Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 23 febmari 1989.

På regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Odd Engström

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen lämnas förslag om anslag till riksgäldskontoret för budgetåret 1989/90. Vidare föreslås vissa lagändringar som föranleds av att riksgäldskontoret den 1 juli 1989 blir en myndighet under regeringen i stället för som tidigare en myndighet under riksdagen.

1 Riksdagen 1988/89. 1 saml Nr 97

Rättelse: S. 5 rad 4 står: 7 och Rättat till: 7, och

1 Förslag till Prop. 1988/89:97

Lag om ändring i lagen (1979:749) om Stockholms fondbörs

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1979:749) om Stockholms fondbörs skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5§'
Börsslyrelsen skall bestå av elva Börsslyrelsen skall bestå av elva
ledamöter. Ordförande, vice ordfö- ledamöter. Ordförande, vice ordfö
rande och Jyra andra ledamöter ul- rande och fem andra ledamöter ut
ses av regeringen. I övrigt utses ge- ses av regeringen. I övrigt utses ge
nom val en ledamot av fullmäktige i nom val en ledamot av Svenska
riksbanken och fullmäktige i riks- handelskammarförbundet, en leda-
gäldskontoret samfällt, en ledamot mot av Sveriges industriförbund
av Svenska handelskammarförbun- och två ledamöter av medlemmar-
del, en ledamot av Sveriges indu- na av fondbörsen. För varje leda-
striförbund samt två ledamöter av mot skall finnas en suppleant som
medlemmarna av fondbörsen. För utses i samma ordning som leda-
varje ledamot skall finnas en supp- möten,
leant som utses i samma ordning
som ledamoten.

Sker ej val enligt första stycket, utser regeringen ledamot och suppleant som skulle ha utsetts genom sådant val.

Börsstyrelsens ledamöter och suppleanter för dem utses för tre kalenderår. Avgår någon i förtid, utses efterträdare för återstående lid.

Regeringen bestämmer arvoden för ledamöter och suppleanter.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

Senaste lydelse 1984:439.

2 Förslag till Prop. 1988/89:97

Lag om ändringi lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar

Härigenom föreskrivs att 2, 4 och 13 §§ lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Kassan förvaltas av en styrelse med säte i Stockholm. Styrelsen består av tio ledamöter.

Regeringen utser två ledamöter Regeringen utser tre ledamöter
och tvä suppleanter för dem för tre och tre suppleanter för dem för tre
är. Fullmäktige i riksgäldskontoret år. Regeringen förordnar en av des
utser en ledamot och suppleant för sa ledamöter att vara ordförande
honom likaledes för tre år. och en att vara vice ordförande.

Sex ledamöter samt sex personliga suppleanter för dem väljs på ordinarie ombudsstämma. Av dessa väljs två ledamöter och deras suppleanter varje är för en tid av tre år. Val av ledamot eller suppleant sker för tiden till och med den ordinarie ombudsstämma som hälls under tredje året efter det år då valet förrättades.

Verkställande direktören är ledamot i styrelsen. Hans stäUföreträdare är suppleant.

Avgår vald ledamot eller suppleant före utgången av den tid för vilken han är vald, väljs ny ledamot eller suppleant för återstående tid vid nästa ordinarie ombudsstämma.

Regeringen förordnar en av de av Regeringen bestämmer arvoden regeringen utsedda ledamöterna att till de av regeringen utsedda ledavara styrelsens ordförande. Den av möterna. riksgäldsfullmäktige utsedde ledamoten är styrelsens vice ordförande.

Regeringen bestämmer arvoden till de av regeringen och av riksgäldsfullmäktige utsedda ledamöterna.

Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter finns i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.

För revision av styrelsens förvalt- För revision av styrelsens förvalt
ning och kassans räkenskaper utses ning oeh kassans räkenskaper utses
ärligen fyra revisorer. Av dessa ut- årligen fyra revisorer. Av dessa ut
ses en, som skall vara revisionens ses en av regeringen, en, som skall
ordförande, av bankinspektionen, vara revisionens ordförande, av
en av riksgäldsfullmäktige och två bankinspektionen och tvä pä ordi-
på ordinarie ombudsstämma. I narie ombudsstämma. I samma
samma ordning utses lika antal per- ordning utses lika antal personliga

' Lagen omtryckt 1983:578. Senaste lydelse 1987:1256. ' Senaste lydelse 1987:802.

Verkställande direktör eller annan tjänsteman hos stadshypoteksför-ening eller av kassastyrelsen utsedd ledamot av föreningsstyrelse får ej vara revisor eller suppleant. Ej heller fär den vara revisor eller suppleant som är tjänsteman hos kassan eller annars intager en underordnad eller beroende ställning till styrelseledamot eller verkställande direktör eller tiU sådan tjänsteman hos kassan åt vilken uppdragits att ombesörja bokföringen eller medelsförvaltningen eller kontrollen däröver. Ej heller får den vara revisor som är eller varit gift med eller sambo till sådan styrelseledamot eller tjänsteman som avses i detta stycke eller den som med honom är i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag eller är syskon eller är i del svägerlag, alt den ene äreller varit gift med den andres syskon.

13 r

Lydelse enligt prop. 1988/89:104 Föreslagen lydelse

3 Förslag till Prop. 1988/89:97

Lag om ändring i lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om landshypoteksföreningar

Härigenom föreskrivs a« 3, 7, 12, 13, 17 och 27 §§ lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om landshypoteksföreningar' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §2

Banken förvaltas av en styrelse med säte i Stockholm. Styrelsen består av sex ledamöter.

Regeringen utser en ledamot oeh Regeringen utser två ledamöter

en suppleant för honom för tre år. och två suppleanter för dem för tre

Fullmäktige i riksgäldskontoret ut- år. Regeringen förordnar en av des-

ser en ledamot och suppleant för ho- sa ledamöter att vara ordförande

nom likaledes för tre år. och en att vara vice ordförande.

Tre ledamöter och tre suppleanter för dem väljes på ordinarie delägar-sammankomst. Av dessa väljes en ledamot och suppleant för honom varje år för en tid av tre år. Val av ledamot eUer suppleant sker för tiden tiU och med den ordinarie delägarsammankomst som hålles under tredje året efter det är då valet förrättades.

De fem ledamöter som utsetts enligt andra och tredje styckena utser verkställande direktör. Denne ingår som ledamot i styrelsen.

Den av regeringen utsedde ledamoten är styrelsens ordförande och den av riksgäldsfullmäktige utsedde ledamoten är vice ordförande.

Avgår ledamot eller suppleant, som valts på delägarsammankomst, före utgången av den tid för vilken han är vald, väljes ny ledamot eller suppleant för återstående tid vid nästa ordinarie delägarsammankomst.

Regeringen bestämmer arvoden Regeringen bestämmer arvoden till de av regeringen och riksgälds- till de av regeringen utsedda leda-fullmäktige utsedda ledamötema. möterna.

Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter finns i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.

7§ För revision av styrelsens förvaltning och bankens räkenskaper utses årligen fem revisorer.

Fullmäktige i riksgäldskontoret Regeringen utser en revisor, som

utser en revisor, som skall vara skall vara revisionens ordförande,

revisionens ordförande, och supp- och suppleant för honom. Bankin-

leant för honom. Bankinspektionen spektionen utser en revisor jämte

utser en revisor jämte suppleant för suppleant för honom. Övriga revi-

honom.Övriga revisorer jämte sup- sorer järate suppleanter för dem

pleanter för dem väljs på ordinarie väljes på ordinarie delägarsamman-

delägarsammankomst. komst.

Av de på delägarsammankomst Av de på delägarsammankomst

' Lagen omtryckt 1983:588.

-Senaste lydelse 1987:1257. 5

Bankens styrelseledamöter och revisorer bör vara närvarande vid sammankomst. De har rätt att dellaga i beslut utom i frågor som angår ansvarsfrihet för styrelsen, val av styrelseledamöter och revisorer jämte suppleanter samt arvoden för styrelseledamöter och revisorer.

Bankens styrelseledamöter och revisorer bör vara närvarande vid sammankomst. De har rätt all deltaga i beslut utom i frågor som angår ansvarsfrihet för styrelsen, val av styrelseledamöter och revisorer jämte suppleanter samt arvoden för styrelseledamöter och revisorer. / val som nu nämnts får ej heller riks-gäldsJuUmäktiges ombud deltaga.

Beslut fattas genom omröstning efter huvudtal med enkel röstövervikt. Vid lika röstetal gäller den mening som sammankomstens ordförande biträder. Val avgöres dock vid lika rösietal genom lottning.

Fråga om stöd enligt denna lag prövas av partibidragsnämnden. Nämnden består av ordförande och två andra ledamöter. Ledamöterna, som ska inneha eller ha innehaft ordinarie tjänst som domare, utses av riksgäldsfullmäktige för sex år.

Som partibidragsnämndens beslut gäller den mening varom flertalet ledamöter förenar sig eller, vid lika rösietal, ordförandens mening. Mol nämndens beslut får talan icke JÖras.

Fräga om stöd enligt denna lag Iprövas av partibidragsnämnden. JNämnden består av ordförande och två andra ledamöter. Ledamöterna, som ska inneha eller ha innehaft ordinarie tjänst som domare, utses äv riksdagens JÖrvaUningsstyrdse för sex år.

Om det Jramkommer skiljaktiga \meningar vid en överläggning i par-Itibidragsnämnden tillämpas föreskrifterna i 16 kap. rättegångsbaf ken om omröstning i tvistemål. Nämndens beslut får inte överkla-\gas.

Ansökan om stöd enligt denna lag görs skriftligen varje är hos riksgäldskontoret. Ansökan bör göras före utgången av oktober.

Partistöd och kanslistöd betalas såvitt möjligt ut samtidigt. Utbetalningarna görs av riksgäldskontoret kvartalsvis med en fjärdedel varje gång. Första utbetalningen görs inom en månad efter det att ansökan har gjorts. Utbetalningarna sker till respektive partis riksorganisation. På begäran av partiet kan dock kanslistödet eller del därav betalas till riksdagsgruppens kansli.

Ansökan om stöd enligt denna Ilag görs skriftligen varje år hos par-itibidragsnämnden. Ansökan bör göras före utgången av oktober.

Partistöd och kanslistöd betalas !såvitt möjligt ut samtidigt. Utbetal-Iningarna görs av riksdagensförvall-\ningskontor kvartalsvis med en fjärdedel varje gång. Första utbetalningen görs inom en månad efter det att ansökan har gjorts. Utbetalningarna sker till respektive partis riksorganisation. På begäran av partiet kan dock kanslistödet eller del därav betalas lill riksdagsgruppens kansli.

gångsfordran på grund av check.

Sådant förordnande må avse antingen hela riket eller ock viss del av riket, såvitt angår åtgärd som där skall vidtagas.

Nuvarande lydelse

Vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, äger Konungen, efter hörande av fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret, meddela förordnande om utsträckning av tiden för uppvisande av växel och upptagande av protest till bevarande av växelfordran samt för uppvisande av check och förelagande av annan åtgärd till bevarande av åter-

Föreslagen lydelse

Vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, äger regeringen, efter hörande av fullmäktige i riksbanken, meddela förordnande om utsträckning av tiden för uppvisande av växel och upptagande av protest till bevarande av växelfordran samt för uppvisande av check och företagande av annan åtgärd till bevarande av återgångsfordran på gmnd av check.

1 §

Nuvarande lydelse

Befinner sig Sverige i krig eller krigsfara eller råda här eljest utomordentliga, av krig föranledda förhållanden eller vidtages i utlandet åtgärd, varigenom betalning till borgenär i Sverige hindras eller synnerligen försvåras, äger Konungen. när riksdagen ej är samlad, efter hörande av fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontorei meddela förordnande, för viss tid eller tills vidare, om anstånd med betalning av gäld, om särskilda inskränkingar i borgenärs rätt att utsöka sin fordran, att söka all gäldenärens egendom avträdes till konkurs och alt i övrigt göra gällande rättsliga verkningar av dröjsmål i avseende å betalningen, om uppskov med försäljning av utmätt eller konkursbo tillhörig egendom, eller om förbud för borgenär atl genom försäljning eller annorledes skaffa sig betalning ur lös pant. Förordnande som nu sagts må ej gälla längre än lill dess trettio dagar förflutit från det nästa riksdag sammanträtt.

Prövas under tid, då riksdagen är samlad, förhållande vara för handen som avses i första stycket, äger Konungen med riksdagens samtycke meddela förordnande som där sägs. Finnes under sådan tid oundgängligen nödigt att förordnande genast meddelas, må Konungen utfärda förordnandet efter hörande av fullmäktige i riksbanken och I riksgäldskontoret, dock ej för längre lid än trettio dagar.

Föreslagen lydelse

Befinner sig Sverige i krig eller krigsfara eller råda här eljeis utomordentliga, av krig föranledda förhållanden eller vidtages i utlandet åtgärd, varigenom betalning till borgenär i Sverige hindras eller sy-nerligen försvåras, äger regeringen när riksdagen ej är samlad, efter hörande av fullmäktige i riksbanken meddela förordnande, för viss lid eller tills vidare, om anstånd med betalning av gäld, om särskilda inskränkningar i borgenärs rätt att utsöka sin fordran, att söka att gäldenärens egendom avträdes till konkurs och att i övrigt göra gällande rättsliga verkningar av dröjsmål i avseende å betalningen, om uppskov med försäljning av utmätt eller konkursbo tillhörig egendom, eller om förbud för borgenär all genom försäljning eller annorledes skaffa sig betalning ur lös pant. Förordnande som nu sagts må ej gälla längre än till dess trettio dagar förflutit från det nästa riksdag sammanträtt.

Prövas under tid, då riksdagen är samlad, förhållanden vara för handen som avses i första stycket, äger regeringen med riksdagens samtycke meddela förordnande som där sägs. Finnes under sådan tid oundgängligen nödigt all förordnande genast meddelas, må regeringen utfärda förordnandet efler hörande av fullmäktige i riksbanken, dock ej för längre lid än trettio dagar.

Nuvarande lydelse

riksdagen, äger Konungen, såframt ej riksdagen annorledes beslutat, efler hörande av fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret föreskriva, att förordnandet skall helt eller delvis erhålla förlängd giltighet eller utsträckas att gälla senare förfallande gäld. Finnes förordnandet böra utsträckas på annat sätt skall vad i 1 § för varje särskilt fall stadgas lända till efterrättelse.

Föreslagen lydelse

riksdagen, äger regeringen såframt ej riksdagen annorledes beslutat, efler hörande av fullmäktige i riksbanken föreskriva, att förordnandet skall helt eller delvis erhålla förlängd giltighet eller utsträckas att gälla senare förfallande gäld. Finnes förordnandet böra utsträckas pä annal sätt skall vad i I § för varje särskilt fall stadgas lända till efterrättelse.

Prop.1988/89:97

Nuvarande lydelse

Befinner sig riket i krig, äger Konungen, efter hörande där så är möjligt av fullmäktige i riksbanken och fuUmäktige i riksgäldskontoret, i fråga om riksbankens sedelutgivning och bankrörelse samt offentliggörande av riksbankens räkenskaper meddela av förhållandena påkallade bestämmelser att gälla i stället för var i.5-M 16, 17, 21, 24 och 27§§ lagen den 30 juni 1934 (nr 437) för Sveriges riksbank samt i annan lag därulinnan finnes stadgat.

Vid krigsfara, vari riket befinner sig, så ock eljest under utomordentliga förhållanden, föranledda av krig eller krigsfara, vari riket befunnit sig, äger Konungen, på framställning av fullmäktige i riksbanken och efter hörande av fullmäktige i riksgäldskontorei, meddela bestämmelser som i första stycket avses.

2§

Föreslagen lydelse

Befinner sig riket i krig, äger regeringen, efter hörande där så är möjligt av fullmäktige i riksbanken, i fråga om riksbankens sedel- och wjnrutgivning och bankrörelse samt offentliggörande av riksbankens räkenskaper meddela av förhållandena påkallade bestämmelser atl gälla i stället för vad i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank samt i annan lag därulinnan finnes stadgat.

Vid krigsfara, vari riket befinner sig, så ock eljest under utomordentliga förhållanden, föranledda av krig eller krigsfara, vari riket befunnit sig, äger regeringen på framställning av fullmäktige i riksbanken, meddela bestämmelser som i första stycket avses.

8 Förslag till Prop. 1988/89:97

Lag om ändring i lagen (1983:1061) med instruktion för riksdagens förvaltningskontor.

Härigenom föreskrivs att 2 och 3 §§ lagen (1983:1061) med.instruktion för riksdagens förvaltningskontor skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§'

Förvaltningskontoret skall,.om inte annat är särskilt stadgal,

1. svara för frågor om förhandlingar som rör förhåUandet mellan arbets
givare och arbetstagare såvitt gäller riksdagen och dess myndigheter samt
företräda riksdagen och dess myndigheter som arbetsgivare i arbetstvister
rörande kollektivavtal som har slutils av förvaltningskontoret,

2. svara för riksdagens personalärenden,

3. meddela föreskrifter och råd såvitt gäller riksdagen och dess myndigheter i frågor som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare eller som behövs för tillämpningen av kollektivavtal som förvaltningskontoret har slutit,

4. handlägga frågor om inrättande och indragning av tjänster vid riksdagen,

5. handlägga frågor om arvoden och ersättningar till riksdagens ledamöter samt frågor angående pensioner och andra förmåner till ledamöterna och deras efterlevande,

6. svara för frågor om löner och 6. svara för frågor om löner och ersättningar till arbetstagare hos ersättnignar liU arbetstagare hos riksdagen och dess myndigheter riksdagen och dess myndigheter utom riksbanken och riksgäldskon- utom riksbanken samt frågor angå-loret samt frågor angående pen- ende pensioner och andra förmåner sioner och andra förmåner till des- till dessa arbetstagare och deras ef-sa arbetstagare och deras efterle- terlevande.

vande.

Del åligger förvaltningskontoret att verka för en ändamålsenlig personal- och lönepolitik inom riksdagen och dess myndigheter och därvid beakta förhållandena på arbetsmarknaden i övrigt.

Förvaltningskontoret skall bereda varje riksdagens myndighet tillfälle att framföra sina synpunkter på förhandlingsfrågor som direkt berör myndigheten.

Förvaltningskontoret får överlämna lill en riksdagens myndighet att handlägga avlalsfråga som ankommer på kontoret.

Förvaltningskontoret får, utom   Förvaltningskontoret får, utom
såvitt avser riksbanken och riks- såvitt avser riksbanken, föreskriva
gäldskontoret, föreskriva eller för    eller för särskilt fall besluta att en-
särskilt fall besluta att endast den dast den som är svensk medborgare
som är svensk medborgare fär inne-          får inneha eller utöva tjänst vid
ha eller utöva tjänst vid riksdagen   riksdagen eller dess myndigheter,
eller dess myndigheter.

' Senaste lydelse 1985:1070. 12

Förvaltningskontoret skall

1. på grundval av egna beräkningar samt inkomna anslagsframställningar uppgöra förslag till anslag på statsbudgeten under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m.m. / den mån uppgiften intefuU-görs av riksgäldskontorei,

2. meddela för riksdagen och dess myndigheter utom riksbanken gemensamma budget- och redovisningsföreskrifter saml föreskrifter för utnyttjande av medel som har anslagits för riksdagsförvaltningen utom riksbanken och riksgäldskontoret.

3§

Förvaltningskontoret skall

1. pä grundval av egna beräkningar samt inkomna anslagsframställningar uppgöra förslag till anslag på statsbudgeten under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m.m.,

9 Förslag till Prop. 1988/89:97

Lag om ändring i lagen (1988:1387) om statens upplåning

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen om statens upplåning skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§
Län som har tagits upp av staten Län som har tagits upp av staten

förvallas av regeringen eller efler enUgt I § förvaltas av regeringen el-
regeringens bemyndigande av riks- ler, efter regeringens bemyndigan-
gäldskonloret. de, av riksgäldskontorei.

Denna lag träder i kraft den I juli 1989.

Finansdepartementet Prop. 1988/89:97

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 februari 1989

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G.Andersson, Lönnqvist, Thalén, Nordberg, Engström, Freivalds, Wallström, Lööw, Persson.

Föredragande: statsrådet Engström

Proposition om anslag till riksgäldskontoret 1 Inledning

Riksdagen har beslutat atl riksgäldskontoret fr. o. m. den 1 juli 1989 skall vara en myndighet under regeringen (prop. 1986/87:143, KU 1987/88:1 och l988/89:FiU4, rskr. 30). En organisationskommitté (Fi 1988:04) har fåU i uppdrag att se över riksgäldskontorels framtida organisation och arbetsuppgifter. Kommitlén har delat upp arbetet i två delar. De frågor som kommitlén har bedömt måste lösas före den 1 juli 1989 har redovisats i delbetänkandet (SOU 1988:59) Riksgäldskontoret — från riksdagens verk till regeringens myndighet.

I ett kommande slutbetänkande skall kommitlén behandla mer långsiktiga frågor och principiella överväganden om riksgäldskontorels verksamhet och organisation.

En sammanfattning av kommitténs delbetänkande bör fogas lill protokollet i detta ärende som bilaga 1. Som bilaga 2 bör fogas en förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av remissyttrandena.

Jag tar i denna proposition upp de frågor som bör behandlas inför det ändrade huvudmannaskapet den 1 juli 1989. Dessa frågor är riksgäldskontorels anslag för budgetåret 1989/90 samt vissa författningsändringar som är en följd av det ändrade huvudmannaskapet. I anslutning lill frågan om anslag för budgetåret 1989/90 lämnas en redogörelse för sammansättningen av kontorets styrelse m.m.

Anslag (i tusental kronor)

1. Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och låneförvaltning, förslagsanslag

2. Riksgälds-kontoret: Förvaltningskostnader, förslagsanslag

3. Riksgäldskontoret:

Garantiverksamhet, förslagsanslag

4. Riksgälds-
kontoret:

Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

5. Riksgälds
kontoret:
Systemutveck
ling m. m.,
reservationsanslag

Utfall Budget Förslag

1987/88 1988/89 1989/90

778863 905420 936142

43466 44918 51745

(-83956)

(-4571)

7637

3 100

6995'

' Varav 4445 begärt pä tilläggsbudget 1 för budgetåret 1988/89

Den fortsatta framställningen följer del föreslagna anslagssystemet; se vidare skälen för mitt förslag. Uppgifterna för de tidigare åren har räknats om för all bli helt jämförbara med anslagsframställan för budgetåret 1989/90.

Jämfört med tidigare år har anslaget Räntor på statsskulden renodlats. Provisionskostnader, kreditavgifter och vissa andra kostnader som tidigare redovisades under anslaget Räntor pä statsskulden har i förslaget förts över till VII huvudtiteln och redovisas där under anslaget Kostnader för upplåning och låneförvaltning. I samband med vårens kompletteringsproposition återkommer jag med en beräkning av anslaget Räntor på statsskulden. Hänsyn kommer då alt tas lill att vissa kostnader överförts till VII huvudtiteln.

Utgifterna och inkomsterna under anslaget Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och låneförvaltning har tidigare redovisats på tre anslag, nämligen Räntor på statsskulden. Riksgäldskontoret: Vissa kostnader vid emission av statslån m.m. saml till mindre del på anslaget Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader.

Anslaget Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet har i hittiUsvarande an- Prop. 1988/89:97 slagsstruktur sin motsvarighet i två anslag, nämligen under sjunde huvudtiteln: Täckande av förluster lill följd av vissa statliga garantier och under tolfte huvudtiteln: Förlusttäckning till följd av statliga garantier till svensk varvsindustri och beställare av fartyg. Dessa två anslag ersätts sålunda av det nya anslaget Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet.

Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.

Remissinstanserna: Förslagen tillstyrks eller lämnas i huvudsak utan erinran.

Statskontoret anser dock inte att föreslagen funktion för strategisk planering bör inrättas nu. Ett eventuellt resurstillskott bör i stället avsättas som utrednings- och utvecklingsresurs till riksgäldsdirektörens förfogande. Statskontoret ifrågasätter också att ADB-frågorna genom ett särskilt anslag behandlas som avskilda frän verksamhetsfrågorna.

Riksrevisionsverket framför vissa synpunkter av teknisk karaktär.

Skälen for mitt förslag: Riksgäldskontorets huvuduppgift skall som tidigare vara att ta upp och förvalta län för staten. De belopp riksgäldskontoret skall låna upp och förvalta är mycket omfattande. Detta ställer stora krav på effektivitet och säkerhet i kontorets verksamhet. Enligt mitt förslag delas anslaget upp i fyra förslagsanslag, vilka fördelas pä räntor på statsskulden, kostnader för upplåning och låneförvaltning, garantiverksamhet samt uppdragsverksamhet. Anslaget för kontorets förvaltningskostnader bör under första året ges i form av förslagsanslag och därefter som ramanslag. Härtill kommer ett reservationsanslag för systemutveckling m. m. Förslaget ansluter sig till pågående reformarbete med statens anslagssystem genom användningen av ramanslag för förvaltningskostnader. Anslagssyslemet är också utvecklingsbart mot ett system med målstyrning och resultatansvar för verksamhetens olika delar.

Närmare om anslagen m.m.

Förslaget har utformats utan hänsyn till de framtida förändringar som kan aktualiseras när kommittén lämnat sitt slutbetänkande.

Statens nettouppläning för budgetåret 1989/90 har i november 1988 beräknats till 25 miljarder kr. varav 15 miljarder avser riksgäldskontorets kreditgivning vid sidan av budgeten. Statens refinansieringsbehov på den inhemska marknaden beräknas till 153 miljarder kr.

Liksom tidigare gäller som norm att staten inte skall nettolåna i utlandet. Den långfristiga bmttoupplåningen i utlandet har riksgäldskontorei beräknat till 17 miljarder kr.

Riksgäldskontorets verksamhet på garantiomrädet antas fortsätta efter samma linjer som hittills.

Riksgäldskontorets uppdragsverksamhet omfattar för närvarande kreditgivning vid sidan av budgeten till vissa afTärsverk m.fl. Kreditgivningen har ökat från ca 3 miljarder kr. budgetåret 1987/88 till ca 7 miljarder kr. för budgetåret 1988/89. Kreditgivningen beräknas öka till ca 15 miljarder under budgetåret 1989/90. Ökningen beror framför allt på att nya låntagare t.ex. statens vattenfallsverk, affärsverket FFV, centrala studiestödsnämnden och banverket kommer lill.

2 Riksdagen 1988/89. I saml. Nr 97

Rällelser: S. 17 rad 3 Står: kostnader Rättat till: förluster Rad 5 Ny mening tillkommit Rad 22 Står: förvaltningsanslag Rällal till: förslagsanslag s. 18 rad 22 — 25 utgår S. 20 rad 5 och 6 nedifrån Står: delägarstämman Rättat till: ombudsstämman S. 26 Ny Hemställan.

Räntor på statsskulden uppskattades i budgetpropositionen 1988 till 58 Prop. 1988/89:97 miljarder kr. Av naturliga skäl är det svårt att nu ange någon säker beräkning av räntorna. För närvarande gäller att riksgäldskontoret successivt redovisar sådana beräkningar till finansdepartementet och alt regeringen lämnar ett slutligt förslag till anslagsberäkning i kompletteringspropositionen. Avsikten är att det skall göras på samma sätt också i fortsättningen.

Det nya anslaget kostnader för upplåning och låneförvaltning avser volymberoende utgifter, huvudsakligen ersättningar för externa tjänster i samband med emissioner och låneförvaltning. En av de förutsättningar som ligger till gmnd för förslaget är att tre premieobligationslån kommer alt emitteras under budgetåret 1989/90. Förslaget innebär ett anslag om totalt ca 936 milj. kr., fördelat enligt följande:

— Upplåning inom landet: ca 450 milj. kr.

— Inhemsk låneförvaltning: ca 235 milj. kr.

— Utlandsupplåning: ca 251 milj. kr.

Del föreslagna anslaget förvaltningskostnader avser basresurserna för verksamheten. Förslaget innebär ett anslag om totalt 51745 tkr. Efter omföring av vissa kostnader till anslaget Kostnader för upplåning och låneförvaltning och Garantigivning och justering av anslaget med hänsyn till en minskning av revisionsenheten blir basen för pris- och löneomräkning 44 714 tkr.

Pris- och löneomräkningen uppgår till 4252 tkr.

För administrationen av det beslutade ungdomsbosparandet har 400 tkr. tagils upp under posten lönekostnader. Vidare föreslås insatser om sammanlagt 958 tkr. för återbemanning av den samhäUsekonomiska gruppen och för viss utökning av tillfäUig personal inom kontoret.

För personalutveckling och representation har beräknats 1 000 tkr. resp. 200 tkr., vilket innebären ökning med 514 tkr. resp. 157 tkr.

Återbesättandet av den samhällsekonomiska gmppen för att stärka riksgäldskontorets långsiktiga planeringsfunktioner är en kompensation för att lönemedel tor dessa tjänster av kontoret har utnyttjats för extraordinära insatser inom ekonomi- och uppläningsenheterna. Statskontoret har ifrågasatt om inte ett eventuellt resurstillskott för en återbemanning av den samhällsekonomiska gruppen, i avvaktan pä resultatet av den översyn av riksgäldskontorets organisation som statskontoret utför pä uppdrag av kommittén, i stället borde avsättas som utrednings- och utvecklingsresurs till riksgäldsdirektörens förfogande. De föreslagna åtgärderna har av kommittén bedöms vara mycket angelägna. Jag delar kommitténs bedömning. Åtgärderna bör öka effektiviteten i skuldförvaltningen. Ålerbemanningen av den samhällsekonomiska gruppen utgör inte något hinder för en senare omorganisation och föregriper inte heller statskontorets utredning.

Anslaget till garantiverksamhet avser alla typer av garantier inom ramen för riksgäldskontorets garantiverksamhet. Enligt förslaget las anslaget upp med ett formellt belopp.

Infriade garantier är den dominerade posten på utgiftssidan i budgeten
och har här beräknats lill 50 milj. kr. På inkomstsidan i budgeten ingår
återvunna garantier, här beräknade till 10 milj. kr. och garantiavgifter, här 18

beräknade till 110 milj. kr. Budgetkalkylen innebär således för budgetåret Prop. 1988/89:97 1989/90 ett inkomstöverskott med 70 milj. kr.

Anslaget till uppdragsverksamhet avser för närvarande enbart krediter till affärsverk m.fl. Anslaget skall enligt förslaget tas upp med ett formellt belopp och någon budget redovisas inte här. Liksom tidigare kommer verksamheten att lämna överskott.

Anslaget till systemutveckling m.m.avser alla utgifter, utom löner, för drift av ADB-system på egen dator och tekniskt underhåll av egen datomt-rustning. Dessutom ingår kostnader för vissa utredningar som inte är direkt knutna till ADB-verksamheten, t.ex. konsultstudier avseende det administrativa genomförandet av statsupplåningen. Preliminärt har kommittén i betänkanden föreslagit ett anslag om ca 6,4 milj. kr. Kommittén har därefter i en komplettering till belänkandet anfört att reservationsanslaget för ADB-verksamheten bör ökas med 1,2 milj. kr. för systemutvecklingskostnader beträffande vinstkontrollsystemtet för premieobligationer och med 3,3 milj. kr. för maskininvesteringar. Beträffande vinstkontrollsystemet anför kommittén att det är nödvändigt att en översyn kommer till stånd omedelbart.

Statskontoret har ifrågasatt det lämpliga i att ADB-frågorna behandlas som avskilda från verksamhetsfrågorna. Statskontoret föreslär dock inte något alternativ utan framhåller att det föreslagna anslagssystemet skapar förutsättningar för att i ett senare skede åstadkomma en förändring.

Den av kommittén föreslagna ytterligare ökningen av anslaget med 3,3 milj. kr. kräver ytterligare beredning. Jag tar således inte upp den frågan i delta sammanhang.

Beträffande riksgäldskontorets organisation vill jag lämna följande redogörelse.

Kontoret skall ledas av en styrelse med högst åtta ledamöter. Chef för kontoret blir en riksgäldsdirektör. En överdirektör skall vara riksgäldsdirektörens ställföreträdare. Styrelsen utses av regeringen. Fyra ledamöter skall vara riksdagsledamöter vilka kommer att utses sä att de i möjligaste mån motsvarar mandatfördelningen mellan partiema i riksdagen. Vidare skall riksgäldsdirektören ingå i styrelsen. Till della kommer att finansdepartementet skall vara företrätt i styrelsen samt att det utöver de sex nämnda ledamöterna skall finnas två ledamöter med särskild samhällsekonomisk kompetens och som är kunniga i kreditmarknadsfrågor. Riksgälds-direktören skall vara styrelsens ordförande.

Inom kontoret kommer det tills vidare alt finnas sex enheter nämligen en upplåningsenhet, en utlandslåneenhel, en garanti- och rättsenhet, en ekonomienhet, en administrationsenhet och en revisionsenhel. Denna enhelsindelning överensstämmer med nuvarande organisation.

3 Vissa uppgifter som flyttas från riksgäldskontoret Prop. 1988/89:97

Mitt forslag: Följande uppgifter flyttas från riksgäldskontorei och i vissa fall också frän riksbanken

a. riksbankens och riksgäldskontorets nominering av ledamöter till
Aktiebolaget Aerotransporters representantskap slopas,

b. riksbankens oeh riksgäldskontorets val av en ledamot och en
suppleant för denne till styrelsen för Stockholms fondbörs flyttas
till regeringen,

c. riksgäldskontorets nominering av en ledamot till H M Konung
ens råd för mark- och byggnadsfrägor flyttas till riksdagens
förvaltningsstyrelse,

d. riksgäldskontorets val av ledamöter och suppleanter till styrelsen
för Stadshypotekskassan resp. Hypoteksbanken flyttas till rege
ringen,

e. riksgäldskontorets val av revisorer oeh suppleanter till Stadshy
potekskassan resp. Hypoteksbanken flyttas till regeringen,

f. riksgäldskontorets val av ledamöter till partibidragsnämnden
flyttas till riksdagens förvaltningsstyrelse oeh

g. riksgäldskontorerets val av revisorer och suppleanter i System
bolaget resp. Vin- och spritcentralen flyttas till riksdagens
förvaltningsstyrelse.

Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt förslag utom såvitt avser val av revisorer och suppleanter i Stadshypotekskassan och Hypoteksbanken.

Remissinstanserna: Förslagen tillstyrks eller lämnas utan erinran med följande undantag.

FuUmäktige i riksbanken anser att valet av en ledamot och suppleant till styrelsen för Stockholms fondbörs bör flyttas till riksbanken eftersom det finns starka skäl för riksbanken att vara representerad i börsstyrelsen.

Försäkringsinspektionen, Stadshypotekskassan och Hypoteksbanken motsätter sig kommitténs förslag i fråga om val och antal revisorer i Stadshypotekskassan och Hypoteksbanken. Inspektionen anser inte det finns skäl alt frångå nuvarande ordning på det sätt kommittén föreslagit. Enligt inspektionen kan det, i avvaktan på den pågående översynen av hypotekslagstiftningen, vara en lämplig ordning att en revisor utses av regeringen oeh att två revisorer utses på ombudsstämma resp. delägarsammankomst samt att en revisor utses av bankinspektionen som tillsynsmyndighet. Stadshypotekskassan föreslår att nuvarande bestämmelser för kassan endast ändras så att den av riksgäldsfullmäktige utsedde revisorn, jämte suppleant, i fortsättningen skall utses av ombudsstämman. Ombudsstämman skall alltså utse tre revisorer och bankinspektionen en. Hypoteksbanken, som inte anser att det finns skäl att ändra antalet revisorer, föreslår att av bankens revisorer skall tre utses av delägarsamman-komsten och tvä av regeringen.

Skälen för mitt förslag: Det ändrade huvudmannaskapet för riksgälds-

kontoret medför att en del uppgifter som i dag åvilar kontoret och dess Prop. 1988/89:97 fullmäktige bör flyttas. De uppgifter som avses rör val eller nominering av representanter i olika styrelser och nämnder.

Vissa uppgifter rör verksamheter som ligger inom riksdagsområdet, varvid fullmäktige i riksgäldskontorei fått utnämningsrätt i sin egenskap som myndighet under riksdagen. Andra utnämningar som görs av fullmäktige har motiverats av kontorets roll på krediimarknaden. I en del fall finns dessa motiv kvar.

Kommitténs förslag har i berörda delar utformats efter samråd med riksdagens förvaltningsslyrelse.

Nuvarande nominering av ledamöter till Aktiebolaget Aerotransporters (ABA:s) representantskap

Aktiebolaget Aerotransporter (ABA) bildades år 1948 efter beslut av riksdagen (prop. 1948:176, StU 94, rskr. 188) för aU ombesörja bl.a. den reguljära luftfarten i Sverige. Bolaget ägs till lika delar av staten och det privatägda Svensk Interkontinentaltrafik AB (SILA). ABA är bl.a. ett av SAS moderbolag. I samband med riksdagens beslut 1948 fastställdes också hur staten skall representeras i ABA. Regeringen utser 20 personer till ledamöter i ABA:s representantskap. Hälften av dessa föreslås av verk under riksdagen, nämligen riksbanksfullmäktige och fullmäktige i riksgäldskontoret med fem vardera. Avsikten med denna konstmktion är att dessa ledamöter skall ge riksdagen möjlighet att följa ABA:s verksamhet.

Två olika alternativ kan övervägas när del gäller den framtida nomineringen av ledamöter i ABA:s representantskap. Det ena alternativet innebär all riksdagen övertar nomineringsförfarandet. Det organ som ligger närmast till hands för den uppgiften är riksdagens näringsutskott. ABA skulle därmed delvis bli en parallell lill AB Procordia. Näringsutskottet utser i dag ledamöter i Procordias styrelse. Motivet för detta alternativ skulle vara alt garantera riksdagen direkt insyn i ABA:s verksamhet.

Del andra alternativet innebär att man slopar det formella nomineringsförfarandet. Regeringen utser i dag ledamöter i ett flertal styrelser och nämnder. Beredningen av dessa ärenden sker inom regeringskansliet. Kommunikationsdepartementet skulle kunna ta över ansvaret för nominering av hela representantskapet. Med denna uppläggning skulle ABA:s representantskap handläggas på samma sätt som flertalet av de utnämningar som regeringen gör till olika styrelser och nämnder.

Jag anser i likhet med kommitlén att det saknas skäl för att reglera nomineringsförfarandet. Regeringen kan informellt inhämta riksdagens och de olika partigruppernas synpunkter pä vilka som bör representera staten i ABA:s representantskap. En konsekvens av detta ställningstagande är att även riksbanksfullmäktiges formella nomineringsrätt bör slopas.

Styrelsen för Stockholms fondbörs Prop. 1988/89:97

Fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret utser vid ett gemensamt sammanträde en ordinarie ledamot och en suppleant i styrelsen för Stockholms fondbörs. Enligt praxis är den ordinarie ledamoten en tjänsteman vid riksbanken medan suppleanten kommer från riksgäldskontoret.

Styrelsen för Stockholms fondbörs består av 11 ordinarie ledamöter och 11 suppleanter. Regeringen utser ordförande och vice ordförande samt fyra övriga ledamöter och suppleanter för dessa. Värdepappersmarknads-kommittén (Fi 1987:03), kommer i sitt utredningsarbete alt se över bl.a. reglerna om börsstyrelsens storiek och sammansättning.

Starka skäl talar för att riksgäldskontoret skall ha insyn i och nära kunna följa fondbörsens verksamhet. Stockholms fondbörs är bl.a. marknadsplats för premieobligationer. De avgifter riksgäldskontoret betalar till börsen uppgår till drygt fyra milj. kr. för år 1988 vilket gör riksgäldskontoret till den störste bidragsgivaren. Riksgäldskontoret bör även fortsättningsvis vara representerat i börsens styrelse. I och med att riksgäldskontoret blir en regeringsmyndighet är del dock inte lämpligt att styrelsen i riksgäldskontoret utser någon av ledamöterna i börsstyrelsen. Det bör ankomma på regeringen. Mandaten bör också hållas samman så att ordinarie ledamot och suppleant utses av samma instans. Jag föreslår därför att det mandat (ordinarie och suppleant) som i dag delas mellan riksbanksfullmäktige och riksgäldsfullmäktige övergår till regeringen. Detta hindrar inte att också riksbanken, av de skäl riksbanken framfört i sitt remissyttrande, bör vara representerad i fondbörsens styrelse. Jag anser alltså att representanter frän såväl riksbanken som riksgäldskontoret bör ingå som ledamöter i fondbörsens styrelse men atl de bör utses av regeringen. Denna lösning bör dock vara temporär i avvaktan på värdepappersmarknadskommitténs betänkande.

H M Konungens råd för mark- och byggnadsfrågor.

H M Konungens råd för mark- och byggnadsfrågor hette tidigare Djur-gårdsrädet och bildades år 1964 efter beslut av riksdagen. I prop. 1962:98, StU 99, rskr. 230, föreslogs den sammansättning av rådet som fortfarande gäller. Den 1 juli 1987 fick rådet en ny instruktion. Rådet skall enligt instruktionen "främja att mark och byggnader i statens ägo, över vilka Konungen har dispositionsrätten, vårdas, förvaltas och utvecklas effektivt och ändamålsenligt med beaktande av de stora kultur- och naturvärden denna egendom representerar".

Rådet består av åtta ledamöter. Dessa är Konungen, som också är rådets ordförande, riksmarskalken, ståthållaren samt fem ledamöter som utses av Konungen på förslag av riksgäldsfullmäktige, vetenskapsakademin, riksantikvarieämbetet, byggnadsstyrelsen och Stockholms stad.

Rådets uppgifter ligger utanför riksgäldskontorets nuvarande och fram
tida verksamhetsområde. Anledningen till alt riksgäldsfullmäktige är re
presenterat i rådet torde vara att fullmäktige är en myndighet under
riksdagen. Uppgiften att föreslå en ordinarie ledamot och en suppleant i 22

rådet kan därför flyttas från riksgäldsfullmäktige till annan institution Prop. 1988/89:97 under riksdagen. Jag föreslär att riksdagens förvaltningsslyrelse tar över denna uppgift fr.o.m. den Ijuli 1989.

Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och Sveriges allmänna hypoteksbank

Stadshypotekskassan bildades är 1909. Av lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar framgår atl styrelsen skall bestå av tio ledamöter. Regeringen utser tvä ledamöter och två suppleanter och fullmäktige i riksgäldskontoret en ledamot och en suppleant. Förutom de nämnda ledamöterna och verkställande direktören består styrelsen av sex ordinarie ledamöter som väljs på ombudsstämman. En av regeringen utsedd ledamot förordnas av regeringen som ordförande och den av riksgäldsfullmäklige utsedda ledamoten är styrelsens vice ordförande. Riksgäldsfullmäktige utser dessutom en revisor och en suppleant.

Riksgäldsfullmäkiiges representation har all göra med främst det förhållandet att riksgäldskontorei garanterar kassans grundfond.

Hypoteksinsiitulionernas framtida verksamhet och organisation utreds för närvarande av hypoteksutredningen (Fi 1988:08). Enligt min mening finns det därför inte skäl att nu företa några andra ändringar beträffande val av styrelseledamöter och revisorer än sådana som föranleds av det ändrande huvudmannaskapet för riksgäldskontoret. Fullmäktiges uppgift att utse en ledamot bör därför övergå lill regeringen Jag föreslår således att regeringen skall utse sammanlagt tre ledamöter jämte suppleanter till kassans styrelse. Av dessa ledamöter utser regeringen en atl vara ordförande och en atl vara vice ordförande. Jag föreslår vidare, till skillnad från kommittén, att regeringen skall utse en revisor och en suppleant för denne.

Hypoteksbanken bildades genom beslut av 1859/60 års riksdag. Enligt lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om landshypoteksföreningar består styrelsen av sex ledamöter. Regeringen och riksgäldsfullmäktige utser vardera en ledamot, tre utses på delägarsammankomst och dessutom ar verkställande direktören ledamot av styrelsen. Ordförande är den av regeringen utsedda ledamoten och vice ordförande den som riksgäldsfullmäktige utser. Fullmäktige i riksgäldskontoret utser en revisor och en suppleant för denne.

Hypoteksbanken är en parallell till Stadshypotekskassan. Även beträffande hypoteksbanken bör således endast sådana ändringar som föranleds av det ändrade huvudmannaskapet för riksgäldskontorei göras. Rätten att utse ledamot av styrelsen och revisor m.m. bör således överflyttas till regeringen.

Partibidragsnämnden

Bestämmelserna om partibidragsnämnden finns i lagen (1972:625) om
statligt stöd lill politiska partier. Nämnden tillkom efter beslut av 1965 ärs
riksdag (prop. 1965:174, KU 44, rskr. 452). I propositionen 1965 uttalades 23

att det ej är lämpligt att partistödet administreras av en myndighet under regeringen med hänsyn till eventuella tolkningstvister. 1 stället borde stödet fördelas av en frislående nämnd som utses av en myndighet under riksdagen, och då lämpligen riksgäldskontoret. Nämnden består av tre jurister.

Jag anser i likhet med kommittén att partibidragsnämnden bör ligga kvar hos en institution under riksdagen. Riksdagens förvaUningsstyrelse är den institution under riksdagen som i fortsättningen bör utse partibidragsnämnden. Utbetalningarna bör göras av riksdagens förvaltningskontor.

I överensstämmelse med riktlinjerna för omröstningsregler i prop. 1986/ 87:39 om följdlagstiftning till den nya förvaltningslagen föreslär jag också en ändring av nämndens omröstningsregler.

Prop. 1988/89:97

Systembolaget AB och AB Vin- och Spritcentralen

Fullmäktige i riksgäldskontorei utser i dag tre lekmannarevisorer samt suppleanter för dessa i Systembolaget och Vin- och Spritcentralen. Riksdagen beslöt under 1987/88 års riksmöte att behålla dessa revisorer för att garantera riksdagen insyn (FiU 1987/88:12, rskr. 170). Jag föreslår därför all rätten att utse revisorer i Systembolaget resp. Vin- och Spritcenlralen flyttas från riksgäldsfullmäktige till riksdagens förvaltningsstyrelse.

4 Andra författningsändringar som kräver riksdagsbeslut

Mitt förslag: I följande lagar utmönstras "fullmäktige i riksgäldskontoret"

a. lagen (1940:79) om utsträckning av tiden för upplagande av
växelprotest m. m. vid krig och krigsfara,

b. lagen (1940:300) angående förordnande om anstånd med betal
ning av gäld m. m. (moratorielagen),

c. lagen (1957:684) om betalningsväsendet under krigsförhållan
den,

d. lagen (1983:1061) med instruktion för riksdagens förvaltnings
kontor och

e. lagen (1988:1387) om statens upplåning.

BankJÖreningen, sparbanksföreningen och Stockholms överförmyndar- Prop. 1988/89:97 nämnd motsätter sig dock kommitténs förslag till ändring av de bestämmelser i föräldrabalken som förutsätter att det finns en möjlighet till inskrivning av underårigas premieobligationer i den s.k. statsskuldboken.

Skälen för mitt förslag: De ändringar jag föreslår har, utom beträffande ändringen av lagen om statens upplåning, samband med det ändrade huvudmannaskapet för riksgäldskontoret.

1 lagen (1940:79) om utsträckning av tiden för upptagande av växelprotest m.m. vid krig eller krigsfara, i lagen (1940:300) angående förordnande om anstånd med betalning av gäld m.m. och i lagen (1957:684) om betalningsväsendet under krigsförhållanden finns bestämmelser av den innebörden atl regeringen skall höra fullmäktige i riksgäldskontoret innan regeringen fattar beslut enligt någon av de nämnda lagarna. Eftersom riksgäldskontoret från den 1 juli 1989 är en myndighet under regeringen fordras det därefter ingen särskild reglering av förhållandet mellan regeringen och kontoret. Detta innebär självfallet inte alt det skulle sakna värde för regeringen att höra kontorels mening i de ärenden som omfattas av ifrågavarande lagar. I lagen om betalningsväsendet under krigsförhållanden föreslår jag vidare ett par ändringar av redaktionell karaktär. I lagen (1983:1061) med instruktion för riksdagens förvaltningskontor förekommer riksgäldskontoret endast på gmnd av kontorets nuvarande ställning som riksdagsorgan.

Kommittén har härutöver föreslagit en ändring av 15 kap. 8§ föräldrabalken. Ändringen skulle möjliggöra för riksgäldskontoret att upphöra med inskrivning i statsskuldsboken av underårigas premieobligationer. Kommittén har bl. a. anfört att förfarandet är mycket tidskrävande för riksgäldskonloret utan atl ge motsvarande vinst i fråga om skydd för omyndigas tillgångar. Flera remissinstanser har riktat invändningar mot förslaget och bland annal hänvisat till förmynderskapsutredningens uppfattning (SOU 1988:40 Föräldrar som förmyndare) atl inskrivning i statsskuldboken även i fortsättningen är nödvändig. Jag anser att ställning till frågan bör tas i samband med behandlingen av förmynderskapsutredningens betänkande.

I likhet med kommittén föreslär jag vidare en ändring i lagen (1988:1387) om statens upplåning. Enligt 2§ skall regeringen, eller efter regeringens bemyndigande, riksgäldskontoret förvalta län som har lagils upp av staien. De lån som åsyftas är sådana som har tagits upp enligt den ifrågavarande lagen om statens upplåning. Som kommittén påpekat finns del emellertid annan statlig upplåning än den som omfattas av lagen om statens upplåning. Jag föreslär därför i förtydligande syfte en ändring av lagen som innebär att regeringens, eUer efter regeringens bemyndigande riksgäldskontorels, förvaltning uttryckligen begränsas till att avse lån som har tagits upp enligt lagen om statens upplåning.

Kommittén har också föreslagit en ändring i Kungl. Maj:ts cirkulär (1940:677) angående bemyndigande för Kungl. Maj:t att biträda ackord och eljest eftergiva statens rätt med avseende å lån från statens utlånings-fonder m. m. Riksgäldskontoret förekommer i cirkuläret tillsammans med riksbanken på grund av ställningen som riksdagsorgan. Eftersom riksgälds-

kontoret som en regeringens myndighet kommer att omfattas av cirkuläret Prop. 1988/89:97 utan att särskilt nämnas föreslår kommittén att riksgäldskontoret utmönstras ur cirkuläret. Kungl. Maj:ts kungörelse (1965:921) om bevakning och avskrivning av vissa statens fordringar m.m. (avskrivningskungörelsen) är för närvarande föremål för en översyn. Jag avser att i samband med denna översyn återkomma till ifrågavarande cirkulär.

5 Lagrådets hörande

Lagförslagen är sådana att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

6 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen alt

1. till Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och låneförvaltning för budgetåret 1989/90 under sjunde huvudtiteln anvisa eu förslagsanslag på 936 142000 kr.,

2. till Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader för budgetåret 1989/90 under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag på 51745000 kr.,

3. med ändring av vad som föreslagits i proposition 1988/89:100 bilaga 9 punkt F 5 och bilaga 14 punkt E 4 till Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet för budgetåret 1989/90 under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag på 1000 kr.,

4. till Riksgäldskontoret: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1989/90 under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

5. till Riksgäldskontoret: Systemutveckling m. m. för budgetåret 1989/90 under sjunde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag pä 7637000 kr.,

6. anta förslaget till lag om ändring i lagen (1979:749) om Stockholms fondbörs,

7. anta förslaget till lag om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar,

8. anta förslaget till lag om ändring i lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank oeh om landshypoteksföreningar,

9. anta förslaget till lag om ändring i lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier,

10. anta förslaget till lag om ändring i lagen (1940:79) om utsträck
ning av tiden för upptagande av växelprotest m. m. vid krig och
krigsfara,

11, anta förslaget till lag om ändring i lagen (1940:300) angående
förordnande om anstånd med betalning av gäld m. m. (morato
rielag), 26

12. anta förslaget till lag om ändring i lagen (1957:684) om betal- Prop. 1988/89:97 ningsväsendet under krigsförhåUanden,

13. anta förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1061) med instruktion för riksdagens förvaltningskontor,

14. anta förslaget till lag om ändring i lagen (1988:1387) om statens upplåning,

15. godkänna vad jag anfört i avsnitt 3 rörande nominering av ledamöter tiU Aktiebolaget Aerotransporters representantskap, ledamot till H M Konungens råd för mark- och byggnadsfrågor och val av revisorer och suppleanter till Aktiebolaget Systembolaget och Aktiebolaget Vin- och Spritcenlralen.

7 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

Sammanfattning av riksgäldskommitténs Pi"op-1988/89:97

betänkande (SOU 1988:59) ' '

Riksgäldskontorei firar år 1989 200-års jubileum. Samtidigt avslutas en epok i kontorets historia. Riksgäldskontoret blir fr. o. m. den 1 juli 1989 en myndighet under regeringen. Inför det ändrade huvudmannaskapet tillsatte regeringen den 1 juni 1988 en kommitté för att se över frågor rörande riksgäldskontorets organisation och arbetsuppgifter.

Riksgäldskommittén har delat upp utredningsuppdraget i två delar. 1 ett första delbetänkande behandlas de frågor kommittén bedömmer måste lösas till den 1 juli 1989. Till slulbetänkandet sparas principiella överväganden om eventuella större framtida förändringar av riksgäldskontorets verksamhet.

Ledningen för riksgäldskontoret kommer efter huvudmannaskapsskiftet atl förändras jämfört med nuvarande situation. Det gäller såväl den nya styrelsens sammansättning, dess funktion som riksgäldsdirektörens ställning.

Kommitténs överväganden har utgått ifrån den nya verksförordningen. Den bygger på att styrelsen i de flesta frågor har en rådgivande roll. Besluts- och ansvarsfördelningen mellan verkschefen oeh styrelsen skall göras tydlig och därvid skaU styrelsen åläggas beslut av principiell betydelse. Kommittén anser att riksgäldskontorets uppgifter är av sådan karaktär att styrelsen skall ha vidgade beslutsfunktioner utöver de som verksförordningen förespråkar.

Inom riksgäldskontoret skall en avvägning av statsskuldspolitiken mot andra delar av den ekonomiska politiken göras. För denna avvägning bör styrelsen vara ansvarig. Kommittén föreslår därför att styrelsen skaU fastställa ramar och riktlinjer när det gäller upplåningen och förvaltningen av statsskulden. 1 övrigt kommer styrelsen — helt i enlighet med verksförordningen — all fatta beslut om myndighetens anslagsframstäUan och årsbokslut. Styrelsen skall vidare fatta beslut i anledning av riksrevisionsverkets revisionsberättelser och revisionsrapporter samt om sådana föreskrifter som riktar sig till enskilda, kommuner eller landstingskommuner.

I övriga frågor har riksgäldsdirektören att fatta beslut. Mot bakgmnd av de riktlinjer och ramar styrelsen fastställt vad gäller upplåningen beslutar riksgäldsdirektören om upptagande av de enskilda länen. Riksgäldsdirektören bör inte ha en generell rätt att hänskjuta frågor till styrelsen. Det är givetvis honom obetaget att använda styrelsen som det rådgivande organ som den förutsätts vara enligt verksledningspropostionen.

Styrelsens sammansättning och kompelens behandlas också i betänkan
det. 1 enlighet med vad som anges i prop 1986/87:143 om ny riksbankslag
och ändrat huvudmannaskap för riksgäldskontoret föreslår kommittén att
det skall finnas ett väsentligt parlamentariskt inflytande i den nya styrel
sen. Del har framstått som angeläget att styrelsen skall vara en liten och
kompetent krets. Kommittén föreslår därför att styrelsen skall bestå av
åtta personer varav fyra skall vara parlamentariker. Det väsentliga parla
mentariska inflytandet anser kommittén vara säkrat om halva styrelsen
består av riksdagsledamöter. 28

I övrigt bör i styrelsen ingå — förutom riksgäldsdirektören — en repre- Prop. 1988/89:97 sentant för finansdepartementet. Därutöver bör finnas två personer med Bilaga 1 särskild samhällsekonomisk kompetens och som är kunniga i kapitalmarknadsfrågor.

Styrelseledamöterna bör fylla höga krav pä kompetens och integritet. De bör inte vara bundna till något särskilt intresse på kreditmarknaden eller ha någon anknytning till företag som i hög grad berörs av riksgäldskontorets verksamhet.

Riksgäldskontorets framtida organisation kommer att bli beroende av de arbetsuppgifter som kommer att läggas på kontoret. Till dessa frågor återkommer kommittén i ett slutbetänkande. Den nuvarande enhetsindelningen bör bestå tills vidare. Riksgäldskontoret skall således bestå av sex enheter, en upplåningesenhel, en utlandslåneenhel, en garanti- och rättsenhet, en ekonomienhet, en administrativ enhet och en revisionsenhet. Kommittén uppmärksammar den interna revisionens stora betydelse i ett verk av riksgäldskontorets karaktär. Den bör i likhet med affärsverken ges en självständig organisatorisk placering direkt under riksgäldsdirektören.

De omvärldsförändringar som inom riksgäldskontorets verksamhetsområde kan förväntas bli särskilt stora motiverar en funktion för strategisk analys och planering vid riksgäldskonloret. Kommittén föreslår att en sådan inrättas direkt under riksgäldsdirektören. Den bör innehålla samhällsekonomisk kompetens. Dessutom föreslår kommittén att en direktion inrättas för stöd oeh råd till riksgäldsdirektören.

I övrigt återkommer kommittén till riksgäldskontorets organisation i slutbetänkandet.

Kommittén har också utarbetat ett förslag till instmktion för riksgäldskontoret. Förslaget bygger i allt väsentligt på de gmndprinciper som fastställs i verksförordningen. Den nya lagen om statens upplåning innebär att riksdagen för ett budgetår i sänder bemyndigar regeringen, eller efter regeringens bemyndigande riksgäldskontoret, att ta upp län till staten. Genom instmktionsförslaget lämnar regeringen ett stående bemyndigande för riksgäldskontoret att ombesörja statsupplåningen och förvalta statsskulden. Riksgäldskontoret ges också uppgiften att ställa krediter till förfogande för stalig och annan verksamhet samt att ikläda staten garantier.

Instmktionen fastställer också att de medel som flyter in till riksgäldskontoret skall sättas in på kontorets konto i riksbanken om de inte behövs för att bestrida utgifter. Du upplåningsprogram som utarbetats skall utgå ifrån de kassaöverskott som eventuellt kan finnas på detta konto.

I övrigt innehåller instmktionen regler om styrelsens sammansättning och uppgifter samt om kontorets organisation.

Riksgäldskontorels uppgift att ta upp och förvalta lån till staten är,
beloppsmässigt sett, mycket omfattande och ställer därför stora krav på
effektivitet och säkerhet i kontorets verksamhet. Kommittén anser att det
är nödvändigt att utveckla riksgäldskontorets anslagssystem för att öka
graden av flexibilitet oeh därmed förbättra effektiviteten. Det är dessutom
angeläget att i större utsträckning styra riksgäldskontorets verksamhet
genom verksamhetsplanering och olika effektivitetsmått. Utifrån detta
perspektiv har kommittén diskuterat olika anslagssystem. Tre olika mo- 29

deller granskas. Kommittén förordar en modell där riksgäldskontorels Prop. 1988/89:97
anslag delas upp i totalt sex olika anslag. Bilaga 1

Anslagsframställan för budgetåret 1989/90 har arbetats fram i samråd mellan kommittén och tjänstemän vid riksgäldskontoret. Den är uppställd efter den föreslagna modellen för anslagssystemets utformning. Framställan redovisas i sin helhet i en bilaga till betänkandet.

Riksgäldskontoret har i dag en del uppgifter i egenskap av en riksdagens myndighet vilka vid ett förändrat huvudmannaskap bör flyttas antingen till riksdagens förvaltningsstyrelse eller till regeringen beroende på uppdragens karaktär.

Som en följd av det förändrade huvudmannaskapet för riksgäldskontoret erfordras en hel del formella ändringar i gällande författningar där riksgäldskontoret berörs. Kommittén gör en genomgång av samtliga författningar som rör riksgäldskontoret och föreslår vissa ändringar eller i förekommande fall att vissa författningar helt upphävs.

Förteckning över remissinstanserna och Prop-1988/89:97

sammanställning av yttrandena ''

Efter remiss har yttranden över betänkandet (SOU 1988:59) Riksgäldskontoret — från riksdagens verk till regeringens myndighet avgetts av Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB), statskontoret, riksrevisionsverket, kammarkollegiet, hovrätten för övre Norrland, fullmäktige i Sveriges riksbank, fullmäktige i riksgäldskontoret, riksdagens förvaltningskontor, partibidragsnämnden, riksdagens revisorer, bankinspektionen, försäkringsinspektionen, exportkreditnämnden. Svenska bankföreningen. Svenska sparbanksföreningen, Sveriges allmänna hypoteksbank. Konungariket Sveriges stadshypotekskassa. Svenska försäkringsbolags riksförbund, Sveriges advokatsamfund. Centralorganisationen SACO/SR och Stockholms över-förmyndarnämnd.

Partibidragsnämnden, bankinspektionen och Centralorganisationen SACO/SR lämnar förslagen utan erinran.

Allmänna pensionsfonden första-tredje fondstyrelserna. Statens industriverk (SIND), Stockholms fondbörs, Sveriges föreningsbankers förbund, Folksam, Landsorganisationen i Sverige LO och Tjänstemännens centralorganisation TCO har avstått från att lämna yttranden.

Övriga remissinstanser har i nedan angivna frågor i huvudsak anfört följande.

1 Styrelse, organisation och instruktion

1.1 Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB)

Under kriser och i krig utsätts den nationella ekonomin för stora påfrestningar. De offentliga utgiflema ökar starkt samtidigt som skatteintäkterna reduceras i och med inkallelser, företagsnedläggningar, minskad konsumtion etc.

Behovet av att få ett grepp om samhällsekonomin under kriser och i krig föranledde regeringen år 1986 att ge i uppdrag åt försvarets forskningsanstalt (FOA) atl belysa de störningar i samhällsekonomin som kan förväntas under kriser och i krig. FOA skulle analysera behov och lämplig utformning av ekonomisk-politiska åtgärder i sådana krisskeden. Arbetet leddes av en grupp med representation från finansdepartementet, försvarsdepartementet, riksbanken och ÖCB. FOA lämnade sin rapport i juni 1988.

FOA konstaterar i sin rapport att budgetunderskottet för den konsoliderade offentliga sektorn under ett förkrigsskede kan beräknas öka med ca 125 miljarder och under ett neutralitetsskede med 90-130 miljarder kronor. Ett sådant statsfinansiellt läge ställer stora anspråk på aktivitet hos de organ som medverkar i den statliga finansieringen. Riksgäldskontoret har såsom förvaltare av den statliga upplåningen en central roU i det sammanhanget.

I samband med en nu pågående översyn av ledningen av det civila
försvaret under kriser och i krig har övervägts att ombilda funktionen
"Skatte- och uppbördsväsendet" till en funktion avseende offentlig finan- 31

siering. Vid en funktionskonferens hos riksskatteverket — där också bl.a. Prop. 1988/89:97 riksgäldskonloret, riksbanken, riksrevisionsverket och finansdepartemen- Bilaga 2 tel dellog — kom man dock fram till att de olika delarna av den centrala ekonomiska politiken — vari den statliga upplåningen är en viktig del — inte naturligen låter sig sammanfattas i en funktion. En slutsats vid konferensen var att riksgäldskontoret bör i kriser och krig kvarstå som s.k. fristående beredskapsmyndighet. Vidare konstaterades att den erforderliga samordningen av olika ekonomisk-politiska åtgärder i stäUet borde ske inom ramen för en till finansdepartementet knuten beredskapsdelegation. Denna delegation skall finnas redan i fredstid för samråd och gemensam utveckling av ekonomisk-politiska åtgärdspaketet för kriser oeh krig.

ÖCB föreslår mot denna bakgmnd

att det av riksgäldskontorets instmktion redan from 1989.07.01 framgår att myndigheten också i kris och krig skall handha statens upplåning m. m. och att erforderlig organisation härför skall upprätthållas

alt förordningen (1986:294) om ledningen och samordning inom totalförsvarets civila del ändras så att riksgäldskontoret däri upptas såsom s. k. fristående beredskapsmyndighet

alt riksgäldskontoret ingår i den beredskapsdelegation för ekonomiskpolitiska åtgärder som ÖCB kan komma att förorda när pågående ledningsöversyn slutförts vid halvårsskiftet.

1.2 Statskontoret

2 Styrelsens sammansättning

I prop. 1986/87:43 om bl.a. ändrat huvudmannaskap för riksgäldskontoret uttalade föredragande departementschef (sid 55) att det skall finnas ett väsentligt parlamentariskt inslag i riksgäldskontorets styrelse.

Med bl.a. detta uttalande som gmnd föreslär riksgäldskommittén att hälften — fyra stycken — av styrelsens ledamöter skall vara riksdagsledamöter. Detta bör enligt kommittén komma tiU uttryck i instmktionen för riksgäldskontoret.

Statskontoret vill erinra om att föredragande departementschef i prop. 1986/87:99 om ledningen av den statliga förvaltningen uttalade att sammansättningen av styrelsen inte bör regleras, men att antalet ledamöter skall framgå av respektive myndighets instmktion. Vidare framhölls att regeringen alltid bör vara fri att avgöra en styrelses sammansättning men att gällande praxis att i vissa fall inhämta förslag från riksdagspartier och intresseorganisationer bör bestå (sid 93 O-

Enligt statskontoret bör dessa principer gälla även för riksgäldskontoret.

3 Organisation fr. o. m. den 1 juli 1989

Enligt statskontorets mening bör ev organisatoriska förändringar i huvudsak begränsas till sådana som direkt betingas av att riksgäldskontorei byter huvudman. Det innebär — att den externa revisionen samt en tjänst för denna verksamhet flyttas

till riksbanken 32

- samt att revisionsenheten i förtydligande syfte bör benämnas enheten Prop. 1988/89:97
för internrevision. Bilaga 2

Med hänsyn till den speciella roll som internrevisionen har i förhållande till övrig verksamhet inom organisationen kan det vara naturligt att också markera detta organisatoriskt. Det bör ske, såsom kommittén har föreslagit, genom att enheten placeras direkt under riksgäldsdirektören.

Kommittén föreslår atl en funktion för strategisk planering inrättas direkt under riksgäldsdirektören och att 730000 kronor tillförs myndigheten för delta ändamål. Kommitlén talar i detta sammanhang om bla behovet av övergripande planering, långsiktiga frågor, strategisk analys och makroekonomiska bedömningar.

Enligt statskontorets mening behöver riksgäldskontoret utan tvekan kompetens för analys och bedömning av den ekonomiska utvecklingen och av samhällsutvecklingen i övrigt, såväl nationellt som internationellt. Statskontoret har dock f. n. inget underlag för att bedöma resursbehovet härför, hur det skall finansieras och hur funktionen skall organiseras. 1 avvaktan på resultatet av den översyn av organisationen som statskontoret gör på uppdrag av kommittén bör ev. resurstillskott för strategisk planering m.m. tills vidare avsättas som utrednings- oeh utvecklingsresurs till riksgäldsdireklörens förfogande samt för utveckling av det system för verksamhetsplanering/budgetering och uppföljning som statskontoret förespråkar under avsnitt 4 nedan.

1.3 Hovrätten för Övre Norrland 4 Instruktion för riksgäidskontoret

Av kommitténs överväganden under avsnittet styrelsens sammansättning och kompetens framgår att vissa styrande regler för styrelsens sammansättning bör finnas. Kommittén anser bl. a. att av styrelsens älta ledamöter bör det finnas tvä personer med särskild samhällsekonomisk kompetens och kunniga i kreditmarknadsfrågor. Kommittén anser vidare att dessa två ledamöter inte bör vara bundna till något särskilt samhällsekonomiskt intresse på kreditmarknaden eller ha anknytning till företag som i hög grad berörs av riksgäldskontorets verksamhet. Hovrätten delar kommitténs uppfattning i sak men anser att del bör övervägas om inte 7 § bör ange vilka krav som ställs på de nu nämnda ledamöterna.

Vad gäller de föreslagna reglerna om överklagande i 15 § har hovrätten med hänsyn till riksgäldskontorets verksamhet ingen erinran mot dessa.

Hovrätten anmärker härvid att den hänvisning till 14 § i instmktionen som finns på sidan 46 m i betänkandet rätteligen skall vara till 15 §.

3 Riksdagen 1988/89. 1 saml Nr 97

1.4 Fullmäktige i Sveriges riksbank Prop. 1988/89:97

1 Sammanfattning

Enligt fullmäktiges mening bör samma behörighetskrav ställas på styrelseledamöter och tjänstemän i riksgäldskonloret som i riksbanken dvs. att de ej bör vara ledamot i en styrelse för ett kreditinstitut eller fondkommissionsbolag.

Fullmäktige avstyrker kommitténs förslag att någon annan än riksgäldsdirektören bör vara ordförande i riksgäldskontorels styrelse. Enligt fullmäktiges mening bör riksgäldsdirektören vara ordförande. I övrigt tillstyrker fullmäktige kommitténs förslag avseende riksgäldskontorets styrelse och dess uppgifter.

Enligt fuUmäktiges mening bör vidare vissa förtydliganden göras i bestämningen av riksgäldskontorets uppgifter. Sålunda bör av instmktionen framgå vilka av riksgäldskontorets uppgifter som fordrar riksdagsbeslut. Av instmktionen bör också framgå atl uppköp av statslån endast får ske via riksbanken.

Fullmäktige har i och för sig inga invändningar mol att förbudet mot eviga lån slopas men av hänsyn lill marknadens funktionssätt kan det vara motiverat att län emitterade på masspappersmarknader har en förfalloklausul.

Vad gäller beredskapsplanläggning förefaller det inte fullmäktige praktiskt att till en beredskapsfunktion sammanföra teknisk skatte- och uppbördsadministration saml planering och genomförande av statens upplåning.

Slutligen understryker fullmäktige inför kommitténs fortsatta arbete med riksgäldskontorels framtida arbetsuppgifter angelägenheten av alt för- resp. nackdelar noga övervägs innan förvaltningen av statens finansiella tillgångar förs samman med den statliga upplåningen.

3 Riksgäldskontoret styrelse

Vid överväganden rörande det nya riksgäldskontorets styrelse har kommittén haft verksförordningen som förebild.

I förslaget till instruktion för riksgäldskontoret föreslås styrelsen bestå av högst älta ledamöter. Samtidigt finns intaget en regel om att fyra av styrelsens ledamöter tillika skall vara riksdagsledamöter. Skälet till detta är att det i flera sammanhang uttalats, bl.a. i propositionen om ny riksbankslag och ändrat huvudmannaskap för riksgäldskontoret (1986/ 87:143), all i det nya riksgäldsskonlorets styrelse skall finnas ett "väsentligt parlamentariskt inflytande". Kommittén har därför ansett det motiverat att della kommer till uttryck i en regel i instruktionen samt att kravet på väsentligt parlamentariskt inflytande är uppfyllt om fyra av styrelsens högst åtta ledamöter är rikdagsledamöler. Fullmäktige i riksbanken har inga invändningar mot denna bedömning.

Vidare bör enligt kommitlén riksgäldsdirektören inte vara ordförande i
styrelsen. Detta är en avvikelse frän synsättet i verksförordningen där det i
stället betonas att en verkschef bör ha ell avgörande inflytande även i 34

ärenden där denna inte har självständig beslutanderätt. Därtill kommer att Prop. 1988/89:97 det är verkschefen som inför regeringen är ansvarig för en myndighets Bilaga 2 verksamhet. Verkschefen bör således enligt verksförordningen inte bara ingå i styrelsen utan även vara dess ordförande.

Kommittén har inte närmare redogjort för motiven tiU sitt stäUningstagande utan endast konstaterat att riksgäldskontorei i flera avseenden mera liknar ett affärsverk än en myndighet varför det kan vara en styrka om ordföranden är någon annan än riksgäldsdirektören. FuUmäktige i riksbanken delar inte denna bedömning.

Fullmäktige har inte kunnat finna att avgörande skäl finns som talar för att riksgäldskontoret mera är att se som ett affärsverk än en myndighet. Därtill kommer att enligt verksförordningens förarbeten bör ansvar och beslutsbefogenheter vara när sammankopplade. Riksgäldsdireklören bör därför enligt fullmäktiges mening vara ordförande i riksgäldskontorets styrelse.

Utöver de fyra riksdagsledamöterna föresläs styrelsen bestå av riksgäldsdirektören, en representant från finansdepartementet samt av två personer med "särskild samhällsekonomisk kompetens oeh som är kunniga i kreditmarknadsfrågor". De två sistnämnda bör heller inte vara bundna till "något särskilt intresse på kreditmarknaden eller ha anknytning till företag som i hög grad berörs av riksgäldskontorets verksamhet". FuUmäktige i riksbanken delar kommitténs bedömning atl det är angeläget att integritetskraven upprätthålls. Vidare är det enligt fullmäktiges mening uteslutet atl det i riksgäldskontorels styrelse sitter representanter som i eget vinstintresse kan använda sig av sekretessbelagd information.

Beträffande den personliga kompetensen vill fullmäktige erinra om och understryka, vilket kommittén synes ha förbisett, angelägenheten av att det framgår att samma behörighetskrav också stäUs på styrelseledamöter och tjänstemän i riksgäldskontoret som i riksbanken dvs. att de ej bör vara ledamot i en styrelse för ett kreditinstitut eUer fondkommissionsbolag (jfr prop. 1986/87:143, sid 173).

4 Styrelsens uppgifter

Även beträffande arbetsuppgifterna för riksgäldskontorets styrelse följer kommittén vad som sägs i verksförordningen. I förslaget till instmktion för riksgäldskontorets styrelse anges dock särskilt att utöver vad som anges i verksförordningen skall styrelsen besluta om "ramar och riktlinjer för upptagandet av lån och förvaUning av statens skuld". Riksgäldsdirektören ' beslutar sedan om enskilda lån enligt de ramar och riktlinjer styrelsen fastställt.

När det gäller formerna för samverkan mellan statsskuldspolitik och
penningpolitik föreslär kommittén ingen förändring eller formalisering av
nuvarande förfaringssätt. Kommittén framhåller istället att formerna här
för bör kunna förändras allt eftersom statsskuldspolitikens inriktning för
ändras. Fullmäktige i riksbanken delar kommitténs bedömning i denna
fråga vilket också kommit till uttryck i fullmäktiges tidigare avlämnade
remissvar (jfr prop. 1986/87:143 sid 174). 35

5 Bestämningen av riksgäldskontorets uppgifter Prop. 1988/89:97

I förslaget till instruktion slås i den inledande paragrafen fast att riksgälds- rJiiaga kontoret har till uppgift att ta upp lån till staten under iakttagande av lagen om statens upplåning liksom att förvalta sådana län. Härigenom bemyndigas således riksgäldskontoret att ta upp lån lill staten för att bl. a. tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om.

Riksgäldskontoret har dessutom till uppgift enligt 1 § förslaget till instruktion att "ställa krediter till förfogande för statlig och annan verksamhet samt ikläda staten garantier". Bestämmelsen har sin motsvarighet i 3 § andra stycket lagen (1982:1158) om riksgäldskontoret. Dock har i lagen uttryckligen hänvisats till förekommande riksdagsbeslut. Det förefaller naturigit att denna begränsning också i fortsättningen skall gälla och att det därför även i instmktionen böra tas in en motsvarande föreskrift i förtydligande syfte.

I lagen (1988:1387) om statens upplåning har föreskrivits bl.a. att upptagande av lån tiU staten får ske för att "i samråd med riksbanken köpa upp statslån" (1 § 3). I propositionen (prop 1986/87:1143, sid 87-88) har uttalats att det är av största vikt att uppköpen inte försvårar riksbankens penningpolitik varför uppköpen bör genomföras av riksbanken för riksgäldskontorets räkning för att säkerställa att de blir penningpolitiskt neutrala. En föreskrift av detta innehåll synes enligt fullmäktige vara motiverad att ta in i riksgäldskontorets instmktion.

Ovan anförda synpunkter synes kunna bli tillgodosedda genom tiUägg till 1 och 4 §§ förslaget till instruktion för riksgäldskontoret, se bilaga.

Vidare föreslås ett slopande av förbudet mot att ta upp lån utan förfalloklausul s. k. eviga lån. Kommittén anför inga skäl härför utan konstaterar att regeln kan undvaras (s. 44).

Riksbanksfullmäktige har i och för sig inga invändingar mot att förbudet slopas, men av hänsyn till marknadens funktionssätt kan det vara motiverat att lån emitterade på masspappersmarknader har en förfalloklausul. Även av administrativt praktiska skäl kan det, som fullmäktige framförde när förslag om slopandet av detta förbud tidigare framlades (se förarbetena till nu gällande lag för riksgäldskontoret FiU 1982/83:16) finnas anledning avstå från eviga län.

7 Beredskapsplanläggning

Kommittén har redovisat att det inom överstyrelsen för civil beredskap
övervägs en ny funktionsindelning varvid funktionen "skatte- och upp
bördsväsendet" skulle ersättas med "offentlig finansiering". På bank- och
betalningsväsendets område åligger det enligt 30 § riksbankslagen riksban
ken att ansvara för beredskapsplanläggningen. Kommittén framlägger inte
nu något förslag som berör riksgäldskontorets uppgifter inom totalförsva
ret. Tills vidare skall riksgäldskontoret endast stå lill förfogande för det
samråd som åligger riksbanken i egenskap av ansvarig myndighet.
Tanken att till en beredskapsfunktion sammanföra teknisk skatte- och 36

uppbördsadministration samt planering och. genomförande av statens Prop. 1988/89:97 upplåning förefaller knappast praktisk. Att riksgäldskontoret måste upp- Bilaga 2 rätthålla sin verksamhet under krigsförhållanden står dock klart. Sedan riksgäldskontoret blivit en myndighet under regeringen bör denna uppgift fastläggas genom att regeringen enligt 2 § första stycket förordningen (1977:55) om vissa statliga myndigheters beredskap m.m. bestämmer att riksgäldskontoret "skall upprätlhåUa sin verksamhet under krig eller vid krigsfara". Enligt 5§ andra stycket verksförordningen (1987:1100), som enligt förslaget till instmktion skall tillämpas på riksgäldskontoret, skall vidare verksamheten vid kontoret bedrivas sä att "därvid ... beaktas de krav som ställs av hänsyn till totalförsvaret ...". Sammantaget innebär detta att riksgäldskontoret har att i sin fredstida verksamhet förbereda sig för de uppgifter som kan möta kontoret i dess verksamhet under krigsförhållanden. Det förefaller dock ej för den skull nödvändigt att kontoret inrangeras i en bestämd beredskapsfunktion. Men självfallet skaU, såsom framhålles, samråd upprätthållas mellan riksgäldskontoret oeh riksbanken såsom ansvarig myndighet för "Betalningsväsendet".

9 Avslutande kommentarer

Inför kommitténs fortsatta arbete med riksgäldskontorets framtida arbetsuppgifter vill fullmäktige understryka angelägenheten av att för- resp. nackdelar noga övervägs innan förvaltningen av statens finansiella tillgångar förs samman med den statliga upplåningen. Vad det nämligen är fråga om är att i ett och samma institut föra samman upplåningen på marknadsvillkor för såväl statens som andra myndigheters räkning samtidigt som institutet på bästa möjliga sätt skall förränta den statliga fondförmögenheten. Uppenbart är att klara målkonflikter kan uppkomma i en sådan verksamhet eftersom upplåning fömtsätts ske tiU lägsta möjliga kostnad samtidigt som fondförvaltningen fömtses ske till bästa möjliga förräntning.

1.5 Riksgäldsfullmäktige

Enligt förslaget skaU styrelsen, utöver vad som anges i 13§ verksförordningen, endast besluta om ramar och riktlinjer för upptagande av län och förvaltning av statens skuld. Enligt riksgäldskommittén följer detta grundprincipen i verksledningspropositionen att beslut i enskilda ärenden inte skall ligga på styrelsen.

Fullmäktige ifrågasätter denna ordning såvitt avser riksgäldskontoret.

I riksgäldskontorets styrelse kommer att finnas ett väsentligt parlamentariskt inflytande. Delta har sin gmnd i att många viktiga beslut som berör Sveriges ekonomiska politik kommer att fattas av riksgäldskontoret. Fullmäktige anser därför att verksledningspropositionens modell inte är helt tillämplig på riksgäldskontoret.

Fullmäktige föreslår att frågor av större vikt eller principieU betydelse
skall avgöras av styrelsen. Det ankommer på riksgäldsdirektören att göra
denna bedömning. 37

Mot yttrandets lydelse reserverade sig Lars Tobisson och Anne Wibble Prop. 1988/89:97
och anförde följande: Bilaga 2

"Vi avstyrker riksgäldskommitténs förslag att regeringen fritt skall kunna utse ordförande i styrelsen. När riksgäldskontoret blir en myndighet under finansdepartementet bör praxis för statliga ämbetsverk följas, nämligen att verkschefen är ordförande i styrelsen."

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

1.6 Riksdagens revisorer

Som en följd av beslutet att riksgäldskontoret fr.o.m. den 1 juli 1989 får regeringen som huvudman överförs de revisionella uppgifter som i dag åligger riksgäldskontorets revisionsenhet i fråga om riksdagsförvaltningen till revisionsenheten vid riksbanken (prop. 1986/87:143, FiU 1988/89:4, rskr 1988/89:30). Samtidigt härmed ändras lagen (1988:46) om revision av riksdagsförvaltningen m. m.

Kommittén föreslår att en tjänst i samband med huvudmannaskapsförändringen flyttas från riksgäldskontorets revisionsenhet till riksbankens. Vi tillstyrker förslaget.

Kommittén uppmärksammar den interna revisionens stora betydelse i ett verk av riksgäldskontorets karaktär och förklarar sin avsikt vara att stärka internrevisionens ställning genom att förebilden för intern revision i en affärsverkskoncem följs.

I vår egenskap av externa revisorer för riksgäldskontoret har vi kunnat följa internrevisionens insatser under en följd av år. Mot bakgmnd av våra erfarenheter vill vi fivligt instämma i att det är viktigt att det finns en stark internrevision vid riksgäldskontoret.

Organisatoriskt är revisionsenheten nu placerad under fullmäktige. Med utgångspunkt i verksförordningen oeh efter förebild av de bestämmelser som gäller för affärsverk förordar kommittén att enheten ges en placering direkt under riksgäldsdirektören. Det kan emellertid sättas i fråga om den föreslagna placeringen i sig kommer att innebära någon förstärkning av internrevisionens ställning och oberoende, vilket koihmittén synes anse. Vi noterar i sammanhanget att verksamheten vid riksbankens revisionsenhet enligt den nya riksbankslagen (1988:1385) oförändrat kommer att ligga under riksbanksfuUmäktige. Vi ifrågasätter om inte samma modeU bör gälla för riksgäldskontoret.

Utifrån det uttalade syftet att åstadkomma en stark inlem revision anser vi att den föreslagna ordalydelsen i instmktionens 12 § inte är helt invändningsfri. Texten synes bl.a. ge en väl stark betoning på förvaltningsrevi-'sion.

Vi föreslår följande formulering av 12 §..

Den intema revisionsavdeliiingen skall kontrollera att verksamheten i riksgäldskontoret bedrivs säkert, effektivt, författningsenligt och också i övrigt ändamålsenligt samt granska intern kontroll och redovisning.

Resultat ay revisionen skaU redovisas för styrelsen.

Före denha paragraf bör tas in bestämmelser om riksgäldsdirektörens
åligganden. 38

Vad slutligen beträffar det framtida riksgäldskontorets arbetsuppgifter Prop. 1988/89:97 noterar vid med intresse att kommittén i sitt fortsatta arbete ser som en Bilaga 2 huvuduppgift att utreda frågor om tillskapande av ett nytt centralt "Statens finansverk". Hithörande frågor uppmärksammades av riksdagens revisorer redan i början av 1970-talet (granskningspromemoria 1973:8).

1.7 Bankföreningen

2 Styrelsens sammansättning

Både i verksledningspropositionen och i kommitténs förslag betonas vikten av styrelsens professionalism. Det är därför enligt bankföreningen väsentligt att — utöver fyra riksdagsledamöter samt finansdepartementels företrädare och riksgäldsdirektören — i styrelsen skall ingå två personer med särskild samhällsekonomisk kornpetens som är kunniga i kreditmarknadsfrågor. Kommittén anar svårigheten att finna dessa personer eftersom de anses inte böra vara företrädare för marknadsaktörerna och inte heller bundna till något särskilt intresse på kreditmarknaden. Det finns enligt bankföreningen dock anledning påpeka — vad kommittén också refererar (sid. 22) — att styrelsens rådgivarroll enligt verksledningspropositionen möjliggör styrelsemedverkan av företrädare för intressegmpper utan att detta innebär besvärande lojalitetskonflikter. Bankföreningen anser det viktigt alt de nämnda två ledamöterna har god kännedom om marknaden och det bör därför, mot bakgrund av nämnda uttalande, inte vara en utgångspunkt att personer från del berörda näringslivet diskvalificeras; det är inte heller lämphgt att styrelsen sammansätts enbart av företrädare för den offentliga sektorn.

1.8 Försäkringsbolagens riksförbund

Riksförbundet har i stort sett inga erinringar mot förslaget om riksgäldskontorets styrelse. Med hänsyn till behovet av avvägning av statsskuldspolitiken mol andra delar av den ekonomiska politiken är det, som kommittén påpekar, angeläget att finansdepartementet har en representant i styrelsen. Riksförbundet instämmer också i att i styrelsen bör ingå representanter med särskild samhällsekonomisk kompetens och kunskap i kreditmarknadsfrågor, vilka inte bör företräda något särskilt intresse på kreditmarknaden. Riksförbundet ifrågasätter om inte den nu nämnda representationen i styrelsen bör inskrivas i 7 § i instruktionen för riksgäldskontoret likaväl som kravet att fyra av styrelseledamöterna skall vara parlamentariker.

Som riksförbundet anförde i sitt yttrande över statsskuldpolitiska kom
mitténs slutbetänkande är statens upptagande av lån och förvaltningen av
statsskulden frågor där avvägning måste ske mellan riksgäldskontoret,
riksbanken och finansdepartementet. Detta samråd sker nu i gemensam
ma planeringsgmpper på tjänstemannaplanet. Någon formalisering av
detta samråd föreslås inte i betänkandet. Riksförbundet finner inte heller
en formalisering av samrådet erforderlig men förutsätter att fortsatt sam
råd sker. 39

1.9 Advokatsamfundet Prop. 1988/89:97

Bilaga 2 Sammanfattnmg

Ledningsfrågor utöver formerna för styrelsens sammansättning och arbetssätt hade bort anslå till det aviserade slulbetänkandet. Behovet av en direktion m.m. synes svårligen gå att uppskatta innan den underliggande organisationen redovisats. I styrelsen bör ingå ledamöter med särskilda insikter i internationella finansieringsfrågor. Styrelsens inflytande över enskilda låneoperationer bör stärkas. Större garantifrågor bör hänskjutas till styrelsen för beslut.

Lösentid för obligationer bör kunna utläsas av obligationsviUkoren.

Förbudet mot "eviga lån" bör kunna slopas, dock med föreskrift att statslån alltid skall kunna lösas efter uppsägning.

Instruktionen för Riksgäldskontoret bör innehålla uttryckliga omröstningsregler.

Allmänt

Riksgäldskommittén har delat upp utredningsarbetet i två delar. Skälet tiU denna uppdelning synes bl. a. vara, att den tid som kommittén haft till sitt förfogande icke varit tillräcklig för att slutföra utredningsarbetet i ett sammanhang. Det delbetänkande detta remissyttrande gäller, avses uteslutande behandla de förändringar som är nödvändiga inför det ändrade huvudmannaskapet, under det atl principiella överväganden kommer att redovisas i ett slutbetänkande.

Samfundet anser, att det hade varit naluriigare och mer logiskt atl först lösa organisatoriskt viktiga principfrågor för att därefter redovisa förslag till detaljplanering.

Mot bakgrund av den struktur kommittén valt att ge betänkandet, framstår det som mindre välbetänkt att redan i delbetänkandet ingå på ledningsfrågor utöver formerna för styrelsens sammansättning och arbetssätt. Behovet av en direktion, inrättandet av en ny tjänst som överdirektör och en funktion för strategisk analys och bedömning synes svårligen gä alt uppskatta innan den underliggande organisationens utformning och kompetensresurser redovisats.

Samfundet övergår härefter till att yttra sig över respektive avsnitt i delbelänkandet.

Styrelsens sammansättning och funktion (2. sid. 21)

Samfundet delar kommitténs bedömning, att halva antalet ledamöter bör vara parlamentariker och de skäl som anförts till stöd härför. Det förefaller rimligt att anta, att dessa ledamöter kommer att rekryteras bland de riksdagsledamöter som genom sitt politiska arbete eUer annorledes har breda och djupgående kunskaper i ekonomiska och finansiella frågor.

Beträffande ordförandeskapet ser samfundet inga tvingande skäl till
varför detta skulle innehas av riksgäldsdirektören, och samfundet anser i 40

likhet med kommitlén det lämpligt atl avvika från huvudregeln i proposi- Prop. 1988/89:97
tion 1987/88:99 på den punkten. Bilaga 2

Samfundet anser, att den ene av de tvä ledamöter som fömtsätts ha samhällsekonomisk kompetens bör ha särskilda insikter i internationella kredit- och kapitalmarknadsfrågor.

Styrelsens uppgifter (2.3.2 sid. 25)

Med hänsyn till de snabba förändringar som sker i de finansiella marknaderna måste styrelsens ramar och riktlinjer för upplåningen bli mycket aUmänl formulerade. De närmare lånevillkoren i respektive operation (såsom löptider, valutor, amorteringar, upplåningsform) synes icke gå att reglera inom ramen för sådana riktlinjer. Detta synes med nödvändighet leda till ett synnerligen långtgående beslutsansvar för riksgäldsdirektören jämfört med den nuvarande ordningen. Denna innebär vanligtvis att riksgäldsfullmäktige fattar ett principbeslut för varje enskild läneoperation innefattande bemyndiganden för läneundertecknande och delegering från riksgäldsfullmäktige till riksgäldsdirektören att fatta beslut gällande de närmare lånevillkoren etc. Först härefter och inom ramen för principbeslutet fattar riksgäldsdirektören beslut om lånet skall upptagas eller inte.

Den föreslagna beslutsordningen torde innebära, atl verkschefen åläggs ett beslutsansvar som i ekonomiska termer torde sakna motstycke inom statsförvaltningen. Enligt samfundets uppfattning bör styrelsens inflytande över de enskilda låneoperationerna och formerna för dessa därför stärkas. Som nämnts synes detta vara motiverat med anledning av upplåningsbeslutens synnerligen stora ekonomiska betydelse, men ävenledes mot bakgrunden av den kompetens som kommer att finnas representerad i kontorets styrelse.

Samfundet anser icke, att frågor om utfärdande av statlig kreditgaranti generellt bör beslutas av riksgäldsdireklören. Det förefaller rimligt, all åtminstone garantifrågor av större ekonomisk eller principiell räckvidd (såsom exempelvis inom energiområdet, där ett enskilt beslut kan avse en långsiktig riskinvestering i miljardklassen), hänskjuts till styrelsen för beslut.

Riksgäldskontorets organisation (3. sid. 33)

Vad som anförs i delta avsnitt av betänkandet innebär en motivering till
varför kontorets organisation i framtiden kommer alt redovisas i ell slut
betänkande. Samfundet anser att samma skäl som anförs i den delen
motiverar att även frågan om inrättandet av en funktion för strategisk
analys och en direktion behandlas inom ramen för slutbetänkandet. Inrät
tandet av en tjänst som överdirektör synes ävenledes lämpligen böra anstå.
Tjänsten motsvaras för närvarande av innehållet i den tjänst som uppbärs
av vice riksgäldsdirektören och några egentliga skäl för denna dubblering
anförs icke i betänkandet. 41

4 Riksdagen 1988/89. I saml. Nr 97

Instruktion för riksgäldskontoret (4. sid. 41) Prop. 1988/89:97

1 anslutning till 4 § vill samfundet framföra, att den lösentid som enligt JUaga I praxis tillämpas, bör kunna utläsas av obligationsvillkoren. Det leder till rättsosäkerhet och olikformighet i behandlingen av enskilda obligationsinnehavare, dvs. i aktueUa situationer i praktiken privatpersoner, om kännedom om kontorets praxis från tid lill annan skall vara avgörande för om obligationsinnehavaren företer en preskriberad obligation för inlösen. Det föreligger en uppenbar risk för att endast särskilt initiativrika personer, som förstår att skaffa sig kännedom om kontorets praxis, kommer att kunna tillgodose sina intressen.

Samfundet delar kommitténs uppfattning (s. 44) att det nu gällande förbudet mot "eviga" lån bör kunna slopas. Det förefaUer emellertid nödvändigt att föreskriva att statslån alltid skall vara möjliga att lösa efter uppsägning. Att för tid och evighet binda staten för ett visst låneengagemang förefaller icke stå i överensstämmelse med den flexibilitet som bör eftersträvas i statsskuldspolitiken och vilken är en gmndprincip för det föreslagna anslagssystemet.

Som tidigare nämnts (jfr ovan s. 3), vill samfundet i anslutning till 6 § anmärka, att inrättandet av en tjänst som överdirektör bör anstå till dess frågan ytterligare analyserats inom ramen för slutbetänkandet.

När det gäller bestämmelserna om beslutsförhet i 7 §, förefaller det lämpligt att uttryckligen föreskriva att riksgäldsdirektören skall vara närvarande för beslutsförhet.

Vidare bör 7 § kompletteras med omröstningsregler. (Jfr dock 18 § Förvaltningslagen).

Det framtida riksgäldskontorets arbetsuppgifter (9. sid. 101)

Samfundet anser att kommitténs uttalanden gällande sitt fortsatta arbete förefaller ha alla fömtsätlningar att leda till förslag som motsvarar de ökade kraven på rationalitet och effektivitet inom statsförvaltningen.

2 Anslagssystem och anslag för budgetåret 1989/90

2.1 Statskontoret

4 Anslagssystem

Kommittén föreslår att riksgäldskontorels anslagssystem förändras. Tre altemativ redovisas till det nuvarande systemet.

Kommitlén föreslår att altemativ 1 genomförs. Alternativ 2 och 3 bedömer kommittén svåra att genomföra på kort sikt.

Det föreslagna alternativet (nr 1) innebär framför allt att anslagsstmktu-ren renodlas och förtydligas. Kommittén föreslår också att samtliga anslag utom "systemutveckling m.m." ges i form av förslagsanslag. Systemutveckling m. m. föreslås som reservationsanslag.

Statskontoret tillstyrker den föreslagna förändringen av anslagssyste- 42

mel. Statskontoret vill dock framhålla olägenheterna med aU systemul- Prop. 1988/89:97 veckling/ADB-investeringar ges ett särskilt anslag. Det innebär att man Bilaga 2 särbehandlar ADB-frågorna såsom avskilda från verksamhetsfrågorna. Erfarenhetsmässigt får della ofta lätt till följd att ADB-ansvaret avgränsas organisatoriskt och koncentreras till ADB-funktionen. Insikten om ADB som i första hand ell hjälpmedel och stöd i verksamheten går lätt föriorad eller glöms bort. Tekniken riskerar att styra sakområdet och inte tvärs om som bör vara fallet.

Kommittén uttalar att ansvaret för ADB-användningen bör ligga hos de verksamhelsansvariga. ADB-avdelningens uppgifter skall, såsom kommittén även uttrycker det, vara att ge service på uppdrag av verksamhetsansvariga. Statskonoret delar helt kommitténs uppfattning och anser atf dessa uttalade principer för ADB-ansvaret är så viktiga att de bör komma till uttryck även i systemet för anslagstilldelningen. Statskontoret ser dock inte hur detta omedelbart skall kunna åstadkommas. Det föreslagna anslagssystemet skapar emellertid förutsättningar för att i ett nästa utvecklingssteg åstadkomma denna förändring. Det ger nämligen enligt statskontorets bedömning bra möjligheter att utveckla ett myndighetsanpassat system för verksamhetsplanering/budgetering och uppföljning/resultatanalys som utan invecklade konstmktioner kan kopplas samman med anslagsslmkturen. Statskontoret finner det därför angeläget att ett sådant utvecklingsarbete snarast kommer till stånd.

Utvecklingsarbetet bör samordnas med och beakta kommitténs överväganden om riksgäldskontorets framtida verksamhet, organisation m.m. Inriktningen av arbetet bör dock inte begränas till att utveckla ett planerings- och uppföljningssystem som ansluter till det nu föreslagna nya anslagssystemet (alt 1). Arbetet bör också skapa underlag för ytterligare en förändring av anslagssyslemet nämligen en övergång till ett anslagssystem av den typ som kommitténs alternativ 2 representerar. I detta stmktureras anslagen i verksamhetsgrenar efter vad som är myndighetens huvuduppgifter. Det skapar möjligheter att införa målstyrning med åtföljande resultatansvar. Förvaltningskostnadsanslaget och anslaget för systemutveckling m. m. fördelas och redovisas då pä de olika verksamhetsgrenarna. Därmed kan också problemet med det separata ADB-anslaget elimineras.

I ett system med målstyrning och resultatansvar ställs större krav på myndigheten såväl i fråga om framförhällning, långsiktig planering och uppföljning/utvärdering som flexibilitet i den löpande verksamheten. Det utgör bärande skäl för att införa treåriga budgetramar med ramanslag. Utvecklingsarbetet bör därför ske inom ramen för treårsbudgetprocessen.

5 Anslagsförslag för budgetåret 1989/90

I avvaktan pä kommitténs slutbetäkande bör enligt statskontorets mening ytteriigare medel endast tillföras för

- porton p. g. a. slopad tjänstebrevsrätt

- riksdagstryck p. g. a. tillkommande kostnad genom det förändrade huvudmannaskapet 43

- strategisk planering, men att detta tillskoll inledningsvis disponeras Prop. 1988/89:97
enligt vad statskontoret föreslagit i avsnitt 3 ovan. Bilaga 2

1 brist på underiag uttalar sig statskontoret inte i övrigt beträffande

anslagsförslaget.

6 Fortsatt utvecklingsarbete

Kommittén har förutskickat att den kommer alt avge sitt slutbetänkande under våren 1989. Betänkandet avses behandla riksgäldskontorets framtida arbetsuppgifter och organisation.

Statskontoret gör f. n. på uppdrag av kommittén en översyn av riksgäldskontorets organisation. Översynen skall ligga tiU gmnd för kommitténs ställningstagande i organisationsfrågan.

Statskontorets arbete tar sin utgångspunkt i nuvarande organisation. Kommitténs ställningstaganden i återstående frågor om "det framtida riksgäldskontoret" kommer att beaktas i arbetet innan det avslutas och redovisas för kommittén.

Översynsarbetet avgränsas tiU att åstadkomma den redovisning av verksamhet och organisation som erfordras för regeringens ställningstagande som det kommer till uttryck i främst instmktionen. Det innebär att ge ett underlag för beslut om myndighetens organisatoriska gmndstmktur. Att utreda och besluta om myndighetens detaljorganisation bör ankomma på riksgäldskontoret och bör påbörjas så snart gmndstmkturen har fastlagts.

I anslutning till att. ny organisation för riksgäldskonloret förbereds bör inom kontoret påbörjas ett arbete med att utveckla det system för verksamhetsplanering, internbudgetering och uppföljning som statskontoret berört ovan. Detta utvecklingsarbete bör ges hög prioritet och inriktas på att ge underlag för beslut om treåriga budgetramar och ramanslag.

Tidsmässigt bör det fortsatta utvecklingsarbetet (inkl. statsmaktemas beslut i tillämpliga delar) vara inriktat på att senast till budgetärsskiftet 1990/91

—ha fastställt riksgäldskontorets framtida arbetsuppgifter

—genomföra ny organisation för riksgäldskontoret

—genomföra ett system för verksamhetsplanering, budgetering och uppföljning/resultatanalys.

Slutligen bör målet vara att införa treåriga budgetramar och ramanslag from budgetåret 1991/92.

2.2 Riksrevisionsverket

Riksrevisionsverket (RRV) instämmer i allt väsentligt i kommitténs för
slag. Verket begränsar sig till att kommentera förslagen om anslagssystem
för riksgäldskontoret oeh om inlernrevisionens roll och uppgifter samt
kommitténs fortsatta arbete med riksgäldskontorets arbetsuppgifter. 44

Anslags.systetn Prop. 1988/89:97

RRV biträder förslaget att välja en anslagskonstruktion enligt alternativ 1. naga / Härigenom avskiljs uppgifter som riksgäldskontorei kan påverka frän sädana som kontoret inte kan påverka. Till de senare hör räntor på statsskulden, kostnader för upplåning och låneförvaltning och garantiverksamhet. Sådana för kontoret opåverkbara utgifter bör anvisas under förslagsanslag. RRV anser att en strävan bör vara att anvisa medel för kontorets förvalt-ningsulgifter under ett ramanslag, varigenom kontoret får ansvara för sin verksamhet på det sätt som kommer att bli huvudregel för de statliga myndigheterna.

Eftersom riksgäldskontorels egna kostnader för uppdragsverksamheten inte är väsentliga i relation till de totala kostnaderna och eftersom verksamheten inte bedrivs i påtaglig konkurrens, behövs inte någon mera komplicerad form att anvisa medel. Om medel för kontorels förvaltningskostnader anvisas över ramanslag kan övervägas att lägga också uppdragsverksamheten under ett eget ramanslag om 1000 kr. eller som en särskild post i en stat under förvaltningsanslaget med ett nettobelopp om O kr. Till verksamheten bör knytas en särskild anslagskredit för kaptialför-sörjning inkl. förluslutjämning.

Kommittén anser att det kan vara lämpligt att senare pröva alternativ 2. Enligt RRVs mening torde detta alternativ inte vara nödvändigt för atl åstadkomma en förbättrad verksamhetsslyrning. Alternativet är avsevärt sämre än ahernativ 1, eftersom medel för riksgäldskontorets verksamhet skulle anvisas över ett förslagsanslag. Det blir därför svårt för regeringen att begränsa sådana kostnader som riksgäldskontoret skall hålla sig inom. De effekter som kommittén vill uppnå bör kunna fäs genom en förbättrad redovisning. RRV vill i detta sammanhang erinra om att verket 1986 på regeringens uppdrag utredde vissa frågor om riksgäldskontorets redovis- . ning (Ändrade metoder för att redovisa kursdifferenser oeh vissa ränteutgifter, RRV dnr 1986:561). RRV föreslog därvid att kontoret skulle förbättra sin externa redovisning genom att gå över till en ny redovisningsmodell. Den föreslagna redovisningsmodellen skulle ge förbättrade möjligheter all redovisa verksamheten fördelad på verksamhetsgrenar, organisatoriska enheter, aktiviteter m. m. oberoende av anslagssirukturen. Genom en sådan redovisning skulle det vara möjligt att styra och redovisa verksamheten utan atl behöva underindela anlsagen i verksamhetsgrenar etc.

Internrevision

RRV konstaterar med tillfredsställelse att verket i tidigare sammanhang
framförda synpunkter angående den externa revisionen av riksgäldskonlo
ret tillgodosetts (RRVs yttrande 1986.09.10 över stasskuldspoliliska kom
mitténs slutbetänkande, RRV dnr 1986:350). Ifråga om den framtida
revisionen av Nordiska rådets presidiesekretariat anser dock RRV, i likhet
med vad som anfördes i remissyttrandet, att det är mest ändamålsenligt
om all revision av Nordiska rådets verksamhet i Sverige sker genom en
organisation. RRV svarar i Sverige, i enlighet med Inlernordiska revi- 45

sionsordningar (senaste ändring i Köpenhamn den 21 augusti 1986) för all Prop. 1988/89:97 revision av verksamhet under Nordiska rådets budget och bör enligt RRVs Bilaga 2 mening också svara för den finansiella revision som det här är fråga om av presidiesekretarialets verksamhet.

Kommitténs fortsatta arbete

Kommitlén lar också upp frågor om det framtida riksgäldskontorets arbetsuppgifter. RRV delar en gmndläggande utgångspunkt som kommittén anger för det fortsatta utredningsarbetet, nämligen att det finns ett stort behov av att stärka central finansförvaltning och ekonomistyrning i staten. Om den fortsatta utredningen endast görs med utgångspunkt i vilka uppgifter riksgäldskonloret bör ansvara för, utan hänsyn till konsekvensema för andra myndigheter, kan dock enligt RRVs mening endast marginella frågor tas upp till behandling i kommittén.

2.3 Fullmäktige i riksbanken

6. Anslagssystem

Vad avser kommitténs överväganden om framtida anslagssystem för riksgäldskonloret vill fullmäktige endast understryka vad kommittén, själv säger all del är angeläget att anslagssystemet får en så flexibel utformning att det möjliggör för riksgäldskontoret att snabbt anpassa sig till olika uppkomna situationer. Inte minst utvecklingen på det finansiella området motiverar en stor flexibilitet i anslagssystemet vad avser t. ex. data- och systemutveckling.

2.4 Riksdagens revisorer

Vid vår externa revision har vi kunnat konstalera att de nuvarande anslags- och redovisningssystemen vid riksgäldskontoret har stora brister. Bl.a. försvårar de mätningar av verksamhetens resultat och:effektivitet. Kommittén har på ett utmärkt sätt åskådliggjort nackdelarna med nuvarande anslagssystem och för i betänkandet en grundlig diskussion om alternativa anslagsmodeller. Enligt vår mening har kommittén stannat för det alternativ som frän olika utgångspunkter för närvarande synes mest lämpligt.

I detta sammanhang vill vi också nämna att riksdagens revisorer sedan
länge försökt intressera ansvariga vid riksgäldskontoret för att i större
utsträckning tillämpa den statliga bokföringsförordningen. Vi noterar att
förordningen kommer att tillämpas fullt ut då riksgäldskontoret blir rege
ringens myndighet. 46

2.5 Advokatsamfundet Prop. 1988/89:97

Anslagssystemför riksgäldskontoret (5. sid 55) i aga

Det föreslagna alternativet synes enligt samfundets uppfattning ha goda förutsättningar att tillgodose de krav på kontorets verksamhet som uppställts i avsnitt 5.10 s. 72. Samfundet avstår från att i övrigt i detalj yttra sig i denna del, eftersom verksamheten fömtsätts bli föremål för utvärdering efter det systemets ändamålsenlighet tillämpas i praktiken (jfr s. 73 nederst).

3 Uppgifter som flyttas från riksgäldskontoret och andra författningsändringar

3.1 Kammarkollegiet

Kommitténs förslag berör kammarkollegiets fondbyrå i följande hänseenden.

Möjligheten lill inskrivning i statsskuldboken av premieobligationer, som ingår i donationsmedel förvaltade av statsmyndigheter, föreslås upphävd- (s. 96 i betänkandet). Fondbyrån förvaltar premieobligationer för mindre belopp från avvecklade arvsfondsdödsbon eller sådana donationsfonder som på senare år överlämnats tiU fondbyrån från andra myndigheter. Byrån placerar själv inte medel i premieobligationer. En del av innehavet är inskrivet i statsskuldboken, men den möjligheten behövs inte för bevakning av dragningar och inlösen, eftersom obligationerna kan läggas in i fondbyråns bankdepå och banken i sådant faU sköter bevakningen. Kollegiet har därför inget emot att möjligheten tiU inskrivning upphävs.

Kommittén föreslår vidare (s. 98 ö) upphävande av statskontorets cirkulär (1968:7.73) om överlämnande av donations- och liknande medel tiU förvaltning hos statskontorets fondbyrå. Enligt kungörelsen (1972:646) med anledning av överföring av vissa uppgifter från statskontoret till kammarkollegiet gäller cirkuläret även efter fondbyråns flyttning till kollegiet. En del av uppgifterna i cirkuläret är emellertid inte längre aktuella och vissa bestämmelser däri har visat sig opraktiska. Kollegiet tillstyrker därför atl cirkuläret upphävs.

Fondbyrån har sedan gammalt som en av sina viktigaste uppgifter att
hjälpa de organ inom statsförvaltningen oeh svenska kyrkan som så önskar
med deras förvaltning av donationsfonder. Den service fondbyrån därvid
erbjuder består främst av placeringsverksamhet, bokföring, redovisning
samt kassa- och värdepappershantering. Däremot ankommer det inte på
fondbyrån att besluta om hur fondemas ändamål skall tillgodoses. Statliga
eller kyrkliga organ kan alltså lämna över den ekonomiska förvaltningen
av sina donationsfonder till kollegiet. Det formella stödet härför finns i
regeringens beslut 1968-06-28 som ligger till grund för statskontorets cir
kulär och som inte bör upphävas. Beslutet bifogas. Efter permutationsla-
gens ikraftträdande 1972-07-01 fattas beslut om överlämnande av förvalt
ningen genom permutation i varje enskilt fall. Denna viktiga verksamhet 47

som torde innebära betydande rationaliseringsvinster för den statliga och Prop. 1988/89:97
kyrkliga fondförvaltningen behöver alltså inte längre cirkulärets stöd. Bilaga 2

1 kapitel 9 om kommitténs fortsatta utredningsarbete sägs att en sammanslagning av aU statlig fondförvaltning visserligen inte är aktuell men att en viss samordning bör övervägas. Kollegiet vill framhålla att de av kollegiet förvaltade fonderna som regel inte är statliga medel utan atl tillgångarna tillhör fondema i egenskap av självständiga rättssubjekt. Detta gäller inte bara de ca 250 donationsfonderna, vilka tillkommit genom förordnanden av enskilda, utan också övriga fonder vilka inte ingår i statsbudgeten utan är avsatta för bestämda ändamål med särskilda intressenter. Vid de organisatoriska övervägandena måste detta förhållande tillmätas avgörande vikt, och kollegiet fömtsätter därför att synpunkter från representanter för fondernas intressenter inhämtas under utredningsarbetet.

3.2 Hovrätten för Övre Norrland 8.2 Andra författningsändringar

Vad gäller de föreslagna ändringama i 15 kap. 8 § föräldrabalken. finner hovrätten att det inte möter något hinder att slopa möjligheten lill inskrivning av omyndigas värdepapper i stasskuldboken. . Hovrätten har inte något att erinra mot utformningen av de författningsförslag som kommittén lägger fram.

3.3 Fullmäktige i riksbanken

FuUmäktige avstyrker kommitténs förslag vad avser styrelsen för Stockholms fondbörs. Enligt fullmäktige kan det i framtiden sakligt sett finnas starkare skäl för riksbanken än i dag att vara representerad i styrelsen. Enligt fullmäktiges mening bör därför riksbanken, i avvaktan på det slutliga StäUningstagandet till Värdepappersmarknadskommitténs betänkande, fortsättningsvis ensam utse sin representation i styrelsen för Stockholms fondbörs.

8 Utnämning eller nominering av styrelserepresentanter

Riksgäldskontoret utser idag, beroende på antingen sin ställning som myn
dighet under riksdagen eller pä sin centrala roll på kreditmarknaden,
styrelserepresentant i några bolag och nämnder. I ett av dessa sker valet
gemensamt med riksbanken (fondbörsen) och i ett utser regeringen på
förslag av riksbanken resp. riksgäldskontoret hälften vardera av de leda
möter som myndighet under riksdagen skall välja (Aktiebolaget Aerotrans- -,
porter). När riksgäldskonloret ny byter huvudmannaskap bör reglerna ses
över. Även riksbankens utnämnings- eller nomineringsrätt påverkas i de
fall detta skett delat eller gemensamt med riksgäldskontoret.
Fullmäktige har inga invändningar mot komitténs förslag, att nomine- 48

ringsförfarandet slopas och att regeringen fortsättningsvis utan sådant Prop. 1988/89:97 särskilt förfarande utser samtliga ledamöter i Aktiebolaget Aerotranspor- Bilaga 2 ters representantskap.

Däremot vill fullmäktige avstyrka kommitténs förslag vad avser styrelsen för Stockholms fondbörs. Enligt fullmäktige kan det i framtiden sakligt sett finnas starkare skäl för riksbanken än i dag att vara representerad i styrelsen. Utvecklas obligationsmarknaden i den takt som kan förväntas samtidigt som en allt större del av handeln sker över börsen är det viktigt för riksbanken att vara representerad i styrelsen, eftersom omvårdnaden om obligationsmarknaden primärt är en angelägenhet för riksbanken. Enligt fullmäktiges mening bör därför riksbanken, i avvaktan på del slutliga ställningstagandet till Värdepappersmarknadskommitténs betänkande, fortsättningsvis ensam utse sin representation i styrelsen för Stockholms fondbörs.

I övrigt har fuUmäktige ingen erinran mot kommitténs förslag rörande utnämning eller nominering av representanter i berörda styrelser och nämnder.

3.4 Försäkringsinspektionen

Vad gäller förslagen till nya bestämmelser om revisorer för granskning av sladshypolekskassans resp. hypoteksbankens förvaltning anser inspektionen att det finns anledning att nu frångå den gällande ordningen på sätt som föreslagits. Inspektionen anser att i väntan på resultatet av den pågående översynen av hypotekslagstiftningen kan en lämplig ordning vara att regeringen utser en revisor, atl två revisorer utses på ombudsstämma resp. på delägarsammankomst samt att bankinspektionen såsom tillsynsmyndighet ges rätt att utse en revisor.

3.5 Bankföreningen

8 övriga författningsändringar

Riksgäldskommittén har förslagit att möjligheten till inskrivning i statsskuldsboken av omyndigs premieobligationer skall upphöra. Kommittén motiverar sitt förslag med att förfarandet är tidskrävande för riksgäldskontoret utan att ge motsvarande vinst i fråga om skydd för omyndigs tillgångar. Dessutom utnyttjas möjligheten alltmer sällan.

Bankföreningen vill i detta sammanhang erinra om att förmynderskaps-
kommittén i sitt nyligen avlämnade betänkande (SOU 1988:40) Föräldrar
som förmyndare föreslagit att bestämmelsen i 15 kap. 8 § föräldrabalken,
enligt vilken obligationer m. fl. värdepapper skall nedsättas i öppet förvar i
riksbanken eller annan bank så snart det sammanlagda värdet på sådana
värdepapper överstiger ett belopp motsvarande två gånger gällande basbe
lopp, skall upphöra att gälla. Kommittén har vidare föreslagit att lagen
(1924:322) om värd av omyndigs värdehandlingar skall upphöra. Genom
förs de föreslagna ändringarna i lagstiftningen kommer möjligheten alt
skriva in premieobligationer i statskuldsboken att bli den enda kvarståen- 49

de möjligheten lill kontroll av förmyndares, förvaltares och gode mäns Prop. 1988/89:97
förvaltning i fråga om sådan egendom. Bilaga 2

Avtal med bank skall dock enligt förslaget kunna träffas om förvaltning av enskilds värdehandlingar på villkor som överförmyndaren uppställer. En sådan förvaltning torde dock om den begränsas till att avse premieobligationer ställa sig alltför dyr för att utgöra ett rimligt alternativ. Enligt föreningen får det givetvis anses olämpligt att frågan om kontrollmöjligheterna handläggs i två skilda sammanhang utan samordning. Föreningen förordar därför att finansdepartementet samordnar beredningen av föreliggande förslag med justitiedepartementet, som har att ta ställning till förmynderskapsutredningens nu nämnda betänkande. Härvid bör alltså noga övervägas på vilket sätt en eventuell kontrollfunktion av förmyndarens förvaltning lämpligen bör gestallas.

3.6 Sparbanksföreningen

Kommittén föreslår att reglerna i 15 kap. 8 § föräldrabalken ändras varigenom möjligheten tiU inskrivning i statsskuldboken slopas. Detta överensstämmer inte med vad förmyndarskapsutredningen framför i sitt betänkande Föräldrar som förmyndare, SOU 1988:40. Där föreslås att möjligheten till inskrivning i statsskuldboken skall kvarstå i vissa fall. Sparbanksföreningen, som inte i detta sammanhang vill ta ställning i frågan humvida inskrivningsmöjligheten bör kvarstå, vill understryka vikten av att de tvä ■ utredningarna samordnas i denna fråga.

För övrigt har sparbanksföreningen inte något att invända mot de av kommittén föreslagna ändringarna.

3.7 Hypoteksbanken

Det främsta sambandet mellan Riksgäldskontorei och Hypoteksbanken är att kontoret garanterar Hypoteksbankens gmndfond pä för närvarande 2,3 miljarder kronor. Denna omständighet utgör bakgrund till att Riksgäldsfullmäklige — enligt gällande lag — utser en ledamot av Hypoteksbankens styrelse, som skall vara styrelsens vice ordförande, jämte en suppleant för denne. Härjämte utser Riksgäldsfullmäktige en revisor och en suppleant för denne.

Enligt kommiltéförslaget flyttas rätten att utse ledamot jämte suppleant i bankens styrelse från Riksgäldskontoret till Regeringen. Med hänsyn till att Riksgäldskontoret i fortsättningen skall betraktas som en myndighet underställd Regeringen, har Hypoteksbanken ingen erinran mot förslaget.

Enligt gällande lag skall Hypoteksbanken ha fem ordinarie revisorer jämte lika mänga suppleanter. En ordinarie revisor jämte suppleant utses av Riksgäldsfullmäktige, medan Bankinspektionen utser en ordinarie revisorjämte suppleant. Övriga revisorer jämte suppleanter väljs på ordinarie delägarsammankomst. Av de på delägarsammankomsten utsedda revisorerna skall en ordinarie revisor och hans suppleant vara auktoriserade revisorer.

Enligt kommittéförslaget skall det i fortsättningen endast finnas två av 50

Regeringen utsedda revisorer i Hypoteksbanken jämte suppleanter för Prop. 1988/89:97 dessa. Anordningen med förtroendevalda revisorer avskaffas helt. Detta är Bilaga 2 enligt Hypoteksbankens mening helt oacceptabelt. Hypoteksbanken utgör en del av landshypoteksorganisationen och det är angeläget att de i organisationen ingående föreningarna ges tillfälle att genom utseende av revisorer i banken erhålla insyn i dennas verksamhet.

Kommittén har inte förebragl några skäl för en ändring av antalet revisorer och suppleanter. Hypoteksbanken anser alt antalet revisorer liksom tidigare skall vara fem ordinarie och fem suppleanter. Av dessa skall tre ordinarie och lika många suppleanter utses av delägarsammankomsten, medan återstående tvä ordinarie och två suppleanter bör utses av Regeringen.

Hypoteksbanken har ingen erinran mot förslaget att avskaffa möjligheten för Riksgäldskontoret att utse ombud på delägarsammankomsten.

3.8 Stadshypotekskassan

Kassastyrelsens sammansättning

Som riksgäldskommitlén konstaterar tillhör den grundläggande frågan om statens roll i Stadshypotekskassan de centrala uppgifterna för den nu inledda hypoteksutredningen. I avvaktan på hypoteksutredningens överväganden bör nu ingen saklig prövning göras av den lämpliga sammansättningen av kassaslyrelsen, utan del bör endast klargöras vem som skall överta riksgäldsfullmäktiges nuvarande uppgift att utse en ordinarie ledamot och en suppleant i styrelsen. Stadshypotekskassan har därvid ingen invändning mot att uppgiften flyttas till regeringen, som ju redan utser de två övriga statliga ledamöterna.

Antalet revisorer

I fråga om revisorerna är riksgäldskömmitténs ställningslagande mer oklart, eftersom del synes finnas en bristande korrespondens mellan det i texten beskrivna förslaget och del formella författningsförslagel. 1 författ-ningsförslagel finns också ändringar som överhuvudtaget inte har kommenterats i kommitténs Överväganden.

Stadshypolekslagens nuvarande bestämmelser innebär att det skall finnas fyra revisorer hos Kassan och suppleanter för dessa. Riksgäldsfullmäktige utser en av revisorerna. En revisor, som skall vara revisionens ordförande, utses av bankinspektinen och de två återstående av Kassans ombudsstämma. En av de stämmovalda revisorerna skall vara auktoriserad revisor.

I kommitténs överväganden är revisorsfrågan kortfattat behandlad. För
slaget anges pä följande sätt: "Kommittén föreslär att de lekmannareviso
rer som fullmäktige utser avskaffas". I förslaget till författningstext där
emot är det de av Kassans ombudsstämma utsedda revisorerna som av
skaffas. Likaså fråntas bankinspektionen rätten att utse revisor, medan i 51

stället regeringen föreslås få till uppgift att utse två revisorer. Något krav Prop. 1988/89:97
på auktoriserad revisor kvarstår inte. Bilaga 2

Vi utgår från att här måste ha skett något misstag, som får skyllas på den tidspress under vilken riksgäldskommittén arbetat. Det kan inte rimligtvis ha varit kommitténs mening att beröva Kassans ombudsstämma rätten att utse revisorer eller all avskaffa kravet på att minst en av Kassans revisorer skall vara auktoriserad. Stadshypotekskassan avstyrker bestämt sådana propåer.

Vem bör utse revisorerna

Enligt betänkandets text anser kommittén att den lekmannarevisor som riksgäldsfullmäklige utser skall avskaffas. Vid underhandskontakt med kommitténs expert har vi emellertid förstått att kommittén inte alls avsett att den statligt utsedde revisorn skall avskaffas, utan tänkt sig att uppgiften att utse denne skulle flyttas till regeringen. Vidare har man uppfattat dagens bestämmelser så, att staien utser två revisorer varav en genom riksgäldsfullmäklige och en genorh bankinspektionen. Om dä regeringen övertar uppgiften att utse den ena revisorn har man tyckt det mindre lyckligt att en under regeringen lydande myndighet skall utse den andra.

Här menar vi emellertid att riksgäldskommitlén gjort en olämplig bedömning. 1 och med atl Stadshypotek år 1970 ställdes under bankinspektionens tillsyn överfördes det som tidigare varit regeringens uppgift, nämligen all utse en revisor för stadshypotekskassan, till inspektionen. Det finns ingen anledning att nu frånta bankinspektionen den uppgiften, eftersom saken på inget sätt hänger samman med riksgäldens omvandling. Bankinspektionen utser enligt bankrörelselagen en eller flera revisorer i varje bank, och del skulle vara synnerligen märkvärdigt om inte samma förhållande skulle gälla för stadshypotekskassan.

Om man således håller fast vid att bankinspektionen skaU utse en revisor leder kornmitténs återgivna resonemang snarast till slutsatsen att del är olämpligt atl låta regeringen utse ytterligare en statlig revisor. Man kommer alltså på denna väg fram till det som kommittén i betänkandetex-len föreslår, nämligen att den av riksgäldsfullmäktige utsedde revisorn skall avskaffas. Det betyder dock inte att antalet revisorer bör minskas. Vi föreslår därför att ombudsstämman får utse ytterligare en revisor, dvs. sammanlagt tre.

Egentligen kan det ifrågasättas om del överhuvudtagel finns skäl att i stadshypotekslagen fastlägga exakt hur många revisorer stämman skall utse, men som ett första steg skulle dock en utvidgning lill tre vara av värde. T. ex. vill vi peka pä att nuvarande bestämmelser förhindrar atl Kassan får två auktoriserade revisorer, vilket skulle kunna vara naturligt i ett kreditinstitut av Stadshypoleks storlek. Något absolut krav pä detta krav bör emellertid inte uppställas i lagen.

Jäv.sbestätnmelserJör revisorerna Prop. 1988/89:97

Möjligen som konsekvens av att kommitténs lagtextförslag avskaffat de på bilaga / Kassans ombudsstämma valda revisorerna har också paragrafens sista stycke, som inrymmer jävsbestämmelser rörande revisorerna, försvunnit. Från Kassans sida har man tidigare uppfattal det som en brist att dessa frågor inte varit ordentligt reglerade i stadshypotekslagen och med stor tillfredsställelse sett att de numera har förts in. Bestämmelser av motsvarande innehåll finns ju också t. ex. i bankrörelselagen. Vi anser alltså att ingen ändring bör ske på denna punkt.

Sammanfattning

1 avvaktan pä hypoteksutredningens genomgång av frågor som rör statens roll i Stadshypotek bör nu endast vidtas de anpassningar som är en direkt konsekvens av att riksgäldsfullmäktige avskaffas. Att regeringen då övertar uppgiften att utse vice ordföranden med suppleant i sladshypolekskassans styrelse anser vi naturligt. I fråga om utseende av en revisor förordar vi att det i stället överlåts åt ombudsstämman att utse tre revisorer i stället för dagens två. Slutligen anser vi att stadshypolekslagens bestämmelser om revisorsjäv skall finnas kvar.

3.9 Advokatsamfundet

Vissa uppgifter sotn fiyttas från riksgäldskontoret (7. sid. 81)

De uppgifter som flyttas från riksgäldskontoret synes i princip utgöra en konsekvens av det ändrade huvudmannaskapet och föranleder inga kommentarer från samfundets sida.

Övrigaförfattningsändringar (8. sid. 89)

Remisstiden har icke tillåtit samfundet att göra en självständig inventering av eventuellt erforderiiga författningsändringar.

Samfundet har inget att erinra mot vad som anförs av kommittén i denna del.

3.10 Stockholms överförmyndarnämnd Sammanfattning

Stockholms överförmyndarnämnd anser sig inte kunna tillstyrka kommit
téns förslag att bestämmelsen i 15 kap. 8 § 3 st. föräldrabalken om inskriv
ning av premieobligationer skall tas bort. Kommitténs förslag medför att
premieobligationer inte heller skall deponeras i bank, såvida inte värdet av
förefintliga värdepapper Överstiger den gräns på två basbelopp som är
angiven i 15 kap. 8 § 1 st. föräldrabalken. All kommittén har uppfattning
en att möjligheterna till kontroll inte minskas nämnvärt genom förslaget
visar en bristande insikt i överförmyndarnas tillsynsverksamhet. Det bör 53

observeras att Förmyndarskapsutredningen i sitt nyligen avgivna betan- Prop. 1988/89:97 kände SOU 1988:40 dels föreskriver skyldighet för förordnade förmynda- Bilaga 2 re, gode män och förvaltare att skriva in premieobligationer i statsskuldboken (14 kap. 9 §), dels ger överförmyndaren möjlighet att fatta särskilt beslut om inskrivning i de fall där det behövs för att trygga förvaltningen vid föräldraförvaltning (13 kap. 19 §).

Avsnitt föräldrabalken

Riksgäldskommitlén

Kommittén anser det inte sannolikt att möjligheterna för kontroll av förmyndarens förvaltning i praktiken nämnvärt minskas om möjligheten till inskrivning helt tas bort. Möjligheten till inskrivning föreslås därför upphävd, genom att föräldrabalken ändras så att den inte längre fömtsätter att sådan inskrivning kan ske.

Överförmyndarnämnden

Förslaget synes ha lämnats utifrån föreställningen att premiobligationer kan deponeras i bank i stället för att skrivas in i statsskuldboken. Detta är dock en felsyn, eftersom ett upphävande av bestämmelsen om inskrivning medför att depositionskrav inte kan ställas förrän premieobligationerna ensamma eller tillsammans med andra värdepapper överstiger två basbelopp, dvs. f. n. 55 800 kronor. I de flesta förmynderskap, godmanskap och förvaltskap skulle därmed överförarmyndaren fråntagas möjligheten till effektiv kontroU av premieobligationer.

Nuvarande regler om inskrivning ger överförmyndaren möjlighet att på ett enkelt sätt tillse att omyndiga och personer vars egendom förvaltas av god man eller förvaltare förvaras på ett tillfredsställande sätt och att utfallande vinst verkligen tillfaller ägaren av obligationen. Genomförs kommitténs förslag fråntas överförmyndaren möjligheten till effektiv kontroll. Detta medför påtagliga risker för att omyndigas och huvudmäns obligationer kan bli föremål för utbyte vid utfallande vinster utan att överförmyndaren får kännedom därom. Överförmyndarens svårigheter att kontrollera premieobligationer har också varit avgörande för Förmynderskapsutredningens enhäUiga uppfattning att inskrivning även i fortsättning är nödvändig. SOU 1988:40 s. 168.

Innehåll Prop. 1988/89:97

Sid

Regeringens proposition......................................... ... 1

Propositionens huvudsakliga innehåll......................... I

Propositionens lagförslag........................................ 2

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde ........... 15

1. Inledning......................................................... 15

2. Anslagsfrågor budgetåret 1989/90........................ 16

3. Vissa uppgifter som flyttas från riksgäldskontoret ... 20

4. Andra författningsändringar som kräver riksdagsbeslut 24

5. Lagrådets hörande ........................................... 26

6. Hemställan ...................................................... 26

7. Beslut............................................................. .. 27

Bilaga 1. Sammanfattning av förslaget i betänkandet .. 28

Bilaga 2. Förteckning över remissinstanserna och remissammanställ
ning .................................................................. 31

NorsledtsTryckeri, Stockholm 1989 55