Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition 1987/88:22

om vissa grundlagsfrågor m. m.


Prop. 1987/88: 22


Regeringen föreslår riksdagen alt anla de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollel den 8 oklober 1987.

På regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Sten Wickbom

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag på grundval av folkstyrelsekommilléns belänkande (SOU 1987: 6) Folksiyrelsens villkor. Propositionen behandlar ett fierlal frågor som rör främsl de allmänna valen och riksdagens arbete.

Tiden för genomförande av extra val föreslås förkortad från nuvarande 50 dagar till 35 dagar mellan beslutet om extra val och valdagen. Partier som önskar della i ell allmänl val skall anmäla sill dellagande viss tid före valet. Partier som inte har anmält sig får inle della i mandatfördelningen. Den nuvarande ordningen med registrering av partibeteckningar avskaffas, men skyddet för partibeteckningar upprätthålls i samma omfattning som hiuills.

Möjlighet öppnas till offentliga utskottssammanträden i riksdagen för inhämtande av upplysningar. Ljud- eller bildupplagningar skall få göras efter överenskommelse med utskottet. Den minsla lid som enhgt huvudre­geln skall förfiyla mellan den tidpunkt då etl förslag lill grundlagsändring första gången anmäls i riksdagens kammare och valet förkortas från tio lill nio månader.

Däremot föreslås — på grund av bristande politisk enighet - inle några förändringar av mandatperiodens längd. Den gemensamma valdagen be­hålls. Inle heller skall tidpunkten för kyrkofullmäktigval ändras. Vikten framhålls av atl parfierna i sitt uppträdande inför valen slår vakt om de grundläggande fömlsällningarna för vårt valsystem med riksproportionali-lel och s. k. småpartispärt.

Folkstyrelsekommittén lade också fram etl anlal andra förslag i fråga om riksdagens arbetsformer, bl. a. att finansutskottet och skatteutskottet skall

I    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 22


slås samman lill ell utskott. Flertalet av dessa förslag lar regeringen inle     Prop. 1987/88: 22 ställning lill ulan de överlämnas endast lill riksdagen för övervägande där. Avsiklen är all offentliga ulskoUssammanträden skall kunna hållas efter den 1 januari 1988. Övriga förslag föreslås träda i kraft den I januari 1989.


 


1 Förslag till

Lag om ändring i regeringsformen

Härigenom föreskrivs atl 3 kap. 7 §, 4 kap. 3 § saml 8 kap. 6 öch 15 regeringsformen' skall ha följande lydelse.


Prop. 1987/88:22


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


3 kap.


Mandalen fördelas mellan de par­tier som inom den tid och på det sätt som angives i lag anmält sitt deltagande i valet.

Mandaten fördelas mellan parti­er. Med parti avses varje samman­slutning eller grupp av väljare, som uppträder i val under särskild be­teckning.

Endast parti som har fåll minsl fyra procent av rösterna i hela rikel är berättigat atl deltaga i fördelningen av mandaten. Parti som har fåll färre röster dellager dock i fördelningen av de fasla valkrelsmandalen i valkrets, där partiet har fåll minst tolv procent av rösterna.

4 kap.

3§ Regeringen och varje riksdagsledamot får i enlighet med vad som närma­re angives i riksdagsordningen väcka förslag i fråga om allt som kan komma under riksdagens prövning, om ej annal är bestämt i denna rege­ringsform.


Riksdagen väljer inom sig ut­skott, däribland ell konstitulionsut­skoll, ell finansutskott och etl skat­teutskott, enligl bestämmelser i riksdagsordningen. Ärende som väckes av regeringen eller riksdags­ledamot beredes före avgörandet av utskott, om ej annat är bestämt i denna regeringsform.


Riksdagen väljer inom sig ut­skott, däribland etl konslitulionsul-skotl och etl finansutskott, enligl bestämmelser i riksdagsordningen. Ärende som väckes av regeringen eller riksdagsledamot beredes före avgörandet av utskott, om ej annal är bestämt i denna regeringsform.


! kap. 6§


Under tid då riksmöte ej pågår kan finans- och skatteutskotten, ef­ter bemyndigande i lag om annan skall än skalt på inkomst, förmö­genhet, arv eller gåva, på förslag av regeringen bestämma om skatte­satsen eller besluta all skalt som avses i lagen skall börja eller upp­höra atl ulgå. Bemyndigande kan innefatta rätt atl göra skillnad mel­lan olika slag av verksamhel och olika delar av rikel. Finans- och skatteutskotten  utövar sin  beslu-


Under tid då riksmöte ej pågår kan finansutskottet, efter bemyndi­gande i lag om annan skall än skalt på inkomst, förmögenhet, arv eller gåva, på förslag av regeringen be­stämma om skallesatsen eller be­sluta alt skall som avses i lagen skall börja eller upphöra alt utgå. Bemyndigande kan innefatta räll att göra skillnad mellan olika slag av verksamhel och olika delar av rikel. Beslut fallas på riksdagens vägnar genom lag.


Regeringsformen omtryckt 1985:866.


 


Nuvarande lydelse landerält vid gemensamt samman­träde. Beslul fallas på riksdagens vägnar genom lag.

Lag som finans- och skatteut­skotten har beslutat med stöd av första stycket skall av regeringen underställas riksdagen inom en må­nad från början av närmast följande riksmöte. Riksdagen prövar lagen inom en månad härefter.


Föreslagen lydelse

Handläggs ärende om skall som avses med förslag enligt första stycket av annat utskott än finans­utskottet, skall bemyndigandet avse både finansutskottet och delta utskott. Utskotten utövar i så fall sin beslutanderätt vid gemensamt sammanträde.

Lag som har beslutats med stöd av denna paragraf skall av rege­ringen underställas riksdagen inom en månad från början av närmast följande riksmöte. Riksdagen prö­var lagen inom en månad härefter.


Prop. 1987/88:22


15 §


Grundlag stiftas genom två lika­lydande beslut. Det andra beslutet får ej fattas, förrän del efter del första beslutet har hållits val lill riksdagen i hela rikel och den nyvalda riksdagen har samlats. Vi­dare skall minsl nio månader förfly­ta mellan den fidpunkt då ärendet första gången anmäldes i riksda­gens kammare och valet, såvida icke konstitutionsutskottet genom beslul, som fallas senast vid ären­dets beredning och varom minst fem sjättedelar av ledamöterna för­enar sig, medgiver undanlag här­ifrån.

Grundlag stiftas genom två lika­lydande beslut. Del andra beslutet får ej fattas, förrän det efter det första beslutet har hållits val lill riksdagen i hela rikel och den nyvalda riksdagen har samlats. Vi­dare skall minst tio månader förfly­ta mellan den tidpunkt då ärendet första gången anmäldes i riksda­gens kammare och valet, såvida icke konstitutionsutskotlel genom beslut, som fattas senast vid ären­dets beredning och varom minsl fem sjättedelar av ledamöterna för­enar sig. medgiver undanlag här­ifrån .

Riksdagen får icke såsom vilande antaga ell förslag om stiftande av grundlag, som är oförenligt med annal vilande grundlagsförslag, utan atl samtidigt förkasta det först antagna förslaget.

Folkomröstning om vilande grundlagsförslag skall anordnas, om yrkan­de därom framställes av minst en tiondel av riksdagens ledamöter och minsl en tredjedel av ledamöterna röstar för bifall till yrkandet. Sådant yrkande skall framställas inom femton dagar från del all riksdagen antog grundlagsförslaget som vilande. Yrkandet skall ej beredas i utskott.

Folkomröstningen skall hållas samtidigt med det val lill riksdagen som avses i första stycket. Vid omröstningen får de som har rösträtt vid valet förklara huruvida de godtar del vilande grundlagsförslaget eller ej. Försla­get är förkastat, om de flesta av dem sorn dellager i omröstningen röstar mot förslaget och de till antalet är fler än hälflen av dem som har avgivit godkända röster vid riksdagsvalet. I annal fall upptager riksdagen förslaget till slutlig prövning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.


 


2 Förslag till

Lag om ändring i riksdagsordningen

Härigenom föreskrivs i fråga om riksdagsordningen' dels all lilläggsbestämmdserna 3.11.2 och 3.13.1 skall upphöra all gälla, dels att 3 kap. 11 och 13 §§,4 kap. 1,5, 8 och 10-12 §§ samt tilläggsbe­stämmelserna 4.2.1, 4.8.1, 4.11.3, 7.2.3 och 8.12.2 skall ha följande lydel­se,

dels alt i riksdagsordningen skall införas två nya paragrafer, 4 kap. 3 a och 3 b §§, saml tre nya lilläggsbeslämmdser, 1.7.4, 4.8.2 och 4.12.1, av följande lydelse.


Prop. 1987/88: 22


Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap. 1.7.4

Ärenden i talmanskonferensen bereds av en delegation bestående av talmannen och de av partigrup­perna utsedda ledaniölerna i tal­manskonferensen.

3 kap. 11§ Ulöver vad som följer av 10 § får motion med anledning av proposition avlämnas inom femton dagar från den dag då propositionen anmäldes i kammaren. I ärende som måste avgöras skyndsamt kan riksdagen, om den finner synnerliga skäl föreligga, på förslag av regeringen besluta om korta­re motionstid. Riksdagen kan besluta all med högst tio dagar förlänga tiden för avlämnande av motion med anledning av proposition i vilken redovisas plan som avses i 2 § tredje slyckel.


Motion får väckas även med an­ledning av skrivelse från regering­en. Därvid tillämpas bestämmelser­na i första slyckel, om inte annat följer av 19 §.

Motion får / de fall som riksda­gen föreskriver väckas med anled­ning av skrivelse från regeringen med redogörelse för viss verksam­het. Därvid äger bestämmelserna i första stycket motsvarande tillämp­ning.

Vid beräkning av motionslid enligt denna paragraf kan bortses från dag som infaller under uppehåll i riksdagsarbelel en vecka eller längre fid under riksmöte.

13 §


Bestämmelserna i II och 12 §§ äger motsvarande tillämpning på motion med anledning av förslag av sådant riksdagens organ som avses i 8 §. Riksdagen kan föreskriva att motion får väckas också med an­ledning av redogörelse till riksda­gen från sådant organ.


Bestämmelserna i 11 och 12 §§ tillämpas också på motion med an­ledning av förslag eller redogörelse av sådant riksdagens organ som av­ses i 8 §.


Riksdagsordningen omtryckt 1985: 1068.


 


Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse kap.

Proposition, motion saml förslag och redogörelse från riksdagsorgan som sägs i 3 kap. 8 § skall för be­redning hänvisas lill utskott. Del­samma skall gälla ansökan som åsyftas i 3 kap. 18 § och som tal­mannen har anmält i kammaren samt skrivelse från regeringen med redogörelse för viss verksamhet.

Proposition, annan skrivelse än som avses i 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen eller som innebär återkallelse av proposition, motion saml förslag och redogörel­se från riksdagsorgan som avses i 3 kap. 8 § skall för beredning hän­visas till utskott. Delsamma skall gälla ansökan som åsyftas i 3 kap. 18 § och som talmannen har anmält i kammaren.

Innan ärende hänvisas lill utskott skall det bordläggas vid sammanträde med kammaren, om kammaren icke beslutar omedelbar hänvisning.

4.2.1 Riksdagen skall senast på åttonde dagen efter dagen för första samman­trädel med kammaren under riksdagens valperiod tillsätta följande sexton utskott:

1.  ell konstitutionsutskott (KU),

2.  ell finansulskoU (FiU),

3.  ell skalleulskotl (SkU),

4.  ell juslilieutskott (JuU),

5.  elt lagutskoU (LU),

6.  ell utrikesutskott (UU),

7.  ell försvarsutskott (FöU),

8.  ett socialförsäkringsulskoll (SfU),

9.  ett socialutskott (SoU),

 

10.  ell kulturutskott (KrU),

11.  eU utbildningsutskott (UbU),

12.  eU IrafikulskoU (TU),

13.  eU jordbruksulskoU (JoU),

14.  etl näringsulskoll (NU),

15.  elt arbetsmarknadsutskoU (AU) och

16.  etl bostadsutskott (BoU).

Utskotten väljs i den ordning de har tagils upp ovan.

3a§

Vid tillsättning av utskott som avses i 2 § första stycket skall det. sammanlagda antalet utskottsplat­ser fördelas mellan de partigrupper som motsvarar partier med minst fyra procent av rösterna i hela riket vid senaste val till riksdagen. Plat­serna fördelas mellan partierna ge­nom atl de en efter en tilldelas det parti som för varje gång visar del


Prop. 1987/88: 22


 


Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse                     Prop. 1987/88: 22

slörsla jämförelsetalet. Jämförel­setalet är lika med partiets mandal-antal i riksdagen, så länge ingen plats har tilldelats partiet, och er­hålls därefter genom alt partiels mandatantal delas med del tal som motsvarar antalet platser som re­dan har tilldelats partiet, ökat med elt. Vid lika jämförelsetal skiljs ge­nom lottning.

På valberedningens förslag be­slutar riksdagen hur platserna skall fördelas mellan utskotten. Därvid får Ingel parti i något utskott ges en sådan representation att den med mer än en plats avviker från repre­sentationen i övriga utskott.

Inom en vecka från riksmötets öppnande anmäler partigrupperna till talmannen vilka ledamöter som skall inneha partiets platser. Görs ej sådan anmälan utser talmannen ledamöterna. Talmannen meddelar därefter kammaren vilka som blivit utsedda till ledamöter i utskotten.

3b§

Bestämmelserna i 7 kap. 7— 14 §§ med tilläggsbestämmelser til­lämpas också på utskotten.

5§ Finansutskottet skall, utöver sina uppgifter enligt 8 kap. 6 § samt 9 kap. 4 och 11 §§ regeringsformen, bereda ärenden om allmänna riktlinjer för den ekonomiska polifiken och för budgelregleringen samt ärenden som rör riksbankens verksamhet.

Skalleulskottel skall, utöver sin Skalteutskollel skall bereda
uppgift enligt 8 kap. 6 § regering.':- ärenden om statliga och kommuna-
formen, bereda ärenden om statliga la skaller och har till följd härav
och kommunala skaller.
                dessutom den uppgift som angives i

8 kap. 6 § andra stycket regerings­formen.

Utskott skall avgiva belänkande i ärende som har hänvisats till ulskollel och som ej har återkallats. Utskott kan dock överfiytla ärende fill annal utskott, om detta samtycker därfill, eller överenskomma med etl eller flera utskott att de skall bereda ärendet gemensamt genom deputerade i sammansatt utskott. Sådant utskott avgiver betänkande till riksdagen.

Betänkande i ärende vars behandling har uppskjulils från en valperiod för riksdagen lill nästa skall avgivas av utskott som har tillsatts av den nyvalda riksdagen.


 


Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Betänkande i ärende vars be­handling har uppskjutils från ett riksmöte till nästa inom samma val­period skall avgivas före den I no­vember. Riksdagen kan dock beslu­ta alt betänkande i sådant ärende får avgivas även efter denna tid­punkt.

Utskott skall lill anmälan lill kammaren av vilande beslul som sägs i 3 kap. 16 § foga yttrande i ärendet.

Har lagförslag vilat enligl 2 kap. 12 § tredje slyckel regeringsformen, skall utskottet avgiva nytt betänkande i ärendet.


Prop. 1987/88:22


4.8.1


Beslut av finans- och skatteut­skotten i fråga som avses i 8 kap. 6 § regeringsformen och av finans­utskottet i fråga om godkännande enligt 9 kap. 11 § regeringsformen meddelas regeringen genom skri­velse.


Beslut av utskott i fråga som av­ses i 8 kap. 6 § regeringsformen medddas regeringen genom skri­velse. Detsamma gäller finansut­skottets godkännande enligl 9 kap. 11 § regeringsformen.


4.8.2

Beslul om alt belänkande får av­givas efter utgången av oktober i ärende, vars behandling har upp­skjutils från ett riksmöte tdl nästa inom samma valperiod, fattas på framställning av det utskott till vars handläggning ärendet hör. Utskot­tet skall inhämta yttrande från tal­manskonferensen.

10 §


Statlig myndighet skall lämna upplysningar och avgiva yltrande, då utskott begär del. Sådan skyldig­het åligger dock ej regeringen. Myndighet som ej lyder under riks­dagen kan hänskjuta begäran från utskott till regeringens avgörande.

Begär minsl en tredjedel av leda­möterna i elt utskott vid behand­lingen av ell ärende att upplysning­ar eller yttrande skall inhämtas från myndighet som avses i första slyc­kel, skall utskottet föranstalta om detta, såvida del icke finner alt där­med förenat dröjsmål med ärendets behandling skulle leda lill avsevärt men.


Statlig myndighet skall lämna upplysningar och avgiva yltrande, då utskott begär del, om ej annat följer av 12 § andra slyckel. Sådan skyldighet åligger dock ej regering- • en. Myndighet som ej lyder under riksdagen kan hänskjuta begäran från utskott till regeringens avgö­rande.

Begär minst en tredjedel av leda­möterna i ett utskott vid behand­ lingen av elt ärende alt upplysning­ar eller yttrande skall inhämtas från myndighet som avses i första styck­et, skall utskottet föranstalta om detta, såvida det icke finner att där­med förenat dröjsmål med ärendets behandling skulle leda till avsevärt men. Utskottet skall i sitt belänkan­de i ärendet redovisa skälen tdl att


 


Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

en sådan begäran om upplysningar eller yttrande har avslagus.

Konslilulionsulskottet får icke avgiva förklaring, all 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen icke är tillämpligt i fråga om visst lagförslag, ulan atl lagrådet har yttrat sig i saken.


Prop. 1987/88:22


11§


Utskott får sammanträda också under lid då riksmöte icke pågår, om dess uppgifter kräver det.


Utskott skall sammanträda också under tid då riksmöte icke pågår, om riksdagsarbetet kräver del.


4.11.3 Innan ordförande har valls, föres ordet av den av de närvarande ledamö­terna som har varil ledamot av riksdagen längst tid. Om två eller fiera har tillhört riksdagen lika länge, har den äldste av dem företräde.


Vid gemensamt sammanträde med finans- och skalleulskollen en­ligt 8 kap. 6 § regeringsformen fö­res ordet av den av ulskollsordfö-randena som har varil ledamot av riksdagen längst fid. Om de har till­hört riksdagen lika länge, har den äldste av dem företräde.


Vid gemensamt sammanträde med finans- och skalleulskollen/ör behandling av ärende som avses i 8 kap. 6 § regeringsformen föres ordet av den av utskoUsordföran-dena som har varit ledamot av riks­dagen längst lid. Om de har tillhört riksdagen lika länge, har den äldste av dem företräde.


12 §


Utskott skall sammanträda inom slängda dörrar. Om särskilda skäl föreligger, kan utskottet medgiva all även annan än ledamot, supple­ant och tjänsteman i utskottet är närvarande.


Utskott skall sammanträda inom slängda dörrar. Det kan dock beslu­ta att sammanträde för inhämtande av upplysningar helt eller delvis skall vara offentligt. Om särskilda skäl föreligger, kan utskottet med­giva atl även annan än ledamot, suppleant och tjänsteman i utskot­tet är närvarande vid sammanträde inom stängda dörrar.

Vid offentligt utskottssamman­träde är företrädare för statlig myndighet ej skyldig att lämna upp­gift för vilken sekretess gäller hos myndigheten.

4.12.1

Ljud- eller bildupptagning vid of­fentligt utskottssammanträde får äga rum efter överenskommelse med utskottet.


7 kap. 7.2.3 Valberedningen håller på kallelse av talmannen sitt första sammanträde samma dag som den ulses. Därefter sammanträder beredningen på kallelse av ordföranden.


 


Nuvarande lydelse

Bestämmelserna i 4 kap. 12 § saml lilläggsbestämmdserna 4.11.1 andra slyckel och 4.11.2-4 äger motsvarande tillämpning på valbe­redningen.


Föreslagen lydelse

Bestämmelserna i 4 kap. 12 § första stycket första och tredje me­ningarna saml tilläggsbestämmel­serna 4.11.1 andra stycket och 4.11.2—4 tillämpas också på valbe­redningen.


Prop. 1987/88: 22


8 kap. 8.12.2


Bestämmelserna i 4 kap. 12 § saml tilläggsbestämmelserna 4.11.1 andra stycket och 4.11.2 och 4 äger motsvarande tillämpning på krigs­delegalionen under lid då delegatio­nen ej är i riksdagens ställe.


Bestämmelserna i 4 kap. 12 § första stycket första och tredje me­ningarna samt tilläggsbestämmel­serna 4.11.1 andra stycket och 4.11.2 och 4 tillämpas också på krigsdelegationen under lid då dele­gationen ej är i riksdagens ställe.


Denna lag träder i kraft, i fråga om 4 kap. 12 § saml filläggsbestämmd-serna4.12.1, 7.2.3 och 8.12.2 den 1 januari 1988, och i övrigiden 1 januari 1989.

3 Förslag till

Lag om ändring i vallagen (1972: 620)

Härigenom föreskrivs i fråga om vallagen (1972: 620)'

dels au 5 kap. 1-9 §§, 6 kap. 3, 5 och 9 §§, 7 kap. 2 §, 9 kap. 6 §, 10 kap. 1, 7 och 13 §§, 11 kap. 6 a §, 14 kap. 4, 5, 9 och 15 b §§ saml rubriken lill 5 kap. skall ha följande lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 6 kap. 7 a §, av följande lydelse.


Nuvarande lydelse

5 kap. Registrering av partibe­teckning och anmälan av kandida­ter


Föreslagen lydelse

5 kap. Anmälan om dellagande i val och av kandidater


1 §


Parti kan efter ansökan och på de villkor som anges i 2—4 §§ få sin partibeteckning registrerad hos centrala valmyndigheten samt an­mäla kandidater i valet enligt 8 §.

Om valsedel med registrerad partibeteckning finns bestämmel­ser i 6 kap. 3 § tredje stycket och 14 kap. 5 §.

' Lagen omtryckt 1985: 203.


Partier som skall delta i elt val skall anmäla sitt dellagande till den centrala valmyndigheten. De kan också anmäla kandidater i valet.

Av 14 kap. 4 § följer att valsedlar för sådana partier som inte har an­mält sitt deltagande är ogiltiga.

I 6 kap. 3 § tredje stycket och 14 kap. 5  finns bestämmelser om valsedlar för de partier som har an-tnält kandidater.


10


 


Nuvarande lydelse

Ansökan om registrering av par­tibeteckning görs skriftligen. / an­sökningshandlingen skall anges för vilkel slag av val registrering söks och, om ansökningen avser regist­rering för val av landstingsledamö­ter eller kommunfullmäktige, för vilken landstingskommun eller kommun som registrering begärs. Till handlingen skall fogas förkla­ringar enligt 3 § tredje stycket eller intyg av notarius publicus atl såda­na förklaringar har visats upp för honom.

För alt partibeteckning skall ål-njuta skydd vid val skall ansökan om registrering av beteckningen ha kommit in till centrala valmyndig­heten, vid ordinarie val till riksda­gen och val i hela riket av lands­tingsledamöter och kommunfull­mäktige före utgången av februari valåret och vid annat val inom en vecka efter det alt beslut om val­dagen meddelades.


2§


Föreslagen lydelse

En anmälan om ett partis delta­gande i ett val skall göras skriftli­gen. Av anmälningen skall framgå vilket slag av val den avser och, om den avser val av landstingsledamö­ter eller kommunfullmäktige, vil­ken landstingskommun eller kom­mun det gäller.

En anmälan skall vid ordinarie val lill riksdagen och val i hela lan­det av landstingsledamöter och kommunfullmäktige göras senast en månad före det val den avser. Vid ett annat val skall anmälan gö­ras inom två veckor efter det att beslutet om valdagen meddelades.

För att ell parti skall kunna an­mäla kandidater enligt 6 § skall dock dess anmälan om deltagande i valet ha kommil in till den centrala valmyndigheten före utgången av februari månad valåret i fråga om elt ordinarie val till riksdagen och elt val i hela landet av landstingsle­damöter och kommunfullmäktige. Vid ett annat val skall en anmälan om deltagande ha kommil in till den centrala valmyndigheten inom en vecka efter det alt beslutet om valdagen meddelades, om partiet skall anmäla kandidater.


Prop. 1987/88: 22


3§


Partibeteckning får registreras, om

1.   partibeteckningen består av el­
ler innehåller ord,

2.  partiet icke utgör underavdel­ning av politisk sammanslutning,

3.  ansökan biträds, vid registre­ring för val till riksdagen av minst 1500 röstberättigade medlemmar i hela riket och vid registrering för val av landstingsledamöter och för val av kommunfullmäktige av minst


Av en anmälan skall framgå un­der vilken beteckning partiet går lill val (partibeteckning).


11


 


Nuvarande lydelse 100 respektive minst 50 röstberätti­gade medlemmar i den landstings­kommun eller kommun för vilken registrering söks,

4.  partibeteckningen kan antas ej leda lill förväxling med beteckning som redan är registrerad eller som, med anledning av tidigare gjord an­sökan, kan komma alt registreras med giltighet för det valet ellerför annat val för vilket den nya regist­reringen enligl 4 § första stycket kommer alt gälla,

5.  partibeteckningen kan antas ej leda tdl förväxling med beteckning som för högst fem år sedan har av­förts ur registret efter namnbyte och vars registrering hade sådan gdlighel som avses i punkt 4.

Ifråga om parti som är represen­terat i riksdagen gäller inle första stycket 3.

De medlemmar som enligl första stycket 3 biträder en ansökan skall lämna egenhändigt undertecknade förklaringar om detta och därvid uppge personnummer och kyrko­bokföringsort.

4 § första stycket

Registreras partibeteckning för val lill riksdagen, gäller registre­ringen även för val av landstingsle­damöter och kommunfullmäktige i hela riket. Registreras partibeteck­ning för val av landstingsledamö­ter, gäller registreringen val i den landstingskommun som anges i re­gistreringsbeslut saml val av kom­munfullmäktige i de kommuner som är belägna inom landstings­kommunen. Registreras partibe­teckning för val av kommunfull­mäktige, gäller registreringen val i den kommun som anges i registre­ringsbeslulet.

När partibeteckning registrerats eder avförts ur registret, skall cen­trala valmyndigheten kungöra della i Post- och Inrikes Tidningar.


Föreslagen lydelse

Anmäls ett parti för val lill riks­dagen, gäller antnälan även för val av landstingsledamöter och kom­munfullmäktige i hela rikel, om så­dana val äger rum samtidigt med riksdagsvalet. Anmäls etl parti för val av landstingsledamöter, gäller anmälan valet i den landstingskom­mun som anmälan avser samt val av kommunfullmäktige i de kom­muner som är belägna inom lands­tingskommunen. Anmäls ett parti för val av kommunfullmäkfige, gäl­ler anmälan valet i den kommun anmälan avser.

När en anmälan otn deltagande i val har gjorts, skall den centrala valmyndigheten kungöra della i Post- och Inrikes Tidningar.


Prop. 1987/88: 22


12


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1987/88:22


 


För att registrerad partibeteck­ning skall åtnjuta skydd vid val skah partiet som kandidater anmä­la

för val lill riksdagen i viss val­krets minst fyra och högst femton personer och

för val av landstingsledamöter el­ler kommunfullmäktige minst fyra och högst tjugo personer i lands tingskommunen eller kommunen.

Centrala valmyndigheten be­stämmer inför varje val när anmä­lan av kandidater senast skall gö­ras. Kungörelse härom skall föras in i Post- och Inrikes Tidningar. Underrättelse om beslutet skall vi­dare tillställas varje registrerat par­ti.

Anmälan av kandidater skall gö­ras hos centrala valmyndigheten el­ler, i den mån regeringen eller myn­dighet som bestäms av regeringen föreskriver del, länsstyrelsen. An­mälan skall göras skriftligen av par­tiets ombud eller av person som ombudet utsett. Till anmälnings­handlingen skall fogas skriftlig för­klaring från varje kandidat all han givit partiet lillslånd atl anmäla ho­nom.


Ett parti, som har anmält sdt del­tagande i etl val inom den tid som anges i 2 § tredje stycket, uppnår skydd för sin partibeteckning, om partiet som kandidater anmäler

för val lill riksdagen i en viss val­krets minst fyra och högst femton personer och

för val av landstingsledamöter el­ler kommunfullmäktige minst fyra och högst tjugo personer i lands­tingskommunen eller kommunen.

Den centrala valmyndigheten be­stämmer inför varje val en dag efter utgången av den lid som anges i 2 § tredje stycket när anmälan av kan­didater senast skall göras. En kun­görelse om beslutet skall föras in i Post- och Inrikes Tidningar. Vidare skall varje parti som har anmält kandidater vid närmast föregående val underrättas om beslutet.

En anmälan av kandidater skall göras hos den centrala valmyndig­heten. Regeringen eller den myn­dighet som regeringen bestämmer får dock föreskriva att anmälan I stället skall göras till länsstyrelsen. Anmälan skall göras skriftligen av partiets ombud eller av en person som ombudet har utsett. Till anmäl­ningshandlingen skall fogas en skriftlig förklaring från varje kandi­dat att han gett partiet tillstånd atl anmäla honom.

Ett parti får inte anmäla kandi­dater till skydd för sin partibeteck­ning, om denna kan antas komma att leda till förväxling med beteck­ningen för något annat parti som redan har anmält sitt deltagande eller som har anmält sitt dellagan­de i tidigare val och därför kan an­las komma att anmäla sitt della­gande i det val anmälan avser eller i något annat val för vilket anmälan kommer att gälla enligt 4 §. Det­samma gäller, om partiets beteck-


13


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse ning i annal fall kan antas leda lill förväxling med en beteckning un­der vilken något annat parti har an­mält sitt dehagande i någol av de två närmast föregående motsva­rande valen. Därvid bortses från extra val till riksdagen och från så­dana val av landstingsledamöter och kommunfullmäktige som inte omfattar hela landet.


Prop. 1987/88: 22


 


4 § andra stycket

Avser ansökan registrering för val till riksdagen och är partibe­teckningen redan registrerad eller är ansökan om dess registrering re­dan gjord för annat val, får regist­rering beviljas utan hinder av 3 § första stycket 4, om det parti för vilket registrering sålunda har skett eder sökts har lämnat sitt medgi­vande. Detsamma gäller om ansö­kan avser registrering för val av landstingsledamöter och partibe­teckningen redan är registrerad el­ler ansökan om dess registrering ti­digare är gjord för val av kommun­fullmäktige inom landstingskom­munen. Behörig atl lämna medgi­vande är del ombud som partiet har anmält enligt 5 J.

För parti som fått sin partibe­teckning registrerad skall finnas ombud. Ombud skall anmälas lill centrala valmyndigheten inom en månad efter del att registreringen av beteckningen kungjorts enligl 7§.


Om etl parti anmäler sitt della­gande i elt val till riksdagen och något annat parti redan har anmäU sitt dellagande i något annat val under samma partibeteckning, får trots detta del först angivna partiet anmäla kandidater till skydd för sin partibeteckning under förutsätt­ning atl det andra partiet har läm­nat sill medgivande. Detsamma gäl­ler om en anmälan avser ett val av landstingsledamöter och något an­nat parti redan har anmält sitt del­tagande I etl val av kommunfull­mäktige inom landstingskommunen under samma partibeteckning. Be­hörig atl lämna medgivande är det ombud som partiet har anmält en­ligl 8 § eder partiets styrelse.

För varje parti som anmäler kan­didater skall det finnas etl ombud. Ombudet skall anmälas lill den cen­trala valmyndigheten senast i sam­band med att partiet antnäler sitt valdeltagande.



Finner den myndighet hos vilken anmälan görs anledning lill anmärk­ning mol anmälningshandlingen el­ler handling som åtföljer denna, skall myndigheten genast underrät­ta den som gjort anmälan. Därvid skall anges lid för ändring och kom­plettering av anmälningshandling­en. Därefter skall centrala valmyn­digheten så snart som möjligl slut­ligt pröva ärendet.


Finner den myndighet som tar emot en anmälan av kandidater an­ledning till anmärkning mot anmäl­ningshandlingen eller någon anrian handling som har lämnats in till­sammans med denna, skall myndig­heten genast underrätta den som har gjort anmälan. Därvid skall myndigheten ange tid för ändring och komplettering av anmälnings­handlingen. När den tiden har gått ut skall den centrala valmyndighe-


14


 


Nuvarande lydelse

Har del ej visals alt anmäld kan­didat givil partiet tillstånd all anmä­la honom, skall hans namn på an­mälningshandlingen anses obefint­ligt.


Föreslagen lydelse len så snart som möjligt slutligt prö­va ärendet.

Om det inte har visals att en an­mäld kandidat har gett partiet till­stånd all anmäla honom, skall hans namn på anmälningshandlingen an­ses obefintligt.


Prop. 1987/88: 22


6 kap. 3§ Om valsedel upptager mer än ell kandidatnamn, skall namnen upplagas i en följd under varandra och förses med nummer som visar ordningen mdlan dem.

Namnen gäller själva valet saml, i den mån de ej därvid tages i anspråk, val av ersättare för riksdagsledamöter och val av suppleanter för lands­tingsledamöter och kommunfullmäktige.


Upptager valsedel med registre­rad partibeteckning namn på kandi­dater, skall valsedeln, om partiet enligt 5 kap. 8 § anmält kandidater för valet, som första namn upptaga namnet på kandidat som tagits upp på listan över kandidater partiet an­mält.


Om en valsedel för ett parti upp­tar namn på kandidater och partiet enligl 5 kap. 6 § har anmält kandi­dater för valet, skall valsedeln som första namn ha namnet på någon kandidat som har tagits upp på lis­tan över kandidater partiet anmält.



I fråga om ett parti, som deltar i riksdagsval och som vid något av de två senasle riksdagsvalen har fåll eller vid del förestående valet får mer än en procent av rösterna i hela landet, svarar staten för kost­naden för blanketter till valsedlar till elt antal som motsvarar fyra gånger antalet röstberättigade i valkretsen. Della gäller även etl parti som ulan atl ha uppnått den angivna röstandelen är eller genom del föreslående valet blir represen­terat i riksdagen.


I fråga om elt parti, som har an­mält sill dellagande i riksdagsval och som vid någol av de två senasle riksdagsvalen har fåll eller vid del föreslående valet får mer än en pro­cent av rösterna i hela landet, sva­rar slalen för kostnaden för blan­ketter lill valsedlar lill elt antal som motsvarar fyra gånger anlalet röst­berättigade i valkretsen. Della gäl­ler även ett parti som ulan all ha uppnått den angivna röstandelen är eller genom det föreslående valet blir representerat i riksdagen.


 


I fråga om parti, som deltager i val av landstingsledamöter eller kommunfullmäktige och som är el­ler genom del föreslående valet blir representerat i den församling valet gäller, svarar statsverket för kost­naden för blanketter till valsedlar lill etl anlal som motsvarar fyra gånger anlalet röstberättigade i va­let.


I fråga om ett parti, som har an­mält sitt deltagande i val av lands­tingsledamöter eller kommunfull­mäktige och som är eller genom det förestående valet blir representerat i den församling valet gäller, svarar staten för kostnaden för blanketter lill valsedlar lill ett anlal som mot­svarar fyra gånger antalet röstbe­rättigade i valet.


 


■ Nuvarande lydelse enligt prop. 1987/88:21.


15


 


Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

Vid tillämpning av första och andra styckena beräknas antalet röstberät­tigade på grundval av stommarna till mantalslängderna för året.

7a§

Om någon har angetts som kan­didat på en valsedelsblankett som tillhandahålls med kandidatnamn vid etl val utan alt han har sam­tyckt till det, kan han anmäla detta till länsstyrelsen. Till anmälningen, som skall göras skriftligen, skall fo­gas ett exemplar av valsedeln. Länsstyrelsen skall föra en förteck­ning över de anmälningar som kommer in före valet.


Prop. 1987/88:22


9§'


1 lokal där röstning äger rum skall väljarna för varje val ha tillgång till

I lokaler där röstning äger rum skall väljarna för varje val ha till­gång till

1. valsedlar som försetts med parti- och valbeleckning för varje parti som vid någol av de två senas­le riksdagsvalen har fått mer än en procent av rösterna i hela landet (partimarkerade valsedlar) samt

1. valsedlar som har försetts med
parti- och valbeteckning för de
partier som har anmält sitt delta­
gande i valen och som vid något av
de två senasle riksdagsvalen har
fått mer än en procent av rösterna i
hela landet (partimarkerade val­
sedlar) samt
2. blanketter lill valsedlar
            2. blanketter fill valsedlar.

Lantbrevbärare som mottager valsedelsförsändelser bör medföra parti­markerade valsedlar och valsedelsblanketter enligl första stycket.

Partimarkerade valsedlar och valseddsblankeller enligl första stycket tillhandahålles genom centrala valmyndighetens försorg.

7 kap. 2§ Röstkort upprättas för den som är upptagen i allmän röstlängd av lokala skattemyndigheten och för den som är upptagen i särskild röstlängd av länsstyrelsen.


Vid ordinarie val lill riksdagen och val i hela riket av landstingsle­damöter och kommunfullmäktige skall röstkorten sändas till de röst­berättigade senast 30 dagar före valdagen. Vid annat val skall röst­korten sändas lill de röstberättigade senast 20 dagar före valdagen.


Vid ordinarie val till riksdagen och val i hela riket av landstingsle­damöter och kommunfullmäktige skall röstkorten sändas till de röst­berättigade senast 30 dagar före valdagen. Vid annat val skall röst­korten sändas lill de röstberättigade senast 16 dagar före valdagen.


För val som äger rum samtidigt upprättas gemensamt röstkort.


' Nuvarande lydelse enligt prop. 1987/88: 21.


16


 


Nuvarande lydelse


Kommunen skall fillhandahålla lämpliga vallokaler. I anslutning lill vallokalen eller i denna skall anord­nas lämplig plats där de partier som deltar i valen kan lägga ul sina val­sedlar. Valförrätlaren skall se fill atl väljarna där har tillgång lill blan­ketter för valsedlar och partimarke­rade valsedlar för varje parti som vid något av de två senaste riks­dagsvalen har fåll mer än en pro­cent av rösterna i hela landet.

Föreslagen lydelse 9 kap. 6§''

Kommunen skall fillhandahålla lämpliga vallokaler. I anslutning till vallokalen eller i denna skall anord­nas lämplig plats där de partier som efter anmälan deltar i valen kan lägga ul sina valsedlar. Valförrätla­ren skall se lill atl väljarna där har tillgång lill blanketter för valsedlar och partimarkerade valsedlar för de partier som har anmält stil delta­gande i något av valen och som vid etl av de två senasle riksdagsvalen har fått mer än en procent av rös­terna i hela landet.


Prop. 1987/88:22


10 kap.


Vid ordinarie val till riksdagen och val i hela rikel av landstingsle­damöter och kommunfullmäktige får röstning ske på varje postkontor inom riket från och med den iju-goQärde dagen före valdagen lill och med valdagen. Vid annat val får röstning på postkontor ske från och med den sjuttonde dagen före valdagen lill och med valdagen.


Vid ordinarie val lill riksdagen och val i hela riket av landstingsle­damöter och kommunfullmäktige får röstning ske på varje postkontor inom rikel från och med den lju­gofjärde dagen före valdagen fill och med valdagen. Vid andra val får röstning på postkontor ske från och med den tionde dagen före val­dagen lill och med valdagen.


Att röstning på postkontor kan begränsas i vissa fall framgår av 2 §.

7§

När val skall förrättas, bestämmer centrala valmyndigheten efter samråd med utrikesdepartementet hos vilka svenska utlandsmyndigheter röstning skall äga rum. Vid val som ej omfattar hela rikel får dock centrala valmyn­digheten bestämma atl röstning hos svensk utlandsmyndighet ej skall äga rum.


Röstning hos utlandsmyndighet får bölja tidigast den tjugoQärde da­gen före valdagen och pågå så länge alt avgivna valsedlar kan beräknas vara centrala valmyndigheten lill banda senast klockan 12 dagen före valdagen.


Vid ordinarie val till riksdagen och val i hela landet av landstings­ledamöter och kommunfullmäktige får röstning hos en utlandsmyndig­het börja tidigast den ljugofjärde dagen före valdagen. Vid andra val får röstning hos en utlandsmyndig­het börja tidigast den ljugonde da­gen före valdagen.

Röstningen hos en utlandsmyn­dighet får pågå så länge alt avgivna valsedlar kan beräknas  vara den


 


" Nuvarande lydelse enligt prop. 1987/88: 21.  Nuvarande lydelse enligt prop. 1987/88: 21.


17


2    Riksdagen 1987/88- 1 saml. Nr 22


Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse                     Prop. 1987/88: 22

centrala valmyndigheten till hända senast klockan 12 dagen före val­dagen.

Utlandsmyndighetens chef bestämmer när och var röstning äger rum hos myndigheten samt kungör tid och ställe för röstningen.

Röslmotlagare hos utlandsmyndighet är myndighetens chef eller den han utser.

13                                                                                             §
Vid ordinarie val lill riksdagen
       Vid ordinarie val till riksdagen
och val i hela riket av landslingsle-
och val i hela landet av landslings-
damöter och kommunfullmäktige
ledamöter och kommunfullmäktige
får röstning på fartyg börja tidigast
får röstning på ett fartyg börja tidi­
den femtiofemte dagen före val-
gast den femfiofemle dagen före
dagen. Vid a««fl/val får röstning på
valdagen. Vid andra val får röst-
fartyg börja tidigast den fyriiofemte
ning på ett fartyg börja tidigast den
dagen före valdagen.
              trettionde dagen före valdagen.

Röstning på fartyg får pågå så länge att avgivna valsedlar kan beräknas vara centrala valmyndigheten fill hända senast klockan 12 dagen före valdagen.

Fartygets befälhavare bestämmer när och var röstning äger rum saml underrättar dem som befinner sig ombord om tid och ställe för röstningen.

Röstmottagare på fartyg är fartygets befälhavare eller den han utser.

11 kap. 6a§*' Vid ordinarie val till riksdagen och val i hela riket av landstingsledamö­ter och kommunfullmäktige får valsedelsförsändelse vara anordnad tidi­gast 24 dagar före valdagen. Försändelse som lämnas på fartyg får dock vara anordnad tidigast 55 dagar före valdagen.

Vid annat val får valseddsför- Vid andra val får en valsedelsför­
sändelse som lämnas i vallokalen
sänddse som lämnas i vallokalen
eller på postkontor vara anordnad
eller på ett postkontor vara anord-
lidigast 17 dagar före valdagen.
nad tidigast/O dagar före valdagen.
Försändelse som lämnas hos ut-
En försändelse som lämnas hos en
landsmyndighet får vara anordnad
utlandsmyndighet får vara anord-
lidigasl 24 dagar före valdagen och
nad tidigast 20 dagar före valdagen
försändelse som lämnas på fartyg
och en försändelse som lämnas på
tidigast 45 dagar före valdagen.
e/f fartyg tidigast iO dagar före val­
dagen.

Dagen för försändelsens anordnande anges på ytterkuvertet.

14 kap.

Valsedel är ogiltig, om den               En valsedel är ogiltig, om den
1.   saknar  partibeteckning eller
1.   saknar  partibeteckning eller
upptager mer än  en partibeteck-
inte klart ulvisar vilket parti den av-
tung, eller
                                                                             ser,

'' Nuvarande lydelse enligt prop. 1987/88: 21.                                                     IS


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                Prop. 1987/88: 22

2.   upptar beteckningen för ett

parti som inte har gjort föreskriven

anmälan om sitt deltagande i valet,

eller

2. är försedd med kännetecken        3. är försedd med kännetecken

som uppenbarligen blivit anbragt på     som uppenbarligen blivit anbragl på

valsedeln med avsikt.             valsedeln med avsikt.

Finns i ell valkuvert mer än en valsedel, är valsedlarna ogiltiga. Innehål­ler valkuvertet två eller tre valsedlar och bär alla samma partibeteckning, skall dock en valsedel räknas som giltig. Uppvisar i sådant fall valsedlarna olikheter i fråga om kandidalnamn, skall namnen på sedlarna anses obe­fintliga.

5§ Ulöver vad som gäller enligt 4 § andra stycket skall namn på valsedel anses obefintligt,

1.  om kandidaten ej är valbar eller del ej framgår klart vem som avses,

2.  om ordningen mellan namnet och annat namn ej framgär klart eller

3.  om valsedeln gäller registrerat 3. om valsedeln gäller ett parti, parti, för vilket anmälts kandidater för vilkel har anmälts kandidater enligt 5 kap. 8 §, och valsedeln ej   enligt 5 kap. 6 §, och valsedeln inle som första namn upptager namnet som första namn har namnet på nå-på någon av de anmälda kandida- gon av de anmälda kandidaterna, lerna.

Vid bedömning enligl första slyckel 3 av vilkel namn som är det första skall namn ej anses obefintligt därför alt kandidaten har avlidit eller visat sig ej vara valbar.

Centrala valmyndigheten fördelar mandaten i riksdagen på grundval av protokollen från länsstyrelserna och med tillämpning av 3 kap. 6-8 §§ regeringsformen.

Vid fördelningen av de fasta valkrelsmandalen enligl 3 kap. 8 § första stycket regeringsformen tilldelas mandaten ett efter annal det parti som för varje gång uppvisar det slörsla jämförelsetalet. Jämförelsetalet beräknas, så länge partiet ännu ej tilldelats något mandal, genom att partiets röstetal i valkretsen delasmed 1,4. Därefter erhålles jämförelsetalet genom atl parti­els röstetal delas med det tal som är 1 högre än dubbla antalet mandal som redan tilldelals partiet i valkretsen.

Vid bestämmandel av det sammanlagda anlal mandal i riksdagen som parti skall ha enligt 3 kap. 8 § andra slyckel regeringsformen för alt bli proportionellt representerat tillämpas fördelningsregeln i andra slyckel på hela rikel som en valkrets. Varje parti tilldelas så många utjämningsmandat som behövs för all della anlal skall uppnås.

Av de utjämningsmandat som Av de utjämningsmandat som ett
parfi erhållit tillföres det första den
parti har erhållit tdlförs del första
valkrets där parfiel efter fördelning-
den valkrets där partiet efter fördel­
en av de fasla valkrelsmandalen
ningen av de fasta valkretsmanda-
uppvisar större jämförelsetal än i
len uppvisar större jämförelsetal än
övriga valkretsar. Återstående ut-
i övriga valkretsar. Återstående ut­
jämningsmandat tUlföres ett efter
jämningsmandat tillförs ell efter an-


 


Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse                      Prop. 1987/88: 22

annal den valkrets där partiet för nal den valkrets där partiet för var-
varje gång uppvisar störst jämförel- je gång uppvisar störst jämförelse­
setal vid fortsall tillämpning av för- tal vid forlsall tillämpning av för­
delningsregeln i andra stycket på delningsregeln i andra stycket på
partiets röstetal i valkretsarna.
     partiels röstetal i valkretsarna. / en

valkrets där partiet inte har erhållit något fast valkrelsmandal är dock jämförelsetalet vid tilldelningen av det första utjämningsmandatet lika med partiets röstetal.

Har parti i någon valkrets erhållit flera mandal än antalet på partiets valsedlar upptagna namn, fiyltas överskjutande mandat, med motsvarande tillämpning av Qärde slyckel, till annan valkrets där partiet dellager i fördelningen av fasta valkrelsmandal. Kan mandat ej besällas genom tillämpning av detta förfarande, skall det vara obesatt under den tid för vilken valet gäller.

Mellan lika tal avgöres företrädet genom lottning.

15 b §

De fasta valkrelsmandalen i landstinget fördelas för varje valkrets pro­portionellt mellan partierna på grundval av valresultatet i valkretsen. Här­vid tilldelas mandalen, ell efter annat, det parti som för varje gång uppvi­sar del största jämförelsetalet. Jämförelsetalet beräknas, så länge partiet ännu ej tilldelats någol mandat, genom atl partiels röstetal i valkretsen delas med 1,4. Därefter erhålles jämförelsetalet genom atl partiels röstetal delas med det tal som är 1 högre än del dubbla antalet av de mandat som redan tilldelats partiet i valkretsen.

Utjämningsmandaten fördelas mellan partierna så, alt fördelningen av alla mandat i landstinget blir proportionell mot partiernas röstetal i hela landstingskommunen. Vid bestämmandet av del sammanlagda anlal man­dal i landstinget som parti skall ha för atl bli proportionellt representerat tillämpas fördelningsregeln i första slyckel på hela landstingskommunen som en valkrets. Varje parti tilldelas så många utjämningsmandat som behövs för all delta anlal skall uppnås.

Har parti vid fördelningen av de fasla valkrelsmandalen erhållit flera mandat än som motsvarar den proportionella representationen i landsting­et för partiet enligl andra stycket, bortses vid fördelningen av utjämnings­mandaten från partiet och de fasla valkrelsmandal det har erhållit.

Av de utjämningsmandat som Av de utjämningsmandat som etl
parti erhållit tillföres del första den parti har erhållit tillförs det första
valkrets där partiet efter fördelning- den valkrets där partiet efter fördel­
en av de fasla valkrelsmandalen ningen av de fasla valkretsmanda-
uppvisar större jämförelsetal än i ten uppvisar större jämförelsetal än
övriga valkretsar. Återstående ul- i övriga valkretsar. Återstående ut­
jämningsmandat tillföres etl efter jämningsmandat tillförs ett efter an-
annal den valkrets där partiet för nal den valkrets där partiet för var-
varje gång uppvisar störst jämförel- je gång uppvisar störst jämfördsc-
selal vid fortsatt fillämpning av för- tal vid forlsall tillämpning av för­
delningsregeln i första slyckel på delningsregeln i första stycket på
partiets röstetal i valkretsarna.
      partiets röstetal i valkretsarna. / en

valkrets där parttet inte har erhållit
något fast valkretsmandat är dock
jämförelsetalet vid tilldelningen av
                    20


 


Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse                     Prop. 1987/88: 22

del första utjämningsmandatet lika med partiets röstetal.

Har parti i någon valkrets erhållit fiera mandal än antalet på partiets valsedlar upptagna namn, flyttas överskjutande mandal, med motsvarande tillämpning av Qärde stycket, lill annan valkrets. Kan mandal ej besällas genom tillämpning av delta förfarande, skall det vara obesatt under den tid för vilken valet gäller.

Mellan lika jämförelsetal avgöres företrädet genom lottning.

1.  Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

2.  Vid fillämpningen av 5 kap. 7 § i dess nya lydelse skall en registrering av en parfibeleckning som har gjorts vid val som ägde mm innan denna lag trädde i kraft jämställas med en anmälan om valdeltagande.

3.  Vid fillämpningen av 6 kap. 5 § i dess nya lydelse krävs inle all elt parti som deltog i ell val innan denna lag trädde i kraft gjort anmälan om valdeltagandet.

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1972:704) om kyrkofullmäk­tigval' dels atl 15, 28, 30 och 37 §§ skall ha följande lydelse, dels att i lagen skall införas två nya paragrafer, 8 a och 13 a §§, samt närmast före den nya 8 a § en rubrik av följande lyddse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

Anmälan om deltagande i val 8a§

Partier som önskar delta i val som avses i denna lag skall senast en månad före valet anmäla sitt deltagande tdl den centrala val­myndigheten eller någon annan myndighet som regeringen bestäm­mer. Vid omval skall anmälan dock göras inom två veckor efter del att beslutet om valdagen meddelades. En anmälan skall göras skriftligen. Av anmälningen skall framgå vUkel eller vdka val den avser och under vilken beteckning partiet går till val (partibeteckning).

När en anmälan om deltagande i val har gjorts, skall den myndighet som har tagit emot anmälningen kungöra detta på lämpligt sätt.

' Lagen omtryckt 1985:204.                                                                                  21


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse 13 a §

Om någon har angetts sotn kan­didat på en valsedelsblankelt soni tUlhandahålls av någon vid ell val utan att han har samtyckt till det, kan han anmäla detta till länssty­relsen. Till anmälningen, som skall göras skriftligen, skall fogas ett ex­emplar av valsedeln. Länsstyrelsen skall föra en förteckning över de anmälningar som kommer in före valet.


Prop. 1987/88:22


15 §


I fråga om röstkort tillämpas 7 kap. 1 § andra stycket, 2 § förs­ta stycket och 3 § vallagen (1972:620). Röstkorten skall sändas lill de röstberätfigade, vid val i hela riket senast 30 dagar och vid annat val senast 20 dagar före valdagen.


I fråga om röstkort tillämpas 7 kap. 1 § andra slyckel, 2 § förs­ta stycket och 3 § vallagen (1972:620). Röstkorten skall vid val i hela landet sändas lill de röstbe­rättigade senast 30 dagar före val­dagen. Vid annal val skall röstkor­len sändas till de röstberättigade senast 16 dagar före valdagen.


28 §


Kommunen skall tillhandahålla lämpliga vallokaler. I anslutning till vallokalen eller i denna skall anord­nas lämplig plats där de partier som deltager i valen kan lägga ut sina valsedlar. Valförrätlaren skall tillse alt väljarna där har tillgång till blan­ketter för valsedlar.


Kommunen skall tillhandahålla lämpliga vallokaler. I anslutning till vallokalen eller i denna skall anord­nas lämplig plats där de partier som efter anmälan deltar i valen kan lägga ul sina valsedlar. Valförrätla­ren skall se tdl alt väljarna där har tillgång lill blanketter för valsedlar.


30 r


Röstning får ske på varje post­kontor inom rikel, vid val i hela riket från och med den tjugofjärde dagen och vid annat val från och med den sjuttonde dagen före val­dagen fill och med torsdagen före valdagen, om ej annal följer av and­ra eller tredje stycket.

Röstning får ske på varje post­kontor inom riket, vid val i hela landet från och med den tjugofjärde dagen och vid annal val från och med den tionde dagen före val­dagen till och med torsdagen före valdagen, om inte annat följer av andra eller tredje stycket.

Röstning på postkontor äger mr under lid då postkontor är öppet för allmänheten. På förslag av postverket får centrala valmyndigheten begrän­sa den tid då röstning får ske på postkontor. Röstning skall dock alltid kunna äga rum under minst en timme varje dag då postkontoret är öppet för allmänheten.

Finns del särskilda skäl, får centrala valmyndigheten på förslag av postverket bestämma alt röstmottagning skall anordnas endasl på vissa postkontor. Vid val som omfattar hela rikel skall röstning dock alltid kunna äga rum på minsl elt postkontor i varje kommun.


Nuvarande lydelse enligt prop. 1987/88:21.


22


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                Prop. 1987/88: 22

Inrättas med anledning av valet postkontor vid sjukhus, ålderdomshem, kriminalvårdsanstall eller liknande vårdinrättning eller vårdanstalt, äger röstning där rum på tid som postverket bestämmer efter samråd med valnämnden och med vårdinrättningens eller vårdanstaltens ledning, dock fidigast sjunde dagen före valdagen. Postverket skall samråda med val­nämnden och med vårdinrättningens eller vårdanstaltens ledning om hur röstningen skall genomföras. På begäran av postverket skall valnämnden utse erforderligt antal personer atl biträda röslmotlagare på postkontoret.

37'§
I fråga om anordnande av valse-
I fråga om anordnande av valse-
ddsförsändelse tillämpas 11 kap.
delsförsändelser' tillämpas 11 kap.
1 § andra stycket, 3 § andra styc-
1 § andra stycket, 3 § andra styc­
ket, 5 § andra stycket saml 6 a §
kel, 5 § andra stycket saml 6 a §
tredje slyckel vallagen (1972:620).
tredje stycket vallagen (1972:620).
Valseddsförsänddse får vara an-
En valsedelsförsändelse får vara
ordnad, vid val i hela rikel tidigast
anordnad, vid val i hela landet tidi-
24 dagar och vid annal val tidigast
gast 24 dagar och vid annal val lidi-
17 dagar före valdagen. I fråga om
gast 10 dagar före valdagen. I fråga
avlämnande av valsedelsförsändel-
om avlämnande av valsedelsförsän-
se till lantbrevbärare fillämpas vi-
delser fill lantbrevbärare tillämpas
dåre 11 kap. 5 § tredje slyckel val-
vidare 11 kap. 5 § tredje slyckel
lagen.
                                                           vallagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1987:000) om brevröstning i

Förbundsrepubliken Tyskland

Härigenom föreskrivs all 2 § lagen (1987:000) om brevröstning i För­bundsrepubliken Tyskland' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

Brevröstning skall gå till på följande sätt.

Väljaren lägger för varje val själv in sin valsedel t ell innerkuvert. I närvaro av tvä vittnen lägger han sedan in iordningställda innerkuvert i ett ytterkuvert för brevröslningsförsänddse och tillsluler delta. Därefter skriver väljaren på ytterkuvertet en försäkran på heder och samvete all han gjort på detta sätl och atl försändelsen har ställts i ordning i Förbunds­republiken Tyskland. Vidare anger han på ytterkuvertet dels den dag då brevröslningsförsänddsen har gjorts i ordning, dels sill personnummer. Vittnena intygar skriftligen atl väljaren egenhändigt undertecknat försäk­ran samt alt de inle känner lill något förhållande som strider mot de uppgifter väljaren lämnat på ytterkuvertet. Vittnenas adresser anges på ytterkuvertet. Vittnena skall ha fyWt 18 kr. Väljarens make eller barn eller makens barn får inte vara vittne.

' Lydelse enligt prop. 1987/88:21.                                                       23


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

Sedan brevröslningsförsänddsen har gorts i ordning enligl andra styc­ket lägger väljaren in försändelsen tillsammans med sill röstkort i ell omslagskuvert och tillsluler delta. Därefter lämnas försändelsen för post­befordran lill valnämnden i den kommun där väljaren är upplagen i allmän röstlängd eller, om väljaren är upptagen i särskild röstlängd, lill valnämn­den i den kommun inom vilken den vallokal är belägen där den särskilda röstlängden enligl 4 kap. 20 § vallagen (1972:620) skall finnas tillgänglig.


Prop. 1987/88:22


 


Brevröstningsförsändelsen får vara iordninggjord tidigast 24 dagar före valdagen och skall avges se­nast dagen före valdagen. Försän­delsen skall anses avgiven den dag då den är poslstämplad. Brevröst­ningsförsändelsen bör lämnas för postbefordran i så god lid att den kan beräknas vara valnämnden lill hända senast andra dagen efter val­dagen.


Vid val till riksdagen, vid val i hela landet av landstingsledamöter och kommunfullmäktige och vid en folkomröstning får brevröstnings­försändelsen vara iordninggjord li­digasl 24 dagar före valdagen och skall avges senast dagen före val­dagen. Vid extra val till riksdagen och vid folkomröstning samtidigt med sådana val får brevröstnings­försändelsen vara iordninggjord ti­digast 20 dagar före valdagen. För­sändelsen skall anses avgiven den dag då den är poslstämplad. Brev­röslningsförsänddsen bör lämnas för postbefordran i så god lid atl den kan beräknas vara valnämnden lill hända senast andra dagen efter valdagen.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

6 Förslag till

Lag om ändring i folkomröstningslagen (1979: 369)

Härigenom föreskrivs att 6 § folkomröstningslagen (1979: 369) skall ha följande lydelse.

6§'


När folkomröstning skall förrät­tas, skall, i den mån centrala val­myndigheten inle förordnar annal, för var och en som enligt gällande röstlängd är röstberättigad vid om­röstningen upprättas röstkort med uppgifter om den röstberättigade. Röstkortet skall dessutom innehålla uppgifter om omröstningen lill led­ning för den röstberättigade. För folkomröstning och val till riksda­gen som äger rum samtidigt upprät-


När en folkomröstning skall för­rättas, skall, i den mån den centrala valmyndigheten inle bestämmer annal, för var och en som enligt gällande röstlängd är röstberälfigad vid omröstningen upprättas ett röstkort med uppgifter om den röst­berättigade. Röstkortet skall dess­utom innehålla uppgifter om om­röstningen till ledning för den röst­berättigade. För folkomröstning och val lill riksdagen som äger rum


 


Senaste lydelse 1982: 148.


24


 


Nuvarande lydelse                Föreslagen lydelse                Prop. 1987/88: 22
las gemensamt röstkort. I fråga om
                                  samtidigt upprättas gemensamt
röstkort tillämpas i övrigt 7 kap. 1 §
                                 röstkort. I fråga om röstkort tilläm-
andra slyckel, 2 § första och tredje
                                  pas i övrigt 7 kap. 1 § andra styc-
styckena samt 3 § vallagen
    kel, 2 § första och tredje styckena
(1972:620). Röstkorlen skall sändas
                                  saml 3 § vallagen (1972:620). Röst-
till de röstberättigade senast 30 da-
                                 korten skall sändas lill de röslberät-
gar eller, om omröstningen äger
                                       ligade senast 30 dagar eller, om om-
rum i samband med extra val lill
                                       röstningen äger rum i samband med
riksdagen eller om den inte omfat-
                                   extra val lill riksdag eller om den
lar hela riket, senast 20 dagar före
                                   inte omfattar hela rikel, senast 16
valdagen.
                            dagar före valdagen.

Centrala valmyndigheten bör på lämpligt sätt sprida kännedom bland allmänheten om tid och säll för röstning och om de bestämmelser i övrigt som gäller för folkomröstningen. Myndigheten bör vidare inför folkom­röstning i gmndlagsfråga på lämpligt sätt sprida kännedom bland allmänhe­ten om lydelsen av del förslag som omröstningen avser.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1972:625) om statligt stöd till

politiska partier

Härigenom föreskrivs aU 1 § lagen (1972:625) om slalligl slöd till poli­tiska partier' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

1 §

Till politiskt parti som deltagit i       Till elt politiskt parti som efter

val till riksdagen utgår statligt stöd     föreskriven anmälan har deltagit i

enligl denna lag. Stödformerna är     ett val lill riksdagen ulgår slalligl

partistöd och kanslistöd.        stöd enligt denna lag. Stödformema

är partistöd och kanslistöd.

1.  Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

2.  Vid tillämpningen av I § i dess nya lyddse krävs inle all ett parti som deltog i ell val innan denna lag trädde i kraft har gjort anmälan om valdeltagandet.

Lagen omtryckt 1987:876.                                                               25


 


Justitiedepartementet                             Prop. 1987/88:22

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 oktober 1987 ..

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldl, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Peterson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulter­ström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist

Föredragande; statsrådet Wickbom

Proposition om vissa grundlagsfrågor m. m. 1 Inledning

Folkstyrelsekommittén tillkallades år 1984 för att föreslå åtgärder för att förbättra folksiyrelsens villkor.

Kommittén bestod vid arbetets avslutande av fil. dr Hilding Johansson, ordförande, riksdagsledamöterna Nils Berndtson och Anders Björck, för­bundsordföranden Lars Eric Ericsson, tredje vice talmannen Bertil Fiske­sjö, landshövdingen Björn Molin, riksdagsledamöterna Mona Sahlin och Olle Svensson saml partisekreteraren Bo Toresson.

Kommillén överlämnade i början av år 1985 delbetänkandet Försök med nya arbetsformer i riksdagen. Förslaget har lell till lagstiftning (prop. 1984/85: 190, KU 36, rskr. 397, SFS 1985: 517).

Vidare har kommillén överiämnat ddbelänkandel (SOU 1986:28) Folk-styrelsen under krig och krigsfara. En proposition på grundval av del förslaget har nyligen överlämnats till riksdagen (prop. 1987/88: 6).

På kommilléns initiativ har också givits ut uppsatssamlingen Makten från folket, rapporten (Ds Ju 1986: 1) Valsystemet i 20 länder och under­sökningarna (SOU 1986:27) Folkels främsta företrädare. Dessa utgör en dd av underlaget för kommitténs huvudbetänkande (SOU 1987: 6) Folk­styrelsens villkor, vilkel avgavs i-februari 1987.

Jag avser alt i avsnitt 2-8 la upp de frågor som kommittén behandlar i huvudbetänkandet.

Av folkstyrelsekommitténs förslag i huvudbetänkandet har två delar behandlats i en nyligen beslutad proposition (1987/88:21) om ändring i vallagen m. m. Det gäller utläggning av valsedlar och brevröstning i För­bundsrepubliken Tyskland. Dessa delar tar jag därför inte upp i detta sammanhang.

Kommitténs sammanfattning av innehållet i betänkandet bör fogas lill protokollet i detta ärende som bilaga I .De av kommittén framlagda lagför­slagen bör fogas som bdaga 2.

Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan­
serna bör fogas som bilaga 3 till protokollet i delta ärende. En samman­
slällning av remissyttrandena har upprättats inom justitiedepartementet
och finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr 87-560).
                                       26


 


Kommillén överlämnade samtidigt med huvudbelänkandet promemo-    Prop. 1987/88: 22 rian (Ds Ju 1987:2) Offentlighet och sekretess i utrikesnämnden. Efter remissbehandling bereds detta ärende för närvarande i regeringskansliet.

Miljöpartiet de gröna har i en framställning den 24 juni 1987 begärt att gränsen för all etl parti skall få dd av del statliga stödet till politiska partier skall sänkas från nuvarande 2,5 procent lill 1 procent av antalet röster vid riksdagsval (dnr 87-1836). Jag tar upp framställningen i avsnitt 9.

2 Det författningspolitiska reformarbetet

2.1 Allmänna utgångspunkter för reformarbetet

Folkstyrelsekommitténs arbete utgör den senasle - men förmodligen inle den sista — etappen av det omfattande författningspolitiska reformarbete som har bedrivits sedan lång tid tillbaka i Sverige.

En viktig milstolpe i detta arbete utgörs av den partiella förfaltningsre-form som beslutades av riksdagen åren 1968 och 1969. Två huvudinslag i denna reform var införandet av enkammarriksdagen och ell nytt valsys-lem. Valen till enkammarriksdagen skulle hållas vart tredje år samtidigt med de kommunala valen. De 350 (numera 349) mandaten i den nya riksdagen skulle fördelas enligt ell riksproporlionellt valsystem med en småparfispärr på fyra procent. Reformen innebar vidare all pariamentaris-men skrevs in i grundlagen genom att riksdagen fick möjlighet alt rikta misstroendeförklaring mol statsråden.

I samband med övergången lill enkammarriksdagen skedde även vissa förändringar av riksdagens arbetsformer. Bl. a. fick riksdagen en ny ul-skottsorganisation.

Åren 1973 och 1974 beslutade riksdagen en total förfallningsreform genom att den antog en ny regeringsform (RF, omtryckt 1985:866). Den nya regeringsformen medförde inga ändringar av belydelse i de frågor som hade reglerats genom de tidigare reformerna. Bland nyheterna i RF kan nämnas regler om proceduren vid regeringsbildning och bestämmelser om skydd för de gmndläggande fri- och rättigheterna. Samlidigl antogs en ny riksdagsordning (RO, omtryckt 1985; 1068), som dock inle fick ställning som grundlag.

Efter antagandet av den nya regeringsformen har utredningsarbetet på förfatlningsområdel fortsalt på två huvudområden.

På del ena av dessa, fri- och rältighelsområdet har riksdagen i två omgångar, åren 1976 och 1979, beslutat om ändringar i RF i syfte alt förstärka och bygga ul grundlagsskyddet för de grundläggande fri- och rättigheterna. Del särskilda skyddet för tryckfriheten har likaså varit före­mål för reformarbete (se prop. 1986/87: 151). Del arbetet fortsätter.

Utmärkande för arbetet med RF och de konstitutionella reformer som
därefter genomförts har varit att det har byggt på en bred anslutning i
grundläggande frågor. Del har i vårt land ansetts ligga etl särskilt värde i
politisk enighet kring konstitutionella och andra frågor av central betydelse
för demokratins och parlamentarismens funktionssätt.
                             27


 


En sådan bred enighet har dock inte alltid kunnal uppnås. Delta är    Prop. 1987/88:22 förklaringen lill ätt del författningspoliliska utredningsarbetet inte har varil lika fruktbärande på sitt andra huvudområde, nämligen de centrala frågor­na i 1968-1969 års partiella reform: den gemensamma valdagen, mandat­periodens längd, valsättet och riksdagens arbetsformer.

I samband med all den nya regeringsformen antogs tillkom en utredning om ändrad valkretsindelning och ökat inslag av personval saml en av talmanskonferensen tillkallad utredning för en allmän översyn av riksda­gens arbetsformer.

De förslag som lades fram av personvals- och valkretsulredningen i betänkandet (SOU 1977:94) Personval och valkretsindelning saknade bred anslutning och har inle lett till lagstiftning.

Riksdagens arbelsformsulredning som var verksam åren 1974-1979 lämnade under dessa år förslag i en rad mer avgränsade frågor som bl. a. berörde riksdagens arbetsplanering saml års- och veckorylmen i riksdags­arbetet. Förslagen har i huvudsak anlagils av riksdagen. Efter del att arbelsformsulredningen avslutade sill arbete har arbetsförhållandena i riksdagen behandlats i en arbetsgrupp inom konslilulionsulskotlet.

År 1980 lillsalle regeringen en kommitté som antog namnet grundlags-kommittén. De frågor som kommittén skulle behandla var främst den gemensamma valdagen, mandatperiodens längd, nyvalsinslilulel, rege­ringsbildningsproceduren och regeringens beslutsformer.

I del belänkande (SOU 1981: 15) Gmndlagsfrågor som kommittén lade fram föreslog fem av de nio ledamöterna all skilda valdagar för riksdagsval och kommunala val skulle införas samt atl mandatperioden skulle för­längas till fyra år. Någon ändring i möjligheterna all anordna nyval eller av regeringsbildningsproceduren föreslogs inle av dessa ledamöter. De ansåg vidare att frågan om regeringens beslutsformer borde övervägas ytterliga­re.

Tre av de andra ledamöterna reserverade sig gemensamt. De ansåg alt
kritiken mol den gemensamma valdagen var överdriven och missriktad.
   '

Enligl deras mening krävdes det ytterligare utredning innan liden var mogen för elt definitivt ställningstagande. I avvaktan härpå var dessa ledamöter dock beredda all medverka fill en effektivisering av nyvalsinsfi-lulel. De önskade också avskaffa omröstningarna om talmannens förslag till statsminister. Även den återstående ledamoten reserverade sig. Han förordade all ordningen med gemensam valdag och treårig mandatperiod skulle behållas.

Sedan belänkandet remissbehandlats hölls på hösten 1981 överläggning­ar mellan riksdagspartierna för atl diskutera den fortsatta behandlingen av frågorna. Vid överläggningarna enades man om alt del arbete som gmnd-lagskommillén hade inlett skulle fortsätta med sikte på en reform som riksdagen kunde la ställning lill i samband med 1985 års val. Beredningen skulle ske i juslitiedepartementel under ledning av justitieministern och tillsammans med företrädare för de fem riksdagspartierna. De frågor som i första hand skulle las upp var desamma som de som grundlagskommillén hade behandlat.

I böljan av år 1984 stod det emellertid klart aU det inte fanns fömtsatt-  28


 


ningar för all uppnå enighet i huvudfrågorna i fid för att ett förslag fill Prop. 1987/88: 22 grundlagsändringar skulle kunna läggas fram för riksdagsbehandling i sam­band med 1985 års val. Arbetsgmppen var emellerfid enig om all de frågor som hade behandlats av gruppen borde utredas ytterligare med sikte på all en förfallningsreform skulle kunna beslutas i bred parlamentarisk enighet. Det fortsatta arbetet borde enligt arbetsgruppen bedrivas i en parlamenta­risk kommitté.

Även konslitufionsutskotlet framhöll i elt betänkande våren 1984 atl del var angelägel atl utredningsarbetet på förfatlningsområdel fortsatte på del säll som arbetsgruppen föreslagit. Konstitutionsutskotlel uttalade vissa önskemål om vilka frågor som skulle las upp i det kommande utredningsar­betet. Riksdagen ställde sig bakom utskottet (KU 1983/84:26, rskr. 246).

Del är mol denna bakgrund som man skall se fillkallandel av folkstyrel­sekommittén och det arbete som nu har redovisats av kommillén.

Kommitténs arbete har syftat fill atl förbättra medborgarnas möjligheter alt göra sill infiytande gällande i politiken, all stärka riksdagens ställning som centralt polifiskt forum och atl skapa ökade förutsättningar för hand­lingskraftiga regeringar. Som gmnd för övervägandena har kommillén i enlighet med sina direktiv gjort en bred analys av folkstyrelsens villkor i dagens och morgondagens samhälle.

För min del anser jag all kommitténs analys av folkstyrelsen och de förändrade villkor som den har alt verka under är värdefull, och jag ansluter mig till de bedömningar som görs där.

Som kommillén pekar på har olika faktorer medförl ändrade villkor för folksiyrelsen. En sådan faktor är förändringen av den kommunala självsty­relsen som inneburit bl. a. all en omfattande förvaltningsapparat har vuxit fram och ersatt den fidigare lekmannaförvallningen. En konsekvens av den kommunala utvecklingen är all riksdagsledamöterna i allt mindre utsträck­ning har kvar förtroendeuppdrag i landstings- och primärkommuner.

Jag anser i likhet med kommillén alt det är viktigt all riksdagsledamöter­na ges tid och möjlighet att informera sig om den kommunala verksamhe­len i valkretsarna och att fungera som kontaktlänkar mdlan den lokala verksamheten och rikspolitiken. Flera av de framlagda förslagen tar sikte på all förbättra fömlsällningarna för della.

Man kan vidare som kommittén konstatera att, även om en rad nya organ och kanaler för information och påverkan fillkommit, de politiska partierna fortfarande spelar en ledande roll. Partierna är etl fundamentalt element i vår demokrati. Jag vill i likhet med kommittén betona det viktiga i atl partierna bevarar sin folkrördsekaraklär och samlar många medborga­re fill polifisk aktivitet inle endasl vid valrörelserna utan även mellan dessa.

Olika organisationer har också en viktig roll i della sammanhang. Som framhölls vid förarbetena lill 1974 års RF fördjupar organisationerna de­mokratin genom all verka som opinionsbildare vid sidan av partierna. Della gäller fortfarande. Organisationerna ger möjligheter för ell slort antal människor all mellan valen påverka samhällsutvecklingen och vidgar därmed den representativa demokratin.

Det har under de senasle årtiondena förts en mera omfattande debatt än      29


 


tidigare om organisationernas, särskilt intresseorganisafionernas, ställning    Prop. 1987/88: 22 i samhället. Debatten har gällt deras maktställning i förhållande lill de folkvalda organen, organisationernas och organisalionsförelrädarnas rep­resentativitet för medlemsopinioner i skilda frågor, samt formerna för den opinionsbildningsverksamhet organisationerna bedriver.

Maktutredningen (Ju 1985:02) har fått i uppdrag atl studera bl. a. intres­seorganisationernas ställning i samhället. Innan resultatet av detta arbete föreligger är det svårt alt dra bestämda slutsatser om vilka förändringar som kan ha inträffat eller kan komma alt inträffa i den roll intresseorgani­sationerna spelar i den offentliga beslutsprocessen och i opinionsbildning­en.

Jag är liksom kommittén övertygad om organisationernas värde och betydelse för den fria opinionsbildningen. Kommittén har samtidigt pekat på den fara som kan ligga i etl slorl inflytande för organisationerna över den offentliga beslutsprocessen. Slalen bör dock iaktta slor varsamhet när del gäller lagreglering av partiernas och organisationernas verksamhel.

Del är glädjande all konstatera alt vi i Sverige har etl myckel högt valdeltagande. Högt valdeltagande är ett mycket vikfigt inslag i etl funge­rande representativt demokratiskt system. Därutöver krävs det också all de politiska budskapen presenteras för väljarna i sådana former all dessa har möjlighet och förmåga all värdera dem. Del kan med fog hävdas all förutsättningarna för detta aldrig har varit så goda som nu. Den allmänna utbildningsnivån är hög och informationsutbudet rikt. De studier som ulförts visar också alt väljarnas information om politiska sakfrågor och om kandidater i valen har ökat. Speciellt gäller det för kunskaperna om de kommunala valen.

Möjligheterna för människorna här i landet atl delta i den politiska beslutsprocessen har ökat också på annat sätl. Jag tänker då på alt utländs­ka medborgare sedan år 1976 har rösträtt i de kommunala valen, om de har varil bosalla i Sverige i mer än tre år. Tyvärr kan del konstateras atl valdeltagandet inom gruppen sjunker. Första gången dellog nästan 60% av de röstberättigade ulländska medborgarna medan valdeltagandet sedan sjunkit så alt del i del senaste valet var 48%.

I syfte atl förbättra möjligheterna till politisk påverkan förde utlänningar här i landet som av olika skäl inte önskar bli svenska medborgare föreslog en majoritet i 1983 års rösträtlskommitté i betänkandet (SOU 1984: 11 och 12) Rösträtt och medborgarskap atl i en föista etapp medborgare i de nordiska länderna skulle ges rösträtt i svenska riksdagsval under samma förutsättningar som gäller i de kommunala valen. Fyra av kommitténs ledamöter reserverade sig mol förslaget.

Remissutfallet över förslaget var övervägande negativt, och det visade sig att det inte skulle gå all uppnå tillräcklig enighet i riksdagen kring förslaget. Detta får därför för närvarande anses sakna aktualitet.

I stället utreder medborgarskapskommiltén (A 1985:01) bl.a. i vilken
mån man kan öka möjligheterna för medborgare i andra stater alt samtidigt
vara medborgare i Sverige. Om möjligheterna all tillåta dubbla medbor­
garskap ökar, skulle fiera invånare här i landet kunna få fullständiga
politiska rättigheter. Starka skäl talar nämligen för att invånare från annat
  30


 


land skall kunna bli svenska medborgare utan alt ge upp sill ursprungliga    Prop. 1987/88: 22 medborgarskap.

Del är min förhoppning all del den vägen skall gå atl förbättra de i Sverige bosatta ulländska medborgarnas möjligheter fill aktivt dellagande i folksiyrelsen. Del är också viktigt all den politiska informationen når fram lill dessa gmpper.

Vid en analys av folksiyrelsens villkor är också massmediernas roll i den politiska debatten av intresse. Som folkstyrelsekommittén konstaterar har det blivit svårare för partierna och riksdagen all i konkurtens med eterme­dierna verka som aktuella politiska fora.

Den analys av folkstyrelsens villkor som folkstyrelsekommittén har gjort har inle lell fill några meningsskillnader inom kommillén, och den har i allt väsentligt vunnit anslutning bland de remissinstanser som har behand­lat den. Jag ser det som värdefullt atl kunna konstalera atl del alltså föreligger en gemensam grund för den förfatlningspolifiska diskussionen.

Med utgångspunkt i analysen har kommittén tagit upp ett stort antal frågor och lagl fram en rad förslag i syfte all förbättra folkstyrelsens villkor. Huvuddelen av övervägandena avser valfrågor i vid bemärkelse och frågor belräffande riksdagens arbetsformer. Rent allmänt kan man om kommilléns arbete säga all detta har tagit sikte på en vidareutveckling på den grundval som vår nya författning vilar på och inte har avsett sådana förändringar som skulle innebära avsteg från den författningspoliliska ul­vecklingen hittills i vårt land. Så t.ex. har kommittén inte ansett att möjligheterna atl anordna folkomröstningar skall vidgas genom någon regel om beslutanderätt för en riksdagsminorilet eller genom s. k. folkini-lialiv eller atl det bör införas någon författningsdomstol i vårt land. Jag delar kommitténs uppfattning i dessa frågor. Ell ökat inslag av folkomröst­ningar skulle försvaga det representativa styrelseskicket i vårt land och motverka strävandena all stärka riksdagens ställning. Konstruktionen med en förfallningsdomslol är främmande för vårt samhällsskick.

De förslag som folkstyrelsekommittén har lagt fram är enligl min mening väl underbyggda, och jag anser atl de skulle förbättra folksiyrelsens villkor på en rad punkter. Sammantagna skulle de med all sannolikhet förslärka medborgarnas möjligheter all göra sill inflytande gällande i politiken, stärka riksdagens ställning som centralt politiskt forum och skapa bättre förutsättningar för handlingskraftiga regeringar, allt i enlighet med syftet med utredningsarbetet.

En förutsättning för alt sådana författningspoliliska reformer skall kunna
genomföras är dock som framgått ati de har en tillräckligt stor anslutning. I
kommitténs direktiv framhölls också del angelägna i alt de förslag som
skulle läggas fram hade en bred politisk förankring. Tyvärr måste man
konstatera att någon tillräcklig bred politisk enighet inte har kunnal uppnås
i en del av de frågor som kommittén har behandlat och där förslag har lagts
fram. Remissbehandlingen och kontakter som senare tagits med riksdags­
partierna tyder inte på någon åsiktsförändring av betydelse. Fömtsättning­
arna för en förfatlningspolilisk reform får därför anses brista i motsvarande
mån. Detta är att beklaga. Min förhoppning är dock alt ett gemensamt
ställningstagande i de huvudfrågor som kommittén har tagit upp eller i
       31

varje fall en del av dessa, ändå bör kunna åstadkommas på sikt.


 


2.2 Valfrågor                                                              Prop. 1987/88:22

De kanske viktigaste av valfrågorna är de som avser mandatperiodens längd och den gemensamma valdagen, närmare bestämt förutsättningarna för en förlängning av mandatperioden för riksdagen, landstingen och kom­munfullmäktige från tre lill fyra år saml frågan om gemensamma eller skilda valdagar för riksdagsval, landstingsval och kommunfullmäkligval.

Jag nolerar med tillfredsställelse all de fyra största riksdagspartierna i och för sig är ense om alt mandatperioden bör förlängas. I detta avseende är enigheten också hos remissinslanserna nästan total. Det är endasl i frågan om valdagarna skall vara gemensamma eller ej som det råder delade meningar. Kommilléns majoritet förordar sålunda att den gemensamma valdagen skall bevaras. För atl del politiska intresset inte skall minska i avsaknad av allmänna val under en period av fyra år kopplas till förslaget vissa åtgärder och rekommendationer. Tre ledamöter föreslår däremot aU val fill riksdagen skall hållas för sig och val lill kommunfullmäktige och landsting för sig. Med fyraåriga mandatperioder innebär detta alt allmänna val kommer att hållas vartannat år. En ledamot i kommittén föreslår alt förhållandena skall förbli som de är, dvs. treåriga mandatperioder och bevarad gemensam valdag.

Mol denna bakgrund vill jag inte nu lägga fram något förslag i frågan, men som jag redan har antytt är det min förhoppning alt det förr eller senare skall gå atl få en tillräcklig enighet, så att mandatperioderna kan förlängas.

En annan fråga där del inle har gått att uppnå politisk enighet av tillräcklig grad är kommitténs förslag om ändrad tidpunkt för kyrkofull­mäkligvalen. I denna fråga är också remissutfallet alllför splittrat för att man enligl min mening skall kunna lägga fram några förslag lill förändring­ar. Frågan om sambandet mellan kyrkan och staten är inle heller slutligt löst. Jag anser inle att några förslag skall läggas fram som skulle kunna försvåra möjligheterna lill en lösning av detta spörsmål. Härtill kommer atl frågan har sådant samband med spörsmålet om mandatperiodens längd och den gemensamma valdagen atl den inte bör behandlas separat från della.

Av övriga valfrågor som folkslyrelsekommillén har behandlat står frå­gan om valsättet i centrum. Den gäller främsl del riksproportionella valsät­tet med spärr mot småpartier.

Frågan har aktualiserats bl.a. därför atl två partier under hösten 1984 slöt avlal med varandra om samarbete i 1985 års val, elt avtal som enligl min uppfattning stred mol den överenskommelse i förfatlningsfrågan som ett av dessa båda partier träffade med tre av de andra riksdagsparfierna år

1967  och som var grundvalen för den partiella förfatlningsreformen åren

1968  och 1969. Överenskommelsen innebär bl. a. atl partier som får färre än fyra procent av rösterna inle skall erhålla någon tilldelning av mandat. Genom avtalet kan etl av de partier som ingått denna författningspoliliska överenskommelse sägas ha ensidigt ändrat de politiska spelreglerna i en fråga där bred enighet har utgjort grundvalen för utformningen av regle­ringen.

Efter en genomgång av frågan kommer kommillén lill slutsatsen att man    32


 


bör slå vakl om del nuvarande valsättet. Den föreslår därför inle några    Prop. 1987/88:22 förändringar av de grundlagsregler som gäller valsystemet. Samlidigl stäl­ler den sig hell bakom de riktpunkter för konstruktionen av valsystemet som antogs vid 1967 års fyrpartiuppgördse.

Jag ansluter mig ocksä helt till den uppgörelse (SOU 1967:26 s. 149), som innebär alt valsystemet bör vara så utformat

1.  att man med det undanlag som anges i punkl 5 får en fördelning av riksdagsmandalen mellan parfierna som är rättvisande med hänsyn lill valresultatet i hela landet (riksproportionalitet),

2.  all riksproporfionalileten inte kan rubbas genom konstlade partibild­ningar eller andra valtakfiska manövrer,

3.  atl riksproportionalileten inle kan rubbas genom ändringar i valkrets­indelningen,

4.  att systemet leder lill en tillfredsställande regional representation som också är så stabil som möjligt med hänsyn till kravet på riksproportionali­tet,

5.  atl det försvårar för mycket små partier att vinna representation i riksdagen.

Däremot ärjag i likhet med folkstyrelsekommittén inte för närvarande beredd att föreslå någon yllerligare författningsreglering av vårt valsätt eller någon förändring av grundlagsreglerna om detta. Att förbjuda vallek-nisk samverkan av den typ som förekom i 1985 års väl skulle kräva att man i RF inför etl nytt parlibegrepp, som ställer upp ell absolut hinder mot att olika former av konstlade partibildningar kan uppträda i valen och rubba proportionalilelen mellan övriga partier. Det är svårt atl se att detta skulle låta sig göra ulan att andra demokratiska värden sätts åsido. Såvitt kan bedömas skulle sålunda en sådan reglering bl.a. strida mot traditionen i vårt land att inte reglera partiernas interna förhållanden.

Del riksproportionella valsättet skall skapa styrkeförhållanden mellan partierna i riksdagen som rättvist återspeglar opinionen i väljarkåren. Det har därigenom elt stort demokratiskt egenvärde. Erfarenheterna från and­ra länder visar all del för demokratins funktionsduglighet är väsentligt att valsättet inte leder till en långtgående partisplittring i parlamentet. Regeln om all partier som inte har stöd hos minst fyra procent av hela väljarkåren inte skall kunna erhålla representation i riksdagen syftar till atl förhindra sådan splittring. Då tanken att förhindra kringgående av dessa regler genom lagstiftning inte innebär någon bra utväg, är del desto viktigare att partierna i enlighet med de nyss angivna riktpunkterna handlar pä ett sådant sätt atl fyraprocentsspärren upprätthålls och atl proporlionaliteten inle rubbas mellan de partier som har elt röstetal som överstiger denna gräns. Jag vill inte utesluta att en annan utveckling kan framtvinga förny­ade överväganden om lagstiftning i ämnet trots de nackdelar som enligt det förut anförda är förenade med en sådan utväg.

Avslutningsvis vill jag i denna del liksom kommittén framhålla att de
politiska partierna är ell bärande element i den svenska folkstyrelsen och
all deras kamp om väljarnas förtroende utgör demokratins livsnerv. Det
mäste därför ankomma på partierna alt i sitt uppträdande inför valen slå
vakt om de grundläggande förutsättningar på vilka vårt valsystem vilar.
     33

3    Riksdagen 1987/88. I sand. Nr 22


Flertalet av de övriga förslag i valfrågor som folkstyrelsekommittén har Prop. 1987/88: 22 lagt fram skall jag behandla i följande tre avsnitt. Jag vill bara här anmäla atl jag avser atl förorda dessa förslag, som i allt väsentligt har godtagits av remissinslanserna. I detta sammanhang finns det därför anledning alt ta upp endasl etl förslag som har fått mera blandad remisskritik. Det gäller en förstärkning av personvalsmomentet .

De svenska valen är i allt väsentligt ett val mellan partier. Vissa möjlig­heter till personval finns emellertid i nuvarande system: val mellan alterna­tiva listor med samma partibeteckning, strykning av namn på kandidater på valsedlar, ändring av rangordningen mellan kandidaterna eller uppfö­rande av nya kandidater med stöd av den fria nomineringsrätten. Per-sonvalsmomenlet är dock i praktiken ganska litet.

Folkstyrelsekommittén har ansett all man bör underlätta för väljarna att inom ramen för sill partival påverka vilka kandidater som väljs för elt parti. Ökade kontakter mellan väljare och valda skulle bli följden av en sådan förändring. Kommittén har därför föreslagit att väljarna genom en siffermarkering i en särskild ruta på valsedeln får ange om något annat än listans första namn skall placeras överst på valsedeln. Det översta namnet skulle i så fall inle behöva vara en kandidat som partiet har anmält till skydd för sin partibeteckning, något som innebär ett undantag från vad som nu gäller om första namn på valsedlar.

Kommitténs förslag är dock inle enhälligt; en ledamot har reserverat sig och en annan anmält tveksamhet i ell särskilt yttrande.

Elt flertal remissinstanser har invändningar mot kommitténs förslag. Så har t. ex. nästan alla länsstyrelser som yttrat sig ansett att sammanräkning­en skulle försvåras och atl det skulle behövas resursförstärkningar. Också valprövningsnämnden har haft invändningar mol förslaget.

För min del kan jag vara ense med kommittén om all det är bra om kontakterna mellan väljare och valda förbättras på olika sätt. Jag hyser dock en viss tvekan om del förstärkta personvalsmomenlel verkligen kan leda till sådana förbättringar och om fördelarna med det uppväger de nackdelar som kan vara förenade med förslaget.

Jag tror atl det blir ganska svårt alt utan omfattande informationsinsat­ser få väljarna att förstå hur etl sådant system skall fungera. Risk finns alt man komplicerar röstningen så all anlalet underkända valsedlar ökar. I praktiken kan markeringar länkas bli gjorda på etl sådant sätt att del blir svårt alt fastställa gränsen genlemot sådana ändringar av valsedlar som gör dessa ogiltiga. Man kan också tvivla på atl det föreslagna systemet skulle få etl sådant genomslag i valen alt del får någon praktisk betydelse.

Skulle emellertid möjligheten att flytta upp olika kandidatnamn på en valsedel verkligen få praktisk betydelse, finns det, å andra sidan risk för att sammanräkningsförfarandet kompliceras så atl del kan bli svårt atl få fram valresultaten i rätt tid. Redan i dag är det ett ganska ansträngt tidsschema för denna procedur. Enligt min mening är del inte acceptabelt, om man skapar ett system som kan befaras innebära alt resultatet av ett val inte är färdigt i rätt lid. Risken för att valresultatet blir behäftat med fel kan också öka. Till detta kommer de kostnader som ell förstärkt personvalsmoment

34


 


skulle föra med sig och som skulle avse såväl information lill väljare som    Prop. 1987/88: 22 ökade behov av valadminislrafiva resurser för valmyndigheterna.

Jag noterar också den tveksamhet som kommer till uttryck i valpröv­ningsnämndens enhälliga yttrande.

Härtill kommer alt det under beredningen av ärendet i regeringskansliet med företrädare för riksdagspartierna visat sig all någon tillräcklig uppslut­ning kring förslaget inte finns.

Mot den nu angivna bakgrunden ärjag inle beredd att tillstyrka kommit­téns förslag i denna del.

2.3 Riksdagsfrågor

Riksdagens ställning i den politiska debatten

Som har framgått av min tidigare redogörelse har det varit en viktig uppgift för folkstyrelsekommittén att föreslå åtgärder i syfte att stärka riksdagens ställning som centralt politiskt fomm.

Kommilléns bedömning är all riksdagens ställning i della hänseende har försvagats under senare tid, ell förhållande som framför allt torde hänga samman med konkurrensen från massmedierna. Riksdagen bör därför enligl kommittén hävda sin ställning genom all ändra sina arbetsformer på fiera sätt.

Kommittén anser för del första atl det är nödvändigt atl vikliga och intressanta deballärenden sprids ul bättre över årel. För del andra måsle aktualiteten i riksdagsarbelel förbäliras. För del tredje är del viktigt atl själva formerna för debatterna i riksdagen förändras med sikte på förkort­ning av inläggen och ökad livaktighet. Några förslag med den inriktningen lägger kommillén dock inle fram i sitt huvudbetänkande. I slället hänvisar den lill alt riksdagen under våren 1985 efter förslag av kommillén besluta­de (prop. 1984/85:190, KU 36, rskr. 397, SFS 1985:517) aU på försök införa vissa ändrade regler som skulle skapa möjligheter all åsladkomma mer aktuella debatter.

Reformen innebar all del som en försöksverksamhet skulle prövas ell nytt frågeinstilul där frågorna skulle besvaras snabbare än tidigare. Vidare ändrades debatlreglerna för bl. a. fråge- och interpellationssvar. Vid refor­men framhölls också andra möjligheter all få lill stånd aktuella debatter i riksdagen, vilka däremot inte krävde författningsändring. Debatter i aktu­ella ämnen kunde vid behov anordnas på förslag av regeringen eller en partigmpp, remissdebatter - dvs. debatter i anslutning lill atl en proposi­tion hänvisas till utskott - skulle kunna anordnas i större utsträckning och det skuKe kunna införas informationsstunder pä torsdagseftermiddagarna där regeringen redovisade viktigare regeringsbeslut.

Försöksverksamheten med det förändrade frågeinsliiulel avsåg ur­sprungligen 1985/86 års riksmöte. Verksamhelen har därefter, med vissa justeringar, förlängts vid ell par tillfällen så all de nu gäller vid 1987/88 års riksmöte (KU 1986/87: 34, rskr. 321, SFS 1987:723).

I samband med det senaste beslutet om förlängning uttalade utskottet att
del måste prövas yllerligare hur förbättringar skall kunna uppnås. Vid en
     35


 


sådan prövning borde även vägas in hur olika lösningar inverkar på rege-     Prop. 1987/88: 22 ringens och regeringskansliets arbelsrufiner. Etl förslag skulle kunna före­ligga under hösten 1987 (KU 1986/87: 34 s. 5). Del finns därför enligl min mening inte någon anledning för regeringen atl nu lägga fram några förslag i denna fråga. Min bedömning stämmer överens med kommilléns.

Liksom kommittén konstaterar jag vidare all förändringar på dessa områden inle kan åstadkommas enbart genom lagstiftningsåtgärder och rekommendationer. Alla goda krafter måste samverka.

En annan fråga som kommittén har berört och där det heller inte finns någon anledning för regeringen atl nu föreslå några förändringar gäller spörsmålsinstilutels innebörd såvitt avser förhållandet mellan regeringen och de statliga myndigheterna. Denna fråga behandlades av verkslednings­kommittén i betänkandet (SOU 1985:40) Regeringen, myndigheterna och myndigheternas ledning. Den kommittén ansåg att del förelåg oklarheter om institutels rätta innebörd när del gäller förhållandel mellan regeringen och de statliga myndigheterna. Enligl verksledningskommittén borde folk­styrelsekommittén söka undanröja dessa oklarheter.

Frägan diskuterades i riksdagen i samband med behandlingen av propo­sitionen om ledning av den statliga förvaltningen (prop. 1986/87:99). Kon­stitutionsutskottet förklarade atl frågan skulle komma atl behandlas inom utskottets arbetsgrupp för riksdagsfrågor (KU 1986/87:29 s. 14 f.). Riksda­gen hade ingen annan uppfattning i frågan (prot. 1986/87:122).

Jag återkommer i del följande till andra frågor som rör arbetsformerna i riksdagen.

Innan jag gör det vill jag emellertid understryka det i och för sig självkla­ra förhållandel alt riksdagens ställning som cenlrall politiskt forum inte endast beror på riksdagens arbetsformer utan främsl är en spegling av vilken betydelse riksdagens verksamhel i praktiken har i den politiska beslutsprocessen. Olika tendenser gör sig här gällande såsom framgår av folkstyrelsekommitténs analys av folkstyrelsens villkor. Enligt min mening måste man vara på vakt mot eventuella tendenser lill en ulveckling som skulle innebära alt riksdagens ställning försvagas.

Det kan i detta sammanhang finnas anledning all beröra en särskild fråga som har behandlats både av verksledningskommittén och folkslyrelsekom­millén, nämligen bruket av s. k. ramlagstiftning och denna lagstiftningstek­niks betydelse för fördelning av del politiska beslutsfattandet mellan riks­dagen, regeringen och myndigheterna. Frågan har också tagils upp av bl. a. Svenska arbetsgivareföreningen i dess remissyttrande. Arbetsgivareför­eningen varnar för ulvecklingen mol ökad användning av ramlagstiftning och betonar vikten av att arbetet med avreglering drivs med kraft.

Kritiken mot användningen av ramlagstiftning går bl. a. ut på atl riksda­gen avhänder sig sin normgivningsmakt till förmån för regeringen och dess myndigheter och all det blir svårt all överblicka regelbeslåndet och dess effekter.

Konstitutionsutskottet anförde i sitt belänkande med anledning av den
s. k. verksledningspropositionen (KU 1986/87; 29 s. 18 f.) att det var ange­
läget all statsmakterna bättre följde upp de materiella, ekonomiska och
administrativa effekterna av beslutade föreskrifter. Ett första steg i denna
        36


 


strävan skulle enligt utskottet vara att statsmakterna skaffade sig en bättre Prop. 1987/88: 22 överblick av förfallningsbeslåndel. Etl led i detta utgjordes av myndighe­ternas förteckningar över föreskrifter och allmänna råd som gällde den 1 juli 1986 samt den sammanställning över givna normgivningsbemyndi-ganden som hade gjorts inom statsrådsberedningen. Dessa redskap under­lättade enligt utskottet för departementen atl i samarbete med berörda myndigheter verka för atl obehövliga och oklara bémyndiganden inom såväl riksdagens som regeringens primärområde skulle bli upphävda och oklara bémyndiganden i förekommande fall ersatta av tydligare delege-ringsföreskrifler. Elt andra led i strävandena all förbättra normgivnings-kontrollen skulle vara att skapa en effektiv organisation för utövandet av kontrollen. Utskottet pekade på flera möjligheter till detta.

Jag har i dessa delar ingen annan uppfattning än utskottet utan instäm­mer hell i vad detta har anfört om kontroll av normgivningsmakten. Detta arbete pågår också kontinuerligt i regeringskansliet.

Jag nolerar också atl frågan om behovet av ramlagsliftningstekniken för närvarande är föremål för riksdagens behandling med anledning av en motion (1986/87:K232) och all den också tidigare har varit aktuell där (se KU 1983/84: 24 s. 13 fL och 1986/87:13 s. 4 ff.).

För egen del vill jag avslutningsvis bara framhålla att regeringen givetvis fortlöpande prövar frågan om hur författningar lämpligen bör vara utfor­made och därvid beaktar sådana omständigheter som har åberopats som skäl mot användning av ramlagstiftning. Jag vill tillägga att jag är tveksam lill bruket av själva termen, eftersom denna i debatten används som beteckning på olika företeelser som man vill kritisera utan alt man alllid gör klart för sig vad man avser: Varje lagstiftning som lämnar elt spelrum för lillämparen alt göra olika bedömningar kan ju f.ö. betraktas som ramlagstiftning i vid bemärkelse. I själva verket torde praktiskt laget all normgivning ha inslag av denna karaklär. Vad saken snarare gäller är -som jag ser del - vilken detaljeringsnivå som bör tillämpas i lagstiftningen. All lagstiftning kan ju utformas mer eller mindre detaljerat. I den mån förutsebara fall ingående regleras ökar naturligtvis de lagstiftande orga­nens inflytande samlidigl som den tillämpande myndighetens eller domsto­lens blir mera begränsat.

En sådan ordning kan ha fördelar från förutsebarhetssynpunkt men kan även vara förenad med nackdelar. Verkligheten låter sig inte alltid beskri­vas och regleras i detalj och ett visst utrymme för anpassning i tillämpning­en bör ofta finnas. Frågan om hur detaljerat en lag bör utformas måste därför prövas noggrant utifrån de förutsättningar som föreligger i det särskilda fallet.

Jämnare arbetsrytm och effeklivare budgetarbete i riksdagen

Kommillén har lagl fram flera förslag som avser all åstadkomrria en jämna­
re arbetsrytm och effeklivare budgetarbete i riksdagen. Syftet med försla­
gen är all stärka riksdagens möjligheter atl skaffa sig elt samlat grepp om
budgetfrågorna, all få fill stånd en jämnare arbetsbelastning i riksdagen
och alt åsladkomma en fördjupning av budgetarbetet med jämna mellan-
          37

mm.


 


Förslagen innebär i korthet följande.                               Prop. 1987/88:22

Finans- och skatteutskotten slås samman lill elt utskott, finansutskottet. Härigenom uppnås etl närmare instilulionellt samarbete mellan beredning­en av statsinkomsterna och riktlinjerna för utgiftspolitiken.

Behandlingen av budgetpropositionen och senare framlagda anslagspro-posilioner lidigardäggs så all den i huvudsak är avslutad senast den 30 april. En förutsättning för della anser kommillén vara all propositioner som rör ur budgelproposifionen utbmlna punkter läggs fram senast den 25 februari i slället för som nu den 10 mars. Vidare anser kommittén det nödvändigt atl utskotten i störte utsträckning än för närvarande avstår från all i samband med budgelen behandla motioner utan direkt koppling till anslag för kommande budgetår. Organisafionen av utskottsbehandlingen bör också förändras. För atl kunna slutföra budgetarbetet vid den föreslag­na tidpunkten måsle alla utskott engageras i budgetarbetet på elt mer likvärdigt sätt än nu.

För alt åsladkomma den ökade koncentrationen av budgetprocessen föreslår kommillén alt riksdagen tar inifiativ fill en översyn av ulskoUsor-ganisalionen med sikte på all åstadkomma en jämnare fördelning av bud-gelärendena.

Kommittén föreslår också atl systemet med fördjupad budgetprövning vart tredje år av myndigheternas förvaltningsanslag utvidgas till all gälla också sakanslag.

För alt åsladkomma atl utskotten i störte utsträckning än för närvarande sammanträder under sommaruppehållet och tidigt under riksmötet föror­dar kommillén som huvudregel att betänkanden i ärenden som uppskjulils från elt riksmöte fill nästa inom samma valperiod skall avges av utskotten före den 1 november.

Slutligen föreslår kommillén att en beredningsdelegation lill talmans­konferensen skall inrättas för att förslärka talmannens och partigruppernas infiytande över arbetsplaneringen.

Remissutfallet på dessa delar av betänkandet är genomgående positivt.

Inledningsvis vill jag för egen del framhålla atl frågor om riksdagens arbetsformer av tradition behandlas internt inom riksdagen och ulan såda­na initiativ från regeringens sida som annars är det vanliga i lagstiftningsar­betet. Om en sådan fråga har beretts i en av regeringen tillsatt utredning, ligger det i princip närmast till hands atl regeringen överlämnar utrednings-förslagen till riksdagen utan något eget ställningstagande. Vissa arbets­formsfrågor som gäller riksdagen kan emellertid ha mera generell räckvidd och även t. ex. inverka på regeringens egel arbete, och det är då naturiigt alt regeringen behandlar dem som det stora fiertalel ärenden men med beaktande av att det kanske ändå primärt är en fråga som rör riksdagens interna förhållanden.

Bland de förslag från folkstyrelsekommittén som jag nyss har redovisat

finns både sådana som enbart avser riksdagens interna arbetsformer och

sådana som får anses ha betydelse både från allmän synpunkt och för

regeringens verksamhet. Till den första kategorin hör förslagen om en

översyn av ulskollsorganisalionen, tidsfristen för ulskotlsbelänkanden i

uppskjutna ärenden och en beredningsdelegation till talmanskonferensen.   3g

Jag förordar därför att regeringen i dessa delar bara överlämnar förslagen

till riksdagen för överväganden där. Av praktiska skäl bör detta lämpligen


ske på del sättet att kommitténs förslag till lagändringar las in i det förslag    Prop. 1987/88: 22 till ändring i RO som skall föreläggas riksdagen i delta ärende.

Beträffande övriga här behandlade förslag av kommillén vill jag göra den allmänna kommentaren alt jag anser all de i huvudsak förefaller väl avväg­da och bör kunna leda till förbättringar i riksdagsarbelel. Vissa av dem behöver dock övervägas ytterligare.

En central fräga i sammanhanget är förslaget atl skapa en ökad samord­ning i budgetarbetet bl. a. genom en sammanslagning av finans- och skatte-utskoUen. Efter samråd med chefen för finansdepartemenlet vill jag i princip ställa mig bakom kommitténs förslag i denna dd med den helt självklara utgångspunkten atl en sammanslagning av utskotten inte får leda fill all förulsätlningarna för beredningen av skalleärenden försämras. Jag är också beredd alt godta den föreslagna ändringen av liden för avgivande av anslagsproposilioner. Dessa frågor hänger dock så nära samman med förslaget om en allmän översyn av utskottsorganisationen all jag inle anser atl del nu finns underlag för alt gå fram med nägot förslag.

För egen del vill jag därför - efter kontakter med företrädare för de andra partierna - förorda all genomförandet av de förslag som senast har berörts och som har med budgetprocessen att göra fär anstå lill dess översynen av ulskollsorganisalionen är genomförd.

Samtliga dessa frågor med anknytning lill budgetprocessen är av primärt intresse för riksdagen. Det ligger därför enligl min mening närmast lill hands alt det fortsatta arbetet i frågorna bedrivs i anslutning lill del angivna översynsarbelel. Jag ulgår från att man vid de fortsalla övervägandena i så fall lar dd av vissa av de erfarenheter som har gjorts i samband med budgetberedningen i regeringskansliet.

För atl ett genomförande av de förslag kommillén har lagl fram inle skall försenas i avvaktan på all en grundlagsändring kan genomföras, föreslår jag emellertid all de grundlagsbestämmelser som gäller finans- och skatte­utskotten ändras så all riksdagen har valfrihet i frågan om dessa bör slås samman eller ej. I RO bör göras de följdändringar som föranleds av detta.

Däremot bör andra ändringar i RO som kommittén har föreslagit och som avser här behandlade frågor alltså inte genomföras förrän riksdagen har tagit ställning i huvudfrågan. De förslag som jag då avser är de som gäller tidpunkten för anslagsproposifioner och ändrad utskotlsorganisa-lion.

Till slut vill jag i frägan om fördjupad budgetprövning vart tredje år erinra om alt det i propositionen (1986/87:99) om ledning av den statliga förvaltningen föreslogs alt den försöksverksamhel som bedrevs med för­djupade anslagsframställningar och treåriga budgetramar borde fortsätta och alt ytterligare ulvecklingsarbele borde ske.

Frågan diskuterades våren 1987 i konstilulionsulskoltet (KU 1986/87: 29 s. 41) i samband med behandlingen av verksledningspropositionen. Ut­skottet uttalade då all eftersom regeringen hade uppmärksamheten riktad på denna fråga del inle fanns anledning för riksdagen att göra någol uttalande i ärendet. Riksdagen anslöt sig till denna uppfattning (rskr. 1986/87:226).

För min del anscrjag atl del i detta sammanhang inle finns anledning för   39

regeringen eller riksdagen att pä nytt behandla denna fräga.


 


övriga frågor om riksdagens arbetsformer


Prop. 1987/88:22


Av de övriga förslag som kommittén lagt fram gäller vissa enbart riksda­gens egna arbetsformer. Sådana förslag finns del som nämnts inle någon anledning för regeringen alt ta egen ställning till. Jag tänker då på förslagen om proportionell fördelning av samtliga utskottsplatser, om krav på att utskotten i sina betänkanden skall redovisa skälen lill all en begäran om upplysning eller yttrande har avslagits och om sammanträden i utskott när riksmöte inte pågår. Jag förordar därför att förslagen överlämnas till riks­dagen för övervägande.

Andra av kommitténs förslag är av intresse för både riksdagen och regeringen, nämligen förslagen om offentliga ulskoltsutfrågningar, utökad motionsrätt och tidsfristen vid grundlagsändringar. Jag återkommer till dessa frågor i avsnitt 6-8.

2.4 Vissa frågor som rör regeringen

Två frågor som har ingått i utredningsarbetet på det konstitutionella områ­det gäller proceduren för regeringsbildning och regeringens beslutsformer. Folkstyrelsekommittén har inte föreslagit några förändringar såvitt avser dessa frågor.

Kommillén har diskuterat om talmannens förslagsfunktion vid slalsmi-nislervalel skulle kunna ersättas med en rätl för honom alt utse statsminis­ter. Kommittén har enhälligt stannat för att inte föreslå några förändringar i detta avseende. Även om jag har kvar den uppfattning som jag uttalade i kommitténs direktiv — alt den obligatoriska omröstningen om talmannens statsminislerkandidal borde kunna avskaffas - vill jag i detta läge inte driva frågan vidare.

1 likhet med folkstyrelsekommittén anscrjag all det inte i RF bör läggas fast en regel om regeringens beslutsformer. Behovet av och utformningen av beslulsregler kan vara olika för olika regeringar. Att dä i RF ha en beslulsregd som blir tillämplig på varje typ av regering kan inte vara lämpligt. Del slår ju varje regering fritt att anta en beslulsregd i form av förordning, intern arbetsordning eller på annat sätt. Något behov av lag­stiftning i frågan föreligger därför inte.

3 Förkortad tid för extra val

Mitt förslag: Tiden för genomförande av extra val skall förkortas från 50 dagar lill 35 dagar mellan beslutet om extra val och själva valet. Vissa tidsfrister för bl. a. förtidsröstning måsle till följd härav ändras.


Kommitténs förslag är detsamma som mitt.

Remissinstanserna: I slort sett alla remissinstanser som har yttrat sig i denna del är positiva lill förslaget. En del länsstyrelser och kommuner


40


 


pekar dock på all del kan uppkomma vissa praktiska svårigheter med atl    Prop. 1987/88: 22 t.ex. rekrytera valförrättare och få fram valsedlar i lid. Några remissin­stanser instämmer i en kommiltéledamols reservation som går ul på all rätlen att besluta om extraval och riksdagsupplösning bör ligga hos riksda­gen.

Skälen för mitt förslag: Enligl 3 kap. 4 § RF skall extra val till riksdagen hållas inom tre månader från det alt regeringen har förordnat om etl sådant val. Efter ell extra val löper valperioden under den tid som återstår lill näsla ordinarie val.

I ell parlamentariskt syslem kan delta institut i vissa fall vara etl verk­ningsfullt medel för regeringen atl genomföra sin politik i en situation när den inte har någon egen majoritet i riksdagen. Det är därför angelägel all söka effektivisera della s. k. upplösningsinslilut. Detta gäller oavsett vil­ken längd mandatperioden har.

Mol denna bakgrund har kommittén diskuterat olika möjligheter all effektivisera upplösningsinstitutet men stannat för att inte förorda nägra ändrade grundlagsregler men väl en förkortning av tiden mellan etl beslut om extra val och valet genom ändringar i vallagen (1972:620, omtryckt 1985:203).

Jag delar kommitténs och de fiesta remissinstansers uppfattning all de nuvarande reglerna om extra val och riksdagsupplösning i stort bör bibe­hållas och all liden för genomförande av extra val bör förkortas. För all ell extra val skall ha den avsedda funktionen atl snabbt lösa en parlamentarisk krissituation är det enligt min mening nödvändigt all liden mellan beslutet om extra val och själva valet blir så kort som möjligt. Annars är del svårt all utnyttja möjligheten lill extra val i en pariamenlarisk krissituation. En förtroendekonflikl kan vänlas ha bättre förutsättningar all bli löst, om regeringen har effektiva möjligheter att snabbi hänskjuta frågan fill väljar­nas avgörande i etl allmänt val.

Vad gäller tanken all riksdagen skall kunna upplösa sig själv vill jag, i likhet med kommittén, hänvisa lill den möjlighet som riksdagen redan i dag har atl efter misstroendeförklaring rösta emot talmannens fyra förslag lill ny statsminister med ell extra val som följd. Dessa regler i 6 kap. 3 och 5 §§ RF innebär alt en riksdagsmajoritet kan framtvinga etl extra val mot regeringens vilja. Med hänsyn härtill anser jag atl del inte finns skäl all ändra lagstiftningen på denna punkl.

Den i grundlagen angivna tidsfristen för extra val är en maximitid. Andra tidsfrister l.ex. för förtidsröslning, utsändning av röstkort m.m. finns i vallagen. Genom de ändringar i vallagen som genomfördes år 1982 (prop. 1981/82:83, KU 19, rskr. 137, SFS 1982: 146) gjordes det möjligt aU hålla ell extra val inom ca 50 dagar i slället för som tidigare 80 dagar. Bl. a. begränsades perioden för förtidsröstning vid sådana val.

Folkstyrelsekommittén har nu visat alt del är möjligl att förkorta tiden yllerligare, lill 35 dagar. Remissinstanserna har inle gjort några avgörande invändningar mol förslaget även om vissa praktiska problem har påtalats.

Jag delar kommitténs och remissinstansernas uppfattning atl fiden för genomförande av extra val bör förkortas från 50 lill 35 dagar.

En sådan förkortning av tidsfristen för extra val förulsälter emellertid      41


 


ändringar i flera delar av valförfarandet, främsl i fråga om nomineringen av    Prop. 1987/88: 22

kandidater, framställningen och distributionen av valsedlar och röstkort

saml röstningen på postkontor, hos ufiandsmyndigheler och på fartyg. Jag

kommer i det följande all närmare kommentera den översiktliga lidsplan

för extra val till riksdagen som kommillén presenterar och lill vilken jag för

egen del kan ansluta mig.

Vad gäller själva valförberedelserna har fiera remissinstanser pekat på problemet med rekryteringen av valförrättare. Della problem är särskill stort i Stockholm, Göteborg och Malmö, där man vid elt extra val snabbi måsle kunna förfoga över en mycket stor personalstyrka för att kunna bemanna alla vallokaler. Med den nya datorbaserade valorganisationen, som bl.a. valnämnderna i dessa tre städer numera förfogar över bör det emellertid kunna bli lättare alt hålla sig underrättad om vilka som är beredda all på nytt åla sig uppdrag som valförrättare, all löpande föra in nya valförrättare i organisationen och alt kalla dessa till valen. Förberedel­serna inför etl extra val torde bl. a. härigenom och genom en även i övrigt ökad beredskap kunna genomföras inom kortare tid än som för närvarande gäller.

Med anledning av vad Stockholms valnämnd har anfört under remissbe­handlingen vill jag vidare framhålla all det enligt min mening inle finns någol behov av atl vidta sådana åtgärder som atl slå samman valdistrikt vid extra val eller att generellt begränsa vallokalers öppethållande.

Även i övrigt anser jag atl del bör vara fullt möjligl atl bemästra de praktiska svårigheter som en förkortning av tidsfristerna vid extra val kan medföra.

I fråga om partiernas nomineringar av kandidater kommer den föreslag­na förkortade tiden för extra val att innebära en hård tidspress för de politiska partierna. Det är en hävdvunnen princip atl partiernas nomine­ringsförfarande inle skall regleras i vallagsfiftningen. I praktiken innebär dock förslaget atl den lid som kan avsättas för nomineringsförfarandet kommer alt inskränkas från 17 lill 12 dagar. Enligl tidsplanen skall nämli­gen anmälan av kandidater och beställning av valsedlar vara länsstyrelsen lill banda senast 12 dagar efter beslutet om extra val. Denna tidsgräns beror på alt etl grundläggande önskemål har varil all namnvalsedlarna skall vara tryckta och levererade till partierna när poströstningen inleds.

Den korta liden för nomineringsproceduren kan förstås innebära svårig­heter för partierna. Den har emellertid godtagils av samtliga ledamöter i kommittén och får därför bedömas vara realisfisk. Som kommillén har anfört bör man kunna räkna med att partierna har haft möjlighet att i någon mån förbereda sig, eftersom ell extra val knappast utlyses ulan alt det polifiska lägel sedan viss tid har gett tydliga signaler om alt etl sådant val kan bli aktuellt.

Etl snabbare anordnande av extra val påverkar också tidsfristen för
förhandsanmälan av partier som avser atl della i extra valet. Milt förslag
om obligatorisk förhandsanmälan behandlas i avsnitt 4. Jag föreslår där att,
tidsfristen för anmälan skall vara en månad vid ordinarie val. Vid extra val
bör emellertid denna anmälan göras inom två veckor efter det alt beslutet
om valdag har meddelats.
                                                                  42


 


Enligl lidsplanen skall valseddsproduklionen kunna ske på 11 dagar.     Prop. 1987/88:22 Marginalen för all man skall hinna leverera valsedlar innan poströstningen böljar är visserligen knapp om partiernas nomineringar försenas. I likhet med kommittén anser jag att detta är något som emellertid borde kunna undvikas.

Eftersom del lar ca 15 dagar för tryckning av röstkort bör det inle föreligga något problem atl följa den föreslagna tidsplanen alt röstkortet skall sändas ul 16 dagar före valdagen jämfört med 20 dagar enligl gällande regler. I och med alt poslröstningsperioden, som jag föreslår nedan, skall förkortas till 10 dagar före valet finns ändå några dagars marginal så all de röstberättigade verkligen hinner få röstkorten innan poströstningen börjar.

För all elt extra val skall kunna genomföras inom den föreslagna kortare liden krävs också fömtom nu nämnda åtgärder att tidsfristerna för förtids-röstningen förkortas.

Jag ansluter mig lill kommitténs uppfattning all poslröstningsperioden bör förkortas från 17 fill 10 dagar vid ett extra val. Vid de ordinarie valen inleds poströstningen redan 24 dagar före valdagen. Förslaget att tiden för poströstning skall förkortas betydligt vid ell extra val beror på önskemålet atl namnvalsedlarna skall vara levererade lill partierna när poströstningen inleds. Detta önskemål kan inte uppfyllas med nuvarande poströstningspe­riod, om liden för extra val förkortas fill 35 dagar, eftersom nomineringen av kandidater och tryckningen av valsedlar beräknas la ca 25 dagar i anspråk. Del finns skäl atl anla all poströstningen videtl extra val i ännu högre grad än vid de ordinarie valen kommer atl koncentreras till poslrösl-ningsperiodens senare del. Väljarnas möjligheter alt delta i valet kan därför anses endast i ringa grad bli begränsade genom den föreslagna förkortning­en.

Vad sedan gäller röstningen hos utlandsmyndigheterna vid ell extra val bör enligt kommittén lidsfristen förkortas frän 24 dagar, som för närvaran­de gäller både vid ordinarie och extra val, till 20 dagar. Häremot har Utlandssvenskarnas förening i sitt remissyttrande gjort invändningar och begärt all liden för röstmottagning hos utlandsmyndigheterna utsträcks lill 30 dagar, en frist som motsvarar vad kommillén har föreslagit för röslmol-tagningen på fartyg.

Jag har inhämtat alt redan den föreslagna lidsperioden för röstning om
20 dagar innebär all liden bhr knapp för del förberedelsearbete som krävs
för all välja ul de utlandsmyndigheter där röstmottagning skall äga rum.
Tid behövs också för utlandsmyndigheterna så all de hinner arrangera
särskild röstmottagning på vissa platser som saknar stationerad utlands­
myndighet men där antalet väljare motiverar atl röstmottagning ordnas.
Enligl gällande regler har utrikesförvaltningen ca 25 dagar på sig för arbe­
tet med atl förbereda ett val. Kommiltéförslaget innebär all denna lid
minskar lill 15 dagar. Atl förkorta liden yllerligare skulle innebära av­
sevärda problem. Med hänsyn härtill ansluter jag mig till kommilléns
uppfattning, vilken också majoriteten av remissinstanserna instämmer i,
atl röslningsperioden för ullandsröslning vid ell extra val bör vara 20 da­
gar. Enligl min mening kan den begränsade förkortningen av röstningspe­
rioden med fyra dagar inle anses äventyra ufiandssvenskarnas möjligheter
  43
atl della i valet.


 


Regeringen har i en nyligen avlämnad proposition (prop. 1987/88:21) föreslagit att förfarandet med brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland skall komma lill användning såväl vid 1988 års val som vid eventuella extra val som infaller under valperioden. Frågan uppkommer då om den period under vilken brevröstning får ske skall förkortas vid extra val. Enligt nuvarande regler får en brevröslningsförsänddse inle göras i ordning tidi­gare än den dag då röslmollagningen hos utlandsmyndigheterna får börja, alltså lidigasl 24 dagar före valdagen. Eftersom brevröslningsförfarandel i fidshänseende bör jämställas med röstningen hos utlandsmyndigheterna anser jag all tidsfristen bör förkortas lill 20 dagar också i dessa fall. Ylleriigare elt skäl till denna kortare tidsfrist är atl RSV behöver viss lid för att distribuera erforderligt brevröslningsmaterial.

Beträffande fartygsröslningen är förberedelserna inte lika omfattande som vid ullandsröslningen. Eftersom hemsändningen av röster kan la lång lid bör röstningen på fartyg börja så fort som möjligl efter del att beslutet om extra val har fattats. Jag föreslår därför, i likhet med kommittén, att lidsfristen förkortas från 45 fill 30 dagar.

En förkortning av dessa lidsfrister för förtidsröstning medför självfallet också en motsvarande begränsning av den lid under vilken valsedelsför­sändelser får anordnas.


Prop. 1987/88:22


4 Krav införs på förhandsanmälan av partier inför val

Mitt förslag: Partier som skall delta i något allmänl val skall anmäla sitt deltagande viss tid före valet. Partier som inte har anmält sig får inte delta i mandatfördelningen. Den nuvarande ordningen med registrering av partibeteckningar avskaffas, men skyddet för parti­beteckningar upprätthålls i samma omfattning som hillills.


Kommitténs förslag överensstämmer i allt väsentligt med mitt.

Remissinstanserna: En majoritet av remissinslanserna har tillstyrkt för­slaget eller lämnat det ulan erinran. Några remissinstanser har satt i fråga om del behövs några ändringar i den nu gällande ordningen. Elt mindre anlal har avstyrkt förslaget.

Skälen för mitt förslag: Valen till riksdagen och till de beslutande kom­munala församlingarna är självfallet av central betydelse i vår representa-fiva demokrafi. Del är också självklart alt valen bör ske i former som ger så goda förutsättningar som möjligt för att väljaropinionen skall få ell rättvi­sande utslag i valresultatet. Väljarna måste inför ett val kunna ta ställning lill olika alternativ på ett så bra beslutsunderlag som möjligl. Från den synpunkten är del av vikt att del inför ett val står fullt klart vilka partier som deltar i delta. Det ligger i sakens natur att valen i vårt system sker mellan partier som uppträder före dessa och som i egentlig mening deltar i dem.


44


 


Denna verklighet återspeglas emellertid ganska ofullständigt i valbe-    Prop. 1987/88:22 stämmdserna.

Den grundläggande definitionen av vad som avses med etl parti (3 kap. 7 § RF) är tillkommen för all reglera fördelningen av mandal i riksdagen efter elt val. Vallagens bestämmelser om registrering av partibeteckningar och anmälan av kandidater (5 kap.) kan ur denna synvinkel te sig mera verklighetsnära.

I syfte all ge väljarna möjlighet all veta vilka partier som deltar i etl val har folkstyrelsekommittén föreslagit alt deltagandet skall föregås av en anmälan. Tre av kommitténs ledamöter har i särskilda yttranden ullalat viss tvekan i fråga om förslaget.

Förutom fördelen atl väljarna på förhand får vela vilka alternativ som presenteras i valet skulle en vinst med kommilléns förslag vara alt man slipper åen partidefinition i grundlagen som får sägas mindre väl återspegla realiteterna i den politiska processen.

Förhandsanmälan innebär också all den nuvarande registreringen av partibeteckningar kan avvaras. Som kommittén har pekat på får de namn­underskrifter som nu lämnas till centrala valmyndigheten av personer som biträder en ansökan om registrering en karaktär av åsiklsregister. Möjlig­heten att komma ifrån denna hantering är otvivelaktigl en fördel med förslaget om förhandsanmälan av partier som önskar della i val.

En annan fördel, som har anknytning lill redovisningen efter ett val, har framhållits både av folkslyrelsekommillén och av fiera remissinstanser. Den består i att sådana enstaka röster som i dag avges under mer dier mindre parodiska partibeteckningar inte längre kommer all godkännas. Dessa röster avser regelmässigt påhittade partibeteckningar utan motsva­righet i någon sammanslutning eller grupp av väljare.

En ordning med förhandsanmälan som förutsättning för att ell parti skall få della i mandatfördelningen är emellertid också förenad med vissa nack­delar. Onekligen innebär en ordning med obligatorisk förhandsanmälan av partier som skall delta i ett val en viss inskränkning i den hos oss sedan länge rådande fria nomineringsrällen. Det blir inle längre möjligt för nya politiska formationer som utkristalliserar sig under slulet av en valrörelse att göra sig gällande i valet. Den nackdelen torde erfarenhetsmässigt kunna uppfattas som mest besvärande vid kyrkliga val och val till kommunfull­mäktige. Men det är också just vid sådana val som svårigheter att överblic­ka vilka partier som deltar oftast ger sig till känna. Man bör inte heller överbelona denna nackdel eftersom de nuvarande reglerna om registrering av partibeteckning i praktiken innebär en form av förhandsanmälan av partier, låt vara atl denna inle är elt formellt villkor för valdeltagande.

Förutom denna mera principiella invändning som sålunda kan göras har kommitléförslagels utformning vissa mera praktiska svagheter.

En har påpekats av ell par remissinstanser. Man kan inte utesluta att ell parti av misslag försitter liden för anmälan. Enligl min mening bör det dock vara möjligl atl förebygga sådant genom en lämplig information inför varje val. Särskilt inför del första valet där förhandsanmälan är ett krav mäste särskilda informationsinsatser göras.

En annan svaghet har framhållits i valprövningsnämndens remissyllran-    45


 


de. Nämnden har pekat på att en partibeteckning kan förhandsanmälas av Prop. 1987/88: 22 vem som helst. Det går därför alt beröva andra partier möjligheten atl anmäla kandidater till skydd för samma partibeteckning. Det hinder som lagen enligl kommiltéförslaget skulle resa mol sådana illojala förfaranden består i alt del inle slulle vara tillålel all anmäla kandidater till skydd för en partibeteckning som någol annal parti har anmält i tidigare val. Men del saknas i kommitténs förslag en regel som hindrar alt någon efter den nya lagens ikraftträdande anmäler ell parti under en beteckning som dessförin­nan har använts av etl parfi. Detta bör enligl min mening kunna rättas lill genom en övergångsbestämmelse som jämställer nuvarande registrering med en anmälan i den nya ordningen.

En olägenhet som också måsle kunna förebyggas är som kommittén själv har framhållit risken för atl partibeteckningar som kan förväxlas kommer lill användning i ell val. Kommittén anser alt samma skydd mot sådana förfaranden som föreligger i dag kan uppnås i elt system med förhandsanmälningar. Det kan ske i huvudsak genom all man inle får anmäla kandidater till skydd för en partibeteckning som kan förväxlas med beteckningen för något annal parti som redan anmält sitt deltagande eller som med anledning av en tidigare gjord anmälan kan förväntas komma alt anmäla sitt deltagande.

Den ordningen ger en godtagbar garanti mol atl elt parti som har för avsikt atl för egen del söka vinna representation i den församling som valet avser skulle gå fram under en förväxlingsbar beteckning. I så måtto upp­rätthålls det skydd som den nu gällande ordningen med registrering av partibeteckningar erbjuder. Men den reglering som kommittén har föresla­git innebär inte något skydd mol atl listor utan kandidatnamn upptar en förväxlingsbar partibeteckning. Det kan inte uteslutas all sådana listor skulle kunna tillhandahållas väljarna i syfte atl minska väljarandden för ell parti vars beteckning efterliknats på valsedlarna.

Visserligen kan etl förfarande av del slaget tänkas vara straffbart som otillbörligt verkande vid röstning (17 kap. 8 § brottsbalken). Men detta kan knappast anses tillräckligt som skydd. En fällande dom mot gärningsman­nen påverkar inte valresultatet. Det enda sättet all reparera skadan är all valet görs om, något som rimligen inte kan ske annal än i undantagsfall.

Enligt min mening skulle det därför vara bra om kommilléns förslag kunde kompletteras med en regel som hindrar anmälan av förväxlingsbara parlinamn. En sådan reglering skulle emellertid i viss utsträckning strida mot en viktig grundtanke bakom kommittéförslaget, nämligen att systemet med anmälan av partier inte skall ha något inslag av statlig konlroll av partierna. En mindre ingripande utväg skulle vara att centrala valmyndig­heten försöker motverka förväxlingsrisker genom information till partier och väljare. Information är dock inte verkningsfullt, om avsiklen är att förvanska valresultatet så att vissa röster inte kommer något rikligt parti lill del. Jag tror dock alt risken för detta är ganska liten.

Jag har också noterat atl valprövningsnämnden har anfört önskemålet atl partibeteckningar skall vara uttydbara i klartext på svenska språket. Min inställning lill denna fråga är dock ungefär densamma som belräffande

46


 


förväxlingsbara partibeteckningar, nämligen all intresset av atl lämna par-liverksamhelen oreglerad gör att man får inrikta sig på all genom informa­tion komma ål avarter.

Även om jag således är medveten om atl kommitténs förslag är behäftat med vissa nackdelar anser jag atl fördelarna väger över jämfört med nuvarande ordning.

Möjligen skulle det kunna vara lämpligt atl undanta kyrkofullmäkligva­len från kravel på förhandsanmälan; registrering av partibeteckningar före­kommer inle i de valen. Jag anser dock atl del skulle bli krångligt atl ha olika regler för olika val. Dessutom måste beaktas all behovet av förhands­information lill väljarna om vilka partier som deltar fär bedömas vara störst i de kommunala valen.

Min samlade bedömning är alltså all jag - faslän med viss tvekan - vill tillstyrka det förslag som kommillén enhälligt har lagt fram. Jag förordar i konsekvens med della i allt väsenlligl de följdändringar i fråga om kandi-datanmälan m. m. som kommittén också har föreslagit.


Prop. 1987/88:22


5 Vissa andra valfrågor

Mitt förslag: Personer, vilkas namn förekommer på valsedlar utan atl de har samtyckt till della, skall ges möjlighet atl lill länsstyrelsen anmäla atl de inle önskar kandidera på dessa valsedlar.

Den nuvarande regeln alt en valsedel är ogiltig, om den upptar mer än en partibeteckning, skall ersättas av en bestämmelse om all en valsedel är ogiltig, om det inle av den klart framgår vilket parti den avser.

Den s. k. jämkade uddalalsmeloden skall inle användas vid fördel­ningen inom ell parti av utjämningsmandat vid val lill riksdagen och landsting.

Kommitténs förslag överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig över förslaget tillstyrker eller lämnar delta ulan erinran.


Skälen för mitt förslag:

Ovilliga kandidater

Som kommittén har anfört förekommer del ibland att en person mot sin vilja eller utan all bli tillfrågad sätts upp som kandidat på ett partis tryckta valsedlar. I likhet med kommittén och remissinstanserna anscrjag att man bör försöka komma lill rätta med della problem. Väljarna bör fä vela vilka personer som har avböjt inval på en valsedel innan de avger sin röst. Att mot sin vilja las upp på en valsedel kan ju också anses utgöra etl intrång i den vederbörande kandidatens personliga integritet. Den som inte över huvud taget önskar kandidera kan å ena sidan känna alt hans valhemlighet har blivit avslöjad, om hans namn förekommer på en valsedel för del parti som han sympatiserar med, och å andra sidan känna sig kränkt, om han har


47


 


satts upp på något annal partis valsedel. Det är således angeläget att den    Prop. 1987/88: 22 som mot sin vilja har tagits upp på en valsedel ges en möjlighet all offentligt manifestera alt han inte önskar kandidera.

Jag ansluter mig därför lill kommitténs förslag all den som inle önskar kandidera skall ges möjlighet att anmäla förhållandel fill länsstyrelsen. Denna skall diarieföra skrivelsen och göra en förteckning av de anmälning­ar som har kommil in men i övrigt inte vidta någon åtgärd. Jag anser alltså inle, i motsats lill vad några remissinstanser föreslår, alt länsstyrelsen skall behöva kungöra en sådan anmälan. Den som mot sin vilja har salts upp på en valsedel har ju själv möjlighet atl på olika säll, l.ex. genom att ta kontakt med massmedia, låta väljarna få kännedom om all han inle kandi­derar. En hänvisning kan då samtidigt göras till all en officiell anmälan har gjorts.

Flera remissinstanser anser atl en anmälan till länsstyrelsen borde med­föra någon form av rättsverkan. Det kan i och för sig diskuteras, om man inte vid röstsammanräkningen borde bortse från namnen på de personer som har förklarat alt de inte önskar kandidera. För min del vill jag dock instämma i kommitténs bedömning att en sådan ordning skulle vara ägnad alt komplicera röstsammanräkningen utan atl för den skull några verkliga fördelar kan uppnås. Enligt min mening finns det således inle tillräckliga skäl för atl vederbörandes namn skall anses obefintligt på valsedeln. Om den ovillige kandidaten skulle få så högt röstetal att han blir invald, vilket dock i praktiken får anses vara räll osannolikt, kan han emellertid avsäga sig uppdraget och ställa sin plats till förfogande för den som enligl supple­antordningen står i lur all träda till.

Det kan också inträffa atl personer som önskar kandidera för ett visst parti sätts upp på valsedlar för detta parti men tillsammans med personer som de inte önskar kandidera i sällskap med. Som också kommittén har funnit går del inte alt med bibehållande av väljarnas fria nomineringsrätt komma åt denna form av missbruk. Vad partierna kan göra är atl försöka uppmärksamma sina väljare på all del cirkulerar valsedlar som är förvillan­de lika de "officiella".

Valsedlar med mer än en partibeteckning

Jag vill här också ta upp frågan om när en valsedel skall anses ogiltig. Enligt 14 kap. 4 § vallagen är en valsedel ogiltig, om den saknar partibe­teckning, upptar mer än en partibeteckning eller avsiktligt har märkts. Av 43 § lagen om kyrkofullmäktigval följer atl samma ogiltighelsgrunder gäller vid kyrkofullmäktigval som vid övriga allmänna val.

I fråga om valsedlar som upptar mer än en partibeteckning har emellerfid en sådan praxis utvecklats atl länsstyrelserna vid bedömningen av valsed­lars giltighet har betraktat en valsedel som giltig faslän den egentligen har innehållit beteckningar för fiera partier. I dessa fall har länsstyrelserna nämligen ansett atl valsedeln i stället upptagit en helt ny partibeteckning bestående av samtliga förekommande namn. Della har varil särskill vanligt vid valen lill kyrkofullmäktige.

Av reglerna om sammanräkning i 14 kap. vallagen framgår alt valsedlar-   48


 


na för elt parti sorteras i undergrupper efter del kandidalnamn som slår Prop. 1987/88: 22 överst på dem. Tidigare var det ganska vanligt all valsedlar fömtom partibeteckningen upptog t.ex. kartdlbeleckning. När della system av­skaffades år 1952 infördes förbudet mot atl på valsedlar uppta mer än en partibeteckning för att förtydliga atl man inle längre fick använda sig av andra beteckningar än partibeteckningen på valsedeln. Eftersom valsedlar­na för ell parti inle längre sorleras efter olika beteckningar på dem fyller förbudet inle längre samma behov. Del kan emellertid uppslå problem i fråga om sådana valsedlar med alt fastställa vilkel parti väljaren egentligen har velat stödja med sin röst.

Jag vill i detta sammanhang också nämna atl valprövningsnämnden i ell beslul från år 1986 (Dnr 61-1985) belräffande valsedlar, som under valbe-leckningen hade texten "HEMBYGDENS KYRKA" i versaler och där­under i mindre, gemena tecken "Centerpartiet Folkpartiet Moderata Sam­lingspartiet", inte ansåg namnen på de tre partiorganisafionerna som en del av partibeteckningen ulan som en upplysning lill väljaren om vilken gruppering som stod bakom listan. Gmnden för detta beslut var enligt nämnden den typografiska utformningen.

All valsedlar kan läsas på olika sätt beroende på deras typografiska utformning finner jag inle vara någon fullt tillfredsställande ordning. Ett sätl all lösa problemet skulle kunna vara atl, vilkel också har skett i praxis, betrakta valsedlar som upptar namnen på flera partier som röster på elt särskilt parti med den sammansatta parfibeteckningen. Den nuvarande bestämmelsen alt en valsedel är ogiltig om den upptar mer än en partibe­teckning skulle då kunna upphävas hell. Denna lösning förutsätter dock atl man använder sig av del nuvarande partibegreppet i regeringsformen, dvs. alt med ell parti anses varje sammanslutning som uppträder i val under en särskild beteckning.

Genom en obligatorisk förhandsanmälan av de parfier som skall delta i elt visst val, vilkel jag har föreslagit i avsnill 4, kommer emellertid saken i etl annal läge. Problemet med atl kunna konstatera vilkel parti som rösten avser blir nämligen mindre i och med delta förslag, eftersom endasl röster på partier som i förväg har anmält sitt deltagande i valet skall godkännas. Om det av en valsedel framgår vilkel parti den avser, bör väljarens röst tillfalla della parti oberoende av valsedelns utformning. Om en valsedel däremot upptar partibeteckningarna för flera partier som har anmält sitt dellagande och det av valsedeln inle framgår vilkel parti rösten avser, bör valsedeln ogilligförklaras.

Mol bakgmnd av mitt förslag om obligatorisk förhandsanmälan anser jag, i likhet med kommittén och remissinslanserna, alt den ogillighelsregd som för närvarande finns vad gäller valsedlar som saknar partibeteckning eller som upptar mer än en partibeteckning bör ersällas med en bestäm­melse om all en valsedel är ogiltig, om den saknar partibeteckning eller om det inte klart framgår vilkel parti den avser.

49

4    Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 22


r-   j ,                          .        n        „                           Prop. 1987/88:22

Fördelningen av utjämningsmandat mellan valkretsar

En annan fråga som jag här vill behandla är fördelningen inom partierna av utjämningsmandat på valkretsar.

Den rnandalförddningsmelod som används i Sverige är den s. k. jämka­de uddalalsmeloden. För varje parti räknar man fram etl antal successiva jämförelsetal. Mandaten fördelas ell och elt lill del parfi som vid varje tillfälle har det högsta jämförelsetalet, varpå elt nyll jämförelsetal beräk­nas för detta parti. Jämförelsetalet får man fram genom atl partiernas röstetal successivt divideras med ell tal som motsvarar dubbla antalet erhållna mandat plus 1. Liksom i det valsystem som gällde vid andrakam-marvalen före den partiella förfatlningsreformen åren 1968 och 1969 är den första divisorn, så länge ell parfi ännu inle har tilldelats något mandat, salt vid 1,4. Det är denna jämkning lill 1,4 som har givil metoden dess namn. Vid en icke jämkad uddalalsmelod är första divisorn 1.

Den här beskrivna jämkade uddalalsmeloden tillämpas också vid fördel­ningen inom ett parti när de utjämningsmandat som partiet har erhållit skall tillföras valkretsar.

Den jämkade uddalalsmeloden är grundlagsfäst när det gäller fördelning­en av mandal i riksdagsval mellan partier (3 kap. 8 § RF) men inle vid fördelningen inom etl parti av utjämningsmandat på olika valkretsar. I 14 kap. 9 § vallagen föreskrivs emellertid att av de utjämningsmandat som etl parti har erhållit vid riksdagsvalet del första, med tillämpning av den jämkade uddalalsmeloden, skall tillföras den valkrets där partiet efter fördelningen av de fasla valkretsmandaten uppvisar större jämförelsetal än i övriga valkretsar. Återstående utjämningsmandat tillförs ell efter annat den valkrets där partiet varje gång uppvisar störst jämförelsetal vid fortsalt tillämpning av den jämkade uddalalsmeloden. Av 14 kap. 15 b § vallagen framgår all liknande bestämmelser finns i fråga om fördelningen av utjäm­ningsmandat vid landstingsvalen.

Som kommittén har konstaterat har jämkningsregeln den effekten atl den systematiskt missgynnar små valkretsar vid utläggningen av utjäm­ningsmandat på valkretsar. Della hänger samman med att det för etl parti, som inle har erhållit fasta mandal i alla valkretsar, genom jämkningen blir svårare att få utjämningsmandaten förlagda till de valkretsar där partiet inte har fått något mandal. De största valkretsarna, främsl Stockholms kommun och län, favoriseras därför av jämkningsregeln..

I likhet med kommittén och remissinslanserna anser jag alt man vid fördelningen av utjämningsmandaten bör använda uddalalsmeloden utan jämkning i fråga om de valkretsar där partiet ännu inte har tilldelals något mandat, om partiet inle har fått fasla valkrelsmandal i samtliga valkretsar. Del betyder att divisorn 1,4 inle kommer lill användning vid fördelningen av utjämningsmandaten inom etl parti.

Om jämkningen av uddalalsmeloden slopas i dessa situationer bör för­
delningen av utjämningsmandat bli mera rättvis och möjligheterna bli
större all få en riksdags- eller landstingsledamot med önskad lokal anknyt­
ning. Över huvud taget torde förslaget ge en bättre regional fördelning. Det
får anses ligga etl stort värde i all väljarna i en valkrets har någon som de
  50


 


kan betrakta som "sin" riksdags- resp. landstingsledamot. Förslaget bör    Prop. 1987/88:22 vara ägnat all minska förekomsten av fall där etl av de stora riksdagsparti­erna saknar represenlafion från någon eller några valkretsar.

Valkretsindelningen

Enligl sina direktiv har folkstyrelsekommittén haft lill uppgift också atl utreda bl.a. valkretsindelningen vid riksdagsvalen. Folkstyrelsekommit­tén anser dock all del inte finns fömtsättningar för några ändringar av valkretsindelningen vid dessa val. Jag delar denna bedömning, som inle har mött någon gensaga vid remissbehandlingen.

Förtidsröstning

Kommillén har också diskuterat väljarnas möjligheter till förtidsröslning men har inle föreslagit några andra lagändringar än dem som föranleds av det snabbare förfarandet vid extra val (se avsnill 3). I likhet med kommit­tén anser jag att del inle finns skäl atl nu föreslå ytterligare förändringar belräffande förtidsröslningen. Jag erinrar om att frågan om brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland har behandlats i prop. 1987/88:21.

Vissa kyrkliga valfrågor

Folkstyrelsekommittén har tagit upp frågan om de överskotisröster som uppkommer vid val lill kyrkofullmäktige i större kyrkliga samfälligheter till följd av att sådana samfälligheter ofta består av många valkretsar och all ell relativt stort anlal röster kan komma all bli outnyttjade vid mandatför­delningen. Jag delar kommitténs bedömning att man inte nu bör införa elt. system med utjämningsmandat vid dessa val. För all elt syslem med fasta mandat och utjämningsmandat skall fungera krävs nämligen att valkretsin­delningen ändras så att valkretsarna i samfälligheten blir färre och mer jämnslora. Regeringskansliets beredning av 1982 års kyrkokommittés för­slag om ändrad församlingsindelning (SOU 1986; 17) Framtid i samverkan bör därför avvaktas. Jag instämmer i kommitténs uppfattning alt man bör . välja alt tills vidare i ökad omfattning utnyttja den möjlighet som redan finns alt sammanföra flera församlingar lill en valkrets. Regeringen har nyligen meddelat ell beslut om sådan sammanföring (dnr 87-825).

Beträffande valsedlar vid kyrkoftdlmäktigvalen svarar partierna själva för produktionen. Kommittén har föreslagit atl man i stället skall låta länsstyrelserna medverka i valseddsproduklionen på samma sätl som vid de övriga allmänna valen. Förslaget är emellertid avhängigt av atl kyrko­fullmäkligvalen förläggs till året före valen till kommunfullmäktige. Med mitt förslag all man skall behålla den nuvarande ordningen med kyrkofullT mäktigval samma år som övriga allmänna val finns det inga praktiska möjligheter alt låta länsstyrelserna medverka i valseddsframslällningen på det säll som kommittén har förordat. Jag är därför inle beredd atl tillstyrka kommilléns förslag i denna del.

Vad slutligen gäller frågan om all införa direkta val tdl kyrkomötet har      51


 


kommillén konstaterat atl direkta val från demokratisk synpunkt rent allmänl anses vara all föredra framför indirekta val men all de skulle medföra ell anlal problem belräffande proportionalitet och represenlalivi-lel. Enligt kommittén bör man tillämpa det nu gällande indirekta valsyste­met ytterligare någon lid innan slutlig ställning tas i direklvalsfrågan. Jag gör ingen annan bedömning. Motsvarande uppfattning harjag belräffande frågan om direktval till fullmäktige i sliflsamfälligheter.


Prop. 1987/88:22


6 Offentliga utskottsutfrågningar möjliggörs

Mitt förslag: Möjlighet öppnas till offentliga ulskoUssammanträden för inhämtande av upplysningar. Sammanträden för överläggningar och beslutsfattande skall fortfarande hållas inom slängda dörrar. Ljud- eller bildupplagningar skall få göras efter överenskommelse med utskottet.


Kommitténs förslag överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna: Remissutfallet är myckel positivt. Samtliga remissin­stanser som tar upp frågan tillstyrker förslaget. En remissinstans uttrycker dock en viss tvekan eftersom man befarar all agerandet från ulskotlsleda-möterna kommer all bedömas efter deras underhållningsvärde i TV. En annan instans anser alt del alllid bör finnas möjlighet atl göra ljud- och bildupplagningar vid offentliga sammanträden.

Skälen för mitt förslag: Enligl 4 kap. 12 § RO skall riksdagens utskott sammanträda inom slängda dörrar. Om särskilda skäl föreligger, kan ut­skottet medge att även andra än ledamöter, tjänstemän och suppleanter är närvarande. En bestämmelse av motsvarande lyddse infördes i riksdags-stadgan i samband med 1968-69 års partiella förfallningsreform. Regeln atl utskotten i den svenska riksdagen sammanträder inom slängda dörrar har dock gammal hävd.

Redan för 20 år sedan aktualiserades frågan om offentliga ulskoltsutfråg­ningar. Det skedde i anslutning lill del utredningsarbete i grundlagbered­ningen som sedermera ledde fram till vår nya författning. Frågan logs upp av gmndlagberedningen. Den diskussion som fördes i saken i beredningens huvudbetänkande (SOU 1972: 15 s. 276 f., 332 f.) illustrerar väl de för- och nackdelar som är förenade med en ordning där det är möjligt atl hålla offentliga ulskollsulfrågningar.

Beredningen var enig om atl utskotten skulle överlägga och fatta beslul inom slängda dörrar, en ståndpunkt som senare knappast har satts i fråga. När det gällde möjligheten för utskotten atl inhämla upplysningar och yllranden vid utskottssammanträden som var offentliga hade som slöd för en sådan ordning åberopats atl offentligheten kunde ge stoff och stimulans åt den offentliga debatten utanför riksdagen och alt den ökade intresset för riksdagens arbete, särskill del lätt förbisedda arbetet i utskotten. Bered­ningens majoritet (fem ledamöter) såg dock en risk för att partigrupperna i vissa lägen skulle vilja la fill vara de offentliga utskoUsutfrågningarnas


52


 


publicitetsmässiga fördelar. Delta skulle kunna leda lill störningar av den Prop. 1987/88: 22 förtroendefulla atmosfär som brukade prägla riksdagsutskotten. Del kunde också befaras atl beredningsarbetet kom alt bedrivas mindre effektivt och all kortare fid kom all slå fill buds för sakliga diskussioner. Majoriteten ansåg därför alt utskottssammanträdena fortfarande alltid borde vara slut­na. Två av beredningens ledamöter framhöll värdet av ökad offentlighet och reserverade sig till förmån för en ordning där en tredjedel av etl utskotts ledamöter skulle kunna få till stånd en offentlig utskotlsulfråg-ning.

De olika ståndpunkterna vidhölls under riksdagsbehandlingen av försla­get lill ny regeringsform (prop. 1973: 90, se KU 1973:26 s. 84 f, 134 f.) och de har även därefter regelbundet kommil lill ullryck i riksdagen (se senast KU 1984/85: 36, rskr. 397).

Del är mol denna bakgrund man skall se all offenfiiga ulskoltsutfråg­ningar i direktiven fill folkstyrelsekommittén nämndes som en fråga som kommillén kunde behandla.

Folkslyrelsekommillén har nu enats om etl förslag som innebär all ell utskott med s. k. enkel majoritet kan besluta all ell sammanträde för inhämtande av upplysningar hell eller delvis skall vara offenfiigt. Delta förslag har bemötts myckel posifivt under remissbehandlingen.

Enligt min mening är det värdefullt att enighet har nåtts om lösningen på en gammal författningspolifisk stridsfråga. I och för sig har motsättningar­na inte varil principiella ulan mera gällt hur man skall väga för- och nackdelar mot varandra. Jag kan nu konstatera alt kommittén har anlagt ett nyanserat synsätt på frågan och enligl min mening kommil fram till en godtagbar lösning.

Vid min bedömning har jag tagit hänsyn till atl förhållandena delvis har ändrats sedan diskussionen om offentliga ulskollsulfrågningar startade i samband med arbetet på 1974 års RF. I praktiken förekommer det redan all utskott håller hearings eller liknande offentliga sammankomster i syfte all bredda sill beslutsunderlag. Numera är det regelmässigt också så atl t. ex. konslilulionsutskollel i sitt årliga granskningsbelänkande återger vad olika personer som har uttalat sig inför utskottet har sagt. Ofta har della material redan dessförinnan åtminstone fill en del kommil fill massmedier­nas kännedom och fåll en omfattande publicitet och därigenom en allmän spridning. Man kan därför säga atl etl införande av offenfiiga ulskoltsut­frågningar inte i dag ler sig som ell lika stort steg som för 15-20 år sedan.

Allmän enighet torde råda om atl utskottens överläggningar och besluts­fallande fortfarande bör ske inom slängda dörrar. Inle heller alla utfråg­ningar kan gärna vara offentliga. Den förtroliga karaktären hos viss infor­mafion kan vara ett viktigt skäl till att den inhämtas vid slutna utfrågningar. Denna form bör alltjämt användas då uppgifter av förtroligt slag lämnas.

Som kommittén framhåller kan uppgifter vara förtroliga på grund av sitt ämne men också därför all de ingår som ell led i en polifisk förhandlings­process.

Ämnesinnehållels belydelse för all avgöra frågan om en utfrågning skall
vara offenfiig eller inle lämpar sig inle för lagreglering. Jag instämmer i
kommitténs uppfattning atl riktlinjer för bedömningen kan hämtas frän
       53


 


sekrelessgmnderna, dvs. de sju punkter som i 2 kap. 2 § tryckfrihetsför- Prop. 1987/88: 22 ordningen anges för begränsningar i rätlen all la del av allmänna handling­ar. I detta sammanhang skall erinras om all tystnadsplikt för uppgift som lämnas i elt utskott endasl kan åläggas av regeringen eller utskottet med hänvisning till "rikets säkerhet eller av annat synnerligen vikfigt skäl, som betingas av förhållandel lill främmande stat eller mdlanfolklig organisa­tion" (4 kap. 15 § RO, jfr dock 11 kap. 2 § sekretesslagen 1980:100, om­tryckt 1985: 1059).

Om ell utskott trots allt skulle bestämma sig för atl hålla en öppen utfrågning på elt område som är känsligt från sekrelessynpunkt, bör det som kommillén framhåller finnas vissa spärrar. Redan enligl nu gällande regler kan en myndighet som lyder under regeringen hänskjuta en begäran om upplysning från elt utskott lill regeringens avgörande (4 kap. 10 § RO). Det kan därutöver vara rimligt att en myndighetsföreträdare vid en offent­lig utfrågning skall kunna skyddas mot krav atl lämna.en uppgift för vilken sekretess normalt gäller hos myndigheten. Uppgiften får i stället lämnas vid en sluten utfrågning eller skriftligt. För tydlighels skull vill jag också framhålla alt någon uppgiflsskyldighel inle finns för andra än statliga myndigheter. Enskilda fysiska eller juridiska personer eller kommunala organ kan därför över huvud taget inte åläggas av utskotten alt lämna uppgifter.

Uppgifter kan också behöva hållas förtroliga av politiska skäl. En utfråg­ning kan syfta till alt utröna de politiska fömtsättningarna för olika besluts-alternativ i ett ärende. Av samma karaklär är de utfrågningar som gäller motiven och omständigheterna bakom beslul av olika politiska organ. Öppenhet vid denna typ av utfrågningar skulle kunna försvåra beredningen i utskottet på samma sätt som om själva utskottsöverläggningarna vore offentliga. Det kan också vara olämpligt med offentlighet när t. ex. finans­utskottet inhämtar sådana upplysningar om den ekonomiska polifiken som kan skapa förväntningar om ränte- eller växelkursförändringar e. d. Som kommittén har funnit är emellertid denna fråga inte lämplig all reglera i RO.

Jag delar kommitténs uppfattning atl vanliga beslulsregler, dvs. majori­tet bland de röstande med utslagsröst för ordföranden, skall tillämpas även vid beslut om en utfrågning skall vara offentlig eller ej. Enligl min mening skulle en ovillkorlig räll för en ulskotlsminoritet att få till stånd en offentlig ulskottsulfrågning medföra risker för sådana ölägenheter som hittills har ansetts hindra införandel av offentlighet.

Samhällsvetenskapliga fakulletsnämnden vid Umeå universitet har ut­tryckt en viss oro för alt offentliga utfrågningar skulle skapa nya och annorlunda förutsättningar för den offentliga debatten, som på sikl skulle medföra atl en ny lyp av ledamöter tar plats i riksdagen. TV med dess genomslagskraft skulle gynna egenskaper bland de folkvalda som är sär­skill attraktiva ur publiksynpunkl och ägnade alt skapa popularitet bland tittarna. Man befarar också att, liksom allt annal som sänds i TV har ett underhållningsvärde, agerandet från ulskollsledamölerna också kommer all bli skattat efter della värde.

Jag tror all sådana farhågor är överdrivna. Del är inte offenliga utskotts- 54


 


förhör av amerikansk modell som skall införas. Någon motsvarighet till den typen av förhör finns inte i Sverige. Kommitténs förslag har söm jag ser det sitt slörsla intresse med avseende på hearings m. m. där utskotten inhämtar sakupplysningar som etl led i beredningen av sina ärenden.

Sammanfattningsvis bör bestämmelsen i 4 kap. 12 § RO ändras så aU en möjlighet öppnas att anordna offentliga utskottssammanträden för all in­hämta upplysningar. Vidare bör bestämmelsen kompletteras med en be­stämmelse om aU företrädare för statliga myndigheter, vid sådana sam­manträden, inle är skyldiga alt lämna uppgifter för vilka sekretess normall gäller hos myndigheten.

Enligl min mening bör denna ändring av RO träda i kraft så snart som möjligl, dvs. redan den 1 januari 1988.

AU på samma sätt som gäller för offentliga domstolsförhandlingar gene­rellt förbjuda fotografering och TV-inspdning bör enligl min mening inle komma i fråga. Det bör ankomma på utskottet att från fall lill fall bedöma om ljud- eller bildupptagning kan befaras inverka störande på sammanträ­det och i vad mån lokalmässiga och andra praktiska förulsäUningar förelig­ger. Någon generell rätl aU göra sådana upptagningar vid eU offentligt utskottssammanträde bör alltså inle gälla.


Prop. 1987/88: 22


7 Motionsrätt införs i fråga om alla skrivelser från regeringen och redogörelser från riksdagsorgan

Mitt förslag: Följdmolioner skall få väckas inle bara med anledning av propositioner och förslag ulan också med anledning av så gott som samtliga skrivelser från regeringen och redogörelser från olika riksdagsorgan.


Kommitténs förslag överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna: En remissinstans har uttalat sig positivt om förslaget. I övrigt har del inle uppmärksammals.

Skälen för förslaget: Regeringen avger förslag till riksdagen genom pro­position (3 kap. 1 § första stycket RO).. En proposition innehåller alltid förslag lill ett eller flera riksdagsbeslut.

Enligt 3 kap. 6 § RO får regeringen lämna meddelanden till riksdagen genom skrivelser eller också muntligen genom statsråden vid sammanträ­den med kammaren. Skrivelser används alltså i de fall regeringen önskar meddela riksdagen någol ulan atl påkalla etl riksdagsbeslut.

Skrivelser används i procedurfrågor, t. ex. ålerkalldser av proposi­tioner, men också för andra typer av meddelanden.

Vissa skrivelser återkommer årligen och innehåller redogörelser för vissa förhållanden. Exempel på sådana skrivelser är bl. a. kommilléberät-telsen, redogörelsen för behandlingen av riksdagens skrivelser lill rege­ringen, redogörelsen för de stafiiga företagen och redovisningen av allmän­na pensionsfondens fjärde fondstyrelses verksamhet.


55


 


Skrivelser används också när regeringen vill presentera sin syn på en     Prop. 1987/88: 22 fråga, informera eller väcka debatt utan all avsiklen är atl riksdagen skall fatta någol beslut i saken. Exempel på sådana skrivelser är skrivelsen 1984/85:202   om   den   offentliga   sektorns   förnyelse   och   skrivelsen 1986/87:21 om åtgärder mot vålds- och egendomsbrott.

Del föredragande statsrådets hemställan i en skrivelse går normalt ul på atl regeringen skall bereda riksdagen tillfälle all ta del av vad han eller hon har anfört. Riksdagens beslut innebär vanligen enbart atl riksdagen lägger skrivelsen fill handlingarna.

Enligt RO krävs inle att andra skrivelser än sådana som innehåller redogörelser för viss verksamhet bereds i utskott (4 kap. 1 § RO). Med undanlag för kommittéberättdsen, redogörelsen för behandlingen av riks­dagens skrivelser till regeringen och skrivelser med återkallelse av hela eller delar av en proposition remitteras emellerfid regelmässigt alla skrivel­ser lill någol utskoU. De ger därigenom upphov lill etl ulskoUsbelänkande och kan bli föremål för debatt i riksdagens kammare.

Frånsett de årliga skrivelserna med redogörelse för de statliga företagen och redovisning av allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses verk­samhel medför en skrivelse (med etl undanlag som strax skall anges) ingen motionsrätt (filläggsbestämmdse 3.11.2). De nämnda skrivelserna föranle­der emellertid myckel sällan några följdmolioner. Däremot sammanförs de vid utskottsbehandlingen och i den följande kammardebatlen ofta med motioner väckta under den allmänna motionstiden.

Om en proposition har blivit återkallad, vilket ju sker genom en skrivel­se, får dessutom enligt 3 kap. 19 § tredje stycket RO riksdagens ledamöter väcka motioner med anledning av återkallelsen inom sju dagar från det all denna anmälts i kammaren.

Alt skrivelser således i de flesta fall inte medför någon molionsrält för riksdagens ledamöter är som jag ser del en nackdel. Om skrivelsen inle remitteras till något utskott, får riksdagspartierna inle heller någon möjlig­het att framföra sina uppfattningar i ett ulskoUsbelänkande. I direktiven lill kommillén anförde jag därför all den borde överväga om det kunde vara ändamålsenligt all införa någon mellanform mellan proposition och skrivelse.

En möjlighet för riksdagsledamöterna alt väcka mofioner med anledning av sådana skrivelser där regeringen redovisar sin syn på en aktuell politisk fråga skulle bidra lill atl stärka riksdagens ställning i den politiska debat­ten. Liknande system förekommer också i flera främmande länder.

Eu sätl är all - som jag angav i direktiven - införa någon mellanform mellan proposition och skrivelse för de fall regeringen t. ex. önskar presen­tera sin politik för riksdagen utan alt detta avses leda till någol ställningsla­gande av riksdagen. Ett sådant dokument skulle medföra mofionsrätt och beredas i utskott innan del behandlades i kammaren.

Elt annal sätt är all införa molionsrält i fråga om skrivelser även i de fall där del nu inte föreligger sådan rätt. Härigenom ges riksdagsledamöterna ökade möjligheter atl framföra synpunkter på innehållet i regeringens skrivelser.

Mot båda alternativen kan anföras all de medför en ökning av arbelsbe-   56


 


lastningen i riksdagen. Denna nackdel är emellertid ganska liten jämförd med den vinst del innebär vid utskottsbehandlingen alt synpunkter är framlagda skriftligen i förväg.

I praktiken tror jag båda lösningarna skulle fungera ganska likartat. Del alternativ kommittén har föreslagit — motionsrätt på samtliga skrivelser -har dock den klara fördelen att del är enkelt och inle skapar några gräns­dragningsproblem. Jag föreslår därför all molionsrält införs på samfiiga skrivelser från regeringen. Eventuellt bör det övervägas att ge riksdagen möjlighet all undanta sådana skrivelser som kommiltéberälldsen och re­dogörelsen för behandlingen av riksdagens skrivelser så alt man inle onö­digtvis belastar utskotten med ärenden. Denna fråga bör del ankomma på riksdagen all ensam ta ställning lill, eftersom den får-anses som en intern arbetsfråga.

I konsekvens med förslaget all molionsrält införs med anledning av samfiiga regeringens skrivelser bör som kommittén har föreslagit alla redo­görelser från riksdagsorgan medföra samma rätl. För närvarande får mo­tioner bara väckas med anledning av redogörelser från riksbanksfullmäkfi-ge, fullmäktige i riksgäldskontoreti riksdagens ombudsmän eller riksda­gens revisorer (filläggsbeslämmdse 3.13.1 RO).

Kommillén har belräffande tillämpningen av den utvidgade motionsräl-len anfört alt en motion med anledning av en skrivelse från regeringen skall gå ut på atl riksdagen skall som sin mening göra ell uttalande i någon fråga som berörs i skrivelsen. En motion med förslag om ändrad lagstiftning, höjning av anslag e.d. måsle däremot anses gå utanför ramen för del ärende regeringen har väckt. En sådan motion bör därför inte få väckas. Jag kan instämma i denna uppfattning.


Prop. 1987/88:22


8 Tidsfristen vid förslag till grundlagsändringar ändras

Mitt förslag: Den minsta lid som enligl huvudregeln skall förflyta mellan den tidpunkt då etl förslag lill grundlagsändring första gången anmäls i riksdagens kammare och valet förkortas från tio lill nio månader.


Kommitténs förslag överensstämmer med milt.

Remissinstanserna har inle kommenterat frågan särskilt.

Skäl för förslaget: Grundlag stiftas genom likalydande beslut vid två riksmöten med val emellan. Vidare gäller att minsl tio månader skall förfiyla mellan den tidpunkt då ell grundlagsärende anmäls i riksdagens kammare och valet. Konslilulionsulskotlel har dock möjlighet aU senast vid ärendets beredning i utskottet medge undantag från tiomånadersfris-ten. Elt sådant beslut förutsätter fem sjättedels majoritet vid omröstning i utskottet (8 kap. 15 § RF).


57


 


Den särskilda tiomånadersregdn infördes i RF år 1979 (prop. 1978/79: 195, KU 39,, rskr. 3.59, KU 1979/80: 1, rskr. 2, SFS 1979:933). Som motiv för förslaget anfördes det angelägna i atl grundlagsförslag med stor principiell och praktisk räckvidd inle behandlas i riksdagen mot slulet av riksmötet närmast före valet, någol som under de närmast föregående decennierna i praktiken hade varit regel.

Efter motioner i ärendet beslutade riksdagen hösten 1982 att uppdra ål regeringen all se över bl. a. denna fråga och verka för alt en ändring skulle kunna genomföras i bred enighet (KU 1982/83:9, rskr. 65).

Folkstyrelsekommittén har behandlat frågan och enats om alt tidsfristen vid grundlagsändringar bör förkortas från tio lill nio månader.

Höstmånaderna är en arbetstyngd lid inom regeringskansliet och alla resurser är hårt ansträngda. En förskjutning av tidsfristen med en månad skulle medföra vissa lättnader i delta avseende utan att syftet med bestäm­melsen skulle bli nämnvärt mindre väl tillgodosett. Även jag föreslår därför all tiden för att lägga fram förslag till grundlagsändringar förkortas från tio lill nio mänader före valet. Detta innebär all propositioner med grundlags­förslag skall anmälas i kammaren senast i mitten av december året före valet.

Också beträffande s. k. rättighetsbegränsande lagstiftning gäller, med några undanlag, ett särskilt lagstiftningsförfarande. Detta regleras i 2 kap. 12 § tredje stycket RF och innebär atl en minoritet i riksdagen - minst tio' ledamöter - kan få lill stånd atl etl lagförslag skall vila i minst tolv månader innan det antas av riksdagen.

Riksdagens uppdrag lill regeringen - och därigenom lill folkslyrelse­kommillén - avsåg även denna fråga. Kommittén har dock enhälligt ansett atl del beträffande denna tidsfrist saknas tillräcklig erfarenhet för att bedöma om dess längd är lämplig. Kommillén har därför inte lagl fram någol förslag om förkortning av uppskovstiden. Med hänsyn härtill vill jag inte förorda någon förändring på denna punkl, även om det finns ett visst samband mellan längden på de båda tidsfristerna som skulle kunna motive­ra samma förkortning av dem.


Prop. 1987/88:22


9 Rätten till det statliga stödet till politiska partier utvidgas inte

Min bedömning: Ingen sänkning görs av nuvarande gräns på 2,5 procent i röstandel vid riksdagsval som förutsättning för att statligt stöd skall utgå till elt politiskt parti.


Skälen för min bedömning: Mitt förslag i fråga om förhandsanmälan av partier (avsnitt 4) föranleder en viss jämkning av lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska parfier (omtryckt 1987:876). Jag återkommer till detta i specialmotiveringen men vill här ta upp en annan fråga om ändring i den lagen.


58


 


I den framställning från Miljöpartiet de gröna som jag nämnde i inled-     Prop. 1987/88: 22 ningsavsnillel begärs att den undre gränsen för den röslandd vid riks­dagsval som berättigar till slalligl slöd enligt den nyss nämnda lagen sänks från nuvarande 2,5 procent till 1 procent.

Del stafiiga slödel lill politiska partier har enligt lagen två huvudformer: partistöd och kanslistöd (I §). Partistödet utgår som mandatbidrag (2 §). Mandatbidraget utgörs av etl belopp per vunnet mandat i riksdagen. Det finns vissa upp- och avtrappningsregler i syfte bl. a. att över tid jämna ut bidragssumman vid förändringar i valresultaten. Om elt parti inle har blivit företrätt i riksdagen vid någol av de riksdagsval som skall beaktas enligt dessa regler, får partiet i slället för vunna mandal tillgodoräkna sig del anlal hela tiondels procentenheter som partiet har fåll ulöver 2,5 (3 §). Detta betyder att 2,6 procent anses motsvara ett mandat, 2,7 två mandal osv. upp till 3,9 procent som motsvarar Qorton mandal. Denna reglering skall ses i belysning av att ett parti som har 4 procent av rösterna får fjorton mandal i riksdagen. Den regleringen innebär all också ett parti som inle lyckas vinna något riksdagsmandat vid de relevanta valen får stöd, om det uppnår elt valresultat på minst 2,6 procent av rösterna i hela landet.

Kanslistödet utgår som grundstöd och tilläggsslöd (5 §). Varje parti som i etl riksdagsval har fåll 4 procent röstandel får ell hell grundstöd (6 §). Ell parti som har blivit företrätt i riksdagen utan alt uppnå 4-procentsgränsen får så många Qorlonddar av ell hell grundstöd som motsvarar antalet vunna mandat (7 §). Tilläggsslödet beräknas på motsvarande säll på grundval av antalet vunna mandat (8 §).

Lagens utformning bygger på förslag från en kommitté, i vilken företrä­dare för de fem riksdagsparfierna enhälligt anslöt sig till vissa principer för del statliga partistödet. En av dessa principer var all bidrag borde utgå endasl till de partier som hade ett inte obetydligt stöd i väljaropinionen, manifesterad i allmänna val (SOU 1972:62 s. 45, prop. 1972: 126 s. 8, KU 1972:55 s. 2). Som har framgått har denna princip kommit till ullryck i lagen på så säll alt statligt stöd förutsätter anfingen åtminstone ett vunnet riksdagsmandal eller en minsla röstandel på 2,6 procent.

Denna procentgräns användes sedan i samband med stiftandet av val­lagen i fråga om rätten atl få kostnadsfria valsedlar i riksdagsval (KU 1972:49 s. 27). Senare har gränsen för kostnadsfria valsedlar sänkts så alt den nu utgör 1 procents röslandd (prop. 1984/85: 119). Därvid torde frågan om en sänkning av gränsen för del statliga stödet lill politiska partier inle ha aktualiserats.

För min del anser jag att del inte finns något nödvändigt samband mellan gränsen för statligt slöd lill politiska partier och gränsen för den röstandel som berättigar till kostnadsfria valsedlar. Att nu föreslå en sänkning av den förstnämnda gränsen skulle ulgöra ell avsteg från den fempartiöverens-kommelse som ligger lill gmnd för lagstiftningens utformning. Jag är inte beredd alt ta initiativ till något sådant. Jag noterar också i sammanhanget all frågan har väckts direkl i riksdagen av en ledamot i en motion (1986/87:K708) som ännu inle har blivit behandlad av riksdagen.

59


 


10  Kostnader                                                              Prop. 1987/88:22

Kostnaderna för administration av allmänna val läcks i huvudsak via del s.k. valanslagel (H.5) inom justifiedeparlementels område saml av kom­munerna. Lönekostnader för medverkande personal inom riksskaltever­kel, länsstyrelserna, de lokala skattemyndigheterna saml vid de svenska utlandsmyndigheterna särredovisas inle ulan belastar respektive myndig­hets anslag.

Av de här presenterade förslagen är del bara förhandsanmälan av partier som beräknas medföra ökade kostnader. Eftersom förslaget fömtsätter atl alla partier, även nya partibildningar, informeras om anmälningsplikten bör information ges såväl genom TV som i rikstäckande annonsering. Kostnaden härför beräknas uppgå till ca 0,4 milj. kr. per valår, vilket innebär ca 0,13 milj. kr. i genomsnittlig årlig kostnad. Någol beslul om valanslag för dessa kostnader bör emellertid inle fattas förrän i samband med alt riksdagen lar ställning i frågan. Jag avser därför all senare åter­komma i denna del.

11 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom juslitiedepartementel upprät­tats förslag till

1.  lag om ändring i regeringsformen,

2.  lag om ändring i riksdagsordningen,

3.  lag om ändring i vallagen (1972:620),

4.  lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäkfigval,

5.  lag om ändring i lagen (1987: 000) om brevröstning i Förbundsrepubli­ken Tyskland,

6.  lag om ändring i folkomröstningslagen (1979; 369),

7.  lag om ändring i lagen (1972:625) om statligt stöd till polifiska partier.

12 Specialmotivering

12.1 Förslaget till lag om ändring i regeringsformen

3          kap.

I enlighet med vad som har anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt 4) om alt endast partier som i förväg har anmält sill deltagande i val skall få delta i mandatfördelningen, har i första stycket den nuvarande parlidefini-tionen ersatts med en föreskrift av sådan innebörd.

4          kap.

Ändringen har motiverats i avsnitt 2.3.                                                 60


 


Skåp.                                                                                             Prop. 1987/88:22

Ändringen gör del möjligt all slå samman finans- och skatteutskotten, se avsnitt 2.3. I och för sig möjliggör den också atl någol annal utskott än skalteutskollel beslutar lag om indirekt skalt tillsammans med finansut­skollel, om det andra utskottet är del som handlägger ärenden om den aktuella skalleformen.

15 §

Skälet lill denna ändring återfinns i avsnitt 8.

12.2 Förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen

1 kap.

Tilläggsbestämmelse 1.7.4

Bestämmelsen innehåller kommitténs förslag om atl en beredningsddega-lion skall inrättas till talmanskonferensen.

3 kap.

11§

Ändringen i andra slyckel innebär all riksdagens ledamöter skall ges rätt all motionera med anledning av samtliga skrivelser från regeringen (se avsnitt 7).

Enligl 3 kap. 11 § är följdmolionsfiden 15 dagar, räknat från den dag då del ärende som föranlett motionen anmäldes i kammaren. Om en proposi­tion har blivit återkallad, får enligl 3 kap. 19 § tredje stycket motioner väckas med anledning därav inom sju dagar från del atl återkallelsen anmäldes i kammaren. Sådan återkallelse sker genom skrivelse och följd-motionsliden på en sådan skrivelse är därför något kortare än på andra skrivelser. En erinran om detta finns sist i andra stycket.

13 §

Ändringen innebär all riksdagens ledamöter ges rätt all motionera med anledning av samtliga redogörelser från riksdagsorgan (se avsnill 7).

4 kap.

1 §

En räll för riksdagens ledamöter atl motionera med anledning av samtliga skrivelser från regeringen leder lill att alla skrivelser skall hänvisas lill utskott. Undantag från denna regel görs endasl i två fall.

Skrivelser som innebär återkallelse av en proposition leder enligl lill-
läggsbestämmdse 3.19.1 lill alt talmannen avskriver del ärende som
väckts med anledning av propositionen och underrättar del utskott lill
               61


 


vilkel propositionen hänvisats. Något behov av alt hänvisa skrivelsen lill     Prop. 1987/88: 22 utskottet föreligger därför inle. Väcks enligt 3 kap. 19 § motioner med anledning av ålerkallelsen ger dessa upphov till eU nytt ärende, varför de självfallet skall hänvisas för beredning till något utskott.

Enligl 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen kan regeringen genom skrivelse meddela riksdagen att ell förslag om skall eller statliga avgifter är atl vänta. Ulskottsberedning av en sådan skrivelse innan förslaget har presenterats i form av en proposition skulle inle fylla någon funktion. Skrivelsen ger visserligen upphov lill molionsrält och eventuella motioner hänvisas till del berörda utskottet, men utskottsbehandlingen av sådana motioner borde normall böra anslå till dess regeringens proposition och de motioner som den har gett upphov till har hänvisats till utskottet.

Tilläggsbestämmelse 4.2.1

Upphävandet av andra stycket föranleds av kommitténs förslag om tillsät­tande av utskotten enligt de nya 4 kap. 3 a och 3 b §§.

3 a och b §§

Paragraferna innehäller kommitténs förslag till nya regler om tillsättningen av utskotten.

Ändringen är redaktionell och har skett med anledning av den nya lydelsen av 8 kap. 6 § RF.

Det nya tredje stycket innehåller kommitténs förslag om atl betänkanden i uppskjutna ärenden i regel skall avges senast i oklober.

Tilläggsbestämmelse 4.8.1

Ändringen är redaktionell. Den är föranledd av ändringarna i 8 kap. 6 § RF.

Tilläggsbestämmelse 4.8.2

Denna nya bestämmelse, som har föreslagits av kommittén, hänger sam­man med del nya tredje stycket i 4 kap. 8 §.

10 §

I första stycket har tagits in en hänvisning lill den regel i 12 § som innebär
all en företrädare för en statlig myndighet inle är skyldig alt lämna hemliga
uppgifter vid ell offentligt utskoUssammanlräde.
                                                 62


 


Andra slyckel innehåller kommitténs förslag om att utskotten i sina     Prop. 1987/88:22 betänkanden skall redovisa skälen lill atl en begäran om upplysiiing eller yttrande har avslagits.

11§

Paragrafen innehåller kommitténs förslag i fräga om utskottssammanträ­
den under den lid då riksmöten inte pågår.
             ;

Tilläggsbestämmelse 4.11.3

Ändringen är redaktionell. Den är föranledd av den nya lydelsen av 8 kap. 6§RF.

12 §

Genom tillägget i första slyckel har en möjlighet öppnats för utskotten atl anordna offentliga utskottsutfrågningar. Detta har motiverats i avsnitt 6.

För atl en myndighetsföreträdare vid en offentlig utfrågning inte skall behöva lämna uppgifter för vilka sekretess normalt gäller hos myndigheten har i det nya andra stycket gjorts ett undantag från huvudregeln om uppgiflsskyldighel i 10 § första stycket. I och för sig omfattas även statsrå­den och tjänstemännen i regeringskansliet av denna undanlagsregel. Alt statsråden inte är skyldiga atl lämna upplysningar framgår dock redan av 4 kap. 10 § första stycket. Del kan tilläggas alt bestämmelsen i 12 kap. 1 § RF om konstitutionsutskottets granskningsrätt endast avser protokoll över regeringsbeslut med tillhörande handlingar och inte gäller muntlig informa­tion från statsråden.

Som nämnts i den allmänna motiveringen föreslås atl ändringen av denna paragraf skall träda i kraft redan den I januari 1988.

Tilläggsbestämmelse 4.12.1

Bestämmelsen är ny. Den har motiverats i avsnitt 6. Också denna bestäm­melse föreslås träda i kraft den 1 januari 1988.

7          kap.

Tilläggsbestämmelse 7.2.3 Ändringen är redaktionell.

8          kap.

Tilläggsbestämmelse 8.12.2 Ändringen är redaktionell.

63


 


Ikraftträdande                                                              Prop. 1987/88: 22

I enlighet med vad som anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt 6) föreslås atl offentliga utskottssammanträden skall kunna hållas fr. o. m. den 1 januari 1988. I så fall måsle en särskild lag med en sådan ändring i RO beslutas, medan övriga förslag som avser RO får anslå lill efter det atl det andra beslutet om ändringar i RF har fattats. Det torde ankomma på utskottet all göra den uppdelning som behövs. Det kan påpekas att änd­ringen i 4 kap. 10 § första stycket hänger samman med förslaget om offent­liga utskottssammanträden, medan ändringen i andra stycket ingår bland de förslag som överiämnas till riksdagen utan eget ställningstagande.

12.3 Förslaget till lag om ändring i vallagen (1972: 620) 5 kap.

Ändringarna i kapitlet har motiverats i avsnitt 4.1 sak stämmer bestämmel­serna nära överens med kommiltéförslaget.

Första meningen i första stycket anger all partier som skall della i val skall anmäla sill dellagande till den centrala valmyndigheten. Andra stycket erinrar om vad som inträffar om en sådan anmälan inte görs, nämligen all valsedlar som upptar beteckningen för etl parti som inte har anmält sitt dellagande i valet blir ogiltiga.

Andra meningen i första stycket anger all partierna också kan anmäla kandidater i valet. En erinran om betydelsen av en sådan anmälan finns i tredje stycket. Där hänvisas lill föreskrifterna i 6 kap. 3 § tredje stycket och 14 kap. 5 § om all del första namnet på en valsedel för ell parti som har anmält kandidater skall vara en av de anmälda; i annat fall bortses vid sammanräkningen från alla namn på valsedeln. Den tillgodoräknas då vid röslsammanräkningen endasl partiet. Tillsammmans bildar dessa regler ell skydd för partibeteckningen.

2§,

Föreskrifterna i paragrafen avser sättet och tiderna för anmälan om delta­gande i val.

3§

Paragrafen innehåller en regel om skyldighet all i en anmälan om valdelta­gande uppge partiets beteckning.

4§

Paragrafen, som motsvarar nuvarande första stycket i paragrafen, reglerar

för vilka val en anmälan kommer alt gälla. Innehållet motsvarar vad som     64


 


nu gäller om verkningarna av ett beslul om registrering av en partibeteck-    Prop. 1987/88: 22 ning.

Paragrafen motsvarar den nu gällande 7 §.

Paragrafen motsvarar nuvarande 8 §.

7§

Första stycket svarar mol nuvarande 3 § första stycket 4 och 5. En över­gångsbestämmelse i anslutning till första stycket återfmns efter ikraftträ-dandebeslämmdsen. Andra stycket motsvarar 4 § andra stycket i gällande lydelse av lagen.

Paragrafen motsvarar nuvarande 5 §.

Ändringarna är redaktionella.

6 kap.

■3§

Ändringen beror på all den tidigare ordningen med registrering av partibe­teckningar har upphävts.

I första och andra styckena har en justering gjorts med anledning av de nya reglerna om anmälan om valdeltagande i 5 kap.

7a§

Paragrafen, som är ny, har behandlats i avsnitt 5.

Den ändring som föreslås är motiverad av förslaget om förhandsanmälan av partier som önskar delta i val.

65

5    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 22


7 kap.                                                                                            Prop. 1987/88: 22

I andra stycket har införts den nya bestämmelsen all frislen för atl skicka
ut röstkort vid extra val lill riksdagen skall vara 16 dagar före valdagen (se
avsnitt 3).

En förutsättning för att omval skall ske är atl del har förekommit något som kan anlas ha inverkat på valutgången. Det är således i omvalsfallen regelmässigt önskvärt med en viss snabbhet i förfarandet, så att man så snart som möjligl kan få ett slutgiltigt avgörande. Bestämmelsen skall därför också tillämpas vid omval av landstingsledamöter och kommunfull­mäktige.

9          kap.

Ändringen föranleds av förslaget om förhandsanmälan av partier som • önskar delta i val.

10       kap.

l,7och 13 §§

Ändringarna har behandlats i avsniU 3 och innebär förkortade tidsfrister för förtidsröslning vid extra val och vid omval.

II kap.

6a§

Ändringarna i andra slyckel av tiderna för anordnande av valsedelsförsän­delser vid andra val än de ordinarie valen är en följd av atl tiderna för förtidsröstningen vid sådana val har ändrats (jfr 10 kap. 1, 7 och 13 §§).

14 kap.

4 §                   ■      ,  ■                                                                                             , .                         .

Genom ändringen i första stycket 1, som har behandlats i avsnill 5, ersätts den nuvarande regeln all en valsedel som upptar mer än en partibeteckning skall ogilligförklaras med en föreskrift om atl valsedeln är ogiltig, om det inte klart framgår av den vilkel parti den avser.

I punkt 2 i första stycket föreskrivs om ogillighet av en valsedel som upptar beteckningen för etl parti som inte har anmält sill dellagande i valet (jfr 5 kap. I §).

                                                                                                                                        ■        '                            ■'

Ändringen i första stycket 3 är redaktionell.

66


 


14 kap.                                                                       Prop. 1987/88: 22

9 och 15 b §§

Tillägget i Qärde styckena i de båda paragraferna, har behandlats i avsnitt 5.

övergångsbestämmelserna

Bestämmelsen i punkl 2 har berörts i den allmänna motiveringen (avsnitt 4) och under 5 kap. 7 § första slyckel. Punkt 3 innehåller en motsvarande övergångsbestämmelse i anslutning lill 6 kap. 3 §.

12.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1972: 704) om kyrkofullmäktigval

8a§

Paragrafen är ny. Den innebär all ordningen med förhandsanmälan av partier som önskar della i val skall tillämpas också vid kyrkofullmäktigval (se avsnill 4). Regeringen har möjlighet atl föreskriva all anmälan skall göras till en annan myndighet än den centrala valmyndigheten. Av prak­tiska skäl kan nämligen länsstyrelserna vara lämpligare som mottagare av anmälningarna. Del blir i så fall dessa som skall kungöra anmälningarna enligl andra stycket.

13a§

Denna nya paragraf motsvarar den nya bestämmelsen i 6 kap. 7 a § val­lagen.

15, 30 och 37 §§

Ändringarna, som innebär förkortade lidsfrister vid omval, motsvarar de ändringar som har gjorts i 7 kap. 2 §, 10 kap. 1 § och 11 kap. 6 a § val­lagen.

28 §

Ändringen svarar mol ändringarna i 6 kap. 5 § vallagen.

12.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:000) om brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland

                                       

Ändringen i Qärde stycket motsvarar ändringen i 10 kap. 7 § vallagen.

67


 


12.6                                                                          Förslaget till lag om ändring i folkomröstningslagen                                                 Prop. 1987/88:22
(1979:369)

Eftersom en ändrad tidsfrist för utsändning av röstkort bör gälla också vid folkomröstningar som äger rum i samband med extra val har en ändring gjorts i första stycket som motsvarar den i 7 kap. 2 § vallagen.

De nya tidsfristerna vid förfidsröstning blir tillämpliga i samband med sådana folkomröstningar genom hänvisningarna i 10 § till bestämmelserna om extra val i 8—12 kap. vallagen.

12.7  Förslaget till lag om ändring i lagen (1972: 625) om
statligt stöd till politiska partier

Såsom aviserats i avsnill 9 har 1 § ändrats med anledning av de nya reglerna om förhandsanmälan av partier som skall della i val. För alt markera alt endast partier som har anmält sitt dellagande i elt riksdagsval har räll lill statligt slöd enligt lagen har etl tillägg gjorts lill paragrafen, som justerats också redaktionellt.

Den nya regleringen i vallagen och denna lag får en viss effekt i fråga om stödet när valsamverkan har skett mellan två eller flera partier som deltar i valet under ell av partiernas beteckning. Om en person har valls in i riksdagen därför att han har varit upptagen på delta partis valsedlar och han sedan uppträder i riksdagen som företrädare för etl. annat av de samverkande partierna, blir han inle berättigad lill gmndslöd enligt 7 § i lagen (förutsatt givelvis all inle också hans "rätta" parti har anmält sitt dellagande i valet). Nuvarande bestämmelser har däremot ansetts medföra en sådan räll (parlibidragsnämndens beslut 1987-09-03).

13 Hemställan

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen alt anla förslagen fill

1.   lag om ändring i regeringsformen,

2.   lag om ändring i riksdagsordningen,

3.   lag om ändring i vallagen (1972: 620),

4.   lag om ändring i lagen (1972: 704) om kyrkofullmäktigval,

5.   lag om ändring i lagen (1987:000) om brevröstning i Förbundsrepubli­ken Tyskland,

6.   lag om ändring i folkomröslningslagen (1979: 369),

7.   lag om ändring i lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier.

14 Beslut

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar alt
genom proposition föreslå riksdagen atl anta de förslag som föredraganden
har lagl fram.
                                                                                  68


 


Bilaga 1    Prop. 1987/88: 22

Folkstyrelsekommitténs sammanfattning

Analys av folkstyrelsens villkor

Förulsätlningarna för folksiyrelsen har i flera avseenden förändrats radi­kalt under de senaste decennierna. Den offentliga verksamhetens lillväxl under 1960- och 1970-lalen saknar motstycke i modern tid. Speciellt stark har tillväxten varil i kommunerna. Även om lillväxllakten blir lägre i framtiden skapar den ulveckling som redan skell slora och betydande slyrbarhelsproblem, som ställer nya krav på folksiyrelsen och de folkvalda politikerna.

Den kommunala självstyrelsen har förändrats. Mest genomgripande har förändringarna varil i primärkommunerna. En omfattande förvaltningsap­parat har vuxit fram och ersatt den tidigare lekmannaförvallningen. Den kommunala verksamheten bär på etl annal sätt än tidigare upp politisk aktivitet. Den politisering av den kommunala verksamheten som inträffat kommer att beslå.

En för folkstyrelsen väsenfiig konsekvens av den kommunala utveck­lingen är att riksdagsledamöterna i allt mindre utsträckning har kvar upp­drag som förtroendevalda i landstings- och primärkommuner. Det är vik­tigt all den förståelse för och aktuella kunskap om den kommunala verk­samhelen som uppdragsföreningen gav, kan uppnås genom andra kontakt­former. Riksdagsledamöterna behöver mer lid atl informera sig om den kommunala verksamheten i valkretsarna och att fungera som kontaktlän­kar mellan den lokala verksamheten och rikspolitiken.

Även om en rad nya organ och kanaler för information och påverkan tillkommit, spelar de politiska partierna fortfarande en ledande roll i den politiska opinionsbildningen. Alltjämt gäller grundlagberedningens förkla­ring att partierna är ell bärande element i vär demokrati. Del är dock av slor belydelse alt parfierna bevarar sin folkrördsekaraklär och sarnlar många medborgare lill politisk aktivitet inle enbart vid valen utan även mellan dessa.

Organisationerna fördjupar demokratin genom alt verka som opinions­bildare vid sidan av partierna. De öppnar möjligheter för ett slorl anlal människor all mellan valen påverka samhällsutvecklingen och vidgar där­med den representativa demokratin. Samtidigt som organisationerna har en slor belydelse för den fria opinionsbildningen kan del ligga en fara i etl slort inflytande för organisationerna över den offentliga beslutsprocessen.

Liksom tidigare förfatlningsutredningen och grundlagberedningen me­nar kommillén all slalen bör iaktta stor varsamhet när del gäller lagstift­ning om partiers och organisationers verksamhet. Della av hänsyn lill den åsiktsbildningens frihet som är en av demokratins grundläggande princi­per.

Massmedieslmkluren befinner sig i stark förändring. Den svenska dags­
pressen hävdar sig vid en internationell jämförelse väl ur kvalitetssyn­
punkt. Även dess spridning är mycket god. Den politiska pressen står
fortsatt stark. Flera studier visar dock all den partimässiga eller ideologis-
  69


 


ka anknytningen i nyhets-, debatt- och kulturmaterialet är mindre stark än    Prop. 1987/88: 22 tidigare.

TV har blivit ett alltmer dominerande medium för nyhetsrapportering på riksplanet. Radion har vid sidan av pressen kommit atl spela en allt störte roll som nyhelsrapporlör på del regionala och lokala planet. Del finns all anledning anla alt närtadion i långl större utsträckning än hillills kommer alt utnyUjas i det lokala politiska arbetet och som lokalt opinionsbildnings­organ. På sikt kan även nya medier, som lokal kabel-TV, komma att yllerligare öka möjligheterna atl bedriva lokall politiskt informations- och kampanjarbele.

Det har blivit svårare för partierna och riksdagen all i konkurrens med etermedierna verka som aktuella politiska fomm.

Mandatperiodens längd och den gemensamma valdagen

En gmndläggande princip för demokratiska val är alt väljarna skall rösta i enlighet med ell rationellt gmndat beslut i de frågor som valen gäller. Kommittén konstaterar efter en genomgång av den kommunalforskning som bedrivits all förutsättningarna för rationella partival i kommunfull­mäkligvalen starkt förbättrats under senare år. Detta innebär också all ansvar utkrävs av de kommunalt förtroendevalda på gmndval av deras program och handlingar. Därmed ökar medborgarinflytandet över de kom­munala besluten.

Ulvecklingen av den kommunala demokratin är i första hand resultatet av kommunreformen och den ökade betydelse som kommunerna fåll ge­nom olika stafiiga åtgärder. Den gemensamma valdagen har utan tvivel spelat en roll när del gäller del höga valdeltagandet. I övrigt är del svårt atl dra några säkra slutsatser om den gemensamma valdagens belydelse för den kommunala demokratin. Del kan dock uppenbarligen inte hävdas atl den gemensamma valdagen skulle ha inneburit ell hinder mot en utveck­ling av den kommunala demokratin.

Förkortningen av valperioden från fyra till tre år tillkom vid uppgörelsen 1967 för all inle alllför lång tid skulle förfiyla mellan de allmänna valen. Enligt kommillén har denna förkortning visat sig vara olycklig. Den har försvagat de politiska organens handlingskraft på alla nivåer.

Två huvudalternativ lill förändring har diskuterats inom kommittén. Båda innebär en förlängning av mandatperioden till fyra år.

Del ena huvudalternativet går ut på all riksdagsvalen och de kommunala valen skulle äga rum vid skilda tidpunkter med två års mellanrum. Kom­millén anser alt den kommunala demokratin snarare skulle föriora än vinna på en övergång till denna ordning. De rikspolitiska frågorna skulle alltjämt spela en betydande roll i de kommunala valrörelserna. Därav följer alt många, kanske fier än f.n., kommer atl la ställning i de kommunala valen på rikspoliliska grunder. Vidare skulle resultaten av frislående kom­munalval lolkas som opinionsmätningar i regeringsfrågan. En annan, ur kommunaldemokralisk synpunkt negaliv effekl är alt valdeltagandet med slörsla sannolikhet skulle sjunka.

Del andra huvudallernativel innebär en föriängning av mandatperioden     70


 


med etl år med bevarad gemensam valdag. Därmed bibehålls del höga    Prop. 1987/88:22 valdeltagandet. Den utveckling mol en vitalare kommunal demokrati som inletts kommer all fortsätta. Del starka sambandet mellan rikspolilik och kommunalpolitik motiverar också all partierna lägger fram sina program på de olika nivåerna för väljarnas samtidiga bedömning.

Huvudinvändningen mot della alternafiv är all den stimulans av del politiska intresset som elt allmänl val innebär endasl kommer all inträffa vart Qärde år. Kommittén anser att man genom olika ätgärder bör efter­sträva en ökning av medborgarnas intresse mellan valen för främst partier­nas verksamhel. På det rikspoliliska planet är den viktigaste åtgärden att återge riksdagen dess ställning som nationellt polifiskt forum.

Kommittén förordar således att mandatperioderna fill riksdag, landsting, kommunfullmäktige och kyrkofullmäktige förlängs fill fyra år. Den gemen samma valdagen bevaras. Anders Björck, Bertil Fiskesjö och Björn Molin har reserverat sig till förmån för fyraåriga mandatperioder och skilda valdagar. Nils Berndlson anser alt nuvarande ordning med treåriga man-dalperioder och gemensamma valdagar bör bibehållas.

Valsättet

Vårt nuvarande valsystem är i allt väsenfiigt utformat efter de principer som gmndlagberedningen 1967 presenterade i sitt förslag fill partiell för­fallningsreform. Gmndlagberedningens ledamöter hade enats om fem rikt­punkter för konstruktionen av det nya valsystemet. Kommillén ställer sig hell bakom dessa riktpunkter. Del innebär alt vårt valsystem bör vara så. utformat

1.  atl man med undanlag för effekterna av småpartispärren (punkl 5) får en fördelning av riksdagsmandalen mellan partiema som är rättvisande med hänsyn till valresultatet i hela landet (riksproportionalitet),

2.  all riksproportionalileten inle kan rubbas genom konstlade partibild­ningar eller andra valtakfiska manövrer,

3.  alt riksproporfionalileten inle kan rubbas genom ändringar i valkrets­indelningen,

4.  all systemet leder lill en tillfredsställande regional representation som är så stabil som möjligl med hänsyn lill kravet på riksproportionalitet,

5.  atl det försvårar för mycket små partier att vinna representation i riksdagen. .     .

Del riksproportionella valsättet har ett slort demokratiskt egenvärde. För demokratins funktionsduglighet är det emellerfid väsenlligl all valsät­tet inte leder fill en långtgående partisplittring i riksdagen. Partier som inle har slöd hos minsl 4 % av hela väljarkåren bör därför inle kunna.erhålla represenlafion i riksdagen om del inle är fråga om etl parti som i en viss valkrets erhållit minst 12% av rösterna.

Vid 1985 års riksdagsval visade del sig att en valleknisk samverkan
mellan två partier kunde leda både till att en partiorganisation fick repre­
sentation i riksdagen utan att ha stöd av minst 4 % av väljarna och alt
proportionalilelen mellan de partiorganisationer som åtnjutit ell större
väljarstöd kunde mbbas. Del har emellertid inle visat sig möjligt all genom
   71


 


lagstiftning förhindra detta ulan alf ingående reglera partiernas interna Prop. 1987/88:22 förhållanden. En sådan reglering skulle för atl vara effektiv leda till atl andra demokratiska värden sattes åsido och kommittén kan därför inte förorda en sådan. Del är därför desto viktigare all partierna i enlighet med de nyss angivna riktpunkterna handlar pä etl sådant sätt alt fyraprocents­spärren upprätthålls och atl proportionalilelen över denna inle rubbas. Partierna måste i sitt uppträdande inför valen slå vakl om de grundläggan­de förutsättningar på vilka vårt valsystem vilar.

Nils Berndtson har reserverat sig mot kommilléns ställningslagande atl behålla de nuvarande spärreglerna.

Bertil Fiskesjö har i reservation förklarat alt kommillén, eftersom den inle föreslagit någon lagändring, bort avstå från atl göra uttalanden som kan ge intryck av atl rättsläget förändrats.

Extra val

För alt etl extra val skall ha den avsedda funktionen alt snabbt lösa en parlamentarisk krissituation är det nödvändigt att förkorta tiden mellan beslutet om extravalet och själva valet. Kommittén föreslår alt det skall bli möjligl atl anordna ett extra val 35 dagar efter beslutet. Detta förutsäller förkortade tidsfrister för partiernas nomineringar och för förtidsröstning jämfört med vad som nu gäller vid extra val.

I övrigt föreslår kommittén inte några förändringar i reglerna för extra val. Bertil Fiskesjö förespråkar i en reservation att rätlen all besluta om extra val och riksdagsupplösning - om inslilulel över huvud taget skall finnas kvar — skall ligga hos riksdagen och inle som nu hos regeringen.

Personvalsmomentet

Kommillén har försökt att finna én väg som inom de ramar som valsyste­met anger underlättar för väljaren att påverka personsammansättningen i de beslutande församlingarna. Den metod kommittén stannat för innebär att väljaren genom en siffermarkering i en särskild ruta på valsedeln får ange om någon annan kandidat än listans första namn skall placeras överst på valsedeln. Väljaren får markera vilken kandidat som helst på valsedeln utan hänsyn lill vilka kandidater partiet anmält lill skydd för sin partibe­teckning. Denna möjlighet skall finnas i alla de allmänna valen, dvs. riksdagval, landsfingsval, kommunfullmäktigval och kyrkofullmäktigval.

Rätten all stryka, lägga lill namn eller ändra ordningen mellan kandida­terna finns kvar i samma utsträckning som i dag. Dock måste valsedeln efter en sådan förändring toppas av etl anmält namn på samma sätt som gäller i dag.

Reservation har lämnats av Nils Berndlson, som förordar alt någon ändring av valsättet i delta avseende inte skall ske. Anders Björck har avgett särskilt yttrande.

72


 


övriga valfrågor                                                            Prop. 1987/88:22

För all väljarna skall ha möjlighet alt träffa etl rationellt partival måste de veta vilka partier som ställer upp i valet. Kommillén föreslår därför all de partier som önskar delta i någon form av allmänna val skall anmäla sitt dellagande senast en månad före valet. Partier som inte anmält sig får inte della i mandatfördelningen. Det föreslagna systemet med förhandsanmälan ersätter den nuvarande ordningen med registrering av partibeteckningar. Nils Berndtson, Anders Björck och Bertil Fiskesjö har i denna del avgett särskilda yttranden.

Personer som ulan att i förväg ha tillfrågats har salts upp på en valsedel föreslås kunna anmäla lill länsstyrelsen att de inte önskar kandidera på den valsedeln.

Den nuvarande regeln all valsedlar som upptar mer än en partibeteck­ning skall ogilligförklaras föreslås ersatt med en föreskrift om atl valsedeln är ogiltig om del inle klart framgår av den vilkel parti den avser.

Reglerna om utläggning av partimarkerade valsedlar i vallokalerna före­slås ändrade så att sådana valsedlar skall läggas ut för de parfier som anmält sitt deltagande i valet och som vid något av de två senaste riks­dagsvalen erhållit minsl en procent av rösterna i hela rikel. Enligl nuvaran­de regler sker sådan ufiäggning för samtliga parfier som vid del senasle riksdagsvalet uppnådde della röstetal.

Dessutom föreslås en förändring av reglerna om fördelningen av utjäm­ningsmandat vid riksdags- och landstingsvalen. Förändringen innebär alt de valkretsar där etl parti inte fåll något fast mandal inle längre systema-fiskl missgynnas vid fördelningen av de utjämningsmandat partiet erhållit.

Kommillén har även övervägt valkretsindelningen vid riksdagsvalen men funnit all förutsättningar inle föreligger för vare sig en allmän val-krelsreform eller en uppdelning av de största valkretsarna.

Kommittén diskuterar också väljarnas möjligheter lill förtidsröslning, dvs. poströstningen, röstningen hos utlandsmyndigheter och på fartyg saml den brevröstning som vid valen 1982 och 1985 kunnat ske från Förbundsrepubliken Tyskland. Några andra förslag lill förändrad lagstift­ning än de som föranleds av del snabbare förfarandet vid extra val läggs dock inle fram.

De kyrkliga valen

Kommittén föreslår atl kyrkofullmäkligvalen skall förrättas året före övri­ga allmänna val. Därmed hoppas kommittén all de kyrkokommunala frå­gorna kommer all uppmärksammas mer och alt valdeltagandet i kyrkofull­mäkligvalen kommer alt öka. Den nya förläggningen av kyrkofullmäk­ligvalen ger också möjlighet atl låta länsstyrelserna medverka i valsedels­produktionen på samma säll som vid de övriga allmänna valen.

Reservation har lämnats av Bertil Fiskesjö och Björn Molin som föror­
dar alt kyrkofullmäkligvalen vid skilda valdagar för riksdags- och kommu­
nalvalen skall förrättas tillsammans med kommunfullmäkfigvalen. Nils
Berndtson har avgelt särskilt yttrande.
                                                 .t


 


Riksdagens arbetsformer                                                 Prop. 1987/88: 22

Riksdagens ställning som centralt, politiskt debattforum har försvagats under senare tid. Det torde framför allt sammanhänga med konkurrensen från massmedierna. För alt hävda sin ställning måsle riksdagen ändra sina arbetsformer på flera sätt. Viktiga och intressanta deballärenden måsle spridas ut bättre över årel. Aktualiteten i riksdagsdebatterna måste för­bättras. Själva formerna för debatterna måste förändras med sikte på förkortning av inläggen och ökad livaktighet.   .

Den försöksverksamhel med nya arbetsformer som kommillén log ini-livativ lill våren 1985 hade ökad aktualitet och livaktighet som huvudsyfte. Några nya förslag lägger inle kommittén fram. Den understryker all del inte enbart är genom lagstiftningsåtgärder och rekommendationer föränd­ringar åstadkoms på detta område. Det beror mer på de inblandade perso­nernas inställning. Det återstår för riksdagsledamöter och statsråd alt genom sitt handlande verka för all riksdagen återfår sin ställning i den politiska debatten. Nils Berndlson har avgelt etl särskill yttrande i denna fråga.

Den ojämna årsrytmen är ell av de allvarligaste problemen när del gäller riksdagens arbetsförhållanden. Den inverkar negativt på riksdagsledamö­ternas möjligheter lill regelbundna kontakter på hemorten med väljare, kommunala organ, den egna partiorganisationen m. m. Del är också svårt för ledamöterna atl kunna tränga in ordentligt i de ärenden som behandlas under de mesl arbelstyngda perioderna. Inle bara ledamöterna ulan även riksdagens Qänslemän och de journalister som bevakar riksdagsarbelel drabbas av svårigheter på grund av den ojämna arbetsrylmen.

Skall riksdagens årsrytm ändras måsle del enligl kommilléns mening ske genom organisatoriska reformer. Dessa organisationsförändringar måste kombineras med en fastare planering av riksdagsarbelel.

Kommillén har funnit vissa brister och problem i budgetprocessen i riksdagen. Den starkt splittrade behandlingen av budgetförslaget i kamma­ren och en ibland onödig uppdelning av huvudtitlarna på olika.utskott försämrar överblicken. Den slora anhopningen av ärenden i kammaren mol slutet av våren hänger i hög grad samman med en felaktig rytm i budgetarbetet. Riksdagsbehandlingen av budgelen kännetecknas också av en viss ytlighet och kortsiktighet.

Kommillén föreslår en ökad samordning av budgetarbetet i riksdagen genom alt riksdagen i samband med behandlingen av finansplanen fattar rikfiinjebeslul om de ekonomiska ramarna för olika områden. Det skall vara möjligt för riksdagen atl i efterhand vidta åtgärder som återställer balansen om den mbbals genpm ramöverskridanden. För atl genomföra denna ordning krävs en sammanläggning av riksdagens finans- och skalle­ulskotl. Nils Berndlson har avgetl särskill yttrande i denna fråga.

Vidare föreslår kommittén alt behandlingen av budgetpropositionen och
senare framlagda anslagspropositioner (ulom komplelleringspropositio­
nen) lidigardäggs så all den i hitvudsak är avslutad den 30 april. Denna
ordning förutsätter att anslagsproposifioner läggs fram senast den 25 febru­
ari i slället för som nu den 10 mars. Tidsförkortningen underlättas om
         74


 


MBL-förhandlingarna rörande propositioner och andra regeringsärenden.    Prop. 1987/88: 22 avskaffas. Vidare fömtsätter den nya ordningen en jämnare fördelning av budgelärendena mellan utskotten.

Kommittén föreslår också atl en fördjupad budgetprövning sker i riksda­gen vart tredje år.

Bertil Fiskesjö föreslår i en reservation en omläggning av budgetåret så atl del sammanfaller med kalenderåret.

Enligl kommillén är del angelägel atl även riksdagsarbetet på hösten utjämnas. För atl åsladkomma all utskotten i större utsträckning än f. n. sammanträder under sommaruppehållet och tidigt under hösten föreslås alt betänkanden i ärenden som uppskjulils från ett riksmöte till nästa inom samma valperiod skall avges av utskotten före den 1 november (med möjlighet till undanlag).

Kommittén har också haft atl behandla vissa ytterligare arbétsformsfrå-gor i riksdagen.

Kommillén föreslår en utökad molionsrält för riksdagens ledamöter. Enligl förslaget skall följdmolioner fä väckas inle bara med anledning av propositioner och förslag ulan också med anledning av samtliga skrivelser från regeringen och redogörelser från olika riksdagsorgan.

Belräffande utskottens sammansättning föreslås all del totala antalet ordinarie utskottsplatser fördelas proportionellt mellan de partier som passerat fyraprocentsspärten. På så säll garanteras all alla dessa partier får della i utskottsarbetet. Mol delta förslag reserverar sig Anders Björck, Bertil Fiskesjö och Björn Molin.

En utskottsminoritet kan begära atl upplysningar eller yttranden inhäm­tas från statliga myndigheter. Denna begäran skall verkställas om inle utskottsmajorileten finner all utredningen skulle leda lill ell sådant dröjs­mål med ärendets behandling atl avsevärt men uppstår. Del är enligl kommitténs uppfattning rimligt att lagfästa kravel på all utskottsmajorite-len i belänkandet anger skälen för all avvisa etl minoriletsönskemål.

Enligt kommitténs uppfattning vore del värdefullt om det öppnades möjlighet fill offentlighet vid de utskottsutfrågningar då upplysningar in­hämtas som ell led i ärendeberedningen. Del skulle öka medborgarnas insyn i den politiska beslutsprocessen och berika den allitiänna debatten. Den slutna formen av utfrågning bör dock allQäml användas då uppgifter av förtrolig karaktär lämnas. Bl. a. skall en myndighelsförelrädare inle vid en öppen utfrågning behöva lämna en uppgift för vilken sekretess gäller hos myndigheten. Uppgiften får i slället lämnas vid en sluten utfrågning eller skriftligt. Kommittén förordar all vanliga beslulsregler skall tillämpas vid beslut om offentlighet i samband med en utfrågning, dvs. en majoritet bland de röstande med ulslagsrösl för ordföranden vid lika röstetal.

Belräffande tidsfristen vid grundlagsändring gäller f. n. alt minst tio månader skall förflyta mellan den fidpunkt då ell grundlagsärende anmäls i riksdagens kammare och valet. Kommittén föreslår med hänvisning till arbelssilulalionen i regeringen och regeringskansliet på hösten att denna tidsfrist förkortas till nio månader.

75


 


övriga frågor                                                                                 Prop. 1987/88:22

Kommillén har även behandlat formerna för regeringsbildningen. Någon förändring av grundlagsbestämmelserna i ämnet föreslås inte. Däremot gör kommittén vissa uttalanden om den politiska innebörden av all etl parti avslår från alt rösta vid riksdagens omröstning om den statsminister tal­mannen föreslagit. Partierna måste ha möjlighet atl anpassa sill handlande lill det rådande parlamentariska läget. Genom all avge röslförklaring kan partierna vid varje enskild omröstning förklara vad de avsett att uttrycka med sill ställningstagande. Nils Berndtson har i reservation anfört alt omröstningen inle bara bör avse statsministerns person och regeringens partimässiga sammansättning utan också dess program i slorl.

Någon reglering av regeringens beslutsformer är enligl kommittén var­ken nödvändig eller lämplig. Anders Björck, Bertil Fiskesjö och Björn Molin har reserverat sig i denna fråga och anser alt omröslningsregler bör införas.

Kommittén föreslår inga förändringar av folkomröstningsinstitutet. An­ders Björck och Björn Molin förordar i en reservation ökade möjligheter för en minoritet i riksdagen att påkalla en rådgivande folkomröstning. Bertil Fiskesjö förespråkar i en reservation en översyn av reglerna för folkomröstningar, bl. a. i syfte all öka användningen av sådana.

Kommittén anser inte att en författiungsdomstol bör införas i vårt land. Anders Björck reserverar sig mot detta beslut.

76


 


Bilaga 2    Prop. 1987/88:22

Folkstyrelsekommitténs lagförslag

1 Förslag till

Lag om ändring i regeringsformen

Härigenom föreskrivs aU 3 kap. 3 och 7 §§, 4 kap. 3 § saml 8 kap. 6 och 15 §§ regeringsformen' skall ha följande lydelse.


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


3 kap.

Ordinarie val till riksdagen för-
Ordinarie val till riksdagen för-

rättas vart tredje år.            rättas vart fiärde år.

7§


Mandalen fördelas mellan parti­er. Med parti avses varje samman­slutning eller grupp av väljare, som uppträder i val under särskild be­teckning.

Endasl parti som har fåll minsl fyra procent av rösterna i hela riket är berättigat all deltaga i fördel­ningen av mandalen. Parti som har fåll färre röster deltager dock i för­delningen av de fasla valkrelsman­dalen i valkrets, där partiet har fåll minst tolv procent av rösterna.


Mandalen fördelas mellan de par­tier som inom den tid och på det sätl som anges i lag anmält sitt del­tagande i valet.

Endast partier som har fåll minsl fyra procent av rösterna i hela rikel är berättigade atl delta i fördelning­en av mandalen. Partier som har fått färte röster deltar dock i fördel­ningen av de fasla valkrelsmanda­len i de valkretsar, där partiet har fåll minsl tolv procent av rösterna.


4 kap. 3 §

Regeringen och varje riksdagsledamot får i enlighet med vad som närma­re angives i riksdagsordningen väcka förslag i fråga om allt som kan komma under riksdagens prövning, om ej annal är bestämt i denna rege­ringsform.

Riksdagen väljer inom sig ut­skott, däribland elt konsfitulionsut-skoll och ell finansutskott, enligl bestämmelser i riksdagsordningen. Ärende som väckes av regeringen eller riksdagsledamot beredes före avgörandet av utskott, om ej annal är bestämt i denna regeringsform.

Riksdagen väljer inom sig ut­skott, däribland ell konstitutionsut­skott, etl finansutskott och etl skat­teutskott, enligl bestämmelser i riksdagsordningen. Ärende som väckes av regeringen eller riksdags­ledamot beredes före avgörandet av utskott, om ej annat är bestämt i denna regeringsform.


8 kap. 6§ Under lid då riksmöte ej pågår


Under lid då riksmöte ej pågår


 


Regeringsformen omtryckt 1985:866.


77


 


Nuvarande lydelse kan finans- och skatteutskotten, ef­ter bemyndigande i lag om annan skatt än skatt på inkomst, förmö­genhet, arv eller gåva, på förslag av regeringen bestämma om skatte­satsen eller besluta atl skalt som avses i lagen skall böija eller upp­höra att ulgå. Bemyndigande kan innefatta räll all göra skillnad mel­lan olika slag av verksamhel och olika delar av rikel. Finans- och skatteutskotten utövar sin beslu­tanderätt vid gemensamt samman­träde. Beslut fallas på riksdagens vägnar genom lag.

Lag som finans- och skalleul­skollen har beslutat med stöd av första stycket skall av regeringen underställas riksdagen inom en må­nad från början av närmast följande riksmöte. Riksdagen prövar lagen inom en månad härefter.


Föreslagen lydelse kan finansutskottet, efter bemyndi­gande i lag om annan skalt än skatt på inkomst, förmögenhet, arv eller gåva, på förslag av regeringen be­stämma om skattesatsen eller be­sluta all skalt som avses i lagen skall, börja eller upphöra all ulgå. Bemyndigande kan innefatta rätt atl göra skillnad mellan olika slag av verksamhel och olika delar av rikel. Beslul fallas på riksdagens vägnar genom lag.

Lag som finansutskottet har be­slutat med slöd av första slyckel skall av regeringen underställas riksdagen inom en månad från bör­jan av närmast följande riksmöte. Riksdagen prövar lagen inom en månad härefter.


Prop. 1987/88: 22


15 §


Gmndlag stiftas genom två lika­lydande beslul. Del andra beslutet får ej fallas, förrän det efter det första beslutet har hållils val lill riksdagen i hela rikel och den nyvalda riksdagen har samlats. Vi­dare skall minsl tio månader förfly­ta mellan den tidpunkt då ärendet första gången anmäldes i riksda­gens kammare och valet, såvida icke konslilulionsulskotlel genom beslul, som fattas senast vid ären­dets beredning och varom minst fem sjättedelar av ledamöterna för­enar sig, medgiver undantag här­ifrån.


Gmndlag stiftas genom två hka-lydande beslut.,Del andra beslutet får ej fattas, förrän det efter det första beslutet har hållits val fill riksdagen i hela rikel och den nyvalda riksdagen har samlats. Vi­dare skall minsl nio månader förfly­ta mellan den fidpunkt då ärendet första gången anmäldes i riksda­gens kammare och valet, såvida icke konsfilufionsulskollet genom beslul, som fallas senast vid ären­dets beredning och varom minsl fem sjättedelar av ledamöterna för­enar sig, medgiver undanlag här­ifrån.


 


Riksdagen får icke såsom vilande antaga ell förslag om stiftande av grundlag, som är oförenligt med annat vilande grundlagsförslag, ulan atl samlidigl förkasta del först antagna förslaget.

Folkomröstning om vilande grundlagsförslag skalf anordnas, om yrkan­de därom framställes av minst en tiondel av riksdagens ledamöter och minsl en tredjedel av ledamöterna röstar för bifall till yrkandet. Sådant yrkande skall framställas inom femlon dagar från del alt riksdagen antog grundlagsförslaget som vilande. Yrkandet skall ej beredas i utskott.

Folkomröstningen skall hållas samtidigt med det val lill riksdagen som avses i första stycket. Vid omröstningen får de som har rösträtt vid valet förklara huruvida de godtar del vilande grundlagsförslaget eller ej. Försla­get är förkastat, om de fiesta av dem som deltager i omröstningen röstar mol förslaget och de till antalet är fier än hälflen av dem som har avgivit


78


 


godkända röster vid riksdagsvalet. I annat fall upptager riksdagen förslaget    Prop. 1987/88: 22 till slutlig prövning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

2 Förslag till

Lag om ändring i riksdagsordningen

Härigenom föreskriys i fråga om riksdagsordningen'

(fe/.y alt tilläggsbestämmelserna 3.11.2, 3.13.1 och 4.6.3 skall upphöra all

gälla, rfe/saU3kap. 2och 11-13 §§ saml 4 kap. 1,2, 5, 8 och 10-12 §§ skall

ha följande lydelse,

dels au tilläggsbestämmelserna 3.11.3, 4.2.1, 4.6.2, 4.8.1,4.11.1,4.11.3, 7.2.3 och 8.12.2 skall ha följande lydelse,

dels att i riksdagsordningen skall införas tvä nya paragrafer, 4 kap. 3 a och 3 b §§, av följande lydelse,

dels all i riksdagsordningen skall införas tre nya tilläggsbestämmelser, 1.7.4, 4.8.2 och 4.12.1, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

1 kap. 1.7.4

Ärenden i talmanskonferensen bereds av en delegation beslående av talmannen och de av partigrup­perna utsedda ledamöterna i tal­manskonferensen.

3 kap. 2§

Budgetåret börjar den Ijuli. Regeringen skall senast den 10januari eller, om hinder möter till följd av nyligen inträffat regeringsskifte, snarast möjligl därefter avlämna proposition med förslag fill statsbudget (budgel­proposition) för det närmast följande budgetåret. Propositionen skall inne­hålla finansplan och nafionalbudgel. Regeringen skall avgiva särskill för­slag till slutlig reglering av statsbudgeten (kompletleringsproposition). Så­dant förslag skall om hinder ej möter avlämnas före utgången av april månad.

Annan proposition angående an- Annan proposition angående an­
slag för del närmast följande bud- slag för del närmast följande bud­
gelåret skall avlämnas senast den getåret skall avlämnas senast den
10 mars, såvida regeringen icke 25 februari, såvida regeringen icke
fmner att propositionens behand- finner all propositionens behand­
ling kan uppskjutas fill följande ling kan uppskjutas lill följande
riksmöte.
                                     riksmöte.

Proposition med förslag om nytt eller väsentligen höjt anslag eller om sådana riktlinjer för viss statsverksamhet som avses i 9 kap. 7 § regerings-

' Riksdagsordningen omtryckt 1985:1068.                                                           79


 


Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

formen bör innehålla uppskattning av framtida kostnader för det ändamål som förslaget avser. Om förslag lill anslag grundar sig på plan för längre lid än den för vilken anslaget har beräknats i propositionen, bör planen redo-


Prop., 1987/88:22


11 §-


Ulöver vad som följer av 10 § får motion med anledning av proposi­tion eller skrivelse avlämnas inom femlon dagar från den dag dä pro­positionen eller skrivelsen anmäl­des i kammaren. I ärenden som måste avgöras skyndsamt kan riks­dagen, om den finner synnerliga skäl föreligga, på förslag av rege­ringen besluta om kortare motions­lid. Riksdagen kan besluta att med högst tio dagar föriänga tiden för avlämnande av motion med anled­ning av proposition i vilken redovi­sas plan som avses i 2 § tredje slyc­kel.

Ulöver vad som följer av 10 § får motion med anledning av proposi­fion avlämnas inom femton dagar från den dag då propositionen an­mäldes i kammaren. I ärende som måste avgöras skyndsamt kan riks­dagen, om den finner synnerliga skäl föreligga, på förslag av rege­ringen besluta om kortare motions­lid. Riksdagen kan besluta att med högst tio dagar föriänga tiden för avlämnande av motion med anled­ning av proposition i vilken redovi­sas plan som avses i 2 § tredje styc­ket.

Motion får i de fall som riksda­gen föreskriver väckas med anled­ning av skrivelse från regeringen med redogörelse för viss verksam­het. Därvid äger bestämmelserna i första stycket motsvarande tillämp­ning.

Vid beräkning av motionslid enligt denna paragraf kan bortses från dag som infaller under uppehåll i riksdagsarbelel en vecka eller längre lid under riksmöte.

3.11.3


Talmanskonferensen fastställer vilka dagar som med tillämpning av 11 § tredje slyckel ej skall inräknas i motionstid enligl paragrafen.


Talmanskonferensen fastställer vilka dagar som med tillämpning av 11 § andra slyckel ej skall inräknas i motionstid enligt paragrafen.


12 §'


Har proposition uppskjulils från ett riksmöte lill annal, får motion med anledning av propositionen väckas

1.   vid första riksmötet i valperiod
inom sju dagar från dess början,

2.   om propositionen har väckts
så sent under riksmöte atl den i 11 §
föreskrivna mofionstiden icke har


Har proposition eller skrivelse uppskjutils från elt riksmöte till an­nat, får motion med anledning av propositionen eller skrivelsen väc­kas

1.   vid första riksmötet i valperiod
inom sju dagar från dess början,

2.   om proposifionen eller skrivel­
sen har väckts så sent under riks­
möte all den i 11 § föreskrivna mo-


 


- Ändringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs. ' Ändringen innebär bl. a. att andra stycket upphävs.


80


 


Nuvarande lydelse löpt ut när riksmötet upphör, senast på andra dagen av näsla laglima riksmöte eller, om riksdagen dess­förinnan beslutar alt behandla pro­positionen vid urtima riksmöte, inom sju dagar från beslutet.


Föreslagen lydelse tionstiden icke har löpt ul när riks­mötet upphör, senast på andra da­gen av näsla lagfima riksmöte eller, om riksdagen dessförinnan beslutar . att behandla propositionen vid urti­ma riksmöte, inom sju dagar från beslutet.


Prop. 1987/88:22


Vid tillämpningen av första styc­ket skall med proposition jämstäl­las skrivelse som avses i 11 § andra stycket.

13 §


Bestämmelserna i II och 12 §§ äger motsvarande tillämpning på motion med anledning av förslag av sådant riksdagens organ som avses i 8 §. Riksdagen kan föreskriva att motion får väckas också med an­ledning av redogörelse till riksda­gen från sådant organ.


Bestämmelserna i 11 och 12 §§ tillämpas också på motioner med anledning av förslag och redogörel­ser från sådana riksdagens organ som avses i 8 §.


4 kap. 1 §


Proposition, motion saml förslag och redogörelse från riksdagsorgan som sägs i 3 kap. 8 § skall för be­redning hänvisas till utskott. Det­samma skall gälla ansökan som åsyftas i 3 käp. 18 § och som tal­mannen har anmält i kammaren saml skrivelse från regeringen med redogörelse för viss verksamhet.

Proposition, annan skrivelse än som avses i 2 kap.. 10 § andra styc­ket regeringsformen eller som inne­bär återkallelse av proposition, mo­tion samt förslag och redogörelse från riksdagsorgan som sägs i 3 kap. 8 § skall för beredning hän­visas till utskott. Detsamma skall gälla ansökan som åsyftas i 3 kap. 18 § och som talmannen har anmält i kammaren. Innan ärende hänvisas fill utskott skall det bordläggas vid sammanträde med kammaren, om kammaren icke beslutar omedelbar hänvisning.


Riksdagen tillsätter inom sig för varje valperiod ett konstitutionsut­skott, etl finansutskott och minsl tolv andra utskott.

Riksdagen fillsäller inom sig för varje valperiod ett konstitutionsut­skott, ett finansutskott, ett skatte­utskott och minsl tolv andra ut­skoU.

Riksdagen kan under riksmöte tillsätta ytteriigare utskott för längst den tid som har angivits i första stycket.

4.2.1'


Riksdagen skall senast på åtton­de dagen efter dagen för första sam-


Riksdagen skall senast på åtton­de dagen efter dagen för första sam-


 


■• Ändringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs.


81


6    Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 22


Nuvarande lydelse                     Föreslagen lydelse                     Prop. 198''/88: 22

manträdet med kammaren under        manträdél med kammaren under
riksdagens valperiod tillsätta följan-
    riksdagens valperiod tillsätta följan­
de sexton utskott:
                      de femton utskott:

1.    ett konslitulionsulskoU (KU), 1. eU konslilulionsulskoU (KU),

2.    eU finansulskoU (FiU),           2. eU finansulskoU (FiU),

3.    eU skatteutskoU (SkU),        3. eUjuslilieutskoU(JuU),

4.    eujusfifieutskolt (JuU),          4. eU lagutskoU (LU),

5.    eU lagutskoU (LU),                5. eU utrikesutskoU (UU),

6.    eU UtrikesutskoU (UU),         6. etl försvarsutskott (FöU),

7.    ell försvarsutskott (FöU),      7. ell socialförsäkringsulskoll

8.    etl socialförsäkringsulskoll          (SfU),

(SfU),                                    8. eU socialutskoU (SoU),

9. eu socialutskoU (SoU),          9. elt kulturutskoU (KrU),

10.   eU kulturutskoU (KrU),          10. etl ulbildningsulskoU (UbU),

11.   ett UlbildningsulskoU (UbU), 11. eU IrafikulskoU (TU),

12.   ell IrafikulskoU (TU),             12. elljordbruksutskott (JoU),

13.   ett jordbruksutskott (JoU),   13. etl näringsulskoU (NU),

14.   ell näringsulskoll (NU),          14. ell arbetsmarknadsutskott

15.   elt arbetsmarknadsutskott         (AU) och

(AU) och                                15. eU bostadsulskoU (BoU).

16.   eUbostadsutskoU(BoU).
Utskotten väljs i den ordning de

har tagits upp ovan.

3a§


Vid tillsättning av utskott som avses i 2 § första stycket skall det sammanlagda antalet utskottsplat­ser fördelas mellan de partigrupper som motsvarar partier med minst fyra procent av rösterna i hela riket vid senaste val tdl riksdagen. Plat­serna fördelas mellan partierna ge­nom att de en efter en tilldelas det parti som för vatje gång visar det största jämförelsetalet. Jämförel­setalet är lika med partiets mandat­antal i riksdagen, så länge ingen plats har tilldelats partiet, och er­hålles därefter genom att partiets mandatantal delas med det tal som motsvarar antalet platser som re­dan har tilldelals partiet, ökat med ett. Vid lika jämförelsetal skiljs ge­nom lottning.

På valberedningens förslag be­slutar riksdagen hur platserna skall fördelas mellan utskotten. Därvid får inget parti i något utskott ges en sådan representation alt den med mer än en plats avviker från repre­sentationen i övriga utskott.

Inom en  vecka från riksmötets


82


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse öppnande anmäler partigrupperna till talmannen vilka ledamöter som skall inneha partiets platser. Görs ej sådan anmälan utser talmannen ledamöterna. Tabnannen meddelar därefter kammaren vilka som blivit utsedda till ledarnöler i utskotten.

3b§

Bestämmelserna i 7 kap. 7— 14 §§ med tilläggsbestämmelser tillämpas också på utskotten.


Prop. 1987/88:22


5 §5


Finansutskottet skall, utöver sina uppgifter enligl 8 kap. 6 § samt 9 kap. 4 och 11 §§ regeringsformen, bereda ärenden om allmänna rikt­linjer för den ekonomiska polifiken och för budgetregleringen saml ärenden som rör riksbankens verk­samhel.

Skatteutskottet skall, utöver sin uppgift enligl 8 kap. 6 § regerings­formen, bereda ärenden om statli­ga och kommunala skaller.


Finansutskottet skall, utöver sina uppgifter enligl 8 kap. 6 § saml 9 kap. 4 och 11 §§ regeringsformen, bereda ärenden om allmänna riktr linjer för den ekonomiska polifiken och för budgetregleringen, ärenden om statliga och kommunala skatter samt ärenden som rör riksbankens verksamhel.


4.6.2


Finansutskottet skall, ulöver sina uppgifter enligl 5 § första stycket, bereda ärenden om penning-, kre­dit- och valutapolitiken, om riks­gäldskonloret och riksdagens revi­sorer. Det skall vidare bereda ären­den av allmän belydelse för den kommunala ekonomin saml ären­den om statlig stafisfik, redovis­ning, revision och rationalisering, om slalens egendom och upphand­ling i allmänhet och förvaltnings-ekonomiska ärenden i övrigt som icke rör enbart visst ämnesområde. Utskottet skall även bereda budget-tekniska ärenden, granska beräk­ningen av slalens inkomster samt sammanställa statsbudgeten.


Finansutskottet skall, ulöver sina uppgifter enligl 5 § bereda ärenden om penning-, kredit- och valutapo­litiken, om riksgäldskonloret och riksdagens revisorer, om taxering, uppbörd och folkbokföring samt ärenden om alkoholhaltiga varor. Det skall vidare bereda ärenden av allmän betydelse för den kommuna­la ekonomin samt ärenden om stal-Hg slalislik, redovisning, revision och rationalisering, om statens egendom och upphandling i allmän­het och förvallningsekonomiska ärenden i övrigt som icke rör enbart visst ämnesområde. Utskottet skall även bereda budgetlekniska ären­den, granska beräkningen av sla­lens inkomster samt sammanställa statsbudgeten.


 


Ändringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs.


83


 


Nuvarande lydelse                    Föreslagen lydelse                    Prop. 1987/88: 22

8§ Utskott skall avgiva belänkande i ärende som har hänvisats lill ulskollel och som ej har återkallats. Utskott kan dock överflytta ärende till annat utskott, om detta samtycker därtill, eller överenskomma med etl eller flera utskott all de skall bereda ärendet gemensamt genom deputerade i sammansatt utskott. Sådant utskott avgiver belänkande lill riksdagen.

Belänkande i ärende vars behandling har uppskjulils från en valperiod för riksdagen lill näsla skall avgivas av utskott som har lillsätts av den nyvalda riksdagen.

Betänkande i ärenden vars be­handling har uppskjulils från elt riksmöte till nästa inom samma val­period skall avges före den I no­vember. Riksdagen kan besluta att betänkande i ett sådant ärende får avges efter denna tidpunkt. Utskott skall till anmälan lill kammaren av vilande beslul som sägs i 3 kap. 16 § foga yltrande i ärendet.

Har lagförslag vilat enligt 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen, skall utskottet avgiva nytt betänkande i ärendet.

4.8.1
, Beslul av finans- och skatteut- Beslut av finansutskottet i fråga
skotten i fråga som avses i 8 kap.
       som avses i 8 kap. 6 § regeringsfor-
6 § regeringsformen och av finans-
     men eller i fråga om godkännande
utskottet i fråga om godkännande
      enligl 9 kap. 11 § regeringsformen
enligl 9 kap. 11 § regeringsformen
      meddelas regeringen genom skri-
meddelas regeringen genom skri-
       velse,
velse.

4.8.2

Beslut om betänkande får avges efter den 1 november i ett ärende, vars behandling har uppskjulils från ett riksmöte tid nästa inom sarrima valperiod, fattas på fram­ställning av det utskott, till vars handläggning ärendet hör. Utskot­tet skall inhämta yttrande från tal­manskonferensen.

10 § Slallig myndighet skall lämna upplysningar och avgiva yttrande, då utskott begär del. Sådan skyldighet åligger dock ej regeringen. Myndighet som ej lyder under riksdagen kan hänskjuta begäran från utskott till rege­ringens avgörande.

Vid ett offentligt utskottssam­
manträde är en företrädare för en
statlig myndighet ej skyldig att läm­
na uppgifter för vdka sekretess gäl­
ler hos myndigheten.
Begär minsl en tredjedel av leda-
     Begär minsl en tredjedel av leda-

möterna i ell utskott vid behand-     möterna i ell utskott vid behand-.                84


 


Nuvarande lydelse lingen av ell ärende alt upplysning­ar eller yttrande skall inhämtas från myndighet som avses i första styc­ket, skall utskottet föranstalta om della, såvida del icke finner atl där­med förenat dröjsmål med ärendets behandling skulle leda till avsevärt men.

Föreslagen lydelse lingen av ell ärende all upplysning­ar eller yttrande skall inhämtas från myndighet som avses i första slyc­kel, skall ulskollel föranstalta om detta, såvida del icke finner all där­med förenat dröjsmål med ärendets behandling skulle leda fill avsevärt men. Utskottet skall i sitt betänkan­de i ärendet redovisa skälen tdl att" en sådan begäran om upplysningar eller yttrande har avslagits. Konstilulionsulskollel får icke avgiva förklaring, all 2 kap. 12 § tredje

stycket regeringsformen icke är tillämpligt i fräga om visst lagförslag, utan

att lagrådet har yttrat sig i saken.


Prop. 1987/88:22


11 §


Utskott får sammanträda också under lid då riksmöte icke pågår, om dess uppgifter kräver det.


Utskott skall sammanträda också under lid då riksmöte icke pågår, om riksdagsarbetet kräver det.


4.11.1


Utskott sammanträder första gången på kallelse av talmannen inom två dagar efter valet. Därefter sammanträder utskottet på kallelse av ordföranden. För ändamål som sägs i 9 kap. 4 § regeringsformen kan finansutskottet sammankallas också på begäran av regeringen. För ändamål som sägs i 8 kap. 6 § regeringsformen sammankallas fi­nansutskottet första gången på be­gäran av regeringen. Skall utskott enligt vad nu sagts sammankallas på regeringens begäran, utfärdas kallelsen av talmannen.

Utskott sammanträder första gången på kallelse av talmannen inom två dagar efter valet. Därefter sammanträder utskottet på kallelse av ordföranden. För ändamål som sägs i 9 kap. 4 § regeringsformen kan finansutskottet sammankallas också på begäran av regeringen. För ändamål som sägs i 8 kap. 6 § regeringsformen sammankallas fi­nans- och skatteutskotten första gången på begäran av regeringen. Skall utskott enligl vad nu sagts sammankallas på regeringens begä­ran, utfördas kallelsen av tal­mannen.

Personlig kallelse skall ulgå lill samtliga ledamöter och suppleanter. Kallelse bör om möjligt anslås i riksdagens lokaler senast klockan 18 dagen före sammanträdet.

4.11.3* Innan ordförande har valts, föres ordet av den av de närvarande ledamö­terna som har varil ledamot av riksdagen längst lid. Om två eller flera har tillhört riksdagen lika länge, har den äldste av dem företräde.

Vid gemensamt sammanträde med finans- och skatteutskotten en­ligt 8 kap. 6 § regeringsformen fö­res ordet av den av utskottsordfö­randena som har varit ledamot av


' Ändringen innebär att andra stycket upphävs.


85


 


Nuvarande lydelse riksdagen längst tid. Om de har till­hört riksdagen lika länge, har den äldste av dem företräde.


Föreslagen lydelse


Prop. 1987/88:22


12 §


Utskott skall sammanträda inom slängda dörrar. Om särskilda skäl föreligger, kan utskottet medgiva alt även annan än ledamot, supple­ant och Qänslemän i utskottet är närvarande.


Utskott skall sammanträda inom stängda dörrar.

Utskottet kan besluta att sam­manträde för inhämtande av upp­lysningar hell eller delvis skall vara offentligt.

Vid sammanträde inom stängda dörrar kan utskottet, om särskilda skäl föreligger, medge att även an­nan än ledamot, suppleant och Qänslemän i ulskollel är närvaran­de.


4.12.1

Ljud- eller bildupptagning från offentligt utskottssammanträde får äga rum efter överenskommelse med utskottet.

7 kap. 7.2.3   ■ Valberedningen håller på kallelse av talmannen sill första sammanträde samma dag som den ulses. Därefter sammanträder beredningen på kallelse av ordföranden.


Bestämmelserna i 4 kap. 12 § samt lilläggsbestämmdserna 4.11.1 andra stycket och 4.11,2—4 äger motsvarande tillämpning på valbe­redningen.


Bestämmelserna i 4 kap. 12 § första och tredje stycket saml lilläggsbestämmdserna 4.11.1 and­ra stycket och 4.11.2-4 tillämpas också pä valberedningen.


8 kap.

8.12.2

Bestämmelserna i 4 kap. 12 § saml tilläggsbestämmelserna 4.11.1 andra slyckel och 4.11.2 och 4 äger motsvarande tillämpning på krigs­delegalionen under fid då delegatio­nen ej är i riksdagens ställe.

Bestämmelserna i 4 kap. 12 § första och tredje stycket samt tilläggsbestämmelserna 4.11.1 and­ra stycket och 4.11.2 och 4 tilläm­pas också på krigsdelegationen un­der tid då delegationen ej är i riks­dagens ställe.


1.    Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

2.    Utskott som tillsatts enligl äldre bestämmelser skall anses upplösta i och med ikraftträdandet.


86


 


3 Förslag till                                                  Prop. 1987/88:22
Lag om ändring i kommunallagen (1977:179)

Härigenom föreskrivs atl 2 kap. 6 §, 3 kap. 5 och 17 §§ saml 5 kap. 1 § kommunallagen (1977:179) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

2         kap.
6§'

Ledamöter och suppleanter i full- Ledamöter och suppleanter i full­
mäktige väljs för tre Qänstgöringsår mäktige väljs för fyra Qänslgörings-
räknat från och med den 1 novem- år räknat från och med den 1 no-
ber del år då valet har skell.
    vember del år då valet har skett.

I Stockholms kommun räknas tjänstgöringstiden från och med den 15 oklober del år då valet har skett.

3 kap.

5f'

Ledamöter och suppleanter i sly- Ledamöter och suppleanter i sty­
relsen väljs för tre år, räknat från
relsen väljs för fyra år, räknat från
och med den 1 januari årel efter del
och med deri 1 januari året efter det
år då val i hela rikel av fullmäktige
år dä val i hela rikel av fullmäktige
har ägt rum.
                                              har ägt mm.

I Stockholms kommun väljs dock ledamöter och suppleanter årligen för fiden intill nästa val vid första sammanträdet med fullmäktige under Qänsl-göringsärel.

Om val lill fullmäktige har upphävts och omval har ägt mm eller om rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandatfördel­ningen mellan partierna därvid har ändrats, upphör uppdragen för ledamö­terna och suppleanterna i styrelsen två månader efter del all omvalet eller sammanräkningen har avslutats. När omvalet eller den förnyade samman­räkningen har avslutals, skall fullmäktige förrätta nyll val av ledamöter och suppleanter för återstoden av tjänstgöringstiden. Om ledamot som har utsetts vid proportionellt val avgår under Qänstgöringsliden, inträder supp­leant, enligt den ordning mellan suppleanterna som har beslämts vid valet, i ledamotens ställe för återstoden av Qänstgöringsliden. Om annan ledamot avgår, förrättas fyllnadsval för återstoden av Qänstgöringsliden.

17                                                                        §3
I Stockholms kommun väljer full-
I Stockholms kommun väljer full­
mäktige borgarråd för tre år vid
mäktige borgarråd för fyra år vid
första sammanträdet under Qänsl-
första sammanträdel under Qänst-
göringsåret del år då val i hela riket
göringsåret del år då val i hela riket
av fullmäktige har ägt rum. Beträf-
av fullmäkfige har ägt rum. Belräf­
fande valbarhet lill borgarråd och
fande valbarhet till borgarråd och
verkan av atl valbarheten upphör
verkan av all valbarheten upphör
tillämpas bestämmelserna i 2 kap.
tillämpas bestämmelserna i 2 kap.

4 § om ledamot i fullmäktige. Vid 4 § om ledartiot i fullmäktige. Vid

' Senaste lydelse 1979:414.

 Senaste lydelse 1981: 1105.

'Senaste lydelse 1981:1105.                                                              87


 


Nuvarande lydelse val av borgarråd skall, om det be­gärs, varje borgartåd väljas sär­skilt. Om val till fullmäktige har upphävts och omval har ägt rum eller om rättelse har vidtagits ge­nom förnyad sammanräkning och mandatfördelningen mellan parfier­na därvid har ändrats, upphör upp­drag som borgarråd två månader ef­ter det att omvalet eller samman­räkningen har avslutats. När omva­let eller den förnyade sarnmanräk-ningen har avslutats skall fullmäkti­ge förtätta nytt val av borgarråd för återstoden av Qänstgöringsliden.

Föreslagen lydelse

val av borgarråd skall, om del be­gärs, vaije borgartåd väljas sär­skill. Om val lill fullmäktige har upphävts och omval här ägt rum eller om rättelse har vidtagits ge­nom förnyad sammanräkning och mandatfördelningen mellan partier­na därvid har ändrats, upphör upp­drag som borgarråd tvä månader ef­ter det all omvalet eller samman­räkningen har avslutats. När omva­let eller den förnyade sammanräk­ningen har avslutats skall fullmäkti­ge förrätta nytt val av borgarråd för återstoden av Qänstgöringsliden.

Om borgartåd avgår under Qänstgöringsfiden, skall nytt borgarråd sna­rast väljas för återstoden av Qänstgöringsliden. För tiden till dess så har skell och vid Qänstledighet för borgarråd får styrelsen förordna vikarie.

Fullmäktige får besluta atl till borgarråd skall i skälig omfattning lämnas ersättning för resekostnader och andra utgifter som' föranleds av uppdraget samt arvode, pension och andra ekonomiska förmåner.

5 kap. 1 §"


Prop. 1987/88:22


 


Nyvalda fullmäktige väljer under år då val i hela rikel av fullmäktige har ägt mm tre eller flera revisorer saml minsl lika många revisors­suppleanter för granskning av de tre följande årens verksamhet. Full­mäktige får därvid välja revisorer och suppleanter för granskning av viss eller vissa nämnders verksam­het. Antalet revisorer, liksom anta­let suppleanter, för varje nämnd el­ler grupp av nämnder skall dock vara minst tre. Om val fill fullmäkti­ge har upphävts och omval har ägt rum eller om rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandatfördelningen mdlan partier­na därvid har ändrats, upphör upp­dragen för revisorerna och revi­sorssuppleanterna två månader ef­ter del all omvalet eller samman­räkningen har avslutats. När omva­let eller den förnyade sammanräk­ningen har avslutats, skall fullmäk­tige förrätta nytt val av revisorer och revisorssuppleanter för återsto­den av Qänstgöringsliden.

" Senaste lydelse 1983:563.


Nyvalda fullmäktige väljer under år då val i hela rikel av fullmäktige har ägt rum tre eller flera revisorer saml minst lika många revisors­suppleanter för granskning av de fyra följande årens verksamhel. Fullmäktige får därvid välja reviso­rer och suppleanter för granskning av viss eller vissa nämnders verk­samhet. Antalet revisorer, liksöm antalet suppleanter, för varje nämnd eller gmpp av nämnder skall dock vara minst tre. Om val fillfull-mäklige har upphävts och omval har ägt mm eller om rättelse har vidtagits genom förnyad samman­räkning pch mandatfördelningen mellan partierna därvid har änd­rats, upphör uppdragen' för reviso­rerna och revisorssuppleanterna två mänader efter del atl omvalet eller sammanräkningen har avslu­tals. När omvalet eller den förny­ade sammanräkningen har avslu­tats, skall fullmäktige förrätta nytt val av revisorer och revisorssupple­anter för återstoden av Qänstgö­ringsfiden.


 


Belräffande valbarhet fill revisor eller revisorssuppleant, verkan av atl    Prop. 1987/88: 22 valbarheten upphör och rätt till avsägelse skall bestämmelserna i 2 kap. 4 § om ledamot i fullmäktige tillämpas. Den som har uppnått aderton års ålder senast på dagen för valet till revisor eller suppleant är dock valbar.

Om revisor som ej har utsetts vid proportionellt val avgår under Qänst­göringsliden får fullmäktige förtätta fyllnadsval för återstoden av denna tid.

Revisor och revisorssuppleant har rätt till den ledighet från anställning som behövs för uppdraget.

Fullmäkfige får besluta att till revisor och revisorssuppleant skall i skälig omfattning ulgå ersättning för resekostnader och andra utgifter som föran­leds av uppdraget, förlorad arbetsförtjänst samt arvode, pension och andra ekonomiska förmåner. Om fullmäktige beslutar atl arvode skall utgå, skall arvodet bestämmas till lika belopp för lika uppdrag.

1.    Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

2.    Val enligt de nya bestämmelserna skall äga mm första gången år 1992.

3.    Löpande Qänslgöringstider för de förtroendemän som har valls enligt äldre bestämmelser förlängs med ell år.


4 Förslag till

Lag om ändring i vallagen (1972:620)

Härigenom föreskrivs i fråga om vallagen (1972:620)'

dels alt nuvarande 6 kap. 10 § skall betecknas 6 kap. 11 §,

dels aU 5 kap. 1-9 och 11 §§, 6 kap. 2-5, 9 och nya II §§, 7 kap. 2 §,

9 kap. 6 §, 10 kap. 1.7 och 13 §§, 11 kap. 6 a §, 14 kap. 4, 5, 9 och 15 b §§

saml rubriken fill 5 kap. skall ha följande lydelse, dels all i lagen skall införas en ny paragraf, 6 kap. 10 §, av följande

lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

5 kap. Registrering av partibe-        5 kap. Anmälan om deltagande i teckning och anmälan av kandida-     val och av kandidater ter

» §
Parti kan efter ansökan och på
    Partier som önskar delta i val

de villkor som anges 12-4 §§få sin skall enligt 2-4 §§ anmäla sitt del-partibeteckning registrerad hos tagande till centrala valmyndighe-centrala valmyndigheten samt an- ten och kan enligt 6 § anmäla kan-mälakandidaler i valet e«//g/

Att valsedlar för partier som inle
anmält sitt dellagande är ogiltiga
framgår av 14 kap. 4 § första styc­
ket.
Om   valsedel   med   registrerad        Om valsedlar för partier som an-
partibeteckning finns bestämmelser     malt kandidater finns beslämmd-
i   6 kap.   3 §   tredje   stycket   och     ser i 6 kap. 3 § tredje stycket och
14 kap. 5 §.
                         14 kap. 5 §.

' Lagen omtryckt 1985:203.


89


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1987/88:22


2§


Ansökan om registrering av par­tibeteckning görs skriftligen. / an­sökningshandlingen skall anges för vilket slag av val registrering söks och, om ansökningen avser regist­rering för val av landstingsledamö­ter eller kommunfullmäktige, för vilken landstingskommun eller kommun som registrering begärs. Till handlingen skall fogas förkla­ringar enligt 3 § tredje stycket eller intyg av notarius publicus att såda­na förklaringar har visats upp för honom.

För atl partibeteckning skall åt­njuta skydd vid val skall ansökan om registrering av beteckningen ha kommil in lill centrala valmyndig­heten, vid ordinarie val till riksda­gen och val i hela riket av lands­fingsledamöler och kommunfull­mäktige före utgången av februari valåret och vid annat val inom en vecka efter det all beslul om val­dagen meddelades.


Anmälan om dellagande i val skall göras skriftligen. Av anmälan skad framgå vilket slag av val an­mälan avser och, om anmälan av­ser val av landstingsledamöter eller kommunfullmäktige, vilken lands­tingskommun eller kommun anmä­lan avser.

Anmälan skall vid ordinarie val göras senast en månad före det val den avser och vid extra val inom två veckor efter del alt beslut om valdagen meddelats. Om partiet till skydd för sin partibeteckning öns­kar anmäla kandidater skall anmä­lan dock ha kommil in till centrala valmyndigheten, vid ordinarie val lill riksdagen och val i hela rikel av landstingsledamöter och kommun­fullmäktige före utgången av febru­ari valåret och vid annal val inom en vecka efter del all beslul om val­dagen meddelades.


3§


Partibeteckning får registreras, om

1.   partibeteckningen består av eller innehåller ord,

2.   partiet icke utgör underavdel­ning av politisk sammanslutning,

3.   ansökan biträds, vid registre­ring för val tid riksdagen av minst 1500 röstberättigade medlemmar i hela riket och vid registrering för val av landstingsledamöter och för val av kommunfullmäktige av minst 100 respektive minst 50 röstberätti­gade medlemmar i den landstings­kommun eller kommun för vilken registrering söks,

4.   partibeteckningen kan antas ej leda lill förväxling med beteck­ning som redan är registrerad eller som, med anledning av tidigare gjord ansökan, kan komma att regi-


Av anmälan skall framgå under vilken beteckning partiet går till val (partibeteckning).


90


 


Nuvarande lydelse streras med giltighet för det valet eller för annat val för vilken den nya registreringen enligl 4 § första stycket kommer att gälla,

5. partibeteckningen kan antas ej leda lid förväxling med beteck­ning som för högst fem år sedan har avförts ur registret efter namn­byte och vars registrering hade så­dan gdlighel som avses i punkt 4.

Ifråga om parti som är represen­terat i riksdagen gäller inte första stycket 3.

De medlemmar som enligt första stycket 3 biträder en ansökan skall lämna egenhändigt undertecknade förklaringar om detta och därvid uppge personnummer och kyrko­bokföringsort.

4 första stycket

Registreras partibeteckning för val fill riksdagen, gäller registre­ringen även för val av landstingsle­damöter och kommunfullmäktige i hela rikel. Registreras partibeteck­ning för val av landsfingsledamö­ler, gäller registreringen val i den landstingskommun som anges i re­gistreringsbeslut saml val av kom­munfullmäktige i de kommuner som är belägna inom landstings­kommuner. Registreras partibe­teckning för val av kommunfull­mäktige, gäller registreringen val i den kommun som anges i registre­ringsbeslutet.

När partibeteckning registrerats eller avförts ur registret, skall cen­trala valmyndigheten kungöra della i Post- och Inrikes Tidningar.

För atl registrerad partibeteck­ning skall åtnjuta skydd vid val skall partiet som kandidater anmäla

för val till riksdagen i viss val­krets minsl fyra och högst femlon personer och

för val av landstingsledamöter el­ler kommunfullmäktige minsl fyra


Föreslagen lydelse

Anmäls elt parti för val lill riks­dagen, gäller anmälan även för val av landstingsledamöter och kom­munfullmäktige i hela riket om så­dana val äger rum samtidigt med riksdagsvalet. Anmäls elt parti för val av landstingsledamöter, gäller anmälan valet i den landstingskom­mun som anmälan avser samt val av kommunfullmäktige i de kom­muner som är belägna inom lands­tingskommunen. Anmäls ett parti för val av kommunfullmäktige, gäl­ler anmälan valet i den kommun anmälan avser.

•5

När en anmälan om deltagande i val gjorts, skall centrala valmyndig­heten kungöra della i Post- och In­rikes Tidningar.

För atl partibeteckningen för ett parti som anmält sitt dellagande i val skall skyddas vid valet skall par­tiet som kandidater anmäla

för val till riksdagen i en viss val­krets minsl fyra och högst femlon personer och

för val av landstingsledamöter el­ler kommunfullmäktige minst fyra


Prop. 1987/88: 22

91


 


Nuvarande lydelse

och högst tjugo personer i lands­tingskommunen eller kommunen.

Centrala valmyndigheten be­stämmer inför varje val när anmä­lan av kandidater senast skall gö­ras. Kungörelse härom skall föras in i Post- och Inrikes Tidningar. Undertättelse om beslutet skall vi­dare tillställas varje registrerat par­fi.

Anmälan av kandidater skall gö­ras hos centrala valmyndigheten el­ler, i den mån regeringen eller myn­dighet som bestäms av regeringen föreskriver del, länsstyrelsen. An­mälan skall göras skriftligen av par­tiets ombud eller av person som ombudet utsett. Till anmälnings­handlingen skall fogas skriftlig för­klaring från varje kandidat all han givit partiet tillstånd att anmäla ho­nom.


Föreslagen lydelse

och högst Qugo personer i lands­tingskommunen eller kommunen.

Centrala valmyndigheten be­stämmer inför vaije val när anntä-lan av kandidater senast skall gö­ras. Kungörelse härom skall föras in i Post- och Inrikes Tidningar. Underrättelse om beslutet skall vi­dare tillställas varje parti söm an­mält kandidater vid föregående val.

Anmälan av kandidater skall gö­ras hos centrala valmyndigheten el­ler, i den mån regeringen eller den myndighet som bestäms av rege­ringen föreskriver del, länsstyrel­sen. Anmälan skall göras skriftligen av partiels ombud eller av den per­son som ombudet utsett. Till an­mälningshandlingen skall fogas skriftlig förklaring från varje kandi­dat att han givit partiet tillstånd att anmäla honom.

Etl parti får inte anmäla kandi­dater till skydd för sin partibeteck­ning om denna kan antas komma atl leda till förväxling med beteck­ningen för något annal parti som redan anmält sitt deltagande eller som med anledning av tidigare gjord anmälan kan antas komma atl anmäla sitt deltagande i det val anmälan avser eller i något annal val för vilket anmälan enligt 4 § kommer atl gälla. Detsamma gäller om partiets beteckning kan antas leda tdl förväxling med en beteck­ning under vilken någol annat parti anmält sitt deltagande under något av de två tidigare ordinarie valen.


Prop. 1987/88:22


 


4 § andra stycket

Avser ansökan registrering för val lill riksdagen och är partibe­teckningen redan registrerad eller är ansökan om dess registrering re­dan gjord för annat val, får regist­rering beviljas utan hinder av 3 § första stycket 4, om del parti för vilket registrering sålunda har skell eller sökts har lämnat sill medgivande. Delsamma gäller om ansökan avser registrering för val


Avser en anmälan om deltagan­de val fill riksdagen och har något annat parti redan anmält sitt della­gande i något annat val under sam­ma partibeteckning får trots detta kandidater anmälas till skydd för partibeteckningen om del parfi för vilkel anmälan redan skell har läm­nat sitt medgivande. Detsamma gäl­ler om anmälan avser val av lands­fingsledamöler och partiet redan är


92


 


Nuvarande lydelse ay landstingsledamöter och parti­beteckningen redan är registrerad eller.ansökan om dess registrering tidigare år gjord för val av kom­munfullmäktige inom landstings­kommunen. Behörig att lämna medgivande är det ombud som par­fiel har.anmält enligl 5 ?.

För parti som fått sin partibe­teckning registrerad skall finnas ombud. Ombud skall anmälas lill centrala valmyndigheten inom en månad efter det att registreringen av beteckningen kungjorts enligt 7§.


Föreslagen lydelse anmält för val av kommunfullmäk­tige inom landstingskommunen. Behörig all lämna medgivande är del ombud som partiet har anmält enligl 8 § eller partiets styrelse.

För varje parti som anmält kan­didater skall finnas ett ombud. Om­budet skall anmälas lill centrala val­myndigheten senast i samband med partiets anmälan om deltagande i val.


Prop. 1987/88: 22



Finner den myndighet hos vilken anmälan görs anledning fill anmärk­ning mol anmälningshandlingen el­ler handling som åtföljer denna, skall myndigheten genast underrät­ta den som gjort anmälan. Därvid skall anges lid for ändring och kom­plettering av anmälningshandling­en. Därefter skall centrala valmyn­digheten så snart som möjligl slut­ligt pröva ärendet.

Har det ej visats all anmäld kan­didat givil partiet fillstånd atl anmä­la honom, skall hans namn på an­mälningshandlingen anses obefint­ligt.


Finner den myndighet hos vilken anmälan av kandidater görs,anled­ning till anmärkning mol anmäl­ningshandlingen eller handling som åtföljer denna, skall myndigheten genast underrätta den som gjort an­mälan. Därvid skall anges lid för ändring och komplettering av an­mälningshandlingen. Därefter skall centrala valmyndigheten så snart som möjligl slufiigt pröva ärendet.

Har del ej visals alt en anmäld kandidat givil partiet fillstånd all anmäla honom, skall hans namn på anmälningshandlingen anses obe-finfiigt.


11 §


Talan mot centrala valmyndighe­tens beslut i registrerings- eller an­mälningsärendeföres hos valpröv­ningsnämnden genom besvär.


Beslut av centrala valmyndighe­ten i ärenden enligt detta kapitel får överklagas hos valprövningsnämn­den genom besvär.


6 kap. 2§ Valsedlarna skall vara lika till storlek och material. För val till riksdagen skall användas gula, för val av landstingsledamöter blå och för val av kommunfullmäktige vita valsedlar.


På valsedel skall finnas parfibe­leckning. Valsedel bör dessutom innehålla

1.    namn på en eller fiera kandi­dater,

2.    beteckning som visar för vil-


På valsedel skall finnas partibe­teckning. Valsedel bör dessutom innehålla

1.    namn på en eller flera kandi­dater,

2.    beteckning som visar för vil-


93


 


Nuvarande lydelse                        Föreslägen lydelse

ken valkrets sedeln är avsedd (val-     ken valkrets sedeln är avsedd (val-
krelsbeleckning) samt
                 kretsbeleckning),

3. uppgift om del val för vilket     3. uppgift om det val för vilkel

sedeln gäller (valbeleckning).     sedeln gäller (valbeteckning) samt

4. utrymme för väljaren att ange ändrat första namn.

Kandidat skall anges på sådant sätt alt del klart framgår vem som avses. Vid kandidatnamn bör därför utsättas kandidatens personnummer eller annan identifieringsuppgift.

Om valsedel upplager mer än ell kandidatnamn, skall namnen upplagas i en följd under varandra och förses med nummer som visar ordningen mellan dem.

Namnen gäller själva valet saml, i den mån de ej därvid tages i anspråk val av ersättare för riksdagsledamöter och val av suppleanter för lands­tingsledamöter och kommunfullmäktige.

Upptager  valsedel  med  regisl-    Om en valsedel för ell parti upp-

reradpartibeteckning namn på kan-     tar namn på kandidater, skall valse-

deln, om parfiel enligt 5 kap. 6 § anmält kandidater för valet, som föista namn uppta namnet på nå­gon kandidat som lagils upp på lis­tan över kandidater partiet anmält.

didaler, skall valsedeln, om partiet enligt 5 kap. 8 § anmält kandidater för valet, som första namn upptaga narnnet på kandidat som tagils upp på listan över kandidater partiet an­mält.


Prop. 1987/88:22


4§


Efter beställning av parti, som är representerat i den församling valet gäller eller, i fräga om val till riks­dagen, vid det senasle valet har fält mer än en procent av rösterna i hela landet, tillhandahåller centrala val­myndigheten partiet blanketter fill valsedlar till del anlal partiet öns­kar.

Göres beställning av annat parti än som anges i första stycket eller av annan än den som är behörig företrädare för partiet tillhandahål­ler centrala valmyndigheten blan­ketter till valsedlar endast om be­ställaren betalar blanketterna i för­skott.


Efter beställning av ett parti, som är representerat i den församling valet gäller eller, i fråga om val till riksdagen, vid något av de två se­nasle valen har fått mer än en pro­cent av rösterna i hela landet, till­handahåller centrala valmyndighe­ten partiet blanketter lill valsedlar lill det antal partiet önskar.

Görs beställning av något annat parti än som anges i första slyckel eller av annan än den som är behö­rig företrädare för partiet tillhanda­håller centrala valmyndigheten blanketter till valsedlar endast om beställaren betalar blanketterna i förskott.



I fråga om parti, som ddtagar i riksdagsval och som vid det senasle riksdagsvalet fåll eller vid det före­stående valet får mer än en procent av rösterna i hela landet, svarar statsverket för kostnaden för blan­ketter lill valsedlar lill elt antal som


I fråga om parti, som deltar i riks­dagsval och som vid något av de två senaste riksdagsvalen fått eller vid det förestående valet får mer än en procent av rösterna i hela landet, svarar statsverket för kostnaden för blanketter till valsedlar till etl antal


94


 


Nuvarande lydelse motsvarar fyra gånger anlalet röst­berättigade i valkretsen. Vad som sagts nu gäller även parti som ulan all ha uppnått den angivna röstan­delen är eller genom det föreslåen­de valet blir representerat i riksda­gen.

I fråga om parti, som deltager i val av landstingsledamöter eller kommunfullmäktige och som är el­ler genom det föreslående valet blir representerat i den församling valet gäller, svarar statsverket för kost­naden för blanketter lill valsedlar fill elt antal som motsvarar fyra gånger antalet röstberätfigade i va­let.


Föreslagen lydelse som motsvarar fyra gånger antalet röstberätfigade i valkretsen. Vad som sagts nu gäller även partier som utan all ha uppnått den angiv­na röstandelen är eller genom det föreslående valet blir representera­de i riksdagen.

I fråga om partier, som deltar i val av landsfingsledamöler eller kommunfullmäktige och som är el­ler genom del föreslående valet blir representerade i den församling va­let gäller, svarar statsverket för kostnaden för blanketter lill val­sedlar lill ell anlal som motsvarar fyra gånger antalet röstberättigade i valet.


Prop. 1987/88:22


Vid tillämpning av första och andra styckena beräknas anlalet röstberät­figade på gmndval av stommarna till mantalslängderna för årel.


I lokal där röstning äger mm skall väljarna för varje val ha tillgång fill

1.    valsedlar som försetts med
parti- och valbeleckning för parti
som vid det senasle riksdagsvalet
fåll mer än en procent av rösterna i
hela landet (partimarkerade val­
sedlar) samt

2. blanketter fill valsedlar.
Lantbrevbärare   som   mottager

valsedelsförsändelser bör- medföra partimarkerade valsedlar och valse­ddsblankeller enligl första stycket. Partimarkerade valsedlar och valseddsblankeller enligt första slyckel tillhandahålles genom cen­trala valmyndighetens försorg.


I lokaler där röstning äger mm skall väljarna för varje val ha till­gång till

1.    valsedlar som försetts med parti- och valbeteckning för d.e par­tier som anmält sitt deltagande i valen och som vid något av de två senaste riksdagsvalen fåll mer än en procent av rösterna i hela landet (partimarkerade valsedlar) samt

2.    blanketter fill valsedlar.

Lantbrevbärare som mottar val­sedelsförsändelser bör medföra partimarkerade valsedlar och valse­ddsblankeller enligl första slyckel.

Partimarkerade valsedlar och valseddsblankeller enligl första stycket tillhandahålls genom cen­trala valmyndighetens försorg.

10 §

Den vars namn upptagas på en valsedel ulan att han givit sitt sam­tycke därtill kan anmäla detta till länsstyrelsen. Anmälan skall göras skriftligen och till den skall fogas den valsedel på vilken namnet före­kommer. Länsstyrelsen skall för­teckna de anmälningar som inkom-


95


 


Nuvarande lydelse 10 §

Talan mot centrala valmyndighe­tens beslut i ärende som avses i detta kapitel föres hos valpröv­ningsnämnden genom besvär.

Centrala valmyndigheten har rätt att erhålla biträde av länssty­relse i ärende som avses i detta ka­pitel.


Föreslagen lydelse

II §

Beslut av centrala valmyridighe-ten i ärenden enligl detta kapitel/år överklagas hos valprövningsnämn­den genom besvär.

Länsstyrelsen skall biträda cen­trala valmyndigheten i ärenden en­ligt detta kapitel om myndigheten begär det.


Prop. 1987/88: 22


7 kap.

2§ Röstkort upprättas för den som är upplagen i allmän röstlängd av lokala skattemyndigheten och för den som är upplagen i särskild röstlängd av länsstyrelsen.


Vid ordinarie val till riksdagen och val i hela rikel av landslingsle-' damöter och kommunfullmäktige skall röstkorten sändas till de röst­berättigade senast 30 dagar före valdagen. Vid annal val skall röst­korten sändas fill de röstberäUigade senast 20 dagar före valdagen.


Vid ordinarie val lill riksdagen och val i hela rikel av landstingsle­damöter och kommunfullmäktige skall röstkorten sändas till de röst­berättigade senast 30 dagar före valdagen. Vid annal val skall röst­korten sändas till de röstberättigade senast 16 dagar före valdagen.


För val som äger mm samfidigt upprättas gemensamt röstkort.


• kap. 6§

Kommunen skall tillhandahålla lämpliga vallokaler. I anslutning till vallokalen eller i denna skall anord­nas lämplig plats där de partier som deltager i valen kan lägga ul sina valsedlar. Valförrätlaren skall tillse all väljarna där har tillgång fill blan­ketter för valsedlar och partimarke­rade valsedlar för parti som vid det senasle riksdagsvalet fått mer än en procent av rösterna i hela landet.


Kommunen skall tillhandahålla lämpliga vallokaler. I anslutning fill vallokalen eller i denna skall anord­nas lämplig plats där de partier som deltar i valen kan lägga ul sina val­sedlar. Valförrätlaren skall tillse all väljarna där har fillgång till blanket­ter för valsedlar och partimarkera­de valsedlar för de partier som an­mält sitt dehagande i valen och som vid något av de två senasle riksdagsvalen fåll mer än en pro­cent ay rösterna i hela landet.


 


10 kap. 1 §


Vid ordinarie val till riksdagen och val i hela rikel av landstingsle­damöter och kommunfullmäktige får röstning ske på varje poslanslall inom rikel från och med den Qu-goQärde dagen före valdagen lill och med valdagen. Vid annat val får röstning på poslanslall ske från och med den sjuttonde dagen före valdagen fill och med valdagen.


Vid ordinarie val lill riksdagen och val i hela rikel av landstingsle­damöter och kommunfullmäktige får röstning ske på vaije poslanslall inom rikel från och med den Qu-goQärde dagen före valdagen till pch med valdagen. Vid annal val får röstning på poslanslall ske från och med den tionde dagen före val­dagen fill och med valdagen.


 


Alt röstning på poslanslall kan begränsas i vissa fall framgår av 2 §.


96


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1987/88:22


7§

När val skall förrättas, bestämmer centrala valmyndigheten efter samråd med utrikesdepartementet hos vilka svenska ufiandsmyndigheler röstning skall äga mm. Vid val som ej omfattar hela rikel får dock centrala valmyn­digheten bestämma all röstning hos svensk ufiandsmyndighel ej skall äga mm.


Röstning hos utlandsmyndighet får börja lidigasl den QugoQärde da­gen före valdagen och pågå så länge atl avgivna valsedlar kan beräknas vara centrala valmyndigheten lill hända senast klockan 12 dagen före valdagen.

Röstning hos en utlandsmyndig­het får bölja tidigast den QugoQärde dagen före valdagen vid ordinarie val till riksdagen och val i hela rikel av landstingsledamöter och kom­munfullmäktige och vid annat val tidigast den tjugonde dagen före valdagen och pågå så länge all av­givna valsedlar kan beräknas vara centrala valmyndigheten fill hända senast klockan 12 dagen före val­dagen.

Utlandsmyndighetens chef bestämmer när och var röstning äger mm hos myndigheten saml kungör lid och ställe för röstningen.

Röslmotlagare hos ufiandsmyndighel är myndgihelens chef eller den han utser.

13 §


Vid ordinarie val till riksdagen och val i hela rikel av landstingsle­damöter och kommunfullmäktige får röstning på fartyg böija lidigasl den femfiofemle dagen före val­dagen. Vid annat val får röstning på fartyg börja tidigast den fyrtiofemte dagen före valdagen.


Vid ordinarie val till riksdagen och val i hela rikel av landstingsle­damöter och kommunfullmäktige får röstning på fartyg börja tidigast den femliofemte dagen före val­dagen. Vid annal val får röstning på fartyg börja tidigast den trettionde dagen före valdagen.


Röstning på fartyg får pågå så länge all avgivna valsedlar kan beräknas vara centrala valmyndigheten lill hända senast klockan 12 dagen före valdagen.

Fartygets befålhavare bestämmer när och var röstning äger rum saml underrättar dem som befinner sig ombord om fid och ställe för röstningen.

Röslmotlagare på fartyg är fartygets befålhavare eller den han utser.


11 kap. 6a§ Vid ordinarie val till riksdagen och val i hela riket av landsfingsledamö­ler och kommunfullmäktige får valsedelsförsändelse vara anordnad tidi­gast 24 dagar före valdagen. Försändelse som lämnas på fartyg får dock vara anordnad tidigast 55 dagar före valdagen.

Vid annat val får valsedelsförsän-        Vid annat val får valsedelsförsän­delse som lämnas i vallokalen eller     delse som lämnas i vallokalen eller

på poslanslall vara anordnad tidi­gast tio dagar före valdagen. För­sändelse som lämnas hos utlands­myndighet får vara anordnad tidi­gast 20 dagar före valdagen och för-

på poslanslall vara anordnad lidi­gasl 17 dagar före valdagen. För­sändelse som lämnas hos utlands­myndighet får vara anordnad tidi­gast 24 dagar före valdagen och för-


97


7    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 22


Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

sänddse som lämnas på fartyg tidi-     sänddse som lämnas på fartyg lidi­
gasl 45 dagar före valdagen.
      gast 30 dagar före valdagen.
Dagen för försändelsens anordnande anges på ytterkuvertet.


Prop. 1987/88:22


14 kap.


Valsedel är ogiltig, om den 1. saknar   partibeteckning   eller upptager mer än  en partibeteck­ning, eller

Valsedel är ogiltig om den

1.    saknar partibeteckning eller det inte av den klart framgår vUket parti den avser,

2.    upptar beteckningen för ett parti som inte enligt 5 kap. anmält sitt deltagande i valet, eller

2. är försedd med kännetecken 3. är försedd med kännetecken
som uppenbarligen blivit anbragt på som uppenbarligen blivit anbragl på
valsedeln med avsikt.
                 valsedeln med avsikt.

Finns i elt valkuvert mer än en valsedel, är valsedlarna ogiltiga. Innehål­ler valkuvertet två eller tre valsedlar och bär alla samma parfibeleckning, skall dock en valsedel räknas som giltig. Uppvisar i sådant fall valsedlarna olikheter i fråga om kandidalnamn, skall namnen pä sedlarna anses obe-finfiiga.


Utöver vad som gäller enligl 4 § andra slyckel skall namn pä valse­del anses obefintligt,

1.    om kandidaten ej är valbar el­ler det ej framgår klart vem som avses,

2.    om ordningen mellan namnet och annal namn ej framgår klart el­ler

3.    om valsedeln gäller registrerat parti, för vilket anmälts kandidater enligl 5 kap. 8 §, och valsedeln ej som första namn upplager namnet på någon av de anmälda kandida­terna.

Vid bedömning enligt första styc­ket 3 av vilkel namn som är del första skall namn ej anses obefint­ligt därför atl kandidaten har avlidit eller visat sig ej vara valbar.


Ulöver vad som gäller enligl 4 § andra stycket skall namn på valse­del anses öbefinfiigt,

1.    om kandidaten ej är valbar el­
ler det ej framgår klart vem som
avses,

2.    om ordningen mellan namnet och annat namn ej framgår klart el­ler

3.    om valsedeln gäller ett parti, för vilkel anmälts kandidater enligt 5 kap. 6 §, och valsedeln ej som första namn upptar namnet på nå­gon av de anmälda kandidaterna.

Vid bedömning enligt första styc­ket 3 av vilket namn som är det första, skall namn ej anses obefint­ligt därför all väljaren på det därför avsedda utrymmet angivit någon annan än en anmäld kandidat som första namn. Namnet skall ej heller anses obefintligt därför att kandi­daten har avlidit eller visat sig ej vara valbar.


 


9§ Centrala valmyndigheten fördelar mandaten i riksdagen på grundval av protokollen från länsstyrelserna och med tillämpning av 3 kap. 6-8 §§ regeringsformen.


98


 


Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse                     Prop. 1987/88: 22

Vid fördelningen av de fasla valkrelsmandalen enligl 3 kap. 8 § första stycket regeringsformen tilldelas mandalen elt efter annat det parti som för varje gäng uppvisar det största jämförelsetalet. Jämförelsetalet beräknas, så länge partiet ännu ej fillddals någotmandal, genom all partiels röstetal i valkretsen delas med 1,4. Därefter erhålles jämförelsetalet genom atl parti­ets röstetal delas med ell tal som är I högre än dubbla antalet mandat som redan tilldelats partiet i valkretsen.

Vid bestämmandet av del sammanlagda anlal mandal i riksdagen som parti skall ha enligl 3 kap. 8 § andra stycket regeringsformen för all bli proportionellt representerat fillämpas fördelningsregeln i andra slyckel på hela riket som en valkrets. Varje parti tilldelas så många uQämningsmandal som behövs för all della anlal skall uppnås.

Av   de   uQämningsmandal   som    Av   de   uQämningsmandal   som

parti erhållit tillföres del första den parti erhållit tillföres del första den
valkrets där parfiel efter fördelning- valkrets där partiet efter fördelning­
en av de fasta valkrelsmandalen en av de fasta valkretsmandaten
uppvisar större jämförelsetal än i uppvisar större jämförelsetal än i
övriga valkretsar. Återstående ul- övriga valkretsar. Återstående ut­
jämningsmandat tillföres elt efter jämningsmandat tillföres elt efter
annal den valkrets där partiet för annal den valkrets där partiet för
varje gäng uppvisar störst jämförel- varje gång uppvisar störst jämförel­
setal vid fortsatl tillämpning av för- selal vid fortsall tillämpning av för­
delningsregeln i andra slyckel på delningsregeln i andra stycket på
partiels röstetal i valkretsarna.
      partiels röstetal i valkretsarna. Har

partiet inle erhållit fasta valkrets­mandat i samtliga valkretsar, skall i de valkretsar där partiet inte till­delats någol mandat, partiets rös­tetal i stället för dess jämförelsetal läggas tdl grund vid tillämpningen av detta stycke. Har parti i någon valkrets erhållit flera mandat än anlalet på partiels valsedlar upptagna namn, flyttas överskjutande mandat, med motsvarande tillämpning av Qärde stycket, lill annan valkrets där partiet deltager i fördelningen av fasta valkretsmandat. Kan mandal ej besättas genom tillämpning av detta förfarande, skall det vara obesatt under den lid för vilken valet gäller. Mellan lika tal avgöres företrädet genom lottning.

15 b §

De fasla valkrelsmandalen i landstinget fördelas för varje valkrets pro­portionellt mellan partierna på grundval av valresultatet i valkretsen. Här­vid tilldelas mandalen, ell efter annat, det parti som för varje gång uppvi­sar det största jämförelsetalet. Jämförelsetalet beräknas, så länge partiet ännu ej tilldelals något mandal, genom atl partiets röstetal i valkretsen delas med 1,4. Därefter erhålles jämförelsetalet genom atl partiets röstetal delas med del tal som är 1 högre än del dubbla antalet av de mandat som redan tilldelats partiet i valkretsen.

UQämningsmandalen fördelas mellan partierna så, att fördelningen av
alla mandal i landstinget blir proportionell mol partiernas röstetal i hela
landstingskommunen. Vid bestämmandel av del sammanlagda antalet
mandat i landsfinget som parti skall ha för all bli proportionellt represen­
terat tillämpas fördelningsregeln i första stycket på hela landslingskommu-
       on


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

nen som en valkrets. Varje parti filldelas så många uQämningsmandal som

behövs för all delta antal skall uppnås.

Har parti vid fördelningen av de fasla valkrelsmandalen erhållit flera mandal än som motsvarar den proportionella representationen i landsting­et för partiet enligt andra slyckel, bortses vid fördelningen av uQämnings-mandalen frän partiet och de fasta valkrelsmandal del har erhållit.

Av de utjämningsmandat som Av de uQämningsmandal som parfi erhållit tillföres det första den     parti erhållit tillföres det första den

valkrets där partiet efter fördelning­en av de fasla valkrelsmandalen uppvisar större jämförelsetal än i övriga valkretsar. Återstående ut­jämningsmandat tillföres ett efter annat den valkrets där partiet för varje gång uppvisar störst jämförel­setal vid fortsatl tillämpning av för­delningsregeln i första stycket på partiets röstetal i valkretsarna.

valkrets där partiet efter fördelning­en av de fasta valkrelsmandalen uppvisar större jämförelsetal än i övriga valkretsar. Återstående ut­jämningsmandat tillföres ett efter annal den valkrets där partiet för varje gång uppvisar störst jämförel­setal vid fortsalt tillämpning av för­delningsregeln i första stycket på partiets röstetal i valkretsarna. Har partiet inle erhållit fasta valkrels­mandal i samtliga valkretsar, skad i dé valkretsar där partiet inte till­delats något mandat, partiets rös­tetal i stället för dess jämförelsetal läggas till grund vid tillämpningen av detta stycke. Har parti i någon valkrets erhållit flera mandal än antalet på partiets valsedlar upptagna namn, flyttas överskjutande mandat, méd motsvarande fillämpning av Qärde stycket, fill annan valkrets. Kan mandat ej besäUas genom fillämpning av detta förfarande, skall det vara obesatt under den lid för vilken valet gäller. Mellan lika jämförelsetal avgöres företrädel genom lottning.


Prop. 1987/88:22


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:942) om svenska kyrkan

Härigenom föreskrivs alt 4 § lagen (1982:942) om svenska kyrkan skall ha följande lydelse.


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


4§

Ledamöterna av kyrkomötet och ersättarna för dessa utses genom indi­rekta val.


Val lill kyrkomötet förrättas vart tredje år. Varje val gäller för liden från det atl det nyvalda kyrkomötet har samlats fill dess det närmast därefter valda kyrkomötet samlas. Denna tid är kyrkomötets valpe­riod.


Val till kyrkomötet förrättas vart fiärde år. Varje val gäller för tiden från del att det nyvalda kyrkomötet har samlats till dess del närmast därefter valda kyrkomötet samlas. Denna tid är kyrkomötets valpe­riod.


100


 


1.    Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

2.    Val enligt de nya bestämmelserna skall äga mm första gången efter kyrkofullmäkligvalet år 1991.


Prop. 1987/88:22


6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter

Härigenom föreskrivs att2 kap. 6 §, 4 kap. 6 §, 5 kap. 8 och 15 §§ saml

7 kap. I § lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

2 kap.
6 §
Ledamöter och suppleanter i kyr-        Ledamöter och suppleanter i kyr­
kofullmäktige väljs för tre år räknat     kofullmäklige väljs för fyra år räk-
från och med den 1 januari året ef-     nal från och med den 1 januari årel
ler det år då valet har skell.
    efter del år då valet har skett.

4 kap. 6§

Ledamöter och suppleanter i för- Ledamöter och suppleanter i för­
samlingsdelegerade väljs för tre år samlingsddegerade väljs för fyra år
räknat från och med den 1 januari räknat från och med den 1 januari
året efter det år då val i hela riket av året efter det år dä val i hela riket av
kyrkofullmäktige har förrättats, kyrkofullmäktige har förrättats.
När val som sker första gången inle När val som sker första gången inle
äger mm under år då val i hela rikel äger mm under år då val i hela rikel
av fullmäktige förtätlas, skall valet av fullmäktige förrättas, skall valet
dock inte avse längre lid än till ul- dock inle avse längre lid än lill ut­
gången av del år då sådana val av gången av det år då sådana val av
fullmäktige skall äga rum nästa fullmäktige skall äga mm näsla
gång.
                                  gång.

Om val till kyrkofullmäktige, som har utsett ledamöter och suppleanter i församlingsdelegerade, har upphävts och omval har ägt mm eller om rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandatfördel­ningen mellan partierna därvid har ändrats, upphör uppdragen för ledamö­terna och suppleanterna tvä månader efter det all omvalet eller samman­räkningen har avslutats. När omvalet eller den förnyade sammanräkningen har avslutats, skall fullmäktige förrätta nytt val av ledamöter och supplean­ter för återstoden av Qänstgöringsliden.

Val av ledamöter och suppleanter i församlingsdelegerade förrättas före december månads utgång årel före del år då Qänstgöringsliden börjar. Det år då val i hela riket av kyrkofullmäkfige har ägt mm förtätlas valet i församling med fullmäktige av de nyvalda fullmäktige vid sammanträde . som avses i 2 kap. 9 § andra stycket.

Om en ledamot i församlingsdelegerade avgår under Qänstgöringsliden,
förrättas fyllnadsval för återstoden av denna lid. I Stockholms kyrkliga
samfällighet skall dock för en ledamot som har utsetts vid proportionellt
val inkallas den suppleant som bör inträda enligt den för suppleanterna
     101


 


Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

bestämda ordningen. Den suppleant som har inkallals skall Qänslgöra

under den lid som återstår för den som har avgått.


Prop. 1987/88:22


5 kap.


Sådana ledamöter och supplean­ter i kyrkorådet som avses i 4 § väljs för tre år, räknat från och med den 1 januari årel efter del år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum.


Sådana ledamöter och supplean­ter i kyrkorådet som avses i 4 § väljs för fyra år, räknat från och med den 1 januari året efter det år då val i hela rikel av kyrkofullmäk­tige har ägt rum.


Om val till kyrkofullmäktige har upphävts och omval har ägt rum eller om rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandatför­delningen mellan partierna därvid har ändrats, upphör uppdragen för de valda ledamöterna och suppleanterna i kyrkorådet två månader efter del alt omvalet eller sammanräkningen har avslutats. När omvalet eller den förnyade sammanräkningen har avslutats, skall kyrkofullmäktige förrätta nytt val av ledamöter och suppleanter för återstoden av Qänstgöringsfiden.

Om en ledamot som har utsetts vid proportionellt val avgår under Qänstgöringsliden, inträder en suppleant, enligt den ordning mellan supple­anterna som har beslämts vid valet, i ledamotens ställe för återstoden av Qänstgöringsliden. Om en annan vald ledamot avgår, förrättas fyllnadsval för återstoden av Qänstgöringsfiden.

15 §'


Kyrkorådet väljer kyrkvärdar bland de röstberätfigade i försam­lingen enligt 2 kap. 3 § första och andra styckena. Minst en av kyrkvärdarna skall utses bland le­damöterna och suppleanterna i kyr­korådet. Kyrkvärdarna ulses för tre år räknat från och med den 1 janua­ri årel efter det år då val i hela rikel av kyrkofullmäktige har ägt rum.


Kyrkorådet väljer kyrkvärdar bland de röstberättigade i försam­lingen enligl 2 kap. 3 § första och andra styckena. Minst en av kyrkvärdarna skall ulses bland le­damöterna och suppleanterna i kyr­korådet. Kyrkvärdarna utses för fyra år räknat frän och med den 1 januari året efter del år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum.


Kyrkorådet utser för varje kalenderår en kassaförvaltare, om rådels medcisförvaltning inle har ordnats på annal säll.

Del år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum skall det nyvalda kyrkorådet före december månads utgång utse befattningshavare som avses i första och andra styckena. Del nyvalda kyrkorådet får även före december månads utgång utse elektorer som avses i lagen (1982:943) om kyrkomötet.

7 kap.


Nyvalda kyrkofullmäktige eller kyrkostämman väljer under år dä val i hela rikel av kyrkofullmäktige har ägt rum tre eller fiera revisorer

' Senaste lydelse 1985:361. ' Senaste lyddse 1983:564.


Nyvalda kyrkofullmäktige eller kyrkostämman väljer under är då val i hela rikel av kyrkofullmäktige har ägt rum tre eller fiera revisorer.


102


 


Qänstgöringsliden.

I fråga om valbarhet lill revisor och revisorssuppleant, verkan av att valbarheten upphör och rätt lill avsägelse skall bestämmelserna i 2 kap. 4 § om ledamot i kyrkofullmäktige tillämpas. Den som inte är kyrkobokförd i församlingen är dock valbar. Delsamma gäller den som har uppnått arton års ålder senast på dagen för valet lill revisor eller suppleant.

Om en revisor som inte har utsetts vid proportionellt val avgår under Qänstgöringsliden, får fullmäktige eller stämman förtätta fyllnadsval för återstoden av denna lid.

Revisorer och revisorssuppleanter har räll lill den ledighet från anställ­ning som behövs för uppdraget.

Fullmäktige eller stämman fär besluta att del till revisorer och revisors­suppleanter skall i skälig omfattning utgå ersättning för resekostnader och andra utgifter som föranleds av uppdraget, förlorad arbelsförQänsl saml arvode. Om fullmäktige eller stämman beslutar alt arvode skall utgå, skall arvodel bestämmas lill lika belopp för lika uppdrag.

Nuvarande lydelse samt minsl lika många revisors­suppleanter för granskning av de tre följande årens verksamhel. Full­mäktige eller stämman får därvid välja revisorer och suppleanter för granskning av viss eller vissa nämn­ders verksamhet. Antalet revisorer, liksom antalet suppleanter, för var­je nämnd eller gmpp av nämnder skall dock vara minsl tre. Om val till kyrkofullmäkfige har upphävts och omval har ägt rum eller om rät­telse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandatfördel­ningen mellan partierna därvid har ändrats, upphör uppdragen för revi­sorerna och suppleanterna två må­nader efter det all omvalet eller den förnyade sammanräkningen har av­slutals. När omvalet eller den för­nyade sammanräkningen har avslu­tats skall fullmäktige förtätta nyll val av revisorer och suppleanter för återstoden av Qänstgöringsliden.


Föreslagen lydelse saml minst lika många revisors­suppleanter för granskning av de fyra följande årens verksamhel. Fullmäktige eller stämman får där­vid välja revisorer och suppleanter för granskning av viss eller vissa nämnders verksamhel. Anlalet revisorer, liksom antalet supplean­ter, för vaije nämnd eller grupp av nämnder skall dock vara minsl tre. Om val fill kyrkofullmäktige har upphävts och omval har ägt rum eller om rättelse har vidtagits ge­nom förnyad sammanräkning och mandatfördelning mellan partierna därvid har ändrats, upphör uppdra­gen för revisorerna och supplean-, terna två månader efter det alt om­valet eller den förnyade samman­räkningen har avslutats. När omva­let eller den förnyade sammanräk­ningen har avslutats, skall fullmäk­tige förrätta nytt val av revisorer och suppleanter för återstoden av


Prop. 1987/88:22


1.    Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

2.    Val enligl de nya bestämmelserna skall äga rum första gången år 1991.

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1972:704) om kyrkofullmäk­tigval'


Lagen omtryckt 1985:204.


103


 


dels aU 9, 10 och 11 a §§ skall ha följande lydelse, dels all del i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 8 a, 11 b, 11 c och 13 a §§, saml närmast före 8 a § en ny mbrik av följande lydelse.


Prop. 1987/88:22


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse

Partier

8a§

Partier som önskar delta i val en­Ugt denna lag skall senast en må­nad före valet anmäla sill deltagan­de till centrala valmyndigheten. Anmälan skall göras skriftligen. Av anmälan skall framgå vilket eller vdka val den avser och under vilken • beteckning partiet går till val (parti­beteckning).



Till valsedlar/ör val av kyrkofull­mäktige för kyrklig samfällighet skall användas särskilt papper, som tillhandahålls genom centrala val­myndighetens försorg.


Till valsedlar skall användas sär­skilda blanketter som tillhandahålls av centrala valmyndigheten.


10 §


Valsedlarna skall vara i format 105 X 148 millimeter (A 6). För val av kyrkofullmäktige för församling skall användas vita och för val av kyrkofullmäktige för kyrklig sam­fällighet blå valsedlar.

På valsedel skall finnas partibe­teckning. Valsedel bör dessutom innehålla

1.    namn på en eller flera kandi­dater,

2.    beteckning som visar för vil­ken valkrets sedeln är avsedd (val-krelsbeleckning) samt

3.    uppgift om det val för vilket sedeln gäller (valbeteckning).

Valsedlarna skall vara lika tdl storlek och material. För val av kyrkofullmäktige för församling skall användas vita och för val av kyrkofullmäkfige för kyrklig sam­fällighet blå valsedlar.

På valsedel skall finnas partibe­teckning. Valsedel bör dessutom innehålla

1.    namn på en eller flera kandi­dater,

2.    beteckning som visar för vil­ken valkrets sedeln är avsedd (val-kretsbeleckning),

3.    uppgift om del val för vilket sedeln gäller (valbeleckning) samt

4.    utrymme för väljaren att ange ändrat första namn.

Kandidat skall anges på sådant sätl atl det klart framgår vem som avses. Vid kandidatnamn bör därför utsättas kandidatens personnummer eller annan identifieringsuppgift.

11 a§


Efter beställning av ell parfi som är representerat i en sådan fullmäk-tigförsamling för kyrklig samfällig­het som valet gäller fillhandahåller centrala valmyndigheten partiet papper till valsedlar/ör detta val i den mängd partiet önskar.


Efter beställning av ell parti som anmält sdt deltagande i valet till­handahåller centrala valmyndighe­ten partiet blanketter till valsedlar tiU det antal partiet önskar.


104


 


Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse                     Prop. 1987/88:22

Görs beställning av annat parti     Blanketter lill valsedlar tillhan-

än som anges i första stycket eller dahålls endasl om beställaren beta-av annan än den som är behörig lar blanketterna i förskott. företrädare för partiet, får centrala valmyndigheten besluta att papper lill valsedlar skad tillhandahållas endasl om beställaren betalar pap­peret i förskott.

11 b §

Om beställaren begär det, förser centrala valmyndigheten valse­delsblanketterna med partibeteck­ning, kandidatnamn samt valkrets-och valbeteckningar.

Centrala valmyndigheten får för­se valsedelsblanketter och val­sedlar med särskild siffer- eller bokstavsbeteckning (listtypbeteck-ning).

11 c §

När val skall förrättas, bestäm­mer centrala valmyndigheten den sista dag då beställning av val­sedlar skall ha gjorts för att leve­rans skall kunna ske 45 dagar före valdagen. För särskilda fall får be­stämmas senare dag för beställning och, om det behövs, även senare dag för leverans. Kommer beställ­ning in senare än centrala valmyn­digheten har bestämt, fuUgörs leve­rans endast under förutsättning atl leverans kan ske före valdagen och ulan atl leveransen av tidigare gjorda beställningar försenas.

13 a §

Den vars namn upptagits på en valsedel utan all han givit sdt sam­tycke däri i d kan anmäla detta tid länsstyrelsen. Anmälan skad göras skriftligen och tid den skad fogas den valsedel på vilken namnet före­kommer. Länsstyrelsen skall för­teckna de anmälningar som inkom-

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

105


 


Bilagas     Prop. 1987/88:22

Remissinstanser

över folkstyrelsekommitténs belänkande (SOU 1987:6) Folksiyrelsens villkor har remissyttranden efter anmodan avgetts av justitiekanslern, Svea hovrätt, kammarrätten i Göteborg, postverket, riksskatteverket, juri­diska fakulletsnämnden vid Stockholms universitet, juridiska fakultets­nämnden vid Lunds universitet, samhällsvetenskapliga fakulletsnämnden vid Stockholms universitet, samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet, samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Umeå universitet, kammarkollegiet, statskontoret, riksrevisionsverket, statistis­ka centralbyrån, länsstyrelsernas organisationsnämnd, länsstyrelsen i Stockholms län, länsstyrelsen i Södermanlands län, länsstyrelsen i Jönkö­pings län, länsstyrelsen i Kalmar län, länsstyrelsen i Gotlands län, länssty­relsen i Malmöhus län, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, länssty­relsen i Skaraborgs län, länsstyrelsen i Örebro län, länsstyrelsen i Koppar­bergs län, länsstyrelsen i Väslernorrlans län och länsstyrelsen i Västerbot­tens län.

Vidare har remissyttranden avgetts av riksdagens revisorer, valpröv­ningsnämnden. Svenska kyrkans centralstyrelse, domkapitlet i Skara stift, domkapitlet i Västerås stift, domkapitlet i Lunds stift. Svenska kommun­förbundet. Landstingsförbundet, Stockholms kommun, Norrtälje kom­mun, Enköpings kommun, Tierps kommun, Nyköpings kommun, Norrkö­pings kommun, Jönköpings kommun. Tingsryds kommun, Gotlands kom­mun, Karlshamns kommun, Höganäs kommun, Malmö kommun, Trelle­borgs kommun, Falkenbergs kommun, Göteborgs kommun. Dals Eds kommun, Trollhättans kommun, Hjo kommun, Skövde kommun, Karl­stads kommun, Leksands kommun, Gävle kommun. Ovanåkers kommun, Sundsvalls kommun, Härnösands kommun. Bergs kommun. Strömsunds kommun, Roberlsfors kommun, Umeå kommun, Östergötlands läns lands­tingskommun, Kronobergs läns landstingskommun, Blekinge läns lands­tingskommun, Kristianstads läns landstingskommun, Hallands läns lands­tingskommun. Älvsborgs läns landstingskommun, Värmlands läns lands­tingskommun, Västmanlands läns landstingskommun, Gävleborgs läns landstingskommun, Jämtlands läns landstingskommun, Norrbottens läns landstingskommun. Svenska arbetsgivareföreningen. Landsorganisa­tionen i Sverige, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. Centerns kvinnoförbund. Folkpartiets kvinnoförbund. Moderata ung­domsförbundet. Folkpartiets ungdomsförbund. Kommunistisk ungdom. Kristdemokratiska Samhällspartiet, Fredrika-Bremer-förbundet, Medbor­garrällsrördsen, Utlandssvenskarnas förening och kanslichefen i riksda­gens utbildningsutskott.

106


 


Innehållsförteckning                                        P""»?- 1987/88:22

Sid.

Proposition   ......................................................      I

Propositionens huvudsakliga innehåll   .....................     1

Propositionens lagförslag ......................................     3

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 oktober 1987 ..      26

1   Inledning .......................................................    26

2   Det förfaUningspoliliska reformarbetet  ................    27

 

2.1    Allmänna utgångspunkter för reformarbetet  ....    27

2.2    Valfrågor   ................................................ .. 32

2.3    Riksdagsfrågor   .........................................    35

2.4    Vissa frågor som rör regeringen...................... .. 40

 

3   Förkortad lid för extraval................................... .. 40

4   Krav införs på förhandsanmälan av partier inför val. .. 44

5   Vissa andra valfrågor   ..................................... .. 47

6   Offentliga ulskollsulfrågningar möjliggörs   ............ .. 52

7   Molionsrält införs i fråga om alla skrivelser från regeringen och redogörelser från riksdagsorgan  ................................................   55

8   Tidsfristen vid förslag till grundlagsändringar ändras              57

9   Rätlen till det statliga stödet lill politiska partier utvidgas inle ...        58

 

10   Kostnader .....................................................   60

11   Upprättade lagförslag  .....................................   60

12   Specialmotivering   .......................................... . 60

 

12.1   Förslaget fill lag om ändring i regeringsformen.. . 60

12.2   Förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen              61

12.3   Förslaget lill lag om ändring i vallagen (1972: 620)           64

12.4   Förslaget lill lag om ändring i lagen (1972: 704) om kyrkofull­mäktigval         .............................................................. 67

12.5   Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:000) om brevröst­ning i Förbundsrepubliken Tyskland   ..................... . 67

12.6   Förslaget   lill   lag   om   ändring   i   folkomröslningslagen (1979:369)       .............................................................. 68

12.7   Förslaget lill lag om ändring i lagen (1972:625) om statligt slöd lill politiska partier   ..................................................   68

 

13   Hemslällan   ................................................... . 68

14   Beslul............................................................ . 68

Bilaga 1   Folkstyrelsekommitténs sammanfattning...... . 69

Bilaga 2   Folkstyrelsekommitténs lagförslag  ............ . 77

Bilaga 3   Remissinstanser   .................................. 106


NorstedtsTryckeri, Stockholm 1987


107