lidande) Utskottets hemställan - som slälldes mol reservalion 2 av Annika Åhnberg - bifölls med acklamation.

Prot. 1988/89:112 11 maj 1989

Ändringar ifastighets-bddningslagen m.m.

Prot. 1988/89:112 Mom. 4 (utvärdering av allernaliva testmetoder m.m.)
11 maj 1989 Först biträddes reservalion 4 av Annika Åhnberg - som ställdes mot

utskottets hemslällan med den ändring däri som föranleddes av bifall lill motion Jo532 av Birger Schlaug och Åsa Domeij i molsvarande del - med acklamation.

Härefler bilräddes reservation 3 av Karl Erik Olsson och Lennart Brunander med 38 rösler mot 34 för reservalion 4 av Annika Åhnberg. 224 ledamöler avsiod från alt rösta.

Slulligen bifölls utskottets hemställan med 229 röster mot 66 för reservalion 3 av Karl Erik Olsson och Lennarl Brunander. 2 ledamöler avsiod från all rösla.

Mom. 6 (ulbildning och informalion om alternativa meloder)

Ulskotlds hemställan bifölls med 261 rösler mol 35 för reservation 5 av Annika Åhnberg. 1 ledamot avstod från alt rösta.

Mom. 8 (samlal program för forskning kring allernaliva metoder)

Utskottets hemslällan bifölls med 227 rösler mol 68 för reservalion 6 av Karl Erik Olsson m.fl. 2 ledamöter avstod från all rösta.

Mom. 9 (representation i de diska nämnderna)

Först biträddes reservation 7 av Bengt Rosén och Anders Castberger med 40 röster mot 18 för utskottels hemslällan med den ändring däri som föranleddes av bifall till molion Jo532 av Birger Schlaug och Åsa Domeij i motsvarande del. 239 ledamöter avstod från atl rösta.

Härefler bifölls ulskoltets hemställan med 260 röster mot 37 för reservation 7 av Bengt Rosén och Anders Caslberger.

Mom. 10 (allmänhetens insyn i den etiska prövningen)

Utskottets hemställan bifölls med 263 röster mot 34 för reservation 8 av Annika Åhnberg.

Mom. Il (försöksdjursavgift)

Utskottets hemställan bifölls med 261 röster mol 35 för reservation 9 av Annika Åhnberg. 1 ledamot avstod från att rösta.

Mom. 17 (pälsdjursuppfödning)

Utskollels hemslällan bifölls med 259 röster mol 36 för reservation 10 av Annika Åhnberg. 1 ledamot avstod från alt rösla.

Övriga moment Ulskollels hemslällan bifölls.

Jordbruksutskottets betänkande 20

Mom. I (irädgårdsnäringspoliliken)

Ulskoltets hemställan bifölls med 192 rösler mot 105 för reservation 1 av Bengl Rosén m.fl.

Mom. 3 (miljöförbättrande ålgärder) Prot. 1988/89:112

Försl bilräddes reservation 3 av Lennart Brunander m.fl. med 72 röster 11 maj 1989 mot 58 för reservation 2 av Sven Eric Lorentzon m.fl. 167 ledamöter avstod från att rösta.

Härefter bifölls utskottets hemställan med 171 röster mot 69 för reservalion 3 av Lennart Brunander m.fl. 57 ledamöler avsiod från atl rösla.

Mom. 5 (stöd till ekonomiska föreningar)

Utskottets hemställan - som slälldes mol reservation 4 av Lennarl Brunander och Karin Starrin - bifölls med acklamation.

Övriga moment Utskottets hemställan bifölls.

Trafikutskottets betänkande 18

Mom. 1 (privatisering av SAS)

Utskottets hemställan bifölls med 240 röster mol 57 för reservalion 1 av Görel Bohlin m.fl.

Mom. 2 (koncessionsgivningen för "utrikes primärlrafik")

Utskollels hemställan - som slälldes mol reservalion 2 av Görel Bohlin m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 3 (koncessionsgivningen för "utrikes sekundärtrafik")

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 3 av Anna Wohlin-Andersson och Elving Andersson - bifölls med acklamation.

Mom. 4 (koncessionsgivningen på det inrikes primärnälel)

Utskottets hemslällan bifölls med 172 röster mot 123 för reservation 4 av Anna Wohlin-Andersson m.fl.

Mom. 7 (fillstånd lill charterflygningar från och till ullandel)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservalion 5 av Görel Bohlin m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 9 (trafikpolitisk prövning av flygplatsinvesteringar)

Utskottets hemställan - som slälldes mot reservalion 6 av Anna Wohlin-Andersson m.fl. - bifölls med acklamafion.

Mom. 10 (LFV:s affärs- och myndighetsfunktioner)

Ulskotlds hemställan - som slälldes mol reservation 7 av Görel Bohlin m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 12 (nivån på trafikavgifterna)

Ulskoltets hemställan - som ställdes mot reservafion 8 av Görel Bohlin m.fl. - bifölls med acklamation.

Prot. 1988/89:112 Mom. 13 (avgifter för ärlig luflvärdighelskontroll)

11 maj 1989 Utskottets hemställan - som ställdes mot reservalion 9 av Görel Bohlin

m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 16 (halvering av investeringsprogrammet)

Utskottets hemställan bifölls med 259 röster mol 34 för reservalion 10 av Viola Claesson och Roy Ottosson.

Mom. 17 (vissa villkor för en tredje bana på Arlanda)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 11 av Viola Claesson och Roy Ollosson - bifölls med acklamation.

Mom. 20 (finansiering genom elt finansieringsbolag och på kredilmarknaden)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservalion 12 av Görel Bohlin m.fl. - bifölls med acklamafion.

Mom. 22 (Stockholm-Bromma flygplats)

Utskollels hemslällan - som ställdes mot reservalion 13 av Görel Bohlin m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 23 (etl återupptagande av Tullingeprojekld)

Utskotlels hemslällan - som ställdes mot reservalion 14 av Viola Claesson och Roy Ollosson - bifölls med acklamation.

Mom. 25 (ny flygplats för Karlsladsregionen)

Utskottets hemställan bifölls med 259 röster mot 34 för reservalion 15 av Viola Claesson och Roy Ollosson. 1 ledamol avstod från att rösta.

Övriga moment Ulskoltets hemställan bifölls.

Bostadsutskottets betänkande 11

Mom. I (boendeinflyiande för hyresgäsler)

Utskollels hemslällan bifölls med 150 rösler mot 143 för reservation 1 av Agne Hansson m.fl. 2 ledamöter avstod från all rösta.

Mom. 2 (ulvärdering av hyresgäslinflylandd)

Ulskoltets hemställan - som slälldes mol reservalion 2 av Knut Billing m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 4 (boendeinflytande i s.k. slorkvarter)

Utskottets hemslällan bifölls med 240 rösler mol 52 för reservalion 3 av Agne Hansson m.fl. 1 ledamot avsiod från all rösta.

Mom. 6 (en formell anknytning mellan NRL och FBL)
Utskottets hemställan bifölls med 260 rösler mol 35 för reservalion 4 av Jan
74 Slrömdahl och Christer Skånberg.

11 § Meddelande om fråga

Meddelades atl följande fräga framställts

den 10 maj

1988/89:642 av Sten Andersson i Malmö (m) till statsrådet Maj-Lis Lööw om reglerna för verkställighet av utvisningsbeslut:

Enligl uppgifl har en utlänning, som enligt regeringsbeslut skall ulvisas ur Sverige, befunnil sig i riksdagen i hopp om atl där söka skydd. Polisen var tveksam till verkställande av utvisningsbeslutd på grund av utlänningens vislelse i riksdagshuset.

Dd är förvånansvärt att lagsliflningen är så oklar alt polisen tvekar verkställa utvisningsbeslutd i ovan nämnda fall. Riksdagens lokaler borde i delta fall inle vara mer skyddande än andra platser!

Om man i riksdagen, landets lagstiftande församling, kan agera på etl sätt som inte är tillåtet på andra håll, så kan den uppkomna situationen få slora konsekvenser.

Är statsrådet beredd alt vidla ålgärder så alt polisen inle hindras i sin verksamhel vad gäller verkslällande av utvisningar på grund av lydligen alltför oklara regler?

12 § Kammaren åtskildes kl. 17.35.
In fidem

BERTIL BJÖRNSSON

/Gunborg Apelgren