Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 29 oktober 1987.

På regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Anita Gradin

Propositionens huvudsakliga innehåll

Riksdagen har den 28 oktober 1987 beslutat (Sku 1987/88:1, rskr. 3) att anla en ny lag med tulltaxa, benämnd tulltaxelag, som är utarbetad på grundval av en internafionell konvention rörande ell syslem för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering (Harmonized System, HS-konven-tionen). Regeringens förslag lill tulltaxelag behandlas i propositionen 1986/87:102. Vidare har regeringen i propositionen 1986/87:166 om ny tullagstiftning m.m. lagl fram förslag till bl.a. en ny lullag, en ny lag om frihet från skalt eller avgifl vid införsel och en ny lag om tullfrihet m. m.

Förslagen, som grundar sig på en leknisk översyn av författningarna på tullområdet, syftar bl.a. lill all åstadkomma klarare bestämmelser, en mer enhetlig ordning och en reglering av normgivningsmakten som ansluter till regeringsformens bestämmelser.

I denna proposition föreslås följdändringar lill den nya lagstiftningen på tullområdet. Följdändringarna berör elt stort anlal lagar. De flesta av dessa följdändringar är av lagteknisk natur. Härutöver föreslås också vissa ändringar i den av riksdagen antagna lulltaxelagen. Dessa ändringar är i huvudsak av teknisk art och närmast föranledda av det arbete som bedrivs inom generaltullstyrelsen och som syftar till alt på grundval av den nya tulltaxan utforma en s. k. arbelslaxa innehållande en stafisfisk varuförteck-ning.

Vidare föreslås i denna proposition också några ändringar av saklig belydelse. Det gäller lullnedsättning för gummibehandlad, syntetisk kordväv och vissa förenklingar av reglerna för införsel av alkoholhalfiga drycker.

1 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 42

7 kap. Köksväxter samt vissa ätbara rötter och stam- eller rotknölar

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar inle djurfoder enligt nr 12.14.

2. Till köksväxter i nr 07.09, 07.10, 07.11 och 07.12 räknas också ätbara svampar, tryffel, oliver, kapris, pumpor, auberginer, sockermajs (Zea mays var. sacchara-ta), fmkter av släktena Capsicum (paprika) och Pimenta, fänkål, persilja, körvel, dragon, krasse och mejram (Majorana hortensis eller Origanum majorana).

3. Nr 07.12 omfattar alla torkade köksväxter av sädana slag som är nämnda eller inbegripna i nr 07.01-07.11 med undantag av:

a. torkade, sprilade baljväxtfrön (nr 07.13);

b. sockermajs i sådana former som sägs i nr 11.02-11.04;

c. mjöl och flingor av potatis (nr 11.05);

d. mjöl av torkade baljväxtfrön enligt nr 07.13 (nr 11.06).

4. Detta kapitel omfattar emellertid inte torkade, krossade eller malda frukter av
släktena Capsicum och Pimenta (nr 09.04).

07.01 Potatis, färsk eller kyld:

A. nyskördad, under tiden 6 juni-5 juli ........ 20%

Minimitull: per 100 kg 25:-

B. annan ..................................................... fri

07.02 Tomater, färska eller kylda:

A. undertiden 16april-15 maj ........................ 10%

Minimitull: per 100 kg 50:-

B. undertiden 16 maj-30juni.......................... 17%

Minimitull: per 100 kg 50:-

C. under tiden I juli-30 september ............... 17%

Minimitull: per 100 kg 70:-

D. under tiden I oktober-31 oktober ........... 17%

Minimitull: per 100 kg 50:-

E. under tiden I november-15 april ............. .............. fri

07.03 Kepalök (vanlig lök), schaloltenlök, vitlök, puriolök
och lök av andra Allium-arter, färska eller kylda:

A. kepalök (vanlig lök) och schaloltenlök:

1. nyskördad ("buntlök"):

a. under tiden 1 maj-30 november ..... .......... 10 %

b. under tiden 1 december-30 april ...... .............. fri

2. annan:

a. under tiden 16 juli-29 februari........... .......... 20 %

Minimitull: per 100 kg 25:-

b. undertiden 1 mars-15juli ................ .............. fri

B. vitlök.......................................................... .............. fri

C. purjolök och lök av andra Allium-arter:

1. under tiden 1 maj-30 november ......... 10 %

2. under tiden 1 december-30 april............ fri

07.04 Kål, färsk eller kyld:		Prop. 1987/88:42
A. blomkål:
1. under tiden 1 juni—30 november .....	10% fri
2. under tiden 1 december-31 maj ......	10% fri
B. vitkål och rödkål:
1. under tiden 1 maj-30 november .......	10%
2. under tiden 1 december—30 april ....	17%
C. grönkål och brysselkål:
1. under tiden 1 juni-31 december ......	20%
2. under tiden 1 januari-31 maj ............	fri
D. sallatskål:
1. under tiden 1 aoril—31 december	20%
2. under tiden 1 januari-31 mars ...........	fri
E. annan:
1. under tiden 1 mars—31 december ...	20% fri
2. under tiden 1 januari—29 febmari ....	20% fri
07.05 Trädgårdssallat (Lactuca sativa) och cikoriasallat
(arter av släktet Cichorium), Färska eller kylda:
A. isbergssallat:
1. under tiden 1 maj-30 november ......	11%
2. under tiden 1 december—30 april ....	fri
B. andra slag:
1. under tiden 1 mars—15 december ..	11%
2. under tiden 16 december-29 febmari	fri
07.06 Morötter, rovor, rödbetor, haverrot (salsifi), rotselleri.
rädisor och liknande rotfmkter, färska eller kylda:
A. morötter .........................................	10%
B. pepparrot ........................................	3%
C. andra .............................................	5%
07.07 Gurkor, färska eller kylda:
A. slanggurkor:
1. under tiden 16 mars—30 april .........	20%
2. under tiden 1 maj-30 juni ...............	20%
Minimitull: per 100 kg	50:-
3. under tiden 1 juli—30 september ....	20%
Minimitull: per 100 kg	70:-
4. under tiden 1 oktober-15 mars ........	fri
B. andra:
1. undertiden 16juni —30 september......	20%
2. undertiden 1 oktober-15juni ..........	fri
07.08 Baljfmkter och sprilade baljväxtfrön av sådana slag
som används för livsmedels- eller foderändamål, färska
eller kylda:
A. ärter:
1. under tiden 1 mars—31 december ...	5% fri
2. under tiden 1 januari—29 febmari ....	5% fri
B. andra:
1. under tiden 1 mars—31 december ...	7% fri
2. under tiden 1 januari—29 febmari ....	7% fri
07.09 Andra köksväxter, färska eller kylda:
A. sparris:
1. under tiden 1 maj—30 Juni ..............	14% fri
2. under tiden 1 juli-30 aipril ..............	14% fri
B. svampar och tryffel:
1. champinjoner ..............................	10%

2. andra.....................................................

C................................................................ fmkter av släktena Capsicum (paprika) och Pi
menta; sockermajs ...................................

D. kronärtskockor:

1. under tiden 1 juli-30 november ..........

2. under tiden I december-30 juni ..........

E. andra slag:

1. under tiden I maj-30 november ...........

2. under tiden 1 december-30 april ........

07.10 Köksväxter (även ångkokta eller kokta i vatten),
frysta:

A................................................................. morötter och ärter, även blandade, samt bönor (ar
ter av släkten Vigna och Phaseolus), vanlig spenat,
kepalök (vanlig lök) och schaloltenlök .......

B. broccoli och sparris ...................................

C. andra slag:

beläggs under hela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda

07.11 Köksväxter, tillfälligt konserverade (t. ex. med svavel-
dioxjdgas eller i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten eller
andra konserverande lösningar) men olämpliga för di
rekt konsumtion i detta fillstånd:

beläggs under hela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda

07.12 Torkade köksväxter, hela, i bitar, skivade, krossade
eller pulveriserade, men inte vidare beredda:

A................................................................ potatis, vitlök, sparris, sockermajs samt tryffel och
svampar, andra än champinjoner ...........

B. andra slag..................................................

07.13 Torkade, sprilade baljväxtfrön av sådana slag som används för livsmedels- eller foderändamål, även skalade eller sönderdelade .........................

07.14 Maniok-, arrow- och salepsrot, jordärtskockor, batater (sötpotatis) och liknande rötter, stam- eller rotknölar med hög halt av stärkelse eller inulin, färska eller torkade, hela eller i bitar och även i form av pelletar; märg av sagopalm........................................................

fri Prop. 1987/88:42 fri

10% fri

16% fri

fri

15.1 Ister; annal svinfett och Qäderfäfett, ulsmälta, även utpressade eller extraherade med lösningsmedel ................................................ .............. fri

15.2 Fetter av nötkreatur, andra oxdjur, får eller getter, råa eller ulsmälta, även utpressade eller extraherade med lösningsmedel ........... fri

15.3 Solarstearin, isterolja, oleoscearin, oleomargarin och talgolja, inle emulgerade, blandade eller på annat sätt

beredda ....................................................... fri

15.04 Fetter och oljor av fisk eller havsdäggdjur saml fraktio
ner av sådana fetter eller oljor, även raffinerade men

inte kemiskt modifierade .............................. fri

15.5 Ullfetl och fettartade ämnen erhållna ur ullfelt (inbegripet lanolin) fri

15.6 Andra animaliska fetter och oljor saml fraktioner av sådana fetter eller oljor, äver raffinerade men inte kemiskt modifierade .... .............. fri

15.7 Sojabönolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade:

A. oraffinerad olja, även avslemmad ............ .............. fri

B. andra slag:

1. avsedda alt användas uteslutande för tekniskt

bruk....................................................... 8%

2. andra:

a. fasta fraktioner ............................... 17 %

b. andra produkter................................ 15 %

15.08 Jordnötsolja och fraktioner av denna olja, även raffine
rade men inte kemiskt modifierade:

A. oraffinerad olja .......................................... fri

B. andra slag:

1. avsedda att användas uteslutande för tekniskt

bmk........................................................ 8%

2. andra:

a. fasta fraktioner ............................... 17 %

b. andra produkter................................ 15 %

15.09 Olivolja och fralclioner av denna olja, även raffinerade
men inte kemiskt modifierade:

A. jungfmolja .................................................. fri

B. andra slag:

1. avsedda att användas uteslutande för tekniskt

bmk........................................................ 8%

2. andra:

a. fasta fraktioner ............................... 17 %

b. andra produkter................................ 15 %

15.10 Andra oljor erhållna enbart ur oliver samt fraktioner av
sådana oljor, även raffinerade men inte kemiskt modi
fierade, inbegripet blandningar av dessa oljor eller frak
tioner med oljor eller fraktioner enligt nr 15.09:

A. oraffinerade oljor, även blandade med jungfmolja fri

B. andra slag: Prop. 1987/88:42

1. avsedda att användas uteslutande för tekniskt

bruk............................................ .......... 8%

2. andra:

a. fasta fraktioner ....................... ......... 17 %

b. andra produkter......................... ......... 15 %

15.11 Palmolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade
men inte kemiskt modifierade:

A. oraffinerad olja ................................ ........... fri

B. andra slag:

1. avsedda att användas uteslutande för tekniskt

bmk............................................ ......... 8%

2. andra:

a. fasta fraktioner ....................... ......... 17 %

b. andra produkter......................... 15%

15.12 Solrosolja, safflorolja och bomullsfröolja samt fraktio
ner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt
modifierade:

A................................................... solrosolja och safflorolja, oraffinerade; bomullsfrö
olja, oraffinerad, även befriad från gossypol fri

B. andra slag:

1. avsedda att användas uteslutande för tekniskt

bmk............................................ 8%

2. andra:

a. fasta fraktioner ....................... 17 %

b. andra produkter......................... 15 %

15.13 Kokosolja, palmkärnolja och babassuolja samt fraktio
ner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt
modifierade:

A. oraffinerade oljor ............................. ........... fri

B. andra slag:

I. avsedda att användas uteslutande för tekniskt

bmk............................................ 8%

2. andra:

a. fasta fraktioner ....................... 17 %

b. andra produkter......................... 15 %

15.14 Rapsolja, rybsolja och senapsolja samt fraktioner av
dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt modi
fierade:

A. orafRnerade oljor ............................. fri

B. andra slag:

1. avsedda att användas uteslutande för tekniskt

bmk............................................ ......... 8 %

. 2. andra:

a. fasta fraktioner ....................... ......... 17 %

b. andra produkter......................... 15 %

15.15 Andra vegetabiliska fetter och feta oljor (inbegripet
jojobaolja) samt fraktioner av sådana fetter eller oljor,
även raffinerade men inte kemiskt modifierade:

A................................................... linolja, krotonolja, oiticicaolja, ricinolja, tobaksfrö-
olja, tungolja och jojobaolja samt fraktioner av des
sa oljor .......................................... fri

B. andra slag:

1. oraffinerade fetter och oljor ........... ........... fri

2. andra: Prop. 1987/88:42

a............................................. avsedda att användas uteslutande för tek
niskt bmk ................................. 8%

b. andra:

a. fasta frakfioner ..................... ........ 17 %

p. andra produkter ................... ........ 15 %

15.16 Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt frak
fioner av sådana fetter eller oljor, som helt eller delvis
hydrerats, omförestrats (även internt) eller elaidinise-
rats, även raffinerade men inte vidare bearbetade:

A. produkter med karaktär av konstgjorda växer .... 5,8%

B. andra slag:

1. avsedda all användas uteslutande för tekniskt
bruk:

a............................................ linolja, krotonolja, oiticicaolja, ricinolja, to-
baksfröolja, lungolja och jojobaolja samt
fraktioner av dessa oljor ........... fri

b. andra ...................................... 8 %

2. andra.......................................... 17%

15.17 Margarin; ätbara blandningar och beredningar av ani
maliska eller vegetabiliska fetter eller oljor eller av
fraktioner av olika fetter eller oljor enligt detta kapitel,
andra än ätbara fetter och oljor samt fraktioner av
sådana fetter eller oljor enligt nr 15.16:

A. margarin i fast form och annat berett ätbart fett ... 25 %

B. blandningar av raffinerade produkter enligt nr
15.07-15.16, i flytande form, med undantag av
emulsioner:

1. avsedda att användas uteslutande för tekniskt

bmk............................................ 8%

2. andra.......................................... ......... 15%

C. andra slag....................................... ........... fri

15.18 Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt frak
fioner av sådana fetter eller oljor, kokta, oxiderade,
dehydratiserade, faktiserade, blåsta, polymeriserade
genom upphettning i vakuum eller i inert gas eller på
annat sätt kemiskt modifierade, med undantag av pro
dukter enligt nr 15.16; oäfiiga blandningar eller bered
ningar av animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor
eller av fraktioner av olika fetter eller oljor enligt detta
kapitel, inte nämnda eller inbegripna någon annan
stans:

A. linolja (inbegripet linoxyn), tungolja, oificicaolja
och ricinolja samt fraktioner av dessa oljor, kemiskt
modifierade; blandningar som huvudsakligen består
av linolja, tungolja, krotonolja, oiticicaolja, ricinolja
eller tobaksfröolja eller av fraktioner av dessa oljor,

även kemiskt modifierade ......... 100 kg 3: —

B................................................... andra oätliga blandningar som består av raffinerade
produkterenligt nr 15.07-15.16 ......... ......... 8%

C. andra slag....................................... ........... fri

15.19 Tekniska enbasiska fettsyror; sura oljor från raffine
ring; tekniska fettalkoholer:

A. tekniska enbasiska fettsyror samt sura oljor från

raffinering .................................... ........... fri i

22.1 Vatten inbegripet naturiigt eller konstgjort mineralvallen samt kolsyral vallen, ulan tillsats av socker eller annat sötningsmedel eller av aromämne; is och snö ..

22.2 Vatten, inbegripet mineralvatten och kolsyral vatten, med tillsats av socker eller annat sötningsmedel eller av aromämne, samt andra alkoholfria drycker, med undantag av fmkt- och bärsaft samt köksväxtsaft enligt nr 20.09:

A.............................................. maltdrycker med en alkoholhalt av högst 0,5 volym
procent .................................. 100 1

B. andra slag ....................................

22.03 Maltdrycker:

med en alkoholhalt:

A.............................................. överstigande 0,5 volymprocent men inte 1,8 vikt
procent (lättöl)........................... 100 I

B. överstigande 1,8 men inte 2,8 viktprocent (öl) 100 1

C. överstigande 2,8 viktprocent (starköl) 100 I

22.04 Vin av färska druvor, inbegripet vin som gjorts star
kare genom tillsats av alkohol; dmvmust, annan än
sådan enligt nr 20.09:

A.............................................. dmvmust i jäsning samt dmvmust vars jäsning har
avbmtits på annat saft än genom tillsats av alkohol
............................................... 1001

B. andra slag:

1. musserande vin, med en alkoholhalt:

a............................................. överstigande 0,5 volymprocent men inte 1,8
viktprocent ............................

b. överstigande 1,8 viktprocent.. 100 1

fri

10:

fri

10 12

10:-

fri 40:-

2. annat vin samt dmvmust vars jäsning har för- Prop. 1987/88:42

hindrats eller avbrutits genom tillsats av alkohol, med en alkoholhalt:

a............................................ överstigande 0,5 volymprocent men inte 1,8
viktprocent ............................ ........... fri

b. överstigande 1,8 men inte 15 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter ... 1001 15:-

p. på andra käri .................. 1001 7:-

c. överstigande 15 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter ... 1001 40:-

(3. på andra käri ................ 100 1 30: -

22.05 Vermut och annat vin av färska dmvor, smaksatt med
växter eller aromafiska ämnen:

med en alkoholhalt:

A................................................... överstigande 0,5 volymprocent men inte 1,8 vikt
procent ........................................ fri

B. överstigande 1,8 viktprocent men inte 15 volympro
cent:

1. på kärl rymmande högst 10 liter.. 1001 15:-

2. på andra käri ........................ 1001 7:-

C. överstigande 15 volymprocent:

1. på kärl rymmande högst 10 liter.. 100 1 40:-

2. på andra käri ........................ 1001 30:-

22.06 Andra jästa drycker, t.ex. äppelvin (cider), päronvin
och mjöd:

A. musserande, andra än äppel- och päronvin, med en
alkoholhalt:

1. överstigande 0,5 volymprocent men inte 1,8 viktprocent fri

2. överstigande 1,8 viktprocent...... 1001 100:-

B. andra slag, med en alkoholhalt:

1. överstigande 0,5 volymprocent men inte 1,8 viktprocent fri

2. överstigande 1,8 viktprocent men inte 15 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter 1001 25:-

b. på andra käri .................... 1001 10:-

3. överstigande 15 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter 1001 40:-

b. på andra käri .................... 1001 50:-

22.07 Odenaturerad etylalkohol med en alkoholhalt av minst
80 volymprocent; etylalkohol och annan sprit, denatu-
rerade, oavsett alkoholhalt:

A................................................... avsedda att användas uteslutande för kemisk om
vandling ...................................... fri

B. andra .......................................... 6%

22.08 Odenaturerad etylalkohol med en alkoholhalt av mind
re än 80 volymprocent; sprit, likör och andra sprit
drycker; sammansatta alkoholhaltiga beredningar av
sådana slag som används för framställning av drycker:

A................................................... drycker med en alkoholhalt överstigande 0,5 volym
procent men inte 1,8 viktprocent ...... ........... fri

B. andra slag:

1. likör, bitter och liknande drycker. 100 I 92: 50

2. andra drycker, inbegripiCt sprit och odenaturerad 10

34 kap. Tvål och såpa, organiska ytaktiva ämnen, tvättmedel, smörjmedel, konstgjorda växer, beredda växer, puts- och skurmedel, ljus och liknande artiklar, modelleringspastor, s. k. dentalvax samt den-talpreparat på basis av gips

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar inte:

a. ätbara blandningar eller beredningar av animaliska eller vegetabiliska fetter
eller oljor av sådana slag som används som formsläppmedel (nr 15.17);

b. isolerade kemiskt definierade föreningar;

c. schamponeringsmedel, tandrengöringsmedel, rakkräm, raklödder och bad-
preparat, innehållande tvål, såpa eller organiska ytaktiva ämnen (nr 33.05,
33.06 eller 33.07).

2. Med tvål och såpa i nr 34.01 avses endast vattenlöslig tvål och såpa. Tvål och såpa saml andra produkter enligt nr 34.01 far innehålla tillsats av andra ämnen (t. ex. desinfektionsmedel, slippulver, fyllmedel eller medikamenter). Produkter som innehåller slippulver klassificeras enligt nr 34.01 endast om de föreligger i form av stänger, kakor eller gjutna stycken. I andra former skall de klassificeras enligt nr 34.05 som skurpulver och liknande preparat.

3. Med organiska ytaktiva ämnen i nr 34.02 aves produkter som, dä de blandas med vatten till en koncentration av 0.5% vid 20°C och får stå i en timme vid samma temperatur:

a. ger en klar eller genomskinlig vätska eller en stabil emulsion utan att några
olösliga ämnen falls ut, samt

b. minskar vattnets ytspänning till högst 4,5 x 10-2 N/m (45 dyn/cm).

4. Med oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral i nr 34.03 avses de
produkter som är definierade i anm. 2 till 27 kap.

5. Med konstgjorda växer och beredda växer i nr 34.04 avses, med de undantag som anges nedan, endast:

A. kemiskt framställda organiska produkter med vaxkaraktär, även vattenlös-
liga;

B. produkter som erhållits genom att blanda olika växer;

C. produkter med vaxkaraktär som är baserade på ett eller flera växer och
innehåller fett, harts, mineralämnen eller andra ämnen.

Numret skall inte tillämpas för:

a. produkter enligl nr 15.16, 15.19 eller 34.02, även om de har vaxkaraktär;

b. oblandade animaliska eller vegetabiliska växer, även färgade, enligt nr
15.21;

c. mineralvaxer och liknande produkter enligt nr 27.12, även blandade med
varandra eller enbart färgade;

d. växer blandade med eller dispergerade eller lösta i någon vätska (nr
34.05, 38.09 etc).

34.01 Tvål och såpa; organiska ytaktiva produkter och prepa
rat avsedda att användas som tvål, i form av stänger,
kakor eller gjutna stycken, även innehållande tvål; pap
per, vadd, filt och bondad duk, impregnerade, över
dragna eller belagda med tvål, såpa eller annat rengö
ringsmedel:

A. toalettvål (inbegripet raklvål) samt organiska ytak
tiva produkter och preparat avsedda att användas
som toalettvål, i form av slänger, kakor eller gjutna

stycken ......................................... 100 kg 35:-

B. andra slag ............................................... 6,2 %

34.02 Organiska ytaktiva ämnen (andra än tvål och såpa);
ytaktiva preparat, tvättmedel (inbegripet tvätthjälpme
del) och rengöringsmedel, även innehållande tvål eller
såpa, andra än sådana som omfattas av nr 34.01:

A................................................................. organiska ytaktiva ämnen, inte i detaljhandelsför
packningar .............................................. 7 %

B. andra slag .............................................. 5,8 %

34.03 Beredda smörimedel (inbegripet sådana beredda skär
oljor, preparat för losslagning av bultar och muttrar,
rostskyddsmedel och andra medel mot korrosion samt
formsläppmedel som är baserade på smörimedel) samt
preparat av sådana slag som används för olje- eller
fettbehandling av lextilmalerial, läder, pälsskinn eller
andra material, med undantag av preparat som innehål
ler som karaklärsgivande beståndsdel minsl 70 viktpro
cent oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa

mineral ....................................................... .............. fri

34.04 Konstgjorda växer och beredda växer:

A................................................................. vaxliknande glycerider; i vatten lösliga eller direkt
emulgerbara växer ................................. .......... 5,8 %

B. andra slag ............................................... fri

34.05 Iits- och polermedel för skodon, möbler, golv, karos
serier, glas eller metall, skurpasta, skurpulver och lik
nande preparat (även i form av papper, vadd, filt, bon
dad duk, porös plast eller poröst gummi som impregne
rats, överdragits eller belagts med sådana preparat),

med undantag av växer enligt nr 34.04 ...... .......... 3,2 %

34.6 Stearinljus, paraffmljus, vaxljus o. d............... .......... 4,6%

34.7 Modelleringspastor, inbegripet sådana som är avsedda för barn; s. k. dentalvax samt avirycksmassor för den-talt bmk, föreliggande i satser, i detaljhandelsförpack-

Prop. 1987/88:42

36.01 Kmt:

A. svartkmt ..................................................

B. andra slag ...............................................

36.2 Beredda sprängämnen, andra än kmt .........

36.3 Stubin; tändhattar; rivtändare, sprängkapslar och liknande tändmedel (även elektriska):

A. svartkmtsstubin .......................................

B. annan stubin ...........................................

C. andra slag ...............................................

36.04 Fyrverkeripjäser, signalraketer, regnraketer, knallsig
naler och andra pyrotekniska artiklar:

A................................................................. pyrotekniska artiklar för signalerings- eller liv
räddningsändamål ..................................

B. andra slag ...............................................

I 36.05 Tändstickor, andra än pyrotekniska artiklar enligt nr

I 36.04 ................................................ 100 kg

36.06 Jämcerium (ferrocerium) och andra pyrofora legering
ar i alla former; varor av brännbara ämnen enligt anm.
2 till detta kapitel .........................................

3,2% 6% 6%

3,2%

fri

5,1%

4:-

fri

f. naturhartser modifierade genom utsmältning sariit hartsestrar (nr 38.06); Prop. 1987/88:42

g. syntetiskt gummi enligt definition i 40 kap. och varor av sådant gummi;

h. sadelmakeriarbeten (nr 42.01) samt koffertar,, resväskor, handväskor och

andra artiklar enligt nr 42.02; ij. flätor, korgmakeriarbeten och andra artiklar enligt 46 kap.; k. tapeter enligt nr 48.14; 1. varor enligt elfte avd. (textilvaror);

Im. varor enligt tolfte avd. (t.ex. skodon, huvudbonader, paraplyer, parasoller, promenadkäppar, piskor och ridspön samt delar till sådana varor);

n. bijouterivaror enligt nr 71.17;

o. artiklar enligt sextonde avd. (maskiner samt mekaniska och elektriska apparater);

p. delar till luftfartyg eller fordon, enligt sjuttonde avd.;

q. artiklar enligt 90 kap. (t.ex. optiska element, glasögonbågar och ritinstru-ment);

r. artiklar enligl 91 kap. (t. ex. urfoder och boetler);

s. artiklar enligt 92 kap. (t. ex musikinstrument och delar till musikinstmment);

t. artiklar enligl 94 kap. (t.ex. möbler, belysningsarmatur och andra belysningsartiklar, ljusskyltar och monterade eller monteringsfärdiga byggnader);

u. artiklar enligt 95 kap. (t. ex. leksaker, spel och sportartiklar);

v. artiklar enligt 96 kap. (t. ex. borstar, knappar, blixtlås, kammar, munstycken och skaft till rökpipor, cigarettmunstycken o.d., delar till termosflaskor e.d., reservoarpennor, kulpennor och stiftpennor).

3. Nr 39.01-39.11 skall endasl tillämpas för varor som framställts genom kemisk
syntes och som motsvarar någon av följande beskrivningar:

a. flytande syntetiska polyolefiner som ger mindre än 60 volymprocent destillat
vid 300°C, omräknat till 1 013 millibar vid destillation under reducerat tryck
(nr 39.01 och 39.02);

b. lågpolymeriserade hartser av kumaronindentyp (nr 39.11);

c. andra syntetiska polymerer med ett genomsnitt av minst 5 monomera enhe
ter;

d. silikoner (nr 39.10);

e. resoler (nr 39.09) och andra prepolymerer.

4. 1 detta kapitel skall, där inte annat följer av tulltaxenumrens lydelse, sampoly-
merer (inbegripet sampolykondensat, sampolyadditionsprodukter, segmentpo-
lymerer och ymppolymerer) och polymerblandningar klassificeras enligt det
nummer som omfattar polymerer av den monomer som viktmässigt dominerar
över varje annan monomer som varan är uppbyggd av. Vid tillämpning av denna
bestämmelse skall monomerer vilkas polymerer omfattas av samma nummer
anses som en enda monomer.

Om ingen monomer dominerar skall sampolymerer och polymerblandningar klassificeras enligt det nummer som står sist i tulltaxan av dem som kan komma i fråga.

Med sampolymerer avses alla polymerer i vilka halten av någon enskild monomer inte uppgår till minst 95 viktprocent av det totala polymerinnehållet.

5. Kemiskt modifierade polymerer, dvs. sådana i vilka endasl sidokedjor (bihang)
till huvudkedjan har förändrats genorn kemisk reaktion, skall klassificeras enligt
det nummer som är tillämpligt för den omodifierade polymeren. Denna bestäm
melse gäller inte ymppolymerer.

6. Med obearbetad form i nr 39.01-39.14 avses endast produkter i följande former:

a. vätskor och pastor, Inbegripei dispersioner (emulsioner och suspensioner)
och lösningar;

b. block av oregelbunden form, klumpar, pulver (inbegripet press- och sprut-
massor), kom, flingor o.d.

7. Nr 39.15 skall inte tillämpas för avklipp och annat avfall samt skrot av ett enda termoplastiskt material, när materialet omvandlats Ull obearbetad form (39.01-39.14).

8. Med rör och slangar i nr 39.17 avses ihåliga produkter, i form av halvfabrikat eller i färdigbearbetat skick, av sådana slag som används eller skulle kunna användas för att befordra eller leda gaser eller väcskor (t. ex. rafflade trädgårdsslangar och perforerade rör). Uttrycket avser också korvskinn och andra tillplattade slangar. Bortsett från dessa tillplattade slangar skall emellertid ihåliga produkter, som har elt inre tvärsnitt som inte är runt, ovalt, kvadratiskt eller rektangulärt (i vilket fall tvärsnillei.s längd inte får vara mer än 1,5 gånger bredden) eller inte har formen av en regelbunden månghöming, inte anses som slangar eller rör utan som profilerade stänger och strängar.

9. Med vägg- eller takbeklädnad av plast i nr 39.18 avses produkter som föreligger i

rullar, haren bredd av minst 45 cm. är lämpliga för vägg-eller takdekorering och . >

består av plast som är varaktigt anbringad' pä ett underlag av annat material än papper, under förutsättning att plastskiktet är komat, präglat, färgat, mönster-tryckt eller på annat sätt dekorerat på utsidan.

10.Med plattor, duk, film, folier och remsor i nr 39.20 och 39.21 avses endast plattor, duk, film, folier och remsor (andra än sådana enligt 54 kap.) samt block med regelbunden geometrisk form, även tryckta eller på annat sätt ytbehand-lade, oskuma eller nedskurna till kvadratisk eller rektangulär form men inte vidare bearbetade (även om en sådan nedskärning gör dem till bruksfärdiga artiklar).

11.Nr 39.25 skall tillämpas endast för följande artiklar, under förutsättning att de inte omfattas av något tidigare nummer i underavdelning II:

a. cisterner, tankar (inbegripet slamavskiljare), kar och liknande behållare med
en rymd av mer än 300 1;

b. konstruktionsdetaljer som används t. ex. i golv, väggar eller tak;

c. takrännor och tillbehör till takrännor;

d. dörrar, fönster, dörr- och fönsterkarmar saml dörrtrösklar;

e. balkonger, räcken, staket, grindar och liknande skrank;

f. fönsterluckor, markiser, persienner, spjäljalusier, rullgardiner och liknande
artiklar samt delar och tillbehör till sådana artiklar;

g. hyllkonstruktioner av stort format, i delar, avsedda för sammansättning och
permanent inslallering i t. ex. butiker, verksläder eller varumagasin;

h. utsmyckningsdetaljer för byggnader t. ex. kupoler;

ij. beslag och liknande tillbehör för permanent faslsätlning i eller på dörrar, fönster, trappor, väggar eller andra delar av byggnader, t. ex. dörrtrycken, handtag, hakar, krokar, konsoler, handdukshängare, skyddsplattor för strömställare och andra skyddsplattor.

Prop. 1987/88:42

I. Plaster i obearbetad form

39.1 Polymerer av eten, i obearbetad form ..........

39.2 Polymerer av propen eller av andra olefiner, i obearbetad form

39.3 Polymerer av styren, i obearbetad form ......

39.4 Polymerer av vinylklorid eller av andra halogenerade olefiner, i obearbetad form

39.5 Polymerer av vinylacetat eller av andra vinylestrar, i obearbetad form; andra vinylpolymerer i obearbetad form .............................................................

39.6 Akrylpolymerer i obearbetad form ..............

39.7 Polyacetaler, andra polyetrar samt epoxihartser, i obearbetad form; polykarbonater, alkydhartser, po-lyallylestrar och andra polyestrar, i obearbetad form .

39.8 Polyamider i obearbetad form ......................

39.9 Aminoplaster, fenoplaster och polyuretaner, i obearbetad form

39.10 Silikoner i obearbetad form .........................

39.11 Pelroleumhartser, kumaronindenhartser, polyler-pener, polysulfider, polysulfoner och andra produkter omnämnda i anm. 3 till detta kapitel, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, i obearbetad form ....

39.12 Cellulosa och kemiska cellulosaderivat, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, i obearbetad form:

A. cellulosaaceiat, cellulosapropionat, cellulosabu-
tyrat och blandestrar av dessa, inte mjukgjorda

B. andra ......................................................

39.13 Naturiiga polymerer (t.ex. alginsyra) och modifierade
naturliga polymerer (l.ex. härdade proteiner och ke
miska derivat av nalurgummi), inte nämnda eller inbe
gripna någon annanstans, i obearbetad form:

9% 9%

fri

A................................................................. alginsyra samt salter och eslrar av alginsyra; härda- Prop. 1987/88: 42
de proteiner ........................................... fri

B. andra slag ............................................... 5,3 %

39.14 Jonbytare på basis av polymerer enligt nr 39.01-39.13,

i obearbetad form ...................................... ............ 9 %

II. Avklipp och annat avfall av plast samt plastskrot; halvfabrikat av plast; andra plastvaror

39.15 Avklipp och annat avfall av plast samt plastskrot .... 9 %

39.16 Enfibertråd med ett största tvärmått av mer än I mm samt stavar, stänger och strängar (inbegripei profilerade stänger och strängar) även ytbehandlade men inle bearbetade på annal sätt, av plast:

A. av cellulosanitrat eller av härdade proteiner fri

B. av annan plast ....................................... ........... 12%

39.17 Rör och slangar samt rördelar (t.ex. skarvrör, knärör
och flänsar) och andra tillbehör lill rör eller slangar, av
plast:

A. konsttarmar:

1. av härdade proteiner .......................... ........ 6,9 %

2. av cellulosaplasl ................................. .............. fri

3. av annan plast ................................... .......... 12%

B. andraslag ................................................ .......... 12%

39.18 Golvbeläggningsmaterial av plast, även självhäftande, i
mllar eller i form av plattor; vägg- eller takbeklädnad

av plast enligt definition i anm. 9 till detla kapitel .... 12%

39.19 Plattor, duk, film, folier, tejp, remsor och andra platta
produkter av plast, självhäftande, även i rullar:

A. av cellulosanitrat eller härdade proteiner fri

B. av annan plast ....................................... ........... 12 %

39.20 Andra slag av plattor, duk, film, folier och remsor, av
plast, inte porösa och inte förstärkta, laminerade eller
på liknande sätl kombinerade med annal material:

A. av cellulosanitrat eller härdade proteiner .............. fri

B. av vulkanfiber ......................................... 3,2%

C av plast enligl nr 39.01-39 11 ................... 12%

D. av plast enligt nr 39.12 (ulom cellulosanitrat):

r I. produkter med en tjocklek av minst 1,5 mm .. fri

2. andra:

a........................................................ avsedda att användas uteslutande för tillverk
ning av slrålningskänslig film ......... fri

b. andra ............................................. 12%

E. av plast enligt nr 39.13 (ulom härdade proteiner) 6,3 %

39.21 Andra slag av plattor, duk, film, folier och remsor av
plast:

A. av cellulosanitrat eller härdade proteiner .............. fri

B. av plast enligl nr 39.01-39.11 ................. 12%

C. av plast enligt nr 39.12 (ulom cellulosanitrat):

1. produkter med en tjocklek av minsl 1,5 mm .. fri

2. andra ................................................. 12%

D. av plast enligt nr 39.13 (utom härdade proteiner) 6,3%

39.22 Badkar, duschkar, tvättställ, bidéer, toalettstolar, sit-

sar och lock till toalettstolar, spolcislerner och liknan- Prop. 1987/88: 42

de saniletsartiklar, av plast ......................... 12%

39.23 Artiklar för transport eller förpackning av varor, av
plast; proppar, lock, kapsyler och andra förslulningsar-

tiklar av plast .............................................. 12 %

39.24 Bords- och köksartiklar, andra hushållsartiklar saml toalettartiklar, av plast 12%

39.25 Byggvaror av plast, inle nämnda eller inbegripna någon annanstans 12 %

39.26 Andra plastvaror saml varor av andra material enligt nr 39.01-39.14:

A. stenciler ................................................. .......... 6,9 %

B. andra ...................................................... ........... 12%

48 kap. Papper och papp; varor av pappersmassa, papper eller papp

Anmärkningar

1. Della kapitel omfattar inte:

a. varor enligt 30 kap.;

b. brons- och färgfolier enligt nr 32.12;

c. parfympapper och sminkpapper (33 kap.);

d. papper och cellulosavadd, impregnerade, överdragna eller belagda med tvål,
såpa eller annat rengöringsmedel (nr 34.01) eller med puts- och polermedel
eller liknande preparat (nr 34.05);

e. papper och papp, strålningskänsliga, enligt nr 37.01-37.04;

f. pappersförstärkta laminerade plastplatlor samt varor som består av ett skikt
av papper eller papp som är överdraget eller belagt med ett plastskikt med en
tjocklek som är mer än hälften av varans totala tjocklek samt varor av sådana
material, andra än tapeter enligt nr 48.14 (39 kap.);

g. varor enligt nr 42.02 (t. ex. reseffekter);

h. artiklar enligt 46 kap. (varor av flätningsmaterial);

ij. pappersgam och textilvaror av pappersgam (elfte avd.);

k. varor enligt 64 och 65 kap.;

I. slippapper och slippapp (nr 68.05) samt glimmer på underlag av papper eller

papp (nr 68.14); papper eller papp överdragna med glimmerpulver skall dock

klassificeras enligt 48 kap.; m. metallfolier på underlag av papper eller papp (femtonde avd.); n. artiklar enligt nr 92.09; o. artiklar enligt 95 kap. (t. ex. leksaker, spel och sportartiklar) eller 96 kap.

(t. ex. knappar).

2. Om inte annat följer av anm. 6 skall nr 48.01-48.05 tillämpas för papper och papp som har underkastats kalandrering, superkalandrering, glättning eller liknande efterbehandling, på vilka anbringats oäkta vattenmärken eller som ytlim-mats samt för papper, papp, cellulosavadd och duk av cellulosafibrer som färgats eller marmorerats i mälden, oberoende av förfaringssättet. Med undantag för vissa varor enligt nr 48.03 skall dessa nummer inte tillämpas för papper, papp, cellulosavadd och duk av cellulosafibrer som bearbetats på annat sätt, t. ex. belagts, bestrukits eller impregnerats.

3. Med tidningspapper förslås i detta kapitel obelagt och obeslruket papper som är av sådana slag som används vid tryckning av tidningar, har en hall av träfibrer, erhållna genom en mekanisk process, av minst 65 viktprocent av det totala fiberinnehållet, är olimmat eller mycket lätt limmat, har en ytjämnhet på vaqe sida av högst 200 sekunder Bekk, har en vikt av minst 40 g och högst 57 g per m och har en askhalt av högst 8 viktprocent.

4. Nr 48.02 omfattar, förutom papper och papp, handgjorda, endast papper och papp som framställts huvudsakligen av blekt massa eller massa erhållen genom en mekanisk process och som uppfyller något av följande kriterier:

I fråga om papper och papp som väger högst 150 g/m gäller: a. atl de skall innehålla minst 10% fibrer erhållna genom en mekanisk process och

1. väga högst 80 g/m eller

2. vara färgade i mälden; eller 17

2 Riksdagen 1987/88.1 saml. Nr 42

b. att de skall ha en askhalt av mer än 8 % och Prop. 1987/88:42

1. väga högst 80 g/m eller

2. vara färgade I mälden; eller

c. att de skall ha en askhalt av mer än 3 % och en ljushet av minst 60 %* eller

d. att de skall ha en askhalt av mer än 3 % men högst 8 %, en ljushet av mindre
än 60%* och en sprängstyrka av högst 2,5 kPa/g/; eller

e. att de skall ha en askhalt av högst 3%, en ljushet av minst 60%* och en
sprängstyrka av högst 2,5 kPa/g/rn.

1 fråga om papper och papp som väger mer än 150 g/m" gäller:

a. att de skall vara färgade i mälden; eller

b. att de skall ha en ljushet av minst 60%* och

1. en tjocklek av högst 225 mikrometer eller

2. en tjocklek av mer än 225 mikrometer men högst 508 mikrometer och en
askhalt av mer än 3%; eller

c. att de skall ha en ljushet av m:indre än 60%*, en tjocklek av högst 254
mikrometer och en askhalt av mer än 8 %.

Nr 48.02 omfattar emellertid inle filtrerpapper (inbegripei tepåspapper), fillrer-papp, grålumppapper och grålumppapp.

5. Med kraftpapper och kraftpapp förslås i detta kapitel papper och papp som har en halt av sulfatmassa eller sodamassa av minst 80 viktprocent av det totala fiberinnehållet.

6. Papper, papp, cellulosavadd och dtik av cellulosafibrer som motsvarar varu-beskrivningen i två eller flera av nu:mren 48.01-48.11 skall klassificeras enligt det nummer av dessa som slår sist i tulltaxan.

7. Nr 48.01, 48.02, 48.04-48.08, 48.10 och 48.11 skall endast tillämpas för papper, papp, cellulosavadd och duk av cellulosafibrer som föreligger i:

a. remsor eller rullar med en bredd av mer än 15 cm; eller

b. i kvadratiska eller rektangulära ark hos vilka (i ovikt skick) den ena sidan är
längre än 36 cm och den andra sidan längre än 15 cm.

Papper och papp som är handgjorda och på vilka alla råkanter sitter kvar klassificeras dock, om inte annat följer av anm. 6, enligt nr 48.02, oavsett form och storlek.

8. Med papperstapeter och liknande väggbeklädnad i nr 48.14, avses endast:

a. papper i rullar, med en bredd av minst 45 cm och högst 160 cm, som är
lämpligt för dekorering av väggar eller innertak och som:

1. är komat, präglat, ytfargat, mönstertryckt eller på annat sätt ytdekorerat
(t. ex. med textilstoft), även med överdrag eller beläggning av genom
skinlig plast som skydd; eller

2. har ojämn yla på grund av att partiklar av trä, halm etc. ingår; eller

3. är på utsidan överdraget eller belagt med ett komat, präglat, färgat, mönstertryckt eller på annat sätt dekorerat plastskikt; eller

4. är på utsidan belagt med flätningsmaterial, även hopbundet i parallella parter eller vävt;

b. bårder och friser av papper som är behandlade på ovannämnda sätt och är
lämpliga för dekorering av väggsir eller innertak, oavsett om de föreligger i
rullar eller inte;

c. väggbeklädnad som består av flera vader, i rullar eller ark, som är försedda
med sådant tryck att de tillsammans bildar ett landskapsmotiv eller annat
motiv när de anbringas på en vägg.

Produkter av papper eller papp som är lämpliga att användas både som golvbeläggning och som väggbeklädnad skall klassificeras enligt nr 48.15.

9. Nr 48.20 omfattar inte lösa ark eller kort som är nedskurna till bestämd storlek, även om de är tryckta, präglade eller perforerade.

10. Nr 48.23 skall tillämpas för bl.a. perforerade kort av papper eller papp för jacquardmaskiner eller liknande maskiner samt pappersspetsar.

11. Med undantag av varor enligt nr 48.14 och 48.21 skall papper, papp och cellulosavadd samt varor av dessa material, som är försedda med sådant bokstavstryck e.d. eller med sådant bildtryck, som inte är av endast underordnad betydelse i förhållande till varomas huvudsakliga användning, klassificeras enligt 49 kap.

48.1 Tidningspapper i mllar eller ark .................... fri

48.2 Papper och papp, obelagda och obestmkna, av sådana slag som används för skrivning, tryckning eller annat grafiskt ändamål, samt papper och papp lill hålkort och

* Ljusheten skall mätas med Elrepho, GE eller någon annan likvärdig, internatio
nellt erkänd melod för Ijushelsmätning. 18

hålremsor, i mllar eller ark, med undantag av papper Prop. 1987/88:42

enligt nr 48.01 eller 48.03; papper och papp, handgjorda:

A. karbonråpapper .............................. ........ 1,8 %

B. andra slag .................................... 2,2 %

48.03 Papper av sådan lyp som används till toalettpapper,
ansiktsservetter, handdukar eller bordsservelter samt
liknande papper av sådana slag som används för hus
hållsändamål eller sanitärt ändamål samt cellulosavadd
och duk av cellulosafibrer, även kräppade, plisserade,
präglade, perforerade, ytfärgade, ytdekorerade eller
tryckta, i mllar med en bredd av mer än 36 cm eller i
kvadratiska eller rektangulära ark som (i ovikt skick)

har minst en sida som är längre än 36 cm 2 %

48.04 Kraftpapper och kraftpapp, obelagda och obestmkna, i
mllar eller ark, med undantag av varor enligt nr 48.02
eller 48.03:

A. kondensatorpapper ......................... ........ 1,4 %

B. andra slag .................................... ....... 2,2 %

48.05 Annat papper och annan papp, obelagda och obe
stmkna, i mllar eller ark:

A. grålumppapper och grålumppapp ....... 1,4 %

B. andra slag .................................... 2,2 %

48.06 Pergamentpapper, pergamentpapp, smörpapper, ge
nomskinligt ritpapper och pergamyn (glassin) samt an
nat glättat, genomsynligt eller genomskinligt papper, i

mllar eller ark ................................... ....... 2,2 %

48.07 Papper och papp, sammansatta (bestående av skikt
förenade med bindemedel), inte belagda, bestmkna el
ler impregnerade, även armerade invändigt, i mllar

eller ark ........................................... ....... 2,2%

48.08 Papper och papp, vågade (med eller utan fastlimmade
plana ytskikt), kräppade, plisserade, präglade eller per
forerade, i mllar eller ark, med undantag av varor

enligt nr 48.03 eller 48.18 ................... ....... 2,2%

48.09 Karbonpapper, självkopierande papper och annal ko
pierings- eller övertryckspapper (inbegripei belagt,
bestmket eller impregnerat papper för stenciler eller
offsetplåtar), även tryckta, i rullar med en bredd av
mer än 36 cm eller i kvadratiska eller rektangulära ark
som (i ovikt skick) har minst en sida som är längre än

36cm .............................................. 2%

48.10 Papper och papp, på ena eller båda sidorna belagda
eller bestmkna med kaolin eller andra oorganiska äm
nen med eller utan bindemedel, men utan annan be
läggning, även ytfärgade, ytdekorerade eller tryckta, i

mllar eller ark ................................... 2 %

48.11 Papper, papp, cellulosavadd och duk av cellulosa
fibrer, belagda, bestmkna, impregnerade, överdragna,
ytfärgade, ytdekorerade eller tryckta, i mllar eller ark,
med undanlag av varor enligl nr 48.03, 48.09, 48.10

eller 48.18 ........................................ 2%

48.12 Filterblock och filterplallor av pappersmassa fri

48.13 Cigarettpapper, även tillskuret eller i häften; cigaretthylsor 2,2% 19

48.14 Papperstapeleroch liknande väggbeklädnad; s.k. föns- Prop. 1987/88:42
lerpapper:

A....................................................... papperstapeler och liknande väggbeklädnad av papper
som på utsidan är överdraget eller belagt med elt kor-
nal, präglat, färgat, mönstertryckt eller på annal sätt
dekorerat plastskikt ............................. 12 %

B. papperstapeler och liknande väggbeklädnad av papper

som på utsidan är belagt med flätningsmaterial av plast 7,2 %

C. andra slag .................................... 3,8 %

48.15 Golvbeläggningsmaterial med botten av papper eller

papp, även tillskuret .......................... 3,8 %

48.16 Karbonpapper, självkopierande papper och annat ko
pierings- eller övertryckspapper (med undantag av pap
per enligt nr 48.09), pappersstenciler och offsetplätar
av papper, även förpackade i askar:

A. karbonpapper och liknande kopieringspapper i rul
lar med en bredd av mer än 15 cm men högst 36 cm 2 %

B. andra slag .................................... 3,2%

48.17 Kuvert, kortbrev, brevkort med enbart postalt tryck saml korrespondenskort, av papper eller papp; askar, mappar o.d. av papper eller papp, innehållande ett sortiment av brevpapper, papperskuvert e. d............... ....... 3,2%

48.18 Toalettpapper, näsdukar, servetter för rengöring av ansikte eller händer, handdukar, hushållspapper, borddukar, bordsservetter, blöjor, tamponger, lakan och liknande hushålls-, sanitels- och sjukhusartiklar saml kläder och tillbehör till kläder, av pappersmassa, papper, cellulosavadd eller duk av cellulosafibrer:

A. toalettpapper ............................... 2,5 %

B. hushållspapper i rullar ..................... 2 %

C. andra slag ................................... 3,2%

48.19 Kartonger, askar, lådor, säckar, påsar och andra för
packningar av papper, papp, cellulosavadd eller duk av
cellulosafibrer; korlregisterlådor, brevkorgar och lik
nande artiklar av sådana slag som används på kontor, i

butiker e. d., av papper eller papp........... 3,2%

48.20 Kontorsböcker, räkenskapsböcker, antecknings
böcker, orderböcker, kvillensböcker, brevpapper i
block, anleckningsblock, dagböcker och liknande ar
tiklar, ävensom skrivböcker, skrivunderlägg, samlings
pärmar (för lösblad eller andra), mappar, blankett
satser, även interfolierade med karbonpapper, samt
liknande artiklar, av papper eller papp; album för
prover eller samlingar samt bokpärmar och bokomslag,

av papper eller papp .......................... ....... 3,2%

48.21 Etiketter av alla slag, av papper eller papp, även

tryckta ............................................. 3,2 %

48.22 Bobiner, spolar, cops och liknande artiklar av pappersmassa, papper eller papp (även perforerade eller härdade) .......... ....... 3,2%

48.23 Andra slag av papper, papp, cellulosavadd eller duk av cellulosafibrer, fillskurna till bestämd storlek eller form; andra varor av pappersmassa, papper, papp, cellulosavadd eller duk av cellulosafibrer:

ELFTE AVDELNINGEN Prop. 1987/88:42

Textilvaror

Anmärkningar'

1. Denna avdelning omfattar inte:

a. borst och andra djurhår för borsttillverkning (nr 05.02); tagel och tagelavfall
(nr 05.03);

b. människohår och varor av människohår (nr 05.01, 67.03 eller 67.04, med
undantag av filterdukar av sådana slag som vanligen används i oljepressar
o.d. (nr 59.11);

c. bomullslinters och andra vegetabiliska material enligt 14 kap.;

d. asbest enligt nr 25.24 samt varor av asbest och andra produkter enligt nr
68.12 och 68.13;

e. varor enligt nr 30.05 och 30.06 (t. ex. vadd, förbandsgas, bindor och liknande
artiklar för medicinskt, kirurgiskt, dentalt eller veterinärt ändamål samt
sterila kirurgiska suturmaterial);

f. strålningskänsliga varor av textilmaterial, enligt nr 37.01-37.04;

g. enfibertråd av plast med ett största tvärmått av mer än 1 mm samt remsor
o. d. (t. ex. konslbast) av plast med en bredd i föreliggande skick av mer än 5
mm (39 kap.); flätor, vävnader samt korgmakeriarbeten av sådan enfibertråd
eller sådana remsor (46 kap.);

h. vävnader, dukvaror av trikå, filt och bondad duk som är impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade med plast samt varor av sådana produkter, enligt 39 kap.;

ij. vävnader, dukvaror av trikå, filt och bondad duk som är impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade med gummi samt varor av sådana produkter, enligt 40 kap.;

k. hudar och skinn med hårbeklädnad (41 eller 43 kap.), varor av pälsskinn samt konstgjord päls och varor av konstgjord päls, enligl nr 43.03 och 43.04;

1. varor av textilmaterial enligt nr 42.01 och 42.02;

m. produkterenligt 48 kap. (t.ex. cellulosavadd);

n. skodon och delar till skodon samt damasker och liknande artiklar, enligt 64 kap.;

o. håmät och andra huvudbonader s.ämt delar till huvudbonader, enligt 65 kap.;

p. varor enligt 67 kap.;

q. textilvaror belagda med slipmedel (nr 68.05) samt kolfibrer och varor av kolfibrer, enligt nr 68.15;

r. glasfibrer och varor av glasfibrer, andra än broderier med glasfibergarn på en synlig textilbotten (70 kap.);

s. artiklar enligt 94 kap. (t.ex. möbler, sängkläder, belysningsarmatur och andra belysningsartiklar);

t. artiklar enligt 95 kap. (t. ex leksaker, spel och sportartiklar, inbegripet nät).

2. A. Varor som kan klassificeras enligl något nummer i 50-55 kap. eller enligt nr

58.09 eller 59.02 och som består av en blandning av två eller flera olika lextilmalerial skall klassificeras som om de helt bestod av det textilmaterial som dominerar viktmässigl över vart och ell av de övriga textilmaterialen. B. Vid tillämpningen av ovanstående regel gäller:

a. överspunnet tagelgarn (nr 51.10) och metalliserat garn (nr 56.05) skall
vart och ett behandlas som ett enda textilmaterial och deras vikt skall
anses utgöra den sammanlagda vikten av deras beståndsdelar; vid klassi
ficering av vävnader skall metalltråd betraktas som ett textilmaterial;

b. vid fastställandet av tillämplig!, nummer ikaW först kapitlet och sedan det
tillämpliga tulltaxenumret inom detta kapitel bestämmas, varvid skall
bortses från sådana material som inte klassificeras enligt kapitlet i fråga;

c. när både 54 och 55 kap. ingär i bedömningen tillsammans med nägot
annat kapitel skall 54 och 55 kap. behandlas som ett enda kapitel;

Ändringen innebär bl. a. att Anm. C 3 tas bort. 22

d. där ett kapitel eller ett tulltaxenummer omfattar varor av olika textilma- Prop. 1987/88: 42 terial, skall vaoe sådan materialgrupp behandlas som om den utgjorde ett enda textilmaterial. C. Bestämmelserna i A och B ovan skall tillämpas också för de garner som

avses i anm. 3, 4, 5 och 6 nedan. C: I Produkter enligt 56-63 kap. som innehäller tvä eller flera olika textilmaterial skall anses bestå helt av det lextilmalerial som skulle fastställas med tillämpning av bestämmelserna i A och B ovan vid klassificeringen av en produkt enligt 50-55 kap. som består av samma textilmaterial. C:2 Vid tillämpning av regeln i C: 1 gäller:

a. i förekommande fall skall hänsyn endast tas till den del av varan som är
bestämmande för varans klassificering med tillämpning av allmänna
bestämmelser, punkt 3;

b. i fråga om textilvaror som består av en bottenväv och en yta av flor
eller öglor skall ingen hänsyn tas till botten vävens beskaffenhet;

c. i fråga om broderier enligt nr 58.10 skall hänsyn endast tas till bottenvä
ven. Broderier ulan synlig botten skall dock klassificeras enbart efter
broderijamets beskaffenhei.

3. A. Med surrningsgarn och tågvirke avses i denna avdelning, med de undantag

som framgår av B nedan, gam, enkeh eller tvinnat (flertrådigt), som motsvarar någon av följande beskrivningar:

a. gam av nalursilke eller avfall av natursilke, med en längdvikt av mer än
20000 decitex;

b. gam av konstfibrer (inbegripei gam av två eller flera monofilamentgam
enligt 54 kap.), med en längdvikt av mer än 10000 decitex;

c. gam av mjukhampa eller lin:

- polerat eller glättat, med en längdvikt av minst 1 429 decitex;

- opolerat och oglättat, med en längdvikt av mer än 20000 decitex;

d. gam av kokosfibrer, bestående av tre eller flera parter;

e. gam av andra vegetabiliska fibrer, med en längdvikt av mer än 20000
decitex;

f. gam som är förstärkt med metalltråd.
B. Undantag:

a. gam av ull eller andra djurhär samt pappersgarn, annat än gam som är
förstärkt med metallträd;

b. fiberkabel av konstfibrer enligt 55 kap. samt multifilamentgam utan
snpdd eller med en snodd av mindre än 5 varv per meter, enligt 54 kap.;

c. gul enligt nr 50.06 samt monofilamentgam enligl 54 kap.;

d. metalliserat gam enligl nr 56.05; gam som är förstärkt med metalltråd
omfattas av bestämmelsema i A f ovan;

e. sniljgam, överspunnet gam och chainettegam, enligt nr 56.06.

4. A. Med garn i detaljhandelsuppläggningar i 50, 51. 52, 54 och 55 kap. förstås,

med de undanlag som framgär av B nedan, garn, enkelt eller tvinnat (flertrådigt), som föreligger:

a. pä kartor, rullar, hylsor eller liknande spolstommar, med en vikt (inbegri
pet spolstomme) av högst:

- 85 g i fråga om gam av natursilke, av avfall av natursilke eller av konstfllament;

- 125 g i andra fall;

b. i nystan, härvor eller dockor med en vikt av högst:

- 85 g i fråga om gam av konstfllament med en längdvikt av mindre än 3000 decitex eller av natursilke eller av avfall av natursilke;

- 125 g i fräga om alla andra garner med en längd vikt av mindre än 2 000 decitex;

- 500 g i andra fall;

c. i härvor som omfattar flera pasmor som är åtskilda genom trådar som gör
dem oberoende av varandra och hos vilka pasmorna har en sinsemellan
enhetlig vikt av högst:

- 85 g i fråga om gam av natursilke. av avfall av natursilke eller av
konstfilamenl;

- 125 g i andra fall.
B. Undantag:

a. enkelt gam, oavsett textilmaterialet, annat än:

- enkelt gam av ull eller av fina djurhår, som är oblekt;

- enkelt gam av ull eller av fina djurhår, som är blekt, färgat eller tryckt
och har en längdvikt av mer än 5 000 decitex;

b. tvinnat (flertrådigt) garn, som är oblekt:

- av natursilke eller av avfall av natursilke, oavsett uppläggningens art; 23

- avannat textilmaterial med undantag av ull och fina djurhår, i härvor; Prop. 1987/88:42

c. tvinnat (flertrådigt) gam av natursilke eller av avfall av natursilke, som är
blekt, färgat eller tryckt och har en längdvikt av högst 133 decitex;

d. enkelt eller tvinnat (flertrådigt) gam, oavsett texlilmaterialet:

- i korshasplade härvor;

- på sådana spolstommar eller i sådana andra uppläggningar som utvisar att det skall användas inom texulindustrin (t. ex. på cops, tvinn-spolar, spolrör, koniska bobiner eller spindlar eller hasplat i form av kokonger för brodermaskiner).

5. Med sytråd i nr 52.04, 54.01 och 55.08 förstås tvinnat (flertrådigt) gam som:

a. föreligger på spolstommar (mllar, hylsor etc.) med en vikt (inbegripet spol
stomme) av högst 1 000 g;

b. är appreterat; och

c. har avslutande Z-snodd.

6. Med högstyrkegarn förstås i denna avdelning gam som har en tenacitet, uttryckt
i cN/lex (cenfinewton per tex) som är större än vad som anges nedan:

enkelt gam av nylon eller andra polyamider eller av polyestrar 60 cN/tex

tvinnat (flertrådigt) gam av nylon eller andra polyamider eller av polyestrar

........................... ................................................... 53 cN/tex

enkelt eller tvinnat (flertrådigt) gam av viskos........ 27 cN/tex

7. Som konfektionerade anses i denna avdelning varor som är:

a. skurna till annan form än kvadratisk eller rektangulär;

b. färdigutformade och färdiga för användning (eventuellt efter isärklippning)
och inte i behov av sömnad eller vidare bearbetning (t. ex. vissa dammhand
dukar, handdukar, borddukar, halsdukar och filtar);

c. fållade eller försedda med knuten frans i någon av kanterna, dock inte sådana
varor som har skurna kanter vilkas upprispning förhindrats genom kaststygn
eller på annat enkelt sätt; '

d. tillskurna och bearbetade genom utdragning av trådar;

e. hopfogade genom sömnad, klislring eller på annal sätt (andra än längdvaror
som består av två eller flera längder av elt och samma material som hopskar-
vats i ändarna samt längdvaror som består av två eller flera på varandra
lagda och sammanfogade skikt, även med stoppning);

f stickade eller virkade till sin slutliga form och föreligger i sammanhängande längder.

8. 50-55 kap. och, där inte annat framgår av tulllaxenumrens lydelse, 56-60 kap. skall inte tillämpas för varor som är konfektionerade i den mening som sägs i anm. 7 ovan. 50-55 kap. skall inte tillämpas för varor enligt 56-59 kap.

9. Som vävnader enligl 50-55 kap. anses också textilvaror som består av lager av parallella trådar av textilmaterial, lagda på varandra på så sätt att trådarna i ett lager bildar spetsig eller rät vinkel med trådama i ett annal lager. Lagren är sammanfogade i bindpunkterna med bindemedel eller genom sammansmältning.

10. Elastiska textilvaror i vilka gummitrådar ingår skall klassificeras enligt denna avdelning.

11. Med impregnering avses i denna avdelning även "doppning".

12. Med polyamider avses i denna avdelning även aramider.

13. Om inte annat är föreskrivet skall klädesplagg av textilvara, vilka omfattas av olika lulllaxenummer, klassificeras enligt sina respektive nummer, även om de föreligger i satser för försäljning i detaljhandeln.

56 kap. Vadd, filt och bondad duk; specialgarner; surrningsgarn och tågvirke samt varor av sådana produkter

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar inte:

a. vadd, filt och bondad duk som är impregnerade, överdragna eller belagda
med substanser eller preparat och hos vilka textilvaran endast tjänstgör som
bärare (t. ex. parfymer och kosmetiska preparat enligt 33 kap., tvål, såpa
eller andra rengöringsmedel enligt nr 34.01, puts- och polermedel och liknan
de preparat enligt nr 34.05 saml mjukningsmedel för textilvaror enligt nr
38.09);

b. textilvaror enligt nr 58.11;

c. naturliga eller konstgjorda slipmedel i form av pulver eller korn på underlag

av filt eller bondad duk (nr 68.05); 24

d. agglomererad eller rekonstruerad glimmer på underlag av filt eller bondad
duk (nr 68.14);

e. metallfolier pä underlag av filt eller bondad duk (femtonde avd.).
Medfdt avses också nålfilt samt fibermaskbondad duk (textilvaror som består av
ett flor av textilfibrer vilkas sammanhållning ökats genom maskbondning vid
vilken endasl använts fibrer från floret).

Nr 56.02 och 56.03 omfattar filt respektive bondad duk som är impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade med plast eller gummi oavsett beskaffenheten av dessa material (kompakta eller porösa).

Nr 56.03 omfallar också bondad duk i vilken plast eller gummi tjänstgör som bindemedel. Nr 56.02 och 56.03 omfattar dock inte:

a. filt som är impregnerad, överdragen, belagd eller laminerad med plast eller
gummi men som innehåller högst 50 viktprocent textilmaterial samt fik som
är helt inbäddad i plast eller gummi (39 eller 40 kap.);

b. bondad duk som är antingen helt inbäddad i plast eller gummi eller helt
överdragen eller belagd på båda sidor med något av dessa material, under
förutsättning att eU sådant överdrag eller en sådan beläggning kan ses med
blotta ögat, varvid hänsyn inte skall tas till eventuellt uppkommen färgför
ändring (39 eller 40 kap.);

c. plattor, duk och remsor av porös plast eller poröst gummi i förening med filt
eller bondad duk, i vilka textilvaran utgör enbart förstärkning.

Nr 56.04 omfallar inte textilgam samt remsor o. d. enligt nr 54.04 eller 54.05, i vilka impregneringen, överdraget eller beläggningen inle kan ses med blotta ögat (vanligen 50-55 kap.); vid tillämpning av denna bestämmelse skall ingen hänsyn tas till eventuellt uppkommen färgförändring.

Prop. 1987/88:42

56.01 Vadd av textilmaterial och varor av sådan vadd; lexfil-
fibrer med en längd av högst 5 mm (flock) samt stoft
och noppor av textilmaterial:

A. vadd samt varor av vadd ........................ 9 %

B. andra slag.................................................. fri

56.2 Filt, även impregnerad, överdragen, belagd eller laminerad 10%

56.3 Bondad duk, även impregnerad, överdragen, belagd

eller laminerad ............................................ ........... 10%

56.04 Tråd och rep av gummi, textilöverdragna; textilgarn
samt remsor o. d. enligt nr 54.04 eller 54.05, impregne
rade, överdragna eller belagda med gummi eller plast
eller försedda med hölje av gummi eller plast:

13% 6,2%

A................................................................ högstyrkegarn av polyestrar, av nylon eller andra
polyamider eller av viskos impregnerat eller över
draget ....................................................

B. andra slag ...............................................

56.05 Metalliserat garn (även överspunnet), dvs. texfilgarn
eller remsor o. d. enligt nr 54.04 eller 54.05, i förening
med metall i form av tråd eller pulver eller överdragna
med metall:

fri

A. remsor o. d. enligt nr 54.04 ....................

B. andra slag ...............................................

56.06 Överspunnet garn samt remsor o.d. enligt nr 54.04
eller 54.05, överspunna (dock inte garn enligt nr 56.05
och överspunnet tagelgarn); sniljgam (inbegripet snilj
gam framställt av textilflock); chainettegam:

A. sniljgam:

1. av bomull ............................................ 7 %

2. av annat textilmaterial ....................... 10%

B. andra slag:

1. av regenatfilamenl .............................. 16%

2. av annat textilmaterial ....................... 12 %

56.07 Surtningsgarn och tågvirke, även flätade och även im
pregnerade, överdragna eller belagda med gummi eller
plast eller försedda med hölje av gummi eller plast:

A. av syntetfilament ....................................

B. av regenatfilamenl ..................................

I C. av jute eller andra bastfibrer för textilt ändamål
I enligt nr 53.03 .........................................

D. av annat textilmaterial ............................

56.08 Knutna nät av surrningsgarn eller tågvirke, som längd
vara eller i avpassade stycken; avpassade fisknät och
andra fiskredskap av nät samt andra konfektionerade
varor av nät, av textilmaterial:

A. avpassade fisknät och andra fiskredskap av nät:

1. av bomull .................................. 100 kg

2. av annat textilmaterial ............... 100 kg

B. knutna nät av surrningsgarn eller tågvirke:

1. av konstfllament ................................

2. av annat textilmaterial .......................

C. andra slag:

1. av syntetfilament ................................

2. av regenatfilamenl ..............................

3. av annat textilmaterial .......................

56.09 Varor av garn, av remsor o.d. enligt nr 54.04 eller
54.05 eller av surrningsgarn eller tågvirke, inte nämnda
eller inbegripna någon annanslans:

A. av syntetfilament ....................................

B. av regenatfilamenl ..................................

C. av annat textilmaterial ............................

13% 16%

fri

25:-45:-

13% 10%

11% 16%

13%

7,2%

5,3%

Prop. 1987/88:42

58 kap. Speciella vävnader; tuftade dukvaror av textilmaterial; spetsar; tapisserier; snörmakeriarbeten; broderier

Anmärkningar

1. Detta kapitel skall inte tillämpas för textilvävnader enligt anm. 1 fill 59 kap. som
är impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade och inte heller för andra
varor enligt 59 kap.

2. Nr 58.01 skall tillämpas också för oskuren väftsammet o. d. (saknar uppstående lugg).

3. Med slingervävnader i nr 58.03 förstås vävnader med en varp som helt eller delvis består av raka grundtrådar och av slingtrådar som korsar grundtrådama och därvid slingrar sig ett halvt varv, ett helt varv eller mera runt dessa, varvid bildas öglor som väfttrådama passerar genom.

4. Nr 58.04 skall inte fillämpas för nätknytningar av surrningsgarn eller tågvirke, utan dessa skall klassificeras enligt nr 56.08.

5. Med vävda band i nr 58.06 förstås:

a. vävnader med en bredd av högst 30 cm, antingen vävda Ull denna bredd eller
skurna ur bredare stycken och försedda med stad (vävd, klistrad eller åstad
kommen på annat sätt) på båda kanterna;

b. slangformiga vävnader med en bredd i tillplattat skick av högst 30 cm;

c. snedremsor med invikta kanter, med en bredd i uppvikt skick av högst 30
cm. Vävda band med vävda fransar skall klassificeras enligt nr 58.08.

6. Som broderier i nr 58.10 anses också broderier med metalltråd eller glasfibertråd på synlig texlilbotten samt applikaticnsbroderier med påsydda paljetter, pärlor eller prydnadsmofiv av textilmaterial eller annat material. Numret skall inte tillämpas för handbroderade tapisserier (nr 58.05).

7. Förutom för artiklar enligt nr 58.09 skall detta kapitel också tillämpas för artiklar av metalhråd, av sådana slag som används i kläder, som inredningsvävnader eller för liknande ändamål.

58.01 Luggvävnader, inbegripet sniljvävnader, andra än Prop. 1987/88:42
varor enligt nr 58.02 och 58.06:

A. av natursilke ................................. 7,2 %

B. av annat textilmaterial ................... 13 %

58.02 Handduksfrotté och liknande frottévävnader, andra än
band enligt nr 58.06; tuftade dukvaror av textilmaterial,

andra än varor enligt nr 57.03 .............. 13 %

58.03 Slingervävnader, andra än band enligt nr 58.06:

A. av syntetfilament ............................ ......... 12%

B. av regenatfilamenl .......................... ......... 16%

C. av annat textilmaterial ................... ......... 13 %

58.04 Tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar; spetsar
som längd vara eller i form av motiv:

A. fisknät:

1. av bomull .......................... 100 kg 25:-

2. av annat textilmaterial .......... 100 kg 45:-

B. andra slag:

1. av syntetfilament ....................... 6,9 %

2. av regenatfilamenl ...................... 8 %

3. av annat lextilmalerial ................. 7,2 %

58.05 Handvävda tapisserier av typerna Gohelins, Flandern,
Aubusson, Beauvais och liknande saml handbroderade
tapisserier (t.ex. med petits points eller korsstygn),

även konfektionerade ......................... 6,2 %

58.06 Vävda band, andra än varor enligt nr 58.07; band bestå
ende av sammanklistrade parallella trådar eller fibrer:

A. band med lugg ............................... ......... 12%

B. andra:

1. av regenatfilamenl ...................... 16 %

Minimitull: per 100 kg 500:-

2. av jute eller andra bastfibrer för textilt ändamål

enligt nr 53.03 ........................... 8%

3. av annat lextilmalerial .................... 12 %

58.07 Etiketter, märken och liknande artiklar av textilmate
rial, som längdvara eller tillskurna, inte broderade:

A. av regenatfilamenl ........................... ......... 16 %

B. av annat texfilmaterial .................... ......... 12 %

58.08 Flätor som längdvara; snörmakeriarbeten som längd
vara, utan broderier och inte utgörande trikåvaror; tof
sar, pomponger och liknande artiklar:

A. av regenatfilamenl .......................... 16%

B. av annat texfilmaterial ................... 12 %

58.09 Vävnader av metalltråd och vävnader av metalliserat
garn enligt nr 56.05, av sådana slag som används i
kläder, som inredningsvävnader eller för liknande än
damål, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans:

A. av metalliserade remsor av syntetmaterial 12%

B. av metalliserade remsor av regenatmaterial 16%

C. andra slag .................................... ......... 7 %

58.10 Broderier som längdvara eller i form av motiv:

A. av regenatfilamenl ........................... 8 %

B. av annat textilmaterial ................... 5,8 %

58.11 Textilvaror som längdvara, bestående av ett eller flera
lager av dukvara av textilmaterial, sammanfogade med

stoppningsmaterial genom sömnad eller på annat sätt, Prop. 1987/88:42

andra än broderier enligt nr 58.10:

beläggs med samma tull som den dukvara som ger

varan dess karaktär

59 kap. Impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade textilvävnader; textilvaror för tekniskt bruk

Anmärkningar

1. Om inte annat är föreskrivet avses med textilvävnader i detta kapitel vävnader
enligt 50-55 kap. och nr 58.03 och 58.06, flätor, snörmakeriarbeten och liknande
arbeten som längdvara, enligt nr 58.08, samt dukvaror av trikå enligt nr 60.02.

2. Nr 59.03 skall fillämpas för:

a. textilvävnader som är impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade
med plast, oavsett vikten per m och oavsett plastens beskaffenhet (kompakt
eller porös), med undantag av:

1. vävnader i vilka impregneringen, överdraget eller beläggningen inte kan ses med blotta ögat (vanligen 50-55, 58 eller 60 kap.); vid tillämpning av denna bestämmelse skall hänsyn inte las till eventuellt uppkommen färgförändring;

2. produkter som inle utan att brytas kan böjas för hand runt en cylinder med en diameter av 7 mm vid en temperatur mellan 15°C och 30°C (vanligen 39 kap.);

3. produkter i vilka textilvävnaden är antingen helt inbäddad i plast eller helt överdragen eller belagd med plast på båda sidor (39 kap.), under förutsättning att ett sådant överdrag eller en sådan beläggning kan ses med blotta ögat utan att någon hänsyn tas till eventuellt uppkommen färgförändring;

4. vävnader som är delvis överdragna eller delvis belagda med plast på sådant säll att mönster bildats (vanligen 50-55, 58 eller 60 kap.);

5. plattor, duk och remsor av porös plast i förening med textilvävnad, i vilka vävnaden utgör enbart förstärkning (39 kap.);

6. textilvaror enligl nr 58.11;

b. vävnader som är tillverkade av gam, remsor e.d. som är impregnerade,
överdragna eller belagda med plast eller försedda med hölje av plast, enligt
nr 56.04.

3. Med texliltapeter i nr 59.05 avses produkter som föreligger i rullar, har en bredd
av minst 45 cm, är lämpliga för dekorering av väggar eller innertak och består av
textilmaterial på ett underlag eller av textilmaterial som har behandlats på
baksidan (impregnerats eller bestrukits för att kunna klistras upp).

Numret skall emellertid inte tillämpas för tapeter som består av texUlflock eller -stoft som fästs direkt på ett underlag av papper (nr 48.14) eller textilvara (i allmänhet nr 59.07).

4. Med gummibehandlade textilvävnader i nr 59.06 förstås:

a. textilvävnader som är impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade
med gummi och som:

- väger högst 1 500 g/m; eller

- väger mer än 1 500 g/m och ianehåller mer än 50 viktprocent textilmaterial;

b. vävnader som är fillverkade av gam, remsor e.d. som är impregnerade,
överdragna eller belagda med gummi eller försedda med hölje av gummi,
enligt nr 56.04;

c. varor som består av parallella trådar av textilmaterial sammanklistrade med
gummi, oavsett vikten per m;

d. plattor, duk och remsor av porösl. gummi i förening med texfilvävnad, i vilka
vävnaden utgör mer än enbart förstärkning, dock inte textilvaror enligt nr
58.11.

5. Nr 59.07 skall inte tillämpas för:

a. vävnader i vilka impregneringen, överdraget eller beläggningen inte kan ses
med blotta ögat (vanligen 50-55, 58 eller 60 kap.); vid tillämpning av denna
bestämmelse skall hänsyn inte tas till eventuellt uppkommen färgförändring;

b. vävnader med målade mönster (a:ndra än målade teaterkulisser, ateljéfonder

o.d.); 28

c. vävnader som är delvis belagda med textilflock eller-stoft, korkpulver e. d. Prop. 1987/88:42
på sådant sätt att mönster bildats; imitationer av luggvaror skall dock klassi
ficeras enligt nr 59.07;

d. vävnader som är appreterade med normala appreturmedel på basis av stär
kelseprodukter eller liknande produkter;

e. träfaner på underlag av textilvävnad (nr 44.08);

f naturliga eller konstgjorda slipmedel i form av pulver eller korn på underlag

av textilvävnad (nr 68.05); g. agglomererad eller rekonstruerad glimmer på underlag av textilvävnad (nr

68.14); h. metallfolie på underlag av textilvävnad (femtonde avd.).

6. Nr 59.10 skall inte tillämpas för:

a. drivremmar och transportband som längdvara eller i avskurna längder, med
en tjocklek av mindre än 3 mm;

b. drivremmar och Iransportband av textilvävnad som är impregnerad, över
dragen, belagd eller laminerad med gummi eller som har tillverkats av
textilgarn som är impregnerat, överdraget eller belagt med gummi eller
försett med hölje av gummi (nr 40.10).

7. Nr 59.11 skall tillämpas för följande varor, vilka inte skall anses inbegripna i
något annat nummer i elfte avd.:

a. följande textilvaror i form av längdvara, i avpassade längder eller skurna till
kvadratisk eller rektangulär form (andra än sådana som har karaktär av
produkter enligt nr 59.08-59.10):

- textilvävnader, filt och filtbelagda vävnader som är överdragna, belagda eller laminerade med gummi, läder eller annal material och är av sådana slag som används till kardbeslag samt liknande vävnader av sådana slag som används för annat tekniskt bruk;

- siktduk;

- filterdukar av sådana slag som används i oljepressar o. d., av lextilmalerial eller människohår;

- fiatvävda texlilvävnader med flera vaipsystem eller flera väftsystem, även filtade, impregnerade eller belagda, av sådana slag som används i maskiner eller för annat tekniskt bruk;

- texlilvävnader förstärkta med metall, av sådana slag som används för tekniskt bruk;

- snören, flätor o.d., även med överdrag eller impregnering eller med förstärkning av metall, av sådana slag som används inom industrin för packnings- eller smöriningsändamål;

b. artiklar av lextilmalerial (andra än sådana som omfattas av nr 59.08-.59.10)
av sådana slag som används för tekniskt bruk (t. ex. textilvävnader och filt,
ändlösa eller försedda med hopfästningsanordningar, av sådana slag som
används i pappersmaskiner eller liknande maskiner /t. ex. maskiner för mas
sa eller asbestcement/, packningar, polerskivor och andra maskindelar).

59.01 Texlilvävnader överdragna med gummi arabicum e.d.
eller med slärkelseprodukier, av sådana slag som an
vänds till bokpärmar o.d.; kalkerväv; preparerad må
larduk; kanfas och liknande styva texlilvävnader av
sådana slag som används lill haltslommar:

A. texlilvävnader överdragna med gummi arabicum
e. d. eller med slärkelseprodukier, av sådana slag

som används till bokpärmar o. d................ 5,3 %

B. andraslag ................................................ 6,9%

59.02 Kordväv av högstyrkegarn av nylon eller andra poly
amider, polyestrar eller viskos:

A. av viskos, impregnerad, överdragen eller belagd

med gummi ............................................. ........... 16 %

Minimitull: per 100 kg 175:-

B. andraslag ................................................ 13%

59.03 Textilvävnader, impregnerade, överdragna, belagda el
ler laminerade med plast, andra än vävnader enligt nr
59.02:

A. av sådana slag som används till bokpärmar o. d. .. 8%

B. andra ...................................................... 12% Prop. 1987/88:42

59.04 Linoleummattor o.d., även i tillskurna stycken; golv
beläggning bestående av en textilbotten med överdrag

eller beläggning, även i tillskurna stycken ... 5,6%

59.05 Textiltapeter:

beläggs med samma tull som del texlilmaterial varav utsidan består

59.06 Gummibehandlade textilvävnader, andra än vävnader
enligt nr 59.02:

A. trikå:

1. av syntetfilament ................................ 6,9 %

2. av regenatfilamenl .............................. 8,5 %

3. av annat textilmaterial ....................... 7,2 %

B. andra slag ............................................... ........... 12 %

59.7 Textilvävnader med annan impregnering, annat överdrag eller annan beläggning: målade teaterkulisser, ateljéfonder o. d., av textilvävnad 6,9%

59.8 Vekar av vävt, flätat eller stickat textilmaterial, för lampor, kaminer, tändare, ljus e.d.; glödstmmpor och rundslickad glödstmmpsväv, även impregnerade .... 4,6%

59.9 Brandslangar och liknande slangar av lextilmalerial, även med invändig beläggning, armering eller tillbehör

av annat material ......................................... 6,2 %

59.10 Drivremmar och transportband av textilmaterial, även förstärkta med metall eller annal material ...................................................... .......... 5,8%

59.11 Produkter och artiklar av lextilmalerial för tekniskt bmk, specificerade i anm. 7 till della kapitel:

A. siktduk ................................................... 4,9%

B. andra slag ............................................... 9 %

71 kap. Naturpärlor och odlade pärlor, ädelstenar och halvädelstenar, ädla metaller och metaller med plätering av ädel metall samt varor av sådana produkter; bijouterivaror; mynt

Anmärkningar

1. Om inte annat följer av anm. 1 a till sjätte avd. eller av nedanstående bestämmel
ser skall alla varor som helt eller delvis består:

a. av naturpärlor eller odlade pärlor, ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga,
syntetiska eller rekonstruerade) eller

b. av ädel metall eller av metall med plätering av ädel metall, klassificeras enligt
detta kapitel.

2. a. Nr 71.13, 71.14 och 71.15 omfattar inte varor i vilka ädel metall eller metall

med plätering av ädel metall ingår endast som mindre väsentliga beståndsdelar (t. ex. monogram, skoningar och kantbeslag), b. Nr 7J.16 omfattar inte varor i vilka ädel metall eller metall med plätering av ädel metall ingår (pä annat sätt än som mindre väsentliga beståndsdelar).

3. Detta kapitel omfattar inle:

a. amalgamer av ädla metaller samt ädla metaller i kolloidal form (nr 28.43);

b. sterila suturmaterial för kirurgiski bruk. tandfyllningsmedel och andra varor
enligt 30 kap.;

c. varor enligt 32 kap. (t. ex. lysterfärger);

d. handväskor och andra artiklar enligt nr 42.02 samt artiklar enligt nr 42.03;

e. varor enligt nr 43.03 och 43.04;

f varor enligt elfte avd. (textilvaror);

g. skodon, huvudbonader och andra artiklar enligt 64 och 65 kap.;

h. paraplyer, promenadkäppar och andra artiklar enligt 66 kap.; 30

ij. slipskivor och liknande arfiklar enligt nr 68.04, 68.05 och 82 kap., som Prop. 1987/88:42 innehåller stoft eller pulver av ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga eller syntetiska): artiklar enligt 82 kap. med verksam del av ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade); maskiner, apparater och elektrisk materiel samt delar till sådana produkter, enligt sextonde avd. Artiklar och delar till artiklar som helt består av ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade) skall dock klassificeras enligt 71 kap. med undantag av omonterade bearbetade safirer och diamanter för stift till grammofoner eller för gravernälar till apparater för ljudinspelning (nr 85.22);

k. artiklar enligt 90. 91 och 92 kap. (vetenskapliga instrument, ur och musikinstrument);

I. vapen och delar till vapen (93 kap.);

m. artiklar enligt anm. 2 till 95 kap.;

n. artiklar enligt 96 kap., andra än sådana enligt nr 96.01-96.06 och 96.15;

o. originalskulpturer (nr 97.03). föremål för samlingar (nr 97.05) saml antikviteter med en ålder av över 100 år (nr 97.06), andra än naturpärior och odlade pärlor samt ädelstenar och halvädelstenar.

4. a. Med ä(/a mf/a//er förstås silver, guld och platina.

b. Med platina förstås platina, iridium, osmium, palladium. rodium och ruten-
ium.

c. Med ädelstenar och hulvädelstenar avses inte nägot av de ämnen som är
omnämnda i anm. 2 b till 96 kap.

5. För tillämpning av detta kapitel gäller att en legering (inbegripei en sintrad
blandning eller en intermetallisk förening) som innehäller en eller fiera ädla
metaller skall klassificeras som en legering av ädel metall om någon ädel metall
ingår i legeringen med minsl 2 viktprocent. Legeringar av ädla metaller skall
klassificeras enligt följande regler:

a. en legering som innehåller minsl 2 viktprocent platina skall klassificeras som
platinalegering;

b. en legering som innehåller minst 2 viktprocent guld men ingen eller mindre
än 2 viktprocent platina skall klassificeras som guldlegering;

c. andra legeringar som innehåller minsl 2 viktprocent silver skall klassificeras
som silverlegeringar.

6. Om inte annat är föreskrivet skall omnämnanden i tulltaxan av ädla metaller eller av någon viss ädel metall också avse legeringar som enligt anm. 5 ovan skall klassificeras som legeringar av ädla metaller eller av någon viss ädel metall, men skall inte avse metall med plätering av ädel metall och iiite heller oädla metaller eller icke-metaller som är förgyllda, försilvrade eller platinerade.

7. MeA metall med plätering av ädel metall förstås i hela tulltaxan metall som på en eller flera ytor belagts med ädel metall genom lödning, svetsning, varmvalsning eller liknande mekaniskt förfarande. Om inle annal är föreskrivet avses med della ullryck också oädel metall med inläggningar av ädel metall.

8. Med bijouterivaror i nr 71.13 förstås:

a. smärre artiklar till personlig prydnad, även med infattade stenar (t. ex. ring
ar, armband, halsband, broscher, örhängen, urkedjor, beriocker och andra
hängsmycken, kravatlnålar, manschettknappar och bröstknappar samt me
daljer och märken, även av religiös karaktär);

b. artiklar för personligt bruk av sådana slag som normalt bärs exempelvis i
fickan eller handväskan (såsom cigarettetuier, puderdosor, börsar av metall-
flätning saml tableltdosor).

9. Med guldsmedsvaror i nr 71.14 avses bl. a. prydnadsföremål, bords-, toalett- och rökbordsartiklar samt andra artiklar för hushålls- eller kontorsbruk eller för religiöst bruk.

10. Med bijouterivaror som inte omfattas av nr 71.13 eller 71.16 i nr 71.17 förstås artiklar av de slag som sägs i arm. 8 a ovan (dock med undantag av artiklar enligt nr 96.06 samt kammar, hårspännen o.d. enligt nr 96.15) men i vilka inte ingår naturpärlor eller odlade pärlor, ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade) eller (bortsett från mindre väsentliga beståndsdelar) ädel metall eller metall med plätering av ädel metall.

L Naturpärlor och odlade pärlor samt ädelstenar och halvädelstenar

71.01 Naturpärlor och odlade pärior, även bearbetade eller
sorterade men inte uppträdda, monterade eller infat
tade; osorterade naturpärlor och odlade pärlor, tempo
rärt uppträdda för atl underiätta transporten ..... fri 31

71.2 Diamanter, även bearbetade men inle monterade eller Prop. 1987/88: 42 infattade fri

71.3 Adelstenar (andra än diamanter) och halvädelslenar, även bearbetade eller sorterade men inle uppträdda, monterade eller infattade; osorterade ädelstenar (andra än diamanter) och halvädelstenar, temporärt uppträdda

för att underlätta transporten .............. fri

71.4 Syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar och halvädelstenar, även bearbetade eller sorterade men inte uppträdda, monterade eller infattade; osorterade syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar och halvädelstenar, temporärt uppträdda för att underlätta transporten ..................................... ........... fri

71.5 Stoft och pulver av naturliga eller syntetiska ädelstenar

och halvädelstenar ............................. fri

IL Ädla metaller och metaller med plätering av ädel metall

71.06 Silver (inbegripet förgyllt eller platineral silver), obear
betat eller i form av halvfabrikat eller pulver:

A. obearbetat ................................... ........... fri

B. rör ............................................. fri

C. andra slag .................................... 1,4 %

71.07 Oädel metall med plätering av silver, obearbetad eller i

form av halvfabrikat ........................... ........ 1,4 %

71.08 Guld (inbegripet platineral guld), obearbetat eller i

form av halvfabrikat eller pulver ........... ........... fri

71.9 Oädel metall eller silver, med plätering av guld, obearbetade eller i form av halvfabrikat ...................................... ........... fri

71.10 Platina, obearbetad eller i form av halvfabrikat eller

pulver ............................................. ........... fri

71.11 Oädel metall, silver eller guld, med plätering av platina, obearbetade eller i form av halvfabrikat ...................................... ........... fri

71.12 Avfall och skrot av ädla metaller eller av metall med plätering av ädel metall ........................................................ fri

IIL Bijouterivaror, guldsmeds va ror och andra varor

71.13 Bijouteri varor och delar till sådana varor, av ädel metall eller av metall med plätering av ädel metall ........................ 3,8%

71.14 Guldsmedsvaror och delar till sådana varor, av ädel

metall eller av metall med plätering av ädel metall ... 3,8%

71.15 Andra varor av ädel metall eller av metall med pläte
ring av ädel metall:

A. artiklar för tekniskt bmk ................... fri

B. andraslag ..................................... 3,8%

71.16 Varor bestående av naturpärior eller odlade pärlor eller
av ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga, syntetiska

eller rekonslmerade) .......................... fri

71.17 Bijouteri varor som inle omfattas av nr 71.13 eller
71.16:

A. manschettknappar och bröstknappar av oädel me-

'lall .............................................. 4,4%

B. andra slag:

1. av plast ................................... ......... 12%

2. av annat material ....................... ........ 3,8% 32

71.18........................................................ Mynt fri

72 kap. Järn och stål Prop. 1987/88:42

Anmärkningar

1. 1 delta kapitel och, i fråga om varor enligt d, e och f i denna anmärkning, i hela tulltaxan har följande ord och uttryck den betydelse som anges nedan:

a. Tackjärn:

legeringar av jäm och kol, söm inte är lämpliga för valsning eller smidning, som efter vikten räknat innehåller mer än 2% kol och som kan innehålla ett eller fiera av följande ämnen inom nedan angivna gränser (efter vikten räknat):

- högst 10% krom

- högst 6 % mangan

- högst 3 % fosfor '

- högst8%kisel

- sammanlagt högst 10% andra ämnen.

b. Spegeljärn:

legeringar av järn och kol, som efter vikten räknat innehåller rher än 6 % men högst 30% mangan och som i övrigt motsvarar definitionen i a ovan.

c. Ferrolegeringar:

legeringar som (1) föreligger i form av tackor, oregelbundna stycken eller liknande obearbetade former, i former erhållna genom kontinueriig gjutning eller i form av grannlåt eller pulver, även agglomererade, som (2) vanligen används som tillsats vid framställning av andra legeringar eller som desoxi-dationsmedel eller desulfureringsmedel eller för liknande ändamål vid jäm-och stålframställning, som (3) i allmänhet inte är lämpliga för valsning eller smidning och som (4) efter vikten räknat innehåller minst 4 % av gmndämnet jäm och dessutom etl eller flera av följande ämnen inom nedan angivna gränser (efter vikten räknat):

- mer än 10% krom

- mer än 30% mangan

- mer än 3 % fosfor

- merän8%kisel

- sammanlagt mer än 10% andra ämnen, med undanlag av kol, i fråga om koppar dock högst 10%.

d. Stål:

järnbaserade material, andra än sådana enligt nr 72.03, som (med undanlag av vissa gjutna produkter) är lämpliga för valsning eller smidning och som efter vikten räknat innehåller högst 2% kol. Kromstål kan dock innehålla större mängd kol.

e. Rostfritt stål:

legerat stål som efter vikten räknat innehåller högst 1,2% kol och minst 10,5 % krom men som också kan innehålla andra ämnen.

f. Annat legerat stål:

stål som inte motsvarar definitionen på rostfritt stål och som efter vikten räknat innehåller ett eller flera av nedanstående ämnen i följande mängder:

- minst 0,3% aluminium

- minst 0,0008 % bor

- minst 0,3% krom

- minst 0,3% kobolt

- minst 0,4% koppar

- minst 0,4% bly

- minst 1,65 % mangan

- minst 0i08 % molybden

- minst 0,3% nickel

- minst 0,06% niob

- minst 0,6% kisel

- minst 0,05 %titan

- minsl 0,3 % volfrarh

- minsl 0,1 % vanadin

- minsl 0,05% zirkonium

- minsl 0,1% av något annat ämne (med undantag av svavel, fosfor, kol och nitrogen).

g. Omsmältningsgöt av järn eller stål:

produkter i form av grova göt (utan sjunkhuvud) eller tackor, som har lydliga fel på ytan och som inte motsvarar definitionerna på tackjärn, spegeljärn eller ferrolegeringar.

33 3 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 42

h. Granulat: Prop. 1987/88:42

produkter av vilka mindre än 90 viktprocent passerar genom en sikt med en maskvidd av 1 mm och av vilka minst 90 viktprocent passerar genom en sikt med en maskvidd av 5 mm.

ij. Halvfärdiga produkter:

stränggjutna produkter med massnvt tvärsnitt, även underkastade en förberedande varmvalsning; samt

andra produkter med massivt tvärsnitt som endasl underkastats en förberedande varmvalsning eller som grovt tillformats genom smidning, inbegripet ämnen till profilstång. Dessa produkter förekommer inte i ringar eller mllar.

k. Valsade platta produkter:

valsade produkter som dels har massivt rektangulärt tvärsnitt, dels inte motsvarar definitionen i ij ovan, dels föreligger:

- i regelbundet upprullade ringar eller rullar eller

- i raka längder som, om de har en tjocklek av mindre än 4,75 mm, har en bredd av minst tio gånger tjockleken, eller, om de har en tjocklek av minst 4,75 mm, haren bredd som överstiger 150 mm och uppgår till minst två gånger tjockleken.

Valsade platta produkter kan ha mönster i relief, erhållna direkt vid valsning-en (t.ex. skåror, räfflor eller våflélmönslrade, droppformiga, knappformiga eller rombiska upphöjningar) eller vara perforerade, kormgerade eller polerade, under förutsättning att de inte härigenom fått karaktär av varor som omfattas av andra nummer.

Valsade platta produkter med annan form än kvadratisk eller rektangulär skall oavsett storieken klassificeras som produkter med en bredd av minst 600 mm, under förutsättning att de inte har karaklär av varor som omfattas av andra nummer.

1. Stång, varmvalsad, i oregelbundet upprullade ringar:

varmvalsade produkter som föreligger i oregelbundet upprullade ringar och som har ell massivt tvärsnitt i form av cirkel, cirkelsegment, oval, kvadrat, rektangel, triangel eller annan konvex månghöming.

Sådan stång kan ha mindre försänkningar, kammar eller andra mindre deformationer åstadkomna under valsningsprocessen (armeringsjäm).

m. Annan stång:

produkter som inte motsvarar någ:on av definitionerna i ij, k eller I ovan eller definitionen på tråd och som har ett likformigt och lika stort, massivt tvärsnitt utefter hela sin längd i form av cirkel, cirkelsegment, oval, kvadrat, rektangel, triangel eller annan konvex månghöming. Dessa produkter kan också:

- ha mindre försänkningar, kammar eller andra mindre deformationer
åstadkomna under valsningspiocessen (armeringsjäm);

- vara vridna efter valsningen.
n. Profiler:

produkter som har ett likformigt, massivt tvärsnitt utefter hela sin längd och som inte motsvarar någon av definitionerna i ij, k, 1 eller m ovan eller definitionen på tråd.

72 kap. omfattar inte produkter enligt nr 73.01 och 73.02. o. Tråd:

kallformade produkter som föreligger i ringar eller på spolar, som har ett likformigt, massivt tvärsnitt utefter hela sin längd och som inte motsvarar definitionen på valsade platta produkter, p. Ihåligt borrstål:

ihålig stång, oavsett tvärsnittets form, som är lämplig för borrar, som har ett

största yttermått av mer än 15 mm men högst 52 mm och vars största

innermått uppgår till högst hälften av det största yttermåttet. Annan ihålig

stång av järn eller stål skall klassificeras enligt nr 73.04.

Produkter av jäm eller stål med plätering av järn eller stål av annan beskaffenhei

skall klassificeras som produkter av det slags järn eller stål som dominerar

viktmässigt.

Jäm- och stålprodukter som framstiillts genom elektrolys, pressgiutning eller sintring skall klassificeras, alltefter formen, sammansättningen och utseendet, enligt de tulltaxenummer i detta kapitel som är tillämpliga för liknande produkter framställda genom varmvalsning.

L Obearbetade material; produkter i form av granulat eller pulver Prop. 1987/88:42

72.1 Tackjärn och spegeljärn i form av tackor eller i andra obearbetade former ........................................................ fri

72.2 Ferrolegeringar:

A. ferrokisel och ferrokiselmangan, innehållande mer

än 15 viktprocent kisel ............. 100 kg 3:-

B. andra slag .................................... fri

72.03 Produkter erhållna genom direkt reduktion av järn
malm (järnsvamp) saml andra porösa, järnbaserade
produkter i form av oregelbundna stycken eller pelletar
eller i liknande former; järn med en renhetsgrad av
minst 99,94 viktprocent i form av oregelbundna styc
ken eller pelletar eller i liknande former:

A. järnsvamp fri

B. andra slag .................................... 2,5 %

72.04 Avfall och skrot av järn eller stål; omsmältningsgöt av

järn eller stål ................................... ........... fri

72.05 Granulat och pulver av tackjärn, spegeljärn, järn eller
stål:

A. granulat ....................................... 2,5 %

B. pulver ......................................... ........... fri

IL Järn och olegerat stål

72.06 Järn och olegerat stål i form av göt eller i andra obear
betade former (med undantag av järn enligl nr 72.03):

A. smältstycken och råskenor ............. fri

B. andra slag .................................... 2,5 %

72.7 Halvfärdiga produkter av järn eller olegerat stål 3,2%

72.8 Valsade platta produkter av järn eller olegerat stål, med en bredd av minst 600 mm, varmvalsade och varken pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag:

A. i ringar eller mllar............................... 3,2 %

B. andra slag:

1. valsade på fyra sidor eller i slutna spår, med en
bredd av högst I 250 mm och med en tjocklek av

minst 4 mm, ulan mönster i relief .... ....... 4,4 %

2. andra ............................... :..... ......... 5%

72.9 Valsade platta produkter av järn eller olegerat stål, med en bredd av minst 600 mm, kallvalsade och varken pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag ................................. ......... 5 %

72.10 Valsade platta produkter av jäm eller olegerat stål, med en bredd av minst 600 mm, pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag:

A................................................... pläterade eller på annat sätt överdragna med alumi
nium, bly eller tenn ......................... fri

B. andra slag .................................... 5 %

72.11 Valsade platta produkter av järn eller olegerat stål,
med en bredd av mindre än 600 mm och varken pläte-

rade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda Prop. 1987/88:42

med annat överdrag:

A. valsade på fyra sidor eller i slutna spår, med en
bredd av mer än 150 mm och med en tjocklek av

minst 4 mm, utan mönster i relief ........ 4,4%

B. andra slag .................................... 5 %

72.12 Valsade platta produkter av järn eller olegerat stål,
med en bredd av mindre än 600 mm, pläterade, på
annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat
överdrag:

A................................ pläterade eller på annat sätt överdragna med alumi
nium, bly eller tenn ...... ............... ........... fri

B. andra slag .................................... ......... 5 %

72.13 Stång av järn eller olegerat stål, varmvalsad, i oregelbundet uppmilade ringar ......... 5 %

72.14 Annan stång av järn eller olegerat stål, smidd, varmvalsad, varmdragen eller varmsträngpressad, även vriden

efter valsningen men inte vidare bearbetad 5 %

72.15 Annan stång av järn eller olegerat stål .. 5 %

72.16 Profiler av järn eller olegerat stål:

A. pläterade, på annat sätt överdragna eller på annat
sätt ytbehandlade:

1. profilerade valsade platta produkter, pläterade
eller på annat sätt överdragna med aluminium,

bly eller tenn fri

2. andra ....................................... 5%

B. andra slag:

1. varmvalsade, varmdragna eller varmsträngpres-
sade:

a. H-profiler, oavsett vikten per löpmeter; and
ra profiler vägande minst 60 kg per löpmeter fri

b. andra ................................... .......... 5 %

2. tillformade eller färdigbehandlade på annat sätt 5 %

72.17........................................................ Tråd av järn eller olegerat stål 5%

IV. Annat legerat stål; ihåligt borrstål av legerat eller olegerat stål

72.24 Annat legerat stål i form av göt eller i andra obearbe
tade former; halvfärdiga produkter av annal legerat
stål:

A. i form av göt eller i andra obearbetade former .... 2,5 %

B. halvfärdiga produkter ............................. .......... 3,2 %

72.25 Valsade platta produkter av annat legerat stål, med en
bredd av minst 600 mm:

A. varmvalsade men inte vidare bearbetade, i ringar

eller mllar................................ ............... 3,2 %

B. andra slag:

1. pläterade eller på annat sätt överdragna med aluminium, bly eller tenn fri

2. andra..................................................... 5%

72.26 Valsade platta produkter av annat legerat stål, med en
bredd av mindre än 600 mm:

A.......................................................... pläterade eller på annat sätt överdragna med alumi
nium, bly eller tenn.............................. .................... fri

B. andra slag.................................................. 5 %

72.27 Stång av annat legerat stål, varmvalsad, i oregelbundet uppmilade ringar 5 %

72.28 Annan stång av annat legerat stål; profiler av annat . legerat stål; ihåligt borrstål av legerat eller olegerat

. stål:

A. profiler:

1. pläterade, på annat sätt överdragna eller på an
nat sätt ytbehandlade:

a........................................................ profilerade valsade platta produkter, pläte
rade eller på annat sätt överdragna med alu
minium, bly eller tenn ................... fri

b. andra ............................................. 5 %

2. andra:

a. varmvalsade, varmdragna eller varmsträng-
pressade:

a. H-profiler, oavsett vikten per löpmeter;
andra profiler vägande minsl 60 kg per löp-
meter ............................................... .............. fri

p. andra ....................................... 5%

b. tillformade eller färdigbehandlade på annat

sätt.................................................... ............ 5 %

B. andra slag ............................................... 5%

72.29...................................................................... Tråd av annat legerat stål 5 %

Prop. 1987/88:42

triangulärt eller månghörnigt tvärsnitt kan ha avrundade kanter utefter hela sin längd. Tjockleken hos produkter ired rektangulärt tvärsnitt (inbegripet modifierad rektangel) skall överstiga en tiondel av bredden. Som stång anses också gjutna eller sintrade produkter med samma former och dimensioner, vilka bearbetats efter formningen (pä annat sätt än genom enkel avpulsning eller avlägsnande av glödspån), under förutsättning alt de inte genom bearbetningen fått karaktär av varor som omfattas av andra nummer. Profder:

valsade, strängpressade, dragna, smidda eller på annat sätt formade produkter, även i ringar eller rullar, som har likformigt tvärsnitt utefter hela sin längd och som inte motsvarar definitionerna på stång, tråd, plåt, band, folier eller rör. Som profiler anses också gjutna eller sirtrade produkter med samma former, vilka bearbetats efter formningen (på annal sätt än genom enkel avpulsning eller avlägsnande av glödspån), under förutsättning att de inte genom bearbetningen fått karaktär av varor som omfattas av andra nummer. Tråd:

valsade, strängpressade eller dragna produkter i ringar eller på spolar, med likformigt, massivt tvärsnitt utefter hela sin längd i form av cirkel, oval, kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller regelbunden konvex månghöming (inbegripet tillplattad cirkel och modifierad rektangel, dvs. figurer i vilka två motstående sidor utgör konvexa bågar och de två andra sidorna är raka, av samma längd och parallella). Produkter med kvadratiskt, rektangulärt, triangulärt eller månghörnigt tvärsnitt kan ha avrundade kanter utefter hela sin längd. Tjockleken hos produkter med rektangulärt tvärsnitt (inbegripet modifierad rektangel) skall överstiga en tiondel av bredden. Plåt, band och folier:

platta produkter (andra än obearbetade produkter enligt nr 76.01), även i ringar eller rullar, som har massivt rektangulärt tvärsniu, även med rundade kanter (inbegripet modifierad rektangel, dvs. en figur i vilken två motstående sidor ulgör konvexa bågar och de två andra sidorna är raka, av samma längd och parallella), som har enhetlig tjocklek och som antingen:

- har kvadratisk eller rektangulär form och en tjocklek som inte överstiger én tiondel av bredden, eller

- har annan än kvadratisk eller rektangulär form, oavsett storleken, under förutsättning att de inte har karaktär av varor som omfattas av andra num-, mer.

Nr 76.06 och 76.07 skall också tillämpas för plåt. band och folier med mönster (t.ex. skåror, räfflor eller våffelmönstrade, droppformiga, knappformiga eller rombiska upphöjningar) och för sådana produkter som har perforerats, korrugerats, polerats eller försetts med överdrag, under förutsällning alt de inte härigenom fått karaktär av varor som omfattas av andra nummer. Rör:

ihåliga produkter, även i ringar eller rullar, som har en enda sluten hålighet. som har likformigt tvärsnitt utefter hela sin längd i form av cirkel, oval. kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller regelbunden konvex månghöming och som har enhetlig väggtjocklek. Som rör anses också produkter som har etl tvärsnitt i form av kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller regelbunden konvex mänghör-ning och som kan ha avrundade kanter utefter hela sin längd, under förutsättning att rörels inre och yttre tvärsnitt är koncentriska och har samma form och orientering. Rör med ovannämnda tvärsnitt kan vara polerade, försedda med överdrag, böjda, gängade, försedda med borrade hål. avsmalnande mot mitten, försedda med utvidgade ändar, koniska eller försedda med muffar, flänsar eller ringar.

Prop. 1987/88:42

76.7 Folier av aluminium (även tryckta eller på baksidan Prop. 1987/88:42 förstärkta med papper, papp, plast eller liknande material) med en tjocklek (förstärkningsmaterial inte inräknat) av högst 0,2 mm 2,5 %

76.8 Rör av aluminium _ :...................................... 2,5 %

76.9 Rördelar (t.ex. kopplingar, knärör och muffar) av aluminium 3,2 %

76.10 Konstmktioner (med undantag av monterade eller monteringsfärdiga byggnader enligt nr 94.06) och delar till konstruktioner (t.ex. broar, brosektioner, torn, fackverksmaster, tak, fackverk till tak, dörrar, fönster, dörr- och fönsterkarmar, dörrtrösklar, räcken och pelare), av aluminium; plåt, stång, profiler, rör o.d. av aluminium, bearbetade för användning i konstruktioner 3,2%

76.11 Cisterner, tankar, kar och liknande behållare av aluminium, för alla slags ämnen (andra än komprimerad eller till vätska förtätad gas), med en rymd av mer än 300 I, även med inre beklädnad eller värmeisolerade men inle försedda med maskinell utmstning eller utmstning för uppvärmning eller avkylning ......................... 3,2%

76.12 Fat, burkar, flaskor, askar och liknande behållare (inbegripet förpackningsrör och förpackningstuber), av aluminium, för alla slags ämnen (andra än komprimerad eller till vätska förtätad gas), med en rymd av högst 300 I, även med inre beklädnad eller värmeisolerade men inte försedda med maskinell utrustning eller utrustning för uppvärmning eller avkylning:

A. förpackningstuber ................................... 3,8%

B. andra slag .............................................. .......... 3,2 %

76.13 Behållare av aluminium för komprimerad eller till vätska förtätad gas 3,2 %

76.14 Tvinnad tråd, linor, flätade band o.d., av aluminium,

utan elektrisk isolering ................................ .......... 2,5 %

76.15 Bords-, köks- och andra hushållsartiklar saml delar fill sådana artiklar, av aluminium; diskbollar, pulsvanlar o. d., av aluminium; sanitetsgods och delar till sanitetsgods, av aluminium .................................................... .......... 3,2%

76.16 Andra varor av aluminium ............................. .......... 3,2 %

82 kap. Verktyg, redskap, knivar, skedar och gafflar av oädel metall; delar av oädel metall till sådana artiklar

Anmärkningar

1. Bortsett från blåslampor, transportabla smidesässjor, slipstenar och slipskivor med ställning, manikyr- eller pedikyrsatser samt varor enligt nr 82.09 omfattar delta kapitel endasl artiklar med blad, skär, bearbetande yta eller annan verksam del av:

a. oädel metall;

b. hårdmetall eller annan kermet;

c. ädelstenar eller halvädelstenar (naturiiga, syntetiska eller rekonstruerade) på
underiag av oädel metall, hårdmetall eller annan kermet;

d. slipmedel på underlag av oädel metall, under förutsättning atl varorna har
skärande tänder, spår, räfflor e. d. av oädel metall, vilka behållit sin funktion

efter det atl slipmedlet lagts på. 39

2. Delar av oädel metall lill arfiklar enligt detta kapitel skall klassificeras enligt Prop. 1987/88: 42
samma nummer som de artiklar till vilka de utgör delar, med undantag av delar

som är särskilt nämnda som sådana samt verktygshållare för handverktyg (nr 84.66). Delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 till femtonde avd. omfattas dock inte av detta kapitel.

Skärhuvuden, blad och saxar till elektriska rakapparater och elektriska hårklipp-ningsmaskiner skall klassificeras enligt nr 85.10.

3. Satser som består av en eller flera knivar enligl nr 82.11 och minst lika många
artiklar enligt nr 82.15 skall klassificeras enligt nr 82.15.

82.1 Handverktyg och handredskap av följande slag: spadar, skyfflar, korpar, hackor, högafflar, grepar, krat-tor, räfsor och räkor; yxor, röjknivar och liknande huggverktyg; sekatörer av alla slag; liar, skåror, hökni-var, häcksaxar, fäll- och klyvkilar samt andra verktyg och redskap av sådana slag som används inom lantbruk, trädgårdsskötsel eller skogsbruk ..................................................................... 3,2%

82.2 Handsågar; blad för alla slags sågar (inbegripet slitsfrä-sar, spårfräsar och otandade sågblad):

A................................................................. sågkedjor för motorsågar samt delar lill sådana ked
jor ..: ....................................................... fri

B. andra slag ............................................... 4,4 %

82.03 Filar, raspar, tänger (inbegripet avbitartänger), pincet-
ter, plåtsaxar, röravskärare, bultsaxar, huggpipor och
liknande handverktyg:

A. röravskärare och delar till röravskärare . 3,2%

B. andra slag................................................ 4,4%

82.04 Skruvnycklar och skiftnycklar (inbegripei moment-
nycklar); utbytbara hylsor till hylsnycklar, med eller

utan handlag ................................................. 4,4 %

82.05 Handverktyg (inbegripet glasmäslardiamanter), inle
nämnda eller inbegripna någon annanstans; blåslam
por; skruvstycken, skruvtvingar o.d., andra än tillbe
hör och delar lill verktygsmaskiner; städ; transportabla
smidesässjor; hand- eller pedaldrivna slipstenar och
slipskivor med ställning:

A. handborrar, skruvmejslar, borr- och sparrsockar,
tubpressar och skärcirklar samt delar lill sådana

artiklar....................................................... ......... 3,2 %

B. andra slag ............................................... 4,4 %

82.06 Satser av handverklyg enligl två eller fiera av numren
82.02-82.05, föreliggande i detaljhandelsförpackning
ar:

A................................................................. innehållande någol eller n:igra av följande verktyg
som karaklärsgivande beiitåndsdel: röravskärare,
handborrar, skruvmejslar, borr- och sparrsockar,
tubpressar och skärcirklar ....................... ......... 3.2 %

B. andra slag ............................................... 4,4 %

82.07 Utbytbara verktyg för handverklyg, även mekaniska,
eller för verktygsmaskiner (l.ex. för pressning, stans
ning, gängning, borrning, driftning, fräsning, svarvning
eller skruvdragning), inbegripet dragskivor för drag
ning och matriser för strängpressning av metall, samt

verktyg för berg- eller jordborrning ............. .......... 3,2%

82.08.............................................................. Knivar och skärslål för maskiner eller mekaniska appa
rater ............................................................ .......... 3,2%

82.9 Plattor, skär, stavar och liknande delar lill verktyg, Prop. 1987/88:42 omonlerade, av hårdmetall eller annan kermet .................................... 3,2%

82.10 Handdrivna mekaniska apparater och redskap, som väger högst 10 kg och som används för beredning eller servering av matvaror eller drycker 3,2%

82.11 Knivar med skärande egg, även landad (inbegripet Irädgärdsknivar), inte nämnda eller inbegripna nägon annanstans, samt blad till sådana knivar:

A. knivskaft av oädel metall ................. 3,2 %

B. andra slag . ..:!.............................. ......... 7 %

82.12 Rakknivar, rakhyvlar och rakapparater (icke elektris
ka) samt blad till dessa (inbegripei ämnen lill rakblad i
bandform):

A. rakknivar saml blad och andra delar lill rakknivar 3.2%

B. rakhyvlar och rakapparater (icke elektriska) saml

delar till sådana artiklar, andra än blad till rakhyvlar 4,6 %

C........................................... blad till rakhyvlar (inbegripet ämnen lill rakblad i
bandform) ............................ .... 5,1%

82.13 Saxar, inte nämnda eller inbegripna nägon annanstans,

samt skär lill saxar enligt della nummer 3,2%

82.14 Andra skär- och klippverktyg (l.ex. hårklippningsma-skiner, huggknivar och hackknivar för slakterier och charkuterier eller för hushållsbruk, pappersknivar); artiklar och satser av artiklar för manikyr eller pedikyr (inbegripet nagelfilar) 3,2 %

82.15 Skedar, gafflar, slevar, tårtspadar, fiskknivar, smörknivar, sockertänger och liknande köks- och bordsartiklar:

A. handtag och skaft av oädel metall .... ........ 3,2%

B. andra slag ................................. ............. 7%

SEXTONDE AVDELNINGEN Prop. 1987/88:42

Maskiner och apparater samt mekaniska redskap; elektrisk materiel; delar till sådana varor; apparater för inspelning eller återgivning av ljud, apparater för inspelning eller återgivning av bilder och ljud för television samt delar och tillbehör till sådana apparater

Anmärkningar

1. Denna avdelning omfattar inte:

a. drivremmar och transportband av plast, enligt 39 kap., eller mjukgummi (nr
40.10); andra varor av mjukgummi, av sådana slag som används till maskiner
eller mekaniska eller elektriska apparater eller för annat tekniskt bruk (nr
40.16);

b. varor av läder eller konslläder (nr 42.04) eller av pälsskinn (nr 43.03), av
sådana slag som används i maskiner, apparater eller mekaniska redskap eller
för annat tekniskt bruk;

c. bobiner, spolar, cops, konrullar och liknande artiklar, oavsett materialet
(t. ex. 39, 40, 44 eller 48 kap. eller femtonde avd.);

d. perforerade kort för jacquardmaskiner eller liknande maskiner (t. ex. 39 eller
48 kap. eller femtonde avd.);

e. drivremmar och Iransportband av textilmaterial (nr 59.10) saml andra varor
av lextilmalerial för tekniskt bruk (nr 59.11);

f ädelstenar och halvädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade) enligt nr 71.02-71.04 samt artiklar som helt består av sådana stenar, enligt nr 71.16, med undantag av omonlerade bearbetade safirer och diamanter för stift till grammofoner eller för gravernälar till apparater för ljudinspelning (nr 85.22);

g. delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 till femtonde avd., av oädel metall (femtonde avd.) sami motsvarande varor av plast (39 kap.);

h. borrör (nr 73.04);

ij. ändlös duk och ändlösa band av metalltråd eller metallremsor (femtonde avd.);

k. artiklar enligt 82 och 83 kap.;

1. artiklar enligt sjuttonde avd.;

m. artiklar enligt 90 kap.;

n. ur och andra artiklar enligt 91 kap.;

o. utbytbara verktyg enligt nr 82.07 samt borstar av sådana slag som används som maskindelar, enligt nr 96.03; liknande utbytbara verktyg skall klassificeras enligt beskaffenheten av materialet i den verksamma beståndsdelen (t. ex. enligl 40, 42, 43, 45 eller 59 kap. eller nr 68.04 eller 69.09);

p. artiklar enligt 95 kap.

Om inte annat följer av anm. 1 till denna avdelning, anm. 1 till 84 kap. eller anm.

1 till 85 kap., skall delar till maskiner (inte utgörande delar till artiklar enligt nr

84.84, 85.44, 85.45, 85.46 eller 85.47) klassificeras enligt följande regler:

a. delar som omfattas av något av numren i 84 eller 85 kap. (andra än nr 84.85
och 85.48) skall under alla förhållanden klassificeras enligt sina respektive
nummer;

b. andra delar skall, om de är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsak
ligen till en maskin av speciellt slag eller till fiera slags maskiner som
omfattas av samma nummer (inbegripet maskiner enligt nr 84.79 och 85.43),
klassificeras enligt samma nummer som ifrågavarande maskiner. Delar som
är lämpliga att användas huvudsakligen till varor enligt nr 85.17 eller 85.25-
85.28 och som är lika användbara för båda dessa slag av varor skall klassifi
ceras enligt nr 85.17;

c. alla andra delar skall klassificeras enligt nr 84.85 eller 85.48.
1 Bestämmelsen i 5 § 2 a (se allmänna bestämmelser i början av denna lag) om en

vara som föreligger i delar som är av:iedda att sättas ihop skall också tillämpas
för en maskin vars delar anges till förtullning vid skilda tillfällen, om den
tullskyldige yrkar det. 42

3. Om inte annat är föreskrivet skall maskinkombinationer som består av två eller Prop. 1987/88:42
flera maskiner som sammanfogats till en enhet samt andra maskiner som kan

utföra två eller flera kompletterande eller allernaliva arbetsuppgifter klassificeras som om de bestod enbart av den komponent eller utgjorde en sådan maskin som utför den huvudsakliga arbetsuppgiften.

4. När en maskin eller en grupp maskiner består av separata komponenter (oavsett om dessa är åtskilda eller förenade genom rör, anordningar för kraftöverföring, elektriska ledningar eller andra anordningar), som är avsedda att tillsammans medverka i en klart avgränsad arbetsuppgift som kan ulföras av en maskin enligt nägot av numren i 84 eller 85 kap., skall det hela klassificeras enligt detta nummer.

5. Vid tillämpningen av dessa anmärkningar förstås med maskiner alla maskiner, utrustningar, apparater och redskap som är nämnda i numren i 84 och 85 kap.

84 kap. Kärnreaktorer, ångpannor, maskiner och apparater samt mekaniska redskap; delar till sådana varor

Anmärkningar

1. Della kapitel omfattar inte:

a. kvarnstenar, slipstenar och andra artiklar enligt 68 kap.;

b. maskiner och apparater (t. ex. pumpar) samt delar till sådana, av keramiskt
material (69 kap.);

c. laboratorieartiklar av glas (nr 70.17); maskiner, apparater och andra artiklar
för tekniskt bruk saml delar lill sådana, av glas (nr 70.19 eller 70.20);

d. artiklar enligt nr 73.21 och 73.22 samt motsvarande artiklar av andra oädla
metaller (74-76 och 78-81 kap.);

e. elektromekaniska handverktyg enligt nr 85.08 samt eleklromekaniska hus
hållsapparater enligt nr 85.09;

I f. mekaniska matlsopare utan motor (nr 96.03).

2. Om inte annat följer av anm. 3 till sextonde avd. skall en maskin eller apparat
som motsvarar en varubeskrivning i ett eller flera av numren 84.01-84.24 och
samtidigt motsvarar en varubeskrivning i ett eller flera av numren 84.25-84.80
klassificeras enligt tillämpligt nummer i den förra gruppen och inte i den senare.
Nr 84.19 skall dock inte tillämpas för:

a. groningsapparaler, äggkläckningsapparaler och kycklingmödrar (nr 84.36);

b. spannmålsfuklningsmaskiner (nr 84.37);

c. diffusörer för extraktion av sockersaft (nr 84.38);

d. maskiner och apparater för värmebehandling av textilgarn, textilvävnader
eller andra textilvaror (nr 84.51);

e. maskiner och apparater för mekanisk bearbetning i vilka en temperaturänd
ring, även om den är nödvändig, är av underordnad betydelse.

Nr 84.22 skall inte tillämpas för:

a. symaskiner för tillslutning av säckar eller liknande förpackningar (nr
84.52);

b. kontorsmaskiner enligt nr 84.72.

3. En verktygsmaskin för bearbetning av vilket material som helst, som motsvarar en varubeskrivning i nr 84.56 och samtidigt motsvarar en varubeskrivning i nr 84.57, 84.58, 84.59, 84.60, 84.61, 84.64 eller 84.65 skall klassificeras enligt nr 84.56.

4. Nr 84.57 skall tillämpas endast för verktygsmaskiner för metallbearbelning (andra än svarvar) som kan ulföra olika slags bearbetningar antingen:

a. genom automatisk växling mellan olika verktyg som är placerade i ett maga
sin e. d. (fleroperationsmaskiner); eller

b. genom att olika bearbetningsenheter samtidigt eller efter varandra automa
tiskt bearbetar ett fast uppspänt arbetsstycke (enstationsmaskiner med mer
än en bearbetningsenhet); eller

■ c. genom automatisk förflyttning av arbetsstycket mellan olika bearbetningsen-heier (transfermaskiner).

5. A. Med rfa/orer i nr 84.71 förstås:

a. digilalmaskiner som (1) kan lagra ett eller flera bearbetningsprogram
samt åtminstone de data som är omedelbart nödvändiga för att utföra
programmet, (2) kan fritt programmeras efter användarens behov, (3) kan
utföra de aritmetiska beräkningar som användaren begär samt (4) kan
utan mänskligt ingripande utföra ett bearbetningsprogram som de om så
behövs kan modifiera genom logiskt beslut under pågående körning;

b. analogimaskiner som kan simulera matematiska modeller och som består 43
av minst analogielement, slyrelement och programelement;

c. hybridmaskiner som beslår antingen av en digitalmaskin med analogiele- Prop. 1987/88:42 ment eller av en analogimaskin med digitalelemenl. B. Datorer kan förekomma i form av system som består av ett variabelt antal enheter i separata höljen. En enhet anses utgöra en del av det kompletta systemet om den uppfyller följande villkor:

a. den kan anslutas till centralenheten antingen direkt eller via en eller flera
andra enheter;

b. den är speciellt konstruerad som del till ett sädant system och mäste i
synnerhet, om den inte utgör en strömförsöoningsenhet. kunna ta emot
eller leverera dala i sådan form (kod eller signaler) som kan användas av
systemet.

Även sådana enheter av della slag som föreligger särskilt skall klassificeras enligt nr 84.71. Nr 84.71 omfattar inte maskiner i vilka ingår eller som arbetar i anslutning till en dator och som utför en specifik arbetsuppgift. Sådana maskiner klassificeras enligt de nummer som motsvarar deras respektive arbetsuppgifter eller, om detla inte är möjligl, enligt något slumpnummer.

Nr 84.82 skall tillämpas för bl.a. polerade stålkulor, vilkas största och minsta diameter inte avviker från den nominella diametern med mer än I %, dock högst med 0,05 mm. Andra slålkulor skall klassificeras enligt nr 73.26. En maskin som används för mer än en uppgift skall i klassificeringshänseende behandlas som om dess huvudsakligs. uppgift vore dess enda uppgift. Om inte annat följer av anm. 2 till detta kapitel, anm. 3 till sextonde avd. eller andra föreskrifter skall en maskin, vars huvuduppgift inte är beskriven i något tulltaxenummer eller för vilken huvuduppgiften inte kan fastställas, klassificeras enligl nr 84.79. Nr 84.79 omfattar också maskiner för tillverkning av lågvirke och linor av metalltråd, textilgarn eller nåigol annal material eller av en kombination av flera material (t. ex. dukt-, tvinn- och kablingsniaskiner).

3,8%

fri

■ 3%

3,8%

84.1 Kärnreaktorer; obestrålade bränsleelement för kärnreaktorer; maskiner och apparater för isotopseparalion 3,8%

84.2 Ångpannor och andra ånggeneralorer (andra än sådana varmvattenpannor för centraluppvärmning som också kan producera läglrycksånga); hetvaltenpannor ..... 3,8%

84.3 Värmepannor för centraluppvärmning, andra än sådana enligl nr 84.02 4,4%

84.4 Hjälpapparater för användning tillsammans med ång-generalorer eller värmepannor enligl nr 84.02 eller 84.03 (l.ex. economisers, överhetlare, solningsappara-ler och anordningar för sloftåterföring); kondensorer för ångmaskiner 3,8 %

84.5 Generatorer för gengas eller vattengas, även med gas-renare; generatorer för acelylengas saml liknande gasgeneratorer som arbetar med vatten, även med gasre-nare ...................................................

84.6 Ånglurbiner ..................................................

84.7 Förbränningskolvmotorer med gnisltändning och med fram- och återgående eller roterande kolvar:

A. motorer till luftfartyg ..............................

B. motorer för farlygsdrifl ...........................

C. andra .....................................................

84.08 Förbränningskolvmotorer med kompressionsländning

(diesel- eller semidieselmolorer) .................. 3,8%

84.09 Delar som är lämpliga att användas uteslutande eller
huvudsakligen till motorer enligt nr 84.07 eller 84.08:

A. delar lill luflfarlygsmolorer ........................ fri

B. andra ...................................................... 3,8%

84.10 Hydrauliska turbiner, vattenhjul saml regulatorer för

sådana maskiner ......................................... 3,8% 44

84.11 Turbojetmotorer, turbopropmotorer och andra gastur- Prop. 1987/88:42
binmotorer:

A. turbojetmotorer och turbopropmotorer samt delar

till sådana motorer ........... ........... fri

B. andra gasturbinmotorer...................... 3,8%

84.12 Andra motorer:

A. reaktionsmotorer, andra än turbojetmolorer, samt

delar till sådana motorer ............. .............. fri

B. andra...................... .................... 3,8%

84.13 Vätskepumpar, även försedda med mätanordning; vätskeelevatorer 3 %

84.14 Luft- eller vakuumpumpar, kompressorer för luft eller andra gaser samt fläktar och blåsmaskiner; ventilations- eller cirkulationskåpor med inbyggd fläkt, även försedda med filter:

A. bords-, golv-, vägg-, fönster- eller takfiäktar med
inbyggd elektrisk motor med en effekt av högst 125
W; ventilations- eller cirkulationskåpor med en
horisontell sidlängd av högst 120 cm; delar lill dessa

artiklar .......................................... 4,4 %

B. andra slag .................................... 3 %

84.15 Luftkondilioneringsapparater beslående av en motordriven fläkt samt anordningar för reglering av temperatur och fuktighet, inbegripei sådana apparater i vilka fuktigheten inte kan regleras separat ........................... 3 %

84.16 Brännare för flytande bränsle, pulveriseral fast bränsle eller gas, till eldstäder; mekaniska eldningsapparater (stokrar), mekaniska eldstadsrostar, mekaniska anordningar för avlägsnande av aska samt liknande anordningar:

A. rostar lill mekaniska eldsladsroslar ..... fri

B. andra slag .................................... 3,8 %

84.17 Industri- och laboratorieugnar, inbegripet förbränningsugnar, icke elektriska 3,8%

84.18 Kylskåp, frysar och annan kyl- eller frysutrustning, elektriska och andra; värmepumpar, andra än luftkondilioneringsapparater enligl nr 84.15 3,8%

84.19 Maskiner och apparater, även med elektrisk uppvärmning, för behandling av material genom förfaranden som inbegriper temperaturändring, såsom uppvärmning, kokning, röstning, destillering, reklifiering, sterilisering, paslörisering, ångbehandling, torkning, indunstning, förångning, kondensering eller avkylning, dock inte maskiner och apparater av sådana slag som används för hushållsbruk; genomströmnings- eller för-rådsvarmvatlenberedare, icke elektriska . 3,8%

84.20 Kalandrar och andra valsinaskiner, andra än maskiner för bearbetning av metall eller glas, samt valsar till

sådana maskiner ............................... ........ 3,8 % ,

84.21 Centrifuger, inbegripei lorkcenlrifuger: maskiner och
apparater för filirering eller rening av vätskor eller

gaser ,............................................ ........ 3,8 %

84.22 Diskmaskiner; maskiner och apparater för rengöring
eller torkning av flaskor eller andra kärl; maskiner och

apparater för påfyllning, lillslutning, kapsylering eller 45

elikellering av fiaskor, burke.r, askar, lådor, påsar, Prop. 1987/88:42

säckar eller andra förpackningar; andra maskiner och apparater för förpackning eller inslagning av varor; apparater för inpressning av kolsyra i drycker:

A................................................................ maskiner och apparater för rengöring eller torkning
av flaskor eller andra kärl; maskiner och apparater
för påfyllning, lillslutning, kapsylering eller elikel-
tering av flaskor eller andra förpackningar fri

B. andra ...................................................... .......... 3,8%

84.23 Vågar (med undantag av vågar känsliga för 0,05 g eller
mindre), inbegripet räkne- och kontrollvågar; vikter av

alla slag för vågar ...................................... .......... 3,8%

84.24 Mekaniska apparater (även för handkraft) för utsprut-ning, spridning eller finfördelning av välskor eller pulver; brandsläckningsapparater, även laddade; sprulpisloler och liknande apparater; ångbläster- och sandbläslerapparaler samt liknande apparater 3,8%

84.25 Taljor och lyflblock; vinschar och gångspel; domkraf-

ler ................................................................ .......... 3,8%

84.26 Lyflkranar, inbegripei kabelkranar och mobila portal-

lyftare; gränslelruckaroch kranlruckar ........ .......... 3,8%

184.27 Gaffeltruckar; andra truckar saml icke självgående

I vagnar, med lyft-eller annan hanleringsutruslning ... 3,8%

84.28 Andra maskiner och apparater för lyftning eller annan hantering, lastning lossning eller transport (l.ex. hissar, rulltrappor, transportörer och linbanor) 3,8%

84.29 Självgäende bladschaklmaskiner, väghyvlar, skrapor, grävmaskiner, lastare, stampmaskiner och vägvällar . 3,8%

84.30 Andra maskiner och apparater för grävning, hyvling, planering, stampning, lillpackning, schaklning, borrning eller brytning av jord, sten, mineral eller malm; pålningsmaskiner och påluppdragningsmaskiner; snöplogar och snöslungor 3,8%

84.31 Delar som är lämpliga atl användas uteslutande eller huvudsakligen lill maskiner och apparater enligl nr 84.25-84.30 .................. .......... 3,8 %

84.32 Maskiner och redskap för lantbruk, trädgårdsskötsel eller skogsbruk, avsedda för jordens beredning eller

odling; vältar för gräsmattor eller idrottsplatser 3,8%

84.33 Maskiner och redskap för skörd eller tröskning, inbe
gripet halm- eller foderpressar; gräsklippningsmaskiner
och slållermaskiner; maskiner för rengöring eller sorte
ring av ägg, frukt eller andra lantbruksprodukter, andra

än maskiner enligt nr 84.37 ........................ 3,8%

84.34 Mjölkningsmaskiner saml maskiner och apparater för mejerihanteringen ....................................................................... 3,8 %

84.35 Pressar, krossar och liknande maskiner och apparater som används vid framställning av vin, cider, fruktsaft

eller liknande drycker ................................... .......... 3,8%

84.36............................................ Andra maskiner och apparater för lantbruk, träd
gårdsskötsel, skogsbruk, fjäderfäavel eller biodling, in
begripet groningsapparaler försedda med maskinell ut
rustning eller uppvärmningsanordning: äggkläcknings
apparaler och kycklingmödrar ... .............. 3,8%

84.37 Maskiner och apparater för rensning eller sortering av Prop. 1987/88:42
spannmål, torkade baljväxtfrön eller andra frön; maski
ner och apparater som används inom kvarnindustrin

eller för bearbetning av spannmål eller torkade balj
växtfrön, andra än maskiner och apparater av lant-
bmkstyp ............................... .................... .......... 3,8%

84.38 Maskiner och apparater, inte nämnda eller inbegripna
någon annanstans i detta kapitel, för industriell bered
ning eller tillverkning av matvaror eller drycker, andra
än maskiner och apparater som används för utvinning
eller beredning av animaliska eller vegetabiliska fetter

och feta oljor ............................................... .......... 3,8 %

84.39 Maskiner och apparater för tillverkning av massa av
fibrösa cellulosahaltiga material eller för tillverkning

eller efterbehandling av papper eller papp '. 3,8%

84.40 Bokbinderimaskiner och bokbinderiapparater, inbegripet trådhäftmaskiner 3,8%

84.41 Andra maskiner och apparater för bearbetning av pappersmassa, papper eller papp, inbegripet skärmaskiner

av alla slag..................................................... 2,5%

84.42 Maskiner, apparater och redskap (andra än verktygs
maskiner enligt nr 84.56 - 84.65) för typgjutning eller
typsällning eller för preparering eller fillverkning av
klichéer, tryckplåtar, tryckcylindrar eller andra tryck
formar; typer, tryckplålar, klichéer, tryckcylindrar och
andra tryckformar; plåtar, cylindrar och litografiska
stenar, preparerade för grafiskt ändamål (t. ex. slipade,
kornade eller polerade):

A................................................................ tryckplåtar, klichéer, tryckcylindrar och andra
tryckformar ............................................. 3,8%

B. andra slag ............................................... fri

84.43 Tryckpressar; hjälpapparater för användning vid tryckning fri

84.44 Maskiner för sprulning, sträckning, lexturering eller nedskärning av konslfibermaterial 3,8 %

84.45 Maskiner för beredning av lextilfibrer; maskiner för spinning, Ivinning eller snodd av texfilgarn saml andra maskiner för framställning av lextilgarn; maskiner för spolning (inbegripet väftspolmaskiner), rullning eller haspling av textilgarn saml maskiner för beredning av texfilgarn för användning i maskiner enligt nr 84.46

eller 84.47 ................................................... .......... 3,8%

84.46 Vävstolar........................................................ .......... 3,8%

84.47 Trikåmaskiner, maskbondningsmaskiner, maskiner för tillverkning av överspunnet garn, tyll, spetsar, broderier, snörmakeriarbeten, fiälor eller nätknytningar

saml maskiner för tuflning ............................ .......... 3,8%

84.48 Hjälpmaskiner och hjälpapparater för användning till
sammans med maskiner enligt nr 84.44, 84.45, 84.46
eller 84.47 (t.ex. skaftmaskiner, jacquardmaskiner,
varp- och skottväktare saml anordningar för skyllel-
växling); delar och tillbehör som är lämpliga alt använ
das uteslutande eller huvudsakligen till maskiner enligl
detta nummer eller enligt nr 84.44, 84.45, 84.46 eller

84.47 (t. ex. spindlar, spinnvingar, kardbeslag, kam- 47

mar, spinnmunstycken, skyltlar, solv, skaftramar och Prop. 1987/88:42

trikåmaskinsnålar):

A. trikåmaskinsnålar....................................... fri

B. andraslag .................................................... 3,8%

84.49 Maskiner och apparater för tillverkning eller efterbehandling av filt eller bondad duk som längdvara eller i tillformade stycken, inbegripei maskiner för tillverkning av filthattar; hattformar .......................................... ....... 3,8%

84.50 Vatlentvättmaskiner för hushåll eller tvällerier, inbegripet maskiner som både tvättar och torkar tvätten 3,8%

84.51 Maskiner och apparater (andra än tvättmaskiner enligt nr 84.50) för tvättning eller annan rengöring, vridning, torkning, strykning, pressning (inbegripei fixerings-pressar), blekning, färgning, appretering, beläggning, impregnering eller annan efterbehandling av lextilgarn, textilvävnader eller andra textilvaror, även konfektionerade, samt maskiner för anbringande av massa på underlag av textilvara eller på annat underlag och som används vid tillverkning av linoleummattor eller liknande golvbeläggning; maskiner för uppmllning, av-rullning, läggning, skärning eller landning av dukvaror

av textilmaterial ............................................ 3,8 %

84.52 Symaskiner, andra än trådhäftmaskiner enligl nr 84.40;
möbler, stativ och överdrag, speciellt konstruerade för
symaskiner; symaskinsnålar:

A. symaskinsnålar ...................................... fri

B. andra slag ............................................... 5,3 %

84.53 Maskiner och apparater för beredning, garvning eller
annan bearbetning av hudar, skinn eller läder eller för
tillverkning eller reparation av skodon eller andra varor

av hudar, skinn eller läder, andra än symaskiner .... 3,8%

84.54 Konvertrar, gjutskänkar, götkokiller ochgjutmaskiner
av sådana slag som används inom metallurgin eller i
melallgjuterier:

A. kontinuerliga, roterande gjutmaskiner samt delar till

sådana maskiner .................................... fri

B. götkokiller och delar till sådana .............. 2,2 %

C. andra slag ............................................... . 3,8%

84.55 Metallvalsverk och valsar lill sådana valsverk:

A. obearbetade gjulgodsdetaljer ............... 3,2%

B. andraslag ................................................ .......... 3,8%

84.56 Verktygsmaskiner för avverkande bearbetning av alla
slags material med laser eller annan ljus- eller foton-
stråle, ultraljud, elektroerosion, elektrokemisk pro
cess, elektronstråle, jonstråle eller plasmaljusbåge:

A. maskiner för bearbetning av metall eller hårdmetall,

vägande per slyck mer än 10 000 kg ..... .............. fri

B. maskiner för bearbetning av trä, kork, ben, hård
gummi, hårdplast eller liknande hårda material ... fri

C. andraslag .................................. .......... 3,8%

84.57 Fleroperationsmaskiner, enstationsmaskiner med mer
än en bearbetningsenhel samt transfermaskiner, för
metallbearbelning:

A. vägande per styck mer än 10 000 kg fri

B. andra slag.................................................. 3,8% 48

84.58 Svarvar för metallbearbetning: Prop. 1987/88:42

A. vägande per styck mer än 10 000 kg fri

B. andra slag .................................... 3,8%

84.59 Verktygsmaskiner (inbegripet borr-, fräs- och gängen
heter) för borrning, fräsning eller gängskärning i metall,
andra än svarvar enligt nr 84.58:

A. vägande per styck mer än 10000 kg .. fri

B. andraslag ..................................... 3,8%

84.60 Verktygsmaskiner för avgradning, skärpning, slipning,
hening, lappning, polering eller annan ytbehandling av
metall, hårdmetall eller annan kermet med hjälp av
slipstenar, slipmedel eller polerdon, andra än kugg-
skärnings- och kuggslipmaskiner enligt nr 84.61:

A. vägande per styck mer än 10 000 kg fri

B. andra slag .................................... ........ 3,8 %

84.61 Verktygsmaskiner för hyvling, stickning, driftning,
kuggskärning, kuggslipning, sågning eller kapning samt
andra verktygsmaskiner för avverkande bearbetning av
metall, hårdmetall eller annan kermet, inte nämnda
eller inbegripna någon annanstans:

A. vägande per styck mer än 10 000 kg fri

B. andraslag ..................................... 3,8%

84.62 Verktygsmaskiner (inbegripet pressar) för bearbetning
av metall genom smidning; verktygsmaskiner (inbegri
pet pressar) för bearbetning av metall genom bockning,
falsning, riktning, klippning eller stansning; pressar för
bearbetning av metall eller hårdmetall, inte nämnda

ovan ................................................ 3,8 %

84.63 Andra verktygsmaskiner för icke avverkande bearbetning av metall, hårdmetall eller annan kermet .................................... 3,8 %

84.64 Verktygsmaskiner för bearbetning av sten, keramiska produkter, betong, asbeslcement eller liknande mine-raliska material eller för bearbetning av glas i kallt

tillstånd ........................................... 3,8%

84.65 Verktygsmaskiner (inbegripet maskiner för spikning,
klamring, limning eller annan sammansättning) för be
arbetning av trä, kork, ben, hårdgummi, hårdplast eller
liknande hårda material:

A. barknings-, hyvel-, såg-, lim- och pressmaskiner

samt svarvar ................................. ....... 5,3 %

B. andra slag:

1. maskiner för avverkande bearbetning, andra än

sådana som omfattas av A ........... ........... fri

2. andra ...................................... ....... 5,3%

84.66 Delar och tillbehör som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till maskiner enligt nr 84.56-84.65, inbegripet hållare för arbetsstycken eller verktyg, självöppnande gänghuvuden, delningsdockor och annan speciell utrustning för verktygsmaskiner; verktygshållare till alla slags handverktyg .. .. 3,8%

84.67 Handverktyg, pneumatiska eller hopbyggda med icke

elektrisk motor ................................ ........ 3,8 %

84.68 Maskiner och apparater för lödning eller svetsning,
även användbara för skärning, dock inte sådana som

omfattas av nr 85.15; maskiner och apparater för yl- 49

härdning med gas ............................ ........ 3,8%

4 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 42

84.69 Skrivmaskiner och ordbehandlingsmaskiner 3,8% Prop. 1987/88:42

84.70 Räknemaskiner; bokföringsmaskiner, kassakontroll-apparater, frankoslämplingsmaskiner, biljettmaskiner och liknande maskiner och apparater, med inbyggt räkneverk .............................. ........ 3,8 %

84.71 Datorer och enheter till datorer; magnetiska och optiska läsare, maskiner för överföring av data till databärare i kodad form samt maskiner för bearbetning av sådana data, inte nämnda eller inbegripna någon annanslans 3,8%

84.72 Andra maskiner och apparater för kontorsbmk (t.ex. hektografer, stencilapparater, adresseringsmaskiner, sedelutbetalningsautomater, maskiner för sortering, räkning eller förpackning av mynt, pennformerings-apparater, hålslag och häftapparater) 3,8%

84.73 Delar och tillbehör (andra än överdrag, fodral, väskor o.d.) som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till maskiner enligt nr 84.69-84.72 ... 3,8%

84.74 Maskiner och apparater för sortering, siktning, avskilj-ning, tvättning, krossning, målning, blandning eller knådning av jord, sten, malm eller andra mineraliska ämnen i fast form (inbegripet pulver- eller pastaform); maskiner och apparater för agglomerering, formning eller gjutning av fasta mineraliiska bränslen, keramiska massor, icke hårdnad betong, gips eller andra mineraliska produkter i pulver- eller pastaform; maskiner för tillverkning av gjutformar av sand .......... ....... 3,8 %

84.75 Maskiner för sammansättning av elektriska eller elektroniska lampor, rör eller blixtlampor i glashöljen; maskiner för tillverkning av glas eller bearbetning av glas i varmt tillstånd:

A. maskiner ...................................... 3,8%

B. delar ............................................. fri

84.76 Försäljningsautomater för varor (l.ex. frimärks-, cigarett-, livsmedels- eller dryckesautomater), inbegripet växlingsautomaler 3,8%

84.77 Maskiner och apparater för bearbetning av gummi eller plast eller för tillverkning av varor av dessa material, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta

kapitel ............................................. ........ 3,8%

84.78 Maskiner och apparater för beredning eller bearbetning av tobak, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i delta kapitel 3,8%

84.79 Maskiner och mekaniska apparater med självständiga arbetsuppgifter, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapitel:

A................................................... slagg-granuleringsmaskinei: samt delar till sådana
maskiner ....................................... fri

B. andraslag ..................................... 3,8%

84.80 Formflaskor för melallgjuterier; bottenplattor till gjutformar; gjutmodeller; gjutformar och andra formar för metall (andra än götkokiller), hårdmetall, glas, mineraliska ämnen, gummi eller plast ................................ 3,8 %

84.81 Kranar, ventiler och liknande anordningar för rörledningar, ångpannor, tankar, kar e.d., inbegripet redu-.................................................. 50 cerventiler och termostatreglerade ventiler 3,8%

84.80 Kullager och rullager ................................... 3,8% Prop. 1987/88:42

84.81 Transmissionsaxlar (inbegripet kamaxlar och vevaxlar) och vevar; lagerhus och glidlager; kuggtransmissioner och frikfionstransmissioner; kulskruvar; växellådor och andra utväxlingar, inbegripet momentväxlar; svänghjul, remskivor, linskivor, block och blockskivor; friktionskopplingar och andra axelkopplingar (inbegripet universalkopplingar) 3,8 %

84.82 Packningar av metallplåt i förening med annat material eller av två eller flera skikt av metall; satser av packningar av skilda material, i påsar, kuvert eller liknande förpackningar 3,8%

84.83 Delar till maskiner och apparater, inte försedda med elektriska kopplingsanordningar, isolatorer, spolar, kontaktelement eller andra elektriska anordningar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapitel 3,8%

85 kap. Elektriska maskiner och apparater, elektrisk materiel samt delar till sådana varor; apparater för inspelning eller återgivning av ljud, apparater för inspelning eller återgivning av bilder och ljud för television samt delar och tillbehör till sådana apparater

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar inte:

a. filtar, dynor, fotpåsar o.d. med elektrisk uppvärmning; kläder, skodon,
öronskydd och andra artiklar avsedda att bäras av användaren, med elek
trisk uppvärmning;

b. artiklar av glas enligl nr 70.11;

c. möbler med elektrisk uppvärmning, enligt 94 kap.

2. Nr 85.01-85.04 skall inte tillämpas för varor som är nämnda i nr 85.11, 85.12, 85.40, 85.41 och 85.42. Kvicksilverslrömriklare med melallbehållare klassificeras dock enligl nr 85.04.

3. Nr 85.09 omfattar endast följande elektromekaniska maskiner och apparater av sådana slag som vanligen används för hushållsbruk:

a. dammsugare, golvbonare, maskiner för målning eller blandning av livsmedel
saml frukt- eller köksväxlsaflpressar, oavsett viklen;

b. andra maskiner och apparater, under förutsättning att vikten inle överstiger
20 kg per styck.

Numret tillämpas dock inte för fläktar eller för ventilations- eller cirkulationskåpor med inbyggd fläkt, med eller utan filter (nr 84.14), lorkcenlrifuger (nr 84.21), diskmaskiner (nr 84.22), hushållstvättmaskiner (nr 84.50), manglar och stryk-maskiner (nr 84.20 och 84.51), symaskiner (nr 84.52), elektriska saxar (nr 85.08) samt elektriska värmeapparater (nr 85.16).

4. Med tryckta kretsar i nr 85.34 förslås kretsar, som med något tryckningsförfa
rande (t. ex. prägling, plätering eller etsning) eller med filmkretsteknik erhållits
genom att man på ett isolerande underlag utformat ledande element, kontakter
eller andra tryckta komponenter (t. ex. induklansspolar, motstånd och konden-
satorer), ensamma eller sammanbundna enligt etl fömlbestämt mönster, andra
än element som kan alstra, likrikta, modulera eller förstärka en elektrisk signal
(t.ex. halvledarelement).

Med tryckta kretsar avses inte kretsar i förening med andra element än sådana som erhållits under tryckningsprocessen. Tryckta kretsar kan dock vara försedda med icke tryckta förbindningselement. Tunn- eller Ijockfilmskretsar som innehåller passiva och aktiva element som erhållits under samma tekniska process skall klassificeras enligt nr 85.42.

5. För tillämpning av nr 85.41 och 85.42 gäller:

A. Med dioder, transistorer och liknande halvledarkomponenter eller halvle
darelement förslås sådana komponenter eller element, vilkas funktion är
beroende av förändringar i resisliviteten under inverkan av ett elektriskt fäll. c i

B. Med elektroniska integrerade kretsar och andra elektroniska mikrokretsar Prop. 1987/88: 42 förstås:

a. integrerade monolitkretsar i vilka kretselementen (dioder, transistorer,
motstånd, kondensatorer, förbindelseledningar etc.) framställts i massan
(huvudsakligen) och på ytan av ett halvledande material (t.ex. dopad
kisel) och är oskiljaktigt förbundna med varandra;

b. integrerade hybridkretsar i vilka passiva element (motstånd, kondensa
torer, förbindelseledningar eic), erhållna genom tunn- eller tjockfilms-
teknik, och aktiva element (dioder, transistorer, integrerade monolitkret
sar etc), erhållna genom halvledarteknik, kombinerats praktiskt taget
odelbart på ett enda isolerande underlag (glas, keramik etc). Dessa
kretsar kan också innehålla diskreta komponenter;

c. mikrokretsar av typen gjutna moduler, mikromoduler och liknande som
består av diskreta, aktiva eller både aktiva och passiva komponenter som
kombinerats och sammankopplats.

Vid klassificering av de artiklar som är definierade i denna anmärkning skall nr 85.41 och 85.42 ha företräde framför varie annat nummer som skulle kunna komma i fråga, särskilt med hänsyn i ill artiklarnas funktion. 6. Grammofonskivor, magnetband och andra media enligt nr 85.23 och 85.24 skall klassificeras enligt dessa nummer även om de föreligger tillsammans med de apparater som de är avsedda för.

85.1 Elektriska motorer och generatorer (med undantag av generaloraggregal) 3,8 %

85.2 Elektriska generaloraggregal och roterande omformare 3,8%

85.3 Delar som är lämpliga all användas uteslutande eller huvudsakligen till maskiner enligl nr 85.01 eller 85.02 3,8%

85.4 Elektriska transformatorer, statiska omformare (t. ex. likriktare) och induklansspolar 3,8%

85.5 Elektromagneter; permanentmagneter samt varor avsedda att tjänstgöra som permanentmagneter efter magnelisering; magnelchuckar och andra elektromagnetiska eller permanentmagnetiska uppspänningsan-ordningar; elektromagnetiska kopplingar och bromsar; elektromagnetiska lyfldon ............ 3,8%

85.6 Galvaniska element och batterier ................ 5,3 %

85.7 Elektriska ackumulatorer saml separatorer till sådana ackumulatorer, även kvadratiska eller rektangulära .. 3,8%

85.8 Elektromekaniska handverktyg med inbyggd elektrisk

motor .......................................................... 3,8 %

85.09 Elektromekaniska hushållsapparater med inbyggd

elektrisk motor ........................................... 4,4%

85.10 Rakapparater och hårklippningsmaskiner med inbyggd
elektrisk motor:

A. blad och skärhuvuden till rakapparater ... 4,6%

B. saxar till hårklippningsmaskiner .............. 3,2%

C. andra slag ............................................... 3,8 %

85.11 Elektrisk landnings- och startutrustning av sådana slag
som används lill förbränningsmotorer med gnisl- eller
kompressionsländning (l.ex. ländmagneler, tändgene-
ralorer, tändspolar, tändstifi: och glödtändstift saml

startmotorer); generatorer (för likström eller växel- ;
ström) och bakströmsreläer av sådana slag som an
vänds tillsammans med förbränningsmotorer 3,8%

85.12.............................................................. Elektrisk belysnings- och signalutmstning (med undan
tag av varor enligt nr 85.39), elektriska vindmtetorkare
samt elektriska avfroslnings- och avimningsanordning-
ar, av sådana slag som används lill cyklar eller motor
fordon............................................................. 3,8 % 52

85.13 Bärbara elektriska lampor med egen kraftkälla (t.ex. Prop. 1987/88:42
torrbatterier, ackumulatorer eller generatorer), andra

än sådana som omfattas av nr 85.12 ... 3,8%

85.14 Elektriska ugnar (inbegripet sådana med induktiv eller dielektrisk uppvärmning) för industri- eller laboratoriebruk; annan utmstning med induktiv eller dielektrisk uppvärmning, för industri- eller laboratoriebruk ........... ....... 3,8%

85.15 Maskiner och apparater för lödning eller svetsning, elektriska (inbegripet sådana som arbetar med elektriskt uppvärmd gas) eller arbetande med laser eller annan ljus- eller plasmaljusbåge, inbegripei sådana som också kan användas för skärning; elektriska maskiner och apparater för varmsprulning av metall eller hård-

melall ............................................... ....... 3,8 %

85.16 Elektriska genomströmnings-eller förrådsvarmvatten
beredare och dopp varmare; elektriska apparater för
rumsuppvärmning eller för uppvärmning av marken;
elektriska värmeapparater för hårbehandling (t.ex.
hårtorkar, onduleringsapparater och locktångsvär-
mare) eller för torkning av händerna; elektriska stryk-
och pressjärn; andra elektriska värmeapparater av så
dana slag som används för hushållsbruk; elektriska
värmemotstånd, andra än sådana enligt nr 85.45:

A. elektriska stryk- och pressjärn samt delar till sådana

(andra än värmemotstånd) .............. ....... 4,4%

B. andra slag .................................... 3,8%

85.17 Elektriska apparater för trådtelefoni eller trådtelegrafi, inbegripet sådana apparater för bärfrekvenssystem .. 3,8%

85.18 Mikrofoner och mikrofonstafiv; högtalare, med eller utan hölje; hörtelefoner, även kombinerade med mikrofon; tonfrekvensförstärkare; elektriska ljudförstärkningsanläggningar:

A. mikrofoner och mikrofonstafiv samt delar till dessa

varor.............................................. ....... 4,9%

B. hörtelefoner, även kombinerade med mikrofon,

samt delar till hörtelefoner .............. ........ 3,8%

C. andra slag .................................... 6,5 %

85.19 Skivspelare, elektriska grammofoner, kassettbandspe
lare (andra än sådana enligt nr 85.20) och andra appara
ter för ljudåtergivning, inte försedda med anordning för
ljudinspelning:

3,2% 3,8% 5,3%

3,8% 5,3%

5,3% 3,8%

A. grammofonautomaler ......................

B. Ijudåtergivningsapparaler för kinematografiskt bruk

C. andra slag ....................................

85.20 Bandspelare och andra apparater för ljudinspelning,
även innehållande anordning för ljudåtergivning:

A. ljudinspelningsapparater för kinematografiskt bruk

B. andra slag ....................................

85.21 Apparater för inspelning eller återgivning av videosignaler

85.22 Delar och fillbehör lill apparater enligl nr 85.19-85.21

85.23 Beredda oinspelade media för inspelning av ljud eller för liknande inspelning av andra fenomen, andra än

produkter enligt 37 kap.......................... ........... fri 3

85.24 Grammofonskivor, inspelade band och andra media Prop. 1987/88:42
med inspelningar av ljud eller av andra fenomen, inbe
gripet matriser för tillverkning av grammofonskivor

men inte produkter enligt 37 kap.:

A. grammonfonskivor, andra än CD-skivor:

1. för språkundervisning ................... fri

2. andra ................................ 100 kg 25:-

B. andra slag .................................... fri

85.25 Apparater för sändning av radiotelefoni, radiotelegrafi,
mndradio eller television, även med inbyggd utmstning
för mottagning, ljudinspelning eller ljudåtergivning; te
levisionskameror:

A................................................... med inbyggd utrustning för mottagning, andra än
reläapparater ................................ 6,5 %

B. andra slag ..................................... 4,9 %

85.26 Radarapparater, apparater för radionavigering samt apparater för radiomanövrering eller radioslyrning .... 4,9%

85.27 Apparater för mottagning av radiotelefoni, radiotelegrafi eller mndradio, även med inbyggd utmstning för inspelning eller återgivning av ljud eller med inbyggt ur 6,5 %

85.28 Televisionsmottagare (inbegripet videomonitorer och videoprojektorer), även med inbyggd rundradiomottagare, inbyggd utmstning för inspelning eller återgivning av ljud eller inbyggd utmstning för inspelning eller återgivning av videosignaler:

A.................................................... videotuners eller videomonitorer, med inbyggd ut
mstning för inspelning eller återgivning av videosig
naler ............................................. 5,3 %

B. andra slag ....................................... 6,5 %

85.29 Delar som är lämpliga atl användas uteslutande eller
huvudsakligen till apparater enligt nr 85.25-85.28:

A................................................... delar till apparater för mottagning av radiotelegrafi,
radiotelefoni, rundradio eller television 6,5 %

B. andraslag ..................................... 4,9%

85.30 Elektrisk signalerings-, säkerhets- eller irafikövervak-ningsutrustning för järnvägar, spårvägar, landsvägar, galor, floder, kanaler, parkeringsplatser, hamnanläggningar eller flygfält (andra än sådana enligl nr 86.08) . 3,8 %

85.31 Elektriska signalapparater, akustiska eller visuella (t.ex. ringklockor, sirener, signaltablåer samt tjuvlarms- och brandlarmsapparater), andra än apparater

enligt nr 85.12 eller 85.30...................... 4,9%

85.32 Elektriska kondensatorer, fasta eller variabla:

A................................................... kondensatorer och delar lill kondensatorer, vä
gande högst 250 g per styck ............. 5,6%

B. andraslag ..................................... 3,8%

85.33 Elektriska motstånd (inbegripet reoslater och polentio
metrar), andra än värmemotslånd:

A. motstånd ...................................... 5,3 %

B. delar till motstånd .......................... 4,9%

85.34 Tryckta kretsar ................................. ....... 4,9%

85.35 Elektriska apparater och andra artiklar för brytning, omkoppling eller skyddande av elektriska kretsar eller för åstadkommande av anslutning till eller förbindelse i

elektriska kretsar (t. ex. strömställare, smältsäkringar, 54

överspänningsavledare, spänningsbegränsare, stöt-

vågsfiller, stickproppar och kopplingsdosor), för en Prop. 1987/88:42

driftspänning av mer än I 000 V:

A. smältsäkringar:

1. av keramiskt material ................... 6,2 %

2. av annat material ....................... 5,3%

B. andra slag .................................... ........ 4,9%

85.36 Elektriska apparater och andra artiklar för brytning,
omkoppling eller skyddande av elektriska kretsar eller
för åstadkommande av anslutning lill eller förbindelse i
elektriska kretsar (t.ex. strömställare, reläer, smält
säkringar, stölvägsfiller, stickproppar, uttag, lamphål-
lare och kopplingsdosor), för en driflspänning av högst
I 000 V:

A. smältsäkringar:

1. av keramiskt material ................... 6,2 %

2. av annat material ....................... 5,3 %

B. glödlampshållare, vägande per styck:

1. högst 500 g .............................. 6,2%

2. mer än 500 g ............................. 5,3 %

C. andra slag .................................... ....... 4,9 %

85.37 Tavlor, paneler, hyllor, bänkar, skåp o.d. (inbegripet
styrskåp för numeriska styrsystem), utrustade med två
eller flera apparater eller andra artiklar enligt nr 85.35
eller 85.36 och avsedda atl tjänstgöra som elektriska
manöver- eller kopplingsorgan, inbegripei sådana
tavlor etc. som innehåller instrument eller apparater
enligt 90 kap., dock inte kopplingsanordningar enligt nr

85.17 ................................................ ....... 4,9%

85.38 Delar som är lämpliga att användas uteslutande eller
huvudsakligen till apparater eller andra artiklar enligt

nr 85.35, 85.36 eller 85.37 .................... ....... 4,9 %

85.39 Elektriska glödlampor och gasuriaddningslampor, in
begripet s. k. sealed beam lamp units, samt lampor för
ultraviolett eller infrarött ljus; båglampor:

A. metalltrådslampor, andra än s.k. sealed beam lamp

units...................................... 100 kg 200:-

B. socklar till glödlampor......................... fri

C................................................... andra slag, inbegripet delar, andra än socklar lill
glödlampor .................................... 3,8 %

85.40 Elektronrör (glödkatodrör, kallkaiodrör och folokatod-
rör), t.ex. rör med vakuum, rör fyllda med ånga eller
gas, rör för kvicksilverslrömriklare, katodslrålerör och
rör för televisionskameror:

A. ventilrör till röntgenapparater samt delar till sådana

rör; katodslrålerör samt rör till televisionskameror fri

B. andra slag, inbegripet delar till katodslrålerör eller

rör fill televisionskameror ................. 3,8%

85.41 Dioder, transistorer och liknande halvledarkomponen
ter eller halvledarelement; ljuskänsliga halvledarkom
ponenter eller halvledarelement, inbegripet fotoelek-
tromotoriska celler, även sammanfogade till moduler
eller monterade i paneler; lysdioder; monterade pie-
zoelektriska kristaller:

A. dioder, transistorer och liknande halvledarkompo
nenter eller halvledarelement; lysdioder 2,5 % 55

B. andra slag, inbegripet delar till artiklar enligt A 3,8% Prop. 1987/88: 42

85.42 Elektroniska integrerade kretsar och andra elektronis
ka mikrokretsar:

A. mikrokretsar ................................... ........ 2,5 %

B. delar fill mikrokretsar ....................... ........ 3,8 %

85.43 Elektriska maskiner och apparater med självständiga arbetsuppgifier, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapitel 4,9%

85.44 Isolerad (inbegripet lackerad eller anodoxiderad) tråd och kabel (även koaxialkabel) och andra isolerade elektriska ledare, även försedda med kopplingsanordningar; optiska fiberkablar, i vilkci varie enstaka fiber är försedd med eget hölje, även i förening med elektriska ledare eller försedda med kopplingsanordningar:

A. optiska fiberkablar ......................... fri

B. andra slag .................................... 5,3 %

85.45 Kolelektroder, kolborstar, lampkol, kol för galvaniska
element och andra artiklar av grafit eller annat kol,
även i förening med metall, av sådana slag som an
vänds för elektriskt ändamål:

A. vägande minst 3 kg per styck:

1. grafiterade ........................ 100 kg 2: -

2. andra slag ................................ ........... fri

B. vägande mindre än 3 kg per styck:

1. kolborstar ................................. ........ 3,8 %

2. andra slag ........................... 100 kg 10:-

85.46 Elektriska isolatorer, oavsett materialet:

, A. av keramiskt material .................... ......... 8 %

B. av annat material .......................... ........ 5,3 %

85.47 Isolerdetaljer (med undantag av isolatorer enligt nr
85.46) för elektriska maskiner eller apparater eller för
annat elektriskt ändamål, utgörande detaljer hell av
isolermalerial bortsett från mindre metalldelar (t.ex.
gängade hylsor) som ingjutits eller inpressals i massan i
samband med tillverkningen och som är avsedda ute
slutande för sammanfogning; elektriska isolerrör samt
förbindningsdelaljer till sådana, av oädel metall, invän
digt belagda med isolermalerial:

A. isolerdetaljer:

1. av plast ................................... 7,2 %

2. av keramiskt material .................. 8 %

3. av annal material ........................ 5,3%

B. andraslag ..................................... 3,2%

85.48................................................. Elektriska delar till maskiner och apparater, inte
nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapi
tel .................................................. 4,9%

95 kap. Leksaker, spel och sportaritiklar; delar till sådana artiklar

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar inte:

a. julgransljus (nr 34.06);

b. fyrverkeripjäser och andra pyrotekniska artiklar enligl nr 36.04; 56

c. garn (inbegripet monofilamentgam), linor, gul o.d. för fiske, i avpassade Prop. 1987/88:42
längder men inte monterade till fiskrevar, enligt 39 kap., nr 42.06 eller elfte

avd.;

d. väskor för sportutrustning samt liknande artiklar enligt nr 42.02, 43.03 eller
43.04;

e. sport- och idrottsdräkler samt maskeraddräkter o.d. av textilvara, enligt 61
eller 62 kap.;

f. flaggor och flaggställ av textilvara samt segel för bålar, segelbrädor, eller
fordon, enligt 63 kap.;

g. skodon för sport eller idrott (andra än skodon med fastsatta skridskor eller
rullskridskor) enligl 64 kap. saml huvudbonader för sport eller idrott, enligl
65 kap.;

h. promenadkäppar, piskor, ridspön o.d. (nr 66.02) samt delar till sådana artiklar (nr 66.03);

ij. omonlerade konstgjorda ögon av glas för dockor eller andra leksaker, enligt nr 70.18;

k. delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 lill femtonde avd., av oädel metall (femtonde avd.) saml motsvarande varor av plast (39 kap.);

1. ringklockor, bjällror, gonggonger o. d. enligt nr 83.06;

m. elektriska motorer (nr 85.01), elektriska transformatorer (nr 85.04) och apparater för radiostyrning (nr 85.26);

n. sportfordon (andra än bobbar och andra sportkälkar) enligt sjuttonde avd.;

o. tvåhjuliga barncyklar (nr 87.12);

p. sportbåtar, såsom kanoter och kapproddbåtar (89 kap.) saml redskap för framdrivning av dessa (44 kap. för sådana artiklar som är gjorda av trä);

q. skyddsglasögon för sport och utomhusspel (nr 90.04);

r. lockpipor och visselpipor (nr 92.08);

s. vapen och andra artiklar enligt 93 kap.;

t. elektriska girlander av alla slag (nr 94.05);

u. racketsträngar samt tält och andra kampingartiklar, ävensom handskar (klassificeras efter materialets beskaffenhet).

2. Detta kapitel omfattar också artiklar i vilka naturpärior eller odlade pärlor, ädelstenar eller halvädelslenar (naturiiga, syntetiska eller rekonstruerade), ädel metall eller metall med plätering av ädel metall ingår endast som mindre väsentlig beståndsdel.

3. Om inle annat följer av anm. 1 ovan skall delar och tillbehör som är lämpliga alt användas uteslutande eller huvudsakligen till artiklar enligl detta kapitel klassificeras enligt samma nummer som dessa artiklar.

95.1 Leksaksfordon med hjul, avsedda för barn (t.ex. trehjuliga leksakscyklar, sparkcyklar och irampbilar); dockvagnar ............................... 4,4 %

95.2 Dockor föreställande människor ................. 6,2 %

95.3 Andra leksaker; skalenliga modeller och liknande modeller för förströelse, mekaniska eller icke mekaniska;

pussel av alla slag ...................................... 4,4 %

95.04 Artiklar för inomhusspel, inbegripet spelapparater för
spelhallar, nöjesfält e.d., biljardbord och bord för ka
sinon samt automatiska kägelresare för bowlinghallar:

A. spelapparater med mynt- eller polleltinkast 2,4%

B. andra slag ............................................... 4,4 %

95.05 Prydnadsartikiar för högtider, karnevalsartiklar och

liknande artiklar, inbegripei trolleri- och skämtartiklar 4,4 %

95.06 Redskap och annan utrustning för gymnastik, idrott,
annan sport (inbegripet bordtennis), utomhusspel eller
utomhuslek, inte nämnda eller inbegripna någon an
nanstans i detta kapitel; simbassänger och plaskdam-
mar:

A. bordtennisulrustning ............................... 4,4 %

B. tennisracketar, även osträngade; bollar av läder .. fri

C. andra slag:

1. av trä .................................................. .......... 2,2% 57

2. av läder eller metall ............................. ........ 3,2% Prop. 1987/88:42

3. av annat material ............................... 4,4 %

95.07 Spön, fiskkrokar och andra redskap för fiske med rev;
landningshåvar, fjärilshåvar och liknande håvar; lock
fåglar (andra än sådana som omfattas av nr 92.08 eller
97.05) och liknande artiklar för jakt:

A. fiskkrokar ................................................ .............. fri

B. andraslag ................................................ 3,8%

95.08.............................................................. Karuseller, gungor, skjulbanor och annan utrustning
för nöjesfält e. d.; ambulerande cirkusar, ambulerande
menagerier och ambulerande teatrar .......... 3,8 %

96 kap. Diverse artiklar

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar inte:

a. pennor utgörande kosmetiska preparat eller toalettmedel (33 kap.);

b. artiklar enligt 66 kap. (t. ex. delar till paraplyer eller promenadkäppar);

c. bijouterivaror enligt nr 71.17;

d. delar med allmän användning enligl definition i anm. 2 till femtonde avd., av
oädel metall (femtonde avd.) samt motsvarande varor av plast (39 kap.);

e. knivar och andra artiklar enligl 82 kap. med skaft eller andra delar av
material som avses i nr 96.01 eller 96.02; nr 96.01 och 96.02 tillämpas dock
för särskill föreliggande skaft och andra delar till sådana artiklar;

f. artiklar enligt 90 kap., t.ex. glasögonbågar (nr 90.03), dragslift (nr 90.17)
samt borstar som är specialgjorda för landläkarbruk eller för medicinskt,
kimrgiskt eller veterinärt bruk (nr 90.18);

g. artiklar enligt 91 kap. (l.ex. urfoder);

h. musikinstrument samt delar och tillbehör lili musikinstrument (92 kap.); ij. artiklar enligt 93 kap. (vapen och delar till vapen);

k. artiklar enligl 94 kap. (l.ex. möbler, belysningsarmatur och andra belysningsartiklar); 1. artiklar enligt 95 kap. (leksaker, spel och sportartiklar); m. konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter (97 kap.).

2. Med vegetabiliska eller mineraliska snidningsmaterial i nr 96.02 förstås:

a. hårda frön, fruklkärnor. skal och nötter samt liknande vegetabiliska material
av sådana slag som används för snidning (t.ex. slennöt och fruktkärnor av
dumpalmen);

b. bärnsten, sjöskum, rekonstruerad bärnsten och rekonstruerat sjöskum saml
gagat och mineraliska ersättningsmaterial för gagat.

3. Med bindlar för borsttillverkning i nr 96.03 avses endast oinfattade knippen av djurhär, vegetabiliska fibrer eller andra material, som är färdiga atl utan isärtagning sättas in i kvastar, borstar eller penslar eller som endast behöver en komplellerande mindre bearbetning, såsom avjämning av topparna, för all göra dem färdiga för sådan insättning.

4. Numren i detla kapitel skall, med undanlag av nr 96.01-96.06 saml 96.15, tillämpas för varor av i numren nämnda slag, även om varorna helt eller delvis består av ädel metall, metall med plätering av ädel metall, naturpärlor eller odlade pärlor, ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade). Nr 96.01-96.06 samt 96.15 skall dock tillämpas för varor i vilka pärlor, ädelstenar eller halvädelslenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade), ädel metall eller metall med plätering av ädel metall ingår endast som mindre väsentlig beståndsdel.

96.01 Elfenben, ben, sköldpadd, horn, korall, pärlemor och andra animaliska snidningsmaterial, bearbetade, samt varor av dessa material (inbegripei varor erhållna genom gjutning):

A................................................................. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare
bearbetning ............................................ fri

B. andra slag ....-......................................... 3,8 % 58

96.02 Vegetabiliska eller mineraliska snidningsmaterial, be- Prop. 1987/88:42
arbetade, saml varor av dessa material; varor, gjutna

eller genom snidning eller på annat sätl formade av vax, stearin, naturliga gummiarter eller naturliga hartser eller av modelleringspastor saml andra gjutna eller genom snidning eller på annal sätt formade varor, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; bearbetat icke härdal gelatin (med undanlag av gelatin enligt nr 35.03) samt varor av icke härdat gelatin:

A. vegetabiliska eller mineraliska snidningsmaterial
samt varor av sådana material:

1. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare bearbetning fri

2. andra slag ................................ 3,8 %

B. andra varor ................................... fri

96.03 Kvastar, viskor, borstar (inbegripet borstar som utgör
delar till maskiner, apparater eller fordon), penslar,
mekaniska matlsopare utan motor samt moppar och
dammvippor; bindlar för borsttillverkning; målnings
rullar och målardynor; avtorkare o. d. av gummi eller
annat mjukt material:

A. mekaniska matlsopare ..................... 3,8%

B. kvastar, borstar och viskor av endast hopbundna
kvistar eller annat vegetabiliskt material, med eller

utan skaft ................................... ....... 3,8%

C. bindlar för borsttillverkning:

beläggs med samma tull som motsvarande borst-material

D. andra slag .................................... 5,3 %

96.4 Handsiktar och handsåll ..................... 3,8 %

96.5 Reseetuier med artiklar för toaletländamål, för sömnad

eller för rengöring av skor eller kläder ... ....... 6,2 %

96.06 Knappar samt knappformar och andra delar till knap
par; knappämnen:

A. knappar av plast .......................... 6,2 %

B. andra slag .................................... 4,4 %

96.7 Blixtlås och delar lill blixtlås ................... 6,2 %

96.8 Kulpennor; pennor med filtspets eller annan porös spets; reservoarpennor och liknande pennor; pennor för duplicering; stiflpennor; pennskaft, pennförlängare o.d.; delar (inbegripet hylsor och hållare) lill artiklar enligt detla nummer, andra än sådana som omfattas av nr 96.09:

A. skrivpennor (stålpennor o. d.) och spetsar till skriv
pennor:

1. av ädel metall ............................ 3,8%

2. andra ...................................... fri

B. andra slag .................................... .......... 2 %

96.09 Blyerts-, anilin- och färgpennor (andra än pennor enligl
nr 96.08), blyerts-, anilin- och färgstift, grifflar, pas
tellkritor och andra färgkritor, rilkol, skriv- och rilkriia

samt skräddarkrila ............................. 3,8 %

96.10 Skrivtavlor, även försedda med ram ....... 3,8%

96.11 Datumstämplar, sigillstämplar, pagineringsslämplar

och liknande handstämplar (inbegripei handverktyg för Prop. 1987/88:42

tryckning eller prägling av etiketter); s. k. typtryckerier 3,2 %

96.12 Färgband för skrivmaskiner och liknande färgband, in
dränkta med färg eller på annat sätt preparerade för att
kunna ge ett avtryck, även på spolar eller i patroner;
färgdynor (även sådana som inte är indränkta med

färg), med eller utan ask ................................ 5,3 %

96.13 Cigarettändare och andra tändare, även mekaniska eller elektriska, samt delar till sädana tändare, andra än tändstenar och vekar 3,2%

96.14 Rökpipor (inbegripei piphuvuden), cigarr- och cigarett-munstycken saml delar lill sådana artiklar:

A. ämnen och icke färdigarbelade huvuden av trä eller

rot till rökpipor ........................................ fri

B. andraslag ................................................ 3,8%

96.15 Kammar, hårspännen o.d.; hårnålar, hårklämmor, pa-
piljolter o.d., andra än sådana som omfattas av nr
85.16, samt delar till sådana artiklar:

A. kammar, hårspännen o. d.......................... 6,2%

B. andra slag:

1. av plast .............................................. 12%

2. av annat material ............................... .......... 3,2%

96.16 Rafräschissörer och beslag till sådana; pudervippor
och liknande varor för anbringande av kosmetiska pre
parat eller loalettmedel:

A. rafräschissörer och beslag till sådana .... 5,1%

B. andra slag ............................................... 3,8 %

96.17 Termosflaskor och andra terrnoskäri, kompletta med yllerhölje; delar till sådana kärl, andra än lösa glas 5,3%

96.18 Provdockor, skyltdockor o. d.; rörliga figurer och ställ

av sådana slag som används i skyltfönster .......... 3,8%

97 kap. Konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar inte:

a. omakulerade frimärken och beläggningsstämplar samt kortbrev. brevkort
o. d. försedda med frimärke, gångbara eller avsedda som nyutgåva i det land
till vilket de är destinerade (49 kap.);

b. teaterkulisser, ateljéfondcr o.d., målade på texlilvävnad (nr 59.07) med
undantag av sädana som kan klassificeras enligt nr 97.06;

c. naturpärior och odlade pärior samt ädelstenar och halvädelstenar (nr 71.01 -
71.03).

2. Med konstgrafiska originalhlad i nr 97.02 förstås avtryck som gjorts i svartvitt eller färg direkt frän en eller flera tryckformar som av konstnären framställts helt för hand, oavsett vilken teknik och vilket material som använts, dock med undantag för mekaniska eller fotomekaniska förfaranden.

3. Nr 97.03 skall inte tillämpas för masstillverkade reproduktioner eller för produkter av vanligt hantverk med karaktär av handelsvaror.

4. a. Om inte annat följer av anm. 1-3 ovan skall artiklar enligt detta kapitel

klassificeras enligt della kapitel och inte enligt något annat kapitel i tulltaxan, b. Nr 97.06 skall inte tillämpas för artiklar som kan klassificeras enligt något av de föregående numren i detta kapiiel.

5. Ramar kring målningar, teckningar, collage eller liknande prydnadstavlor eller
kring konstgrafiska originalblad skall anses utgöra delar till dessa artiklar, under
förutsättning att de är av sädana slag och har ett sådant värde som är normalt i

förhållande till artiklarna i fråga. 60

3 Förslag till Prop. 1987/88:42

Lag om ändring i lagen (1968: 430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs att 2 a, 8, 58 och 59 §§ samt anvisningarna till 2 a, 8 och 58 §§ lagen (1968:430) om mervärdeskatt' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 a §2

Med export förstås enligl denna lag att vara levereras eller tjänst tillhandahålls utom landet. Som export räknas även, om inte annat följer av anvisningarna, leverans av vara inom landet

1) om direkt utförsel av varan ombesöos av speditör eller fraktförare,

2) till utländsk företagare, som hämtar varan här i landet för direkt utförsel, om varan är avsedd för verksamhet som förelagaren bedriver i utlandet,

3) i frihamn om varan ej är avsedd alt användas i frihamnen,

4) fill fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik eller för bruk eller omsättning på sådant fartyg eller luftfartyg,

5) för försäljning i exportbutik 5) för försäljning i exportbutik
enligt 27 § tullagen (1973:670), enligt 46 § andra stycket tullagen

(1987:000),

6) om varan är personbil eller motorcykel som vid leveransen är införd i
exportvagnsförteckning.

Som export räknas även, om inte annat följer av anvisningarna, tillhandahållande av

1) tjänst som avser fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik eller tjänst som avser utmstning eller annan vara för användning på sådanl fartyg,

2) annan tjänst enligt 10 § första stycket I än uthyrning, om tjänsten avser vara, som införts till landet endast för tjänsteprestationen i fråga för att därefter utföras ur landet,

3) förmedling av vara ål ufiändsk uppdragsgivare,

4) transport, som ej utgör personbefordran, direkl lill eller från utlandet eller förmedling av sådan transport,

5) transport eller annan skattepliktig tjänst inom landet som avser importvara eller exportvara och som speditör eller fraktförare tillhandahåller utländsk uppdragsgivare i samband med införseln eller utförseln,

6) kontroll eller analys av vara ål utländsk uppdragsgivare,

7) lagring av vara åt ufiändsk uppdragsgivare,

8) annonsering eller annan reklam åt utländsk uppdragsgivare,

9) tjänst enligt 10 § första stycket 5 som avser fastighet i annat land,

10) tjänst enligt 10 § första stycket 1 som innefattar produktutveckling, projektering, ritning, konstruktion eller därmed jämförlig tjänst åt utländsk uppdragsgivare,

11) upplåtelse åt utländsk användare av rätt till patent, nyttjanderätt fill konstrukfion eller uppfinning, som avser skattepliktig vara, saml rätt att utnyttja system eller program för automatisk databehandling,

12) aulomafisk databehandling åt utländsk uppdragsgivare,

13) annan tjänst åt utländsk uppdragsgivare, när tjänsten kommer denne

' Lagen omtryckt 1979: 304.

Senasle lydelse av lagens rubrik 1974: 885. 63

Senaste lydelse 1986: 1289.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 42

till godo endasl i form av rapport, protokoll eller annan handling eller på
annat därmed jämförligt säll. . ___ . ,.

Även omsättning av vara eller tjänst på fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik räknas som export. Detsamma gäller reparation och leverans av vara, när tillhandahållandet sker åt utländsk företagare, som ej är skattskyldig, inom ramen för garantiåtagande som gjorts av denne.

Som export räknas vidare bärgning och reparation av lastbil eller släpvagn till lastbil eller leverans av utrustning till sådant fordon, om fordonet är registrerat eller hemmahörande i annat land och tillhandahållandet sker i anslutning till fordonets användning för yrkesmässig varutransport här i landet.

Har skattskyldig levererat vara här i landet till köpare som är bosatt utom landet anses leveransen, om ej annat följer av anvisningarna, ha skett genom export under fömtsättning att säljaren i sina räkenskaper har antingen ett intyg, utfärdat av en av länsskattemyndigheten godkänd intygsgivare, som visar att köparen i nära anslutning till leveransen har medfört varan vid utresa ur landet, eller handling som visar att köparen i nära anslutning till leveransen har medfört varan vid inresa i annat land.

(Se vidare anvisningarna.)

8 §' Från skatteplikt undantas

1) skepp för yrkesmässig sjöfart eller yrkesmässigt fiske, fartyg för bogsering, bärgning eller livräddning, luftfartyg för yrkesmässig person-eller godsbefordran samt del, tillbehör och utrustning till sådant fartyg eller luftfartyg, när varan säljs eller uthyrs till den som äger fartyget eller luftfartyget eller den som varaktigt nyttjar detta enligt avtal med ägaren eller när varan införs till landet för ägarens eller nytljanderättshavarens räkning,

2) krigsmateriel som är underkastad utförselförbud och del lill sådan krigsmateriel, när varan säljes lill slaten för mililärl bruk eller för della ändamäl införes till landet för statens räkning,

3) läkemedel som utlämnas enligt recept eller säljes till sjukhus eller införes till landet i anslutning till sådan utlämning eller försäljning,

4) råolja, elektrisk kraft, värme samt gas och annat bränsle för uppvärmning eller energialslring, dock inle T-sprit eller annan fotogen än flygfotogen och fotogen för drift av snabbgående dieselmotor,

5) allmän nyhetstidning,

6) periodiskt medlemsblad eller periodisk personaltidning, när varan
fillhandahålles utan vederiag eller till utgivaren, medlem eller anställd eller
införes till landet under motsvarande förutsättningar, annan periodisk pub
likation som väsentligen framstår som organ för sammanslutning med
huvudsakligt syfte att verka för religiöst, nykterhetsfrämjande, polifiskt,
miljö vårdande, idrottsligt eller försvarsfrämjande ändamål eller atl företrä
da handikappade eller arbetshindrade medlemmar saml utländsk periodisk
publikation av annat slag när prenumeration på sådan publikation förmed
las mellan prenumerant och utländsk utgivare eller när sådan publikation
inkommer direkt fill prenumerant,

8) sådant alster av bildkonst som ägs av upphovsmannen eller dennes dödsbo,

9) vatten från vattenverk,

Senasle lydelse 1985:1116. 64

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 42

Undanlaget för fartyg för livräddning, gäller endasl sådanl fartyg som ställes till förfogande för Svenska sällskapet för räddning af skeppsbmlne.

Undanlaget för gas och annal bränsle gäller icke vara, som med hänsyn till försäljningsform, kvantitet eller förpackning har karaklär av butiksvara.

Undantaget för allmän nyhetstidning gäller sådan publikation av dagspresskaraktär som normalt utkommer med minst ett nummer varie vecka.

Undantaget för periodisk publikation under 6 gäller svenskt och utländskt alster av angivet slag, som enligl ulgivningsplan utkommer med normall minst fyra nummer om årel. Till sammanslutning med huvudsakligt syfte atl verka för idrottsligt ändamål hänföres endast sammanslutning som är ansluten lill Sveriges riksidrotlsförbund eller Svenska korporationsidrottsförbundet eller är representerad inom Sveriges olympiska kommitté. Som försvarsfrämjande sammanslutning räknas endasl sammanslutning som anges i 1 § kungörelsen (1970: 301) om frivillig försvarsverksamhet eller som har lill uppgift att stödja hemvärnels verksamhet.

Undantaget för mynt gäller inte guldmynt präglade efter den I januari 1967 som omsätts efter sitt metallvärde.

till 58 §
Skattskyldighet vid införsel före- Skattskyldighet vid införsel före
ligger oberoende av om den införda ligger oberoende av om den införda
varan inköpts i ufiandet eller förts varan inköpts i utlandet eller förts
in av annan anledning, exempelvis in av annan anledning, exempelvis
som gåva eller lån. Skattskyldighet som gåva eller lån. Skattskyldighet
föreligger dock icke vid införsel un- föreligger dock inte vid införsel un
der omständigheter som medför fri- der omständigheter som medför fri
het från skatt enligt bestämmelser- het från skatt enligt beslämmelser
na iförordningen (1973:981) om fri- na i lagen (1987:000) om frihet från
hel från införselavgift eller iförord- skatt eller avgifl vid införsel,
ningen (1966:394) om rätl för re
sande m.fl. att införa varor lull-
och skattefritt.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

4 Förslag till Prop. 1987/88:42

Lag om ändring i lagen (1977:293) om handel med drycker

Härigenom föreskrivs att 17 och 18 §§ lagen (1977:293) om handel med drycker skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17§

Spritdrycker, vin och starköl får. Spritdrycker, vin och starköl får,
med de undantag som angives i med de undanlag som anges i 18 §,
18 §, införas till landet endast av införas till landet endast av parti-
partihandelsbolaget, handelsbolaget.

Spritdrycker, vin och starköl får Spritdrycker, vin och starköl får
ej tagas om hand på sätt som avses inle tas om hand på sätt som avses
i 3 § andra stycket tuUagen       i 8 § första stycket tullagen
(1973:670) av annan än partihan-      (1987:000) av annan än partihan
delsbolaget. Sådana varor fär av        delsbolaget. Sådana varor får av
annan än bolaget ej förvaras på an-   annan än bolaget ej förvaras på an
nat tullager än sådant som har inrät- nat tullager än sådant som har inrät
tats för förvaring av proviant m. m.     tals för förvaring av proviant m. m.
I övrigt gäller lagen (1973:980) om     I övrigt gäller lagen (1973:980) om
transport, förvaring och förstöring       transport, förvaring och förstöring
av införselreglerade varor, m. m.         av införselreglerade varor, m. m.

Spritdrycker och sådant vin, som ej har tillverkats inom landet, får säljas för export endast av partihandelsbolaget.

18 § Spritdrycker, vin och starköl får införas till landet

1. av den som har rätt fill tullfri- 1. av den som har rätt till tullfri
het enligt 7§ lullförordningen het enligt 6 § lagen (1987:000) om
(1973:979), tullfrihet m.m.,

2. av handelsresande som medför varan som prov, i och för dennes rörelse,

3. av resande eller av person, som ulför arbete på transportmedel, för eget eller familjens bmk eller som gåva till närstående för dennes eller dennes familjs personliga bruk enligt beslämmelser som meddelas av rege-, ringen,

4. i form av enstaka gåvoförsändelse till enskild person för dennes eller dennes familjs personliga bruk enligl bestämmelser som meddelas av regeringen,

5. som proviant på fartyg eller luftfartyg enligl särskilda bestämmelser,

6. av en enskild person, som flyttar in lill landet eller återvänder hit efter längre tids vistelse utomlands, om dryckerna är avsedda för eget eller familjens personUga bruk, enligt bestämmelser som meddelas av regeringen,

7. av en enskild person som har mottagit dryckerna i arv eller genom testamente, om dryckerna är

avsedda för eget eller familjens g

6 Förslag till . Prop. 1987/88:42

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom föreskrivs atl 19 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 §'

Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:

vad som vid bodelning eller eljest på grund av giftorätt tillfallit make eller vad som förvärvats genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva;

vinst vid icke yrkesmässig avyttring av lös egendom i andra fall än som avses i 35 § 3—4 mom.;

vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket utfärdade premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri eller vid vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår till högst 100 kronor;

ersättning, som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkrirg tillfallit den försäkrade, om icke ersättningen gmndas på förvärvsinkomst av 6000 kronor eller högre belopp för år eller utgör föräldrapenning, så ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild författning, som utgått annorledes än på grund av sjukförsäkring, som nyss sagls, lill någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6000 kronor eller högre belopp för år, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller olycksfall tillfallit någon på gmnd av annan försäkring, som icke tagits i samband med tjänst, dock att till skattepliktig inkomst räknas ersättning i form av pension eller i form av livränta i den mån livräntan är skattepliktig enligt 32 § 1 eller 2 mom., så ock ersättning som ulgår på grund av trafikförsäkring eller, med nedan angivet undantag, annan ansvarighetsförsäkring eller på gmnd av skadeståndsförsäkring och avser förlorad inkomst av skattepliktig natur;

ersättning på grund av ansvarighetsförsäkring enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till den del ersättningen utgår under de första trettio dagarna av den tid den skadade är arbetsoförmögen och beräknas så att ersättningen uppgår för insjuknandedagen till högst 30 kronor och för övriga dagar till högst 6 kronor för dag;

belopp, som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen utgått på gmnd av kapilalförsäkring;

försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på egendom, dock att skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen avser driftbyggnad på jordbruksfasfighet, byggnad på fastighet som avses i 24§ 1 mom., byggnad som är avsedd för användning i ägarens rörelse eller sådan del av värdet av markanläggning som får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag, dels i den mån köpeskilling, som skulle ha influtit om den försäkrade eller skadade egendomen i stället hade sålts, hade varit att hänföra till intäkt av

' Senasle lydelse 1987: 121.
Ändrad lydelse av paragrafen föreslås iiven i prop. 1987/88:44. 72

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 42

fastighet eller av rörelse och dels i den mån ersättningen eljest motsvarar skattepliktig inläkt av eller avdragsgill omkostnad för fastighet eller rörelse;

vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på grund av annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, samt vinstmedel, som utgått på grund av skadeförsäkring, och premieåterbetalning på grund av skadeförsäkring, för vilken rätt till avdrag för premie icke förelegat;

ersättning jämlikt lagen (1956: 293) om ersättning ål smittbärare om icke ersättningen gmndas på förvärvsinkomst av 6000 kronor eller högre belopp för år;

periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, som icke utgör vederlag vid avyttring av egendom, i den mån givaren enligt 20 § eller punkt 5 av anvisningarna till 46 § icke är berättigad till avdrag för utgivet belopp;

sfipendium som är avsett för mottagarens utbildning och inte utgör ersättning för arbete som har utförts eller skall utföras för utgivarens räkning;

studiestöd enligt 3 eller 4 kap. studiestödslagen (1973:349), internatbi-drag, återbetalningspliktiga studiemedel och resekostnadsersätlning enligt 6 och 7 kap. samma lag samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av regeringen eller statlig myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådanl bidrag likställda, och äger i följd härav den bidragsberättigade icke göra avdrag för kostnader som avsetts skola bestridas med bidrag av förevarande slag;

allmänt barnbidrag och förlängt barnbidrag;

lön eller annan gottgörelse, för vilken skall erläggas skatt enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt;

kontantunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av statsmedel;

handikappersättning enligt 9 kap. 2 och 3 §§ lagen om allmän försäkring, sådan del av vårdbidrag enligt 9 kap. 4 § samma lag som utgör ersättning för merkostnader samt hemsjukvårdsbidrag, som utgår av kommunala eller landslingskommunala medel till den vårdbehövande;

kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om hustrufillägg och kommunalt bostadstillägg fill folkpension;

kommunalt bostadstillägg till handikappade;

bostadsbidrag som avses i förordningen (1976: 263) om statliga bostadsbidrag till barnfamiljer eller förordningen (1976:262) om slatskommunala bostadsbidrag;

ersättning som fastställts av allmän domstol eller utgått av allmänna medel fill den som - utan att det skett yrkesmässigt - inställt sig inför domstol eller annan myndighet, om ersättningen avser reseersättning, traktamente eller ersättning för tidsspillan;

sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke medgivits vid taxering, vid första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;

gottgörelse som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse, lill den del stiftelsen ej ägt andra medel för att lämna gottgörelsen än sådana för vilka avdrag icke åtnjutits vid avsättning till sfiftelsen;

intäkter av försäljning av vilt växande bär och svampar som den skattskyldige själv plockat till den del intäkterna under ett beskattningsår inte

Den som till eller från det svenska tullområdet medför sådana tillgångar som avses i 2 § första stycket 4) eller 5) skall anmäla och lämna uppgifter om tillgångarna i enlighet med vad regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, generaltullstyrelsen bestämmer.

För konlroll av sådana uppgifter skaU den uppgiftsskyldige bereda den som verkstäder kontrollen tillfälle alt undersöka handresgods, annal medfört gods och alla utrymmen i transportmedel samt därvid svara för den transport som behövs och för uppackning och återinpack-ning.

I övrigt gäller för kontrollen i till-lämpliga delar 38, 44, 45 och 50 §§ lullagen (1973:670) saml 57, 58, 60-62, 65 och 68 §§ saml 73 § 8 och 9 lullstadgan (1973:671) i den lydelse stadgan hade den Ijanuari 1978.

Till böter dömes den som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att göra anmälan eller lämna uppgifter i fall som avses i andra stycket.

Till ansvar enligt denna paragraf dömes ej, om gärningen är ringa eller kan föranleda ansvar enligl 9 eller 10 § denna lag, enUgl brottsbalken eller lagen (1960:418) om straff för vamsmuggling. Allmänt åtal för brott som avses i denna paragraf får väckas endast efter medgivande av tullmyndighet.

Den som till eller från det svenska tullområdet medför sådana fillgångar som avses i 2 § första stycket 4) eller 5) skall anmäla och lämna uppgifter om tillgångarna i enlighet med vad regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, generaltullstyrelsen bestämmer.

/ fråga om konlroU av sådana uppgifter som avses i andra stycket gäller 48 § första stycket, 63—70§§, 73 § första stycket, 99, 100 och 105 §§ ttdlagen (1987:000) samt föreskrifter som meddelats med stöd av dessa bestämmelser.

Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att göra anmälan eller lämna uppgif-, ter i fall som avses i andra stycket.

/ ringa fall skall inte dömas till ansvar. Ansvar enligt denna paragraf inträder inte, om gärningen är belagd med straff i 9 eller 10 § denna lag, (■ brottsbalken eller / lagen (1960:418) om straff för varusmuggling. Allmänl åtal för brott som avses i denna paragraf får väckas endasl efter medgivande av tullmyndighet.

8 Förslag till Prop. 1987/88:42

Lag om ändring i lagen (1941: 251) om särskild varuskatt

Härigenom föreskivs att 1, Ib, le och 3 §§ lagen (1941:251) om särskild vamskatt' och bilagan till lagen skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

liP Skatt (särskild vamskatt) betalas enligt denna lag till staten vid omsättning inom landet av varor som anges i bilaga fill denna lag och vid införsel av sådana varor.

Vid bedömning av till vilket Vid bedömning av till vilket

tulltaxenummer en viss vara skall tulltaxenummer en viss vara skall

hänföras tas inte hänsyn till sådan hänföras tas inte hänsyn till sådan

tulltaxering av varusats som görs lulltaxering av varusats som görs

med stöd av allmänna bestämmel- med stöd av 5 § 3b tulltaxelagen

serna andra stycket 3 b lagen (1977: (1987:000).
975) med tulltaxa.

Skatt utgår inte för vara, som bereds av apotek för försäljning enligt recept av läkare,, veterinär eller tandläkare.

Ib §3 Skattskyldig är den som

a) i yrkesmässig verksamhet här i landet tillverkar skattepliktiga varor,

b) har blivit registrerad enligt 5 § andra stycket.

Införs skattepliktiga varor till Införs skattepliktiga varor till
landet av någon som inte är regisl- landet av någon som inte är regist
rerad enligt 5 § skall skatt betalas rerad enligt 5 § skall skatt betalas
till tullmyndigheten. Därvid gäller till tullmyndigheten. Därvid gäller
lullagen (1973:670) och 9 kap. 4 § lullagen (1987:000) och 9 kap. 4 §
lagen (1984: 151) om punktskatter lagen (1984:151) om punktskatter
och prisregleringsavgifter. och prisregleringsavgifter.

Riksskatteverket kan om del finns synnerliga skäl medge att den som är registrerad enligt 5 § andra stycket får vara skatlskyldig för en vara som tillverkas inom landet av någon annan för hans räkning.

Som skattepliktig tillverkning anses även

a) omarbetning av en skatteplik- a) omarbetning av en skatteplik
tig vara, i fråga om en vara hänför- lig vara, i fråga om en vara hänför
lig till något av tulltaxenumren lig fill något av tulltaxenr 17.04,
17.04, 18.06, 19.08 eller 21.07 dock 18.06, 19.05 eller 21.06 tulliaxe-
endast om omarbetningen innebär lagen (1987:000) dock endast om
att varan ökar i vikt, omarbetningen innebär atl varan

ökar i vikt,

b) omformning av en vara som linle är skattepliktig så att varan blir
skattepliktig och

' Lagen omtryckt 1984: 153.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1975: 1406. Senaste lydelse 1984:923.

' Senasle lydelse 1984:923. 76

" Senaste lydelse 1984:923.

Bilaga till lagen (1941: 251) om särskild varuskatt Prop. 1987/88:42

Förteckning över varor, för vilka särskild varuskatt skall betalas

Nuvarande lydelse Tulltaxenr Varuslag

ur 17.04 Sockerkonfektyrer, ej innehållande kakao, med undantag av fondantmassor, mandelmassor, pastor och andra liknande halvfabrikat i bulk.

ur 18.06 Choklad och andra livsmedelsberedningar innehållande kakao med undantag av glass, glasspulver, glasspasta (glassmassa), puddingar och andra liknande efterrätter saml pulver, flingor, pastor och flytande beredningar endast avsedda för framställning av pudding och annan liknande efterrätt eller dryck.

ur 19.08 Biscuits och wafers med mellanlägg av kräm e.d. till övervägande delen överdragna med choklad.

ur 21.07 Konfeklyrer, ej hänförliga till annal nummer, med undanlag av massor, pastor och andra liknande halvfabrikat i bulk.

ur 33.06 För personligt bruk avsedda preparat av följande slag:

parfym i fiylande eller fasl form, toalettvatten, rakvatten och rakbalsam, med undantag av preparatet glycerol, sprit och rosenvatten,

puder, puderkräm, ansiklslera, ansiklsskum, ansiktsmask och smink, med undantag av puderkräm och smink med pu-dersubstans om högst 5 viktprocent, vilt ströpuder samt preparat som är avsett speciellt för döljande av ärr, födelsemärke eller liknande huddefekt,

läppstift, läppglans och andra preparat för behandling av läppar, med undanlag av ofärgat cerat, preparat för behandling av naglar eller nagelband, med undantag av nagellackborttagningsmedel och nagelvittpennor, hårvårds pre parat, med undantag av hårtvällmedel som inle samtidigt är färgande, tonande eller blekande, preparat för behandling av ögonhår och ögonbryn, med undantag av avsminkningsmedel som inle utgör toalett vatten, hårbortlagningsmedel,

medel mot transpiration, med undantag av ältiketerpreparal och fot vårdsmedel.

Föreslagen lydelse Tulltaxenr Varuslag

ur 17.04 Sockerkonfektyrer, ej innehållande kakao, med undantag av fondantmassor, mandelmassor, pastor och andra liknande halvfabrikat i bulk.

ur 18.06 Choklad och andra livsmedelsberedningar innehållande kakao med undantag av glasspulver, glasspasta (glassmassa), puddingar och andra liknande efterrätter samt pulver, flingor, pastor och flytande beredningar endast avsedda för framställning av pudding och annan liknande efterrätt eller dryck.

- Senaste lydelse 1984:923. 78

Bilaga 1 till lagen (1957: 262) om allmän energiskatt Prop. 1987/88:42

Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas

Nuvarande lydelse

Tulltaxe- Bränsle Skattesats

nummer

ur 27.01, ur 27.02 eller

ur 27.04 Kolbränslen ................. 305 kr. per ton

ur 27.10 Fotogen med tillsats som möjliggör

drift av snabbgående dieselmotorer .. 610 kr. per m' ur 27.10 Motorbrännoljor, eldningsoljor och

bunkeroljor ........................ 660 kr. per m

ur 27.11 Naturgas ..................... 308 kr. per 1 000 m'

ur 27.11

eller

ur 38.19 Gasol som används för

a) motordrift .................... 92 öre per liter

b) annat ändamål än motordrift 185 kr. per ton

Anm. Skatten på oljor beräknas efter

varans fakturerade volym. Kan skatten icke beräknas på sådant sätl eller sker fakturering annorledes än enligt vedertagna grunder, äger beskattningsmyndighelen fastställa grunder för beräkning av volymen.

Föreslagen lydelse

Tulltaxenr Bränsle Skallesats

ur 27.01, Kolbränslen 305 kr. per ton

ur 27.02

eller

ur 27.04

ur 27.10 Fotogen med tillsats som möjliggör

drift av snabbgående dieselmotorer 610 kr. per m'

ur 27.10 Motorbrännoljor, eldningsoljor och

bunkeroljor .................... 660 kr. per m'

ur 27. II Naturgas ................ 308 kr. per 1 000 m

ur 27.11 Gasol som används för

eller a) motordrift ................. 92 öre per liter

ur 38.23 b) annat ändamål än motordrift ... 185 kr. per ton Anm. Skatten på oljor beräknas efter varans fakturerade volym. Kan skatten inle beräknas på sådant sätt

Senaste lydelse 1987:508.

6 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 42

10 Förslag till Prop. 1987/88:42

Lag om ändring i strålskyddslagen (1958: 110)

Härigenom föreskrivs att 2 § strålskyddslagen (1958:110) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§' Radiologiskt arbete må ej bedrivas utan tillstånd av myndighet som regeringen bestämmer (strålskyddsmyndigheten). Ej heller må någon utan tillstånd av strålskyddsmyndigheten innehava röntgenutrustning eller annan teknisk anordning avsedd att utsända joniserande strålning, idka handel med radioaktivt ämne eller eljest till riket införa eller här förvärva, innehava eller överlåta sådant ämne.

Den som ej innehar sådant till- Den som inle innehar sådant till
stånd må ej utan medgivande av stånd får inte utan medgivande av
slrålskyddsmyndigheten taga hand strålskyddsmyndighelen ta hand
om oförtullal radioaktivt ämne på om oförtullat radioaktivt ämne på
sätt som avses i 3§ andra stycket sätt som avses i 8 § första stycket
lullagen (1973:670). I övrigt gäller ttdlagen (1987:000). I övrigt gäller
lagen (1973: 980) om transport, för- lagen (1973: 980) om transport, för
varing och förstöring av införsel- varing och förstöring av införsel
reglerade varor, m. m. reglerade varor, m. m.

Tillstånd må meddelas för viss yrkesgrupp eller för vissa inrättningar, institutioner eller företag.

Avlider någon som innehar tillstånd enligt denna lag, vare tillståndet likväl, såvitt angår rätt alt innehava radioaktivt ämne eller röntgenutrustning eller annan teknisk anordning, gällande för dödsboet intill tre månader från dödsfallet.

Tillstånd enligt denna lag erfordras ej för vad som omfattas av tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet om icke annat föreskrives i tillståndet.

I fråga om prövningen av frågor om lillslånd lill radiologiskt arbete, avseende tillverkning av radioaktiva läkemedel, eller till handel med eller införsel av sådana läkemedel finns också föreskrifter i lagen (1981:289) om radioakliva läkemedel.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Senaste lydelse 1984:4. 83

13 Förslag till Prop. 1987/88:42

Lag om ändring i lagen (1961: 372) om bensinskatt

Härigenom föreskrivsatt I och 5 §§ lagen (1961:372) om bensinskatt' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§ Till slaten skall enligt bestämmelserna i denna lag erläggas särskild skatt (bensinskatt) för

a) bensin avsedd för motordrift a) bensin avsedd för motordrift
och andra motorbränslen, som in- och andra motorbränslen, som in
nehåller minst 70 viktprocent ben- nehåller minst 70 viktprocent ben
sin {ur tulltaxenummer 27.10), med sin, ur tidltaxenr 27.10 lulllaxe-
undantag för flygbensin; samt lagen (1987:000), med undantag för

flygbensin; samt

b) metylalkohol (metanol), elylal- b) metylalkohol (metanol), etylal
kohol (etanol) och högre alkoholer kohol (etanol) och högre alkoholer
saml andra än under a) avsedda samt andra än under a) avsedda
blandningar, som innehåller sådan blandningar, som innehåller sådan
alkohol (ur luUta.xenummer 22.08, alkohol, ur luUlaxenr 22.07, 29.05
29.04 och 38.19), allt under förut- och 38.23 tulltaxelagen (1987:000),
sättning att varorna är avsedda för allt under fömtsättning atl varorna
användning till motordrift (motoral- är avsedda för användning till mo-
kohol). tordrift (motoralkohol).

Skatt skall dock inte utgå för mineraloljeprodukter, som införs lill landet för alt vid oljeraffinaderier användas uteslutande som råvara vid tillverkning av bensin. Skalt skall heller inte utgå för motoralkohol, som tillhandahålls i särskild förpackning om högst en liter.

Beslämmelserna i denna lag om bensin gäller, om annat inte sägs, samfiiga de varuslag som är skattepliktiga enligt första stycket.

5 §3 Skattskyldigheten inlräder

1. för den som är skattskyldig enligt 3 § 1 eller 2, när bensin av honom levereras till köpare, som inte är registrerad, eller till eget försäljningsställe för delaljförsäljning som inle utgörs av depå eller las i anspråk för annat ändamål än försäljning,

2. för den som är skattskyldig enligt 3 § 3, när bensin säljs eller las i anspråk för skaltephktigt ändamål, och

3. för den som upphör alt vara registrerad enligl 4 §, när registreringen upphör, varvid skattskyldigheten omfattar den bensin som då ingår i hans lager.

Blandas blyfri bensin med annan bensin i samband med att bensinen skall levereras till en köpare som inte är registrerad, eller lill etl eget försäljningsställe som inte är depå, skall i fall som avses i första stycket 1 skattskyldigheten inträda när blandningsförfarandel påbörias.

Om skattepliktig vara förs in i Om skattepliktig vara förs in i

' Lagen omtryckt 1984:993.
Senaste lydelse 1987:509.
' Senaste lydelse 1985:1079. 86

15 Förslag till Prop. 1987/88:42

Lag om ändring i lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets område

Härigenom föreskrivs att 7 och 18 §§ lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets område' och bilagan till lagen skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 Tillverkare eller, i fall som avses nedan under a), innehavare av slakteri eller köttbesiklningsbyrå eller, i fall som avses nedan under m), den som inom landet yrkesmässigt fillverkar bekämpningsmedel m. m. eller till landet inför bekämpningsmedel m. m. för yrkesmässig äterförsäljning eller för egen yrkesmässig användning inom landet erlägger avgifl för

a) kött av häst, nötkreatur, lamsvin, får, höns, kalkon, anka och tamgås, när köttet blivit godkänt vid köttbesiktning enligt lagen (1959:99) om köttbesiktning m. m. (slaktdjursavgift),

b) mjölk som användes av mjölkproducenl vid tillverkning av smör eller ost för försäljning,

c) mjölk och grädde som användes i mejeri för tillverkning av annan vara än grädde, smör eller ost,

ost, torrmjölk och kondenserad mjölk, som tillverkats i mejeri, margarinost som ej tillverkats i mejeri,

d) smör och smörliknande vara med minst 70 viktprocent mjölkfett men
utan annat fett, vilka användes för fillverkning av grädde, ersättningsmedel
för grädde eller produkt för beredning av grädde eller ersättningsmedel för
grädde, om varan ej skall förbrukas i tillverkarens hushåll,

e) vete, korn, havre och råg som användes för tillverkning av mjöl, gryn,
flingor, mall eller liknande produkt,

f) stärkelse eller stärkelseprodukt som erhålls ur annan vara än potatis,

h) fett, fet olja och fettsyra som h) fett, fet olja och fettsyra som

erhålles ur fisk eller havsdäggdjur er/ifl//5 ur fisk eller havsdäggdjur el-
eller ur fettråvara, hänförlig till ler ur fettråvara, hänförlig lill tull-
tulltaxenummer 12.01, 12.02 och laxenr 12.01-12.08 och 21.03
2/.0i(fetlvamavgift), lulltaxelagen (1987:000) (fetlvaru-

avgift),

i) oljekraftfoder som för försäljning tillverkats i samband med att olja ulvinnes ur frön och frukter,

j) produkt, härrörande från soja- j) produkt, härrörande från soja
bönor och hänförlig lill tulltaxe- bönor och hänförlig till tulltaxenr
nummer 19.02 eller 23.04, 19.01 eller 23.04 lulltaxelagen,

k) produkt, hänföriig till tulltaxe- k) produkt, hänföriig till tuUtaxe
nummer 21.07 B, nr 21.06 B. 2, tulltaxelagen,

1) naturliga kalciumfosfater, na- I) naturliga kalciumfosfater, na
turliga kalciumaluminiumfosfater, turliga aluminiumkalciumfosfater
apatit och fosfatkrita hänförliga till och fosfatkrita hänförliga fill tull-
tuUtaxenummer 25.10, ammoniak laxenr 25.10, ammoniak hänförlig
hänförligtill tuUtaxenummer 28.16, till tudtaxenr 28.14, kaliumnitrat
kaliumnitrat hänförligt fill tulltaxe- och kalciumndrat hänföriigt till

' Lagen omtryckt 1984: 199.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 865.
Senaste lydelse 1986:389. 89

Bilaga Prop. 1987/88:42

Förteckning över varor som avses i 1 § andra stycket

ur 01.01 Levande hästar ur 01.02 Levande nötkreatur ur 01.03 Levande tamsvin ur 01.04 Levande får

01.05 Levande Qäderfä, nämligen höns, ankor, gäss, kalkoner
och pärlhöns
ur 02.01 Kött av nötkreatur, färskt eller kylt K

ur 02.02 KöU av nötkreatur, fryst K

ur 02.03 Kött av tamsvin, färskt, kylt eller fryst K

ur 02.04 Kött av får, färskt, kylt eller fryst K

ur 02.05 Kött av häst, färskt, kylt eller fryst K

ur 02.06 Andra ätbara delar av nötkreatur, tamsvin, får och häst,

färska, kylda eller frysta
ur 02.07 Kött och andra ätbara delar (med undantag av gåslever) av
fjäderfä enligt nr 01.05, färska, kylda eller frysta
02.09 Svinfett, inte innehållande kött, och Qäderfäfett (inte ul
smälta), färska, kylda, frysta, saltade, torkade eller rökta:
. ister F

andra slag ur 02.10 Kött och andra ätbara djurdelar av häst, nötkreatur, tamsvin, får och fjäderfä (med undantag av gåslever), saltade, torkade eller rökta; ätbart mjöl av kött eller andra djurdelar:

kött av häst, nötkreatur, tamsvin och får K

andra slag

04.1 Mjölk och grädde, inte koncentrerade och inle försalta med socker eller annat sötningsmedel K

04.2 Mjölk och grädde, koncentrerade eller försatta med socker eller annat sötningsmedel K

04.3 Kämmjölk, filmjölk, gräddfil, yoghurt,.kefir och annan fermenterad eller syrad mjölk och grädde, även koncentrerade, försatta med socker eller annat sötningsmedel, smaksatta eller innehållande frukt, bär eller kakao K

04.4 Vassle, även koncentrerad eller försatt med socker eller annal sötningsmedel; produkter bestående av naturliga mjölkbeståndsdelar, även försatta med socker eller annat sötningsmedel, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans K

04.5 Smör och andra fetter och oljor framställda av mjölk K

04.06 Ost och ostmassa K
ur 04.07 Fjäderfäägg med skal, färska, konserverade eller kokta

04.08 Fågelägg utan skal samt äggula, färska, torkade, ångkokta eller kokta i vatten, gjutna, frysta eller på annat sätt konserverade, även försatta med socker eller annat sötningsmedel

ur 07.01 Potatis (med undantag av nyskördad potatis under liden 6 juni-5 juli), färsk eller kyld

ur 07.09 Sockermajs, färsk eller kyld

ur 07.10 Sockermajs (även ångkokt eller kokt i vatten), fryst:

kokt K gj

andra slag

Prop. 1987/88:42

ur 07.12 Torkad potatis och sockermajs, hel, i bilar, skivad, krossad eller pulveriserad, men inte vidare beredd 07.13 Torkade, sprilade baljväxtfrön av sådana slag som används för livsmedels- eller foderändamål, även skalade eller sönderdelade

ur 07.14 Maniok- och arrowrot, färska eller torkade, hela eller i bilar och även i form av pelletar

10.1 Vete samt blandsäd av vete och råg

10.2 Råg

10.3 Korn

10.4 Havre

10.5 Majs 10.07 Sorghum

ur 10.08 Hirs

11.01 Finmalet mjöl av vete eller av blandsäd av vete och råg K

ur 11.02 Finmalet mjöl av råg, korn, havre, majs, sorghum och

hirs:

av råg K

andra slag ur 11.03 Krossgryn, grovt mjöl (inbegripet fingryn) och pelletar av

vete, råg, korn, havre, majs, sorghum och hirs:

av vete och råg K

andra slag ur 11.04 Vete, råg, korn, havre, majs, sorghum och hirs, bearbetad

på annat sätt (tex skalad, valsad, bearbetad till flingor

eller pärlgryn, klippt eller gröpad), groddar av spannmål,

hela, valsade, bearbetade till flingor eller malda:

vete och råg, bearbetad på annat sätt K

andra slag 11.05 Mjöl och flingor av potatis ur 11.06 Mjöl av sago eller av rötter, stam- eller rotknölar enligt nr

07.14 11.07 Malt, även rostat ur 11.08 Stärkelse:

potatisstärkelse K

andra slag

12.1 Sojabönor, även sönderdelade

12.2 Jordnötter, även skalade eller sönderdelade men inte ros-lade eller på annat sätt tillagade

12.3 Kopra

12.5 Rapsfrön och rybsfrön, även sönderdelade

12.6 Solrosfrön, även sönderdelade

ur 12.07 Andra oljeväxtfrön och oljehaltiga frukter (med undantag av ricinus-, hamp- och oiticicafrön samt bokollon), även sönderdelade

ur 12.08 Mjöl av oljeväxtfrön eller oljehaltiga fmkter (med undantag av mjöl av senaps-, lin-, ricinus-, hamp- och oiticicafrön samt av bokollon)

ur 12.12 Sockerbetor, färska eller torkade, även malda

ur 12.14 Luzernmjöl och annat grönmjöl, även i form av pelletar

15.1 Ister; annat svinfett och fjäderfäfett, ulsmälta, även utpressade eller extraherade med lösningsmedel F

15.2 Fetter av nötkreatur, andra oxdjur, får eller getter, råa 92

Prop. 1987/88:42

eller ulsmälta, även utpressade eller extraherade med lös
ningsmedel F
15.03 Solarstearin, isterolja, oleoslearin, oleomargarin och talg
olja, inte emulgerade, blandade eller på annat säll beredda F
ur 15.04 Fetter och oljor av fisk eller havsdäggdjur samt fraktioner
av sådana fetter eller oljor, även raffinerade men inte
kemiskt modifierade (med undanlag av fiskleverolja) F

15.6 Andra animaliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade F

15.7 Sojabönolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade F

15.8 Jordnötsolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade F

15.9 Olivolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade F

15.10 Andra oljor erhållna enbart ur oliver samt fraktioner av sådana oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade, inbegripet blandningar av dessa oljor eller fraktioner med oljor eller fraktioner enligl nr 15.09 F

15.11 Palmolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inle kemiskt modifierade F

15.12 Solrosolja, safflorolja och bomullsfröolja saml fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade F

15.13 Kokosolja, palmkärnolja och babassuolja samt fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inle kemiskt modifierade F

15.14 Rapsolja, rybsolja och senapsolja saml fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade F

ur 15.15 Andra vegetabiliska fetter och feta oljor (med undantag av jojoba-, kroton-, lin-, oiticica-, ricin- och lungolja saml fraktioner av dessa oljor) samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade F

ur 15.16 Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt fraktio
ner av sådana fetter eller oljor, som hell eller delvis hydre
rats, omföresirats (även internt) eller elaidiniserals, även
raffinerade men inte vidare bearbetade med undantag av
produkter med karaktär av konstgjorda växer F

15.17 Margarin; ätbara blandningar och beredningar av animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor eller av fraktioner av olika fetter eller oljor enligt detta kapitel, andra än ätbara fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor enligl nr 15.16:

margarin, konstisler och annat berett ätbart fett Fp

andra slag F

ur 15.18 Animafiska och vegetabiliska fetter och oljor (med undan
tag av lin-, oiticica-, ricin- och lungolja saml fraktioner av
dessa oljor) samt fraktioner av sådana fetter eller oljor,
kokta, oxiderade, dehydratiserade, faktiserade, blåsta,
polymeriserade genom upphettning i vakuum eller i inert
gas eller på annat sätt kemiskt modifierade, med undantag
av produkter enligt nr 15.16; oälliga blandningar eller be- 93

redningar av animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor
eller av fraktioner av olika fetter eller oljor enligt delta
kapitel, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans F

ur 15.19 Tekniska enbasiska fettsyror (med undantag av olein-,
linoljefettsyra och andra fettsyror med ell jodtal av minsl
170, ricinoljefeltsyra, delhydraliserad ricinoljefettsyra,
högraffinerad tallfettsyra och ullfettsyra); sura oljor från
raffinering F

ur 16.01 Korv (med undantag av gåsleverkorv) och liknande produkter av kött, andra djuidelar eller blod; beredningar av dessa produkter

ur 16.02 Kött, andra djurdelar och blod, beredda eller konserverade på annat sätl (med undantag av gåsleverpastej)

ur 16.05 Andra ryggradslösa valtendjur än kräftdjur och blötdjur, beredda eller konserverade

17.01 Socker från sockerrör eller sockerbetor samt kemiskt ren
sackaros, i fast form

ur 17.02 Annat socker, inbegripet kemiskt ren laktos, maltos, glu-kos och fruktos, i fast form (med undanlag av invertsoc-ker); sirap och andra sockerlösningar utan fillsats av aromämnen eller färgämnen (med undantag av invertsocker); sockerkulör:

druvsocker (inbegripet kemiskt ren glukos) samt sirap och
andra lösningar av druvsocker, inte innehållande fruktsoc
ker (fruktos) eller innehållande mindre än 50 viktprocent
fruktsocker beräknat på torrsubstansen K

andra slag 17.03 Melass erhållen vid utvinning eller raffinering av socker

ur 17.04 Fondantmassor, mandelmassor, pastor och andra liknande halvfabrikat, inle innehållande kakao, i bulk

ur 18.06 Glasspulver, glasspasta (glassmassa), puddingar och liknande efterrätter samt pulver, flingor, pastor och flytande beredningar endast avsedda för framställning av pudding och annan liknande efterrätt eller dryck, innehållande kakao

ur 19.01 Livsmedelsberedningar av mjöl, stärkelse eller mallex-
trakt, som inte innehåller kakaopulver eller innehåller
mindre än 50 viktprocent kakaopulver, inte nämnda eller
inbegripna någon annanstans; livsmedelsberedningar av
varor enligl nr 04.01-04.04, som inte innehåller ka
kaopulver eller innehåller mindre än 10 viktprocent kakao
pulver, inle nämnda eller inbegripna någon annanstans:
produkter av sojamjöl K

andra slag

19.2 Pastaprodukter, såsom spagetti, makaroner, nudlar, lasag-ne, gnocchi, ravioli och cannelloni, även kokta, fyllda (med kött eller andra födoämnen) eller på annat sätl beredda; couscous, även beredd

19.3 Flingor, gryn od, framställda av stärkelse

ur 19.04 Spannmål, annan än majs, i form av korn, förkokt eller på

annat sätt beredd K

ur 19.05 Bakverk, även innehållande kakao (med undantag av biscuits och wafers)

ur 20.04 Potatis och produkter av ärter och bönor enligt nr 07.13, beredda eller konserverade på annat sätt än med ätfika eller ättiksyra, frysta

ur 20.05 Potatis och produkter av ärter och bönor enligl nr 07.13, beredda eller konserverade på annat säll än med ättika eller ättiksyra, inte frysta

ur 21.02 Andra encelliga mikroorganismer än jäst, döda (med undantag av vacciner enligl nr 30.02)

ur 21.04 Homogeniserade sammansatta livsmedelsberedningar, innehållande köU (inbegripet andra djurdelar) 21.05 Glassvaror, även innehållande kakao

ur 21.06 Livsmedelsberedningar, inle nämnda eller inbegripna nå
gon annanslans (med undantag av konfeklyrer):
alkoholfria beredningar för framställning av drycker;
glasspulver, glasspasta (glassmassa) och puddingpulver
andra slag K

23.2 Kli, fodermjöl och andra återstoder, även i form av pelletar, erhållna vid siktning, målning eller annan bearbetning av spannmål eller baljväxler

23.3 Återstoder från stärkelseframställning och liknande återstoder, betmassa, bagass och annat avfall från sockerframställning, drav, dränk och annal avfall från bryggerier eller brännerier, även i form av pelletar

23.4 Oljekakor och andra fasta återstoder från utvinning av sojabönolja, även malda eller i form av pelletar K

23.5 Oljekakor och andra fasla återstoder från utvinning av jordnötsolja, även malda eller i form av pelletar

ur 23.06 Oljekakor och andra fasta återstoder (med undantag av mandelkli) från utvinning av vegetabiliska fetter eller oljor, andra än de som omfattas av nr 23.04 eller 23.05, även malda eller i form av pelletar

23.08 Vegetabiliska ämnen och vegetabiliskt avfall samt vegeta
biliska åsterstoder och biprodukter av sådana slag som
används vid utfodring av djur, inte nämnda eller inbegrip
na någon annanstans, även i forma av pelletar
ur 23.09 Beredningar av sådana slag som används vid utfodring av
djur (med undantag av hundbröd samt sådana vitamin- och
mineralfodermedel som inte innehåller torrmjölk):
innehållande torrmjölk K

andra slag

25.10 Naturiiga kalciumfosfater, naturiiga aluminiumkalciumfosfater och fosfatkrila

28.14 Ammoniak, vattenfri eller i vatlenlösning ur 28.34 Kalium- och kalciumnilrat

ur 28.35 Kalium- eller kalciumpolyfosfaler (inbegripei meta- och pyrofosfater), kaliummortofosfater och kalciumhydrogenortofosfat (dikalciumfosfal)

31.01-Gödselmedel

31.05 ur 35.02 Äggalbumin

35.05 Dextrin och annan modifierad stärkelse (tex förklislrad
eller förestrad stärkelse); lim och klister på basis av stär
kelse, dextrin eller annan modifierad stärkelse K 95

17 Förslag till Prop. 1987/88:42

Lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m.

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skattefordringar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§' Förmånsrätt enligt 11 § förmånsrättslagen (1970: 979) följer med fordran på

1. skalt och avgift, som anges i 1 § första stycket uppbördslagen
(1953:272), samt skatt enligt lagen (1908: 128) om bevillningsavgifter för
särskilda förmåner och rättigheter, lagen (1958:295) om sjömansskatt,
kupongskattelagen (1970:624), lagen (1983:219) om tillfällig vinstskatt och
lagen (1986: 1225) om tillfällig förmögenhetsskatt för livförsäkringsbolag,
understödsföreningar och pensionsstiftelser,

2. skatt enligt lagen (1968: 430) om mervärdeskatt,

3. skatt eller avgift enligt lagen (1928:376) om skatt pä lotterivinster, lagen (1941:251) om särskild varuskcitt, lagen (1957: 262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, stämpelskattelagen (1964: 308), lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, lagen (1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen (1975:343), lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978: 69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978: 144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skalt på vissa kassettband, lagen (1982: 1200) om skatt på videobandspelare, lagen (1982: 1201) om skatt på viss elektrisk kraft, lagen (1983: 1053) om skaU på omsättning av vissa värdepapper, lagen (1983: 1104) om särskild skalt för elektrisk kraft från kärnkraftverk, lagen (1984:351) om totalisatorskatt, lagen (1984: 355) om skatt på vissa dryckesförpackningar, lagen (1984: 404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, lagen (1984:405) om stämpelskatt pä aktier, lagen (1984: 410) om avgift på bekämpningsmedel saml lagen (1984: 852) om lagerskatt på viss bensin,

4. skatt enligt vägtrafikskattelagen (1973: 601) samt lagen (1976: 339) om saluvagnsskatt,

5. tull och särskild avgift enligt 5. tull, särskild avgifl enligl 39 § 39 § tullagen (1973:670) samt avgift tullagen (1973: 670) och avgift enligt enligl lagen (1968:361) om avgift lagen (1968:361) om avgift vid invid införsel av vissa bakverk, försel av vissa bakverk,

6. avgift enligt lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område, lagen (1974:226) om prisreglering pä fiskets område och lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel,

7. avgift som uppbärs med tillämpning av lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare.

Förmånsrätten omfattar ej restavgift och liknande avgift som utgår vid försummelse att redovisa eller betala fordringar och ej heller skatte- eller avgiftstillägg och förseningsavgift.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Senaste lydelse 1986:1229. 98

19 Förslag till Prop. 1987/88:42'

Lag om ändring i lagen (1973:980) om transport, förvaring och förstöring av införselreglerade varor, m.m.

Härigenom föreskrivs att 2§ lagen (1973:980) om transport, förvaring och förstöring av införselreglerade varor, m. m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§
Vara får utan hinder av förbud En vara får utan hinder av förbud

eller villkor som avses i 1 § eller villkor som avses i 1 §

1. sändas genom tullområdet eller mellan orter inom detta enligt de
villkor och föreskrifter som generallullstyrelsen meddelar,

2. förvaras på tullupplag eller tullager eller i frihamn,

3. förstöras under konlroll av tullmyndighet eller annan som denna godkänner,

4. ålemtföras,

5. lagas om hand efter medgivan- 5. tas om hand med stöd av hem-de enligt 3 § andra stycket lullagen tagningslidsiånd enligl 8 § första (1973:670) under villkor att varan stycket lullagen (1987:000) under förvaras i oförändrat skick av den villkor att varan förvaras i oföränd-som erhållit medgivandet till dess rat skick av den som beviljats lill-tuUmyndighet meddelat att hinder ståndet till dess tuUmyndiglieten för vidare förfogande över varan ej meddelat atl hinder /nor vidare förföreligger, fogande över varan inle föreligger.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen beslämmer.

100

20 Förslag till Prop. 1987/88:42

Lag om ändring i vapenlagen (1973: 1176)

Härigenom föreskrivs att 16 § vapenlagen (1973:1176)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 § Införsel av skjulvapen eller ammunition får ske utan särskilt tillstånd i följande fall, nämligen

1. Enskild person får införa skjutvapen, som han är berättigad alt här i riket inneha för personligt bruk, saml ammunition som behörigen har förvärvals här i riket. Vad som har sagls nu skall också tillämpas på sammanslutningar, huvudmän för museer och bevakningsföretag som avses i 8 §.

2. För tillfällig användning vid jakt eller tävling här i riket får svenska, danska, finska eller norska medborgare, som inte har hemvisl här i riket, från Danmark, Finland eller Norge införa jakt- eller lävlingsskjulvapen med tillhörande ammunition. Vapnet och ammunitionen får i sådanl fall utan tillstånd innehas här i riket av den som har infört egendomen under högst tre månader från införseldagen.

3. Skjutvapen och ammunition 3. Skjutvapen och ammunition
får ej tagas om hand på sätt som får inte tas om hand på sätt som
avses i 3§ andra stycket tullagen avses i 8 § första stycket tullagen
(1973:670) av annan än den som har (1987:000) av annan än den som har
fillstånd atl införa sådana varor och tillstånd att införa sådana varor och
ej heller utan medgivande av läns- inle heller ulan medgivande av
styrelse förvaras på tullager eller i länsstyrelse förvaras pä tullager el-
frihamn. I övrigt gäller lagen ler i frihamn. I övrigt gäller lagen
(1973:980) om transport, förvaring (1973:980) om transport, förvaring
och förstöring av införselreglerade och förstöring av införselreglerade
varor, m. m. varor, m. m.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

' Lagen omtryckt 1981: 1360. 101

8 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 42

21 Förslag till Prop. 1987/88:42

Lag om ändring i lagen (1974: 226) om prisreglering på fiskets område

Härigenom föreskrivs att bilagan fill lagen (1974:226) om prisreglering på fiskets område ' skall ha följande lydelse.

Bilaga

Förteckning

över varor som avses i 1 § andra stycket

Nuvarande lydelse

Tulltaxenummer Varuslag

03.1 Fisk, färsk (levande eller död), kyld eller fryst

03.2 Fisk, saltad, torkad eller rökt (även varmrökt)

03.3 Kräftdjur och blöldjur, med eller utan skal, färska (levande eller döda), kylda, frysta, saltade eller torkade; kräftdjur med skal, enbart kokta i vatten

ur 05.15 Fisk (inbegripet lever, rom och mjölke därav),

kräftdjur och blötdjur, döda, otjänliga till människoföda

16.4 Fisk, beredd eller konserverad, inbegripei kaviar och kaviarersättning

16.5 Kräftdjur och blötdjur, beredda eller konserverade

Föreslagen lydelse

Tulltaxenr Varuslag

03.01-03.07 Samtliga vamslag

ur 05.11 Produkter av fisk eller av kräftdjur, blötdjur eller andra

ryggradslösa vattendjur; döda djur av sådana slag som omfattas av 3 kcip., otjänliga till människoföda

16.4 Fisk, beredd eller konserverad; kaviar

16.5 Kräftdjur, blötdjur och andra ryggradslösa vattendjur, beredda eller konserverade

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Lagen omtryckt 1984:200. 102

34 Förslag till Prop. 1987/88:42

Lag om ändring i lagen (1985: 146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter

Härigenom föreskrivs att 1 och 2§§ lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§ Avräkning enligt denna lag skall göras från belopp som återbetalas eller annars utbetalas på grund av bestämmelse i

1. uppbördslagen (1953: 272),

2. lagen (1958:295) om sjömansskaU,

3. lagen (1968:430) om mervärdeskatt med undantag av 76a §,

4. tullagen (1973:670), tullförord- 4. tullagen (1973:670), tullförordningen (1973:979) eller lagen ningen (1973:979), lagen (1973:981) (1973:981) om frihet från införsel- om frihet från införselavgift, tull-avgift, lagen (1987:000), lagen (1987:000)

om tullfrihet m.m. eller lagen (1987:000) om frihet från skatt eller avgift vid införsel,

5. lagen (1982: 1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar,

6. lagen (1959: 552) om uppbörd av vissa avgifter enfigt lagen (1981:691) om socialavgifter eller lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare,

7. lagen (1984: 151) om punktskatter och prisregleringsavgifter eller författning som anges i 1 kap. 1 § första stycket samma lag, i de fall då utbetalningen ankommer på riksskatteverket, eller

8. lagen (1974: 992) om nedsättning av allmän energiskatt.

Vad som sagts i första slyckel 7 gäller inte utbetalning enligt 27 § lagen (1957:262) om allmän energiskaU, 6 § lagen (1961:372) om bensinskatt och 13 § lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon.

2§

Tillkommer ett belopp som avses Tillkommer elt belopp som avses
i 1 § någon mot vilken del allmänna i 1 § någon mot vilken det allmänna
har en fordran, som är för indriv-    har en fordran, som är för indriv
ning registrerad i utsökningsregist- ning registrerad i utsökningsregisl
ret och drivs in enligt bestämmel-   rel och drivs in enligt bestämmel
serna i uppbördslagen (1953:272), serna i uppbördslagen (1953:272),
tullagen (1973:670) eller botes verk-        lullagen (1973:670), bötesverk
ställighetslagen (1979:189), skall    ställighetslagen (1979:189) eller
från beloppet, om inte annat följer ttdlagen (1987:000), skall från be-
av vad nedan sägs, avräknas så     loppet, om inte annat följer av vad
mycket som kan gå till betalning av nedan sägs, avräknas så mycket
fordringen. Endast vad som över-   som kan gå fill betalning av ford
stiger det allmännas fordran får ut- ringen. Endast vad som överstiger
betalas.                              det allmännas fordran får utbetalas.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

116

Utrikesdepartementet Pop-1987/88:42

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 oktober 1987

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellslröm, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén

Föredragande: statsrådet Gradin

Proposition om följdändringar till ny tullagstiftning m.m.

1 Inledning

Den nya tulltaxelagen (prop. 1986/87: 102) och den nya tullagstiftningen i övrigt (prop. 1986/87:166) kräver följdändringar i etl stort antal lagar. Jag lägger i denna proposition, efter samråd med chefen för finansdepartementet och med cheferna för andra berörda departement, fram förslag fill de lagändringar som behövs i anledning av den nya lagstiftningen på tullområdet. Jag ämnar också i detta sammanhang ta upp några ytterligare frågor som anknyter till den nya tullagstiftningen och då framför allt till den föreslagna tulltaxelagen som bygger på en internationell konvention rörande elt nytt system för harmoniserad vambeskrivning och kodifiering (Harmonized System, HS-konventionen). Till en börian tar jag upp ett antal av generaltullstyrelsen föreslagna, av kommerskollegium tillstyrkta, ändringar i tulltaxelagen av närmast teknisk natur. Jag tar också - efter samräd med chefen för försvarsdepartementet och chefen för industridepartementet — upp en fråga om tullnedsättning för gummibehandlad, syntetisk kordväv. Under beredningen av denna fråga har kommerskollegium och överstyrelsen för civil beredskap anmodats alt yttra sig i vissa särskill angivna hänseenden.

Generaltullslyrelsen har i en skrivelse till regeringen föreslagit vissa förenklingar när det gäller införsel av alkoholhaltiga drycker. Remissyttranden i denna fråga har avgetts av socialstyrelsen, riksskatteverket och AB Vin- & Spriicenlralen. Även denna fräga, i vilken jag har samrått med chefen för finansdepartementet och chefen för socialdepartementet, avser jag att behandla i det följande.

117

Mitt förslag: I tulltaxelagen genomförs ett antal ändringar av i huvudsak teknisk art. Vidare genomförs i anledning av den nya tullagstiftningen följdändringar av teknisk karaktär i ett stort antal lagar.

Skälen för mitt förslag: När regeringen i propositionen 1986/87: 102 om tulltaxelag m. m. redovisade resultatet av GATT-förhandlingarna rörande överföringen av Sveriges tullbindningar till det harmoniserade systemet hade dessa förhandlingar inte helt avslutats. Jag framhöll därför i propositionen min avsikt att - om resultatet av de återstående förhandlingarna skulle påverka föreskrifterna i den svenska tulltaxelagen - återkomma till regeringen med förslag till ändring civ lagen. Förhandlingarna har numera avslutats. Med anledning härav föreslår jag en mindre ändring i 15 kap. tulltaxelagen. Ändringen innebär att vissa vegetabiliska fetter och oljor enligt tulltaxenr 15.16 i motsats fill vad som föreslagits i proposifionen om tulllaxelag m. m. föreslås bli tullfria.

Vidare har generaltullstyrelsen under hand föreslagit ett antal tekniska ändringar i lulltaxelagen. Ändringarna har föranletts bl. a. av generallullslyrelsens arbete med den stafisfiska vamförteckning till vilken hänvisas i 14 och 41 §§ i förslaget till tullag (prop. 1986/87: 166). Jag föreslår aU generaltullstyrelsens förslag, i den mån de har tillstyrkts av kommerskollegium, genomförs. Jag vill i sammanhanget nämna att det i anmärkningarna till 22 kap. lulltaxelagen finns en definition av begreppet alkoholfria drycker som något skiljer sig från den definifion som anges i lagstiftningen om tillverkning, handel och iskatt på drycker. I klarhetens intresse bör framhållas att bestämmelsen i tuUtaxelagen tar sikte på de tullar som eventuellt skall ulgå för dryckerna, medan den övriga lagstiftningen gäller i fråga om tillverkning, handel och skatt för dryckerna.

Den nya lulltaxelagen kräver ändringar i åtskilliga andra lagar. 1 propos. fionen 1986/87:102 redovisade jag min avsikt att återkomma till regeringen och föreslå att regeringen lämnar förslag till riksdagen om de följdändringar som behövs i anledning av den nya lulltaxelagen. Jag föreslår därför att tekniska följdändringar med anledning av den nya vamnomenklaturen genomförs i ett stort antal lagar.

Även den i propositionen 1986/87: 166 om ny lullagsfiftning m. m. föreslagna lagstiftningen kräver etl stort antal följdändringar. Del gäller framför allt hänvisningar till de lagar som föreslagits skall ersätta tullagen (1973:670) och tullförordningen (1973: 979).

2.2 Tullnedsättning för gummibehandlad, syntetisk kordväv

Skälen för mitt förslag: Kordväv är textilvävnad för användning som Prop. 1987/88:42 förstärkning i gummiprodukter, främst däck. Kommerskollegium har efter hörande av överstyrelsen för civil beredskap utrett vissa frågor kring tillverkningen av kordväv i Sverige. Därvid har framkommit bl. a. följande.

Kordväv, som är känslig från försöriningsberedskapssynpunkt, tillverkas i Sverige av ett företag. Tillverkningen sker uteslutande hos detta företag. Företaget har i avtal med överstyrelsen för civil beredskap förbundit sig att upprätthålla en viss produkfionskapacilet som bedöms vara nödvändig av beredskapsskäl. Kordväven skall i händelse av en krissitua-fion användas för produktion av främst lastbilsdäck.

Gummibehandlad kordväv av syntetiska fibrer upptas i lagen (1977:975) med tulltaxa under nr 59.11 och är belagd med en tull av 13 %. 1 tulltaxelagen (1987:000) återfinns kordväv av nu aktuellt slag under nr 59.02 B. Tullsatsen enligt tulltaxelagen är oförändrad.

Enligl 4 § tullförordningen (1973: 979) får regeringen föreskriva tullfrihet eller tullnedsättning bl. a. med anledning av EFTA-konventionen och Sveriges frihandelsavtal med Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC). Vidare får regeringen föreskriva tullfrihet eller tullnedsättning för varor från utvecklingsländerna. Motsvarande bemyndigande har tagits in i 5§ i den av regeringen föreslagna lagen om tullfrihet m.m. (prop 1986/87:166).

Import lill Sverige av gummibehandlad, syntetisk kordväv med ursprung i EFTA-länderna eller i EG är tullfri enligt föreskrifter som regeringen har meddelat i frihandelsförordningen (1977:1194). För väv som har urspmng i någol utvecklingsland medges tullfrihet enligt bestämmelserna i förordningen (1971:963) om tullfrihet för varor frän utvecklingsländerna, den s.k. u-landsförordningen.

För att tullfrihet skall kunna åtnjutas enligt de nu nämnda författningarna krävs bl. a. att varan skall uppfylla de villkor som uppställs i de i författningarna intagna ursprungsreglerna. Detla innebär atl varan anses ha sitt urspmng i ett land om den har antingen helt framställts i landet eller undergått sådan bearbetning eller behandling i landet som under vissa särskilt angivna fömtsättningar ger varan egenskap av ursprungsvara. Vad gäller gummibehandlade textilvävnader av syntetiska fibrer skall fillverk-ningen enligt urspmngsreglema utgå från kemiska produkter för alt varan skall anses ha blivit bearbetad eller behandlad i det land där den framställts. Detta gäller både enligt frihandelsförordningen och u-landsförordningen.

Om en tillverkare i ett utvecklingsland inte använder sig av inhemskt garn utan importerar garn för tillverkning av syntetisk kordväv och, efter vävning och gummibehandling, exporterar den färdiga väven till Sverige är väven enligt u-landsförordningens bestämmelser inte bearbetad eller behandlad i landet på ett sådant sätt att den får ursprung i utvecklingslandet, eftersom tillverkningen utgår från garn och inte från kemiska produkter.

Tullfrihet kan därför inte medges enligt u-landsförordningen för en sådan
vara. Vid import till Sverige av gummibehandlad kordväv av syntetiska
fibrer tas följakfiigen ut tull med 13%. Före den 1 maj 1984 gällde emeller
fid enligt u-landsförordningen en annan ordning. Enligt denna ordning 119

erhöll en vara av nu aktuellt slag ursprung i tillverkningslandet om tillverkningen utgick från garn.

Orsaken till att urspmngsregeln i u-landsförordningen ändrades var en önskan att införa samma urspmngsvillkor för kordväv från utvecklingsländerna som för kordväv från EG-EFT.V-området men även att harmonisera de svenska ursprungsreglerna med de regler som tillämpades inom EG vid import av kordväv från utvecklingsländema. Härigenom kunde man också komma till rätta med vissa marknadsstörningar i Sverige. Ändringen i u-landsförordningen har emellertid fått till följd att importen lill Sverige från utvecklingsländerna av den aktuella varan har minskal. Denna import har, uttryckt i volym, sjunkit från 38 % år 1983 lill 17 % år 1986.

På grund av ändringen av ursprungsregeln har varor från utvecklingsländerna således kommit i ett sämre konkurrensläge i förhållande till varor från konkurrerande företag i EG. Avs;iklen med ändringen av urspmngsregeln var emellertid inte att på ett sådant sätt ändra konkurrensförhållandena på den svenska marknaden när det gäller kordväv. Jag anser därför att man bör vidta åtgärder för atl motverka de mindre lämpliga effekter som har uppstått med anledning av all ursprungsregeln i u-landsförordningen anpassades fill vad som gäller för varor från EG-EFTA-området.

Enligt min mening är det emellertid inte lämpligl att åter ändra urspmngsregeln i u-landsförordningen. Det är tvärtom önskvärt att så långt som möjligt harmonisera ursprungsreglerna beträffande kordväv. Jag anser därför att man i stället bör försöka förbättra situationen för utvecklingsländerna genom att generellt sänka tullsatsen för gummibehandlad, syntetisk kordväv. Med tanke på att det endast finns en svensk tillverkare och alt beredskapsaspekter bör vägas in bör emellertid tullsänkningen begränsas till 4 procentenheter, dvs. tullen bör sänkas från 13 % fill 9%. Tullsänkningen bör också gälla under en begränsad period om två år räknat från den 1 januari 1988. Jag förordar att tullnedsättningen regleras i en särskild, fidsbegränsad lag. Jag avser att följa utvecklingen av importen så all eventuella negafiva konsekvenser av tullnedsättningen kan motverkas i tid. Frågan om vilken tullsats som skall gälla för kordväv efter tvåårsperioden får sålunda bedömas med ledning av de erfarenheter som vunnits under tiden för den föreslagna tullnedsättningen.

Prop. 1987/88:42

Generaltullstyrelsens förslag: I princip samma som mitt förslag. Prop. 1987/88:42

Remissinstanserna: Riksskatteverket, socialstyrelsen och AB Vin- <& Spritcentralen har yttrat sig över generaltullstyrelsens förslag och har, frånsett vissa lagtekniska synpunkter, lämnat förslaget utan erinran.

Skälen för mitt förslag: Enligl 17 § lagen (1977:293) om handel med drycker får spritdrycker, vin och starköl, med de undantag som anges i 18 §, införas till landet endast av partihandelsbolaget (AB Vin- & Spriicenlralen). 118§ finns undantag bl. a. för den s.k. turistspriten som får föras in till landet och för enstaka gåvoförsändelse till enskild person för dennes eller dennes familjs personliga bruk.

Något undantag finns inte för drycker som utgör flyttgods och som medförs av den som flyttar in från ufiandet eller återvänder hit efter längre tids vistelse utomlands. Inte heller finns undantag för drycker som tas emot från annat land i arv eller genom testamente.

I praktiken förfar man så, att spritdrycker, vin och starköl som bedöms utgöra flyttgods avskiljs från övrigt flyttgods och överlåts på AB Vin- & Spritcentralen. Dryckesvarorna hämtas till någon av bolagets anläggningar eller kontrolleras genom medverkan av systembutik på orten. Bolaget tar upp varorna i tulldeklaration och betalar eventuell tull fill tullverket varefter bolaget fakturerar kunden tull, skatter och administrativa avgifter. När kunden betalat fakturan utlämnas varorna till denne.

Generaltullstyrelsen har i en framställning fill regeringen påtalat alt nämnda förfarande förutom att det är kostsamt för alla inblandade parter också innebär en betydande fördröjning av införseln av dessa varor. Generaltullstyrelsen har mot denna bakgrund lämnat förslag till ändringar i 18 § lagen om handel med drycker.

Liksom generaltullstyrelsen och hörda myndigheter anscrjag det mofiverat både av resursskäl och effektivitetsskäl att möjliggöra ett förenklat förfarande vid införsel av spritdrycker, vin och starköl vid flyttning till landet. Detta förenklade förfarande bör även gälla sådan införsel som sker med anledning av arv eller testamente. Till följd härav bör 18 § lagen om handel med drycker ändras.

Givetvis bör vissa begränsningar gälla för den mängd alkoholdrycker som får föras in. Vid införsel i samband med flyttning till landet bör, i enlighet med vad som nu gäller för gåvoförsändelse, föreskrivas, att dryckerna skall vara avsedda för den enskildes eller för dennes familjs personliga bruk. Motsvarande begränsning skall i princip gälla även vid införsel med anledning av arv eller testamente. Regeringen bör få meddela närmare bestämmelser i detta avseende.

Som generaltullstyrelsen föreslagit bör i båda fallen tull tas ul enligt de
schablonlullsatser som gäller för spritdrycker, vin eller starköl som införs
av resande eller i form av gåvoförsändelser. Vidare bör i sådana fall
undantag göras från skyldigheten att erlägga mervärdeskatt. Detta föranle
der ändringar i lagen (1968:430) om mervärdeskatt och i lulltaxelagen
(1987:000). Vidare bör, som styrelsen också föreslagit, undanlag göras i
lagen (1984: 355) om skatt på vissa dryckesförpackningar och i förordning
en (1983:847) om avgift vid införsel av aluminiumburkar. Ändringen i
sistnämnda författning ankommer på regeringen. 121

I enlighet med det anförda har inom utrikesdepartementet upprättats förslag till

1. lag om ändring i tulltaxekigen (1987:000),

2. lag om tullnedsättning under viss tid för gummibehandlad kordväv av syntetiska fibrer,

3. lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

4. lag om ändring i lagen (1977:293) om handel med drycker,

5. lag om ändring i lagen (1984: 355) om skatt på vissa dryckesförpackningar,

6. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),

7. lag om ändring i valutalagen (1939: 350),

8. lag om ändring i lagen (1941:251) om särskild varuskatt,

9. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt,

10. Iag om ändring i strålskyddslagen (1958:110),

11. lag om ändring i lagen (1960:418) om straff för vamsmuggling,

12. lag om ändring i lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat,

13. lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt,

14. lag om ändring i lagen (1961:394) om tobaksskatt,

15. lag om ändring i lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område,

16. lag om ändring i lagen (1968:361) om avgift vid införsel av vissa bakverk,

17. lag om ändring i lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m.,

18. lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam,

19. lag om ändring i lagen (1973:980) om transport, förvaring och förstöring av införselreglerade varor, m. m..

122

20. lag om ändring i vapenlagen (1973:1176), Prop. 1987/88:42

21. lag om ändring i lagen (1974: 226) om prisreglering på fiskets område,

22. lag om ändring i lagen (1974: 283) om handel med arbeten av guld, silver eller platina,

23. lag om ändring i bevissäkringslagen (1975: 1027) för skalle-och avgiftsprocessen,

24. lag om ändring t lagen (1976: 338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket,

25. lag om ändring i lagen (1977: 292) om fillverkning av drycker, m. m.,

26. lag om ändring i lagen (1977: 306) om dryckesskatt,

27. lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon,

28. lag om ändring i lagen (1979: 1088) om gränsövervakningen i krig m. m.,

29. lag om ändring i lagen (1982:188) om preskription av skatlefordringar m. m.,

30. lag om ändring i lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband,

31. lag om ändring i lagen (1982: 1200) om skalt på videobandspelare,

32. lag om ändring i lagen (1984: 283) med vissa bestämmelser för Scandinavian Airlines Systems flygpassagerarterminal i Malmö,

33. lag om ändring i lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel,

34. lag om ändring i lagen (1985: 146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter.

Lagförslagen är av den beskaffenheten att jag anser att det skulle sakna betydelse att höra lagrådet över dem.

4 Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att anta de nu upprättade lagförslagen.

5 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de lagförslag som föredraganden har lagt fram.

123