1 § Val av partigruppernas företrädare i talmanskonferensen

Anf. 1 TALMANNEN:

■T-

Med stöd av 1 kap. 7 § och 7 kap. 12 § riksdagsordningen har parfigruppe na till mig anmält följande personer att utgöra partiernas företrädare i talmanskonferensen:

Ivar Nordberg (s) Lars Tobisson (m) Ingemar Eliasson (fp) Gunnar Björk (c) Nils Berndtson (vpk)

Till suppleanter har nominerats:

Marianne Stålberg (s) Anders Björck (m) Kerstin Ekman (fp) Britta Hammarbacken (c) Bertil Måbrink (vpk)

Talmannen förklarade de anmälda personerna valda fill partigruppsföreträdare och suppleanter i talmanskonferensen för fiden fill dess nästa lagfima riksmöte började.

2 § Upplästes och lades till handlingarna följande från valprövningsnämnden inkomna

Berättelse om granskning av bevis för riksdagsledamot och ersättare för riksdagsledamöter

Till valprövningsnämnden har från riksskatteverket inkommit bevis om att Sfig Bertilsson (m), Vänersborg, utsetts fill ny ledamot av riksdagen fr. o. m. den 7 oktober 1987 sedan Sten Sture Paterson (m) avsagt sig uppdraget som riksdagsledamot. Till ersättare för riksdagsledamöter har utsetts Elisabeth Nyström, Trollhättan, och Anna-Karin Larsson, Åmål (båda m).

Valprövningsnämnden har vid sammanträde denna dag granskat bevisen 53

Prot. 1987/88:3 och därvid funnit att de blivit utfärdade i enlighet med 15 kap. 1 § vallagen.

7 oktober 1987 Stockholm den 7 oktober 1987

Bengt Hult
Val av partigruppernas iSven-Georg Grahn

företrädarei talmanskonferensen

3 § Upplästes följande inkomna skrivelse:

Till riksdagen

Jag vill med detta brev anmäla att jag önskar bli entledigad från uppdraget att vara chefsjustitieombudsman.

Jag har fattat detta beslut mot bakgrund av den debatt som pågått kring min person och av omsorg om JO-ämbetet som, om intentionerna bakom riksdagens omorganisationsbeslut fullföljs, även fortsättningsvis kommer att spela en viktig roll i det svenska samhället och för dess utveckling. Mitt beslut beror alltså inte på att jag anser mig skyldig till de anklagelser som från olika håll, inom och utom JO-ämbetet, har riktats mot mig. Jag tycker att jag har gjort ett gott jobb de år jag haft uppdraget att leda verksamheten. Stockholm den 23 juni 1987 Per-Erik Nilsson

Kammaren biföll denna anhållan.

Chefsjustitieombudsmannen Per-Erik Nilsson entledigades fr. o. m. den 8 oktober 1987.

4 § Upplästes följande inkomna skrivelser:

Till riksdagen

Härmed avsäger jag mig uppdraget som suppleant i konsfitutionsutskottet. Stockholm den 6 oktober 1987 Gunnar Hökmark

Till riksdagen

Härmed avsäger jag mig uppdraget som suppleant i lagutskottet. Stockholm den 6 oktober 1987 Mona Saint Cyr

Till riksdagen

Härmed avsäger jag mig uppdraget som ordinarie ledamot i försvarsutskottet.

Stockholm den 6 oktober 1987 Lennart Blom

Till riksdagen

Härmed avsäger jag mig uppdraget som suppleant i försvarsutskottet.
54 Stockholm den 6 oktober 1987

Carl Bildt

Till riksdagen Prot. 1987/88:3

Härmed avsäger jag mig uppdraget som suppleant i socialutskottet. 7 oktober 1987

Stockholm den 6 oktober 1987 " ] '. ,,.„

Kompletteringsval till
Ingvar Eriksson ,

" utskott

Till riksdagen

Härmed avsäger jag mig uppdraget som suppleant i kulturutskottet. Stockholm den 6 oktober 1987 Elisabeth Fleetwood

Till riksdagen

Härmed avsäger jag mig uppdraget som ordinarie ledamot i jordbruksutskottet.

Stockholm den 6 oktober 1987 Arne Andersson (i Ljung)

Dessa avsägelser godkändes av kammaren.

5 § Kompletteringsval till utskott

Anf. 2 TALMANNEN:

Moderata samlingspartiets riksdagsgrupp har som ledamot i försvarsutskottet efter Lennart Blom anmält Arne Andersson i Ljung.

Talmannen förklarade vald fill

ledamot i försvarsutskottet Arne Andersson i Ljung (m)

6 § Föredrogs och hänvisades Skrivelsen och propositionerna 1986/87:163 fill utbildningsutskottet 1987/88:2 till arbetsmarknadsutskottet 1987/88:3 fill trafikutskottet 1987/88:4 till lagutskottet 1987/88:5 till konstitufionsutskottet 1987/88:7 och 13 fill jusfitieutskottet

7 § Föredrogs och hänvisades

Redogörelserna

1987/88:1 till konstitufionsutskottet

1987/88:4 till utrikesutskottet

8 § Anmäldes och bordlades 55

Proposition

1987/88:8 om delegerad beslutanderätt i vissa domstolsärenden, m. m.

1987/88:28 av Sten Andersson i Malmö (m) till justitieministern om åtgärder mot den ökande brottsligheten i Malmö:

Sedan lång tid tillbaka har brottsligheten legat på en oroväckande hög nivå i Malmö. Alltför många malmöbor - kvinnor, pensionärer, men även ungdomar - har drabbats av en stigande brottslighet.

Polisen gör en god insats men har alldeles för små resurser. Malmöbornas tilltro till polisens förmåga att fullgöra sin uppgift är säkert minskande.

Vid ett område i Malmö, Möllevångstorget, är brottsligheten vida utbredd. Enligt polisen finns omkring nämnda torg ett stort antal klubbar och barer där narkotikahandel och övrig brottslig verksamhet utgör ett betydande inslag.

Polisens resurser är som ovan uppgivits alltför små och dessutom medger gällande lagstiftning inte en effektiv möjlighet att övervaka den brottsliga verksamheten vid Möllevångstorgets klubbar och barer.

Är statsrådet beredd vidta åtgärder när det gäller polisens möjligheter att agera mot den ökande brottsligheten i Malmö i allmänhet och runt Möllevångstorget i synnerhet, så att förhållandena förbättras?

1987/88:29 av Sten Andersson i Malmö (m) till statsrådet Georg Andersson om asylpolitiken:

Asylsökande med oklar identitet och avreseort.

Till för några år sedan beviljades 4 000-6 000 asyler per år i Sverige. Läget var då någorlunda hanterbart. Nu närmar sig antalet asyler 20 000 per år och situationen är svårbemästrad.

Det är av största vikt att svensk asylpolitik erhåller förståelse från en bred allmänhet. Det finns knappast något som entydigt pekar på att så är fallet för närvarande. Många delar säkert åsikten att Sverige måste ta ett ansvar i flykfingfrågan, även om man anser att antalet beviljade asyler nu överstiger vad som kan hanteras friktionsfritt. Vad som definitivt skapar irritation är att ett stort antal utlänningar beviljas asyl. trots att deras identitet och avreseort är oklar.

Det borde vara förståeligt att många medborgare ifrågasätter en asylpolitik där ett stort antal asylsökande kastar bort identitetshandlingar och biljetter, trots att sådana bevisligen måste ha visats under resan till Sverige.

Varför försvinner passen? Varför kastas passen bort? Varför vill man inte tala om vem man är och varifrån man kommer? Frågorna är många och i hög grad berättigade!

Trots att vi har en generellt sett god standard i vårt land är det många som icke upplever sig få rättmätig del av välfärden. Inom områden som åldringsvård, sjukvård, bostäder och skola finns det fortfarande många

olösta problem. Särskilt bland dem som i långa köer för bostäder, sjuk- och åldringsvård anser sig ha väntat för länge, har man svårt att skapa förståelse för vår asylpolitik. Detta framför allt med anledning av att asyl i så stor omfattning beviljas åt människor vilka inte vill styrka sin identitet för svenska myndigheter.

Är statsrådet oroad över det stora antalet asylsökande utan identitetshandlingar och färdbiljetter, trots att sådana bevisligen visats under resan till Sverige?

Är statsrådet beredd vidta åtgärder så att möjligheten att kasta bort pass och biljetter under resan hit minimeras?

Prot. 1987/88:3 7 oktober 1987

Meddelande om interpellationer

1987/88:30 av Ylva Annerstedt (fp) till utbildningsministern om statsbidrag fill vissa privata skolor i Göteborg:

Den 15 september beslutade skolstyrelsen i Göteborg till styrelsen att Göteborgs högre samskola och Sigrid Rudebecks gymnasium också i fortsättningen bör få statsbidrag.

En utvärdering som länsskolnämnden i Göteborg och Bohus län gjort av verksamheten vid de båda skolorna visar att skolorna väl fyller de kriterier som enligt riksdagens beslut (prop. 83/84:118) skall vara uppfyllda för att statsbidrag till fristående gymnasieskolor skall kunna utgå. Beslutet förutsätter att: "utbildningen där i någon form utgör ett önskvärt komplement till utbildningen inom det allmänna skolväsendet. Det bör därför i utbildningen vid en sådan skola finnas något av värde för samhället och det allmänna skolväsendet som tillgodoser behov som eljest inte kan uppfyllas."

Utvärderingen visar t. ex. att Göteborgs högre samskola är den enda skola i landet som tillämpar Montessoripedagogik i alla stadier från förskola fill gymnasium och att Sigrid Rudebecks gymnasium är det enda gymnasium i Göteborg som medger eleverna på naturvetenskaplig linje att studera C-språk i alla tre årskurserna.

Är utbildningsministern mot denna bakgrund nu beredd att medge statsbidrag till de nämnda skolorna?

1987/88:31 av Rosa Östh (c) till jusfitieministern om åtgärder mot gatulangningen av narkotika:

Få företeelser i samhället är förknippade med större mänsklig förnedring än när en individ hamnar i ett narkofikamissbruk. Problembilden har under senare år dessutom blivit alltmer konfliktfylld.

Det är nödvändigt att samhället markerar sitt totala avståndstagande från all icke-medicinsk hantering av narkofika. Beslut om kriminalisering, även av själva bruket, är att förvänta. Ett resolut och konsekvent uppträdande krävs otvivelaktigt inför de hot som narkotikan innebär.

Tyvärr följs innebörden i nuvarande lagstiftning inte upp i det praktiska arbetet. Polisen har t. ex. för små resurser att bekämpa gatulangningen. Lagens grundtanke - att minska marknaden - fungerar inte om gatulangningen kan fortgå.

I dag finns tillförlitliga uppgifter om att gatulangningen åter ökar. Polisen

Prot. 1987/88:3 7 oktober 1987

Meddelande om interpellationer

har inte resurser att ingripa. De erfarenheter som t. ex. verksamheten i Köping och Arboga givit har inte tagits till vara. Det innebär bl. a. att risken för att fler unga människor skall dras in i ett narkotikaberoende kraffigt ökar. Först vid en stram uppföljning av förbudet att förmedla narkotika är det möjligt att så begränsa marknaden att narkofikahanteringen totalt minskar i samhället. Knarkhajar kommer att finnas så länge det finns smålangare och konsumenter.

Mot denna bakgrund vill jag fråga justifieministern vilka åtgärder han avser att initera för att gatulangningen av narkotika skall minska och, sålunda, lagsfiftningen skall få bättre genomslag i det praktiska arbetet?

1987/88:32 av Hans Göran Franck (s) till utrikesministern om den politiska situafionen i Chile:

Fyra dödsdomar har nyligen avkunnats i Chile. Det finns risk för att nya dödsdomar kommer att meddelas inom kort mot politiska motståndare fill militärjuntan, bl. a. Luis Cartagena Cordova, vars hustru och barn är bosatta i Sverige som politiska flyktingar.

Förre vice presidenten och utrikesministern Clodomiro Almeyda sitter häktad i ett fängelse i Sanfiago anklagad för politiska åsikter och ageranden som ingen demokratisk rättsstat bedömer som brottsliga. Han hotas av långvarigt fängelsestraff. Den rättsliga proceduren mot honom beräknas vara slutförd före jul i år.

Kampanjen om väljarregistrering inför den kommande folkomröstningen i Chile är i full gång. Det beräknas att det behövs ca 6 miljoner väljarregistre-ringar för att opposifionen skall ha en möjlighet att uppnå majoritet för ett nej till juntakandidaten, som av allt att döma blir general Augusto Pinochet. Juntaregimen har skapat åtskilliga svårigheter av formell och ekonomisk natur då det gäller att få till stånd ett tillräckligt stort antal registreringar av väljare.

Senator Edward Kennedy har nyligen uttalat att oppositionen mot den chilenska militärjuntan behöver ett ökat politiskt, moraliskt och materiellt stöd samt att den chilenska juntan måste isoleras i ökad omfattning även med ekonomiska åtgärder. Detta är en uppfattning, som delas av en stark internafionell opinion.

På grund av det anförda får jag ställa följande frågor till utrikesminister Sten Andersson.

1. Vilka åtgärder är regeringen beredd att vidta för att öka stödet till de förföljda och till oppositionen mot militärjuntan i Chile?

2. På vilket sätt kan den svenska regeringen medverka för egen del och tillsammans med andra länder för att öka trycket mot militärregimen i Chile samt för att åstadkomma mer verksamma isoleringsåtgärder mot densamma?

1987/88:23 av Hugo Hegeland (m) till justitieministern om utlämnande av foto från pass- och körkortsregistret:

Enligt gällande bestämmelser äger man via hänvändelse till bl. a. körkortsregistret och passregistret rätt att utfå foto på främmande person. Denna rätt kan och har också missbrukats. Med anledning härav vill jag fråga:

Är justitieministern beredd att låta utreda i vilken omfattning begränsning i rätten att via offentlig handling få ut foto på främmande person kan vara motiverad?

1987/88:24 avJörn Svensson (vpk) till justitieministern om tillsättningen av vissa högre tjänster:

För närvarande granskar två separata kommissioner olika myndigheters, bl. a. säkerhetstjänstens, roll i utredningen av mordet på Olof Palme. Inte minst kommer därvid säpos medverkan i uppkomsten av det falska s. k. huvudspåret att undersökas. Medan kommissionsarbetet ännu pågår har säpos hittillsvarande chef utnämnts till länspolischef i Stockholm. Därmed har han direkt delaktighet i det fortsatta ansvaret för mordutredningen.

Mot bakgrund av dessa omständigheter vill jag ställa följande fråga till justifieministern:

Vilken är regeringens politik då det gäller att besätta högre tjänster med personer vilkas tidigare verksamhet inom berörda arbetsområde är föremål för särskild granskning?

1987/88:25 av Bo Hammar (vpk) fill utrikesministern om initiativ för att återförena viss rumänsk familj:

Under lång tid har Anna-Lisa Stoican kämpat för att hennes make Mihail skall få tillstånd av de rumänska myndigheterna att resa till Sverige. Samtliga riksdagspartier har engagerat sig i fallet.

I våras tycktes det finnas hopp om att Mihail Stoican skulle få utresetillstånd. Men fortfarande har ingenting hänt. Just nu hungerstrejkar fru Stoican för att söka påverka de rumänska myndigheterna..

Mot den bakgrunden vill jag ställa följande fråga till utrikesministern:

Är utrikesministern beredd att ta ytterligare initiativ för att göra det möjligt för Mihail Stoican att förena sig med sin familj i Sverige?

Prot. 1987/88:3 1987/88:26 av Bo Hammar (vpk) till jusfitieministern om överlämnandet av

7 oktober 1987 visst material från säkerhetspolisen till riksarkivet:

Meddelande om frågor \ en interpellationsdebatt den 20 mars i år förutskickade justitieministern att nya föreskrifter skulle utarbetas för att reglera vilket arkivmaterial som skall överlämnas från säkerhetspolisen till riksarkivet.

Sedan dess har några få kartonger med material om politiska möten från 1890-talet och fram till 1924 överlämnats fill riksarkivet. Men alltjämt undanhåller säkerhetspolisen riksarkivet stora mängder historiskt material som av allt att döma saknar all betydelse i dag för rikets säkerhet men som är av stor betydelse för forskningen.

Mot denna bakgrund vill jag ställa följande fråga till justitieministern:

Är justitieministern beredd att vidta åtgärder för att påskynda överlämnandet av historiskt material från säkerhetspolisens arkiv fill riksarkivet?

1987/88:27 av Sten Andersson i Malmö (m) till kommunikationsministern om tidsplanen för en fast förbindelse mellan Malmö och Köpenhamn:

Sedan lång tid tillbaka har ett flertal statsråd uttalat sig mycket positivt för en fast förbindelse mellan Malmö och Köpenhamn. Allmänheten har därigenom bibringats uppfattningen att socialdemokraterna, frånsett lokala avvikelser, snabbt velat starta byggandet av nämnda förbindelse.

Vid den nyligen avslutade socialdemokratiska partikongressen beslöts tyvärr att beslutet om en fast förbindelse mellan ovan nämnda städer kan bli senarelagt. Först skall frågan ut på en remiss till socialdemokratiska partiorganisationer.

Vilka åtgärder avser statsrådet vidta så att tidsplanen för ett igångsättande av en fast förbindelse mellan Malmö och Köpenhamn inte förskjuts?

1987/88:28 av Göthe Knutson (m) fill civilministern om huvudmannaskapet för folkbokföringen:

Riksdagen uppsköt under förra riksmötet behandlingen av propositionen om ändrat huvudmannaskap för folkbokföringen, vilken skulle innebära att folkbokföringen förs över till en statlig myndighet. En mycket stark kritik riktas från olika håll både inom och utom kyrkan mot regeringsförslaget som innebär att svenska kyrkan berövas den hävdvunna uppgiften att svara för folkbokföringen.

Detta kom också fill uttryck på årets kyrkomöte som med 122 röster mot 106 fastslog bibehållet huvudmannaskap. Den socialdemokratiska partikongressen nyligen ansåg dock, efter votering, att huvudmannaskapet skall övergå till antingen lokala skattemyndigheterna eller försäkringskassorna. Stark kritik kom dock till uttryck från en betydande grupp socialdemokrafiska kongressombud.

1987/88:29 av Siw Persson (fp) till miljö- och energiministern om bevarande av Edängeforsen:

Regeringen har Edängeforsens framtid i sina händer. Det är tredje gången sedan 1971 som Hälsingekraft AB vill bygga ut i Mellanljusnan. Men tidigare har det blivit nej. 1977 blev det nej i vattendomstolen, och samma år beslutade riksdagen i den fysiska riksplaneringen att Mellanljusnan skulle undantas från utbyggnad. 1985 ändrades dock detta genom att en allians mellan socialdemokrater och moderater gav tillstånd fill utbyggnadsprövning i Edänge. Denna utbyggnadsprövning har gått så långt att vattendomstolen i februari 1987 gav klartecken för Hälsingekrafts utbyggnadsplaner. Ärendet ligger nu på miljö- och energidepartementets bord för slutgiltig utredning och beslut.

De förändrade vattenförhållandena kommer att få stora följder för fauna och flora. Ädelfisken kommer att försvinna liksom flodpärimusslan. Dessutom kommer ungefär hälften av de arter av växter och insekter som finns i området i dag att försvinna, bl. a. den ovanliga ävjepilörten, som i Mellanljusnan har sin största växtlokal i Sverige.

Vi i folkpartiet anser att beslutet borde vara givet, ett nej till en utbyggnad av Edänge. Regeringen har emellerfid ännu varken sagt ja eller nej. Därför blir min fråga till energi- och miljöministern:

När avser regeringen att fatta beslut om Edängeforsens framfid?

1987/88:30 av Ove Karlsson (s) till finansministern om viss ändring i lagen om hundskatt:

I Mora kommun har under innevarande år tillämpningen av 1923 års lag om hundskatt aktualiserats. Innebörden av stadgandet är att en hund kan omhändertas och avlivas om dess ägare inte betalat hundskatt.

Är statsrådet beredd att medverka till att det uppenbart otidsenliga och oskäliga stadgandet i lagens 11 § avskaffas eller ändras?

Prot. 1987/88:3 7 oktober 1987

Meddelande om frågor

den 7 oktober

1987/88:31 av Karin Israelsson (c) till miljö- och energiministern om bevarande av Vindelälven:

De fyra skyddade älvarna i Norrland hotas ständigt av ingrepp. Det allra senaste som nu upplevs som ett hot mot och ett försök till att upphäva detta riksdagens beslut gäller Vindelälven och biflöden till Vindelälven.

Boliden mineral har presenterat planer på hur den framtida gruvnäringen skall kunna bedrivas då främst i Laisvall. En ny satsning på den gruvan eller en fortsatt brytning måste grundas på en överiedning av Laisälven fill Skellefteälven. Det skulle betyda en torrläggning av Laisälven och betydligt minskad vattentillförsel till Vindelälven. Denna ständiga ovisshet och dessa ständiga hot mot en bevarandevärd älv hotar också möjligheterna för en långsikfig planering för de kommuner som tagit fasta på de värden denna älv kan ge i form av goda fiskemöjligheter, forskningsuppdrag och rikliga

Prot. 1987/88:3 tillfällen till rekreation. Inte minst de senaste årens verksamhet med

7 oktober 1987 flottfärder har blivit ett verkligt dragplåster och en god tillgång som stöd fill

7TT7"i \ 7"! den turistnäring som utgör en betydande del av utkomsten i Sorsele Meddelande om frågor ,

kommun.

Jag vill med stöd av detta fråga om statsrådet kan lova att riksdagsbeslutet om bevarande av Vindelälven som en orörd och outbyggd älv ligger fast under överskådlig framtid.

1987/88:32 av Hugo Hegeland (m) till justitieministern om reglerna för s. k. beledsagad permission:

Möjligheten fill s. k. beledsagad permission ger uppenbariigen den beledsagade stora möjligheter att avvika i syfte att undgå fortsatt vistelse å kriminalvårdsanstalt. Med anledning härav vill jag fråga:

Är justitieministern beredd att låta utreda i vilken omfattning en begränsning av gällande bestämmelser rörande s. k. beledsagad permission kan vara berättigad?

1987/88:33 av Per Stenmarck (m) till kommunikationsministern om planerna på fasta förbindelser över Öresund:

I regeringsdeklarationen av den 6 oktober förklarade statsminister Ingvar Carlsson att "Arbetet på att lösa frågan om fasta förbindelser över Öresund fortsätter."

Detta utredningsarbete bedrivs nu på sitt andra sekel. Med det beslut som den socialdemokratiska partikongressen fattade har frågan ånyo skjufits på en oviss framtid. Med all respekt för socialdemokraternas behov av att föra en intern debatt, är det ändå nu hög tid att fatta ett beslut i frågan.

Kommuner och näringsliv är i behov av ett slutgiltigt beslut för eller emot fasta förbindelser över Öresund.

Är kommunikationsministern beredd att ge en redogörelse för vilken tidsplan regeringen nu kommer att följa?

1987/88:34 av Sten-Ove Sundström (s) till försvarsministern om verksamheten med lekmannanämnder/styrelser inom försvaret:

Under några år har en försöksverksamhet genomförts inom fyra garnisoner i landet med s. k. lekmannanämnder/styrelser. Organen har varit proportionellt sammansatta och har varit rådgivande i frågor som berört militärförbanden.

Erfarenheten av försöksverksamheten har varit positiv, dels genom att nämnderna aktivt underlättat arbetet i frågor som berört samarbetet mellan berörda kommuner och förbanden, dels genom en betydligt bättre lekman-nainsyn i det lokala försvaret.

Mot den bakgrunden vill jag ställa följande fråga till chefen för försvarsdepartementet:

Riksdagens protokoll 1987/88:3