Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition 1988/89:100

med förslag till statsbudget för budgetåret                    p

1989/90                                                                      1988/89:100

Regeringen förelägger riksdagen vad som har lagils upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 22 december 1988 för de åtgärder och de ändamål som framgår av föredragandenas hemställan.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Kjell-Olof Feldt

Propositionens huvudsakliga ändamål

Det i 1989 års budgetproposition framlagda förslaget till statsbudget för budgetåret 1989/90 visar en omslutning av 374946 milj. kr. Detta innebär en ökning i förhållande till vad som nu beräknas för innevarande budgetår med 10715 milj. kr. Budgetförslaget ulvisar ell överskott på 423 milj. kr. Detta innebär ell budgetöverskott som är 10534 milj. kr. mindre än vad som numera beräknas för innevarande budgetår.

I bilagorna 1—20 i budgetpropositionen redovisas regeringens förslag till de i statsbudgeten ingående inkomst- och utgiftsposterna närmare. 1 bilaga 1 behandlas dels den ekonomiska politiken mot bakgrund av den samhällsekonomiska utvecklingen, dels budgetpolitiken och budgetförsla­get.

1    Riksdagen 1988/89. I .saml. Nr 100 Rättelse: S. 4 rad 7 nedifrån texten ändrad


Prop. 1988/89:100


Förslag till

Statsbudget för budgetåret 1989/90

Inkomster

331556 576000 34327 636000 32 800000 6051466000 2978410000 Summa kr.   374946 888 000

Skatter

Inkomster av statens verksamhet Inkomster av försåld egendom Återbetalning av län Kalkylmässiga inkomster


 


Prop. 1988/89:100


Utgiftsanslag:

Kungliga hov- och slottsstaterna

Justitiedepartementet

Utrikesdepartementet

Försvarsdepartementet

Socialdepartementet

Kommunikationsdepartementet

Finansdepartementet

Utbildningsdepartementet

Jordbruksdepartementet

Arbetsmarknadsdepartementet

Bostadsdepartementet

Industridepartementet

Civildepartementet

Miljö- och energidepartementet

Riksdagen och dess myndigheter

Räntor på statsskulden, m. m.

Oförutsedda utgifter


44390000

5068444000

13 547 839000

30060680000

104512306000

16478 254000

21978403000

47 757 852000

5014155000

25 779887000

20862403000

2 552 820000

13420313000

1930116000

514703000

58000000000

1000000


367523 565000


 


Beräknad övrig medelsförbrukning:

Minskning av anslagsbehållningar Ökad disposition av rörliga krediter


I 500000000
500000000
          2000000000


 


Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto


5000000000           5000000000

Summa kr.     374 523 565 000


 


Överskott


423323000

Summa kr.     374946888000


 


Prop. 1988/89:100 Specifikation av statsbudgetens inkomster för budgetåret 1989/90


1989/90


Tusental kr.


1000 Skatter:


samhet

176375

 

1281 Allmän löneavgift

1835000

54066375         54066375

1300 Skatt på egendom:

 

 

1310 Skatt på fast egendom:

 

 

1311 Skogsvårdsavgifter

400000

 

1312 Fastighetsskatt

5 550000

5 950000

1320 Förmögenhetsskatt:

 

 

1321 Fysiska personers förmögen-

 

 

hetsskall

2414000

 

1322 Juridiska personers förmögen-

 

 

hetsskatt

50000

2464000

1330 Arvsskatt och gåvoskatt:

 

 

1331 Arvsskatt

1 150000

 

1332 Gåvoskatt

260000

1410000

1340 Övrig skatt på egendom:

 

 

1341 Stämpelskatt

4220000

 

1342 Skatt på värdepapper

4 775000

8995 000        18819000

1100 Skatt på inkomst:

1110 Fysiska personers inkomstskall:

1111 Fysiska personers inkomstskall

1120 Juridiska personers inkomstskatt: 1121 Juridiska personers inkomst-skaU

1130 Oförddbara inkomstskatter:

1131 Ofördelbara inkomstskatter

1140 Övriga inkomstskatter:

1141       Kupongskatt

1142       Utskiftningsskatt och ersätt­ningsskatt

1143       Bevillningsavgift

1144       Lotterivinslskall

1200 Lagstadgade socialavgifter:

1211 Folkpensionsavgifi 1221 Sjukförsäkringsavgift, netto 1231 Barnomsorgsavgift 1241 Vuxenutbildningsavgift 1251 Övriga socialavgifter, netto 1271 Inkomster av arbetsgivaravgif­ter till arbeiarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verk-


 

73514000

73514 000

23 485 000

23485000

1 100000

1100000

260000

 

40000

 

5000

 

1710200

2015 200

50986000

 

-4261000

 

11877000

 

1397000

 

-7 944000

 


 


Prop. 1988/89:100

 

1989/90

Tusental kr.

 

1400 Skatt på varor och tjänster:

 

 

1410 Allmänna försäljningsskatter:

 

 

1411 Mervärdeskatt

92 500000

92500000

1420,1430 Skatt på specifika varor:

 

 

1421 Bensinskatt

15 900000

 

1422 Särskilda varuskatter

1 100000

 

1423 Försäljningsskatt på motorfor-

 

 

don

2185000

 

1424 Tobaksskatt

4950000

 

1425 SkaU på spritdrycker

5 950000

 

1426 SkaU på vin

2440000

 

1427 Skatt på malt- och läskedrycker

2139000

 

1428 Energiskatt

15 730000

 

1429 Särskild avgift på svavelhalligt

 

 

bränsle

1

 

1431 Särskild skall för oljeprodukter

 

 

m.m.

1461000

 

l432KassetlskaU

181000

 

1433 Skatt på videobandspelare

256000

 

1434 Skatt på viss elektrisk kraft

1010000

 

1435 Särskild skall mol försurning

86000

53388001

1440 Överskott vidJÖrsäljning av varor med

 

 

statsmonopol:

 

 

1441 AB Vin- & Sprilcenlralens in-

 

 

levererade överskott

200000

 

1442 Systembolaget ABs inlevererade

 

 

överskott

140000

340000

1450 Skatt på tjänster:

 

 

1451 Reseskatt

438000

 

1452 Skatt på annonser och reklam

941000

 

1453Toialisalorskatt

565 000

 

1454Skallpäspel

75 000

2019000

1460 Skatt på vägtrafik:

 

 

1461 Fordonsskatt

3 950000

 

1462KilometerskaU

3 200000

7150000

1470Skatt på Import:

 

 

1471 Tullmedel

3100000

3100000

1480 Övriga skatter på varor och tjänster:

 

 

1481 Övriga skatter på varor och

 

 

tjänster

60000

60000       158 557001

Summa skatter:   331 556 576


 


Prop. 1988/89:100


1989/90


Tusental kr.


2000 Inkomster av statens verksamhet: 2100 Rörelseöverskott:

 

2110 Afiärsverkens inlevererade överskott:

 

 

2111 Postverkets inlevererade över-

 

 

skott

47 520

 

2112 Televerkels inlevererade över-

 

 

skott

203 500

 

2113 Statens järnvägars inlevererade

 

 

överskott

0

 

2114 Luftfartsverkets inlevererade

 

 

överskott

286000

 

2115 Affärsverket FFVs inlevererade

 

 

överskoll

49000

 

2116 Statens vattenfallsverks inleve-

 

 

rerade utdelning

500000

 

2117 Domänverkets inlevererade

 

 

överskott

170400

 

2118 Sjöfartsverkets inlevererade

 

 

överskott

48 500

 

2119 Statens vattenfallsverks inleve-

 

 

rans av motsvarighet till statlig

 

 

skall

583 300

1888220

2120 Övriga myndigheters inlevererade

 

 

överskott:

 

 

2121 Vägverkets inlevererade över-

 

 

skott

43000

 

2123 Inlevererat överskott av uthyr-

 

 

ning av ADB-utruslning

103000

146000

2130 Riksbankens inlevererade överskott:

 

 

2131 Riksbankens inlevererade över-

 

 

skott

4000000

4000000

2750 Överskott från spelverksamhel:

 

 

2151 Tipsmedel

1 485 600

 

2152 Lotterimedel

1060396

2545 996


2200 överskott av statens fastighetsförvalt­ning:

2210 Överskott av fastighetsförvaltning: 2211 Överskott av kriminalvårdssty­relsens fastighetsförvaltning

2214  Överskott av byggnadsstyrel­sens verksamhet

2215        Överskott av generaltullstyrel­sens fastighetsförvaltning


O

1451330

O


1451330         1451330


 


Prop. 1988/89:100


1989/90


Tusental kr.


 


2300 Ränteinkomster:

2310.2320 Räntor på näringslån:

2311 Räntor på lokaliseringslån

2313        Ränteinkomster på statens av-dikningslån

2314  Ränteinkomster på län till fiske­rinäringen

 

2316   Ränteinkomster på vatten­kraftslån

2317         Ränteinkomster på luftfartslän

2318         Ränteinkomster på statens lån till den mindre skeppsfarten

2319         Ränteinkomster på kraftled­ningslän

 

2321        Ränteinkomster på skogsväglån

2322        Räntor på övriga näringslån. Kammarkollegiet

2323        Räntor på övriga näringslän, Lantbruksstyreisén

2324  Räntor på televerkets statslån

2325        Räntor på postverkels statslån

2326        Räntor på affärsverkets FFV:s statslån

2327        Räntor på statens vatlen­fallsverks statslån

2330 Räntor på bostadslån:

2331        Ränteinkomster pä egna­hemslån

2332        Ränteinkomster på lån för bo­stadsbyggande

2333        Ränteinkomster på län för bo­stadsförsörjning för mindre be­medlade barnrika familjer

2334  Räntor på övriga bostadslån. Bostadsstyrelsen

2340 Räntor på studielån:

2341        Ränteinkomster pä statens lån för universitetsstudier och ga-ranlilån för studerande

2342        Ränteinkomster pä allmänna studielån

2350 Räntor på energisparlån:

2351 Räntor pä energisparlån

2360 Räntor på medel avsatta till pen­sioner:

2361 Ränteinkomster på medel avsat­ta lill folkpensionering


130000

160

8920

159 19

7000

O 36

135000

2630

256001

47 260

23000

2 241000

2851185

0

 

7000000

 

180

 

500

7000680

110

 

7000

7110

350000

350000

5000

5000


 


Prop. 1988/89:100


1989/90


Tusental kr.


 


23 70 Räntor på beredskapslagring:

2371 Räntor pä beredskapslagring och förrådsanläggningar 2380.2390 Övriga ränteinkomster:

2381 Ränteinkomster på lån till per­sonal inom utrikesförvaltningen m.m.

2383  Ränteinkomster på statens bo­sättningslån

2384  Ränteinkomster på lån för kom­munala markförvärv

2385        Ränteinkomster på län för stu-dentkåriokaler

2386        Ränteinkomster pä lån för all­männa samlingslokaler

2389 Ränteinkomster på lån för in­ventarier i vissa specialbostäder

2391         Ränteinkomster på mark­förvärv för jordbrukets rationa­lisering

2392         Räntor på intressemedel

 

2394   Övriga ränteinkomster

2395        Räntor på särskilda räkningar i riksbanken

2396        Ränteinkomster pä det av bygg­nadsstyrelsen förvallade kapita­let


636 645

O

300

O

100

15 000

160

1800 15000 70000

2 200000

1539000


636645

3841360        14691980


 


2400 Aktieutdelning:

2410 Inkomster av statens aktier:

2411 Inkomster av statens aktier


640010


640010           640010


 


2500 Offentligrättsliga avgifter:

2511 Expeditionsavgifter 2517 Trafiksäkerhetsavgift

2522        Avgifter för granskning av fil­mer och videogram

2523        Avgifter för särskild prövning och fyllnadsprövning inom skolväsendet

 

2527        Avgifter för statskontroll av krigsmalerieltillverkning

2528        Avgifter vid bergsstaten

2529  Avgifter vid patent- och registreringsväsendet

2531 Avgifter för registrering i för­enings- m.fl. register


538145 4000

■ 1520

1 2 470

91415

33 700


 


Prop. 1988/89:100


1989/90


Tusental kr.


 


2532 Utsökningsavgifter                               106 600

2534  Vissa avgifter för registrering av

körkort och motorfordon                      146000

2535         Avgifter för statliga garantier                 127 525

2536         Lotteriavgifter                                        3 500

2537         Miljöskyddsavgift                                24400

2538   Miljöavgift på bekämpningsme­del och handelsgödsel     186 500

2539Täktavgift                                            11900

2541        Avgifter vid tullverket                          116000

2542  Patientavgifter vid tandläkarut­bildningen    6 200

2543        Skatteutjämningsavgift                        4 807 000

2544  Avgifter i ärenden om lokala ka­belsändningar 13858

2545        Närradioavgifter                                     2 960

2546  Avgifter vid registrering av fri­tidsbålar     15000

6238694

0 Försäljningsinkomster:

 

 

2611 Inkomster vid kriminalvården

165 000

 

2612 Inkomster vid statens rältske-

 

 

miska laboratorium

10400

 

2619 Inkomster vid riksantikvarie-

 

 

ämbetet

300

 

2624 Inkomster av uppbörd av felpar-

 

 

keringsavgifier

70 522

 

2625 Utförsäljning av beredskapsla-

 

 

ger

600000

 

2626 Inkomster vid banverket

900000

1746222

0 Böter m.m.:

 

 

2711 Restavgifier

306284

 

2712Bötesmedel

241800

 

2713 Vatlenföroreningsavgift

100

548184


6238694

1746222

548184


2800 Övriga inkomster av statens verksam­het:


431000

431000

431000

2811 Övriga inkomster av statens verksamhet

Summa inkomster av statens verksamhet   34327636


 


Prop. 1988/89:100


1989/90


Tusental kr.


 


3000 Inkomster av försåld egendom:

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m.m.:

3110 Affärsverkens inkomster av försålda

fastigheter och maskiner:

3113 Statens järnvägars inkomster av försålda fasligheter och maski­ner

3115 Affärsverket FFV:s inkomster av försålda fasligheter och ma­skiner 3120 Statliga myndigheters inkomster av

försålda byggnader och maskiner:

3121 Kriminalvårdsstyrelsens in­komster av försålda byggnader

 

och maskiner

300

 

3122 Vägverkets inkomster av försål-

 

 

da byggnader och maskiner

3 500

 

3124 Statskontorets inkomster av för-

 

 

sålda datorer m.m.

0

 

3125 Byggnadsstyrelsens inkomster

 

 

av försålda byggnader                    __

2 500

6 300

Övriga inkomster av markförsäljning:

 

 

3211 Övriga inkomster av markför-

 

 

säljning

1000

1000


6300

1000


 


3300 övriga inkomster av försåld egendom:

3311        Inkomster av statens gruvegen­dom

3312        Övriga inkomster av försåld egendom


21000 4500

25500

25500

Summa inkomster av försåld egendom:   32800


 


4000 Återbetalning av lån:

 

4100 Återbetalning av näringslån:

 

4110Återbetalning av industrilån:

4111 Återbetalning av lokaliserings-

 

lån

160000

4120 Återbetalning a v jordbrukslån:

4122 Återbetalning av statens avdik-

 

ningslån 4123 Återbetalning av lån till fiskeri-

350

näringen

37 744


160000

38094


10


 


Prop. 1988/89:100

 

1989/90

Tusental kr.

 

 

4130 Återbetalning av övriga näringslån:

 

 

 

4131 Återbetalning av valten-

 

 

 

kraftslån

265

 

 

4132 Återbetalning av luftfartslån

197

 

 

4133 Återbetalning av statens län till

 

 

 

den mindre skeppsfarten

15000

 

 

4134 Återbetalning av kraftlednings-

 

 

 

lån

0

 

 

4135 Återbetalning av skogsväglån

67

 

 

4136 Återbetalning av övriga närings-

 

 

 

län. Kammarkollegiet

121000

 

 

4137 Återbetalning av övriga närings-

 

 

 

län. Lantbruksstyrelsen

1500

 

 

4138 Återbetalning av tidigare infri-

 

 

 

ade statliga garantier

12000

150029

348123

4200 Återbetalning av bostadslån m.m.:

 

 

 

4211 Återbetalning av lån liU egna-

 

 

 

hem

0

 

 

4212 Återbetalning av lån för bo-

 

 

 

stadsbyggande

3 500000

 

 

4213 Återbetalning av lån för bo-

 

 

 

stadsförsörjningen för mindre

 

 

 

bemedlade barnrika familjer

800

 

 

4214 Återbetalning av övriga bostads-

 

 

 

lån. Bostadsstyrelsen

500

3501300

3501300


4300 Återbetalning av studielån:

4311        Återbetalning av statens lån för universitetsstudier och garan­tilån för studerande

4312        Återbetalning av allmänna stu­dielän

4313        Återbetalning av studiemedel

4400 Återbetalning av energisparlån:

4411 Återbetalning av energisparlån

4500 Återbetalning av övriga lån:

4511 Återbetalning av lån till perso­nal inom utrikesförvaltningen m.m.

4513        Återbetalning av lån för kom­munala markförvärv

4514  Återbetalning av lån för slu-denlkåriokaler


150

9000 1 750000

300000

O

O

150


I 759150         1759150

300000           300000


11


 


Prop.1988/89:100


1989/90


Tusental kr.


4515   Återbetalning av lån för allmän­na samlingslokaler         6000

4516   Återbetalning av utgivna start-lån och bidrag  15000

4517   Återbetalning från Portugalfon­den         20000

4519 Återbetalning av statens bosäll-

ningslån                                              1000

4521 Återbetalning av lån för inven­
tarier i vissa specialbostäder
                    1 000

4525  Återbetalning av lån för svenska FN-slyrkor    59 743

4526Återbetalning av övriga lån                   40000           142893           142893

Summa återbetalning a v lån   6051466

5000 Kalkylmässiga inkomster:

5100 Avskrivningar och amorteringar:

5110 Afiärsverkens avskrivningar och amor­teringar:

5113 Statens järnvägars avskrivning­
ar
                                                            O

5115  Affärsverket FFV:s amortering­ar             49400

5116Statens vatlenfallsverks amorte­ringar 1 026 500          1075 900

5120 A vskrivningar på fastigheter:

5121 Avskrivningar på fasligheter              332000           332 000

5130 Uppdragsmyndigheters komplement­kostnader m.fl.: 5131 Uppdragsmyndigheters m.fl.

komplemenlkostnader                        122000           122000

5140 Övriga avskrivningar:

5141 Vägverkels avskrivningar                    210 500

5143  Avskrivningar på ADB-utrusl­ning        334 550

5144Avskrivningar pä förrådsanlägg­ningar för civilt totalförsvar             53095          598145  2128045

5200 Statliga pensionsavgifter, netto:

5211   Statliga pensionsavgifter, netto          793000______ 793000           793000

5300 Statliga avgifter:

5311    Avgifter för företagshälsovård            57 365_______ 57365_______ 57365

Summa kalkylmässiga inkomster   2978410

STATSBUDGETENS TOTALA INKOMSTER   374946888

12


 


specifikation av utgiftsanslagen                                  Prop. 1988/89: lOO

I. Kungliga hov- och slottsstaterna

A  Kungliga hovstaten

1    Hans Maj:t Konungens och det Kungliga Husels hov­
hållning
                                                                                                 16 750000

16750000

B  Kungliga slottsstaten

1       De kungliga slotten: Driftkostnader, yo>5/a5a/25/a                                        20015000

2       Kungliga husgerådskammaren, förslagsanslag                                                7 625000

27640000

Summa kr.       44390000

13


 


II


Justitiedepartementet

Justitiedepartementet m.m.

Statsrådsberedningen, förslagsanslag Justitiedepartementet, förslagsanslag Utredningar m. m., reservationsanslag Information om lagstiftning m.m., reservationsanslag Framtidsstudier, långsiktig analys m. m., reservationsan­slag


Prop. 1988/89:100

21148000

41 120000

25 665000

1 132000

10912000

99977000


 


B  Vissa tillsynsmyndigheter m. m.

1      Justitiekanslern, förslagsanslag

2      Datainspektionen, förslagsanslag


4 539000 1000

4540000


C Åklagarväsendet


1      Riksåklagaren, ramanslag

2      Åklagarmyndigheterna, ramanslag


16465000 364238000 380703000


 


D Domstolsväsendet m. m.

1      Domstolsverket, ramanslag

2      Allmänna domstolarna m.m., ramanslag

3      Allmänna förvaltningsdomstolarna, ramanslag

4      Försäkringsdomstolarna, ramanslag

5      Utrustning till domstolar m. m., reservationsanslag


51433000

1254 357000

388 887000

60658000

19 800000

1775135000


 


E  Kriminalvården

1      Kriminalvårdsstyrelsen, förslagsanslag

2      Kriminalvårdsanstalterna, förslagsanslag

3      Frivården, förslagsanslag

4      Maskin- och verktygsutrustning m. m., reservationsanslag

5      Engångsanskaffning av inventarier m. m., reservations­anslag

6      Utbildning av personal m. fl., reservationsanslag


90175 000

1816166000

259481000

10100000

20150000

17 760000

2213832000


14


 


Prop. 1988/89: 100


F   Rättshjälp m. m.

1     Rältshjälpskoslnader, förslagsanslag

2      Rättshjälpsnämnderna, >i7ai-(2/2.?/ag Allmänna advokatbyråer:

 

3            Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

4            Driftbidrag, förslagsanslag

 

5      Vissa domstolskoslnader m. m., förslagsanslag

6      Diverse kostnader för rättsväsendel, förslagsanslag


1000 2405000


350000000 9957 000

2406000

65 500000

11 000000

438863000


 


G Övriga myndigheter

Brottsförebyggande rådet:

1            Förvaltningskostnader, förslagsanslag

2            Utvecklingskostnader, reservationsanslag

3    Bokföringsnämnden, förslagsanslag
Brottsskadenämnden:

4            Förvaltningskostnader, förslagsanslag

5            Ersättning för skador på gmnd av brott, förslagsanslag

H Diverse

Svensk författningssamling, förslagsanslag Bidrag till utgivande av litteratur på förvaltningsrättens område, reservationsanslag

Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m., förslagsanslag

Stöd till politiska partier, förslagsanslag Allmänna val, förslagsanslag


 

7 896000

 

4647000

12 543000

 

3217000

3306000

 

8 500000

11806000

 

27566000

 

8 525000

 

50000

 

2496000

 

115000000

 

1757000

127 828000

Summa kr.    5068444000


15


 


III. Utrikesdepartementet


Prop. 1988/89:100


 


A  Utrikesdepartementet m.m.

Utrikesförvaltningen, /o>5/a5i2n.s/a.g

Utlandstjänstemännens representation,

reservationsanslag

Inventarier för beskickningar, delegationer och

konsulat, reservationsanslag

Kursdifferenser, förslagsanslag

Olönade konsuler, förslagsanslag

Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom

internationell organisation, förslagsanslag

Nordiskt samarbete, förslagsanslag

Vissa nämnder m. m.,förslagsanslag

Utredningar m.m., reservationsanslag

Officiella besök m. m.,förslagsanslag

Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare

i utlandet m.m.,förslagsanslag


1044 435000

16647000

17311000

1000

11620000

38 885000

1588000

630000

6 260000

8 743000

3 740000 1149860000


 


B  Bidrag till vissa internationella organisationer

1     Förenta Nationerna, förslagsanslag

2     Nordiska ministerrådet, förslagsanslag

3     Europarådet, förslagsanslag

4     Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), förslagsanslag

5     Europeiska frihandelssammansluiningen (EFTA), förslagsanslag

6     Organisationer för internationell handel och råvamsamarbete m. m., förslagsanslag

1    Internationell råvarulagring,/Ör5/i25a/i.?/a 8   Övriga inlernationella organisationer m. m., förslagsanslag


140963000

220000000

17 349000

16000000

21000000

7012000

2 500000

3 543000 428367000


 


C  Internationellt utvecklingssamarbete

1    Bidrag till internationella biståndsprogram, reservationsanslag

2    Utvecklingssamarbete genom SIDA, reservationsanslag

3    Andra biståndsprogram, reservationsanslag

4    Styrelsen för internationell utveckling (SIDA), förslagsanslag

 

5      Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-cenlrum), förslagsanslag

6      Styrelsen för u-landsforskning (SAREC), förslagsanslag

1   Nordiska afrikainstitutet, förslagsanslag

8     Beredningen för inlernationelll tekniskl-ekonomiskt sam­arbete (BITS), förslagsanslag

9     Information, reservationsanslag


3 433 505000 6090000000 1647 334000

222041000

21830000

11140000 4439000

6708000

30350000

11467347000


16


 


Prop.1988/89:100


D  Information om Sverige i utlandet, m.m.

1      Svenska institutet, reservationsanslag

2      Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet, reservationsanslag

3      Övrig information om Sverige i utlandet, reservationsanslag

4      Utrikespolitiska Institutet, reservaUonsanslag


54 551000

42491000

14 904000

4851000

116797000


 


E  Utrikeshandel och exportfrämjande

1      Kommerskollegium, ramanslag

2      Exportfrämjande verksamhet, reservationsanslag

3      Exportkreditnämnden, läckande av vissa utgifter för skadeersättningar, förslagsanslag

4      Krigsmalerielinspektionen, förslagsanslag

5      Interamerikanska utvecklingsbanken, förslagsanslag

6    Importkonloret för u-landsprodukter, ramanslag
1   Bidrag
lill Stiftelsen Östekonomiska Institutet


40667000 238024000

1000

1000

21500000

17 665000

2000000

319858000


 


F   Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m. m.

1    Utredningar inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska området, reservationsanslag

2    Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK), förslagsanslag

3    Information, studier och forskning om freds- och nedrustningsslrävanden m.m., reservationsanslag

4    Bidrag till Stockholms internationella fredsforsknings­institut (SIPRI), reservationsanslag

5    Forskningsverksamhet för mslningsbegränsning och nedrustning, förslagsanslag

6    Forskningsverksamhet vid Utrikespolitiska Institutet, reservation.sanslag


4435000

3432000

25000000

17070000

13498000

2175000 65610000

Summa kr.   13 547839000


 


2   Riksdagen 1988/89. I .saml. Nr 100

Rättelse: S. 30 rad 4 nedifrån Står: reservationsanslag 1 020000 Rättat till: förslagsanslag 1 020000000


17


IV. Försvarsdepartementet A  Försvarsdepartementet m.m.

1      Försvarsdepartementet, förslagsanslag

2      Utredningar m. m., reservationsanslag


Prop. 1988/89:100

39010000 3000000

42010000


 


B  Arméforband

Arméförband:

1      Ledning och förbandsverksamhet, yo>.5/a5a/75/a

2      Anskaffning av materiel, förslagsanslag

3      Anskaffning av anVäggningar, förslagsanslag


»7055000000

* 2 145000000

* 135000000

9335000000


 


C Marinförband

Marinförband:

1      Ledning och förbandsverksamhet, yor/ag-as/a

2      Anskaffning av materiel, förslagsanslag

3      Anskaffning av anVäggningar, förslagsanslag


»2221000000

* 1891000000

* 110000000

4222000000


 


D Flygvapenförband

Flygvapenförband:

1      Ledning och förbandsverksamhet, förslagsanslag

2      Anskaffning av materiel, förslagsanslag

3      Anskaffning av anläggningar, förslagsanslag


»3407000000

»5241000000

»377000000

9025000000


 


E  Operativ ledning m.m.

Operativ ledning m. m.:

1      Ledning och förbandsverksamhet, yo>5/a5a/j5/a

2      Anskaffning av materiel, yor5/agsa«5/a

3      Anskaffning av anläggningar, yo>5/a5a!«s/a

4      Forskning och utveckling, förslagsanslag


»799000000 »207 500000 » 122000000 »87000000 1215500000


 


* Beräknat belopp


18


 


Prop. 1988/89:100

F  Gemensamma myndigheter m. m.


9 10 11 12 13 14 15 16

17 18 19

20

21 22


Försvarets civilförvaltning, förslagsanslag Försvarels sjukvårdsstyrelse, JÖrslagsanslag Fortifikationsförvaltningen,./Ör.5/a5a«5/a Försvarets materielverk, JÖrslagsanslag Gemensam försvarsforskning, JÖrslagsanslag Anskaffning av anläggningar för försvarets forskningsanstalt, förslagsanslag Försvarets radioanstalt, förslagsanslag Värnpliktsverket, förslagsanslag Försvarels rationaliseringsinstitut, JÖrslagsanslag Försvarshögskolan, förslagsanslag Militärhögskolan, JÖrslagsanslag Försvarets förvaltningsskola, JÖrslagsanslag Försvarets läromedelscentral, förslag.sanslag Krigsarkivet, förslagsanslag Statens försvarshistoriskä museer, förslagsanslag Frivilliga försvarsorganisationer m.m., JÖrslagsanslag

Försvarels datacentral, förslagsanslag Kustbevakningen, förslagsanslag

Anskaffning av materiel till kustbevakningen,./oV5/ajfa«-slag

Vissa nämnder m. m. inom det militära försvaret, förslags­anslag

Reserv för det militära försvaret Reglering av prisstegringar för det militära försvaret, förslagsanslag


109480000
»32450000

* 184200000
»761700000
»366 580000

»42 850000

»267 300000

» 119000000

»22 555000

♦5 220000

»51 150000

» 13120000

» 1000

»8940000

* 14870000

* 105 600000

» 1000

197 700000

»45000000

» 16270000 » 165513000

■■ 1 600000000 4129 500000


 


G Civil ledning och samordning

1      Överstyrelsen för civil beredskap: Förvaltningskostnader, /Öw/a5a«.9/flg

2      Civil ledning och samordning, reservationsanslag

3      Civilbefälhavarna, förslagsanslag

4      Signalskydd, reservationsanslag

5      Vissa teleanordningar, reservationsanslag


49 500000 70000000 26000000 6000000 14000000 165500000


 


H

1

Befolkningsskydd och fredsräddningstjänst

Befolkningsskydd och räddningstjänst, förslagsanslag

Anläggningar för fredsorganisationen, förslagsanslag

Skyddsrum, förslag.sanslag

Idenliletsbrickor, JÖrslagsanslag

Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst

m.m., förslagsanslag

Beräknat belopp


610900000

21400000

525 370000

1025000

______ 4000

1158699000

19


 


Prop. 1988/89:100


I   Psykologiskt försvar

1    Styrelsen för psykologiskt försvar, JÖrslagsanslag

1   Övrig varuförsörjning

1     Drift av heredskapslager,förslagsanslag

2     Beredskapslagring och industriella åtgärder, reservationsanslag

3     Täckande av föriuster till följd av statliga beredskapsgaranlier m. m., JÖrslagsanslag


8 760000

8760000

231733000

101370000

1000

333104000


 


K Övriga ändamål

1     Försvarets forskningsanstalt: Intäktsfinansierad uppdragsverksamhet, JÖrslagsanslag

2      Flygtekniska försöksanstalten,/ör5/a.sa«5/a

3     Beredskapsslyrka för FN-tfänst, förslagsanslag

4     FN-styrkors verksamhet utomlands, förslagsanslag

5     Övervakningskonlingenlen i Korea, JÖrslagsanslag

6     Anläggningar m.m. för vissa militära ändamål, reservationsanslag

1   Nämnden för vapenfriutbildning, /on7a.?a«5/a

8    Vissa nämnder m. m. inom försvarsdepartementets område, förslagsanslag

9    Flygtekniska försöksanstalten: Intäktsfinansierad verksamhet, förslagsanslag


1000

10240000

34285000

230475 000

3 965000

6 720000 * 128150000

11770000

_______ 1000

425607000

Summa kr.   30060680000


 


* Beräknat belopp


20


 


v. Socialdepartementet A Socialdepartementet m.m.

Socialdepartementet, yo>-5/a5a«5/a

Utredningar m. m., reservationsanslag

Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet,

reservationsanslag

Informationsförsörjning, reservationsanslag

Insatser mot aids, reservationsanslag


Prop. 1988/89:100

29131000 28 660000

40112000

1270000

226000000

325173000


 


B  Administration av socialförsäkring m. m.

1      Riksförsäkringsverket, förslagsanslag

2      Allmänna försäkringskassor,/d>5/a.ya«.s/a


400 724000 513000000 913724000


 


C Ekonomiskt stöd till barnfamiljer m. m.

1      Allmänna barnbidrag, förslagsanslag

2      Bidrag till föräldraförsäkringen, yo>5/a.?a«.S'/a

3      Vårdbidrag för handikappade barn, förslagsanslag

4      Bidragsförskott, förslagsanslag

5      Barnpensioner, förslagsanslag

6      Särskilt bidrag för vissa adoptivbarn,./ors/agja/j.!i/a

7      Bidrag till kostnader för internationella adoptioner, reservationsanslag


10350000000

2004000000

750000000

1984000000

230000000

7100000

30000000 15355100000


 


D

1

2 3

4 5


Försäkring vid sjukdom, handikapp och ålderdom

Bidrag till sjukrörsäkringen, förslagsanslag

Folkpensioner, JÖrslagsanslag

Bidrag till kommunala bostadstillägg lill folkpension,

förslagsanslag

Vissa yrkesskadeersättningar m.m.,förslagsanslag

Bidrag till ersättning vid närstående vård, förslagsanslag


7 811000000 58080000000

1230000000

2 500000

4500000

67128000000


 


E  Hälso- och sjukvård m. m.

1      Socialstyrelsen, förslagsanslag

2      Statlig kontroll av läkemedel m. m., förslagsanslag

3      Statens rätlskemiska laboratorium, förslagsanslag

4      Statens rällsläkarslationer, förslagsanslag

5      Rättspsykialriska stationer och kliniker, förslagsanslag

6      Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, förslagsanslag

1   WHO-enhelen för rapportering av läkemedelsbiverkningar,

förslagsanslag 8   Statens institut för psykosocial miljömedicin,

förslagsanslag


180970000

1000

25 403000

29 368000

97955000 6940000

2019000

3800000


21


 


Prop. 1988/89:100


Statens bakteriologiska laboratorium: 9       Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

10                        Centrallaboralorieuppgifier, JÖrslagsanslag

11   Försvarsmedicinsk verksamhet,förslagsanslag

12                        Utrustning, reservationsanslag

 

13  Bidrag till hälsoupplysning m.m., reservationsanslag

14          Epidemiberedskap m. m., förslagsanslag

15  Bidrag till Sjukvårdens och socialvårdens pianerings-och rationaliseringsinstitut

16  Bidrag till allmän sjukvård m. m., förslagsanslag

17  Specialistutbildning av läkare m.m., reservationsanslag

18  Beredskapslagring och utbildning m. m. för hälso-och sjukvård i krig, reservationsanslag

19          Driftkostnader för beredskapslagring m. m., förslagsanslag

20          Investeringsersättningar enligt läkarutbildningsavial m. m. förslagsanslag


1000

41763000

4346000

3 190000


49 300000

3 620000

15 574000

10900000

4 556 682000

34990000

65 865000

56 935000

133000000 5273322000


 


F  Omsorg om barn och ungdom

1      Bidrag till kommunal barnomsorg, JÖrslagsanslag

2      Bidrag till hemspråksträning i förskolan,förslagsanslag

3      Barnmiljörådet, förslagsanslag

4      Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor, förslagsanslag


10 330000000

34000000

4 173000

4290000 10372463000


 


G Omsorg om äldre och handikappade

1     Bidrag till social hemhjälp, ålderdomshem m. m., förslagsanslag

2     Bidrag till färdtfänst, JÖrslagsanslag

3     Kostnader för viss omsorg om psykiskt utvecklingsstörda m.fl., JÖrslagsanslag

4     Nämnden för vårdartfänst, förslagsanslag

5     Ersättning till televerket för texttelefoner, förslagsanslag

6     Ersättning till postverket för befordran av blindskriftsför­sändelser, förslagsanslag

1    Kostnader för viss verksamhet för handikappade, förslagsanslag

8      Statens hundskola, förslagsanslag

9      Statens handikappråd, förslagsanslag

 

10           Bidrag till handikapporganisationer, reservationsanslag

11  Bilstöd till handikappade, reservationsanslag

12  Omställningsbidrag till hundskolan


3062 850000 566000000

37513000 34 928000

33000000

48918000

38 977000

1000

4 351000

70619000

262 127000

1 600000

4160884000


22


 


Prop. 1988/89:100


H

1

2 3 4


Socialt behandlingsarbete, alkohol- och narkotikapolitik

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning,

CAN, reservation.sanslag

Bidrag till missbrukarvård m. m., förslag.sanslag

Bidrag till organisationer, reservationsanslag

Utvecklings- och försöksverksamhet,

reservationsanslag


7814000

860000000

55015000

32276000 955105000


 


[   Internationell samverkan

1     Bidrag till väridshälsoorganisationen samt internationellt socialpolitiskt samarbete m. m., förslagsanslag

2     Vissa internationella kongresser i Sverige, reservationsanslag

3     Medverkan i EG:s aktionsprogram mol cancer, reservationsanslag


26812000

723000

1000000 28535000

Summa kr. 104512306000


23


 


VI. Kommunikationsdepartementet

A Kommunikationsdepartementet m. m.

1      Kommunikationsdepartementet, förslagsanslag

2      Utredningar m. m., reservationsanslag

3      Viss internationell verksamhet, förslagsanslag


Prop. 1988/89:100

21915000 5 300000 6950000

34165000


 


B  Vägväsende

1     Vägverket; Ämbelsverksuppgifter m.m.,förslagsanslag

2     Drift av statliga vägar, reservationsanslag

3     Byggande av riksvägar, reservationsanslag

4     Byggande av länstrafikanläggningar, reservationsanslag

5     Bidrag till drift av kommunala vägar och galor, reservationsanslag

6     Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar, reservationsanslag

1   Tjänster till utomstående, förslagsanslag

8      Vägverket: Försvarsuppgifter, reservationsanslag

9      Vägverket: Särskilda bärighetshöjande åtgärder, reservationsanslag


11105000

5 460000000

1417900000

970000000

558100000

439000000 35 700000 39100000

622000000 9552905000


 


C Trafiksäkerhet

1    Trafiksäkerhetsverket: Samordning, Trafikmiljö, Fordon och Trafikant, förslagsanslag

2    Trafiksäkerhetsverket: Bil- och körkortsregisler m. m., förslagsanslag

3     Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande

4    Bidrag till reningsutmstning på nya lastbilar och bussar, förslagsanslag

5    Bidrag till reningsutmstning på äldre personbilar, förslagsanslag


1000

1000

29400000

112 500000

50000000 191902000


 


D

1

2 3


Järnvägstrafik

Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar,

reservationsanslag

Nyinvesteringar i slomjärnvägar, reservationsanslag

Ersättning lill banverket för vissa kapitalkostnader,

förslagsanslag

Särskilda nyinvesteringar i slomjärnvägar,

reservationsanslag

Järnvägsinspektionen, ySri/agsans/ag

Banverket: Försvarsuppgifter, reservationsanslag

Banverket: Omlokaliseringskostnader, reservationsanslag

Ersättning till statens järn vägar för utveckling av godstrafik,

reservationsanslag


2 595000000 583 300000

94000000

25000000 10300000 42400000 18000000

455000000


24


 


Prop. 1988/89:100


Ersättning till statens järnvägar i samband med utdelning från AB Swedcarrier, förslagsanslag


1000

3823001000


 


E  Sjöfart

Sjöfartsverket

1     Ersättning till sjöfartsverket för vissa tjänster, JÖrslagsanslag

2     Fritidsbåtsregister, JÖrslagsanslag

Övriga sjöfartsändamål

3     Transportstöd för Gotland, JÖrslagsanslag

4     Handelsflottans pensionsanstalt, förslagsanslag

5     Handelsflottans kultur- och fritidsråd, förslagsanslag

6    Ersättning lill viss kanaltrafik m. m.,förslagsanslag
1   Stöd till svenska rederier, förslagsanslag

8      Bidrag lill svenska rederier, förslagsanslag

9      Bro över Falslerbokanalen, reservationsanslag


132 770000 19000000

37000000

1000

1000

60 500000

25000000

550000000

26400000

850672000


 


F  Luftfart

Beredskap för civil luftfart, reservationsanslag

Ersättning för särskilda rabatter

vid flygtrafik pä Gotland, förslagsanslag

Bidrag lill kommunala flygplatser m. m.,

reservationsanslag

Civil irafikflygarutbildning, reservationsanslag

Statens haverikommission,förslagsanslag


25 500000

14500000

15 000000

47 100000

1000

102101000


 


G  Postväsende

1      Ersättning till postverket för befordran av tjänste­försändelser, förslagsanslag

2      Ersättning till postverket för lidningsdistribution


574290000

24000000

598290000


 


H  Kollektivtrafik m.m.

1      Transportrådet, förslagsanslag

2      Transportstöd för Norrland m. m., JÖrslagsanslag

3      Kiksfärdt]änst, förslagsanslag

4      Ersättning till lokal och regional kollektiv person­trafik, förslagsanslag

5      Kostnader för visst värderingsförfarande, förslagsanslag


24210000 297 800000 »62400000

34000000 1000


 


* Beräknat belopp


25


 


Prop. 1988/89:100


6   Köp av inlerregional persontrafik på järnväg, reservations­anslag

1   Ersättning till Irafikhuvudmännen för köp av viss person­trafik på järnväg, reservationsanslag


583 800000

97 650000

1099861000


 


I   Transportforskning

1     Statens väg- och trafikinstitut, JÖrslagsanslag

2     Bidrag till statens väg- och trafikinstitul, reservationsa nslag

3     Statens väg- och irafikinslilul: Återanskaffning av viss basulmstning, reservationsanslag

4     Transportforskningsberedningen, reservationsanslag


1000

41960000

5000000 37 720000 84681000


 


J   övriga ändamål

1    Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, förslagsanslag

2    Bidrag lill Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, reservationsanslag

3    Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Utrustning, reservationsanslag

4. Statens geotekniska institut,förslagsanslag

5    Bidrag till statens geotekniska institut, reservationsanslag


1000

108655000

20000000

1000

12019000

140676000

Summa kr   16478254000


26


 


VII. Finansdepartementet A  Finansdepartementet m. m.

1      Finansdepartementet, förslagsanslag

2      Ekonomiska attachéer, förslagsanslag

3      Utredningar m. m., reservationsanslag


Prop. 1988/89:100

75190000

3196000

19000000

97386000


 


B  Skatteförvaltningen och exekutionsväsendet

1     Riksskatteverket, JÖrslagsanslag

2     Regional och lokal skatteförvaltning, förslagsanslag

3     Kronofogdemyndigheterna, förslagsanslag

4     Stämpelomkostnader, förslagsanslag

5     Kostnader för ärlig taxering m. m., förslagsanslag

6     Ersättning lill postverket m. fl. för bestyret med skatteuppbörd m. m., JÖrslagsanslag


710693000

2287 556000

658 373000

2812000

114925000

52000000 3826359000


 


C  Statlig lokalförsörjning

1      Byggnadsstyrelsen, förslagsanslag

2      Investeringar m. m., reservaUonsanslag

3      Inredning och utrustning m. m., reservationsanslag


1000

1 100 000 000

20000000

1120001000


 


D Vissa centrala myndigheter m. m.

Tullverket:

1            Förvaltningskostnader, JÖrslagsanslag

2            Anskaffning av viss materiel, reservationsanslag

 

3      Konjunkturinstitutel, förslagsanslag

4      Statens förhandlingsnämnd, förslagsanslag

5      Bankinspektionen, reservationsanslag

6      Försäkringsinspektionen, reservationsanslag Riksgäldskontoret:

 

7          Förvaltningskostnader, förslagsanslag

8          Vissa kostnader vid emission av statslån m. m., JÖrslagsanslag


874026000 3 775000

»49 786000 »61600000


877801000

18 866000

4613000

1000

1000

111386000 1012668000


 


I  Bidrag och ersättningar till kommunerna

1    Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m., förslagsanslag

2    Bidrag till kommunerna med anledning av avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen, förslagsanslag

3    Bidrag till kommunerna med anledning av avskaffandet av den kommunala garantibeskattningen, förslagsanslag


»14511000000

»879172000

»450000000 15840172000


 


* Beräknat belopp


27


 


Prop. 1988/89:100

F  övriga ändamål

1      Bidrag till vissa internationella byråer och orga­nisationer m. m., förslagsanslag          250000

2      Bidrag lill vissa handikappade ägare av motorfordon,

förslagsanslag                                                                                           16 700000

3      Bidrag till vissa investeringar, förslagsanslag                                                         1 000

4      Exportkreditbidrag, förslagsanslag                                                                       1000

5      Täckande av föriuster lill följd av vissa statliga

garantier, JÖrslagsanslag                                                                                         1000

6      Kostnader för vissa nämnder, förslagsanslag                                                    1478000

7      Sparfrämjande åtgärder, re5ervanofl5ans/ag                                                    18 385000

8      Ränteersättningar m. m., JÖrslagsanslag                                                                1 000

9      Höjning av grundkapitalet i Nordiska investeringsbanken,

förslagsanslag                                                                                            45000000

______________ 81817000

Summa kr.  21978403000

28


 


VIII. Utbildningsdepartementet A  Utbildningsdepartementet m.m.

1       Utbildningsdepartementet,./o>5/ag5fl«5/ag

2      Utredningar m. m., reservationsanslag


Prop. 1988/89:100

40620000 17 493000

58113000


 


B  Skolväsendet

Centrala och regionala myndigheter m. m. Centrala och regionala myndigheter m. m.

1     Skolöverstyrelsen, förslagsanslag

2     Länsskolnämnderna, förslagsanslag

3     Stöd för utveckling av skolväsendet, reservationsanslag

4     Statens institut för läromedel, förslagsanslag

5     Utvecklingsinsatser på läromedelsområdet m. m., reservationsanslag

6     Stöd för produktion av läromedel, reservationsanslag

För skolväsendet gemensamma frågor 1   Forskning och centralt utvecklingsarbete inom skol­väsendet, reservationsanslag

8      Fortbildning m. m., reservaUonsanslag

9      Nationell utvärdering och prov, reservationsanslag

10   Särskilda insatser inom skolområdet

Det obligatoriska skolväsendet m. m.

11 Bidrag lill driften av grundskolor m. m., förslagsanslag

12 Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m., förslagsanslag

13  Sameskolor, förslagsanslag Specialskolan m.m.:

 

14   Utbildningskostnader, förslagsanslag

15   Utrustning m. m., reservationsanslag

 

16  Bidrag till driften av särskolor m.m., JÖrslagsanslag

17  Kostnader för viss personal vid statliga realskolor, förslagsanslag

Gymnasiala skolor m. m.

18  Bidrag lill driften av gymnasieskolor, förslagsanslag

19  Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljnings­ansvar för ungdom under 18 år m. m.,förslagsanslag

20          Bidrag till driften av fristående skolor på gymnasial nivå, förslagsanslag

In vesteringsbidrag

21    Bidrag till utrustning för gymnasieskolan m. m.,
reservationsanslag


141180000

155 891000

61632000

23916000

10815000 4 587000

38 885000

78 552000

19655 000

321726000

17022000000

44091000 17686000

240044000

7152000  247196000

710555000 1000

5 643 610000 236198000 110780000

101844000 24990800000


29


 


Prop. 1988/89:100

C Vuxenutbildning


I


Bidrag till kommunal utbildning för vuxna,

förslagsanslag

Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader, förslagsanslag Undervisningsmaterial m.m., reservationsanslag

Bidrag lill studieförbunden m. m., förslagsanslag

Undervisning för invandrare i svenska språket m. m.

förslagsanslag

Bidrag lill driften av folkhögskolor m. m.,

förslagsanslag

Bidrag lill viss central kursverksamhet

Bidrag lill kontakttolkutbildning, yors/agian/ag


23075000 5215000


1211593000

28290000 1119 828000

331722000

564905000

39 778000

4080000

3300196000


D Högskola och forskning


9 10 11

12

13


Centrala myndigheter för högskolan m. m.

Universitets- och högskoleämbetet, förslagsanslag

Redovisningscentralerna vid universiteten,förslagsanslag

Datorcentralen för högre utbildning och forskning i

Stockholm, förslagsan.slag

Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna,

förslagsanslag

Vissa tandvårdskostnader, reservationsanslag

Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m.,

reservationsanslag

Grundläggande högskoleutbildning

Utbildning för tekniska yrken, reservationsanslag

Utbildning för administrativa, ekonomiska och

sociala yrken, reservationsanslag

Utbildning för vårdyrken, reservationsanslag

Utbildning för undervisningsyrken, reservationsanslag

Utbildning för kultur- och informationsyrken,

reservationsanslag

Lokala och individuella linjer samt fristående kurser,

reservationsanslag

Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m.,

reservationsanslag


97 835000 1000

1000

1581348000 54874000

38 356000

992 522000

426 858000 431675 000 854118000

260519000

547 392000

200871000


 


14

15


Forskning och forskarutbildning inom högskolan m. m. Driftersättning enligt läkamtbildningsavtal m. m., förslagsanslag

Forskningsanknytning av gmndläggande högskole­utbildning saml konstnärligt utvecklingsarbete, reservationsanslag


1020000000 26996000


30


 


16  Humanistiska fakulteterna, reservationsanslag

17  Teologiska fakulteterna, reservationsanslag

18  Juridiska fakulteterna, reservationsanslag

19  Samhällsvetenskapliga fakulteterna m.m., reservationsa nslag

20            Medicinska fakulteterna, reservationsanslag

21            Odontologiska fakulteterna, reservationsanslag

22            Farmaceutiska fakulteten, reservationsanslag

23            Malemalisk-nalurvetenskapliga fakulteterna, reservationsanslag

24            Tekniska fakulteterna, reservationsanslag

25            Temaorienterad forskning, reservationsanslag

26            Kungl. biblioteket, reservaUonsanslag

27            Samordning m.m. inom biblioteksområdet, reservationsa nslag

28            Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål, reservationsanslag

Övriga forskningsfrågor

29            Forskningsrådsnämnden, reservationsanslag

30            Humanislisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, reservationsanslag

31  Medicinska forskningsrådet, reservationsanslag

32            Naturvetenskapliga forskningsrådet, reservationsanslag

33            Polarforskning, reservationsanslag

34            Rymdforskning, reservationsanslag

35              Europeisk forskningssamverkan, /c)>5/ag.ya«5/ag

36            Manne Siegbahninstilutet för fysik, reservationsanslag

37            Institutet för rymdfysik, reservationsanslag

38              Vissa bidrag till forskningsverksamhet, reservationsanslag Arkivet för ljud och bild:

 

39                         Förvaltningskostnader, förslagsanslag

40                         Insamlingsverksamhet m.m., reservationsanslag


Prop. 1988/89:100

272 602000 22 758000 27051000

326 853000

661497000

71081000

24872000

624917000

657161000

26 767000

61351000

12143000

30691000

52 738000

124 354000 249 202000

342 655000 12 639000 27 300000

259907000 16059000 25 880000 16491000

592000

10491927000

11160000 432000


 


E  Studiestöd m.m.

1      Centrala studieslödsnämnden m. m., ramanslag

2      Ersättning lill vissa myndigheter för deras handläggning av studiesociall stöd, förslagsanslag

3      Studiehjälp m. m., förslagsanslag

4      Studiemedel m.m.,förslagsanslag

5      Vuxenstudiestöd m. m., reservationsanslag

6   Timersättning vid vissa vuxenutbildningar,
JÖrslagsanslag

1    Bidrag till vissa studiesociala ändamål, reservationsanslag


107 152000

17 734000 2030400000 2107000000 1245000000

132 753000

104 587000 5744626000


31


 


Prop.1988/89: 100


F  Kulturverksamhet m.m.

Allmän kulturverksamhet m. m.

1      Statens kulturråd, JÖrslagsanslag

2      Bidrag lill utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m., reservationsanslag

3      Bidrag till samisk kultur


18 339000

90137000 2816000


 


Ersättningar och bidrag UU konstnärer

4       Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer

5      Bidrag lill konstnärer, reservationsanslag

6       Inkomstgarantier för konstnärer, förslagsanslag 1   Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av

deras verk genom bibliotek m. m.,förslagsanslag

8    Ersättning till rättighetshavare på musikomrädel

Teater, dans och musik

9    Bidrag till Svenska riksteatern, reservationsanslag

10        Bidrag till Operan, reservaUonsanslag

11 Täckning av vissa kostnader vid Operan och Svenska rikskonserter, förslagsanslag

12 Bidrag till Dramatiska teatern, reservationsanslag

13 Bidrag till Svenska rikskonserter, reservationsanslag

14        Bidrag till regional musikverksamhet, förslagsanslag

15 Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner, JÖrslagsanslag

16        Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper, reservationsanslag

17          Bidrag till Musikaliska akademien

Bibliotek

18   Bidrag lill regional biblioteksverksamhet,
JÖrslagsanslag

Bildkonst, konsthantverk m. m.

19  Statens konstråd, förslagsanslag

20            Förvärv av konst för statens byggnader m. m., reservaUonsanslag

21  Utställning av nutida svensk konst i utlandet, reservaUonsanslag

22              Bidrag till Akademien för de fria konsterna


34512000

19193000

9298000

64380000 3000000

153282000 186 671000

1000

99675000

54 747000

170 500000

277 377000

40000000 2 202000

25476000

4016000

26 520000

1303000 1404000


 


Arkiv

23         Riksarkivet och landsarkiven, förslagsanslag

24         Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv, förslagsanslag

25         Svenskt biografiskt lexikon, JÖrslagsanslag

26         Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och materiel m. m., reservationsanslag


96 857000

18 950000 2 895000

5 658000


32


 


Prop. 1988/89:100


Kulturmiljövård

27          Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader, förslagsanslag

28          Kulturmiljövård, reservationsanslag

29          Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

Museer och utställningar

30          Centrala museer: Förvaltningskostnader, förslagsanslag

31  Centrala museer: Vissa kostnader för utställningar och samlingar m. m., reservationsanslag

 

32             Bidrag till Skansen, JÖrslagsanslag

33               Bidrag till vissa museer

34             Bidrag till regionala museer, förslagsanslag

35             Riksutställningar, reservationsanslag

36             Inköp av vissa kulturföremål, förslagsanslag

Forskning

37    Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kultur­
området, reservationsanslag


63188000 47999000

1000

291257000

15 289000 ,13248000 17618000 43049000 23 282000 100000

5818000 1930058000


 


10 11 12 13

14


Massmedier m. m.

Film m. m.

Statens biograföyrå, förslagsanslag

Filmstöd, reservationsanslag

Stöd till fonogram och musikalier, reservationsanslag

Dagspress och tidskrifter

Presstödsnämnden och taltidningsnämnden, förslagsanslag

Stöd lill dagspressen, förslagsanslag

Lån till dagspressen, reservationsanslag

Stöd till kulturtidskrifter, reservationsanslag

Stöd till radio- och kassettidningar, reservationsanslag

Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation

och litteratur, reservationsanslag

Litteratur

Litteraturstöd, reservationsan.slag Kreditgarantier till bokförlag, förslagsanslag Stöd till bokhandel, reservationsanslag Dislributionsstöd till fackbokhandel m. m., förslagsanslag Lån för investeringar i bokhandel m.m., reservationsanslag


5 350000

51384000

8617000

3 960000

476 300000

87 500000

19417000

38 609000

6 384000

33 861000

1000

2813000

3043000 2 250000


 


3   Riksdagen 1988/89. I saml. Nr 100


33


Prop. 1988/89:100


Talboks- och punktskriftsbiblioteket:

15                        Förvaltningskostnader, JÖrslagsanslag

16   Produktionskostnader, reservationsanslag

11   Bidrag lill Svenska språknämnden, förslagsanslag

Radio och television Sveriges Radio m. m.»» Kabelnämnden:

18                       Förvaltningskostnader, förslagsanslag

19                       Stöd till lokal programverksamhet, reservationsanslag

 

20    Närradionämnden, förslag.sanslag

21          Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland, förslagsanslag

22          Bidrag till dokumentation av mediautvecklingen, reservationsanslag


18 126000

35 612000   53 738000 2 320000

3131000 1000000

4131000 3428000

10718000

348000

814172000


 


H Internationellt-kulturellt samarbete

Kulturellt utbyte med utlandet

1    Kulturellt utbyte med utlandet, reservationsanslag

2    Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m. m. förslagsanslag

3    Bidrag till inlernationella kongresser m. m. i Sverige, reservationsanslag

4    Bidrag lill svenska institut i utlandet


9090000

20100000

906000

8 720000

38816000


 


I   Lokalförsörjning m.m.

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor,
förslagsanslag

2   Inredning och utrustning av lokaler vid högskole-

enheterna m.m., reservationsanslag


12144000

377000000 389144000

Summa kr.  47757852000


 


■ Särskild prop. lämnas


34


 


IX. Jordbruksdepartementet A Jordbruksdepartementet m. m.

1      Jordbruksdepartementet, förslag.sanslag

2      Lantbruksråd, förslagsanslag

3      Utredningar m. m., reservationsanslag


Prop. 1988/89:100

18 667000 4868000 4 500000

28035000


 


B  Jordbrukets rationalisering m.m.

1    Lantbmksstyrelsen, ramanslag

2    Lanlbmksnämnderna, ramanslag

3    Bidrag lill jordbrukets rationalisering, m. m., förslagsanslag

4    Markförvärv för jordbrukels rationalisering, reservationsanslag

5    Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti, förslagsanslag

6    Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m. m., förslagsanslag

1   Stöd lill innehavare av fjällägenheter m. m., reservationsanslag

8      Främjande av rennäringen, reservationsanslag

9      Ersättningar pä grund av radioaktivt nedfall, förslagsanslag 10   Miljöförbättrande åtgärder i jordbmket, reservationsanslag


75 995000 245 368000

40000000

1000

20000000

7 900000

I 700000

26 602000

1000

80000000

497567000


 


C Jordbruksprisreglering

1    Statens jordbruksnämnd, JÖrslagsanslag

2    Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden, förslagsanslag

3    Prisreglerande åtgärder pä jordbmkets område, förslagsanslag

4    Inköp av livsmedel m. m. för beredskapslagring, reservationsanslag

5    Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m. m., förslagsanslag

6    Prisstöd till jordbruket i norra Sverige, förslagsanslag
1   Statistik på jordbrukets område, förslagsanslag


»28097000 2 799000

1910671000

I 100000

156 308000 »525000000

_______ 1000

2623 976000


 


* Beräknat belopp.


35


 


Prop. 1988/89:100


D

I

2 3 4 5 6 7


Skogsbruk

Skogsvårdsorganisationen, förslagsanslag Skogsvårdsorganisationen:

Myndighetsuppgifter, ramanslag Frö- och plantverksamhet, förslagsanslag Investeringar, reservationsanslag Bidrag till skogsvård m. m., förslagsanslag Stöd till byggande av skogsvägar, förslagsanslag Främjande av skogsvård m. m., reservationsanslag Bidrag tiU trygghetsförsäkring för skogsbrukare, reservationsanslag


238 972000

1000

23135000


1000

262108000

248000000

55000000

12900000

20000000 598009000


 


E  Fiske

1      Fiskeristyrelsen, förslagsanslag

2      Fiskenämnderna, förslagsanslag

3      Främjande av fiskerinäringen, reservationsanslag

4      Bidrag lill fiskehamnar m. m.,förslagsanslag

5      Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen, förslagsanslag

6      Bidrag till fiskets rationalisering m. m., förslagsanslag

1   Län till fiskerinäringen, reservationsanslag

8    Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske, förslagsanslag

9    Prisreglerande åtgärder på fiskets område, förslagsanslag

 

10            Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m. m., förslagsanslag

11  Bidrag till fiskevård m. m., reservationsanslag

F  Livsmedelskontroll m.m.

1    Statens livsmedelsverk, förslagsanslag

2    Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning m. m., förslagsanslag

3    Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdrags­verksamhet, förslagsanslag

4    Bidrag lill statens veterinärmedicinska anstalt, reservationsanslag

5    Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

6    Bidrag till statens utsädeskontroll, reservationsanslag

1   Bekämpande av växtsjukdomar och smittsamma husdjurs­sjukdomar, förslagsanslag

8    Lantbrukskemisk laboratorieverksamhet,
reservation.sanslag

9   Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet,
förslagsanslag


41451000

10217000

2 796000

2424000

1000

9000000 40000000

1000

1000

 

1 000000

5 324000

112 215000

76792000

1000

1000

54718000

1000

2 371000

7 250000

6 885000

1000

36


 


10         Bidrag till statens maskinprovningar, reservationsanslag

11  Statens växtsortnämnd, förslagsanslag

12  Lantbruksstyrelsen, djurens hälso- och sjukvård: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

13  Bidrag lill djurens hälso- och sjukvård, reservationsanslag

14         Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård, förslagsanslag

15  Bidrag till djurskyddsfrämjande åtgärder, reservationsa nslag

G Utbildning och forskning

1    Sveriges lantbruksuniversitet, reservationsanslag

2    Lokalkostnader m. m. vid Sveriges lantbruks­universitet, förslagsanslag

3    Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbmksuniversitet m.m., reservationsanslag

4    Skogs- och jordbrukets forskningsråd, reservationsanslag

5    Stöd till kollektiv forskning, reservationsanslag

6    Bidrag till Skogs- och lantbmksakademien, förslagsanslag


Prop. 1988/89:100

6109000 362000

1000 6400000

2050000

4169000

167111000

514097000

240006000

15400000

126 734000

47 600000

685000 944522000


 


H Diverse

1    Bidrag till vissa internationella organisationer m.m., förslagsanslag

2    Ersättningar för viltskador m. m., förslagsanslag


30400000

12 320000 42720000

Summa kr.    5014155000


37


 


X. Arbetsmarknadsdepartementet A  Arbetsmarknadsdepartementet m. m.

1      Arbetsmarknadsdepartementet, förslagsanslag

2      Utredningar m. m., reservationsanslag

3      Internationelll samarbete, förslagsanslag

4      Arbelsmarknadsråd, förslagsanslag


Prop. 1988/89:100

43 302000

22 506000

18694000

5089000

89591000


B  Arbetsmarknad m. m.


10

II 12 13 14 15 16

17


Arbetsmarknadsverkels förvaUningskostnader,

ratnanslag

Arbetsmarknadsservice, förslagsanslag

Arbetsmarknadsutbildning, reservaUonsanslag

Kontant arbetsmarknadsstöd och utbildningsbidrag,

förslagsanslag

Sysselsättningsskapande åtgärder, reservationsanslag

Statsbidrag för ungdomslag, förslagsanslag

Statsbidrag till inskolningsplatser,

reservaUonsanslag

Statsbidrag till frivilliga försvarsorganisationer,

förslagsanslag

Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning,

reservationsanslag

Tillfälligt sysselsättningsbidrag för textil- och

konfektionsinduslrierna,yo>5/i3g.yart5/ag

AMU-gmppen:

Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

Bidrag till vissa driflutgifter, reservationsanslag

Investeringar, förslagsanslag

Arbetsdomstolen, förslagsanslag

Statens förlikningsmannaexpedilion, förslagsanslag

Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar,

förslagsanslag

Bidrag till vissa affärsverksinvesteringar,

förslagsanslag


 

 

1995428000

 

227601000

 

2469234000

 

3914132000

 

1891000000

 

»1004000000

 

»250000000

 

14310000

 

10000000

 

20000000

1000

 

16 300000

 

1000

16 302000

 

8 041000

 

1366000

 

48000

 

1000

 

11821463000


 


Beräknat belopp


38


 


Prop.1988/89:100


C Arbetslivsfrågor

1    Arbelarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen, förslagsanslag

2    Arbelsmiljöinstitutet, förslagsanslag

3    Arbelsmiljöinstitutet: Anskaffning av vetenskaplig apparatur, reservationsanslag

4    Yrkesinriktad rehabilitering, reservationsanslag

5    Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och syssel­sättning, förslagsanslag

6    Statsbidrag lill skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare, reservationsanslag

1   Bidrag lill stiftelsen Samhall, yo>5/agMn5/ag


296022000 78036000

3628000 646 324000

3 826282000

363000000 3 604000000

8817 292000


D  Regional utveckling


10


Visst regionalpolitiskt stöd, förslagsanslag

Lokaliseringsbidrag m. m., reservationsanslag

Lokaliseringslån, reservationsanslag

Regionala utvecklingsinsatser m.m., reservationsanslag

Täckande av förluster pä gmnd av kreditgarantier

till företag i glesbygder m. m., förslagsanslag

Ersättning för nedsättning av socialavgifter, förslagsanslag

Sysselsättningsstöd, JÖrslagsanslag

Expertgruppen för forskning om regional utveckling,

reservationsanslag

Kapitaltillskott lill en utvecklingsfond för

Väst norden, förslagsanslag

Bergslagsdelegationen, reservationsanslag


1000 362000000 100000000 690000000

1000 395000000 165000000

4414000

2400000

3000000

1721816000


 


E  Invandring m.m.

1      Statens invandrarverk, förslagsanslag

2      Informationsverksamhet, reservationsanslag

3      Åtgärder för invandrare, reservationsanslag

4      Översättningsservice, förslagsanslag

5      Överföring och mottagning av flyktingar m. m., förslagsanslag

6    Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar
m.m., förslagsanslag

1   Ombudsmannen mot etnisk diskriminering m. m., förslagsanslag


» 122113000

* 19973000

15 596000

» 200000

* 1212000000

1957 500000

2 343000 3329725000

Summa kr.   25779887000


 


* Beräknat belopp


39


 


XI. Bostadsdepartementet

A  Bostadsdepartementet m. m.

1    Bostadsdepartementet, förslagsanslag

Utredningar m. m., reservationsanslag Bidrag lill vissa internationella organisationer m. m., reservationsanslag


Prop. 1988/89:100

25617000 7 500000

1276000

34393000


B  Bostadsförsörjning m. m.


10 11 12 13 14 15

16

17

19

20


Bostadsförsörjning

Plan och bostadsverket, förslagsanslag Länsbostadsnämnderna, förslagsanslag Vissa lån till bostadsbyggande, förslagsanslag Räntebidrag m. m., förslagsanslag Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter m. m., förslagsanslag Tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus m. m., förslagsanslag Bostadsbidrag m. m., förslagsanslag Viss bostadsförbättringsverksamhel m. m.,förslagsanslag Bidrag till förbättring av boendemiljön, förslagsanslag Bidrag till allmänna samlingslokaler m. m.,förslagsanslag Lån tiU allmänna samlingslokaler, ./o>.y/a5fl«5/a Byggnadsforskning, reservationsanslag Lån till experimentbyggande, reservationsanslag Statens institut för byggnadsforskning, förslagsanslag Bidrag lill statens institut för byggnadsforskning, reservationsanslag

Statens institut för byggnadsforskning: Utmstning, reservationsanslag

Bidrag till energibesparande åtgärder inom bostads­beståndet m. m., reservationsanslag Information och utbildning m. m., reservationsanslag Bidrag till fonden för fukt- och mögelskador, förslagsanslag Statens va-nämnd, förslagsanslag


111684000

65 292000

40000000

17 700000000

80000000

200000000

1345000000

335000000

15000000

75000000

5000000

136000000

20000000

1000

42 993000

1000000

1000 14 900000

56000000

3182000

20246053000


 


C Fastighetsdataverksamheten

1      Centralnämnden för fastighetsdata, förslagsanslag

2      Utrustning m. m., reservationsanslag


69 538000

1000000

70538000


40


 


Prop. 1988/89:100

D  Lantmäteriet

1       Lantmäteriet,/o>'.?/a5a«i'/a                                                                                1000

2       Plangenomförande, rawa/25/a                                                                     62 497000

3       Landskapsinformation, rawa«5/a                                                                177 555000

4       Försvarsberedskap, ramanslag                                                                       3 461 000

5       Utrustningm.m., reservationsanslag                                                                8 561 000

252075000

E  Idrott

I    Stöd till idrotten, reservationsanslag                                                          259 344000

_____________ 259344000

Summa kr.   20862403000

41

4   Riksdagen 1988/89. I saml. Nr 100

Rättelse: S. 50 rad 2 nedifrån Står: 47080000 Rättat till: 47090000 S. 53 rad 14 Står: 1988 Rättat till: 1989


XII. Industridepartementet A  Industridepartementet m.m.

1      Induslrideparlementel, förslagsanslag

2      Industriräd/industriatlaché, JÖrslag.sanslag

3      Utredningar m. m.. reservaUonsanslag

4      Bidrag till FN:s organ för industriell utveckling, förslagsanslag


Prop. 1988/89:100

27 788000

930000

7 300000

6200000

42 218000


 


B  Industri m.m.

Statens industriverk:

1            Förvaltningskostnader, förslag.sanslag

2            Utredningsverksamhet, reservationsanslag

 

3      Sprängämnesinspeklionen,./Örs7a5a«.s-/a

4      Åtgärder för att främja industridesign, reservationsanslag

5      Främjande av hemslöjden, förslagsanslag

6    Stöd till turism och rekreation, reservationsanslag
1    Branschfrämjande åtgärder, reservationsanslag

8     Småföretagsutveckling, reservationsanslag

9     Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m., förslagsanslag

10   Industripoliiiska åtgärder för tekoindustrin, reservation.sanslag


64740000 5 000000


69 740000 1000

5000000 7 526000

115950000 17000000

182 500000

10000000

85 000000 492717000


 


C Exportkrediter m.m.

1     Kostnader för statsslödd exportkredilgivning genom AB Svensk Exportkredit, JÖrslagsanslag

2     Kostnader för statsstödd exportkredilgivning avseende export av fartyg m. m., JÖrslag.sanslag

3     Ersättning för extra kostnader för förmånlig kredit­givning till u-länder, JÖrslagsanslag

4     Kostnader för viss kreditgivning hos Sveriges Investeringsbank AB, förslagsanslag


60000000

50000000

100000000

1000000 211000000


42


 


Prop. 1988/89: 100


D


Mineralfbrsörjning m.m.

Sveriges geologiska undersökning:

Geologisk kartering m.m., reservationsanslag

Utrustning, reservationsanslag Bergsstaten, förslag.sanslag Statens gruvegendom:

Prospektering m.m., reservationsanslag

Egendomsförvallning m. m., JÖrslag.sanslag Delegationen för samordning av havsresurs­verksamheten, reservationsanslag


79 149000 35 513000

46492000 6070000


14662000 3 577000

52 562000

1660000 172461000


E  Statsägda företag m. m.


1


Ränta och amortering på statens skuld till SSAB Svenskt Stål AB, förslagsanslag Ränta pä statens skuld till Norrbottens Järnverk AB, JÖrslagsanslag

Ränteslöd m.m. till varvsindustrin,JÖrslagsanslag Förluslläckning till följd av statliga garantier lill svensk varvsindustri och beställare av fartyg, JÖrslagsanslag


30061000

1000 200000000

30000000 260062000


 


F  Teknisk utveckling m. m.

Styrelsen för teknisk utveckling:

Teknisk forskning och utveckling, reservationsanslag

Förvaltningskostnader, förslagsanslag Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga atlachéverksamhet, reservationsanslag Europeiskt rymdsamarbete, m. m., JÖrslagsanslag Bidrag lill Tele-X-projektet, JÖrslagsanslag Nationell rymdverksamhet, reservationsanslag Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete, reservationsanslag

Statens provningsanstall: Uppdragsverksamhet, JÖrslagsanslag

9 10 11 12

13 14

Bidrag till statens provningsanstall, reservationsanslag Statens provningsanstall: Utrustning, reservaUonsanslag Statens mät- och provräd, reservationsanslag Bidrag lill vissa inlernationella organisationer, förslagsanslag

Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien Bidrag lill Standardiseringskommissionen


830300000 82963000


913263000

27 995000

276 323000

1000

37813000

1000000

1000

38075000

5000000

6 667000

3066000

6180000

20 530000


43


 


Prop. 1988/89:100

Patent- och registreringsverket:

15   Immaterialrätt m.m., förslagsanslag                                             4000

16   Bolagsärenden, förslagsanslag                                     _______ 2000                6000

 

17  Patentbesvärsrätten, förslagsanslag                                                              8442000

18     Industriell utveckling m.m. inom informations­teknologiområdet, reservationsanslag     30000000

____________ 1374362000

Summa kr.     2552820000

44


 


XIII. Civildepartementet A  Civildepartementet m. m.

1      Civildepartementet, förslagsanslag

2      Utredningar m. m., reservationsanslag

3      Regeringskansliels förvaltningskontor, yo>.j/asan5/a


Prop. 1988/89:100

49 761000

29 300000

281433000

360494000


B  Statlig rationalisering och revision, statistik m. m.


6 7 8 9 10


Stalskontorel, ramanslag

Anskaffning av ADB-ulruslning, reservationsanslag Riksrevisionsverkel, ramanslag Kammarkollegiet, förslagsanstag Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet, JÖrslagsanslag Statistiska centralbyrån:

Statistik, register och prognoser, ramanslag

Uppdragsverksamhet, JÖrslagsanslag Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering Statens person- och adressregisternämnd, ydri/aa/j/a Viss information och utbildning, m. m., reservationsanslag


321513000 1000


78 704000 786 300000 128 268000

15083000

1000000

321514000

749000

615000

25 000000

1357 233000


C Statlig personalpolitik m.m.


9 10 11

12 13 14

15 16

17


Statens löne- och pensionsverk, ramanslag Statlig personaladminislrativ informationsbehandling, förslagsanslag

Statens arbetsgivarverk, ramanslag Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering, JÖrslagsanslag

Vissa trygghetsåtgärder för lärare, reservationsanslag Statens institut för personalutveckling:

Bidrag lill myndighetsuppgifter

U ppd rågs verksa m het, JÖrslagsanslag Bidrag till vissa utvecklingsåtgärder, JÖrslagsanslag

Statens arbetsmilfönämnd, förslagsanslag Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag Bidrag till Statshälsan, förslagsanslag Viss förslagsverksamhet m.m., förslagsanslag Vissa skadeersättningar m. m., förslagsanslag Statlig kreditgaranti för bostadsanskaffningslån, förslagsanslag

Externa arbetstagarkonsuller, JÖrslagsanslag Administration av statens personskadeförsäkring, m.m., JÖrslagsanslag

Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m. JÖrslagsanslag


18 587000 1000


40778000

1000 40600000

28000000 1000

18 588000

21500000

1986000

1 125 000

305000000

400000

1000

30000 7 239000

6 200000

2 784000000

3 255449000


45


 


Prop. 1988/89:100


D  Länsstyrelserna m.m.

1    Länsstyrelserna m. m., förslagsanslag

E  Polisväsendet

1      Rikspolisstyrelsen, JÖrslagsanslag

2      Polisverksamheten rörande brott mol rikets säkerhet m.m., JÖrslagsanslag

3      Statens kriminaltekniska laboratorium, förslagsanslag

4      Lokala polisorganisationen, lÖrslag.sanslag

5      Utrustning m. m. för polisväsendet, reservationsanslag

6    Underhåll och drift av motorfordon m. m., förslagsanslag
1   Gemensam kontorsdrifl m.m. inom kvarteret Kronoberg,

JÖrslagsanslag 8    Diverse utgifter, förslagsanslag


1248156000 1248156000

604996000

»211469000 26035 000

5 591684000 210858000 130197000

1000

6 360000

6781600000


 


F  Pris-, konkurrens- och konsumentfrågor

1      Marknadsdomstolen, /Ön7ag5a/75/a

2      Näringsfrihelsombudsmannen,_/ö>.9/a.ya«.v/a.g

3      Statens pris- och konkurrensverk, förslagsanslag

4      Konsumentverket, JÖrslagsanslag

5      Allmänna reklamationsnämnden, /öra/aiam/a


3034000

8 198000

43 652000

67445000

10 301000

132630000


 


G   Kyrkliga ändamål

1       Vissa ersättningar lill kyrkofonden

2       Bidrag lill ekumenisk verksamhet

3      Bidrag lill trossamfund, reservationsanslag

4      Bidrag lill restaurering av äldre domkyrkor, reservationsanslag


28 500000

810000

55515000

1813000 86638000


 


H

1


Ungdoms- och kvinnoorganisationer m. m.

Statens ungdomsråd, förslagsanslag Bidrag lill centrala ungdomsorganisationer m. m., reservationsanslag

Bidrag till lokal ungdomsverksamhet, /on7a.sa/7.s/a Stöd till internationellt ungdomsarbete, reservationsanslag Bidrag lill kvinnoorganisationernas centrala verksamhet, JÖrslag.sanslag

Lotterinämnden, JÖrslag.sanslag Stöd till arbelskooperation m.m., reservationsanslag


5447000

66 684000

101600000

1248000

3029000

1557000

2 500000

182065000


 


Beräknat belopp.


46


 


Prop. 1988/89:100

I   Jämställdhetsfrågor

1      Jämställdhetsombudsmannen m. m.,yon7a5a/;j'/a                                             3 688000

2      Särskilda jämställdhelsåtgärder, reservationsanslag                                        12 360 000

______________ 16048000

Summa kr.   13420313000

47


 


XIV. Miljö- och energidepartementet A  Miljö- och energidepartementet m. m.

1       Miljö- och energidepartementet,yo>5/a5a«5/ag

2      Utredningar m. m., reservationsanslag

B  Miljö

1      Statens naturvårdsverk, förslagsanslag

2      Miljövårdsinformalion, reservationsanslag

3      Övervakning av miljöförändringar, m. m., reservation.sanslag

4      Miljövårdsforskning, reservaUonsanslag

5      Åtgärder mot luftföroreningar och försurning, reserv a tionsa nslag

6      Särskilda projekt på miljövårdens område, reservationsanslag

1    Mark för naturvärd, reservationsanslag

8      Vård av naturreservat m. m., reservationsanslag

9      Vård av hotade arter m. m., reservationsanslag

10    Restaurering av Hornborgasjön, reservaUonsanslag

11   Statens strålskyddsinstilul: Uppdragsverksamhet,
JÖrslagsanslag

12            Bidrag till statens slrålskyddsinslitul, reservationsanslag

13  Kemikalieinspektionen, yö>.s/(7.?an5/a

14            Koncessionsnämnden för milföskydd, JÖrslagsanslag

15  Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond, förslagsanslag

16              Visst internalionellt miljösamarbete, /ö>5/a5a«5/a

17            Inredning och utrustning av lokaler vid vissa myndigheter, reservaUonsanslag

18  Åtgärder mot havsföroreningar, reservationsan.slag

19  Utredningsverksamhet om CFC-föreningar, reservationsanslag

20     Internationella institutet för miljövänlig teknik m. m., reservaUonsanslag


Prop. 1988/89:100

27 223000 15000000

42 223000

126 665000 9169000

58 992000 102 234000

165000000

27 500000 100000000

52 143000 3 180000 3 500000

1000 24 532000

1000

13 130000

17000000

8 350000

7 200000 16 500000

3075 000

25000000 763172000


C   Energi


9 10


Statens energiverk:

Förvaltningskostnader, ramanslag

Utredningar m. m. och information, reservation.sanslag

Elsäkerhet m.m., reservationsanslag Statens elektriska inspektion, ramanslag Täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom energiområdet, förslagsanslag Energiforskning, reservationsanslag Visst internalionellt energisamarbete, förslagsanslag Statens kärnkraftinspektion:

Förvaltningskostnader, reservationsanslag

Kärnsäkerhetsforskning, reservationsanslag Statens kärnbränslenämnd, reservationsanslag


 

44638000

 

14517000

 

1000

59156000

 

11004000

 

1000

 

293 588000

 

26 889000

1000

 

1000

2000

 

1000


48


 


Prop. 1988/89:100

11     Bidrag till verksamheten vid Studsvik AB,

reservationsanslag                                                                                   48 000 000

12  Drift av beredskapslager, JÖrslagsanslag                                                    413 679 000

13  Beredskapslagring och industriella åtgärder,

reservationsanslag                                                                                 248 850000

14      Särskilda kostnader för lagring av olja, motor­bensin, m.m.,./ö>5/ö(,yam/a                         1000

15  Åtgärder inom delfunktionen Elkraft,

reservationsanslag                                                                                   21050000

16     Främjande av landsbygdens elektrifiering,

reservation.sanslag                                                                                         2 500000

____________ 1124721000

Summa kr.     1930116000

49


 


XV. Riksdagen och dess myndigheter A  Riksdagen

Ersättningar till riksdagens ledamöter m. m.,
förslagsanslag

2    Riksdagsutskottens resor utom Sverige, förslagsanslag

3    Bidrag lill studieresor, reservationsanslag ■

4    Bidrag lill IPU, RIFO m. m., JÖrslagsanslag

5    Bidrag lill partigrupper, JÖrslagsanslag

6    Förvaltningskostnader, JÖrslagsanslag
1   Utgivande av otryckta ståndsprotokoll,

reservationsanslag 8   Riksdagens byggnader, reservationsanslag


Prop. 1988/89:100

198 541000

12 300000

600000

1193000

35 833000

200696000

450000 18000000

467613000


 


B  Riksdagens myndigheter

1    Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen, JÖrslagsanslag

2    Riksdagens revisorer och deras kansli, förslagsanslag

3     Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Förvaltningskostnader, /on7ag5(2«ii/(2g

4   Nordiska rådels svenska delegation och dess kansli:
Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet,
förslagsanslag


Summa kr.


20735000 8 558000

6422000

11375000 47090000

514703000


50


 


XVI. Räntor på statsskulden, m. m.                                              Prop. 1988/89:100

I    Räntor på statsskulden, m. m., förslagsanslag                                        * 58000000000

* Beräknat belopp                                                                                                         51


 


XVII. Oförutsedda utgifter                                                             P™P- l': 100

I    Oförutsedda utgifter, ./or.?/ag5a/7i/ag                                                           1000000

52


 


Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 december 1988          Prop. 1988/89: 100

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen, Hjelm-Wallén, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carls­son, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Nordberg, Engström, Freivalds

Föredragande: statsministern Carlsson och statsråden Feldt, Johansson, Freivalds, Hjelm-Wallén, Gradin, R. Carisson, Sigurdsen, Lindqvist, Hul­terström, Engström, Bodsiröm, Göransson, Hellström, Thalén, G. An­dersson, Lönnqvist, Nordberg, Dahl

Proposition med förslag till statsbudget för budgetåret 1989/90

Statsministern anför:

Regeringen beslutade den 15 december 1988 en ändring i departements­förordningen (1982:1177) som träder i kraft den 1 januari 1989. Ändring­en innebär en ganska betydande omfördelning av ärendegrupper mellan departementen som en följd av de vid öppnandet av riksmötet 1988/89 anmälda förändringarna i regeringens sammansättning och arbetsfördel­ning. 1 sina huvuddrag innebär förändringen följande:

Till civildepartementet förs från justitiedepartementet ärenden om po­lisväsendet och frän finansdepartementet pris- och konkurrensfrågor, frå­gor om näringsfrihet, konsumentpolitiska frågor samt frågor om avlöning och pension i offentlig anställning. Vidare förs till civildepartementet ungdomsfrågor och vissa lotteriärenden frän jordbruksdepartementet samt jämslälldhetsfrågor från arbetsmarknadsdepartementet. Till finans­departementet förs frän utrikesdepartementet frågor om konsolidering av utländska skulder samt ärenden om världsbanksgmppen, utom sådana ärenden som rör biståndspolitiska aspekter av världsbankens agerande i IDA-länder och i programländer för svenskt bistånd.

Kommunikationsdepartementet tillförs ärenden om registrering av fri­tidsbåtar från jordbruksdepartementet. Bostadsdepartementet tillförs idrottsfrågor frän jordbruksdepartementet och industridepartementet tar från jordbruksdepartementet över frågor om rekreation och turism. Slutli­gen förs frågor om regionalpolitiken till arbetsmarknadsdepartementet från industridepartementet.

Riksdagen har bemyndigat regeringen atl omfördela medel under berör­da anslag lill departementen m. m. under de olika huvudtitlarna på sä sätt atl den ändrade ärendefördelningen mellan departementen kan komma lill uttryck i anslagsbelastningen under innevarande budgetår (prop. 1988/89:25 bil. 4, FiU 8, rskr. 67).

Förslaget till statsbudget för nästa budgetår bör utformas med utgångs­
punkt i den nya departementsorganisationen. Som en följd av detta före-
                             53


 


dras de anslag, vilkas underiiggande ämnesområden den 1 januari 1989  Prop. 1988/89: 100 byter deparlementstillhörighel, redan vid dagens regeringssammanträde i underprotokollen tor de nya departementen.

Statsråden föredrar härefter inriktningen av den ekonomiska politiken under nästa budgetår samt de frågor om statens inkomster och utgifter m.m. som skall ingå i regeringens förslag till statsbudget för budgetåret 1989/90. Anförandena och i förekommande fall översikter över förslagen redovisas i underprotokollen för respektive departement.

Statsrådet Feldt anför:

Med beaktande av de föredragna förslagen har ett förslag till statsbudget för nästa budgetår med därtill hörande specifikationer av inkomster och utgifter upprättats. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt beräkna inkomster och besluta om utgifter för staien i enlighet med del upprättade förslaget till statsbudget för budgetåret 1989/90.


Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar atl genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder och de ändamål som föredragandena har hemställt om.

Regeringen beslutar vidare att de anföranden som redovisas i underpro­tokollen jämte översikter över förslagen skall bifogas propositionen enligt följande:

Bilaga 1

Bilaga 2

Bilaga 3

Bilaga 4

Bilaga 5

Bilaga 6

Bilaga 7

Bilaga 8

Bilaga 9

Bilaga 10

Bilaga 11

Finansplanen Gemensamma frågor Kungliga hov- och slotlsslaierna (första huvudtiteln) Jusliliedeparlemenlet (andra huvudtiteln) Utrikesdepartementet (tredje huvudtiteln) Försvarsdepartemenlel (fjärde huvudtiteln) Socialdepartementet (femte huvudtilileln) Kommunikationsdepartementet (sjätte huvudtiteln) Finansdepartementet (sjunde huvudtiteln) Utbildningsdepartementet (åttonde huvudtiteln) Jordbruksdepartementet (nionde huvudtiteln)


54


 


Arbetsmarknadsdepartementet (tionde huvudtiteln) Bosladsdepartemenlet (elfte huvudtiteln) Industridepartementet (tolfte huvudtiteln) Civildepartemeniel (trettonde huvudtiteln) Miljö- och energidepartementet (fjortonde huvudtiteln) Riksdagen och dess myndigheter (femtonde huvudtiteln) Räntor på statsskulden (sextonde huvudtiteln) Oförutsedda utgifter (sjuttonde huvudtiteln) Beredskapsbudgel för totalförsvaret


Bilaga 12 Bilaga 13 Bilaga 14 Bilaga 15 Bilaga 16 Bilaga 17 Bilaga 18 Bilaga 19 Bilaga 20


Prop. 1988/89:100


 


Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988


55


 


 


 


Bilaga 1 till budgetpropositionen 1989

 


Finansplanen


Prop.

1988/89:100 Bil. 1


Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 december 1988 Föredragande: statsrådet Feldt

Anmälan till budgetpropositionen 1989 såvitt avser finansplanen

Finansplan

1 Den ekonomisk-politiska strategin

Omläggningen av den ekonomiska politiken hösten 1982 har tillsammans med en förbättrad världskonjunklur medfört en markerad omsvängning av Sveriges ekonomiska läge jämfört med krisåren i slutet av 1970-talet och början av 1980-lalel. Underutnyttjande av resurser och växande arbetslöshet har vänts till högt kapacitetsutnyttjande och i det närmaste full sysselsätt­ning. Ett starkt pris- och kostnadstryck har blivit följden.

Detta medför nya uppgifter och nya problem. Den höga pris- och lönestegringstaklen utgör ett allvarligt hot mot sysselsättningen och den ekonomiska stabiliteten. Den ekonomiska politikens främsta uppgift är därför i det kortare perspektivet atl pressa tillbaka inflationen utan atl arbetslösheten ökas, och i del medellånga perspektivet atl skynda på produklivitelslillväxten och säkra en sådan internationell konkurrenskraft atl full sysselsättning och tryggad materiell välfärd för hela folket kan värnas. För detta krävs en kombination av stram eflerfrågepolitik och utbudsstimule-rande åtgärder.

Den tredje vägen

Den ekonomiska politiken lades om 1982, i syfte atl hävda sysselsättningen och förbättra del låga sparandet. Uppgiften var atl både arbeta och spara

Riksdagen 1988/89.1 saml. Nr 100. Bilaga 1


Sverige ur krisen. Den tredje vägens ekonomiska politik innebar i sill    Prop. 1988/89:100 inledande skede en kraftig förstärkning av konkurrenskraften. En devalve-    Bi'- 1 ring av kronan underbyggdes av en stram budgetpolitik. Penningpolitiken och näringspolitiken lades om. Tillsammans med en förbättrad internationell konjunktur ledde detta lill både ökad efterfrågan och förstärkt utrikes­handel.

Resultaten blev goda. Tillväxten ökade, produktiviteten steg, näringsli­vets lönsamhet förbättrades och investeringarna ökade. Bytesbalansen förstärktes, arbetsmarknaden började efler hand förbättras, den offentliga utgiftsökningen bringades under kontroll och budgetunderskottet min­skades.

Inflationen kunde emellertid först gradvis bringas ned: 1983 uppgick den till 9 procent, 1984 till 8 procent, och 1985 till 7 procent. Under 1986 sjönk den lill 4 procent - dock främst på grund av oljeprisfallel. Därefter steg inflationen igen, och 1988 beräknas den ha blivit 6 procent.

Inflationen har härigenom kommit att ligga på en nivå som överstiger den i våra viktigaste konkurrentländer, vilket medfört all konkurrenskraften gradvis har urholkats. Kapacitetsbrist har dessutom bromsat exportlill-växten.

Samtidigt har den privata konsumtionen ökat snabbt sedan 1984. Både 1986 och 1987 steg den privata konsumtionen med ca 4 procent i volym. Orsakerna är flera. För del första har realinkomstökningarna varit betydan­de, samtidigt som en stark stegring av förmögenhetsvärdena pä bl.a. aktier och småhus ägt rum. För del andra har de stigande reallönerna och förmögenhetsvärdena bidragit till all hushällens optimism - och därmed villighet att belåna sina växande förmögenheter - ökat. För det tredje har avregleringen på krediimarknaden gjort del möjligt för hushållen all kraftigt öka sin skuldsättning. Sammanlaget har dessa faktorer medfört att hushålls­sparandet fallit och alt den privata konsumtionen ökat snabbi, vilket i sin lur dragit med sig en stark ökning av importen.

Ekonomiska problem

Den svenska ekonomin uppvisade under 1988 en bild av påtaglig styrka. Arbetslösheten var bara drygt 1 1/2 procent, och reallöner och investeringar steg avsevärt. Detta läge ser ul att i stort sett bestå under 1989. Bytesbalans-underskottet ökar visserligen något och investeringstillväxlen avtar, men arbetslösheten väntas förbli låg.

Denna bild döljer emellertid en rad problem.

1) Den snabba pris- och lönestegringstaklen är inte långsiktigt förenlig med en ekonomi i balans. 1 långtidsutredningar och i andra sammanhang har del klargjorts alt en fortsatt snabb pris- och lönestegringstakl medför en urholkning av konkurrenskraften, vilket på längre sikt försämrar bytesbalan­sen, ökar Sveriges skuldsättning i utlandet och medför alt arbetslösheten åter börjar stiga.

1 den preliminära nationalbudgeien räknas med en schablonmässig
framskrivning av löneökningarna med 7 procent även 1989. Del bör
understrykas att denna utveckling, om den realiseras, inte är förenlig med
                                                    2


 


den ekonomiska politikens långsikliga mål. Politiken kommer därför att.     Prop. 1988/89:100 såväl under 1989 som under de därpå följande åren, ges en sådan inriktning     rill. 1 att inflationstendenser hålls tillbaka.

2)   Del är fallande oljepriser, sjunkande dollarkurs och höjda exportpriser på världsmarknaden för bl.a. skogsprodukter som gjort atl försämringen av bytesbalansen blivit begränsad. Lönekostnadernas snabba stegring medför att den förstärkning av konkurrenskraften som vanns genom devalveringen 1982 delvis har ätits upp. Samtidigt har produktiviteten utvecklats något svagare än i omvärlden. I längden kominer dock inte draghjälp utifrån, t.ex i form av sänkta oljepriser eller snabbt växande marknader, att kunna fortsätta all neutralisera en svag produktivitetsökning och alltför snabba lönestegringar.

3)       Kapacitelsbrist hämmar produktionen. Detta gäller både arbete och kapital. Flaskhalsar driver upp priser och kostnader och bidrar till att den utlandskonkurierande industrin inte förmår möta den efterfrågan som riktas mol svensktillverkade varor. Detta, tillsammans med det faktum att den svenska exportindustrin är relativt sett svag på vissa marknader som växer snabbt, leder till bytesbalansproblem.

4)   Hushållssparandet är negativt. Detta beror bl.a. på omfattningen av de offentliga försäkringssystemen i kombination med de låga lånekostnaderna efter skatt. Det svaga hushållssparandet är en viktig faktor bakom det låga totala sparandel i Sverige.

5)   Del offentliga sparandet har visserligen förbättrats kraftigt sedan början av 1980-lalel, men del riskerar alt försvagas under kommande år. Förstärkningen av statsbudgeten de senaste åren är delvis resultatet av stora nominella lönestegringar, som medfört automatiska ökningar av statens skatteintäkter. De senaste årens långtidsbudgetar och treårskalkyler visar emellertid risken för atl del offentliga sparandet åter börjar försämras. Det finns också anledning att ägna stor uppmärksamhet åt de finansieringspro­blem som kan komma att uppträda i socialförsäkringssektorn.

Den ekonomiska politikens inriktning

Den ekonomiska politiken under den kommande mandatperioden måste, mot denna bakgrund, inriktas på alt dels dämpa den inhemska pris- och kostnadsstegringen, dels stimulera produktiviteten och den långsikliga tillväxten.

Årets budgetförslag är stramt. Statsutgifterna ökar med mindre än 1%. För första gången sedan början av 1960-lalet redovisas därmed ell förslag till en totalbalanserad budget. Den starka förbättring av statsfinanserna som har ägt rum de senaste åren är glädjande och i ett internationellt perspektiv anmärkningsvärd.

Särskilda åtgärder vidtas samtidigt för atl under 1989 kyla ned överhett­ningen i byggsektorn i storstadsregionerna.

Regeringen kommer också alt föreslå en indragning av vinstmedel från
förelagen. Della bör ske genom all en särskild skall las ul på förelagsvinster­
na under år 1989. Skallen bör i huvudsak baseras på underlaget för
vinstdelningsskalt och utgå med 15 %. Den särskilda vinsiskatien bör inte
                                                  3


 


vara avdragsgill vid taxeringen till statlig inkomstskatt. Genom den särskilda     Prop. 1988/89:100 vinsiskatien åstadkoms en vinslindragning om ca 3,5 miljarder kronor. 1     B''- 1 sammanhaget kommer regeringen vidare att föreslå alt del fasta fribeloppet för vinsldelningsskalten - och därmed också för den särskilda vinsiskatien -skall vara 2 milj. kr. (f.n. är det fasta fribeloppet 1 milj. kr.).

Detta torde verka dämpande på lönestegringstakten, redan under 1989, och framför allt under 1990. Det är nödvändigt att den nominella löneökning­en begränsas. Skulle den fortsätta att öka i samma takt som under 1988, riskerar resultatet alt bli en fortsalt hög inflation och en försämring av bytesbalansen.

Den strama finanspolitiken måste kombineras med åtgärder som dämpar kostnaderna, ökar utbudet och stärker produktiviteten i den svenska ekonomin. Sådana åtgärder spelar stor roll, såväl i det kortare, stabiliserings-politiska perspektivet som i ett längre perspektiv.

Om kostnadssänkande, ulbudsstimulerande åtgärder kombineras med en stram eflerfrågepolitik kan inflationen dämpas utan negativa effekter på sysselsättningen. Den typ av åtgärder som då kommer i fråga har i sig ofta även långsiktiga, produktivitetshöjande effekter.

Sådana är synnerligen vikliga. 1 fortsättningen är det inte med hjälp av sänkta reallöner som den svenska exporten bör vinna sina framgångar på världsmarknaden. Tvärtom är uppgiften att löpande öka produktiviteten och höja kvaliteten på svensktillverkade varor och tjänster, så att utrymme skapas för ökande reallöner, stigande standard saml investeringar som kan förbättra miljön.

Mot den bakgrunden blir följande uppgifter angelägna för den ekonomis­ka politiken de närmaste åren:

     Regionalpolitiken aktiveras för att stimulera tillväxten i områden där del finns ledig kapacitet samt dämpa expansionen för alt på så sätt motverka ytterligare flaskhalsar i storstäderna. Kompetenshöjning, utbildning i regionerna och en utbyggnad av infrastrukturen över hela landet är här av stor betydelse, liksom den skärpning av byggregleringen som tidigare genomförts.

     Det krävs en omfattande skattereform. Det nuvarande skattesystemet medför alt löneökningarna drivs upp, alt sparandet försvagas och att skatteplanering stimuleras. Skattesystemet misslyckas därmed också med atl uppfylla de krav på utjämning och rättvisa som ställs. Därför måste skattesystemet förändras och göras mer rättvist. Arbete och sparande måste stimuleras genom lägre skallesatser och bredare skattebaser. Skatteplanering måste bekämpas. Kapitalbeskattningen skall skärpas och göras mer effektiv och neutral. Företagsbeskattningen måste reformeras, så att den.blir mer neutral och stimulerar kapitalets rörlighet mer än i dag.

     Ulslagningen från arbetslivet måste minskas. Dagens omfattande utslag-ning innebär mänskligt lidande, samtidigt som den är ekonomiskt kostsam och minskar arbetsinsatserna i samhället. Här kan viktiga insatser göras av den nyligen tillsatta arbetsmiljökommissionen. Åtgärder för all minska långtidssjukskrivningar och förtidspensioneringar är också av stor vikt för

att öka arbetskraftsdeltagandet.                                                                                                                  4


 


Arbetsmarknadspolitiken måste fortsätta att bedrivas aktivt och ytterliga-     Prop. 1988/89:100 re förskjutas från efterfrågestimulans (beredskapsarbeten, rekryterings-     "''■  stöd och ungdomslag) till utbudsstimulans i form av förmedlingsinsatser, utbildning och andra rörlighetsfrämjande åtgärder. Flyktingar och andra invandrare  bör ges möjligheter  atl  komma  ut  på  arbetsmarknaden snabbare än i dag.

Arbetskraftsutbudet kan stimuleras även på andra sätt. Inte minst viktigt är del alt förbättra incitamenten för de pensionärer som så önskar atl fortsätta i arbetslivet. De förslag om förändrad beskattning av pensionärer som redan lagts fram är ett steg i den riktningen. Den offensiva industripolitiken måste drivas vidare, med sikte på att underlätta en smidig strukturomvandling. Della är viktigt både för att omställning skall kunna ske i socialt acceptabla former och för att stimulera tillväxten i konkurrenskraftig industri. Ett centralt inslag i en sådan politik är insatser för all la till vara de tillväxtmöjligheter som ett högt nyföretagande och en expansiv småföretagssektor ger. Infrastrukturen måste byggas ut, samtidigt som ökad hänsyn tas till kravet på en god miljö. Framför allt är en utbyggnad av kommunikationerna väsentlig. Här pägår en modernisering av statens järnvägar, vägnätet och inrikesflyget. Den modernisering av telenätet som nu sker är av stor betydelse för att få till stånd ett telekommunikationssystem som täcker hela landet och som gör det möjligt att sprida tillväxten mer jämnt. En ansvarsfull hushållning med naturresurserna är ett villkor för en god ekonomisk utveckling. Omvänt gäller alt en framgångsrik ekonomisk politik är en förutsättning för en aktiv miljöpolitik. Detta innebär att miljön värnas genom förebyggande åtgärder och genom atl skadade miljöer återställs. Miljöhänsyn måste prägla verksamheten i alla samhälls­sektorer.

Det är angeläget alt åstadkomma en högkvalitativ utbildning på alla nivåer och ett flexibelt utbildningssystem. Det behövs fler högt utbildade ingenjörer och forskare. Svenskt näringsliv har en hög FoU-andel, men den borde kunna omsättas i större produktivitetsförbättringar och fler innovationer. Åtgärder för att stimulera en bred användning av ny teknik inom näringslivet är därför viktiga. Samtidigt måste den unikt svenska formen av breddulbildning av de anställda i ny teknik drivas vidare och kvaliteten i den grundläggande utbildningen i skolan hävdas. Det är nödvändigt att slå vakt om och förstärka frihandeln för att hålla uppe konkurrenstrycket i den svenska ekonomin och hålla nere prisste­gringarna. Avvecklingen av de kvantitativa handelsrestriktionerna för TEKO-produkter är ett exempel på en åtgärd i detta syfte. Svenska varor och tjänster måste fä tillgång till den inre marknad som skall upprättas i Västeuropa 1992. Del är en central uppgift för politiken alt göra Sverige delaktigt i de integrationssträvanden som nu pågår i Europa, så att vår export inte diskrimineras.

Liberaliseringen av valularegleringen bör fortsätta. De delar av reglering­
en som finns kvar har blivit allt mindre effektiva och tiden är mogen all i
allt väsentligt avveckla dem. En förutsättning för avregleringen är att en
fullgod skattekontroll kan upprätthållas.
                                                                                                   5


 


•   1 åtskilliga branscher med begränsad konkurrens finns möjligheten att     Prop. 1988/89:100
pressa priser och kostnader genom avregleringar. minskade subventioner     Bil. 1

och ökad konkurrens. Det gäller inte minst livsmedelssektorn och bostadssektorn. En särskild utredning får nu i uppgift atl undersöka möjligheterna att skärpa konkurrensen på vikliga områden.

     Inom den offentliga sektorn torde finnas goda möjligheter alt höja utbytet av de insatta resurserna. Betydande effektivitets- och välfärdsvinster borde slå atl vinna genom strukturomvandling, som för över resurser från verksamheter och utgiftsområden med mindre välfärdsutbyte till aktivite­ter med större effekter i förm av rättvisare fördelning och större social trygghet.

     För att undvika skattehöjningar och dämpa inflationstrycket blir det nödvändigt att utforma en långsiktig strategi för hur de offentliga utgifternas ökning skall kontrolleras och hållas tillbaka. Inte minst viktigt blir det att analysera orsakerna till bakom de snabbt och automatiskt stigande kostnaderna i de stora transfereringssystemen, såsom sjukförsäk­ringen, arbetsskadeförsäkringen och räntebidragssystemet.

1 det följande redovisas riktlinjer och en rad förslag på dessa olika områden. De syftar till att lösa de problem den svenska ekonomin står inför i dag: överhettning och brist på kapacitet i stället för som tidigare stor arbetslöshet och svag efterfrågan. Nu är uppgiften alt föra en politik för ökat utbyte av insatta resurser, dvs, effektivitet, samt tillväxt och balans.

För det krävs att ekonomin fungerar bättre. Stabiliseringspolitikens uppgifter ändrar karaktär, medan struktur- och allokeringsfrågor får en allt större betydelse. Så drivs den tredje vägens politik vidare. Målen för den ekonomiska politiken är oförändrade - full sysselsättning utan inflation, god ekonomisk tillväxt, balans i de utrikes affärerna och en rättvis fördelning av resurserna - men medlen måste anpassas till den nya ekonomiska situ­ationen.

2 Den internationella ekonomin

Den ekonomiska utvecklingen i OECD-området var gynnsam under 1988. BNP-tillväxten uppgick till ca 4% för OECD-området som helhet och till ca 3.5% för Västeuropa. De farhågor som en tid hystes för alt en lågkonjunktur skulle följa i börskrisens spår har inte besannats. Internationellt samordnade insatser för att åstadkomma en tillräcklig likviditet i det finansiella systemet bidrog till att mildra de negativa effekterna av börsfallen. Dessutom visade sig styrkan i den ekonomiska tillväxten från mitten av 1987 ha varit underskattad. Det tidigare oljeprisfallet och nedgången i inflationen gav bestående positiva effekter, vilket bidrog till atl den internationella konjunk­turen stärktes.

Tillväxten tycks nu i flera länder vara grundad på bättre produktivitetstill­växt och ökade investeringar. Näringslivets fasta investeringar växte 1988 med över 10% i OECD-länderna, vilket är en påtaglig förbättring jämfört med tidigare år under 1980-talet,  Den ökade investeringsverksamheten


 


under 1988 kan delvis vara ett uttryck för all näringslivet - bl,a. genom det     Prop. 1988/89:100

sätt på vilket börskrisen hanterades-har fått en större tilltro till stabiliteten i     Bil. 1

del ekonomiska systemet och dess förmåga atl klara störningar. Sannolikt

har också ulbudsstimulerande åtgärder och insatser för en bättre fungerande

ekonomi i flera länder bidragit till en starkare tillväxt och en större förmåga

atl klara störningar. Särskilt tycks detta gälla Västeuropa, där tillväxten

tidigare under 1980-talet varit mycket svag.

Inflationsförväntningarna var fortsatt dämpade i många OECD-länder under 1988. 1 åtskilliga länder har den snabbare produktivitetstillväxten dessutom möjliggjort löneökningar ulan ökad inflation. 1 Förenta staterna har en kraftig förbättring av sysselsättningslägel ägt rum utan att inflationen skjutit fart. Det motsatta gäller dock för Storbrilannien, där en förbättring av arbetsmarknadsläget åtföljts av högre inflation.

Utvecklingen i OECD-länderna gynnades 1988 av alt efterfrågan från länder utanför OECD-området, främst u-länderna, ökade. Till detta med­verkade dels att anpassningsansträngningar i många skuldländer börjat ge resultat, dels atl en rad råvarupriser höjts, främst för metaller och mineraler. För oljeexporlerande u-länder har utvecklingen varit mindre gynnsam, då oljepriset fallit under året. En ljusning för dessa länder kan dock ses i att OPEC enats om produktionsnedskärningar, vilka kan leda till att oljepriset hålls uppe.

Utsikterna för OECD-länderna 1989

Vissa av de faktorer som sedan en tid stimulerat tillväxten är av övergående natur. Den starka kreditexpansion för hushållen som i flera länder följt på avregleringar av kreditmarknaderna kan inte förväntas fortsätta i samma omfattning. Den penningpoliliska åtstramning som successivt genomförts sedan början på sommaren 1988 kan väntas bidra lill att dämpa expansionen. För de länder som nått ett högt kapacitetsutnytjande kommer tillväxten efter hand att anpassas till ökningen av produktionskapaciteten.

Samtidigt som flera tillväxtbefrämjande faktorer sålunda successivt kling­ar av är andra mer bestående. Åtgärder för att förbättra ekonomiernas funktionssätt har stor betydelse och kan förväntas bli ännu viktigare. Inte minst arbetet på atl stärka den ekonomiska integrationen i Västeuropa kan visa sig bli myckel betydelsefullt.

För OECD-området som helhet förväntas, mot denna bakgrund, en BNP-lillväxl pä ca 3% 1989 och 2,5% 1990. Det betyder alt den mycket starka tillväxten del senaste året gradvis dämpas, men att den ändå blir tämligen god.

Utsikterna för den internationella ekonomin är dock osäkra. En risk är att inflationen åter börjar stiga i flera av de ekonomier som nu befinner sig i ett överhettat läge och atl de finansiella marknadernas förtroende för regering­arnas förmåga att komma till rätta med inflationsproblemet därigenom försvagas.

1 flera länder finns en beredskap för åtgärder som i god tid kan sättas in för
att förhindra alt en uppgång sker i inflationen och att inflationsförväntningar
åter fär fäste i ekonomierna. Det är önskvärt med tidiga och bestämda
                                                         7


 


ingripanden vid en inflationsuppgång. Annars är sannolikheten stor att     Prop. 1988/89:100 räntorna stiger och växelkurserna ändras i en utsträckning och i en takt som    Bil. 1 riskerar all ge starkt negativa återverkningar på tillväxt och sysselsättning i världsekonomin.

Bedömningen som här görs om en inflationslakt på ca 4% för OECD-området de kommande tvä åren är således osäker. För svenskt vidkommande är det väsentligt att notera alt flera av Sveriges viktigare konkurrentländer på världsmarknaden, däribland Förbundsrepubliken Tyskland, beräknas få en klart lägre inflation än detta genomsnitt.

En annan riskfaktor är obalanserna i det internationella handelsutbytet. Visserligen har obalanserna mellan USA, Japan och Västeuropa minskat under de senaste två åren, men utan ytterligare ekonomisk-politiska insatser är risken stor för atl anpassningen nu bromsas upp. Även i della fall kan resultatet bli alt marknaderna driver fram skarpa kast i räntor och växel­kurser.

För en sådan utveckling talar bedömningen alt den inhemska efterfrågan i Förenta Staterna kommer alt öka i stort sett i takt med övriga OECD-länders, efter atl ha ökat långsammare under 1988. För Japans del förväntas tillväxten av den inhemska efterfrågan även fortsättningsvis ligga högt. För Förbundsrepubliken Tyskland, däremot, förväntas den inhemska efterfrå­gan de kommande två åren växa långsammare än OECD-genomsnittel med åtföljande risk för brist på anpassning. Del västtyska bytesbalansöverskottel, mätt som andel av BNP, har i själva verket ökat under senare tid.

Även med en mer optimistisk bedömning av den amerikanska externa anpassningen finns risker för stora balansproblem i Västeuropa. Länder som redan i utgångslägel har underskott i bytesbalansen riskerar atl få ta en större del av anpassningsbördan än länder med överskott.

För att undvika atl den externa anpassningen avstannar, liksom för att undvika en starkare inflationsutveckling, är det väsentligt att konsumtions-tillväxten dämpas och att sparandet ökar i den amerikanska ekonomin. En finanspolitisk åtstramning i Förenta staterna framstår som nödvändig. Den nya administrationens viktigaste uppgift i det korta perspektivet blir därför att övertygande visa att man resolut angriper budgetunderskottet.

Del förblir en viktig uppgift för överskottsländerna atl åstadkomma en utveckling av inhemsk efterfrågan som bidrar till att bylesbalansöverskoilen minskar. Del skulle mildra byiesbalansproblemen för övriga länder i Västeuropa och inte utsätta dessa för krav på större åtstramningsålgärder än vad den interna situationen påkallar.

Del finns också skäl all understryka allvaret i arbetslöshetssituationen. Arbetslösheten i OECD-området har kommit ned från en genomsnittlig nivå på nära 9% år 1983 lill ca 7,5% 1988. Trots atl de ekonomiska utsikterna inbegriper en fortsalt relativt stark produktionstillväxt, väntas emellertid inte arbetslösheten minska ytterligare. Speciellt svår är situationen i Väst­europa där arbetslösheten ligger kvar på över 10%.

En faktor som gör arbetslösheten särskilt svär att komma till rätta med är
alt regeringarna i flertalet länder menar alt det ekonomiska läget försvårar
generella insatser för atl öka sysselsättningen. Sådana åtgärder skulle,
fruktar man, riskera att underblåsa inflationen.
                                                                                               8


 


Den höga arbetslösheten har därmed fått en allt mer permanent och Prop. 1988/89:100 svårbemästrad karaktär. För alt öka sysselsättningen blir det nödvändigt att Bil. 1 genomföra strukturförändringar i OECD-länderna. Inte minst gäller detta sådana insatser som vi i Norden haft erfarenhet av, nämligen arbelsmark­nadspolitiska åtgärder som syftar lill alt göra arbetsmarknaden mer effektiv och underlätta flexibilitet och rörlighet. Intresset för sådana insatser har ökat i flera länder, vilket kan inge förhoppningar om en mera ambitiös sysselsätt­ningspolitik i vår omvärld.

Utvecklingsländernas problem

För utvecklingsländerna har del senaste året innehållit både positiva och negativa inslag. Deras samlade utlandsskuld, mätt som andel av exporten, har fortsalt atl minska. Tillväxten är emellertid alltjämt svag bland utveck­lingsländerna som grupp, och för många av de fattigaste är den lägre än befolkningsökningen. En varaktig förbättring av utvecklingsländernas situa­tion beror både på deras egna anpassningsåtgärder och på den ekonomiska utvecklingen i industriländerna. Det är också angelägel atl framsteg görs vad gäller avveckling av handelshinder. För de allra fattigaste länderna krävs ett betydande nettotillskott av resurser utifrån.

Skuldproblemen gör åtgärder som främjar tillväxten både i utvecklings-och industriländerna viktiga. Mänga medelinkomstländer har stora svårighe­ter att klara sin skuldtjänst, och del finns risk atl viljan till fortsatt anpassning minskar om den ekonomiska tillväxten förblir långsam. Det är nödvändigt att inom ramen för den nuvarande skuldstralegin finna skuldlösningar och anpassningsprogram som kan accepteras av både långivare och låntagare. Det är också nödvändigt atl uppnå en större medverkan från de privata bankerna.

För de fattigaste och mest skuldtyngda länderna är situationen fortfarande mycket svår. Dessa länder är i det närmaste helt utan kreditvärdighet och deras skulder fortsätter att stiga trots upprepade omförhandlingar. Under det gångna året har dock enighet kunnat nås, bl,a, inom valutafondens och världsbankens ram, om särskilda finansieringsinsatser för dessa länder, 1 den s.k. Paris-klubben nåddes också, bl.a. efler agerande från svensk sida, under 1988 en överenskommelse om särskilt förmånliga konsolideringsvillkor för de fattigaste och mest skuldtyngda länderna. Överenskommelsen gäller de länder i denna kategori som genomför av internationella valutafonden stödda stmkluranpassningsprogram. Den bör kunna bidra till atl underlätta deras situation.

3 Sveriges ekonomi

3.1 Utvecklingen 1988 och 1989

Bedömningarna av konjunkturulsiklerna för 1988 har varierat kraftigt under
det senaste året. Det gäller såväl den inlernationella utvecklingen som
prognoserna för den svenska ekonomin. Del preliminära ulfall för 1988 som
                                               9


 


nu föreligger tyder på en starkare BNP-lillväxl än vad som förutsågs i början av året. BNP-tillväxten beräknas nu till 2,8% 1988. Den bars i högre grad upp av export och investeringar och i mindre utsträckning av privat konsumtion än vad som tidigare förutsågs. Pris- och lönestegringen blev större än vad som förutsågs i våras.

År 1988 blev det sjätte året i rad med en relativt god konjunktur, se diagram 1, Den genomsnittliga BNP-tillväxten under perioden 1982-1988 var 2,5% per år. Antalet sysselsatta har under samma period ökat med över 200 000 personer och den öppna arbetslösheten har reducerats från loppni­vån på ca 3% 1983 till beräknade 1,6% 1988.


Prop. 1988/89:100 Bil. 1


Diagram 1 BNP-tillväxt

Procentuell förändring


1980


1982


1984


1986


1988


 


Försörjningsbalans

Den privata konsumtionen har ökat starkt under senare år. Mellan 1984 och 1988 steg den med sammanlagt 15%. Ökningstakten har emellertid gått ned något under 1988. Särskilt gäller del inköpen av s.k. sällanköpsvaror, för vilka ökningstakten dämpats från 8 ä 9% per år 1986 och 1987 till ca 4% 1988. De senaste årens försämring av hushållens sparkvot beräknas ha upphört 1988.

En viktig förklaring lill den starka konsumtionsökningen under senare år är den avreglering av krediimarknaden som genomfördes i slutet av 1985. Avregleringen gjorde det lättare för hushållen all låna pengar. I kombination med förbättrade realinkomster, stigande förmögenheter och optimistiska förväntningar om framliden resulterade avregleringen i en kraftig kredilex-pansion. Nettoutlåningen från banker, finansbolag och bostadsinstilut till hushåll beräknas ha ökat med över 260 miljarder kr. under åren 1986-1988.

Det är naturligt att en avreglering av det slag som genomfördes i slutet av 1985 leder till atl hushällens inköp av bilar och andra varaktiga varor ökar


10


 


under en övergångsperiod. Den avmattning i inköpen av sällanköpsvaror    Prop. 1988/89:100 som har skett under 1988 och förväntningarom minskade bilinköp 1989 tyder     Bil. 1 på att anpassningen nu till väsentlig del har genomförts. Det talar för en svagare privat konsumtionsökning 1989 trots atl hushållens realt disponibla inkomster beräknas öka i ungefär samma takt 1989 som 1988,

Vidare kan noteras alt det blir allt dyrare att låna pengar. Under 1970-talel var realräntan efter skatt på vanliga hushållslån negativ. Under senare år har emellertid realräntan på hushållslån stigit påtagligt. Det är en följd dels av att räntenivån har stigit samtidigt som inflationen har sjunkit, dels av de avdragsbegränsningar som genomfördes i samband med omläggningen av inkomstskatten 1983-85. Den genomgripande reformering av skattesystemet som nyligen har aviserats kommer dessutom, främst till följd av sänkta marginalskatter, all innebära bättre skattevillkor för sparande och ytterliga­re begränsningar i värdet av ränteavdragen. Även detta torde redan på kortare sikt minska hushållens benägenhet att la nya lån och därmed bidra till ett ökat sparande och en dämpning av ullåningsexpansionen. Den privata konsumtionen beräknas öka med knappt 2% 1989. se tabell 1.

Tabell I Försörjningsbalans

 

 

 

Miljarder kr..

Procentuell volymändring

 

 

löpande priser 1987

 

 

 

1987             1988

1989

BNP

1 005.2

2,4               2.8

1,7

Import

30.S,1

6,3               .5.5

4.9

Tillgäng

1 310,3

3,4                3,5

2,5

Privat konsumtion

.526,3

3.8               2.7

1,9

Offentlig konsumtion

273,2

1,3                1,4

1,9

Bruttoinvesteringar

190,9

6.2               5,1

1,5

Lagerinvesteringar'

-6,2

0.1               0,4

0.4

Export

326,1

2.5               4.2

3,2

.\nvändning

1 310,3

3,4               3,5

2,5

Inhemsk efterfrågan

984,2

3.7               3.2

2.2

Nettoexport'

21.0

-1,2            -0.4

-0.6

' Förändring i procent av föregående års BNP.

Den offenUiga konsumtionen har under senare år ökat betydligt långsam­mare än den privata konsumtionen. Antalet statsanställda har minskat med ca 3 000 personer per år. Stigande inköp av varor och tjänster från näringslivet beräknas dock resultera i en viss ökning av den statliga konsumtionen 1989, Även inom den kommunala sektorn har expansionen under senare år varit betydligt långsammare än under 1970-talel, Under 1987 och 1988 ökade emellertid den kommunala konsumtionen med ca 2% per år. Även 1989 bedöms den kommunala konsumtionen öka med 2%, Expansio­nen kan dock komma alt hållas tillbaka av brist på arbetskraft.

Bruttoinvesteringarna har ökat mycket snabbt 1987 och 1988, God
lönsamhet, högt kapacitetsutnyttjande och optimistiska framtidsförvänt­
ningar har bidragit lill denna utveckling. Kapacitetsutnyttjandet i byggsek­
torn är nu mycket högt. En rad åtgärder har sedan hösten 1986 vidtagits för
att dämpa överhettningen i byggsektorn och öka utrymmet för bostadsbyg­
gande,
                                                                                                                                                            11


 


Enkäter under hösten 1988 tyder på en fortsalt ökning av industriinveste-    Prop. 1988/89:100 ringarna   1989.   Även   bostadsbyggandet  väntas  ligga  på  en  hög nivå.     Bil. 1 Minskade subventioner till ombyggnadsverksamheten och rambegränsning­ar väntas dock medföra en kraftig reducering av denna del av investeringarna 1989. Ökningstakten för de totala investeringarna bedöms bli svagare 1989 än 1988.

Dessa prognoser för konsumtion och investeringar innebär sammantagna all inhemsk efterfrågan ökar långsammare 1989 än 1988. Denna avmattning i efterfrågeökningen medför- tillsammans med den senare beskrivna utveck­lingen av utrikeshandeln - att BNP-tillväxten beräknas stanna vid 1,7% 1989.

Konkurrenskraft och utrikeshandel

De svenska industriföretagens konkurrenskraft är fortfarande i väsentliga avseenden god. Lönsamheten är hög och har under 1988 stärkts ytterligare. Investeringsaktiviteten är omfattande och stigande. Kapaciteten byggs nu successivt ut och antalet sysselsatta i industrin ökar. Endast en tredjedel av industriföretagen uppger alt bristande efterfrågan begränsar tillväxten. De flesta anger istället brist på arbetskraft och otillräcklig kapacitet vid produktionsanläggningarna som de främsta hindren för expansion.

I andra avseenden har dock utvecklingen de senaste åren blivit allt mer problematisk. Produktivitetsutvecklingen har varit svag. Lönekostnaderna har ökat betydligt snabbare än i konkurrentländerna. Även prisökningarna har varit större än i andra länder. Skillnaden har förstärkts det senaste året. Särskilt på hemmamarknaden har de svenska företagen höjt sina priser under 1988. Detta försvagar de svenska produkternas ställning jämfört med importvaror.

Den höga lönsamheten i näringslivet kan snabbt förbytas i stora problem om lönekoslnadsökningarna fortsätter alt vara högre än i omvärlden. Den nuvarande höga vinstnivån är till stor del en följd av att försäljningsvolymer­na har ökat de senaste åren. En svagare volymutveckling framöver kan i kombination med höga lönekostnadsökningar snabbt pressa ned lönsamhet och investeringar. Försök att motverka denna press på lönsamheten genom att höja priserna kan lätt leda till ytterligare minskningar av försäljningsvo­lymen.

Den internationella utvecklingen beräknas leda lill all marknaden för de svenska exportföretagen ökar med 5% 1989 när del gäller bearbetade varor. Till följd av i första hand kapacitelsbegränsningar i de svenska industriföreta­gen beräknas exporten av bearbetade varor öka något mindre eller med ca 4%. Andra delar av exporten beräknas utvecklas något svagare än exporten av bearbetade varor. Den samlade exporten av varor och tjänster skulle därmed kunna öka med ca 3%. Importen förutses öka långsammare 1989 än under tidigare år, på grund av att den inhemska efterfrågetillväxlen mattas av.

Under 1988 har priserna i utrikeshandeln utvecklats på ett sätt som varit gynnsamt för Sverige. Stigande priser på skogsprodukter och fallande priser på oljeprodukter förstärkte handelsbalansen. Även under 1989 förutses en

12


 


förbättring av bytesförhållandet. Oljepriset har antagits bli i genomsnitt 15 dollar per fat.

Handelsbalansen beräknas mol denna bakgrund ge ett betydande över­skott även 1989, se tabell 2. Tjänste- och transfereringsbalansen beräknas däremot uppvisa ett ännu större underskott. De senaste årens kraftiga försämring av ijänslebalansen beror i första hand på ett stigande underskott i luristnettol, vilket beräknas öka lill drygt 15 miljarder kr. 1989. Även transfereringsneltot beräknas försämras 1989. Delta följer av atl ränteutgif­terna ökar på grund av underskotten i bytesbalansen och en stigande internationell räntenivå.


Prop. 1988/89:100 Bil. 1


Tabell 2 Bytesbalans

Miljarder kr., löpande priser


1986


1987


1988


1989


 


Export av varor Import av varor Korrigeringspost Handelsbalans

Tjänstebalans

Transfereringsnetto

Bytesbalans


 

265,1

281,4

306,1

332,3

232,6

257,4

279,9

305,5

- 1,7

- 1,5

-  1,2

-  1,2

30,8

22,5

25,0

25,6

- 4,5

- 3,8

- 7,4

- 8,8

-25,7

-25,4

-28,0

-30,9

0,6

- 6,7

-10,4

-14,1


 


Bytesbalansens underskott beräknas öka från ca 10 miljarder kr. 1988 till ca 14 miljarder kr. 1989.1 detta sammanhang kan noteras att riksbanken har reviderat statistiken över tjänslehandeln för åren 1981-1987. Bytesbalansens utveckling enligt den nya statistiken redovisas i diagram 2.

Diagram 2 Bytesbalans

Procentandel av BNP

-4 -|------- 1--- 1--- 1--- r---- 1--- r---- 1--- 1--- r---- r---- 1--- r---- rt----- r---- 1--- 1---- n

1970   1973  1976   1979  1982  1985  1988


13


 


Priser och löner                                                                                                              Prop. 1988/89:100

Bil. 1

På den privata arbetsmarknaden präglades 1988 års avtalsrörelse av för­bundsvisa förhandlingar. Avtalen inom de olika förbundsområdena uppvisar stora skillnader bl. a. i fråga om lönenivåer, kostnadsfördelning och avtalsperioder. Flertalet avtal är ettåriga, även om det förekommer tvåårsav-tal i vissa branscher. Löneökningarna har i flera fall fördelats så att betydande kostnadsökningar uppslår 1989. Till de förbundsvisa avtalen kommer den lokala lönebildningen, som också uppvisar stora variationer mellan olika branscher.

Inom den kommunala sektorn träffades tvåårsavtal. Avtalen innebär måttliga lönenivåökningar för 1989. Kostnadsökningarna blir dock större genom alt avtalen medför överhäng frän 1988. Avtalen innebär vidare att förulsällningarna för en lokal lönebildning i kommunsektorn ökar, I vilken utsträckning della leder till ökade lönekostnader i kommuner och landsting kan bedömas först när en samlad genomgång av de lokala förhandlingarna har skett.

Inom det statliga området tecknades ettårsavlal. Avtalet innebär samman­lagda lönenivåökningar om 6.6%. Kostnaderna fördelas med 4,5% 1988 och drygt 2% 1989. Till de avtalade löneökningarna kommer också s. k. struklureffekter. Dessa löneökningar - som främst beror på alt vissa regler i del statliga lönesystemet innebär automatiska lönepåslag efler viss lids tjänstgöring - har under senare tid uppgått till mellan 1/2 och 1% per år.

Såvitt nu kan bedömas uppgick lönekostnadsökningarna för hela arbets­marknaden lill ca 7,5% 1988. Detta innebär att löneökningstakten i Sverige fortsatte atl väsentligt överstiga den i våra viktigaste konkurrentländer. Det bör dock understrykas att underlaget för atl bedöma löneutvecklingen 1988 ännu är svagt. Löpande timlönestatistik finns bara för en liten del av arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsparlernas statistik avser speciella tid­punkter och publiceras med betydande eftersläpning. Bedömningarna av löneutvecklingen får därför i huvudsak baseras på statistik över utbetalade lönesummor och arbetade limmar. Det medför betydande osäkerheter vid bedömningen av den svenska ekonomin.

Eftersom prognoser för lönekoslnadsutvecklingen 1989 fortfarande sak­nas, baseras beräkningarna av utvecklingen i ekonomin på en schablonmäs­sig framskrivning av löneökningarna med 7%. Den tillfälliga indragning av vinstmedel som nu föreslås kan bidra till atl dämpa lönestegringstaklen något, framför allt under 1990.

Konsumentpriserna har enligt preliminära bedömningar ökat med drygt 6% under 1988, vilket är ungefär 2 procentenheter mer än i OECD-området, se diagram 3. Ett schablonanlagande om en timlöneökning på 7% 1989, måttliga importprisökningar och i stort sett oförändrade indirekta skaller beräknas leda till en viss dämpning av inflationen till 5 1/2% 1989.

14


 


Diagram 3 Konsumentprisindex                                                                                      Prop. 1988/89:100

12-månaders förändringstal, utfall t.o.m. november 1988 för Sverige och t.o,m,     gji   i oktober för OECD,

iriiiiii[iiiiiiiiiri|iiiriiiMii|iiiiiililrl|lililllliii|iMllliNri|iiririiiiii[iiiriiiiiiiniiiiiiiM

1980 1981  1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988

Sysselsättning

Efterfrågan på arbetskraft har ökat påtagligt under det senaste året. Antalet sysselsatta ökade enligt preliminära bedömningar med ca 60 000 personer 1988. Arbetslösheten fortsatte alt minska lill 1,6% som genomsnitt för 1988, se diagram 4. Den starka utvecklingen på arbetsmarknaden är inte begränsad till storstadsområdena ulan avser i stort sett hela landet. Det senaste året har arbetslösheten minskal i samtliga län.

Diagram 4 Arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder

Tusental personer, 3-månaders glidande medelvärde på säsongrensade värden


150


150


Antal arbetslösa


125


125


 


100


-100


 


75-


-75


 


50


50


 


25-


Antal personer i

arbetsmarknadspolitiska

åtgärder


25


 


O     |lllll1llll|MIMIIIIII|lllll||llM|IIMIIMIM|MIIMMIM|IIMIMMIIIIIIIIMIIII|IIMIIIMM|IIMIIin - O

1980  1981  1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988

Anm.: Med arbetsmarknadspolitiska åtgärder avses beredskapsarbete, ungdomslag och rekryteringsstöd.


15


 


Produktionstillväxten hämmas i flera sektorer av brist pä arbetskraft. I    Prop. 1988/89:100 industrin uppgav 63%  av företagen hösten  1988 att de hade brist på    Bil. 1 yrkesarbetare. Det är en nivå som inte uppmätts sedan mitten av 1970-talet. Även inom byggsektorn var brislen på arbetskraft uttalad. Antalet lediga platser i de privata och offentliga tjänstesektorerna var högre under hösten

1988  än ett år tidigare.

Även under 1989 förutses en hög efterfrågan på arbetskraft. Antalet sysselsatta beräknas öka med 35 000 personer och arbetslösheten bedöms bli fortsatt låg. Den starka utvecklingen på arbetsmarknaden kan även under

1989  väntas medföra problem i form av överhettning på delar av arbetsmark­
naden med åtföljande svårigheter för företag och myndigheter att rekrytera
arbetskraft.

Sparande

Den offentliga sektorns finansiella sparande har förbättrats kraftigt sedan 1982. Ett underskott på 40 miljarder kr. 1982 har förbytis i ett överskoll på 34 miljarder kr. 1988. Detta kan helt hänföras lill förbättringen av statsbud­geten.

Tabell 3 Finansiellt sparande

Miljarder kr., löpande priser

1986                1987                1988                1989

 

Hushåll Företag Offentlig sektor

0,2

6,4

-6,0

-    13,1

-    18,4
24,8

- 15,3

-29,2

34,1

-11,1

-32,3

29,3

Summa

0,6

-6,7

-10,4

-14,1

Anm.: Engångsskatten på livförsäkringsbolagens förmögenheter 1987 är inte inklu­derad.

De senaste två åren har emellertid förstärkningen av del offentliga sparandet motverkats av en ännu större försvagning av den privata sektorns finansiella sparande, se tabell 3. Företagens finansiella sparande har minskat med uppskattningsvis 36 miljarder kr. mellan 1986 och 1988, främst till följd av ökande investeringar. Även hushållens finansiella sparande har minskat de senaste två åren. Hushållens sparkvot minskade med drygt 2 procentenhe­ter 1987 och var ungefär oförändrad 1988. Tillsammans med ökade investe­ringar i egna hem har detta medfört att hushållens finansiella sparande minskat med 15 miljarder kr. mellan 1986 och 1988.

Trots atl brultosparandet i den svenska ekonomin har fortsalt atl öka 1987 och 1988 har del således inte räckt lill för att uppväga den stigande investeringsnivån, se diagram 5. Därigenom har bytesbalansen försvagats något både 1987 och 1988. Även 1989 förutses en ökning av underskottet i bytesbalansen.

16


 


Diagram 5 Sparkvot och investeringskvot

Procent av BNI


Prop, 1988/89:100 Bil. 1


-|         ,         I        r        I------- ,                  ,        I        I        I        ,        I         ,        I        1       p

1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988

Anm.: Sparkvot = bruttosparande som andel av bruttonationalinkomst (BNI), investeringskvot = bruttoinvesteringar och lagerinvesteringar som andel av BNI. Skillnaden mellan sparkvoten och investeringskvoten är lika med bytesbalansen som andel av BNI,


3.2 Utsikterna för 1990

1 den redogörelse för konjunkturulsiklerna som överlämnades till riksdagen i oktober 1988 redovisades även beräkningar för utvecklingen i den svenska ekonomin 1990. De baserades på en schablonmässig framskrivning av timlönerna med 7% 1990.

1 den preliminära nationalbudgeien har dessa beräkningar reviderats och kompletterats med ett utvecklingsalternativ, som baseras på timlöneökning­ar på 4% 1990. En sådan löneutveckling motsvarar den som ägt rum i omvärlden de senaste åren.

Skillnaden mellan de båda alternativen väntas inte bli så stor vad gäller den reala utvecklingen 1990. Den privata konsumtionen väntas öka med ca 1 1/2% i båda fallen, något mer vid den högre löneökningslakten. En lägre löneökningstakl skulle däremot leda till en bättre konkurrenskraft och till starkare investerings- och exportutveckling. Den offentliga sektorn skulle få större möjligheter att klara prioriterade verksamheter, medan kraven på nedskärningar och omprioriteringar skulle mildras.

BNP-tillväxten väntas i båda alternativen bli ca 1 1/2% 1990, något högre vid den lägre löneökningstaklen. Tillväxten består vid den lägre löneöknings­takten i högre grad av kapitalbildning och i mindre utsträckning av privat konsumtion.

Lägel på arbetsmarknaden torde bli fortsall starkt i båda alternativen. Underskottet i bytesbalansen ökar något 1990 i båda fallen. Däremot uppslår en påtaglig skillnad när det gäller inflation och konkurrenskraft. Vid 4%


17


Riksdagen 1988189. I saml. Nr 100. Bilaga 1


limlöneökning förutses även inflationen sjunka lill 4%, Det innebär att pris- Prop. 1988/89:100 och lönestegringarna skulle komma ned till omvärldens nivå. De senaste Bil. 1 årens successiva urholkning av devalveringsfördelarna skulle upphöra. Vid 7% timlöneökning beräknas inflationen ligga kvar på nivån 5 1/2%. Del skulle innebära en fortsatt högre pris- och löneökningstakl än i omvärlden, en fortsatt urholkning av konkurrenskraften och en försämrad lönsamhet. En förlängning av den pris- och kostnadsutveckling som ligger i det högre lönealiernativet skulle därför redan efler ytterligare något år ge utslag i vikande sysselsättning, stigande arbetslöshet och försämrad extern balans.

3.3 Arbetskraft och produktivitet under 1990-talet

De tidigare redovisade bedömningarna innebär att efterfrågan på arbetskraft i den svenska ekonomin fortsätter att vara hög under 1989 och sannolikt även under 1990. Mot bakgrund av de bedömningar som idag kan göras av arbetsutbudet finns det en risk för fortsatt brist på arbetskraft.

Arbetskraften under 1990-talet

Arbetskraftens tillväxt bestäms av befolkningstillväxten, invandringen och förändringar i arbetskraftsdeltagandet. Under 1970-talel var det främst kvinnornas inträde på arbetsmarknaden som ökade tillgången på arbets­kraft. Denna faktor kommer inte att väga lika tungt under de kommande åren, eftersom den kvinnliga förvärvsfrekvensen nu är så pass hög. De stora årskullarna från 1960-talet kommer däremot alt fortsätta alt ge ell icke oväsentligt bidrag till arbetskraftens tillväxt de närmaste åren. Den inhemska befolkningens bidrag till arbetskraften beräknas därmed bli ungefär lika stort som tidigare under 1980-talet. 10-15 000 personer per år.

Under de senaste åren har invandringen ökat kraftigt och givit betydande bidrag till arbetskraften. En orsak är den ökade flyktinginvandringen, vars framtida utveckling emellertid är mycket svår alt förutsäga. Sannolikt kommer dock neltoinvandringen även de närmaste åren ligga kvar på en hög nivå. Därmed skulle arbetskraften under 1990-talets första år sammantaget öka med ca 30 000 personer om året, vilket är en tillväxt av ungefär samma storleksordning som under 1980-talet.

Däremot finns det inte anledning atl räkna med atl antalet arbetade timmar per person fortsätter att öka under de närmaste åren. Den förlängda föräldraledigheten och ytterligare arbetstidsförkortning i form av en sjätte semestervecka motverkar den ökning av medelarbetstiden som en skattere­form kan åstadkomma, åtminstone i del kortare perspektivet.

Detta kommer att lägga en restriktion på sysselsättningstillväxten, såväl i den offentliga sektorn som i näringslivet. De senaste fyra åren har sysselsätt­ningen i näringslivet vuxit med 1 1/2% per år. En fortsatt tillväxt i den storleksordningen förutsätter en minskad offentlig sysselsättning - vilket riskerar atl komma i konflikt med angelägna behov inom bl. a. vården och omsorgen.

Enligt dé'bedömningar av den ekonomiska utvecklingen som redovisades
av Långtidsutredningen 1987, och som riksdagen senare ställde sig bakom,
                                                 18


 


krävs en fortsatt utbyggnad av de konkurrensutsatta delarna av det svenska     Prop. 1988/89:100

näringslivet under 1990-talets första hälft. Detta innebär alt sysselsättningen     Bil. 1

i dessa delar av ekonomin ej bör minska. Samtidigt ställs krav på en fortsatt

ökning av sysselsättningen i den offentliga sektorn.  Delta innebär att

arbetskraften får svårt atl räcka till för alla de anspråk som kommer att ställas

från olika delar av den svenska ekonomin.

Även i ett ännu längre tidsperspektiv finns det anledning all räkna med brist på arbetskraft, vilket kan utgöra en restriktion för tillväxten. Under 1990-talet minskar gradvis de årskullar som står för en stor del av inflödet på arbetsmarknaden, vilket kan innebära problem. Det är de yngre, nyinträdan-de på arbetsmarknaden som i praktiken står för en stor del av rörligheten. Med de unga tillförs arbetsmarknaden också nya kunskaper. Mot denna bakgrund ökar kraven på arbetsmarknadens anpassningsförmåga och funk­tionssätt. Sannolikt ökar också behoven av vidareutbildning.

Efter sekelskiftet ökar antalet pensionärer. Försörjningsbördan ökar för dem som är i arbete. Problemet skärps ytterligare av atl de yrkesverksamma ålderskullarna då minskar. Dessutom finns del anledning att förvänta sig ett fall i antalet arbetade limmar per sysselsatt lill följd av rent demografiska faktorer. Sammantaget innebär detta att arbetskraftsutbudet, räknat i antal limmar, under senare delen av 1990-talet och under de första decennierna på 2000-talel kan komma alt minska år för år.

Behovet av ökad produktivitet

Mot denna bakgrund är det under de närmaste åren motiverat att bedriva en stram finanspolitik för atl hålla tillbaka eflerfrågelrycket och alt genomföra olika åtgärder för alt öka tillgången på arbetskraft och kapital. Den kommande skattereformen blir av stor vikt för att stimulera arbetskraflsut-budel och råda bot på arbetskraftsbristen. Samtidigt görs ytterligare ansträngningar för att underlätta för handikappade och långtidsarbetslösa att få arbete och bättre ta till vara kvinnornas arbetsvilja och förmåga i mer kvalificerade arbeten.

I detta sammanhang finns det anledning alt betona vikten av en god produktivitetsutveckling. Vid mitten av 1970-lalel avtog produktivitetstill­växten i vårt land. Detta var inte unikt för Sverige. En stor del av västvärlden drabbades av samma problem. Under den därpå följande tioårsperioden var emellertid produkliviletslillväxten i Sverige lägre än genomsnittet för länderna i Västeuropa. Situationen har inte heller förbättrats under senare år, trots ett högt kapacitetsutnyttjande och en kraftig investeringsuppgång.

En snabbare produktivitetstillväxt är värdefull för den ekonomiska utvecklingen. Den gör det lättare att tillfredställa de många angelägna behov som finns. Förulsällningarna förbättras för atl löntagarna skall kunna få en förbättrad köpkraft samtidigt som den offentliga servicen upprätthålls. Med en högre produkliviielslillväxt ökar också möjligheterna all få ned pris- och lönestegringarna.

Till detta kommer att problemen med brist på arbetskraft kan lindras.
Ökad produktivitet innebär att en viss produktionsnivå kan uppnås med en
mindre insats av arbetskraft.
                                                                                                                         19


 


Mot denna bakgrund är del en viktig uppgift alt söka öka arbelskraflsutbu-     Prop. 1988/89:100 det och samtidigt öka produktiviteten i den svenska ekonomin. De riktlinjer    Bil. 1 och förslag för den ekonomiska politiken som redovisas i det följande är utformade med den avsikten.

4 Den ekonomiska politiken

4.1 Finanspolitiken

Finanspolitiken har under den senaste sexårsperioden förts med betydande stramhet. Syftet har varit att återställa balansen i statsfinanserna. 1 detta avseende har politiken varit mycket framgångsrik. Budgetåret 1982/83 var det statliga budgetunderskottet 86,6 miljarder kr. Budgetåret 1988/89 beräknas statsbudgeten uppvisa ett överskon på 11,0 miljarder kr. Därmed har också ett underskott i den offentliga sektorns finansiella sparande på drygt 6% av BNP 1982 förbytis i ett överskoll motsvarande drygt 3% av BNP 1988.

Förbättringen av de offentliga finanserna har uppnåtts genom en kombina­tion av stigande inkomster och dämpade utgiftsökningar. Den offentliga sektorns inkomster har i reala termer ökat med i genomsnitt 4,1% per år under perioden 1982-1988. Skattekvoten, dvs. skatter och avgifter som andel av bruttonationalprodukten, har stigit från ca 50% 1982 till ca 56% 1988.

En orsak till att den offentliga sektorns inkomster har ökat så starkt är atl tillväxten i den svenska ekonomin har förbättrats. BNP har under perioden 1982-1988 ökat med i genomsnitt 2,5% per år. Därigenom har skalleunderla­get ökat och även statens skatteinkomster. En annan orsak är att de nominella lönerna har stigit snabbt. Progressivilelen i skatteskalorna har då gjort att skattesystemet kommit atl verka som en s. k. automatisk stabilisa­tor, som drar in köpkraft när lönerna stiger snabbi. En tredje orsak är beslut om höjning av vissa skatte- och avgiftssatser;

Den offentliga sektorns utgifter har ökat betydligt långsammare än
inkomsterna. I reala termer har utgifterna ökat med 1,7% per är under
perioden 1982-1988. Delta är en avsevärd nedgång jämfört med den
föregående sexårsperioden. Under åren 1976-1982 ökade de reala offentliga
utgifterna med 4,4% per år.
                                         ;.       ' ■ .    -

En närmare analys av utvecklingen visar att statens utgifter ökat ännu långsammare. I reala termer har statsutgifterna ökat med 0,6% per år mellan 1982 och 1988. En uppdelning av statens utgifter på olika ändamål ger vid handen atl transfereringar lill den privata sektorn (inkl. u-landsbislånd) har minskat med 0,1% per år, transfereringai" till socialförsäkringssektor och kommuner har ökat med 2,5% per år, ränteutgifter med 0,3% per år och statlig konsumtion och investeringar med 0,2% per år.

Denna utveckling återspeglar en betydande återhållsamhet när del gäller statsutgifterna. Särskilt kan nämnas all statens stöd till industrin har minskat, från drygt 12 miljarder kr. budgetåret 1982/83 till drygt 1 miljard kr. budgetåret 1987/88.

Socialförsäkringssektorns utgifter - vilka huvudsakligen beslår av allmän


 


tilläggspension, sjukpenning och arbetslöshetsunderstöd - har däremot ökat     Prop. 1988/89:100 med 6,4% per år i reala termer under perioden 1982-1988. En orsak till den     Bil. 1 snabba utgiftsökningen är alt såväl antalet pensionärer som det genomsnittli­ga ATP-beloppet per pensionär har ökat. En annan orsak är ändrade regler i vissa försäkringssystem.

Även kommunernas utgifter har ökat under den senaste sexårsperioden. Dock har ökningstakten varit betydligt lägre än tidigare. Medan kommuner­nas utgifter i reala termer ökade rned 2,8% per år 1970-1982 har ökningstak­ten begränsats till 1,7% per år 1982-1988.

Den måttliga ökningen av den offentliga sektorns utgifter har medfört att de som andel av BNP har minskat från 67 \I2% 1982 till 61 1/2% 1988, dvs. med 6 procentenheter.

Detta innebär alt finanspolitiken under den senaste sexårsperioden har varit utomordentligt restriktiv. Delta var nödvändigt för alt återställa balansen i de offentliga finanserna. Fortsatt stora underskott i statsbudgeten skulle ha lett till betydande underskott i bytesbalansen, höga räntenivåer och återkommande valutakriser.    .

Det var också nödvändigt alt föra en stram finanspolitik för att dämpa pris-och löneökningstaklen. Denna har också reducerats jämfört med slutet av 1970-talel och början av 1980-lalet, men inte ända ned till de nivåer som gäller i omvärlden.

Slutligen var det nödvändigt att återställa sunda statsfinanser för att kunna bevara del svenska välfärdssystemet. Genom den politik som har förts har åtagandena till pensionärerna kunnat klaras, vissa sociala förmåner kunnat förbättras och en fortsatt måttlig utbyggnad i kommunerna kunnat finan­sieras.

Med hänsyn till den högkonjunktur som för närvarande råder- högt kapacitetsutnyttjande, brist på arbetskraft, högre pris- och löneökningar än i omvärlden och stigande underskott i bytesbalansen - bör finanspolitiken förbli restriktiv. Årets budgetförslag är utformat med den utgångspunkten.

Mellan budgetåren 1988/89 och 1989/90 beräknas statsutgifterna öka med 0,9% i reala termer. Del är framför allt tre områden som har prioriterats: kulturen, en utbyggnad, av föräldraförsäkringen saml en sänkning av inkomstskatterna 1989. Insatser görs, dessutom på miljöområdet, inom europasamarbetet och för de handikappade. Satsningarna på dessa områden har möjliggjorts genom ett stramt budgetarbete. Budgetförslaget för 1989/90 redovisar, som framgår av diagram 6, för första gången sedan 1962 en totalbalanserad statsbudget.

Den strama finanspolitiken bör drivas vidare även under kommande år. Därvid bör inte höjningar av skattetrycket användas som finanspolitiskt instrument. De åtgärder som nu föreslås vad gäller indragningar av företagens vinster har också avvägts så, alt de ej leder lill någon bestående ökning av skattebelastningen. Del totala skattetrycket bör inte stiga yllerii­gare. Höga skattesatser orsakar störningar i ekonomin, och skaltehöjningar försvårar möjligheterna atl få ned pris- och löneökningstaklen i nivå med den i våra konkurrentländer.

21


 


Diagram 6 Budgetsaido, budgetförslagen

Miljarder kr.


Prop. 1988/89:100 Bil. 1


_j—!_-,—,—I—,—,—,—,—,—j—,—I—I—I—I—j——I—j—

1959/60 1965/66 1971/72 1977/78 1983/84 1989/90

Samtidigt står delar av den offentliga sektorn till följd av automatiskt verkande regler samt befolkningsförändringar inför krav på betydande utgiftsökningar. Denna utveckling påskyndas av atl allt fler pensionärer äger rätt till full ATP.

Ett starkt utgiftslryck finns redan på kort sikt. En framskrivning av endast de automatiska utgiftsposterna visar på betydande transfereringsökningar de närmaste åren. Samtidigt visar erfarenheten att det kan komma att ställas krav på ökade offentliga utgifter inom många områden som i dag inte kan förutses.

Mot denna bakgrund är det nödvändigt att utforma en mer långsiktig strategi för den offentliga sektorns utgifter. För att kravet på en stram finanspolitik och ett ökat sparande skall kunna förenäs med kravet på att skattetrycket hålls nere, samtidigt som utgiftstrycket är starkt på vissa områden, krävs dels betydande insatser för atl öka utbytet i form av välfärd av de resurser som sätts in i den offentliga sektorn, dels en övergripande strategi för de offentliga utgifterna.

En sådan utgiftsstrategi måste sälla ramar för den totala offentliga utgiftsökningen och samtidigt ange hur olika utgiftsområden skall priorite­ras. En central uppgift blir atl föra över resurser från områden med lägre välfärdstillskott till verksamheter med större utbyte. Allt detta kan samman­fattas i begreppet strukturförändringar inom den offentliga sektorn. Jag ämnar återkomma till utformningen av en sådan strategi i samband med vårens kompletteringsproposition.

4.2 Penningpolitiken

Penningpolitiken i de större industriländerna har det senaste året karakteri­serats av höga realräntor och tendenser till åtstramning, men också av en betydande kreditexpansion. Till del senare har bidragit de avregleringar.


 


nationellt och internationellt, som varit förhärskande på kreditmarknaderna     Prop. 1988/89:100
under senare år.
                                                                                                              Bil. 1

Den svenska penningpolitiken har i sina huvuddrag inte skiljt sig från det inlernationella mönstret. De nominella räntorna har hållits på en hög nivå, i allmänhet högre än i utlandet. Om hänsyn tas till den högre svenska inflationstakten, blir dock skillnaden mindre. Det strama ränteläget har motiverats av det mycket höga resursutnyttjandet och av hushållens fortsatt kraffiga låneefterfrågan. Även om lånen i stor utsträckning tycks ha varit inriktade på finansiella placeringar slår del klart atl kreditexpansionen byggt under den starka inhemska efterfrågeökningen. En fortsalt försvagning av bytesbalansen har skett, varför det även från externbalanssynpunkt ställts krav på en stram räntepolitik. 1 slutet av april 1988 såg sig riksbanken föranlåten alt vidta vissa åtstramningsålgärder. Det allmänna ränteläget höjdes och kassakrav infördes för finansbolag, samtidigt som motsvarande krav höjdes för bankerna. Regeringen införde särskilda betalningsvillkor för kreditköp.

Penningpolitiken kan således karakteriseras som stram i så måtto alt räntan varit hög. Samtidigt har emellertid kreditexpansionen varit kraftig. Del senare torde i stor utsträckning vara en följd av den avreglering av krediimarknaden som skett. Lånlagarna har numera tillgång till en väl utvecklad kredilmarknad där konkurrensen fungerar bättre än tidigare. Uppenbarligen sker alltjämt en anpassning av låneportföljerna till de nya förhållanden som råder.

Avveckling av valutaregieringen

1 1986 års kompletteringsproposition förordades en väsentlig liberalisering av valularegleringen i enlighet med vad riksbanken anfört i sitt yttrande över valutakommilténs betänkande. Riksdagen har anslutit sig till de riktlinjer som där angavs. Enligt dessa skulle kravet på utländsk upplåning vid direktinvesteringar i utlandet avskaffas, och det skulle bli möjligt för svenskar atl investera i utländska fastigheter och att köpa utländska aktier. Della program har nu lill stor del genomförts. Riksbanken har härutöver på en rad områden genomfört liberaliseringar och förenklingar.

Erfarenheterna av den genomförda liberaliseringen är goda. En rad restriktioner som upplevts som besvärande för näringsliv och individer har avlägsnats utan att några allvarliga störningar uppkommit.

Alltjämt består dock betydande delar av valutaregleringen. Detta innebär bl.a. förbud för svenskar att göra placeringar i räntebärande värdepapper och bankdepositioner i utlandet och förbud för utlänningar att genomföra motsvarande placeringar i Sverige,

Motivet för valutaregleringen har varit en strävan alt öka utrymmet för en
penningpolitik som inriktas på inhemska mål och all skydda den svenska
ekonomin från störningar utifrån och därmed vara ett stöd för stabiliserings-
politiken. Den långvariga användningen av valutaregleringen, den fortgåen­
de internationaliseringen av näringslivet och introduktionen av nya finan­
siella instrument gör alt de kvarvarande delarna av regleringen har blivit allt
mindre effektiva.
                                                                                                                                           23


 


Samtidigt har den svenska ekonomin förstärkts avsevärt sedan början av    Prop. 1988/89:100 1980-lalet. Budgetunderskottet har eliminerats, inflationen har nedbringats     Bil. 1 och bytesbalansunderskottet är väsentligt mindre. Den konkurrensutsatta delen av näringslivet, inte minst exportindustrin, är i dag mycket mer robust och lönsam. Detta har lett till att förtroendet för den svenska ekonomin och den ekonomiska politiken har ökat väsentligt.

De omfattande stockarna av utlandslån med åtföljande stora löpande amorteringar och möjligheten atl förskjuta betalningar i utrikeshandeln gör vidare att valutaregleringen inte utgör det skydd mol valutaflöden i lider med valutaoro som den fidigare utgjort. Erfarenheten visar atl i fider méd orostendenser förtroendet endast kan återställas med generella åtgärder inom penning- och finanspolitiken.

Valutaregleringen ger dessutom upphov till snedvridningar som för med sig samhällsekonomiska kostnader. Svenskt näringsliv har i vissa avseenden hämmats i konkurrensen med utländska företag, inte minst på del finansiella området. Därtill kommer att regleringen inte slår likartat mol olika typer av förelag. Inskränkningarna i de internationella koncernernas handlingsfrihet är relativt begränsade medan mindre och medelstora förelag, särskilt de som enbart är inriktade på hemmamarknaden, påverkas mera kännbart.

Internationaliseringsprocessen pågår nu med stor kraft, inte minst på del finansiella området. Inom EG innebär strävandena alt förverkliga den inre marknaden i början av 1990-talet bl.a. alt valutaregleringarna i medlemslän­derna i stort sett slopas. Det vore olyckligt om Sverige ställde sig vid sidan av denna utveckling.

Mot denna bakgrund bör liberaliseringen av valutaregleringen fortsätta. Tiden är mogen alt i allt väsentligt avveckla de kvarvarande delarna av regleringen. Valutalagstiftning skall behållas endast i beredskapssyfle.

Det är dock viktigt atl avvecklingen sker på ett sådant sätt alt dels en god statistik över utrikesbetalningarna kan bibehållas, dels en fungerande skattekontroll kan upprätthållas. En tillfredsställande skattekontroll torde förutsätta atl alla betalningar till och frän utlandet går via valutabank. En sådan ordning bör kombineras med regler om uppgiftsskyldighet i fråga om vissa transaktioner.

Härutöver bör alla typer av utländska värdepapper som förvärvas av valutainlänning läggas i depå hos valulabank eller godkänd fondkommissio-när. Även denna ordning bör kompletteras med viss uppgiflsskyldighet för den hos vilken depositionen har skett.

Förutsatt att riksdagen ansluter sig till den uppfattning som här redovisats, bör de konkreta beslut som direkt avser en fortsatt avveckling av valutaregle­ringen fattas av riksbanken. Detta kan ske inom ramen för nuvarande valulalag och valutaförordning. Som nämnts är det dock en förutsättning atl skattekontrollen kan upprätthållas på en tillfredsställande nivå. I denna del behövs lagstiftning. Erforderliga förslag kommer alt föreläggas riksdagen.

24


 


Sparfrämjande åtgärder                                                                                                  Prop. 1988/89:100

Bil. 1 Hushållens skuldsättning fortsatte att öka under 1988. Detta får, som tidigare

nämnts, främst ses som en anpassning till de möjligheter den avreglerade kreditmarknaden kan erbjuda. Den tidigare försämringen av hushållssparan­det har dock upphört under 1988 och under 1989 förutses att sparandet ökar. Mot bakgrund av bl. a. det växande underskottet i bytesbalansen är det emellertid önskvärt med en kraftigare ökning av hushållssparandet.

Redan tidigare har riksdagen i sparstimulerande syfte beslutat om införandel av en ny sparform, ett s. k. ungdomsbosparande. Genom detta sparande, som startade den 1 december 1988, främjas finansieringen av ungdomars bosladsförvärv och bosättning. Riksdagen har vidare beslutat att en extrainsättning på 5 000 kr. i allemanssparandel skall tillåtas under tiden fr.o.m. december 1988 t.o.m, februari 1989.

Sänkningen av marginalskatterna 1989 utgör ett steg mot ett reformerat skattesystem, som kommer att innebära gynnsammare villkor för sparande och mindre gynnsamma villkor för lånefinansierad konsumtion.

Regeringen gav sommaren 1987 spardelegationen i uppdrag all kartlägga hushållssparandet och dess bestämningsfaktorer samt att föreslå åtgärder som kan leda till ett ökat hushållssparande. Huvudrapporten redovisas i början av 1989. Även hushållens skuldsituation har blivit föremål för utredning. Syftet med,utredningen var bl. a. att föreslå>åtgärder mot de sociala problem som kan uppstå som följd av en alltför stor upplåning för hushållen. Utredningen har nyligen överlämnats lill regeringen, som nu bereder förslagen.

4.3 Fördelningspolitiken

Full sysselsättning är det främsta målet för den ekonomiska politiken. Sysselsättningen är av central betydelse för att åstadkomma en jämn och rättvis fördelning av levnadsvillkor. De senaste åren har den gynnsamma sysselsättningsutvecklingen medfört att allt fler medborgare fått arbetsin­komster och kunnat höja sin levnadsstandard eller minska sitt beroende av inkomstprövade bidrag. Jämställdheten har förbättrats genom att kvinnor­nas förvärvsfrekvens och genomsnittliga arbetstid fortsatt att öka. Detta ger en jämnare fördelning av löneinkomsterna mellan kvinnor och män. Allt fler kvinnor uppnår också full kvalifikationstid för ATP. En stark ekonomisk utveckling har således också visat sig vara bra för jämställdheten.

Arbetslösheten har fortsalt all minska under 1988. Fler ungdomar har fått arbete på den ordinarie arbetsmarknaden och antalet ungdomar i ungdoms­lag har nästan halverats sedan 1987. Andelen långlidsarbelslösa har minskat med en fjärdedel. Det betyder atl färre utförsäkras från arbetslöshetskassan. Många som tidigare saknat eller haft otillräcklig egen arbetsinkomst har kunnat förbättra sin ekonomi. Det ger i sin tur färre nya .socialhjälpstagare.

Regeringen har tillsatt en arbetsmiljökommission. Den har till uppgift alt
kartlägga de sämsta arbetsmiljöerna i landet och föreslå åtgärder för att
förbättra dem. Delta är en viktig uppgift för att minska orättvisor och
kvardröjande eller nya klassklyftor. Förbättrad arbetsmiljö ökar produklivi-
                                              -,


 


teten och bidrar bl. a. till att minska sjukskrivningen och ulslagningen från    Prop. 1988/89:100
arbetsmarknaden.
                                                                                                           Bil. 1

Reglerna för ersättning till arbetslösa förändras i januari 1989. De fem karensdagarna i arbetslöshetsförsäkringen tas bort, och ersättningen blir i fortsättningen 90% av tidigare arbetsinkomst. Den högsta dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen höjs samtidigt lill 450 kronor. Denna nivå skall i fortsättningen följa löneutvecklingen för industriarbetare. Dagpenningens högsta nivå har därmed höjts med 25% på ett och ett halvt år.

Särskilt betydelsefullt är att sysselsättningsutvecklingen varit så gynnsam i skogslänen. Möjligheterna lill sysselsättning på hemorten har ökat. Samtliga skogslän visade 1988 positiva flyltningsnetton. Trenden har därmed vänt uppåt även i regioner som tidigare haft stora svårigheter. Den ekonomiska uppgången har fått en jämnare regional fördelning. Detta är ell utomordent­ligt viktigt bidrag till kampen för en rättvisare fördelning i vårt land.

Den höga efterfrågan på arbetskraft har förbättrat de anställdas position. Det finns nu goda förutsättningar atl utnyttja detta för alt förbättra arbetsmiljö och andra arbetsvillkor. Ett högt eflerfrågelryck underlättar den strukturomvandling av näringslivet som är en förutsättning för fortsalla reallöneökningar. Den solidariska lönepolitiken och en konsekvent frihan-delspolilik har stor betydelse för takten i denna utveckling. Samtidigt finns en risk att arbetskraftsbristen driver fram nominella löneökningar som är så stora alt inflationen ökar och den internationella konkurrenskraften drabbas.

Det är därför viktigt, också ur fördelningspolitisk synvinkel, all pressa tillbaka prisökningarna och alt göra olika insatser för att få inkomsterna att räcka till mer. Genom avvecklingen av de kvantitativa importrestriktionerna för TEKO-produkter och genom en omläggning av jordbrukspolitiken kommer TEKO-industrin och jordbruket att utsättas för hårdare internatio­nell konkurrens. Detta borde dämpa prisutvecklingen på mat och kläder, vilket gynnar i synnerhet barnfamiljerna.

Den omfattande skattereform som planeras kunna genomföras från och med 1991 syftar bl. a. till alt omfördela skatter från arbete till kapital. Lägre skatt på arbetsinkomster i allmänhet och inkomstökningar i synnerhet bör underlätta avtalsrörelserna och göra ökade arbetsinsatser mer lönande. Skattereformen kan därmed komma all ge ett väsentligt bidrag till en minskad inflation. Den kan också motverka den stora förmögenhetsomför­delning som inflationen drivit fram. Redan 1989 sänks inkomstskatterna.

För all se till att företagens ökade vinster inte skärper orättvisorna i förmögenhelsfördelningen, har lönlagartonder och förnyelsefonder givit de anställda del i kapitalbildningen. Beskattningen av aktier har skärpts. En engångsskatt på försäkringsbolagens förmögenheter har tagils ut. En rad likvidiletsindragningar har genomförts; för närvarande har de stora förela­gen ca 7 miljarder kr. i särskilda konton i riksbanken.

Transfereringarna har en viktig roll när det gäller alt jämna ul inkomster. För vissa hushållstyper är transfereringarna mycket betydande, t.ex för pensionärer och ensamstående med barn. Som ett led i fördelningspolitiken sker betydelsefulla förändringar av vissa transfereringar under 1989.

Pensionerna höjs extra myckel den 1 januari 1989. En uppjustering av                                                    26


 


basbeloppet med 600 kronor utöver den sedvanliga värdesäkringen äger rum Prop. 1988/89:100 för att kompensera pensionärerna för den köpkraftsförsvagning de drabba- Bil. 1 des av efter devalveringen 1982. Denna uppjustering inverkar på över hundratalet olika ersättningar som är knutna till basbeloppet. Genom förändringar av reglerna för kommunalt bostadstillägg minskas dessutom de marginaleffekter som mänga pensionärer drabbas av om de får arbetsin­komster.

Den 1 januari 1989 höjs studiemedlen från 145% av basbeloppet till 170%. Bidragsdelen av studiemedlen ökas. Genom att årsavgiften vid återbetalning maximeras till fyra procent av den sammanräknade inkomsten blir det lättare för den studerande att förutse det ekonomiska utfallet av sina studier.

Familjepolitiken

En framgångsrik ekonomisk politik gör det nu möjligt all förstärka stödet lill barnfamiljerna. Utbyggnaden av barnomsorgen' fortsätter, i synnerhet i mindre kommuner. Delta underlättar för småbarnsföräldrar att kombinera förvärvsarbete och föräldraskap och ger dem möjlighet till mer stadigvaran­de arbetsinkomster. Samtidigt reformeras föräldraförsäkringen.

Föräldraförsäkringen är en hörnpelare i familjepolitiken. Genom en utbyggd föräldraförsäkring ges båda föräldrarna möjligheter att vara tillsam­mans med barnet under de viktiga första uppväxtåren. Föräldraförsäkringen bör nu byggas ut så att den täcker en ersättningsperiod pä ett och ett halvt år. Utbyggnaden bör ske i etapper och vara helt genomförd den 1 juU 1991.

Den första etappen bör omfatta en utbyggnad av försäkringen med ytterligare tre månaders ersättning på sjukpenningnivå. Etappen genomförs den 1 juli 1989. Etapp två bör medföra att de 90 dagarna med ersättning pä garanlinivå byts ut mol ersättning pä sjukpenningnivå. Denna etapp föresläs bli genomförd den 1 juU 1990. Etapp tre, slutligen, bör innebära att försäkringen utökas med ylleriigare tre månader med ersättning på föräl­derns sjukpenningnivå. Denna etapp avses bli genomförd den 1 juli 1991.

Förslaget om utbyggd föräldraförsäkring ligger väl i linje med den svenska välfärdspolitikens bästa traditioner. Kvinnornas ökade insatser i förvärvsli­vet är av stort värde för landet. Utan deras arbetsinsatser skulle vare sig Sveriges näringshv eller samhällsservice fungera. För familjen innebär kvinnornas förvärvsarbete ökade inkomster och därmed möjlighet atl leva på en bättre ekonomisk standard. För kvinnorna innebär förvärvsarbete möjligheter till personlig utveckling och ekonomiskt oberoende. Kvinnorna har kommit till arbetsmarknaden för att stanna. Del är en viktig uppgift för den ekonomiska politiken alt göra det möjligt för båda föräldrarna att förena förvärvsarbete med vård av barn.

Med den nu föreslagna utbyggnaden av föräldraförsäkringen ökas pappor­
nas möjlighet att använda försäkringen. Det är viktigt för barnen atl båda
föräldrarna får möjUghet att aktivt delta i deras fostran. Samtidigt skapar
reformen ökad valfrihet för föräldrarna och bidrar till ökad jämställdhet
mellan kvinnor och män. Det blir lättare för den enskilde föräldern att
använda försäkringen just när det passar honom eller henne bäst, eller för
föräldrarna att sinsemellan fördela föräldraledigheten. Att föräldraförsäk-                             27


 


ringen byggs utenligt inkomstbortfallsprincipen ger också reella möjligheter    Prop. 1988/89; 100 även för föräldrar med vanliga inkomster och för ensamslående föräldrar att    Bil. 1 stanna hemma med sina barn.

4.4 Sysselsättningspolitiken

Arbetskraftsdeltagandet fortsätter atl stiga. Antalet sysselsatta ökade med ca 60 000 personer 1988. Ungdomar i åldern 20-24 är svarade för en stör del av ökningen, vilket innebär att ungdomsarbetslösheten minskade starkt.

Arbetslösheten reducerades från 1,9% 1987 till 1,6% 1988. Arbetslöshe­ten har minskat i samtliga län med störst nedgång i de norra delarna av landet. De regionala obalanserna har därmed minskat. Ett flertal sektorer och branscher uppger nu brist på yrkesutbildad arbetskraft och antalet obesatta vakanser är fortsatt högt. Länsarbetsnämndernas prognoser visar på en fortsall slor efterfrågan i så gott som hela landet. Framför allt gäller del tillverknings- och byggnadsindustrin samt vårdsektorn.

Den starka sysselsättningsökningen de senaste åren har, tillsammans med en utveckling av arbetsmarknadspolitiken, medverkat lill att antalet syssel­satta i olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder har kunnat minskas kraftigt. Beredskapsarbetenas omfattning har kunnat minskas från drygt 40 000 personer 1984 till 15 000 1988, Ungdomslag och rekryteringsstöd har sammantagna reducerats från atr omfatta drygt 50 000 personer 1984 till 15 000 personer 1988, Samtidigt vrids arbetsmarknadspolitiken mot mer utbildning och vidareutbildning, vilket inneburit att antalet personer i arbetsmarknadsutbildning har ökat.

Det finns för närvarande inga tecken på atl arbetsmarknaden skulle försvagas. Produktionen i den svenska ekonomin väntas fortsätta att öka 1989 och inflödet av nyanmälda platser ligger fortsatt högt. Det talar för att sysselsättningstillväxten kommer att fortsätta även under 1989.

1 regeringens proposition om vissa ekonomisk-politiska åtgärder lades under hösten fram ett antal förslag i syfte att ta till vara det starka arbetsmarknadsläget för att hjälpa de arbetssökande som fortfarande har svårigheter att få arbete. Vidare lämnades förslag för att undanröja flaskhalsar i produktionen, vilka begränsar tillväxt och sysselsättning. Regeringen slog fast att arbetslinjen gäller, att konlantstöd och tillskapande av beredskapsarbeten skall minimeras och all större prioritet i stället skall ges åt ulbudsstimulerande, aktiva insatser för att öka yrkesmässig och geografisk rörlighet.

Dessa åtgärder bör nu fullföljas. Det goda arbetsmarknadslägel bör utnyttjas för all så långt möjligt ge arbete ål dem med svagast ställning på arbetsmarknaden och ytterligare minska de regionala skillnaderna i syssel­sättning. Detta skall ske samtidigt som de direkt sysselsättningsskapande' åtgärderna på ekonomins efterfrågesida fortsätter att minska i omfattning. Lediga platser måste tillsättas snarast möjligt och vakanstiderna hållas nere.

Chefen för arbetsmarknadsdepartementet lägger senare denna dag fram förslag som innebär en fortsalt prioritering av arbetsmarknadens utbudssida,

dvs. åtgärder för alt vidga flaskhalsar och avhjälpa bristen på arbetskraft.

28


 


4.5 Skattepolitiken                                                                    ■      Prop. ,1988/89:100

Bil. 1 Sedan regeringsskiftet år 1982 har del svenska skattesystemet varit föremål

för omfattande förändringar. En av de mest betydelsefulla förändringarna var den skattereform som genomfördes 1983-1985 och som innebar atl marginalskatterna sänktes samtidigt som underskottsavdragens värde be­gränsades. Denna reform har följts upp med ytterligare sänkningar av marginalskatterna, senast del beslut som riksdagen fattat för inkomståret 1989,

Till de viktigare reformerna inom skattepolitiken hör även den förenklade självdeklarationen. Andra förenklingar som genomförts är höjningen av schablonavdraget för löntagare till 3 000 kr,, slopandet av sambeskattningen av B-inkomster och slopandet av den kommunala beskattningen av aktiebo­lag. Ett flertal åtgärder har också vidtagits i syfte atl förhindra skatteplane­ring.

Även om flera av de förändringar som gjorts av vårt skattesystem under de senaste åren har varit förhållandevis omfattande kvarstår många grundläg­gande brister i vårt skattesystems uppbyggnad och sätt atl fungera.

Därför har regeringen initierat en genomgripande reformering av vårt skattesystem, vilken omfattar såväl beskattningen av individer och företag som de indirekta skatterna. Tre parlamentariska utredningar ser f,n, över dessa områden. Det är angeläget atl en skaltereform genomförs så snart som möjligt. Avsikten är atl utredningarna skall bli klara till juni 1989. Genomgripande reformer inom alla dessa tre områden skulle då kunna träda i kraft till inkomståret 1991. En fjärde parlamentarisk utredning ser samtidigt över frågan om miljöskatter.

Inriktningen av reformarbetet är densamma som styrt många andra länders skatteomläggningar. Lägre skattesatser, bredare skattebaser, en neutral och likformig beskattning samt enklare skatteregler bör vara de fyra grundpelarna för vårt nya skattesystem. Detta gäller såväl inkomstbeskatt­ningen för individer som företagsbeskattningen, liksom även reformeringen av den indirekta beskattningen.

För företagsbeskattningen innebär detta atl skallesatsen kommer att sänkas kraftigt samtidigt som olika former av reserveringsmöjligheter begränsas. Målet är att den framlida företagsbeskattningen skall bli mer effektiv och stimulera kapitalets rörlighet.

Även för den indirekta beskattningen är syftet att bredda basen, inte minst som ett led i anpassningen till vad som gäller inom EG. Basbreddningen bör ske genom att olika former av reduceringsregler och undantag från mervär-debeskaltningen omprövas. Den breddade basen för mervärdebeskattning­en bör kunna bidra lill atl finansiera en långtgående sänkning av inkomst­skatterna för fysiska personer. En sådan reform skapar också större neutralitet vid valet av konsumtion mellan olika varor och tjänster.

Del är viktigt atl vi återupprättar förtroendet för vårt skattesystem genom
alt utforma det så atl det förmår all fördela skattebördan efter bärkraft och
samtidigt stimulerar lill arbete och sparande. Det är också viktigt alt det sker
utan obefogat dröjsmål. I detta ligger all skatteundandragande måste
bekämpas. En rad åtgärder har vidtagits i delta syfte. Förslag läggs nu fram
                                               


 


om begränsning av avdragsrätten för reaförluster på aktier och liknande     Prop. 1988/89:100 värdepapper. Härigenom förhindras olika former av skalleplanering som har    °''-  sin grund i den fulla avdragsrätten för förluster vid korttidsinnehav av aktier m.m.

Slutligen är det nödvändigt aU i detta arbete se till helheten och hela landels intresse av en väl fungerande ekonomi, och inte ge vika för de olika särintressen som ser sina privilegier hotade av en slor skattereform.

4.6 Åtgärder för effektivitet och ökad konkurrens

En övergripande uppgift för den ekonomiska politiken är atl åstadkomma en god tillväxt och därigenom bidra till ett högre välstånd. Med en snabbare tillväxt i de samlade resurserna förbättras möjligheterna att öka del materiella välståndet. Samtidigt skapar en stark ekonomi förutsättningar för en effektiv och framåtsyftande miljöpolitik.

En snabbare resurstillväxt kan komma till stånd genom all antalet sysselsatta ökar. Som tidigare redovisats är emellertid möjligheterna på detta område begränsade. En viss ökning av det genomsnittliga antalet arbetade timmar kan visserligen tänkas ske, inte minst som en följd av den aviserade skallereformen. I motsatt riktning verkar emellertid bl. a. utbyggnaden av föräldraförsäkringen och planerna på en sjätte semestervecka samt på längre sikt den demografiska utvecklingen.

För atl åstadkomma någon mer markant uppgång i resurstillväxten krävs därför i första hand ett effektivare produktionssystem, dvs. att de insatta resurserna används mer effektivt. Åtgärder som bidrar till att skärpa konkurrensen i den svenska ekonomin bör kunna medföra en förbättrad effektivitet och en högre tillväxt i arbetskraftens produktivitet. Samtidigt ger denna typ av åtgärder ett verksamt bidrag lill inflationsbekämpningen.

Regeringen har under de senaste åren vidtagit ett antal åtgärder för att förbättra effektiviteten och öka möjligheterna för en stabil ekonomisk tillväxt i den svenska ekonomin. En skatteomläggning har genomförts, de finansiella marknaderna har avreglerals, ett stort antal avregleringar har genomförts på transport- och telekommunikationsområdena, beslut har fallats om alt alla kvantitativa handelshinder pä TEKO-området skall tas bort, ett arbete för atl lägga om den svenska jordbrukspolitiken har inletts, ett antal åtgärder har vidtagits för att göra konkurrenspolitiken mer effektiv, industripolitiken har givits en offensiv inriktning, en omfattande omstruktu­rering av den statliga företagsamheten har genomförts och tyngdpunkten i arbetsmarknadspolitiken har förskjutits mol insatser för alt öka utbudet av arbetskraft och förbättra arbetsmarknadens anpassningsförmåga. 1 del följande redovisas del fortsatta arbetet på några av dessa områden.

Utvecklingen inom EG

Beslutet i EG att till 1992 skapa full frihet för varor, tjänster, kapital och
personer att röra sig över gränserna kommer att väsentligt påverka relatio­
nerna mellan de europeiska staterna. Arbetet för att förverkliga den inre
                                                     30


 


marknaden pågår nu med betydande intensitet och på bred front. Mellan EG    Prop. 1988/89; 100 och EFTA-länderna pågår diskussioner och förhandlingar om hur integratio-     Bil. 1 nen skall utsträckas till att omfatta hela Västeuropa. Sverige har också möjlighet att genom nationella beslut harmonisera sina regler med EGs.

Den ökade integrationen i Västeuropa kommer atl öppna möjligheter för betydande ekonomiska vinster. Genom skärpt konkurrens skapas högre produktivitet och ökad tillväxt. Det är av stor vikt att också Sverige får del av denna ökade ekonomiska potential.

Riksdagen har på förslag av regeringen beslutat alt Sverige, så långt som är möjligt inom de ramar som sätts av vår utrikes- och säkerhetspolitik, skall delta i den ekonomiska integrationen i Västeuropa. Regeringen genomför nu en kartläggning av vilka förändringar som krävs för att anpassa våra nationella regelsystem och lagar för att även vi skall bli delaktiga i denna inre marknad.

Som en följd av denna satsning föreslås nu en betydande resursförstärk­ning för del västeuropeiska integrationsarbetel under det kommande budgetåret. De totala medel som kommer atl användas för inlegrationsarbe-tet och övrigt västeuropeiskt samarbete beräknas under del kommande budgetåret uppgå till ca 200 miljoner kr. Av dessa utgör 40 milj. kr. ett nytillskott, avsett bl. a. för Sveriges deltagande i EG:s olika forsknings- och utbildningsprogram. Förslag om den närmare fördelningen av dessa resurser kommer att läggas fram i kompletteringspropositionen.

De flnansiella marknaderna

Under senare år har det skett en omfattande avreglering av de inhemska finansiella marknaderna. Del finns goda skäl att fullfölja denna process, som inneburit atl krediter och risker i ekonomin förmedlas på ett mer effektivi sätt. Den snabba utvecklingen på det finansiella området ställer stora krav på en förnyelse av del regelverk som bestämmer verksamhetsvillkor, tillsyn och ägarfrågor pä dessa marknader. För närvarande pågår en omfattande översyn och modernisering av regelverket. 1 det arbetet är det nödvändigt att noga väga in och ta hänsyn lill den genomgripande integrationsprocess som nu sker inom EG. Detta är desto mer angeläget som varken försäkringsverk-samhetskommitten eller kreditmarknadskommitlen i sina betänkanden kunnat ta hänsyn till EG-utvecklingen i tillräcklig utsträckning.

Det är väsentligt att den svenska kapitalmarknaden ges en struktur som främjar konkurrens på lika villkor och som också möjliggör en anpassning till de rådande internationella utvecklingstendenserna. Detta är en ledstjärna i det pågående lagstiftningsarbetet och siktet bör vara högt ställt i dessa avseenden.

Konkurrenspolitik

Prisstegringstakten har under senare år varit betydligt högre än den
genomsnittliga inflationen i de delar av den svenska ekonomin som är
hemmamarknadsorienterade och som saknar mer betydande inslag av
utländsk konkurrens. Särskilt har detta gällt de sektorer som omfattas av
                                                   31


 


regleringar och centralt förhandlade priser, såsom livsmedels-, bygg-, Prop. 1988/89:100 bostads- och transportsektorerna. Inom bygg- och byggnadsmaterielindu- Bil. 1 strin har företagssammanslagningarna och uppköpen under de senaste åren lett till minskad konkurrens och bidragit till den snabba kostnadsstegringen. Även de avtalade löneökningarna har under senare år tenderat att öka snabbare i de från utländsk konkurrens skyddade sektorerna. Kostnadsök­ningarna inom dessa sektorer tenderar alt slå igenom starkare och snabbare på priserna. Mol denna bakgrund finns del särskilda skäl att granska just dessa delar av den svenska ekonomin.

Ett ytterligare skäl all skärpa den svenska konkurrenspolitiken är den pågående västeuropeiska integrationen. Den syftar lill en ökad internationell handel och lill all företag i olika länder skall kunna agera på lika villkor över gränserna. Vid överträdelser av gällande regler skall ett enhetligt sanktions­system gälla i de skilda länderna. 1 ljuset av denna utveckling är utformning­en av den svenska konkurrenspolitiken av avgörande betydelse. Utveckling­en på detta område kräver en hög beredskap från svensk sida.

Konkurrenspolitiken måste nu ytterligare förstärkas. Konkurrensfrågor­na, såväl nationellt som internationellt, måste tillmätas en större betydelse. Vissa delsektorer inom den svenska ekonomin bör avregleras, handelshinder bör tas bort och konkurrens från utlandet uppmuntras, samtidigt som möjligheterna alt motverka inhemska konkurrensbegränsande åtgärder bör förbättras. Konsumenterna skall också ha bättre tillgång till rättvisande prisinformation.

I regeringens proposition om vissa ekonomisk-politiska åtgärder från hösten 1988 aviserades all en parlamentarisk arbetsgrupp skulle tillsättas för atl lämna förslag till en ny livsmedelspolitik. Denna arbetsgrupp har nu inlett sitt arbete. Utgångspunkten för reformarbetet är att bättre tillgodose målen om en tryggad livsmedelsförsörjning, bra kvalitet på livsmedel och rimliga konsumentpriser, en rimlig levnadsstandard för jordbrukarna samt regional balans och en god miljö. Viktiga inslag i en reform av jordbruket är en gradvis avreglering av de inhemska marknaderna för livsmedel och en minskning av handelshindren på jordbruksområdet.

1 samma proposition aviserades också tillsättandet av en utredning för att studera konkurrensförhållandena i den svenska ekonomin och föreslå åtgärder för all förbättra konkurrensen. Chefen för civildepartementet kommer inom kort all föreslå direktiv för den kommande konkurrensulred-ningen.

4.7 Förnyelsen av den offentliga sektorn

En central uppgift under de kommande åren blir att utveckla den offentliga
sektorns effektivitet, dvs, se till att de resurser som ställs till det gemensam­
mas förfogande ger största möjliga välfärd. Under efterkrigstiden har
utbyggnaden av sjukvården, skolan, omsorgen och förbättringen av social­
försäkringarna i allt väsentligt skett inom den offentliga sektorn och
finansierats genom höjda skaller. Del har funnits goda skäl för detta. En
jämnt fördelad grundtrygghet finns nu tillgänglig, som en rättighet för alla
medborgare i vårt land.  Detta är en omistlig tillgång för det svenska
                                                           32


 


samhället. Det har varit ett högt prioriterat mål för den ekonomiska polifiken    Prop. 1988/89:100
atl bidra till atl skapa de resurser som krävs för att värna denna välfärd. Det    Bil. 1
har också varit en av de största framgångarna för den tredje vägens
ekonomiska politik att den offentliga sektorn och den generella välfärdspoli­
tiken har kunnat tryggas i en värld där nedskärningar av samhällets insatser
dominerat i många länder.
                               

För att denna trygghet framgent skall kunna säkras och utvecklas, måste
effektiviteten i den offentliga sektorn ökas. Med effektivitet avses då graden
av måluppfyllelse, eller annorlunda uttryckt de välfärdseffekter som verk­
samheten åstadkommer. Dessa beror i sin lur delvis av produktivitetens -
                                             . .
produktionen per satsad arbetstimme och investerad krona - utveckling. Ju
mer produktiviteten kan förbättras i den offentliga sektorn ulan att kraven på
en god kvalitet åsidosätts, desto mer kan produktionen ökas och desto större
blir möjligheterna alt nå de mål vi satt upp för den offentliga verksamheten.

Tjänstesektorn, såväl den privata som den offentliga, är emellerfid svår atl automafisera. Det medför atl produktiviteten, såsom vi mäter denna,' tenderar atl öka långsammare än i den varuproducerande sektorn. Därmed tenderar också skattetrycket att stiga. För att det skall bli möjligt att hålla nere skattetrycket, samtidigt som behoven inom åldringsvård, barnomsorg, m.fl. områden tillgodoses, krävs därför atl de offentliga resurserna används så all effekfiviteten i den offentliga sektorn ökas.

Samtidigt ändras gradvis medborgarnas krav på den offenUiga sektorn. Den måste i högre grad än hittills kunna svara på krav om flexibilitet, hög kvaUlet och anpassning till brukarnas individuella önskemål.

Det bör understrykas att detta inte innebär ett generellt krav på högre
tempo eller sämre betalning för de offentligt anställda. Tvärtom handlar del
om atl öka de offentliganställdas möjligheter atl göra ett gott arbete.
Uppgiften är alt förändra organisationen och ledningen av den offentliga
verksamheten i några avgörande avseenden för alt bättre kunna la till vara de
                           ' .

anställdas initiativkraft och arbetsglädje. Delta är också angelägel för alt förbättra arbetsmiljön inom den offentliga sektorn. Det förutsätter samtidigt atl verksamheten blir mindre styrd av centrala regler.

Den nödvändiga förnyelsen av den offentliga sektorn innebär dock främst alt en koncentration till de mest prioriterade områdena för den offentliga verksamheten måste komma fill stånd. Resurserna skall satsas på de verksamheter och välfärdssystem som visar sig ge det största utbytet i form äv rättvis fördelning, välfärd och trygghet. Genom strukturförändringar inom den offentliga sektorn koncentreras resurserna fill de områden där det är av särskild vikt att aUa medborgare, oavsett inkomster eller ekonomisk ställning i övrigt, kan förses med likvärdiga och högkvalitaliva tjänster. Det gäller bl.a. barnomsorgen, skolan, sjukvården och arbetsmarknadspolitiken.

I förnyelsen av den offentliga sektorn bör också ingå att andra tjänster, vilka lämnar relativt sett mindre bidrag till rättvisa och trygga levnadsvillkor för medborgarna, kan produceras av entreprenörer men enbart under förutsättning all detta blir billigare utan att kvaliteten blir lidande. Ett skäl fill att detta skulle kunna bli möjligt, är alt anbudsförfarande skärper konkurrensen, vilket torde kunna sänka kostnaderna.

Även inom den offentliga sektorn skulle ett inslag av konkurrens kunna                                                33

3 Riksdagen 1988189.1 saml. Nr 100. Bilaga 1


skapas genom alt medborgarna tillåts atl själva välja skola, sjukhus och     Prop. 1988/89:100

vårdcentral i högre grad än i dag. Därmed ökas också konsumenternas     Bil. 1

valfrihet.

För att få till stånd en förnyelse måste personalens kompetens och initiativförmåga bättre tas till vara. Detta kan ske bl. a. genom en decentralisering av budgetansvar och befogenheter i kommuner och lands­fing.

Det är en huvuduppgift för den ekonomiska polifiken all inleda ett arbete för att utveckla och förnya den offentliga sektorn. Nu är liden inne atl föra den offentliga sektorns utveckling över från efterkrigstidens utbyggnadsske­de tiU ett utvecklingsskede med vad det innebär av strukturförändringar och effektivisering; allt i syfte alt fortlöpande öka medborgarnas utbyte av de resurser som avdelats för produktion i den gemensamma sektorn.

5 Budgetpolitiken

5.1 Statsbudgeten

I budgetpropositionen i januari 1988 beräknade regeringen budgetunders­kottet för budgetåret 1987/88 fill 36,9 miljarder kr. Utfallet blev ett underskott på endast 4,1 miljarder kr.

För innevarande budgetår - 1988/89 - beräknade regeringen i budgetpro­positionen 1988 budgetunderskottet fiU 11,9 miljarder kr. I den av riksdagen fastställda statsbudgeten för budgetåret 1988/89 bedömdes budgetunders­kottet uppgå till 6,5 miljarder kr. Jag räknar nu med atl statsbudgeten innevarande budgetår kommer atl ge ett överskott med 11,0 miljarder kr.

Tabell 4 Budgetsaldot 1988/89

Miljarder kr.

BP-88              Statsbudget       Nuvarande

beräkning

Inkomster                                 341,4               347,1              364,2

Utgifter exkl. statsskuldräntor            299,3               299,6              300,4

Statsskuldräntor                           54,0                54,0                52,8

Redovisat budgetsaido                   -11,9                -6,5                11,0

Underliggande budgetsaido            -20,1               -14,4                  5,6

Som framgår av tabell 4 är det den kraftiga inkomstökningen som ger ett så mycket starkare budgetutfall än vad som tidigare beräknats. Inkomstökning­en är en följd av avsevärt högre nominella löneökningar för år 1988 än vad som antagils i de tidigare beräkningarna. Den direkta effekten på statsbudge­ten är ökade intäkter av inkomstskatt och mervärdeskatt. Temporärt förbättras alltså budgetsaldot. Samtidigt försämras emeUerfid genom de snabba löneökningarna viUkoren för en långsiktigt sund ekonomisk utveck­ling med krav på god konkurrenskraft och uthållig balans i statsbudgeten.

En orsak lUl att statsbudgeten förstärks jämfört med förra budgetåret är
också att ränteutgifterna för budgetåret 1988/89 beräknas bli förhållandevis
låga. Detta beror på att bokföringsprinciperna för statsskuldsväxlar har                               34


 


förändrats, vilket detta budgetär ger en positiv engångseffeki på ränieulgif-     Prop. 1988/89; 100 terna på 7,0 miljarder kr. Denna effekt kommer inte alt kvarstå nästa    Bil. 1 budgetår.

Trots denna engångseffeki uppgår stalsskuldränlorna till 52,8 miljarder kr., vilket motsvarar ca 15% av de totala statsutgifterna. Detta är den årliga kostnaden för den statsskuld som skapades i och med de stora budgetunders­kotten i slutet på 1970-talet och början på 1980-talet. Om denna tunga utgiftspost skall kunna minskas, krävs ordentliga överskott i statsbudgeten under en följd av år.

Tabell 5 Budgetsaido för budgetåren 1982/83 och 1987/88-1989/90

Miljarder kr. och andel av BNP

 

 

1982/83

1987/88

1988/89

1989/90

Inkomster

Andel av BNP (%)

191,2 28,6

332,6 31,7

364,2 31,7

374,9 30,6

Utgifter exkl. statsskuldränlor Andel av BNP (%)

229,6 34,4

283,3 27,0

300,4 26,2

316,5 25,8

Statsskuldräntor

48,2

53,4

52,8

58,0

Redovisat budgetsaido

Andel av BNP (%)

-86,6

-13

-4,1

- 0,4

11,0

1,0

0,4

0,0

Underliggande budgetsaido Andel av BNP (%)

 

-     7,0

-     0,7

5,6 0,5

-      3,0

-      0,3

Av tabell 5 framgår atl budgetsaldot för 1989/90 beräknas visa ett litet överskott. Bakom denna utveckling ligger alt de reala statsutgifterna exklusive statsskuldräntor växer med endast 0,3% från innevarande budget­år, dvs. att de hålls i stort sett oförändrade. Samtidigt ökar dock utgifterna för statsskuldräntor, bl. a. fill följd av atl redovisningen av slatsskuldväxlar lagts om. Även inklusive stalsskuldränlorna växer emellertid statsutgifterna långsamt, nämligen med 0,9%.

Att budgetsaldot ändå inte förstärks ytterligare jämfört med budgetåret 1988/89 beror på statsintäkternas utveckling. Efter flera års stark ökning, beräknas de nästa år minska, till följd av de inkomslskaltesänkningar som beslutats för 1989 och de anlaganden som gjorts om en nominell lönestegring på 4% 1990.

Atl budgelproposifionen - för första gången pä över ett kvartssekel - kan redovisa ett budgetförslag som är lolalbalanserat, trots skattesänkningar och trots antaganden om dämpad lönestegringslakt 1990 vittnar om all utgifts-prövningen varit myckel stram. Prioriterade områden är satsningar på kultur och föräldraförsäkring samt att skapa finansiellt utrymme för inkomslskalte-sänkningarna 1989. Därutöver görs också vissa insatser för miljöpolitiken, EG-arbetet och för atl förbättra de handikappades situation.

Likväl visar budgetförslaget på en fortsatt stark ulgiftsslegring på några
områden. Transfereringarna till hushållen har ökat mycket snabbt under
1980-lalet. Också i årets budgetförslag beräknas de fortsätta all öka kraftigt.
Den helt övervägande delen av utgiftsökningarna är automatik, dvs. volym-
eller prisjusleringar inom ramen för existerande regelsystem. Som jag
                                                         35


 


fidigare redovisat avser jag att återkomma till dessa frågor i kompletterings-    Prop. 1988/89:100
propositionen:
                                                                                                               Bil. 1

Statens lånebehov

Statens lånebehov har förändrats drastiskt under de senaste åren. I början av 1980-talet uppgick netloupplåningen till 70-80 miljarder kr. per år, och fortfarande vid mitten av 1980-talet uppgick den till 50-60 miljarder kr. per år. Därutöver fillkom ett betydande behov av upplåning för att omsätta gamla lån. De senaste två åren har staien inte behövt göra någon nettoupplä­ning alls. I stället har en viss amortering av statsskulden kunnat ske. Statens begränsade lånebehov förväntas beslå framöver.

Del begränsade lånebehovet medför att statsskuldpolitiken i ökad ut­sträckning kan inriktas på att sänka statens upplåningskostnader genom en aktiv förvaltning av statsskulden. Även om staten inte längre har något behov av nettoupplåning, är bmtloupplåningsbehovel betydande på grund av att statsskuldens löptid förkortats alltmer under 1980-lalel. För 1989 beräknas bruttoupplåningsbehovel för atl kunna omsätta skulden bli omkring 160 miljarder kr.

Normen att staten inte skall låna i utlandet ligger fast. En betydande amortering, med 22 miljarder kr., skedde av statens utlandsskuld under 1988.

Utgiftsram för lönekostnader 1989

Villkoren för lönebildningen i offentlig och privat sektor måste bli mer likartade. Mot denna bakgrund har riksdagen lagt fast vissa budgetriktlinjer för staien. De innebär atl statsmakterna inför varje avtalsrörelse skall lägga fast en ram för lönekostnadsökningar. För 1988 fastställdes denna ram till 4%. För all säkerställa personalförsörjningen i statsförvaltningen har regeringen givit kompensation för lönekoslnadsökningar upp lill samman­lagt 5,6%. Eftersom de faktiska löiiekostnadsökningarna blev en procenten­het högre än 5,6%, har kravet på ökad produktivitet i de statliga myndighe­terna i motsvarande mån skärpts. 1 vissa fall kommer detta att medföra personalinskränkningar.

En ny ram bör nu läggas fast för 1989. Det budgetförslag som här redovisas bygger på alt löneutgifterna ökar med högst 5%. Om lönekostnadsökningar­na överstiger denna procentsats måste de överskjutande kostnaderna finansieras genom ökad produktivitet. Myndigheterna bör få disponera de produktivitetsvinster som frigörs i den statliga verksamheten.

Den nu redovisade utgiftsramen innebär inte alt statsmakterna försöker
reglera löneökningarna för de statsanställda. Ramen är inte ell lönetak. De
statsanställdas löne- och anställningsvillkor bör vara likartade med villkoren
för andra jämförbara grupper pä arbetsmarknaden. Det är dock de
avialsslutande parternas sak att reglera dessa frågor. Vad ramen anger är atl
finansieringen av lönekostnadsökningar som överstiger 5% 1989 måste ske
på annat sätt än genom höjda skatter och ökade avgifter. Detta är en fråga
som de avtalsslutande parterna inte förfogar över.
                                                                                       36


 


5.2 Den konsoliderade offentliga sektorn,                             ,       .    Prop. 1988/89:100

Bil. 1

Den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande består av sum­
man av det finansiella sparandet i staten, kommunerna och socialförsäkrings-
sektorn. För atl få frarh statens finansiella sparande måste statsbudgetens
saldo justeras för bl. a. vissa finansiella Irahsaktioner såsom återbetalning aV
                                     7

lån, affärsverkens avskrivningar och valutavinster eller valutaförluster. I tabell 6 sammanfattas utvecklingen i den samlade offenlHga sektorn.

Tabell 6 Finansiellt sparande i stat, kommuner och socialförsäkringssektor 1982/83 och 1987/88-1989/90

Miljarder kr.                                      i    ■        ■          -                   ■ '                   .'                  ■■ '   ■      :'

1982/83"      1987/88       1988/89       1989/90

 

Staten

Kommunerna

Socialförsäkringssektorn

-57,1

0,8

18,3

7,3 -6,8 26,3

16,2 -8,5 29,6

4,6 -3,6 29,6

Summa

Andel av BNP (%)

-38,0

-5,7

26,8

2,7

37,3 3,3

30,6

2,5

Sparandet i staten har förbättrats kraftigt de senaste åren och är inte längre negativt. I kommunerna har verksamheten drivits med underskott och så beräknas fallet bli även under budgetåret 1989/90. Socialförsäkringssektorn har länge visat ett stort positivt finansiellt sparande. Det härrör nästan uteslutande frän AP-fondens sparande. De andra delsektorerna inom socialförsäkringssektorn uppvisar ett sparande som ligger nära noll.

Den kommunala ekonomin

Kommunernas och landstingens betydelse i samhällsekonomin har blivit allt större. Under 1980-talel har den kommunala konsumtionen ökat med i genomsnitt 2% per år, vilket överskrider vad riksdagen angivit vara förenligt med en balanserad utveckling av samhällsekonomin. Behoven all dämpa den kommunala konsumtionsökningen accentueras nu också av brislen på arbetskraft och risken för alt kommuner och landsting söker tillgodose behovet av personal genom atl locka med stora nominella lönepåslag.

Situationen understryker betydelsen av att kommuner och landsting söker
utnyttja de befintliga personalresurserna mer produktivt samfidigl som
personalomsättningen bör nedbringas. Det är också väsentligt att genom
omprioritering och omprövning av verksamheter öka effekfiviteten och
därmed dämpa behovet av nyanställningar. Riksdagen har tidigare angivit
barnomsorgen samt vården och omsorgen av de äldre som de mest
prioriterade områdena. Detta innebär inte att dessa verksamheter kan
undantas från åtgärder för att öka effektiviteten. Tvärtom är del vikfigt att
sådana åtgärder vidtas. Det är också viktigt att staten visar slor ålerhällsam-
hel med alt ställa krav på ny verksamhet i kommuner och landsfing och i
stället vidtar åtgärder som gör det möjligt för dessa att bättre utnyttja de
tillgängliga resurserna. Mindre av detaljstyrning och mer av resultatstyrning,
där krav på uppföljning och utvärdering får en betydligt större betydelse,
                                                  37

måste prägla statens agerande.


 


Kalkyler visar att den kommunala sektorns finansiella sparande kan Prop. 1988/89:100 förbättras om lönekostnadsökningen bUr låg. Det är således viktigt att den Bil. 1 stora intäktsökning som kommer kommunerna Ull del år 1990 inte används för att snabbt öka den kommunala verksamheten eller kraftigt höja de nominella lönerna. Det bör också understrykas, att den nya lönebildnings­modell som börjat tillämpas i kommunsektorn - och som innebär att den lokala lönebildningen spelar en större roll - medför ett ökat ansvar för de enskilda kommunerna och landstingen att undvika sådana lönekostnadshöj­ningar som kan leda till krav på skattehöjningar.

Jag avser att efter ytterligare beredning av de kommunalekonomiska frågorna återkomma i 1989 års kompletteringsproposition till de åtgärder som erfordras för att få till stånd en balanserad utveckling i den kommunala sektorn.

38


 


Bil. 1

Statsbudgeten och särskilda frågor        7- i988/89:ioo

1 Statsbudgeten budgetåren 1988/89 och 1989/90

1.1 Beräkningsförutsättningar

Vid en beräkning av statsinkomsternas utveckling är de antaganden som görs om inkomstutvecklingen i samhället av slor betydelse. Riksrevisionsverket (RRV) har lämnat en beräkning av statsbudgetens inkomster. En samman­fattning av beräkningen bifogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.2. De antaganden som RRV grundat sina beräkningar på framgår av tabell 1. Under slutskedet i arbetet med den preliminära nationalbudgeien har bedömningen av den ekonomiska utvecklingen reviderats. Med anledning härav räknar jag nu med något förändrade antaganden, vilka också återfinns i tabell 1.1 övrigt finns ingen anledning att avvika frän RRV:s beräkningsför­utsättningar.

Tabell I. Antaganden

Procentuell förändring

 

 

1988

 

1989

 

1990

 

 

RRV

Föredra­ganden

RRV

Föredra­ganden

RRV

Föredra­ganden

Lönesumma

9,3

9,3

8,4

8,4

4,8

4,8

Konsumentpris,

 

 

 

 

 

 

årsgenomsnitt

5,9

5,8

5,6

5,6

4,0

4,0

Privat konsumtion.

 

 

 

 

 

 

löpande priser

8,9

8,7

7,8

7,9

5,7

5,6

1.2 Statsbudgetens inkomster och utgifter under budgetåret 1988/89

RRV:s senaste beräkning av budgetutfallet för budgetåret 1988/89 utgörs av verkets budgetprognos nr 2/3 från den 8 december 1988. Beräkningarna av inkomsterna för budgetåret 1988/89 redovisas också i verkets inkomstberäk­ning.

Inkomster

I sin inkomstberäkning har RRV för budgetåret 1988/89 beräknat inkomster­na till 364 565 milj. kr.

RRV har för sina beräkningar antagit att basbeloppet kommer att uppgå till 28 000 kr. för år 1989. Regeringen har sedan RRV:s beräkning gjordes fastställt basbeloppet lill 27 900 kr. Detta medför att jag räknar ned statsinkomsterna på inkomsttiteln Fysiska personers inkomstskatt med 234 milj. kr. för innevarande budgetår.

I enlighet med vad jag anfört om den privata konsumfionens utveckling i
löpande priser, räknar jag vidare ner inkomsterna på inkomstfiteln Mervär-
deskau med 100 milj. kr.                                                                                              39


 


Sammantaget medför mina justeringar en beräknad minskning av inkoms-    Prop. 1988/89'100 terna med 334 milj.kr. jämfört med RRV:s beräkning. Ändringarna framgår    Bil. 1 av tabell 2.

Tabell 2. Ändringar i RRV:s beräkningar av statsbudgetens inkomster budgetåret 1988/89

Tusentals kronor

RRV:s            Förändring

beräkning       enligt före­draganden

Inkomsttitel

 

1111 Fysiska personers inkomstskatt 1411 Mervärdeskatt

75 146 000 86 300 000

-234 000 -100 000

Summa inkomster

364 565 340

 

Summa förändringar enligt föredraganden

 

-334 000

RRV:s beräkningar föranleder i övrigt inte någon erinran från min sida. Sammantaget medför justeringarna av RRV:s beräkningar atl jag beräknar inkomsterna för budgetåret 1988/89 fill 364 231 milj. kr.

Utgifter

I statsbudgeten för innevarande år uppgår utgifterna till 353 567 milj. kr. RRV har i sin prognos beräknat de totala utgifterna till 354 226 milj. kr. Verket har beaktat tilläggsbudget I, där utgifterna uppgick fill 463 rnilj. kr. RRV har beräknat utgifterna för statsskuldräntor till 54,0 miljarder kr. En aktueUare beräkning ger vid handen att räntekostnaden beräknas bli något lägre. Jag beräknar dessa utgifter till 52,8 miljarder kr. Utgifterna framgår av labeU 3.

Tabell 3. Räntor på statsskulden budgetåret 1988/89

Miljarder kr.

Budgetår                                                       Statsbudget Nuvarande     Förändring

beräkning

Räntor på inhemska lån m.m.                     44,5                 45,0              -(-0,5

Räntor pä utländska lån                                9,5                    8,6               -0,9

Valutaförluster, netto                                    0,0                   -0,8               -0,8

Summa   54,0                   52,8              -1,2

När det gäller den beräknade belastningen under övriga anslag räknar jag
upp Viss bostadsförbättringsverksamhet m.m. och Tilläggslån till ombyggnad
av vissa bostadshus m.m. med 248 milj. kr. jämfört med RRV:s beräkning.
Enligt RRV kommer de totala anslagsbehållningarna på reservationsans­
lag under innevarande budgetår alt minska med 1 005 milj. kr. för alt uppgå
fill 24 345 milj. kr. Bedömningen är självfallet osäker, men jag accepterar
tills vidare RRV:s beräkning som bl.a. baseras på uppgifter från de ansvariga
myndigheterna. I tabell 4 redovisas utvecklingen av anslagsbehållningarna
mellan budgetåren 1987/88 och 1988/89.
                                                                                                       40


 


Tabell 4. Anslagsbehållningarna vid utgången av budgetåren 1987/88 och 1988/89      Prop. 1988/89:100

Miljarder kr.                                                                                                                  pji    i

Huvudtitel                                                                               1987/88      1988/89

7.6

7,9

5,2

5.3

2.6

2.8

4.6

3,8

2,7

2,2

2,7

2.3

Utrikesdepartementet

Kommunikationsdepartementet

Arbetsmarknadsdepartementet

Industridepartementet

Miljö- och energidepartementet

Övriga huvudtitlar

Summa    25,4             24,3

Enligt RRV:s och min egen bedömning kommer utnyttjandet av rörliga krediter atl öka med 200 milj. kr. under budgetåret 1988/89.

Jag vill också nämna att RRV för tiUkommande utgiftsbehov, netto tar upp 3 miljarder kr. Jag har inga invändningar mol RRV:s beräkning.

Sammantaget beräknar jag därmed utgifterna under budgetåret 1988/89 fill 353 274 milj. kr.

Tabell 5. Statsutgifterna budgetåret 1988/89

Milj. kr.

Statsbudget         RRV     Föredra­
ganden

Utgiftsanslag exkl. statsskuldräntor                   292 567         296 021      296 269

Statsskuldräntor                                                   54 000           54 000        52 800

Förändring i anslagsbehållningar                           1 500              1 005         1 005

Ändrad disposition av rörliga krediter                     500                200            200

Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto          5 000             3 000         3 000

Summa statsutgifter   353 567          354 226      353 274

Finansfullmaktsutnyttjande                                          -                   -               -

1.3 Statsbudgetens inkomster och utgifter under budgetåret 1989/90

Inkomster

RRV beräknar statsbudgetens totala inkomster till 376 394 milj. kr. för
budgetåret 1989/90. I förslaget till statsbudget för nästa budgetår ingår ett
anlal förslag som påverkar statsbudgetens inkomster. I det följande redovi-
                          i

sas de förändringar av RRV:s beräkningar som jag funnit nödvändiga.

I enlighet med vad jag anfört om del av regeringen fastställda basbeloppet har jag korrigerat ned inkomsttiteln Fysiska personers inkomstskatt med 305 milj. kr.

Med anledning av vad jag anfört om den privata konsumtionens utveckling i löpande priser, räknar jag ned inkomsttiteln Mervärdeskatt med 100 milj. kr. i förhållande lill RRV:s beräkning.

Utöver vad som sagts ovan justerar jag, i enlighet med de förslag chefen för
socialdepartementet och statsrådet Lindqvist senare idag kommer att
presentera, ner inkomsttiteln Sjukförsäkringsavgift, netto med sammanlagt
                                                41

4 Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 100. Bilaga I


1 902 milj. kr. Av detta belopp avser 1 970 milj. kr. ökade kostnader för den     Prop. 1988/89:100 utbyggda föräldraförsäkringen. Besparingarna till följd av de åtgärder som     3il_ i föreslås inom tandvårds- resp. sjukförsäkringen beräknas till 42,5 resp. 25,5 milj. kr.

Chefen för kommunikationsdepartementet kommer senare idag att föreslå att trafiksäkerhetsverket finansieras fullt ut med avgifter fr.o.m. budgetåret 1989/90. Såsom framgår av förslaget minskar därmed belastningen på statsbudgeten med ca 30 milj. kr. för budgetåret 1989/90. Samtidigt föreslås alt inleveransen av vissa avgifter till inkomsttitel Trafiksäkerhetsavgift slopas, vilket ger ett inkomstbortfall om ca 61 milj. kr. budgetåret 1989/90. I stället föreslås en omsättningsbaserad inleverans till inkomsttitel Övriga inkomster till statens verksamhet, vilken beräknas motsvara ca 31 milj. kr. 1989/90. Samlat påverkas således inte statsbudgetens saldo av de här närmast redovisade förändringarna.

Överskott av byggnadsstyrelsens verksamhet har räknats upp med 872 milj. kr. Skälet är att dispositionen av överskottet från försäljningen av tomt m.m. i Tokyo beräknas ske under budgetåret 1989/90.

Chefen för arbetsmarknadsdepartementet komtner idag att föreslå föränd­ringar som medför ökade Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetarskydds­styrelsens och yrkesinspektionens verksamhet med 17,4 milj. kr.

Sammanlagt innebär avvikelserna från verkets beräkningar en nedskriv­ning av inkomsterna för budgetåret 1989/90 med 1 447 milj.kr. Jag beräknar således statsbudgetens inkomster för budgetåret 1989/90 lill 374 947 milj.kr. Förändringarna i förhållande till RRV:s beräkningar framgår tabell 6.

Tabell 6. Ändringar i RRV:$ beräkningar av statsbudgetens inkomster budgetåret 1989/90

Tusental kr.

RRV:s            Förändringenl.

beräkning       föredraganden


Inkomsttitel

1111 Fysiska personers inkofnstskati

1221 Sjukförsäkringsavgift, netto

1271 Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetar­skyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verk­samhet

1411  Mervärdeskatt

2214 Överskott av byggnadsstyrelsens verksamhet

2517 Trafiksäkerhetsavgift

2811 Övriga inkomster av statens verksamhet

Summa inkomster

Summa förändringar enligt föredraganden


 

73 819 000

- 305 000

-2 359 000

-1 902 000

159 000

-t-      17 375

92 600 000

- 100 000

579 330

+   872 000

60 752

-  60 752

400 000

-1-  31 000

376 394 265

 

 

-1 447 377


 


Avslutningsvis vill jag redovisa förändringarna i indelningen av statsbudge­tens inkomstsida i förslaget till statsbudget för budgetåret 1989/90 (tabell 7).


Prop. 1988/89:100 Bil. 1


 


Tabell 7.


Förslag till  förändringar i uppställningen av statsbudgetens inkomster 1989/90


 


Inkomsttitel/Inkomsthuvudgrupp/Inkomstgrupp


Förslag


 


1100          Skatt på inkomst                                                              Namnändring
1143           Bevillningsavgift
                                                             Namnändring
1343          Tillfällig förmögenhetsskatt för livförsäkringsbolag, un­
derstödsföreningar och pensionsstiftelser                                         Upphör
1431          Särskild skatt för oljeprodukter m.m.                              Namnändring
1435           Särskild skatt mot försurning                                          Namnändring
2116          Statens vattenfallsverks inlevererade utdelning               Namnändring
2119           Statens vattenfallsverks inleverans av motsvarighet till Ny inkomst-
statlig skatt                                                                                        titel
2122          Sjöfartsverkets inlevererade överskott                             Upphör
2341           Ränteinkomster pä statens lån för universitetsstudier

och garantilån för studerande                                                             Nanmändring
2533          Avgifter vid statens planverk                                          Upphör
3116          Statens vattenfallsverks inkomster av försålda fastighe­
ter och maskiner                                                                                 Upphör
3125           Byggnadsstyrelsens inkomster av försålda byggnader
   Namnändring
4311          Återbetalning av statens lån för universitetsstudier och

garantilån för studerande                                                   Namnändring

5100          Avskrivningar och amorteringar                                        Namnändring

5110           Affärsverkens avskrivningar och amorteringar                 Namnändring

5115                                Affärsverket FFVis amorteringar                                      Namnändring

5116                                Statens vattenfallsverks amorteringar                               Namnändring 5144          Avskrivningar på förrädsanlaggningar för civilt total­försvar                 Namnändring

Utgifter

I mitt förslag till statsbudget för budgetåret 1989/90 uppgår utgifterna sammanlagt till 374 524 milj. kr. Ulgiflsanslag exkl. statsskuldräntor svarar dä för 309 524 milj. kr.

Schablonmässigt beräknas anslagsbehållningarna minska med 1 500 milj. kr. under budgetåret 1989/90.

Budgetutfallet, och därmed statens upplåningsbehov, påverkas även av förändringar i utnyttjandet av rörUga krediter hos riksgäldskontoret. Sådana krediter har enligt riksdagens beslut ställts till förfogande för vissa affärsverk, myndigheter och bolag. Sammanlaget räknar jag schablonmässigt med en ökning av utnyttjandet av rörliga krediter med 500 milj. kr.

I syfte atl förslaget till statsbudget så långt som möjligt skall visa en realistisk budgetbelastning förs på budgetens utgiftssida 5 miljarder kr. upp pä posten Beräknat ullkommande utgiftsbehov, nello. Vid beräkningen av denna post har en uppskattning gjorts av sådana utgifts- och inkomstföränd­ringar som inte förts upp på något annal ställe i budgeten.


43


 


Tabell 8.

Milj. kr.


Statsutgifterna för budgetåret 1989/90


Prop. 1988/89:100 Bil. 1


Förslag till statsbudget


Utgiftsanslag exkl. statsskuldräntor

Statsskuldräntor

Förändring av anslagsbehållningar

Andrad disposition av rörliga krediter

Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto


309 524

58 000

I 500

500

5 000

Summa statsutgifter   374 524


 


1.4 Statsbudgetens saldo för budgetåren 1988/89 och 1989/90

Med hänvisning lill redovisningen i det föregående beräknas utfallet av statsbudgetens inkomster och utgifter för innevarande budgetår och förslaget till statsbudget för budgetåret 1989/90 såsom framgår av tabell 9 och tabell 10. Sammanfattningsvis beräknas budgelöverskoilel lill 11,0 miljarder kr. för 1988/89 och lill 0,4 miljarder kr. för 1989/90.

Tabell 9. Utvecklingen av statsbudgetens saldo budgetåren 1987/88-1989/90

Miljarder kr.

 

 

1987/88

1988/89

 

 

1989/90

 

Utfall

Stats­budget

Beräkriat

enligt RRV

utfall

enligt föredra­gande

Förslag till - statsbudget

Inkomster

3.32.6

347,1

364,6

364,2

374.9

Utgifter exkl.

 

 

 

 

 

statsskuldräntor

283,3

299,6

.300,3

300.4

316,5

Stntsskuldräntor

53,4

54,0

54,0

52.8

58.0

Saldo

- 4,1