Riksdagens protokoll 1988/89:107

Tisdagen den 2 maj

Kl. 14.00

Förhandlingarna leddes lill en början av andre vice lalmannen.

1 § Upplästes och lades till handlingarna följande från valprövningsnämn-den inkomna

Berättelse om granskning av bevis för rikdagsledamot och ersättare för riksdagsledamot

Till valprövningsnämnden har från riksskatteverket inkommit bevis om all Bengt Hurtig (vpk), Piteå, utsetts till ny ledamol av riksdagen fr.o.m. den 1 oklober sedan Paul Lesiander (vpk) avsagt sig sitt uppdrag som riksdagsledamot. Till ersättare för riksdagsledamot har utsetts Karin Nilsson, Kalix-Nyborg, och Bernhard Winsa, Gällivare (båda vpk).

Valprövningsnämnden har denna dag granskat bevisen och därvid funnit atl de blivit utfärdade i enlighet med 15 kap. 1 § vallagen. Stockholm den 27 april 1989 Stig Nordlund

/Sven-Georg Grahn

2 § Justerades protokollet för den 21 april.

3 § Föredrogs men bordlades åter FinansulskoUds betänkanden 1988/89:FiU26 och FiU27 Skatleulskoliets betänkanden 1988/89:SkU27 och SkU32 Juslitieulskollels belänkande 1988/89:JuU22 Utrikesulskottels belänkande 1988/89:UU22

4 § Föredrogs

socialförsäkringsulskoUds belänkande

1988/89:SfU17 Invandring (prop. 1988/89; 100 delvis och prop. 1988/89:105).

Prot. 1988/89:107 Invandring

2 maj 1989

Invandring

Anf. 1 GULLAN LINDBLAD (m):

Herr talman! Den viktigaste invandrarpolitiska frågan just nu är att förkorta väntetiderna i förläggningarna sä, all människor som här söker en fristad snabbi kan få etl beslul huruvida de får slanna i Sverige eller inte. Del är djupl olillfredsslällande alt människor skall behöva vänta i ovisshet -kanske upp till ell par år - utan all fä besked. Det utspelas slora tragedier inför våra ögon när enskilda människor och familjer hoias av ulvisning efler del alt de har vislats här under läng tid och hunnit rota sig. Vi är alla överens om nödvändigheten av en ändring, och vi hoppas därför mycket pä invandrarverkets nya decentraliserade organisafion, som skall träda i krafl den 1 juli i år. Samtliga oppositionspartier har motionerat om en anslagsökning om 20 milj. kr. ulöver propositionens förslag, alllsä den anslagsökning som invandrarverket anser sig behöva för atl klara sin vikliga uppgifl. Delta är faktiskl ulskollds samfällda förslag, vilket jag gärna vill ullrycka min uppskallning och lillfredsslällelse över, liksom min förhoppning atl verksamheten skall fä en god start och bli framgångsrik. Därtill krävs ell engagemang frän oss alla.

Herr lalman! Del råder slor samslämmighd om de övergripande målen för en human och generös flykting- och invandrarpolitik. Del kan kanske därför synas något egendomligt alt del till delta betänkande är fogat inte mindre än 36 reservationer och ell anlal särskilda yllranden. Jag vill lolka detta sä, all det finns ett myckel stort engagemang i dessa frågor och all samlliga partier vill bidra med sina förslag lill förbällringar. Inget parti uttrycker nägon negativ uppfattning. Det betänkande vi nu skall diskutera kommer i slutet av detta riksmöte atl följas av ytterligare etl belänkande och en debatt i anledning av den proposition om en ny utlänningslag som jusl nu är under behandling i utskottet.

Jag går nu över till reservalionerna 15, 18, 19, 20, 22, 23, 25 och 28 med moderala förelrädare, antingen ensamma eller tillsammans med företrädare för något annal parti. Jag ber att redan nu få yrka bifall till dessa reservationer, som jag denna gäng skall beröra mera sammanfattningsvis.

Vi framför - liksom ytterligare ett par partier- värt tidigare krav pä en ökad flyklingkvot, från vårl häll utan nägon precisering i anlal. Vi anser med lanke pä flyklingsilualionen i världen all värl land bör kunna slälla upp för de mesl behövande flyktingarna i världen, nämligen de som kanske under stor del av sill liv sitter i flyktingläger runt om i hela vår värld.

Det är elt oerhört bekymmer alt del finns lusentals flyktingar med uppehällstillständ kvar vid flyktingförläggningarna pä grund av all del inle finns nägon kommunplals för dem. Vi måsle finna lösningar pä della problem. En orsak kan vara all kommunerna - irols högkonjunkluren och bristen pä arbetskraft - måste dras med mycket slora koslnader för socialbidrag efter de första tre åren. Enligt vår uppfattning bör ett förlängt statligt ansvarstagande därför diskuleras.

Ett friare resursulnyltjande för kommunerna, l.ex. för beredskapsarbete med någon form av flyklinglön, när del gäller de statliga medlen är också ägnat all öka kommunernas vilja all ta emol flera flykfingar. Eflersom vi alla

Invandring

är kommunmedlemmar anser jag, herr lalman, all vi pä orl och slälle sä långl PrOt. 1988/89:107 möjligt bör verka för all kommunerna öppnar sin famn mera för flyktingarna 2 maj 1989 än vad de i dag gör.

Bostadsfrågan är kanske del allra slörsla problemel, men det fär inte förbli olösligt. Vi anser atl det är vikiigare att flyktingarna kommer ul i kommunerna och där evenluelll fär vänla på en boslad i en genomgängslägenhd än all de Ivingas vara kvar i en förläggning. Slalen får i della fall vara beredd alt ikläda sig etl större ansvar.

Nu pågår en översyn av beslämmelserna vad gäller kommunernas möjligheler all använda de slalliga medlen, och beiräffande bostäder disponerar invandrarverket numera över etl mindre anslag. Vi anser emellertid all arbelel bör inlensifieras på dessa punkler och all regeringen snarasl bör komma med förslag.

Del finns lyvärr oroande lecken pä en flyklingfienllighd i värl land. Vi anser all sådan flyklingfienllighd, som oflasl beror på okunskap och brislande informalion, pä alla säll bör motverkas. Ell säll är atl undvika särbehandling av flyktingar, som lätt kan missförstås. Della är en punkl som bl.a. diskrimineringsombudsmannen har lagil upp vid flera fillfällen. Vi anser l.ex. all del är fel om flyklingarna får gä före i olika köer. Vi menar all bosältningslän bör beviljas i stället för direkla bidrag. Flyklingarna har visal atl de har resurser att klara myckel själva. De är inilialivkrafliga människor, och bidragsberoendet kan vara direki stävjande när del gäller deras snabba inlemmande i värt samhälle.

Många flyktingar kommer från länder med en stark hantverkstradition. Vi kan se all mänga av dem har startat företag här av olika slag. Tack vare våra invandrare har vi fått en viss hantverkets renässans. Vi bör på alla sätt underlätta för invandrarna all slarla egna förelag, men också underrälta dem om de problem och svårigheler som de kan möla pä della område. Kommunernas invandrarbyråer bör kunna förmedla konlakler med småfö-relag, småförelagarorganisalioner osv.

I vissa andra länder lilläls organisationer av olika slag spela en längl större roll när del gäller flyktingmotlagandd än här i Sverige. Vid ulskoltets besök i Nya Zeeland kunde vi l.ex. konstalera atl de olika kyrkorna och samfunden ekumeniskt svarade för hela invandrarpolitiken - delta sagt utan jämförelse i övrigt. Det är ju numera vederlagd alt organisationer och enskilda kan driva förläggningar, men olika organisationer borde dessulom kunna bidra myckel mera lill etl positivt flyktingmottagande än de har möjlighet alt göra i dag. Det kan bl.a. gälla organiserandet av fadderverksamhet, informationsverksamhet och liknande. Regeringen bör enligt vär uppfattning se över pä vilka säll organisationernas länderkunskap och ideella engagemang bällre kan tas till vara än i dag.

I reservalion nr 28 uppmärksammar vi tillsammans med folkpartiet och miljöparfiel de handikappade asylsökandenas och flykiingarnas silualion. Del är viktigt alt rehabiliterande åtgärder sätts in snarasl möjligl och all personalen på förläggningarna lar inilialiv till all de handikappade verkligen får fillgång lill de hjälpmedel de behöver och har rätt lill enligl lagen om asylbisländ. Del bör också klargöras vem som har ansvarel för atl rehabilile-

Prot. 1988/89:107 ringen genomförs och vem som skall bekosta den. Åtgärderna fär inle
2 maj 1989 fördröjas pä grund av oklarheter.

Invandring

I några frågor har vi nöjt oss med särskilda yllranden. Del gäller l.ex. handläggningsliderna, där vi anser all invandrarverket bör kunna nå målet, inte minst genom den ökade anslagstilldelningen.

Tillsammans med folkparliel och miljöpartiet har vi understrukit behovel av meningsfull sysselsättning i förläggningarna för all molverka tristess och passivisering. Vi anser alt de asylsökande och flyktingarna l.ex. bör kunna delta i arbelel på förläggningarna. En arbetsgrupp ser nu över möjligheterna lill en meningsfull sysselsällning vid förläggningarna. Vi ulgär dä även ifrån all man löser frågan om svenskundervisning allaredan vid förläggningarna pä ell bra säll.

Frågan om ålervandring ses nu över av invandrarverkd, och vi vill undersiryka vikten av alt dessa frågor ägnas ökad uppmärksamhet.

Tillsammans med folkparliels represenlanler i ulskottd har vi slutligen ullalat all stålen bör la ett ökal ansvar för tortyroffer, och vi kan härvid konstalera all socialutskottet nyligen ullalat sig för olika stödverksamheter för invandrare med svåra psykiska och fysiska men. Mol den bakgrunden har vi nöjt oss med etl särskill yttrande. Vi fattade dessutom häromdagen ell beslut i den frågan, så vad göras kan är väl delvis allaredan gjorl.

Jag yrkar, herr lalman, slulligen bifall lill de reservationer som undertecknats av moderater, och i övrigl lill utskottets hemställan.

Anf. 2 MARIA LEISSNER (fp):

Herr lalman! Under lång tid har de långa handläggningsliderna koslal alllför myckel, både när det gäller mänskligt lidande för den enskilde flyktingen och när det gäller slatliga resurser. Della belänkade handlar huvudsakligen om invandrarverkels resurser och om den nya anslagsslruktur som är en följd av invandrarverkels nya organisafion. Ambilionen är bra, och del är hell nödvändigl all förkorta de länga handläggningstiderna. Handläggningstiderna har genom åren skapat otaliga mänskliga tragedier och gjorl asylsökande lill psykiska vrak i vissa fall. Del har förekommit självmordsförsök, och situationen har varil oerhört nedbrytande för såväl barn som vuxna.

I belänkandel såväl som i övrigl finns della effektivitelsrnäl mycket klarl ullalal som en ambifion från regeringens sida. Dess värre överskuggar den ibland andra ambitioner för invandrings- och flyktingpolitiken. När målen för flyktingmotlagandd l.ex. las upp i proposilionen, nämns ingenting om all del är vikligl all åsladkomma etl värdigt mottagande av den asylsökande. Flyklingperspeklivel är underordnat också när man talar om utvärderingen av det nya systemet. Vi föreslår därför atl även flyktingarnas erfarenheter av det nya syslemel skall läggas lill grund för utvärderingen.

Vi stöder förslagel om en regionalisering av invandrarverket och därigenom också en förändring av anslagsslrukluren. Regeringen har tyvärr, enligl vår mening, bantat för hårl i invandrarverkels äskande. Del är myckel tillfredsställande atl elt enigt utskott nu lägger ytterligare 20 miljoner till invandrarverket. Invandrarverket har på elt föredömligt sätt gjort klart vilka besparingar som invesleringar nu i ell bällre syslem kan åstadkomma. Del är vikligl all man nu får de medel som behövs för atl organisationen skall få de

bäsla förulsätlningarna när den sjösätts. Ingen skall kunna säga atl det huvudsakligen misslyckades därför alt riksdagen inte ville ställa ekonomiska resurser lill förfogande.

När det gäller effektivilelen och ambilionen atl korta handläggningstiderna har vi inget att anmärka på den politiska viljan hos regeringen. Däremot finns en betydande risk atl de andra delarna i invandrar- och flyktingpolitiken glöms bort. Värdigheten i mottagandet har jag redan nämnt. Rättssäkerheten, medmänskligheten och generositeten lider och har lidit nederlag gång efter annan. Tyvärr är det i dag inget undanlag från delta.

Jag vill ta upp några av de punkler där folkpartiet har reserveral sig i belänkandel. Att flyktingbarn har särskilda behov är något som gång på gång konstateras i allmänna ordalag, i propositioner och i vackra högtidstal. När man dock kommer lill de särskilda yrkanden om ålgärder som skulle kunna förbätlra för barnen, är del inle alllid så slor polilisk uppsluining. Vi har l.ex. inle fåll med oss majoriteten när det gäller en förtur för ulredning av barnfamiljer. Man kan inle enbarl avvisa värl krav med all säga atl handläggningstiderna kommer atl förkortas. Vi vel ju alla all det även i forlsällningen kommer atl finnas fall där handläggningsfiderna är långa. Vi har dessulom ännu inte i verkligheten sell atl handläggningsliderna skulle ha förkortats till maximalt fyra månader. Det är självfallet nödvändigt att barnfamiljer får förtur under sädana förhållanden.

Folkpartiet har också föreslagit all del skall finnas särskilda förläggningar för barnfamiljer. Del beror på all barnen i dag inle alltid får den uppmärksamhel och den hjälp som de behöver på förläggningarna. Del kan vara en poäng atl säga alt vissa förläggningar särskilt skall anpassas lill barnfamiljer med personal som är kompetent all la hand om barn och med ordentliga lekplatser och andra facililder för barnfamiljer. Del är kanske inle möjligl all åsladkomma detta på varje förläggning. Därför har vi reserveral oss lill förmån för detta krav.

När det gäller placering av ensamma barn säger utskottet i betänkandet all man i huvudsak bör tillgripa fosterhemsplacering. Tyvärr är det inle självklart all det alllid är del bästa för barnet. Del har visat sig i en del fall att fosterhemsplacering kan innebära långt fler problem än vad en placering på en institution kan medföra för barnel. Vi menar därför atl del i varje fall är nödvändigt med en flexibilitet så att man inle i första hand reflexmässigt tillgriper en foslerhemsplacering.

Krav på barnhälsovård är ju ytterligare etl område där vi lyvärr har tvingats reservera oss. I sammanhanget vill jag också påpeka atl socialslyrelsen nu har rekommenderat landstingen alt upprätta särskilda barnpsykialris-ka team för att la hand om just barnens behov. Med de regler som vi nu har om all enbarl akutvård skall ges är det svårl för alla asylsökande, men del är särskill svårl för barnen. Ålerigen vill jag påminna om atl del inle på någol sätt är förverkligat eller ens kommer alt förverkligas för alla asylsökande atl ingen skall behöva vänta mer än fyra månader på utredning. Det är därför utomordentligt väsentligt atl uppmärksamma barnens behov av hälsovård.

Vi har även en reservation beträffande den psykosociala kompetensen på förläggningarna. Vi anser atl del vore värdefulll om de asylsökande fär tillgång till psykosociall utbildad personal på bäde ulredningsförläggningar-

Prot. 1988/89:107 2 maj 1989

Invandring

Prot. 1988/89:107 2 maj 1989

Invandring

na och de mera permanenla förläggningarna. Denna personal skulle kunna bistå flyktingarna i en kaotisk period av livet.

Även handikappade asylsökandes behov måsle särskill uppmärksammas.

Biståndsreglerna för asylsökande är i dag sä utformade all man under den lid man är asylsökande har mindre pengar än vad man fär sorn flykting när man har fåll uppehållstillstånd. Meningen är alt det skall röra sig om en kortare tid. I del perspektivet kan det måhända vara rimligt all man fär leva på en lägre nivå. I elt längre perspektiv blir del ulomordenlligl svårl all klara sig pä de myckel magra resurser som ställs lill förfogande för de asylsökande. Vi i folkpartiet har därför föreslagil en säkerhetsventil pä fyra månader, så all den som har väntat mer än fyra månader skall komma i fråga för de regler om bistånd som gäller människor med uppehållstillstånd i Sverige. Del är rirnligl med lanke pä all fyra månader är jusl den lid som regeringen har sagl vara maximal lid för hur länge man skall behöva vänla pä besked.

Folkparliel har i flera olika sammanhang akiualiseral kravel pä genorn-gångsbosläder. Del slora problemel när flyktingar skall utplaceras i kommunerna är all kommunerna inle har fillräckligl många bosläder. Del är därför väsenlligl all slalen använder alla möjligheler som slär i dess makl för atl se lill all kommunerna har bosläder atl erbjuda sina flyktingar. Av del skälel har vi många gånger pekal på all del är väsenlligl all slalen bidrar ekonomiskl och på annal sätt inilierar försöksverksamhel med genomgängs-bosläder för flykfingar. Mol bakgrund av all man håller på all se över ersättningen till kommunerna avvaktar vi i dag och lägger endast ett särskilt yttrande. Vi är dock beredda all ålerkomma, om så skulle behövas.

Cenlra för lorlyroffer är något som på senare är har vuxit upp pä alll fler slällen i Sverige. Jag vill särskilt ta upp deras ekonomiska silualion. Del är inte rimligt atl dessa centras verksamhel äventyras vid l.ex. politiska maktskiften, sä som har skell i Uppsala. Del är en riksangelägenhd att centrumen, även när de har en enskild huvudman, får lillräckliga ekonomiska resurser. Det är rimligt all slalen lar ell ekonomiskl ansvar för verksamhelen och inle lämnar della lill kommuners och landslings godtycke.

Alltför ofla ser man rubriker i dagspressen om människor som blivii direklavvisade och sedan inle hörts av eller, i någol enslaka fall, blivii nedskjulna på öppen gala vid ålerkomslen. Del är väsenlligl för ulvecklingen av den svenska flyklingpoliliken all vi får en uppföljning av vad som händer med de människor som direklavvisas. Del kanske inle är rimligi alt kräva en rapportering av vad som händer med varje människa som avvisas. Men genom stickprovsundersökningar kan man åtminstone hälla ett öga pä ulvecklingen och fä en feedback på de beslul vi fattar i Sverige. Därför har vi reserveral oss lill förmän för en sådan uppföljning.

Herr lalman! Jag vill ocksä ta upp frågan om flyktingkvolen. Flyktingkvo-len är elt myckel slorl problem för UNHCR. Del finns ell behov av ca 200 000 kvolplalser varje år. Tillgången pä kvolplalser är dock endasl hälflen så stor, dvs. UNHCR behöver konstant näslan 100 000 platser ärligen. USA bidrar med en slor del av de plalser som ställs till förfogande. Västeuropa sviker, här som annars, i flyklingpoliliken. En rad undanflykler förekommer nalurliglvis, förklaringar lill varför väslvärlden, Väsleuropa och dessulom Sverige, inle kan ta emol fler kvolflyktingar. Vi hör alldeles för ofla olika

argument som enligl folkpartiets mening inle har särskill slor lyngd. Prot. 1988/89:107

Flyklingkvolen är i dag 1 250. Det har den varit sedan 1976, dä folkparliel i 2 maj 1989
regeringsställning medverkade till att höja den lill den nivån. Den har legal \

still alldeles för länge, oavsett vad som har skell i världen med den lolala mängden flykfingar. Del finns inga prakliska hinder för all höja kvoien. Vi lar redan i dag emot praktiskt lagd 1 500 kvotflyktingar varje år. Det finns uppenbarligen inga slörre praktiska problem med atl, utan ell beslul av riksdagen, höja kvoien med näslan 250 personer årligen. Dä borde del inle finnas några våldsamma prakliska problem all höja den med ytterligare 250 platser ärligen. Jag drar slutsatsen att det huvudsakligen är en presligefräga, alt förslagel kommer från fel häll. Jag hoppas därför alt vi kan vänta och se näsla budgelår an. Möjligen kommer ett förslag om en höjning av flyklingkvolen dä, frän rätt håll.

Slutligen vill jag, beiräffande diskriminering i arbelslivel, nämna all folkparliel har lagl ell särskill yllrande i anledning av atl diskrimineringsom-budsrnannens verksamhet kommer att ulvärderas inom korl. Vi utesluter inle behovel av att dä gä vidare med lagstiftning när del gäller diskriminering på arbetsmarknaden. Det kan myckel väl hända all vi då upptäcker atl vi behöver vassare länder när del gäller lagsliflning mol diskriminering.

Herr talman! Med detta vill jag yrka bifall lill samtliga de reservafioner som folkparliel har underlecknal.

Anf. 3 RUNE BACKLUND (c):

Herr lalman! Della belänkande handlar huvudsakligen om anslag lill invandrarverket och flyktingpolitiken. Den del av belänkandet som för utskottels del har tagit mest tid i anspråk gäller förvaltningsanslaget till invandrarverket. Vi har från samlliga opposilionsparlier plussal pä förvallningsanslagel med 20 milj. kr., lill 279 400 000 kr. Del finns anledning att säga några ord om del. Försl och främsl lycker jag atl det är glädjande atl vi är eniga i ulskollel om della anslag, all del inle finns några reservafioner pä denna punkt. Jag upplevde del som mycket olyckligt all man i proposilionen hade gjort prutningar i den organisation invandrarverkd anser sig behöva för all klara sina arbetsuppgifter. Det är fä omorganisationer inom den statliga verksamheten som är sä väl planerade och genomlysta som jusl omorganisationen av invandrarverket. SIV 89, som omorganisalionen kallas, skall iräda i krafl den 1 juli. Den har varit föremål för noggranna överväganden pä olika nivåer. Del skulle nalurliglvis ha varil myckel olyckligt om man behövt slarla denna verksamhel med för små resurser redan från början. Om del är någonting statens invandrarverk har fäll klä skott för, är det all man inle har klaral sina arbetsuppgifter genom åren, bl.a. beroende på alt man har hafl för litet resurser. Därigenom har vi fåll långa handläggningslider hos invandrarverkd, polisen och depariemenid. Della har koslal mångdubbelt mer än de summor vi nu anslår exlra lill invandrarverket.

Jag tycker också atl det var illavarslande all man redan från starten
diskulerade i lermer av alt man skulle inrätta tillfälliga anslagsposter, dvs.
man skulle ge 5 milj. kr. extra till invandrarverket för all klara ulflyllningen
lill kommunerna. Är del någoniing verket har hafl anledning atl vara
bekymrad över de senasle åren, är del della all man har plollrat fram och 9

Prot. 1988/89:107 tillbaka med pengarna. I stället för atl ge fasla resurser lill handläggningssi-
2 maj 1989 dan och andra verksamheter har regeringen och ocksä riksdagsmajoritden

Invandring

vid flera tillfällen plockat fram och lillbaka med pengar. Man har gell exlra anslag för extra koslnader. Sedan har anslagen gäll ut. Efler elt halvår har man plussat på igen. Det är denna ryckighet som har lett lill att verksamheten har tagit så myckel stryk under de senasle åren. Det är bra all vi nu i enighet kan se lill all invandrarverket fär starta med åtminstone samma anslagsslor-lek som man anser sig behöva för alt klara sina arbetsuppgifter och därmed klara det som är huvudmålet, dvs. atl hålla nere handläggningstiderna och fä en snabb utflyttning lill kommunerna.

Del kan ocksä noteras all förvallningsanslagen handlar om 279 milj. kr. De anslag vi behandlar litet senare i della belänkande, bl.a. lill förläggnings-verksamhden, handlar om drygt 1,3 miljarder. Ersättningen lill kommunerna för socialbidrag och olika andra ålgärder uppgår lill näslan 2 miljarder. Del glöms nästan borl när man diskulerar anslagen inom delta område.

Den flykting som kommer lill Sverige och får uppehällstillständ blir, från det datum han får permanent uppehållstillstånd, ocksä invandrare i vårl samhälle. Som invandrare möter man en rad frågeställningar sorn man knappast kan förbereda sig för. De flesta har tvingats lämna sill land under mycket lumullarlade omständigheter. Del gör också atl de är ganska dåligl förberedda på all komma lill ell nytt samhälle. Vi upplever frän centerns sida atl all lid och kraft hos invandrarverket och alla som över huvud laget jobbar med flykting- och invandrarfrågor har gäll ål lill alt arbeta med jusl flyktingfrågan. De invandrarpolitiska frågorna har kommit i skymundan. Del är kanske inle sä onaturligl, med lanke pä den situation som har varit.

Vi har i en motion tagit upp behovet av en översyn av hur de invandrarpolitiska målen i samhället uppfylls. Vi har i bred enighet här i riksdagen vid ett par tillfällen fattat beslul om inriktningen av invandrarpolitiken. Vi har slagit fast de tre målen jämlikhet, valfrihel och samverkan. Del är bara all konstatera all man inom de olika samhällssektorerna i dag kan finna rätt slora brisler när del gäller uppfyllandel av dessa mäl för de slora flykling- och invandrargrupperna. För många invandrare är inölel med det svenska samhällel ganska omstörtande. Det är ingalunda så enkelt för invandrarna att finna sig lill rälla i ell nyll samhälle. Tvä olika TV-program för en lid sedan skildrade en familj från El Salvador - vilka problem och svårigheter familjen mötte i Sverige. Dessa TV-program visade ganska bra hur del är all komma lill elt nytt samhälle.

Vi i cenlern har i vår motion pekat på några områden som vi anser bör granskas specielll. Ell av dessa områden är arbetsmarknaden. Vi vel atl åtskilliga flyktingar som har fått uppehållstillstånd inle får arbete trots atl de har en gedigen utbildning. Vi vel alt andra generationens invandrare, barn och barnbarn lill dem som har kommit lill Sverige tidigare, bevisligen i slörre ulslräckning än jämnåriga svenskar drabbas av arbelslöshel.

På skolans område har del genom undersökningar framkommil all en

mindre andel av invandrarbarnen än svenska barn söker sig vidare lill

gymnasiet och till högskolan. Studieavbrotten är också vanligare i denna

grupp.

10 När det gäller åldringsvården kan man konstatera all de invandrare som

kom till Sverige under efterkrigstiden som arbdskraflsinvandrare nu befinner sig i pensionsåldern. Ganska få kommuner har hillills planerat för all de kommer all få en helt annan sammansättning i fråga om antalet åldringar under 90-lalel än tidigare och för atl speciella hänsyn måste las lill dem som har en utländsk bakgrund.

På radio- och TV-omrädel finner man all ganska fä språkområden får service därifrån. Sändningstiderna är begränsade. I den mån utökningar har gjorls har del skett på bekostnad av andra språkgrupper.

Beträffande slödel lill föreningar, tidningar, samfund, kyrkor och kultur kan man notera att ganska blygsamma belopp utgår till dessa grupper. I många fall har uppräkningarna inle varil lillräckliga för alt hälla inflalionen stången.

Cenlern anser all del finns ganska goda skäl all göra en ordenllig ulvärdering av invandrarpolitiken med utgångspunkt i den målsällning som riksdagen har lagl fast och all denna utvärdering får utgöra underlag för etl äigärdsprogram för 90-talet eflersom alll slörre grupper omfattas av invandrarpolitiken. En del av della arbele påbörjades av den invandrarpolitiska ulredningen. Tyvärr fick den utredningen inle fullfölja sill arbele. Sedan ulredningen avslutade sill arbele har del hänl väldigl myckel i vårl samhälle som motiverar all man börjar om med detta arbete frän grunden. I dag omfattas nya grupper av de invandrarpolitiska målen, som inte direki diskulerades i samband med utredningen i början av 80-lalel.

För många flyktingar är vistelsen i Sverige en tidsbegränsad vislelse -åtminstone hoppas invandrarna del när de kommer. De flesla vill ju återvända hem. I en reservalion las en del av problemen i samband med återvandringen upp och anslaget till Sociala missionen/Diakonia, som har utarbetat ell arbetsprogram för återvändande flyktingar. I reservationen föreslår vi au samhällel skall slödja denna verksamhel med 400 000 kr. Jag tror atl del är myckel vikligl att man frän samhällels sida backar upp denna typ av projekt. Statens invandrarverk, departementet, m.fl. har ju sett över frågor som rör ålervandring. För all problemen i samband med denna skall klaras av behöver fler involveras i detta arbele. Vi iror alt frivilligorganisationerna kan göra myckel, och det är därför vikligl all sådana projekl slöds.

1 övrigl finns del, herr lalman, en rad bäde slora och små frågor i detta betänkande, rnen jag väljer all spara dem lill en senare debatt. Vi kommer ju atl få anledning alt debattera invandrar- och flyktingfrågor vid ytterligare ett tillfälle under riksmötet.

Herr lalman! Jag yrkar bifall lill reservalionerna 13, 14, 19 och 25.

Prot. 1988/89:107 2 maj 1989

Invandring

Prot. 1988/89:107 den flora av förslag som vi kommer att la ställning till är det slående och
2 maj 1989 närmast häpnadsväckande atl del av de 36 reservationer sorn har fogats till

Invandring

belänkandet förutom vpk:s reservationer om åtgärder för invandrare finns endasl en reservation om ökade medel till Diakonias projekl kring återvand-ringsfrågor och en reservation som allmänt tar upp utvärderingen av målen för invandrarpolitiken.

Herr lalman! Del är lält all i dag konstalera alt ell förverkligande av den av riksdagen faslslällda invandrarpolitiken är mer avlägsen än någonsin; framför alll gäller della frågor som berör invandrarnas situation i samhället och på arbetsmarknaden. Del är läll all konstatera all det pägår en tilltagande yrkesmässig, socialt och ekonomiskt, utbildningsmässig och bostadsmässig segregation av invandrarna. Del är också lält atl konstatera atl arbetslösheten bland invandrarna konstant är mer än dubbelt så hög som för svenska medborgare. Och den är ännu högre för invandrarungdomarna. Det är lält all konstalera alt del pågår en oinfallande diskriminering pä arbelsmarknaden som drabbar framför alll invandrarungdomar. Del är läll all konsiaiera all situationen för invandrarkvinnor blir alll värre, och de utgör i dag den i särklass mest utsatta gruppen i samhällel. Det krävs inle heller nägon slor intellektuell ansträngning för all förstå atl de flyktingar som placerats i olika kommuner också blir invandrare, med samma silualion och svårigheter som övriga invandrare, bäde vad gäller skola, svenskundervisning, demokratiska rättigheter, arbetsmarknad, diskriminering, osv. Hur kommer det sig atl i och för sig berömvärt och positivt inlresse för flyktingar inskränker sig lill enbarl den period som de är asylsökande? Hur kommer del sig atl ell parli som folkparliel inle har elt enda förslag i dag som berör invandrarpolitiken? Folkpartiet har i och för sig visal ell berömvärt och posilivl intresse för flyktingbarnens silualion, vilkel är bra. Men varför har samma inlresse upphörl när del gäller samma barn, flyklingbarnen, sorn har blivii ungdomar och som lever i Sverige och som i dag riskerar all slås ul? Lyssnar ni inle lill rapporlerna om ökad kriminalild när del gäller ungdomar just från Latinamerika? Vad väntar ni i folkpartiet på? Väntar ni på all del skall bli öppna rasisliska kravaller som massmedia skall rapportera som förstasidesnyheter? Behövs del för all ni skall reagera?

Del är läll all konsiaiera all om ingenfing görs när del gäller invandrarnas silualion pä arbetsmarknaden och i samhällel i övrigl och om invandrarnas utslagning och segregation tillåts fortsätta, kommer vi på 90-talet att ha inle elt B- eller C-lag i samhället utan ell underproldarial, vilkel fär förödande konsekvenser för samhällsulvecklingen. Den öppna rasismen kommer dä all få gynnsam grogrund lill skam för arbelarrörelsen och de värderingar som den säger sig represenlera. För atl undvika en sådan ulveckling bör, såsom invandrarverkd myckel rikligl också har påpekat i sin anslagsframställning, två principer slås fast för samhällets insatser, Samhällel skall lillhandahälla svenskundervisning, yrkesutbildning och lämplig praktik på sädana ekonomiska villkor all var och en kan della. Kvalifikationer förvärvade i Sverige eller utomlands skall accepteras av arbelsgivare ulifrån kvalifikationernas fakliska värde.

Herr lalman! Vänsterpartiet kommunisterna har i en rad yrkanden
12 föreslagil konkrda ålgärder som förbätlrar invandrarnas, invandrarkvinnor-

nas och ungdomarnas silualion. En del av dessa förslag behandlas i dag i olika reservationer, till vilka jag yrkar bifall.

Vad gäller flyktingpolitiken anser vi från vänsterpartiet kommunisterna all del, för all förverkliga den humana och generösa flyklingpolitik som riksdagen har beslulal om, krävs ålgärder och framför allt polilisk uppmärksamhel och debalt pä fyra problemområden.

För del första krävs en lagsliflning som till sin bokstav och praktiska tillämpning motsvarar den anda av humanism och generositet som riksdagsbeslutet innebär och som sammanfaller med den allmänna rätlsuppfall-ningen.

För del andra måsle vi skapa en effektiv, kornpelenl och human flyklingmoUagning, som verkar för alt slussa flyktingarna pä etl smidigt och harmoniskt sätt in i del svenska samhället och verkar för deras funktionella integrering. Där kan jag tillägga all della är en förutsättning för flyktingpolitikens förverkligande.

För del tredje bör vi verka för att förhindra alla åtgärder som verkar generellt pä flyklingområdd och som i praktiken släller ullänningslagen åt sidan, exempelvis visumlvängel för chilenska flyktingar. Vad hjälper del om vi har en ulmärkt lagstiftning när vi genom generella åtgärder förhindrar flyktingar alt komma hil?

För del fjärde krävs ålgärder på del inlernalionella planel, främsl bland de nordiska länderna och de övriga europeiska länderna, som syflar till internationella överenskommelser, där Europa river sina nuvarande murar mol flyktingströmmar och tar ett slörre ansvar för de slora flyktingproblemen i världen.

Detta i sig utesluter varje form av harmoniering av flyktingpolitiken med EG-ländernas, vilkel skulle komma att innebära en kraflig försämring av den svenska flyktingpolitiken.

Herr talman! På alla dessa områden har vpk lagl fram förslag, som jag inle hinner ulveckla ingående. Men etl område belraklar jag som särskilt viktigt i dag, och det är flyklingmotlagandel. Det är ytterst positivt all utskollel i dag, med tillstyrkande av bl.a. en vpk-motion, vill öka inslaget lill invandrarverket med 20 miljoner för den nya omorganisationen. Det verkar som atl alla numera är medvelna om atl vi inle har råd att misslyckas med den nya omorganisationen, som syftar till att förkorta väntetiderna och påskynda ulplaceringen av flyktingar lill olika kommuner. Som bekanl finns del mer än 5 000 flyktingar som redan har fält politisk asyl med åtföljande arbets- och uppehållstillstånd men som forlfarande bor i förläggningarna och inle kan placeras ut i olika kommuner. Della problem måsle vi lösa om vi över huvud taget skall lyckas med att förverkliga en human och generös flyktingpolitik. En förulsältning för det är all man löser bostadsfrågan. Vi frän vänsterpartiet kommunisterna har redan tidigare, för tvä år sedan, föreslagil all regeringen skall anslå medel till kommunerna för tillfälliga genomgångsbostäder, som skall vara tillgängliga för alla, inte bara flyktingar, som är i omedelbart behov även bostad-detta för alt undvika en segregation av flykfingar i kommunen. Dessa bosläder skall vara av godtagbar slandard. och de bör tilldelas frivilligt, dvs. all den som tilldelas en sådan boslad skall behälla sin plats i den

Prot. 1988/89:107 2 maj 1989

Invandring

Prot. 1988/89:107 ordinarie bostadskön för alt verkligen understryka att dessa bosläder är
2 maj 1989 tillfälliga och inte skall permanentas.

Invandring

Nu har regeringen delvis gäll det kravel till mötes genom all anslå vissa medel för tillfälliga genomgångsbosläder. Men vi anser all dessa medel är hell otillräckliga. Om vi skall lyckas med att genomföra en harmonisk placering av flyktingar i olika kommuner måste vi salsa för all lösa bostadsfrågan. Någon annan lösning finns inle.

Herr talman! Hitintills har invandrarverket i sin polilik vad gäller flyktingmottagande följl den s.k. hela-Sverige-slrategin, som innebär all man placerar flyktingar i princip där det finns tomma bosläder. Dessa bosläder i Sverige finns i de regioner som redan är avfolkade och följaktligen saknar arbdsmöjlighder. Vi anser all del nu är dags all börja ompröva denna hela-Sverige-slrategi. Vi anser alt del är dags all börja utgå frän flyktingarnas egna krav och behov. Vi anser all dessa tillfälliga genomgångsbosläder bör byggas i sådana kommuner som också har en godtagbar arbdsmarknadssilualion, så alt flyklingarna skall kunna skaffa jobb för all försörja sig. Del är inle bra vare sig för flykfingar eller för samhällel alt folk bor i sådana kommuner där det inte finns sysselsällning och fär försörjas med allmänna medel i flera är i rad.

Vpk har i mänga är föreslagil en ökning av flyklingkvolen. Vårl förslag innebär atl flyktingkvoten skall ökas från 1 250, som den nu är, lill 3 000. Del här kravel har inte fält gehör i kammaren. Del kan bero, som Maria Leissner sade, pä alt del har kommit frän fel häll. Nu finns det i alla fall, åtminstone av reservationerna atl döma, slörre inlresse för all öka flyklingkvolen. Jag hoppas all del kommer all bli sä i och med omröstningen i kammaren.

Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till samlliga vpk-reservationer i detta betänkande.

Anf. 5 RAGNHILD POHANKA (mp):

Herr lalman! Jag börjar med alt yrka bifall till alla de reservationer där miljöpartiet finns med och dessutom till reservation 8, som handlar om placering av barnfamiljer och ensamma barn, saml lill reservation 21, som handlar om genomgångsbosläder för flyktingar.

Jag hade tänkt beröra arbetsmarknaden, men jag lämnar ämnet eflersom
del har berörts sä ingående av Alexander Chrisopoulos. Jag instämmer i
mycket av vad Alexander Chrisopoulos sade om hur svär arbelsmarknaden
är - det känner alla till - specielll för invandrarungdomar. Första generatio
nen invandrare som kom hil fick arbele, men ungdomarna har kommil all
hamna vid sidan om. Som lärare i sfi i 20 år har jag sett invandrarungdomar
växa upp och bli utan arbele i slörre utsträckning än svenska ungdomar.
Annars skulle jag vilja säga atl Sveriges flykting- och invandrarpolitik är
kluven i omvärldens ögon. De människor som fär stanna i Sverige blir frän
statens sida bemötta med respekt och, jämfört med mänga andra länders
bemötande, med generositet. De fär bra boslad, bra undervisning i svenska
språket. Barnen får undervisning både i svenska och i hemspråk, dvs.
undervisning i sill eget modersmål. De får lakar- och landläkarvård så snarl
de har fåll sill personnummer i samma utsträckning som andra i Sverige
14 boende. De får också samma skyldigheter som svenskar: atl arbeta, betala

skatt, följa landets lagar, sända sina barn lill skolan, della i olika akliviteler Prot. 1988/89:107
och slyra sina egna liv. 2 maj 1989

Invandring

Men enskilda människor och en del arbelsgivare bemöter dem på ell annal sätt. När det gäller arbetsgivarna kan man konstalera alt invandrare har betydligt svårare att få arbete, även om de har goda kunskaper i svenska eller likvärdig utbildning. Jag känner exempelvis till en civilingenjör, som fick vara kollektivanställd ända till dess alt han gick med i civilingenjörernas fack - detta trols all han hade godkänd utbildning från annat land. Det verkar som om man diskriminerar sä länge man törs göra del.

Ule i samhällel diskrimineras dessa människor ocksä. Fördomar florerar och främlingsrädsla och främlingsfientlighd förekommer. Ja, dessa människor misshandlas l.o.m. därför atl de är jusl invandrare.

Med glädje har jag nolerat etl yttrande som Georg Andersson fällde vid en frågestund i höslas. Han sade då: Har en flykting fält slanna av flyklingskäl eller av humanitära skäl, skall han behandlas rällvisl och ej misstänkliggöras pä något säll.

Men all få komma lill Sverige, all få ålnjula svenskl beskydd, all få svensk flyktingstatus eller att fä slanna här av humanilära skäl är svårt. Den som l.ex. lalar med en polis vid gränsen blir ofla inle trodd. Jag har funderat över dessa saker och jämfört med den deball som fördes här i kammaren i samband med frågestunden i fredags. Jag länker dä på deballen om misshandlade kvinnor. Även våldtäkter berördes dä. Del är ju ofla så, atl kvinnor inle blir trodda. Man tvivlar helt enkell på atl de lalar sanning. Delta gäller ofla ocksä flyktingar. Flyktingar tappar väldigt lält självförtroendet när de märker atl folk inle tror vad de säger.

De som har siarka flyktingskäl - sädana som har blivit förföljda, trakasserade eller torterade - vägar kanske inle ens begära asyl. Därför anser vi i miljöpartiet alt man skall fråga utlänningar om de ämnar söka asyl. De skall dock inte mötas av polisen ulan av civil personal. Polisen represenlerar ju den grupp i deras hemland som nästan undantagslöst har bedrivit den hårdaste förföljelsen. Asylsökande skall ocksä omedelbart få tillgäng lill en lolk som de själva godkänner saml lill juridiskt biträde.

Den nya ullänningslagen skall debalteras den 31 maj. Därför tar jag upp den frågan i mitt anförande då. Här skall jag endast la upp de frågor som dagens debatt gäller.

Del översynsarbete som inleddes 1987 och som resulterade i betänkandena "Översyn av utlänningslagen" och "Korlare vänlan" samt organisationsutredningen om invandrarverket, SIV 89, har haft som mål all handläggningstiderna skall kunna förkortas och all flyklingmollagningen skall kunna effektiviseras. Del är ju inhumant och oerhört kostsamt atl ha så långa handläggningsfider. Jag ser därför med lillfredsslällelse alt pengar och resurser ställs till förfogande för att väntetiderna skall kunna förkortas.

Men man måste också ha i åtanke de tragedier som utspelas då människor fär nej ulan all deras ärende har prövats enligt deras önskemål och ulan atl de har blivit trodda. Även om vi vill förkorta väntetiderna och tror all allt därmed är lösl, måsle vi således se lill alt vi för en human flyklingpolitik. Vi måste läla människor få komma hil och få sin sak prövad.

En yllerligare förkortning av väntetiderna är angelägen specielll för de 15

Prot. 1988/89:107 ensamma barnen och för barnfamiljer. Barnen, liksom de vuxna, har svåra
2 maj 1989 upplevelser bakom sig. En yllerligare förkortning av väntetiderna är därför

Invandring

viklig för både den fysiska och den psykiska hälsan men också för barnens och barnfamiljernas framtid. De ensamma barnens placering bör noga övervägas. Man måste la ställning lill om de skall placeras i grupphem, hos släktingar eller i svenska familjer.

Vi i miljöparfiel anser i likhel med vpk all alla parlier bör vara fördrädda i invandrarverkels styrelse. Flyklingpoliliken är liksom ulrikespoliliken ell område där det bör finnas en slor majoritet bakom beslulen. Därför bör även vi sitta med i invandrarverkels styrelse, som slyr och leder den här verksamheten.

Vidare konstaterar jag all del finns ell slorl anlal reservafioner i della ärende. För mig står det klarl alt vissa frågor är för svagt förankrade inom partierna.

Vi anser alltså alt flyktingar redan vid ankomslen lill Sverige skall mölas av civil personal. Dessutom skall flyktingar ha en tolk som de själva har godkänt. Likaså skall elt juridiskt biträde kopplas in omedelbart efler del alt en utlänning har begärt asyl. Det är viktigt alt alla dukliga advokater som har arbetat länge med asylfrågor och asylulredningar kan komma i fråga.

Organisationer som Amnesty, Röda korset och Rädda barnen kan på olika sätt hjälpa lill och ha insyn när del gäller de olika flykiingslussarna. Bl.a. kan de förmedla namn pä advokater.

Vidare anser vi alt det inte finns någon risk för att Sverige betraktas som dl flyklingfientligl land bara därför atl vi aktivt stöder dem som vill älervandra till sill egel land - en fråga som ocksä las upp i belänkandet. Vi har föreslagit elt utökat anslag lill Sociala missionen/Diakonia. Vi vill nämligen atl denna organisation även i fortsättningen skall fä slöd av invandrarverkd. Slödet måste ha en viss omfattning för all arbelel skall kunna vara meningsfullt. Jag yrkar bifall till reservalion 12, där jag hemställer atl ytterligare 4 100 000 kr. anslås för ålgärder pä detta område. Vi i miljöpariiei anser i likhel med föregående talare alt den fasta flyklingkvolen skall höjas, särskill med lanke på de slora flyktingströmmar som har tillkommit under del senasle årtiondet - främst i Asien men även pä andra häll.

Sä till frågan om ulplaceringen av flyktingar i kommunerna. Alla kommuner har ju gjorts delaktiga i flyktingmotlagandd. I och med della har människorna slörre förståelse för flyktingar. Det är alltså inte sä. all del har uppslån en flyklingfienllighd. I slällel kan vi konstatera all kommuner, skolor och kyrkor kämpar för att få behålla de flyktingar som bott i kommunen. Därför är del viktigt alt vi forlsäller med della arbele och siöder kommunernas mottagande av flyktingar. Det här måste vara en angelägenhet för hela landet även i fortsättningen. Således siöder vi förslagel om alt flyklingarna skall få genomgångsbosläder.

Handikappade flyktingars situation bör särskill beaktas. Rehabiliierings-insatser bör göras redan under väntetiden. Likaså skall handikappade flyktingar ha tillgäng lill de olika hjälpmedel som de behöver.

Vidare bör del finnas ell enhetligt syslem för flyktingarnas sjukjournaler.
Samma syslem bör således tillämpas över hela landel. Journalerna skall följa
16 flyktingen vid evenluell förflyttning.

Diskriminering av flyktingar, invandrarfienllighd och rasisliska tendenser skall molarbelas och förebyggas. Diskrimineringslagsliflningens effekler måsle siuderas och följas upp. Vid behov rnäsle lagstiftningen förslärkas eller förändras.

Avslutningsvis vill jag framhålla all del vikligasle här är medmänsklighet och humanitet. Det är kärleken lill medmänniskorna som blir avgörande när det gäller vär vilja alt la emol lidande människor frän andra delar av världen. I detta sammanhang tänker jag pä en dikt av Erik Guslaf Geijer. Två av raderna i diklen lyder; "Ty av den kärlek, som går genom världen, föll ock en strimma in i min själ."

Vad jag här har framfört har sin grund i fakla, möjligheter och olika konkreta ställningstaganden - alltså det som vi sysslar med här i riksdagen. Men samiidigi har det med medmänsklighet, kärlek och förslåelse all göra. Då och dä hör jag repliker om all del skulle finnas ell förakt för känslor här i riksdagen. Men jag har också märkt atl del finns siarka känslor och ett verkligt engagemang hos poliliker frän alla parlier, och del är säkerl en förutsällning för arbelel pä denna arbetsplats. Bevare oss för känslokalla poliliker!

Prot. 1988/89:107 2 maj 1989

Invandring

Anf. 6 MAUD BJÖRNEMALM (s):

Herr talman! I socialförsäkringsutskotlets belänkande nr 17 behandlas två propositioner. Den ena är arbetsmarknadsdepartementets budgetförslag, där regeringen föreslär medel lill slatens invandrarverk i avvaktan på särskild proposition. Denna särskilda proposition gäller bl.a. invandrarverkels nya organisation och behandlas ocksä i della belänkande.

Krilik har riktals mot vårl flyktingmottagande, framför alll när det har gällt de långa handläggningsliderna. De asylsökande har fåll vänla alllför läng lid pä besked - en vänlan som nalurliglvis har varil oerhört päfreslande.

För atl komma lill rälla med problemen inledde regeringen 1987 ell översynsarbele. Elt resultat av delta arbele har riksdagen all la slällning lill i dag, och del är ell förslag som gäller den nya, regionaliserade organisationen för slatens invandrarverk. Del är elt beslul som har slor belydelse för vär flyktingpolitik. Eflersom flyklingpoliliken och flyklingmotlagandel är föremål för mycken diskussion vill jag redovisa hur den nya organisationen kommer alt fungera.

Avsikten är atl minska de länga väntetiderna för de asylsökande, atl få lill stånd ell bällre flyktingmottagande och alt minska samhällels koslnader. I den nya organisafionen kommer den asylsökande lill en ulredningssluss. Del kommer atl finnas fyra sådana slussar i landel, nämligen i Flen, i Carlslund i Upplands Väsby, i Mölndal och i Malmö - inle Helsingborg, som tidigare har sagts. Varje ulredningssluss har etl geografiskt upptagningsområde. Den asylsökande bor på slussen under utredningstiden. Polisen, som även i den nya organisationen kommer atl göra utredningarna, arbelar på slussarna. Normalt skall utredningarna vara klara på två veckor.

Vid ulredningsslussarna finns det också handläggare från invandrarverket, som i klara ärenden kan fatta beslul omgående. I de ärenden där del inle går all falla beslul genasl skall beslul fallas inom sex veckor från del all polisens

Prot. 1988/89:107 2 maj 1989

Invandring

utredning är klar. Görs överklaganden till regeringen kan del dröja ytterligare någon tid, men mer än sex månader skall ingen behöva vänla pä besked. Om en asylsökande inle har bostad ordnad hos nägon nära anhörig sker inkvartering på en s.k. asylförläggning tills det slutgiltiga beskedet kommer. Enligt beslul skall antalet fasla förläggningar vara 18. I dag finns del 5 fasla och ca 60 tillfälliga förläggningar. Avsikten är atl anlalel successivi skall minska när handläggningstiderna blir kortare, men det beror också på fillgången pä kommunplalser.

Landet kommer som elt led i regionaliseringen atl delas in i fyra regioner. Regionkonlor kommer alt finnas i Sundsvall för den norra, i Flen för den östra, i Mölndal för den västra och i Alvesta för den södra regionen. Regionkontoren kommer bl.a. all svara för ledningen av förläggningsverksamheten, det viktiga samarbetet med kommunerna, utbetalning av statliga bidrag liksom samverkan med folkrörelserna och invandrarorganisalionerna i sin region.

Kommunernas nuvarande bostadsbrist är etl problem när del gäller flykiingarnas bosättning i kommunerna. För att öka del kommunala mottagandet har nu kommunerna en möjlighel all få ersättning för s.k. genomgångsbosläder. Det bör också sägas att kommunerna trols bosladsbrislen har ökat sill flyktingmottagande.

Det är nalurliglvis vikligl att invandrarverket ges de resurser som behövs för atl klara den nya organisationen och etl förbättrat flyktingmottagande. Del är också ett säll alt minska statens kostnader. Ju korlare handläggningslid och ju forlare en flykting får en kommunplats, en boslad och etl arbele och kan försörja sig, desto bättre är del för den enskilde individen och desto mindre blir koslnaderna för samhällel.

För att ge den nya organisationen förutsättningar för en bra start får invandrarverket ett betydande resurstillskott enligl regeringens förslag. Man får dessutom, för att klara av balanserna, 5 miljoner extra för del första verksamhetsåret. Invandrarverket får också 5 miljoner under elt är för en förstärkning av regionkonloren.

En majorilel i ulskollel, bestående av de borgerliga partierna plus vpk och miljöpartiet, ansåg emellertid atl invandrarverket behövde ytterligare 20 miljoner till personal, ulbildning, resor och informalion. I proposilionen står det alt regeringen noga kommer atl följa och analysera reformarbetet bl.a. när det gäller tillströmningen av asylsökande, handläggningstiderna, förlägg-ningssitualionen och kostnadsutvecklingen. Vidare sägs det all det hos regeringen finns en beredskap för alt rätta lill sådant som går snett. Därför anser vi socialdemokrater i utskottet all de medel som regeringen föreslår just nu är lillräckliga, men vi molsäller oss inle yllerligare medel lill invandrarverket ulan nöjer oss med alt avge ell särskill yttrande.

I belänkandel behandlas också ell anlal motioner som på olika säll berör värl mottagande av asylsökande och flyktingar. Dessa motioner har resulleral i 36 reservationer, och det skulle ta alllför lång tid alt kommenlera alla, men jag vill ändå ta upp några.

I reservation nr 1 av folkpartiet och miljöpartiet anser man "att handläggningsliderna i asylärenden fortfarande är alllför långa, även om en hel del har gjorls för alt förkorta dem, och atl del därför är angeläget atl väntetiderna

förkortas". Folkparliel talar också om elt värdigt flyktinginollagande.

Jag vill därför fråga i förslå hand folkparliel: Tror ni inte atl invandrarverkels nya organisafion kommer all fungera? Tror ni inle atl polisen klarar alt göra utredningar inom två veckor? Tror ni inle alt invandrarverkels personal klarar alt fatta beslut inom sex veckor från del all polisens utredningar är klara?

Miljöpartiet anser i reservation nr 2 atl polisen inte skall göra asylulredningar, ulan att särskilda asylnämnder skall förhöra och göra en första ulredning. Asylnämnderna skall enligl den molion som ligger lill grund för reservationen efter prövning och ulredning avgöra om den asylsökande får stanna eller inte. Vidare sägs det i motionen att en asylnämnd skall bestå av en domare som ordförande saml lekmän eller sakkunniga på olika områden, l.ex. medicin, psykologi och internationella frågor. Det är alltså en sorls domstol.

I dag fungerar det så all polisen gör utredningen och invandrarverkels personal fattar besluten. Jag kan också tillägga alt del när det gäller ulvisning eller avvisning är tvä av invandrarverkels tjänstemän som fattar beslutet. Det förslag som miljöpartiet framför kommer knappasl all medföra atl handläggningsliderna förkortas, snarare tvärlom.

I reservationerna nr 6 och 7 vill vpk och miljöpartiet ge ytterligare medel lill invandrarverket så all kvalificerade psykologer och kuralorer kan anställas på förläggningarna. Både vpk och miljöpartiet har tillsammans med de borgerliga partierna föreslagil alt invandrarverket skall få yllerligare 20 miljoner lill bl.a. personal. Frågan om vilken personal som skall finnas på förläggningarna måsle alllsä vara en fråga för invandrarverket all självt avgöra och i så fall inom budgetramen.

När en asylsökande har fåll uppehållstillstånd och kommunplals har flyktingen rätt fill den sjukvård som drivs av landstinget. Skillnaden mellan vpk:s och miljöpartiets reservationer är att vpk anser all psykologer skall finnas på förläggningarna, medan miljöpartiet anser atl psykolog- och kuralorskompetens i första hand bör finnas på de fyra utredningsslussarna. Jag vill påminna miljöpartiet om atl den nya organisationen innebär all de asylsökande kommer alt befinna sig på slussarna i två veckor.

Folkpartiet, centerparliel och miljöpartiet tar i reservalion nr 13 upp frågan om ålervandring och anser atl det program för återvändande flyktingar som utarbetats av Sociala missionen och Diakonia skall vara en förebild för hur arbetet med ålervandring skall bedrivas i fortsättningen. En särskild arbetsgrupp inom arbetsmarknadsdeparlementd har arbelat med de här frågorna och lade i april förra årel fram en rapport. I budgetpropositionen finns förslag som bygger på arbetsgruppens rapport och även redovisas utförligt. Sociala missionen/Diakonia får projektpengar av bl.a. slatens invandrarverk. Jag kan inte se några slörre skillnader mellan reservationen och det som sägs i budgetpropositionen.

Reservalion nr 14 gäller ulvärdering av de invandrarpolitiska målen -jämlikhet, valfrihet och samverkan. Reservanierna, cenlern och miljöpar-tid, vill atl en ulvärdering görs inom de olika samhällssektorerna, och all utvärderingens resultat skall ligga till grund för ell äigärdsprogram. Den prakliska invandrarpolitiken bedrivs av kommuner och landsfing. De flesla

Prot. 1988/89:107 2 maj 1989

Invandring

Prot. 1988/89:107 2 maj 1989

Invandring

kommuner har också invandrarnämnder, som bl.a. arbetar med atl se hur de invandrarpolitiska målen uppfylls i den egna kommunen. Mänga kommuner har ocksä utarbetat invandrarpolitiska program. Kommuner och landsting har att ta hänsyn till äldre invandrare och flyktingar när de gör sina planer för äldreomsorgen. Kommunerna har ocksä att ta hänsyn till invandrar- och flyktingbarnen i sina barnomsorgsplaner, och skolan måste planera sin undervisning efler anlalel invandrar- och flyklingbarn. Länsmyndighderna gör också en hel del. Jag kan anslula mig lill tanken på atl del kommer atl behövas en utvärdering av målen för vår invandrar- och flykfingpoliiik, men jag lycker atl del är för tidigt atl göra den nu.

72 Tre reservationer lar upp flyktingkvoten, och reservanierna vill atl den skall höjas. Moderaterna anger ingen siffra. Folkpartiet vill öka kvoten med 500 personer under näsla budgetår till 1 750 personer. Vpk vill höja siffran till 3 000. Flyklingkvolen är bl.a. avsedd alt användas för uttagning av flyktingar eller andra personer som befinner sig i en särskilt ulsalt situation eller för all la hand om de fall där UNHCR har svårigheler atl hilta ell lämpligl placeringsland. Kvoten kan ocksä användas för personer som är förföljda och befinner sig i fara men som inte kunnat lämna sitt land. En mindre del av kvoten används också för handikappade, för krigsskadade flyktingar och för lorlyroffer.

Flyktingkvolen är för närvarande 1 250 personer per är. Men antalet faktiskt överförda flyktingar varierar år från år därför att elt utlagningsbeslut inte alllid följs av ell utreselillsländ. För l.ex. budgetåret 1986/87 togs 1 683 personer emol på kvoien. Flyklingarna kommer oftast från något flyktingläger. Regeringen kan ocksä, om det visar sig nödvändigt, beslula om yllerligare överföring under budgetåret. Jag kan dela uppfaltningen all flyktingkvoten på sikt bör höjas, när de prakliska omständigheterna sä medger. Med den situation som vi just nu har i vårt flyktingmottagande är det knappast möjligl. De som tas ut på kvoien har redan när de kommer lill Sverige uppehållstillstånd och bör ha en kommunplals ordnad. Vi har redan nu näslan 6 000 människor på flyktingförläggningarna som har uppehållstillstånd och som väntar på kommunplals.

Reservationerna 20 och 21 handlar om genomgångsbostäder. 1 den moderata reservationen anser man all kommunerna kortsiktigt bör sänka sin ambitionsnivå och ordna genomgångsbosläder i l.ex. småhus. I vpk-reservationen understryker man nödvändigheten av alt slalen finansierar genomgångsbosläderna.

Del är precis vad invandrarverket gör. Man ger kommunerna möjlighet att få bidrag lill genomgångsbosläder, vilket en del kommuner också har använt sig av. Från invandrarverkels sida anstränger man sig verkligen för alt så all säga sälja den här idén lill landets kommuner. Men det finns tyvärr en ganska stor tveksamhet hos många kommunpolitiker. De minns de baracker som bl.a. danskar och finnar bodde i på 50- och 60-ialen, och det vill de inte ha tillbaka. Men invandrarverket forlsäller atl försöka övertyga kommunerna och bedriver jusl nu en intensiv konferensverksamhet med landets kommuner när det gäller flyklingmottagningen inför den närmaste treårsperioden.

Reservalion nr 26 av vpk gäller akutsjukvården. Vpk anser alt den akutsjukvård som den asylsökande i dag fär är otillräcklig. Alla asylsökande

har rätt till hälsoundersökning, akutsjukvård, förlossningsvärd och värd vid abort samt även lill akut landvård. Jag vill påminna om alt med invandrarverkels nya organisation blir handläggningsliderna avsevärt myckel kortare än tidigare. När den asylsökande fått uppehällslillslånd har han eller hon samma räll lill sjukvård som andra invånare här i landel.

Folkpartiet tar i reservafion nr 27 upp barnhälsovården. Det är litet svårt atl lyda om reservationen gäller asylsökande barn eller flyktingbarn. Jag ulgär från alt den gäller flyktingbarnens situation. Socialslyrelsen har i sin rapport Flyktingbarns behov av stödinsatser lämnat en redogörelse för vad som görs och även kommil med förslag om vad som behövs ytterligare. Men det är kommuner och landsting som ansvarar för all flyktingbarnen fär den hjälp de behöver. I kommunerna är det socialnämnden som har ansvar för att barn och ungdom växer upp under trygga förhållanden. Enligt hälso- och sjukvårdslagen skall alla erbjudas god värd, oberoende av språk, religion och kullur. Mänga landsting arbelar redan med olika insalser när del gäller flyklingbarnen och även med hela flyktingfamiljerna.

Handikappade asylsökandes och flyktingars problem bör uppmärksammas särskill, framhålls det i reservalion nr 28 av moderaler, folkparlisler och miljöparlisler. Landstingen fär särskilda bidrag för exlra värdinsatser för handikappade flyktingar, och ekonomiskt bidrag lämnas även under längre lid än Ire år för de kommuner som lar emot handikappade flyktingar. Invandrarverket har också tillgäng lill en mottagningsenhet vid regionsjukhuset i Linköping. Den förläggning som finns i närheten, Moheda, har byggt upp en särskild enhet för handikappade flykfingar. De handikappade flyktingar som kommer till Sverige via flyktingkvoten vårdas ocksä för del mesta en lid vid regionsjukhuset. Den nyligen lillsalla handikappulredning-en skall, som del slår i direkfiven, bl.a. beakla behoven för personer med invandrarbakgrund som har omfaiiande funklionshinder.

Med delta, herr lalman, vill jag yrka bifall lill utskollels hemställan och avslag på samlliga reservationer.

Prot. 1988/89:107 2 maj 1989

Invandring

Anf. 7 RUNE BACKLUND (c) replik:

Herr talman! I sitt anförande försvarade Maud Björnemalm något regeringens proposition avseende anslagen. Jag tror alt det är myckel viktigt atl la lärdom av de senasle fyra årens anslagsgivning till invandrarverket. Kännetecknande för den har varil all för lilel pengar har givils för all invandrarverkd skall kunna klara sina arbelsuppgifler. Vid varje lillfälle har det sagls atl regeringen har handlingsberedskap. När man väl har skjutit lill del exlra anslagel har de pengarna kommit för senl, vilkel gjort att del har tagit lång lid innan man har kunnal fä i gång organisafionen och utbilda ny personal. Dessulom är ju den personal som har funnils vid invandrarverket myckel kvalificerad, och man kan väl bara konstatera att del inle är sä lätt atl få en anslälld alt stanna kvar på den lyp av tungt och ganska svårt jobb som del är fråga om för en handläggare, om man inle vel om tjänsten gäller för etl halvår, elt är eller fem år. En av de viktigaste lärdomar vi kan dra tror jag därför är all vi måste ha en långsiklighd i anslagsgivningen, om invandrarverkd skall kunna klara sina uppgifter.

I den plan för hur invandrarverket skall fungera som man har ularbetal

Prot. 1988/89:107 2 maj 1989

Invandring

inom ramen för SIV 89 har man fastlagl luffa målsättningar för hur man skall kunna klara handläggningstider och annat. Vi har bedömt - i varje fall har vi gjort det från oppositionens sida - atl invandrarverket myckel noggrant har gäll igenom vad verkel behöver när det gäller resurser. Därför lycker vi alt del är litet av iradilionell smågnetighd när ulskottsmajoritelen vill spara några miljoner här och några miljoner där på tjänster i en ganska slor organisation. Alla vi som siller i den här kammaren vel ju alt om man misslyckas med all hålla nere handläggningstiderna, sä rinner pengarna ul i ökade förläggningskostnader och koslnader för längre väntetider ute i kommunerna. Del koslar mångdubbelt mer än de 20 milj. kr. som vi vill öka anslagel med.

Man skall också ha klarl för sig atl personalen på elt mycket förnämligt säll har slälll upp för en väldig omorganisalion, som innebär atl alla fär söka nya Ijänsler. Dä tycker vi atl också riksdagen måsle visa all den verkligen iror på den nya organisafionen och är beredd atl ge invandrarverket del anslag som verkel behöver för atl kunna slarla frän rätt nivå vid den nya organisationens ikraftträdande den 1 juli.

Sedan kommenterade Maud Björnemalm helt korl utvärderingen av de invandrarpolitiska målen och pekade pä atl kommunerna har huvudansvaret. På den punkten vill jag bara säga atl vissl har kommunerna en av huvuduppgiflerna, men del är också räll myckel som åligger staten. Jag tror alt det är vikligl all vi drar i gång arbelel nu, medan problemen forlfarande är hanlerliga. Alexander Chrisopoulos pekade på problemen när del gäller invandrarungdomarna. Än sä länge är de problemen en relalivt liten företeelse i vårt samhälle, men en företeelse som kan växa mycket snabbt. Jag tror alt det är oerhört viktigt all vi kommer i gång med del här arbelel, all vi inte skall vänta med utvärderingen.

Anf. 8 MARIA LEISSNER (fp) replik;

Herr lalman! Maud Björnemalm slällde en fråga: Tror inte folkparliel på möjligheterna alt förkorta handläggningstiderna?

Jag vill svara: Vi kan gärna tro - vi kan tro sä det knakar, om del skulle hjälpa. Men bällre är alt slälla rejält med resurser lill förfogande, så all invandrarverket har en möjlighet all förenkla och effektivisera sin handläggning och förverkliga sin nya organisation. Det var regeringen inle i tillräckligt hög ulslräckning beredd all medverka lill. Nu, lack och lov, har vi lyckals få enighel om ytterligare 20 milj. kr. i anslag lill invandrarverket. Jag hoppas därmed att vi inle bara kan tro utan också snarl får veta.

Jag vill slälla en fråga lillbaka lill Maud Björnemalm. Den gäller vilken lid man förutsätter att en flykling eller asylsökande maximalt skall få vänla. Tidigare har fastslagits atl det maximall skall vara fyra månaders väntetid. Men nu plussar socialdemokraterna uppenbarligen på med 50 %, eflersom Maud Björnemalm nämnde atl del skall ta maximalt sex månader innan den sökande får besked. Jag skulle gärna vilja fä ell förtydligande pä den här punkten. Av vilkel skäl har socialdemokralerna nu lägre ambitioner än tidigare?

Del finns myckel annal all kommenlera, men jag vill koncenlrera mig framför alll på flyktingkvoten. Varje år får nästan 100 000 flyktingar etl

brutalt besked av FN:s flyktingkommissarie all man i och för sig har försökt men inte lyckats att placera dem i någol land. För dem som har besökt inhägnade iskalla flyktingbaracker eller trånga ohygieniska burar, där flyktingar bor år efter är under djupl förnedrande former, framslår det som uppenbart alt Väsleuropa djupt sviker sitt medmänskliga ansvar. När Sverige säger alt det knappast är möjligl atl bereda yllerligare 250 personer plats, tycker jag alt det är etl förfärligt påstående. Tydligare än så kan den politiska oviljan knappasl demonstreras. All det knappast skulle vara möjligt atl bereda ytterligare 250 människor plats, ulöver dem som kommer i dag, är naturligtvis inte sanl. Jag hoppas därför alt vi kan få åtminstone etl ullalande här från kammaren i dag om alt flyklingkvolen skall öka. Förhoppningsvis kan vi kanske ocksä få ett konkret förslag under nästkommande år.

Till slut vill jag inslämma i del som Alexander Chrisopoulos sade, alt det är beklagligt att vi inte har någon större invandrardeball i dag. Det beror till slor del pä alt åtminstone folkparfiets olika invandrarpolitiska yrkanden har klippts ul och förts över lill andra utskott. Jag tycker all del är beklagligl atl vi inle har någon möjlighel atl ha en samlad invandrardeball. Också i del fallet hoppas jag all det kan bli en bättring lill näsla år.

Prot. 1988/89:107 2 maj 1989

Invandring

Anf. 9 ALEXANDER CHRISOPOULOS (vpk) replik:

Herr talman! Jag envisas med att försöka tala om invandrarpolitik. Jag anser all del är viktigt, även om jag ibland slås av tanken atl jag talar i öknen.

År 1980 var ca 80 % av de ulländska medborgarna här i Sverige i åldrarna 16-64 är förvärvsarbdande. Sedan dess har andelen förvärvsarbdande sjunkil till 74 %. Motsvarande andel för svenska medborgare var 1987 84 %.

Vi nås nu av rapporter om ökad kriminalitet bland invandrarungdomar. Del kan självfallel vara en tillfällig företeelse, begränsad lill vissa bostadsområden, storstäder eller så. Men samiidigi är del mycket oroväckande med tanke pä atl vi är medvelna om den situation som invandrarungdomarna befinner sig i. De har svårt att hävda sig på arbetsmarknaden, och de diskrimineras på arbelsmarknaden. De har bristfällig skolundervisning och bristfälliga kunskaper i svenska. De lämnar sina sludier i gymnasieutbildningen i större utsträckning än vad svenska ungdomar gör, och arbetslösheten för invandrarungdomar i åldrarna 16 - 24 år är tre gånger så slor som den är för svenska ungdomar. Mycket tyder på atl en hel generation av ungdomar håller på atl slås ut från arbetslivet och samhällel.

Vpk har föreslagil en rad ålgärder för all förbällra siluafionen. Vi har föreslagil ell speciellt åtgärdsprogram för invandrarungdomar. Del kravel har vi upprepat i många år. Vi vill öka stödd till invandrarorganisalionerna, som kan spela en myckel positiv roll inte minst när del gäller aktiviteter för ungdomar och kvinnor. Vi har krävl att stödet till invandrarorganisalionerna skall öka med fultiga 8 miljoner. Utskottet anser alt del absolul inte finns någol som helsl finansiellt ulrymme för att anslå dessa pengar, för atl alltså göra något aktivt i den situation som invandrarungdomarna och inte minst invandrarkvinnorna befinner sig i.

Vpk har föreslagit en rad åtgärder för alt stävja den ökande rasismen. Vi har föreslagit en lag, i enlighet med FN-konventionen, mol organiserad rasism, så alt del blir möjligl för diskrimineringsombudsmannen all beivra

Anf. 10 GULLAN LINDBLAD (m) replik:

Herr lalman! Del sägs ibland att riksdagen är ganska maktlös. Jag häller inle med om del. När människor verkligen engagerar sig i frågor, som vi fakliski gör när del gäller invandrar- och flyktingfrågorna, har det nämligen visal sig all oppositionspartierna tillsammans har gett invandrarverket de anslag som verkel ansåg sig behöva jusl för all klara en snabbare handläggning av ifrågavarande ärenden. Jag lycker all del är myckel posilivl. Jag vill ocksä tolka det som positivt atl socialdemokralerna inte har kommil med någon reservalion ulan endasl med ell särskilt yllrande, även om Maud Björnemalm i sill anförande gjorde vissa förbehåll. Del viktiga är all vi fär ell enhälligl beslut.

Utskottsbehandlingen har ocksä lett fram till all man frän flera partiers sida när del gäller vissa molionskrav har kunnal dra lillbaka evenluella reservationer. I stället har man skrivii särskilda yllranden, som jag nyss påpekade. Del gäller l.ex. frågan om handläggningsliderna. Vi iror nu på all invandrarverket skall ha möjlighel all förkorla dem, och del är den absolul vikligasle frågan inom invandrarpoliliken för närvarande. En annan fråga är den om ålervandring, och jag vel också att del pågår en översyn i en del vikliga frågor, l.ex. när del gäller meningsfull sysselsättning i förläggningarna. I det fallel har också folkparliel och moderalerna kunnat ena sig om ell särskilt yttrande.

Det finns en rad olika arbetsgrupper, och det pägår en översyn. Jag vill gärna ge ett erkännande för det arbele som utförs, eftersom della är saker som vi allihop bör slälla oss bakom.

När det gäller arbetsmöjligheterna delar jag Alexander Chrisopoulos uppfattning att det allra viktigaste kanske är atl vi ser lill att de människor som ändå kommit ul i kommunerna får arbete. Här ligger vi pä efterkälken, men jag vet att det även inom delta område pågår olika aktiviteter och atl pengar bl.a. har lillskjulils i komplelleringspropositionen för della ändamål. Jag hoppas också atl man skall komma fram lill positiva resultat när del gäller den s.k. ekvivaleringen av ulländska ulbildningar.

När del sedan gäller kommunerna hoppas jag all man i den översyn som pägår av del fria resursulnylljandd och ersättningsfrågorna skall kunna gä oss moderaler lill mötes dels så att kommunerna fär en möjlighet att utnyttja de här pengarna mycket frill, dels sä all slalen är beredd all ge ersällning under kanske någol längre lid.

När det slutligen gäller de handikappade kan jag medge atl man gör en hel del för dessa. Men del finns lyvärr vissa oklarheter, bl.a. i förläggningarna, om vem som svarar för vad. Delta är enkla saker, men del är nog sä vikligl för dessa människor att delta blir åtgärdat.

Anf. 11 RAGNHILD POHANKA (mp) replik: Prot. 1988/89:107

Invandring

Herr talman! Vi tror atl del skall bli mycket bällre i och med de förkortade 2 maj 1989 handläggningstider som den nya organisationen innebär. Men det är nog inle omedelbarl föreslående alt vi når upp till målet, utan man fär tänka sig alt det blir en anpassningstid. Vi i miljöpartiet vill atl flyklingarna under den liden skall ha meningsfull sysselsättning i de förläggningar där de vistas.

När del gäller polisens roll i utredningsarbetet menar ulskollel all polisen även i fortsättningen skall ha en central roll i flyklingmoltagandd. Det tycker vi är mycket beklagligl. Vi i miljöpartiet är övertygade om all man med värt förslag skulle kunna korla handläggningstiderna. Del har gång på gång visal sig alt människor inle berättar om alll de har upplevi för polisen, och de anger inle alla sina skäl. Man är rädd för polisen och vågar inte anförtro sig, ulan de olika orsaker man har för alt slanna kommer sedan pö om pö. Detta gör att ärendel fär las om - man överklagar och del kommer fram nya fakla, och ärendel las upp om igen. Jag tror atl man med miljöpartiets förslag skulle kunna förkorla handläggningsliderna. Man skulle direki fä fram de fakta som behövs för all man skall kunna göra en rättvis asylulredning. Det är självfalld inle vår avsikl all alla ledamöter i en asylnämnd måsle vara med om hela ulredningen, utan asylnämnden skall bedöma de svårare fallen. Men vi tycker det är oerhört vikligl all det skall vara civila personer.

Miljöpartiet vill också öka flyktingkvolen. Vi har inte som folkparliel och vpk föreslagil all en viss summa skall avsällas för delta, utan vi anser att invandrarverket och regeringen skall kunna fatta beslul i den frågan. Men vi anser att det skall ske en kraftig ökning av det skälet att det inte finns länder som lar emot dessa flyktingar. När människor väl har ansökt om alt få flyklingsialus av UNHCR och atl få komma lill ell annat land, kan del hända dem saker under den lid de väntar på ell besked. Jag lycker alt del är myckel angeläget atl vi ökar flyktingkvolen.

Anf. 12 MAUD BJÖRNEMALM (s) replik:

Herr talman! Jag tror alt Rune Backlund inle rikligt lyssnade lill del jag sade, eller så missförstod Rune Backlund mig när jag försökte förklara varför vi har avgell elt särskilt yllrande om medelslilldelningen lill invandrarverkets nya organisation.

När del gäller del som Maria Leissner sade vill jag framhålla all jag slällde dessa frågor lill folkpartiet eflersom ni i er motion Sf502 har skrivii följande: "Huruvida de planerade ålgärderna kommer alt få nägon effekt, och huruvida handläggningstiderna kommer atl förkortas dramatiskt under innevarande är, återstår atl se."

I den andra motionen från folkpartiet, Sfl9, där Maria Leissner står som
första namn och som har avlämnats i anslulning till propositionen om
invandrarverkels organisation, sägs det följande: " vi i svensk flykting
mottagning skall sträva efler att erbjuda ell värdigt mottagande för dem som
kommer hil och ansöker om asyl." Del är dä kanske inte så konstigt, Maria
Leissner, att jag ställde de frågor som jag gjorde.

Det gär ju bra all slå och lala vackert om vår flyklingkvot, men det gäller
ocksä an de människor som vi lar emol på flyktingkvolen får elt bra
flyktingmottagande och all vi kan la hand om de människorna pä ell säll som 25

Prot. 1988/89:107 2 maj 1989

Invandring

överensslämmer med de invandrarpolitiska mäl sorn vi har antagit.

Jag kan hälla med Alexander Chrisopoulos om att invandrarpoliliken är viktig och atl det är viktigt alt vi lar hand om invandrarungdomarna. Sialens invandrarverk håller på alt se över slödet lill invandrarorganisalionerna så all del skall bli myckel effeklivare och bällre.

När del gäller arbetsmarknadssituationen för invandrare vill jag påminna Alexander Chrisopoulos om atl arbelsmarknadsulskoltel för inle så länge sedan behandlade de här frågorna och just motioner som gällde invandrarnas arbetssituation.

Jag vill med anledning av det Ragnhild Pohanka sade om polisens roll i flyklingmotlagandel säga alt polisen inte deltar i flyklingmotlagandel, polisen gör ulredningar.

Anf. 13 ALEXANDER CHRISOPOULOS (vpk) replik:

Herr lalman! I vad gäller flyktingkvolen anser vi i vpk all vi i Sverige i förhållande lill vär levnadsstandard, iförhållande till vår inkomst per capita, i förhällande till vår ekonomiska lillväxl, i förhållande lill våra demokraliska Iradilioner, och i förhällande lill arbetarrörelsens grundläggande principer om internationell solidaritet har råd atl ha en generösare flyktingpolitik och en högre flyklingkvot än den på 1 250 personer som varil likadan i lio år. Detta gäller inle minsl med lanke pä att vi genom flyktingkvolen ger möjlighet lill de människor som annars inle har en chans all själva resa hil och söka politisk asyl, all genom riksdagens initiativ kunna få skydd i Sverige på etl organiserat sätt. I dessa frågor beslular inle regeringen i samråd med invandrarverkd, ulan del är riksdagen som fattar beslul om della. Del är vi som bär ansvarel på del här områdel.

Herr talman! Jag hade fel i milt huvudanförande när jag sade alt vi i dag inle beslutar om stora frågor på invandrarpolitikens område. Vissl gör vi del. När ulskotlsmajoriteten avslyrker ökade resurser lill kvinnoverksamhet genom invandrarorganisalionerna, avslyrker ökade resurser lill aktiviteter för ungdomar inom invandrarföreningarna och avstyrker en rad förslag som skulle stävja invandrarfienllighd och diskriminering av invandrare, dä fattar man faktiskt beslul. Del var della som felaktigheten i milt tidigare anförande gällde.

När det gäller den motion som vpk tillsammans med miljöpartiet väcker om representation i invandrarverkels styrelse vill jag nämna all regeringen visserligen har full räll alt i olika verk tillsätta den styrelse som regeringen vill tillsätta. Men riksdagen har samtidigt en rätt atl ha en uppfattning om detta. Meningen med vår motion var alt uppmärksamma riksdagen på all både vpk och miljöpartiet är så pass engagerade i flykting- och invandrarfrågor att en representation i invandrarverkets styrelse skulle underlätta våra förutsättningar atl fullfölja politiken pä ell bra sätt inom delta område. Vi anser atl våra förutsättningar och chanser atl della i samhällsdebatten inle minsl i invandrarfrågor är minst lika viktiga som något annal parlis.

Tidigare sade Maud Björnemalm all vpk var för lilel som parti för all delta i denna verksamhel. Nu har vi ökal och har stöd av 5.9 % av befolkningen. Jag hoppas all del räcker för utskottet och Maud Björnemalm för atl ge oss en plals i styrelsen för invandrarverket.

Anf. 14 MARIA LEISSNER (fp) replik: Prot. 1988/89:107

Invandring

Herr lalman! Maud Björnemalm frågade oss återigen om vär tro på 2 maj 1989 korlare handläggningslider. Jag vill fastslå atl folkparliel inte tror på atl enbarl mumla formler och sedan hoppas på under!

Det kanske är bra om vi genomför den nya organisationen och ser lill all den får rejält med resurser - del är vad som kommer att kunna skapa kortare handläggningstider.

Det är bara atl konstatera atl regeringen har blivit överkörd på den här punkten och all vi har ell enigl utskott bakom oss om ett anslag på ytterligare 20 milj. kr., eflersom ulskollel ansåg alt det behövdes för atl arbelel på invandrarverkd skall kunna genomföras lill belålenhei.

Beträffande flykfingkvoten sade Maud Björnemalm atl det går bra att tala vackerl. Del är atl beklaga alt socialdemokraterna inle ens talar vackerl om all höja kvoien - Ivärlom säger de ganska rätt rent ut att vi i praktiken inle har plals för yllerligare 250 människor i Sverige. Det är "orealistiskt" all lala om all dessa människor skulle kunna rymmas i Sverige.

Jag blir myckel bekymrad när jag hör sådana tongångar. Del är inte bara så atl sådana tongångar omöjliggör all vi lar emol fler kvolflyktingar. I realiteten innebär sådana tongångar ocksä etl stöd åt de främlingsfieniliga ule i samhällel som menar alt Sverige inte har plals för fler flyktingar.

Om vi ser oss omkring kan vi konstatera att det finns plals för flera flyktingar i Sverige. Del är inte så att vi har brist på utrymme. Det är inte heller sä alt vi är ell särskilt falligl land och alt vi av resursskäl skulle vara sämre skickade än u-länderna all la hand om flykfingar. Ändå lar industriländerna emol bara en bråkdel av världens alla flyktingar, medan u-länder, de allra fattigaste, kanske har så myckel som en flykling på var tionde invånare. De bjuder in flyklingarna trots atl de inte har någol alt duka upp ät dem, trols alt del inte finns några resurser.

Alt Sverige inte klart skall kunna uttala all vi kan ta emol fler kvolflyktingar är en ynkedom!

Anf. 15 GULLAN LINDBLAD (m) replik;

Herr talman! I reservation 25 av oss moderater och centerpartisterna i utskottet har vi särskilt påtalal vikten av all la fill vara olika ideella organisationers engagemang för att ordna ett värdigt mottagande. Men det gäller också den fråga som flera talare har varit inne pä, nämligen möjlighelen atl få arbele.

När vi har sä slor arbetskraftsbrist som vi faktiskt har är det skräp all inle fler av våra invandrare verkligen kommer ul i arbelslivel. Om vi lar lill vara alla goda krafter och ökar informationen bäde lill arbelsgivare och lill fackorganisationer tror jag alt del skulle vara lättare atl fä våra invandrare ut i arbelslivel - jag inle bara Iror det, jag är förvissad om del.

Jag hoppas all regeringen beaklar just möjligheten att samverka med de ideella organisationerna.

Jag träffade häromdagen en irakisk kurd hemma i Karlslad. Han hade fått
dt slartbidrag om 50 000 kr. från AMU där han hade gått en kurs. Han hade
myckel snabbt startat inte mindre än två pizzerior hemma i Karlstad.
Förutom att de har stans bästa pizzor har de också en fantastiskt livaktig 27

Prot. 1988/89:107 verksamhet där flera invandrare har fäll jobb. I den här strävan atl ge

2 maj 1989 invandrare arbete ligger ocksä atl vi bör upplysa dern om möjlighelen atl

' T. starta esd och hur man kan så lill väga dä.

Invandring .

Den kurd jag talar om hade lånat pengar av grannar och vänner, som han

sade. De har alltså en idérikedom och etl engagemang som vi bör la lill vara

och som vi kanske i någon män saknar här hemma.

Till sisl när det gäller flyktingkvolen handlar det inte bara om fagert lal. Jag Iror all vi kan säga alt vi allesammans är besjälade av en önskan alt ge fler av de människor som sitter i flyktingläger i vår värld möjligheten alt komma till Sverige. Vi har faktiskt både råd och möjlighet i övrigt lill della.

Jag kommer ihåg när förre invandrarminislern, Georg Andersson, hade gjorl en resa lill Mellersta Östern och i en aftontidning visade bilder frän detta besök. Jag tror att de flesla av oss var ganska skakade när vi fick se människor sitta i burar. Vi har plals för fler. Vi har heller inle sagl någol besiäml anlal, men vi hoppas atl regeringen länker över denna fråga, sä all del blir några fler i alla fall.

Anf. 16 RAGNHILD POHANKA (mp) replik;

Herr lalman! Maud Björnemalm sade att flyklingarna bara är fjorton dagar i utredningsslussarna. En del av de människor som kommer hil är ju i sä dålig psykisk kondition att de visst behöver omedelbar hjälp av en psykolog. De är torterade människor som har kollapsat och som har upplevi slora påfresiningar.

Jag vidhåller alt del kan behövas psykologhjälp. All sådan kan behövas även fortsättningsvis är en annan sak.

När det gäller slyrelseplalserna i invandrarverket är del möjligt atl vi inle får några beroende på att miljöpartiet och vpk är så engagerade atl de andra har sagl nej till motionen. Del kan ju länkas all vi är parlier som för in ell annal länkande, även om vi inle skulle vara i majorilel i invandrarverkels slyrelse heller.

Den höjda flyklingkvolen är en lilen fråga i del slora sammanhanget, men den är viktig. Vi har vissl plals för fler flyktingar! Atl sä mänga som har fäll asyl sitter kvar i flyktingförläggningar är något som vi får råda bot på pä annat sätt. De som kommer hil på flyktingkvolen är ofla människor i yttersta nöd, och de har mycket stort behov av all få komma hit. Vi bör hjälpa dem av humanilära skäl.

Anf. 17 MAUD BJÖRNEMALM (s) replik:

Herr talman! Jag vill påminna om alt Sverige ocksä arbelar via FN för all försöka lösa flykiingarnas problem i världen. Jag sade ocksä i mill anförande att jag kan dela uppfattningen om all flyklingkvolen på sikl bör höjas, men vi kan inle komma undan del ansvar vi har för de närmare 6 000 människor som har fått uppehållslillsländ och som i dag siller pä våra flyktingförläggningar i väntan pä en kommunplats.

Vi har som sagt ett ansvar för dem också. De flyktingar som kommer hil på
flyklingkvolen har alltså uppehållstillstånd när de kommer hit och bör också
ha en kommunplats ordnad.
28 Maria Leissner lalade om ytterligare 250 människor. Del är väl inte sä

säkerl all om flyklingkvolen höjs, den höjs med 250 personer enligt Prot. 1988/89:107

folkparliels förslag. 2 maj 1989

När del gäller del som Ragnhild Pohanka sade om flyktingarnas psvkolo- ~, T'.

" " - Invandring

giska kondition och behovel av kurator och psykolog, vill jag säga all

problemel inle är fulll sä enkelt som Ragnhild Pohanka vill göra del till.

Den ulvärdering som Värmlands läns landsfing har gjorl av sin treåriga verksamhet med flyklingcentra där flyktingar och flyktingfamiljer med psykiska problem har behandlats, visar atl den skillnad som ligger i olika kulturell bakgrund mellan flyktingar och svenskar kräver särskilda kunskaper av behandlingspersonalen. Dessutom krävs särskild ulbildning av tolkarna för atl man skall kunna bedriva samtalsterapi via tolk vilkel, enligl den ulvärdering som gjorls, är myckel svårt.

Andre vice talmannen anmälde all Maria Leissner och Ragnhild Pohanka anhållil all till protokollet få anlecknal all de inle ägde räll lill yllerligare repliker.

Anf. 18 STEN ANDERSSON i Malmö (m);

Herr talman! När jag säg rubriken på det här betänkandet, nämligen Invandring, vänlade jag mig en debatt om just invandring. När man sedan läser betänkandet och de olika reservationerna förstår man att betänkandet i stort enbart handlar om flyktingpoUtik. Vad jag förslår har ingen mofion väckls om fri invandring lill Sverige eller all man skall skärpa de invandringsregler som redan gäller.

Herr lalman! Jag länker tala lilel grand om invandring och invandringens betydelse i vårl land, med undantag för två punkler.

Reservalion 3 av miljöpartiet är del mest verklighetsfrämmande och naiva som har presenterats i den här riksdagen. Jag skulle vara synnerligen intresserad av all få någon kommentar för atl se hur pass verklighdsanknu-ten en sådan reservation kan vara.

Alexander Chrisopoulos lalar i riksdagen med stort patos om värdet av en generös flyktingpolitik. Det har han rätt att göra. Men om man ser på de länder där den ideologi utövas som Alexander Chrisopoulos ofta lalar sig varm för, finner man alt antalet flyklingmottagningar ligger myckel nära nollpunkten. Jag kan ändå renl logiskt selt förutsätta att Alexander Chrisopoulos har den bästa kontakten med ledarna i dessa länder, och dessa länder borde dra sitt strå lill stacken.

Herr talman! Det är 1 000 år sedan de första invandrarna kom lill Sverige. Ansgar var kanske en av de första. Under 1600-lalel kom det många människor som startade de svenska järnbruken och den svenska induslrin. Jag tror också att många av oss, om vi ägnade oss litet ål släktforskning, faktiskt skulle finna förfäder som kommer frän andra länder. Jag är den förste alt betona, och det vill jag undersiryka, alt invandringen lill Sverige i stort sett har betytt myckel positivt för del här samhällel.

Under 50-, 60- och 70-lalen kom invandrare hil från sydeuropeiska länder.
De blev uppmanade all komma hit, och de har gjort myckel slora insalser-
det kan inte nog understrykas - för det svenska samhällel. Jag tror inte all
man far med lögn när man i riksdagens talarstol säger, atl vi inte hade haft 29

Prot. 1988/89:107 den ekonomiska och den sociala välfärd vi i dag har om inte arbetskraftsin-
2 maj 1989 vandringen under 50-, 60- och 70-talen hade existerat.

Invandring

Herr talman! Jag hade förmånen atl vara facklig ordförande under sju år på en avdelning pä Kockums i Malmö. En majoritet av de anslällda där var ulomnordiska invandrare. Jag har i stort sett bara gott atl säga om dessa människor, och jag har forlfarande en mycket god koniakt med dem.

Del är vår skyldighet att underlätta och hjälpa de människor som har kommit hit lill Sverige och som får lov att stanna att anpassa sig till del svenska samhället. Men samtidigt skall vi inte helt svälja allt del som man försöker applicera på svenska förhållanden. Vi har de senaste månaderna sett hur man från framför alll muslimska gruppers sida vill angripa fundamentala, grundläggande västerländska demokrafiska begrepp, t.ex. tryckfriheten. Vissa grupper utövar ell kvinnoförtryck. Här finns också en annan syn på brottsligheten. Man lalar om öga för öga och land för tand. Det här är absolut ingenting som kan tillföra Sverige något.

Del är viktigt all vi skall kunna uttala krilik även när invandrare gör fel, men samtidigt skall vi ocksä poängtera de positiva insalser invandrarna har åstadkommit för vårl samhälle.

Herr lalman! Än en gång måsle jag uttala min förvåning över rubriken lill det här betänkandet. Rubriken är Invandring. Men i betänkandet tar man till 95 % upp flykiingproblem och flyktingar.

Anf. 19 RAGNHILD POHANKA (mp):

Herr talman! Jag lalade med vår förträffliga personal. Var det reservalion 3 som Slen Andersson i Malmö lyckle var verklighetsfrämmande?

Jag kan inle förstå varför den reservationen skulle vara verklighetsfrämmande. Vi har diskuleral della vid frågestunder och inlerpellationsdebaiier, dvs. alt del skall bli en generell amnesti eller alt de som har vistats i Sverige sedan först och främsl före den 1 januari 1988 skall fä stanna.

Miljöpartiet anser ocksä atl de som har varit här mer än ell är skall generellt få stanna. Det här gäller inte så många människor. Antalet människor som har sådan lång väntelid är alllför stort, och del är skälet till denna reservation som i sin lur har föregåtts av en motion.

Anf. 20 ALEXANDER CHRISOPOULOS (vpk): Herr lalman! Dessa frågor har Sten Andersson i Malmö ställt till mig i ell par debatter vid olika tidpunkter när flyktingpolitiken har diskuterats. Därför skall jag försöka svara ärligi på frågorna, även om jag riskerar all uppnå del syfte Sten Andersson vill uppnå, dvs. atl väcka deball kring de uppfattningar som han represenlerar.

Jag vet fakfiskt inte hur det förhåller sig med flyktingpolitiken i de
socialistiska länderna. I motsats fill vad Slen Andersson tror har vpk inte
några kontakter utvecklade och får alltså ingen information kring dessa
frågor. Vad jag vet om dessa länders flyklingpolitik är, all under vissa
perioder har del funnits 65 000 greker som har varil politiska flyktingar. Jag
upplever dessa länders flyktingpolitik som ointressant i det här sammanhang
et. Den rör mig inle i ryggen, och den är inle en ideologisk fråga. Min uppgift
30 är all i Sverige inom vpk:s ram föra den flyktingpolitik som utgår från våra

Anf. 21 STEN ANDERSSON i Malmö (m):

Herr talman! För alt ta del sista först: Alexander Chrisopoulos sade att han inte känner till den flyktingpolitik som förs i länderna bakom järnridån. Men när herr Chrisopoulos, som representant för kommunisterna, säger all han vill bedriva en generös flyktingpolitik vill jag fråga; Är del dä fel atl vi andra som inle är kommunister ser efler hur del ser ut i de länder som i dag förklarar atl de är kommunistiska? Där lar man alltså inte emot flyktingar annat än i de undanlagsfall som bekräftar regeln. Det här är faktiskt en irovärdighelsfråga för herr Chrisopoulos. Han borde ju ha de bästa kontakterna med regimerna bakom järnridån.

Sedan sade jag, herr talman, all reservalion 3 var del mesl naiva och mest verklighetsfrämmande som hade presterats under detta riksmöte. Jag ansluter mig faktiskt till regeringens beslul atl man skall bevilja en generell amnesti utom i vissa fall då del inle är möjligl. Miljöpartiet däremol är berell alt undantagslöst bevilja amnesti. Det slår faktiskt så i reservationen, även om fru Pohanka skakar pä huvudel. Del slår, att om en person har befunnit sig i Sverige minsl elt år eller till ett vissl datum, blir det, oavsett bakgrund, möjligl att få amnesti. Del skulle vara intressant om fru Pohanka kunde skaka på huvudel en gång lill. Men gäller inle reservalionslexlen? Vill ni ge asyl lill samtliga som fanns i Sverige vid ell vissl datum eller som har befunnit sig i Sverige under en viss tid, oavsetl bakgrund? Del skulle vara mycket intressant alt fä etl klarläggande.

Överläggningen var härmed avslulad.

Kammaren övergick lill alt fatta beslul i ärendet.

Mom. 4 (handläggningslider i asylärenden)

Utskottets hemslällan bifölls med 251 röster mol 55 för reservation 1 av Sigge Godin m.fl. 1 ledamot avstod från all rösta.

Mom. 5 (polisens roll i utredningsarbetet)

Utskottets hemslällan - som slälldes mol reservalion 2 av Ragnhild Pohanka - bifölls med acklamation.

Mom. 6 (s.k. amnestibeslut)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservalion 3 av Ragnhild Pohanka - bifölls genom uppresning.

Prot. 1988/89:107 Mom. 8 (uppföljning av enskilda ärenden)

2 maj 1989 Utskottets hemställan - som slälldes mot reservalion 4 av Sigge Godin

' m.fl. - bifölls med acklamation.

Invandring

Mom. 10 (invandrarverkels styrelse)

Utskottets hemslällan bifölls med 271 rösler mol 40 för reservalion 5 av Margö Ingvardsson och Ragnhild Pohanka.

Mom. II (anslag lill Förläggningskoslnader)

Utskollels hemställan - som slälldes mol dels reservation 6 av Margö Ingvardsson, dels reservalion 7 av Ragnhild Pohanka - bifölls med acklamation.

Mom. 12 (placering av barnfamiljer och ensamma barn)

Utskollels hemställan - som slälldes mol reservalion 8 av Sigge Godin och Maria Leissner - bifölls med acklamation.

Mom. 16 (godkännande av lolk)

Ulskoltets hemslällan - som slälldes mol reservalion 9 av Sigge Godin m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 17 (advokaters m.fl. arbete inom förläggningarna)

Utskottets hemställan bifölls med 291 rösler mot 19 för reservafion 10 av Ragnhild Pohanka.

Mom. 20 (anslag lill Åtgärder för invandrare)

Utskottels hemställan - som ställdes mot dels reservation 11 av Margö Ingvardsson, dels reservation 12 av Ragnhild Pohanka - bifölls med acklamation.

Mom. 21 (ålervandring)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 13 av Sigge Godin m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 22 (ulvärdering av målen för invandrarpolitiken)

Utskollels hemställan bifölls med 238 röster mot 74 för reservalion 14 av Rune Backlund m.fl.

Motn. 23 (flyklingkvolen)

Först bilräddes reservafion 16 av Sigge Godin och Maria Leissner i molsvarande del med 43 rösler mot 21 för reservation 17 av Margö Ingvardsson. 248 ledamöler avstod från all rösla.

Härefler bilräddes reservation 15 av Gullan Lindblad m.fl. med 81 rösler mot 59 för reservation 16 av Sigge Godin och Maria Leissner i motsvarande del. 172 ledamöter avsiod från all rösla.

Slulligen bifölls ulskoltets hemställan med 171 röster mot 136 för reservalion 15 av Gullan Lindblad m.fl. 4 ledamöter avstod frän atl rösta. 32

Mom. 25 (förlängd ersällningslid för kommunerna) Prot. 1988/89:107

Ulskoltets hemställan - som slälldes mot reservalion 18 av Gullan 2 maj 1989

Lindblad m.fl. - bifölls med acklamation. ~ 'T.

Invandring

Mom. 26 (friare resursutnyttjande för kommunerna)

Ulskollds hemslällan - som slälldes mol reservalion 19 av Gullan Lindblad m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 27 (genomgångsbostäder för flyktingar)

Utskottets hemslällan - som slälldes mol dels reservation 20 av Gullan Lindblad m.fl., dels reservalion 21 av Margö Ingvardsson - bifölls med acklamation.

Mom. 28 (särbehandling av flyktingar)

Ulskoltets hemställan - som ställdes mot reservation 22 av Gullan Lindblad m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 29 (informalion om fördagsdablering)

Utskottets hemställan - som slälldes mol reservation 23 av Gullan Lindblad m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 30 (samordning vid arbetsförmedling)

Utskottets hemställan - som slälldes mot reservation 24 av Margö Ingvardsson - bifölls med acklamation.

Mom. 31 (fadderverksamhet m.m.)

Utskollels hemslällan - som ställdes mot reservation 25 av Gullan Lindblad m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 32 (akutsjukvård m.m.)

Utskottets hemslällan - som ställdes mot reservation 26 av Margö Ingvardsson - bifölls med acklamation.

Mom. 33 (barnhälsovård)

Ulskoltets hemslällan - som ställdes mot reservation 27 av Sigge Godin och Maria Leissner - bifölls med acklamation.

Mom. 34 (handikappade asylsökande och flyktingar)

Utskollels hemslällan - som slälldes mol reservafion 28 av Gullan Lindblad m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 35 (journalhantering)

Utskottets hemslällan - som slälldes mol reservalion 29 av Ragnhild Pohanka - bifölls med acklamation.

Mom. 37 (bistånd ål asylsökande)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 30 av Sigge Godin
och Maria Leissner - bifölls med acklamation. 33

3 Riksdagens protokoll 1988/89:107

Prot. 1988/89:107 Mom. 38 (anslag till Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar
2 maj 1989 m.m.)

Järnvägstrafik

' Utskottets hemställan - som slälldes mot reservation 32 av Margö

Ingvardsson - bifölls med acklamation.

Mom. 42 (diskriminering i arbelslivet)

Utskottets hemslällan - som slälldes mol dels reservation 33 av Sigge Godin m.fl., dels reservation 34 av Margö Ingvardsson - bifölls med acklamation.

Mom. 43 (utvärdering av diskrimineringslagstiftningen)

Utskollels hemställan - som slälldes mol reservalion 35 av Margö Ingvardsson och Ragnhild Pohanka - bifölls med acklamation.

Mom. 44 (organ mot rasism och främlingsfientlighet)

Utskollels hemslällan - som slälldes mol reservalion 36 av Margö Ingvardsson - bifölls med acklamation.

Övriga moment Utskollels hemställan bifölls.

Tredje vice lalmannen övertog ledningen av kammarens förhandlingar.

5 § Fortsattes överläggningen om trafikutskollels betänkande 1988/89:TU16.

Järnvägstrafik (forls. från prot. 106)

Anf. 22 BERNDT EKHOLM (s):

Herr talman! Del känns faktiskt lilel avslaget att fortsätta den järnvägspolitiska debalten nu efter helgen. Man kan möjligen hoppas pä några fler lyssnare här i kammaren än i fredags eftermiddag, åtminstone till att börja med så här direki efler voteringen.

Jag vill kommentera tvä motioner, dels T240, där sex västsvenska socialdemokratiska riksdagsmän har tagit upp miljösituationen i Väslsverige och åtgärder på trafikområdet, bl.a. när det gäller järnvägslrafiken, för att komma lill rätta med miljöproblemen, dels T533, där sex socialdemokratiska riksdagsmän i Södra Älvsborgs, Jönköpings och Östergötlands valkretsar har pekat på betydelsen av en ulbyggnad av Göialandsbanan.

Västra Sverige brottas med många problem som berör trafiksystemet. Det finns slora brisler i trafiksystemels olika delar, såväl pä vägsidan som på järnvägssidan. Samtidigt har vi en kraftig volymtillväxt av billrafiken, vilket gör att bristerna är än mer uppenbara. Anlalel trafikolyckor har ocksä ökat under senare år, särskilt på E 6 och riksväg 40.

Den mycket allvarliga miljösituationen beror på föroreningar i luft och vatten. Den senasle rapporten om förhållandena i södra och västra Sverige visar alt 20 % av skogen drabbals av minsl 20 % barrförlusl - 650 000 ha

skogsmark. Dessulom tillkommer sedan tidigare försurning av yl- och grundvatten. Den allvarliga silualionen beskrivs i Älvsborgs läns miljöanalys, som nyligen blev färdig och som skall lämnas till statens naturvårdsverk. Det är helt klarl alt vi har allvarliga hälsoeffekter all vänla. Och just biltrafiken är en viklig orsak till miljöproblemen.

Vi måsle komma lill rälla med dessa problem inom trafiksystemet. Behovet av åtgärder är omfattande. Vi behöver bällre vägar för alt det skall bli mindre olyckor och för att vi skall få en bältre miljö, vilket vi får genom mindre köer och jämnare irafikslrömmar.

Men vi behöver också omfördela trafik från väg lill järnväg. Hillills har inle myckel hänt i den riktningen i Väslsverige. Järnvägen har, vill jag påslå, försummats. Del finns undantag, bl.a. pendellägslrafik mellan Göleborg och Alingsås, dubbelspär pä västkustbanan, ulökad irafik på Kinnekullebanan och Viskadalsbanan. Samtidigt är jag medvelen om all vissa beslul, som är fattade, kommer all få effekt först på 90-lalel.

Vi måste nu sätta järnvägen än mer i centrum när vi skall lösa de många problem som vi har inom trafiksektorn.

Behoven är stora i Västsverige - liksom på andra håll. Men jag menar att insatserna är mer brådskande i Västsverige än på många andra håll. Orsaken är framför allt de höga olyckstalen när del gäller irafik på vägarna saml de myckel svåra miljöproblemen, som jag tidigare har nämnt. En rad åtgärder som berör järnvägen är föreslagna i mofionerna. Pendeltågstrafik mol Göteborg på alla linjer föreslås - liksom vi har här i Stockholmsområdet - och dessutom på slräckan Nässjö-Jönköping-Skövde. Den interregionala fjärr-trafiken måste förbättras på väsikuslbanan, på slräckan Göteborg-Oslo och på kust-till-kust-banan. Vi behöver snabbtåg även på sträckan Göteborg-Malmö, och vi behöver en fungerande malarlrafik lill huvudbanorna. Dessulom behöver vi förbättra godslrafiken, bl.a. med fler kombilasllermi-naler, inle bara i Göteborg utan ocksä i Halmstad, Borås, Skövde och Trestad. Vi behöver en utbyggnad också av bannäld och dubbelspår pä västkustbanan. Vi behöver förbättringar när del gäller järnvägsförbindelserna Göteborg-Oslo och på kust-lill-kusl-banan.

Var och en inser all nuvarande medelstilldelning inte ger möjlighet all inom rimlig tid lösa dessa uppgifter. Lägg därtill berättigade krav i övriga delar av landet. Banverket har uppgivit investeringsbehovet för nya banor lill 3 miljarder kronor per år, vilkel är tre gånger mer än vad som nu är tilldelat. För atl klara nyinvesteringar behövs således ökade statliga insatser, men också ett aktivt arbete för nya kompletterande finansieringsformer, såsom lån och samarbete mellan näringsliv, landsting och kommuner. Och varför inte avgiftsfinansiering av vissa med järnvägen parallella vägar? Del behövs helt enkell okonventionella lösningar.

Enligt betänkandet pågår en översyn av finansieringsformerna för affärsverkens invesleringar. Den skall avrapporleras i sommar. Enligl ulskollel kommer regeringen atl behandla frågan i år. Del är bra. Jag hoppas alt behandlingen inle blir för snäv, ulan all regeringen vägar la nya, friska, djärva grepp. Det är helt nödvändigl för all klara en rimlig ulbyggnad av järnvägsnälel.

Även på drifissidan är behoven slora. I molionen har pekats pä behoven av

Prot. 1988/89:107 2 maj 1989

Järnvägstrafik

Prot. 1988/89:107 ytterligare medel till olönsam persontrafik, i alla fall under en övergångstid.
2 maj 1989 Det finns kanske också behov av särskill slöd lill pendellägslrafik. Även den

Järnvägsirafik

olönsamma trafiken måste ju kunna byggas ut. Jag anser att utskottets skrivning pä den här punkten är passiv. Man lalar om alt en begränsad indragning av Irafik på stomnälet får accepteras av kostnads- och effektivi-Idsskäl. Ja vissl, i vissa lägen är della säkerl befogal, men vad ulskollel har glömt är att utbyggnadsbehovet även på de s.k. olönsamma bandelarna måste beaklas. En lillfredsslällande iransporlförsörjning kräver detta, och del leder jusl lill ett behov av ökade slalliga bidrag.

I molionen har vi hemställt om nya överväganden frän regeringen under kommande budgetarbete. Vi låter oss i dag nöja med det. Vi ulgår från all regeringen är varse den svära silualionen i Väslsverige, inte minsl mol bakjgrund av miljöproblemen. Järnvägen måsle rustas upp. Del är en viklig del i en bred lösning av de västsvenska trafikproblemen.

Herr talman! Jag vill slutligen någol beröra den andra molionen. Redan för tre år sedan motionerade socialdemokralerna på Södra Älvsborgsbänken om angelägenheten av alt pröva en ulbyggnad av Göialandsbanan. I år gör vi del tillsammans med partivänner från Jönköpings och Östergötlands valkretsar. Götalandsbanan binder samman Göleborg—Borås-Jönköping-Tranås-Linköping/Norrköping-Slockholm. En ulbyggnad av Götalands-banan kräver en ny bana Boräs-Tranås och en ombyggd bana Borås-Göteborg samt en delvis förbättrad bana Linköping-Stockholm. Den förbinder tälorlerna i den befolkningsrikaste regionen ulanför slorsläderna och berör ca 600 000 människor - 4 miljoner om man räknar in Göteborg, Stockholm och banans omland. Det är en enorm potential att flylla över landsvägslrafik lill järnväg. Nya pendlingsmöjlighder kan öppnas med snabbläg och nya arbdsmarknader kan bli fillgängliga. Del är beräknal all linjen kan få 1,5 miljoner personkilometer per år.

Berörda kommuner och länsstyrelser har utarbetat en idésludie som är grundad på SJ:s tidigare bedömningar. Den visar all del är elt intressant och på lång sikt troligen lönsamt projekt, i det längre perspektivet jämförbart med Mälarbanan.

I molionen hemställs om atl regeringen utser en utredningsman all hålla i del fortsatta utredningsarbetet tillsammans med berörda. Utskoltd hänvisar till banverkel. Men i Mälarbaneprojektel har regeringen faktiskt blandat sig i och utsett en förhandlingsman med syfle all medverka lill ell genomförande. Vi menar atl Göialandsbanan är ett ännu större projekt som visserligen ligger längre fram i tiden, men som behöver en central ledning precis som Mälarbanan, inte minst för all pröva okonventionella finansieringsformer.

Projektet borde också prövas all ingå i långsiklsplanen. SJ har självt uttalat sig för en igångsättning inom tio år.

Herr lalman! Vi motionärer kommer med intresse att följa den fortsatta
utvecklingen - inkl. regeringens och slalliga myndigheters insatser för all
medverka lill att förverkliga della långsikliga framlidsprojekt, att förslärka
banden mellan väst- och östkusten. Vi framställer inte något yrkande nu,
utan vi återkommer pä lämpligl sätt. Vi är fasl övertygade om Götalandsba
nans betydelse för ulvecklingen av näringslivet och sysselsällningen och dess
36 vikfiga bidrag lill en ökad trafiksäkerhet och till en bältre miljö.

Anf. 23 RUNE THORÉN (c) replik: Prot. 1988/89:107

Herr talman! Det är rikligt trevligt att höra Berndt Ekholm här i 2 maj 1989

kammaren, även om han lyvärr är den ropandes rösl i öknen inom sill eed ~~ ~

parli. Järnvägstrafik

Inle minsl genom Berndt Ekholms förljänsl har jag hafl chansen atl la del av vad socialdemokraterna sagt. Det är mycket fina skrifter frän den västsvenska sidan, i vilka man är överens med Berndt Ekholm om dessa satsningar. Men om man ser till del som vi i dag behandlar i kammaren finner man l.ex. all i fråga om västkustbanan vill man övervältra koslnader pä kommunerna, och man har gjorl länsjärnväg av Bohusbanan.

När del gäller vissa övriga projekl i Västsverige - som behandlas i reservation nr 38-har vi frän centern, folkpartiet, vpk och även socialdemokraterna jusl den inslällning som Berndt Ekholm redovisar, alt man måste ta ell samlal grepp över den väslsvenska problemaliken. Vi har i reservafionen föreslagil atl regeringen skall tillsätta en samordnare med uppgift alt se över dessa problem, men förslagel har avstyrkls av utskottet. Därför är min uppmaning lill Berndt Ekholm all rösla för dessa reservationer, men framför allt bedriva etl inre arbele inom sitt eget parli för all åstadkomma en majoritet av kolleklivlrafikvänner. Del är nödvändigl atl arbeia för delta sä atl del som sägs ute i kommunerna och landslingen i Väslsverige också kommer all älerspeglas här i kammaren. Om sä inle sker, blir della bara fagert lal.

Anf. 24 VIOLA CLAESSON (vpk) replik:

Herr lalman! Jag vel inte om Berndt Ekholm, i likhel med mig och många andra, stod i en av talarstolarna i går pä 1 maj. Om han gjorde del gissar jag all han, om han var i närheten av Älvsborgs län, också där pläderade, precis som han här alldeles nyss gjorde, för en satsning pä olika järnvägsbanor i västra Sverige.

För min del efterlyste jag i går Berndt Ekholms verkliga uppfattning, nämligen den som kornmer atl demonstreras när det om en stund blir dags att trycka på voleringsknapparna. Om man som Berndt Ekholm forlsäller all plädera - vilkel han fillsammans med sina kamrater på Älvsborgsbänken har gjort i flera motioner - för all satsa pä järnvägen och sedan nöjer sig med alt säga atl man kommer alt följa den fortsatta ulvecklingen med inlresse, tycker jag rent ut sagl atl della är hyckleri. Här finns läckning för i slorl sell alla yrkanden i motioner från förelrädare för olika delar av landet som vill salsa på olika banor, och del finns molsvarande läckning i reservafioner. Därför irodde jag knappl mina öron när jag hörde Berndl Ekholm slä och rabbla upp vad ulskottd säger och låtsas som om del inte finns reservationer som lar upp hans egna och andras yrkanden i mofioner som går i järnvägsvänlig rikining.

Den reservation som tar upp vissa projekt i Västsverige - utom den om västkustbanan. Bohusbanan osv. - är reservalion nr 38. Om Berndl Ekholm verkligen menar allvar rned all han vill salsa pä järnvägen, föreslår jag att han röstar rätt när del blir votering sä småningom och att han också påverkar sina egna kamraler i samma rikining.

Man kan fråga sig om man ocksä i fortsättningen kan knyta den otroliga
förhoppningen till regeringen all någonting skall hända med järnvägarna. 37

Anf. 25 BERNDT EKHOLM (s) replik:

Herr lalman! Jag skall börja med atl bemöla den siste talaren. Det brukar vara i legio atl Viola Claesson ger ulmaningar och säger alt man skall visa vad man går för. Jag är inte den första som har ulsälls för del. Jag tycker dock all bäde Viola Claesson och Rune Thorén ger en väldigl negaliv bild av regeringen.

Del är fakliski inte så atl man inle gör någoniing, ulan del har gjorts en hel del. Vi som har motioncar har visal etl missnöje sä till vida all vi anser all man måsle få fram mer pengar, Däremol är del ingel Ivivel orn all viljan all salsa på järnvägen finns, Problemel ligger i all få fram mer pengar. Som jag fidigare har ullalal skulle man behöva angripa della med lilel mer okonven-lionella lösningar - sädana lösningar som Viola Claesson inle vill se - som innebär all man l,ex, kan hilla andra finansieringskällor,

Förulsältningen för all man skall slödja en reservalion är fakliski all man delar innehälld i den. Flera av dessa reservafioner lar l.ex. upp exakia belopp. Vi socialdemokrater lycker naturligtvis all det är rimligt all överläla lill vår regering all avgöra vad som är en klok polilik när det gäller belopp.

Anf. 26 VIOLA CLAESSON (vpk) replik:

Herr talman! Berndt Ekholm, del har tidigare visal sig oklokl all överläla frågor till regeringen. Riksdagen fållade ett stort trafikpoliiiski beslut förra året, som innehöll många delbeslut. Man lovade där väldigt mycket i de mål som angavs i ord. Ni som Irodde all del skulle följas upp rned rejäla saisningar i år mätte ha blivit besvikna. Det är ju därför ni motionerar. Jag uppfattar alt Berndt Ekholm också vill visa del här. Del gäller dä atl fullfölja den tankegången och de krav som mänga av er släller pä hemmaplan när del gäller viljan all rädda vissa banor,

I reservalionerna finns inle bara läckning för atl rädda olika bandelar. Det finns ocksä möjlighel all anslå mer pengar lill de olika bandelarna. I reservalion 32 las l.ex. Götalandsbanan upp. Jag lycker alt del var bra all Berndl Ekholm en gång fidigare tog initiativ och motionerade i den här frågan. När det nu finns ledamöler i kammaren som följer upp precis de här frågorna i reservationer, vore det märkligl om de inle skulle fä slöd. Del finns pengar, Berndl Ekholm.

Vi har i dag inle råd alt låta bli all salsa på järnvägen. Om vi inle gör del betyder del ökad vägtrafik, vilkel i sin lur inte bara betyder ell raserat ekologiskt syslem utan också en kapitalförstöring ulan like när del gäller vägarna.

Anf. 27 RUNE THORÉN (c) replik: Prot. 1988/89:107

Järnvägstrafik

Herr talman! Jag tror inte alt del egentligen finns några slörre åsiklsskill- 2 maj 1989 nåder mellan Berndl Ekholm och mig. Del som skiljer är atl vi i centerpartiet har föreslagit 40 miljarder kronor för investeringar i själva järnvägen. Del är ganska vikligl. Eflersom jag vel all Berndl Ekholm arbelar aklivl med miljöfrågor vill jag påminna om all en salsning på järnvägen har oerhörl stor belydelse bl.a. för Väslsverige. Jag har tidigare i debatter pekat på och gjorde del även i kammaren i fredags, möjlighelen alt införa snabbläg och vad del skulle ha för betydelse för flyget bl.a. i Väslsverige. Det vill jag all Berndl Ekholm skall länka myckel noga på.

Vi har faktiskt ingen negaliv syn på regeringen. Jag vill nästan säga all det är tvärtom när del gäller ulskottd. I frågan om vissa projekl i Västsverige har minoriteten sagt att den vill att regeringen skall göra på samma sätt som i Mälardalen - ta ett initiativ med en samordnare i Västsverige för samtliga fem järnvägslinjer. Man kan se på de internationella transporlfrågorna, de nationella iransporifrägorna och den regionala Irafiken. Sedan kan man diskulera fram en bra lösning och hur läng lid den skall kunna genomföras på. Jag lycker all del viiinar om elt slags förtroende för regeringen all vi vill all ni skall behandla del. Det är således ingen negativ syn, ulan en positiv syn på kollektivtrafiken och på järnvägen, men också pä all regeringen borde kunna la över ärendel.

Anf. 28 BERNDT EKHOLM (s) replik:

Herr lalman! Del är bra atl Rune Thorén och jag har en gemensam posifiv syn på regeringen. Jag tror nog atl vi kan hoppas en hel del på regeringen i den här frågan.

Däremol är inle Viola Claesson lika positiv till den socialdemokratiska regeringen. Hon säger atl den lovar mycket i ord, men inte gör någonting. I debalten i fredags redogjorde Rune Johansson pä flera punkler för alla de insalser som regeringen faktiskt har gjort.

Bäde cenlern och vpk kräver mycket stora anslag, långt utöver del belopp som banverket kräver för nya investeringar. Vi menar att regeringen som har kompetensen måste fä avgöra hur slora anslagen skall vara. Del kan inle vi som motionerar avgöra.

Andre vice lalmannen anmälde all Viola Claesson anhållil all lill protokollet få antecknat atl hon inte ägde rätt till yllerligare replik.

Prot. 1988/89:107 2 maj 1989

Järnvägstrafik

En sådan här praktisk syn på järnvägspolilikens egenlliga karaklär borde göra socialdemokratin mycket besvärad över dess polilik pä delta område. Men socialdemokraterna har nalurliglvis en poäng i den polilik som man har formuleral och som de fåll mänga här i riksdagen all slälla sig bakom, nämligen att också samhällel i övrigl ser ut på det här sättet. Varför skulle SJ skilja ut sig, när hela samhället i övrigl ser ut sä här? Varför skulle SAP och regeringen salsa på en samhällsekonomisk syn pä slatens järnvägar, när man i övrigl pläderar för strikta marknadslösningar? Järnvägspoliliken blir därför ell åskådningsexempel pä hur den politiska deballen i samhället ser ul, elt krilerium på huruvida samhällsekonomiska rikllinjer råder eller slrikl vinslmässiga.

Del är i delta verklighdsperspektiv man i en region, i Dalarna, i landels hjärta, fär kämpa för atl fä till sländ en bra järnvägstrafik. Jag skall först beröra Väslerdalsbanan och vidare dess förlängning lill Salen.

Del södra fjällområdet är etl omräde i värt land som mänga skulle vara beljänla av atl besöka. Del är av slorl riksinlresse. All bygga ul banan mot Salen skulle kosla 500-700 milj. kr. Del är beroende av vad man vill fä ul av pengarna. Del är hell klarl alt della är en hell omöjlig uppgift inom ramen för alla anslag till invesleringar som finns på länsplanet i dag. Atl inte se denna fråga som en riksangelägenhel är detsamma som att säga nej lill järnvägspro-jeklet.

En sådan här satsning skulle också ha näringspolitisk och naturligtvis även regionalpolitisk belydelse. Den skulle ocksä ha miljöpolitisk belydelse av slora mall, eflersom del salsas resurser i miljardklassen pä den södra fjällvärlden, vilkel kommer att öka belastningen pä vägarna. Även om man rustar upp vägarna borde del vara en naturlig målsättning även för en , socialdemokrat som ägnar sig ål järnvägspolilik att belastningen pä vägarna inle kan fä öka. Järnvägen kunde väl ålminslone få la över den ökning av trafikbelastningen som skedde i det södra fjällområdel- men icke. Man säger nej lill detta, och del är inle bara beklagligl ulan synnerligen allvarligl.

Men man skulle kunna förverkliga en ulbyggnad av Väslerdalsbanan om den sägs som en del i en helhel, där iransporl-. regional-, miljö- och även rekrealionspolitiken vägdes in. Men sä är inle fallel. Ocksä rekrealionspoliti-ken i vårt land överlämnas alltmer till marknadskrafterna. Del är egenlligen dl angelägel välfärdsprojekl all se lill all de mänga människorna, de lågavlönade, de som inle lillhör de två tredjedelar som har näsan över vallenylan i vårt land, bäde vinter och sommar kunde ta sig till de södra fjällområdena, som etl resultat av en ny rekrealionspolitik.

Hade man en helhelssyn. där alll detta vägdes in, skulle det naturligtvis vara rätt självklart alt man byggde en järnväg till Salen, Nu är, i den praktiska politiken, del slörsla holel mol dessa planer rikefolkels hänsynslösa exploatering av dessa fjällområden. Rikefolket kräver nu salsning på flyg och nalurliglvis ocksä bilism framöver. Pä s. 44 i belänkandel säger utskottet atl della är en länsjärnväg och därmed basla. Delskall inle göras någonting här. Vill man göra investeringar, skall pengarna las från anslagel för byggande av länslrafikanläggningar,

Ell annal exempel pä problem som uppslår när man inle har en samordnad planering är Bergslagspendeln, Invesleringsmedlen iryler i Dalarna, Det

sker ingen samordning med Västmanland, som finns på andra sidan     PrOt. 1988/89:107
länsgränsen. Risken finns, när man inte tillför mera medel, atl den bil som är     2 maj 1989
på Dalasidan inle byggs ul i takt med den bit som finns på andra sidan
länsgränsen. Detta kommer nalurliglvis all skapa problem och irritation. Det *     ■'

kommer inle all skapa något slörre förtroende för järnvägslrafiken framöver.

Ell annal utslag av den slreberakliga politik som är fastlagd av socialdemokralerna och andra parlier i riksdagen är de problem vi upplever med l.ex. Siljansbanan. Det är helt klartall man inle vill la hand om den frän SJ:ssida. Man vill la borl den. Den är inle lönsam. Man försämrar irafiken, säller in annan lyp av Iransportmedel, gör del mindre allraklivi all färdas här. Det är SJ:s beslut atl göra så. Det är ändå mycket intressant all nolera del som sägs i ulskollsbdänkandei på s. 25, all detta sker av koslnads- och effeklivitels-skäl. Ulifrån den uigängspunkten är del oerhörl viktigt, om man har en annan syn på järnvägslrafiken är den regeringen har och den majoriteten av riksdagen faslslällde föregående år, all man verkligen ger ullryck för den och demonslrerar den i denna kammare, I annal fall kommer alll man säger all bli lomma ord och leda till ytterligare förakt för poliliker frän väljarna och från dem som kämpar för dessa järnvägar. Har man en uppfallning rnan kämpar för pä hemmaplan, rnäsle man även i denna kammare, i den högsla polifiska beslulande församlingen, slå fast vid den.

Med detta yrkar jag bifall lill de reservationer som behandlar Väslerdalsbanan och Bergslagspendeln.

Anf. 30 TREDJE VICE TALMANNEN:

Jag fär meddela att anslag nu har satis upp om all delta sammanträde skall fortsälla efter kl. 19.00.

Anf. 31 KJELL ERICSSON (c):

Herr talman! Vi har nu debatlerat denna fråga ganska länge. Vi uppehöll oss vid den en slor del av fredagen, och vi fortsätter i dag. Det visar väl intresset för denna fråga. Även alla motioner som har lagls fram viiinar om della.

På många plalser i värl land har järnvägar lagls ned eller riskerar all läggas ned. Det finns ocksä behov av yllerligare uppruslning av många banor, som är av vikl för olika landsdelar. Del finns mänga angelägna frågor i della betänkande. Jag skall dock nöja mig med all kommenlera några banor som berör Värmland. Dessa har vi ocksä lagil upp i molionerna T226 och T228.

De diskussioner som nu pågår om invesleringar i Svealandsbanan och Mälarbanan måsle också innefatta bättre och snabbare kommunikationer för Värmland. Genom förbällringar av bandelen Örebro-Karlstad-Charlotlen-berg och införande av snabbläg skulle Värmland fä en klar förbättring av' kommunikationerna med Slockholmsomrädd. Det är ocksä av vikl au läglrafiken över Arvika-Charloltenberg lill Oslo fär bibehållas och utvecklas. Man har ibland hört vissa hotfulla planer pä indragningar av lurer. Det är någoniing vi inle kan acceplera.

Likaså måsle lågtrafiken Karlstad-Kil-Göteborg förbällras bäde när det gäller turtäthet och service. Även här är del nödvändigl med investeringar i

Prot. 1988/89:107 2 maj 1989

Järnvägstrafik

banan för all ge möjligheler lill en ulökning av irafiken.

När del gäller pendellrafiken rned låg inom länet har SJ lagt över ansvaret på Värmlandstrafik. Del kommer att innebära en ganska slor koslnad. Det rör sig om ca 15 miljoner för länsbolaget i della fall. Transporirådel har slälll medel till förfogande under ell nådeår, sä att trafiken kan klaras av. Det är emellertid ovisst inför framliden om Värmlandslrafik klarar av detta. Della måste vara en slallig angelägenhet, att klara av merkostnaden för tågtrafik i deUa fall.

En annan bana som jag vill nämna i della sammanhang är NKIJ, banan mellan Hagfors och Deje. Den ägs i dag av Uddeholm Tooling och sammanbinder stålverken i Hagfors och Munkfors med SJ:s irafiknäl i Deje. På denna bana transporteras en slor mängd gods, ca 200 000 lon. Del är främsl lunga transporter från stålindustrin. Banan är smalspårig. Den är ca 6 mil lång och elektrifierad. Ägaren har pä grund av dålig lönsamhet beslutat lägga ned banan redan under detta är. Skall man ersätta den irafik som nu gär pä järnväg med laslbilstrafik krävs mellan 60 och 80 lastbilar per dygn. Del kommer all fresta på en redan undermålig väg. Som framgår av detta betänkande häller banverkel pä atl göra en ekonomisk analys för all pröva förulsällningarna alt föra in NKIJ i det statliga järnvägsnätet. Även här måsle staten la sill ansvar, så atl irafiken på denna bana kan fortsälla. Del är vikligl, inle minsl ur miljösynpunkl.

Herr lalman! Jag vill beröra yllerligare en bandel som kanske är okänd för mänga. Del är bandelen Svanskog-Åmäl. Den är ca 1,5 mil lång. PÅ denna bana transporleras i dag huvudsakligen gods frän Swanboard Masoniie i Svanskog för vidare befordran på banan Karlstad-Göteborg. Banans underhäll är i dag krafligl eflersall, vilkel har lell lill atl bäde axeltryck och hastighet är nedsatta. Företaget Swanboard Masoniie har ca 300 anställda och är ell mycket viktigt företag i sydvästra Värmland och norra Dalsland. Företagel har sin transportapparat inriktad på järnvägstrafik. Om denna järnväg skulle läggas ned 1991, vilkel har varil ell förslag, skulle del allvarligl skada förelagels konkurrenskrafl och medföra bl.a. ökade koslnader när del gäller ullaslning och Iransporler. Om man bygger ul denna bana från 16 lill 20 lons axellryck, kan man få bäde rafionella och effekfiva iransporler. Om en uppruslning kommer lill stånd, skulle ytterligare förelag kunna lasta i Svanskog. Del gäller bl.a. sågverken i Väsivärmland, som har framfört önskemål om att få lasta där. Förr hade man järnvägen mellan Arvika och Bengtsfors. Sedan den lades ned har man åkt lill Chariottenberg och laslal där. Under en lid hade man iransporlslöd, men del är i dag bona. För dessa sågverk skulle det vara myckel närmare alt åka till Svanskog och lasta där. Investeringskostnaden för atl rusta upp denna bandel skulle belöpa sig lill ca 13 milj. kr. I belänkandel framhålls all den akluella bandelen lillhör länsvägnälel och alt en evenluell uppruslning av banan därmed kan finansieras frän anslagel för byggande av länslrafikanläggningar. Del är dock en omöjlighd, eflersom det anslagel redan tidigare är alllför knappl. Del är mycket som skall göras med detta anslag. Man skall bl.a. rusta upp Fryksdalsbanan. Därför behövs ytterligare resurser frän sialens sida även i della fall.

Herr talman! Det finns yllerligare frågor all framhålla i samband med

delta belänkande. Jag skall emellertid nöja mig med all yrka bifall lill de reservationer cenlern står bakom.

Anf. 32 BO FINNKVIST (s):

Herr talman! I det nu akluella belänkandet behandlas också två socialdemokratiska motioner från Värmland där NKIJ-banan, som har omnämnts i etl par tidigare inlägg, tas upp. Den är, vilkel fidigare har sagls, privalägd, smalspårig och elektrifierad. Del finns ell beslul om nedläggning i hösl. Banverkel har av kommunikalionsminislern fåll i uppdrag all uireda möjlighderna till forlsall drift. Ett betydande tonnage, ca 150 000 ton gods, skulle vid en nedläggning föras över lill landsvägstransporter.

Banan betjänar två järnverk. Utredningen, som också omnämns i betänkandet, är nu klar, men banverkel har inle fattat beslul i frågan. Allt tyder på all det är samhällsekonomiskt lönsamt att bygga om banan till normalspär. Ser man litet optimistiskt på ulvecklingen för de ivå järnbrukens framlid finns det ännu slörre möjligheler att göra detta lill en riktigt bra affär. Men det är knappl om lid om man skall förhindra en nedläggning.

Del är min förhoppning att man skall kunna komma fram lill ell säll all finansiera en ombyggnad. Miljöhänsyn, regionalpoliliska överväganden och del dåliga vägnälei i områdel m.m. lalar också för alt denna fråga måsle fä en positiv lösning. Det handlar om drygl 10 % av godstransporterna pä järnväg lill och frän Värmland. Kommunikalionsminislern har beslälll ulredningen, och den har gjorls på ell ulmärkt sätt under tidspress. Utskoltd har ocksä uttalat alt man skall avvakla ulredningen. Hillills har alla inblandade parter behandlal frågan posilivl, som jag ser del.

Den förhoppning som vi från Värmland har är alt frågan kan fä en ur samhällssynpunkl lycklig lösning, all NKIJ-banan byggs om lill normalbredd. En järnväg är en viklig livsnerv, i varje fall i etl omräde med tung induslri, i detta fall tvä järnverk. Järnvägen är ur miljösynpunkt del bäsla transportmedlet. Det handlar om 60 dieseldrivna långtradare per dygn i stället för eldrivna miljövänliga tåg. Valet borde vara läll.

Anf. 33 IVAR FRANZÉN (c);

Herr talman! Väsikuslbanan - slräckan Kungsbacka-Göleborg - är ulsalt för ett upprörande politiskt taktik- och falskspel. Socialdemokraterna och moderalerna bedriver tillsammans med banverket en kommunal utpressning i allra bästa gangsterstil.

Västkustbanan kan med fog kallas järnvägens E 6. Utbyggnaden av västkustbanan lill dubbelspår är nödvändig för all man på ett tillfredsställande sätt skall klara den nationella och inlernalionella irafiken på banan. Ändå hävdar socialdemokraier och moderaler all kommunerna skall beiala en iredjedel av kostnaden för ulbyggnaden lill dubbelspår. Om inle kommer staten atl dra tillbaka sin iredjedel, och banverkets tredjedel skall möjligen användas på andra delar av västkustbanan.

Delta är lika orimligt, herr talman, som om t,ex. Kungsbacka kornmun skulle beiala en Iredjedel av investeringen i motorvägen E 6 på grund av alt denna används för kommunal kollektivtrafik - hundralals bussar varje dag.

Socialdemokrater och moderater försöker atl få del alt framstå som en

Prot. 1988/89:107 2 maj 1989

Järnvägstrafik

Prot. 1988/89:107 generös gåva alt staten över huvud tagel vill bidra lill västkustbanans

2 maj 1989

Järnvägstrafik

ulbyggnad. Delta bevisar dessa partiers lolala brist pä ansvar för alt fullfölja självklara slalliga uppgifler.

Miljökonsekvenserna av en försenad ulbyggnad av västkustbanan är betydande. Kommunerna är beredda all svara för sina invesleringar i stationer och tåg för att en fungerande pendeltrafik skall komma till stånd sä snarl dubbelspår finns tillgängligt på slräckan Kungsbacka-Göteborg. Del är alltså staten som helt avgör om det blir en försening eller inte. Det blir därmed socialdemokraterna och moderaterna som bär ansvarel för onödiga utsläpp av bl.a. ca 45 000 lon koldioxid, 158 ton kväveoxider, 126 lon stoft och 19 ton bly per är, allt beräknal per års försening. Della visar med all lydlighd hur lågl socialdemokralerna och moderaterna värderar miljön och folks hälsa.

Till de övriga miljömässiga argumenlen för en ulbyggnad av dubbelspär skall läggas omfaiiande köproblem och den myckel irrilerande lidsspillan sorn den omfaiiande bilpendlingen medför. Varje års försening av pendellägel ökar Irycket och behovel av slora väginvesleringar i södra delen av Göleborgsregionen, och risken för felinvesteringar är myckel stor.

Herr talman! Både ur miljösynpunkl och av samhällsekonomiska skäl måsle väsikuslbanan byggas ut lill dubbelspär sä snabbt som det är prakliskt möjligl. Medelslilldelningen får inle vara elt hinder.

En bra lösning på della hade varit all yrka bifall lill motion T545. Jagskall emellertid inte göra del ulan vara mer realistisk, vilkel blir etl första sleg när del gäller målsällningen all få en ulbyggnad sä snabbt sorn del är praktiskt möjligl, och yrka bifall lill reservalion 24 och hoppas alt kammarens förnuft räcker lill för alt del skall bli en majoritet bakom denna reservalion.

Anf. 34 BJÖRN SAMUELSON (vpk):

Herr lalman! Jag kan instämma i det som Kjell Ericsson och Bo Finnkvist sade när det gäller NKIJ-banan. Men del finns en del anmärkningar som måsle göras när del handlar om järnvägen i Värmland.

När turislsalsningen på inlandsbanan gjordes och fick elt lyckosamt utfall, sades det atl banan var räddad. När den nya tunneln i Brunsberg byggdes, sades det atl trafiken pä slräckan Kil-Charlottenberg var räddad. När länsstyrelsen fick 14 miljoner lill Fryksdalsbanan, som lades pä en vägbro i stället, eller när Fryksdalsbanan omklassades lill en icke-stombana, sades del också alt banan var räddad. Sådana falska förespeglingar har värmlänningarna alltså utsatts för när det har gällt järnvägspolitiken.

Skall man vara rikligl ärlig måste man säga atl ingen av dessa banor egenlligen är räddad. Tvärlom är de rent av nedläggningshotade. Jag kan inte första atl samhället inle kan bedriva järnvägstransporter pä Fryksdalsbanan och få den all gä ihop när privata företag som Linjdrafik anser sig kunna del. Det måsle vara en dålig politik som förs frän majorilelens sida i fråga om järnvägen. Jag lycker inte all regeringen driver den järnvägspolilik som krävs för att Värmland skall bli etl län med allernaliva transporlmöjlighder. Inser inte socialdemokralerna att det i ett län som dels har mer än 80 % av alla Iransporler förlagda till vägar, dels har en infraslruklur och en näringssiruklur som liknar den i Norrlands inland behövs en järnväg. Med en

Anf. 35 RAGNHILD POHANKA (mp);

Herr lalman! Del är nödvändigl inle bara för Värmland utan även för Dalarna all rnan salsar pä järnvägen. Del har lalals mycket om järnvägen under de senasle dagarna, och jag vill slödja alla som har lalal för en ulbyggnad och elt bibehållande av järnvägarna.

Dalarna, som jag kommer ifrån, är etl skogslän och avstånden är länga. I Dalarna görs många lunga iransporler. Dessulom har man ännu mer lurism än Värmland. Turisterna borde få åka tåg till båda dessa landskap. Det är alltså ingen molsällning. Som del ser ul finns i dag risk för järnvägen all slomnäld kommer alt slula i Borlänge, som fakliski ligger i södra Dalarna. Man kommer möjligen all överföra del hela pä länen - lill Gävle, lill Mora och lill Salen. Del är vi emol. Vi menar all om man stryper bifloderna lill en älv, som del står i min motion, dä stannar ocksä huvudflödet. Sä det är vikligl all man behäller sidojärnvägarna för atl kunna behålla slomnäld över huvud tagel.

Speciellt vill jag tala om Västerdalsbanan. I Väslerdalarna ligger Salen med sin turism. Där skall man nu satsa ytterligare 3 miljarder. Det finns inte pengar till all bygga ut järnvägen, fä den elektrifierad, upp till Salen. Det är värt önskemål atl man försl skall bygga ut järnvägen upp till Salen och sä småningom ända upp lill Särna och Idre. Den har gäll ända upp lill Särna en gäng - jag har själv åkl pä den när jag var ung.

Vi lycker ocksä all banan skall eleklrifieras för all bli det miljövänliga färdsätt som vi eftersträvar. Jag har hört att det skulle kosla 900 miljoner. Jag har även hört talas om billigare alternaliv. Jag kan inle säga emol nägoidera, men 900 miljoner tycker inle vi är för myckel all salsa på järnvägen där. Del skulle ocksä ge möjligheter för stockholmsbor och andra storstadsbor all komma upp till fjällen fastän de inle har bil. De skulle alllsä kunna åka tåg ända upp till skidparadiset och därifrån la malarbuss eller smäbuss upp lill turistanläggningarna. Jag är överlygad om all del skulle kunna bli en lönsam investering, inte enbarl för miljön ulan även för människorna efler Väsler-dalälven och för lurismen uppe i Salen.

Sedan vill vi nalurliglvis behålla banan upp lill Mora. Den är elektrifierad, men i dag kör man för del mesla med diesellok. Man kör alltså inle alllid med eleklriska lok faslän sådana finns. Del är ocksä en underlig hushållning.

Vi tycker all man bör använda del gamla spåret till Älvdalen också för persontrafik. Del är oerhörl svära kommunikationer i norra Dalarna, och det bor ju ändå en del människor där uppe. De envisas. Jag lycker all de bör fä fina järnvägsförbindelser. Vi har ell lurislparadis uppe i Idre. Del bör finnas

Anf. 36 NIC GRONVALL (m):

Herr lalman! Jag vill i della inlägg deballera frågor sorn har blivit akluella med anledning av den diskussion som ulskoltsmajorilelen har fört om västkustbanan. Rolf Clarkson identifierade den avvägning som ulskottd stod inför som en fråga av principiell nalur. Jag delar hans uppfallning. Här slälls för första gängen riksdagens målsättningar emot statens möjligheler, alltså riksdagens målsättningar sådana som de uttalades i föregående års trafikpoliliska beslul och de resurser som kan förutses vara tillgängliga för att fullfölja planen. Den ytterligare avvägning som är nödvändig gäller all siarka miljöskäl lalar för atl pendeln Göteborg-Kungsbacka blir ulbyggd.

Jag vill emellertid väldigt gärna säga, särskill som jag vel all jag inle kan fä replik på del eflersom Ivar Franzén har lämnat salen, all den lyp av debatlinlägg som Ivar Franzén siod för här borde man vara befriad från. Dels använde Ivar Franzén ullryck om olika polifiska äsikler som är förnedrande för denna kammare, dels lämnade han för päslåenden om miljöeffekler sifferunderlag, som bara-är rena och äkla gissningar och som pä etl område dessutom är tolall fel. De bygger nämligen på all den elekiricitd som järnvägarna förbrukar produceras i kärnkraflverk och vallenkraftverk. När Ivar Franzéns samhälle har kommit all genomföras, dä har vi annan produktion av elkraft, och dä har vi en hell annan miljöeffekt av järnvägslrafiken.

Parallelll med delta utvecklas bilmotorerna. Vi har all anledning all tro atl denne miljökämpes siffror även pä den grunden var medvetet felaktiga. Del beklagar jag.

Anledningen lill atl jag griper till ordet i denna fråga är atl jag anser att det måste slarkl ifrågasällas om del faller inom kommunal kompelens alt med någon form av dellagande bidra till fullföljande av ett statligt uppdrag. Riksdagen har bestämt atl siomnätel skall byggas ut av slalen. Nu säger riksdagsmajoriteten i sin nöd all denna angelägna uppgifl måste fullföljas. Då söker vi andra källor för finansiering. Jag ifrågasätter om en kommun är kompetent alt falla elt beslul, som skulle innebära atl kommunall uttaxerade skattemedel disponeras som bidrag till slalen, eller vad del nu kan vara. Det är inte ens en gäng definierat i betänkandet om man avser län eller bidrag, men alldeles klart förefaller vara atl majorilden i del här fallel inte avser all del skulle uppkomma äganderätl lill banan för de regionala myndigheterna och organen. Dä menar jag atl man här verkligen borde ifrägasälla om det kan överensstämma med kommunal kompetens all bidra till statens verksamhel. Om man vill pröva denna principiellt nya väg, som Rolf Clarkson Ullryckle saken, måste man i varje fall först förankra den hos de myndigheter och kommuner som skulle bli engagerade.

Det är för min del ganska självklart atl man i slällel för det här beslutet borde ha uppdragit åt banverket att genom förhandlingskonlakter med

berörda kommuner och landsting undersöka det genomförbara i att på del     Prot. 1988/89:107
här visel finansiera sina tankar, i slällel för all som nu säga alt vi erbjuder     2 maj 1989
denna möjlighet och atl man ifall den inle accepteras får vara inställd pä all    ~.      '.     [

medlen disponeras för andra angelägna projekt. Jusl del här uppslaget ger * •'

underlag för en talare som Ivar Franzén att tala om gangstermetoder och annat, vilkel jag inle lycker var särskill lämpligl.

Jag menar alllsä all frågan inle är tillräckligt väl beredd, och jag kommer för den skull all avstå från atl rösta i den votering som uppenbarligen kommer.

Anf. 37 RUNE THORÉN (c) replik:

Herr lalman! Del är synd alt Ivar Franzén inte är kvar i kammaren och kan försvara sig.

Jag vill bara säga alt jag är ganska trött på det resonemang som ibland moderalerna och ibland andra här för, all järnvägen i de flesla fall går med elektricitet och all man därför skall behålla kärnkraften. Vi har på punkl efler punkl anvisat hur vi skall nedbringa behovel av elenergi. Vi har sagl alt vi på de ställen där elenergi är bra skall använda den. Ell omräde är järnvägen. Där har den oerhörl bra effekt vad gäller bäde godstransporter och persontransporter. Del är del ena.

Det andra är att jag delar, eller rättare sagl - vi kan vända pä del - all Nic Grönvall delar minorildens uppfallning alt det är felaktigt all vällra över finansieringen pä kommunerna. Dä lycker jag all del är lilel fegl av honom , all avslå från all rösla. Del finns ell ulmärkl lillfälle för Nic Grönvall all rösla på den reservalion där vi klarl och tydligt har visat atl pengarna skall komma från riksdagen. Varken kommuner eller landsting skall delta i finansieringen. Om man däremol själv lar upp en diskussion, precis som har skelt i Slockholmsregionen, är det en helt annan sak. Men det går inle all göra så atl man vid ulskollssammanlräde lalar om all villkoret för alt ni pä västsvenska sidan skall fä pengar för atl bygga järnväg är all ni själva deltar i finansieringen. Del är på denna punkt som vi har reagerat så hårl från minoritetens sida.

Anf. 38 MARIANNE ANDERSSON (c):

Herr lalman! De flesla lågresenärer har någon gång bytt tåg i Herrljunga. Herrljunga är centrum för lågresandd i Älvsborgs län med lägförbindelser lill och frän Slockholm minsl varannan limme och anslutningar lill Borås och irestadsområdei. Tvärförbindelsen Uddevalla-Borås fungerar dels som malarled lill väslra siambanan, dels som en förbindelse inom länd. Ingen hade väl irolt au den slällningen skulle ifrågasällas.

Ändå har det kommil flera signaler under senare lid som lyder på detta.
Saker och ting är faktiskt redan på gång. Man har aviserat att det skall bli
färre lägstopp, bl.a. när del gäller nallägd lill Stockholm och en annan
förbindelse som möjliggör pendling till Skövde. För resenärer från ireslads-
områdel och Borås skulle del i stället bli en anslulning lill fjärrtägen i
Göteborg. Fälld skulle då lämnas öppel för ännu färre lågslopp i Herr
ljunga. Det skulle medföra en avsevärd omväg och därmed en tidsförlust för
resenärerna. På del sättet skulle flygel gynnas pä järnvägens bekostnad - 47

Prot. 1988/89:107 2 maj 1989

Järnvägstrafik

med allt vad det innebär av negaliv miljöpåverkan. Frän Trollhättan/ Vänersborg till Göteborg är det ca 9 mil, och frän Göleborg lill Herrljunga är det 8 mil. Avståndet Trollhättan/Vänersborg-Herrljunga är ungefär 7 mil. Man skulle alltså behöva köra mycket fort för alt klara avståndet inom rimlig tid. För dem som ansluter med bil är Herrljunga dessulom belydligl lämpligare. Där finns del parkeringsplalser. Del kan inte vara rirnligl att föra över ytterligare biltrafik lill Göteborgs cenlrum.

Herrljunga bör, enligl min uppfattning, bli ell resecenlrum i Älvsborgs län med minst samma omfattning av fjärrtrafiken som i dag och med elt ulvecklal pendellägssyslem för målning lill fjärrlägen och för den inomregionala trafiken. För all detta skall fungera måsle Herrljungabanan ruslas upp. På malerielsidan behövs en modernisering, och stationen måste byggas orn. Banverkel måste tillföras medel, så att en uppruslning kan ske. Här har man lagl ned ell slorl kapilal som lill överkomlig koslnad kan ulnyltjas belydligl bällre än som i dag är fallel.

I den här debatten har bl.a. Rune Thorén och Elving Andersson ulvecklal centerns syn på järnvägstrafiken i stort och dess betydelse för miljön. De har även lalal om våra förslag lill krafligl höjda anslag för en offensiv järnvägspolilik. Jag inslämmer i vad de här har sagl.

Vidare har jag varil med om atl väcka tvä mofioner om järnvägslrafiken i nämnda omräde. Den ena molionen, T535, slär fem parlier bakom. Den handlar om låguppehällen i Vårgårda och om malarlrafik med pendelläg för all tillgodose små kommuners behov av kontakt med slambanenäld.

Den andra molionen, T558, av mig handlar om en uppruslning av järnvägen Uddevalla-Herrljunga-Borås.

Herr lalman! Jag yrkar bifall till samlliga reservationer i detta betänkande som cenlern siöder samt till molionerna T535 och T558.

Anf. 39 STINA ELIASSON (c):

Herr lalman! I samband med del trafikpoliliska besluiel 1988 uttalade riksdagen alt inlandsbanan är elt klart samhällsintresse och au den därför bör finnas kvar.

Regeringen har med anledning av detta uttalande tillkallat en särskild förhandlingsman som fäll i uppdrag atl pröva hur irafiken pä inlandsbanan kan ulvecklas, sä att den främjar en ökad turisllrafik.

I del betänkande som vi nu behandlar hänvisar ulskollds majorilel lill förhandlingsmannens pågående arbete och avvisar därför flera motioner om inlandsbanan. Del gäller bl.a. molion T521 av mig och Karin Israelsson. I motionen föreslår vi all inlandsbanan blir en nalionaljärnväg och all ansvaret för denna läggs direki på slalen.

Vidare har vi i molionen påmint om den belydelse som inlandsbanan har bl.a. från försvarspolitisk synpunkt och om atl denna bana, om den utnyttjas rätt, kan få slor belydelse också för godstransporterna i mellersta och norra Sveriges inland.

Del finns ocksä skäl all för framliden överväga en förbindelse med Mo i Råna i Norge frän Storuman. Pä del säilel skulle alla Norriandslän fä fillgång lill en isfri hamn under vinlerhalvärd.

Under de senasle fem åren har en inlensiv och medvelen marknadsföring

av inlandsbanan visal all rnan kunnal popularisera resandet och göra delta Prot. 1988/89:107

allraklivi. Ell slorl anlal människor som annars inle skulle ha besökl den del 2 maj 1989

av landet som trafikeras av järnvägen har på detta säll genom resandei

, ., , , „ . , , , o , , .. ... Järnvägstrafik

benkals av de tanlasliska upplevelser som en sådan har resa inneburil.

Genom ell unikt samarbele mellan de kommuner som inlandsbanan Irafikerar, och ulomsläende landsbygdsulvecklande organ saml lidningen Land har slor inilialivrikedom visal sig. Dessulom har rnan visal att en posifiv utveckling varil möjlig.

Åtskilliga gästnätter har lillkommil i de olika kommunerna. Etl ökat serviceunderlag har medfört all mänga av de affärer och förelag, som ger genomresande och övernattande lurisler service, har kunnat överleva.

Mänga initiativ har lagils när det gäller småskalig företagsamhet pä turistbasis längs inlandsbanan. Utvecklingen har varit synnerligen positiv. Rälsbussarna har fält slörre lurlälhd under sommarmånaderna lill förmån för dem som årel runt bor i dessa trakter. De ljusa sommarnäilerna och del stundtals ödsliga landskapet med elt exotiskt djurliv är fascinerande att uppleva. Den gemytliga stämningen ombord pä rälsbussarna bidrar ocksä till den positiva stämningen.

Byggandel av inlandsbanan var en sä slor händelse lokaliseringsmässigl all del vore förödande ur kullurminnessynpunkt atl avhända sig denna viktiga del av inlandels hisloria. Byggandel skedde i en lid då Sverige var ell fattigt land. Nu är Sverige etl av världens rikaste länder och borde ha råd atl utnämna en viktig järnvägsförbindelse till nalionalmonurnent.

Alla dessa skäl lalar för alt inlandsbanan utnämns lill nalionaljärnväg och för all ansvarel för järnvägen läggs direki på slalen.

Herr lalman! Jag yrkar bifall lill reservalion 46 av Elving Andersson m.fl.

Så vill jag nämna något om molion T541 av mig och Karin Starrin. 1 motionen understryker vi - liksom utskottets majoritet har gjort - all norra siambanan har slor belydelse för del svenska näringslivei, i första hand del norrländska näringslivet. I motionen föreslär vi bl.a. all regeringen låter uireda förulsällningarna för snabbtåg pä banan Slockholin-Öslersund. Jag är inle nöjd med all ulskollsmajorilelen avstyrker vär motion.

Vi motionärer anser atl slräckan Slockholm-Gävle-Bollnäs-Öslersund måste ägnas slörre uppmärksamhel. Längs denna sträcka finns det etl slorl befolkningsunderlag. Olika ulredningar visar atl anlalel resande slär i direki proporlion till hur läla förbindelserna är. För all kunna åsladkomma en slörre resandefrekvens och för atl kunna ändra pä resvanorna måsle man salsa på tätare tågförbindelser. Dessulom måsle man satsa pä lursäkrare förbindelser.

Ell myckel olyckligl beslul fattades, när den nu gällande täglidlabellen infördes och en dubbeltur drogs in. I dag finns del bara fem dubbellurer pä slräckan Stockholm-Östersund. Mellan kl. 07.00 och 12.00 gär del inget tåg till Stockholm. Före kl. 14.00 gär del inte all komma lill Öslersund från Slockholm. Dessa exempel visar att förbindelserna nu är myckel dåliga.

Turlälare och lursäkrare tågförbindelser måste till för alt resandefrekvensen skall bli större och för att man därmed på sikt skall kunna åstadkomma slörre lönsamhd.

I allra högsla grad behövs del en effektiv förbindelse i Sveriges inland. 49

4 Riksdagens protokoll 1988/89:107

Prot. 1988/89:107 Naturligtvis är det viktigt att få trafiken att fungera bra längs kusten. Men för
2maj 1989 att få en komplett trafikföring behövs det en lyftning även för inlandet.

Järnvägstrafik

Därför anser vi motionärer alt elt snabbtåg på stambanan inle är ell orimligl krav. I dag är restiden 6,6 limmar på slräckan Stockholm-Östersund, vilkel gör atl flygel naturligtvis anses vara ell mer allraklivi komplemeni och alternativ. Prisbilden är en hell annan, varför mänga av ekonomiska skäl Ivingas all åka tåg - trots den länga restiden.

Sträckan Stockholm-Östersund borde även för slatens järnvägar anses vara en mycket inlressanl sträcka för snabbläg.

Med della, herr talman, yrkar jag bifall till reservalion 45, där de synpunkler och förslag las upp som jag här har utvecklat. Dessa kommer även lill ultryck i min och Karin Starrins mofion T541.

Överläggningen var härmed avslutad.

Kammaren övergick till att fatta beslut i ärendet.

Mom. I (målen för järnvägspolitiken) Utskottets hemställan bifölls med 236 röster mot 75 för reservation 1 av " Elving Andersson m.fl.

Mom. 2 (politisk ledning av järnvägen m.m.)

Ulskotlds hemslällan bifölls med 290 rösler mol 19 för reservalion 2 av Viola Claesson. 1 ledamol avsiod från alt rösta.

Mom. 4 (SJ som aktiebolag)

Utskollels hemslällan bifölls med 215 rösler mot 96 för reservalion 3 av Rolf Clarkson m.fl.

Mom. 6 och 7 (Bohusbanan saml bandelen Boden-Haparanda)

Utskollels hemslällan bifölls med 236 röster mol 74 för reservalion 4 av Elving Andersson m.fl.

Mom. 8 (Väslerdalsbanan)

Ulskollds hemslällan - som slälldes mol reservalion 5 av Viola Claesson -bifölls med acklamafion.

Mom. 9 (Fryksdalsbanan)

Utskollels hemslällan bifölls med 289 rösler mol 22 för reservalion 6 av Viola Claesson.

Mom. 10 (bandelen Sundsvall-Långsele)

Utskottets hemställan bifölls med 271 rösler mol 39 för reservation 7 av Viola Claesson och Hans Lindforss.

Mom. 15 (riksdagsbeslut vid slomnätds avgränsning)
Utskottets hemslällan - som ställdes mol reservation 8 av Elving Anders-
50 son m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 17 (anslag till Köp av interregional persontrafik på järnväg)

Först bilräddes reservalion 11 av Viola Claesson och Hans Lindforss med 39 rösler mol 36 för reservalion 10 av Elving Andersson och Rune Thorén. 236 ledamöter avstod från att rösta.

Härefter bifölls reservalion 9 av Rolf Clarkson m.fl. med 61 rösler mol 40 för reservation II av Viola Claesson och Hans Lindforss. 210 ledamöler avsiod frän atl rösta.

Slutligen bifölls utskotlels hemställan med 212 rösler mol 59 för reservalion 9 av Rolf Clarkson m.fl. 40 ledamöler avsiod frän au rösla.

Prot. 1988/89:107 2 maj 1989

Järnvägstrafik

Mom. 19 (upphandling i konkurrens)

Ulskoltets hemslällan bifölls med 198 rösler mol 112 för reservalion 12 av Rolf Clarkson m.fl.

Mom. 20 (anslag lill Ersällning lill trafikhuvudmännen för köp av viss persontrafik på järnväg)

Utskollels hemslällan - som slälldes mot dels reservation 13 av Elving Andersson m.fl., dels reservation 14 av Viola Claesson - bifölls med acklamafion.

Mom. 22 (bidrag endast till lågtrafik)

Utskottets hemslällan bifölls med 236 röster mol 75 för reservation 15 av Elving Andersson m.fl.

(Ylva Annerstedt (fp) anmälde alt hon avsett atl rösta ja men markerats ha röslal nej.)

Mom. 23 (bidrag lill irafik på siomnätel) Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 16 av Hans Lindforss

- bifölls med acklamation.

Mom. 24 (tåg lill trafikhuvudmännens förfogande) Ulskoltets hemslällan - som slälldes mol reservalion 17 av Hans Lindforss

- bifölls med acklamation.

Mom. 25 (utvecklingsprogram för länsjärnvägarna)

Ulskollds hemslällan - som ställdes mot reservalion 18 av Viola Claesson och Hans Lindforss - bifölls med acklamation.

Mom. 26 (anslag lill Drifl och vidmakthållande av slalliga järnvägar)

Utskotlels hemslällan - som slälldes mol dels reservation 19 av Viola Claesson, dels reservation 20 av Hans Lindforss - bifölls med acklamation.

Mom. 27 (medelsram för nyinvesteringar)

Utskottets hemslällan bifölls med 236 rösler mol 74 för reservafion 21 av Elving Andersson m.fl.

Prot. 1988/89:107 Mom. 28 (anslag lill Nyinvesteringar i stomjärnvägar) 2 maj 1989

Järnvägstrafik

Först biträddes reservation 22 av Viola Claesson med 27 rösler mot 19 för reservation 23 av Hans Lindforss. 265 ledamöter avsiod från att rösta.

Härefler bifölls ulskollds hemställan med 272 rösler mot 38 för reservation 22 av Viola Claesson.

Mom. 30 (västkustbanan)

Försl biträddes reservalion 24 av Elving Andersson m.fl. med 76 rösler mot 37 för reservalion 25 av Kenth Skärvik och Hugo Bergdahl. 197 ledamöter avstod från att rösta.

Härefler bifölls utskottets hemslällan med 190 rösler mot 110 för reservalion 24 av Elving Andersson m.fl. 11 ledamöler avsiod frän atl rösla.

Mom. 33 (kommunikationer i en kris- eller krigssituation)

Ulskollds hemslällan - som ställdes mol reservalion 26 av Elving Andersson m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 36 (finansiering av banverkels investeringar)

Ulskollds hemslällan - som slälldes mol reservalion 27 av Rolf Clarkson m.fl. - bifölls med acklamafion.

Mom. 39 (Grödingebanan)

Ulskollds hemslällan bifölls med 271 rösler mol 20 för reservalion 28 av Hans Lindforss. 20 ledamöler avsiod från all rösla.

Mom. 41 (järnvägsförbindelse till Kapellskär)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 29 av Viola Claesson och Hans Lindforss - bifölls med acklamation.

Mom. 43 (bandelen Örbyhus-Hargshamn)

Utskottets hemslällan - som ställdes mot reservation 30 av Hans Lindforss - bifölls med acklamation.

Mom. 44 (Mälarbanan och Svealandsbanan)

Utskottets hemslällan - som ställdes mol reservalion 31 av Viola Claesson och Hans Lindforss - bifölls med acklamation.

Mom. 45 (Göialandsbanan)

Ulskotlds hemslällan bifölls med 246 röster mot 40 för reservation 32 av Viola Claesson och Hans Lindforss. 24 ledamöter avsiod från alt rösta.

Mom. 46 (vissa bandelar i Småland)

Utskotlels hemslällan - som ställdes mol reservation 33 av Viola Claesson och Hans Lindforss - bifölls med acklamation.

Mom. 48 (Blekinge kustbana) Prot. 1988/89:107

Utskotlels hemslällan bifölls med 244 rösler mol 55 för reservalion 35 av 2 maj 1989 Viola Claesson och Hans Lindforss. 11 ledamöler avsiod frän all rösla.

Järnvägstrafik

Mom. 49 (eleklrifiering av banan Malmö-Yslad)

Ulskollds hemslällan - som slälldes mol reservalion 36 av Viola Claesson och Hans Lindforss - bifölls med acklamafion.

Mom. 51 (uppruslning och ulbyggnad av Bohusbanan)

Ulskollds hemslällan bifölls med 218.rösler mol 91 för reservalion 37 av Elving Andersson m.fl. 1 ledamol avsiod frän alt rösta.

Mom. 53 (vissa övriga projekt i Västsverige)

Utskottets hemställan bifölls med 198 rösler mol 108 för reservalion 38 av Kenlh Skårvik m.fl. 3 ledamöter avsiod från all rösta.

Mom. 56 (Nykroppaprojektel)

Ulskotlds hemslällan - som slälldes mol reservalion 39 av Viola Claesson och Hans Lindforss - bifölls med acklamation.

Mom. 57 (uppruslning av Fryksdalsbanan)

Utskottels hemställan - som slälldes mot reservalion 40 av Viola Claesson och Hans Lindforss - bifölls med acklamation.

Mom. 59 (banan Deje-Hagfors)

Ulskoltets hemställan - som slälldes mol utskottets hemslällan med den ändring däri som föranleddes av bifall lill molion T520 av Isa Halvarsson -bifölls med acklamation.

Mom. 60 (Bergslagspendeln)

Ulskollds hemslällan - som slälldes mol reservalion 41 av Viola Claesson och Hans Lindforss - bifölls med acklamafion.

Mom. 61 (uppruslning och ulbyggnad av Väslerdalsbanan)

Ulskotlds hemställan bifölls med 254 rösler mol 43 för reservalion 42 av Viola Claesson och Hans Lindforss. 12 ledamöler avstod frän att rösla.

Mom. 63 (Dellenbanan)

Ulskotlds hemslällan - som slälldes mol reservation 43 av Viola Claesson och Hans Lindforss - bifölls med acklamation.

Mom. 64 (snabbtåg Stockholm-Sundsvall)

Utskollels hemslällan bifölls med 256 röster mot 44 för reservation 44 av Viola Claesson och Hans Lindforss. 9 ledamöler avsiod från alt rösla.

Prot. 1988/89:107 Mom. 66 (inlandsbanan)

2 maj 1989 Utskottets hemslällan bifölls med 230 röster mot 77 för reservalion 46 av

' Elving Andersson m.fl. 3 ledamöter avstod frän atl rösla.

Järnvägstrafik

Mom. 67 (oslkustbanan)

Utskotlels hemslällan bifölls med 256 rösler mol 40 för reservation 47 av Viola Claesson och Hans Lindforss. 12 ledamöler avsiod från att rösta.

Mom. 68 (malmbanan) Ulskotlds hemslällan - som ställdes mol reservalion 48 av Viola Claesson

- bifölls med acklamation.

Mom. 70 (ny ostkustbana i södra Sverige)

Utskottets hemslällan - som slälldes mol reservation 49 av Hans Lindforss

- bifölls med acklamation.

Mom. 72 (uppruslning av bandelen Sundsvall —Långsele-Härnösand)

Ulskoltets hemslällan - som slälldes mot reservalion 50 av Viola Claesson och Hans Lindforss - bifölls med acklamation.

Mom. 77 (anslag till Ersättning lill statens järnvägar för ulveckling av godslrafik)

Utskollels hemslällan - som slälldes mot dels reservation 51 av Rolf Clarkson m.fl., dels reservation 52 av Viola Claesson och Hans Lindforss -bifölls med acklamation.

Mom. 78 (SJ:s godstrafik)

Utskottets hemställan - som ställdes mol dels reservalion 53 av Elving Andersson m.fl., dels reservalion 54 av Viola Claesson - bifölls med acklamation.

Mom. 81 (SJ;s persontrafik)

Ulskoltets hemställan bifölls med 269 rösler mol 40 för reservalion 55 av Viola Claesson och Hans Lindforss. 1 ledamol avsiod frän alt rösta.

Mom. 85 (SJ:s buss- och åkeriverksamhet) Utskollels hemställan - som slälldes mol reservalion 56 av Hans Lindforss

- bifölls med acklamation.

Mom. 87 (SJ:s verkstäder) Utskottels hemställan - som ställdes mol reservation 57 av Viola Claesson

- bifölls med acklamation.

Övriga moment Utskottets hemställan bifölls.

Vägväsende

6 § På förslag av iredje vice lalmannen medgav kammaren alt de ärenden PrOt. 1988/89:107 som hann debatteras färdigt under återstoden av dagens sammanträde skulle 2 maj 1989 fördas lill avgörande i ett sammanhang i början av morgondagens arbetsplenum.

7 § Kammaren beslöt kl. 18.19 au ajournera förhandlingarna till kl. 19.00 för middagsuppehåll.

8 § Förhandlingarna återupptogs kl. 19.00 under ledning av försle vice lalmannen.

9 § Föredrogs

socialutskottets betänkanden

1988/89:SoU25 Förslag om karanlänslag, m.m. (prop. 1988/89:123) och 1988/89:SoU27 Tilläggsbudget II lill statsbudgeten för budgetåret 1988/89 (prop. 1988/89:125 delvis).

Beträffande socialutskottets belänkanden 25 och 27 konstaterade försle vice lalmannen atl ingen lalare var anmäld. (Beslul i ärendena skulle fattas vid näsla arbelsplenum.)

10 § Föredrogs

trafikutskollels belänkande

1988/89:TU15 Vägväsende (prop. 1988/89:100 delvis).

Vägväsende

Anf. 40 GÖREL BOHLIN (m):

Fru lalman! En väl utvecklad infraslruklur är en förulsältning för etl lands välsiänd. Del är en sanning som man är biltert medvelen om i de delar av världen där ekonomin inte medgivii saisningar pä vägar, låg, telesystem, flyg etc. En infrastruktur är nödvändig för att handeln skall fungera, för fungerande lele-, post- och iransporlsyslem, för konlaklen mellan människor och kontakten mellan företag, för att räddningssystemet skall fungera, för alt företag och människor skall nås av varor, för all ett folk skall näs av informalion och för atl politiska system skall fungera - inle minst del demokraliska systemet.

Basen i vårl transportsystem är inle längre järnvägarna. Del är vägarna. Det är via vägarna vi kan nå den yttersta grenen i syslemel för skogs- och massahanlering och klara av produktionen i vår så viktiga exportnäring. Tack vare att vägar finns kan människor i vår tid bo på landsbygden och i glesbygd. Del är bl.a. tack vare infrastrukturen, främst vägarna, som hela Sverige kan leva.

Personbilslrafiken ulgör 75 % av den totala trafiken, och lasibilstranspor-

Prot. 1988/89:107 2 maj 1989

Vägväsende

terna svarar för 350 miljoner ton av de sammanlagt 410 miljoner ton som transporteras inom Sverige. Järnväg och sjöfart svarar tillsammans för endasl 60 miljoner lon. Av de 350 miljoner ton som lastbilstrafiken årligen transporterar fraktas huvuddelen, eller 270 miljoner ton. inom etl avstånd under 10 mil.

Om man ser lill den lotala mängden fraktat gods, dvs. även gods som transporleras lill och från Sverige, ulgör den 52 miljarder lonkilomeier varav 17 % gär med båt, 35 % på järnväg och 48 % på landsväg. På riktigl länga sträckor fraktas således en betydande mängd gods med bål och järnväg, medan lastbilen är dominerande pä korta avstånd. Delta är vikligl all komma ihåg. Del är fråga om närförsörjning av olika slag. där del inle finns allernaiiv lill laslbils- och väglransporler. Möjlighelen lill dessa säkra, frekvenla och rällidiga leveranser är avgörande för koslnaderna och därmed också för konsumentens kostnader. Den är ocksä avgörande för näringslivet, värl land och värt välsiänd.

Underhållet av vägsyslemd har pä senare år inte upprätthållits. Vägverket har dock under en följd av är varnat för all vägarna blir alll sämre och för all pengarna inle räcker lill för behovet av förbättringar och förslärkningar. Vägkapiiald förstörs snabbt. I årets anslagsframställning har ocksä vägverket begärt en miljard mer än vad regeringen föreslär i sin proposifion.

Från moderal håll, fru lalman, anser vi della krav synnerligen berältigal, och vi föreslår elt anslag om en miljard kronor ulöver regeringens förslag. Till skillnad frän en del utgiflsyrkanden som ställs här i kammaren, är del moderala förslagel lill fullo finansierat.

När vägarna på långa slräckor fär spärbildning, svåra tjälskador och häl i vägbanan m.rn., innebär della en betydande risk för trafikolyckor. Ulvecklingen när del gäller trafikolyckor har varil oroande - och är oroande. När pengarna inle räcker till för atl förbällra och bygga bort sädana dåliga vägavsnitt som leder lill köbildning och stopp i trafikflödet, innebär della all risken för Irafikolyckor ökar och dessulom ökad miljöförstöring.

När storstadsområdenas väglrafikanter tvingas alt la långa omvägar- försl in mot cenlrum och därefler lika långl ul ål ett annal håll, eller genom centrala delar av slorsladen - blir dessa människor stressade och otåliga, vilket kan leda lill olyckor och också lill miljöskador genom all de måsle ta en onödig omväg. Man kan inte la en kortare väg resp. en kringväg - del finns ingen. Tvärleder och kringfarlsleder saknas.

Men skall man dä inle använda kollektivtrafik? Sä enkell är del inle. Försl och främsl är boendel utformat så atl man ofla är beroende av bil. Glesbygdens människor har l.ex. ofta länga resvägar lill sin arbetsplats eller lill service av olika slag. Bosladsområden och arbdsplalser är inle samordnade, och del finns inle möjlighet att i efierhand anpassa detta. Dessulom händer det ju all människor byter anställning, alt medlemmarna inom samma familj färdas åt olika håll och atl de flyttar.

Om man nu kan använda kollektiva färdmedel, vilket är bra om del går, innebär del ofla onödigt länga, tidsödande resvägar, kanske beroende pä vägsystem och kollektivtrafikens uppläggning. Människor slits av iröllsam-ma resor, och slöseriet med mänsklig tid är stressande.

Kollektivtrafiken, som dessulom inle ulan bdydande ekonomiska sals-

ningar kan svälja ell ökal anlal resande, är ofla uppbyggd med hjälp av bussar, vilka ju i allra högsla grad är beroende av goda vägar. Hur vi än resonerar är goda vägar, bältre vägar, en förulsältning för atl samhällel skall fungera bra.

All kommunikation är egentligen kollektiv. Det finns ingen väsentlig skillnad mellan en taxibil, en personbil och en normalbesall svensk buss. De dellar alla i ell kollektivt transportarbete. Del är endast ägandeform, resursulnylljande och koslnader som skiljer. Ibland är personbilen den bästa lösningen, i de fall ingen förare finns eller när del finns parkeringsproblem kan exempelvis taxi vara den bäsla lösningen. Ibland är spårbunden trafik den bäsla lösningen.

Del sägs inle heller ofla i deballen all de slörre kollektiva transportmedlen - SJ och flyget - är beroende av alt resenärerna kan komma lill anslulande terminaler l.ex. med buss eller bil. Dä behövs vägen.

Vi har från moderal häll i är föreslagit besparingar på andra områden lill förmån för framför alll vägunderhålld. Vi vill satsa 1 miljard extra pä vägar och länstrafikanläggningar. För att klara de underhålls- och reparationsarbeten som vägverket anser nödvändiga skulle emellertid långl slörre summor behövas. Det är under en tioårsperiod fråga om 50 miljarder kronor. Vi moderater, fru lalman, salsar 1 miljard extra på vägnälei.

All bygga och förbättra vägar är lönsamt. Vägverket gör ocksä avkastningsberäkningar för olika vägprojekt. Tyvärr fär inle dessa beräkningar slå igenom när det gäller prioriteringen på den rikslisla som upprättas, utan vägar som ger sämre avkastning byggs av hänsyn lill andra faklorer före dem som ger bällre avkastning, Della har väg- och Irafikinstiluld konslaleral i en ulredning.

Fru lalman! I reservalion 1 lar vi moderater upp rätlsaspeklerna för den enskilde och för berörda inlressenler i samband med vägbyggen. Rällsaspek-lerna rnäsle vara vägledande, och del som las upp som exempel i reservafionen är alllsä vägen på väslkuslen,

Reservalion 5 behandlar vägverkels avkastningsberäkningar som enligl vär uppfallning i högre grad borde vara styrande för ordningen över riket än vad som nu är fallel. Vi menar alltså atl man skall bygga vägar där de bäsl behövs och mesl efterfrågas.

Vi säger i reservalion 7 nej lill avgifisfinansiering av befinlliga vägar och broar, men markerar i reservalionerna 9 och 10 vår positiva inställning till atl vägprojekt finansieras av privala inlressenler och därefler avgiflsbeläggs. Österleden är etl sådant exempel och också, vilkel sägs i reservation 9, etl exempel på en nödvändig kringfarlsled.

Vi vill ha en ulredning om ändrad verksamhetsform för vägverket, vilket vi säger i reservalion 12. Reservalion 15 anbefalls varmt för denna kammare. Reservationen innebär ell rned 740 milj. kr. ökal anslag lill drifl av slalliga vägar jämfört med regeringens förslag.

I proposilionen föresläs aulomalisk haslighelsövervakning, någol sorn vi vänder oss emol. En sådan rymmer åtskilliga juridiska problem, och rätlssäkerhetsaspekterna för den enskilde måste säkras. Detta skriver vi i reservation 19. I reservation 26 föresläs ett ökat anslag om 150 milj. kr. lill länslrafikanläggningar. och i reservalion 33 föresläs ell ökal anslag om 110

Prot. 1988/89:107 2 maj 1989

Vägväsende

Anf. 41 KENTH SKÅRVIK (fp):

Fru talman! Bäde i fredags och i dag har vi debatterat järnvägarnas betydelse för iransporler av personer och gods. Vi är nog alla övertygade om all järnvägen har slor belydelse, men vi är inte överens om hur myckel den betyder.

Nu skall vi slä ell slag för bältre och ändamålsenliga vägar och dl bättre fungerande vägnät. Hur mycket som skall salsas pä vägarna och hur vägarna skall se ut är vi däremot långt ifrån överens om mellan de politiska partigrupperna.

Vägen har alllid haft stor belydelse för människors möjligheter all la sig fram. Vägarna har förbältrals efler hand. Givetvis har detta i slor ulslräckning varil beroende på de medel som vi människor har använt oss av för atl komma fram. I denna liksom i många andra frågor är vi här i Sverige inle ell isoleral land som enbarl kan se lill våra egna inlressen. Vi måste ocksä ta hänsyn till vad som händer ulanför våra gränser. Vi märker då all del i jusl dessa frågor, alltså frågor som gäller vägar och kommunikationer, händer myckel, och ulvecklingen gär snabbt.

Vi behöver elt bra och väl fungerande vägnät i Sverige, liksom vi behöver ell bra och fungerande järnvägsnät. Underhållet av våra vägar har under längre tid eflersalls. Delta gör all mänga av vägarna i dag ulgör en trafikfara med späriga och trasiga vägbanor.

Många av de olyckor som sker skulle ha kunnal undvikas om vägarna haft en bättre slandard. Della hade sparal en ansenlig summa pengar lill slalskassan, pengar som hade kunnal användas på bällre säll.

Del är ganska läll all konsiaiera all del inle endast är haslighderna som medverkar lill farorna på våra vägar. Med della vill jag inle säga all inle alldeles för mänga kör för forl och inle följer haslighdsbesläinmelserna. All avstå från alt bygga bra vägar, som minskar trafikskadorna, dämpar irritationen och ökar framkomligheten, innebär i praktiken alt miljön försämras. Till della kommer ökade koslnader för iransporl. minskad samhällsekonomisk effeklivild och ökade irafikskador.

Bra vägar är därför bra och nödvändiga för miljön. Dåliga vägar är dåliga för miljön.

Våra slora, eller rättare sagl slörre, kommuner lider i dag av mycken trafik inne i själva kommuncentrumen. Därför anser vi all regeringen bör la ell ordenlligl inilialiv till att uireda och se över hur våra kommuner i dag fungerar i della avseende.

Vi fär hoppas och iro all storsladslrafikkommiltén också kan komma fram med realistiska förslag i denna fråga i sitt utredningsarbete,

Kringfarlsleder förbi såväl större städer som mindre orler ökar säkerhelen, effektiviteten saml är en god miljöinvestering. Vägar med bra kvalitet

Vägväsende

från trafiksäkerhdssynpunkl och dimensionerade för aktuell trafikmängd Prot. 1988/89:107 innebär möjlighel lill jämn hastighet. Jämn hastighet är inle nödvändigtvis 2 maj 1989 delsamma som hög haslighd.

Frän folkpartiels sida anser vi det nödvändigt med bra vägar och rikliga kommunikationer. Vi kan vid nybyggen av slörre vägar och broar länka oss nägon form av avgiftsuttag. Detta skall inte ske för underhäll och driftskostnader. Detta har vi utvecklat tillsammans med moderalerna och cenlern i reservalion nr 7.

Diskussionerna om nya vägbyggen har under senare lid varil slora. Mänga gånger har delta fördröjt och fördyrat nödvändiga vägprojekt.

Det är givet atl miljökraven bör väga lungl när det gäller vilka ingrepp man tänker göra och vilka vägar man länker bygga, mensamma villkor skall gälla vid järnvägsbyggen och andra invesleringar dä del gäller ingrepp i naturen.

Vi anser all en allsidig belysning och konsekvensbeskrivningar är vikliga för att vi i framliden skall kunna utföra vägbyggen pä etl för miljön acceplabell säll. Prövningen ger dessulom samma insyn och möjlighel lill påverkan som all annan elablering av verksamhet med risker för miljön.

Med della. fru talman, yrkar jag bifall till reservationerna nr 2, 7 och 19.

Anf. 42 ANNA WOHLIN-ANDERSSON (c);

Fru lalman! Med mänga av oss i kammaren är det sä all vi har boll vid en landsväg i hela vårt liv och sett människor komma och gå. Så var det på Edvard Perssons tid. Om man i dag ser någon pä vägen, utgår man från atl han eller hon har fåll molorslopp. Vi skulle kunna pråla om vägar länge, egenlligen i flera dagar, men del kommer vi alllsä inle all göra,

Ell parli måsle beslämma sig för vilken typ av samhälle man vill ha, och sen måste vägpoliliken liksom alla andra frågor inordnas i della samhälls-mönsler.

Cenlern vill ha ell decentraliserat, miljövänligt och mindre sårbart samhälle. Det är främst i det perspektivet som vi harulformal vår vägpolilik,

Samhällsforskare lalar i dag om viklen av goda kommunikationer som en av de viktigaste delarna i ett decentraliserat samhälle för en god regionalpolitik. Det hjälper inle med lokaliseringslån, lokaliseringsbidrag, länsanslaget etc. hur vikliga de än är, om del inle finns en väg för del förelag som ullokaliseras eller för människorna som skall pendla, för de människor som skall göra vår landsbygd levande.

Vi vet allihop att vägtrafiken i dag slår för den största andelen av de utsläpp som vi svenskar förorsakar. För all fä bukt med detta är del ålgärder pä bilområdet som vi skall sälla in, men del är ju inte del vi egentligen skall tala om här i dag. Del vi kan nämna när del gäller vägen och miljön är all del är i släderna som irafiken förorsakar de största miljöproblemen. Ell säll au lösa dessa problem är alt salsa på förbi- och kringfarlsleder. På den punkten häller jag alltså med Görel Bohlin.

Ell annal sätt är alt salsa pä del mindre vägnälei, därför all etl decentraliserat samhälle i sig är etl mer miljövänligt samhälle.

En framälsyflande irafikpolilik måsle också beakta beredskaps- och särbarhelsaspekler. Kommunikationerna måste kunna fungera också när påfrestningarna blir slörre. De vägar som ingår i de planer som militären har

Prot. 1988/89:107 2 maj 1989

Vägväsende

måste ruslas redan i fredslid, annars häller inte den militära planeringen.

Sedan början av 1970-lalel har en alll mindre del av landets resurser använts till saisningar pä vägar. Under de senaste åren har inte rner än ca 0,5 % av BNP avsatts för väginvesleringar, i huvudsak på våra högirafikera-de vägar. Den här utvecklingen medför alt det svenska vägkapiiald minskar, och samtidigt ökar bäde person- och godslrafiken på vägarna.

Sedan 1970 har personirafiken ökal med över 40 %. Del enskilda resandei mätt i mil per person har ökal frän 800 mil per år 1970 lill 1 250 mil 1987. Samfidigt som vi investerar 40 miljarder kronor i bilar, investerar vi ca 10 miljarder kronor i vägsyslemd.

Laslbilslrafikens lolala transportarbete har ökal från ca 3 miljarder tonkilometer 1950 till ca 25 miljarder 1987. De långväga godstransporterna har ökal snabbi, från cirka en miljard lonkilomeier i början av 1950-lalel lill drygl 18 miljarder lonkilomeier 1987.

Men när vi ulformar vägpoliliken kan vi inte bara se lill dessa siffror och göra en prognosmässig framskrivning av transportbehoven och de olika transporlslagens andel av del lolala transportarbetet. Som jag sade tidigare måste vi beslämma vilken sorls samhälle vi vill ha och därefler planera väginvesteringarna. Om vi då planerar för ell decenlraliseral samhälle, planerar vi samiidigi för ell samhälle där vi minskar behovel av bäde person-och godstransporter. T.ex. är vi i cenlern inte övertygade om atl jusl-in-lime-filosofin - där förelagen för ut sina lager på vägarna, vilket i sin tur leder till flera och tätare transporter - är samhällsekonomiskt vettigt. Vi är inle heller övertygade om alt del är samhällsekonomiskt rikligl atl lägga bebyggelse och arbetsplatser sä långt ifrån varandra som i dag. Nej, med tanke på miljön, vägslitagd och på människors välfärd som helhel, bör vi planera för ell samhälle som minskar Iransporlbehoven,

Jag vill ocksä besiäml deklarera all vi i centern är övertygade om all ingel parli kommer alt klara problemen med vägslitagd, Sverige kornmer aldrig alt klara atl upprätthålla ell fillräckligl bra vägnäl, om inle belydligl fler resande och framför alll fler lunga transporter förs över pä järnväg och annan kollektivtrafik. Jag är därför förbluffad över atl socialdemokralerna säger ja lill all föra över vagnslasllrafik lill väg och nej lill en bällre regional fördelning av vägmedlen.

Jag vill gå över lill de konkreta förslag som centern har lagl fram på vägpolitikens område. Vi kan i alla parlier gemensamt konstatera all underhållet av våra vägar är mycket eflersall. Regeringen har i år ökat på summan för underhåll. Från centerns sida vill vi dock lägga till ytterligare 400 milj. kr. till just vägunderhåll. Vi vill föra över bärigheisanslagel lill elt nytt anslag, nämligen Drifl, underhäll och modernisering av statliga vägar. Varför vill vi göra del? Del finns egenlligen tre skäl.

För det första kommer bärighelsupprustningen enbarl broarna lill godo. Det säger sig självt all om de vägbilar som finns pä ömse sidor om broarna inle rustas upp på samma säll sorn broarna, kommer inte den ökade bärigheten för broar all medföra mindre ornlaslningsproblem.

För del andra har, som vi konslaierade redan i fjol, den slörsla delen av bärighelspengarna i Norrland gäll till de stora vägarna utmed kusten. Vi

anser all del hade varil bra myckel bällre om medlen fördelats jämnare mellan inland och kuslbygd.

För det tredje finns del skogslän även söder om Dalälven. De ire Smälandslänen slär för en slor del av Sydsveriges skogsproduktion. Med nuvarande beslämmelser för bärigheisanslagel kan man inle använda del anslagel lill de mindre och medelslora vägarna där.

Jag vill fästa uppmärksamheten pä alt vi alltså inte föreslär all pengarna skall las bort. Vi föreslär atl de läggs till anslaget Underhåll av statliga vägar och på del visel kan användas mera flexibelt och pä flera olika slällen i Sverige. Det anslag som vi nu föreslär lill Drifl, underhäll och modernisering av statliga vägar skulle enligt värt förslag uppgå lill 6 482 milj. kr. Av dessa pengar hade vi tänkt oss all 500 milj. kr. skall användas till förstärkning och asfallering av grusvägar under näsla är. För närvarande saknas det beläggningar på 3 000 mil länsvägar, och del är regionalpoliliskl förödande. Även bilar och människor slits, och del bidrar inle lill ell decentraliserat samhälle.

Till skillnad frän moderaterna anser vi atl del är de människor som inle har fillgång lill kollektivtrafik, dvs. tunnelbana, spårvagn och järnväg, och inle heller tillgäng till nägon flygplats, som i första hand skall ha en skaplig väg atl la sig fram pä. Det kan inle vara rimligt all en familj ule i bygden kan fä beiala 2 000 kr. till en kollektivtrafik som man aldrig ser röken av och samtidigt tvingas att åka pä en dålig väg. Del är alltså där vi nu skall sälla in vara resurser.

I del här sammanhanget vill jag säga all del är glädjande all kommunikalionsminislern har kommil hil i kväll. Del menar jag uppriktigt. Del känns alllid mer roligt all föra en debalt i kommunikationsministerns närvaro. Jag vill slälla en fråga lill kommunikationsministern, alternativt lill Rune Johansson. När vi diskulerade järnvägar i kammaren den 28 april, sade Rune Johansson vid ell lillfälle och kommunikalionsminislern vid ivä fillfällen all våra förslag när del gäller beläggningar av länsvägar skulle kosla 58 miljarder kronor. Jag skulle myckel gärna vilja vela var del beloppet kommer frän. Del kvillar vem som svarar, men jag vill gärna vela hur ni har räknal.

Del finns 28 000 mil enskilda vägar, och för närvarande får 7 000 mil av dessa vägar slalsbidrag. Men del finns många fler vägar som är beräiiigade till statsbidrag, men som inte kommer in i systemet på grund av penningbrist. Vad beträffar de vägar som nu fär slalsbidrag, skulle bara uppfyllandel av den allra lägsta ambitionsnivån, nämligen all lyfia upp myckel dåliga vägar lill godlagbar slandard, kosla 1 600 milj. kr. All lyfta upp mycket dåliga och dåliga vägar till godlagbar standard skulle kosta 4 500 milj. kr.

Trots dessa belopp, och många fler som del skulle kunna gå alt plocka fram, har regeringen inle föreslagil mer än 439 milj. kr. i är lill del enskilda vägnätet. Om man ser fill procentsatsen och till inflationen är det i realiteten en minskning, och del innebär atl man inle kan underhälla de enskilda vägar som redan har slalsbidrag och ännu mindre la in några nya i systemet. Jag skulle vilja fråga socialdemokralernas talesman i dag om det kan vara rättvist och rimligt all de människor som bor ulefler sådana vägar inle ens skall kunna få stalsbidrag för all kunna lyfla vägarna lill godlagbar slandard. Kan det vara rättvist och rimligt att människor som bor utefter en väg, som borde vara berättigad till statsbidrag, på grund av regeringens snålhet och oförmåga

Prot. 1988/89:107 2 maj 1989

Vägväsende

Prot. 1988/89:107 2 maj 1989

Vägväsende

alt förslå problemel med enskilda vägar inle kan få vägen in i slalsbidragssys-temet?

Centern föreslår en uppräkning av anslagel med 100 milj. kr. Vi har med glädje konslaleral all moderaterna har räknat upp anslaget väsenlligl i år. År efter är har vi skällt på moderalerna för all de inle har lämnat något högre bidrag till enskilda vägar, och nu är moderaterna plötsligt förvånade över att vi inte har råkat hamna pä precis samma anlal miljoner kronor som de. Jag kan trösta Görel Bohlin med alt vi, om vär reservalion nr 34 faller, kommer atl rösla pä moderaternas reservation nr 33.

Jag länker inte ta någon kamp med de andra oppositionspartierna när del gäller anslaget lill enskilda vägar. Del är min förhoppning all vi näsla är skall kunna skriva ihop oss om ell anslag till enskilda vägar, om inle regeringen innan dess har tagit sitt förnuft till fånga och höjt anslaget.

Regeringen införde förra årel ett nyll anslag, B 4 Byggande av länslrafikanläggningar. Inom della anslag skall rymmas byggande av länsvägar, länsjärnvägar, slatskommunvägar, kolleklivtrafikanläggningar, saisningar pä miljövänliga trafikmedel och byggande av cykelleder. Regeringen föreslär i är alt della anslag förs upp med 970 milj. kr. Frän cenlerns sida tyckte vi redan i fjol att anslagel borde delas upp centralt i sex olika delposter. Vi anser att i vilken lakl man bygger, var man bygger och vad sorn ingår i LTA-anläggningar har myckel stor belydelse för hur samhälld ulformas. Del är därför vi lycker all del är vikligl och rikligl all riksdagen lar slällning till huvudinriktningen genom att dela upp anslaget på specificerade delanslag. Vi har då föreslagil atl länsvägarna fär 400 milj. kr., länsjärnvägarna 300 milj. kr., slatskommunvägarna 100 milj. kr., kolleklivtrafikanläggningar 300 milj. kr., miljövänliga trafikmedel 85 milj. kr. och cykelleder 20 milj. kr. Del blir sammanlagt 1 205 milj. kr., eller 235 milj. kr. mer än vad regeringen har föreslagil. Våra anslag är också finansierade, Görel Bohlin, De 300 milj. kr. lill länsjärnvägarna visar vilken vikl vi fäster vid alt huvudmännen fär sina länsjärnvägar upprustade, och de 400 milj. kr. lill länsvägarna hoppas vi skall leda till etl bättre SOT-nät. Häromdagen lärde jag mig atl denna förkortning betyder sekundär- och lertiärvägar. Det lycker jag är en myckel praktisk förkortning.

När riksdagen anslagit medel för byggande av länstrafikanläggningar har del ankommil pä vägverket all fördela pengarna länsvis, alltså inte riksdagen och inle länd ulan vägverket. Vägverket har då all la hänsyn lill de sex delmål som riksdagen har salt upp för vägpoliliken.

Del första delmålet är atl ansvarel för väghållningen skall vara lämpligl avgränsat, del andra är alt vägkapiiald måste säkras, del iredje är all åsladkomma en god miljö, del fjärde all förbällra Irafiksäkerhelen, del fernle all vägnälei skall leda lill etl effeklivl resursutnyttjande och del själle alt säkerställa en tillfredsställande slandard i landels alla delar, även pä del lågtrafikerade vägnätet.

Enligl cenlerns mening har man vid den fördelning som vägverkd gjorde höslen 1988 inle lagil hänsyn lill del femle och del själle delmäld. Man kan inle påslå atl resurserna utnyttjas effektivt, då det inte salsas pä de mindre vägarna, där alla skogslransporter startar och skall fram för all komma till del mer högtrafikerade vägnätet.

Vägväsende

Ännu mindre har vägverket uppfyllt det själle delmålet, atl säkerställa en Prot. 1988/89:107 tilifredsställande slandard i landets alla delar, även pä del lågtrafikerade 2 maj 1989 vägnätet. 1990 fär storstadslänen 35 % av vägmedlen, och samma år får de sex Norrlandslänen - räknal frän Dalarna och norrul - 19 % av alla pengar. De ire Srnålandslänen, som slär för en stor del av skogsproduktionen i södra Sverige, fär 8,5 % tillsammans.

Den här utvecklingen forlsäller. Enligt vägverkets fördelning fär de tre storstadslänen 1991 över 40 % av de samlade medlen lill länstrafikanläggningar, medan sex län får minskade anslag trots inflationen och trots alt pengarna skall räcka också lill länsjärnvägar och kollektivlrafikanlägg-ningar.

Jag vill fråga socialdemokraternas lalesman, sorn ocksä sitter i vägverkets slyrelse, om denna fördelningsplan kan sägas leda till alt "landels alla delar fär en tillfredsställande slandard".

Cenlern anser all den fördelningsplan som logs av vägverkd i höstas bör skickas lillbaka lill vägverkd för omarbetning, sä atl den fär en bällre regionalpolitisk profil med en rällvisare fördelning mellan länen.

När det gäller vägavgifterna kan vi, liksom regeringen, länka oss alt rnan prövar avgifter då det blir fråga om alt bygga nya vägar, men inte när det rör sig om drift av vägar. Vi lycker inle all bilisterna skall beiala vägarna ivä gånger.

Lät mig lill sist säga all del är vi poliliker och inle prognoserna som skall slyra vägpoliliken. Del är vi poliliker som skall göra klarl för oss vilkel samhälle som vi vill arbeta för. Och vid formandet av del samhällel har väglrafiken en myckel slor belydelse.

Fru talman! Jag yrkar bifall lill alla reservationer där centern finns med.

Anf. 43 RUNE JOHANSSON (s) replik:

Fru talman! Anna Wohlin-Andersson slällde en fråga lill mig. Jag ulgår ifrän atl Olle Östrand kommer atl la upp den i sill inlägg. Jag tror ocksä all Anna Wohlin-Andersson skall vara glad över atl jag inle nu tänker la upp en debatt med henne om centerns olika förslag inom trafiksektorn. Anna Wohlin-Andersson kommer siikert all fä del tillräckligt arbetsamt ändå i kväll.

Anf. 44 ANNA WOHLIN-ANDERSSON (c) replik:

Fru talman! Jag vänlar med repliken tills jag har fått svarel pä frågan.

Anf. 45 VIOLA CLAESSON (vpk):

Fru talman! Vi har nyligen fattat beslut om järnvägslrafiken. Jag kan lova all landets miljö- och järnvägsfrärnjare redan håller pä atl studera hur kammarens ledamöter har ageral eller inle har agerat i den frågan.

En nv och stark rörelse för en bättre irafikpolilik lar form. Uppfattningar om Öresundsbron, ScanLink, motorvägen i Bohuslän samt om ökad eller minskad bilism, färre eller fler järnvägstransporter, är politiska sprängpunk-ter som delar alla partier utom de tre som gick frarn i valet 1988.

Vpk står pä den nya folkrörelsens sida i kampen om miljön, för
miljövänliga transporter och rnot ökad vägtrafik. Vi är nämligen övertygade 63

Prot. 1988/89:107 2 maj 1989

Vägväsende

om atl del gär att minska bilismen. Regeringen, moderater och folkpartister kan inle fortsälla all nonchalera de vikliga kraven så länge lill.

Del övergripande mälel enligt 1988 års trafikpolitiska beslut, som del cileras i del belänkande om vägväsendel som vi nu diskuterar, låter ganska Ijusigl, Del sägs atl medborgarna skall erbjudas en lillfredsslällande, säker och miljövänlig irafikförsörjning lill lägsla möjliga samhällsekonomiska koslnad, Vägpoliliken skall syfla lill all förverkliga del mälel, heler del.

Jag vill börja med en rak fråga lill socialdemokralen Olle Öslrand. Jag kommer atl upprepa den lills jag får ell svar som man kan begripa. Finns det över huvud tagel någol som är miljövänligt eller samhällsekonomiskt med motorvägen E 6 i Bohuslän - del som jag kallar en ScanLink-rnotorväg - för all la del mesl omdiskuterade exemplet hillills? I sä fall vill jag alt föredraganden Öslrand talar om vad del kan vara som är miljövänligl och samhällsekonomiskl beiräffande den motorvägsslump som är den dyraste någonsin i del svenska vägväsendds hisloria.

Fru lalman! Jag ber alt yrka bifall till vpk-mp-reservalionerna 21, 22, 23 och 24. De handlar om all vi säger nej lill yllerligare 30 milj. kr. till kapitalkostnad för motorvägen Stenungsund-Uddevalla saml om atl byggd skall avbrytas. Regeringen har t.o.m. brutit mot naturresurslagen för att uppfylla ell gammalt löfte till Volvochefen. Tycker Olle Öslrand all regeringens agerande ser snyggt ut? Vi anser all del är pä liden all riksdagen i prakfisk handling visar all della fakliski inle går för sig i Sverige. I reservalionerna kräver vi ocksä atl inga ytterligare moiorvägar skall byggas och alt hela ScanLink-projekld skall skrotas. Men medan bl.a. västkustbanan. Bohusbanan, banorna Borås-Herrljunga-Uddevalla, för atl bara nämna några, inle anses tillräckligt intressanta atl salsa tillräckligt på, eller t.o.m. i några fall inle anses ha existensberättigande, så anser tydligen riksdagsmajoritden i likhel med kommunikalionsdeparlemeniel och Georg Andersson atl motorvägssatsningen pä E 6-an är lönsam. Jag efterlyser än en gäng en förklaring till vilket grundmaterial som man har använt när man har kommit fram till den slutsatsen.

Anser ni all den utredning som två ekonomer gjorl om lönsamhelen i motorvägsbygget i Bohuslän är felaktig? Hur då i så fall? Om ni vill fortsätta atl salsa pä byggandel, måste ni också visa att del är bäde miljövänligt och samhällsekonomiskt lönsamt. Annars gär ni emol målet i förra årels beslul, som jag nyss cilerade. Eller hur?

Vägtrafiken ökar i en allt snabbare lakl. Farterna har irissals upp lill etl livsfarligt tempo. Antalet dödade har därför ökal med 12 % och antalet skadade med 34 % sedan 1982. Försämringen av luft, mark, skog och vallen följer samma mönster. I delar av Göteborgs och Bohus län saml Älvsborgs län finns nu skogsskador, som är lika allvarliga som de värsta i Västtyskland. Del är vetenskapligt belagt all billrafiken är den största boven i detta drama.

Del finns ingel som helsl försvar för uppfaiiningen all ytterligare ökad bilism skulle vara ödesbunden eller all den skulle innebära fördelar för människorna. En slark folklig majorilel vill ha större satsningar pä miljövänliga kollektiviransporier i slälld för ökad vägtrafik. Regeringen kan inle hur länge som helsl hänvisa enbart till näringslivels behov, men del är faktiskl vad som kommer igen gäng pä gång. Vi vel all de makligaste bolagen i värl

land är bilproducenter. Vi vet att de transnalionella bolagen kräver att fä PrOt. 1988/89:107 bygga ScanLink, Öresundsbron och yllerligare auloslrador kors och tvärs i 2 maj 1989 ■ landet. Vi vet att de är de rikaste lobbyister Sverige har skådat och atl de ~~. bearbetar kommuner lika hårt som de bearbelai och forlfarande bearbelar regeringen.

Ordföranden för Svenska vägföreningen. tillika ordförande för Bilindustriföreningen saml lill för korl lid sedan chef för försvarels materielverk, Carl-Olof Ternryd, har skrulil med atl ha satt "en blåslampa i rumpan pä poliiikerna" för all ivinga fram projekiei ScanLink. Fru lalman! Tyvärr är det full fart pä bläslampan fortfarande. Näsla steg som herrarna vill driva igenom för all ScanLink skall anses fullbordad är Öresundsbron. Den frågan kommer inle upp på riksdagens bord förrän socialdemokralernas s.k. rådslag har genomförts i sommar.

Trols den beryktade bläslampan kommer del att bli en härd match för regeringens broanhängare. Regeringens fariiga förhoppningar om en "andra utvecklingsfas", för all hänvisa lill vad som framhålls i underlagsrapporter och annal, för bilismen väcker onda aningar hos alll fler. Forskningsprojek-len om "inielligenla fordon pä intelligenta vägar" börjar bli kända, inte minsl lack vare vpk:s aktivitet i och utanför riksdagen. Allt fler börjar förslå atl det brådskar med en verklig vänslersväng i trafikpolifiken. Det handlar orn att rädda liv och om alt värna förulsällningarna för livel och framliden.

Fru talman! Jag vill citera lilel grand uren rapport som nyligen har givits ut på journalisthögskolan i Göteborg. Jag vill först be om ursäki för alt jag missade några minuler här i kammaren när jag fick se Georg Andersson, sorn hade intervjuats i samband med rapporten i fråga. Jag mindes dä alt jag hade glömt all la med rapporten hit och sprang och hämlade den. Den innehåller många inlressanla uppgifler. Den är pinfärsk. och jag Iror inle all nägon här i kammaren har haft fillgång lill den. Jag skall därför läsa lilel ur den.

Man har bl.a. inlervjual verkslällande direklören i ScanLink-konsorlid med anledning av atl Öresundsbron är en nyckel lill ScanLink-projekld. Den verkslällande direklören, vars namn är Henrik Bosch, lycker all utredningen om Öresundsbron är mycket bra. Den rakar näslan exakt sammanfalla med vad man inom ScanLink-konsorlid vill.

Henrik Bosch säger; "Del är ju ingen politiker som släller sig upp och säger alt nu lar vi del här besluiel därför atl ScanLink-projekld säger det. I Sverige har del ju näslan blivii full all säga all man accepierar del vi föreslär. Del mesl konkrda där vi helt klarl har kunnat påverka är faktiskt Nordiska ministerrådets ekonomiska handlingsplan. De nordiska finansministrarna presenterade en handlingsplan i höstas, och del är ell avsnill där om iransporler som baserar sig pä vårl resonemang. De använder samma språkbruk som vi. De föreslår samma lösningar som vi har föreslagil. Del är myckel lillfredsslällande, säger verkslällande direklören Henrik Bosch på ScanLink-konsorlid."

Jag skulle väldigl gärna vilja all Olle Öslrand, som ju siller i Nordiska
rädd, kommenterade det här. Hur kan det komma sig alt finansminislrarna i
Norden, Nordiska minislerrädd och även Nordiska rädel har en så väldigt
välvillig inställning till del som ScanLink-konsorlid vill, dvs, öka bilismen
framför alll för bilproducenternas och för vägbyggarnas skull, medan man 65

5 Riksdagens protokoll 1988/89:107

Prot. 1988/89:107 2 maj 1989

Vägväsende

inle alls är beredd alt salsa lika mycket pä järnvägsutbyggnader och -upprustningar? Är det inle en lustig tillfällighet, Olle Östrand, att uppfattningarna är så lika hos det största privalkapilalistiska vägkonsortid och hos dessa politiker, liksom också, om jag förstått saken rätt, hos Olle Östrand såvida han inle har ändrat sig?

Jag hjälper gärna lill med alt sprida denna rapport. Jag skall inte citera mer ur den nu. Jag lycker all della var en av de kärnfrågor som jag brukar vilja la upp här i kammaren men som många andra inle alls vill diskulera. Man menar ofla all den inle har all göra med frågan om del svenska vägväsendel, men sä är i allra högsla grad fallel.

Trafikutskottets belänkande nr 15, om vägväsendel, är lyvärr lika högervridel och lilel miljöinriklal som förra årets. Del rimmar bra med den njugghel som visats järnvägen i järnvägsbetänkandet, men rimmar dåligl med de krav som den samlade miljörörelsen och nu lack och lov ocksä slora delar av fackföreningsrörelsen slår för i vårt land. Oväntat mänga socialdemokrater och SAP-organisalioner har också hört av sig för all visa all de vill ha mer av järnväg och mindre av godstransporter på väg.

Ell stort antal fackliga avdelningar inom Statsanställdas förbund har hört av sig, nalurliglvis inle bara till mig utan till alla ledamöter i irafikuiskoild, kanske framför alll lill partikamraler i det socialdemokratiska arbetarepartiet, eftersom det faktiskl har flest medlemmar i Sverige.

I dag fick jag brev från de poslanställda i Göteborg. De berättar alt poslens huvudkontor vill organisera om postsorteringen så all ytterligare 6 000 långtradariurer - märk väl, Georg Andersson och Rune Johansson, all jag inte lalar om antalet långtradare eller laslbilar; för undvikande av sä löjliga funderingar från ert häll - skall gä pä riksväg 40 mellan Borås och Göteborg, en av landels allra mest olycksdrabbade vägsträckor. Trafikulskotlet ansvarar i riksdagen bl.a. för frågor som har all göra med poslen, och denna angelägenhet berör både vägfrågorna och poslens organisation i samhället.

Fru lalman! Jag har inte tänkt använda hela min talelid om 20 minuler, vilket jag hoppas glädjer fler än fru lalmannen. Jag yrkar lill slul ulöver till de reservationer som redan har nämnls och som gäller ScanLink och E 6 också bifall lill reservation nr 37, som är gemensam för vpk och miljöpartiet. I den framhåller vi atl vi inte vill vara med om all satsa pengar på EG-anpassad bärighet. Beslutet härom har inom parentes sagl retat gallfeber på dem som Irodde alt det skulle gå all få bältre fart på godstransporterna på järnväg. En av dem som var ansvariga för järnvägsgodset här i Sverige, Högsander, avgick som bekanl i rena ilskan över atl regeringen hade tagit etl sådant beslul. Nej till ökad bärighet och till pengar för ökad bärighet! För den som vill spara pengar för atl föra över till järnvägen finns här ell anlal miljarder all la av under den kommande tioårsperioden lill järnvägen i slällel för all de skall gä lill vägen, EG och bilfabrikanterna.

Jag yrkar ocksä bifall lill reservalion 38, där vi kräver beslämmelser om en högsta bruttovikt om 40 lon och längsla längd om 18 meter för landsvägsfordon. Detta är ell krav som många miljö- och järnvägsengagerade ställer

Jag yrkar också bifall lill reservalion 39. I den krävs slopp för tunn;) laslbilstransporler över 30 mil. Detta skall ses som etl första steg till inrij hårdare restriktioner för lastbilstrafiken. Vi reservanler förulsättcrncit ur: i:.-

Vägväsende

vis att man också skall vara beredd alt satsa på järnvägarna i vårt land, så att Prot. 1988/89:107 det finns kapacitet nog för all la över de lunga godstransporter som i dag går 2 maj 1989 på landsväg.

I övrigl, fru talman, ber jag alt fä yrka bifall lill de återstående reservationer som undertecknats av vpk och som jag skall nämna i elt kommande inlägg.

Anf. 46 ROY OTTOSSON (mp):

Fru talman! Vägtrafiken i Sverige ökar mycket snabbi. Del gör all de centrala miljömålen som antogs här för knappt ett år sedan - att minska kväveoxidutsläppen med 30 % och att inte öka koldioxidutsläppen - slås fullständigt i spillror. Del är därför som vi i det tidigare betänkandet, om järnvägslrafiken, har förordal en myckel kraflig salsning på investering i järnvägsulbyggnader för atl man skall utnyllja den spårbundna trafiken, som är både miljövänlig och energisnål, lill slörre delen av transporterna.

I nu föreliggande betänkande handlar del om vägar. Den snabba ökningen av vägtrafiken har tyvärr slilil ned vägnälei, snabbi och effeklivl. Många vägar i värl land har fördärvals, inle minsl pä grund av jusl-in-lime-syslemd, som börjar slä igenom. En del förelag lägger över sina lager på vägarna. Och inle nog med del. Regeringen, och sannolikl majorilden här i riksdagen, vill spä pä yllerligare genom all lilläla upp lill 60 tons laslbilar, som kör sönder vägarna ännu värre.

Pä det sätlel har vi fält sämre vägar i Sverige. Och inle minsl efler den här varma vintern, då alla dubbdäck har slitit på vägarna, finns etl myckel slori eflersläpande behov av alt rusta upp och sköta del befintliga vägnätet bällre. Vi har därför frän miljöparliels sida föreslagit all yllerligare 100 milj. kr. skall anslås lill detta. Del föreslog vi innan vi såg vad vintern hade i sitt sköte. Efler en sådan varm vinter skulle del behövas ytterligare 200 milj. kr. för atl reparera skadorna. Men vi håller vår budget, och jag yrkar bifall till reservalion 16, där vi alllsä föreslår yllerligare 100 milj. kr. lill skötande av vägnätet.

Dessa pengar bör ocksä fä en kraflig regionalpolilisk profil. Som Anna Wohlin-Andersson vältaligt framhöll är del jusl i skogslänen, som har de sämsla vägarna, som också del slörsla beroendel av vägarna finns, bäde hos förelag och hos enskilda. Därför vill jag yrka bifall lill reservalion 18, som handlar om den regionalpolitiska profilen.

Vi i miljöpartiet anser atl biltrafiken måste minskas, I en motion har vi krävt atl den skall minskas med 25 % lill 1995. Della krav skall nalurliglvis ses som en målsällning. Förutsällningen för all man skall lyckas därmed är all man genomför hela vär polilik. Men vi har räknal ul all della är vad vi måste göra för att kunna klara det cenlrala miljöpoliliska målel all minska utsläppen lill vad naturen lål.

Miljöproblemen kommer att äta upp de ekonomiska fördelar som man kan ha av ell bällre vägsystem och ökad bilism. Om skogen dör, på samma sätt som de flesla sjöarna i slora delar av landet har hunnit dö, sä kommer del alt kosta oss mycket pengar - myckel mer än vad vi någonsin får ul av de här vägarna och den ökade billrafiken.

Vi vill hälla igen på byggandet av nya riksvägar, och vi säger nej lill nya 67

Prot. 1988/89:107 moiorvägar. Det innebär atl vi har yrkat elt minskal anslag lill byggande av
2 maj 1989 nya riksvägar. Jag yrkar bifall lill reservalion 20, där vi säger all del räcker

I ' med 417,9 milj. kr. lill byggande av nya riksvägar. Det handlar mesl om

Väs väsen de

° kringfarlsleder, där det är meningslöst alt bara reparera och där man kan

behöva en ny dragning pä någol enstaka slälle.

I reservalion 22, som jag yrkar bifall lill, kräver vi slopp för nya moiorvägar. Det gäller inle minsl den motorväg som byggs i Bohuslän som utbyggnad av E 6 och som är en viktig del av ScanLink. Viola Claesson har vältaligt beskrivit vad del projektet innebär. Man vill ha motorväg från Oslo hela vägen ner till Hamburg. Vägen skall gå genom del område i Sverige som är värst drabbat av de avgaser och föroreningar som kommer från biltrafiken.

Ni som inte har varil i Bohuslän bör åka dil och lilla på skogen. Den är alllsä döende i hela landskapet; skadorna är mycket längl framskridna. Bohuslän är också det landskap där sjöarna dog försl av försurning. Och just där vill man bygga en ny slor molorväg, som dessulom visar sig vara samhällsekonomiskl myckel olönsam.

Vi kräver alliså slopp för molorvägen som ulbyggnad av E 6 i Bohuslän och hela ScanLink. Del belyder all vi yrkar bifall lill reservationerna 21, 23 och 24.

Elt annat exempel på hur man genom all bygga ivingar fram ökal beroende av bilism, och därmed ökad biltrafik pä läng sikt, är atl man förlägger köpcentra och andra anläggningar vid vägarna och inle i cenlra i släderna. Elt sådant exempel finns vid Åby, vid riksväg 4. Detta behandlas i reservation 25, som jag vill yrka bifall till. Man bygger alltså komplex bredvid vägen, där del blir köpcenlrum osv. Då blir människorna Ivungna all åka dil för all handla. Dessa anläggningar konkurrerar nämligen ul de slörre affärerna inne i städernas centra, där man normall skulle kunna handla. Delta är etl bra exempel pä hur man bygger upp ell samhälle kring bilismen och skapar etl beroende som egentligen inle var nödvändigt - och ett beroende som lyvärr leder lill ökad miljöförstöring. Del kan vi inle acceplera.

I reservalion 13 vill vi dra ned litet pä anslaget till vägverket. Del hänger ihop med all vi vill minska nybyggnationen av riksvägar. Då behöver man inle ha lika myckel byråkrati därvidlag.

Jag vill betona all vi accepterar de andra anslagen till vägar- de lycker vi är hell okej. Vi behöver de anslag som finns lill de privata vägarna, länsvägarna osv.

Billrafiken är miljöfarlig, och den bör behandlas som miljöfarlig verksamhet precis som annan miljöfarlig verksamhet. Det bör väl innebära alt del skall bli en prövning enligl miljöskyddslagen när man l.ex. bygger vägar. Vi kräver alltså miljöskyddsprövning av vägbyggen. Därför yrkar jag bifall lill reservalion 2, där delta krav tas upp.

Det är egenlligen räll märkligl all man kan få bygga nya vägar för den kraftigt miljöförstörande billrafiken ulan alt det prövas enligl miljöskyddslagen. Del finns så många andra verksamheter som prövas enligl den lagstiftningen och som inte alls är lika miljöförstörande.

När det gäller länslrafikanläggningar föreslås ell klumpanslag i regering
ens proposition. Länsstyrelserna skall fä fördela vad som skall gä till
68 länsjärnvägar, länsvägar osv. Vi anser att del är myckel vanskligt alt ha det

på det sätlel jusl i det här skedet, när man för över en rad järnvägar lill all vara länsjärnvägar. Del är en ny uppgifl för länen, och vi anser all anslagel lill länsjärnvägarna skall öronmärkas. Man skall alltså skilja de olika delarna ål.

Vi anser ocksä all anslaget till länslrafikanläggningar bör ökas med 200 milj. kr. Av den lolala summan, som blir en bil över 1 miljard kronor, skall enligl vär mening 625 milj, kr, gä till länsjärnvägarna.

Vi anser alt cykelvägarna skall fä 125 milj. kr. Det är 100 milj. kr. mer än vad regeringen har föreslagit.' Motivet är naturligtvis all cykelvägnäld är myckel dåligl i stora delar av framför allt södra Sverige.

Det här med cykelvägarna innebär att jag yrkar bifall lill reservalionerna 30 och 32. I reservalion 32 pläderas dessutom för all cykelvägarna skall separeras från gångbanorna, vilkel är en viktig förbättring. Vidare när del gäller länslrafikanläggningar anser vi att det är tillräckligt med 420 milj. kr. till övriga länslrafikanläggningar. Därmed yrkar jag bifall lill reservation 28.

Bärighdspakdet har tidigare berörts av flera talare. Det är dt skräddarsytt paket för atl man skall kunna höja lastbilarnas tolalvikl frän den nuvarande maximala viklen drygl 50 lon till 60 lon. Som redan fidigare anlylls innebär della alt vi fär mer vägförstörande landsvägsfordon. Ett 60 lons fordon skadar ju vägen myckel mer än ell 40 lons eller ell 50 lons fordon. Del belyder att stora delar av järnvägssyslemd kommer alt lappa avsevärda delar av godstransporterna, och i många fall kommer järnvägar all behöva läggas ned. Del gäller l.ex. praktiskt taget hela inlandsbanan, vilken kommer all få myckel svårt all klara sig i konkurrens med 60 lons laslbilar. Della är helt uppenbart, såvida inle kilomderskalten höjs så kraftigt som vi har föreslagil. Nej, del här bärighelspakdd är inte bra för vare sig miljön, vägarna eller järnvägarna.

Det obehagliga med bärighdspakeld är alt man har använl del som elt slags lockbete för länen. Man har lovat nya broar för dessa pengar än här, än där, framför alll i Norrlandslänen, och del är självfallel ingen som vill tacka nej till en ny, bättre bro. Vad man inte har talat om är atl dä kommer dessa slora 60 lons laslbilar - förslå stegel mot de verkliga väglagen, kanske modell Australien. I stället för atl utnyttja de järnvägar vi redan har för alt köra tåg på, får vi väglag och därmed fullsländigl sönderkörda vägar med underhälls-koslnader som rakar i höjden. Vi yrkar avslag pä bärighetspaketet i dess helhet, alltså bifall till reservation 37.

Vi vill också begränsa längden på lastbilsfordon lill 18 meter och vikten lill 40 ton. Det är en mer rimlig storlek. Del skadar inte heller vägarna lika mycket och det medför naturligtvis slora konkurrensfördelar för järnvägen. Vill man ulveckla järnvägen och i första hand Iransporlera gods med låg, sä är della ell riktigt sleg. Lustigt nog innebär delta också en viss anpassning lill EG. Inom EG fär man inte köra med 60 tons lastbilar, om nu nägon trodde det.

Slutligen fär man intrycket atl miljöpartiet slår bakom reservalion 39, men del är fel. Reservationen gäller frågan om stopp för lunga lastbilstransporter över 30 mil. Såvitt jag vel har vi aldrig nägon gång slälll della krav. Vi är inle ell förbudsparli, ulan vi ämnar slyra på andra säll, l.ex. genom ekonomiska styrmedel och andra begränsningar. Jag yrkar alllsä avslag pä reservalion 39.

Prot. 1988/89:107 2 maj 1989

Vägväsende

Prot. 1988/89:107 2 maj 1989

Vägväsende

Anf. 47 OLLE ÖSTRAND (s):

Fru lalman! Vägarna och vägtrafiken är en mycket viktig del av transportsystemd och faktiskl en förutsättning för all de flesla andra transportmedel skall kunna fullgöra sina uppgifter. Väglrafiken ger möjligheler lill individuellt utformade resor och transporter, och den har alltsedan slutet av 40-talel ökal i belydelse. I dag sker drygt 85 % av alll resande, uttryckt i personkilomder, pä vägarna.

Under bilismens genombroltsdecennier, åren 1945-1965, svarade resorna lill och från arbelel för merparlen av resandei. Ulvecklingen i dag känndecknas av all friiidsresandd växer i omfallning och får alll slörre belydelse. Eftersom vägarna är del viktigaste transportsystemet i Sverige -alllsä en förulsältning för atl vi skall kunna ha den spridda befolkning och del spridda näringsliv som vi har i vårt land - är det självfallet naturiigi att de ägnas en alldeles speciell uppmärksamhel.

Antalet motioner som rör vägarna ökar ocksä för varje år. Förra årel väcktes del 96 mofioner, i år har del väckls 104 mofioner innehållande 140 yrkanden, som på del ena eller andra saltet berör utvecklingen av vårt vägnäl. Många enskilda motioner innehåller krav på förbättringar av vägsträckor i skilda delar av landel. Många innehåller också krav pä mera vägpengar lill del egna länd eller regionen.

Eflersom vi har en mycket decentraliserad vägplaneringsprocess i värl land, som innebär att riksdagen fastställer ramarna, vägverket fördelar dem ul pä resp. län och det sedan i stort sell är människorna själva ute i länd som beslämmer hur pengarna skall användas, sä har följaktligen samlliga dessa motionsyrkanden avstyrkts.

Flera motioner innehåller yrkanden om ulbyggnad av ell svenskt starnvägnät. I anslutning till delta anser jag att del är viktigt all påpeka att del allmänna vägnätet är indelat i riksvägar och länsvägar. Klassificeringen baseras pä vilken funklion vägen fyller för samfärdseln. Begreppet slam vägar finns inle i den svenska lagsliflningen, liksom inle heller begreppel Scandinavian Link som Viola Claesson har en enasläende förkärlek för all inleda varje trafikpolitisk debatt med här i riksdagen. Endera inleder hon deballen med Per Gyllenhammar eller också med ScanLink.

Enligl 1988 års irafikpoliliska beslut är del övergripande mälel för väghållningen atl medborgarna och näringslivet i landets olika delar skall erbjudas en lillfredsslällande, säker och miljövänlig trafikförsörjning till lägsta möjliga samhällsekonomiska koslnad. För vägpoliliken har därför 6 delmål lagls fasl:

Ansvarel för väghållningen skall vara lämpligl avgränsal. Vägkapiiald måsle säkras. En god miljö skall äsladkommas, vilkel inle är minsl vikligl. Trafiksäkerheten måsle förbällras. Vägnälei skall bidra lill ett effeklivl resursutnyttjande och en lillfredsslällande slandard skall säkerställas pä hela vägnälei.

Del är inle så, Anna Wohlin-Andersson, all glesbygden i vårl land är missgynnad när del gäller atl få del av väganslagd, ulan del förhåller sig precis ivärlom. Mer än hälflen av del slalliga vägnälei är sä lågl irafikerai alt del inle bär sina egna koslnader, vare sig för byggande eller drift. Det sker en stor omfördelning av väganslagel från del högtrafikerade vägnätet till del

Vägväsende

lågtrafikerade vägnälei. Som exempel kan nämnas all av förra årels Prot. 1988/89:107 filläggsanslag när del gäller väganslagel på 380 milj. kr. gick hela 50 % av 2 maj 1989 dessa medel till skogslänen. Sådan är verkligheten.

Fru talman! Trafiken på vägarna har ökal krafligl under senare år. På de slalliga vägarna ökade trafiken med 6,2 % 1986 och med 5,3 % 1987. Under

1988 har Irafiken Ökal med 5,1 %. Den siarka trafiklillväxlen hänger lill slor
del samman med den under senare är mycket positiva ekonomiska utveck
lingen. Del slär naturligtvis klarl alt trafikökningen under de senasle åren
kraftigt har överskridit de prognoser som har gjorls. Därför lycker jag att del
är bra alt man har inlell ell arbele med alt se över dessa prognoser.

Vägverket har i sin anslagsframslällning visal pä mycket stora behov av medel vad gäller drifl och underhäll av del statliga vägnätet. För är 1989 anslog riksdagen 4 925 milj.kr. lill drifl av de slalliga vägarna. För år 1990 begär nu vägverkd 6 200 milj. kr. De ökade behoven av medel mofiveras med alt vägnedbrytningen har ökal i belydligl slörre omfallning än vad som tidigare har förutsatts - främst på grund av en ovanligl stor trafikökning. Med hänsyn lill samhällsekonomin är del emellertid inte möjligl all anvisa medel över sialsbudgelen i den omfallning som vägverket har föreslagit.

Utöver den ram som den trafikpolitiska proposilionen angav höjs nu emellertid anslaget lill drifien av de statliga vägarna med 535 milj. kr. För budgetåret 1989/90 föreslås nu en höjning till 5 460 milj. kr. Vidare kommer inköp av anläggningstillgångar att finansieras med lån från riksgäldskontorel. Därmed skapas ulrymme för en ytterligare förstärkning av väghållnings-resurserna för är 1990 med 250 milj. kr. Med den föreslagna höjningen av anslaget för år 1990 med 535 milj. kr. kommer höjningen av anslagel för åren

1989 och 1990 aU uppgå till tolall 916 milj. kr. Del bör då bli möjligl, irols de
kostnadsökningar som har skell och kan förvänlas ske, all är 1990 nå den i del
Irafikpoliliska beslutet angivna reala förstärkningen av anslagel med 500
milj. kr. Därmed kan den regionalpoliliska inriktningen av ökade driftsinsat
ser också uppnäs.

Den föreslagna höjningen är dock inte tillräcklig för atl på längre sikl säkerställa etl lillfredsslällande underhåll av hela vägnätet i enlighet med de riktlinjer som angavs i den irafikpolitiska propositionen. Pä längre sikl måsle yllerligare resurser lillföras drifien av vägarna.

Del är mol den bakgrunden vägverkd nu har fåll i uppdrag all skyndsamt uireda förulsällningarna för alt införa avgifter på det befinlliga och det tillkommande nälel av moiorvägar, molorlrafikleder och slörre broar. Avgifter från ett sådant system skulle då gå direkt tillbaka till väghållningen.

1 enlighet med principerna i fjolårels irafikpolitiska proposition höjs nu anslagel till länslrafikanläggningar med 320 milj. kr. från 650 lill 970 milj. kr. Med denna höjning skapas också föruisällningar för alt man skall kunna genomföra vikliga investeringar i länslrafikanläggningar.

Fru talman! Jag skall nu övergå till att kommentera några av de 40 reservationerna.

Granskar man vpk:s och miljöparliels reservationer, kan man av förklarli
ga skäl finna all ingel av dessa parlier tycker om vare sig vägar eller vägtrafik.
Man vill med alla lill buds slående medel pä alll säll förhindra framkomlighe
ten på vägarna, både för person- och godstrafiken. Skulle era förslag 71

Prot. 1988/89:107 2 maj 1989

Vägväsende

förverkligas, skulle det pä sikl innebära en väldig koncentration av befolkning och näringsliv till de järnvägslinjer vi har i vårl land. Stora delar av glesbygden, som framförallt finns i skogslänen, skulle avfolkas. Vad är detta för regionalpolitik?

Fru lalman! Delta skulle bli konsekvensen av vpk:s och miljöpartiels gemensamma reservationer. Jag skall ta några exempel.

Ni säger nej lill byggande av motorvägar. Ni kräver att man skall avbryta byggandel av den nya sträckningen pä E 6 nere i Bohuslän. Det är en av de mest olycksdrabbade vägslräckorna i värt land. Ni går också emot en massiv lokal opinion.

Viola Claesson frågar hur miljön skall kunna förbättras om man bygger ut motorvägen pä E 6-an. Det är klarl alt vägmiljön förbättras, eftersom man kör jämnare och släpper ul mindre avgaser på en bra väg än på en krokig väg. Så enkell är del. Man får således en bättre trafikrylm, och rnan fär tvä mil korlare sträckning. Med katalytisk avgasrening skulle avgasutsläppen bli belydligl mindre längs E 6-an är 2010 än i dag, trols all Irafiken enligl prognoser näslan kommer alt fördubblas fram lill dess. Antalet olyckor skulle minska med 60 %. Del innebär alt under en femårsperiod 30 färre skulle omkomma och 200 färre skulle skadas. Sådan är situationen, Viola Claesson, när del gäller all förbällra ell vägsyslem. Det är vad som händer.

Ni säger nej lill principerna för fördelningen av anslaget lill länslrafikanläggningar, som också slår hårt mot glesbygden.

Ni säger nej till all del anslås medel för bärighelshöjande ålgärder, vilkel också slär hårl mot skogslänen. Det ökar givetvis antalet fordon och därmed utsläppen. De bärighelshöjande åtgärderna har kommil lill för all förbällra skogslransporterna i skogslänen. I slora delar av skogslänen finns ingen järnväg.

Jag skall ge etl exempel på hur opinionen fungerar. Här slår Roy Ottosson och Viola Claesson och lalar sig varma för järnvägslransporler. Del är näslan så all man kan iro all man kan åka låg överalll i della land. I mill hemlän, Gävleborgs län, vill de slora skogsbolagen bygga en iräterminal i Ljusdal för atl pä sä sätt överföra timmer- och virkeslransporter ifrän landsväg lill järnväg. Ljusdals kommun skall upplåta mark. Ljusdals kommun har försökl få en opinion all acceplera en sådan trälerminal pä minsl lio plalser. Här i riksdagen slår ju miljöparlisler och kommunister och lalar sig varma för järnvägslransporler, men samma parlier i den lokala opinionen säger definilivi nej lill alt bygga en sådan här irälerminal. Jag vill med della visa pä kluvenhelen i era argument.

Ni säger nej till ökade brullovikler pä laslbilar, vilkel ocksä slär häri mot skogslänen. Del ökar anlalel tunga lastbilar och därmed utsläppen.

Ni säger nej lill laslbilar pä 24 meter, vilkel också slår häri mol skogslänen och ökar anlalel lunga laslbilar.

Ni säger vidare slopp för laslbilstransporler över 30 mil, vilkel framför allt missgynnar ulvecklingen i skogslänen. Della vill Viola Claesson göra etl slorl nummer av. Av de 350 miljoner ton gods som transporleras med lastbil är det endasl 5 %, Viola Claesson, som transporteras över 30 rnil.

Miljöpartiet vill dessutom skära ner byggnädsanslagd med en miljard. Della skulle i praktiken, Roy Oitosson, innebära totalstopp för byggande av

förbifarter, som skulle kunna förbätlra trafikmiljön inne i kommunernas Prot. 1988/89:107

cenlrala delar. I sin iver alt "klippa till" bilismen har miljöpartiet helt 2 maj 1989

Vägväsende

plölsligl glömt bort att man vill framslä som ett verkligt miljöparti. I slällel

för alt framstå som ell parli som vill förbätlra miljön, framslår ni som elt parli

som vill försämra miljön inne i centralorterna. Del är kontentan av ert

förslag.

Del är en sak för sig all slä här i kammaren och debattera om all man skall åka kolleklivl och använda järnvägen. Man bör också se hur del går lill i verklighden. Jag har lyckals fä lag i en artikel frän Nya Lidköpings-Tidningen.

"Res kolleklivl, sade vpk och log bilen lill Marieslad. Vi rnäsle salsa mer pengar på kolleklivlrafiken. Bl a della framförde Christina Kvist, när vpk höll frukostmöte i Vpk-husel i Lidköping pä förmiddagen igår. Sedan satte sig de församlade vpk-arna i bilar och for till Mariestad för all demonsirera. Slrax innan avgick ett sä goll som tomt låg från Lidköping mol Marieslad. Och tågliderna den 1 maj hade passal vpk-arna perfekl för all all åka

kolleklivl fram-och-lillbaka lill Mariestad--- ." Jag lycker all Viola

Claesson skall la ell lilel resonemang med vpk-arna i Marieslad.

Jag skall övergå lill all någol kommenlera de moderala reservalionerna sarnl folkparliels och cenlerparlids reservationer. Del är riktigl att moderalerna vill öka väganslagen med 1 miljard. Detta låler nalurliglvis bra, Görel Bohlin. Men del hade varil ärligare alt ni samiidigi hade lalal om all ni vill skära ned med 3,6 miljarder på den sociala sidan. Är det därifrån ni skall lade ökade väganslagen? Dä släller vi socialdemokrater inle upp längre.

Jag kan inle undgå all någol kommentera reservation 5, som också den är en moderat reservalion, där man lar upp vägverkels avkastningsberäkningar av invesleringar. Det låter rätt oskyldigt. Men vad ni vill åstadkomma är i realiteten en omfördelning av väganslagen lill storstädernas fördel. Del är konlenlan av denna reservalion. Tidigare år har moderala samlingsparlid endasl hafl ell särskill yllrande om denna fråga. Nu har ni gäll ell sleg längre och avger en reservalion. Del innebär all moderalerna inte längre ger etl dyft för regionalpolitiken när det gäller väganslagen. Det är verkligheten.

Jag tycker ocksä atl det är märkligl all inget av de borgerliga partierna ens vill slälla upp på atl utreda frågan orn en avgiftsfinansiering av drifien av de befinlliga vägarna. Det kan väl inte vara farligt alt uireda denna fråga. Om man utreder införandel av avgifter, är del inle samma sak som alt man skall införa avgifter. Men eflersom vi inle kan klara av drifien över sialsbudgelen, finns del all anledning all pröva andra finansieringskällor, om vi vill ha bra vägar i forlsällningen,

Bäde moderater och folkpartister, som i andra sammanhang säger sig vara anhängare av ökad trafiksäkerhet, säger nej till automatisk haslighelsövervakning. Det har prövats i Norge och Västtyskland och fungerar bra. Del skulle vara någon sorls inlegritdsskäl som gör all ni säger nej. Delta har jag mycket svårt all falla.

När del gäller anslagel lill länslrafikanläggningar har cenlerparliet åter
igen intagit en mycket märklig ståndpunkt. Normall pratar man sig i
centerpartiet varm för alt rnan skall öka decentraliseringen av beslut. I denna
fråga gär ni i rakl molsall rikining. Här vill ni öronmärka medel. Ni vill, med 73

Prot. 1988/89:107 2 maj 1989

Vägväsende

andra ord, fränla människorna ute i länen möjligheterna all själva besluta om hur dessa pengar skall användas, om de skall användas till länsvägar, länsjärnvägar eller andra trafikanläggningar av slor belydelse för irafiken inom länd. Del lycker jag är en, minst sagl, märklig uppfattning, för atl komma från jusl en centerpartist.

Till sist vill jag säga följande till Anna Wohlin-Andersson. Ni har krävl beläggning av äiersläende delar av del slalliga grusvägnätd. Del koslar 58,9 miljarder. De grusvägar i del slalliga vägnälei som inle är belagda omfallar tolall 28 800 km. Del är 29 % av det slalliga vägnälei. Dessa uppgifler har vägverkd lagil fram, så de är fulll korrekla. Cenlerparliet skall salsa yllerligare 40 miljarder under en fioårsperiod på all bygga järnvägar. Ni skall salsa 58 miljarder pä beläggning av grusvägar. Del är ungefär 100 miljarder -lio miljarder på elt år. Dä måste man slälla sig frågan: Vilka andra sektorer skall ni dra in pä. Skall ni dra in kraftigt pä bostadsbyggandei, eller vad skall ni dra in pä? De människor som jobbar med sådana här saker är anläggningsarbetare och byggnadsarbetare, som nu är fullt sysselsatta med att bygga bostäder, så all människorna har någonslans atl bo. eller industrier, för alt induslrin skall kunna ulvecklas. Del vore lämpligt alt Anna Wohlin-Andersson lämnade ell svar på della i kväll. De 500 miljonerna, Anna Wohlin-Andersson, är en droppe i havet. Skall ni klara denna uppgifl, måste ni ta hela driflsanslagd och mer därtill varje är. Det skulle vara intressant alt fä en närmare förklaring av Anna Wohlin-Andersson i denna fråga.

Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till utskottets hemställan på samlliga punkler.

Anf. 48 VIOLA CLAESSON (vpk) replik:

Fru talman! Del var intressant all Olle Öslrand har börjal granska tidningarna i Skaraborgs län - eller om det nu var Sven-Gösta Signell, det är inle så viktigt. Om del nu är sorn han säger, all en av mina parlikarnraler, Christina Kvist, och den grupp som skulle till Marieslad och demonsirera. inle tog tåget, irols all del gick så alt del stämde perfekt, lycker jagat! del var otroligt dumt. Men, fru talman, jag vel något som är ännu dummare. Det var när trafikutskoud, som jag i varje fall försöker ha lilel inflylande över, blev inbjudet till Kopparbergs län i Dalarna och log flygel bäde dil och hem, irols mina prolester, Trols all vi befann oss mill inne i Borlänge stad, myckel närmare järnvägslalionen än den s.k. Dala Airporl, log ledamölerna i Irafikuiskoild flygel hem, fastän restiden bara skilde på ungefär en halvtimme. Della är nalurliglvis inle bara riklal till Olle Öslrand, utan till alla i trafikutskottet, som inte kunde bekväma sig lill atl la tåget, förutom den lilla bit järnväg som är nedläggningsholad. Där bjöds vi på resan av Kopparbergs län och framför allt av dem som vill rädda den bana vi reste på. Jag tror alt Olle Öslrand redan har glömt del. Jag vel inle vad del kan bero pä, vad han hade för sig.

Olle Öslrand har gjort något här som jag lycker är myckel allvarligare än någoniing annat. Han försöker hävda att när vi talar om samhällsekonomi och miljöhänsyn i samband med trafikpolifiken och vägarna, skulle det sorn uttrycks genom dessa tvä ord i de mäl sorn riksdagen beslulade förra året

handla om vägmiljön. Det var del sämsla, del lägsla bollennivåmärke jag har hört hiltills, fru talman. Antingen är han medvetet oförskämd mot alla som är engagerade i miljökampen, eller också vet han inle bättre. Han siller fakliski i vägverkets styrelse.

Jag vill än en gång be Olle Östrand förklara vad som är samhällsekonomiskl resp. miljövänligl med motorvägsbygget i Bohuslän.

Jag skall återkomma senare lill en fråga som har med vägverket atl göra och som Olle Öslrand kanske inte sä gärna vill diskulera, men del vill jag.

Anf. 49 ANNA WOHLIN-ANDERSSON (c) replik:

Fru lalman! I molsalslill Olle Öslrand hävdar jag all del hela liden sker en överflytlning av pengar frän landsbygd lill slora orler. Folk ulanför lälorler och ulmed enskilda vägar belalar samma vägskall, samma landslingsskall, samma kommunalskatt och samma statsskall som folk i bygder rned järnväg, bussar, lunnelbana. spårvagn, flygplais, de, men själva färdas de pä dåliga vägar, i flera fall pä vägar som de själva betalar, Olle Öslrand sade inle ell ord om anslagel lill enskilda vägar eller om deras belydelse för en levande landsbygd,

Olle Öslrand vill uireda drift av statliga vägar finansierade med vägavgifter. Han säger all man i alla fall kan uireda detta, om del sedan blir sä vel man inle. Varje gång del läggs fram en tilläggsproposilion frän kommunikationsdepartementet föreslås det mer pengar till ulredningar. All uireda någol som man inle vill ha lycker jag är fullsländigl meningslöst.

Om de 58 miljarderna sade Olle Östrand atl man har lagil det antal kilometrar som inte är belagda och sedan tagit det gånger vad vägverket har räknat ul atl det skall kosla atl belägga dem. Men jag ber Olle Öslrand atl läsa innantill i reservalion 17 på s. 60 i belänkandet:

"Av de 6 482 milj. kr. ulskollel föreslagil för drifl, underhåll och modernisering av slatliga vägar under nästa budgetär bör därför 500 milj. kr. användas för det ändamålet. Ulskollel delar vidare motionärernas uppfallning all elt lioårsprogram för förstärkning och samtidig beläggning av grusvägar inom länsvägnätet bör upprättas. Regeringen bör sålunda snarast möjligt ålerkomma lill riksdagen med förslag till ett sådanl program."

Anta då all vi har 500 milj. kr. per år under lio är, del var nämligen vad jag sade i irafikuiskoild. Del lar jag inle lillbaka. Det blir 5 miljarder och ingenting annal. Om Olle Öslrand lycker att 500 milj. kr. inle är någoniing, all det är som alt spotta i havd, dä skulle jag vilja säga atl jag tror alt väldigt många människor ute i bygderna skulle vara lacksamma för 500 milj. kr. till vägarna.

Slulligen vill jag säga an'kommunikalionsminislern menade alt man skall ha en samhällsbyggarsyn när man delar upp vägmedlen. Då menar centern all riksdagen skall göra del och inle vägverkets slyrelse.

Prot. 1988/89:107 2 maj 1989

Vägväsende

Prot. 1988/89:107 2 maj 1989

Vägväsende

trend som landel befinner sig i. Man kan bidra lill della genom all l.ex. åstadkomma besparingar i de offentliga utgifterna och medverka till atl sänka skaltetryckel, vilkel nu är så orimligt högt, högsl i västvärlden. Man kan öka inkomsterna lill landel genom att l.ex. bygga vägar som ger god avkaslning. Faktum är ju all goda vägar innebär atl näringslivet fungerar bällre, och myckel av Sveriges välstånd grundas pä exporten och näringslivels livskraft. Olle Öslrand sade ocksä här i lalarslolen, all han är medvelen om vägarnas betydelse för näringslivet, för de enskilda och för utvecklingen i hela vårt land. Då tycker jag att Olle Östrand inte skall beklaga sig över atl vi frän moderala samlingspartiet föreslär en miljard mer till vägarna. Jag föreslår atl Olle Öslrand i slällel röslar på vår reservalion.

Olle Östrand sade i debatten med Anna Wohlin-Andersson också något som var inlressanl. Han lalade om all slora väganslag har gått lill glesbygdsregionerna medan däremol storstadsregionerna inte har fäll särskilt mycket. Jo, jag tackar, så är det faktiskt. De tre storstadsregionerna har fått alldeles för litet. Delta är elt bekymmer eftersom de dåligt utbyggda kringfartslederna och de dåligl utbyggda ivärlederna i siorstadsregionerna innebär all man får en avsevärl ökad miljöförslöring och dessulom alt Irafiksäkerhelen blir försämrad.

På en bra väg blir avgaserna mindre än på en krokig väg. sade Olle Östrand. Han sade också alt en bra väg innebär 60 % mindre olyckor. Jag vill då rekommendera Olle Öslrand all slödja den moderala reservationen, eftersom det blir åtskilligt fler bra vägar för de 740 miljonerna till förbättringar av vägnätet.

Anf. 51 ROY OTTOSSON (mp) replik:

Fru talman! Olle Öslrand höll ell inlressanl och underhållande anförande. Han fabulerade, moraliserade och slälade över problemen.

Vägarnas lovsäng, javissl. Vi föreslår fakliski mer pengar än socialdemokralerna lill drift och underhåll av vägarna. Vi i miljöpartiet lycker all vägarna i hela landet skall vara bra. Vad vi däremot inte har gjort är atl gä med pä all släppa fram fordon som kommer atl köra sönder vägarna ännu snabbare och ännu värre och att släppa fram pengar lill byggande av ännu slörre moiorvägar som slär ul ännu mer av järnvägssystemen, osv. Varför gör vi del? Olle Öslrand har kanske missat all den fortgående miljöförstöringen är mycket allvarlig i Sverige, och den beror lill stor del pä bilavgaserna. Bilavgaserna kan döda Sveriges skogar, och de har börjat göra del i vissa delar av landel. Skall vi la dessa problem pä allvar, Olle Östrand, sä är del dags att tänka om och inte säga atl man skalj tycka om vägar och tro all alla andra som kritiserar ensidiga vägsatsningar halar vägar.

Jag bor själv i Norrlands inland och är ytterst vägberoende och bilberoende. Varför skulle jag hala vägar? Dessulom lillhör jag ell parli som vill salsa mer pä jusl de mindre vägarna som vanligt folk är beroende av. Men vi gär inte med pä ScanLink. Det var dåligt av Olle Öslrand att inle ens erkänna att ScanLink håller pä atl byggas och alt ScanLink är ell slorl projekl.

Olle Öslrand fick del lill all motorvägar är bra för miljön. Sedan framförde han litet sifferexercis. Sä gott som alla motorvägar som jag vet har blivit undersökta under flera är leder till ökad biltrafik. De slär ul andra

Iransporlsyslem, vilkel leder lill all vi långsikligl fär en värre miljöförslöring. Man måsle inte bygga upp skräckfanlasier kring vad som händer om man inle bygger moiorvägar, ulan man skall se till alt de vägar som finns är bra, och man skall se lill all det finns andra miljövänliga Iransporlslag alt ta lill. När del gäller Bohuslän borde man bygga ul Bohusbanan. Socialdemokralerna hade chansen all rösla pä den tidigare i dag. Men jag noterade all de inle gjorde det.

När det gäller anslagel lill nya riksvägar ville Olle Östrand få del lill alt del bara gäller kringfarlsvägar - ingalunda. E 6 i Bohuslän är ingen kringfarlsled. Del är så del gär till. Man tar något behjärlansvärt som folk i glesbygd vill ha eller kringfarlsleder kring några överbelastade släder och skjuler fram dem för att motivera en ensidig satsning på vägsyslemd och en ökning av miljöförstöringen.

Prot. 1988/89:107 2 maj 1989

Vägväsende

Anf. 52 KENTH SKÅRVIK (fp) replik:

Fru lalman! Olle Öslrand undrade varför folkparliel inle kunde slälla sig bakom förslagel om en avgiftsfinansierad drifl av vägar. Jag lyckle alt jag klart och tydligt sade i mitt förra anförande atl vi just nu inle finner det angeläget all la lag i frågan. Vi anser all del är viktigare atl se på de nya motorvägs- och brobyggen som är på gäng och där göra försök om avgiftsfinansiering. När det gäller drift och underhåll av vägar bör vi la pengar frän de anslag som finns.

När det gäller automatisk hastighetsövervakning är det helt klarl att vi lycker all den skall vara synlig. Vi vill inte all poliser skall gömma sig i buskarna efler vägarna eller köra kamouflerade. Vi vel vad del belyder för hastigheten atl del finns polisbilar och polismolorcyklar på vägarna. Det viktigaste är inle all böifälla människor för alt få ner hastigheten pä vägarna. Därför anser vi alt trafikövervakningen i första hand bör inriktas pä synlig övervakning. Vi vel all det innebär en del juridiska problem all införa aulomalisk Irafikövervakning. Som vi skriver i reservationen bör effekien för den personliga integriteten noga övervägas.

Vi vet i dag all vi måsle göra klarl för oss vem del är som bölfälls; är det bilen eller föraren som skall bötfällas framöver? Del är sådana här saker som vi måste ta reda pä först och som vi lycker skall läggas fram för oss innan vi kan slälla oss bakom förslaget.

Vi från folkparliel vill alllsä inle tillstyrka förslagel, förrän vi har fåll de saker jag här nämnde klargjorda. Vi lycker inle heller all det är riktigl att använda de allmänna anslagen för drifl av slalliga vägar för alt skaffa utrustning för haslighelsövervakning, som nu föresläs.

Sådana här saker lycker vi alltså all regeringen och del socialdemokraiiska parliel skall klargöra försl, innan vi kan slälla oss bakom förslagel.

Prot. 1988/89:107 2 maj 1989

Vägväsende

med en plan. Del har ni gjorl. Dessutom vill ni lägga på 40 miljarder lill på järnvägarna. Då frågar jag en gäng fill; Pä vilka samhällssektorer vill ni dra ner när ni skall satsa dessa väldiga belopp på vägar och järnvägar?

De enskilda vägarna får, Anna Wohlin-Andersson, elt plus på 17 miljoner i år. 15 miljoner av bärighdssalsningen skall dessulom gå lill de enskilda vägarna. Så visst blir del en påplussning.

När man hör Anna Wohlin-Andersson lala om dessa väldiga saisningar, tycker jag all man pä något sätt känner igen centerparliel som del gamla hederliga överbudsparlid.

Sedan lill Görel Bohlin; Skall denna miljardsalsning ske på bekostnad av att vi skall skära ner pä den sociala seklorn, dä är vi inle längre med. Vi vill pröva nya finansieringsformer för atl i fortsättningen klara framför alll driften av det slalliga vägnätet. Där skall vägverket ge ell förslag senasl den I juli.

Del är rikligt alt jag inle är överens med Görel Bohlin om alt vi skall omfördela vägpengarna till storstadsregionerna. Vi har fattat ett beslul i denna riksdag om atl vi skall ha bra vägnäl i hela landel. Dä måsle vi göra denna omfördelning lill glesbygdens förmån.

Jag har ju, Viola Claesson, svarat på frågan om miljön vid E 6. Jag skall inte behöva slä i lalarslolen och upprepa svaren i varje replik jag fär. Viola Claesson måsle lyssna på vad jag säger.

Fru talman! Jagskall i min nästa replik återkomma till varför vi behöver ha bra vägar i vårt land.

Anf. 54 ANNA WOHLIN-ANDERSSON (c) replik:

Fru talman! Jag föreslår apropå dessa 58 miljarder att Olle Östrand dellar i en studiecirkel i innantilläsning, gärna i ABF för det finns säkerl här. Jag tänker inte slå här och lala om hur jag skall finansiera någonting som Olle Öslrand har hittat på.

Vägarna är del viktigaste i trafiksystemet, säger Olle Öslrand, Ja, del är de. Sedan sade Olle Öslrand atl 50 % av tilläggsanslaget gick till skogslänen. Men Olle Östrand gör samma fel här som socialdemokralerna gör när del gäller regionalpolitiken. Skogslänen inrymmer både stora tätorter och stora glesbygder, Vägmedlen hamnar i de snabbi växande städerna och mellan dem.

Jag nolerar att Olle Östrand inte tar avstånd från den fördelning av medelsanvisningen till länstrafikanläggningar som vägverket har gjorl. Varför skulle han göra del, för han siller ju själv i styrelsen! Man kan räkna ut att 40 % av de samlade medlen lill länslrafikanläggningar hamnar i de tre storstadslänen fram lill åtminstone 1991,

Olle Östrand har en replik kvar. och då skulle jag vilja vela vad han lägger i orden: nej, socialdemokraterna har omfördelat vägmedlen lill glesbygdsnätet.

Ni har höji anslagel lill de enskilda vägarna med 17 miljoner, när del gär äl 1 600 miljoner för all höja slandarden pä myckel dåliga vägar lill godlagbar. Ni plussar på lill de enskilda vägarna med 4 % och lill de slatliga vägarna med 15 %. Det här skall jag och kommunikalionsminislern ha en särskild interpellationsdebalt om framöver, sä jag länker inte ta upp kammarens lid

med del mer jusl nu. Men, Olle Östrand, tala om för mig på vilkel sätt ni har omfördelat vägmedlen till glesbygden, för jag häller med orn att vägarna lillhör del viktigaste när man bygger ell samhälle.

Anf. 55 GÖREL BOHLIN (m) replik:

Fru lalman! Olle Öslrand säger: Vi är beredda alt pröva andra finansierings- och driftsformer pä trafiksidan, vilket innebär all försöka fä andra all beiala någoniing som man inte klarar över statsbudgeten. Della leder lill en allmän kostnadsökning. Del är man beredd lill. Men all försöka medverka till atl fä ell sänkt skatldryck, atl försöka minska pä konsumtionssidan, att försöka fä fram sådant som leder till dynamiska effekter pä näringslivssidan kan man inle förmå sig lill. Del är synd, för del är pä del sätlel som vi skulle kunna förbätlra vårl lands ekonomiska silualion,

Avgifier på befintligt vägnäl kan Olle Östrand länka sig: Väglullar och hinder, alllsä ålgärder som, förulom all bilislen får beiala vägen tvä gånger, medför ökade koslnader för bilisterna men också innebär hinder på vägarna och yllerligare miljöförstöring. Dessutom leder det alldeles säkerl lill besvärliga irafiksäkerhetssituationer.

85 % av alll resande sker på vägar, sade Olle Öslrand. Ja, och då måsle vi ha ett bra vägnät även i storstadsregionerna. De har nu blivit väldigl misshandlade i många är. Stockholmsområdet l.ex. har fåll mellan 5 och 9 % av de slalliga väganslagen i en rad är och har därmed Irafikmässigl proppals lill. Stockholmsområdet är etl viktigt genomfarlsomräde för irafik. Från Norrlands kustland och även söderifrån kommer mycken nyttotrafik som skall passera Stockholmsområdet, men varken kringfarlsleder eller ivärleder finns. Det leder till stagnation och irritation, ökade.ulsläpp som förstör miljön och etl ökat anlal olyckor. Del är väldigl viktigt atl vi får ell förbättrat vägnäl och sätter in förbättringarna där de bäsl behövs. Man skall dra nylla av de avkaslningsberäkningar som vägverkd gör.

Anf. 56 VIOLA CLAESSON (vpk) replik:

Fru lalman! Del börjar bli svårl för mig all inse värdel med en deball över huvud taget med Olle Öslrand. Tydligen har han inte läst belänkandel. Jag irodde alt han på ell ungefär vissle vad som står där. Pås. 15 kan man läsa om vägpolitikens mäl - om nu Olle Öslrand inle känner till den saken.

Man kan inle, Olle Öslrand, sälla likhetstecken mellan en iniljövänlig irafikförsörjning och vägmiljön, som Olle Öslrand sade tidigare. Jag förslår all Olle Öslrand vill all vi skall använda liden lill struntprat och atl han därför bara kommer med sådan här gallimalias. Jag tycker att Olle Öslrand skall fråga de andra socialdemokraiiska ledamölerna i irafikulskottd om de har uppfattat skrivningarna på samma sätt som han. Det vore alllsä bällre all ha en lilel mera seriös deball.

Olle Öslrand inleder sill huvudanförande med all lala om vägarnas ökade belydelse, orn atl friiidsresandd tilltar, om atl människorna själva beslämmer vilka vägar som man skall salsa på och om all prognoserna måste ändras till följd av den enorma trafikökningen. Ja, Olle Öslrand, del är faktiskl vad del hela handlar om! Men del är inte ödd eller den ekonomiska ulvecklingen - vilken ju skulle gynna alla här i landel - sorn är avgörande för den enorma

Prot. 1988/89:107 2 maj 1989

Vägväsende

Prot. 1988/89:107 irafikökningen på våra vägar. Några tjänar på denna, men definilivi inte folk

2 maj 1989 i allmänhet.

Vägväsende

De som driver pä mesl och som slär för lobbyverksamheten - jag har lagil upp den saken bl.a. i mill förslå inlägg-och som flåsar pä som värsl för all fä bygga moiorvägar exempelvis är ju inle de som förelräder gemene man i samhällel. ScanLink-projekld är i allra högsta grad etl projekl som exislerar i verklighden. Man har ju redan börjal bela av den ena bilen efler den andra -bl.a. beiräffande molorvägen i Bohuslän. Men det är inle ellfolkligl behov som man här lillfredssläller. Inle ens på vägverkd i Göleborgs och Bohus län kände man lill alt det fanns några planer på en motorväg. Man har heller aldrig bett alt få någon sådan.

Ännu en gång vill jag fråga: Vad är det som är samhällsekonomi i fråga om motorvägsbygget i Bohuslän? Och vad är det - om vi nu skall vara allvarliga, Olle Öslrand - som är miljövänligl när del gäller del projektet och den molorvägen?

Anf. 57 ROY OTTOSSON (mp) replik:

Fru talman! Med socialdemokralernas vägpolilik får vi fler grusvägar. Det är precis vad som händer just nu. Asfalten rivs ju upp i delar av värl land, därför all del inle finns pengar lill underhäll. Man vill inte skjuta lill rner pengar. Olle Öslrand väljer i stället alt rikta alla möjliga konstiga anklagelser mot oss som föreslär atl mer pengar skall anslås. Del är svårl alt hålla reda på alla fantasier här.

Vidare är del svårt atl hålla isär detta med korl och läng sikt när del gäller miljön. Om man rätar ul en väg och förbättrar denna, innebär del pä kort sikl naturligtvis en förbättring ur både miljö- och trafiksäkerhdssynpunkl. Men samtidigt leder detta till en ökad vägtrafik. Andra iransporlslag som funnits tidigare slås ut, eller ocksä blir del inle möjligl all utveckla andra transportslag som är miljövänligare och säkrare - 1. ex. järnvägen. Vi har ju inle råd med parallella järnvägs- och vägsyslem överalll.

På lång sikt leder delta till atl trafiksäkerheten påverkas negativt. Trafikolyckorna blir allvarligare när hastigheterna ökar. Utsläppen blir större. Vi är alllsä så att säga inne i en spiral. Sedan kommer behoven och kraven. När det blir trångt pä vägen, måste nya vägar återigen byggas. Sä fortsätter man med en kortsiktig miljö- och trafiksäkerhdspolilik som bara resulterar i sämre miljö och minskad trafiksäkerhet.

Det vore bra om socialdemokralerna öppnade ögonen något och såg hur del egenlligen förhåller sig på läng sikl. Skall vi lösa de miljöproblem som faktiskt hotar skogar, sjöar, mark och hav - den silualionen befinner vi oss fakliski redan i -, måsle man våga attackera även väglrafiken. Dä räcker del inle med all bara se över prognoserna, Olle Östrand, för vad hjälper del? Inte bidrar prognoserna när det gäller trafikutvecklingen till att några miljöproblem kan lösas.

Sedan vill jag framhålla att vi i miljöparfiel inle har presenleral elt enda förslag som, om del förverkligades, skulle kunna leda lill en försämrad framkomlighet på vägarna, tvärlom! Befintliga vägar skall skötas och göras så framkomliga som möjligl. Samtidigt vill vi dock satsa stort på järnvägssy-slemen och de spärburna transporterna. Vi vill atl så myckel gods och en så

Anf. 58 OLLE ÖSTRAND (s) replik:

Fru lalman! Faklum är, Roy Ollosson, alt etl byggnadsanslag som minskas med tre fjärdedelar leder till totalstopp för förbifarter. Del blir inle någon bältre miljö i tälorlerna. I stället blir miljön sämre, även pä många mindre orler i värl land.

Sä till Görel Bohlin. Del gäller dä slorstadstrafiken. Jag har tidigare sagl all del är pä tiden atl framför alll ni i Stockholm beslämmer er för hur ni vill ha Irafiken ordnad. Men det tycks vara väldigt svårt. Storsladslrafikkommiltén kommer att lägga fram sill belänkande senare i år. Det är min förhoppning all de förslag som där kommer atl presenteras ocksä kan förverkligas. Jag är hell överlygad om all även ni här i Slockholmsomrädd då får en bättre trafikmiljö.

I Sverige finns det ungefär 400 000 km vägar och 11 000 krn järnvägar. Således kan vi aldrig ersätta landsvägstrafiken med järnvägstrafik, ulan mänga av Iransporlerna måste ske på landsväg. 270 miljoner ton av de 350 miljoner lon som lastbilarna transporterar fraktas på slräckor understigande 10 mil. I dag finns del l.ex. 89 mejerier i Sverige. Tankbilar hämlar 10 miljoner liter mjölk på bondgårdar runt om i värl land. Frän dessa 89 mejerier dislribueras mjölken med laslbil lill 8 800 livsmedelsbutiker. Vidare finns del 600 000 villor i della land som uppvärms med 1,3 miljoner kubikmder eldningsolja, vilken måsle transporteras med laslbil från de ca 50 depåer som finns i värt land. Dessulom finns del ungefär 25 000 byggarbds-platser som för sin verksamhel kräver laslbilstransporler.

Mol den bakgrunden, mina kära vänner Viola Claesson och Roy Oitosson, måsle vi ha etl bra vägsyslem - det är del enda som gäller, för del finns ingel bra alternaliv.

Genom all förbättra vägarna bidrar vi lill minskade avgasutsläpp, en bättre miljö och ökad trafiksäkerhet.

För atl kunna behålla och ulveckla induslrisamhälld och den spridning i fråga om befolkning och näringsliv som finns i dag måsle vägarna vara bra. Vad vi måste diskulera är hur ulsläppen frän billrafiken kan minskas. Jag tror inte att vare sig Viola Claesson eller Roy Ottosson har sagt etl enda ord om den saken i dag. Kanske är det pä sin plals atl senare la upp en sådan debatt.

Anf. 59 FÖRSTE VICE TALMANNEN:

Jag får meddela att en repliktid om högst tre minuler medgavs.

Försle vice lalmannen anmälde att Viola Claesson, Roy Ottosson, Görel Bohlin och Anna Wohlin-Andersson anhållit att till protokollet få antecknat all de inle ägde räll lill yllerligare repliker.

6 Riksdagens protokoll 1988/89:107

Prot. 1988/89:107 2 maj 1989

Vägväsende

Anf. 60 KARIN ISRAELSSON (c):

Fru lalman! Jag har i min hand en skrivelse från Slalsanställdas förbund i Västerbotten där man säger följande:

"Vägnätet i Västerbollen försämras frän dag lill dag. Eftersläpningen av vägunderhålld är idag uppe i slorieksordningen 400 miljoner pä länds allmänna vägar. Av den lotala beläggningsbudgeten i Västerbollen gär 30 % utav den lill all hälla E4:an genom länd lolall 24 mil i någorlunda skick."

Som flilig irafikanl pä Väslerbollensvägar kan jag verkligen inslämma i vad Slalsanslälldas förbund i Väslerbollen här säger. Vägarna i Västerbotten är i mycket dåligt skick.

I årels allmänna molionsflod bidrog jag med en motion, där jag pekade pä de brisler som finns och den sneda fördelning av medel som sker i värl län. Motionen överensslämmer med den parlimolion sorn Anna Wohlin-Andersson i sitt anförande i dag försvarade med bravur och där skälen anges lill all vi i cenlerparliet vill ha en annan fördelning av medlen lill vägarna.

När regeringen då inle ger medel lill underhäll av vägarna, gär den ul och försöker vidla ålgärder för all förhindra en yllerligare försämring av vägarna genom all införa dubbdäcksförbud vissa delar av årel, Pä försök har förbudd införts en månad tidigare och upphävts en månad tidigare jämfört med den förra perioden. Denna försöksperiod, som nu har gäll lill ända, skall ulgöra underlag för beslul som skall fattas vid halvårsskiftet om dubbdäckens vara eller icke vara.

I diskussionen om dubbdäcken har del inle tagits nägon hänsyn lill vad dubbdäck egentligen åstadkommer i fråga om vägslitage. Forskningsuppgifter lyder klarl på all det lilla vägslitage som uppslår ulgör ungefär 5 % av de totala vägslitagd i närheten av storstadsområdena. För övrigl märks inle dubbdäcksslilagel.

Vad är del då som orsakar ell stort slitage på vägarna? Jo, del är den tunga trafiken.

Jämfört med den planering som låg lill grund för vägbyggandel för ell liolal år sedan har vägtrafiken ökat många gånger om. Den lunga irafiken ökar alltmer, eftersom alll fler av de lunga iransporlerna ocksä läggs över från järnväg lill landsvägsnät.

Då sätter man i ställd in ålgärder för all förstärka broar, men de vägar som går mellan dessa broar får inga anslag ulan skall vara i samma skick sorn förul, medan de lunga transporterna hela liden växer och nöter pä vägarna.

Dubbdäckslagen har visal sig vara myckel svär atl följa. I är upphörde möjlighelen för laglydiga medborgare all använda dubbdäck efler påsk, den 2 april. Påsken infaller vid olika lider under året, näsla är den 22 april och året därpå den 7 april. Tidigare kunde man ha dubbdäck fram till den I maj. Många har nu fäll böla därför alt de hafl dubbdäck pä sina bilar efter den 2 april, trots atl de bor i områden där del kan befaras all del kominer snö.

Dubbdäckslagen är trubbig, eflersom den slår likvärdigl över hela landel, trots all klimatet är etl annat i de norra delarna av landel än i de södra delarna. Även i Småland, Östergötland och Västergötland inträffar halkpe-rioder i april månad.

Inför den prövning som skall ske av dubbdäckslagen bör stor hänsyn tas lill de synpunkter som jag har framfört.

Jag anser vidare att det inte finns några skäl som talar för en avgiftsbeläggning av dubbar. En irafiksäkerhetsålgärd som vi vet betyder myckel skall inte avgiftsbeläggas. Bilisten belalar redan i dag en högre koslnad för de däck som han använder - de dubbdäck som innebär alt man är säkrare i irafiken.

Den dubbdäckslag som fidigare har gällt bör vara akluell även fortsättningsvis. För busschaufförer och chaufförer i lunga laslbilar som inle kan använda dubbdäck i framliden kommer del all bli myckel bekymmersamt. De har redan i dag slora koslnader och svårigheter atl hinna med de transporter som de skall ulföra, och de är helt beroende av ell bra däckmaterial. Därför skulle ell dubbförbud vara av ondo för dem.

Jag vill ocksä ha en lag som är möjlig all lolka, inle sä all olika poliser lolkar lagen olika och männniskor döms olika, beroende pä i vilket polisdistrikt de anträffas. Del är inle bra med sådana lagar. Det är inte bra med en dubbdäckslag som innebär all människor skadar sig i Irafiken.

Prot. 1988/89:107 2 maj 1989

Vägväsende

Anf. 61 LENNART NILSSON (s):

Herr talman! För några ministrar sedan och även för några år sedan bjöds kommunikationsministern lill Bohuslän för all han skulle lilla pä den berömda väg E 6. Del var längl innan både Viola Claesson och jag över huvud taget hade någon aning om vad Scandinavian Link stod för. Inom parentes sagl är det ganska märkligl att man i diskussionen om Scandinavian Link aldrig hört talas om all det i Scandinavian Link-kommilténs synpunker även ingår en järnväg upp lill Norge. Del glömmer man ofla borl.

Vi hade alllsä bjudit in kommunikalionsminislern för all lilla pä vägen och att äka den tillsammans med företrädare för samtliga partier i Bohuslän. Kommunalfolk mölle upp i varje kommun som han besökte. Alla var över partigränserna överens om atl del var angeläget alt bygga ut E 6 lill en motorväg fram lill Gläborg och därefler en molorlrafikled upp till norska gränsen. Del var alltså innan diskussionen om den förhatlige Gyllenhammar och Scandinavian Link kom upp - som en del är sä fixerade vid i varje anförande.

Del finns ett massivt tryck för atl denna väg skall kunna byggas. Inle minst hälsade vi med tillfredsställelse när herr talmannen var industriminister, när Uddevallapakelei presenlerades och denna väg kunde komma lill stånd myckel tidigare än vi hade krävt och kunnal drömma om.

På E 6 genom Bohuslän är 60 % av den tunga irafiken uiländsk Irafik, och 25 % av personirafiken är uiländsk trafik. På sommaren är del en lurislväg. Del är en lokalväg för befolkningen, en regional väg, en riksväg och en internationell väg.

Del är dyrt all bygga vägar i Bohuslän, och därför säger en del ekonomer atl det är mer ekonomiskl lönsamt all bygga vägar där man inte behöver spränga i berg. Del är självklarl atl del blir dyrare all bygga en väg i ell landskap med berg och dalgångar, men skall inle vägar byggas där de behövs?

Av regionalpoliliska skäl har vägar nalurliglvis byggls i glesbygd, och delta

Prot. 1988/89:107 2 maj 1989

Vägväsende

vägbyggande vill nu miljöpartiet utöka yllerligare. Vi har också hävdal all det måste byggas vägar där de behövs.

Jag bor och verkar i Bohuslän, nära ett lasarett, och jag ser hur ambulanserna kommer körande. Under de år som jag har haft körkort och kört på E 6 har flera hundra människor dödals eller skadats och blivit handikappade på vägen. När vi pratar om samhällsekonomi kan jag slälla frågan lill Viola Claesson: Hur mycket är dl liv värt? Hur mycket är det värl för människor alt slippa sitta i rullstol eller vara handikappade för resten av livel? Det som egenlligen föranledde mig alt gå upp i talarstolen var - nu vill inte jag ta de orden i min mun - det vi har hört av vissa debattörer, nämligen alt det pratas strunt, alt det är gallimatlias, all det är oförskämdhder och alt en del inle begriper någoniing. Den enda som begriper någonting är Viola Claesson, som represenlerar folket.

Vad är det egenlligen för lokal opinion som vill stoppa motorvägsbygget? Det märktes ingenting i senasle valresultatet. Vi som har förespråkat att vägen måsle byggas ul av miljöskäl, sysselsältningsskäl, irafikskäl och vad Viola Claesson än kan komma på, vel all del finns en kraflig, bred majorilel för all denna väg skall komma till stånd. Men del är bara Viola Claesson och hennes parli saml eventuellt några miljöpartister som representerar folkel. Är det Viola Claessons demokralibegrepp, alt etl lilel fälal skall beslämma över majoriteten? Eller skall man acceptera alt vi här i riksdagen under flera riksmöten har faltal beslul i denna fråga med en kraftig och bred majoritet men atl del forlfarande bara är Viola Claesson som begriper någol. Alla andra begriper inle någoniing, utan del är enbarl Viola Claesson som represenlerar folkel.

Jag vill ha delta sagt, herr talman, eflersom all man i varenda diskussion kan få för sig all människorna i Bohuslän är molsländare lill della bygge. Del finns en lilen minorild som är del. Men den slora majorilden anser av mänga olika skäl att det är nödvändigt att fä en väg. Oavsett vad vi tycker kommer danskar, norrmän och andra att köra genom Bohuslän. Men det som är viktigt är all vi släller krav på bilindustrin. Del är inte vägen del är fel på. Det är i sä fall den som kör pä vägen del är fel på. Dä måsle vi dämpa våra hastigheter. Därför hälsar jag tillsammans med socialdemokralerna i Bohuslän med tillfredsställelse atl hastigheterna under sommaren kommer atl sänkas, vilket vi för övrigl tycker atl man borde göra över huvud tagel. Vi borde sänka haslighderna på våra vägar för all fä en bältre miljö.

Herr lalman! Del finns andra som represenlerar folket också. Jag lycker alt man borde la hänsyn lill det, när man utgår från all själv vara den ende företrädaren för folkel.

frågan om ell motorvägsbygge. Samiidigi är vi del parti som kämpar för all bygga ul järnvägen. Nu lyckades Lennarl Nilsson hälla ell ganska långl anförande utan all säga elt ord om järnvägen. Man skulle nästan kunna få för sig alt han inte heller bryr sig om den, all han inle vill bygga ul den eller alt saisningar på vägen inle påverkar hur järnvägslrafiken och järnvägens framtid skall se ul.

Etl motorvägsbygge leder inle bara lill att del alstras mer biltrafik på vägen. Del leder ocksä lill alt förutsättningarna för trafiken pä järnvägen undergrävs. Detta är så självklarl all jag egenlligen inle skulle behöva la upp det. Men eftersom Lennart Nilsson inle nämnde ell ord om del, måste jag faktiskl göra del. Tror Lennarl Nilsson att, i motsats till vad alla utredningar faktiskt har visat, en färdig molorväg i Bohuslän inle leder lill ökad irafik pä vägen? Del är det ena.

Det andra är när Lennarl Nilsson med elt myckel behagligt tonfall gör sig lill lolk för alla dem som har drabbals genom trafikolyckorna pä denna väg i Bohuslän. Han skulle vilja se etl färdigställande av motorvägen jusl för alt minska anlalel olycksoffer. Minsta anlalel irafikolycksfall skulle vi fä inte bara om vi sänkte hastigheterna ulan ocksä om vi överförde framför alll del tunga godset till en järnväg som även rustades upp för att ha kapacitet atl ta emot tungt gods. Jag har själv lalal med sådana som kör utryckningsfordon, l.ex. ambulanser. Del mest besvärande i irafiken för dem, Lennarl Nilsson, är faktiskt de lunga iransporlerna som näslan korkar igen den farliga vägen E 6. För den är farlig. Det jag och mänga med mig tror hade varit den bäsla lösningen för atl minska anlalel olycksdrabbade, hade förulom all bygga ul järnvägen varit alt, som också vägverket hade länkl, förbällra vägen ulan all göra den lill Sveriges genom hislorien dyraste och mesl luxuösa motorvägs-projekt.

Prot. 1988/89:107 2 maj 1989

Vägväsende

Anf. 63 ROY OTTOSSON (mp) replik:

Herr talman! Jag missade tyvärr inledningen av Lennart Nilssons anförande. Jag var ute och drack vatten. Men jag hörde så pass mycket av avslutningen att jag förslod alt han pläderade för moiorvägsbyggd genom Bohuslän och gjorde sig lill lolk för folkel i Bohuslän ocksä, vad jag förslod.

Jag vill bara upplysningsvis lala om för socialdemokraterna all ScanLink och motorvägsbygget i Bohuslän i synnerhet, är något av miljörörelsens första slora lestobjekt för regeringens nya miljöpolitik, för atl se om den verkligen belyder någonting, för all se om den verkligen betyder alt man skall ändra på de storskaliga satsningarna på miljöförstörande vägtrafik, l.ex. Det finns forlfarande en parallell järnväg, som är dålig men som man kan rusta upp som dl alternaliv. På den skulle Volvo kunna sända sina Iransporler i slällel för på väg. Del gäller nalurliglvis också den lunga godslrafik mellan Norge och kontinenten som går längs kusten. Men nägon salsning blev del inte från socialdemokratins sida, ulan det blev en ny motorväg.

Det var också fullt möjligt med en skonsammare förbättring av nuvarande vägsträckning. Är man ule efler trafiksäkerhet, skulle man dessulom ha tagit itu med andra delar av vägen.

Bohuslän har den mesl katastrofala utvecklingen i Sverige vad gäller

Prot. 1988/89:107 försurning, skogsskador och en tilllagande övergödning av havd, beroende

2 maj 1989 på bl.a. avgasulsläppen. Här är toleransgränsen för ökade utsläpp minimal

~ ! eller rättare sagt obefintlig. Varje ökning av avgasutsläppen innebär ökad

Vägväsende „ j o o

förstörelse av naturtillgångar, skog, vatten och hav. Det vet alla. Ingen kan

förneka della; det är vetenskapliga sanningar, som ingen förnekar -

offentligt i alla fall.

Detta var alllsä elt lydligl lestfall för all se vad socialdemokralins nya

miljöpolifik är värd. Facil har vi fäll här i kväll. Lennarl Nilsson pläderar för

fler moiorvägar. Järnvägsvarianterna går han tyst förbi. På dem skall del inle

salsas, lydligen. Socialdemokratin slår för ökad försurning, havsdöd,

skogsdöd och vägrar förstå all det är detta man häller pä med.

Anf. 64 LENNART NILSSON (s) replik:

Herr lalman! Jag inledde mill anförande, Viola Claesson, med alt lala om järnvägsdelen i Scandinavian Link, som Viola Claesson vid varje tillfälle som hon skäller pä Gyllenhammar och Scandinavian Link glömmer borl. Dessutom har jag fått för mig atl vi här i kammaren för några timmar sedan röstade om järnvägstrafiken och all deballen nu gäller en vägdiskussion.

För Roy Ottosson kan jag tala om atl samlliga bohuslänningar här i riksdagen har i en sexpartimolion föreslagit all Bohusbanan skall byggas ul lill Norge, I dag har vi tillsammans röslal på förslagel i den molionen, dvs. på den reservalion som fanns om delta. Tyvärr har vi inte fält med oss andra ledamöter av kammaren. Vär linje är helt klar: vi vill bygga ul Bohusbaran, men nu diskulerar vi vägar.

Roy Ollosson sade i sitt tidigare inlägg att miljöpartiet inte vill försämra framkomligheten på våra vägar. Men del var precis vad miljöpartisten i Göteborgs och Bohusläns länsslyrelse föreslog förra måndagen. Han sade alt man måste minska framkomligheten på våra vägar i Bohuslän. Del var hans förslag, och del innebär ju inle några läiinader frän miljösynpunkl. Bilar sorn står stilla och spyr ul avgaser gör ju inle miljön bättre.

Vi kan konstalera all oavsetl om vi bygger vägar eller inte så kommer för Viola Claesson och Roy Ottosson varje förbättring av E 6 atl ingå som elt led i Scandinavian Link, eflersom det passar deras syfle. Vi kommer all få en ökad trafik oavsetl om vi bygger ul och förbältrar E 6 eller inle. Alla ulredningar lalar för det. En hel del kan vi inte påverka själva, eflersom det är fråga om internationell trafik. Skall vi slänga av våra gränser mot Norge och söderut, så alt vi inle kan la emol några utlänningar som vill köra genom landel eller komma hit och turista i det vackra Bohuslän?

Vi kommer alllsä att få en ökad irafik, oavsett vad vi tycker. Därför måste
vi ställa krav pä bättre bilar och lägre hastigheter, som vi socialdemokrater i
Bohuslän har föreslagit. Vi anser atl det skulle vara etl ekonomiskl vansinne
att anta en reservalion i vilken man föreslår att etl bygge skall avbrytas, där
man redan har byggt bropelare, har schaktat undan mark och skulle fä beiala
enorml stora summor i skadestånd utan all få ul någoniing av del hela. Del
leder inle lill en förbättrad miljö. Vi är övertygade om - och del stämmer med
svaren från de forskare som har blivit lillfrägade - atl man, om man fär en
lugnare hastighet, om trafiken inte ökar mer än normalt, fär en bättre miljö
86 tack vare den här motorvägen. Det är helt klart. Vi får en bättre miljö än om

vi skulle fortsälla atl köra på den gamla krokiga E 6, där det blir stopp lill och Prot. 1988/89:107

tätt. Det är bara att konstatera att vi får en bättre miljö med den bättre väg 2 maj 1989

som man nu håller pä med att bygga.

Vägväsende

Anf. 65 VIOLA CLAESSON (vpk) replik:

Herr talman! Georg Andersson är kvar i kammaren - del är bra. Han var nyligen på en debatt i Bohuslän som Slalsanställdas förbund var en av initiativtagarna till. Det var framför allt järnvägsfolkd inom Statsanställdas förbund som hade ordnat den här debatten. Det ordnas inle några slörre debatter av någon inom arbelarrörelsen för atl propagera för molorvägsbyg-gande, men allt fler debatter anordnas därför all man vill salsa på järnvägen i ställd för på ScanLink, moiorvägar eller Öresundsbro.

Vid det här tillfället var alltså Georg Andersson närvarande. Han intervjuades på väg därifrån. Han säg från tåget ...

Anf. 66 TALMANNEN;

Jag vill erinra Viola Claesson om atl Viola Claesson erhöll ordel för replik pä Lennarl Nilssons anförande.

Anf. 67 VIOLA CLAESSON (vpk) replik:

Herr talman! Ja, det stämmer, men det här är viktigt för den här debatten, eflersom del handlar om järnvägssalsningar.

Georg Andersson ansåg alltså - och jag gissar atl Lennart Nilsson tycker likadant - atl den lilla å som hade raserals, dvs. den miljö som verkligen inle har blivii bällre genom moiorvägsbyggnalionen, skulle man kunna hoppa över på ett ben. Jag ser inte riktigt så på det hela. När jag hör Lennart Nilsson plädera för molorvägsbyggnalioner länker jag mer på hur Birgitta Dahl tilltalade sina partikamrater med tanke pä miljön, det som många trodde skulle komma alt leda till atl man verkligen stoppade motorvägsbygget i Bohuslän.

Hon sade: Vår stund på jorden, kamraler, skall bli den stund då vi återupprättar respekten för människan och naturen i samspel. Vi skall under vär livstid återskapa vår barndoms gröna skogar, rena friska luft och klara källsprång.

Jag tror inle all Birgitta Dahl tyckte att del var rikligl alt bryla mol naturresurslagen så som regeringen uppenbarligen gjorde, då den gav klartecken lill atl bygga motorvägen i Bohuslän. Det är min och vpk:s uppfallning liksom uppfaltningen hos miljöfolk och de delar av fackföreningsrörelsen som inte heller vill se molorvägen byggas, all man inte har räll all bryla mol naturresurslagen för alt bygga vägen. Hur man än vänder och vrider på saken, Lennart Nilsson, så har miljön inte blivit bättre, ulan den har raserals i mycket viktiga delar av Bohuslän där man har byggt vägen.

Dessulom - del har Roy Ollosson berörl ganska mycket här - är del
oomstrill all irafiken ökar i och med alt motorvägen blir klar och atl de
utsläpp som blir följden ytterligare skadar skogarna. Den som aldrig så lilel
har brytt sig om de ulredningar som har gjorls i Göleborgs och Bohus län och
i Älvsborgs län har fått klarl för sig alt skogsskadorna i vissa områden, bl.a.
de områden som vi nu lalar om, är lika allvarliga som skogsskadorna i 87

Prot. 1988/89:107 2 maj 1989

Vägväsende

Västlyskland. För dem som fäll della klarl för sig finns ingen annan väg all gä än all försl och främst satsa på järnvägen och därefter se till att det blir så få tunga transporter och så litet bilar som möjligl på en förbällrad väg, E 6.

Anf. 68 ROY OTTOSSON (mp) replik;

Herr talman! Det är bra att Lennart Nilsson röstade pä Bohusbanan. Men röslade han ocksä pä alla de andra banorna som var precis lika berättigade all få en salsning? Eller var det här bara en lokal grej för den lokala pressen, för den lokala opinionen? Jag har ofta sell del mönslrd här i kammaren och är lilel förvånad över all det är pä del sättet, all man har lokala grejer för att tillfredsställa opinionen pä platsen men inte drar konsekvenserna för hela landel. Del är något slags bygdepolilik. År det så atl man verkligen vill salsa på järnvägen, måsle man salsa över hela linjen, så atl vi får etl bra syslem. Dä handlar del om slörre investeringar, rejäla invesleringar.

Del är ocksä bra alt Lennarl Nilsson vill sänka hastigheten på vägarna. Del är elt krav som vi har drivit länge och väl, och vi kanske får gehör till slul. Sank hastigheten till 90 km/tim generellt! Del är bra för miljön. Och det är bra för irafiksäkerhelen i hela landel.

När det sedan gäller minskad framkomlighet log Lennarl Nilsson upp ell exempel som visade all miljöpartiet i Göleborg lydligen hade velat minska framkomligheten någonslans. Eflersom jag inte känner lill detaljerna i Göteborg - det kan gälla en bilfri innerstad eller någol annat lokall - så kan jag självfallel inle kommentera del exemplet. Vad jag däremot har sagt tidigare i kammaren i dag är atl vi i detta betänkande inle har lagt fram något enda förslag som går ut på att minska framkomligheten för vägtrafiken. Det är vad jag har sagt, och del slär jag fasl vid. Tvärlom föreslår vi förbällringar när del gäller drifl och underhåll av vägar osv.

Ja, del gäller alt stoppa i lid, och jag kan bara beklaga alt den här motorvägen redan byggs. Delta är, som jag sade tidigare, det första riktigt slora lestfalld för miljörörelsen. Och socialdemokraterna har bekant färg, men ni kan ändra färg ännu. Jag hoppas ni gör det.

Anf. 69 LENNART NILSSON (s) replik;

Herr lalman! Jag irodde all Roy Oitosson kände till Göleborgs och Bohus län, eftersom han tidigare nämnde hur skogarna i Bohuslän ser ut. Länsstyrelsen i Göleborg är en länsslyrelse för Göleborg och Bohuslän. Samma länsslyrelse diskuterar alltså frågor som berör både Göleborg och Bohuslän. Det var i det sammanhanget som miljöpartisten föreslog all man skulle minska framkomligheten på våra vägar för atl bilarna skulle stanna upp.

E 6 är den Europaväg i landel där irafiken ökar snabbast trots den dåliga slandarden. Del är bara alt konstalera all sådan är verkligheten.

Vi hade för några timmar sedan en diskussion om järnvägspolitiken i samband med behandlingen av betänkande 16, Viola Claesson. Del belänkande som vi nu resonerar om handlar om vägfrågor. Kommunikalionsfrå-gorna hänger ihop, men jag kan inle hjälpa all man i deballen har skiljl de här frågorna. Men nu lalar vi om vägar, och jag har nämnl alt vi socialdemokra-

ter i Bohuslän - jag kan förreslen i den här frågan tala för alla partier - slär vakt om Bohusbanan.

När det gäller bäcken i Ljungskile är det kanske möjligt all man kan hoppa över den om inle på ell ben så kanske på två. Jag vill bara konstatera att vägverket har ulfört ett arbete för all klara av de problem som finns i samband med utbyggnaden och all bäcken inle kommer atl över huvud tagel skadas på något säll. Den här flodpärlmusslan som skulle vara så unik - och som även finns i Ammerån och Hemån, efler vad jag har lärt mig i bostadsutskottet - kommer man alt kunna bevara, och man kommer att klara fisken osv.

Jag har varil ordförande i LO-distriktet i Väslsverige. Vilkel fackförbund är egenlligen molsländare lill en ulbyggnad? Fackföreningsrörelsen i Väslsverige anser all del är viktigt atl man bygger färdigt den här vägen. Del skulle vara ell vansinnigt slöseri om man avbröt elt vägbygge som redan är pä gäng. Viola Claesson säger alt del inle finns någon som propagerar för molorvägen. Men beslutet är fatlat, och vi håller på att bygga den. Nu skall vi se framåt och pä hur framliden skall se ul bäde när det gäller järnvägar och förbättringar av E6-an. Det behövs både för miljön och för människorna som skall klara sin livhank. Del är vikligl. Vi måste bygga vägar där vägar behövs.

Prot. 1988/89:107 2 maj 1989

Vägväsende

Anf. 70 KJELL ERICSSON (c):

Herr talman! Atl del är vikligl med goda kommunikationer har vi hört tidigare i deballen om järnvägarna, och del har vi ocksä hört i denna deball som handlar om vägarna. Järnvägarna är vikliga, men tyvärr finns del inle så mänga järnvägar som när mänga orter. Dels har mänga järnvägar lagls ner, dels finns det orler som aldrig har haft och aldrig kommer all få någon järnväg. Vägarna är därför värl allra vikligasle Iransporlsyslem.

Vägarna är av yttersta vikt för utvecklingen i våra olika regioner, och då kanske främst i skogslänen. Om vi menar någonting med atl "hela Sverige ska leva" måste vi ocksä se till all vi har bra vägar i hela vårl land, vilkel för närvarande inte är fallel. Jag vill instämma i allt det som Anna Wohlin-Andersson sagl här fidigare om behovel av upprustning av vårt vägnäl. Jag häller också med Olle Östrand när han säger all del är viktigt med bra vägar i hela värl land. Men vi har tyvärr inte bra vägar i hela landet. Vi har i slällel mänga undermåliga vägar, vilket gör atl anslaget till vägväsendel är otillräckligt. Vi har bl. a. många mil grusvägar som alltjämt saknar beläggning. Medelstilldelningen för dessa vägar är alllför knapphändigt lilllagen.

Del har i den här debalten lalals myckel om del övergripande mälel för vägarna. Jag skall begränsa mig till all lala litet om problemaliken i Värmland. Jag yrkar bifall lill molion T228 som är en gemensam molion frän centerpartiet, moderaterna och folkpartiet och som lar upp vägförhållandena i Värmland.

En av våra slörsla vägar, kanske den vikligasle vägen i Värmland, är E 18 som sträcker sig i frän Stockholm lill Oslo. Vägen har på långa slräckor en bra standard. Del finns dock flaskhalsar som det är angeläget atl man rättar till.

Prot. 1988/89:107 2 maj 1989

Vägväsende

Bl.a. behöver sträckningen Grums—Segmon snarast byggas om, och likaså sträckningen närmast norska gränsen. Där blir långtradarna vinlerlid slående så fort del blir hall i de branta backarna upp mot gränsen. Del är här vikligl med en snar förbättring, men lill delta saknas medel i vägverkets budgel.

Vi har också mänga andra vägar som är av stor belydelse för ulvecklingen i Värmland. Jag kan inle räkna upp alla, men jag vill i alla fall ge några exempel. Vägarna i Väsivärmland är i stort behov av uppruslning. Det gäller t. ex. väg 61 som har sträckningen Karlslad-Arvika-Kongsvinger, där många avsnill snarast borde förbättras. På samma säll är del med väg 234 mol Sunne, och pä den vägen finns det också en mycket omfattande turisllrafik.

Det finns också slorl behov av uppruslning av väg 62 genom Klarälvsdalen. Den vägen är av utomordentligt slor belydelse för utvecklingen i norra Värmland, där man under lång tid har brottats med stora problem. Samhället och andra intressenter har satsat slora belopp i Branäs skidanläggning. Inle minsl av den orsaken behövs en uppruslning för all vägen skall klara av trafiken med alla turister som reser lill området.

Vi har i Värmland elt myckel omfaiiande nål av vällrafikerade grusvägar. Det rör sig om ca 30 mil grusväg. De här vägarna borde beläggas, men till delta finns inga pengar. När del gäller grusvägarna finns det referensobjekl i hela Värmland. Jag kan börja på Värmlandsnäs i söder och gå vidare mot Årjäng, Eda, Arvika, Sunne, Torsby och även till kommunerna i cenlrala och östra Värmland. Överallt klagas det på dessa dåliga grusvägar som är i undermåligt skick. Del har sagls mänga vackra ord om all "hela Sverige ska leva". Vägarna är dä av ulomordenligl slor belydelse. Del är därför högst nödvändigl atl, i enlighet med cenlerns förslag, under en tioårsperiod anslå 500 milj. kr. årligen för atl vi skall få våra grusvägar i någorlunda skick.

Herr talman! Del låler kanske gnälligt atl ta upp sä många objekl som jag nu har gjort, men behovet av högre väganslag är i Värmland, liksom på många andra håll i landet, mycket stort. Jag vill påstå alt vägfrågorna är bland de frågor som engagerar många människor ute i skogslänen. Det finns dåliga vägar där, och människor vill kämpa för all få vägar av bällre slandard. Jag vill därför yrka bifall lill molion T228 och till de reservationer som cenlern slår bakom i della betänkande.

Anf. 71 CHRISTINA PETTERSSON (s):

Herr talman! Jag har begärt ordet med anledning av motionerna T326 och T327 i trafikutskollels betänkande nr 15. Jag är inte nöjd med den behandling motionerna har fäll.

Jag vill först kommenlera molion T327, som berör väganslagen lill Stockholmsregionen. Denna region präglas av all där finns många kommuner och att de har en gemensam marknad för boende, sysselsättning, service och rekreation. Det ställer stora krav på vägnätet och det kollektiva trafiksystemet.

När del gäller Irafiksilualionen befinner sig Stockholmsregionen i dag i etl kritiskt läge. Underhållet av våra vägar är eftersatt. Det behövs stora invesleringar för utbyggnad och förbättring av vägnälei i alla våra kommuner. Del får inle bli så, atl ytterkommuner som Norrtälje, Södertälje och

Nynäshamn glöms bort till förmän för de centrala delarna av länet.

Som elt exempel på hur slitna våra vägar är, vill jag nämna all del i dessa kommuner finns vägbanor som har djupa spår. Jag har själv nyligen körl pä de här vägarna. Man behöver knappl slyra bilen. Det är bara atl följa spåren. För alt man skall klara av den svära trafiksituationen i Slockholmsomrädd behöver man föra över en större andel av väganslagel till denna region en vad man för över i dag.

Herr talman! Jag är medveten om all irafiksalsningar är en fråga om prioritering för länsstyrelsen, och att länsslyrelsen överlägger med vägverkets huvudkontor om sådana satsningar. Jag kan ocksä inslämma i vad utskottet anfört i denna fråga, nämligen all del inle är lämpligt alt riksdagen lar slällning till fördelningsfrågor när del gäller vägväsendel i olika län. Men jag anser det viktigt att olika problem och viljeyttringar, särskill i vad gäller del mycket brislfälliga vägunderhållet, förs fram här i riksdagen.

Herr lalman! Jag vill också hell kort kommenlera motion T326, som handlar om att ersätta vägfärjor med broar. Del är posilivl all en översyn pågår, men jag anser att detta arbete kan intensifieras. Att ersätta färjor med broar kan i mänga fall anses som en investering. Färjorna är dyra i drift och olämpliga från miljösynpunkl. Vissa färjor behöver bli föremål för en översyn och uppruslning, delta gäller även fäslen m.m. Jag anser att man noga bör överväga all ersätta färjorna med en bro innan slora investeringar görs.

Herr lalman! Jag har ingel särskilt yrkande, men jag hoppas atl vad jag anfört tas i beaktande av regeringen och Irafikulskottd i del fortsatta arbetet. Jag skall ålerkomma i saken om inle lillräckliga förbällringar görs.

Prot. 1988/89:107 2 maj 1989

Vägväsende

Anf. 72 ANNA WOHLIN-ANDERSSON (c) replik;

Herr talman! I Slockholmsregionen finns tåg och lunnelbana, väl utbyggd busskollektivirafik och två flygplatser. Vägverket har tilldelat Stockholmsregionen en större andel av LTA-anslaget än vad någon annan region har fått. Jag tycker all Christina Pettersson och hennes partikamraler bör tänka på alla de delar av Sverige där människorna bara har en dålig väg. Den väg vi pläderar för utanför Stockholmsregionen kommer inte "bara" de bofasta lill del, ulan den är ocksä lill glädje för stockholmarna när de helt naturligt vill komma ul lill sina fritidshus eller lill naturen.

Jag skulle vilja skicka med Chrisfina Pettersson ett gott råd: Anlägg en slörre parkeringsplats vid tunnelbanans ändstation i Täby, så slipper vi en halv mil lång bilkö utanför Norrläljevägen med människor som vänlar på atl få komma in till Stockholm.

Anf. 73 CHRISTINA PETTERSSON (s) replik:

Herr talman! Jag vill kortfattat kommenlera vad Anna Wohlin-Andersson anförde.

Jag har lyssnat på debalten i kväll, och del är med inlresse jag har följl den. Jag har förståelse för de synpunkler som människor från övriga landel anför mot Stockholmsregionen. Ni lycker vi har det bra här i Stockholm. Då länker ni pä Siockholms innerstad, som har en myckel väl ulbyggd kollektivtrafik

Prot. 1988/89:107 jämfört med den som finns i landsorten naturligtvis. Men det behövs slora

2 maj 1989 upprustningar, som sagt.

~~. ', \ Det är inte bara tätorten Slockholm del handlar om. Jag kommer själv frän

Vägväsende

en glesbygdskommun i Stockholmsregionen. Vi har också vägar som saknar

beläggning, och vi har en kollektivtrafik som verkligen inle fungerar särskilt bra. Jag förstår de problem som finns ule i landet. Men i Slockholmsregionen, där så många människor bor och där det finns sä slora brisler, är del nödvändigl alt det i framliden görs slora investeringar och förbällringar.

Anf. 74 ANNA WOHLIN-ANDERSSON (c) replik:

Herr lalman! Del var ell mycket balanserat inlägg som Christina Pettersson gjorde nu. Jag vill därför säga att jag egentligen inle lycker alt ni har del så förskräckligl bra i innerstaden när det gäller trafikmiljön.

Det är ändå här i den allra största staden i Sverige som vi har den dåliga trafikmiljön i innerstaden. Della beror på trafikrylmen, pä bilarnas kondition och sådana saker.

Jag instämmer i del som sagts förut om att vi behöver kringfarlsleder för billrafiken och all vi behöver en bättre salsning pä kolleklivlrafiken. Del är den delen av problemet.

När del gäller fördelningen av väganslagel över landet vidhåller jag del jag förul har sagl.

Anf. 75 STINA ELIASSON (c):

Herr talman! Jag vill börja med atl inslämma i del som Karin Israelsson anförde angående dubbdäcken och även hänvisa till s. 73 i del belänkande som vi diskuterar, där Anna Wohlin-Andersson har elt särskill yllrande som slär i samklang med det som Karin Israelsson framförde.

Herr lalman! Goda kommunikationer är en förutsällning för regional utveckling och balans. Detta gäller i hög grad Norrlands inland, där kommunikationernas slandard är hell avgörande för möjlighderna atl uveckla näringslivet.

I del irafikpoliliska beslul som riksdagen fattade våren 1988 framhölls bl.a. att samspelet mellan de trafikpolitiska och regionalpolitiska åtgärderna borde förslärkas och anpassas lill de förutsättningar som finns i olika regioner.

Med hänvisning till della riksdagens fidigare uttalande förväntar vi oss i Jämtlands län att det inte stannar vid vackra ord ulan all de regionalpoliliska ålgärderna verkligen anpassas lill vårl läns förutsättningar!

Jag har i motion T343 redovisal hur lägel är i dag beträffande vägnälei och vad som krävs för all nä angivna mål. Bara för huvudvägnälel i länd krävs ålgärder pä ca 23 mil och invesleringsmedel om ca 500 milj. kr. Ulöver della krävs särskilda insatser inom ramen för del s.k. bärighelspakdd. Liknande krav som dem som jag för fram i min molion förs också fram i motion T250 av socialdemokraterna på Jämtlandsbänken.

I årets budgetproposition pekar kommunikationsministern på all Ijälska-

dade vägar begränsar utvecklingsmöjligheterna i vissa områden. Värt län är

ett "vissl område". Som uppenbara exempel på della anger dåvarande

92 minislern begränsningar i skogslransporterna under ijällossning och problem

under samma lid för lurislnäringen i Norrlandslänen. Till följd av della anvisar minislern som ell nära och angelägel investeringsmål att vägar med en trafik omfattande 250-1 500 fordon per dygn skall vara i så bra skick all de i vart fall skall ges god bärighet och vara belagda.

Skall den ambilionen infrias medför del l.ex. all 84 km väg vid sidan om hvudvägnätet omedelbart måste åtgärdas i värt län. Enbart dessa investeringsåtgärder beräknas kosta 120 milj. kr.

Om ministerns investeringsmäl uppfylls, skulle åkarna i värt län slippa få sina dyrbara laslbilar sönderskakade och slippa alt näslan arbeia ihjäl sig, särskill nu under våren, för all köra fram virke ur skogarna medan vägarna är frusna. Tyvärr verkar invesleringsmålel vara ganska längl borta.

Jag förutsätter atl trafikutskoltets ledamöler har i tämligen färskt minne det sludiebesök som gjordes i Jämtlands län i fjol vår. Jag kan berälla all läget inle blivit bältre. Vissa vägar är bällre lämpade alt sälla potatis på än all färdas pä!

I en kommun vägrade föräldrar att skicka sina barn med skolbussen, eftersom vägen är sä dålig all del bedömdes förenat med livsfara att köra där med en stor buss. Del är således längl mellan regeringens stolta ambitioner och del resullal som verklighden uppvisar.

Exlra pengar anslogs i fjol. En prioritering av skogslänen markerades. Cirka 50 % av de 380 miljonerna del gällde avdelades för skogslänens vägnäl. Det var alldeles för lilel, ansåg vi, och vi anmärkte framför alll på fördelningsprincipen.

Även om del förekommer en viss medelsförsiärkning, vill jag starkt understryka kravet pä den regionalpoliliska profilen. Riksdagen bör ge klara anvisningar om en tydlig fördelningsmodell, som garanterar den regionalpolitiska inriktningen. Jag har svårt all se lydliga anvisningar när del gäller den här saken i utskotlels skrivningar i belänkandel. Vi i Jämllands län nöjer oss inle med den lyp av fördelningsnyckel som hillills har använls.

Herr lalman! Jag övergår nu till all lala om yrkande 2 i min molion T343 angående förräntning pä lånemedel för väginvesleringar. Jag ulgär frän ell gammalt krav frän cenlerparliet vad gäller byggande av de myckel angelägna broprojekten i Vallsundd och Rödösundet i Storsjön i Jämtland.

Efler många års motionsskrivande frän främst min förelrädare här i riksdagen, Nils G Åsling, medgav regeringen äntligen att vägverket skulle bemyndigas atl tidigarelägga byggande av vägar och broar med hjälp av län, s.k. förskotlering, från kommuner eller förelag. Detta skulle helt klart underlätta genomförandet av angelägna projekt. Del är myckel angelägel all Vallsundsbron och Rödösundsbron i Storsjön byggs nu. Dessa två stora och vikliga projekl skulle kunna komma till utförande med finansiering ulanför statsbudgeten. Brobyggena kan bjudas ut till entreprenörer eller konsortium av entreprenörer för atl sedan kunna förhyras, s.k. leasing, av vägverket. Efter en viss tid, förslagsvis tio är, kan de hell överläs av vägverket.

Om inle ell sådanl arrangemang skall leda till fortsall koncenlralion av investeringarna, förutsätter del all vägverket får bemyndigande att ersätta de kommuner eller företag som förskotlerar en väg- eller broinveslering för räntekostnaderna under liden fram lill dess väg- eller broprojekld inlöses. Delta skulle komma i fråga för vägprojekt i stödområdena A, B och C. Jag

Prot. 1988/89:107 2 maj 1989

Vägväsende

Prot. 1988/89:107 upprepar all det är myckel angeläget all Vallsundsbron och Rödösundsbron i
2 maj 1989 Slorsjön byggs nu.

Riksfärdtjänsten

Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till reservalion 11 av Anna Wohlin-Andersson och Rune Thorén.

Anf. 76 NILS-OLOF GUSTAFSSON (s):

Herr lalman! 1 en molion, som vi socialdemokraiiska ledamöler på Jämllandsbänken lämnade in under allmänna molionsiiden, pekade vi pä den slora belydelse som väl fungerande kommunikafioner har för en posifiv ulveckling i värt län. Inte minsl gäller detta våra vägar. Vi har i många sammanhang utlryckl bekymmer för del eflersläpande vägunderhålld i Jämlland. Jag tänker därför inte uppta nägon tid för all upprepa det nu. Jag kan länka mig atl kammarens ledamöler kan hålla mig viss räkning för det.

Del är med lillfredsslällelse som vi har noterat atl medlen till vägunderhåll har räknats upp väsenlligl i årels budgetproposition. Vi understryker i vår molion alt fördelningen av medlen måste ha en regionalpolilisk profil. Vi kräveren fördelningsmodell som garanterar detta. Utskottet hänvisar ju som svar pä motionen till fjolårets trafikpoliliska proposition. Del betonas där som särskill vikligl all vägverket i sina priorileringar beaktar nödvändigheten av en salsning på vägar i skogslänen. Jag skall erkänna att jag hade önskat all ulskollel krafligare hade underslrukil den regionalpoliliska fördelningsprofilen. Men del är ändå min förhoppning att della skall räcka för atl vägverket skall göra en sådan fördelning som vi avser i vär molion. Skulle del, herr lalman, inle bli fallel, återkommer vi.

Överläggningen var härmed avslulad.

(Beslul i ärendet skulle fattas vid nästa arbelsplenum.)

11 § Föredrogs

trafikutskottets betänkande

1988/89:TU17 Riksfärdljänslen (prop. 1988/89:81)

Riksfärdtjänsten

Anf. 77 ELVING ANDERSSON (c):

Herr talman! Jag skall fatta mig ganska korl.

Trafikutskottets belänkande 17 behandlar riksfärdljänslen och en proposition om denna. Målen för riksfärdljänslen ligger kvar. Del här belänkandel handlar om en del organisatoriska frågor kring riksfärdljänslen.

Vi frän centerpartiets sida är överens med utskoltsmajoriteten i det allra mesta utom på en enda punkt, som vi tar upp i reservalion 7.

Staten skall forlfarande ha kvar kostnadsansvaret för riksfärdljänslen, men förändringar skall ske så lill vida all resp. kommuner skall tilldelas en ram inom vilken man har rätt atl falla beslul om alt dela ul riksfärdljänslbevis osv.

Del här är etl nyll syslem, och man kan pä förhand inle vela hur del kommer all slå beroende pä hur mycket behovet av riksfärdijänst varierar

mellan olika kommuner. Därför har regeringen föreslagil alt en del av anslagel, 80 %, skall läggas pä en generell beslulsram för kommunerna, medan 20 % skall vara kvar i en pott sorn skall kunna fördelas när man fär klart för sig skillnaderna mellan de olika kommunerna. De resterande pengarna skall alltså användas för all utjämna sädana skillnader.

Vi i centern tror att skillnaderna kan vara slörre i resmönsler och resbehov än vad regeringen har utgått från. Vi är därför rädda för atl 20 % är en för liten del för atl utjämna sådana regionala skillnader. Vi tror l.ex. alt riksfärdtjänsler för äldre människor i l.ex. Norrlands inland och andra utpräglade glesbygdsregioner mänga gånger gäller långa och därmed också kostsamma resor. Samtidigt har många av dessa kommuner ell förhällande-vis lilel befolkningsunderlag, osv. Vi har i ställd föreslagil alt en större andel, nämligen 30 %, skall reserveras för atl kunna delas ul i efierhand för all juslera de regionala skillnaderna i resmönslrd. Vi iror all vi på det sättet har möjlighet atl fä fram elt mer rättvist system.

Herr talman! Med della yrkar jag bifall till reservation 7 lill belänkandel.

Prot. 1988/89:107 2 maj 1989

Riksfärdtjänsten

Anf. 78 ROLF L NILSON (vpk):

Herr lalman! God handikappolilik känndecknas av all man som handikappad kan leva och della i samhällslivd pä samma villkor som om man var ulan handikapp. Del kan lösas på i princip tvä kompletterande sätt. Del krävs all del som är vardag för icke handikappade - boslad, arbele, kultur, skola m.m. - görs lillgängligl för de funklionshindrade. Det krävs också i vissa fall speciallösningar.

Ell fulll deltagande i samhällslivet kräver alt man kan förflytta sig, resa korta men också längre slräckor, semestra, träffa familj och vänner och göra arbetsresor m.m. Delta innebär atl handikappade skall kunna ha tillgång till egen bil. Där har vi bilstödd som hjälp. Delta innebär givetvis all kolleklivlrafiken, och då hela system, görs lillgänglig. Detta skulle enligl lagen om handikappanpassad kollektivtrafik frän 1979 ha varit uppfyllt efler lio är, dvs. i är. Tanken var att delta skulle ske pä frivillighetens väg. Del har gäll så långsamt att handikapporganisationernas represenlanler i del samrådsorgan som bildades för uppgiflen inle lyckte all del lönade sig alt vara med längre ulan avgick. I dag finns det beslämmelser om inredning i lågvagnar och bussar, men del finns ingenfing om hur man som svårl rörelsehindrad skall la sig upp och ner frän fordonen. Mänga uleslängs alltså forlfarande.

Riksfärdljänslen som har som mäl all svårl funklionshindrade skall kunna resa längre slräckor är avgörande för alt resorna skall kunna normaliseras. Men den måsle samordnas med andra insalser. Förbällrad riksfärdtjänsl med bl.a. specialfordon får inle innebära all anpassningen av kolleklivlrafiken forlsäller i samma långsamma lak som hittills. Del måste gå snabbare, och hela komplexet kring de handikappades resor måste samordnas. Det här har handikapprörelsen påpekat ganska ofta. Vi inslämmer i handikapprörelsens krav pä all de handikappades resor skall samordnas och läggas under en särskild nämnd för riksfärdtjänsl, anpassning av kollekfivlrafik, och för bilslödd. Där bör del ocksä finnas en slark represenlalion frän handikapprörelsen. Vi kräver också alt kolleklivlrafiken handikappanpassas bällre.

Prot. 1988/89:107 Detta gör vi i reservation 3, en förbättrad kollektivtrafik, och i reservation 8,
2 maj 1989 en särskild nämnd med övergripande ansvar för handikappades resor. Jag

Riksfärdtjänsten

yrkar härmed bifall till dessa reservationer.

Vi anser all del finns behov av en länsfärdtjänsl, som täcker de resor som inte är särskill länga men som innebär all man passerar kornmungränser. Av statistiken över utnyttjandet framgår del all behovel av en sådan länsfärdtjänsl är påtagligt och att frågan behöver snabbulredas. Della kräver vi i reservation 2 i betänkandet.

Transporträdet säger i sin ulredning all "en länsfärdtjänsl skulle innebära en väsentlig välfärdsökning för de handikappade och etl slorl sleg pä vägen mot normalisering och integrering". Tyvärr har inle slatsrädd lagil fasta pä della och fört fram förslagel i propositionen.

Behovet av färdtjänst är givelvis i första hand beroende av funktionsstörningen hos individen, men del finns ocksä fall där del går all klara sig om man reser ensam. Har däremol l.ex. en resande förälder småbarn med sig behöver föräldern riksfärdijänst. Färdtjänsten bör la hänsyn lill detta. Vi anser atl resa som måste ske med småbarn skall berättiga lill lillstånd för riksfärdtjänsl. Dessa synpunkter för vi fram i reservalion 1.

Förslag lill förenklingar, generösa beslämmelser för ledsagare mm. hälsar vi med tillfredsställelse. Rätten lill ledsagare skall bestämmas av behovet och inte av någonting annal. Antalet skall alllsä inle vara begränsal.

Vi har en lilen men viklig invändning, en delalj, när del gäller ledsagare. Del gäller person som inle är kommunall anställd men som ofta står den resande nära. Vi vill alt en sådan person skall få utföra lyfl. Här rör det sig främsl om en försäkringsfråga som måsle lösas. Saken las upp i reservalion 5, som jag härmed yrkar bifall lill.

Del är etl par andra vikliga saker som vi också vänder oss emol. Vi delar den oro som handikapprörelsen har ultryckl när del gäller an föra över kostnadsansvaret pä kommunerna. Jag inser mycket väl atl del finns skäl som lalar för atl man bör göra detta. Men min uppfallning är att nackdelarna och riskerna med ett sådant förfaringssätt överväger. Del finns en risk för ojämni fördelad tillgäng, konkurrens om resandet mellan handikappade i en kommun m.m. Anslagel bör alltså även i fortsättningen vara centralt statligt. Jag yrkar bifall till reservalion 6.

Slulligen vill jag vända mig emot det förekommande lalel om överutnyttjande av riksfärdljänslen. Man förstorar etl litet problem. Först och främst vittnar det om ett fördomsfullt länkande, som lyvärr ocksä förekommer på kommunal nivå. Handikappade är lika ansvarsfulla och ansvarskännande människor som andra och behöver ingen exlra övervakning. Läl människorna resa efter behov. De får ju beiala vad del skulle ha koslal, om de inle vore handikappade och själva hade kunnat välja färdsätt.

För all undvika risken atl missa någon av reservalionerna vill jag upprepa bifallsyrkandena till reservalionerna 1, 2, 3, 5, 6 och 8.

Anf. 79 ROY OTTOSSON (mp):

Herr lalman! Det här belänkandel handlar alltså om riksfärdljänslen, och

del bygger på en proposition, som miljöpartiet de gröna i allt väsentligt kan

96 instämma i. Del är en bra proposition som innehåller många förbättringar.

Detta hindrar inte all vi pä en del punkler vill gå lilel längre. Därför finns del också en del reservationer med miljöparlisler som undertecknare.

Till all börja med kan nämnas reservalion 2 som jag yrkar bifall lill. Reservationen handlar om en länsfärdtjänsl. I reservationen kräver vi en snabbutredning för all det hela skall kunna sättas i gång i stor skala i hela landel. Bakgrunden är ju den att del ofla finns irrilerande kommungränser som skapar problem för handikappade som är beroende av resorna. Ibland kan del vara ganska konstiga saker som gör atl vederbörande inle kan resa för att hälsa pä vänner och släktingar. Vi tror alt en länsfärdtjänsl skulle passa myckel bra. Försök visar också alt det hela fungerar bra.

I reservation 3, som jag yrkar bifall lill, pläderar vi för en bältre kollektivtrafik, en kollektivtrafik som i slörre ulslräckning än i dag är handikappanpassad. Reservationen liknar alltså många av de reservationer som vi har hafl fidigare i andra belänkanden. Del har gällt minibussar, större anslag till handikappanpassningen, osv. Ålerigen vill vi understryka viklen av all kollektivtrafiken blir mer handikappanpassad.

I Borås har vi ell bra exempel pä vad det här kan betyda. Där har transporlforskningen drivit försöksprojekt beträffande i hög grad handi-kappanpassade minibussar. Med minibussarna kan man köra omkring i bostadsområdena i lugnare takt än vad vanliga bussar gör. Bussarna har ell bra insteg, och de är rymliga. Naturligtvis kostar del här en hel del pengar, men även människor som är beroende av färdtjänsten utnyttjar minibussar och kan därför öka sin rörlighet pä del sättet. Härigenom sjunker också koslnaderna för färdtjänsten, och minibussarna betalas. Det hela behöver alltså inte vara förknippat med högre utgifter.

Reservalion 4, som jag yrkar bifall lill, handlar om ledsagarservicen. Del här är en speciell fråga. En handikappad kan l.ex. behöva en ledsagare lill och från ell kolleklivl iransportmedel men inle under själva resan. Då lycker vi all ledsagaren borde få följa med även under resan, irols all han inle behövs. Resan skulle dä bekoslas av färdljänslen.

Reservalion 6 är en ganska omfaiiande reservalion och grundar sig på en rad mofionsyrkanden. I reservafionen diskuteras i huvudsak koslnadsul-vecklingen. Vi i miljöparfiel de gröna anser all man bör vara myckel försiktig när del gäller all lägga pä ell koslnadstak för färdtjänsten. Del fär inle ens bli elt dolt tak. Vi förvänlar oss faktiskt all behovel av färdtjänst kommer all öka i takt med all äldre människor upptäcker möjligheterna. Därför bör staten ha en beredskap för atl la fram mer pengar. Del hela hänger ihop med all del finns ell uppdäml behov av jusl färdtjänst. Jag vill därför yrka bifall lill motion 1988/89:T10, yrkande 6, där vi framför våra förslag. Tyvärr kan jag inte yrka bifall till reservalion 6 i belänkandel. Detta beror på all del i reservafionen har lagls in en del om koslnadsramar. I proposilionen föreslås ju all kommunerna skall förfoga över pengarna för alt man på sä säll skall kunna effekfivisera ulbdalningarna och minska byråkraiin. För vär del molsäller vi oss inle della. Jag kan bara beklaga atl min suppleanl inle såg upp pä den punkten.

Jag hemställer alltså om bifall till motion TIO yrkande 6 och avslag på reservalion nr 6 vid belänkandel.

Reservation 8 är den sista av de reservationer som är undertecknade av

Prot. 1988/89:107 2 maj 1989

Riksfärdtjänsten

Prot.: 1988/89:107 miljöpartiets företrädare. I den,föresläs.en särskild nämnd rned övergripande

2 maj 1989 ;: . ansvar för handikappades resor. Det gäller ett garnmalt krav frän handikapp-

~ organisationerna, vilkel vi gärna vill slödja. Det har ju visat sig att

Riksfärdljänslen: i,, ■> j ' ' - l- ' j ■ ' -n ■■ i ,• , i ■. r- j

transporträdet har svart atl hrnrra med och atl vara itllrackligi lyhorl for de

behov.som faktiskl finns. En sådan här nämnd skulle kunna syssla med handikappanpassningav de kollekliva-färdmedlen, med frågor om riksfärdljänslen, med bilstödd och säkerligen också med en del andra frågor i della sammanhang. De; räcker iroligen alldeles ulmärkl fören särskild nämnd. Jag yrkar därför bifalj till reservation-8.

Anf. 80 JARL LÄNDER (s);

Herr lalman! I det betänkande från irafikuiskoild som vi nu deballerar ombehandlas, som nämnls tidigare, regeringens proposition om riksfärdljänslen. Proposilipnen har tillkommit för atl göra del enklare för de rörelsehindrade all göra längre resor i vårl land. Proposilionen syftar också till all förenkla beställningar av resor och lill all göra resandet med riksfärdtjänsl lill en mer naturlig del av resandei.

Utskottet är, vill jag hävda, i stort sett överens om hur riksfärdljänslen bör vara ulforrnad. Visserligen har 8 reservationer fogals vid belänkandel, rnen i flertalet av dem behandlas teknikalileter, där problemen kommer att lösas bara del nya syslernei fäll vara i kraft en lid. Jag skall för att spara kammarens lid därför bara korl kommentera några av reservalionerna,

Försl vill jag dock poänglera något som föredragande slalsrådel säger i proposilionen, nämligen all de grundläggande målen för riksfärdljänslen ligger fasl, Della belyder all vi skall ge svårl handikappade möjlighel all resa till normala kostnader,

, I reservation nr 1 oroar sig vpk-ledamolen för alt rörelsehindrade med småbarn inle skulle bli rällvisl bedömda i fall där de skall ha barn med sig pä en längre resa. Jag bedömer alt våra tjänstemän ute i kommunerna som skall ta hänsyn till om resa med riksfärdljänslen är bidragsberältigad eller inle, är så kunniga all handikappad som inle har möjlighel all vid resan la hand om sina barn på räll säll, får resan klassad som riksfärdljänslresa.

Vpk reservafionen skulle, om den bifölls, lilel härdragel rerjl av kunna innebära alt också alla andra som på en resa inte på rätt säll kan la hand om sina småbarn skulle vara berättigade till riksfärdtjänsl, och del är väl all la i.

Angående reservalion 2 om länsfärdljänslen vill jag bara säga att vi nog samtliga) ulskollel är överens om målel, men atl våra vägar dit är litet olika.

Att nu lillsalla en utredning, som föreslås i reservationen, tycker jag är alt fördröja tillkomsten av en länsfärdtjänsl, som vi alla vänlar på. Läl oss nu i slällel avvakla regeringens samlade översyn och Iransporlforskningens ulvärdering ay pågående försök. Dä kan vi kanske få en bra uppfattning om hur en länsfärdtjänsl skall vara utformad.

Herr lalman! Vad sedan gäller kostnadsansvaret och fördelningsramarna, som behandlas i reservalionerna 6 och 7, vill jag försl peka på vad som sägs i betänkandet. Riksfärdtjänsten är etl statligt ansvar, och nägon övervältring av koslnaderna lill kommunerna är det därför inte fråga om.

Utskoltsmajoriteten anser vidare atl den kommunala administration av
98 del slatliga anslaget som det nu kommer alt bli fråga om, rned del förslag som

Riksfärdtjänsten

nu föreligger, kommer att få en positiv effekt på riksfärdstjänstresandet med Prot. 1988/89:107 bäde tåg och flyg. Del blir mindre av byråkratisk handläggning, vilket 2 maj 1989 belyder effeklivare ulnylljande av resurserna och således en begränsning av kostnadsutvecklingen för riksfärdtjänsten. Förslagel är heller inte framlagd med nägon generell begränsning i resandet för dem som har ell stort resandebehov. Dessutom skall den som under resan har behov av mer än en ledsagare också få del.

Medelsramen är vidare inle fastlåst inom resp. kommun, utan kommunerna har möjlighet atl överskrida den. Likaså har transporträdet möjlighet att under löpande budgetär jämka medelsramen.

Centern reserverar sig mot fördelningen av medelsramen med 80 % schablonmässigt och 20 % individuellt. Centern vill ha fördelningen 70 % resp. 30 %. Jag anser att förslagen är så nära varandra att del inle finns anledning atl ändra i propositionens förslag. Läl oss i ställd avvakla vad transporirådel. Kommunförbundet och Landstingsförbundet kommer fram till när de närmare skall utforma principerna för medelsfördelningen.

Herr talman! Med etl bifall lill utskollels hemslällan i irafikulskotlels belänkande nr 17, som jag härmed tillstyrker, lar vi ell slorl sleg i räll riktning mot all de handikappades resor, anpassningen av kolleklivlrafiken liksom de äldres och sjukas resor blir en naturligare del i samhällsresandd i stort.

Med della, herr lalman, yrkar jag avslag på samtliga reservationer liksom pä molion TIO yrkande 6 och, som sagl, bifall till utskotlels hemslällan pä samtliga punkter.

Anf. 81 ROLF L NILSON (vpk) replik:

Herr talman! Det är vanligt all man hänvisar till den större sakkunskap som finns ule i kommuner och menar all en delegering av ärenden som behandlas centralt av statliga myndigheter skulle medföra minskad byråkrati och förbällrad service. Del egendomliga är ju all handikapporganisalionerna ullrycker en hell motsatt uppfattning. De vill i mänga fall, varav delta är ell, slä vakt om den samlade kompelens som finns centralt. Delegering lill kommunerna är kanske bra i slörre kommuner, men del börjar bli Iveksaml i mindre kommuner. I samband med sådan delegering ser man ofla, som jag lycker med viss rätt, risker för en uttunning av kompetensen, för en mer godtycklig bedömning, för försämrad service och för ökad konkurrens om resurser. Jag tycker att man bör ta den oro som uttrycks av både HCK och DHR på allvar.

Det kan vidare lyckas alt frågan om resor med små barn är en leknikalild, men jag tror inle att Jarl Länder pä allvar vill slå för del som han sade från denna talarstol. Han sade all alla föräldrar som reser med små barn är handikappade och all del fall som vi lalar om, handikappade föräldrar som klarar sig själva ulan riksfärdtjänsl, men för vilka funktionshindret blir etl handikapp när de på resa skall se lill sina små barn, inte exislerar.

Prot. 1988/89:107 Anf. 82 ROY OTTOSSON (mp) replik:

2majl989 Hernalman! JagtyckeralttoneniJarlLanderstalvarfin.Denvisaratldet

_., ... , . finns en slor enighel i dessa frågor. Jag är övertygad om att det l.ex. skall vara

Riksfärdljänslen , - r -. •„ . ,- ,

möjligt att inrätta en länsfärdstjänsl framöver. Jag vill bara lacka för den

delen av svarel.

Del är klarl alt det är lilel tråkigt atl han inle närmare har kommenterat

frågan om särskild nämnd med övergripande ansvar för handikappades

resor, som handikapporganisationerna kämpar för. Del är etl mycket

välgrundat förslag, såvill jag kan bedöma, och del borde fä en mer seriös

prövning.

Anf. 83 JARL LÄNDER (s) replik:

Herr talman! Som jag sade här, Roy Ottosson, har jag uppfattat diskussionen i utskoltd sä, atl vi är ganska överens om hur detta skall utformas. När del gäller länsfärdljänslen tycker jag, som jag sade förul, alt det finns bältre vägar atl nå målel än vad reservafionen anvisar.

DHR;s och HCK:s medverkan och frågan om en särskild nämnd skall jag gärna kommenlera. I dag är del en brisl all DHR och HCK har hoppal av från del rådgivande rädel inom Iransporlrådet. Del blir tungarbdat därför all de inle finns med där. Men jag vill ändå påstå all Iransporlrådet lyssnar lill vad dessa organisationer säger och all iransporlrådel också påverkas av vad de säger. Men iransporlrådet har inte påverkals i den riktningen all man nu är beredd all förorda en särskild nämnd. Jag vill hävda att vi får ell bältre genomslag när det gäller de handikappades och rörelsehindrades problem om vi fär in dessa frågor i samhällsdiskussionen i stort. Del gäller inle bara de handikappades resor. Det gäller ju anpassningen av kolleklivlrafiken och de äldres och de sjukas resor, del gäller bilstödet osv. Man bör alltså fä in della i länkandel när man planerar samhällsresandd i slorl. Jag tror alt vi gär miste om del om vi inrättar en särskild nämnd för handikappades resor. Därför har alltså utskottsmajoritelen ansell alt vi inle skall gå med på del förslag som handikapporganisalionerna den här gängen lägger fram.

Till Rolf L Nilson vill jag kort säga, när del gäller delegeringen till kommunerna, all del ändå är ijänslemännen ule i kommunerna som lällasl kan bedöma om den rörelsehindrade eller handikappade behöver riksfärdijänst när han är ule och åker med sina barn. Jag tycker all delta är ell bra säll atl lösa problemel. Del gär säkerl också atl få förståelse ute i kommunerna för all den rörelsehindrade får riksfärdtjänsl vid en resa när han skall ha barn med sig.

Anf. 84 ROY OTTOSSON (mp) replik:

Herr talman! Del var belysande all få ulrell lilel grand hur socialdemokraterna ser på della med en särskild nämnd som handikapporganisalionerna föreslär. Man är lydligen inle alls beredd atl ställa upp pä det förslaget.

Men hur länker då socialdemokralerna fä med handikapporganisationerna i del här arbetet igen? Skall man bara stillatigande acceplera alt de inle vill arbeia under dessa villkor - atl bara vara elt rådgivande organ i förhällande lill transportrådel, med myckel begränsat inflytande? Eller har man för 100

Anf. 86 BARBRO SANDBERG (fp):

Herr lalman! Riksfärdljänslen tillkom under den borgerliga regeringstiden. Proposilionen 1978/79:99 signerades av folkpartiregeringen, och den utgör en viktig milstolpe i handikappolitiken, nämligen alt ge även gravl handikappade samma möjligheler som icke handikappade all göra längre resor till normala koslnader.

Jag blev dock litet förvånad när jag inför den här debatten läsle i bil. 6 lill nämnda proposition. Där står bl.a.: "som elt akluelll exempel på resullald av del forllöpande arbelel med handikappfrågor inom de slalliga verken kan nämnas, all de nya personvagnar, som SJ beställt, i väsentliga delar tillgodoser kraven på handikappanpassning. Dessulom har regeringen uppdragit åt SJ att ta fram beslutsunderlag för en hell handikappanpassad järnvägsvagn."

I dag, tio år senare, kan i varje fall inte jag se atl järnvägsvagnar i väsentliga delar tillgodoser kraven på handikappanpassning. Del mest väsentliga är väl ändå atl man kan ta sig upp på tåget. Hur gär del till för en rullstolsburen? Jag har inle sett nägon järnvägsvagn utan irappsieg! Det man krävde för lio är sedan har SJ inte uppfyllt. Man måsle alllsä forlfarande vara myckel krilisk mol SJ:s långsamma planering i de här frågorna. Om SJ hade varil bättre pä alt anpassa sina vagnar skulle mänga fler handikappade ha kunnat äka låg i dag, lill glädje och nytta för dem själva - och också för statskassan.

Herr lalman! Dagens belänkande behandlar vissa förbällringar inom riksfärdljänslen. En sådan är atl avgränsningen mellan ledsagare och medresenär förenklas. Del som ocksä varil oklarl är om en handikappad som behöver mer än en ledsagare skall ha rätt lill det. Nu säger utskollel all om handikappd motiverar fler än en ledsagare är della möjligl. Och det är bra att del slår klarl utsagt i betänkandet. Många handikappade har inte tolkat reglerna så tidigare, och del var ocksä oklart uttryckt i propositionen.

Del jag däremot beklagar är all utskottet inte tagit hänsyn lill barnfamiljer, alltså all man tillåter endast en medresenär. I de allra flesta fall är del rimligt atl personer som reser tillsammans med en handikappad, och som inle är ledsagare, slär för sina egna koslnader. Men när del rör sig om barnfamiljer kan problem uppslå; kanske måsle familjen l.o.m. dela på sig.

All hänvisa lill i dag gällande rabattsystem är inte tillfredsställande. Trafikföretagen kan ändra sina regler när som helsl. Och del kan inte vara

8 Riksdagens protokoll 1988/89:107

101

Prot. 1988/89:107 meningen all riksdagen, om så sker, skall gå in och se över de konsekvenser

2 maj 1989 som dä uppstår.

Riksfärdtjänsten

~ Jag beklagar också att utskotlsmajoriteten biträtt propositionens förslag all överföra del statliga anslagel lill kommunerna. Del kan komma atl innebära atl handikappade vägras resa därför all pengarna är slul. All transportrådet kan utöka medelsramarna om större generella laxehöjningar görs löser inle problemet, om en lilen kommun l.ex. har en eller ell par personer som är mycket kostnadskrävande och därför belastar riksfärdtjänsl-konlol ovanligt mycket. Jag anser därför atl staten skall ha kvar kostnadsansvaret.

Herr lalman! Jag vill med detta endasl påpeka alt trots all proposilionen innehåller flera positiva förslag, återstår dock vis.sa problem att lösa. Jag hoppas all de förhoppningar som proposilionen om riksfärdljänslen väckte för lio år sedan skall kunna förverkligas.

Anf. 87 INGVAR BJÖRK (s):

Herr talman! Riksfärdljänslen belyder oerhörl myckel för dem som inle kan åka på vanligt sätt. Den har blivit en möjlighet att ta sig utanför den egna kommunens gränser. För många är della en frihetsfråga av slora mätt.

I proposilionen, och nu i belänkandel, vill man begränsa kostnadsutvecklingen. Det är etl vällovligt syfle - så länge som del handlar om alt inle försämra för de personer som är beroende av riksfärdijänst. Om l.ex. handikappanpassningen av de allmänna färdmedlen verkligen blev sä bra som den faktiskt kan bli, skulle färre behöva åka riksfärdtjänsl.

Men begränsningen i kostnadsutvecklingen får inte drabba enskilda handikappade. När del nu gäller atl kunna begränsa åkandet för enskilda personer, vill jag starkt undersiryka vad som står i en mening i belänkandel, nämligen atl del avses kunna ske när åkande sker "nära nog varje dag". Del är synnerligen vikligl all kommunerna inle missbrukar denna möjlighel och allmänt börjar begränsa enskilda människors åkande.

När del gäller det nya förslagel all varje kommun skall fä en slallig medelsram, är vi några s-moiionärer, med Margarela Persson som första namn, som tror alt della inle kommer alt fungera i praktiken. Hur skall den fördelningsnyckeln se ut för all vara rättvis? Hur skall man kunna garantera atl inle enskilda kommer i kläm? Hur skall man kunna undvika en omständlig byråkrati för denna överföring till kommunerna?

Det är frågor som vi slälll i vår molion och som vi inle fåll något tillfredsställande svar på.

Denna förändring får inte vara etl säll att begränsa kostnaderna, genom atl försämra för enskilda personer i vissa kommuner. Tyvärr tror jag dock atl det blir effekten, även om det inte är propositionens och utskollsbelänkandels avsikl. Därför vill jag yrka bifall lill s-motionen T15.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslul i ärendel skulle fattas vid nästa arbetsplenum.)

102

Anf. 88 INGRID HASSELSTRÖM NYVALL (fp):

Herr lalman! Vad är slatens lelenämnd? undrar mänga särskill ulanför riksdagen när de selt frågan om anslag och lokalisering. Ett bra svar läsle jag häromdagen: statens lelenämnd blir elt slags statligt kunskapsföretag inom det myckel expansiva området telekommunikation. Därigenom bidrar slalen lill all skapa föruisällningar för en effektiv konkurrens pä utrustningsmarknaden och vid ulvecklingen av teletjänster.

Televerkets dubbelroll pä marknaden som myndighetsulövare och konkurrent upphör därmed. Om della har riksdagen tidigare fattat beslut, och vad vi i dag skall behandla är dels elt anslag på 3,7 milj. kr., dels telenämndens lokalisering. Även om nu ell anslag beviljas skall delta, när verksamheten kommit i gång, finansieras genom avgifier. Det är således egenlligen bara lokaliseringen som dagens deball gäller.

Deball? Ja, jag hoppas atl vi är ganska eniga i del kloka i all statens telenämnd lokaliseras till Kalmar. Förslaget bygger på två motioner, en av mig själv under allmänna motionstiden, en av socialdemokrater från länd i samband med proposilionen.

Såvitt jag kan finna har utskottet behandlal våra mofioner myckel seriöst. Om jag rätt tolkar ulskollds ordförande är ulskoltets skrivning det närmaste man kan komma i en ren beställning till regeringen atl förlägga statens telenämnd lill Kalmar. Atl ändå folkpartiet och cenlern i en reservalion ullalal sig mer i klartext för Kalmar beror på alt vi ville göra en starkare markering, som vi hoppas fä än mer betonad här i kammaren.

Molionerna är hell kortfattat behandlade i betänkandet. Jag vill därför upprepa något av vad jag framhöll i min molion:

"Kalmar kan i dag anses vara en av de viktigaste orterna i landel för forlsall kunskapsuppbyggnad inom teleområdet. Detta borde utgöra en resurs för den nya nämnden.

I Kalmar finns i dag inom teleomrädet:

A. Televerkels cenlrala lednings- och slabsfunklion för ulbildning.

B. Teleskolan - 'dl av världens förnämsta utbildningscenter inom områdel
telekommunikation' enligl egen informationsbroschyr, men detta stämmer
också enligt mångas utsagor. De 130 lärarna har ocksä utbildningsuppdrag
ulanför teleskolan.

C. Vid högskolan i Kalmar finns 80-poängsutbildning av dataingenjörer
med inriklning mol telekommunikation.

D. AXE-näld är väl ulbyggl inom Kalmar-området.

Del finns således både personella och materiella resurser för sialens telenämnds möjligheler alt genomföra sina arbelsuppgifler i Kalmar.

Herr lalman! Det är således inte enbarl bypolitik när jag förordar en lokalisering lill Kalmar, utan det finns ocksä mänga sakskäl som är av

103

104

Anf. 91 ANITA JÖNSSON (s):

Herr lalman! I trafikulskollets belänkande nr 21 behandlar ulskollel förslagel i budgelproposilionen om anslag lill slatens lelenämnd.

År 1988 beslulade riksdagen om inriklningen av lelepoliliken. I detta beslul ingick all man skulle inrätta en ny myndighet, statens telenämnd. Utskollel lillslyrkle och riksdagen godkände atl slalen bl.a. skulle skapa föruisällningar för en effektiv konkurrens pä utrustningsmarknaden och vid ulveckling av teletjänster. I beslutet anfördes ocksä alt frågan om anslag skulle underställas riksdagen, sedan en arbdsgrupp inom regeringskanslid med uppgifl all precisera den nya myndighdens arbelsuppgifler har slutfört sitt arbete.

Då detta uppdrag nu är klart läggs det fram förslag till riksdagen om finansiering och anslag lill den nya myndigheten. Sålunda är delta belänkande endasl etl följdbeslul lill tidigare belänkande angående inriklningen av telepolitiken.

I den första reservationen av vpk och miljöpartiet yrkas avslag på proposilionen. I moliveringen lill all det inte är nödvändigt atl inrätta stålens telenämnd anförs bl.a. atl televerket har sluiat tillverka telefonapparater. Därmed har televerket inte den dubbelroll som skulle ha varil avgörande för inrättandet av den nya myndigheten. Nu har emellertid slatens telenämnd flera funktioner. Den skall utfärda föreskrifler för anslulning lill televerkets anläggningar. Den skall registrera utrustning som får anslulas lill del allmänna telenätet. Den skall följa den tekniska utvecklingen och det inlernalionella och nalionella slandardiseringsarbdd och föreslå regeringen

de åtgärder som man finner moiiverade. Man skall se lill all likformigheten med den västeuropeiska ulvecklingen pä området upprälthälls. Man skall också bistå de konkurrensvårdande myndigheterna med teknisk sakkunskap. Sålunda har slatens lelenämnd fler uppgifler än dem man lar upp i reservationen. Dessulom har leleverkd fakliski forlfarande lillverkning av ulruslning för telenätet, l.ex. kontorsväxlar. Med det anförda yrkar jag avslag pä reservation nr 1.

I den andra reservationen av folkparliel och centerpartiet anser reservanterna atl lokaliseringen av den nya myndigheten, statens lelenämnd, bör ske till Kalmar. I proposilionen om inriktningen av lelepoliliken förulsälles del för del första ankomma pä regeringen atl beslämma om den närmare organisationen och lokaliseringen av den nya myndigheten.

För det andra finns del i arbelsmarknadsuiskotlels betänkande om regionalpolitik redovisat ell riksdagsbeslut, där riksdagen uttalar atl det vid lokalisering av nya myndigheter är angeläget all man ingående prövar förulsätlningarna för all välja annan lokaliseringsorl än Slockholm. Vidare har man också uttalat alt i första hand skogslänen och i andra hand sydöslra Sverige och Sjuhäradsbygden skall komma i fråga vid lokalisering av slallig verksamhel.

För del iredje kommer del all krävas myckel hög kompelens hos myndighelen. Del krävs bl.a. ingående kännedom om lelesystemets konslruklion och uppbyggnad.

Med tanke pä all den kompelens som motionärerna har fört fram finns i Kalmar, de tidigare regionalpolitiska riktlinjerna som beslutades i riksdagen och den mycket positiva skrivning som utskottet har slälll sig bakom, förutsätter utskottet all regeringen myckel noga beaklar de synpunkler som har framförts i motionerna om lokalisering av statens lelenämnd till Kalmar.

Herr lalman! Med del anförda yrkar jag bifall lill hemslällan i ulskollds betänkande angående anslag till statens lelenämnd när del gäller budgetåret 1989/90.

Prot. 1988/89:107 2 maj 1989

Statens lelenämnd

106

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslul i ärendet skulle fallas vid nästa arbelsplenum.

13 § Kammaren beslöl att förhandlingarna skulle fortsättas vid morgondagens sammanträde.

14 § Meddelande om interpeliationer

Meddelades atl följande inlerpellalioner framställts

den 28 aprd

1988/89:229 av Hädar Cars (fp) lill ulrikesminislern om svenskl slöd äl fängslade tjeckiske medborgaren Slanislav Deväty:

Rättegängen i Prag mot Vaclav Havel har väckl omfattande och berälligad uppmärksamhet i stora delar av världen. Den har visat att den kommunistiska regimen i Tjeckoslovakien varil döv för de signaler om frihet och mänskliga rättigheter som nu ljuder allt starkare även på många håll i Östeuropa.

Rättegängen är också ell ullryck för all regimen vill skrämma den alll slarkare opposifionen i landel. De som arbetar för demokrati, vill man ha sagt, skall inte tro alt landels härskare accepierar - än mindre tar intryck av -opinionsyttringar. Av del följer, vill man inskärpa, atl ingen heller bör tro all uppmaningar frän länder och organisationer utanför Tjeckoslovakien skulle ha någon påverkan, inte ens om protesterna kommer från länder inom östblocket.

"Vi beslämmer Ni tiger", är det lydliga budskapet i processen mot författaren Havel vars "broll" skulle vara all han uppmanat människor all fredligt samlas för alt tillsammans uttrycka sina uppfattningar.

Nu finns del ingen orsak för omvärlden att godta Prag-regimens maktanspråk. Helsingfors-dokumentd ger åt varje stal som undertecknat det rällslig grund all begära av de andra undertecknande slalerna alt de respekterar mänskliga fri- och rällighder. Varje slal har ocksä rätt och skyldighet atl påtala om någon annan slal bryter mol de mänskliga fri- och rättigheterna.

Såväl Sverige som Tjeckoslovakien har undertecknat Helsingfors-doku- Prot. 1988/89:107
menlel. 2 maj 1989

Meddelande om interpeliationer

En stat företräds av sina statsmakter - regering och riksdag. I denna inlerpellalion vill jag därför fästa uppmärksamhet vid Slanislav Deväty, undertecknare av Charta-77 och en av dess 85 talesmän under förra årel. Deväty arresterades den 16 mars i är och har alltsedan dess hållits i rannsakningshäkte. Den 17 mars inledde han en hungerstrejk som protest mot alt han häktats utan giltigt skäl. Sin hungerstrejk fortsätter han än i dag. I slutet av mars förflyttades han frän häktet i Mähren till fängelsesjukhuset i Panhräc i Prag.

Myndigheterna uppger alt Deväty rannsakas för uppvigling. Den skulle han ha gjorl sig skyldig till i oklober förra året då han dellog i förfallandel av en petitionsskrivelse, i insamling av underskrifter till denna och i dess spridning. Petitionen tillkom under intryck av polisingripanden av olika slag i samband med firandel av en tjeckisk nationell högtidsdag den 28 oklober. Pdilionen innehöll välkända krav om frigivande av polifiska fångar, om sannfärdig informalion från tjeckiska massmedia, om offenllig deball om samhällsproblem, om dialog mellan allmänheten och de makthavande, om frihet för vetenskaplig, konstnärlig och ideell verksamhet, om religionsfrihet osv. Den samlade flera hundra underskrifter i Mähren, inle minsl i Iraklen kring Gollwaldov, där Deväty bor.

Slanislav Deväty har tidigare i samband med polisförhör trakasserats myckel hårt, och vid minsl ett tillfälle har polisen hotat honom att han "kommer all slula som Pavel Wonka". Vad som äsyflas är all Wonka-som fängslades för all han förklaral sig ämna kandidera vid val och försökl publicera sitt valprogram i en ortstidning - döll i fängelsd lill följd av blodpropp. Tvä läkare från väsl som undersökle Wonkas lik pä inilialiv av "Helsinki-watch" satte denna i samband med den misshandel Wonka utsatts för av polisen.

Vad som väcker särskild oro är Devätys länga hungerslrejk. Han är känd för all fullfölja sina föresalser. Deväty har god fysik men hans hungerslrejk kan sluta i en tragedi. Hans mor har förgäves försökl alt fä besöka honom i fängelsesjukhusd för att övertala honom sluta hungersirejka. Det är viktigt alt Deväty omgående sätts på fri fot. Del borde också vara möjligt eflersom han gripits pä sä utomordentligt lösa grunder.

Devätys frisläppande skulle säkert underlättas om regeringar i demokrafiska länder påtalade det inlräffade och begärde hans frisläppande.

Min fråga lill ulrikesminislern är, om han vill medverka till alt Sveriges protester mol arresteringen och fängslandet av Slanislav Deväty framförs lill de tjeckiska myndigheterna.

1988/89:230 av Lars Leijonborg (fp) lill socialminislern om villkoren för prival läkarverksamhet:

Den politiska debatten kring privatläkarnas silualion har de senasle åren av naturliga skäl framför allt gällt del s.k. Dagmar-systemds vara eller icke vara. Frän regeringens sida slär man vakl om Dagmar, trots all systemet inle

107

Prot. 1988/89:107 2 maj 1989

Meddelande om interpeliationer

108

lett lill den förbättring av läkarförsörjningen i glesbygden som var systemets främsta syfle.

Avsikten med denna inlerpellalion är emellertid inle i förslå hand all diskutera Dagmar-syslemd som sådanl ulan några bestämmelser i "reformens" kölvatten. Sveriges läkarförbund och ell par samverkande organisationer har nyligen i en liten skrift belyst vådorna av dessa regler. Del gäller bl.a.:

* atl privatläkare inle kan genomföra operationer av något mer komplicerad nalur, t.ex. äderbräcksoperalioner,

* att privatläkare inte får anlita vikarier, t,ex, för att själva utnyllja föräldraledighet.

* alt privatläkare inle har rätt atl la ul förhöjd avgifl när flera sjukdomar behandlas vid dt och samma besök.

Enligl läkarvärdstaxan kan en privatläkare maximalt fä ul 541 kr. för elt ingrepp. Det gäller oavsetl hur komplicerad en operation är och hur lång tid den tagit.

De medicinska förutsättningarna föreligger i många fall för att privatpraktiserande läkare skulle kunna göra betydligt mer avancerade operationer än vad som kan rymmas inom den kostnadsramen. De har modern ulruslning, lämpliga lokaler, fillräcklig egen kompelens och kvalificerade medarbdare. Men den ekonomiska maxgränsen i försäkringen omöjliggör i många fall en sådan verksamhet. Det torde vara ganska uppenbart atl en operation som lar nägoi längre tid och kräver operalionsbiiräde, skölerska och mer eller mindre dyrbar specialulruslning, inte kostnadsmässigt kan rymmas inom ramen 541 kr. En åderbräcksoperalion beräknas l.ex. kosta minsl 1 700 kr.

Den slalliga läkarvårdslaxan gör del omöjligl för läkare all bedriva kvalificerad kirurgi i prival regi. Det är svårt alt förstå varför det i vårdkrisens Sverige skall finnas sådana begränsningar.

De privatläkare som tilläts finnas kvar efler Dagmar-reformen är anslulna lill försäkringskassan. I de flesta län är det svårl eller omöjligl all nyetablera sig som privatläkare, men ersätlningseiableringar lilläls. Försäkringskassan uppräilhåller stränga regler för privatpraktikerna.

En sådan regel är all privatpraktiserande läkare inte fär ta in vikarer. Konsekvensen av den kan bli myckel allvarlig för läkaren. Den ekonomiska kalkyl som ligger till grund för mottagningens lokalisering, tekniska ulruslning, personal elc. bygger normall på all den har normall öppdhållande. Om läkaren l.ex. på grund av sjukdom eller värdnadsansvar mot familjemedlemmar inle kan arbeia hellid holas verksamhelen av konkurs. Della ler sig inle rimligt och kan knappasl vara önskvärt utifrån de värderingar del nuvarande regelverket för privatläkare bygger på. Enligt uttalanden frän riksdag och regering skall det ju även i framliden få finnas ell anlal verksamma privatläkare.

Privatläkare får ersättning från försäkringskassan för sina prestationer. Ersättningen varierar beroende på behandlingens art. Beloppen har under en följd av år höjts mindre än inflationen, varför del i dag kan sägas vara minsl sagl iveksamt om läkaren fär en rimlig ersällning för sina insatser.

En särskild komplikation uppstår när patienten tar upp tvä krämpor vid etl

och samma besök. Det kan både för patienten och läkaren vara prakliskt alt behandla dem vid elt tillfälle. Men del lar självfallet längre lid och kräver oftast mer materiel, fler engångsartiklar elc. Men läkaren är förhindrad all en och samma dag ta betalt för mer än en behandling per patient.

Sannolikt har bestämmelsen tillkommit för all förhindra missbruk av systemet. Det skulle vara etl säll att få ut högre ersättning vid elt patientbesök att hävda atl tvä behandlingar hade ulförls. Regeln fär emellertid olyckliga konsekvenser, som är särskill kännbara för pafienler som har längl att resa till läkarmottagningen. Del finns ju möjligheler i systemet atl kontrollera att det inte missbrukas, varför denna regel borde kunna upphävas.

Mol bakgrund av vad som anförts vill jag fråga socialminislern:

Är statsrådet beredd att medverka lill en ändring av de regler som, utöver de grundläggande begränsningar som ligger i Dagmar-syslemd, försvårar privatläkares verksamhet?

1988/89:231 av Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) till justitieministern om utlämnandet av stoft efler avliden person;

En asylsökande kvinna födde ett barn som avled efler förlossningen. Kvinnan ville omedelbart lämna sjukhuset och begärde atl få ta med sig barnet för omhändertagande och begravning enligl egen Irosuppfaltning. Jourhavande läkare, som förvägrade henne delta, har i efierhand försökl utröna om hans handlande var i överensslämmelse med gällande regler.

Bland människor som avlider på sjukhus finns allt fler som tillhör andra trossamfund än svenska kyrkan. Del är av slor vikt all sjukvårdspersonalen lar hänsyn lill olika irosbekännares behov och önskemål. Samfidigt kan det vara förståeligt om l.ex. nalipersonal, som i del anförda fallet, känner tveksamhet inför alt lämna ul den döde lill anhöriga som kan antas sakna kunskap om svensk begravningslagsliftning. Del finns l.ex. irosriklningar som föreskriver begravning inom 24 timmar efler dödsfallet. Andra vill all askan efler den döde skall strös i naturen eller i rinnande vatten.

Enligl uppgifl finns del inga generella lagbestämmelser när del gäller ansvarel för och utlämnandet av stoft efter person avliden på sjukhus. Har justitieministern för avsikl alt ta initiativ lill översyn och erforderlig komplettering av gällande regler?

Prot. 1988/89:107 2 maj 1989

Meddelande om inlerpellalioner

Prot. 1988/89:107 2 maj 1989

Meddelande om inter-peUationer

skall beräknas på de redan befintliga skallerna. Del blir sålunda en skatt som beräknas på en annan skatt.

Hotbilden mol bilismen blir alll mörkare. Alla enskilda förslag kommer sammantaget att fördyra bilåkandd avsevärt.

Enbarl bensinpriset kan snart vara uppe i ca 8 kr. per liter. Till delta skall läggas de olika bilavgifterna.

Bilister i storstadsområdena kan, om alla avgiftshöjningar går igenom, få en åriig ökning av sina bilkostnader med 7 800 kr. eller i genomsnitl 5:20 per mil.

Märkligt nog är del inte någon i ansvarig ställning som, i varje fall offentligt, försökt all la elt samlat grepp om de mänga förslag som förts fram från olika häll.

Till delta kommer långl gångna förslag alt försämra möjlighelen lill reseavdrag. Minsl tre mils arbeisväg och enbarl 6 kr. avdrag per mil nämns. Det betyder att två som bor illa lill med vardera 2,5 mil att köra till arbetet får en meravgifi pä 20 000 kr. Om del förslaget blir verklighel tvingas många säkerligen atl byta arbetsplats eller bostad.

Jag vill med anledning av ovanstående fråga ansvarigt statsråd;

Är slalsrådel beredd att, innan något av de diskuterade förslagen genomförs, ta iniliafiv lill en samlad översyn av konsekvenserna vid en eventuell kraftig ökning av bilisternas kostnader?

Anser statsrådet all bilismen i dag har för låga skaller och avgifter i förhällande lill de koslnader som är förknippade med bilismen?

110

1988/89:233 av Jan Sandberg (m) till kommunikationsministern om verksamheten vid AB Svensk Bilprovning:

AB Svensk Bilprovning (SBP) har i dag monopol pä genomförandet av den obligatoriska bilbesiktningen. Detta har medfört att, såsom brukligt är vid monopolverksamhet, servicen gentemot kunderna är brislfällig.

Nackdelarna med alt SBP har monopol är bl,a, alt

- tillgången lill besiktningsanläggningar är begränsad, inle minst i de glest befolkade delarna av vårt land

- lilen möjlighet för kunderna, bilisterna, atl påverka vid vilken tidpunkt besiktningen genomförs

- långa väntelider

- smärre förändringar av fordonen, exempelvis montering av dragkrok m.m,, medför samma nackdelar som den årliga omfattande besiktningen, eflersom sådana lyper av förändringar kräver godkännande av SBP

Kötiderna hos bilbesiktningen har sedan 1984 uppvisat en klar uppåtgående trend. Under den senasle tiden har problemen förvärrats. Della gäller inte minsl väntetiderna. Nu är väntetiderna sä långa atl SBP i många fall inte hinner besiktiga fordonen inom den lidsram som gäller för alt kostnaden för besiktningen skall bli den lägsla. Under sluiel av besiklningsperioden av etl fordon utlas en tilläggsavgift.

Att det finns stor anledning atl kritisera den nuvarande ordningen och

SBP:s service är bekant för de flesla. Nu senast har även riksrevisionsverkel studerat förhållandena inom området.

I sin revisionsrapport Den slalliga fordonskonlrollen, som utkom i början av detta år, framförs en hel del krilik mot den nuvarande ordningen samt förslag till ålgärder för att lösa problemen. I denna rapport påvisas bl.a. följande;

- väntetiden är lång och har ökal alltmer

- en översyn av lidsrymden mellan besiktningarna är befogad, där bl.a. kravet pä en årlig besiktning i början av bilens ålder ifrågasätts

- beläggningsgraden på de olika stationerna är samtidigt förvånansvärt låg

- det gär att förbätlra servicen och minska väntetiderna genom att avbyråkralisera besiktningssystemet och avskaffa monopolet inom vissa områden.

Moderata samlingspartiet har under en följd av år kritiserat den nuvarande ordningen och framförl krav pä all man skall la borl SBP:s monopol och i övrigl verka för all fler människor får en bältre service till lägre koslnad.

Jag vill med anledning av ovanstående fråga kommunikationsministern:

Anser slalsrådel all den nuvarande servicenivån hos Svensk Bilprovning är bra?

Är statsrådet beredd all ta initiativ i syfte atl förbällra servicen, exempelvis i form av all avveckla SBP:s monopol?

Vilka av de förslag som förs fram i riksrevisionsverkets rapport anser slalsrådel bör genomföras?

1988/89:234 av Börje Hörnlund (c) fill arbdsmarknadsminisiern om behandlingen av förslag av landsbygdsriksdagen:

Den 1-2 april samlades landsbygdsriksdagen i Umeå. Det var en mäkfig politisk manifestation. Över 600 delegater frän alla delar av vårt land enades om nära 300 krav för att ulveckla svensk landsbygd. Kraven gäller behov av ålgärder på en rad områden. Framför alll betonades åtgärder för all främja jordbruk och skogsbruk, lurism och landskapsvård, förbällrade vägar och kommunikationer, likvärdig ulbildning i alla delar av landet, bostadsbyggande i småorterna och en familjepolilik som ger rättvist slöd även till landsbygdsfamiljerna, m.m.

Kraven var i huvudsak ställda till regering och riksdag. Men åtskilliga krav slälldes också lill kommuner, landsting och myndigheter.

Landsbygdsbefolkningen måste nu från politiskt ansvarigt håll fä svar på sina krav. På många områden finns redan förslag i riksdagen. Mänga av förslagen återfinns i cenlerns olika motioner. På andra områden fordras ett vissl nytänkande och en lyhördhet för de framförda kraven.

Regeringen var vid landsbygdsriksdagen representerad genom slatsrädd Thalén. Statsrådet följde emellertid inle själva ärendebehandlingen. Regeringen har efter landsbygdsriksdagen inle givil någon positiv reaklion lill känna i någon enda sakfråga. Vi är övertygade om all alla de som dellog i landsbygdsriksdagen otåhgt väntar på reaktionerna. Kommer förslagen att

Prot. 1988/89:107 2 maj 1989

Meddelande om interpeliationer

111

112

1988/89:235 av Maria Leissner (fp) till slalsrådel Maj-Lis Lööw om prövningen av asylansökningar från lortyrholade flyktingar:

"Tortyren måste ha pågått en längre lid. Sobel har bara varit fängslad och torterad i tre dagar".

Sä uttryckte sig en tjänsteman på invandrarverket om en torterad man frän Bangladesh som fält utvisningsbeslut.

Genom en rad fall har det dokumenterats all såväl invandrarverket som regeringen beslulal om utvisningar av asylsökande, trots all de ulsälls för lorlyr. Detta har även skett i de fall tortyren varil väl dokumenterad.

Utvisningar har även beslutals av invandrarverket och sedermera regeringen i fall där del klarl förelegal risk atl den utvisade utsätts för lorlyr vid återkomsten lill hemlandet. Detta gäller inle minst ell stort anlal utvisningar pä senare tid av kurder lill Turkiet, där det är uppenbart atl de utvisade kurderna riskerar förhör och arrest vid ålerkomslen, och där del är klart fastställt att tortyr vid polisförhör är regel ulom i myckel sällsynta fall.

Kosovo-albaner, libaneser, chilenare, kurder, rnedborgare i Bangladesh -från alla dessa nalionalileler finns exempel pä asylsökande med dokumenterad lorlyr, som trots delta vägrats uppehållstillstånd i Sverige.

Regeringen och invandrarverket har ulvecklal en praxis som förefaller slä i motsatsställning till FN:s konvention mol lorlyr. Där sägs all en person inle får utvisas lill en stal i vilken "del finns grundad anledning atl tro all han skulle riskera alt utsättas för tortyr" (artikel 3 i konventionen).

När Sverige godkände konventionen sades i proposition 1985/86:17: "Åtagandena i artikel 3 är i svensk räll uppfyllda genom reglerna om asylräll i §§ 3 och 6 i ullänningslagen som hindrar att ulvisning sker i de fall man vid prövning av elt konkrel fall finner all del föreligger fara för alt en person skall utsättas för tortyr, om han utvisas".

Jag vill därför fråga invandrarminislern:

1. Är invandrarministern beredd all upprepa uttalandena frän proposition 1985/86 om all en person som riskerar alt utsättas för lorlyr inle skall ulvisas?

2. Anser invandrarministern alt regeringen till fullo följer åtagandena i lorlyrkonvenlionen i sin prakliska politik?

3. Finns del några undantag frän huvudregeln atl bevilja uppehållstillstånd för personer som riskerar lorlyr och vilka är dessa i sä fall?

4. Anser invandrarministern atl dokumenterad lorlyr i hemlandd, under i princip oförändrade polifiska förhållanden, inle innebär grundad anledning alt tro alt den asylsökande ulsälls för lorlyr igen vid hemkomslen?

15 § Meddelande om frågor

Meddelades all följande frågor framslällls

den 2 maj

1988/89:618 av Gudrun Schyman (vpk) till utrikesministern om efterforskningarna av viss promemoria i Boforsmålet:

Enligl uppgifter i tidningen PAX har åklagaren i Boforsmåld i brev lill ulrikesminislern eflerfrågal en rad handlingar frän UD och KMI. Polisen har funnil hänvisningar som exempelvis "se separal PM" i KMLs dagbok, men inle funnil själva PM:el. Utrikesministerns svar lill åklagaren har varit atl man ej kunnat finna de efterfrågade handlingarna.

Jag vill fråga utrikesministern:

Har utrikesministern någon förklaring till var ovan nämnda handling kan befinna sig?

1988/89:619 av Gunilla André (c) till juslifieminislern om förundersökningarna vid väldtäktsbrott:

Samiidigi som anlalel anmälda våldläkter ökar minskar antalet fällande domar. Det framgår, enligl massmedia, av statistiska centralbyråns brolls-slaiislik. Många gånger lägger åklagaren ner ett mål på grund av bristande bevisning.

Detta är myckel oroande och kan leda lill atl kvinnor inle anmäler sexuella övergrepp.

Med anledning härav vill jag fråga justitieministern:

Vilka initiativ är regeringen beredd atl vidta för all skapa bällre möjlighel atl genomföra allsidiga förundersökningar vid väldläklsbrott?

Prot, 1988/89:107 2 maj 1989

Meddelande om frågor

1988/89:620 av Bengt Harding Olson (fp) lill justitieministern om lagrådsyttrandena i propositionsärenden:

En förutsällning för all lagrådets synpunkter vid behandlingen av propositioner skall kunna tillmätas den vikt de förtjänar är självfallet all lagrådets yttrande uppfattas och refereras på ett korrekt sätt av det föredragande staisrädd. Sä har inle skell i ett nyligen behandlal ärende, proposilionen angående högsta domstolen och rättsbildningen (prop, 1988,/89:78), Lagrådet har efter del all del har läst proposilionen känl sig föranlåtet alt inkomma med en särskild skrivelse lill juslitieulskottel, där lagrådet skriver: "prolokollel innehåller ultolkningar av vad lagrådsyllrandel i ärendel innebär, vilka ultolkningar lagrådet alls inte vill kännas vid". Lagrådet vidtar därefler den unika älgärden atl rälla justitieministerns referat av vad lagrådet har avsell.

113

Förteckning över talare Prot.

(Siffrorna avsersida i protokollet) 1988/89:107

Tisdagen den 2 maj

Talmannen 87

Förste vice talmannen 81

Tredje vice lalmannen 41

Andersson, Elving (c) 94

Andersson, Marianne (c) 47

Andersson, Slen, i Malmö (m) 29, 31

Backlund, Rune (c) 9, 21

Björk, Ingvar (s) 102

Björnemalm, Maud (s) 17, 25, 28

Bohlin, Görel (m) 55, 75, 79

Chrisopoulos, Alexander (vpk) 11, 23, 26, 30

Claesson, Viola (vpk) 37, 38, 63, 74, 79, 84, 87

Ekholm, Berndt (s) 34, 38, 39

Eliasson, Slina (c) 48, 92

Ericsson, Kjell (c) 41, 89

Finnkvisl, Bo (s) 43

Franzén, Ivar (c) 43

Grönvall, Nic (m) 46

Guslafsson, Nils-Olof (s) 94

Hagberg, Lars-Ove (vpk) 39

Hasselström Nyvall, Ingrid (fp) 103, 105

Israelsson, Karin (c) 82

Johansson, Rune (s) 63

Jönsson, Anila (s) 104, 106

Länder. Jari (s) 98, 100. 101

Leissner, Maria (fp) 6, 22, 27

Lindblad, Gullan (m) 4, 24, 27

Nilson. Rolf L (vpk) 95, 99

Nilsson, Lennart (s) 83, 86, 88

Oitosson, Roy (mp) 67, 76, 80, 85, 88, 96, 100, 104, 105

Pettersson, Christina (s) 90, 91

Pohanka, Ragnhild (mp) 14, 25, 28, 30, 45

Samuelson, Björn (vpk) 44

Sandberg, Barbro (fp) 101

Skårvik, Kenlh (fp) 58, 77

Thorén, Rune (c) 37, 39, 47

Wohlin-Andersson, Anna (c) 59, 63, 75, 78, 91. 92, 104

Öslrand, Olle (s) 70, 77, 81

115