Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens skrivelse 1987/88:20

med 1987 års redogörelse för de statliga företagen


Skr. 1987/88:20


Regeringen överlämnar lill riksdagen bifogade utdrag ur regeringsprotokol­let den 8 oktober 1987 med 1987 ärs redogörelse för de stadiga företagen.

Pä regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Thage G Peterson

1    Riksdagen 1987188. 1 saml. Nr 20


 


 


Industridepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 oktober 1987

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Peterson, Bodslröm, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulter­ström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist

Föredragande: statsrådet Peterson

Skrivelse med 1987 års redogörelse för de statliga företagen

Efter beslut av riksdagen i februari 1981 (prop. 1980/81:22, NU 29, rskr 147) lämnar regeriiigen årligen en redogörelse till riksdagen för de statliga företagens verksamhel.

Inom industridepartementet har upprättats en redogörelse för de statliga företagens verksamhet under år 1986 eller motsvarande verksamhetsår.

Redogörelsen bygger främst på de olika verkens och företagens årsre­dovisningar för år 1986 eller motsvarande verksamhetsår, men även på material som förelagen överlämnat direkt till departementet.

Företagen svarar själva för innehållet i uppgiflema.

Efter en inledande översikt följer en beskrivning av verk och företag med text och vissa sifferuppgifter. Dessutom finns ett register över styrel­ser m. m., elt organisatoriskt register och ell alfabetiskt register.

Redogörelsen för de statliga förelagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.

Jag hemställer alt regeringen överlämnar redogörelsen till riksdagen.

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemslällan.


 


Bilaga

Den statliga företagssektorn

Riksdagen

Industridepartementet


Procordia AB


Celsius Industrier AB


 


Interactor AB

Utvecklings­aktiebolaget Kranen        (33)

Zenit Shipping AB

AB Tumba Bruk


CementaAB(5)   TEMU

Kockums Air AB

Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB)

Luxor AB    (10)

Nordiska Satellitaktie­bolaget        (85)

Norrbottens Järnverk AB (NJA)

Norrlands Skogsägares Cellulosa AB,

Ncb          (72)

AB Statens Anläggnings­provning

AB Statens Skogs­industrier (ASSI)

AB Svensk Exportkredit

(SEK)       (58,4)

SEMKO

Svenska

Elektriska

Malerlelkon-

trollanstal-

tenAB       (51)

Svenska rymd­aktiebolaget

SSAB

Svenskt Stål AB

(67)

SSPA, Maritime Consulting AB

Sveriges Geologiska AB

Sveriges In­vesterings-bank AB


ABAB Allmänna Bevaknings AB

ACO Läke­medel AB

Berol Kemi AB

Bilfragmen-tering AB    (25)

Bryggeri AB
Falken
      (91)

BSK Arkitek­ter och Ingenjö­rer AB

Cea Aktiebo-

Cordinop AB

KabiVitrum AB

Kalmar Industries AB

KAPAB Kapitalut­veckling AB

KF/Procordia International AB (50)

Liber AB

AB Pripps Bryggerier

Procordia Food AB

Procordia Nova AB

SARA AB

AB

Statsföretagens Samköp       (45)

Svenska Risk Management Service AB

Svenska Tobaks AB


Brazil Trading AB

Calor-CelsiusAB (91)

Citgo AB

Eriksbergs

Förvaltnings

AB

Finnboda AB

Götaverken Arendal AB

Götaverken Energy AB

Karlskrona­varvet AB

Kockums AB

Kockums Computer Systems AB

Kockums Marine AB

Pearmens Mekaniska Verkstads AB

Uddevalla­varvet AB

United Stirling AB


 


 

 

Arbetsmark­nadsdeparte­mentet

Bostads­departe­mentet

Civil­departe­mentet

Finans­departe­mentet

Försvars­departe­mentet

 

Domän­verket

Affärsverket FFV

 

 

 

 

 

AB Böksholms Sulfitfabrik

Domän­företagen AB

FFV AB

Industri­gruppen JAS AB (20)

Samhall

AB

Bostads­garanti (50)

ESKA Stats­konsult AB

Företagskapi­tal AB          (56)

AB Industri­kredit          (59)

Swedair AB

(62.5)

Fastigh kv Skogen nr 1 AB              (50)

AB Göta kanal­bolag

DomänTurist AB

 

 

 

 

Lantbruks­kredit AB    (50)

PKbanken   (84)

Statens Bostads­finansierings-aktiebolag

Svenska Penning­lotteriet AB

System­bolaget AB

AB Tipstjänst

AB Vin- & Spritcentralen

Värde­pappers-centralen VPC AB      (53)

 

5


 


Jordbruks' departe­mentet

Kommunikationsdepartementet

 

 

 

 

Luftfarts­verket

Post­verket

Sjöfarts­verket

Statens Järnvägar(SJ)

Televerket

 

Svalöf AB   (50)

Swedish Aviation Develop-

Bussgods i Västernorr­land         (2,4)

 

Gullivers Re-sebureau AB (38)

ELLEMTEL Utvecklings AB (50)

AB Aero­transport (ABA)      (50)

 

ment AB (Swedavia)

Fastighets AB Certus

Postbolagen AB

Sollefteå Omnibus AB

Umeå Buss­garage AB (45)

Umeå Omni-busstation AB            (33)

 

AB Gävle Vagnverkstad (AGEVE)   (9)

Rimbobanans Fastighets AB

SJ-Invest AB

AB Swed­carrier

Swederail Consulting AB            (66)

TGOJ AB

(50)

United Tours AB            (31)

Nordiska Telesatellit-aktiebolaget (NOTEL-SAT)        (50)

Teleinvest AB

AB Svensk Bilprovning

(52)

Swedish National Road Con­sulting AB (SweRoad)


 


Miljö- och energi­departementet

 

Social­departe­mentet

Utbildnings­departe­mentet

Utrikes­departe­mentet

Statens vattenfallsverk

 

 

 

 

13 elproduk­tionsföretag

2 eldistribu­tionsföretag

Forsmarks Kraftgrupp AB           (74,5)

Kämkraftssä-kerhet och Ut­bildning AB (50)

Svensk Kärnbränsle­hantering AB           (58,4)

Svenskt Kolkonsortium AB              (50)

Swedegas

AB              (60)

Swedish Power Service AB (SwedPower) (51)

Vattenfall Energiverks­grupp AB

OK

Petroleum

AB              (24)

Studsvik Energi­teknik AB

Svensk

Avfalls-

konvertering

AB

(SAKAB)    (96)

Svenska Petroleum Exploration AB (49)

Sydgas

AB              (50)

Apoteksbolaget AB              (67)

AB Kurorts­verksamhet

Kungliga Dramatiska Teatern aktiebolag

Kungliga Teatern Aktiebolag (Operan)

Svenska Statens Språkresor AB

Swedec Inter­national AB (50)

Den statliga företagssektorn ijuli 1987.

Siffror inom parentes anger statens, Procordia ABs resp. Celsius

Industrier AB:s andel i procent av aktiekapitalet i de bolag som

inte är helägda.

Företagens aktieinnehav redovisas i ett organisatoriskt register på

sid 199.


 


De statliga företagen

Organisafionstablån på sid. 4-7 omfallar 8 affärsverk, 8 kredifinstitut och 149 aktiebolag. Av dessa 165 företag har 96 fåll ett eget textavsnitt. För att elt företag skall redovisas med textavsnilt krävs alt slalens andel av aktiekapitalet uppgår till minst 50% eller all förelaget bedriver verksamhet av viss omfattning eller är av allmänt intresse av särskilda skäl. De 8 affärsverken och de 157 bolagen äger hell, delvis eller innehar minoritets-andelar i 888 bolag som - tillsammans med de 165 företagen i organisa­tionstablån (totalt 1 053 förelag) - redovisas i de organisatoriska och alfabetiska registren. Vilande bolag har inte lagils upp i det alfabetiska registret.

De 165 olika företagen, som ingår bland de statliga företagen, varierar avsevärt i storlek och representerar en mångfald olika verksamhetsinrikt­ningar. Här finns affärsverk, kreditinstitul, industriföretag och bolag som ålagts speciella uppgifter av staten.

Tabellen nedan är en sammanställning över de företag som är represen­terade med förelagsbeskrivningar. Nedan presenteras de tio största företa­gen inom den statliga sektorn sorterade efter olika mått.

Omsättningen i den statliga företagsgruppen uppgick under år 1986 (eller motsvarande) till 194,7 miljarder kronor. Motsvarande siffra för föregåen­de år var 158 miljarder kronor. Utlåningen för kreditinstituten var 171,7 miljarder kronor år 1986, föregående år 150,7 miljarder kronor.

Resultatet före disposifioner och skall för hela den statliga företagssek­torn inkl. kreditinstituten försämrades från år 1985 till år 1986 med 1086 milj. kr.

Investeringsvolymens ökning beror huvudsakligen på affärsverkens in­vesteringsökning.

Medelantalet anställda ökade med 23 049 personer.


 


 

År

Affärs­verken

Kredit­insti­tuten

Pro-

cordia-

gruppen

Celsius

Industrier

AB

Övriga aktie­bolag

Summa

Omsättning milj. kr. Förändring i %

1986 1985

77610

59783

-H30

-

15 299 12444

+ 23

8 396

6985

+ 20

93411

79210

+ 18

194716 158422

+ 23

Resultat före disp. 0. skatt milj. kr.

1986 1985

8042 8708

3 154 2 562

948 535

60 -519

29.7 4941

15 141 16227

Förändring i %

 

-8

H-23

+ 77

-

-41

-7

Investeringar milj. kr.

1986 1985

20126 14232

319 199

969 1064

948 998

8341 8053

30703 24 546

Förändring i %

 

-1-41

4-60

-9

-5

+4

+25

Medelantal anställda

1986 1985

169430 154 623

4 793 4285

23 490 24349

14513 16634

105811 95097

318037 294 988

Förändring i %

 

-HIO

+ 12

-4

-13

+ 11

+8

Utlåning milj. kr.

1986 1985

-

171727 150755

-

_

_

_

Förändring i %

 

-

-H4

-

-

-

-

Räntenetto milj. kr.

1986 1985

_

4458 3 208

_

-

-

_

Förändring i %

 

-

-1-39

-

-

-

-

Siffrorna i kolumnerna omfattar i flera fall annat redovisningsår.


 


De tio största företagen inom den statliga sektorn

Omsättning (milj. kr.)

Televerket                                                                    26 340*

Statens Järnvägar (SJ)                                                   16 431

Statens vaUenfallsverk                                                   15299

Systembolaget AB                                                           14564

SSAB Svenskt Stål AB                                                      13010

Postverket                                                                     11 956

Apoteksbolaget                                                                7 652

AB Swedcarrier                                                                7 232

OK Petroleum AB                                                              6 144

AB Statens Skogsindustrier (ASSI)                                   5 951

Procordia AB (koncernen)                                                 15 299

Celsius Industrier AB (koncernen)                                      8396

Resultatföre dispositioner och skatt (milj. kr.)

Statens valtenfallsverk                                                    3 861

Televerket                                                                       2560*

PKbanken                                                                         2 060

AB Tipsljänst                                                                     I 284

AB Aerotransport                                                                 786

Svenska Tobaks AB                                                             762

Svenska Penninglotleriel                                                     688

Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB)                                  452

AB Svensk Exportkredit                                                       427

Sveriges Investeringsbank AB                                             339

Procordia AB (koncernen)                                                     948

Celsius Industrier AB (koncernen)                                         60

Investeringar (milj. kr.)

Televerket                                                                     11160*

Slatens valtenfallsverk                                                     4 169

Slalens Järnvägar (SJ)                                                      3 049

Postverket                                                                        1021

OK Petroleum AB                                                                 613

Svensk Kärnbränsleförsörjning AB                                      558

SSAB Svenskt Stål AB                                                          489

AB Swedcarrier                                                                    393

* avser 18 månader                                                                                             10


 


AB Svenska Petroleum Exploration                             362

AB Statens Skogsindustrier (ASSI)                            321

Procordia AB (koncernen)                                        969

Celsius Industrier AB (koncernen)                             948

Antal anställda

Postverket                                                       52100

Statens Järnvägar (SJ)                                     47 203

Televerket                                                       43190

Samhall                                                           29300

SSAB Svenskt Stål AB                                       15 354

Statens vattenfallsverk.                                     10803

AB Swedcarrier                                                 10781

Apoteksbolaget AB                                            10346

AB Slatens Skogsindustrier (ASSI)                          8213

SARA AB                                                           7410

Procordia AB (koncernen)                                     23 490

Celsius Industrier AB (koncernen)                           14513


11


 


Företagsbeskrivningar

Sifferuppgifterna i översiklslabdlerna avser koncernuppgifler ulom för affärsverken.

Årsredovisningar kan rekvireras direkt från resp. företag eller verk. För de bolag och verk som har bokslut per den 30 juni 1987 beräknas årsre­dovisningar finnas tillgängliga under november månad.


Skr. 1987/88:20


ABAB, Allmänna Bevaknings AB

översikt                                                           1986             1985

(milj. kr.)        (milj. kr.)

462

389

16

14

210

170

44

24

22

16

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Balansomslutning

Justerat eget kapital

Investeringar

1986             1985

Soliditet i %                                                     20,9               14,2

Antal anställda                                               2455             2166


ABAB, Allmänna Bevaknings AB, bildades år 1964 efter ett riksdagsbe­slut. ABAB riktar sig till hela marknaden för bevakningstjänster inom storstadsregionerna och större orter i Sverige. I affärsidén ligger en kon­centration på stora uppdrag och rondbevakning, där koncernen kan nå kompetens- och kostnadsfördelar.

ABABs marknad är dels företag som tidigare utnyttjat traditionella natlvaktstjänsler dels organisationer och företag som avvecklat eller kan avveckla bevakning i egen regi och dels organisationer och förelag som uppmärksammat säkerhetsproblem.

ABAB erbjuder marknaden de fördelar som alltjämt finns i traditionella bevakningstjänster - specialiserad kompetens och stabilitet. Därtill kom­mer i ökande omfattning kompetens i fråga om säkerhetssystem och tek­niska lösningar saml olika specialljänster för nya behov.

Verksamheten under år 1986

År 1986 har präglats av en omfattande ökning av säkerhetsverksamhelen. Resultatet för år 1986 överträffade budgeten säväl vad gäller omsättning som resultat.

Arbetet med att långsiktigt stärka ABABs ställning som tjänsteföretag har fortsall under år 1986. Dels genom förvärv av vissa mindre bevak­ningsförelag, dels genom förvärv av företag med kompletterande tjänsteut­bud. Bl. a. har följande aktiviteter genomförts:

-     Samtliga aktier i Svenska Lagerhus AB förvärvades per den 1 januari 1986 av Procordia AB. Verksamheten drivs som etl självständigt dotter­bolag.

-     Samfiiga andelar i Helsingborgs Låsjour HB förvärvades den 1 maj 1986. Verksamhelen har därefter införiivals med ABABs.


12


 


-        60% av akfierna i TO-BE Hundbevakning AB förvärvades per den 1     Skr. 1987/88:20
juni 1986. Verksamhelen drivs under namnet ABAB/TO-BE Bevakning

AB och som ell dotterbolag till ABAB.

-    Samtliga aktier i Grangärde Säkerhetskonsult och Bevaknings AB för­värvades per den I september 1986. Verksamhelen drivs under namnet ABAB Dalarna AB och som etl dotterbolag lill ABAB.

-    Samtliga akfier i Länsbevakning i R-län AB förvärvades per den 1 oklober 1986. Verksamhelen i företaget har införlivats med ABABs.

-    Samtliga aktier i östsvenska Städ AB förvärvades per den 1 oklober 1986. Verksamhelen drivs som ell självständigt dotterbolag.

-    Etl nytt företag; ABAB Datasäkerhet AB har startats. Företaget har till uppgift att marknadsföra säkra transporter och säker förvaring av data­media.

-    Ett nytt företag; Tricon Fastighetsteknik AB har startats tillsammans med BSK AB. Företagel har till uppgift atl marknadsföra fastighets­service med utnyttjande av ABABs och BSKs resurser.

-    Etl nytt förelag; Jourgruppen i Storstockholm AB har startats tillsam­mans med förelag i bygg- och enlreprenadbranschen. Företagets uppgift är att samordna delägarnas insatser vid återställning efter skador, främsl på fasligheter.

Framtidsutsikter

ABAB skall utveckla den befintliga kärnverksamheten. Effektiviteten skall ökas genom förbättringar i organisation, produktionsstyrning/perso­nalplanering, arbetsteknik och datorstöd.

Koncernen ökar successivt sin kompelens inom området säkerhetssy­stem med bibehållande av en neutral position gentemot olika leverantörer av teknisk utrustning.

Kompletterande tjänster vid sidan av bevakning har ännu liten belydel­se. De vänlas inle växa dramatiskt inom befintliga enheter. De innebär dock ell första steg på nya marknader med andra lillväxtförutsätlningar, där ABABs befintliga kompelens kan utnyttjas.

ACO Läkemedel AB


Översikt                                                           1986             1985

(milj. kr.)         (milj. kr.)

348.5

313,3

29,1

30,1

253,0

250,3

55,8

43,9

21,2

19,0

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Balansomslutning

Justerat eget kapital

Investeringar

1986             1985

Soliditet i %                                                       42                 37

Antal anställda                                                 411               380


13


 


Historik                                                                        Skr. 1987/88:20

ACO Läkemedel AB var ursprungligen ett varumärke för apotekstillverka-de läkemedel och var fram till år 1971 del av apoteksväsendet. För atl få en effektivare produktion delades landet in i elt antal distrikt och inom vart och ett av dessa utsågs ett apotek till distriktslaboratorium med uppgift all tillverka vissa preparat och lagerhålla preparat tillverkade av andra di-slriktslaboralorier. Laboratorierna ägdes av enskilda apotek och företagel ACO bildades först är 1971 i samband med förstatligandet av apoteksvä­sendet.

Bolaget ACO var under år 1971 dotterbolag lill apoteksbolaget men då man ville skilja på tillverkning och detaljhandel med läkemedel överfördes ACO år 1972 till KabiVitrum AB som redan ägdes av slaten. ACO var sedan dotterbolag lill Kabi fram lill år 1985 då ACO blev ell självständigt dotterbolag lill Procordia AB.

Bolagets syfte

Syftet med verksamhelen var från början att tillhandahålla basläkemedel med hög kvalitet och låga priser.

Delta har med åren utvecklats så att syftet med bolagets verksamhet kan beskrivas all sänka sjukvårdskostnaderna i Sverige genom all erbjuda produkter med användarfördelar inom hela hälso- och sjukvården och på så sätl hjälpa till med en nedtrappning av vården till lägre och billigare vårdnivåer, närmare vårdtagaren.

Verksamheten år 1986

År 1986 har kännetecknats av ökade satsningar på både produktutveckling och marknadsföring.

15 nya produkter har tagits fram och omsättningen inom bolagets centra­la affärsområden ökade med 15%, vilkel är betydligt mer än vad total­marknaden ökat.

En omstrukturering av produktionen som påbörjades år 1984 slutfördes i slorl sett under året. Denna har inneburit att antalet tillverkningsenheter minskats från fyra till tre och numera tillverkas likartade produkter på samma ställe.

Omstruktureringen har resulterat i en produktivitetsförbäuring. Investe­ringarna uppgick till 21,2 milj. kr. och innefattade bl.a. nya produktions­linjer vid tillverkningsenheterna i Matfors och Stockholm. Dessutom på­börjades byggandet av ett nytt galeniskt laboratorium.

Framtidsutsikter

Sedan år 1983 har bolaget byggt upp resurser för forskning och utveckling.
Från ca 5% av omsättningen år 1983 till drygt 10% år 1986. Denna
utveckling kommer att fortsätta och ACO kommer i framtiden att lansera
allt fiera produkter med klara användarfördelar.
Förutom den ökade satsningen inom den ordinarie FoU-verksamheten
         14


 


har ACO bildat etl särskilt bolag, ACO Nova. Inom ACO Nova kommer ett antal projekt att drivas som lar längre lid och har något högre risknivå än de som normalt bedrivs inom ACO.

Tillsammans med en forlsall satsning på marknadsföring kommer detta att resultera i en fortsall snabb expansion.


Skr. 1987/88:20


AB Aerotransport (ABA)


översikt


1985/86 (milj. kr.)


1984/85 (milj. kr.)


 


Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Balansomslutning

Justerat eget kapital

Investeringar


336,0

785,5

8282,3

1671,2

11,1


348,0

540,5

6528,2

1311,4

39,5


 


Soliditet i % Antal anställda


1985/86 20,2 456


1984/85 20,1

486


 


ABA ägs till lika delar av staten och det privatägda Svensk Interkonti-nental Lufttrafik AB (SILA). Bolagets flyglrafikrördse har sedan den 1 oktober 1950 handhafts av konsortiet Scandinavian Airlines Syslem -SAS. Andelarna i konsortiet är 2/7 vardera för Det Danske Luflfartsdskab A/S (DDL) och Del Norske Luftfartsdskap A/S (DNL) samt 3/7 för ABA. Svenska slalens andel i SAS är således 3/14. Gemensamt med DDL och DNL äger ABA också konsortiet Scanair som uteslutande driver charter-flygrörelse. Ägarförhållandet i Scanair är delsamma som i SAS.

Linjeflyg AB (LIN) ägs till lika delar av ABA och SAS. Svenska slalens andel utgör sålunda 5/14.

ABAs omsättning, som huvudsakligen består av faslighelsintäkler, var år 1985/86 101,1 milj. kr. Därtill kommer elt finansnetto på 35,6 milj. kr. samt ABAs andel (3/7) av SAS och Scanairs resultat på 544 milj. kr.

SAS-gruppens driftintäkter ökade år 1985/86 med 9 % fill 21 585 milj. kr. Resultatet före bokslutsdisposilioner och skatt uppgick till 1515 milj. kr. Flygplansflottan uppgick den 30 september 1986 till 109 plan - 4 Boeing 747, 9 DC-10, 3 Airbus A300, 10 DC-8, 72 DC-9 och 9 Fokker F27.

SAS befordrade år 1985/86 11,7 milj. passagerare, vilkel är en ökning med 9 %. Medelantalet anställda i konsortiet var 19773, varav i Sverige 6344.

Scanair har under verksamhetsåret befordrat 711 000 resenärer, en ök­ning med 16%. De vanligast förekommande mottagarländerna är traditio­nellt Spanien inkl. Kanarieöarna samt Grekland.

Scanairs resultat för verksamhetsåret visar en vinst på 72,2 milj. kr. varav ABAs andel (3/7) utgör 30,9 milj. kr. OmsäUningen har uppgått fill 1218 milj. kr. Scanair har under verksamhetsåret haft i medeltal 405 anställda.

Linjeflyg AB (LIN) bedriver reguljärtrafik med flyg på 21 orter i Sverige samt, genom dotterbolaget Nya Snack AB, hotell- restaurang- och konfe­rensrörelse i förhyrda anläggningar i Visby. Under året befordrade LIN


15


 


3685700 passagerare. För koncernen uppgick driftsinläkterna lill 1809     Skr. 1987/88:20 milj. kr. Aktiekapitalet för Linjeflyg AB uppgår lill 100 milj. kr. Koncernen har under verksamhetsåret haft i medeltal I 700 anställda. Flygplansfloltan bestod vid verksamhetsårels utgång av 18 F28-4000 med vardera 85 plat­ser.

Dotterbolaget Nya Snack AB redovisar ett resultat med O efter lämnat koncernbidrag om 5,3 milj. kr.

ABA Fastighetsförvaltning AB har ett aktiekapital på 1 milj. kr. Omsätt­ningen under år 1985/86 var 14 milj. kr. Medelantalet anställda uppgick till 18 personer.

Bromma-Tryck AB (AB Bromma Kontorstryck), vars aktiekapital är 900000 kr., hade år 1985/86 en omsättning på 17 milj. kr. Anlalet anställda uppgick i medeltal lill 48 personer.

Sörmlands Grafiska AB har ett aktiekapital på 10 milj. kr. Omsättningen under år 1985/86 var 196 milj. kr. Anlalet anställda uppgick i medeltal till 368 personer.

Arne Svensson Offset AB har ett aktiekapital på 250 000 kr. Omsättning­en år 1985/86 uppgick till 19 milj. kr. Medelantalet anställda uppgick till 19 personer.

Apoteksbolaget AB

översikt                                                           1986             1985

(milj. kr.)        (milj. kr.)


Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Balansomslutning

Justerat eget kapital

Investeringar


 

7652,0

7014,3

17,0

113,0

2577,2

2187,5

660,4

654,9

288,6

334,2


1986             1985

Soliditet i %                                                     25,6    ■       29,9

Antal anställda                                               10346           10242


Apoteksbolaget AB bildades i augusti år 1970 och överlog den 1 januari år 1971 med ensamrätt detaljhandeln med läkemedel i landet.

Apoteksbolaget drivs i form av ett aktiebolag och ägs för närvarande till 2/3 av slalen och 1/3 av Apoteksbolaget ABs Pensionsslifldse. Ramarna för bolagets verksamhel är angivna i elt avtal med staten. Bolaget skall svara för att en god läkemedelsförsörjning upprätthålls i landet och all läkemedelskostnaderna samtidigt hålls på en försvarbar nivå.

Bolaget har elt rörelsedrivande dotterbolag: ADA AB, som bedriver partihandel med läkemedel m. m.

Apoteksbolagets huvudsakliga uppgift är atl upphandla och distribuera läkemedel. I rörelsen ingick vid utgången av år 1986 789 apoteksenheler med försäljning av läkemedel till allmänheten. I detaljhanddsdislribu-tionen ingick härutöver ca 1 200 apoteksombud, huvudsakligen i glesbygd.

Omsättningen år 1986 uppgick till 7,7 miljarder kronor (7,0).

Det ekonomiska resultatet av moderbolagels verksamhet var före bok-


16


 


slutsdisposifionerochskaU -11,8 milj. kr. (71,2) och del redovisade nello-     Skr. 1987/88:20 resultatet 0,0 milj. kr. (14,0).

Dotterbolaget ADA AB hade under år 1986 en omsättning på 4,3 miljar­der kronor (3,9) och redovisade före bokslutsdisposilioner och skatt etl överskott på 33,7 milj. kr. (45,8). NeUoresullatet redovisades med 1,9 milj. kr. (14,6).

Invesleringarna år 1986 uppgick för Apoteksbolaget fill 206,2 milj. kr. (320,4) och för ADA fill 82,4 milj. kr. (13,8).

Medelantalet anställda uttryckt i heltidsarbetande uppgick under årel lill 9731 (9635) i Apoteksbolaget och fill 615 (607) i ADA.

Försäljningen av receplbdagda läkemedel vänlas inte förändras volym­mässigt under år 1987. Övrig apoteksförsäljning, receptfria läkemedel, kemisk-lekniska varor, sjukvårdsarliklar m. m., beräknas visa viss volym­mässig ökning. Resultatet för år 1987 beräknas uppgå till ca 70 milj. kr.

Berol Kemi AB

översikt                                                           1986             1985

(milj. kr.)       (milj. kr.)


Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Balansomslutning

Justerat eget kapital

Investeringar


 

994,4

1 034.2

36,0

37,4

676.8

728,5

224,2

132,0

49,6

97,7


1986             1985

Soliditet i %                                                     46,1              41,2

Antal anställda                                                 812               778

Berols syfte och verksamhetsinriktning

Berols syfte är all med ulgångspunkl från sin grundlekonologi inom kol-loid- och ytkemi, där företaget har mer än 40 års erfarenhet, medverka till atl spara energi, minimera hälsorisker och förbättra kundernas produkter och processer. Företagets affärsutveckling är mål- och programstyrd och koncentrerad lill fyra användningsområden: massa och papper, gruvor, energiteknik, färgtillverkning samt metallbearbelning.

Verksamheten under år 1986

Pilotförsöken med vattenbaserad kallvalsningsvätska för aluminium ut­vecklades väl under året. Projektet förväntas kunna kommersialiseras under år 1987.

En pilotanläggning för framställning av högre aminer blev klar under hösten. Försöken har varit lyckosamma och resulterat i produkter med mer linjära molekyler än vad som i dag finns tillgängliga på marknaden.

Med hänsyn till oljeprisutvecklingen har satsningen inom kolslurryområ-det senarelagls. Under mellanperioden drivs projektet i starkt reducerad omfattning.

Forskningen inom kolloidkemin har lett lill lansering av två nya produk-               ,j

2    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 20


ter; dels en förtjockare för färgborltagning, dels en ny bioslabil produkt, vilka mottagits väl av marknaden.

En terminal för impori av eten färdigställdes under hösten. Terminalen, som ägs tillsammans med Nestle, möjliggör en ökad råvaruflexibilitet.

Berols försäljning uppgick till 994 milj. kr. Försäljningsvolymen ökade med 2 %, medan de genomsnittliga försäljningspriserna minskade med 6 %.

Försäljningen lill kunder i utlandet ökade till 85 % av den totala försälj­ningen. Bäst utvecklades de västeuropeiska marknaderna utanför de nor­diska länderna.

Berols resultat före extraordinära poster uppgick till 36 milj. kr., en förbättring med 29 %. Soliditeten förstärktes ytterligare med 5% och uppgick vid årsskiftet lill 46 %.


Skr. 1987/88:20


Framtidsutsikter

Trots en nägol högre lönekoslnadsslegring än i viktigare konkurrentländer och en mer intensiv konkurrens från i första hand amerikanska tillverkare, bör Berol för år 1987 kunna redovisa ett bättre resultat än under del gångna året.

AB Bostadsgaranti


översikt


1986 (milj. kr.)


1985 (milj. kr.)


 


Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Balansomslutning

Justerat eget kapital

Investeringar


 

4,9

5,1

-0,3

0,0

85,5

73,2

2,1

2,2

0.8

0.2


 


Soliditet i % Antal anställda


1986

2 7


1985 3

5


Historik, syfte och verksamhetsinriktning

AB Bostadsgaranti bildades år 1960 på initiativ av Svenska Byggnadsen-ireprenörföreningen. Syftet med bolaget var alt fillsammans med byggin­dustrin svara för en seriös bostadsrättsproduktion. De kommande boslads-rätlshavarnas trygghet skulle tillgodoses genom bestämda krav på utform­ningen av entreprenad kontrakt och ekonomisk plan. En garanfi från bola­get innebar en kvalitetsstämpel på projektet och ell åtagande all fullfölja enlreprenadkonlraklet vid entreprenörens obestånd. Garantin uppfyllde också bostadsrältslagens krav på säkerhet för bostadsrällsköparnas insat­ser. Denna garantiverksamhet fortgår oförändrat.

En förutsättning för garanti var alt byggföretaget var delägare i AB Bostadsgaranti. Bolaget kom efterhand atl ägas av Svenska Byggnadsen­treprenörföreningen och elt 75-lal byggföretag.

Ekonomiskt byggde bolaget pä att delägarna tillsköt etl garantikapital och genom garantiavgifter svarade för administrationskostnader och fond­avsättningar. Byggföretaget fick även, vid varje garanti, deponera elt


 


belopp, som återgick efter garantitiden, när garanlifden åtgärdals. Denna     Skr. 1987/88:20 ekonomiska uppbyggnad gäller oförändrat med undantag för att kravet på garantikapilal utgått.

I mitten på 1970-talel restes krav på ell utökat konsumentskydd för småhusköpare. Bolagels finansiella och administrativa uppbyggnad passa­de väl in i en sådan verksamhel. År 1976 skapades del 10-åriga konsument­skyddet - Småhus 76 - som var resultatet av ett samarbete mellan Svenska Byggnadsentreprenörföreningen, Sveriges Villaägareförbund och AB Bostadsgaranfi. Småhus 76 var en paketlösning som omfattade kon-traktsbeslämmdser, krav på kontroll och besiktning samt ett garantisy-slem för kontraktets fullföljande och ansvarsfrågorna efter garantitiden intill 10 år efter slutbesiktningen. AB Bostadsgaranti svarade för produk-lionsgaranli och ansvarsutfäsldse. I den senare delen tecknades försäk­ringsavtal med elt försäkringskonsorlium, bildat av Skandia och Trygg Hansa. År 1980 ändrades bl. a. kontraktsförulsättningarna genom tillkoms­ten av allmänna bestämmelser för småhusentreprenader (ABS 80). Små­hus 76 ersattes med Småhus 80.

Fr. o. m. år 1984 utgör ett 10-årigt konsumentskydd elt villkor för statliga lån till gruppbyggda småhus. AB Bostadsgarantis garantier uppfyller della lånekrav. Från samma tidpunkt ändrades ägareförhållandel i bolaget. Sta­ten gick in som hälflenägare och resterande 50% samlades hos Svenska Byggnadsenlreprenörföreningen. Krav på delägarskap försvann därmed som garantiförutsältning.

AB Bostadsgaranti har under perioden 1960-1986 ställt garantier för ca 42500 bosladsrätlslägenheler, varav ca 6800 småhus saml ca 12000 små­hus med äganderätt.

Verksamheten under år 1986 och framtidsutsikter

Under år 1986 ställdes garantier för 3 680 lägenheter/småhus. Det minska­de småhusbyggandet har inneburit alt flera trähusfabriker och byggföretag gått i konkurs under de senasle åren. Bostadsgaranti har härigenom garan­tiåtaganden för drygt 450 småhus. Fierlalel av dessa åtaganden avser färdigställande av produktion och åtgärdande av garantifel.

Ulvecklingen under år 1986 möjliggjorde att 6,0 milj. kr. kunde avsättas lill bolagets riskfond utöver de regelmässiga avsättningarna.

Företagels personal uppgick år 1986 lill sju personer.

Den framtida utvecklingen sammanhänger dels med de allmänna föränd­ringama på bostadsmarknaden, dels med de garantikrav som kan bli aktu­ella för styckebyggda småhus. Fullföljande av garantiåtaganden i samband med konkurser bedöms ta ökade resurser i anspråk.


19


 


Bryggeri AB Falken


Skr. 1987/88:20


 


översikt


1986' (milj. kr.)


1985 (milj. kr.)


 


Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Balansomslutning

Justerat eget kapital

Investeringar


458.8 18,7

215,0 50,8 14,1


314,0 3,4

168,8 41,6 18,6


 


Soliditet i % Antal anställda


1986

23,7 255


1985

24,7 337


' Avser 15 månader

I början av verksamhetsåret förvärvade Svenska Unilever Förvaltnings AB 9,9% av aktierna i Falken genom en riktad nyemission av preferensak-fier.

Under mars 1986 förvärvade Procordia AB samtliga aktier i AB Gambri-nus och därigenom 90,1 % av aktierna i Bryggeri AB Falken.

Under året har Gambrinus upplösts och Falken ägs därmed direkt av Procordia.

En konsekvens av den nya ägarbilden blev att verksamhetsåret ändrades lill kalenderåret. Verksamhetsåret 1985/86 har således förlängts till 15 månader. Jämförelser mellan verksamhetsåret 1984/85 och 1985/86 har därmed försvårats.

Del tillsammans med Novia Livsmedelsindustrier AB ägda försäljnings­bolaget Falcon AB, har svarat för hela den svenska försäljningen av Falkens produktion. Försäljningen ökade under år 1986 med 27%, jämfört med motsvarande period föregående år. Under 12-månaders perioden var försäljningen 90,4 milj. liter, varav 57% utgjordes av öl. Av Falcons försålda volym, tillverkades 78,5 milj. liter vid Falken i Falkenberg.

Under slutet av år 1986 och början av år 1987 har huvudkontoret flyttats från Borås lill Falkenberg. I samband med fiyllningen har kontorsfastighe­ten i Falkenberg byggts om och en datorhall inrättats.

Bryggeri AB Falken har under årel erhållit royalty från Falcon AB.

Av företagets totala inköp har 23 % kommil från koncernföretag.

BSK Arkitekter och Ingenjörer AB


översikt


1986 (milj. kr.)


1985 (milj. kr.)


 


Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Balansomslutning

Justerat eget kapital

Investeringar

Soliditet i % Antal anställda


 

66,6

92,5

2,0

0,2

19,5

22,9

6,2

5,1

0,7

1,0

1986 34 165

1985 22 194


20


 


BSK Arkitekter och Ingenjörer AB är etl konsultföretag inom byggnads-     Skr. 1987/88:20 området.

Bolaget startades år 1966 med syfte all dels ge ell kvalitetsmässigt tillskott lill konsultverksamheten i landet, dels fillhandahålla speciella projekteringstjänster åt byggnadsstyrelsen.

Bolagets omfattning

BSK-gmppen beslår av moderbolaget BSK Arkitekter och Ingenjörer AB i Stockholm samt de helägda dotterbolagen Fojab Arkitektkontor AB i Lund, Energo AB, Energo Göteborg AB och Energo i Karlstad.

Delägda bolag är Skandinavprojekt A/S i Oslo samt Koggen AB i Stock­holm.

Arkitekt- och byggprojeklering bedrivs i BSK moderbolaget och Fojab medan VVS- och installalionsprojektering bedrivs i Energo AB, Energo i Göteborg och Energo i Karlstad.

Verksamheten under år 1986

Byggmarknaden under år 1986 har varit lämligen god med en ökning av näringslivets byggnadsinvesteringar medan bostadsbyggandet fortfarande är lågt. Inom den offentliga sektorn sker satsningarna framför allt i anlägg­ningar för transport och kommunikation.

För BSK har den nya marknadsbilden med merparten av uppdrag kom­mande från andra kunder än byggnadsstyrelsen stabiliserats under årel.

Slörsla nya uppdrag är ett omfattande cenlrumförnyelseprojekt i Malmö bl. a. innebärande bostadsbebyggelse i den inre delen av hamnen.

Som en anpassning fill den nya marknadssituationen har förändringar genomförts i förelagels struktur, profil, organisation och produktionstek­nik.

Verksamheten har samlats i tre sektorer: Arkitektur, Byggteknik och Installation. Moderbolaget har delals upp i självständiga resultatenheter, vilka fillsammans med dotterbolagen bildar sektorer. Skandinavprojekl, Klemmings och Sjukhuskonsull har försålts eller avvecklats.

Moderbolagels namn har ändrats till BSK Arkitekter och Ingenjörer AB. Installalionsenheten i Stockholm har ombildats lill Energo AB och de övriga installalionsbolagen har namnändrats till Energo i Göteborg AB och Energo i Karlstad AB.

Produktionstekniken utvecklas genom en satsning på datorstöd.

Området drift, underhåll och förvaltning vidareutvecklas inom projektet Tricon tillsammans med ABAB och byggnadsstyrelsen.

BSKs resultat efter finansnetto förbättrades jämfört med tidigare år och uppgick lill 2,1 milj. kr.

Inför år 1987 väntas en fortsatl god byggkonjunktur.


21


 


Calor-Celsius AB                                                         Skr. 1987/88:20

översikt                                                           1986              1985

(milj. kr.)        (milj. kr.)

2428

1536

23

38

911

912

203

187

90

69

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Balansomslutning

Justerat eget kapital

Investeringar

1986             1985

Soliditet i %                                                       22                 21

Antal anställda                                               4354             4112

Historik

Calor-Celsius verksamhel kan härledas tillbaka lill slulet av 1800-talet då Anderssons vallenledningsaffär startades i Umeå. Fram till andra världs­kriget växte företagel konfinuerligt i Norriand. Under 1950- och 1960-lalen genomgick företagel en mycket kraftig tillväxlprocess. Företagsköp och sammanslagningar skedde i slor omfattning. Utöver VVS-sidan utökades verksamhelen med industriinslallalioner under 1950-lalet. Sedan millen av 1960-talet är företaget landets största rikstäckande installatör. Under slulet av 1960-talet etablerades även en utlandsverksamhet.

I december 1975 förvärvades Calor-Celsius av AB Götaverken, och kom därmed sedermera atl ingå i Svenska Varv AB.

Bolagets verksamhetsinriktning

Calor-Celsius är en ledande installationskoncern med 4000 anställda i Sverige, Danmark, Norge, Finland, Västtyskland och USA. Basverksam­heten är VVS- och industriinslallalioner samt maskin-, apparat- och stål-montage, ofta kombinerad med projektledning och konstrukfion.

Calor-Celsius åtaganden har successivt utvecklats från konventionella rörinslallationer lill all även omfatta kompletta syslem för produktion och distribution av energi i samhällen, byggnader och industrianläggningar samt försörjningssystem och processer inom industrin. Calor-Celsius har också egna marknadsledande syslem för automatisk utsugning av sopor i bostäder och kontor, för smutslvätl vid sjukhus, för rökgaskondensering och rökgasrening i kombination med energiålervinning.

Calor-Celsius engagemang i det danska och svenska nalurgasnätet fort­
sätter. Den danska delen av koncernen har under år 1986 fåll beställningar
på ett 30-tal mät- och reglerslalioner. Under perioden 1982-1986 har drygt
125 stationer levererats, vilkel motsvarar ca 80% av samfiiga stationer
utanför Köpenhamn. Leveranserna har även omfattat långa sträckor hu­
vud- och grenledningar och dessutom ell slorl anlal konverteringar till
gasanvändning i industrier, bosläder etc. Dessa erfarenheter används nu i
utbyggnaden av nalurgasnätet i västra Sverige, där Vanadis Entreprenad, i
konsorfium, fått beställning på 100 km huvudledning.
                                         22


 


Dotterbolaget i USA har bytt namn till Celsius Conlractors Inc och     Skr. 1987/88:20 aktieinnehavet har ökats till nära 100%.

Under år 1986 har företaget Fredrikssons Värme i Mariestad förvärvals. Calor-Celsius har tillsammans med Skånska startat SANAB - etl förelag för asbeslsanering som arbetar i mellansverige. Calor-Celsius VVS-verk-stad i Ljusdal har under året sålts och moderbolagets verksladsresurser har koncentrerats lill Karlstad.

Verksamheten under år 1986

Den resultatavräknade faktureringen uppgick för år 1986 till 2434 milj. kr. De utländska dotterbolagen och exporten från Sverige svarar för 41 % av den totala faktureringen.

Antalet anställda var vid årsskiftet 4354 (4162). Av dessa var 1583 (1 345) anställda utomlands.

Koncernen redovisar för år 1986 en vinst på 23 milj. kr. före bokslutsdis­posilioner och skatt, vilket är 15 milj. kr. lägre än föregående år. Det lägre resultatet hänför sig dels lill moderbolagels utlandsverksamhet, där inställ­da betalningar från beställare i Saudi-Arabien representerar merparten av resultatförsämringen och dels till Vanadisgruppen, där ersättningen från en japansk underleverantör uteblivit. Kostnaden för avvecklingen av VVS-verksamheten i Finland har också belastat resultatet.

Förutom moderbolaget visar det danska företaget Ludvigsen & Her­mann A/S god lönsamhet. Detta gäller också induslrirörverksamhelen i Vanadis Entreprenad AB och SIBIS. Fastighetsbolaget Elektra visar fort­sall god lönsamhetsutveckling, där del största engagemanget för närvaran­de är utbyggnaden av hotell- och konferensanläggningen Positionen i Vår­tan, Stockholm, samt ett större projekt på norra älvstranden i Göteborg.

Framtidsutsikter

Marknaden för induslriinslallationer, som legat på en låg nivå under större delenavår 1986, bedöms öka under andra hälflen av år 1987. Nybyggandet av bostäder ökar men delta sker på bekostnad av en minskad ROT-volym, där inslallalionsinnehållet är större än vid nybyggnation. Den låga nivån på energiinvesteringarna under år 1986 väntas beslå under år 1987.


Cea Aktiebolag

översikt                                                           1986             1985

(milj. kr.)        (milj. kr.)

:06,o

209,1

12,9

2,5

105,2

203,2

48,0

56,0

16,6

23,5

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1986             1985

Soliditet i %                                                     23,4              27,6

Antal anställda                                                 267               247


23


 


Bolagets syfte                                                                                Skr. 1987/88:20

Cea Akfiebolag grundades år 1939. Ändamålet var fillverkning av folopap-per. Redan efter etl par år började slalen intressera sig för förelaget, i vilkel de såg en möjlighet all tillförsäkra landet inhemsk tillverkning av olika fotoprodukter, bl.a. rönlgenfilm och någol senare, år 1943, gick slalen in som ägare av företaget. Under del då pågående kriget i Europa tillgodosågs en hel del av landets behov av bl. a. röntgenfilm just från Cea Aktiebolag.

Sedan år 1970 ingår Cea Aktiebolag i Procordia AB.

Fram fill år 1977 var rönlgenfilm förelagels huvudsakliga produkt. Då lanserades en ny produkt, fotosällningspapper, för den grafiska industrin, vilken liksom röntgenfilmen numera exporteras över stora delar av värl­den.

Förelagels syfte är alltjämt atl tillverka och sälja medicinsk röntgenfilm och fotosällningspapper för tillverkning av tidningar.


Verksamheten under år 1986

Den fotolekniska marknaden domineras av elt fåtal stora intemafionella filmtillverkare. Konkurrenssituationen innebär att Cea endast i ringa grad kan påverka prisbilden. Ceas strategi är därför all genom kvalitet, flexibili­tet och god service utgöra ell attraktivt alternativ lill de slora producenter­na. Cea exporterar för närvarande ca 90% av sina produkter lill ell 40-lal länder.

Under år 1986 slutfördes ett större investeringsprogram bestående av installation av ny gjutteknik saml modernisering av konfektioneringen. Inlrimningen av de nya anläggningarna har varil förbunden med avsevärda tekniska problem. Även kvalitetsproblem av annan art har påverkat resul­tatet negativt.

För år 1987 förutses en påtaglig resultalförbätlring som följd av ell brett upplagt ålgärdsprogram med mål all förbättra såväl produktionsförmåga som produktkvalitet.

Celsius Industrier AB (f. d. Svenska Varv AB)

översikt                                                           1986              1985

(milj. kr.)       (milj. kr.)

8396

6985

60

-519

7814

8987

1703

1667

948

998

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Balansomslutning

Justerat eget kapital

Investeringar

1986             1985

Soliditet i %                                                        22                  19

Antal anställda                                               14513           16634


24


 


Historik                                                                        Skr. 1987/88:20

Svenska Varv AB bildades år 1977 i samband med all slalen övertog Salén-invesls aktier i AB Götaverken som tillsammans med tidigare helstatliga Karlskronavarvel AB och Uddevallavarvet AB kom att ingå i den nya koncernen. Från år 1979 ingår också Kockums varvs- och rederirörelse i koncernen. Under år 1982 överfördes aktierna i Zenit Shipping AB direkl lill slaten. Den 11 december 1984 fattades beslut om atl uppta förhandling­ar om avveckling av verksamhelen vid Uddevallavarvel. I mars 1985 träffades så överenskommelse med de fackliga organisationerna vid varvet om avveckling av verksamheten. Under år 1985 förvärvades 78% av aktierna i det OTC-noterade företaget Generator Industri AB.

Den 1 september 1987 ändrade bolaget namn från Svenska Varv AB lill Celsius Industrier AB.

Verksamheten under år 1986

Marknad och orderingång

Samfidigt som arbetet pågår med alt avveckla den kvarvarande skepps­byggnadsverksamheten förstärks satsningarna på mer framtidsinriktade verksamheler med inriktning på att skapa en diversifierad verkstads- och entreprenadkoncern.

Orderingången har under året varit god i första hand inom energiområ­det. Den förbättrade prisnivån på massa har i kombinafion med sjunkande dollarkurs inneburit en förbättrad konkurrenssituation för nordamerikans­ka massaleveranlörer. Denna förbättring har medfört etl ökande intresse för Gölaverken Energys produkter och företaget kunde under året teckna order om leveranser av turnkey sodahusanläggningar till Federal Paper Inc. i USA. Dessutom tecknades order på en sodahusanläggning lill Han­nover Papier AG. Orderboken kunde fyllas på yUeriigare i början av årl987 genom order på en turnkey sodahusanläggning till Greal Northern Nekoosa Inc. och vidare order på en sodahuspanna för Södra Skogsägar­nas anläggning i Mörrum.

Efterfrågan kommer framför allt från den internationella marknaden, då utbyggnaden av den skandinaviska cellulosaindustrin har nått en viss mällnadsgrad. Götaverken Energys konkurrenssituation har stärkts ge­nom en successiv uppbyggnad av turnkey-resurser för alt hantera nyckel­färdiga anläggningar.

Sänkningen av oljepriset i kombination med att det statliga stödet till fastbränsleeldning har upphört har inneburit att den svenska marknaden för fastbränsleddade pannor hell försvunnit under år 1986. För all minska beroendet av den svenska faslbränslemarknaden har Gölaverken Energy orienterat sig mot den intemafionella marknaden. Delta resulterade i bör­jan av år 1986 i en order på en CFB-anläggning från Thyssen Engineering GmbH i Essen. Intresset för CFB-tekniken har också varit stort på den nordamerikanska marknaden.

Under året erhöll Generator tillsammans med Götaverken Energy en
order från Örebro Kraftvärmeverk AB på en kraflvärmepanna av CFB-lyp
     25


 


med en kapacitet av 255 lon ånga/h. Denna order bedöms vara av utomor-     Skr. 1987/88:20 dentligt strategisk betydelse, då den banar väg för fortsatta leveranser i samband med kärnkraftavvecklingen.

En framtida kärnkraflsavveckling kommer alt innebära en omfattande kraftvärmeuppbyggnad inom kommunerna. I avvaktan på den förväntade investeringsvågen i samband med kärnkraflsavvecklingen har Generator utvecklat elt koncept som innebär att redan befintliga fastbränsleddade hetvaltenpannor byggs om till ångpannor för begränsad elproduktion.

De ökande miljökraven i såväl Sverige som ullandel har inneburit all intresset för rökgasrening med energiåtervinning ökat. Calor-Celsius har under året genom sitt dotterbolag Fagersta Energetics levererat två anlägg­ningar. Mycket positiva testresultat från en av Götaverken Energy levere­rad försöksanläggning i Högdalen bidrog till all företaget under året kunde erhålla order från Göteborgsregionens Avfallsbehandling AB (G RA AB). Denna order markerar ett kommersiellt genombrott för Götaverken Ener­gys nya teknik.

Marknaden för diesdkraflverk har utvecklats positivt under år 1986 trots atl antalet konkurrenter på marknaden ökat. Från del danska bi­ståndsorganet DANIDA erhölls order avseende leverans av diesd­kraflverk till Sierra Leone och vidare har order erhållts på kraftverk till Macao och till Sudan.

Den svaga sjöfartskonjunkturen har inneburit all efterfrågan på Sunrod-pannor varit låg. Självfallet har också sjöfartskonjunkturen påverkat mark­naden för fartygsreparalioner. Beläggningen för reparafionsvarven har varil myckel ojämn och prisnivån hell otillfredsställande. Särskilt har denna negativa utveckling drabbat Cityvarvet i Göteborg och beslul har fallats om en väsentlig neddragning av arbetsstyrkan.

De låga oljepriserna har medfört att offshoremarknaden under årel kän­netecknats av låg aktivitet. Samtidigt har dock oljebolagens ambitioner att reducera kostnader lett till ökat intresse för alt pröva nya alternafiv för utbyggnader. Della har också fört med sig ell ökal intresse för kostnadsef-fekliva, flytande produktionssystem, vilkel för Götaverken Arendals del resulterat i betydande ingenjörsuppdrag för etl flertal större oljebolag.

Götaverken Arendal kunde under året erhålla order på en omfattande ombyggnad av bostadsplaltformen Safe Brilannia för vilken avtal träffats om elt långtidskontrakt med Marathon Oil UK. Vidare har Gölaverken Arendal från det brasilianska oljebolaget Petrobras fått beställning på elt större tekniskt utvecklingsarbete inklusive licensrätligheler för två borr-riggar av lyp GVA 4500.

För alt möta den ändrade marknaden har Götaverken Arendal också breddat sin verksamhet till näraliggande teknikområden. Ordern på en ny stalsisbrytare som erhölls i början av år 1987 är elt sådant exempel liksom kontraktet med den grekiska marinen om konstruktions- och upphand-lingsljänsler för en flyldocka av GVA-typ.

Beslut har faltals om alt avveckla produktionen av handelsfartyg vid
Kockums. Satsningarna inom marin- och undervattensteknik fortsätter
emellertid i del nybildade Kockums Marine AB. Verksamhelen omfallar
ulveckling, projektering, konstruktion och tillverkning av produkter inom
      26


 


såväl militär som civil undervattensteknik, kvalificerad verkstads- och     Skr. 1987/88:20 legoproduktion samt tekniska tjänster avsende kvalitetsstyrning, miljö, material m.m. Orderstocken uppgår för Kockums Marine till totalt 1700 miljoner kronor och omfattar bl.a. fyra ubåtar till svenska marinen samt ombyggnad av järnvägsvagnar för SJ.

Under året har avtal tecknats med försvarets materielverk om konstruk­tion av näsla generation ubåtar för den svenska marinen. Förhandlingar pågår avseende uppdraget att konstruera en ny ubåtsserie för den australi­ska marinen. Anbud och kontraktsförslag för genomförandel av delta projekt överiämnades i november 1986 av Australian Submarine Corpora­tion, ett konsortium som Kockums är delägare i.

Även Karlskronavarvet har för år 1987 en tillfredsställande beläggning lack vare beställningar på två minröjningsfartyg, fyra kuslkorveller, etl antal för- och akterskepp till Kockums ubåtsserie samt dessutom två sidokölsvävare. Eftersom försvarskommitténs belänkande avseende me­del till det svenska försvaret under perioden 1987-1992 endasl innehåller mindre satsningar inom Karlskronavarvets område finns dock risk för en beläggningssvacka från mitten av år 1988.

Genom Calor-Celsius intar Celsius Industrier AB en ledande position inom området rörinslallationer. Basverksamheten är VVS- och industri-rörinstallationer, men Calor-Celsius verksamhet har successivt utvecklats till alt även omfatta projektledning och konstruktion saml kompletta sy­stem för produktion och distribution av energi.

Marknaden för industriinslallalioner har legal på en låg nivå under större delen av år 1986 men bedöms komma att öka under senare delen av år 1987. Även bostadsbyggandet bedöms nu komma att öka. Delta är dock inte enbart lill fördel för Calor-Celsius, eftersom samtidigt ROT-verksam-heten minskar och installationsinnehållel är större när del gäller reparatio­ner och ombyggnader än vid nybyggnation.

Av särskill intresse är Calor-Celsius engagemang i utbyggnad av nalur­gasnätet. Calor-Celsius har under året fått yllerligare beställningar på etl 30-tal mäl- och reglerslalioner i samband med utbyggnaden av del danska nalurgasnätet. Vidare har Calor-Celsius levererat långa sträckor av huvud-och grenledningar för naturgas och dessutom genomfört ell större antal konverteringar till gasanvändning i industrier och bostäder. Dessa erfaren­heter används nu i utbyggnaden av nalurgasnätet i västra Sverige, där Calor-Celsius dotterbolag Vanadis Entreprenad i konsortium fått beställ­ning på 100 km huvudledning.

Efter förvärv av Gränges Hedlunds ståldivision har verksamheten vid della förelag flyttats till Finnboda, vilket innebär atl Finnbodas konkur­renskraft avseende tung verkstadstillverkning, stålbyggnad och montage väsenlligl har förstärkts. Akliviteten på induslrisidan har också varit livlig under det gångna årel och Finnboda är engagerat i elt anlal större slålbygg-nadsprojekt. Bland dessa kan nämnas nya Vasa-terminalen i Stockholm och i samarbete med Gölaverken Arendal, underdelen lill Stockholm Glob Arena.

Totalt har orderingången inom koncernen under år 1986 uppgått lill 5 800
milj. kr. jämfört med 5 600 milj. kr. år 1985.
                                          27


 


Stmkluriörändringar                                                         Skr. 1987/88:20

Verksamheten vid Uddevallavarvet har avslutats under årel med leverans av varvels två sista fartygsnybyggen. Den del av varvels mark och byggna­der som inle övertagils av Volvo har under årel sålts fill Uddevalla kom­mun. Samtliga anläggningar och all varvsutruslning har sålts under årel.

I februari 1986 fattades beslul om all inleda MBL-förhandlingar om avveckling av handdsfarlygsproduklionen vid Kockums. MBL-förhand-lingarna har avslutals och verksamheten har följt uppgjorda planer.

Saab-Scania AB har övertagit större delen av Kockums varvsområde genom atl ijanuari 1987 förvärva akfierna i Kockums AB (numera Saab-Scania Malmöanläggningen AB). En del av varvsområdel med tillhörande byggnader förvärvades i december 1986 av Kockums Marine AB, som skall driva de framtidsinriktade verksamheterna inom marin- och under­vattensteknik vidare. Verksamheten avseende den civila farlygsproduk-lionen inklusive tillgångar, skulder, orderslock och personal har överlagils av ell bolag som övertar namnet Kockums AB.

Under årel har Rederi AB Oktetten och Rederi AB Oktanten (f. d. Öresundsvarvet AB) sålts till Nordström & Thulin AB. Rederi AB Oktet­ten var vid försäljningen ägare till de två fartyg som under årel levererats från Uddevallavarvel och Rederi AB Oktanten är beställare lill nybygge av ett produktlankfarlyg vid Kockums.

Finnboda AB har under året förvärvat Gränges Hedlunds ståldivision. Genom förvärvet har Finnboda, som traditionellt haft sin tyngdpunkt i fartyg och därmed sammanhängande produktion, förändrats mol en allt större andel verksladsproduklion med montageverksamhel. I samband med detta har 9,5% av aktierna i Finnboda AB sålts lill Gränges Hedlund AB.

Götaverken Arendal har under år 1986 genomfört en genomgripande strukturförändring för all anpassa verksamhelen till ändrade marknads­förutsättningar. Omstruktureringen har inneburit all ca 800 anställda har sagts upp och omplacerats lill en ny enhet, GVA Resurs. Syftet med denna organisation är atl i samarbete med fackliga organisationer och offentliga myndigheter aktivt medverka till nya lösningar för berörd personal. ■

Götaverken Arendal har under året ökal sitt engagemang i ägarandelar i olika plattformar. Tillsammans med konkursförvallarna i Consafe AB och Consafe Offshore AB har utarbetats ett förslag lill ny ägarstmklur av GVAs saml konkursboets sex bostadsriggar. Ett nyll bolag, Safe Service A/S, kommer alt bildas under våren 1987 för att överta ägandet av berörda riggar. För alt underiätta denna lösning har GVA temporärt även förvärvat vissa övriga delägares ägarandelar.

Under året har Götaverken Arendal avyttrat vissa anläggningstillgångar.
Huvudkontoret med omgivande byggnader såldes i december 1986 lill den
av Bilspedition och Philipsson Invest nybildade fastighetskoncernen Coro-
nado. GVA har tecknat hyresavtal med den nya ägaren. Vid samma tillfälle
förvärvade Bilspedition och Philipsson Invest samtliga aktier i Arendal
Offshore AB (under namnändring lill Fastighets AB Coronado). Verksam­
helen i Arendal Offshore AB har överförts till annal bolag i koncernen.
Volvo Transport AB har övertagit etl markområde med tillhörande fa-
       °


 


briksbyggnad genom förvärv av samtliga aktier i Götaverken Arendal AB.     Skr. 1987/88:20 Bolagets verksamhel inklusive kvarvarande tillgångar och skulder har överförts lill ell bolag som i februari 1987 har namnändrats lill Gölaverken Arendal AB.

Under hösten 1986 påbörjades ell rekonstruktionsarbete i Cilgo-kon-cernen. Della arbete resulterade i en ny organisation och en reduktion av antalet anställda med ca 400 personer. Övertalig personal har överförts lill ell dotterbolag till Citgo, Projekt AB Semaforen, vilket har som uppgift alt inom två år finna sysselsättning för denna personal.

I november 1986 fattades beslut om samordning av verksamheterna i Götaverken Energy och Generator. Celsius Industrier AB, som var ägare lill 78% av aktierna i Generator, erbjöd således övriga aktieägare inlösen av resterande aktier. Under år 1987 har verksamheten samordnats på så sätt att Götaverken Energy har förvärvat Celsius Industrier ABs aktier i Generator. Namnet på den nya gruppen är Götaverken Energy.

Rörelseresultatet efter avskrivningar uppgår till -16 milj. kr. vilkel är 202 milj. kr bättre än föregående år.

Resultatet har belastats med 382 milj. kr. avseende reservering för kundfordrings- och borgensrisker samt nedskrivning av riggar. Av dessa kostnader är 248 milj. kr. hänföriiga till Consafe-konkursen.

Koncernens finansnelto har förbättrats med 20 milj. kr. lill 219 milj. kr. Räntenettot har försämrals med 106 milj. kr. främsl beroende på en minsk­ning av förskoll från kunder saml all räntenivån varil lägre än föregående år. Vid föregående års slut fanns orealiserade kursvinster om 99 milj. kr. Dessa har realiserats under året vilkel har förbättrat årets finansnelto. Vidare har dollar-nedgången haft en positiv resultateffekt genom all kon­cernen under större delen av år 1986 haft en nettoskuld i dollar.

Kostnaderna för omstrukturering av Citgo och Götaverken Arendal beräknas till 264 milj. kr. Reserveringar för dessa kostnader har belastat årets resultat och redovisas som extraordinära kostnader.

I tidigare års bokslut har reserveringar gjorts för kostnader för avveck­ling av Uddevallavarvet saml avveckling av handdsfarlygsproduklionen vid Kockums. Kostnaderna har blivit lägre än beräknal bl. a. beroende på alt utfallet av anläggningsavvecklingen har blivit bättre än uppgjorda kal­kyler. Delta har medfört all sammanlagt 184 milj. kr. har gotlskrivits årets resultat. Beloppet redovisas bland extraordinära intäkter.

Faslighels- och företagsförsäljningar har givit extraordinära intäkter på sammanlagt 319 milj. kr. I de sålda bolagen ingick från tidigare år ackumu­lerade förluster.

Likviditet och finansiering

Likvida medel inklusive konto hos riksgäldskonloret och korta placeringar uppgick vid årets slul till 4028 milj. kr., vilkel är en ökning med 1 217 milj. kr. jämfört med föregående år.

Riksdagen har under året fattat beslul om kapitaltillskott till Celsius
Industrier AB med 950 milj. kr. Detta belopp som inarbetades i 1985 års
bokslut har utbetalats under året. Vidare har Celsius Industrier ABs förd-
   29


 


ran på staten om 860 milj. kr. lösts under årel. Dessa medel har bl.a. använts lill amortering av lån.

Riksdagen har under år 1986 även beslutat om produklionsslöd till Kockums med 180 milj. kr. vilket har utbetalats under årel.

Under året har riksdagen vidare fattat beslut om att koncernens borgens­åtaganden skall reduceras. Delta innebär att de borgensåtaganden som gjorts av Kockums har lyfts av lill 100%. Övriga borgensförbindelser har reducerats lill 10% av utestående kreditgarantier. Det reducerade borgens-åtagandel är dock kompletterat med ett åtagande för förelaget att läcka 15% av evenluelll uppkomna förluster inom garantisyslemel ulöver nämn­da 10%. För åtaganden för enheter som berörs av Consafe-konkursen sker sänkningen av borgensåtagandet först sedan enheterna avyttrats av kon­kursboet.

Koncernens soliditet har förbättrats under året och uppgår vid årets slut till 22% (19%).


Skr. 1987/88:20


Personal

Medelantalet anställda i koncernen har under året minskat med 2121 personer lill 14513 (16634). Av dessa har 1789 (1534) varil anställda i ullandel.

Minskningen beror främsl på avvecklingen av Uddevallavarvel men även i Götaverken Arendal och Kockums har antalet anställda minskat.

Celsius Industrier ABs lönekostnader uppgick under år 1986 till 1 878,6 milj. kr. (1 927,4). Sociala kostnader uppgick till 760 milj. kr. (790).

Citgo AB


översikt


1986 (milj. kr.)


1985 (milj. kr.)


 


Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar


 

413

607

-152

-57

510

420

51

2

18

4


 


Soliditet i % Antal anställda


1986 10

1553


1985

O

1800


 


Historik

Cilyvarvel var det ursprungliga nybyggnadsvarvel inom AB Gölaverken, som grundades år 1941. Verksamheten utgjordes i början av mekanisk verkstadsproduktion. År 1947 byggdes del första fartyget.

Efterkrigstidens starka utveckling inom sjöfarts- och rederinäringarna skapade en stark efterfrågan på mer avancerade reparations- och under-hällningsarbeten. Först under 1970-talet realiserades emellertid tankarna på atl skapa varv som helt var inriktade på reparation. Det första egentliga exemplet på ett sådant internationellt specialiserat reparationsvarv var


30


 


Lisnave i Portugal. Cilyvarvel skapades genom en sammanläggning av     Skr. 1987/88:20 Gölaverkens, Eriksbergs och Lindholmens reparationsrörelser med Lis­nave som förebild för att betjäna fartyg på sjöfartsleder i norra Europa.

I millen av 1970-talet investerades ca 350 milj. kr. och det ursprungliga nybyggnadsvarvel vid Göta Ålv förvandlades till elt av norra Europas största och tekniskt mesl avancerade reparalionsvarv.

Citgo AB är från årsskiftet 1985/86 det nya namnet på tidigare Cilyvarvel AB. Citgogmppen utgör med sina många enheter en av de största samlade resurserna för marint och industriellt underhåll i Sverige.

Bolagets verksamhetsinriktning

Cilgogruppen består av fyra huvudaffärsområden saml ett anlal mindre hel- och delägda bolag med verksamhet inom olika specialområden.

Reparationsverksamhelen vid varv bedrivs fortfarande under namnet Cilyvarvel. Huvuddelen av Cilyvarvets resurser finns i Göteborg. Dessut­om erbjuds varvsservice och dockningsmöjligheter i Malmö och Landskro­na.

City Contech är en projektorganisation som i samarbete med andra enheter inom Cilgogruppen och externa förelag genomför större fartygs-ombyggnader.

Ciserv ansvarar för den internationellt inriktade hamn- och reserepara-lionsverksamhelen och utför service på fartyg under gång och i deslina-lionshamnar för alt minska fartygens liggelid.

City Mekan bildar tillsammans med elt par andra bolag inom Citgo del huvudaffärsområde som är inriktat på lego, entreprenad, service och un­derhåll mot kunder inom verkstadsindustrin, raffinaderier, bruk och kärn­kraft.

Cilyvarvel

Cilyvarvel utgör hälflen av Citgogruppens totala verksamhet. Under år 1986 reparerades omkring 200 fartyg vid Cilyvarvel. Marknaden för far­tygsreparationer har liksom under de senaste åren varil mycket svag. Konkurrensen med varv i länder där slalen subventionerar varvsindustrin har inneburit en mycket kraftig prispress. Detta har medfört stora förluster för Cilyvarvel under år 1986.

Ciserv

Marknadssituationen för hamn- och resereparationer har under år 1986 utvecklats gynnsamt och Ciserv arbetar framgångsrikt med en försiktig expansion utomlands. Bl. a. har en servicestation etablerats i San Francis­co. Service kan sedan tidigare erbjudas i Singapore, Norfolk (USA) och London. I Sverige bedrivs verksamheten i Göteborg och Helsingborg.


 


City Mekan                                                                                     Skr. 1987/88:20

City Mekan med sin inriktning mot icke marin legotillverkning och service utgör en allt väsentligare del av Citgogruppens verksamhel. Flera stora order har tecknats under år 1986 och bland dessa kan nämnas byggnation av en vindtunnel till JAS-projektet och tillverkning av järnvägsramp för elt nytt färjeläge i Göteborg.

City Contech

Marknaden för fartygsombyggnader har varil mer konkurrensutsalt än närmast följande år. Några order har inte tecknats under årel. Projektled-ningskapacitel har utnyttjats för alt bygga om en flyldocka för Cilyvarvel Öresund.

Antalet anställda uppgick vid årets slul lill 1 439 (I'664). Resultatet före bokslulsdisposifioner och skaU uppgick år 1986 fill -71 milj. kr. (-59). I december såldes 91% av akfierna i Ciclean AB fill GRAAB Kemi AB, samtidigt som den anläggning där Ciclean bedriver sin verksamhet såldes till Göteborgs Hamn.

I oklober år 1986 tillsatte Citgos styrelse en arbetsgrupp för att utreda konsekvensema av olika kapacitetsnivåer för Cilyvarvel. I december år 1986 fattades beslul om atl inleda MBL-förhandlingar om en halvering av kapaciteten för varvsreparationer i Göteborg. Förhandlingarna avslutades ijanuari år 1987 då överenskommelse träffades om alt 410 anställda skall överföras till etl separat bolag. Projekt AB Semaforen, som skall slussa ul dessa anställda på arbetsmarknaden under en tidsperiod på längst två år.

Från den 1 februari 1987 drivs Cilyvarvel och City Mekan under ledning av samma verkställande direktör och med gemensamma produktions- och adminislrationsresurser.

City Contech AB och Rör-Marin AB avvecklas som självständiga bolag och deras respektive verksamheter integreras med Cityvarvet och City Mekan.

Framtidsutsikter

Marknadsförutsättningarna för varvsreparationer bedöms inte förbättras under år 1987. Den anpassning av kapaciteten som nu genomförs tillsam­mans med åtgärder för atl öka den interna effektiviteten kommer atl innebära resultatförbättringar i Cityvarvet.

Ciserv förväntas ytteriigare förbättra sin marknadsposition och sin lön­samhet.

City Mekan har en god orderslock vid inledningen av år 1987 och en lönsamhetsförbäUring kan förutses.


32


 


Cordinor AB


Skr. 1987/88:20


 


översikt


1986 (milj. kr.)


1985 (milj. kr.)


 


Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Balansomslutning

Justerat eget kapital

Investeringar


 

240

328

10

8

194

249

62

51

9

ll


 


Soliditet i % Antal anställda


1986

32

321


1985

20

413


Historik

Bolaget bildades ijuni år 1977 som eU dotterbolag fill Norrbottens Järn­verk AB under namnet NJA-Invesl. När NJA gick in som en del av SSAB Svenskt Stål AB övergick NJA-Invesl lill aU bli eU direkl dotterbolag fill Statsföretag. I samband med atl ytteriigare medel av riksdagen beviljades för en utökning av bolagets verksamhet ändrades bolagets namn lill Re-gioninvesl i Norr AB.

Verksamheten under år 1986

Cordinor AB är elt helägt dotterbolag lill Procordia AB. Företaget är elt rörelsedrivande investmentbolag och moderbolag för en grupp företag med verksamheten huvudsakligen förlagd till Norrbotten. Koncernens omsätt­ning uppgick under året till 239,7 milj. kr. (328,5), och exportandelen utgjorde 66% (57). Verksamheten i de verksamma dotterbolagen framgår av följande.

Isolainin-Ecomax AB

Bolaget har sedan etl tiotal år specialiserat sig på inredningar för marina projekt och utvecklat etl inredningssystem. Samarbetet med Perstorp AB vid del hälftenägda försäljningsbolaget IMAC i Helsingborg har utvecklat sig positivt under året. Bolagets marina produktionsenhet i Skövde av­vecklades under året, varefter all produktion sker i Överkalix.

Antalet anställda har under året uppgåu till 106 (118) personer och omsättningen lill 113 (121) milj. kr. Företaget redovisar för årel en vinst efter finansiellt netto på 4,9 milj. kr. (3,1). Bolaget har för verksamhetsåret lämnat 2,0 milj. kr. (netto) i koncernbidrag lill moderbolaget.


Kiruna Truck AB

Bolaget tillverkar sedan ell tjugotal år fordon för lunga transporter inom gruv-, entreprenad och stålindustrin. Den dddrivna trucken hanteras i ett separat delägt bolag, Kiruna Electric. Bolaget har under året avvecklat sina försäljningsbolag i USA och Österrike.


33


3    Riksdagen 1987/88. 1 sand. Nr 20


Anlalet anställda har under året uppgåU fill 86 (100) personer, och     Skr. 1987/88:20 omsättningen till 56 milj. kr. (97). Kiruna Truck-koncernen redovisar för året en förlust efter finansiellt nello på —18,2 milj.  kr. (1,6). Genom tillförsel av koncernbidrag på 18 milj. kr. från Cordinorgruppen kan dock företaget behålla sitt egna kapitel intakt.

Kryotherm AB

Bolaget tillverkar kyl-/värmepumpar för skolor, kontor, lager- och indu­stribyggnader och flerbostadshus samt värmeålervinningsaggregat för livs­medelsbutiker och processindustrier. Företaget intar en tätposition inom sitt teknikområde lack vare en ständigt pågående produktutveckling. Huvudkontoret är beläget i Piteå.

Antalet anställda har under året uppgått till 72 (72) personer och omsätt­ningen till 40 milj. kr. (46). Företaget redovisar för året en vinst efter finansiellt netto på 0,6 milj. kr. (2,9).

Norrbit AB

Norrbit har en specialbyggd fabrik i Haparanda för tillverkning av broms­skivor för personbilarnas eftermarknad. Tradingverksamhel av släpvagnar för personbilar har i princip avvecklats och vid årsskiftet överförts lill systerbolaget Pajala Mekaniska Verkstad AB. Under år 1987 genomförs en riktad nyemission på 2 milj. kr. lill det italienska förelaget. Brembo. Efter alt denna emission genomförts kommer Cordinor alt inneha 50 % av aktier­na i Norrbil.

Antalet anställda har under året uppgått till 16 (29) personer och omsätt­ningen lill 18 milj. kr. (16). Företaget redovisar för året etl resultat på —2,8 milj. kr. (—2,6). Genom tillförsel av koncernbidrag på 2,8 milj. kr. från Cordinorgruppen kan dock företaget behålla sitt egna kapilal intakt.

Pajala Mekaniska Verkstad AB

Bolaget är en mekanisk verkstad med specialisering på plålbearbelning, framför allt i aluminium och rostfritt. Produktionsprogrammet består av Pajala-bron, Pajala Saunan samt en båtserie i aluminium, Scorpio. Dämt­över utförs legotillverkning, framför allt i rostfritt material.

Anlalet anställda har under året uppgått till 17(19) personer och omsätl-• ningen lill 7 milj. kr. (5). Företaget redovisar för året ell resultat efter finansiellt netto på —1,4 milj. kr. (—2,9). Genom tillförsel av koncern­bidrag på 1,4 milj. kr. från Cordinorgruppen kan dock företaget behålla sitt egna kapital intakt.

Steel Building Conlractors AB

Bolaget har specialiserat sig inom stål- och plålbyggnadslekniken med elt
flexibelt byggsystem och en organisation som är anpassad för etl samarbe­
te med företag som levererar turn-key-anläggningar anpassade mot ställda
     34


 


krav och utländska normer. Bolaget har under året avvecklat sitt region-     Skr. 1987/88:20 kontor i Bahrain.

Huvudkontoret är beläget i Luleå. Antalet anställda har under året uppgått till 6 (5) personer och omsättningen till 3 milj. kr. (17). Företaget redovisar för årel elt resultat efter finansiellt netto på -1,5 milj. kr. (-0,5). Genom tillförsel av aktieägarfillskott från Cordinor på 1,5 milj. kr. kan dock företaget behålla sitt egna kapilal intakt.

De-Idng Intressenter AB, De-Icing System KB

Cordinor innehar direkl eller indirekt 60% av aktierna/andelarna i De-Icingbolagen. Den avisningsanläggning som marknadsförs har fåll ell gott mottagande och nya order beräknas las under år 1987.

Antalet anställda har under årel uppgått till 2 (0) personer och omsätt­ningen har uppgått till 0,1 milj. kr. (0,0). Företagel redovisar efter ägartill­skott ett resultat på 0,0 milj. kr. (0,0).

Cordinor Marketing AB

Bolaget Rinergo AB namnändrades under året lill Cordinor Markeling AB. Bolaget innehar säljuppdrag för Cordinorgruppen, men även för utomstå­ende förelag. Antalet anställda vid årets slut var 4 personer. Företaget redovisar ell resultat efter finansiellt netto på 0,0 milj. kr.

Strukturförändringar

Under året såldes det helägda Alfalhem AB lill AB Kiruna Grus- och Stenförädling i Kiruna. Samtidigt förvärvades 255 av aktierna i AB Kimna Grus- och Stenförädling.

Framlidsutsikter

För år 1987 kan en resultatförbättring förutses, vilket hänger samman med de stora rekonslruktionskostnader som belastat Kiruna Trucks USA-verk-samhel under år 1986.

Domänföretagen AB


Översikt                                                           1986             1985

(milj. kr.)        (milj. kr.)

889,5

847,1

20,7

21,4

624,2

605,7

282,2

271,3

62,2

42,2

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Balansomslutning

Justserat eget kapital

Investeringar

1986             1985

Soliditet i %                                                     45,2              44,8

Antal anställda                                                 834               829


35


 


Historik                                                                                          Skr. 1987/88:20

Domänförelagen AB bildades den 31 december 1975. Bolaget äger och förvallar aktierna och andelarna i domänkoncernens dotterbolag saml driver viss egen rörelse, bl. a. jordbruk och skogsbruk. Domänförelagen AB är moderbolag i en koncern med ca 40 bolag.

Bolagets syfte

Domänförelagen AB och dess dotterbolag bygger all sin verksamhel på produkter från domänverkets marker och på del kunnande som utvecklats i skötseln av dessa marker. Bolagen är en integrerad del av domänkon­cernen och ett viktigt komplement lill domänverkets skogliga verksamhet.

Bolagets verksamhetsinriktning

Domänförelagskoncernen omfattar virkesförädling, produkter för skogs­bruk, viss fastighetsförvaltning, grus- och vägentreprenader.

Verksamheten under år 1986

Koncernens omsättning uppgick lill 889,5 milj. kr., vilkel är en ökning med 42,4 milj. kr. eller 5 %. Av koncernomsättningen svarade virkesförädlingen för645,3 milj. kr. dier72,5%(71,5).

Rörelseresultatet efter avskrivningar enligl plan minskade från 31,7 milj. kr. till 21,1 milj, kr. Minskningen hänför sig till de virkesförädlande bola­get.

Räntenettot, dvs. skillnaden mellan ränldntäkter och räntekostnader, förbättrades med 3,0 milj. kr. till -8,7 milj. kr.

Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader försämrades med 7,6 milj. kr. till 12,4 milj. kr. (20). De extraordinära intäkterna uppgick till 18,8 milj. kr. varav 13,3 avser försäkringsersättning vid brand saml 5,4 milj. kr. avser försäljning av anläggningstillgångar. De extraordinära kostnaderna uppgick till 10,5 milj. kr. av vilkel 10,0 milj. kr. avser reservering för kostnader för Vilhelmina-Sågen AB.

Domänföretagen AB har under år 1986 försålt samtliga aktier i AB Lanna Bruk samt Öreryds Trävaru AB.

DomänGms har förvärvat aktierna i Br. Granlunds Grus & Vägmaterial AB. Bdlinga AB (dotterbolag till DomänGrus AB) har förvärvat samtliga aktier i Skogsholmens Grusinduslri AB. Årets investeringar uppgick till 62,2 milj. kr. (42,0).

Av årets investeringar har 13,3 milj. kr. finansierats med brandskadeer-sätlningar.

Koncernens planenliga avskrivningar uppgick under år 1986 till 30,8
milj. kr. (30,2). Koncernens långfristiga skulder inklusive checkräknings­
skuld minskade med 4,2 milj. kr. De kortfristiga skulderna minskade med
5,0 milj. kr. De obeskattade reserverna ökade med 13,6 milj. kr. till 137,3
          36


 


milj. kr. Likvida medel exklusive outnyttjade checkräkningskrediler upp-     Skr. 1987/88:20 gick vid årsskiftet lill 6,0 milj. kr. (9,3). Koncernens balansomslutning ökade från 605,7 milj. kr. till 624,2 milj. kr.

Soliditeten - räknad som summan av beskattat eget kapilal och 50% av de obeskattade reserverna i procent av balansomslutningen - uppgick vid årets slul lill 45,2% (44,8). Under årel har medelantalet anställda i kon­cernen uppgått lill 834 (829) personer.


Domänverket

översikt                                                           1986             1985

(milj. kr.)        (milj. kr.)

2940,1

2917,4

231,2

206,5

3936,6

3810,4

2577,0

2459.0

221,0

256,1

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Balansomslutning

Justerat eget kapital

Investeringar

1986             1985

Soliditet i %                                                       65                 65

Antal anställda                                               6466             6672


Verkets uppgift och omfattning

Domänverkets huvuduppgift är atl bedriva skogsbruk och därmed sam­manhängande verksamhel samt att förvalta den fasta egendom och de tillgångar som hör till domänverkets fond.

Domänverket förvallar skogar fördelade över hela riket. De represen­terar därigenom vitt skilda förutsättningar för såväl ekonomisk hantering som biologiska tillväxttal m. m. Av landets totala produktiva skogsmark förvallar domänverket ca en femtedel eller omkring 4 milj. ha.

Domängruppen beslår av domänverket med dotterföretag.

Domänverket är i sin organisation indelat i fyra regioner, en nytljande-rättsdivision saml en enhet för ADB-verksamhet med resultat- och utveck­lingsansvar.

Domänförelagen AB är ell holdingbolag som är moderbolag i en koncern med elt 15-lal rörelsedrivande dotterbolag. Dotterbolagens andel av kon­cernens totala omsättning är ungefär 30%.

Virkesförädling är det dominerande verksamhetsområdet inom Domän-företagskoncernen. Koncernen är också verksam inom följande branscher: fastighetsförvaltning, skogstillbehör, konsultverksamhet, materialläkter och betong.

Verksamhelen under år 1986

Det inhemska råvamulbudet har även år 1986 understigit den svenska
skogsindustrins förädlingskapacilel. Betydande kvantiteter massaved har
importerats. Denna efterfrågesituation har varit avgörande för den positiva
prisutveckling som kommit skogsbruket lill del under året. Sågverkens
               37


 


inbördes konkurrens om timmer samt deras kamp med massainduslrin om     Skr. 1987/88:20 sågbara dimensioner av främst gran har i södra Sverige pressat upp rot-postpriserna till mycket höga nivåer.

Domänverkets virkesförsäljning år 1986 fördelade sig i stort på följande sätl: timmer 3,0 milj. mfub (3,0), massaved, fiis och skogsbränsle 2,8 milj. mfub (2,9) saml virke på rot 0,3 milj. mfub (0,2). Virkesuttaget från egen mark uppgick år 1986 till 5,8 milj. mfub (5,8). Kvantiteten fördelade sig på 19% gallring och 81% slulavverkning. Della innebär en ökning av gall­ringsandelen med 2 procentenheter. Kostnaden för avverkning och ler-rängtransporl uppgick lill 108 kr./mfub vilket är en ökning med 2% jäm­fört med år 1985. I slutavverkning var kostnaden oförändrad i förhållande till år 1985. I gallring ökade däremot kostnaderna med 3-4%, framför allt beroende av större andel förstagallringar med klena dimensioner.

Totala kostnaderna för skogsvårdande åtgärder, inklusive gödsling, upp­gick år 1986 lill 368 milj. kr. (350), varav bidrag från AMS och skogsvårds­styrelserna uppgick till 45 milj. kr. (44). Inom del särskilda programmet för eftersatt skogsvård har 11 300 ha (9900) åtgärdats till en kostnad av 30 milj. kr. (26,5). Röjningsarealen uppgick till 64600 ha (58600) och planterings­arealen till 36800 ha (36600).

Domänkoncernens omsättning ökade under år 1986 till 2940,1 milj. kr. från 2917,4. Ökningen beror i huvudsak på ökade virkespriser. Virkesför­säljningen svarade för ca 70% av koncernens omsättning. Domänverkels omsättning ökade från 2186 milj. kr. lill 2233,1 milj. kr. Dotterbolagens andel av koncernens totala fakturering blev 31 % år 1986 (31) eller 916,7 milj. kr. (909,3). Den totala försäljningen mellan olika delar av koncernen var209,7milj. kr. (178,6).

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt för koncernen uppgick till 231,2 milj. kr. (206,5). Domänverkets resultat blev 197,4 milj. kr. d. v. s. i stort sett oförändrat jämfört med 1985 års resultat på 195,5 milj. kr. Enligl skogsvårdslagen är skogsägare skyldig all ålerbeskoga den skogsmark som avverkas. I rörelsens kostnader för domänverket ingår för år 1986 65,0 milj. kr. (80,4) avseende beräknade kostnader för framtida ålerväxtåtgär-der på under årel avverkad skogsmark.

Domänföretagskoncernens resultat före bokslutsdisposilioner och skatt uppgick till 20,7 milj. kr. vilket är ungefär i nivå med 1985 års resultat på 21,4 milj. kr. Resultatet efter avskrivningar försämrades dock med ca 10 milj. kr. Minskningen hänför sig lill de virkesförädlade bolagen. Under år 1986 investerade Domänkoncernen 221,0 milj. kr. (256,1). Därav avser investeringar i maskiner och inventarier 119,7 milj. kr. (148,5).

Räntabiliteten på koncernens totala kapital blev 6,7% (7,1). För domän­verket var motsvarande räntabilitet 6,5% (6,9). Den försämrade räntabili­teten beror främst på atl det bokförda värdet på fastigheterna korrigerades (ökades) år 1985 med 562 milj. kr. Domänverkets fasligheter i balansräk­ningen är lågt värderade. Om 1986 års taxeringsvärden används i slället för bokförda värden blir motsvarande förräntning för koncernen 2,8% (2,6).

Fr.o.m. 1 januari 1985 upphörde skyldigheten all betala inkomstskatt
för domänverket. Enligl regeringsbeslut beräknas utdelningen (inleveran­
sen) från domänverket till staten till ett fast belopp om 40 milj. kr. samt elt
      38


 


röriigt på 51% av årets överskoU efter skatt, dock lägst 85 milj. kr. per år.     Skr. 1987/88:20 Regeringen har vidare beslutat atl de obeskattade reserverna skall upplö­sas. Under år 1986 har resterande obeskattade reserver om 65 milj. kr. lösts upp. Av överskottet efter skatt kommer domänverket att för år 1986 betala

172.1  milj. kr. i inleverans. Motsvarande belopp för år 1985 milj. kr. var

176.1  milj. kr. Inleveransen för år 1986 innebär en utdelning på 7% påeget kapilal i domänverket. Domänkoncernens eget kapital inklusive hälflen av obeskattade reserver var vid slutet av år 1986 2 577,0 milj. kr. (2459,0). Soliditeten var 65% (65) innebärande att koncernens totala skuldbelast­ning (beräknad som förhållandet mellan totala skulder och eget kapital) därmed var oförändrad jämfört med år 1985.

Under år 1986 har domänverket sålt samtliga aktier i Svenska Torv AB. Aktierna i Högaskog AB och AB Lessebo Skogar har överlåtits till AB Böksholm Sulfitfabrik för att konstituera en juridisk koncern. Domänföre­tagen AB har avyttrat aktierna i AB Lanna Bruk samt det vilande bolaget Öreryds Trävaru AB. DomänGrus har förvärvat aktierna i Br. Granlunds Gms & Vägmaterial AB i Sollefteå. Bdlinga AB har förvärvat Skogshol­mens Grusindustri AB i Malmö.

Framtidsutsikter

Under år 1987 bedömer domänverket att Domänkoncernens resultat blir något sämre än 1986. Domänverkets resultat beräknas försämras något framför allt någol minskad avverkningsvolym. En viss resultatförbättring beräknas i Domänföretagen med dotterbolag. Lönsamheten för koncer­nens slörsla verksamhetsområde, virkesförädling, är dock fortfarande otillfredsställande.

Inkomsterna från försäljning av virke svarar för ca 70% av omsättning­en. Del innebär att även små förändringar i virkespriserna ger stora utslag i resultatet. Varje förändring av virkespriserna med en krona per m' innebär en förändring av resultatet före bokslutsdispositioner och skatt i verkel med ca 6 milj. kr. De största kostnadsposterna är löner och sociala avgif­ter. Varje procents ändring av dessa kostnader innebär en förändring av resultatet före bokslutsdispositioner och skatt med ca 9 milj. kr.

ELLEMTEL Utvecklings Aktiebolag


Översikt                                                           1986             1985

(milj. kr.)        (milj. kr.)

415,0

369,4

-0,4

1,1

155,0

146,5

20,8

22,2

21,4

33,1

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Balansomslutning

Justerat eget kapital

Investeringar

1986             1985

Soliditet i %                                                       13                 15

Antal anställda                                                 672               653


39


 


ELLEMTEL Utvecklings Aktiebolag ägs till lika delar av televerket och     Skr. 1987/88:20 Tdefonaktiebolaget L M Ericsson. Bolaget bildades år 1970 i syfte all sammanföra parternas utvecklings- och driflerfarenheter inom telekommu­nikationsområdet. Verksamheten omfattar huvudsakligen utvecklings- och konslmklionsarbete, som beställs av delägarna.

Verksamheten under år 1986

Beställning av tekniskt arbete från televerket och L M Ericsson uppgick för år 1986 lill 435,7 milj. kr. (460,7). Av de fidigare erhållna och under årel inlagda beslällningsvolymerna återstod som orderstock vid 1986 års utgång 436,9 milj. kr. (416,2).

Faktureringen uppgick till 415,0 milj. kr. (369,4).

Verksamheten år 1986 har omfattat utvecklingsprojekt inom områdena publika telefonstationer, publika datanät och stora förelagsväxlar.

Inom telefonslafionsområdet har ulveckling fortsatt av nya funktioner för ISDN (integrated services digital nelwork) inom AXE. Ulveckling av en ny regionalprocessor har avslutats.

Inom publika dalanälsområdel har ulvecklingen av ny koncentrator för nordiska dalanätet avslutals.

Inom förelagsväxelområdel har arbetet med alt stabilisera driftlillförlil-lighelen i den digitala växeln ASB 501 krönts med framgång och utveck­lingsarbetet fortsalt med nya funktioner.

Under året har en ny målsättning för ELLEMTEL's verksamhel fast­ställts. Denna innebär atl ELLEMTEL skall koncentrera siU utvecklings­arbete på centrala delar i kopplingssyslemen t. ex. processorer och centra­la väljare både för publika Idekomsysiem och för förelagsväxlar.


ESKA Statskonsult AB*

översikt                                                           1986              1985

(milj. kr.)        (milj. kr.)

182,1

142,9

2,8

3,3

132,4

77,9

6690,0

5147,5

34,2

20,3

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Balansomslutning

Justerat eget kapital

Investeringar

1986             1985

Soliditet i %                                                         7                   9

Antal anställda                                                 245               234

* Översiktstabellen och texten avser Statskonsultföretagen.

Historik

Förelaget Statskonsult AB bildades år 1969 och påbörjade sin verksamhel
år 1970. Syftet med bildandet av ett statligt ägt konsultföretag inom det
ADB-tekniska området var främsl alt ålerförsäkra statsmakterna möjlighe-
         40


 


ten all på marknadsmässiga villkor förse statsförvaltningen med kompe-     Skr. 1987/88:20 lent personal för utveckling och rationalisering inom den statliga sektorn.

Bolagets syfte

Slalskonsultföretagens ambition är alt vara etl stort fullserviceföretag inom AU/ADB-områdel och all uppnå en stabil lönsamhetsnivå i paritet med de främsta konkurrenterna på marknaden och alt upprätthålla en balanserad fördelning av förelagets omsättning mellan näringsliv och för­valtning.

Utgångspunkten för verksamheten och därmed Slalskonsultföretagens mål är att på affärsmässiga villkor uppnå en effektiv och lönsam produk­tion samt administration hos förelagsgruppens samarbetsparlners i nä­ringsliv och samhälle.

Bolagets verksamhetsinriktning

Inom ramen för de fyra affärsområdena är Slatskonsullförelagens verk­samhetsinriktning följande:

-    Konsultverksamhet; systemutveckling, systemkonstruktion, program­mering, dalakommunikation, ekonomistyrning, personaladministration, AU/ADB-stralegier, AR/KR samt kontorsautomation.

-    Utbildning; kurser, seminarier, slomlbildning, yrkesinriktad AU/ADB-utbildning, ulbildningsprodukter saml utredningar.

 

Leverantör; återförsäljare av persondatorer och programvaror samt anskaffning, ulveckling och distribution av programvamprodukler.

Samverkansbolag; servicefunktion till enskild kund inom AU-området. Genom några profil- och intressebolag marknadsförs och genomförs

verksamheter av följande slag. Dokumenladministralion och informations­hantering, bokningsservice saml administration av konferenser, nollbas-budgelering och -planering, data- och informationssäkerhet saml slutligen konsultstöd för lokala fackliga organisationer vid förändringsverksamhel.

Verksamhelen under år 1986

Verksamheten har under året präglats av alt en ny struktur infördes per den 1 januari 1986. Förelagsgruppen har totalt sett fått ell ökal förtroende från marknaden samlidigl som den nya strukturen med frislående bolag fallit väl ul. Under året har aktiviteter igångsatts för all ytteriigare profilera respektive rördsedrivande bolag i syfte atl skapa en stabil marknadsposi­tion för varje bolag.

Lönsamheten för koncernen har varil tillfredsställande trots all en inle
oväsentlig resursinsats ägnats till alt uppnå en tillfredsställande verknings­
grad i den nya strukturen. Den positiva resultatutvecklingen har fortsalt.
Expansionen under årel har dock medfört en ökad balansomslutning med
åtföljande reduktion av den procentuella avkastningen på det totala och
det sysselsatta kapitalel.
                                                                                     41


 


Koncernens omsättning uppgick lill 182,1 milj. kr. Resultatet före bok-     Skr. 1987/88:20 slulsdisposilioner och skatt uppgick till 2,8 milj. kr. Medelantalet anställda i koncernen var 245.

Moderbolagels, Statskonsult AB, verksamhel har under året bestått av dels rörelsedrivande verksamhel avseende konsult- och utbildningstjäns­ter, försäljning av utbildningsmaterial inom området administrativ ulveck­ling, dels koncernledande uppgifter.

Den första etappen av ell personalddägande inom koncernen har ge­nomförts under året via utgivande av konvertibla skuldebrev.

Framtidsutsikter

En fortsatt satsning kommer alt ske på profilering av bolagen på markna­den. Resurser kommer att satsas på metodutveckling och utbildning av personalen. Personalddägandel kommer alt utökas.

Affärsverket FFV

Översikt                                                           1986             1985

(milj. kr.)        (milj. kr.)


Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Balansomslutning

Justerat eget kapital

Investeringar


 

423

2116

83

82

641

2147

800

713

143

89


1986             1985

Soliditet i %                                                     30,3              33,2

Antal anställda                                               5 616            5 384

Verkels anor går tillbaka till år 1552 då kung Gustav Vasa grundlade Krutbruket i Åkers Styckebruk vilkel fortfarande är i verksamhel på samma plats. Namnet FFV förekom första gången år 1943 då etl anlal befintliga militära verksläder sammanfördes till en organisation. Under 1960-lalel log FFV även hand om försvarsverkstäder för underhåll, samli­digl som koncernens kunnande vidgades mol civila marknader. Sedan år 1970 tillhör FFV industridepartementet.

Verkets uppgift och omfattning

FFV är en industrikoncern med inriktning på utveckling och tillverkning av avancerade försvarssystem och civila högleknologiska verkstadspro­dukter saml på kvalificerat underhäll inom militära och civila produktom­råden, framförallt fiyg. Verksamhelen har fört upp koncernen lill leknisk kompelens inom elektronik, teleteknik och datorteknik. Inom dessa och angränsande områden bedriver FFV även en omfattande konsultverksam­het.

Koncernen har en speciell konstruktion genom atl den består av dels elt
affärsverk med fyra sektorer och huvudkontor i Eskilstuna, dels en rad
              42


 


bolag vars aktier förvallas av FFV AB, med säle i Eskilstuna. Koncernens Skr. 1987/88:20 verksamhel har delals upp i fem affärsområden: Ordnance-gruppen, Aero-lech-gruppen, Tdub-gruppen, Holding-gruppen och Devdopment-grup-pen. De flesta av dem representerar en gemensam kundkrets och de ingående enheterna - både delar av affärsverket och bolag inom FFV AB gruppen - arbetar inom likartade teknikområden. I Sverige bedriver kon-., cernen verksamhet på ett tjugotal orter, vartill kommer mindre försälj­nings- och servicekonlor saml mobila enheter.

FFV Ordnance, med ca 2600 anställda utvecklar, fillverkar och mark­nadsför försvarsmateriel, som pansarvärnsvapensystem, finkalibriga va­pen med ammunition, torpeder, och explosivvaror. Sektorn har även verk-sladsprodukter för civila ändamål, kemisk-lekniska produkter, och jakt-och skyttevapen på sitt program.

Sektorledningen finns i Eskilstuna. Produktion och utveckling är förlagd fill Karlstad, Vingåker och Gällö (grovkalibrig ammunition), Eskilstuna (finkalibriga vapen och civila verkstadsprodukter). Karlsborg (finkalibrig ammunition), Motala (torpeder), samt Åkers Slyckebmk (explosivvaror och kemisk-lekniska varor).

FFV Aerolech med ca 3600 anställda utför underhåll åt främsl det svenska flygvapnet, men bedriver också en omfattande konsultverksamhet och har en växande andel civila tjänster. Kompetensen möjliggör underhåll av bäde flygplan och helikoptrar med tillhörande motorer och övrig utrust­ning, elektronik, samt armé-, marin- och flygvapenmaterid.

Sektorledningen finns i Arboga och verksamhelen bedrivs där samt i Linköping, Östersund, Växjö och Stockholm.

FFV Materialteknik, med ca 120 anställda, erbjuder som neutral och oberoende konsult problemlösning och materialprovning, liksom kunnan­de om avancerade materials egenskaper och om hur de bäst utnyttjas. Huvudkontoret ligger i Linköping, och verksamhet bedrivs även i Arboga.

Under år 1986 köpte FFV aktiemajoriteten i Smedata AB. Från årsskif­tet fusionerades dataverksamheten i FFV Data med Smedata AB till det nya företaget FFV Smedata AB. Det nya bolaget beräknas år 1987 omsätta drygl 50 milj. kr.

Verksamhelen under år 1986

FFV Ordnance fortsatte sina marknadsmässiga framgångar även år 1986. Strejkeffekler, generationsskifte i produktsortimentet, åtföljande kraftiga nyinvesteringar och produklionsstörningar, periodiseringseffekler p.g.a. leveransförseningar etc. gjorde dock år 1986 till elt resulalmässigl mellan­år. Under årel har verksamhelen bedrivits i fyra producerande divisioner och en marknadsdivision. Utlandet svarar för 50% av faktureringen och 60 % av orderingången.

FFV Aerolech är ett av Europas största konsultföretag inom avancerad
flygteknik, utför underhåll och modifieringar av svenska försvarets materi­
el som flygplan och hdipkoplrar, inklusive elektronik, övriga komponen­
ter, motorer och robotar samt bl. a. gasturbiner i stridsvagnar och torped­
bålar.
                                                                                                                   43


 


Affärsområdet utvecklades positivt under året med undantag för arbets- Skr. 1987/88:20 marknadskonflikten i moderenheten, FFV Aerolech. Orderingången öka­de med 14% och faktureringen med 31%. Resultatet på 66 milj. kr. är sämre än föregående år. FFV Aerolech fortsätter sin planerade ulveckling och ökade inlernalionalisering under år 1987. Under år 1986 utvecklades gruppen planenligt. Lednings- och samverkansformerna för gruppen har nu börjat finna sin form.

FFV är en av delägarna i Industrigruppen JAS AB. FFV ansvarar där bl. a. för ulveckling av automatiska testsystem för JAS 39 Gripen saml för leverans och installation av programvaror i dessa testsystem. Arbetet följer planerna.

FFV Materialtekniks försäljning ökade kraftigt jämfört med föregående år och resultatet har visat en fortsatt positiv utveckling.

Faktureringen uppgick lill 2400 milj. kr., jämfört med 2 100 milj. kr. år 1985.

FFV kommer all leverera 102 milj. kr. till slaten.

Framtidsutsikter

För år 1987 kan en resultatförbättring förutses, vilket främst hänger sam­man med de möjligheter som FFV Ordnance har atl effektuera inneliggan­de orderstock. FFV Aerolech beräknas också redovisa ett förbättrat resul­tat.

FFV AB

översikt                                                            1986             1985

(milj. kr.)        (milj. kr.)


Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Balansomslutning

Justerat eget kapital

Investeringar


 

2007,2

1 524,2

16,9

119,6

2 144,2

1469,1

294,3

302,4

284,7

92,2


1986             1985

Soliditet i %                                                      13,7              20,6

Antal anställda                                                3 268            2640

Bolaget bildades vid halvårsskiftet 1979 efter beslut av riksdagen. Bola­get är etl holdingbolag som har lill uppgift all förvalla aktier i dotterbola­gen och lämna en med denna verksamhet sammanhängande finansiell och administrativ service till dotterbolagen.

Fr.o.m. den 1 januari 1986 har FFV-koncernens bolag omgrupperats och varje bolag kan hänföras till ett affärsområde. Rent juridiskt är dock FFV AB ägare.

FFV Telub AB är moderbolag i Tdubgruppen, som utför konsulttjäns­ter, underhåll och service inom områdena data och elektronik.

Under år 1986 förvärvades det norska förelaget Aune Engineering A/S,
som fusionerals med Telub Slathmos A/S till FFV Telub A/S. Beräknad
omsättning för år 1987 är ca 50 milj. kr.
                                                               44


 


Tdubgmppens fakturering år 1986 uppgick till 755,9 milj. kr. med en     Skr. 1987/88:20 vinst före bokslutsdisposilioner och skatt på 36,6 milj. kr. Anlalet anställda har varit ca 1 550. För år 1987 förutses etl avsevärt bättre resultat.

AB Samefa utvecklar och tillverkar främsl riklbänkar för reparation av krockskadade fordon. Försäljning sker bl.a. genom egna dotterbolag i Canada, USA, Storbritannien och Västtyskland. För att komplettera i produktsortimentet förvärvades under år 1986 ingenjörsfirman H. P. An-dersen i Köpenhamn, som bl.a. tillverkar hjulinställningsulrustningar, bromsprovare och dynamometrar. År 1986 blev ylleriigare elt framgångs­rikt år för förelaget med en fakturering på 159,2 milj. kr., varav utlands­marknaden svarade för 90%, och elt resultat före bokslutsdisposilioner och skaU på 29,6 milj. kr. Etl något lägre resultat förväntas för år 1987. Antalet anställda var ca 250.

FFV Norma AB med ca 260 anställda är en av Europas slörsla tillverka­re av gevärs- och pislolammunilion för jakt och skylte. Ell egel försälj­ningsbolag är från och med år 1985 verksamt i USA. Faktureringen upp­gick lill 89,8 milj. kr. under år 1986. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt blev en förlust på 9 milj. kr. För år 1987 förväntas elt nollresultat.

FFV Allmaterid AB med huvudkontor i Solna säljer främsl övertalig och utrangerad materiel från statliga och kommunala myndigheter och enskilda förelag via varuhus på halvdussinet platser runt om i Sverige. Faktureringen under verksamhetsåret 1986 uppgick till 273,7 milj. kr., och vinsten före bokslutsdispositioner och skatt var 9,5 milj. kr. Ett resultat i ungefär samma storleksordning förväntas för år 1987. Antalet anställda har varit ca 200.

C. E. Johansson AB är ett världsbekant företag inom mätteknik och kvalitetsstyrning. Av faktureringen, som år 1986 uppgick lill 156,1 milj. kr., svarade utlandsmarknaden för 69%. Resultatet före bokslutsdisposi­lioner och skatt blev en vinst på 2,4 milj. kr. Åven för år 1987 förväntas ett positivt resultat. Anlalet anställda var ca 350.

Östermans Aero AB sysslar huvudsakligen med underhåll och repara­tion av helikoptrar och helikopterkomponenter, försäljning av helikoptrar, flygplan, flygelektronik och flyginstrumenl. Dessutom utbildar man heli­kopterpiloter och mekaniker saml bedriver viss flygverksamhet med heli­koptrar. Faktureringen uppgick år 1986 till 73 milj. kr. och resultatet före bokslutsdispositioner och skatt blev 1,2 milj. kr. Anlalet anställda var ca 100.

Det amerikanska bolaget Aero Syslems Engineering Inc. levererar provulrustning för jetmotorer till flygplan, militära förband, motortillver­kare och verkstäder. Faktureringen uppgick år 1986 lill 142,8 milj. kr. och resultatet blev en förlust på 11,9 milj. kr. Antalet anställda har varit ca 170. För år 1987 förutses ett positivt resultat.

FFV Holdings Inc. är moderbolag för AeroThrusl Corp. och AeroSer
International Inc., som är verksamma inom området flygunderhåll i USA,
samt FFV Finance Inc., som ska underlätta kundfinansiering och upplå­
ning i USA. Dessa bolag omsatte sammanlagt under perioden mars­
december 1986 271 milj. kr. samt redovisade ett sammanlagt resultat före
skatt på 2,3 milj. kr. Medeltalet anställda var 270.
                                 45


 


I november år 1986 förvärvades aktiemajoriteten i Smedata AB. Från årsskiftet fusionerades Affärsverket FFVs dataavdelning med Smedata AB lill del nya företaget FFV Smedata AB, som år 1987 beräknas omsätta drygt 50 milj. kr.

I FFV ABs bolagsgrupp ingår dessutom ell antal mindre dotterföretag. Faktureringen lotall för dessa uppgick till 75,6 milj. kr. och resultatet före bokslutsdisposilioner och skalt blev en förlust på 4,8 milj. kr.

Sammanlagt uppgick bolagsgruppens resultat till 16,9 milj. kr. år 1986 jämfört med 119,6 milj. kr. föregående år. Etl betydligt förbättrat resultat förväntas för år 1987.


Skr. 1987/88:20


Finnboda AB


översikt


1986 (milj. kr.)


1985 (milj. kr.)


 


Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Balansomslutning

Justerat eget kapital

Investeringar


 

30

58

1

-57

10

149

4

3

13

1


 


Soliditet i % Antal anställda


1986

4

291


1985

2

216


 


Historik

Finnboda AB är ett företag med en över 100-årig tradition, beläget i Nacka strax utanför Stockholm. Verksamhelen vid Finnboda är inriktad på i första hand reparationer och ombyggnader av fartyg. Dessutom innefattar verksamheten affärsområdet industriproduktion - tung verksladsproduk­lion av främst stålkonstruktioner samt legotillverkning och maskinbearbet­ning.

Verksamheten under år 1986

Finnboda har förstärkt sin affärsposition, breddat sin verksamhet och ändrat inriktning under år 1986. Namnbytet från AB Finnboda Varf till Finnboda AB markerar alt en ny era startat.

Varvsrörelsen som är inriktad på fartygsreparalioner har utvecklats i rätt riklning under de senaste åren, men en komplettering med landbaserad verksamhet har bedömts vara nödvändig. Våren 1986 förvärvades därför Gränges Hedlunds ståldivision, som under lång tid varit en av de ledande stålbyggarna i Skandinavien.

Verksamheten vid Gränges Hedlund har överflyttats till Finnboda och integrerats till elt företag med starka resurser för tung verkstadstillverk­ning, stålbyggnad, montage och fartygsreparafioner.

Finnboda AB har organiserats i tre divisioner - Finnboda Gränges Engineering marknadsför stålbyggnadsprojekl och svarar för konstruktion, projektledning och montage av färdiga anlägg­ningar för främst den tyngre industrin samt bygg- och anläggningsverk­samhet i Norden.


46


 


-    Finnboda Industriproduktion svarar för verkstadsproduktionen med lill-     Skr. 1987/88:20 verkning plåtslageri, svetsning och maskinbearbetning.

-    Finnboda Fartygsreparalion utför alla slag av arbeten på fartyg, repara­tioner, underhäll och motorrenoveringar. De fem flytdockorna med kapacitet upp till 45000 dwi klarar alla fartyg som trafikerar Östersjön. Aktiviteten på industrisidan har varil livlig under del gångna året. Ett

stort anlal projekt för kunder inom såväl industri- som byggsidan pågår i verksläder och på en rad montageplatser i landet.

Finnboda bygger bland annat nya Vasaterminalen, där 5000 ton stål monteras. Elt annat uppmärksammat projekt är nya Hovet, Stockholm Glob Arena, där underdelen till den sfäriska byggnaden byggs i 3 000 lon stål. GVA levererar de tunga huvudpelarna, medan Finnboda svarar för övrig tillverkning, montage och projektledning. En omfattande ombyggnad av gamla Lidingöbron har avslutats under årel och elt flertal andra bro­byggnader pågår.

För energi- och cellulosaindustrin har Finnboda byggt och levererat cisterner, tryckkärl och helvatlenackumulatorer. Flera sådana är också under projektering för år 1987.

Ell stort antal större projekt har offererals och marknadsutsiklerna för den industriella verksamheten är lovande.

Finnboda Fartygsreparationer arbetar främst på närmarknaden, som omfattar tonnage i Bottenhavet och Östersjön samt Stockholms skärgård och Mälaren. Finnboda har goda resurser atl ta hand om de fiesta slag av fartygsreparalioner. Beläggningen i dockorna har varil god under år 1986 och flera större reparafionsarbeten har genomförts. Den största dockan, som anskaffades år 1984, bidrar väsentligt till alt göra Finnboda till Öster­sjöns ledande reparationsvarv.

Resultatet förbättrades från -58 milj. kr. år 1985 till 1 milj. kr. kr för år 1986. De senasle åren har präglats av slora förluster såväl lill följd av för låg verksamhelsvolym, som nedskrivning av kvarvarande fordringar från den lid då Finnboda byggde fartyg.

År 1986 präglades till stor del av flyttnings- och samordningsarbetena efter förvärvet av Gränges Hedlunds slåldivision. Finnbodas affärsvolym har flerdubblats och marknadsaktiviteterna har ökat kraftigt på hela in­dustrisidan. Genom strukturåtgärder och volymökning har Finnboda nått en bättre balans i förhållande lill förelagels fasla kostnader.

Framtidsutsikter

Marknadsbilden har ljusnat del senasle året, då investeringstakten ökat i industrin och stålets fördelar uppmärksammals, vilkel bidragit till alt allt fler byggnader idag byggs i stål. På fartygssidan har verksamhetsvolymen stabiliserats på en tillfredsställande nivå.

Finnbodas nya inriktning och affärsvolym ger nu en stark bas och goda förutsättningar för en fortsatt framgångsrik utveckling.


47


 


Forsmarks Kraftgrupp Aktiebolag


Skr. 1987/88:20


 


Översikt


1986 (milj. kr.)


1985 (milj. kr.)


 


Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Balansomslutning

Justerat eget kapital

Investeringar


 

4360

3908

-49

712

19626

20091

1222

1253

247

930


 


Antal anställda


1986 6


1985 6


Forsmarks Kraftgrupp Aktiebolag, i vilkel statens valtenfallsverk äger 74,5 % och Mellansvensk Kraflgrupp Aktiebolag 25,5 %, har till syfte atl uppföra, äga och driva Forsmarks kärnkraftslalion i norra Uppland för atl producera och åt delägarna tillhandahålla elektrisk kraft. Utbyggnaden har skett i två etapper. Den första etappen omfattade två kärnkraftblock om vardera 900 MW. Regeringen gav i mars 1986 bolaget tillstånd att höja den uttagbara effekten i såväl Forsmark 1 som Forsmark 2 från tidigare 900 MW till 970 MW. De åtgärder i blocken som behövs göras för att den högre effekten skall uppnås har genomförts i sin helhet på Forsmark 1 och delvis på Forsmark 2. Effekten i det senare blocket är för närvarande 946 MW. Produktionen vid de båda blocken under år 1986 uppgick till sammanlagt 14296GWh.

Det tredje blocket i Forsmarks kämkraftstation logs i kommersiell drift den 22 augusti 1985 och producerade under år 1986 8066 GWh.

Invesleringarna under år 1986 uppgick till 247 milj. kr. Investeringarna utgjordes huvudsakligen av kompletteringar i befintliga anläggningar, in­köp av driftreservmaterial och inventarier saml reslbelalningar på Fors­mark 3-projeklel.

Företagskapital AB


översikt


1986 (milj. kr.)


1985 (milj. kr.)


 


Utlåning

Räntenetto (inkl. provisioner)

Resultat före disp. oeh skatt

Balansomslutning

Justerat eget kapilal

Investeringar


 

20,6

17,0

4,2

4,6

8,7

5,0

49,6

52,3

42,5

33,2

8,5

7,0


 


Soliditet i % Antal anställda


1986

85.7 4


1985

63,5

4


 


Bolaget startade sin verksamhel år 1973. Dess uppgift är aU tillhandahål­la riskvilligt kapital till mindre och medelstora företag och på så sätt bidra lill förelagens fortsatta utveckling med bibehållande av förelagens själv­ständighet. Detta sker genom att Företagskapital går in med minoriletspos-ler i form av aktier eller konvertibla lån. Normalt kompletteras dessa tillskoll med förlagslån.


48


 


Bolaget begränsar sina insatser till tidsbegränsade minortelsposler. Des­sa avyttras efter börs- resp. OTC-notering eller återlöses av huvuddelägar­na.

Förelagskapilal ägs till hälften av affärsbankerna och hälften av staten.

De intresseförelag i vilka Företagskapital AB för närvarande medverkar med riskkapital är i regel starkt expansiva företag med god lönsamhet. Vid utgången av år 1986 hade Förelagskapilal AB engagemang uppgående lill totalt 33 milj. kr. i 13 intresseföretag. Dessa företag redovisar en omsätt­ning år 1986 av 1 200 milj. kr. med ell resultat före skall och dispositioner av 85 milj. kr.

Ulöver de 13 intresseföretagen har bolaget lån i yllerligare elt förelag med 0,2 milj. kr.

Bolagels totala kapitalengangemang i utomstående företag uppgick lill 33 milj. kr., varav 99% utgjorde riskkapital. Engagemangen fördelade sig på aktier (12,4 milj. kr.), konvertibla lån (.10,0 milj. kr.), övrig utlåning (10,6 milj. kr.).

Räntenellol för år 1986 var 4,2 milj. kr. För år 1986 redovisas ell resultat före dispositioner och skalt av 8,7 milj. kr., jämfört med 5,0 milj. kr. för år 1985.


Skr. 1987/88:20


AB Göta kanalbolag


översikt


1986 (milj. kr.)


1985 (milj. kr.)


 


Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Balansomslutning

Justerat eget kapital

Investeringar


 

22,0

21,5

4,3

5,6

18,1

15,0

14,4

10.2

3,5

2,0


 


Soliditet i % Antal anställda


1986 80

71


1985 68 76


 


Göta kanal har drivits och förvaltals av Göla kanalbolag enligl kungligt privilegiebrev från år 1810. Den 31 maj 1978 köpte slalen samtliga aktier i bolaget och sedan i maj 1984 förvaltas dessa av domänverket.

Kanallrafiken, som numera huvudsakligen omfallar fritidsbålar och pas­sagerarfartyg, har ökat med ca 2% både vad gäller fritidsbålar och passa­gerarfartyg.

Den av riksdagen år 1984 beslutade fortsatta upprustningen av kanalan­läggningen har pågått under året. Arbetena har främst bestått av hamn- och piruppruslningar saml muddrings- och strandskoningsarbeten.

Skogsfasligheterna arrenderas sedan den 1 januari 1985 av domänver­kets revirorganisalion.

Fastighetsförvaltningen i övrigt omfattar ularrendering och uthyrning av mark och byggnader utefter Göta kanal.

Varvs- och reparationsverksamheten bedrivs huvudsakligen vid bola­gets varv i Sjölorp vid Vänern.

I och med etl riksdagsbeslut år 1984 har kanalbolaget tillförsäkrats


49


4   Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 20


äganderätten lill samtliga fastigheter vilka tidigare endasl innehafts med     Skr. 1987/88:20 dispositionsrätt. Under årel har mark och byggnader sålts lill ett värde av 4,3 milj. kr. Bolagets resultat visar i och med delta ett överskott med samma belopp.

Då bolagets ekonomi nu är sanerad avses överskottsmedlen från mark­försäljningarna i fortsättningen investeras i anläggningar som ger bättre avkastning än vad de tidigare markarrendena gav. Invesleringarna under år 1986 uppgick till 3,5 milj. kr. och omfallar en ny båluppläggningsplats, ombyggnad av hamnbulik till sommarbutiker i Motala saml planläggning av flera projekt.


Götaverken Arendal AB

översikt                                                            1986              1985

(milj. kr.)        (milj. kr.)

2023

1873

- 206

9

2 523

2261

534

825

16

310

Omsättning

Resultat före disp. och skalt

Balansomslutning

Justerat egel kapilal

Investeringar

1986              1985

Soliditet i %                                                         21                  .36

Antal anställda                                                  2 151             2506


Historik

AB Gölaverken grundades år 1841. Sedan dess har i Göteborg byggts omkring 900 fartyg. Det ursprungliga nybyggnadsvarvet vid Göta Älv har förvandlats till ett av Europas största reparationsvarv, Cilyvarvel. Far­tygsbyggandet i Göteborg överfördes samtidigt lill Götaverken Arendal, som blev klart år 1963.

År 1978 påbörjade Gölaverken Arendal en omorienlering av verksamhe­len. Numera vänder sig Götaverken Arendal till offshore-marknaden med produkter och tjänster för utvinning, undersökning och lagring av olja och gas.

Bolagets verksamhetsinriktning

Götaverken Arendal (GVA) har en ledande ställning inom området flytan­de anläggningar för offshoreindustrin. Under år 1986 var GVA på olika sätt involverat i en tredjedel av de trettio flytande plattformar som finns i order i världen. Det gällde teknisk utveckling, design, konstruktionsarbete, till­verkning och/eller andra former av assistans.

Verksamheten under år 1986

År 1986 präglades av minskad aktivitet på offshoremarknaden. Del låga

oljepriset påverkade bl.a. oljebolagens benägenhet till nya invesleringar.         50


 


Samfidigt ökade intresse för kostnadseffekliva system för utvinning av olja     Skr. 1987/88:20 och gas lill havs.

Då GVA har såväl unik erfarenhet som bred teknisk kompetens inom delta område, är möjlighetern goda för företaget sett i ett längre perspek­tiv. Direkt kan detta avläsas i de utvecklingsuppdrag som tecknats för en mängd oljebolag.

Myckel väsentligt för GVA var leveransen av en flytande produktions-plattform för North Sea Sun Oil Company Lid med partners. Därmed avslutades elt av de slörsla enskilda industriprojekt som någonsin lämnat Sverige. Värdet var högre än 2 miljarder kronor.

Väsentligt för alt lyckas på marknaden är samarbete med lokala part­ners. I Norge bildade GVA i början av år 1986 Quatronoor A/S tillsammans med Sig Bergesen, Wilh Wilhdmsen och Kvaernergruppen. Avsikten är att äga och operera flytande produktionssystem i Norge och inlernatio­nelll.

GVA:s verksamhet i Norge har för övrigt stärkts väsentligt, bl.a. genom bildandel av GVA Offshore A/S och GVA Technology A/S.

Ett samarbetsavtal tecknades med del kanadensiska förelaget Nordco. Avtalet innebär att etl nytt bolag bildals, Floateng, varigenom gemensam­ma uppdrag inom offshoreseklorn kan ulföras.

Ell samarbetsavtal ingicks även mellan GVA och det statliga spanska varvet Astano. Det är dels ett övergripande avtal om ömsesidig assistans, dels allmänna villkor kring elt licensavtal.

Leveransen av en flytande produktionsplatlform, av design GVA 5000, till North Sea Sun Oil Company Lid med partners skedde i augusti 1986.

Under verksamhetsåret utfördes dessutom fiera utvecklingsuppdrag av­seende tekniska och kommersiella möjligheter att utnyttja flytande pro-duklionslösningar för etl anlal oljebolag.

Etl fierlal legoarbelen av varierande omfattning slutfördes också för den allmänna industrimarknaden.

Kontrakt på tillverkning av skrov till en färja tecknades med Falken­bergs Varv. Leverans skedde i februari 1987. En större ombyggnad av en bostadsplaltform beställdes med leverans i maj 1987.

Värdefull samarbetspartner och kund blev del brasilianska oljebolaget Petrobras, som skall bygga två borriggar. Riggarna skall vara anpassade för all i ell senare skede kunna användas för utvinning av olja. GVA utförde under hösten 1986 ett omfattande konstruktionsarbete och nu sker assistans på plats i Brasilien.

Konstruktion och malerialleverans för en flyldocka till grekiska marinen beställdes strax före årsskiftet. Dockan skall tillverkas vid grekiskt varv.

Under år 1986 startade GVA en genomgripande strukturomvandling. Denna omstrukturering innebar bl.a. alt ca 800 anställda sades upp och omplacerades lill en ny enhet, GVA Resurs. Syftet med denna organisa­tion är att under uppsägningsperioden aktivt medverka lill nya lösningar för berörd personal. Delta sker i nära samarbete med fackliga organisatio­ner och myndigheter.

Antalet anställda uppgick vid årets utgång till 2 151 (2 506) personer.

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till -206 milj. kr.   51


 


(9) milj. kr. GVA reserverar i 1986 års bokslut hela den beräknade kostna­den för omstrukturering av företaget, i första hand personalminskningen med 800 personer, vilken pågår under yllerligare elt år.

I samband med avyttring av vissa fastigheter och markområden saml aktierna i GVA har verksamheten överförts lill nyll bolag med del gamla namnet.

Resullaleffeklerna av omstrukturering av verksamhelen och reservering för kundrisker, huvudsakligen Consafekonkursen, har härigenom kunnal begränsas lill -275 milj. kr.

Den löpande verksamheten i teknik- och produktionsavsnitten gav till­sammans med finansnetlol ell överskott på 69 milj. kr.


Skr. 1987/88:20


Framtidsutsikter

GVA satsar på all fördjupa kompetensen inom en del specialområden, vilkel kan komma all ge fler affärsmöjligheter under åren framöver. Sats­ningar görs på bl.a. effeklivare oljeulvinning med s.k. TLP-leknik, gasul-vinning och isleknologi.

Kontrakt tecknades i början av år 1987 på en isbrytare för sjöfartsverket i Sverige, vilkel visar all satsningen på is- och arklis-leknologi varil räll. Förutsättningar finns att utnyttja denna kompelens även på andra områ­den.

Götaverken Energy AB


översikt


1986 (milj. kr.)


1985 (milj. kr.)


 


Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Balansomslutning

Justerat eget kapital

Investeringar


 

041

968

35

10

829

738

143

102

33

62


 


Soliditet i % Antal anställda


1986

17

1333


1985

14

1528


Historik

Gölaverken Energy AB försörjde ursprungligen Gölaverkens fartygs­byggen med ångpannor. Sedan 1930-talel har verksamhelen emellertid blivit alltmer separerad från skeppsbyggandet. Specialiseringen på cellu­losaindustrin och den ökande internationaliseringen har yllerligare under­stmkit verksamhetens särart. I början av 1970-talel ombildades Gölaver­ken Energy AB lill etl aktiebolag.


Bolagels verksamhetsinriktning

Företaget är en av världens ledande leverantörer av återvinnings-barkpanneanläggningar lill skogsindustrin.


och


52


 


Verksamheten under år 1986                                                       Skr. 1987/88:20

Den under år 1986 förbättrade prisnivån på massa och den sjunkande USD-kursen har inneburit en förbättrad konkurrenssituation för framför allt de nordamerikanska massaleveranlörerna. Som en följd härav har intresset för företagets produkter varil stort, och inneburit all företagel kunde teckna order om leveranser av turnkey sodahusanläggningar lill Federal Paper Inc. i USA och lill Hannover Papier A/G under år 1986 saml fill Greal Northern Nekoosa Inc. och lill AB Svenska Maskinverken i Göteborg att uppföras vid Södra Skogsägarnas anläggning i Mörmm under början av år 1987. Dessa projekt representerar etl ordervärde på tillsam­mans ca 1 500 milj. kr.

Gölaverken Energys syslem för styrning av sodahusprocessen, mark­nadsfört under namnet BERBOMASTER, har haft slor framgång. Vid 1986 års utgång hade sju sådana styrsystem sålts fill kunder i Sverige, Finland och USA.

Det danska dotterbolaget Burmeister & Wain Scandinavian Conlraclor A/S, BWSC, kunde trots ökad konkurrens från framför allt japanska leve­rantörer teckna kontrakt på flera diesdkraflanläggningar. Från del danska biståndsorganet DANIDA erhölls en order på ett diesdkraflverk lill Sierra Leone. För samma beställare skall BWSC svara för leverans av ett nyll diesel kraftverk saml ombyggnad av befintliga anläggningar i Sudan.

Under år 1986 påbörjades uppförandel av elt diesdkraflverk i Macao. Kunden, Companie de Electricidade de Macao, beställde under årel ul­byggnad av denna anläggning med ytterligare en etapp. Ur såväl mark­nads- som resultatsynpunkt var den ordern av slor belydelse.

Vid årets slul pågick förhandlingar med flera kunder om leveranser av nyckelfärdiga diesdkraflanläggningar, vilka förväntas beställas under år 1987.

Tekniken för förbränning av fasta bränslen i s. k. CFB-pannor, cirkule­rande fluidiserad bädd, utvecklades under årel ytterligare och den interna­tionella marknadsföringen intensifierades. Den första ordern på en anlägg­ning utanför Skandinavien tecknades med Thyssen Engineering GmbH i Essen, Västtyskland. Intresset för CFB-tekniken är slorl från den nord­amerikanska marknaden, i första hand belräffande sopförbränningsanlägg­ningar.

I Sverige var efterfrågan på fastbränsleanläggningar svag i avvaktan på politiska beslut om framtidens syslem för energiproduktion. En marknads­mässigl betydelsefull order tecknades, i samarbete med Generator AB, om leverans av landets första kraflvärmeanläggning baserad på CFB-leknik lill Örebro Kraflvärme AB.

CFB-förgasning är en vidareutveckling av tekniken. En fullskalig pilot­anläggning las sommaren 1987 i drift vid Södra Skogsägarnas anläggning i Värö. Tekniken medger förgasning av biobränslen, vilkel är en intressant möjlighet för pappers- och massindustrin, som därmed kan minska sill oljeberoende.

Gölaverken Energy har utvecklat teknik för rökgasrening, vilken ut­provats i en pilotanläggning i Högdalen utanför Stockholm. Analyser av

53 utförda prover blev klara under ar 1986 och påvisade myckel goda resultat

med slor inlernationell uppmärksamhet som följd.


 


De goda leslresultaten bidrog till att Götaverken Energy under året fick     Skr. 1987/88:20 sin första order på en anläggning för rening av rökgaser. Beställare är Göteborgsregionens Avfallshanterings AB, GRAAB.

Svenska Varvs förvärv år 1985 av aktiemajoriteten i OTC-noterade Generator AB innebar alt en erforderlig omstrukturering på den vikande svenska marknaden kunde inledas.

Under slulet av år 1986 fattades beslul att fortsätta samordningen av de båda förelagens verksamheler.

Sedan Svenska Varv förvärvat huvuddelen av resterande aktier i Gene­rator överläts dessa lill Götaverken Energy i början av år 1987. Integra­tionen väntas resultera i samordningsvinster på marknads-, utvecklings-, produktions- och adminislrationsområdena.

Orderingången år 1986 uppgick lotall till 1 619 milj. kr. (1 204 milj. kr.) och orderstocken per den 31 december 1986 uppgick till 2024 milj. kr. (1683 milj. kr.).

Den fakturerade försäljningen år 1986 uppgick fill 1 176 milj. kr. (968 milj. kr.), varav exporlen inkl. faktureringen från ulländska dotterbolag utgjorde 816 milj. kr. (519 milj. kr.).

Koncernens resultat före bokslulsdisposifioner och skall uppgick till 35 milj. kr. (10 milj. kr.).

Resultatet år 1987 förväntas bli oförändrat jämfört med år 1986.


AB Industrikredit

översikt                                                           1986             1985

(milj. kr.)        (milj. kr.)

16068,3

14430.2

172,5

150,3

94,6

113,9

16568,0

15 065,4

354,6

323,2

0,5

0,4

Utlåning

Räntenetto (inkl. provisioner)

Resultat före disp. och skatt

Balansomslutning

Justerat eget kapital

Investeringar

1986              1985

Soliditet i %                                                      2,1                2,2

Antal anställda                                                  71                 71

AB Industrikredit bildades år 1934 och ägs till lika delar av olika banker och slalen. Från årsskiftet 1979-1980 bedrivs all verksamhel i AB Industrikredil. AB Förelagskredit är från samma tidpunkt etl vilande dot­terbolag till AB Industrikredit.

AB Industrikredils uppgift är att lämna främsl långfristiga krediler till mindre och medelstora företag inom alla branscher. Ändamålet med kredi­terna är vanligtvis faslighels- eller maskinfinansiering men kan även vara t. ex. en långsiktig förstärkning av rörelsekapital. Företagsformen inverkar ej på lånemöjligheterna. Kreditgivningen sker på företagsekonomiska grunder.

Kreditgivning sker i huvudsak i form av 5 års bundna lån med amorte­
ringsplaner på 5 till 30 år. Lån kan också löpa utan amortering under viss
fid.
                                                                                                                        54


 


Industrikredils utlåning uppgick vid årsskiftet 1986 fill 16068 milj. kr.     Skr. 1987/88:20 (14430 milj. kr.). Under år 1986 utbetalades nya lån om 3 248 milj. kr. (2628 milj. kr.). Amortering och förlida inlösen utgjorde 1921 milj. kr. (1550 milj. kr.).

Under år 1986 beviljade Industrikredil lån om 6809 milj. kr. (3 787 milj. kr.). Av lånestocken beviljade, inte utbetalda lån, uppgick till 4161 milj. kr. (1802 milj. kr.).

Från år 1986 har upplåningsformerna förändrats. Från all tidigare i stort fungerat som detaljist ål AP-fonden hämtas nu pengarna främst från obliga­fionsmarknaden.

Överskott före bokslulsdisposifioner och skatter uppgick lill 95 milj. kr. (114 milj. kr.). Della motsvarar 0,57% av balansomslutningen (0,75%).

Resultatet för år 1986 är belastat med alla underkurser vid försäljning av obligationer samt emissionskostnader för obligationer och företagscertifi­kat. Om underkurser och emissionsprovisioner för obligationer i stället fördelals över obligationens löplid, skulle överskottet före bokslutsdispo­sitioner och skatter ha blivit ca 130 milj. kr.

Ställs överskottet 95 milj. kr. mol summan av beskattat egel kapilal och 50% av värderegleringskontot och investeringsfonderna blir lönsamheten 26% (34,4%).

Läggs till överskottet betalade provisioner och ränta på garantikapitalet, är överskottet 126 milj. kr. (148 milj. kr.). Här avses den beräknade ränta Industrikredit skulle erhållit om garantikapitalet varit inbetalt och alltså kunnat lånas ul. Ställs detta överskott mol summan av beskattat eget kapilal, garantikapilal och 50% av värderegleringskontot och investerings­fonderna är lönsamheten 20,5% (25,0%). Detta mått borde vara del mesl rättvisande måttet på lönsamheten för Industrikredit. Lönsamheten be­traktas alltjämt som god.

Industrigruppen JAS AB

Industrigruppen JAS AB bildades år 1981. Bolaget har lill föremål för sin verksamhel all genom samordning av aktieägarnas insatser åsladkomma leverans av fiygplan och lypbundna underhållsresurser för JAS-systemel.

Bolaget drivs i kommission för aktieägarnas räkning och ägs lill lika delarav:

Saab-Scania AB

Volvo Flygmotor AB

Tdefonaktiebolaget LM Ericsson

Ericsson Radio Systems AB

Affärsverket FFV

Bolagels aktiekapital uppgår till 5 milj. kr.


55


 


KabiVitrum AB                                                             Skr. 1987/88:20

översikt                                                           1986             1985

(milj. kr.)        (milj. kr.)

1 502,0

1 377,0

-17,5

-8,1

1 464,6

1 593,8

561,1

573,6

102,0

135,0

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Balansomslutning

Justerat eget kapital

Investeringar

1986             1985

Sdiditeti%                                                        38,2              36,0

Antal anställda                                               2174             2125

KabiVitrum AB är helägt dotterbolag till Procordia AB. Kabi Vitrum-koncernen beslår av moderbolaget KabiVitrum AB med svenska dotterbo­lag saml ett antal ulländska dotterföretag.

KabiVitmms verksamhel är biokemiskt inriktad. Omfattande forskning och lång erfarenhet inom biokemiområdel har resulterat i produkter för intravenös näringstillförsel (näringslösningar som ges direkl i blodbanan), blodplasmaproleiner, medel som påverkar blodets koagulation och humant tillväxthormon.

KabiVilrums mål är alt utvecklas lill elt europeiskt läkemedelsbolag med egna marknadsföringsorganisationer i Norden och Västeuropa och med ett nära samarbete med starka partners i USA och Japan.

Verksamheten inom KabiVitrum AB omfallar fem produktområden vars verksamhel kortfattat kan beskrivas på följande säll:

-    Nutrilionsverksamheten utvecklar och marknadsför produkter för kom­plett intravenös näringstillförsel. Verksamhelen är starkt intemalionellt inriktad med en försäljning som till mer än 80 % ligger utanför Norden.

-    Hematologiverksamhelen är indelad i tre affärsenheter: Plasmaprolei-ner, Antithrombotics och Diagnoslica.

-    Peplidhormoner utgörs av de biosynteliska tillväxthormonen Somato-norm och Genolropin.

-    Kompetensområdet Urologi och Inkonlinens har under året organise­rats i en självständig affärsenhet.

-    Koncernens försäljning under år 1986 ökade med 12% lill 1 502 milj. kr. Ufiandsförsäljningen har ökal med 15 % till 1 155 milj. kr. Koncernens resultat efter finansiella intäkter och kostnader uppgick lill

-  15,4 milj. kr., en försämring med 7,3 milj. kr. Rörelseresultat efter
avskrivningar uppgick till 17,7 milj. kr. Detta resultat har belastats med ca
51 milj. kr. för kostnader av engångsnatur som är hänförbara till rekon-
slmklion av affärsverksamheten.

Koncernens invesleringar i anläggningar uppgick under årel till 102 milj. kr. varav i Sverige 91 milj. kr. Bland de större investeringarna kan nämnas blodfraklioneringsanläggning i Stockholm, biosyntetisk produklionsan-läggning i Strängnäs, lablellfabrik i Stockholm saml tillbyggnad av central­förråd i Brunna.

Anlalet heltidsanställda uppgick i medeltal till 2 174 personer (2 125).


56


 


Kalmar Industries AB


Skr. 1987/88:20


 


översikt


1986 (milj. kr.)


1985 (milj. kr.)


 


Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Balansomslutning

Justerat eget kapital

Investeringar


 

1 506,5

1 624,2

35,9

1,6

1522,9

1587,1

402,0

374,4

90,9

65,0


 


Soliditet i % Antal anställda


1986

26

2380


1985

29

2685


Kalmar Industries AB är ell helägt dotterbolag till Procordia AB. Gruppen består för närvarande av följande affärsområden/bolag:


Transportteknik

Hanteringsleknik

Träbearbelningsleknik

Melallbearbetnings-leknik


Kalmar Verkstad, Kalmar, rälsfordon Kalmar Nohab, Trollhättan, rälsfordon Kalmar Lagab, Laholm, materialhanterings-utrustning

Kalmar Tellus, Vallentuna, malerialhanlerings-ulruslning

Kalmar LMV, Ljungby, gaffeltruckar Kalmar Climax, gaffeltruckar Kalmar Irion, Stuttgart, fyrvägslmckar Söderhamns Verkstäder, Söderhamn, sågverks-utrustning

Waco Jonsereds, Halmstad, hyvelutruslning SMG Swedish Machine Group, Kalmar, verk­tygsmaskiner Uddcomb Sweden, Karlskrona, offshore, lego


 


Per den första januari 1985 sammanförde Procordia flertalet av sina verk-stadsrdaterade företag till en enhetlig ledning under Kalmar Industries. Affärsidén för del utvidgade Kalmar Industries formulerades på följande säU:

"Alt utveckla och strukturera Procordias verkstadsindustrier så att de uppnår och upprätthåller långsiktigt tillfredsställande lönsamhet. Detta kan antingen ske på egen hand eller i bärkraftiga konstellationer. Därvid torde köp/försäljning och samgående av olika slag komma att bli naturliga inslag i verksamheten."

Arbetet med koncernens struktur i enlighet med affärsidén resulterade under år 1986 i elt anlal avyttringar, samgåenden och förvärv.

Återstoden av Ulveco-bolagen såldes liksom Kockums Industries i Au­stralien. SMT-bolagen tillfördes en nybildad koncern, MTI Machine Tools Invest, med huvuduppgift alt strukturera svensk verklygsmaskininduslri. Kalmar Tellus bildades i maj. Tillgångarna i Covenlry Climax förvärvades i december.

Under senare delen av året började signaler komma från flera av bola-


57


 


gen, vilka sammantaget pekade mot atl 1985 års resullalnivå inle skulle     Skr. 1987/88:20 hållas än mindre förbäliras.

Skälen är följande.

Sämre konjunktur än väntal träbearbetningsrdalerade företag. Mycket högre kostnader för moddlbylen och layoulförändringar i produktionen än förulseU. Betydligt högre DEM-kurs än förutsett.

Resullatprognoserna sänktes därför vartefter men det slutliga utfallet blev ännu sämre än den senaste interna prognosen.

Kalmar Industries har startat åtgärdsprogram för alt undvika upprep­ningar.

Åtgärder för atl minska omkoslnadsmassan pågår i såväl Söderhamns Verksläder som Waco Jonsereds. Parallellt löper utredningar om branschstrukturen. De bägge företagen hade en resultatförsämring mellan åren 1985 och 1986 på 37 milj. kr. En kritisk granskning av redovisningssy­stemens förmåga all ge en tidig varning har saUs igång. En översyn av koncernens valutaexponering har startat tillsammans med moderbolaget Procordia. DEM-lånen kostade år 1986 ca 10 milj. kr. i resultatet.

Koncernens fakturering har minskat någol mellan åren på grund av den omstrukturering som genomförts vid bildandel av MTI koncernen dit SMT Machine Company ABs och deras ufiändska dotterbolags verksamhel överförts. Även försäljningen av Kockums Industries Ply Lid Australien har påverkal 1986 års fakturering. För 1986 uppgår koncernens fakturering till 1494 milj. kr. (1593). För jämförbara enheter mellan åren ökar dock faktureringen med 242 milj. kr.

Koncernens export uppgår till 518 milj. kr. (643) vilkel motsvarar 35% (40) av faktureringen. Av koncernens totala fakturering har 526 milj. kr. (518) eller 35% (33) skett genom majoriletsägda utländska dotterbolag.

Restiltalel efter finansiella poster uppgick lill 11,1 milj. kr. (60,1). Resul­tatförsämringen hänför sig främsl lill betydligt sämre resultat i bolagen inom affärsområde Hanteringsleknik och Träbearbelningsleknik saml sämre resultat i moderbolaget beroende på etl sämre finansiellt netto saml höga kursfödusler på DEM-lån. Omstruktureringen inom koncernen har även under år 1986 påverkal årets nettoresultat genom höga extraordinära kostnader. Den beskatlde reserven i Uddcomb Sweden AB har lösts upp i bokslutet och påverkar nettoresultatet positivt.

Aktieägartillskotl har erhållits i Kalmar Tellus AB avseende minoritets-ägarens andel av bolagels underskott för året.

Invesleringar i anläggningar uppgick till 77 milj. kr. (57). Ökningen mellan åren hänför sig främsl till investeringar i Kalmar Climax anlägg­ningar förvärvade från Covenlry Climax Ltd. med 25,0 milj. kr. I koncer­nens invesleringar för 1986 ingår invesleringar i hyresmaskiner i de ut­ländska säljbolagen med 0,3 milj. kr. (11,3). Därutöver har invesleringar skeU i akfier i intresse- och delägda bolag med 13,9 milj. kr. (8,0).

Framtidsutsikter

År 1986 måste för Kalmar Industries koncernen betraktas som elt förlorat

år ur resultalsynpunkl. När Kalmar Industries analyserar orsakerna lill          58


 


resultalnedgången, talar dock myckel för all Kalmar Industries som kon­cern slår bättre rustade än tidigare. Orsakerna lill denna inställning är följande.

Kalmar Industries marknads- och produklslrategiska posifioner har för­stärkts hos de flesta dotterbolagen.

Inkörningskostnaderna för de nya produkterna har i all huvudsak lagils.

Valulautvecklingen bör rimligen bli lugnare.


Skr. 1987/88:20


KAPAB Kapitalutveckling AB


översikt


1986 (milj. kr.)


1985 (milj. kr.)


 


Omsättning

Resultat före disp. och skall

Balansomslutning

Justerat eget kapilal

Invesleringar


 

0,9

2,0

1,4

1,9

23,2

22,2

10,5

10,4

0,0

0,0


 


Soliditet i % Antal anställda


1986

45,4 O


1985

46,8

O


Förelaget helte ursprungligen Nyckelhus AB och startades år 1962 som ett privatägt förelag. Bolaget övergick i statlig ägo år 1969.

Den ursprungliga verksamhelen - tillverkning och försäljning av små­hus - avvecklades under år 1983 lill Modulenlgmppen.

Företagels nuvarande verksamhet utgöres av förvaltning av ett antal topplån — reverser - i tidigare försålda småhus. Därutöver tillkommer avveckling av eftersläpande ärenden från den tidigare verksamhelen.

Förvaltningen av lånen ger elt icke obetydligt räntenetto, som förväntas kunna noteras under etl antal år framöver.

Karlskronavarvet AB


översikt


1986 (milj. kr.)


1985 (milj. kr.)


 


Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Balansomslutning

Justerat eget kapital

Invesleringar


 

333

420

23

19

340

203

106

86

20

16


 


Soliditet i % Antal anställda


1986

31 1127


1985

42

I 113


 


Historik

Del äldsta bolaget inom Svenska Varv AB är Karlskroriavarvel AB som grundades år 1679 och således har byggt fartyg i över 300 år. Varvet var frän början helt inriktat på atl täcka den svenska örlogsflottans behov av underhåll,   reparationer,   moderniseringar  och   nybyggen.   Efter  andra


59


 


väridskrigel genomfördes en omorganisation på gmnd av marinens mins- Skr. 1987/88:20 kade behov av tjänster i fredstid. De produktiva enheterna inom örlogsvar­vet sammanfördes till Marinverksläderna i Karlskrona. Samtidigt inleddes en omstmkturering av verksamheten mol en mer civil produkfion. År 1961 ombildades företagel till Karlskronavarvel AB. År 1970 överfördes Karls­kronavarvel till industridepartementet och gick upp i del då nybildade Statsföretag AB. Sedan år 1977 ingår företaget i Svenska Varv AB. Omfat­tande invesleringar har genomförts i anläggningarna framför allt under 1970-talel då i princip ell hell nytt varv byggts upp.

Under 1970-lalel har ell fierlal försök gjorts alt minska beroendet av den svenska marinen, vars beslällningsvolym kontinuerligt har minskal. Karls­kronavarvel arbetade därför som underleverantör lill slorvarven under högkonjunkturen i början av 1970-lalet och har sedan dess försökt diversi-fiera sig. Diversifieringsförsöken med undanlag för den marina exporlen har inte varil framgångsrika och Hvilans Mekaniska Verkstad avyttrades år 1977. Produkfionen av civila fartyg upphörde under år 1981 och verk­samhelen koncentreras åler på örlogs- och bevakningsfarlyg samt fartygs-underhåll för svenska marinen.

Bolagels verksamhetsinriktning

Verksamhelen vid Karlskronavarvel är inriktad på projektering, konstruk­tion och tillverkning av avancerade örlogs- och bevakningsfarlyg. Härut­över sker en omfattande ombyggnads- och underhållsverksamhet.

Basen för Karlskronavarvels verksamhel är svenska marinens behov av fartyg, vilken kompletteras med elt ökande anlal internationella uppdrag.

Verksamheten under år 1986

Under år 1986 levererades till svenska marinen två minröjningsfarlyg, Koster och Kullen, samt fullt utrustade för- och akterskepp lill ubåtar av Väslergötlandsklassen lill Kockums i Malmö. Därutöver levererades skrovet till danska marinens nya fartygstyp Standard Flex 300 lill Aalborgs Vaerft A/S.

Reparation och underhållsarbeten har utförts bl.a. på marinens fartyg och på de stora slalsisbrylarna.

Ytterligare två minröjningsfartyg återstår all färdigställa liksom fyra kuslkorveller typ Göteborg samt ett antal för- och aklerskepp lill ubåtsse­rien.

Långsikliga utvecklingsprogram pågår för all vidmakthålla och förstärka den ledande position, som företagel har vad gäller konstruktion och till­verkning av slora fartygsskrov i GRP-sandwich. Vidare genomförs utveck­lingsprojekt inom sidokölsvävarlekniken.

Redan nu studeras hur 2000-talets ylslridsfarlyg skall se ul. Dessa fartyg
skall ha mångsidig användning och ny teknik skall tillämpas. Allt större
insatser måsle inriktas på atl fartygen inte skall kunna upptäckas av
elektroniska spaningsulruslningar. Det handlar för Karlskronavarvels del
inle bara om all utforma etl fartyg, ulan om ell helt komplicerat syslem
        60


 


som också inkluderar navigations- och vapenutrustning. Framtiden styrs i hög grad av den elektroniska ulvecklingen.

Del gäller atl allt snabbare kunna omvandla resuUat från forskning och ulveckling lill praktiskt kunnande. Etl sådant utvecklingsprojekt är för närvarande högaktuellt vid Karlskronavarvet. Del gäller två sidokölsväva­re som byggs för ell norskt konsorfium. Skrovet tillverkas i Karlskrona och utrustningen sker pä norskt varv. Dessa sidokölsvävare, SES, (Sur-face Effect Ship) har konstruerats av Karlskronavarvel i samarbete med Textron Marine Systems, USA.

Ell effektivt utnyttjande av SES-lekniken fömtsätter ett fartyg med låg vikt. Den av Karlskronavarvel utvecklade tekniken för tillverkning av lätta plastskrov i glasfiber är väl lämpad för all åsladkomma ell sidokölsvävar-koncept, där goda preslande kombineras med låga produktionskostnader. SES-lekniken är myckel lovande och kan vara en möjlighet för 2000-lalels ylslridsfarlyg.

Antalet anställda var vid årsskiftet 1127 (1 113).

Resultatet före bokslutsdisposilioner och skall uppgick år 1986 lill 22,8 milj. kr. (19,3).


Skr. 1987/88:20


Framtidsutsikter

Lönsamheten i befinfiig orderslock är tillfredsställande. Försvarskommil-léns belänkande, som rör medel till försvaret för perioden 1987-1992, innehåller endast mindre satsningar inom Karlskronavarvels produktom­råden. Della innebär en markant beläggningssvacka från millen av år 1988 och etl anlal år framöver, vilket kan medföra behov av kapacitelsanpas-sande åtgärder. Marknadssatsningar på export fortsätter med ökad intensitet.

KF/Procordia International AB


översikt


1986 (milj. kr.)


1985 (milj. kr.)


 


Omsättning

Resultat före disp. och skalt

Balansomslutning

Justerat egel kapital

Invesleringar


 

5

5

0

0

0

0

0

0


 


Soliditet i % Anlal anställda


1986 16,6


1985 20,9


 


Bolagels syfte och verksamhetsinriktning är all svara för marknadsföring, försäljning, import och export av varor och tjänster, företrädesvis avseen­de Östeuropa och Kina, saml idka därmed förenlig verksamhel.

Under år 1987 har Procordia International ABs verksamhel samordnats med KF International. Det nya företaget, KF/Procordia International AB, ägs till lika delar av KF och Procordia.

Inriktningen har koncentrerats på Sovjetunionen och Kina. I Beijing har


61


 


kontor öppnats våren 1987 och i Moskva finns represenlalionskonlor se-     Skr. 1987/88:20 danar 1982.

Verksamhelen är i hög grad beroende av den ekonomiska ulvecklingen i Sovjet och Kina.


Kockums AB - Kockums Marine AB

översikt                                                           1986             1985

(milj. kr.)        (milj. kr.)

1 160

789

34

-237

1908

1605

174

75

9

10

Omsättning

Resultat före disp. och skall

Balansomslutning

Justerat eget kapital

Investeringar

1986             1985

Sdiditet i %                                                         9                    5

Antal anställda                                                2652             2879

Historik

Kockums grundades år 1840 av Frans Henrik Kockum. Produkfionen dominerades då av jordbruksredskap, hushållsulruslning och järnvaror. År 1870 påbörjades skeppsbyggnadsverksamheten, då främsl i form av repa-ralionsuppdrag. Det första nybyggda fartyget levererades år 1873. Nybyg­ge nr 76 som levererades år 1897 var varvets första tankfartyg. Den första undervattensbåten konstruerades och levererades under första världskri­get (år 1914). År 1940 byggde Kockums väridens första hdsvetsade han­delsfartyg. År 1966 påbörjades byggnationen av torrdockan som kan här­bärgera nybyggen på upp lill 700000 dwt. Den stora bockkranen som dominerar stadsbilden i Malmö togs i bruk år 1974. Kockums har fram till i dag konstruerat, byggt och levererat över 550 fartyg, varav bl. a. 46 ubåtar lill Svenska Marinen.

Verksamheten under år 1986

Mot bakgrund av den aktuella beläggningssituationen vid Kockums, den svagare marknadsutvecklingen inom varvsindustrin, ökande subven­tionsgrad i andra länder saml regeringens beslul alt inte föreslå fortsatt direktstöd för produktion av civila fartyg beslutade styrelserna i Kockums AB och Svenska Varv AB den 20 februari 1986 alt MBL-förhandlingar skulle inledas om en avveckling av den civila farlygsproduktionen vid Kockums.

Vid de under året genomförda MBL-förhandlingarna har överenskom­melse träffats om de villkor som skall gälla för berörda anställda. Överens­kommelse har vidare träffats beträffande organisation och bemanning av Kockums Marine AB.

Verksamheten under året har väl följt fastställd avvecklingsplan. Koc­
kums levererade under året del första kryssningsfartyget lill CCL på
konlraktsenlig tidpunkt. I februari 1987 levererades kontraktsenligt det
andra kryssningsfartyget till CCL. Kvar atl producera är nu en 23 000 dwt
produkttankfartyg till Nordström & Thulin med leverans i november 1987.
          62


 


Saab-Scania AB har genom avtal med Svenska Varv AB övertagit större Skr. 1987/88:20 delen av varvsområdel genom att förvärva aktierna i etl från farlygproduk-tion rensat Kockums AB. Verksamheten inklusive tillgångar och skulder, orderslock och personal avseende den civila fartygsproduktionen har överlagils av ett nytt bolag som behållit namnet Kockums AB. Övrig verksamhet har överförts till Kockums Marine AB.

Framtida verksamhet i Kockums Marine AB

Satsningarna inom Marin- och UV-teknik fortsätter. Särskilda insatser görs för att undvika att avveckligen av produktionen av civila fartyg får negaliv inverkan på den den framtidsinriktade satsningen på undervattens­teknik. Den del av verksamheten som omfattar utveckling, projektering, konstruktion och tillverkning av produkter inom såväl militär som civil undervattensteknik har överförts till Kockums Marine AB som också har övertagit del av Kockums varvsområde med tillhörande byggnader samt utrustning för den fortsatta verksamheten.

Bolagets övriga verksamhet, som baseras pä den högteknologi och de höga kvalitetskrav som ubåtsproduktionen ställer, omfattar kvalificerad verkstads- och legoproduktion inom plåt-, svets- och maskinbearbetning saml tekniska tjänster avseende kvalitetsstyrning, miljö, materialoptime­ring m. m.

Verksamheten är uppdelad på tre divisioner.

Division Marinsyslem har kompletta resurser för utveckling, projekte­ring och konstruktion inom militär och civil undervattensteknik.

Division Teknik förfogar över bred kompetens för tester och analyser av material, konstruktioner, produktionsmetoder och miljöer.

Division Produktion är inriktad på kvalificerad verksladsproduklion inom plåt, svets, maskinbearbetning och sammansättning av komplicerade syslem.

Fr. o. m. årsskiftet 1986-1987 är Kockums Marine AB ett helägt dotter­bolag till Svenska Varv AB. Del egna kapitalet i Kockums Marine AB har genom en nyemission på 40 milj. kr. ökats till 75 milj. kr. Antalet anställda i bolaget är 800.

Kockums tecknade under år 1985 i stark inlernationell konkurrens kon­trakt med Royal Australian Navy på en projeklsludie avseende näsla generation ubåtar för Australien. Anbud och kontraktsförslag för genomfö­randet av hela projektet överlämnades planenligt i november 1986 av Australian Submarine Corporation. Kockums ägarandel i detta bolag är 20% vilket kommer att ökas lill 30% om bolaget tecknar kontrakt på konstruktion och produktion av 6-8 ubåtar. Produktionen avses huvud­sakligen ske i Australien.

Avtal har under årel bl.a. tecknats med försvarets materielverk om konstruktion av näsla generation ubåtar för den svenska marinen.

Orderslocken uppgår totalt lill 1 700 milj. kr. och omfattar, förutom ovannämnda orderingång, fyra ubåtar till svenska marinen saml ombygg­nad av järnvägsvagnar för SJ.

I bokslutet år 1985 reserverades medel för de framtida avvecklingskost-       63


 


naderna. Avvecklingskoslnaderna bedöms undersliga lagd reserv med 36 milj. kr. Resultatet belastas emellerfid med 110 milj. kr. avseende borgens­åtagande för en tidigare levererad rigg lill Consafe varför 1986 års resultat före bokslutsdisposilioner och skall uppgick till 34 milj. kr. (-237).


Skr. 1987/88:20


AB Kurortsverksamhet


översikt


1986 (milj. kr.)


1985 (milj. kr.)


 


Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Balansomslutning

Justerat eget kapital

Invesleringar


 

75,8

72,3

1,1

1,0

49,9

47,8

7,0

6,6

2,4

0,0


 


Soliditet i % Anlal anställda


1986 14,0 313


1985 13,8 306


AB Kurortsverksamhet bildades år 1918. Bolaget bedriver sjukvårdande verksamhet.

Aktiekapitalet tillsköts av dåvarande Kungl. Pensionsstyrelsen med me­del från folkpensioneringsfonden. Idag är riksförsäkringsverket huvudman för verksamhelen.

Bolagels sjukvårdande verksamhel består lill övervägande del i medi­cinsk rehabilitering och utredningsverksamhet för de allmänna försäk­ringskassornas behov. Verksamheten bedrivs vid sjukhus i Nynäshamn (231 platser). Genom dotterbolaget AB Tranås Kuranslall ombesöijs vår­den vid riksförsäkringsverkels sjukhus i Tranås med lotall 217 platser, saml 78 platser för patienter som själva betalar sin vård.

Under år 1986 var totalt 313 personer anställda i koncernen.

Kärnkraftssäkerhet och utbildning AB


översikt


1986 (milj. kr.)


1985 (milj. kr.)


 


Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Balansomslutning

Justerat eget kapilal

Invesleringar


 

65,6

59,2

0,0

0,0

230,2

186,7

0,6

9,2

40,3

30,0


 


Soliditet i % Antal anställda


1986 0,2


1985 0,2 78


 


Kärnkraflsäkerhel och Utbildning AB bildades år 1972 och är lokaliserat fill Studsvik norr om Nyköping i Södermanland.

AKU ägs av de tre kraftföretagen Slalens Valtenfallsverk (50%), Syd-, kraft AB (25%) och OKG Aktiebolag (25%).För närvarande är personal­staten på 83,4 tjänster men den 1 januari 1987 slogs AKU samman med Rådet för Kärnkraflssäkerhel (RKS) och då tillkom 10 tjänster.


64


 


AKU svarar för simulatorträning av kärnkraftverkens driflspersonal.     Skr. 1987/88:20 Eftersom kärnkraften drivs vid full effekt under så slor del av året som möjligt får inle personalen tillfälle lill träning av olika driflförhållanden. Del är viktigt atl skifllagen kommer så nära verkligheten som möjligl och del gör de i någon av AKUs tre fullskalesimulalorer.

Bl-simulatorn (BWR — Boiling Water Reaclor) är en kopia av Barse-bäcksverkels första reaktor. R3-simulalom (PWR - Prezzurized Water Reaclor) är en kopia av Ringhalsverkels tredje reaktor. F03-simulatorn (BWR) är en kopia av de två senaste reaktorerna Forsmark 3 och Oskars­hamn 3 som är tvillingaggregat.

AKU håller regelbundet grundkurser på upp lill nio veckor och ålerlrä-ningskurser på 1-1,5 vecka. Dessa består av simulatorlräning, teoriun­dervisning och övningar. AKU har också specialistkurser för olika perso­nalkategorier. Sammanlagt ger AKU ca 200 kurs veckor per år för ca 500 elever.

Grundkursen riktar sig fill personal under utbildning på kärnkraftverken med sikte på kontrollmmsljänst. De kan inle få sådan tjänst ulan atl ha genomgått grundkurs vid AKU och därefter den åriiga ålerlräningen.

Varje kurs kräver stora resurser vad gäller personal. Ungefär 40 tjänster ägnar sig ål alt planera och genomföra simulatorträningen. Övriga 40 tjänstemän ägnar sig ål administration, rit- och reprodukfion saml tekniskt underhålls- och utvecklingsarbete.

Investeringar under år 1986 uppgick lill ca 40 milj.kr.

Flera stora projekt pågår för närvarande, bl.a. utbyte av huvudfaktorer saml byte av processdatorer i kontrollrummen. Produktionen av nya läro­medel för 90-talets grundutbildningsprogram pågår också.

I långtidsperspektivet ligger all utveckla kurssortimenlel, Iräningsmeto-dik, läromedel och tekniska hjälpmedel.

Fördel nya förelaget, KSU, tillkommer förutom ovan nämnda uppgifter även erfarenhetsåterföring av driflerfarenheter till och från svenska och utländska kärnkraftverk, leknisk analys av insamlade drifterfarenheter och samhällskontakler i kärnkraflfrågor.


Lantbrukskredit Aktiebolag

översikt                                                           1986             1985

(milj. kr.)        (milj. kr.)

2349,7

2528,7

27.3

23,5

21,9

19,1

2427,4

2626,9

94,1

82,5

0,0

0,0

Utlåning

Ränlenello (inkl. provisioner)

Resultat före disp. och skall

Balansomslutning

Justerat eget kapital

Investeringar

1986             1985

Soliditet                                                            3,9                3,2

Antal anställda                                                    O                   O

Lantbrukskredil började sin verksamhet år 1965. Bolaget skall genom
utlämnande av lån, huvudsakligen av långfristig karaktär, medverka vid
            55

5   Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 20


finansieringen av näringsförelag, vilkas verksamhet företrädesvis avser Skr. 1987/88:20 förädling eller distribution av produkter från jordbruk och skogsbruk, binäringar till dessa samt också distribution av förnödenheter lill samma näringsgrenar. Genom upplåning på kapitalmarknaden anskaffas medel för finansieringsverksamheten. Bolagels aktier ägs till hälflen av staten och i övrigt av jordbrukets föreningsrörelse, enskild handel och industri saml Kooperativa Förbundet. Såväl staten som övriga aktieägare har ställt garanlifonder lill bolagets förfogande.

Upplåningen vid utgången av år 1986 uppgick till 2 187,2 milj. kr. Nyupp­låningen under årel blev 94 milj. kr. och amorteringarna 314,3 milj. kr. Utlåningen utgjorde vid årets slul 2 349,7 milj. kr. Nya lån utlämnades under året med 142,1 milj. kr. och amorteringar på lån inflöt med 321,1 milj. kr. De största grupperna av låntagare utgörs av förelag som driver handel med spannmål och lantbruksmaskiner saml därmed sammanhäng­ande verksamhet, livsmedelsindustrier och distributionsförelag. Av årets överskott 21,9 milj. kr., har 17,2 milj. kr. avsatts till värdeminskningskon-lot för fordringar, som därefter uppgår till sammanlagt 134,5 milj. kr. Till aktieägarna har utdelats 0,6 milj. kr.

Bolagets konlorsadministrafion ombesörjs av Sveriges allmänna hypo­teksbank, som ställt erforderiig personal och lokaler till förfogande mol särskild ersättning.


Liber AB

översikt                                                           1986             1985

(milj. kr.)        (milj. kr.)

680.2

721,3

-98.1

-41,7

385,1

326,4

48,4

30,0

9,6

15,7

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Balansomslutning

Justerat eget kapital

Investeringar

1986              1985

Soliditet i %                                                     13,5               9,2

Antal anställda                                                 653               886


Liber AB är etl företag i Procordiagruppen. Verksamheten omfallar för­lagsrörelse, tryckeriupphandling, distribution av tryck och förlagsproduk-ler saml försäljning av förbrukningsmateriel lill skola, förskola och nä­ringsliv. Verksamhet bedrivs i Stockholm, Malmö och Växjö.

Organisatoriskt bedrivs verksamheten inom moderbolaget Liber AB i fyra produktområden; Liber Läromedel, Liber Utbildningsförlaget, Liber Förlag och Allmänna Föriagel. Härutöver finns de rörelsedrivande dotter­bolagen Liber Distribution AB samt Skrivab Skol- och Kontorsmateriel AB.

Verksamhelen under år 1986

Omsättningen för år 1986 uppgick lill 140 milj.kr.

Under år 1986 har all läromedels- och fackboksutgivning inom företaget        66


 


förts samman i etl moderbolag med sex redaktioner, som var och en Skr. 1987/88:20 självständigt arbetar mol sin marknad inom utbildningsområdet, saml Her-mods, som specialiserat sig på distansundervisning. Delta har ytterligare ökal resurserna för utgivning inom utbildningsområdet. Redaktionerna verkar med utgivning inom följande områden: Förskola, låg- och mellan­stadium; Humaniora, gy, högskola och vuxenutbildning; Naturvetenskap, gy, högskola och vuxenutbildning; Ekonomi, gy, högskola och vuxenut­bildning; Teknik, gy, högskola och vuxenutbildning; Yrkesutbildning, gy, högskola och vuxenutbildning.

Liber Läromedel har under år 1986 befäst sin ställning som läromedels­förlag. Försäljningsframgångar finns inom både grundskole- och gymnasie­utgivningen. Produktutvecklingen inom redaktionerna fortsätter all öka. Redaktionernas lönsamhet bedöms som fillfredsställande. Hermods har redovisat förluster. Inom Hermods har därför en översyn av hela verksam­heten skett under årel. Den har lett lill koncentration av utgivningen saml sänkt kostnadsnivå.

Under år 1987 förväntas utgivningen utvecklas ytterligare inom hela utbildningsområdet. Lönsamheten bedöms bli förbättrad genom de åtgär­der som vidtagits inom Hermods.


Luftfartsverket

översikt                                                        1986/87        1985/86

(milj. kr.)        (milj. kr.)

1512

1234

161

102

2748

2628

1521

1502

289

214

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Balansomslutning

Justerat eget kapital

Investeringar

1986/87        1985/86

Soliditet i %                                                     55,4              57,2

Antal anställda                                               2628             2 536


Verkets uppgift och omfattning

Regelbunden civil luftfart bedrivs f. n. på 38 flygplatser i Sverige. På 4 av flygplatserna förekommer endasl linjefart med lätta flygplan, s. k. linjetaxi-trafik. Av de 38 fiygplalserna drivs 14 av luftfartsverket, medan fem är militära flottiljflygplatser, där den civila flygtrafiken administreras av luft­fartsverket. Av övriga 19 flygplatser är åtta militära övningsfält med kom­munal huvudman och 11 kommunala flygplatser. En trafikflygplats är privatägd.

Luftfartsverkets trafikflygplatser är Göteborg-Landvetter, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Kiruna, Malmö-Sturup, Norrköping, Skellefteå, Stock­holm-Arlanda, Stockholm-Bromma, Sundsvall/Härnösand, Umeå, Visby saml Örnsköldsvik. Verkel förvallar dessutom en allmänflygplals (Eslöv).

De fem flottiljflygplatserna där luftfartsverket administrerar den civila             67


 


flygtrafiken är Halmstad, Luleå, Ronneby, Ängelholm samt Östersund-     Skr. 1987/88:20 Frösön.

Verkel har fem huvuduppgifter. En av dessa är all driva och förvalla statens flygplatser för civil luftfart och svara för därmed sammanhängande verksamhet. Della innefattar förutom alt bedriva verksamhet vid 14 egna civila trafikflygplatser även atl ansvara för driften av stationsområdena för den civila luftfarten, vid fem militära flygplatser, som enligt avtal mellan luftfartsverket och flygvapnet upplåtits för civil trafik.

Den andra huvuduppgiften är att i fred svara för fiygtrafikledning för såväl civil flygtrafik som militär flygverksamhet. Verkel utför regelbundet flygtrafiktjänst på 34 platser i landet samt periodvis på ytterligare etl antal platser i samband med försvarsmaktens övningar. Häri ingår också att samverka med försvarsmakten i frågor som rör den militära luftfartens tillgång till luftrummet och luftrumsreglering för andra försvarsändamål.

Den tredje huvuduppgiften är att ha tillsynen över flygsäkerheten för den civila luftfarten. Detta sker genom alt reglera, övervaka och stödja utvecklingen av den civila luftfartens säkerhetssystem.

Slutligen skall luftfartsverket utföra vissa Irafikala myndighetsuppgifter inom områdena transporlreglering, transportförsörjning och transportpla­nering. Här ingår också att medverka i det internationella luflfartssamarbe-lel på transporlförsörjningens och transportregleringens område, samt att övervaka att internationella överenskommelser tillämpas rätt. Verket skall dessutom sörja för beredskapsplanläggningen för den civila luftfarten un­der beredskap och krig.

Verkets kostnader täcks genom trafikavgifter, hyror, arrenden och om­sättningsavgifter m. m. Den civila luftfartens kostnadsansvar innebär bl. a. att luftfartsverket skall bedriva sin verksamhet så att ell överskott uppnås, som motsvarar räntekravet på det av staten tillskjutna invesleringskapila-let.

Investeringarna finansieras med anslagsmedel, kommunala finansie­ringsbidrag i särskilda fall när kommuner är kravställare, rörelsemedel, arbetsmarknadsmedel samt finansieringsbidrag eller lån från kunder och övriga intressenter saml genom upplåning via riksgåldskontoret.

Verksamheten under verksamhetsåret 1986/87

Flyglrafikul vecklingen

På de statliga flygplatserna expedierades 12,9 milj. passagerare under verksamhetsåret 1986/87, en ökning med 12% jämfört med verksamhels-året 1985/86. Antalet landningar ökade jämfört med föregående år och uppgick fill 330000, en ökning med 5% jämfört med budgetåret 1985/86.

I utrikes linjefart ökade antalet passagerare med 12% och anlalet land­ningar med 13%.

I utrikes charlertrafik ökade antalet passagerare med 16% till 2,3 milj. Anlalet landningar var 9200, en ökning med 14% jämfört med föregäende budgetår.

Antalet landningar i taxi- och allmänflyg ökade i omfattning.                            68


 


Den totala fiygfrakten under verksamhetsåret 1986/87 uppgick till 92000     Skr. 1987/88:20 lon vilket är en ökning med 9% jämfört med föregående budgetår. Under samma period befordrades 24000 lon post, en ökning med 16%.

Ekonomi m. m.

Luftfartsverkets totala intäkter uppgick under verksamhetsåret 1986/87 till 1 512 milj. kr. vilket är en ökning med 264 milj. kr. eller 21 %jämfört med föregående år. Verkets intäkter är till största delen fiyglrafikberoende och består främst av landnings- och passageraravgifter, undervägsavgifler samt stalionsljänstavgifter. De sistnämnda utgör avgifter för service i form av incheckning, bagagehantering m. m. För flygförelag som bedriver inri­kes, reguljär passagerartrafik tillämpas dessutom, sedan ett anlal år, en tvådelad tariff. Denna består av en fast del och en rörlig del och ersätter de vanliga landnings- och passageraravgifterna.

Trafikutvecklingen har för flygel varil fortsatt myckel gynnsam under verksamhetsåret, vilkel är den främsta förklaringen till den gynnsamma inläktsökningen.

Ovan angivna trafikavgifter, inklusive avgifter för hangarer och flyg­plansparkering, utgjorde drygt 60% av de totala intäkterna. Bland övriga intäkter kan främsl nämnas hyres- och omsättningsintäkler, l.ex. för lax-free försäljning, bilparkeringsavgifler, reklamulhyrning m. m. saml ersätt­ningar för utförd flygtrafiktjänst åt flygvapnet.

Kostnaderna uppgick totalt sett till 1 351 milj. kr. under år 1986/87. En ökning med 205 milj. kr. eller 18%. Av de totala kostnaderna utgjorde löner (inkl. sociala avgifter) knappt 40%. Andra slora kostnadsposter är material, energikostnader, ersättningar till andra myndigheter (SMHI, te­leverket, fiygvapnet m. fi.) saml kapitalkostnader (avskrivningar och rän­tekostnader). Räntekostnaderna utgjorde under år 1986/87 ca 76 milj. kr. och avser ränta till kommuner och andra externa finansiärer på tillskjutet investeringskapital. Dessutom gjordes återbetalning av återstående, tidiga­re år uppkomna, ränteskulder till kommunerna på ytterligare ca 103 milj. kr.

Överskottet, för inleverans lill staten, utgjorde för år 1986/87 161 milj. kr. Detta motsvarar ca 90% av full förräntning (183 milj. kr.).

De totala invesleringsulgifterna uppgick under årel lill 289 milj. kr. Av dessa avsåg 252 milj. kr. investeringar i flygplatser, 23 milj. kr. inveslering­ar i anläggningar för flygtrafiktjänst en route och 14 milj. kr. i övriga investeringar för bl. a. huvudkontoret i Norrköping.

Genomsniltligl antal anställda (uttryckt som årsanställda) i luftfartsver­ket var verksamhetsåret 1986/87 2 628.

Framtidsutsikter

Efterfrågan på flygresor beräknas öka i relativt snabb takt de närmaste
åren. Enligt verkets långlidsbedömning med prognos över fiygtrafikens
ulveckling kommer passagerarantalet i inrikes linjefart att öka med i ge­
nomsnitt 8% per år l.o.m. år 1990, i utrikes linjefart med 7,5% och i
          69


 


utrikes charlertrafik med 5%. För perioden 1990-1995 beräknas passage-     Skr. 1987/88:20 rarantalel i inrikes och utrikes linjefart all öka med 5 % i genomsnill per år och i utrikes charlertrafik med 3 %.

Enligl motsvarande prognos över landningsfrekvensen kommer antalet landningar i inrikes linjefart alt öka med i genomsnitt 6,5 % per år t. o. m. år 1990, i utrikes linjefart med 4,5% och i utrikes charterlrafik med 5%. För perioden 1990-1995 beräknas antalet landningar i inrikes linjefart att öka med 3,5 % per år, i utrikes linjefart med 3 % och i utrikes charlertrafik med 2%.

Genom bedömd forlsall positiv trafikutveckling, ökad försäljningsvolym i övrigt saml återhållsamhet på kostnadssidan beräknas resultatet för bud­getåret 1987/88 komma all uppgå till 185 milj. kr. Det statliga förränlnings­kravel beräknas lill 170 milj. kr. Resultatet medger således en påböijad återbetalning av tidigare års ackumulerad underförränlning av slalskapila-Id.

Budgetåret 1988/89 beräknas resultatet före avsättningar uppgå lill 235 milj. kr., vilkel överträffar kravet på förräntning av statligt kapital med 65 milj. kr.

Det investeringsprogram som föreslagits för treårsperioden 1988/89-1990/91 är mycket omfattande och uppgår fill 2 miljarder kronor i beräknal genomförandepris. Här ingår bl.a. en ny inrikesterminal och en tredje bana på Arlanda saml ulbyggnad av inrikeslerminalerna på Landvetters och Jönköpings flygplatser.


Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB)

översikt                                                           1986             1985

(milj. kr.)        (milj. kr.)

3 334,0

3 683,9

452,4

676,1

5 872,1

5 452,9

3 529,1

2 987,2

270,9

251,5

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Balansomslutning

Justerat eget kapital

Investeringar

1986             1985

Soliditet i %                                                     60,1              54,8

Antal anställda                                               4433             4752


Historik

Bolaget startade sin verksamhet år 1890 men malmbrytning förekom i
Malmberget redan år 1887. Från Kiruna gick del första malmtåget mol
Narvik i slutet av år 1902. LKAB var fram fill slulel av 1960-lalel världens
ledande järnmalmsexporlör. Under 1960-lalet ändrades strukturen på han­
deln med järnmalm genom alt dels nya gruvor började brytas i bl.a.
Australien, Brasilien och Afrika, dels slora hamnar och fartyg byggdes och
dels nya slålprocesser genomfördes som ledde fram lill minskad efterfrå­
gan på fosforrik malm, vilket i sin tur innebar atl LKAB, som från starten
levt högt på just den fosforrika malmen, förlorade marknadsandelar.
                 70


 


Strukturförändringarna inom främsl den europeiska stålindustrin och Skr. 1987/88:20 den svåra konjunkturnedgången, som började vid mitten av 1970-talel, påverkade LKAB:s leveransmöjligheter och därmed dess ekonomi. Det förr så vinstgivande förelaget har sedan åren 1977-1982 gått med förlust -järnmalmen svarar för 90 % av LKAB-koncernens intäkter. År 1983 inne­bar dock ett trendbrott och företagel visade vinst. Åren 1984 och 1985 redovisar LKAB en ytterligare resultatförbältring.

Verksamheten under år 1986

Världsproduktionen av råslål sjönk obetydligt under år 1986. Minskningen medförde emellertid en negativ påverkan på den internationella handeln med järnmalm beroende på den geografiska förskjutningen för stålet. EG och Japan, somär världens Ivå slörsla järnmalmsimportörer och slår som mottagare av innemot två tredjedelar av den internationella handeln med järnmalm, redovisade tillsammans ett produktionsbortfall jämfört med år 1985 på 17 Ml råslål. Detta innebar ett minskal imporlbehov av järnmalm av ungefär samma slorlek.

Importminskningen på USA-marknaden stannade vid ca 2 Ml. Ökningar av importerad kvantitet kunde däremot Sydkorea och Kina uppvisa.

LKAB:s totala malmleveranser år 1986 stannade vid 18,6 Ml, jämfört med 18,9 Ml år 1985. LKAB kunde i slort sell hålla uppe sin exporlvolym. En minskning på de näraliggande marknaderna i Öst- och Västeuropa kunde i det närmaste kompenseras med ökningar på marknaden i Fjärran Östern, då främst Japan. Med en minskning på drygl en miljon lon på EG-marknaden minskade LKAB:s marknadsandel något.

Årets produktion uppgick till totalt 17,9 (18,0) Ml färdiga produkter, varav 8,8 (8,7) Ml pellels och 0,1 Ml apatit. Andelen pellels uppgick sålunda lill 49 % (49) av totala produktionen.

Fortsall intensivt arbete har bedrivits för alt undersöka möjligheterna all höja kapaciteten i befintliga pdlelsverk. Under årel har vidare studier inletts för all finna elt lämpligt produkfionssystem, när brytning i Kiruna skall ske under nuvarande brytningsnivå.

Koncernens rörelseintäkter minskade med 350 milj. kr. till 3 334 milj. kr. Dotterbolaget LKAB Viscaria AB, som försåldes i slulel av år 1986, ingick år 1985 i koncernens omsättning med ca 230 milj. kr. Övrig minskning utgjorde alltså 120 milj. kr. Av denna förändring kan ca 10 milj. kr. hänföras lill lägre leveranser. Della kompenserades med ca 70 milj. kr. genom ändrad produktsammansältning. Den negativa effekten av pris- och valutakursförändringar svarade för ca 180 milj. kr.

Koncernens rörelsekostnader ökade med 1 milj. kr.

Rörelseresultatet efter planenliga avskrivningar om 318 milj. kr. (340) blev 302 milj. kr. (630).

Koncernens finansiella intäkter och kostnader uppgick till netto 276 milj. kr. (203). Resultatet efter finansiellt nello uppgick lill 578 milj. kr. (833).

Koncernens investeringar uppgick lill 271 milj. kr. (252) varv 76 milj. kr. (143) hänförde sig lill Kiruna, 128 milj. kr. (73) fill Malmberget och 29 milj. kr. (-) till Malmfältsdala Informationsutveckling AB.

Antalet anställda i koncernen uppgick vid årets slut lill 4433 (4 752).       71


 


Framtidsutsikter


Skr. 1987/88:20


Stålkonjunkturen i de traditionellt stora slålproduktionsområdena sviktade under senare hälften av år 1986 och sannolikt kommer dessa svaghetstec-.ken att bestå även under år 1987. Trots en fortsatt utbyggnad av stålpro­duktionen inom de nyindustrialiserade länderna är det troligt atl den inter­nationella handeln med järnmalm fortsätter att minska under år 1987.

Samtidigt finns risk för ökat utbud. Det blir med andra ord en ökad konkurrens på marknaden och många malmsäljare kommer all få känna av en fortsatt leveransminskning. I ell sådant läge kommer malmprodukter­nas kvalitet att bli av avgörande betydelse i den hårdnande konkurrensen.

Med LKAB:s produktsammansältning och goda kvaliteter, i synnerhet vad gäller pellets, finns dock goda förutsättningar atl leveranserna år 1987 skall kunna hållas uppe på samma nivå som under de senaste åren. På grund av den sjunkande dollarkursen kommer dock malmpriserna uttryckt i svenska kronor atl sjunka kraftigt. Den inhemska inflationen kan bara fill begränsad del kompenseras genom effektivitetsförbätlringar. Sammanlagt innebär detta en kraftig resultatförsämring för år 1987, varvid gruvrörelsen sannolikt kommer att uppvisa föriust. På grund av de finansiella intäkterna kommer resultatet före dispositioner och skatt ändå atl bli positivt.


Luxor AB

översikt


1986 (milj. kr.)


1985 (milj. kr.)


 


Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Balansomslutning

Justerat eget kapital

Investeringar


 

195

1215

106

-50

787

876

107

206

31

20


 


Soliditet i % Antal anställda


1986

14

1476


1985

23

1533


Luxor AB övertogs år 1979 av slalen i samband med en finansiell rekonslmklion av företaget. Förelaget var tidigare familjeägt. Luxor grun­dades år 1923. De första serietillverkade radiomotlagarna var rörmottagare för långdistansmottagning och radio blev under alla år fram lill TVs genom­brott den dominerande produkten. Färg-TV svarar fortfarande för den största delen av omsättningen. Persondatorns och induslridektroniks an­del av omsättningen har successivt ökat under senare år.

Luxorkoncernens verksamhet utgörs av tre huvudsakliga produktlinjer. Konsumentelektroniken svarar för den största delen av omsättningen. Industrielektronikens andel av omsättningen har successivt ökat under senare år. Porduktlinjen Satellit utgör den 3:e verksamhetsgrenen.


Verksamheten under år 1986

Under år 1986 har överenskommelse träffals mellan svenska slaten och Oy Nokia AB all Oy Nokia AB successivt förvärvar svenska slalens ägaran-


72


 


del om 30 % i bolaget. Aktieägarna i Luxor AB är Salora Oy med 70 %, Oy     Skr. 1987/88:20 Nokia AB 20 % och svenska staten 10 %.

Koncernens fakturerade försäljning uppgick till 1 195 milj. kr., vilkel är en minskning med 21 milj. kr. eller 2 % jämfört med år 1985. Moderbola­gets fakturerade försäljning uppgick till 1 044 milj. kr. Exportandelen inom koncernen var 51 %.

Koncernens resultat före bokslulsdisposifioner och skalt uppgick till — 106 milj. kr. Moderbolagets resultat efterjuslering för extraordinära intäk­ter och kostnader uppgick lill - 70 milj. kr.

Invesleringarna inom koncernen uppgick till 31 milj. kr.

Den med Salora gemensamma operafiva indusirigruppsorganisalionen har vidareutvecklats och resulterat i etl framgångsrikt samarbete. Om­struktureringen av verksamheten fortsatte.

Luxor Datorer undertecknade i februari 1986 etl marknadsföringsavtal med Nokia AB i Sverige. På grund av de fortsatta förlusterna inom Luxor Datorer beslöt man i slutet av år 1986 atl lägga ned tillverkningen av datorprodukter.

Tillsammans med en del andra minoriletsdelägare i Dataindustrier DIAB AB har bolaget under räkenskapsåret sålt sin aktiepost i DIAB.

1986 års negativa resultat härrör bl. a. från ovanstående datoraktiviteler men framför allt från del amerikanska dotterbolagets satdlitverksamhel.

Inom huvudområdet Konsumentelektronik introducerades under år 1986 bl.a. ell nyll konkurrenskraftigt produktsortiment, och verksamhe­len har utvecklats positivt trots hård konkurrens och prispress. Satellit-verksamheten i Europa har trots försenade salellituppskjulningar medförl en måttlig volymtillväxt. Induslrideklroniken har fortsatt alt utvecklas positivt.

Framtidsutsikter

Konsumentelektroniken, som utgör huvuddelen av Luxor AB:s verksam­hel, är inom Europamarknaden under fortlöpande förändring och omstruk­turering. Industrigruppen Salora/Luxor, vilken Luxor AB utgör en opera­tiv del av, har uppnått en marknadsledande position på sina hemmamark­nader i Norden vilkel skapar goda förutsättningar för framtiden saml att utveckla verksamhelen i Europa. En fortsatl utveckling av verksamhelen i syfte all utnyttja gemensamma resurser i överensstämmelse med Indu­strigruppens verksamhelsmoddl kommer alt ske.

Industrielektroniken förväntas en fortsall positiv utveckling inom främst området fordonsddektronik.

Ulvecklingen inom verksamheten för satellitmottgarutrustning kommer atl vara helt beroende av de planerade uppskjutningarna av satelliter avsedda för direktmottagning i Europa.


73


 


Nordiska Satellitaktiebolaget                                        Skr. 1987/88:20

översikt                                                           1986              1985

(milj. kr.)        (milj. kr.)

3,5

1,0

97,8

173,4

1255.0

1 157,0

1 254,0

1 156,0

34,0

224,0

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Balansomslutning

Justerat eget kapital

Investeringar

1986             1985

Soliditet i %                                                      100               100

Antal anställda                                                    O                   O

Nordiska Salellilakliebolagel ägs lill 85 % av svenska slaten och till 15 % av norska slalen. Bolaget har lill uppgift atl utveckla, tillverka, upphandla, försälja och svara för drift av satellitsystem. De närmare förutsättningarna för bolagets verksamhet regleras genom överenskommelsen den 11 april år 1983 mellan Sveriges och Norges regeringar om samarbete på telesalellit-området samt underavlal därtill. Överenskommelsen innebär atl parterna skall inleda etl organiserat samarbete med sikte på all gemensamt bygga upp kompelens, kunnande och industriell konkurrensförmåga inom områ­det och dra fördelar av de praktiska tillämpningar som satellittekniken möjliggör. Samarbetet skall bedrivas inom ramen för ett konsortium. Nor­diska Tdesaldlitkonsorfiel (NTK). NTK skall enligt sina stadgar ha fyra organ, nämligen församlingen, styrelsen, "Inköpsbolaget" (Nordiska Sa­lellilakliebolagel) och "Driftbolagel" (Nordiska Tdesalellitakliebolaget, Notdsat).

Nordiska Satdlilakliebolaget skall, inom fastställda lids- och kostnads­ramar, upphandla den s. k. Tele-X-satdliten och sätta den i drift i bana, upphandla jordsegmenl samt i övrigt i samverkan med Notdsat ha del samlade ansvaret för genomförandel av Tde-X-programmet enligt elt sär­skilt projektavial. Notdsat ägs till lika delar av de svenska och norska televerken. Om Tele-X efter experimentfasen övergår i preoperalivt eller operativt bruk skall bolaget överlåta Tele-X-satdliten till Notelsat.

Nordiska Satellitaktiebolagets verksamhet regleras närmare genom etl särskilt Aktieägaravlal och genom ett av de svenska och norska regeringar­na förelagt kontrakt mellan Svenska rymdaktiebolagel och Inköpsbolagel. Enligt avtalet ålar sig Rymdbolaget att utveckla och upphandla satellitsy­stemet Tele-X med tillhörande utrustning för jordsegmentet, atl träffa avtal om placering av satelliten i bana samt atl utföra kontroll av satelliten i bana liksom all tillsammans med Notelsat ombesörja projektledning förTde-X-projeklel. Medel för att läcka Inköpsbolagets kostnader för uppdraget lill Rymdbolaget tillskjuls som ägartillskott av ägarna i relation lill aktieinne­havet.

Läget i Tele-X-projektet

Arbetet i Tde-X-projeklel inriktades under första halvåret 1986 mot upp-

sändning av satelliten ijuli 1987. Till följd av problem med den europeiska         74


 


bärrakelen Ariane har sådana förseningar nu uppkommit i uppsändnings-programmel att beräknad tidpunkt för uppsändning av Tele-X förskjutils till början av år 1988. Projektet beräknas dock alltjämt kunna genomföras inom ursprungligen avtalad finansiering från de deltagande staterna (1 250 milj. kr. i prisnivå januari 1982). Till följd av inträffade förseningar i projektet har en slor del av de betalningar som skulle skett till Rymdbola­gels underleverantörer under år 1986 kommit att senareläggas.


Skr. 1987/88:20


Nordiska Telesatellitaktiebolaget (NOTELSAT)


Översikt


1986 (milj. kr.)


1985 (milj. kr.)


 


Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Balansomslutning

Justerat eget kapital

Investeringar


 

9,5

6,0

0,0

0,0

7,9

5,3

0,0

0,0

1,8

1,7


 


Antal anställda


1986 9


1985


 


Historik, syfte och verksamhetsinriktning

De svenska och norska regeringarna har den 11 april 1983 tecknat en överenskommelse om samarbete mellan Sverige och Norge på tdesaldlil-området. Samarbetet skall ske inom ramen för etl konsortium, benämnt Nordiska Telesatelliikonsortiet. Stadgar för konsortiet har fastställts av de båda regeringarna. Syftet med samarbetet är bl. a. att ge televerken möjlig­het till kompetensuppbyggnad och all vidareutveckla användningen av telesatelliter.

Enligt stadgarna skall bl.a. ell driflbolag etableras, som skall ägas av ländernas teleförvaltningar och ha till uppgift att vara verkställande organ i del framtida samarbetet om operativa lelesatellitprojekt. För delta ända­mål har NOTELSAT, Nordiska Telesatellitaktiebolaget, bildals. Enligl bolagsordningen skall bolaget ha till föremål för sin verksamhel all utveck­la, upphandla, försälja och svara för drift av tdesalellilsystem saml att utöva annan därmed förenlig verksamhel. Aktierna i bolaget ägs av de svenska och norska teleförvaltningarna i följande proportioner: Sverige 50%, Norge 50%.

I samarbetet skall TELE-X-syslemet ingå som ett första projekt. TELE-X-systemet ger möjlighet lill direkt-TV och dala/video-tjänsler i Norden.

NOTELSAT fungerar som koordinator för Idekommunikationsexperi-menten och är ansvarigt för experimentplanen i TELE-X-projeklel. För framtagning av denna plan har NOTELSAT lill sitt förfogande tre norsksvenska arbetsgrupper, en för direkt-TV, en för data/video-experi-menlels marknadsfrågor och en för dala/video-experimenlels teknikfrågor. Representanter för televerken ingår i samtliga grupper och i direkt-TV-gruppen ingår även representanter för rundradiobolagen.


75


 


Verksamhelen under år 1986                                                        Skr. 1987/88:20

Arbetet med TELE-X har under större delen av året präglats av den försening som uppkommit till följd av vårens misslyckade uppskjutning av Ariane-rakelen. Förberedelsearbetet för experimentperioden har intensi­fierats, men omplaneringar har varil nödvändiga. Samtidigt har NOTEL-SAT:s arbete delvis inriktats på all hitta ersättningar för TELE-X' data/ video-del i andra rymdsegment för det fall alt TELE-X försenas ytteriigare eller drabbas av fel.

I fråga om TV har rundradiobolagen bearbetat Nordiska Ministerrådets beslut om hur de två nordiska kanalerna skall användas. I väntan på yllerligare politiska beslut har någon experimentplan för TV inle kunnat göras upp.

NOTELSAT har även under årel medverkat i arbetet med all förbereda övertagandet av TELE-X-systemels jordsegment. Bl.a. har etl avtal slu­fils med del norska televerket om etablering och drift av viss utrustning vid NiUedal jordslalion utanför Oslo.

Arbete har under årel pågått med atl lösa finansieringsfrågan för den tilläggsutrustning som erfordras för TELE-X' jordsegment för att kunna genomföra telekommunikationsexperimenten.

Personalstyrkan vid NOTELSAT har under årel varil nio personer.

Invesleringar har gjorts i interna datautrustningar lill elt värde av 0,23 milj. kr. samt 1,60 milj. kr. i utrustningar avsedda atl användas i TELE-X-satdlilens experimenlfas.

Framtidsutsikter

Under årel har NOTELSAT låtit genomföra en teknisk studie av ett operativt nordiskt satellitkommunikalionssystem. SAAB SPACE har lell den nordiska industrins arbete med studien. Tillsammans med televerken har NOTELSAT genomfört en studie av marknadsbehovet för etl sådant operativt nordiskt tdesaldlitsyslem, med bl.a. den tekniska studien som underlag.

En grupp under NOTELSAT:s ledning har under året börjat arbeta med att skriva en preliminär satellitspecifikation för etl evenluelll operativt system (PRELSPEC). I gmppen ingår representanter för televerken, Rymdbolaget, ELAB och NOTELSAT.

Resultatet av detta arbete kommer under hösten 1987 att presenteras för televerken och berörda departement för eventuellt beslut om framtida operativt nordiskt satellitsystem.


76


 


Norrbottens Järnverk AB (NJA)                           Skr. 1987/88:20

översikt                                                           1986             1985

(milj. kr.)        (milj. kr.)

0,0

0,0

58,3

68,5

564,8

561,9

511,6

509,1

0,0

0,0

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Balansomslutning

Justerat eget kapital

Investeringar

1986             1985

Soliditet i %                                                     90,6              90,6

Antal anställda                                                    O                   O

Norrbottens Järnverk AB (NJA) överlät år 1978 järn- och stålrörelsen lill SSAB Svenskt Stål AB. Den 31 december 1982 förvärvade svenska slalen samtliga aktier i bolaget från Procordia AB.

Under åren 1978-1982 har de delar av verksamhelen, som inte ingick i överlåtelsen till SSAB, successivt avvecklats.

Bolaget har inga anställda och har inle bedrivit rörelse efter år 1982.

Årets vinst, 52,5 milj. kr. utgjordes i huvudsak av finansiella intäkter minus vinstddningsskaU om 5,6 milj. kr.


Norrlands Skogsägares Cellulosa AB, Ncb

översikt                                                                                   1986   1985
___________________ (milj, kr.)___ (milj, kr.)

2950,6

3485,3

156,9

194,8

2645.9

2792,3

1010.5

934,2

295,4

376,3

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Balansomslutning

Justerat eget kaital

Investeringar

1986              1985

Soliditet i %                                                     38,2              33,5

Antal anställda                                               2 748            3 843

Norriands Skogsägares Cellulosa AB startade sin verksamhel år 1961. Företaget bildades av skogsägareföreningarna från Dalarna och norml. Efter finansiella rekonstruktioner åren  1979-1981 äger svenska staten 72% av aktiekapitalet som uppgår lill 494,9 milj. kr. Industriell verksamhet bedrivs på följande produktområden:

-     Cellulosa tillverkas vid Vallviks fabriker. Senaste räkenskapsåret till­verkades 157000 ton cellulosa.

-     Papper. Totalt tillverkades 383 900 ton år 1986 fördelat på kraftpapper - Dynas

finpapper - Alfeld (Tyska förbundsrepubliken)

-     Papperskonvertering. Säckar tillverkas vid fabriker i Wieda (Tyska förbundsrepubliken), delägda Charfa (Frankrike), S&M (Belgien), So-lem (Luxemburg), och Emballage de Quevilly (Frankrike).

-     Kemikalier. 29000 lon tillverkades dels som biprodukter vid massa­framställning, dels vid en klor/alkalifabrik i Köpmanholmen.                                                                                               


 


-       Sågade trävaror. 76800 m' tillverkades vid två sågverk i Kilafors och     Skr. 1987/88:20
Edsbyn.

—     Board, plywood och spänskivor tillverkades i Edsbyn. År 1986 produce­
rades 51 100 m

Koncernen redovisar en vinst före bokslutsdisposilioner och skatt på 156,9 milj. kr. efter extraordinära poster på 3,7 milj. kr. Efter bokslutsdis­posilioner och skatt uppgår årsresultatet till 113 milj. kr.

Ncb-koncernen består av följande rörelsedrivande enheter och dotterbo­lag. I moderbolaget ingår Dynas pappersbruk och Vallviks sulfatfabrik saml Forss klorfabrik. Dotterbolagen är Edsbyn-Kilafors AB, Medway Packaging Lid och Hannover Papier (majorilelsandel 66%). Koncernen har 4000 anställda.

Ett omfattande investeringsprogram för koncernens svenska produk­tionsenheter avslutades under år 1986, bl. a. modernisering av säckpap-persfabriken Ncb Dynas och nytt vedrenseri vid sulfatfabriken Ncb Vallvik. Koncernens invesleringar de närmaste åren kommer främst atl inriktas på marknadssidan och ulländska produktionsenheter. Som ett led härav ingär förvärvet i början av år 1987 av det engelska förpackningsföre­taget Medway Packaging Lid och Hannover Papiers köp av aktiemajorite­ten i del tyska cellulosaförelaget Schwäbische Zdlstoff AG. I Hannover Papier satsas perioden 1987-1989 betydande belopp på en processomlägg­ning för alt öka produkfionskapacitelen och av miljöhänsyn. Totalt upp­gick invesleringarna år 1986 till 295 milj. kr. För Ncb bedöms år 1987 ge etl klart bättre resultat än år 1986. Förbättringen ligger främst på de svenska enheterna. Hannover Papier beräknas ge etl fortsatt tillfredsslällande re­sultat.


OK Petroleum AB

översikt                                                           1986             1985

(milj. kr.)        (milj. kr.)

6143,7

6166.5

-453,5

25,4

5 049,4

3 348,8

1083,5

486,7

613,3

540,0

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Balansomslutning

Justerat eget kapital

Investeringar

1986             1985

Soliditet i %                                                     21,5               14.5

Antal anställda                                                 631               282

I slutet av år 1985 beslutade Oljekonsumenlernas förbund (ekonomisk
förening, OK) och del av svenska staten helägda bolaget Svenska Petrole­
um AB (SP) alt i strukturrationaliseringssyfte genomföra etl samgående
mellan de båda företagen. Samgåendet genomfördes per den 1 januari 1986
genom atl OK till SP mot en riktad emission överiät sin oljerördse saml de
tillgångar och skulder som var hänförliga lill denna. Vid samgåendet över­
lät SP till svenska staten 49% av sitt lOO-procenliga aktieinnehav i Svens­
ka Petroleum Exploration AB efter att till detta förelag ha överiåtil sina
totala aktieinnehav i det helägda norska dotterbolaget Svenska Petroleum
       78


 


Exploration A/S och i det majoriletsägda Oljeprospektering AB (OPAB).     Skr. 1987/88:20

Del statliga finska oljeföretaget Neste Oy inträdde som delägare i företagel

per den 1 mars 1986 genom all mot kommande riktade emissioner överföra

tillgångar dels i form av kontanter och dels i form av apportegendom

bestående av oljeprodukter. SP bytte under året namn till OK Petroleum

AB. OK Petroleum AB är, efter regislering i februari 1987 av den riktade

emissionen lill OK-förbundel, dotterbolag till OK-förbundel.

Genom samgåendet mellan SP och OK skapades Sveriges största oljefö­relag med en verksamhet som täcker oljeindustrins alla led från oljelelning och utvinning av råolja fram till raffinering för försäljning av olika slag av drivmedel, bränslen, smörjmedel och specialprodukter till konsumenterna.

Verksamheten under år 1986

På den svenska marknaden såldes under årel 5,3 (5,1) miljoner kubikmeter bensin till slutförbrukare. Konsumtionsökningen blev således ca 4%. Av dén totala försäljningen uppgick försäljningen över bensinstafioner lill 5,2 (4,9) miljoner kubikmeter.

Diesdförsäljningen uppgick lill 2,7 (2,4) miljoner kubikmeter innebäran­de en ökning med 12 (9) %. Härav såldes i slorieksordning 30% över bensinstationer.

Marknadsandelen pä bensin uppgick för året till 19,8 (21,4) %. Mark­nadsandelsminskningen, som skedde successivt under året, är i huvudsak en följd av att fiera OK-föreningar inte lämnade återbäring för år 1985 samt att betydande delar av privatkundmarknaden erbjudils s. k. kategorirabal-ter.

Den svenska konsumlionen av eldningsoljor har under en följd av år successivt minskat. Förbrukningen har i slort sett halverats sedan år 1979. Minskningen har skett genom vidtagna besparingsåtgärder samt konverte­ringar lill allernaliva energislag. Under år 1985 bröts denna trend, främsl lill följd av den kalla vintern. Konsumtionen av diesel och eldningsoljor fortsatte all öka under år 1986 och uppgick till 12,4 miljoner kubikmeter.

Den strukturella omvandlingsprocess av den svenska eldningsoljemark­naden som inleddes i början av 1980-talel fortsatte under år 1986. Svenska Petroleum AB och OK-förbundels oljerörelse sammanfördes och Svenska Shell AB köpte Sannes ddningsoljeverksamhel i Sverige.

Koncernens verksamhet i vad avser prospektering och utvinning av petroleum bedrivs genom Svenska Petroleum Exploration AB med dotter­företag (SPE). SPE ägs till 51 % av OK Petroleum och fill 49% av svenska slaten. SPE har fill uppgift alt utvinna råolja och naturgas och därigenom på ett lönsamt sätt bidra till all säkra råvarulillförsdn i koncernen.

I slutet av år 1986 innehade SPE koncessionsrätligheter i Sverige, Norge, Storbritannien, Angola. Danmark, Tunisien och Irland.

Resultat år 1986 (Samtliga jämförelsesiffror för år 1985 avser SP-koncernen)

Koncernens försäljningsintäkter uppgick till 5 992,1 (6052,0) milj. kr. ex­
klusive varuskatter. Därutöver redovisas övriga rörelseintäkter med 151,6
        79


 


(114,5) milj. kr., till större delen utgörande statliga bidrag för alt läcka kostnaderna för koncernens prospekleringsverksamhel. Moderbolagets försäljningsintäkter uppgick fill 5785,4 (5987,8) milj. kr., varav 9,2 (19,0) avser leveranser till andra koncernbolag. Koncernens rörelseresultat före avskrivningar enligt plan uppgick till -326,9 (93,3) milj. kr. Del operativa rörelseresultatet före avskrivningar blev etl överskott om 906,1 milj. kr. och prisförluslen på del ingående lagret blev 1 233 milj. kr. Efter finansiella intäkter och kostnader uppgår koncernens resultat lill -433,1 (25,0) milj. kr.

Koncernens anläggningsinvesteringar — inklusive anläggningar som överlogs från OK-förbundel samt anläggningar ingående i förelagsförvärv - uppgick under året lill 482,4 (538,3) milj. kr. Vid årets slul uppgick antalet anställda i koncernen till 798 (281). Antalet anställda i moderbola­get ökade från 113 till 599.


Skr. 1987/88:20


Framtidsutsikter

Den prisålerhämlning som skedde i slutet av år 1986 på råolja och oljepro­dukter innebär atl en mindre prisvinst på ingående lager kommer att kunna redovisas i början av år 1987. Ulvecklingen under resten av årel av råolje-och internationella produktpriser är avgörande för om denna prisvinst kommer alt öka eller förbylas i en prisförlusl. Eventuella prisvinsler kan dock inle förutses bli tillnärmelsevis av samma storleksordning som 1986 års prisförlust.

Under årets första månader har det operativa resultatet varit positivt. Mot bakgrund av bl. a. de betydande rationaliseringsvinster som gjordes under år 1986 och som får full effekt under år 1987 beräknas det operativa resultatet för år 1987 bli positivt.


PKbanken

översikt


1986 (milj. kr.)


1985 (milj. kr.)


 


Utlåning

Räntenetto

Resultat före disp. och skatt

Balansomslutning

Justerat eget kapital

Investeringar


 

92262

82346

3949

3 240

2060

1607

177726

158112

6443

5931

161

179


 


Soliditet i % Antal anställda


1986

3,6

4515


1985

3.8

4017


 


Historik

PKbanken bildades är 1974 genom att Postbanken (utom Postgirot) och Sveriges Kreditbank slogs samman. Den arbetar på samma villkor som andra affärsbanker. Genom en nyemission riktad till allmänheten ökades det egna kapitalel


80


 


under år 1984 med 512,2 milj. kr. aktiekapitalet ökade med 116,4 milj. kr.     Skr. 1987/88:20 medan 395,8 milj. kr. tillfördes reservfonden. Aktiekapitalet uppgår däref­ter till 750 milj. kr., varav slaten äger 84,45% och återstoden, 15,55%, är fördelad mellan ca 21 000 privatpersoner, företag och organisationer. Akti­en noteras på Stockholms fondbörs.

PKbanken samverkar tekniskt med de andra affärsbankerna i Svenska Bankföreningen och är ansluten till Bankinstitutens Arbetsgivareorganisa­tion, BAO. De anställdas fackliga organisation är Svenska Bankmannaför­bundel, SBmL

Bolagets omfattning

PKbanken är uppdelad i två rörelsedrivande divisioner samt etl huvudkon­tor. Banken har 100 kontor med fullservice från både företags- och privat­divisionen. Härutöver finns sex renodlade förelagskontor, 34 privatkontor samt 19 representanlkonlor. I PKkoncernen ingår såväl svenska som ul­ländska dotterbolag.

Genom sitt omfattande samarbete med postverket har PKbanken till­gång till ca 2 200 postkontor och 2700 lantbrevbärarlinjer som kan utföra de vanligaste banktransaktionerna, t. ex. insättningar och uttag. En viktig uppgift sedan PKbanken kom till har varit alt bygga ul del avgränsade sortimentet av spar- och betalningstjänster i Poslens konlorsnät till en mångsidig privatservice, där bl.a. kreditmöjligheter, aktiefonder och re­sevaluta ingår. Samarbetet mellan postverket och banken har här givit resultat som torde sakna motsvarigheter i andra länders poslala bankser­vice.

I november träffade banken ett nytt samarbelsavtal med postverket. Avtalet är treårigt och baseras på alt postverket fär ersättning från PKban­ken efter uppnådda affärsvolymer. I del nya avtalet har vidare postverkels önskemål om atl få förvalla poslgiromedlen kunnat uppfyllas. Dels har på senare tid en väl fungerande penningmarknad uppstått, dels har PKbanken under år 1986 kunnal sälja en betydande obligationsvolym, vilkel innebär att poslgiromedlen inle längre behövs för bankens finansiering. Föränd­ringen av postgiromedlens placering förutsätter regeringens och riksda­gens godkännande och beräknas träda i kraft under första halvåret 1987.

PKbankskoncernen domineras storleksmässigt av PKbanken, som sva­
rar för ca 80% av koncernomslutningen. Vidare ingår PKfinansgruppen,
som är inriktad på förelagsfinansiering i form av bl.a. leasing, facloring
och kontraklsfinansiering. PKfinans sysslar även med kontokort, men
denna verksamhet är av mindre betydelse. Verksamhelen utomlands har
fortsatt att expandera och kapitalbasen har breddats genom nyemissioner.
PKbanken International (Luxembourg) är främsl inriktad på affärer med
skandinaviska förelag. Upplåningen på eurovalulamarknaden finansierar
verksamheten. PKkredltgruppen sysslar främst med finansiering av äldre
villor i samband med ägarbyten och ombyggnader men belånar också
hyresfastigheter och kontorsfastigheter. Via dotterbolaget PKbo sker belå­
ning av bostadsrätter. PKfonder Administrations AB förvallar akfiefonder
och AB Pundet sysslar med faslighelsförvaltning och fastighetsvärdering.
               i

6   Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 20


Sedan år 1981 har PKbanken på ufiandssidan samarbetat med norska     Skr. 1987/88:20 Chrisfiania Bank og Kreditkasse (CBK). Bl.a. har de båda bankerna gemensamt ägt och drivit dolterbanker i New York, London, Hongkong och Singapore.

Sedan de norska bankema tillåtits driva egna avdelningskontor utom­lands förändrades fömtsättningarna för etl fortsatt samarbete. PKbanken har därför beslutat all i fortsättningen huvudsakligen driva sina utlandsela­bleringar i egen regi. Enligl en överenskommelse med CBK har PKbanken sålt sin hälft av bankerna i New York och London saml köpt den norska andelen av bankerna i Hongkong och Singapore.

PKbanken har vidare etablerat en helägd bank i New York. I London har en engelsk merchanl-bank, The English Trust Group, förvärvals. Överenskommelse har träffats med Chase Manhattan Bank om förvärv av dess dotterbank i Helsingfors.

Mol bakgrund av den under år 1985 genomförda avregleringen av kredil­marknaden, som öppnar helt nya möjligheter för bankverksamhet på privatsektorn, beslöt styrelsen ijanuari 1986 alt PKbanken skulle delas i en förelags- och en privaldivision. Huvudsyftet med den nya organisationen är alt skapa förutsättningar alt ytterligare stärka och utveckla bankens privalpersonseklor. Den nya organisationen trädde i kraft den 1 september år 1986.

Verksamheten under år 1986

Avregleringen av kreditmarknaden och sjunkande räntor bidrog lill alt år 1986 blev etl resultatmässigt gynnsamt år för PKbanken med snabbt sti­gande räntenetto och övriga intäkter.

Den generellt sett lägre räntenivån fick en direkt positiv resultateffekt eftersom banken av historiska skäl haft en markerad obalans mellan ränle-rörliga skulder och tillgångar. Påtvingade obligalionsplaceringar har nämli­gen medfört atl ränterörliga tillgångar varil avsevärt lägre än motsvarande skulder. Della innebär förbättrat resultat vid fallande räntor. Genom atl den långa räntan sjönk under år 1986 kunde även delar av obligalionsporl-följen säljas med betydande vinst. Därigenom förbättrades balansstmklu-ren, vilket bidrar lill en långsiktig stabilisering av resultatutvecklingen. Ränlekänslighelen, mätt som resultatpåverkan av en räntehöjning med 1 procentenhet under elt år, stannar sålunda i nuläget vid -85 milj. kr. jämfört med -230 milj. kr. vid början år 1986.

Åven kostnaderna steg snabbt under år 1986. Till en del berodde deUa på divisionaliseringen, som medfört en resursuppbyggnad för att möjliggöra en ökad marknadssatsning. Den planerade ökningen av rörelsevolymerna har naturligt nog endast delvis kunnat realiseras underär 1986.

Kreditförlusterna har visat en negativ ulveckling såväl inom banken som
inom koncernen. Delvis sammanhänger detta med en del större riskavsätl-
ningar som genomförts mol slulet av år 1986. Även övriga kreditförluster
låg emellertid på en hög nivå. En viss ökning av förlustnivån är visserligen
ofrånkomlig och hör samman med bankens starka engagemang i nyföreta­
gande, inle minsl i norra Sverige. Den aktuella utvecklingen har dock
                 82


 


föranlett en förstärkning av bankens organisation för kredituppföljning.     Skr. 1987/88:20

Den aktualiserar också kravel på en mer selektiv prissättning av riskkredi-

ler.

Den snabba ökningen av kreditförlusterna ledde lill all resultalförbäll-ringen för PKbankskoncernen blev lägre än vad som förulskickades i bankens ddårsrapporl i augusti 1986. Rörelseresultatet ökade med 35% till 2095 milj. kr. vilket motsvarar en räntabilitet efter skatt på 18,1 % (14,9). För moderbanken förbättrades resultatet med 49% till 1 958 milj. kr. vilkel motsvarar en räntabilitet på 18,1 % (13,5). Bland dotterbolagen har PKfi­nansgruppen drabbats av förluster inom olika delar av sin utlandsverksam­het. Delta har föranlett organisatoriska förändringar i ell anlal bolag. Gruppen redovisar lotall en förlust på 81 milj. kr. för år 1986. Ulvecklingen har däremot varit positiv för PKbanken International i Luxemburg och för PKkredit, som är koncernens specialinstitut för bostadsfinansiering.

Rörelsevolymen i moderbanken mätt som genomsnittlig balansomslut­ning (dagsmeddsaldo), låg praktiskt tagel oförändrad under år 1986. På finansieringssidan ökade inlåningen i svenska kronor med endast 1 %. Förelagsinlåningen minskade med 8% främst beroende på lägre volym storinlåning. Likviditetsmässigl uppvägdes detta av en ökad inlåning från Poslen, som huvudsakligen speglar poslgiromedlens ulveckling, saml ökad hushållsinlåning.

Inlåningen från privatpersoner ökade endast med 3%, vilket delvis hänger samman med den kraftiga tillväxten för Allemanssparandel. Kon­kurrensen på privatmarknaden är intensiv. De satsningar som gjorts från bankens sida i samband med divisionaliseringen kan förväntas ge resultat på sikt. Under år 1986 har emellertid bankens andel av hushållsinlåningen fortsatt atl sjunka.

På placeringssidan sjönk utlåningen i svenska kronor något, jämfört med föregående år. Tillkomsten av nya finansieringsformer, som via värdepap­persemissioner går direkt på marknaden, bidrog till att bankens utlåning lill förelag m. m. låg drygl 5 % lägre än år 1985. Krediter till privatpersoner låg däremot omkring 10% över ijolårsgenomsniltet. Delta är ett mycket gynn­samt resultat om man lar hänsyn lill de betydande avlyft av krediter som ägt rum lill bostadsinstituten. Inle minst PKkredit har varit aktiv i detta avseende och PKbankskoncernen kan därigenom beräknas ha hållit sin andel av den snabbi växande totalmarknaden för privalpersonskrediler, där Stadshypolek i övrigt varit marknadsvinnare.

Hösten 1986 fördelades den befintliga personalen inom den gamla orga­nisationen på de nya organisatoriska enheterna. Samtidigt förstärktes per­sonalresurserna, vilkel ledde till en personalökning på 242 personer, dvs. 6,8%.

PKbankens köp av The English Trust Group medförde atl banken be­hövde stärka den egna kapitalbasen. Banken har därför sålt tre större fastigheter till elt av banken helägt fastighetsbolag, Securum AB. Genom försäljningen uppstod en realisationsvinst på 184 milj. kr. som användes för all öka bankens redovisade eget kapital. Kapitalbasen beräknad enligl banklagens kapitaltäckningsregler uppgick vid slutet av år 1986 till 5985


83


 


milj. kr. Kapitalkravel, som anger kapitalbasens miniminivå, blev samti-     Skr. 1987/88:20 digt 5513 milj. kr. överskottet utgjorde därmed472 milj. kr. (519 milj. kr.).

Framtidsutsikter

Under första tertialet år 1987 uppgick rörelseresultatet för PKbankskon­cernen till 656 milj. kr. Della innebar en resullalminskning med knappt 2 % från fjolårels rekordnivå. Realisationsvinster vid obligalionsförsäljningar minskade väsenlligl på grund av radikalt förändrade marknadsfömtsätl-ningar. Samtidigt utvecklades räntenellol gynnsamt och kreditförlusterna sjönk.

Postbolagen AB

översikt                                                           1986             1985

(milj. kr.)        (milj. kr.)


Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Balansomslutning

Justerat eget kapital

Investeringar


 

548,6

343,0

9,1

9,5

129,9

107,9

22,1

19,1

3,8

4,5


1986             1985

Soliditet i %                                                     20,7               19,5

Antal anställda                                               2068              1863

Tidningstjänst AB bildades år 1969 på uppdrag av regeringen i samband med all samdislribufionsraball infördes som en slallig stimulans till att samordna och förbilliga distributionen av dagstidningar. Avsiklen med bildandel av bolaget var främsl atl på denna dislribulionsmarknad skapa konkurrens med de tidningsägda förelag som tidigare varit ensamma om denna verksamhel. Samdislributionsrabalten, som administreras av Press-stödsnämnden, förmedlas lill tidningarna av distributionsbolagen.

Poslbolagen AB som är ett helägt dotterföretag lill postverket har lill uppgift all vara moderbolag i koncernen saml all bedriva fastighetsförvalt­ning, finansförvaltning och viss uthyrningsverksamhet. Följande bolag ingår i koncernen: Tidningstjänst AB, Postens Transporlljänsl AB, Hult-bergs Inrikes Transporter AB, Postens Värdeservice AB, Swedpost Con­sullancy Service AB och Swedpost International Transport AB. Sistnämn­da bolag startade den 1 oktober 1986 sin verksamhet, vilken består i atl som agent för del amerikanska bolaget Federal Express inom Sverige befordra dokument och paket. Swedpost Consullancy Service AB drivs t. v. i kommission av Poslbolagen AB. Omsättningen för koncernen upp­gick till 548,6 milj. kr.

Under räkenskapsåret har ingen större förändring i bolagels upp­
dragsvolym ägt rum. Ralionaliseringsverksamhel har i likhet med tidigare
år bedrivits i stor omfattning för att möta och begränsa de prishöjningar
som följer på kostnadsökningar främst på personalsidan. Omsättningen
uppgick under räkenskapsåret lill 327,9 milj. kr. Nettovinsten efter skatt
var 764000 kr. Bolagets förmedling av samdislribulionsrabatt uppgick år
            °

1986 till 18,9 milj. kr.


 


Postens Transporlljänsl AB har lill uppgift atl komplettera postverkets Skr. 1987/88:20 och Tidningstjänsts dislribulionsservice med budbils- och speciallranspor-ter i konkurrens på lika villkor med andra transportföretag. Omsättningen uppgick lill 40,1 milj. kr. och antalet anställda var 133, fördelade på Stockholm, Göteborg, Falun och Malmö. Dessutom har från Poslen inlå­nats 20 posttjänstemän. Efter dispositioner och skatt redovisas ell nollre­sultat.

Postens Värdeservice AB har nu i slorl sell fullbordat den under år 1984 påböljade avveckUngen av bolagets verksamhet. Bolaget omsatte under årel 973 000 kr. och redovisar eU resultat på 20000 kr.

Swedpost Consullancy Service AB marknadsför poslala produkter.

Aktierna i Hultberg Inrikes Transporter AB förvärvades vid årsskiftet 1985-1986. Bolaget utgör en del i postkoncernens paket- och lidnings-transportrördse med inriktning på förelagsservice med dörr-till-dörrbe­fordran. Omsättningen år 1986 uppgick till 173,9 milj. kr. Vinslen efter skaft blev 207000 kr.

AB Repris som tidigare under flera år varil vilande, har under året namnändrats till Swedpost International Transport AB. Bolaget skall en­ligt avlal med det amerikanska bolaget Federal Express - lill en början begränsat lill Stockholm, Göteborg och Malmö - distribuera från USA ankommande försändelser till adressaterna saml inom samma områden sälja brådskande transporter av dokument och paket företrädesvis lill USA, sammanlagt till ett 80-tal länder. Affärsidén är atl bolaget, som marknadsför sina tjänster under firman FOX skall vara del snabbaste och säkraste förelaget för sådana transporter. Verksamheten på importsidan började den 1 oktober 1986 och på exporlsidan under december 1986 efter erhållel utvecklingsbidrag och redovisade i stort sett ell nollresultat.

Postbolagen AB har i början av år 1987 förvärvat samtliga aktier i två bussbolag i övre Norrland, nämligen Malmfältens Omnibus AB och Gäl­livare Trafik AB. Båda bolagen bedriver samlrafik med bussar för såväl person- som godsbefordran och trafiken samordnas med Postens Diligens-trafik.

Under febmari 1987 har avlal träffals om förvärv av aktiemajoriteten i Bertex Mail AB i Helsingborg. Avsiklen är all bolagels verksamhel, hu­vudsakligen förpackning och distribution av postorderkataloger m.m., skall samordnas med verksamhelen i Postens Adressregister.


85


 


Postverket                                                                 Skr. 1987/88:20

översikt                                                           1986         1985/86*

(milj. kr.)        (milj. kr.)

11956

5666

188

384

33 804

30932

2161

2023

1021

451

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Balansomslutning

Justerat eget kapital

Investeringar

1986           1985**

Soliditet i %                                                         6                   7

Antal anställda                                              52100            50650

* Samtliga uppgifter avser perioden juli-december 1985 (6 mån.). Fr. o. m. år 1986 har postverket helt räkenskapsår. ** Avser kalenderåret 1985.

Postverkets huvuduppgift är alt svara för landels postservice inklusive postgiroverksamheten. Det innebär att Posten i första hand skall förmedla försändelser, lättare gods och betalningar. Delta sker genom etl effektivt utnyttjande av Poslens unika rikstäckande distributionsnät som når alla förelag, organisationer och hushåll.

Dessutom skall Posten bedriva annan verksamhet som den har speciella förutsättningar för. Bl. a. skall Posten mol ersättning ulföra uppdrag för statens räkning och ål PKbanken. Poslen åtar sig också uppdrag ål andra bankinstitut.

Slalen styr Posten via beslut om servicemål och ekonomiska mål. Un­derlag för dessa beslul lämnas av Poslen i rullande treårsplaner.

Postservice och betalningsförmedling utgör väsentliga delar i etl lands infrastruktur. Verksamhelen inom Posten skall därför bedrivas så att den bidrar till hög effektivitet inom näringsliv och förvaltning. Den skall också tillgodose efterfrågan från enskilda människor. Tillförlifiigheten när det gäller alt klara utlovade servicemål skall vara hög.

Postens samlade verksamhet skall vara lönsam så att etl långsiktigt ekonomiskt oberoende garanteras.

Den egentliga postverksamheten bedrivs inom två resullalansvariga huvudaffärsområden, elt område för förmedling av försändelser och lättare gods benämnt Brev och Paket och ett område för förmedling av betalningar benämnt Giro och Kassa. Kontinuerlig uppföljning av servicenivån sker inom samtliga verksamhetsområden. Landet är i postall hänseende indelat i ett trettiotal regioner.

Förutom den egentliga postverksamheten som bedrivs inom de resullal­ansvariga affärsområdena finns inom poslkoncernen åtta särskilda resul­tatenheter och två dotterbolag.

Inom resultatenheterna och dotterbolagen bedrivs verksamheter som är
ett naturligt komplement till den egentliga postverksamheten. Verksamhe­
ten är samlidigl lätt avskiljbara från den egentliga postverksamheten och
har bedömts kunna drivas effektivare i resultatenhetsform eller dotlerbo-
lagsform. Verksamheten bedrivs under resultatansvar och i konkurrens
med privata förelag och annan företagsamhet.
                                                   86


 


För närvarande finns inom postkoncernen åtta särskilda resultatenheter     Skr. 1987/88:20 nämligen Postens Adressregister PAR, PFA Postens Frimärksavddning, Postens Diligenstrafik, Postens Industrier, Postens Tryckeri, Poslens In-köpscentral. Postfastigheter och en enhet för Administrativ Service.

Inom postkoncernen finns för närvarande två dotterbolag. Postbolagen AB och Faslighetsaktiebolagel Certus.

Postbolagen AB är ett helägt dotterbolag lill Posten. Bolagets främsta uppgift är atl vara moderbolag i en dotlerbolagskoncern som beslår av Tidningstjänst AB, Poslens Transporttjänst AB, Hultberg Inrikes Trans­porter AB, Swedpost International Transport AB, Swedpost Consullancy Service AB, Malmfältens Omnibus AB, Gällivare Trafik AB och Bertex Mail AB.

Verksamheten under år 1986

Brev och Paket

Efterfrågan på Poslens tjänster inom brev- och pakelområdel har varil god. Bortsett från intäktsökning p.g.a. höjda porton ökade försäljningen totalt sett med drygt 4 %.

Postens intention är att portot för inrikes normalbrev skall öka i takt med infialionen. Sett över en tioårsperiod har.realportol sjunkit med ca 15%. De senaste åren har realporlot varil i stort oförändrat. År 1987 fortsätter dock realporlot att sjunka som en följd av oförändrat porto och forlsall inflation.

Antalet brev som svarar för 40% av Postens intäkter ökade år 1986 med 3%. På marknaden för information riktad till olika moitagargmpper ökade massbreven med 3%. Gruppreklamen ökade med 6%.

På lällgodsmarknaden arbetar Poslen i stark konkurrens med andra distributions- och transportföretag. Posten har under året hävdat sin ställ­ning på marknaden och antalet paket ökade starkt eller med 7%. Expan­sionen för förelagspaketen fortsatte.

Sverige är ett av världens lidningsrikasle länder. Posten distribuerar för närvarande ca 2000 olika tidningar som kommer ul med minsl fyra num­mer per år. Antalet postdistribuerade tidningar minskade något under verksamhetsåret.

Giro och Kassa

Postens konlorsnät består för närvarande av ca 2 200 postkontor som besöks av 600000 kunder per dag. Dessutom finns ca 2700 lantbrevbärar­linjer.

Arbetsmängden i Postens kassor stagnerar bla som en följd av använd­ning av uttagsautomater och dircktöverföringai- mellan konton.

Postgirots huvuduppgift är att förmedla betalningar och medverka lill all betalningar underlättas. En bärande princip är all betalningsuppdragen effektueras samma dag de kommer till Postgirot (24 limmars service).

Den 31 december 1986 fanns del 1 376000 postgirokonton. Antalet kon- 87


 


ton och behållningens slorlek är viktiga förutsättningar för att Postgirot     Skr. 1987/88:20 skall kunna erbjuda avgiftsfria gireringar och övriga tjänster lill låga avgif­ter.

Antalet betalningsuppdrag i poslgirorörelsen ökade under verksamhets­året 1986 med 2 % lill 380 miljoner uppdrag. 201 miljoner var inbetalningar, 47 miljoner utbetalningar och 132 miljoner gireringar.

På uppdrag av PKbanken svarar Postgirot för driften av personkonto-systemet. Under år 1986 bokfördes på personkonto 132 miljoner transak­tioner och antalet transaktioner ökade med 9%.

Resultat

Rörelseinläkterna för verksamhetsåret 1986 uppgick till 11956 milj. kr. Därav utgjorde försändelseintäklerna 7832 milj. kr., räntenettot 1 485 milj. kr., enlreprenadersältningen från PKbanken 922 milj. kr. och övriga intäk­ter 1717 milj. kr. Personalkostnaderna uppgick till 8542 milj. kr. och sakkostnaderna till 2925 milj. kr.

Postens personalkostnader ökade under år 1986 med 12%. Huvuddelen av ökningen berodde på höjda löner m. m. Personalvolymökningen var 3 %. Personalkostnadernas andel av de totala kostnaderna minskar.

Poslens sakkoslnader ökar bl. a. som en följd av satsningar på rafiondla tekniska lösningar och på modernisering av lokalbeslåndel. Även service­förbättringar driver på sakkostnadsulvecklingen.

Poslen är ett av landels personalmässigt största förelag. Anlalet anställ­da uppgick är 1986 lill ca 67000 personer. Av dessa var ca 36% anställda på deltid. Uttryckt i årsarbetskrafter var personalstyrkan under verksam­hetsåret i genomsnitt 52 100 personer.

Efter avskrivningar enligl plan och finansnelto redovisas ell resultat före avsättningar på 188 milj. kr. 1986 års avsättningar uppgick lill 138 milj. kr. Resterande 50 milj. kr. inlevereras till staten som avkastning på statskapi­talet. Den sammanlagda inleveransen till slalen (inkl. ränla på statslånet) var ca 100 milj. kr.

Framtidsutsikter

Kommunikationsmarknaden är en expansiv marknad där Poslen arbetar under konkurrens. Stark konkunens råder inom områdena bank- och belalningsverksamhet, vamdislribulion och direktreklam. Brevmonopolet betyder allt mindre för Posten.

För alt möta den hårda konkurrens satsar Posten framför allt på hög servicekvalitet och på en teknisk ulveckling som är nödvändig för atl kunna behålla konkurrenskraftiga priser. Några exempel på satsningar är utökad övernaltbefordran med flyg, inköp av en ny generation poslkassa-maskiner, omfattande invesleringar inom poslbehandlingen och Postgiro-kontoret samt en fortsalt affärsmässig inriktning av Postens organisation.


 


AB Pripps Bryggerier                                                    Skr. 1987/88:20

översikt                                                                                 1986*    1984/85

(milj. kr.)     (milj. kr.)

Omsättning                                                                             3 706    3839

Resultat före disp. och skatt                                                     215     127

Balansomslutning                                                                   1799     2146

Justerat eget kapital                                                                  661   635

Investeringar                                                                             114    92

1986*     1984/85

Soliditet i %                                                                             36,7     29,6

Antal anställda                                                                        2756    2952

* Avser perioden oktober 1985-december 1986 (15 mån.).

Historik

AB Pripps Bryggerier var tidigare helägt dotterbolag lill AB Gambrinus. Under våren 1986 förvärvade Procordia AB samtliga aktier i AB Gambri­nus från tidigare ägare, slalen och AB Volvo. Akfieinnehavet i AB Pripps Bryggerier har därefter överförts som elt direkl aktieinnehav i Procordia AB, affärsområde Konsument.

AB Pripps Bryggeriers dryckesrördse omfattar förutom moderbolaget även etl helägt försäljningsbolag i USA, Pripps Inc. I Pripps-koncernen ingår förutom ett antal vilande bolag dessutom endast handelsföretaget L. G. Fredriksson Handels AB, ägt lill 91%. Under året har hälflen av det drygl 50 procenliga innehavet i Sollebolagen AB avyttrats. Sistnämnda bolag ingår således inle i koncernredovisningen för verksamhetsåret.

På grund av ägarskiftet har AB Pripps Bryggerier ändrat räkenskapsår till kalenderår den 1 oklober - den 30 september, vilket tillämpats sedan år 1891. Det gångna räkenskapsåret omfallar således 15 månader eller liden den 1 oklober 1985-den 31 december 1986.

Verksamheten under år 1986

AB Pripps Bryggeriers försäljning inklusive expon uppgick till 5275 thl mol 4034 thl föregående år. Omräknat på helärsbasis utgjorde volymök­ningen ca 4,6%. Omsättningen exklusive dryckesskatter uppgick lill 2792 milj. kr. mol 1 986 milj. kr. föregående år eller justerat fill helår en omsätl-ningsökning på 12,6%. Ökningen är hänförlig dels lill prishöjningar på ca 6% i snitt under året, dels volymökning jämte mixförskjulningar i sorti­mentet. Inga höjningar av dryckesskatten har företagits under årel. Där­emot höjdes dryckesskatten på öl, klass III, med 65 öre per liter fr.o. m. den Ijanuari 1987.

Värdet av leveranser till kunder utanför Sverige uppgick till 23,3 milj. kr. (17,6).

Resultatet efter planenliga avskrivningar och finansnetto ökade med
nära 100% fill 226 milj. kr. mol 116 milj. kr. varav ökningen i finansnetlol
utgjorde knappt 1 milj. kr..
                                                                                   89


 


Bland extraordinära kostnader redovisas dels koncernbidrag till L. G.     Skr. 1987/88:20 Fredriksson Handels AB med 5,8 milj. kr., dels realisationsförlust vid avyttring av aktier i Sollebolagen AB med 5,1 milj. kr..

Finansnetlol har under året varil 1 milj. kr. högre än föregående år. Bland räntekostnader redovisas ränla på pensionsskuld med 26,2 milj. kr. (24,4).

Totala innehavet av börsnoterade värdepapper representerade vid årets slut ett börsvärde av 196 milj. kr. (75).

AB Pripps Bryggeriers disponibla checkräkningskrediler uppgick vid årets slut till 85 milj. kr. (75) och var då hell outnyttjade.

Investeringarna under verksamhetsåret uppgick lill 110,6 milj. kr. (74,2). Depåerna i Kalmar, Uppsala, Visby och Söderhamn har utbyggts i sam­band med fortsalt modernisering i syfte all få en rationellare lagerhantering och en förbättrad arbetsmiljö. Vidare har investerats i nya vörtseparatorer, filter och kartongfyllare samt PET-utmslning. I Göteborg har bl. a. anskaf­fats ny brikmaskin och PET-kolonn.

Medelantalet anställda uppgick lill 2820 jämfört med 2692 föregående

Framtidsutsikter

För det kommande året förutses en gynnsam ulveckling såväl vad avser försäljning som lönsamhet.

Procordia AB

översikt                                                           1986             1985

(milj. kr.)        (milj. kr.)


Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Balansomslutning

Justerat eget kapital

Investeringar


 

15 299

12444

948

535

13 573

12788

3 969

3 438

969

1064


1986             1985

Soliditet                                                           30,1              26,9

Antal anställda                                              23490            24 349

Historik

Procordia har sill ursprung i del år 1970 bildade Statsförelag. Syftet var alt

organisatoriskt samordna del stora fierlalel av de statliga aktiebolagen.

Under åren 1976—1982 gjorde den gamla Slalsföretagsgruppen slora förluster. Problemen accentuerades åren 1981-1982 då de finansiella re­surserna tömdes och gruppen knappast längre kunde fungera.

Genom en rekonstruktion som genomfördes per den 31 december 1982 fick Statsföretagsgruppen en ny struktur. Rekonstruktionen gav en rimlig avvägning mellan egna resurser, resursgenereringsförmåga och förutsett kapitalbehov.

En stmklureringsprocess inleddes under år 1984 i syfte alt skapa en
långsikfigt livsduglig industrikoncern med uthållig lönsamhet. Stmklure-
             90


 


ringsarbelet har bl. a. inneburit en koncentration till färre verksamhelsom-     Skr. 1987/88:20 råden inom koncernen. Den 1 januari 1985 bylte koncernen namn lill Procordia AB.

Verksamhelen under år 1986

Procordias verksamhet är inriktad mot etl långsiktigt industriellt ägande inom lönsamma och växande affärsseklorer. Procordias affärsseklorer är: Kemi/Läkemedel, Konsument, Service och Verkstad.

Under året förvärvades AB Gambrinus. Delta bolags huvudsakliga till­gångar bestod av samtliga aktier i AB Pripps Bryggerier och 91% av aktierna i Bryggeri AB Falken. Pripps och Falken är numera direktägda och Procordia. Tidigare ägare till AB Gambrinus var slaten genom finans­departementet (75%) och AB Volvo (25%).

Verksamhetsområdena Bygg och Textil avvecklades i sin helhet. ■   I början av årel avyttrades aktierna i Laxå Bruks AB. Rockwool AB såldes till ell nybildat bolag. Nordisk Byggvamulveckling AB.

Stiglex AB (kamgarnsväveri) lade ner verksamhelen under hösten. AB Eiser med dotterbolag avyttrades lill ledande tjänstemän inom textilgrup­pen.

Inom Kalmar Industries AB såldes SMT Machine Company AB lill ett nybildal bolag, Machine Tool Invest (MTI). Kalmar innehar ca 44% av aktiekapitalet i MTI. Kalmar förvärvade mot slulet av årel samtliga fill­gångar i Covenlry Climax Ltd.

SARA AB etablerade sig i USA genom all teckna hyres- och manage-mentavlal för drift av sju hotell.

Liber AB reorganiserades och Liber Tryck avyttrades.

Procordia Food AB förvärvade ytterligare 21,5% av aktiekapitalet i Önos Gruppen AB. Aktieinnehavet uppgår därefter till 81,5%.

Försäljning och resultat

Koncernens fakturerade försäljning uppgick fill 15 031 milj. kr., en ökning med 23 % mot föregående år. Efter justering för större strukturför­ändringar blev försäljningsökningen 10% för jämföra enheter. Värdet av leveranser till kunder utanför Sverige uppgick fill 4950 milj. kr. (4445). Av utlandsförsäljningen utgjorde 52% (64) export frän Sverige.

Resultatet efter finansiella poster ökade till 901 milj. kr. (733) eller med 23%. Rörelseresultatet ökade från 616 milj. kr. till 938 milj. kr. Rörelsere­sultatet belastas med kostnader av engångskaraktär i storleksordningen 100-125 milj. kr. Det finansiella saldol försämrades med 154 milj. kr. Rän-lesaldol försämrades med 73 milj. kr., främst beroende på kontantbetal­ningen för aktierna i AB Gambrinus. Valulakursdifferenserna uppgick lill O milj. kr. (94). Avkastningen på sysselsatt kapilal ökade till 13,9% (13,4). Nettot av de extraordinära posterna uppgår till 47 milj. kr. (-198).


 


Invesleringar                                                                                  Skr. 1987/88:20

Koncernens investeringar i anläggningar under år 1986 uppgick lill 835 milj. kr. (647 milj. kr.). Dessutom tillkommer 691 milj. kr. avseende anlägg­ningar i under årel förvärvade bolag. Anläggningar som under årel för­svunnit ur koncernen genom all dotterbolag avyttrats uppgår till 373 milj. kr.

Invesleringar i immateriella tillgångar uppgick till 61 milj. kr. (386). In­vesleringar i aktier i andra bolag än dotterbolag uppgick lill 73 milj. kr. (31).

Finansiering och likviditet

De långa skulderna minskade från 3 384 milj. kr. till 2 244 milj. kr. Likvida medel inklusive medelsplaceringar uppgick vid årsskiftet till 3 379 milj. kr. (2911) eller 22% av omsättningen. Soliditeten fortsätter att förbättras och uppgick vid årsskiftet till 30,1 % (26,9).

Personal

Medelantalet anställda i Procordia-koncernen var under året 23490 (24349). Av dessa var 3739 (3789) anställda i ufiandet. Vid utgången av året uppgick personalen uttryckt i helårsanslällda lill 23 988 personer (25499). Större förändringar av medelantalet anställda kan främsl hänföras till försäljningen av affärsområdena Bygg och Textil samt förvärvet av AB Gambrinus.

Framtidsutsikter

Koncernens avkastning på arbetande kapital bedöms de närmaste två åren bli uppåt 16%, vilket också överensstämmer med koncernens avkastnings-mål. Räknat på koncernens soliditetsmål om 33 % innebär detta en avkast­ning påeget kapital efter schablonskatl på 13-14%. Med en sådan avkast­ning förmår koncernen utvecklas under balans mellan tillväxt, likviditet och soliditet.

Under de närmaste åren kommer likviditet och soliditet enligl bedöm­ning alt utvecklas bättre än vad enbart lönsamheten ger vid handen bero­ende på slora outnyttjade föriustavdrag som minskar skattebetalningarna och tillåter ökningar av det egna kapitalet. Förlustavdragen uppgår till drygl 2 miljarder kronor efter 1987 års taxering.

Regeringen har under mars månad innevarande år lagl en proposition
som innebär dels atl aktiekapitalet i Procordia AB föreslås höjt med 350
milj. kr., från 1 500 milj. kr. lill 1 850 milj. kr., dels all slalen skall avslå från
sin rätt att teckna aktier. Riksdagen godkände under våren regeringens
förslag. De nyemitterade aktierna har placerats hos allmänheten, de an­
ställda samt hos vissa institutioner. Procordia kommer atl noteras på Al-
listan på Stockholms Fondbörs.
                                                                            92


 


Procordia Food AB                                                      Skr. 1987/88:20

översikt                                                           1986             1985

(milj. kr.)       (milj. kr.)

1047,1

557,0

31,7

24,9

727,7

852,1

253,7

240,5

32,6

77,5

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Balansomslutning

Justerat eget kapital

Investeringar

1986             1985

Soliditet i %                                                       35                 28

Antal anställda                                                1099             1069

Procordia Food AB bildades år 1985 som elt helägt dotterbolag till Procor­dia AB i syfte atl skapa en effektiv organisation för livsmedelsföretagen inom Procordia-koncernen och därmed bättre förutsättningar för en framli­da ulveckling. I koncernen ingår 17 rörelsedrivande bolag.

Koncernomsältning blev 1 047 milj. kr., vilket är nästan en fördubbling jämfört med föregående år. I 1985 års omsättning har Ahlgrens och Önos konsoliderats endasl för årets sista månader. En jämförelse med den nuvarande gruppens omsättning på helårsbasis år 1985 visar en ökning med drygt 10%, varav drygt hälflen är volymökning.

Koncernens vinst efter finansiella poster uppgick lill 38 milj. kr. Årets resultat är 13 milj. kr. högre än 1985, en resultatförbältring på drygt 50%. Detta uppnåddes trots alt koncernen belastades med höga räntekostnader lill följd av förelagsförvärv under år 1985. Vid en jämförelse av endasl dotterbolagens sammanlagda resultat efter finansnelto med motsvarande summa på helårsbasis för år 1985 erhålls en ökning med ca 29 milj. kr. lill ca 69 milj. kr. Koncernens avkastning på sysselsatt kapilal ökade till nära 12%.

Ahlgrens, koncernens största bolag, uppvisade en myckel god resul­tatförbättring med mer än en fördubbling av vinsten jämfört med år 1985. Försäljningen av företagets nyckelprodukler ökade i volym med 5% trots en lika stor volymmässig nedgång på marknaden för konfeklyrer.

Ekströms-koncernen med dotterbolaget Friggs Naturprodukter hade sitt resultatmässigt bästa år hillills. Försäljningen ökade tillfredsställande. Ek­ströms lyckades därtill hålla nere sina konslnader samlidigl som kapitalet • omsattes snabbare, med ökad räntabilitet som följd. Även Friggs fortsatte sina framgångar från år 1985 och nådde etl myckel bra resultat.

Efter elt par svaga år visade Önos ell betydligt bättre rörelseresultat för år 1986. Dock är ambitionen atl arbeta upp vinslen i Önos yllerligare under år 1987, bland annal genom lansering av ell anlal nya dryckesprodukler.

Jede-Automater är koncernens mest internationaliserade bolag med nära hälflen av faktureringen utomlands. Delta är också den del av Jedes verksamhet som växer snabbast. De utländska dotterbolagen har tidigare haft svårt alt uppnå acceptabel lönsamhet, med för år 1986 visade samtliga bolag vinst. Jedekoncernens lönsamhet är tillfredsställande trots vissa inkörningsproblem med det under år 1986 startade företaget Dinette.

Antalet anställda i koncernen var vid årsskiftet I 134. Det innebär en
ökning under årel med 115.
                                                                                 "3


 


Framtidsutsikter                                                                             Skr. 1987/88:20

Livsmedelsmarknaden totalt sett förblir sannolikt stabil även under år 1987. Detta parat med Procordia Food's fortsatta satsning på kapilal- och kostnadsrationaliseringar saml kvalitetsarbete förväntas ge en tillfredsstäl­lande försäljnings- och resultatutveckling under innevarande år.

Procordia Nova AB

översikt                                                                                 1986

(milj. kr.)

Omsättning                                                                         24,1

Resultat före disp. och skatt                                               10,9

Balansomslutning                                                              194,1

Justerat eget kapital                                                         159,6

Investeringar                                                                        7,0

1986
Soliditet i %
                                                                             82

Antal anställda                                                                        21

Procordia Nova AB bildades den 1 januari 1986 som moderbolag lill Svenska Utvecklings AB (SU), Svenska Induslrielablerings AB (Svelab) samt Swedish Industrial Development Corp (SID) i USA (numera Procor­dia Nova Inc). Uppgiften för Procordia Nova är atl utveckla nya förelag och affärsidéer för Procordia-koncernen inom områden som anknyter till Procordias affärsområden, men som inle naturligt ligger inom respektive dotterbolag.

I sökandet efter nya affärsidéer arbetar bolaget i nära samverkan med universitet och högskolor. Härigenom har bolaget kommil i kontakt med etl anlal projekt och avknoppningsföretag inle minsl inom del biolekniska området.

Inom Svelab-koncernen har verksamhelen under år 1986 inneburit ell omfattande struktureringsarbete. Bolaget har avyttrat ell anlal förelags­engagemang då de inle passat in i Procordia Novas nya inriktning.

I syfte atl öka kontakten med den vetenskapliga världen bildades under år 1986 Procordias vetenskapliga råd. Härigenom har Procordia Nova fått möjlighet att i etl sakkunnigt forum diskutera projektförslag och utveck­lingstrender inom Olika områden. Genom det vetenskapliga rådet stärker Procordia Nova sina kontakter med universitet och högskolor ytterligare.

Procordia Nova Inc söker och medverkar i nya affärsidéer i USA. Som ett led häri har Procordia Nova investerat i några amerikanska venture capilal-fonder. Dessa invesleringar skapar möjligheter alt följa utveckling­en inom olika teknikområden från nära håll och ocksä möjlighet fill all göra invesleringar parallellt med dessa fonder.

Inflödet av projekt och affärsförslag har under året varit stort. Succes­sivt anpassas de lill de sökprofiler som Procordia Nova har.

Procordia-koncernen slår inför en intressant ulveckling. Procordia Nova
har som en samlad resurs i koncernen för exploatering av nya affärsidéer
en väsentlig roll atl spela i denna ulveckling.
                                                        94


 


Samhall                                                                      Skr. 1987/88:20

översikt                                                        1986/87        1985/86

(milj. kr.)       (milj. kr.)

2350

2126

25

19

3 200

3089

530

509

290

272

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Balansomslutning

Justerat eget kapital

Investeringar

1986/87        1985/86

Soliditet i %                                                        18                 16

Antal anställda                                              29300           28 103

Historik

Samhall har sitt ursprung i Samhällsföretagsgruppen som etablerades den 1 januari 1980 och överlog ansvaret för dåvarande verkstäder för skyddat arbete, kontorsarbelscenlraler, industriella beredskapsarbeten och vissa former av hemarbete.

Den nya organisationen skapades för all genom samordning förbättra verksamhetens affärsmässiga förutsättningar och ekonomi. Syftet var ock­så all få jämnare tillgång lill skyddat arbete i olika delar av landet, större enhetlighet i fråga om personalpolitik och anställningsvillkor samt etl förbättrat utnyttjande av den samlade organisationens kunskaper och re­surser.

Den 1 juli 1987 bytte koncernen namn lill Samhall.

Syfte

Samhalls verksamhetsidé är atl ge meningsfullt och utvecklande arbete lill arbetshandikappade där behoven finns. Della skall ske genom produktion av varor och tjänster. Arbetsförmedlingen disponerar företagsgmppens arbetsplatser och anvisar de personer som är i behov av arbete inom gruppen.

Verksamhetsidén är det grundläggande ullryckel för Samhalls uppgift. Verksamhelen är således en del av den svenska arbetsmarknadspolitiken och en del av strävan atl uppfylla allas rätt lill arbete för grupper som på grund av handikapp inte kan få arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Samtidigt skall verksamheten bedrivas affärsmässigt och vara en dd av det svenska näringslivet. Det innebär all Samhall också skall iaktta de regler och principer som normalt tillämpas i näringslivel.

Företagsgruppens resultat mäts främsl inom följande tre målområden:

-     All handikappade får ett meningsfullt och utvecklande arbete.

-     Alt företagsgruppen förbättrar de arbetshandikappade anställdas förut­sättningar och möjligheter till arbete på den reguljära arbetsmarknaden.

-     Att företagsgruppen uppfyller ställda ekonomiska resultatkrav.

Omfattning

Samhall-koncernen omfattar 24 regionala företag med huvudkontor och

verksläder i varje län. För speciella försäljningsinsatser, huvudsakligen på        95


 


export, har företagsgruppen ett marknadsföringsbolag, med fem säljbolag     Skr. 1987/88:20 varav två med säle utomlands. Moderföretaget heter Samhall.

De 24 regionala förelagen har ansvar för förelagsgruppens verksamhel inom resp. län. Förelagsgruppen har år 1987 totalt 34000 anställda fördela­de på 330 verkstäder och etl 20-lal s. k. inbyggda verksläder. Av de anställda är ca 29000 arbetshandikappade.

Följande ingår i förelagsgruppen: Samhall Avebe, Stockholms län. Sam­hall Upsam, Uppsala län. Samhall Alea, Södermanlands län, Samhall Klinfiand, Östergötlands län. Samhall Högland, Jönköpings län. Samhall Geve, Kronobergs län, Samhall Kalmarsund, Kalmar län. Samhall Gule, Gotlands län. Samhall Eken, Blekinge län. Samhall Lavi, Krisfianslads län. Samhall Pile, Malmöhus län. Samhall Lumalic, Hallands län. Samhall Bohusgruppen, Göteborgs och Bohus län. Samhall Dalväsl, Älvsborgs län. Samhall SAV, Skaraborgs län. Samhall Erress, Värmlands län. Samhall Slalan, Örebro län. Samhall WMP, Västmanlands län. Samhall Dala, Kop­parbergs län. Samhall Exellan, Gävleborgs län. Samhall Midland,.Väsler­norrlands län, Samhall JHP, Jämtlands län. Samhall Safac, Västerbottens län, Sanihall Formel, Norrbottens län saml marknadsföringsbolagen Sam­hall Trading AB, Tullinge, med säljbolagen Samhall IDC AB, Växjö, Samhall Interiör AB, Märsta, Samhall Rehab AB, Malmö, Samhall UK LTD, England och Samhall BV, Holland.

Verksamhetsinriktning

Samhalls verksamhel utgörs i huvudsak av tillverkningsindustri. Större delen (ca 65%) av förelagsgruppens omsättning utgörs av underleveran­törs- och legoförsäljning. Företagsgmppens export svarar för ca 25% av faktureringen, varav drygl hälften är direklexporl av egna produkter som innemöbler och andra interiörprodukter.

Företagsgruppen finns representerad inom de flesta branscher inom tillverkningsindustrin. Den huvudsakliga verksamhelen bedrivs inom me-lallvarU' och Iräinduslribranscherna saml den grafiska branschen. Före­tagsgruppen har för närvarande ca 700 arbetstillfällen inom service, tjäns­ter, trädgårdsodling m. fl. nya verksamheler utanför tillverkningsindustrin.

Verksamheten under åren 1985/86 och 1986/87

Under verksamhetsåren 1985/86 och 1986/87 har Samhalls positiva resul­tatutveckling fortsalt. En fortsatt försäljningsökning fillsammans med ef-fektiviseringsålgärder, kostnadsbesparingar och omfattande utbildningsin­satser har medverkat till ett förbättrat resultat och givit fier arbetshandi­kappade möjligheter till arbete inom företagsgruppen.

Under år 1985/86 nyanställdes 4585 arbetshandikappade efter anvisning från arbetsförmedlingen, vilkel innebar en neltoökning med 930 personer. För år 1986/87 beräknas en motsvarande ökning med ca 700 personer. Personalökningen har skett utan ulbyggnad, varför kapacitetsutnyltjandet ökat betydligt.

Intensifierade personalutvecklingsinsalser har lell lill en betydande ök-           96


 


ning av antalet arbetshandikappade som kunnat övergå fill annan anställ- Skr. 1987/88:20 ning på den reguljära arbetsmarknaden. Under år 1985/86 erhöll 770 an­ställda (2,7%) arbete på den reguljära arbetsmarknaden och under år 1986/ 87 beräknas övergångarna öka ytterligare till att omfatta 820 anställda (3,0%) Aktiva insatser för introduktion, utbildning, m.m. har förstärkt personalutvecklingen inom gruppen. Under denna period har moderförela­get Samhall inlett en fortlöpande uppföljning av företagens insatser för planerad arbetsväxling, yrkesleknisk utbildning och individuell teknisk arbetsanpassning. Redovisningen visar all företagsgruppen gör framsteg inom samtliga av dessa prioriterade personalutvecklingsomräden.

Företagsgruppens försäljning uppgick år 1985/86 lill lotall 2 122 milj. kr., vilket var en ökning med 6% jämfört med föregående år. För 1986/87 beräknas försäljningsintäkterna öka med yUeriigare 11% till totalt 2350 milj. kr. För år 1985/86 erhöll Samhall eU slalligl bidrag på totalt 2932,9 milj. kr. Bidraget kan ses som samhällets ersättning för de sociala presta­tioner som förelagsgruppen utför och de merkostnader detta ger. Före­tagsgruppens behov av driflbidrag uppgick år 1985/86 lill 121,2% av löne­kostnaderna för de arbetshandikappade anställda. För år 1986/87 beräknas behovet av driftbidrag motsvara 117,6%. För år 1987/88 har förelagsgrup­pen lillddalsen bidragsram om 113,5% av lönekostnaderna för arbetshan­dikappade anställda.

Framtidsutsikter

En utvärdering av Samhalls arbetsmarknadspolifiska och sociala målupp­fyllelse, vilken redovisades i en rapport till regeringen ijuni 1986, visade att den hittillsvarande utvecklingen inom företagsgruppen inneburit en god måluppfyllelse. Sedan år 1980 har antalet arbetshandikappade anställda ökal med 8000, försäljningen har mer än fördubblats och behovet av statsbidrag har minskat betydligt. Denna utveckling har möjliggjorts ge­nom ell omfattande struktureringsarbete och utbyggda insatser för perso­nalutveckling.

Den inslagna vägen för förelagsgruppens ulveckling har med andra ord visat sig positiv. Samhall fortsätter denna väg och har för närvarande kapacitet och kommersiella förutsättningar att bereda ännu fler handikap­pade arbete. Efterfrågan på arbetstillfällen bedöms under överskådlig lid väsenlligl komma all översliga nuvarande utbud av arbete inom förelags­gruppen.

Samhall arbetar nu utifrån ett gemensamt, långsiktigt handlingsprogram
med sikte på atl ytteriigare förbättra gruppens resultat såväl ekonomiskt
som personalutvecklingsfnässigl. Handlingsprogrammet ulgår från en fort­
sall förstärkning av såväl den affärsmässiga skickligheten som de personal-
utvecklande insatserna. Genom förändrad struktur inom gruppens förelag
och etl fördjupat samarbete mellan dem förstärks förelagsgruppens totala
kompetens. En successivt ökad exportandel eftersträvas. Den traditionella
industriella produktionen kompletteras alltmer med nya verksamheler
inom service- och tjänstesektorerna. Nya samarbelsformer utvecklas i
form av s. k. inbyggda verkstäder och entreprenader, där företagsgruppens
verksamhet integreras i andra förelag.
                                                 97

7    Riksdagen 1987/88.1 saml. Nr20


SARA AB                                                                     Skr. 1987/88:20

översikt                                                           1986              1985

(milj. kr.)        (milj. kr.)

2293,5

1 990,6

83,0

68,4

988,2

905,6

234,8

211,3

105,1

67,2

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Balansomslutning

Justerat eget kapital

Investeringar

1986             1985

Sdiditet i %                                                      23,8              23,3

Antal anställda                                               7410             6618

Verksamhetsinriktning

SARA-koncernen är Procordia ABs största förelagsgrupp inom service­sektorn. SARA driver en omfattande hotellrörelse i Sverige och utom­lands, saml restauranger och cateringverksamhel. SARA har 7410 anställ­da.

Verksamheten år 1986

För SARA var år 1986 elt år med fortsatt hög aktivitet. Beslul fattades om två ansenliga satsningar på den amerikanska marknaden. Vidare beslöts om expansion vid SARAs hotell Golden Flower i Xian i Kina saml förvärv av personalrestaurangförelag i Västtyskland.

Omsättningen ökade med drygt 13 % fill 2293 milj. kr. och gruppen hade sitt resultatmässigt bästa år med elt rörelseresultat på 74 (62) milj. kr.

Den svenska hotell- och restaurangmarknaden präglas sedan några år av överetablering, hårdnande konkurrens och därmed krympande vinstmargi­naler. Denna ulveckling har ytterligare förstärkts under årel.

SARA Hotels

Av SARAs tre affärsområden är SARA Holds det slörsla. Affärsområdet var myckel expansivt inom flera ulländska marknader. Holds log över driften av sex svitholdl i USA, engagerades i ell myckel omfattande svilholdlprojekt på Manhattan i New York samt log över två nya hotell i Danmark - Dan Hotel vid Kastmps flygplats pch Grand Hotel i Odense.

Affärsområdets tyngdpunkt ligger fortfarande i Sverige. Förelagels förs-laklasshotdl med citylägen vänder sig framför allt lill affärsresenärer. Den delen av marknaden utvecklades tillfredsställande under år 1986.

Under semeslersäsongen spelar dock turismen en viktig roll för hotellbe­läggningen. Som en följd av det ökade lerrorislhotel i Europa och kärn-kraflsolyckan i Tjernobyl minskade USA-lurismen till Sverige avsevärt. Detta påverkade Hotels resultatutveckling under år 1986.

Omsättningen för Holds blev 1 060 milj. kr., en ökning med 9 % från 977 milj. kr.

De för SARA Hotels intressantaste marknaderna är hemmamarknaden            98


 


Skandinavien samt Europa, Asien och USA. Projektplaner bl.a. på den     Skr. 1987/88:20 intressanta Kina-marknaden, i Hong Kong och Slorbrilannien utvärderas.

Dessutom forlsäller affärsområde Holds sin satsning på den svenska turistnäringen med inriktning bl. a. på cenlrall belägna anläggningar i at­traktiva Qällområden.

I SARA Holds strategi inför framliden ingår att utveckla tre grenar; dels affärsholdl med citylägen, dels turistanläggningar av hög standard, dels högklassiga konferens- och kongressanläggningar för en internafionell pu­blik.

SARA Cater Partner

SARA Cater Partner är Sveriges ledande caleringförelag och är på väg all inta en tätposition även på den norska marknaden. Dessutom har förelaget lagl grunden för en snabb expansion i Västtyskland.

Cater Partner förvärvade i januari 1986 del västtyska företaget BKR-calering och senare under våren yllerligare ell caleringbolag. Målsättning­en är all bli ell av de ledande caleringsförelagen på den slora västtyska marknaden, som beräknas omfatta 4 500 potentiella kundföretag. SARA Cater Partners omsättning i Västtyskland var 33 milj. DM.

Den norska verksamhelen expanderade också kraffigl under årel. Bl. a. fick Cater Partner uppdraget att svara för måltids- och logiverksamheten vid utbyggnaden av Staloils raffinaderi i Mongstad utanför Bergen.

Affärsområde Cater Partners omsättning ökade med nära 30 % under år 1986 lill 830 milj. kr. De omfattande ullandssalsningarna medförde alt resultatet sjönk någol under årel. Verksamhelen kännetecknas av mycket låg risk, liten vinstmarginal och snabb kapitalomsältning.

SARA Restauranger

SARA Restauranger arbetar inom tre områden; cateringenheter, temare-slauranger och mera traditionella restauranger. Affärsområdets omsätt­ning är i stort sett oförändrad medan rörelseresultatet ökade med 35 %.

Arbetet med en ytterligare effektivisering och ett förbältrat utnyttjande av slordriftsfördelarna fortsatte inom affärsområdet. Dels inriktar sig före­laget på alt utveckla nya restaurangkoncepl, dels bearbetas vissa special­områden för alt utvidga företagels marknadsandel inom dessa.

Restaurangers cateringverksamhel beslår i atl företaget finns med vid slora evenemang i anslutning lill Nobd-fesler, mässor, travlävlingar osv. På detta område är förelaget marknadsledare i Sverige. SARA Restaurang­er satsar nu på all exportera detta specialkunnande till flera större markna­der.

Affärsområdets lemarestauranger omfattar bl. a. Clock, kedjan av ham-burgerrestauranger som är en av de ledande i Norden. Två nya Clock-enheler öppnades under året, en i Stockholm och en på den mer exotiska marknaden Kuwait. Totalt finns 27 Clock-reslauranger.

Under år 1986 beslöt företaget atl satsa på licensdrifl av en internationell
väl prövad amerikansk reslaurangidé som just nu etableras på bred front i
       99


 


flera europeiska länder. Pizza Hut. Detta koncept innebär etl prisvärt alternativ lill övriga restauranger för den stora familjemarknaden.


Skr. 1987/88:20


Framtidsutsikter

SARA-koncernen kommer under år 1987 alt fortsätta sin internationalise­ring med bibehållande av en effektiv och lönsam hemmamarknad. Stora satsningar på informationssystem över hela koncernen kommer atl bidra till all konkurrenskraften förstärks.

Sjöfartsverket


översikt


1986/87 (milj. kr.)


1985/86 (milj. kr.)


 


Omsättning' Balansomslutning Redovisat eget kapital Investeringar


 

659,6

520,3

864,8

817,6

340,0 ,

340,7

73,5

45,9


 


Antal anställda


1986/87 1424


1985/86 1430


Avser avgiftsbelagd verksamhet resp budgetår.


Verkets uppgift och omfattning

Sjöfartsverkets huvuduppgift gäller framkomlighet och säkerhet lill sjöss och kan anges vara, all inom av statsmakterna givna ramar skapa sådana betingelser för sjöfarten i svenska farvatten all den kan bedrivas under säkra och effektiva former samt att verka för säkerheten ombord på svenska fartyg oberoende av farvatten. Verksamhelen skall huvudsakligen inriktas på handelssjöfarlen, men även frilidsbålslrafiken och fiskels in­tressen skall beaktas. De tjänster som verkel tillhandahåller ingår i en transporlkedja där redare och hamnar svarar för de stora invesleringarna och driftskostnaderna. Dessa och övriga intressenters åtgärder och planer mäste vägas in i sjöfartsverkets planering.

Verksamhelen bedrivs inom Ivå huvudprogram: Farledsverksamhet och fartygsverksamhet.

I farledsprogrammet ingår bla lolsning, farledsulmärkning och andra farledsåtgärder, sjöräddning, sjökartläggning och isbrytning.

I fartygsverksamhelen ingår frågor som gäller säkerheten ombord på fartyg, skydd mol miljöförorening från fartyg samt de ombordvarandes arbetsmiljö och andra sociala förhållanden.

Enligt givna riktlinjer skall sjöfartsverket drivas med ekonomisk inrikt­ning och med i princip full kostnadsläckning som mål. Farledsverksamhe-ten - med några smärre undantag - och fartygsverksamhelen fmansieras främst genom avgifter på handelssjöfarten och rederinäringen saml med ersällningar för tjänster åt frilidsbålslrafiken, fisket och marinen m fl.

Kravet på full kostnadstäckning innebär alt inkomsterna skall läcka löpande utgifter, avskrivning och överskott, ränta på.statskapitalet.


100


 


Invesleringarna finansieras med egna medel eller upplåning i riksgälds-     Skr. 1987/88:20 kontoret på marknadsmässiga villkor. Från och med den 1 juli 1987 är sjöfartsverket formellt ell affärsverk.


SSAB Svenskt Stål AB

översikt                                                           1986             1985

(milj. kr.)        (milj. kr.)

13010

12931

-893

178

I24I8

11634

3 396

4043

489

708

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Balansomslutning

Justerat eget kapital

Investeringar

1986             1985

Sdiditet i %                                                     .28                   35

Antal anställda                                              15354           14865


Historik

SSAB Svenskt Stål AB - som är Skandinaviens ledande ståltillverkare -bildades år 1978 för all skapa fömlsällningar alt rekonslmera Sveriges tre största handdsslålverk lill lönsamhet. De tre tidigare konkurrerande ver­ken Domnarvet, Oxelösund och Luleå sammanfördes i SSAB-koncernen tillsammans med de mellansvenska järnmalmsgruvorna och järnvägen TGOJ.

Totalt har ca 3 miljarder kronor investerats i anläggningar, vilket bl.a. resulterat i en av Europas modernaste metallurgier i stålverken i Luleå öch Oxelösund samt en av världens mest moderna lunnplålanläggningar i Domnarvet.

Ägarförändring år 1986

En överenskommelse träffades i slulel av år 1986 mellan Gränges och slalen vilken innebar att slaten löste in Gränges 25-procentiga innehav i förlid. Slalen sålde därefter en tredjedel av akfierna i SSAB fill etl konsor­fium beslående av Fjärde AP-fonden, SPP, AMF, Enskilda Bankens Pensionssfifldse, Skandinaviska Bankens Pensionsstiftelse och Skandia.

Verksamheten under år 1986

Efterfrågan på stål minskade någol under år 1986. Världsproduktionen av
råslål uppgick lill 714 milj. lon, vilket innebar en minskning med 5 milj. lon
jämfört med föregående år. Liksom tidigare år ökade produktionen i U-
länder och i nyligen industrialiserade länder medan produktionen i indu­
striländerna minskade. Produktionsminskningen uppgick lill 6-8 % inom
EG, USA och Japan. Lönsamheten inom stålindustrin förbättrades under
första halvåret 1986 men försämrades därefter kraftigt under andra halv­
året beroende på snabbt fallande stålpriser.
                                                      101


 


Stålkonsumlionen i Sverige fortsatte all minska under första halvåret Skr. 1987/88:20 1986. Under andra halvåret inträffade dock en betydande konsumtionsök­ning vilkel ledde till alt den totala stålkonsumlionen i Sverige under år 1986 blev drygl 3 % högre än föregående år. Huvudförklaringen lill della är, förutom en produktionsökning med 2 % inom verkstadsindustrin och med 1 % inom byggverksamheten, en lageruppbyggnad i konsumlionsledel.

Stålpriserna stagnerade i slulel av år 1984 och låg sedan i slort sell stilla lill början av hösten 1986 då priserna på koncernens valsade produkter föll mycket snabbt.

Koncernens intäkter var dock relativt oförändrade 13010 (12931) milj. kr. Nyfillkomna företag svarar för en inläktsökning på ca 600 milj. kr. Exportandelen sjönk till 40 (45) %.

Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader förbättrades med 40 milj. kr. och uppgick till 245 milj. kr. 1985 års resultat belastades emellertid av kostnader av engångskaraktär på drygt 100 milj. kr. I realiteten fortsatte sålunda den successiva försämringen av resultatet som pågått sedan år 1984.

Mol bakgrund av denna utveckling har ell handlingsprogram för om­strukturering av företagel utarbetats.

Handlingsprogrammet innebär satsningar på SSABs kärnverksamhet -tunnplåt med därtill knuten malmbaserad metallurgi och vidareförädling i olika former. Totalt föreslås investeringar om drygt 1 miljard kronor.

Handlingsprogrammet innebär även avveckling av koncernens båda gm-vor, dektroslålverkel i Domnarvet, färdigverk 4 i Luleå, Morganverket i Domnarvet samt billelsmaskinen i Luleå.

Den förväntade kostnaden för denna omstrukturering, lill följd av ned­skrivning av anläggningstillgångar, personalavveckling etc, bedöms uppgå lill 1 060 milj. kr. Dessa framlida omslruklureringskoslnader belastar 1986 års resultat som en extraordinär kostnad.

Efter extraordinära poster redovisar SSAB år 1986 en förlust på 893 milj. kr.

Investeringarna under år 1986 uppgick till 462 (557) milj. kr. och var främsl inriktade på nödvändiga ersältningsinvesleringar och på projekt som ökar kvaliteten och möjliggör ett effeklivare resursutnyttjande.

I slulet av år 1985 förvärvade SSAB resterande 50 % av aktierna i grossistföretaget Dickson från Avesta. Köpet gjordes i slutet av år 1985 men bolaget har först under år 1986 konsoliderats i SSAB-koncernen.

Under hösten 1986 förvärvade SSAB slålrördsen i Surahammars Bruk från ASEA.

Medelantalet anställda under årel uppgick lill 15 354 (14865).

Framlidsutsikter

Koncernens resultat är starkt beroende av konjunkturutvecklingen och av de åtgärder som pågår inom EG för atl begränsa obalansen mellan efterfrågan och slåltillverkningskapacilel.

Del kraftiga prisfallet under andra halvåret 1986 på 10 % bedöms inle
hell kunna kompenseras av sänkta råvamkoslnader. Resultatet efter finan-
     102


 


siella intäkter och kostnader bedöms därför under år 1987 bli kraftigt försämrat.

Under år 1987 kommer arbetet med genomförandel av den handlings­plan som ovan beskrivits all påbörjas. Åtgärderna bedöms komma atl förbättra SSABs resultat med ca 500 milj. kr./år.


Skr. 1987/88:20


SSPA Maritime Consulting AB


översikt


1986 (milj. kr.)


1985 (milj. kr.)


 


Omsättning

Resultat före disp. och skalt

Balansomslutning

Justerat eget kapital

Invesleringar


 

47,9

45,2

21,6

2,9

60,6

37,0

44,7

25,4

4,6

1,9


 


Soliditet i % Antal anställda


1986

74 125


1985

69

135


Historik

Den statliga myndigheten mårintekniska inslilulel SSPA ombildades den 1 juli 1984 fill elt statligt aktiebolag, SSPA Maritime Consulting AB. Vid ombildningen överfördes myndighetens verksamhel och personal samt tillgångar och skulder i sin helhet till del nya bolaget.

Bolagets syfte

Bolaget skall bedriva konsult-, provnings- och forskningsverksamhet inom det mårintekniska området samt idka annan därmed förenlig verksamhet.

Bolagets verksamhetsinriktning

Bolagets affärsidé är att genom teoretiska beräkningar och praktiska för­sök i speciallaboraiorier och full skala analysera och lösa tekniska problem kring projektering, konstruktion och drift av fartyg, offshoreslruklur och andra marina installationer saml atl sälja know-how på områden där bola­get har speciell kompelens.


Verksamheten under år 1986

Verksamhelen har under årel bedrivits främsl inom verksamhetsområdena shipping, naval, offshore, saml övriga projekt.

För shipping är marknaden vikande. Svårigheterna för de svenska varvs- och rederibranschernä har inneburit en minskal efterfrågan från den svenska marknaden. Shipping svarade under år 1986 för ca. 20% av SSPA's omsättning.

SSPA's marknad inom offshore minskade ner till noll under början av år


103


 


1986, bl.a. beroende på den allmänna nedgången inom offshore-bran-schen. Offshore svarade för ca 5% av SSPAs omsättning. För naval var orderingången oförändrat hög. Naval svarade för drygt hälflen av or­deringen och för nästan lika slor andel av omsättningen.

Inom området övriga projekt ingår bl.a. affärsutvecklingsprojekl saml vissa forskningsprojekt som finansieras av styrelsen för leknisk ulveckling (STU), men även uppdrag inom områden som isbrytning, oljesaneringsut-mstningm.m.

SSPA satsar även på utveckling och försäljning av datorprogram för beräkning och simulering. SSPA räknar med en ökande efterfrågan inom della område.

SSPA redovisade för år 1986 en vinst före bokslutsdisposilioner och skall på 21,6 milj. kr.

Invesleringarna under år 1986 uppgick lill 4,6 milj. kr.

Medelantalet anställda har under året varil 125 personer.


Skr. 1987/88:20


Framtidsutsikter

Inom Naval förutspås en fortsalt hög efterfrågan under år 1987. Däremot förutser SSPA en forlsall minskad marknad inom shipping och offshore. Dessutom fmns en överkapacitet bland skeppsproyningsanläggningar in­ternationellt vilkel gör all konkurrensen på den ulländska marknaden är svår för närvarande.

SSPA måsle därför salsa på all bredda sin verksamhel till nya affärsom­råden. Under år 1986 har dalaprogram börjat säljas. Vidare har en utrust­ning, som möjliggör att med hjälp av befintligt roder dämpa fartygsrullning, utvecklats och skall marknadsföras under år 1987.


AB Statens Anläggningsprovning

översikt


1986 (milj. kr:j


1985 (milj. kr.)


 


Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Balansomslutning

Justerat eget kapital

Investeringar


 

77

159

1   •

0

93

97

25

25

2

12


 


Soliditet i % Antal anställda


1986

27 532


1985 26

528


 


Historik

Riksdagen fattade beslut om Statens Anläggningsprovnings (SA) bildande i maj 1975. I oklober samma år inregistrerades bolaget. År 1976 användes för förberedelser och verksamhelen startade med ca 500 anställda vid årsskiftet 1976/77.


104


 


Bolagets syfte

SA är riksprovplals för tryckkärl, cisterner, containrar, lyflanordningar, maskindrivna porlar och verktygsmaskiner. Bolaget svarar för den obliga­toriska kontrollen av dessa objekt, dvs. för konlroll av att de uppfyller myndigheternas tekniska säkerhetsföreskrifter. SA granskar ritningar och beräkningar före tillverkningen, kontrollerar utförandel under tillverkning och montage samt besiktigar objekten innan de las i bruk. Många objekt besiktigas därefter regelbundet med etl eller några års intervall. För att befrämja säkerhet och effektivitet inom bolagets verksamhetsområde be­drivs dessutom utbildning, forskning och ulveckling. På begäran utför SA även icke obligatorisk kontroll av säkerhelsinriktad karaktär.


Skr. 1987/88:20


Verksamheten under år 1986

Inga större förändringar skedde i bolagets verksamhet under år 1986.

Arbetarskyddsstyrelsens nya föreskrift för besiktning av tryckkärl har trätt i kraft vid ingången av år 1987 och SA har anpassat sin verksamhet till den utan störningar.

Under årel har kursverksamheten för bolagets kunder fåll elt kraftigt uppsving. Kurser har hållits inom sju ämnesområden med 2300 deltagare. Kursutbudet kommer alt vidareutvecklas.

Resultatet före bokslutsdisposilioner och skatt blev år 1986 0,6 milj.kr. (0,4).

Invesleringar i anläggningstillgångar gjordes år 1986 för 1,8 milj. kr. Dessutom tecknades ett leasingavtal läckande anläggningsfillgångar för 6,2 milj. kr.

Framtidsutsikter

Någon förändring i bolagets verksamhetsinriktning under de närmaste åren förutses inle. Den obligatoriska kontrollen kommer att minska något vilket sannolikl kan balanseras genom ökade uppdrag på övriga tjänster.

Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag


översikt


1986 (milj. kr;)


1985 (milj. kr.)


 


1985

6,7

3

Utlåning

Räntenetto (inkl. provisioner)

Resultat före disp. och skatt

Balansomslutning

Justerat eget kapital

Investeringar

Soliditet i % Antal anställda


 

15 573.9

7321,0

■  52.1

54,8

29,9

49,3

15 666,5

7 394,2

89,1

74,1

0,3

0,8

1986

5,7 s


105


 


Historik                                                                        Skr. 1987/88:20

Efter etl beslul i riksdagen bildades i december 1984 Slalens Bostadsfinan­sieringsaktiebolag, SBAB. Bolaget, som är ell av staten helägt kreditaklie­bolag, har lill uppgift alt på den prioriterade kreditmarknaden låna upp de medel som behövs för den statliga bosladslångivningen. På delta säll avlastas sladsbudgelen en upp- och utlåning som för varje budgetår uppgår lill ca 9 miljarder kronor.

Bolagets syfte

Bolaget finansierar de bostadslån som betalas ut fr.o.m. den 1 juli 1985. Liksom tidigare sker utlåningen via bosladsslyrelsen och länsbostads­nämnderna.

Avsikten är att SBAB skall arbeta på i huvudsak samma villkor som de tidigare etablerade bostadsinslilulen på den prioriterade kredilmarknaden.

Bolagels överskoll kommer i inledningsskedet all användas för all bygga upp reserver för förlusltäckning. Vid utgången av det femte verksamhels-året beräknas, enligt riksdagsbeslutet, in emot 300 milj. kr. ha reserverats på detta säll.

Verksamheten under år 1986

Under år 1986 ändrades förulsätlningarna för bolagels verksamhet väsent­ligt genom den avreglering som blev följden av atl riksbanken inle beslöt begära nytt förordnande om placeringsplikt efter den 30 november 1986.

Sedan den 1 december 1986 sker bolagets upplåning på marknadsmässi­ga villkor. Del gäller all, i konkurrens med övriga låntagare på kapital­marknaden, anskaffa kapilal till så låga räntor som möjligl. Målet är alt upplåningen skall kunna ske lill samma eller, om möjligt, lägre räntor än vad som gäller för mdlanhandsinslitul i allmänhet på bosladskredilmark-naden.

Även ränlesättningen vid utlåningen är sedan den 1 december 1986 i princip fri. Målet för SBABs räntesällning vid den slutliga utlåningen är atl räntorna skall sällas lill ungefär samma nivå som den högsta ränla som godtas vid beräkning av räntebidrag för nya bollenlån. Vid de två utlå­ningstillfällena i december 1986, då SBAB tillämpade marknadsmässiga villkor för första gången, låg SBABs utlåningsräntor under nyssnämnda ränta.

Under år 1986 emitterades totalt 8 188,3 milj. kr. (nominella belopp). Av detta belopp var 7488,3 milj. kr. s. k. prioriterade bostadsobligalioner. Bolagels nyuppläning, sedan verksamheten inleddes, uppgår till samman­lagt 15254,1 milj. kr. (nominella belopp).

Den utestående obligalionslåneskulden vid utgången av år 1986 uppgick fill 15 026, 2 milj. kr.

Den slutliga utlåningen (bostadslån) av bolagels medel under år 1986 uppgick till 8494,2 milj. kr.

Räntenettot uppgår till 52,1 milj. kr. Rörelseresultatet efter avskrivning­
ar uppgår till 42,8 milj. kr. Resultatet har vidare belastats med nedskriv­
ningar av långfristiga placeringar på 12,9 milj. kr. Resultatet före disposi-
  106


 


tioner och skatter uppgår därmed lill 29,9 milj. kr. 1985 års resultat var 49,3 milj. kr.

Antalet anställda, var vid verksamhetsårets utgång fem. Eftersom bola­get har en hög daloriseringsgrad sker kontinuerligt etl betydande utveck­lings- och utbildningsarbete i datafrågor.


Skr. 1987/88:20


Framlidsutsikter

Bolagets uppgifter bestäms av ägaren/staten. Bolaget skall drivas så effek­tivt och lönsamt som möjligl. Överskottel under år 1987 kommer att överstiga tidigare års överskoll.

Statens Järnvägar (SJ)


översikt


1986 (milj. kr.)


1984/85* (milj. kr.)


 


Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Balansomslutning

Justerat eget kapital

Investeringar


 

16431

17021

93

125

17208

10422

9160

7 374

3049

3091


 


Soliditet i % Antal anställda


1986

53 47 203


1984/85*

70

36712


* avser 18 mänader


Verkets uppgift och omfattning

SJ-koncernen har fr.o.m år 1986 övergått lill koncernredovisning per kalenderår. Del är således första gången som SJ med dotterbolag redovisas som en koncern. I koncernen ingår, förutom moderbolaget affärsverket SJ, Swedcarrier-gruppen med bl.a. ASG AB, GDG Biltrafik AB, AB Trafik-restauranger och Scandinavian Ferry Lines AB saml TGOJ AB, SJ Invest AB och ell antal andra direktägda förelag.

Gällande riktlinjer för järnvägspoliliken och verksamhelen inom SJ-koncernen har lagts fast genom 1985 års järnvägspoliliska beslul. Genom detta beslut ändrades de finansiella kraven på SJ och en översiktlig kon-cernstralegi fastställdes. SJ:s styrelse har del samlade ansvaret för kon­cernfrågorna och fungerar således som en koncernslyrdse. Flertalet dot­terbolag har samlats under ett särskilt förvallningsbolag, AB Swedcarrier, som ocksä har det operativa ansvaret för samordningen mellan dotterbola­gen och SJ. Huvudinslagen i koncernslralegin är följande.

-     Koncernen skall arbeta på de delar av marknaden där det finns förut­sättningar all stärka järnvägens ekonomi.

-     Inom koncernen skall utvecklas en rafionell och sammanhållen trans­portorganisation där olika transportmedels fördelar kan utnyttjas på eU optimalt sätl i samordnade Iransporfiösningar.

-     Verksamhel och ulveckling skall koncentreras på huvudprodukterna inom koncernen - järnvägens person- och godstransporter.


107


 


- Den kompletterande verksamhet, som skall finnas inom koncernen,     Skr. 1987/88:20 skall ulgöra ell naturligt komplement till SJ:s egen verksamhel.

Moderbolaget affärsverket SJ bedriver gods- och persontrafik på järnväg samt buss-och färjelrafik. SJ skall arbeta på transportmarknaden i konkur­rens med andra transportföretag. Verksamhelen skall bedrivas efter före­tagsekonomiska principer. Staten köper därför tjänster av SJ på liknande sätt som trafikhuvudmän köper tjänster av andra trafikförelag. SJ får också ersättning för vissa ekonomiska belastningar, som SJ åläggs och som saknar motsvarighet hos konkurrerande företag. Slalsbanenälel uppdelas från ekonomisk utgångspunkt i ell affärsbanenät och etl ersättningsberälli-gal trafiksvagt nät. Affärsbanenätet utgör ungefär en tredjedel av hela nätet men del svarar för 90% av järnvägens totala transportarbete. Del ersältningsberälligade trafiksvaga nätet utgör ca tvä tredjedelar av nätet men har bara 10% av det totala iransporiarbetet. På "riksnätet" skall persontrafiken behållas tills vidare. Riksnätet är 8300 km och har ca 99% av det totala persontransportarbetet på SJ:s bannät.

Dotterbolagen omfattar i huvudsak följande verksamheler. Landlrans-portrördsen bedrivs av ASG AB, GDG Biltrafik AB, AB Landtransport saml AB Svelast. Sjölransportrördsen omfattar dels färjefarl Trdleborg-Travemiinde, dels verksamheten i Scandinavian Ferry Lines AB, som trafikerar lederna Helsingborg-Helsingör och Limhamn-Dragör. Övriga verksamheter omfattar bl. a. AB Trafikrestauranger, Swedcarriers och SJ Invests finansrörelse samt TGOJ AB och Gullivers Resebureau AB.

Verksamheten under år 1986

SJ-koncernen

Styckegodstrafiken inom koncernen har gjorts effektivare. AB Svelast har övergått lill renodlad verksamhel med s. k. Csamconlainer. Stycke- och partigods, som inte inryms i detta, hanleras i ASG:s transportsystem. Den särskilda styckegodsverksamhelen inom SJ upphör. Kunderna får bättre service samtidigt som samtliga SJ-företag får bättre ekonomi.

Tillsammans med affärsverket uppgick den sammanlagda omsättningen för hela SJ-koncernen till 17,8 miljarder kronor, vilket gör koncernen lill en av landels största.

Resultatet före bokslutsdisposilioner och skaft visade elt överskott på 93 milj. kr. för koncernen. De.tolala invesleringarna uppgick lill 3049 milj. kr. Antalet anställda inom koncernen var 47 203 totalt.

Affärsverket SJ

SJ:s bannät omfattade den 31 dec. 1986 11200 km järnväg i huvudspår; vilket var 96% av de svenska järnvägarna. SJ:s busstrafik trafikerade en våglängd av 20800 km.

Vagnparken för järnvägstrafiken bestod av 36300 godsvagnar med en
lastkapacitet på ca 1,1 milj. lon samt 2 200 person- och rnotorvagnsfordon
med ca 108000 sittplatser, 5800 sovplatser och' 6100 liggplatser i
liggvagnar. Busstrafiken ombesörjdes med 1682 fordon'.
                         108


 


Till den i samarbete med ulländska järnvägar drivna färjetrafiken bidrog     Skr. 1987/88:20 SJ med lågfärjor på lederna Trelleborg-Sassniiz, Malmö-Köpenhamn och Helsingborg-Köpenhamn.

1986 års trafik och ekonomi påverkades negativt av den kalla vintern år 1985/86 saml arbelskonfliklen hösten år 1986. Del låga oljepriset har varit förmånligt för SJ:s konkurrenter. Både inom gods- och persontrafiken har SJ förlorat marknadsandelar. Trots hård konkurrens har dock godslrans-porlarbetel ökal med ca 1 % jämfört med år 1985. Även inom persontrafi­ken var konkurrensen myckel härd.

Antalet resor och personkm. på järnväg rninskade ca 4,5% under år 1986. SJ:s busstrafik omsatte drygl 1 000 milj. kr. varav huvudparten var enlreprenadtrafik för länslrafikbolagen.

Rördsdnläklerna uppgick till 9835 milj. kr.. De direkta frakt- och bil-jettinläklerna svarade för 7580 milj. kr., varav godstransporterna inklusive postlransporter och färjetrafik bidrog med 3860 milj. kr. och persontrafi­ken inklusive busstrafik med 3 720 milj. kr. Resultatet för år 1986 visade underskott på 207 milj. kr. Invesleringarna uppgick lill 2406 milj. kr. Anlalet anställda inom affärsverket var under året 35 826 (36500).

Dotterbolagen

Dotterbolagens samlade rördseintäkler år 1986 var 8000 milj. kr. eller 45% av koncernens rörélseinläkiér. Eflerfrågesiluationen för bolagens landlransportljänster förändrades endasl marginellt under årel. Priskon­kurrensen var forlsall skarp beroende på den överkapacitet som finns inom åkerinäringen i hela Västeuropa. Dotterbolagens resultat för år 1986 visade ett överskott på 300 milj. kr. före bokslutsdisposilioner och skalt. Investeringarna uppgick till 643 milj. kr. Antalet anställda inom dotterbola­gen var under året 11 377.

Framtidsutsikter

Den långsiktiga utvecklingen inom SJ pekar entydigt på atl SJ får mycket slora ekonomiska bekymmer kommande år.

En genomgripande översyn av hela SJ-koncernens olika verksamheler påbörjades därför hösten 1986. Den syftar lill att genom ökad affärsmässig­het och marknadsanpassning göra företaget konkurrenskraftigare, effekfi-vare och lönsamt.

AB Statens Skogsindustrier (ASSI)

översikt                                                           1986             1985

(milj. kr.)        (milj. kr.)

5951

5473

80

154

6120

6202

2238

2144

321

475

Omsättning

Resultat före disp. och skall

Balansomslutning

Justerat egel kapilal

Invesleringar

1986             1985

Soliditet i %                                                       37                 35

Antal anställda                                               8213             7 688                      109


 


ASSI startade sin verksamhet år 1942. Bolaget bildades för au driva 16     Skr. 1987/88:20 sågverk och en liten sulfatmassafabrik som dåvarande Domänslyrelsen förvärvat under 1920- och 1930-lalen.

ASSI är idag etl av Sveriges större skogsindustriföretag, som tillverkar och säljer förpackningspapper, förpackningar saml sågade trävaror och fönster. Verksamhelen är baserad på svensk skogsråvara och produkterna säljs främsl i Europa. ASSI har också ell antal wellpappförelag inom och ulom Sverige. Dessa företag använder ca 35% av ASSIs största pap­perskvalitet, kraftliner.

Organisationen är decentraliserad och uppbyggd kring 14 självständiga resultatenheter. Större minoritetsintressen finns i Swanboard Masonite AB (37%) och Empee Golflarton B.V. i Holland (30%).

Ca 40% av försörjningen med skogsråvara kommer från domänverket. Övriga kvantiteter köps på den öppna marknaden. ASSI har samarbels-och leveransavtal med domänverket. Dessa avtal ger båda parter möjlighe­ten all tillvarata sina ekonomiska intressen i del nära samarbete som ägargemenskapen förutsäller. Övriga kvantiteter köps på den öppna mark­naden. En stigande kvantitet massaved importeras.

ASSI har fem pappersbruk varav tre är integrerade med sulfalfabriker (ASSI Karlsborg i Kalix, ASSI Kraftliner i Piteå och Frövifors Bruk AB i Närke). 50% av koncernens försäljning beslår av olika slag av förpack­ningspapper, kartong och pappersmassa. Den totala produktionen uppgår lill 800000 lon papper per år och 200000 lon pappersmassa.

30% av försäljningen avser wellpapp. ASSI har 18 wellpappfabriker i Sverige, Danmark, England, Västtyskland och Schweiz. Dessa tillverkar ca 700 miljoner wellpappkarlonger per år. Dessutom finns fillverkning och försäljning av plastförpackningar och förpackningsmaskiner.

Sågade trävaror och fönster svarar för 20% av försäljningsvärdet. Dot­terbolaget ASSI Timber har fem sågverk och två komponenlfabriker. Elri Fönster AB tillverkar fönster i fyra anläggningar.

Efter avtal hösten 1986 övertog ASSI den 1 januari 1987 del engelska well pappföretaget Thames Case Ltd. Företaget omsätter 700 milj. kr. per år och har 1 200 medarbetare. ASSI överlät i slulet av år 1986 sina akfier i Swedspan AB till Swanboard Masonite AB. ASSIs andel i del senare företaget utgör nu 37 %. Resultatet sjönk från 155 milj. kr. lill 80 milj. kr. Den främsta orsaken till resultalnedgången är en kraftig förlust i ASSI Karisborg. Produktionen har under år 1986 utsatts för allvariiga driftsslör-ningar i samband med igångkörning av ny miljövänlig teknik. Övriga pap­persbruk redovisar oförändrade eller förbättrade resultat.

Wellpapprörelsen redovisar ell forlsall tillfredsställande resultat med 173 milj. kr. (146). Sågverksrörelsen redovisar en fortsatt förlust. Förslag lill åtgärder framläggs under år 1987. Den låga lönsamheten är både konjunkturelit och strukturellt betingad.

Investeringarna uppgick till 321 milj. kr. (475).

Räntabiliteten uppgick fill 5 % (7). Soliditeten är 37 % (35).

ASSI fortsätter sitt långsiktiga utvecklingsprogram för all öka alla med­arbetares engagemang.


110


 


Statens vattenfallsverk                                               Skr. 1987/88:20

översikt                                                           1986             1985

(avser koncernen)                                     (milj. kr.)       (milj. kr.)

15 299

14 756

3 861

5079

61795

60703

33 591

32 376

4169

4819

Omsättning

Resultat före disp. och skall

Balansomslutning

Justerat eget kapilal

Invesleringar

1986             1985

Soliditet i %                                                        54                 53

Antal anställda                                               10803           11141

Historik

Slalens valtenfallsverk grundades år 1909 genom alt Trollhälle kanal- och vallenverk, som haft lill uppgift all ulnytlja vattenkraften m. m. i Trollhät­tefallen, ombildades till etl nyll statligt verk. Kungliga Vatlenfallsstyrdsen sedermera Slatens valtenfallsverk, med hela riket såsom verksamhetsom­råde.

Vallenfall fick lill uppgift att bl.a. främja utbyggnaden och tillgodogö­randet av vallenkraften i rikel, ombesörja utbyggnaden och driften vid elektriska kraftverk saml handha anförtrodda delar av statens kanalrö-rdse.

Under perioden från bildandel fram till år 1919 uppbyggdes verksamhe­len genom utbyggnad av de, för den liden, slora vallenkraftstationerna Trollhättan, Älvkarieby och Porjus.

Under 1920-talel påbörjades även ulbyggnad av ledningsnät för överfö­ring vid 220 (kV) kilovolls spänning i landels södra och mellersta delar. Genom utbyggnad av vattenkraftstationer i Norrland erfordrades så små­ningom förstärkning av överföringsnätet från dessa produktionscentra i norr till konsumlionscentra i söder.

År 1938 var hela landet sammankopplat via slorkraflnälel (220 kV).

Den stora ökningen i förbrukningen har medfört slora utbyggnader av vattenkraften främsl i de norrländska älvarna under 1950- och 1960-talen.

Fr.o. m. 1970-talels början har vallenfall varil engagerat i ulbyggnad av två kärnkraflsanläggningar i större format efter en försöksperiod under 1950- och 1960-talen. De två kärnkraftverkens sju reaktorer har lagils i drift åren 1975-1985.

Under 1960- och 1970-lalen byggde Vattenfall dessutom elva oljedrivna värmekraftstalioner varav sju gaslurbinslalioner.

Under efterkrigstiden har det svenska storkraftnätet byggts ut väsentligt innebärande bl. a. överföring med upp till 400 kV spänning.

Statsmakterna beslutade år 1946 atl Vattenfall skulle bygga ul och driva slorkraflnälel men att andra kraftförelag efter överenskommelse skulle få överföra ström på detta.

De delar av slorkraflnälel som genom avlal slår öppna för andra slora
kraftproducenter kallas stamnätet och omfattar ca 13410 km.
                           111


 


Verkets uppgifter                                                                           Skr. 1987/88:20

Vallenfall skall enligt sin instruktion handha statens kraftverksrörelse och kanalrörelsen vid Trollhätte kanalverk samt verka för en rationell elför­sörjning och effektiv elanvändning inom riket.

Kraflverksrördsen omfattar produktion, distribution och försäljning av elenergi samt överföring av elenergi på slorkraftnätet.

Vattenfall skall vidare inom sill verksamhetsområde arbeta för en av­veckling av kärnkraften till senast år 2010.

Vattenfalls intäkter skall - förutom atl täcka löpande kostnader -medge tillfredsställande avskrivningar och därutöver kunna lämna ett överskott som uppfyller gällande krav på förräntning av disponerat stats­kapital.

Utvecklingen under senare år inom energiförsörjningen har motiverat alt Vattenfall engagerat sig på nya områden inom energiverksamheten såsom utveckling av solvärme-, värmepump- och vindkraftleknik.

Vattenfall ombesörjer också i samverkan med totalförsvarets övriga myndigheter beredskapsplanläggning av rikets elförsörjning.

Trollhätte kanals verksamhet omfattar hela kanalverksamheten mellan Göteborg och Vänern samt Säffle kanal. Anledningen till att Trollhätte kanal ingår i Vattenfalls verksamhet är det samband som finns rnellan användandet av vattnet i älven för kanalverksamhet och vattenkraftpro­duktion.

Verkets omfattning

Produktionen av den elektriska kraften sker dels i elt hundratal egna och delägda valtenkraftstationer, dels i hel- och delägda värmekraftstationer.

Vattenkraftstationerna ligger till slörsla delen i de norrländska älvarna. Dessutom finns vatlenkraftslationer bl.a. i Dalälven, Göta älv, Motala ström, Kolbäcksån och Upperundsälven. Lule älv är landets mest kraft-producerande älv. I denna älv ligger Harsprånget som är dén största valienkraflstationen på 940 MW (megawatt - 1 000 kilowatt) installerad effekt.

Vattenfalls konventionella värmekraflanläggningar utgörs av fyra egna oljekondensslationer samt elva gaslurbinslalioner i Svealand och Götaland inkl. Gotland. Vattenfall driver Ringhals kärnkraftstation vid Varberg på västkusten med fyra block med en sammanlagd effekt om 3 380 MW.

På ostkusten i norra Uppland ligger Forsmarks kärnkraftverk som ägs av Forsmarks Kraftgrupp AB med Vattenfall som majoritetsdelägare. Vatten­fall handhar driften av anläggningens tre block som har en sammanlagd effekl om 2976 MW.

Det svenska slorkraftnätet består hu av kraftledningar med 220 och 400 kilovolts spänning med en sammanlagd längd av 15 454 km inkl. Konti-Skanförbinddsen mellan svenska västkusten och Jylland, varav 13 729 ägs av staten.

Den elenergi som produceras i Vattenfalls egna och delägda anläggning­
ar säljs direkt engros till större industrier, SJ saml kommunala energiverk
och andra återdislribulörer. Vattenfall har dessutom en egen detaljdistri-
               IU


 


bution med ca 325000 abonnenter saml driver även delaljdislribufions-     Skr. 1987/88:20 verksamhel tillsammans med kommuner och enskilda förelag.

Samarbetet i delägda produktions-, distributions- och Qärrvärmeanlägg-ningar tillsammans med kommuner och andra intressenter sker i bolags­form där Vattenfall i regel har majoritetsställning i bolagen.

Vallenfall förvallar aktier i Qorton produktionsbolag bland vilka Fors­marks Kraftgrupp AB är del största. Dessutom förvaltar Vattenfall direkl aktierna i åtta eldistributionsbolag samt genom Vattenfalls Engergiverks-grupp AB (VEAB) aktierna i nitton andra eldislribulionsbolag. Vallenfall har bildal bolag med var och en av tolv kommuner för produktion och distribution av Qärrvärme inom kommunens centralort.

Vattenfall förvallar aktier även i elva bolag med andra uppgifter inom energiområdet.

Vallenfall deltar dessutom i elt viktigt samarbete tillsammans med andra kraflföretag i Sverige och de nordiska grannländerna för alt genom kraftul-byle uppnå bästa utnyttjande av de berörda företagens produktions- och dislributionsanläggningar. Kraftulbylet sker via ell tiotal samkörningsför-binddser mellan Sverige, Danmark, Norge och Finland. Del nordiska dkraflsamarbelet sker lill stor del inom organisationen Nordel.

En viktig del av Vattenfalls verksamhet är all projektera och uppföra de anläggningar som behövs i kraftverks- och kanalrörelsen.

Verksamheten under år 1986   .

Vattenfall övergick den 1 januari 1985 lill all använda kalenderår som räkenskapsår. För år 1986 lämnas följande redovisning för affärsverket.

Produktion och försäljning

Kraftverksrörelsen

Vattenfalls elproduktion inkl. andels- och ersältningskrafl från andra före­lags kraftstationer uppgick under år 1986 till 66579 GWh (miljoner kilo­wattimmar). Delta innebär en minskning med 1 039 GWh eller 1,5% jämfört rned år 1985.

Vallenkraflproduklionen, i egna och delägda anläggningar uppgick till 29385 GWh eller 44% av Vattenfalls totala elproduktion under 1986. Motsvarande värde för år 1985 var 34360 eller 51 % av den totala produk­tionen.

Kärnkraftproduklionen ökade med 3 379 GWh eller 12% jämfört med 1985.

Av totala kärnkraftproduktionen om 36954 GWh och som utgör 55% av Vattenfalls totala produkfion under år 1986 kom 20294 GWh från Ring­halsverkel och 16660 GWh från Forsmarksverket som lill 74,5% ägs av Vattenfall.

Energilillgänglighet är etl mått på i vilken omfattning en anläggning är
tillgänglig för energiproduktion. De fyra Ringhalsblocken uppnådde i me-
     113

8    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 20


dellal 73 % och de tre Forsmarksblocken uppnådde 92%. Medelvärdet för     Skr. 1987/88:20 världens kärnkraflblock är 65 %.

Köp från andra kraftförelag inom landet minskade från 3 391 GWh år 1985 fill 2900 GWh år 1986.

Försäljningen av fast kraft inklusive saxningskrafl uppgick under år 1986 till 61934 GWh, en minskning med 2% jämfört med år 1985. Industrins förbrukning som utgör knappt 25% av den totala fasta kraften ökade med 0,6% medan leveranser lill gruppen kraftföretag och återdislribulörer som svarar för ca 65% av förbrukningen av den fasta kraften ökade med över 1 %. Leveranserna till egna detaljdislribulionsområden ökade med 8,5 %, huvudsakligen beroende på överlagande av distributionen.

Försäljningen av tillfällig kraft minskade med 2 293 GWh eller 25 %.

Den totala exporten minskade med 655 GWh bestående av en minskning av den fasta exporten med 13 GWh och en minskning av den tillfälliga exporten med 642 GWh.

Kanalrörelsen

Trollhätte kanal hölls öppen för trafik hela år 1986. Den hårda och långa vintern medförde atl slora insatser krävdes ifråga om isbrytning och isun-danhållning.

Under år 1986 fraktades 3,7 miljoner ton gods på kanalen.

Under året passerade 5 500 fritidsbåtar slussarna i Trollhättan.

Etl beslul har faltals atl från år 1986 på försök inrätta en separat internstyrelse för alt leda Trollhälle kanals verksamhel. I styrelsen ingår bl. a. representanter för näringslivet i regionen.

Kraftrörelsen och kanalrörelsen

Resultat

Rördsdnläklerna uppgick lill 13785 milj. kr. jämfört med 14049 milj. kr. under år 1985, d. v. s. en ökning med 2%. Av inläklerna avser 60 milj. kr. kanalen mot 51 milj. kr. år 1985. Rörelsekoslnaderna ökade med 2% från 9 106 milj. kr. lill 9330 milj. kr. Ökningen beror på större kraflinköp från Forsmarks kärnkraftverk. Kanalens kostnader ingår med 53 milj. kr. mol 47milj.kr. år 1985.

Avskrivningar enligl plan uppgick till 1083 milj. kr. år 1986 mot 1213 milj. kr. under är 1985. Rörelseresultat efter planenliga avskrivningar blev 3 372 milj. kr. mol 3 730 milj. kr. 1985. Avskrivningar ulöver plan som redovisas bland avsättningar uppgår lill 1 250 milj. kr. mol 1 160 milj. kr. år 1985.

Räntan på del disponerade statskapitalet bundet i idrifttagna anläggning­
ar uppgår till 2 124 milj. kr. eller 12,125% för år 1986 enligl slatens förränt­
ningskrav. Motsvarande värde för år 1985 var 2099 milj. kr. efter
12,625 %. Härutöver har 222 milj. kr. inbetalats till statsverket. I denna
extra inbetalning ingår även av slaten krävd motsvarighet fill tidigare
               114


 


kommunalskall med 125 milj. kr. Motsvarande extra inbetalning uppgick     Skr. 1987/88:20 lill 264 milj. kr. för år 1985.

Årets resultat efter ränla på statskapitalet blev 79 milj. kr. mol 446 milj. kr. under år 1985.

Del totala förränlningsplikliga statskapitalet uppgick vid slulel av år 1986 lill 19 138 milj. kr. jämfört med 19059 milj. kr. vid slulel av år 1985.

Invesleringar

Under år 1986 investerade Vallenfall 3001 milj. kr. i olika slag av anlägg­ningstillgångar jämfört med 2821 milj. kr. under år 1985.

I vallenkraflanläggningar har investerats 876 milj. kr., varav 194 milj. kr. avser kapitaltillskott lill dotterbolag. Dessa investeringar har väsentligen avsett effeklulbyggnader och arbeten i redan befintliga kraftstationer saml inom dotterbolagen även nybyggnader.

I kärnkraflanläggningar har investerats 311 milj. kr. Beloppet avser väsentligen reinvesteringar i Ringhals kärnkraftverk.

I konventionella värmekraftanläggningar saml värmeproduklionsanlägg-ningar har investerats 21 milj. kr.

I dislribufionsanläggningar har investerats 1 504 milj. kr. inkl. förvärv av dislribulionsföretag om 2 milj. kr. Dessa investeringar avser ulbyggnad av såväl slorkraftnätet som de regionala överföringsnäten samt detaljdislribu-tionsnälen.

Invesleringarna för övriga ändamål uppgick lill 289 milj. kr. under peri­oden. Av dessa avsåg 240 milj. kr. kapilaltillskotl lill Swedegas AB samt 3 milj. kr. Kanalen.

Personal

Antalet anställda inom Vattenfalls kraflverksrördse var vid utgången av år 1986 10622 personer, varav 850 deltidsanställda. Detta innebär en minsk­ning med 275 (3 %) del senasle årel. 18 % av de anställda är kvinnor. Under den senasle femårsperioden ligger medeltalet anställda på 11 294.

Fratntldsuislkter

Elefterfrågan i landet har stigil med 6-7 % per år de senasle åren räknat på normal temperatur och konjunktur. Elefterfrågan vänlas fortsätta atl stiga, dock långsammare än tidigare. Vattenfalls befinfiiga elproduktions-kapacitet räcker för alt läcka elefterfrågan inom Vattenfalls avsättnings­områden till inemot mitten av 1990-lalel.

Uppbyggnaden av naturgasmarknaden pågår. Gasmarknaden inklusive etablerad gasförsäljning i Skåne bedöms i början av 1990-talel kunna uppgå lill ca 7 TWh.

Ell omfattande projekt har påbörjats om rationell energianvändning
"Uppdrag 2000", vars huvudsakliga syfte är all studera möjligheterna till
ökad elhushållning och omfördelning av behoven mellan el- och andra
energislag.
                                                                                                          115


 


Studsvik Energiteknik AB


Skr. 1987/88:20


 


Översikt


1986 (milj.kr.)


1984/85* (milj. kr.)


 


Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Balansomslutning

Justerat eget kapilal

Investeringar


 

421,7

721,1

-72,8

-5,7

367,1

433,7

52,3

106,5

28,7

94,6


 


Soliditet i % Anlal anställda


1986 14,2' 1 138


1985

24,6 1240


* avser 18 månader.

Studsvik Energiteknik AB, med verksamheten koncentrerad till Studsvik är etl svenskt centrum för energi- och miljöforskning.

Bolagets verksamhel var tidigare övervägande kärntekniskt inriktad, men omfallar numera också annan energiteknik. Studsvik Energiteknik AB arbetar t. ex. med förbränning och förgasning av fasta ämnen som kol, torv och biomassa, med solenergi, energilagring, fjärrvärmesyslem m. m. Studsvik är inlernationelll myckel välkänt bl.a. för sina resurser för ul­veckling och provning av kärnbränsle.

Bolagels huvuduppgift är atl utveckla ny, förbättrad och anpassad tek­nik med särskild inriktning på energiteknik och med specialisering på områden av slor principiell belydelse för Sveriges energiförsörjning och näringslivel inom energisektorn.

Studsvik Energiteknik AB är moderbolag i en koncern där flertalet av dotterföretagen är etableringar som kommil lill stånd för att exploatera den teknik som kommit fram genom moderbolagels utvecklingsverksamhet.

Svalöf AB


översikt


1986 (milj. kr.)


1985 (milj. kr.)


 


Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Balansomslutning

Justerat eget kapital

Investeringar


 

348

335

9

3

289

278

123

119

10

15


 


Soliditet i % Antal anställda


1986

43 541


1985

43 553


 


Historik

I februari 1979 tecknades avlal mellan svenska slaten och Svenska Lant­männens Riksförbund (SLR) angående Svalöf AB. Enligl della avlal över­läts till slaten Sveriges utsädesförenings netlofillgångar, vilka sedan i form


116


 


av apporlegendom tillfördes del nybildade växtförädlings- och uisädesbo-lagel Svalöf AB (förutvarande Allmänna Svenska Utsädes AB). Genom apporlegendomen ökades aktiekapitalet lill 22,4 milj. kr. Efter genomförd kapitalökning ägs Svalöf AB lill lika delar av svenska slalen och SLR. Ovanslående avlal intogs i regeringens proposition 1978/79:130 varefter godkännande gavs av Sveriges riksdag. Bolaget började sin verksamhel den Ijanuari 1980.


Skr. 1987/88:20


Bolagets syfte

Enligl bolagsordningen skall bolaget genom växtförädling, produktion och marknadsföring förse jordbruk och trädgårdsnäring med del sortmalerial som dessa näringar efterfrågar saml idka därmed förenlig verksamhet.

Bolagets omfattning

Huvuddelen av lanlbmksrördsen är förlagd fill Svalöv och Irädgårdsrörd-sen är förlagd till Hammenhög. Verksamhet avseende växtförädling och trädgårdsrörelse bedrivs i övrigt på ell fierlal platser inom landet. Bolagets centrala administration är förlagd lill Svålöv. Koncernomsältningen upp­gick till 348 milj. kr.

Svensk Avfallskonvertering AB (SAKAB)


översikt


1986 (milj. kr.)


1985 (milj. kr.)


 


Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Balansomslutning

Justerat eget kapilal

Investeringar


 

67,5

56,8

-33,4

-16,7

245,1

268,0

26,5

17,8

4,2

3,2


 


Soliditet i % Antal anställda


1986

10,8

82


1985 6,7 83


 


Historik

År 1975 fick SAKAB statsmakternas uppdrag att slutligt omhänderta så­dant hälso- och miljöfarligt avfall som kommuner och enskilda avfallspro-ducenler ej själva kan la hand om på etl från resurs- och miljösynpunkt godtagbart sätt. Verksamheten är auktoriserad genom förordningen om miljöfarligt avfall (SFS 1975:346) och sker på non-profit bas.

I samband med detta beslul rekonstruerades SAKAB och några av de gamla ägarna (Svenska Utvecklingsbolaget, Kooperafiva Förbundet och Alfa Laval) lämnade bolaget. Kvar blev Kommunförbundet och nytillkom-


117


 


na ägare blev staten genom jordbruksdepartementet och Näringslivets     Skr. 1987/88:20 stiftelse för avfallsbehandling.

Vid årsskiftet 1975/76 hade SAKAB en behandlingsresurs (dotterbolaget Industrideslillation i Lövsta). Detta företag utförde återvinning av lös­ningsmedel och olja saml förbränning av pumpbarl och fast avfall.

I september 1976 övertog SAKAB en vålkemisk anläggning av Terra Bona i Norrlorp och senare knöts ännu en vålkemisk anläggning vid Graab-Kemi i Göteborg till SAKAB genom långlidsarrende.

SAKABs verksamhet började med en inventering av befintliga behand­lingsresurser för miljöfarligt avfall inom och utom landet. Del konstatera­des att det fanns en överkapacitet för behandling av avfallsolja och stor brisl på resurser för kvalificerad förbränning. Mol denna bakgrund beslöt SAKAB atl låta Götaverken Ångteknik som tolalentreprenör projektera en central behandlingsanläggning med förläggning till Norrlorp i Kumla kom­mun.

Tillstånd enligl miljöskyddslagen atl uppföra och driva behandlingsan­läggningen lämnades av koncessionsnämnden för miljöskydd i december 1978. Sedan beslutet överklagats hos regeringen av bl.a. slalens natur­vårdsverk har ell flertal olika alternativa lokaliseringsorter för anläggning­en prövats. Något bättre alternativ än Norrtorp har därvid inle framkom­mit. Regeringen har i beslut den 15 januari 1981 fastställt det av konces­sionsnämnden lämnade tillståndel. Genom beslutet har dock villkoren för verksamhelen i flera avseenden skärpts. Vid årsskiftet 1983/84 är anlägg­ningen uppförd och i drift.

Bolagets syfte

SAKABs verksamhel är inriktad på alt ge service ål kommuner och industrier genom alt ta hand om och behandla miljöfarligt avfall för de­struktion eller återvinning.

Bolagets omfattning

Bolagels egna resurser är för närvarande endasl den vålkemiska anlägg­ningarna i Norrtorp.

Bolaget har etablerat lager för pumpbart avfall i Karlskrona och Gävle.

SAKAB har under de gångna åren byggt upp elt regionall syslem av mottagningsstationer. Sådana finns nu i Stockholm, Umeå, Gävle, Hel­singborg, Kumla och Karlskrona. Mottagningsstationen i Göteborg och den våtkemiska anläggningen har överlåtits på AB GRAAB-KEMI, Göte­borg, per den Ijanuari 1987.

Verksamheten under år 1986

Bolagels verksamhet har liksom tidigare år varil inriktad på att ge service
åt kommuner och industrier genom alt ta hand om och behandla miljöfar­
ligt avfall för destruktion eller återvinning.
                                                          118


 


Länsstyrelsen i Örebro län har tillsammans med ell flertal myndigheter och organisationer utarbetat ett program avseende en förundersökning av mark, luft, vallen m. m. för all kartlägga rådande förhållanden i Norrlorp med kringliggande områden, innan den planerade verksamhelen kommer i drift. Denna kartläggning av omgivningens bakgrund, som startades under år 1983, kan sedan vid eventuella uppföljningar ligga lill grund för en konlroll av verksamhetens eventuella påverkan på omgivningsmiljön.

SAKAB har tillsammans med Finlands Problemavfall AB och Kom­munekemi A/S i Danmark anslagit medel för alt låta analysera rökgaserna och kontrollera förbränningsbelingelserna vid det senare förelagels nyupp­förda förbränningsanläggning. Man vill få bakgrundserfarenheler till den svenska och den finska anläggningen.

Under året har spåranslutning till SJ's affärsbanenät etablerats. Speciellt de mer avlägsna avfallsproducenterna betjänas härigenom. Förberedelse har gjorts för uppbyggande av etl dotterbolag, SAKAB Batteri AB, avsett att fr. o. m. år 1987 omhänderta kvicksilverhaltigt batteriavfall.

Totalt har SAKAB per den 31 december 1986 investerat 281,9 milj. kr. (277,7). Vidare har med Kumla kommun slutits avtal om spillvärmeleve­ranser lill Kumla. Härav betingad investering uppgår för SAKABs del lill 6,4 milj. kr. Kommunen investerar ca 20 milj. kr.

Omsättningen under året har uppgått till 67,5 milj. kr. (56,8).

Anlalet anställda under årel uppgick i medeltal lill 82 (83).


Skr. 1987/88:20


AB Svensk Bilprovning


översikt


1986/87 (milj. kr.)


1985/86 (milj. kr.)


 


Omsättning

Resultat före disp. och skall

Balansomslutning

Justerat eget kapital

Investeringar


 

600,8

551,4

32.0

15,2

421,2

383,4

99,4

82,8

74,0

40,9


 


Soliditet i % An(a) anställda


1986/87 23,6 2 208


1985/86 21,6 2178


Historik

AB Svensk Bilprovning började sin verksamhet den 1 januari 1965 i anslut­ning till alt bestämmelserna om den allmänna periodiska fordonskonlrollen trädde i kraft. Från den Ijanuari 1971 gäller den årliga konlrollbesiktnings-skyldighelen för samtliga registrerade motorfordon som är två år eller äldre. Sedan den 1 juli 1978 är bolaget riksprovplals för motorfordon, terrängfordon och släpfordon lill motorfordon.


Bolagets syfte

Bolaget svarar för den helt övervägande delen av den obligatoriska kon­trollen inom fordonsområdet. Bolaget utför vidare konlroll av kilomeler-


119


 


räknarapparatur på brännoljedrivna och övriga kilometerskattepliktiga for-     Skr. 1987/88:20 don saml utfärdar intyg om alt kontrollmärke har förstörts. Därjämte ut­för bolaget frivilliga trafiksäkerhelskonlroller och konditionsbesiklning-ar saml vägningar av fordon.

Bolagels verksamhet skall drivas på självkoslnadsbasis, dvs. intäkterna från besiklningsverksamhelen skall täcka bolagets totala kostnader.

Verksamheten under året 1986187

Under verksamhetsåret 1986/87 utförde bolaget 4,48 miljoner fordonsbe­siktningar (1985/86 4,47), vilket innebär en ökning med 0,3 %.

Av de konlrollbesiklade fordonen godkändes 80,8% under 1986/87 (1985/86 79,4) medan 19,2% underkändes på grund av en eller flera brist-fälligheler av belydelse för trafiksäkerheten.

För besiklningsverksamhelen disponerades 174 bilprovningsslalioner i 162 kommuner. Bolaget äger 105 anläggningar, övriga är förhyrda.

Det ekonomiska utfallet efter finansiella poster för verksamhetsåret blev elt överskott på 31,2 milj .kr.

Framtidsutsikter

Fordonsbeslåndels lillväxltakl är för närvarande låg. Härvidlag fömlses inte heller någon förändring under de närmaste åren. Underiaget för bola­gels verksamhet är sålunda stagnerande. Besiklningsvolymen beräknas de närmaste åren öka med omkring en procent per år.


Svensk Bostadsfinansiering Aktiebolag BOFAB

översikt                                                           1986             1985

(milj. kr.)        (milj. kr.)

4935,3

5292,9

257,5

190,2

173,4

126,6

57993,5

52701,1

395,3

335,3

1,0

1,1

Utlåning

Räntenetto (inkl. provisioner)

Resultat före disp. och skatt

Balansomslutning

Justerat eget kapital

Investeringar

1986             1985

Soliditet i %                                                      0,7                 0,6

Antal anställda                                                   70                 68


Historik

BOFAB är ell kreditakliebolag som fått sin bolagsordning fastställd av
regeringen och vars verksamhet enligl lagen om kreditakliebolag står un­
der lillsyn av bankinspektionen. BOFAB bildades år 1971 av dåvarande
Postbanken och Sveriges Kredilbank som ägde hälflen vardera. År 1973
utvidgades ägarkretsen lill alt omfatta alla de privata affärsbankerna utom
Sparbankernas Bank. I samband därmed ökades aktiekapitalet och förde-
       120


 


lades så all hälften innehas av den statliga PKbanken och andra hälflen av     Skr. 1987/88:20 affärsbankerna i övrigt.

Bolagets syfte

Bolaget skall medverka lill finansiering av bostads-, kontors- och affärs­byggnader. Långivningen skall bestå av långfristiga krediler mol säkerhet av pantbrev i fasligheter och tomträtter. Vidare kan lån lämnas i objekt, som får statligt lån för ordnande av allmän samlingslokal, ävensom — ulan inteckningssäkerhel - i vissa gemensamhelsanläggningar enligt lagen (1974:172) om samfällighetsföreningar. Dessutom kan lån lämnas utan inteckningssäkerhel till kommun upp till statslånels nedre gräns för bebyg­gelse som finansieras med slöd av statligt bostadslån eller statligt lån för anordnande av allmän samlingslokal. Medel lill utlåningen kan anskaffas genom emission av obligationer.

I september 1986 beslutade Riksbanken att inte begära nytt förordnande hos Regeringen av den allmänna placeringspliklen från och med den 1 december 1986. Priorileringssystemet upphörde därmed, varför BOFAB, som enbart lämnat prioriterade lån, i fortsättningen får inrikta sin verksam­het på förvaltning av den befintliga lånestocken.

Verksamhet under år 1986

I likhet med tidigare år satte riksbanken även för år 1986 en ram för bolagels möjligheter alt emittera obligationer. Denna ram uppgick lill 7500 milj. kr. (6000). Totalt tecknades 5 238 milj. kr. (5 327). Bolagets upplåning (obligations-, förlags- och reverslån) utgjorde vid årsskiftet 54864 milj. kr. (50052).

Totalt utbetalades 6766 lån (9031) till etl värde av 4935 milj. kr. (5 293). Lånestocken utgjordes vid årsskiftet av 157 818 lån (151649) till ell sammanlagt belopp av 54411 milj. kr. (50043).

Intäklsräntorna uppgick till 6509 milj. kr. (5 714) och kostnadsräntorna lill 6270 milj. kr. (5 538). Räntenettot utgjorde sålunda 239 milj. kr. (176). '

Resultat före bokslutsdisposilioner och skatt, 173 milj. kr. (126), har disponerats genom avsättning till värderegleringsreserv med 121 rhilj kr. (95). Av den särskilda investeringsfonden har tagils i anspråk 1 milj. kr. (1). Ackumulerade avskrivningar utöver plan har minskat med 1 milj. kr. fill 3 milj. kr. (3). Resultatet före skaU uppgår till 53 milj. kr. (30). Bolaget visar en nettovinst på 10 milj. kr. (7).

121


 


AB Svensk Exportkredit


Skr. 1987/88:20


 


översikt


1986 (milj. kr.)


1985 (milj. kr.)


 


Utlåning

Räntenetto (inkl. provisioner)

Resultat före disp. och skatt

Balansomslutning

Justerat eget kapital

Investeringar

Soliditet i % Antal anställda


6,0


 

33 009

32931

-415

-837

427

334

44088

40001

1444

1246

2

1

1986

5,8

68

1985 64


 


AB Svensk Exportkredit (SEK) bildades år 1962 och ägs fill hälften vardera av staten och affärsbankerna. Bolagels ändamål är atl genom kreditgivning medverka vid finansieringen av svensk export av varor och tjänster. TiU övervägande del finansieras export av kapitalvaror på kredit­lider från lägst två till vanligen högst åtta å tio år.

Från den 1 juli 1978 lämnas såväl krediter med statligt slöd som krediter lill marknadsmässiga villkor.

Krediler med statligt slöd ges för alt utjämna skillnader i konkurrensvill­kor vid kreditgivning i förhållande fill ulländska kreditgivare. Krediler med statsstöd avser i första hand export lill u-länder och statshandelsländer. Vid export lill industriland åligger det exportören, för all statsstöd skall utgå, atl i någon form styrka alt utländsk kredilkonkurrens föreligger. Fast ränta tillämpas och i april 1987 låg räntesatserna för statsslödda krediler i utländsk valuta mellan 8,15% och 12,05 % per år beroende på kreditlid och importland och valuta.

Den treåriga försöksperioden för det direkta statliga kreditstödet via SEK utlöpte den 30 juni 1981. Därefter har det s.k. SEK-syslemel flera gånger förlängts och gäller f. n. tills vidare.

Krediter till marknadsmässiga villkor lämnas då exportör inte avser att alls utnyttja slalligl stöd eller som komplement till en slatsstödd kredit för alt finansiera t. ex. iredjdandsdd i projekt eller lokala kostnader.

För båda slagen av krediler gäller återbetalning efter fastställd plan, vanligen halvårsvis amortering. För lämnade lån skall enligt SEKs bolags­ordning ställas betryggande säkerhet. Ofta ingår i säkerheten en exporlkre-dilgaranli från exporlkredilnämnden (EKN).

Vid utgången av år 1986 uppgick bolagets utlåning till 33 009 milj. kr. varav 25 161 milj. kr. med statsstöd.

Vid samma tidpunkt uteslod bolaget med kreditofferler och kredilavtal på tillsammans drygl 10907 milj. kr. avseende kreditgivning med statsstöd (17 147), och 11 099 milj. kr avseende krediter fill marknadsvillkor (12 158).

Slalens kostnad för den statsslödda kreditgivningen har från år 1978 fram till utgången av år 1986 uppgåll till ca. 7532 milj. kr.

SEKs kostnadsmarginal på 0,25 %, som avser läcka bolagets hanterings­kostnader saml vissa kreditrisker vid slatsstödd kreditgivning, utlas av låntagaren i form av förhöjd ränta. Den löflesprovision SEK uttar för lämnade kreditofferler är 0,5 % per år vad gäller statsslödda krediler och marknadsmässiga krediter i valutor, och 0,6 % för marknadsmässiga kredi-


122


 


ter i kronor. För krediloffertar till röriig ränla utlas för närvarande 0,125%     Skr. 1987/88:20 fill 0,25%.

Rördseöverskollel före bokslutsdisposilioner och skatter uppgick för år 1986 till 427 milj. kr. (334). Efter skatteavsällning och avsättning av 310 milj. kr. till värderegleringskonto för utlåning, uppgick nettovinsten till 117 milj. kr. Av lill 1986 års bolagsstämmas förfogande stående medel, 170 milj. kr., föreslås en utdelning av 100 kr. per aklie (80), vilket lar i anspråk 70,0 milj. kr., saml en avsättning till reservfonden med 12 milj. kr. I ny räkning överföres 71 milj. kr.


Svensk Kärnbränslehantering AB.(SKB)

översikt                                                           1986             1985

(milj. kr.)        (milj. kr.)

611,3

323,5

0.1

0,1

1417,8

1533,9

1,0

1,0

558,1

739,1

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Balansomslutning

Justerat eget kapital

Investeringar

1986             1985

Soliditet i %                                                        0                   0

Antal anställda                                                  44                 42


Historik

Bolaget bildades den 26 september 1972 i enlighet med ell mellan statens valtenfallsverk. Sydkraft AB och Oskarshamnsverkels Kraftgrupp AB träffat konsortialavtal.

Enligt nu gällande konsortialavtal som trätt i kraft den I juli 1981 äger VaUenfall 36 %, Forsmarks Kraftgrupp AB 30 %, OKG AB 22 % och Sydsvenska Värmekraftaktiebolagel 12 % av aktierna.

Bolagels omsättning har ökal från ca 0,5 milj. kr 1972/73 till ca 611 milj. kr år 1986.

Bolagets syfte

SKB har av de svenska kärnkraftföretagen fått uppdraget att utveckla, planera, bygga saml driva anläggningar och system för hantering och omhändertagande av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall från de svenska kärnkraftverken.

SKB svarar också för den omfattande forskningsverksamheten inom kärnavfallsområdet som slalen ålagt de svenska kärnkraftproducenterna.

Slutligen handlägger SKB frågor beträffande prospektering, anriknings-
och upparbetningsljänsler och reservlagring av uran för den svenska
kärankraftindustrin saml medverkar på begäran av delägarföretagen vid
urananskaffning.
                                                                                                 123


 


Verksamheten under år 1986                                            Skr. 1987/88:20

Verksamheten har under året omfattat utredningar, projektering och byg­gande saml drift av anläggningar och system för omhändertagande av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall från de svenska kärnkraftverken m.fl. SKB har också genomfört forskningsverksamhet inom kärnavfalls-området samt handlagt frägor betr. uranprospektering, beredskapslagring av uran samt vissa anriknings- och upparbetningstjänster.

SKB:s beredskapslager omfattar anrikat uran och zirkaloy motsvarande behovet för en elproduktion av något över 35 TWh, i enlighet med avtal med Överstyrelsen för Civil Beredskap - ÖCB.

SKB är avtalsslutande part för urananrikningskonlrakt med Techsnab-export i Sovjetunionen. Under året har förhandlingar inletts om en anpass­ning av pris och villkor till lägre amerikanska priser.

SKB har också givits en samordningsfunktion mellan SKBs ägare i uranförsörjningsfrågor. Verksamheten i år har gällt marknadsföringsöver-sikler, bevakning, kontaktverksamhet. Inom Uranium Institule företräder SKB Sverige i uranförsörjningsfrågor.

SKB har bedrivit en omfattande forskningsverksamhet, i huvudsak med hjälp av företagsexterna resurser vid högskolor, forskningsinstitut, kon­sultföretag m.fl. Fältundersökningar har pågått bl.a. vid Klipperås i Små­land, vid Finnsjön i Uppland och på Åvrö i Småland saml några andra ställen i landet. Ett brett upplagt projekt för studium av berggrundens stabilitet har påbörjats under hösten 1986.

SKB har elt omfattande internationellt samarbete inom hela företagets verksamhetsområde. Viktigt härvidlag är det forskningssamarbete som sker beträrffande radioaktivt avfall med organisationer i USA, Kanada, Schweiz och Frankrike samt organ inom lAEA, OECD/NEA och EG.

Ett betydande internationellt forskningsutbyte sker också inom de inler­nationella samprojekt som SKB deltar i. Viktigast här är det OECD/NEA-projekl som under SKBs administration genomförs i Stripa gruva. Under året har beslut träffats av sju länder. Vidare har i maj 1986 avlal träffats med NÅGRA i Schweiz och DOE i Storbritannien om finansiering av en studie av naturliga analogier vid Pocos de Caldas i Brasilien.

I september 1986 inlämnade SKB i enlighet med kärniekniklagen ell forskningsprogram belräffande kärnavfallets behandling och slutförvaring. Detta program remissbehandlas för närvarande och Statens Kärnbränsle­nämnd - SKN skall den I juni 1987 avlämna elt utlåtande till regeringen.

Del råder slort internafionellt intresse för SKBs forsknings- och övriga verksamhet. Mot bakgrund härav har det bedömts motiverat för SKB atl deltaga i konsultverksamhet inom kärnavfallsområdet av flera olika skäl vid sidan av konsultverksamheten som sådan. Verksamheten ger bl.a. värdefulla utökade och fördjupade kontakter och breddat arbetsinnehåll för SKBs forskning och övriga verksamheter. Uppdrag har under året erhållits från Taiwan, Sydkorea, USA, Finland och Schweiz och kontakter sker kontinuerligt med flera andra länder. SKBs uppdragsverksamhet sker till helt övervägande dd inom ramen för SwedPower.

Ijuni år 1986 inlämnade SKB i enlighet med finansieringslagens krav en
kostnadsberäkning för kärnkraftproduktionens radioaktiva restprodukter
    '2


 


(Plan 86) till Slatens Kärnbränslenämnd (SKN). Efter beredning hos SKN     Skr. 1987/88:20 och regeringen fastställdes avgiften för år 1987 lill 2,2 öre/kWh för SV AB, 1,7 öre/kWh för OKG saml 1,9 öre/kWh för EKA och Vattenfall.

Under år 1986 har kraftförelagen via avgift inbetalt 1271 milj. kr. till fondering inom SKN enligt finansieringslagen. Ackumulerade inbetalning­ar jämte ränla på av SKN förvaltade medel l.o.m. år 1986 utgör 7440 milj. kr. Av dessa har SKN under samma tid utbetalt 4617 milj. kr. till SKB för byggande och drift av anläggningar och syslem.

Byggnadsarbeten för SFR, ell centralt slutförvar för driftavfall från de svenska kärnkraftverken samt likartal radioaktivt avfall från Studsvik, sjukhus och industri, har kunnal bedrivas planenligt. Under året har berg­arbeten slutförts och arbetet i huvudsak omfattat betong och montagearbe­te samt arbete med ovanjordsbyggnader.

Arbetet med konstruktion och byggande genomföres av Slalens Valten­fallsverk på SKBs uppdrag. Den första byggnadselappen omfattar en silo och fyra bergsalar för sammanlagt 60000 m avfall och beräknas, vara färdig år 1988.

SKBs centrala mdlanlager för använt kärnbränsle, CLAB, har varil i drift sedan juni år 1985. Anläggningen invigdes officiellt den 29 april 1986. Fram lill årsskiftet 1986/1987 har använt kärnbränsle innehållande 360 lon uran samt reaktorkomponenler transporterats lill CLAB. Anläggningen har fungerat väl.

För transport av använt bränsle och reaktorkomponenter m.m. har SKBs särskilda sjötransportsystem utnyttjats. Systemet har fungerat väl. Pågående utvecklingsarbete för transporthållare för låg- och medelaktivt avfall har slutförts och en beställning av en första omgång behållare har skett. För driften av M/S Sigyn har SKB konlrakteral Rederi AB Gotland,

Investeringar i CLAB, transportsystemet och SFR har under året upp­gått lill 266 milj. kr. och finansierats genom utbetalningar frän SKN enligt finansieringslagen och genom ddägarbidrag. Ddägarbidragen lill SFR utanför finansieringslagen har under året uppgått till 188 milj. kr. och täckes via interna fonder inom respektive kraftföretag. Erforderlig fonde­ring år 1986 har bedömts till 0,1 öre/kWh.

SKB söker aktivt att överföra resterande kvantiteter av de s.k. 80-lalskonlraktet med Cogema på andra kunder. Under årel har diskussioner främsl förts med andra s.k. base load customers. Några avslut har dock inte träffals.

Avlal som träffats med fyra tyska kraftföretag belräffande byte av kärn­bränsle har under året fullföljts genom alt SKB i juni 1986 beviljades tillstånd av regeringen för affären och övriga nödvändiga lillslånd därefter erhålils. Erforderliga tekniska anpassningar av systemet sker och en första transport av bränsle från Västtyskland till CLAB planeras till hösten 1987. Del lill de tyska kraftföretagen överförda bränslet, omfattande 57 ton uran i Frankrike, har upparbetats.

Totalt har lill Cogema per 31 december 1986 utbetalts 1661 milj. kr.
varav 255 milj. kr. har kostnadsförts och återstående bokförts som för­
skott. Efter överiåtelsen av 25% av 80-talskontraklet lill Chubu Electric
har förskottet reducerats med 256 milj. kr.
                                          125


 


Under år 1986 har förelaget varil organiserat med tre huvudavdelningar.     Skr. 1987/88:20 Forskning och Ulveckling, Planering och Systemanalys samt Anläggning­ar. Vidare har vid SKB funnits två stabsavdelningar, en för ekonomi och administration och en för information och samhällskonlakt.

Från och med år 1987 sker en organisationsändring genom att två huvud­enheter inrättats, en huvudenhet för Syslem och Anläggningar - omfattan­de tidigare Planering och Systemanalys saml Anläggningar - och en hu­vudenhet för Forskning och Utveckling. Vid sidan härav finns tre stabsav­delningar, en för Information och Samhällskonlakt, en för Uppdragsverk­samheten samt slutligen en för Ekonomi och Administration.

Medelantalet anställda beräknal enligt bokföringsnämndens anvisningar utgjorde 44 personer (42).


SEMKO, Svenska Elektriska Materielkontrollanstalten AB

översikt                                                        1985/86        1984/85

(milj. kr.)        (milj. kr.)

73,3

65,7

8,9

0,9

05,4

96,5

23,8

24,0

4,2

3,2

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Balansomslutning

Justerat eget kapital

Investeringar

1984/85        1985/86

Soliditet i %                                                     30,3                  O

Antal anställda                                                  204               213


SEMKO, Svenska Elektriska Materielkontrollanstalten AB är riks­provplals för elektrisk materiel, huvudsakligen för sådan materiel som används i hem och hushåll.

Aktieägare är svenska slalen med 51 %, Svenska Elverksföreningen med 29,4% och Svenska Brandförsvarsföreningen med 19,6%.

SEMKOs uppgift är all svara för obligatorisk kontroll d. v. s. av myndig­het föreskriven provning på sådana produkter som ingår i SEMKOs kon-Irollområde. Den hell övervägande delen av provningen har föreskrivits av statens energiverk och gäller dsäkerheten, d. v. s. säkerheten mol elekt­risk stöt och brand. Genom all slaten har huvudinfiytande har slalens energiverk kunnal delegera rätlen all falla beslul om godkännande. Viss provning görs även enligl andra myndigheters föreskrifter. Det gäller t. ex. uppmätning av ultraviolett strålning från solarier, joniserande strålning från TV-apparaler och konlroll av mikrovågsugnar. Genom samordning av provningen av all säkerhet för aktuell elmaterid lill en provplats uppnås en rationell hantering sell ur tillverkarens synvinkel.

När kraven är uppfyllda godkänner SEMKO produkter och fabrikanten kan då genom S-märkning för allmänheten visa all den är godkänd. Fabri­kanterna ansvarar för atl de godkända produkterna tillverkas och säljs i det av SEMKO godkända utförandet. Genom att göra sfickprovskontroller på marknaden och genom atl följa upp anmälningar och rapporter om olycks­fall, får SEMKO kännedom om sådana fall då produkter säljs i elt ulföran-


126


 


de som avviker från det godkända. SEMKO kan då påyrka rättelse och i     Skr. 1987/88:20 svårare fall anmäla förseelsen lill ansvarig myndighet för åtgärd.

Möjligheten atl genom typprovning hos SEMKO får verifierat produk­ternas överensstämmande med svenska säkerhetskrav utnyttjas i allt stör­re utsträckning även för produkter utanför föreskrifternas krav på obliga­torisk kontroll. Tillverkare och importörer kan då dessutom i sin mark­nadsföring referera fill den för konsumenterna så välkända S-märkningen.

SEMKO dellager i fiera inlernaliondla samarbeten inom vilka prov­ningsorgan från olika länder accepterar varandras provningsresultat och därmed eliminerar behov för omprövningar och spar lid och kostnader för tillverkarna. Sådana samarbeten är EMKO för de nordiska länderna, CCA för Västeuropa och CB globall.

Verksamheten under verksamhetsåret 1985/86

Personalstyrkan var vid verksamhetsårets början 216 personer och vid dess slul 210.

Vid årets slut tjänstgjorde 37 personer inom ledning och administration, 21 personer inom norm- och utredningssektionen samt 152 inom lypprov-ningssektionen. Av dessa var 136 direkl engagerade i provningsverksam­heten.

Under årel uppnåddes en kraftigt ökad försäljning av provning för S-märkning av produkter utanför kravel på obligatorisk konlroll. Dessa provningsuppdrag har främst fallit inom följande produktområden:

Produkter som på grund av någon leknisk parameter (spänning, effekl eller annat) ligger utanför föreskrifternas krav på provning saml kontors­maskiner och datorutrustningar men även dektromedicinsk utmstning.

SEMKO blev den 1 januari 1986 regislreringsinslans för viss elmaterid som kan förorsaka radiostörningar. I samband med della byggdes upp resurser för all kunna erbjuda radioslörningsmätningar. Efterfrågan på sådana mätningar blev så slor all kapaciteten måsle utbyggas för att möta efterfrågan.

Under verksamhetsåret har 12 136 provningsuppdrag avslutats. Av upp­dragen var 25 % förslagångsuppdrag med fullständig provning, 70% kunde godkännas redan efter första provningen, 30% måsle underkännas.

SEMKOs förteckning över godkänd elektrisk materiel innehåller:

64840 typgodkännanden för 2 835 uppdragsgivare från olika länder. 1 019 (35%) är svenska uppdragsgivare.

Framtidsutsikter

Under januari 1986 utkom dmaleridulredningens belänkande Dsl 1986:1.1 den föreslås all den obligatoriska kontrollen av elmaterid ersätts med etl registreringssystem och en utbyggd marknadskontroll.

Eftersom en slopad godkännandeplikt ses som elt steg i nedbrytande av
tekniska handelshinder kan det förväntas alt en ny konlrollform för elma­
terid kommer all föreslås under år 1988 samt alt dess primära innebörd blir
en väsentligt minskad omfattning av den obligatoriska kontrollen. Mot
       127


 


bakgrund av detta är SEMKOs förmåga atl kunna erbjuda mätningar på en     Skr. 1987/88:20 fri marknad av slor belydelse för dsäkerhetsnivån i framliden och för SEMKOs fortsatta verksamhet.


Svenska Penninglotteriet AB

översikt                         ''                                   1986              1985

(milj. kr.)        (milj. kr.)

1987

1431

687

471

1059

738

688

1

471

1

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Balansomslutning

Justerat eget kapital

Investeringar

1986              1985

Soliditet i %                                                         65                  64

Antal anställda                                                    123                116

Bolagets uppgift är att tillgodose allmänhetens behov av lottérispd samt driva rörelsen så atl den lämnar överskott till statskassan.

Verksamheten under år 1986

I enlighet med av regeringen utfärdat tillstånd har bolaget anordnat 42 dragningarmed penningvinster under år 1986. Till del s. k. Penninglotleriel som omfattade 24 dragningar såldes 23,2 milj. (25,9) lotter. Till Bdlmanlot-leriets 12 dragningar såldes 18,7 milj. (18,6). Till 1986 års Kulturlotteri till förmån för konst, teater och andra kulturella ändamål, vars behållning disponeras av utbildningsdepartementet, såldes 928 300 (472000) lotter å 40 (100) kr. och till Fredslotteriet vars överskott skall gå lill svenskt fredsarbete således 115 300 lotthäften (med 2 lotter) å 200 kronor. Under hösten introducerades etl nytt lotteri, TRISS. Till della lotteri såldes 18 milj. lotter a 20 kr. Den totala försäljningen omfattade sålunda ett samman­lagt värde av 1 934 milj. kr. (1 429,9). Priset på penning- och bdlmanlotler-na var 30 kr. t. o. m. april, därefter 40 kr. Nettovinsten uppgick fil) 687,1 milj. kr. (470,7). I vinstskalt har för bolagets samtliga lotterier inlevererats 141,3 milj. kr. (160,8). Vid bifall lill styrelsens förslag till vinstdisposilion erhåller staten hela nettovinsten 687.1 milj. kr. inkl. utdelningen på aktier med 5000 kr. Sammanlagt skulle staten därmed erhålla 828,4 milj. kr. (631,5), varav 9,3 milj. kr. (16,0) avsatls för Kullurlolteriels ändamål och 2,2 milj. kr. (12,4) till svenskt fredsarbete. Till vinnare har utbetalats 954,5 milj. kr. (708,2).

Den fakturerade försäljningen uppgick till 1935,1 milj. kr. (1430,9), de administrativa kostnaderna till 203,9 (140,6). De likvida tillgångarna var 102,0 milj. kr. (90,2), fordringarna 314,2 milj. kr. (217,2) och anläggnings-fillgångarna8,l milj. kr. (8,4).

Kortfristiga skulder uppgick lill 343,0 milj. kr. (239,3), långfristiga skul­der till 27,8 milj. kr. (27.8) samt det egna kapitalel till 687,7 milj. kr. (471,3), varav i aktiekapital 0,1 milj. kr. (0,1). Investeringar uppgick till 1,2 milj. kr. (0,9) och personalkostnader till 19,3 milj. kr. (17,1).

Medeltal anställda under årel var 123.                                                             128


 


Svenska Petroleum Exploration AB


Skr. 1987/88:20


 


översikt


1986 (milj. kr.)


1985 (milj. kr.)


 


Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Balansomslutning

Justerat eget kapital

Investeringar


■ 149,9

0,3

2019,3

125,0

362,0


90,6 4,6

52,0 6,0 0,0


 


Soliditet i % Antal anställda


1986 ■     6

45


1985 12

42


I samband med att den statliga och kooperativa oljehandeln i Sverige omstrukturerades genom bildandet av OK Petroleum AB, som ägs av Oljekonsumenternas förbund (ekonomisk förening), svenska staten och Neste Oy sammanfördes den statliga prospekterings- och utvinningsverk­samheten till en koncern med SPE som moderföretag och Svenska Petro­leum Exploration A/S och Oljeprospektering AB som dotterbolag. SPE ägs till 51% av OK Petroleum AB och lill 49% av slalen genom miljö- och energidepartementet. OK Petroleums ägare har kommil överens om alt OK Petroleum-koncernens verksamhel avseende prospektering och utvin­ning av olja och naturgas skall bedrivas av SPE-koncernen, såväl i Sverige som utomlands.

I enlighet med ovannämnda överenskommelse har SPE under året förvärvat samfiiga aktier i Svenska Petroleum Explorafion A/S samt Svenska Petroleum ABs och Oljekonsumenternas förbunds respektive innehav av aktier i Oljeprospektering AB. Efter därpå följande förvärv av aktier i Oljeprospektering AB från andra parter innehade SPE vid årsskif­tet 95,9% av aktierna i Oljeprospektering AB.


Verksamhelen under år 1986

Under året förvärvades i Norge en andel om 2,5% av block 30/3, där oljefyndel Veslefrikk är beläget. Vid slulet av år 1986 innehade SPE-koncernen koncessionsrätligheter i Sverige, Norge, Storbritannien, Dan­mark, Angola, Tunisien och Irland. Under årel förvärvades, ulöver ovan­nämnda block 30/3 i Norge, koncessionsrätligheter i Angola (block 3/1985). Prodiiktionen i Sverige uppgick till 4812 m' olja. Produktion från Ula-fället i Norge påbörjades den 6 oktober. Under året producerades för bolaget 137209 m- olja inkl. NGL samt 11,48 miljoner m gas. Under året genomfördes en prospekteringsborrning i vardera Angola, Storbritannien och Norge, Oljefynd gjordes i Storbritannien i block 22/2 samt i Angola i block 3/1985. Båda fynden bedöms som intressanta men ytteriigare pro-spekteringsinsatser erfordras innan volymerna kan fastställas och kom-mersialitelsbedömning göras. I Norge gjordes ytterligare etl gasfynd i block 7121/7 vilkel utökade tidigare bedömd gasförekomsl i blocket. Tid­punkten för kommersiellt utnyttjande är dock oklar. De externa prospekie-ringskostnaderna uppgick till 47,3 (84,9) milj. kr.


129


9   Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 20


Försäljning har skett av olja, gas och NGL producerad från Ula-fällel Skr. 1987/88:20 och olja producerad på Gotland. Den totala faktureringen härför uppgick till 67,4 milj. kr. från Ula och 1,7 milj. kr. från Gotland. All försäljning av olja har skett lill moderbolaget OK Petroleum. Den löpande verksamheten med prospektering och administration finansierades under året 1986 i huvudsak med statliga bidrag uppgående till 74,1 (86,4) milj. kr. För finansieringen av invesleringar i Ula-fällel i Norge hade koncernen vid utgången av året 1986 långfristiga lån på sammanlagt 280 milj. USD, varav 241,2 milj. USD var avlyft på balansdagen. Koncernens anläggningsin-vesleringar uppgick under året till 362 milj. kr. Huvuddelen av dessa avser utbyggnaden av produktionsanläggningar i Norge (Ulafältet). För Conocos räkning finansierades dessutom 153,2 milj. kr. för investeringar i Ula­fältet. Under året har moderbolaget saml dotterbolaget i Norge haft i medeltal 39 (39) anställda placerade i Sverige, 3 (3) i Storbritannien och 3 (0) i Norge.


Svenska rymdaktiebolaget

översikt                                                           1986             1985

(milj. kr.)        (milj. kr.)

175,6

318,4

1.3

-8,7

381,5

480,0

12,9

12,0

24,0

106,0

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Balansomslutning

Justerat eget kapital

Investeringar

1986             1985

Soliditet i %                                                      3,4                2,5

Antal anställda                                                 262               224

Svenska rymdaktiebolagel, som bildades år 1972, har följande huvud­uppgifter:

—         att tekniskt verkställa det svenska rymd- och fjärranalysprogrammet

-        atl projektera och utveckla satelliter för bl.a. kommunikation, jord-
observation och rymdforskning

atl bedriva leknisk konsultverksamhet i högteknologisektorn, inte bara inom rymdområdel, åt myndigheter och förelag

att la emot bilder från Ijärranalyssatdliter vid Esrange, bearbeta alla slags bilder i dator för olika tillämpningar och kunder såväl inom som utom Europa

 

-    alt utveckla och driva operativa Qärranalyssyslem för miljökontroll t.ex. oljespillövervakning

-    att driva Esrange rakelskjutfält och markstation för satelliter. Verksamheten bedrivs vid huvudkontoret iSolna samt vid raketskjutfäl-

tet och markstationen för satelliter Esrange i Kiruna kommun.

I koncernen ingår dotterbolaget Satellitbild i Kimna AB med uppgift atl mottaga, bearbeta samt marknadsföra data från fjärranalyssatdliler samt det ännu vilande dotterbolaget SSC Telecom Ventures AB.

Under år 1986 hade koncernen i medeltal 262 anställda och en omsätt­
ning på 175,6 milj. kr.
                                                                                          '


 


Föriuslen i dotterbolaget Satellitbild uppgick till 18,5 milj. kr. Enligt villkoren för det statliga slöd som beviljats dotterbolaget torde staten komma alt medge eftergift av lämnat lån med ett belopp som motsvarar dotterbolagets förluster under de första verksamhetsåren.


Skr. 1987/88:20


Svenska Statens Språkresor AB


översikt


1986 (milj. kr.)


1985 (milj. kr.)


 


Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Balansomslutning

Justerat eget kapital

Investeringar


 

20,5

37,0

0,6

0,4

33,9

12,9

3,7

3,4

0.6

0.3


 


Soliditet i % Antal anställda


1986

10,0

13


1985

26,4

12


Svenska Slalens Språkresor AB tillkom år 1979 som en efterföljare li