Regeringen föreslår riksdagen all anla de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollel den 17 mars 1988.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

G. Sigurdsen

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller förslag till lagstiftning om befruktning utanför kroppen. Denna metod för konstlad befruktning innebär alt ägg tas ul ur en kvinna, befruktas utanför hennes kropp och därefter förs in i hennes livmoder igen. Lagstiftningen beslår av dels en ny bestämmelse i föräldrabalken om faderskapet lill barn som har kommil lill genom befruktning utanför kroppen, dels en ny lag om verksamheten som sådan med befruktning ulan-för kroppen. Den nya bestämmelsen i föräldrabalken innebär att ett barn som har kommil till genom befruktning utanför kroppen med samtycke av moderns make eller sambo får samma rättsliga ställning i förhållande lill denne som om barnet hade kommil lill på naturlig väg. Denne man skall alltså anses som barnels rättslige far.

Enligt den nya lagen om befruktning utanför kroppen får sådan behandling i syfte att avla barn i fortsättningen utföras endast på en kvinna som är gift eller sambo och endast med makens eller sambons sperma. Etl ägg som befruktats utanför kroppen får endasl föras in i den kvinna som ägget härrör ifrån. En förutsättning är vidare att mannen skriftligen samtycker lill befruktningen.

S.k. surrogatmoderskap avvisas hell.

Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1989.

1 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 160

Propositionens lagförslag Prop. 1987/88:160

1 Förslag till

Lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom föreskrivs att del i 1 kap. föräldrabalken' skall införas en ny paragraf, 7 §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap. 7§

Har befruktning av moderns ägg utförts utanför hennes kropp med samtycke av hennes make eller sarnbo och är del med hänsyn tid samtliga omständigheter sannolikt att barnet har avlats genom befruktningen, skall vid tillämpning av 2-5 §§ den som har lämnat samtycket anses som barnets fader.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989. Lagen skall dock inte gälla i fråga om befruktning utanför kroppen som har utförts före ikraftträdandet.

Har befruktning av moderns ägg utanför hennes kropp utförts före lagens ikraftträdande med samtycke av hennes make eller sambo och år det med hänsyn till samtliga omständigheter sannolikt atl barnet har avlats genom befruktningen, får efter utgången av år 1989 talan inte väckas om förklaring enligt 1 kap. 2 § första stycket om att mannen inte är far till barnet eller enligt 1 kap. 4 § tredje stycket om att etl erkännande av faderskapet som mannen har lämnat saknar verkan mol honom.

' Balken omtryckt 1983:485.

2 Förslag till Prop. 1987/88:160

Lag om befruktning utanför kroppen Härigenom föreskrivs följande.

1 § Denna lag tillämpas på befruktning av en kvinnas ägg utanför hennes kropp i syfte att avla barn.

2 § Införande i en kvinnas kropp av elt ägg som har befruktats utanför kroppen får ske endast om

1. kvinnan är gift eller sambo,

2. maken eller sambon skriftligen samtycker, och

3. ägget är kvinnans egel och har befruktats med makens eller sambons sperma.

3 § Befruktning utanför kroppen får inte utan socialstyrelsens tillstånd utföras annal än vid allmänna sjukhus.

4 § Den som vanemässigt eller för att bereda sig vinning bryter mot 2 eller 3 § döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

Socialdepartementet Prop. 1987/88:160

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 1988

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Göransson, Dahl, R. Carisson, Holmberg, Hellström, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén

Föredragande: statsrådet Sigurdsen

Proposition om befruktning utanför kroppen 1 Inledning

Den 1 mars 1985 trädde lagstiftningen om insemination i kraft. Lagstiftningen består av dels en bestämmelse i 1 kap: föräldrabalken om faderskapet till barn som kommit lill genom insemination (1 kap. 6 §), dels en lag (1984:1140) om inseminationsverksamhelen som sådan.

Inseminationsutredningen, utredningsman förre justitieombudsmannen Tor Sverne, som tillkallades år 1981, överlämnade i december 1984 betänkandet (SOU 1985:5) Barn genom befruktning utanför kroppen m.m. Betänkandet har remissbehandlats. Slatens medicinsk-etiska råd har i augusti 1987 redovisat sina synpunkter på betänkandet.

Jag tar i milt förslag till proposition endasl upp frågan om befruktning utanför kroppen när syftet är att avhjälpa ofrivillig barnlöshet. Frågan om forskning på befruktade ägg har tagils upp i gen-etikkommitténs belänkande (SOU 1984:88) Genetisk integritet. Jag har för avsikt att senare återkomma till regeringen med mina förslag i den frågan samtidigt som jag redovisar mina övriga ställningstaganden lill gen-etikkommitténs betänkande.

Till protokollet i delta ärende bör fogas dels utredningens sammanfattning av betänkandet som bilaga 1, dels de lagförslag som läggs fram i betänkandet som bilaga 2, dels en förteckning över remissinstanserna och en inom socialdepartementet gjord sammanställning över remissyttrandena som bilaga 3, dels de synpunkter som slatens medicinsk-etiska råd haft på betänkandet som bilaga 4.

Regeringen beslutade den 18 februari 1988 all inhämla lagrådels yttrande över inom socialdepartementet upprättade förslag till lag om ändring i föräldrabalken och lag om befruktning utanför kroppen.

De förslag som jag nu skall lägga fram överensstämmer med de remillerade förslagen utom vad gäller några språkliga och redaktionella ändringar i förslaget lill lag om befruktning utanför kroppen. Jag återkommer till ändringarna i specialmötiveringen lill dessa bestämmelser. Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet som bilaga 5.

2 Allmän motivering Prop. 1987/88:160

2.1 Bakgrund

Problemet

Man räknar med att mellan 10 och 15 % av alla gifta och samboende par är ofrivilligt barnlösa. För många av dem är del elt allvarligt problem. Orsakerna till ofrivillig barnlöshet står oftast att finna i olika biologiska störningar, skador eller missbildningar hos kvinnan eller mannen. Dessa kan i sin tur ha orsakals av t.ex. skadliga ämnen eller vissa sexuellt överförbara sjukdomar.

Del är en utomordentligt viktig uppgift för forskningen all belysa utvecklingen av den ofrivilliga ofruktsamheten, analysera vilka orsakerna är och föreslå åtgärder för atl förebygga ofruktsamhet.

Många ofrivilligt barnlösa par accepterar barnlösheten utan atl vidta några speciella åtgärder. Andra försöker få adoptera barn. Ett ökande antal vänder sig till hälso- och sjukvården för alt få hjälp. Endasl i omkring hälften av fallen leder dock utredning och behandling till en graviditet. Av de par som är ofrivilligt barnlösa är del ungefär hälflen som försöker få ett adoptivbarn eller bli behandlade inom hälso- och sjukvården för sin infertililet. Ca 1 600 barn adopteras årligen i Sverige, huvudsakligen'från länder utanför Europa.

Befruktning utanför kroppen är en relativt ny melod som används framför allt när kvinnan har fel på äggledarna eller när mannen har för få sädesceller för befruktning på naturlig väg. För kvinnan har hittills den vanligaste behandlingen varit elt kirurgiskt ingrepp där man försökt öppna äggledarna. . Enligt utredningen skulle uppskattningsvis 4 000-5 000 par vara intresserade av att få barn genom befruktning utanför kroppen.

Den ofrivilliga barnlösheten kan bli etl allvarligt personligt problem för många par. För dem som drabbas av delta - atl vilja men inle kunna få egna barn - kan del innebära stora påfrestningar, bäde socialt och psykiskt.

Problemen kan förstärkas av de allmänna attityderna i samhället. Det finns sedan gammall förväntningar på att en man och en kvinna som lever tillsammans också skall skaffa barn. För en kvinna är del sociala trycket all bli mor ofta så stort all många kvinnor inle kan se adoption eller ell liv ulan egna barn som ell alternativ.

Att bearbeta attityderna till barnlöshet är elt viktigt bidrag till all lindra dessa problem.

Etl ofrivilligt barnlöst par bör redan i ett tidigt skede få hjälp med alt dis-kulera olika alternativ som adoption, medicinsk behandling och etl liv utan eget barn.

Metoden att befrukta utanför kroppen

Befruktning utanför kroppen går till så atl ett eller flera ägg tas ul ur en kvinna, befruktas utanför hennes kropp och därefter återförs lill kvinnans livmoder. I medicinsk terminologi kallas metoden in-vitro-ferlilisering eller

bara IVF. Tekniken kallas ibland också provrörsbefruktning. Prop. 1987/88:160

Det är främst en metod att avhjälpa kvinnlig infertililet. Men den kan också användas om mannen har för få sädesceller för befruktning på naturlig väg.

Kvinnan får hormonbehandlingar så att äggstockarna producerar fler ägg än vanligt (oftast 5-10 ägg). Äggens tillväxt följs med ultraljud och hormonanalyser och plockas ut när de antas vara mogna. Äggen läggs därefter i näringslösning samtidigt som mannens sperma förenas med äggen. Efter ett till två dygn förs sedan 3-5 av de befruktade äggen åter in i kvinnans livmoder.

Befruktning utanför kroppen är tekniskt sett en förhållandevis komplicerad och resurskrävande metod. Del är relativt sett fä försök som lyckas, dvs. som resulterar i ett barn. Man räknar med att ca 15-20 % av de behandlade kvinnorna föder ett barn.

Vid befruktning utanför kroppen finns en viss ökad risk för för tidig förlossning och även en ökad risk för utomkvedshavandeskap.Såvitt man vet innebår tekniken ingen ökad risk för skada på barnet.

Sedan år 1978 - då det första "provrörsbarnet" föddes i England - har metoden fält stor spridning. Den tillämpas vid mer än 500 kliniker i världen. Hittills har mer än 5 000 barn fölls genom IVF-behandling.

I Sverige används metoden f.n. vid ett tiotal kliniker varav tre privala. Del första svenska barnet som kom till på det här viset föddes är 1982. Sedan dess har minst 150 barn fötts.

Olika former av befruktning utanför kroppen

Det finns flera olika tänkbara former av befruktning utanför kroppen.

Den enda form av in vitro fertilisering som tillämpas i Sverige är alt ett gift eller samboende pars egna ägg- och sädesceller befruktas utanför kroppen.

En annan tänkbar form för befruktning utanför kroppen är alt en utomstående kvinnas ägg befruktas med sperma från en inferlil kvinnas man. Det befruktade ägget införs sedan i den sislnämnda kvinnans livmoder. Att använda donerade ägg skulle kunna komma i fråga om en kvinna inte kan producera äggceller eller är bärare av ell ärftligt anlag för någon svår sjukdom som med hög sannolikhet skulle kunna drabba barnet. Den här formen för befruktning används på vissa håll utomlands. Totalt har elt 50-lal barn fötts.

Ytterligare en annan form av befruktning utanför kroppen är att en kvinnas ägg utanför hennes kropp befruktas med sperma från en utomstående spermagivare och därefter implanteras i kvinnans kropp. Att använda donerad sperma är framför allt aktuellt när mannen i parförhållandet är ofruktsam eller bär på anlag för en ärftlig sjukdom och kvinnans äggledare samtidigt är skadade. Denna form av befruktning tillämpas i vissa länder.

Vidare kan man tänka sig att såväl ägg som sperma kommer från utomstående givare (s.k. adoption in vitro). Del befruktade ägget implanteras i den kvinna som "beställt" etl barn. Denna form av befruktning skulle kunna vara aktuell l.ex. när både kvinnan och mannen i etl parförhållande år infer-tila. Den används utomlands. Elt hundratal barn har kommil till på detta sätt.

Behovet av rättslig reglering

Verksamhelen med befruktning utanför kroppen är inle rättsligt reglerad i Sverige. År 1983 uttalade sig socialstyrelsen som tillsynsmyndighet angående verksamheten med befruktning utanför kroppen vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.

Avsaknaden av rättslig reglering har bl.a. den konsekvensen att det kan vara oklart, om en man som är sambo med den kvinna som befruktats utanför kroppen med hans sperma kan förklaras vara far till barnet, om han vägrar erkänna faderskapet. Avsaknaden av rättslig reglering gör också att det blir oklart under vilka förutsättningar befruktning utanför kroppen över huvud tagel får ske.

I Norge finns sedan 1 juli 1987 bestämmelser om befruktning utanför kroppen. Enligt Lov av 12 juni 1987 nr. 68 om kunstig befruktning får befruktning utanför kroppen endast ske för par som är gifta och med parets egna ägg- och sädesceller. Behandlingen får endast ske om kvinnan är oförmögen att få barn. Såväl kvinnan som mannen skall skriftligen samtycka lill behandlingen. Befruktade ägg får förvaras i fryst tillstånd under högst etl år. Defårendast användas för alt föras in iden kvinna som ägget kommer ifrån.. Obefruktade ägg får inte frysas. Enligt lagen är del förbjudet att forska på befruktade ägg.

I några länder har frågan om reglering av verksamheten utretts men detta har ännu inte lett till lagstiftning. I några länder har riktlinjer meddelats för verksamheten.

Inom Europarådet har arbete under flera år pågått på en rekommendation om bl.a: befruktning utanför kroppen. Enighet om en rekommendation har dock ännu inte uppnåtts.

2.2 Befruktning utanför kroppen i ett parförhållande

Mitt förslag: Befruktning utanför kroppen godtas för par som är gifta eller sambor om parets egna ägg- och sädesceller används och paret inle kan få barn på naturlig väg.

Min bedömning: I avvaktan på att ställning senare las till frågan om forskning på befruktade ägg anser jag atl annan forskning än metodforskning inte bör förekomma.

utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Utredningen ut- Prop. 1987/88:160 talar sig inle i fråga om forskningen.

Remissinstanserna: En hell övervägande majoritet av remissinstanserna instämmer i utredningens förslag.

Statens medicinsk-etiska råd: Instämmer i utredningens förslag.

Skälen för mitt förslag och min bedömning:

Principer för användningen av befruktning utanför kroppen

Alla konstlade befruklningsmeloder innebär en manipulation med de mänskliga livsprocesserna. Frågan är hur långt det kan anses etiskt acceptabelt alt påverka dessa livsprocesser. Ell etiskt ställningstagande till befruktning utanför kroppen måste grundas i den humanistiska synen på människan som en fri och ansvarig, skapande och social varelse. Ingen människa får behandlas enbart som medel utan varje individ har ett värde och är ett mål i sig själv.

Det är också viktigt alt eftersträva långsiktigt goda konsekvenser för alla inblandade parter. Framför allt måsle frågan dock prövas utifrån del blivande barnets bästa. Eftersom samhället medverkar vid tillkomsten av barnet har samhället också elt ansvar för all barnet skall komma all växa upp under så goda förhållanden som möjligl.

Hur angeläget det än kan kännas all hjälpa ell par som är ofrivilligt barnlöst får delta aldrig ske på bekostnad av det blivande barnets bästa. Även om rätten att bilda familj är en mänsklig rättighet innebär denna ej en rätl att till varje pris få föda elt egel barn.

1 sammanhanget måsle också beaktas om det kan anses uppkomma någon risk för selektion av individer eller för kommersialisering av barnalstringen.

Så långt möjligt bör det råda konsekvens i den etiska bedömningen av insemination och befruktning utanför kroppen. Del finns, påpekar utredningen, flera likheter mellan dessa metoder. Båda är metoder för all avhjälpa ofrivillig barnlöshet, och båda kan antingen tillämpas så alt paret är barnets biologiska och sociala föräldrar eller så all en utomstående part år givare, om det är mannen som är ofruklsam.

Ålminslone en avgörande olikhet finns det dock enligt utredningen mellan metoderna. Befruktning utanför kroppen förutsätter etl konstlat förfarande med kvinnans könsceller. Med hjälp av avancerad medicinsk teknik tar man ut ägg från kvinnans kropp och befruktar dem i laboratoriemiljö och för därefter åler in dem i hennes kropp. Till skillnad från insemination krävs avancerad teknik och hög medicinsk kompetens för atl genomföra befruktningen.

Jag anser all befruktning utanför kroppen bör kunna accepteras under vissa betingelser. Enbart del förhållandel alt metoden är tekniskt avancerad och sker utanför kvinnans kropp bör inle göra all den förbjuds.

Befruktning utanför kroppen i ett parförhållande Prop. 1987/88:160

Om kvinnan l.ex. har tilltäppta äggledare kan befruktningen inle ske på naturlig väg. Genom befruktning utanför kroppen hjälper man parets egna ägg- och sädesceller atl mötas. När befruktning utanför kroppen sker inom ett parförhållande är det inblandade paret barnels biologiska föräldrar. Det som skiljer dessa föräldrar från andra föräldrar är den metod som deras barn blir avlat på.

De biologiska föräldrarna är också barnets sociala föräldrar. Barnets ställning i förhållande till föräldrarna och samhället i övrigt är detsamma som om befruktningen skett på naturlig väg.

Vid en jämförelse av befruktning utanför kroppen inom etl parförhållande med makeinsemination, som alltså redan godtagits, anser utredningen att det i båda fallen rör sig om all på konstlad väg hjälpa mannen och kvinnan att bli biologiska föräldrar. Enligt utredningen finns det från del blivande barnets synpunkt inle någol som direkt talar emot befruktning utanför kroppen i denna form. Utredningen godtar också denna form för befruktning utanför kroppen.

En hell övervägande majoritet av de remissinstanser som uttalat sig i denna fråga är positiva till utredningens förslag. Även statens medicinsk-etiska råd instämmer i förslaget. Sveriges frikyrkoråd, Fredrika-Bremer förbundet och RFSU avvisar förslaget.

Jag kan inle se alt det är någon slor skillnad från etisk synpunkt mellan att befrukta en kvinnas ägg utanför kroppen med sperma från hennes make eller sambo och all genom etl kirurgiskt ingrepp öppna äggledarna så alt befruktning på naturlig väg kan ske. I båda fallen försöker man hjälpa en kvinnas och hennes mans egna ägg- och sädesceller all mötas.

Jag delar utredningens uppfattning att den här formen av befruktning utanför kroppen bör godtas. Den medför inte några negativa konsekvenser för det blivande barnet. Den innebår att en del barnlösa par får möjlighet atl bli föräldrar. Alla former av befruktning utanför kroppen innebär visserligen psykiska påfrestningar för paret, framför allt för kvinnan som genomgår behandling i flera olika steg. Som jag senare återkommer lill måsle del krävas alt såväl kvinnan som mannen samtycker lill behandlingen och alt de när som helst kan avbryta denna. Jag återkommer också lill alt paret bör ges tillräcklig information och erbjudas rådgivning. Under sådana förhållanden anser jag atl de psykiska påfrestningar som uppkommer inle bör hindra alt denna form av befruktning används.

Utredningen har tagit upp frågan om vilka medicinska undersökningar som skall få äga rum på del befruktade ägget före implanlationen. Jag delar utredningens mening alt de mest livsdugliga av samtidigt utplockade och befruktade ägg bör få väljas för implantation. Om man vid en undersökning t.ex. finner att något eller några ägg är defekta i något hänseende bör dessa ägg inte användas för implantation. Naturen själv gör en sådan sortering. Om elt defekt ägg befruktas leder del ofta lill spontanabort.

Befruktning utanför kroppen bör endasl få erbjudas par som inle kan få
barn på naturlig väg. Flera remissinstanser anser atl befruktning utanför
kroppen bör kunna användas för atl - när den tekniken finns utvecklad - 9

möjliggöra en tidig diagnos av om barnet kommer att få en ärftlig sjukdom, som någon av föräldrarna har anlag för. Jag anser alt denna fråga bör utredas närmare. Att göra detta ingår i utredningens kvarstående uppdrag.Befruktning utanför kroppen bör inte användas i diagnostiskt syfte i avvaktan på att utredningen fullgör delta uppdrag.

Som jag tidigare framhållit avser jag att senare återkomma till frågan om forskning på befruktade ägg i samband med mina ställningstaganden till gen-etikkommitténs betänkande (SOU 1984:88) Genetisk integritet. I avvaktan härpå anser jag att annan forskning än metodforskning inle bör förekomma. Med melodforskning avser jag forskning i syfte att förbättra tekniken med befruktning utanför kroppen. Tekniken bör inle användas för all enbart för forskning skapa befruktade ägg.

Prop. 1987/88:160

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag såvitt rör äggdonation. Utredningen avvisar transplantation av äggstockar i den mån det ger möjlighet till graviditet.

Remissinstanserna: Merparten av de remissinstanser som lämnat synpunkter på förslaget i denna del anser atl äggdonation bör vara tillåten. I fråga om äggstockstransplantalioner är remissopinionen blandad.

Statens medicinsk-etiska råd: Instämmer i utredningens förslag.

Skälen för mitt förslag: Äggdonation förekommer inte i Sverige. Det anses vara ett relativt litet anlal kvinnor som skulle vara hjälpta av all få befruktning utanför kroppen med ägg som donerats från en annan kvinna. Del skulle framför allt gälla kvinnor som inte kan producera äggceller eller som är bärare av anlag för en svår ärftlig sjukdom.

Utredningen framhåller all metoden all flytta ägg från en kvinna till en . annan i så hög grad har karaktär av leknisk konstruktion för att lösa elt barn-löshelsproblem alt den är ägnad atl skada människosynen. Utredningen anser därför alt denna form av befruktning inle är etiskt godtagbar.

Utredningen menar visserligen atl befruktning utanför kroppen med en utomstående kvinnas ägg i flera avseenden kan jämföras med givarinsemina-lion som ju redan godtagits. I båda fallen är delen tredje part, en utomstående person, som ska bidra med hälften av barnets arvsanlag. Det skulle enligl utredningen kunna tala för atl man skulle acceptera äggdonation vid befruktningen.

Enligl utredningens mening finns del emellertid samtidigt myckel som skiljer dessa metoder ål. Givarinseminalion är en tekniskt enkel metod som i princip kan utföras av vem som helst. Om verksamhelen med givarinseminalion förbjudils hade det funnits stor risk för atl det hade lett lill en "svart"

marknad. Utredningen anser alt barn som avlas på del sättet skulle kunna få Prop. 1987/88:160 sämre förutsättningar atl få växa upp under goda förhållanden än om verksamhelen är föremål för samhällets konlroll. Äggdonation är en kliniskt komplicerad melod som måsle ulföras av specialister. Det finns av den anledningen inte någon risk för en okonlrollerbar verksamhet, om metoden förbjuds.

I etl särskilt yltrande har experten i utredningen professor Ragnar Holte närmare preciserat varför äggdonationer kan anses strida mol en etiskt godtagbar människosyn. Han konstaterar alt en människas arvsanlag, hennes gener, är unika för henne och är del som ligger lill grund för hennes identitet. En graviditet som uppstår på naturligt sätl innebär alltid alt ett ägg i kvinnans kropp, bestämt av just hennes egen genuppsättning, förenas med en utifrån kommande spermie och bildar etl embryo. Kvinnan bidrar med hälften av arvsanlagen lill della embryo, det blivande barnet.

Han framhåller också alt varken makeinsemination, givarinseminalion eller befruktning utanför kroppen med ägg- och sädesceller från ell par innebär någol avsteg från den grundläggande principen. Del går således enligt Holte en klar skiljelinje mellan å ena sidan dessa tre metoder och å andra sidan befruktning utanför kroppen med ägg från en utomstående donator. Vid äggdonation finns det inget genetiskt samband mellan den gravida kvinnan och det blivande barnet.

I ett annat särskilt yttrande har professorerna Marc Bygdeman och Holsten Fagerberg framhållit atl metoden med äggdonation har påtagliga likheter med givarinseminalion. 1 båda fallen är del en givare som trätt i stället för den ofruktsamma parten i parrelationen. I båda fallen utvecklas del befruktade ägget till embryo, foster och barn hos en gift eller samboende kvinna. Barnet växer upp i elt parförhållande och får både en mor och en far. Dess situation borde bli jämförbar med etl barn som tillkommit genom givarinseminalion. I vuxen ålder skulle del ha samma möjligheter som elt inseminalionsbarn atl få vetskap om sitt ursprung. Då det är framfött av den kvinna som blir dess sociala mor, borde inle heller några juridiska komplikationer inträffa. Väger man in alla långsikliga konsekvenser för barnet, föräldrarna och den medicinska vetenskapens utveckling förefaller, enligt yttrandet, ett direkt förbud mindre välgrundat.

En majoritet av de remissinstanser som haft synpunkter på förslaget anser alt äggdonation bör vara möjlig.

Flera av de medicinska fakulteterna, Sveriges läkarförbund. Svenska läkaresällskapet och medicinska forskningsrådet anser all spermadonalion vid IVF-behandling på många sätt är jämförbar med givarinseminalion. Dessa remissinstanser, som i sitt resonemang utgår från atl spermadonalion bör vara tilläten åven i samband med IVF-behandling, menar alt del då är svårt atl finna några rationella skål till varför donerade könsceller från det ena men inle del andra könet skulle vara etiskt oacceptabelt.

Svenska läkaresällskapet har i sill yttrande framhållit alt den medicinska tekniken skall vara underordnad människors behov atl kunna fullfölja en grundläggande biologisk strävan all skaffa barn och all det därför inle föreligger någon rationell grund atl förbjuda äggdonation.

Statens medicinsk-etiska råd konstaterar i sitt yltrande att man inte ser Prop. 1987/88:160 någon avgörande skillnad mellan spermadonation och äggdonation ur genetisk synpunkt. Både ägg och sperma behövs och är lika viktiga för all en ny individ skall bli till. Rådet anser det därför principiellt riktigast att ur etisk synpunkt jämställa spermadonation och äggdonation. Rådet framhåller emellertid att starka skäl talar för en restriktiv inställning och avstyrker därför befruktning utanför kroppen kombinerad med spermadonalion eller äggdonation.

I etl särskill yttrande har fem av medlemmarna i rådet, vilka instämmer i rådets slutsatser men inte i dess motivering, utvecklat sin syn på olika lyper av konstgjord befruktning. De framhåller bl.a.: Vid användande avspermier vid konstlad befruktning, såväl vid makeinsemination, givarinseminalion som vid befruktning utanför kroppen med spermier från en make eller sambo, är målet en normal graviditet. Ägget emanerar från den kvinna, som sedan bär graviditeten och framföder barnet och hälften av arvsanlagen kommer från henne. Delta gäller också vid befruktning utanför kroppen med utomstående spermagivare. Vid äggdonation däremot år resultatet av den konstlade befruktningen inle en naturlig utan en konstlad graviditet, där det inte finns någol som helst genetiskt samband mellan kvinnan som bär graviditeten och fostrel. Delta är en så allvarlig avvikelse från den naturliga processen med sannolikl betydande psykologiska konsekvenser för modern och därmed också för barnet, att det omöjligt kan jämställas med spermadonalion.

I den norska propositionen (Ol.prp. nr. 25, 1986-87) om lov om kunstig befruktning heter det bl.a.: Äggdonation innebär etl fundamentalt brott mol vad som sker vid naturlig befruktning. Vid naturlig befruktning utgör livmoder och ägg en naturlig gemenskap. Befruktning, graviditet och förlossning är en process som helt försiggår inne i kvinnan. Vid äggdonation bryter man den helheten. Vad elt sådant förfarande skulle betyda för barnets identitet och rötter vet vi väldigt lite om i dag.

Jag anser alt befruktning utanför kroppen med en utomstående kvinnas ägg strider mol den mänskliga livsprocessen och i så hög grad har karaktären av teknisk konstruktion all den är ägnad all skada människosynen. Dels sker befruktningen utanför kvinnans kropp, dels är det en utomstående kvinnas ägg som implanteras i en annan kvinna. Barnets arvsanlag kommer följaktligen alt härröra från en annan kvinna än den kvinna som bär fram och föder barnet.

Denna form av befruktning kan enligl min mening inte etiskt försvaras. Jag anser sålunda alt befruktning utanför kroppen med donerade ägg inte bör tillåtas.

En fråga med nära anknytning till frågan om äggdonation är transplantation av äggstockar. Sådana transplanlationer i barnalstringssyfte förekommer inle i dag och anses kunna bli aktuella först långt in i framtiden. En transplantation av äggslockar skulle kunna ha åtminstone två syften. Det ena skulle vara atl ge en kvinna som saknar äggslockar eller har någol fel på dessa möjligheter all bli gravid. Del andra skulle vara alt ge en kvinna nya äggstockar för atl möjliggöra produktion av hormoner som hon saknar och som kan ha betydelse för hennes hälsa.

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: Merparten av de remissinstanser som lämnat synpunkter på förslaget anser atl spermadonation bör vara tillålen.

Statens medicinsk-etiska råd: Instämmer i utredningens förslag.

Skälen för mitt förslag: Utredningen konstaterar alt från barnels synpunkt torde spermadonation i förening med befruktning utanför kroppen inte skilja sig nämnvärt från givarinsemination. I båda fallen är modern biologisk mor till barnet. I rättsligt och psykologiskt hänseende blir frågeställningarna i huvudsak desamma i båda fallen.

Utredningen påminner emellertid om alt den redan vid godtagandel av givarinsemination ställde sig tveksam bl.a. med hänsyn lill alt metoden innebär etl avsteg från den naturliga livsprocessen. En kombination av spermadonalion och befruktning utanför kroppen innebär enligt utredningen elt större avsteg från denna process.

En majoritet av de remissinstanser som uttalat sig anser, lill skillnad från utredningen, att spermadonation bör tillåtas i samband med befruktning utanför kroppen.

Flera av dessa remissinstanser framhåller atl befruktning utanför kroppen med en utomstående spermagivare - bortsett från förfarandet - i alla sina genetiska, medicinska och sociala konsekvenser kan anses vara helt analog med givarinsemination. De anser atl utredningens ansträngningar att finna en gräns genom att försöka kvantifiera de manipulaliva åtgärderna framslår som irrationella.

Statens medicinsk-etiska råd avstyrker, som jag tidigare framhållit, befruktning utanför kroppen i förening med spermadonation eller äggdonation

För egen del vill jag framhålla följande, Ur genetisk synpunkt föreligger, som bl.a. medicinsk-etiska rådet framhåller, ingen större skillnad mellan spermadonation och äggdonation. Både ägg och sperma behövs och är lika vikliga för all en ny individ skall bli lill.

Denna form av befruktning utanför kroppen innebår en så slor manipulation av den mänskliga livsprocessen all den är ägnad alt skada människosynen. Det finns skäl atl ha en restriktiv inställning i dessa känsliga eliska frågor. Befruktning utanför kroppen i kombination med spermadonalion kan därför inte godtas.

Mitt förslag: Surrogatmoderskap skall vara förbjudet.

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: Nära nog alla remissinstanser instämmer i utredningens förslag.

Statens medicinsk-etiska råd: Instämmer i utredningens förslag.

Skälen för mitt förslag: S.k. surrogatmoderskap innebär följande. En kvinna föder på beställning av ell par ell barn och överlämnar det, eventuellt mot ett större vederlag, till paret. Vanligen kommer ägg och/eller spermier från paret. Surrogatmoderskap har - såvitt känt - inle kommil lill användning i Sverige. Del förekommer dock utomlands.

Utredningen påpekar att möjligheten för ofruktsamma par atl skaffa barn genom surrogatmoderskap i Sverige år omgärdad av en rad hinder. Förfarandet strider mot den grundläggande principen i fråga om adoptioner atl vederlag inte får ha lämnats eller ha blivit utfäst.

Även i övrigt strider surrogatmoderskap enligl utredningen mot gällande rättsgrundsatser i Sverige. Sålunda är del en väsentlig förutsättning för atl förfarandet skall kunna genomföriis all någon annan än den gravida kvinnan själv skall ha bestämmanderätt över barnet redan på foslersladiel. Vidare torde förfarandet förutsätta all del juridiska avtalet mellan del beställande paret och surrogatmoderri skall la över de gängse bestämmelserna om adoption.

I den form där det är fråga om all surrogaimodern bär fram en annan kvinnas biologiska barn skulle surrogatmoderskap omöjliggöras genom förbudet mot äggdonation.

Så gott som alla remissinstanser, som uttalat sig om surrogatmoderskap, delar utredningens uppfattning atl av såväl psykologiska och medicinska som sociala och juridiska skäl bör denna melod inle få användas. Statens medicinsk-etiska råd lar av samma skäl som utredningen avstånd från surrogatmoderskap.

Jag kan lill fullo instämma i utredningens uppfattning i denna fråga och föreslår således att denna form av befruktning utanför kroppen inte skall vara tilläten.

2.6 Frysning av befruktade ägg, m.m.

Min bedömning: Befruktade ägg bör få förvaras i fryst tillstånd under högst etl år. Socialstyrelsen bör meddela allmänna råd om förvaring.

Remissinstanserna: Merparten instämmer i utredningens förslag atl ägg Prop: 1987/88:160 skall få frysas. Flera föreslår dock en längre frystid ån ett år. Några är negativa eller tveksamma till utredningens förslag angående frysning.

Statens medicinsk-etiska råd: Instämmer i utredningens förslag angående frysning av befruktade ägg förutsatt att det är fråga om en och samma behandlingscykel.

Skälen för min bedömning: Genom djurforskning har det enligt utredningen framkommit att man framgångsrikt kan frysa ner befruktade ägg för senare användning. Metoden har numera även börjat användas på människor. Någon mera omfattande forskning med uppföljande studier angående riskerna för det blivande barnet vid nerfrysning av del befruktade ägget har -såvitt känt - ännu inte gjorts. Den hittillsvarande forskningen på djur visar emellertid enligt utredningen ingen ökad risk för missbildningar hos den blivande avkomman vid användning av frysningstekniken.

Metoden att frysa befruktade ägg medför all man bara behöver göra elt ingrepp för atl ta ut ägg ur kvinnan. När de ullagna äggen har befruktats för man in några av dem i kvinnans livmoder. De övriga befruktade äggen fryses för att kunna användas vid ett senare befruktningsförsök, om det första misslyckats. Frystekniken innebär också att de befruktade äggen inte behöver återföras till kvinnan direkt utan kan implanteras vid en någol senare lidpunkt, när kvinnan inte längre får hormonbehandling. Förutsättningarna för att det implanterade ägget skall fästa i livmodern år nämligen sämre, när kvinnan just fått hormonbehandling. Rent allmänt kan man alltså säga atl frystekniken förenklar och förbilligar metoden atl avla barn genom befruktning utanför kroppen. Endast etl litet antal barn har hillills fölls i världen där man använt befruktade ägg som varit frysta. .

Merparten av remissinstanserna instämmer i utredningens förslag att befruktade ägg skall få frysas före användning. Flera av remissinstanserna anser att tidsgränsen ett år kan ge praktiska problem. Dessa remissinstanser menar att en tidsrymd av l.ex. fem år ter sig mera rimlig. Ell par remissinstanser är negativa till utredningens förslag. Institutionen för socialt arbete vid universitet i Göteborg och RFSU anser att frysning inle kan försvaras eftersom erfarenheter och forskningsrön inle är tillräckliga. Socialdemokratiska kvinnoförbundet och Centerns kvinnoförbund är tveksamma.

Jag delar utredningens uppfattning atl ägg bör få förvaras i fryst tillstånd under högst ett år vilket beräknas räcka för behandling av kvinnan. En självklar förutsättning för förvaring i fryst tillstånd och senare användning måsle, som utredningen också framhåller, vara alt paret samtycker.

Socialstyrelsen bör meddela allmänna råd om hanteringen av befruktade ägg-

Utredningens förslag: Överensstämmer med milt förslag ulom belräffande den lagtékniska utformningen.

Remissinstanserna: De som uttalat sig i frågan instämmer i utredningens förslag.

Skälen för mitt förslag:

Bördsfrågan

För barn som föds efter befruktning utanför kroppen med könsceller från elt gift par är den rättsliga situationen enligt nuvarande ordning klar. I och med alt barnet föds i äktenskapet anses den äkta mannen vara far lill barnet (1 kap. 1 § FB). Moderskapet råder del ju ingen tvekan om i dessa fall. Nuvarande bestämmelse om barnets börd år alltså tillräcklig i dessa fall.

För barn som föds efter befruktning utanför kroppen med könsceller från ett samboende par är situationen mera oklar. Detta gäller även i det fall då två makar skilts innan barnet år fött. Även i det senare fallet anses barnet nämligen fött av föräldrar som inle är gifta med varandra.

Enligt 1 kap. 3 § FB skall faderskapet fastställas genom erkännande eller dom bl.a. när föräldrarna inte var gifta med varandra. I 4 § samma kapitel föreskrivs atl faderskapserkännandel skall vara skriftligt och bevittnat av två personer. Erkännande skall skriftligen godkännas av socialnämnden och av modern eller särskill förordnad förmyndare för barnet. Socialnämnden får lämna sill godkännande endasl om del kan anlas atl mannen är far till barnet.

Skall faderskapet fastställas genom dom föreskrivs i 1 kap. 5 § FB atl rätten skall förklara en man vara far lill ett barn, om det är utrett all han har haft samlag med barnets mor under lid, då barnet kan vara avlat och det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikl all barnet avlats av honom.

Under förutsättning alt den samboende mannen erkänner faderskapet i enlighet med 1 kap. 4 § FB torde enligt nuvarande ordning inga rättsliga problem uppkomma om barnet avlats genom befruktning utanför kroppen. Socialnämnden kan lämna sitt godkännande eftersom det kan anlas att mannen är far till barnet.

Skulle mannen däremot vägra erkänna faderskapet uppkommer frågan om rätten kan förklara mannen vara far enligl 1 kap. 5 § FB. En av förutsällningarna för fastställelse är ju atl mannen haft samlag med barnets mor under lid då barnet kan vara avlal. Huruvida befruktning utanför kroppen i rättslig mening kan jämställas med samlag får anses oklart enligt nuvarande ordning.

I fråga om inseminationer gäller enligl 1 kap. 6 § FB all om insemination Prop. 1987/88:160 har utförts på modern med samtycke av hennes make eller annan man som bodde tillsammans med henne under äktenskapsliknande förhållanden och det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet har avlats genom insemination, skall vid tillämpning av 1 kap. 2-5 §§ FB den som lämnat samtycket anses som barnels far.

Bestämmelsen innebär i fråga om barn som avlats genom t.ex. makeinsemination alt sådan insemination i rättslig mening jämställs med samlag och atl fastställelse av faderskapet därför kan ske med slöd av 1 kap. 5 § FB.

Del får förutsattas atl den man som godtagit atl hans sambo befruktas utanför kroppen med hans sperma i de allra flesta fall kommer atl godkänna faderskapet. Om mannen av någon anledning skulle vägra erkänna faderskapet är del emellertid osäkert om faderskapet kan fastställas enligl nuvarande ordning. Barnet har ju visserligen avlats med mannens sperma men della har inle skett genoin samlag.

I syfte alt undanröja den oklarhet som kan uppstå i della hänseende bör en ny bestämmelse las in i 1 kap. FB så alt 1 kap. 2-5 §§ samma balk blir tillämpliga även i fall då barnet tillkommit genom befruktning utanför kroppen.

Frågan om samtycke m.m.

En självklar utgångspunkt för atl befruktning utanför kroppen skall få äga rum är alt behandlingen sker med de inblandades samtycke. Förhållandel är i princip detsamma som vid makeinsemination.

Vid makeinsemination har del ansetts alt del i fråga om kvinnan inte torde uppkomma några problem i detta hänseende. Den omständigheten att hon ställer upp för behandlingen får anses innefatta elt tillräckligt samtycke till åtgärden. Någol formkrav för samtycket torde inle behövas.

I fråga om mannen gäller enligt 2 § lagen om insemination all denne skall skriftligen samtycka till inseminationen. Detsamma bör gälla i fräga om befruktning utanför kroppen. Ulan samtycke frän mannen får befruktning utanför kroppen inte ulföras.

I fråga om samtyckets giltighet och återkallelse av samtycke bör också gälla samma principer som i fråga om makeinsemination (se prop. 1984/85:2 s. 22). Mannen måste sålunda underrätta inle bara modern ulan även den behandlande läkaren, om han inle längre vill slå fast vid sill samtycke. Har befruktning utanför kroppen och implantation av del befruktade ägget skett, innan läkaren underrättats om återkallelsen, saknar ålerkallelsen verkan för den behandlingen. Som framhållits i fråga om inseminationer är det givelvis angelägel atl mannen, innan behandlingen påbörjas, noga informeras om vad som gäller och hur han bör göra om han inle längre önskar slå fast vid sill samtycke.

Liksom samtycke vid insemination bör samtycke till befruktning utanför kroppen förvaras hos den ansvarige läkaren.

Bestämmelserna om verksamheten som sådan med befruktning utanför kroppen bör samlas i en särskild lag. Den nya lagen bör innehålla besläm-

2 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 160

2.8 Rådgivning

Min bedömning: Den som avser atl försöka få barn genom befruktning utanför kroppen bör erbjudas psyko-social rådgivning. Det bör ankomma på socialstyrelsen all utfärda allmänna råd i fråga om denna rådgivning.

Utredningens förslag: Överensstämmer med min bedömning. Remissinstanserna: Instämmer i förslaget.

Skälen för min bedömning: Utredningen framhåller all befruktning ulan-för kroppen är en melod alt få barn som för de flesta par innebär avsevärda psykiska påfrestningar. Inte minst gäller delta för kvinnan som genomgår behandling i flera olika steg. Många människor känner osäkerhet inför denna konstlade befruktningsmelod. Det är därför av vikt, framhåller utredningen, att dessa par ges rådrum atl på elt djupare sålt länka över hur de skall ha del och vilkel alternativ som är bast i överensstämmelse med deras livssyn; om de kan tänka sig all leva ulan egel barn, om adoptivbarn eller fosterbarn är ell alternativ för dem eller om de finner atl en konstlad befruktningsmelod är ell bättre alternativ.

För alt kunna ge paret råd och hjälp i delta sammanhang kan en person med psykoterapeutisk kunnighet vara lill slor hjälp. En sådan kunnighet finns bl.a. företrädd bland kuratorer och psykologer.

När elt par vill försöka få barn genom befruktning utanför kroppen är del viktigt alt paret får en noggrann medicinsk information av den utredande läkaren innan de lar slutlig ställning. Sedan paret bestämt sig för befruktning utanför kroppen kan de behöva psykologiskt slöd både under behandlingen och sedan barnet fölls.

Jag delar utredningens uppfattning. Del bör ankomma på socialstyrelsen atl utfärda allmänna råd i fråga om denna rådgivning.

2.9 Vissa organisatoriska frågor

Mitt förslag: Socialstyrelsens lillslånd skall krävas för all få bedriva verksamhelen vid ell privat sjukhus.

Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med mitt förslag och min bedömning. Utredningen föreslår dock atl etl riksomfattande register över verksamhelen inrättas.

Remissinstanserna: Instämmer i utredningens förslag ulom när del gäller förslaget om inrättande av ell register. Av det fåtal remissinstanser som kommenterat förslaget i den delen är en del för förslaget, medan några är negativa eller tveksamma.

Statens medicinsk-etiska råd motsätter sig förslaget om etl riksomfattande register.

Skälen för mitt förslag och min bedömning: Jag anser i likhet med utredningen, atl del år önskvärt alt verksamhelen med befruktning utanför kroppen koncentreras till vissa större sjukhus. Därigenom underlättar man uppföljning av verksamhelen. Del bör dock inte krävas alt allmänna sjukhus har tillstånd av socialstyrelsen för atl ägna sig ål befruktning utanför kroppen. Del får ankomma på de olika landslingen all bedöma hur resurserna skall fördelas. En annan sak är all socialstyrelsen i egenskap av tillsynsmyndighet över sjukhusen har att övervaka atl verksamhelen bedrivs på ell godtagbart sätt. Sjukvårdshuvudmännen får själva bedöma om verksamhet med befruktning utanför kroppen skall bedrivas eller inle.

Jag ser inga direkta hinder mot atl även privala sjukhus kan ägna sig ål verksamhel med befruktning utanför kroppen. Elt krav för verksamhelen vid privala sjukhus bör emellertid vara alt socialstyrelsen givit lillslånd. Därigenom skapas bättre möjlighet för socialstyrelsen all övervaka alt verksamheten vid sjukhuset uppfyller nödvändiga etiska och medicinska krav m.m.

Utredningen föreslår alt etl riksomfattande register över verksamhelen införs. Etl sådant register, som skulle administreras av socialstyrelsen, skulle kunna omfatta uppgifter om t.ex. antal barn födda efter befruktning utanför kroppen, anlal flerbarnsfödslar och sjukdomar eller missbildningar hos barnen. Sveriges läkarförbund, medicinska forskningsrådet och några av de medicinska fakulteterna är positiva till förslaget. Svenska läkaresällskapet däremot, avvisar förslaget och menar all de uppföljningsundersökningar som redan genomförs vid berörda kliniker fyller behovet. Statistiska centralbyrån anser all syftet inle klart framgår av betänkandet och föreslår atl frågan först utreds vidare.

Statens medicinsk-etiska råd avvisar förslaget på den grunden atl del saknar motivering.

För egen del anser jag atl del år viktigt atl verksamhelen följs noga såväl lokalt som av socialstyrelsen som tillsynsmyndighet. Frågan om inrättande av etl cenlrall register bör övervägas ytterligare.

3 Upprättade lagförslag Prop. 1987/88:160

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom socialdepartementet upprättats förslag lill

1. lag om ändring i föräldrabalken,

2. lag om befruktning utanför kroppen.

Förslaget under 1 har upprättats i samråd med chefen för justitiedepartementet.

4 Specialmotivering

4.1 Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken

1 kap. 7 §

Har befruktning av moderns ägg ulförts utanför hennes kropp med samtycke av hennes make eller sambo och är det med hänsyn lill samtliga omständigheter sannolikl alt barnet har avlats genom befruktningen, skall vid tillämpning av 2-5 §§ den som har lämnat samtycket anses som barnets fader.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om faderskapet till barn som har kommit lill genom befruktning utanför kroppen. Bestämmelsen har utformats efter mönster från motsvarande bestämmelse om faderskapet lill barn som kommil till genom insemination, 1 kap. 6 §.

En förutsättning för att en man skall anses som barnets far enligl paragrafen är atl barnels mor var gift med mannen eller bodde tillsammans med mannen under äktenskapsliknande förhållanden när befruktningen utfördes och att denne har samtyckt till den behandling som har lett till att barnet avlats. Skilda regler gäller dock beroende på om modern var gift när barnet föddes eller ej.

Var barnels mor gift eller nybliven änka när barnet föddes, anses hennes make enligl 1 kap. 1 § som barnels far. Denne har i här aktuella fall i princip ingen möjlighet alt få denna s.k. faderskapspresumlion hävd annal än om samtycke från hans sida inte har förelegat - någol som i praktiken knappast torde få aktualitet - eller om han kan göra sannolikl alt barnet i själva verkel inte har avlats genom befruktningen utanför kroppen utan vid samlag med någon annan man (se 2 § 1).

Var barnets mor varken gift eller nybliven änka när barnet föddes, måsle faderskapet fastställas genom erkännande eller, om sådant inle lämnas, genom dom (se 3 §). Har befruktning skett med samtycke av en man som modern bodde tillsammans med under äktenskapsliknande förhållande, kan denne erkänna faderskapet enligl 4 §. Av förevarande paragraf följer alt socialnämnden får godkänna ett sådant erkännande. Skulle mannen vägra atl lämna elt faderskapserkännande kan domstolen efter faderskapslalan enligt

5 § förklara honom som far. En förutsättning för detta är dock all det med
hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikl atl barnet har avlats genom
befruktning utanför kroppen. Brister denna förutsällning är förevarande pa
ragraf inle tillämplig, utan faderskapet fastställs då enligl de regler som an
nars gäller enligl 4 och 5 §§. 20

För alt faderskapet lill etl barn som har fölls efter en befruktning utanför Prop. 1987/88:160 kroppen skall kunna fastställas enligl förevarande paragraf krävs inle all befruktningen har utförts enligt den nya lagen om befruktning utanför kroppen. Under de förutsättningar som anges i förevarande paragraf skall en man anses som far lill barnet även om befruktningen exempelvis skulle ha ägt rum utomlands. Delsamma gäller om mannen endasl muntligen har samtyckt till befruktningen. Skulle det i ett sådant fall senare uppslå tvist om huruvida samtycke verkligen har lämnats, får frågan i sista hand prövas av domstol. Avgörande vid denna prövning bör vara om mannen har gett uttryck för en vilja att ta på sig det rättsliga ansvaret som far lill det blivande barnet och detta har framförts till modern eller till den ansvarige läkaren.

För att elt giltigt samtycke skall föreligga krävs vidare atl den som har lämnat samtycket har rättslig förmåga all företa en sådan handling. Givelvis bör emellertid inle befruktning utanför kroppen ulföras, om mannen på grund av psykisk abnormitet eller av annat skäl år oförmögen att lämna etl giltigt samtycke.

En särskild fråga är vad som gäller om en man vill återkalla ett samtycke som han har lämnat till befruktning utanför kroppen. Det får anses följa av allmänna principer atl om en man har lämnat samtycke till en befruktning han också måste se lill att de till vilka samtycket har riktals, dvs. inte bara modern utan normall också den behandlande läkaren, underrättas om alt han inle längre vill stå fast vid sitt samtycke. Har befruktningen utförts innan läkaren underrättades om ålerkallelsen, saknar ålerkallelsen verkan för den behandlingen. Det är givelvis angeläget alt mannen innan behandlingen påbörjas noga informeras om vad som gäller och vad han bör göra i fall då han inte längre önskar slå fast vid sill samtycke. En lämplig ordning kan vara all samtycket tidsbegränsas, vilkel medför att del måsle förnyas om behandlingen skall fortsätta efter det atl tiden har gått ut.

Belräffande etl barn som har kommit till genom befruktning utanför kroppen kan del i undanlagsfall saknas möjlighet alt få faderskapet rättsligt fastställt. Så blir fallet, om en befruktning har utförts utan all etl giltigt samtycke har förelegal som binder en man vid faderskapet och ulan alt denne själv vill la på sig faderskapet genom etl faderskapserkännande.

Övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989. Lagen skall dock inle gälla i fråga om befruktning utanför kroppen som har ulförts före ikraftträdandet.

Har befruktning av moderns ägg utanför hennes kropp utförts före lagens ikraftträdande med samtycke av hennes make eller sambo och är del med hänsyn lill samtliga omständigheter sannolikt all barnet har avlats genom befruktningen, får efter utgången av år 1989 talan inte väckas om förklaring enligt 1 kap. 2 § första stycket om atl mannen inle är far lill barnet eller enligt 1 kap. 4 § tredje stycket om att etl erkännande av faderskapet som mannen har lämnat saknar verkan mot honom.

Bestämmelsen överensstämmer i sak helt med övergångsbestämmelsen lill
lagen (1984:1139) om ändring i föräldrabalken varigenom 1 kap. 6 § om fa
derskapet till barn som kommit till genom insemination infördes. All låta 21

den nya bestämmelsen gälla retroaktivt har åtminstone teoretiskt ansetts Prop. 1987/88:160 kunna leda till nackdel för den inblandade mannen. Bestämmelsen gäller endasl barn som avlats genom befruktning utanför kroppen före ikraftträdandet. Tiden inom vilken talan får föras enligl 1 kap. 2 § föräldrabalken om all mannen inte är fader till makens barn respektive enligt 1 kap. 4 § tredje stycket om all elt lämnat erkännande av faderskap skall sakna verkan har dock begränsats lill utgången av 1989, dvs. ell år efter ikraftträdandet av lagen. Begränsningen av talerålten avser endasl sådana fall då mannen lämnat samtycke till befruktningen utanför kroppen.

4.2 Förslaget till lag om befruktning utanför kroppen

1 § Denna lag tillämpas på befruktning av en kvinnas ägg utanför hennes kropp i syfte alt avla barn.

1 paragrafen anges lagens tillämpningsområde. Med befruktning utanför
kroppen avses all man vid ett operativt ingrepp och med hjälp av instrument
plockar ul etl eller flera mogna ägg ur kvinnan, befruktar dem utanför krop
pen och därefter för in ell eller flera befruktade ägg i kvinnans kropp.

Befruktade ägg kan användas för olika ändamål. Här ges bestämmelser endast i fråga om användningen av befruktade ägg i barnalstringssyfle. Andra länkbara områden där befruktade ägg skulle kunna bli användbara är vid diagnos av och terapi mot ärftliga defekter och vissa sjukdomar samt som forskningsobjekt. Dessa frågor behandlas inle i denna lag.

Bestämmelserna i lagen är inle uttömmande. Lagstiftningen på hälso- och sjukvårdens område gäller också för verksamhelen.

Enligl 7 kap. I § sekretesslagen (1980:100) gäller sekretess för uppgifter om befruktning utanför kroppen.

2 § Införande i en kvinnas kropp av ell ägg som har befruktats utanför
kroppen får ske endast om

1. kvinnan är gift eller sambo,

2. maken eller sambon skriftligen samtycker, och

3. ägget är kvinnans egel och har befruktats med makens eller sambons sperma.

I bestämmelsen anges i vilka fall det är tillåtet alt utföra befruktning utanför kroppen. Metoden får användas på både en gift kvinna och en ogift kvinna. I fråga om en ogift kvinna år dock förutsättningen all hon bor tillsammans med en man under äktenskapsliknande förhållanden.

Befruktningen får inle ske ulan den inblandade mannens skriftliga samtycke. Härigenom tar mannen på sig det rättsliga ansvaret som far lill det blivande barnet (se förslaget lill ny 1 kap. 7 § FB). Någol krav på all kvinnan skall skriftligen samtycka till befruktning utanför kroppen uppställs inle. Hon får anses samlycka genom all hon underkastar sig denna behandling.

En fömtsättning för atl befruktning utanför kroppen skall få ulföras år även alt samtycket har giltighet vid behandlingen. Sedan samtycket en gång har lämnats behöver det visserligen inle upprepas inför varje behandling.

Samtycket får dock inte ha återkallats före den aktuella behandlingen.

Del skriftliga samtycket är avsett all lämnas lill den ansvarige läkaren. En Prop. 1987/88:160 återkallelse av samtycket måste därför göras så atl del kommer till dennes kännedom. För att en återkallelse som inle görs skriftligen skall dokumenteras för framliden bör en anteckning om den omedelbart göras i patientjournalen eller på den handling där mannen tidigare har lämnat sill skriftliga samtycke till befruktning utanför kroppen.

Förutom all mannen skall ha samtyckt lill befruktningen krävs att han är i livet när behandlingen utförs. 1 allmänhet är detta krav inget problem, eftersom mannen torde komma atl följa med kvinnan lill behandlingen.

I bestämmelsen slås fast atl överföring av en kvinnas ägg till en annan kvinna (äggdonation) i samband med befruktning utanför kroppen inle är tillåten. Spermadonalion i förening med befruktning utanför kroppen får inle heller förekomma.

I förhållande lill del förslag, som remitterades till lagrådet, har i lagtexten till förtydligande efter ordet "införande" lagts till orden "i en kvinnas kropp". Vidare har gjorts en redaktionell ändring i punkt 2.

3 § Befruktning utanför kroppen får inle ulan socialstyrelsens tillstånd ul
föras annat än vid allmänna sjukhus.

Av bestämmelsen följer atl befruktning utanför kroppen får ulföras både på allmänna och privala sjukhus. För atl ge socialstyrelsen bättre möjligheter att övervaka verksamheten krävs dock i fråga om del privala sjukhuset all sjukhuset har socialstyrelsens tillstånd.

I förhållande till del förslag, som remitterades till lagrådet, har i lagtexten orden "i syfte att avla barn" strukits såsom onödiga.

4 § Den som vanemässigt eller för atl bereda sig vinning bryter mot 2 eller
3 § döms lill böter eller fängelse i högst sex mänader.

Bestämmelsen har införts för alt tydligt markera atl lagens bestämmelser måste följas.

För atl straff enligl denna paragraf skall inträda krävs all någon vanemässigt eller för all bereda sig vinning bryter mol bestämmelserna i 2 eller 3 §, dvs. mol villkoren för atl få ulföra en befruktning utanför kroppen. Med "vanemässigt" får förslås atl någon vid upprepade tillfällen erbjuder sina tjänster ål olika kvinnor. Kravet på vanemässighel kan alltså inte anses uppfyllt om någon i ell enskilt fall hjälper en kvinna all bli gravid genom sådan teknik, även om befruktningen utförs vid flera tillfällen.

I förhållande till det förslag, som remitterades till lagrådet, har i lagtexten formuleringen "bryter mol 2 eller 3 §" valts i stället för "utför befruktning utanför kroppen i strid mol denna lag" eftersom det straffbara förfarandet härigenom beskrivs på ell enklare och tydligare sätl.

Straff enligl paragrafen kan komma i fråga för läkare som vanemässigt eller i vinningssyfte utför befruktning utanför kroppen på ensamslående kvinnor. Även läkare som vanemässigt eller i vinningssyfte utför befruktning utanför kroppen med utomstående åggivare eller spermagivare kan bestraffas enligl paragrafen. Delsamma gäller privat verksamhel som sker mera organiserat eller i vinningssyfte ulan lillslånd av socialstyrelsen.

Även personer som medverkar lill en mer organiserad eller vinningsinrik- 23

lad verksamhel av otillåten karaklär kan enligl de principer som har kommil Prop. 1987/88:160 lill ullryck i 23 kap. 4 och 5 §§ brottsbalken straffas för sin medverkan, i den mån gärningen inle är straffbelagd enligl någon annan lag eller författning. Ansvar för sådan medverkan kan komma i fråga bl.a. för hälso- och sjukvårdspersonal som har varit läkaren behjälplig i en olaglig verksamhel.

Disciplinärt ansvar enligt lagen (1980:11) om lillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m.fl. (den s.k. tillsynslagen) kan komma i fråga när läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal bryter mol den nya lagen men inle bestraffas enligl förevarande paragraf.

Av tillsynslagen följer all disciplinärt förfarande inte får inledas eller fortsättas i fråga om förseelse av hålso- och sjukvårdspersonal om åtgärd vidtagits för atl väcka åtal för förseelsen.

5 Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen alt anta de av lagrådet granskade förslagen till

1. lag om ändring i föräldrabalken,

2. lag om befruktning utanför kroppen.

6 Beslut

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar alt genom proposition föreslå riksdagen atl anla de förslag som föredraganden har lagl fram.

Bilaga 1 Prop. 1987/88:160

Inseminationsutredningens sammanfattning av betänkandet (SOU 1985:5) Befruktning utanför kroppen

Bakgrund

Inseminationsutredningen, som tidigare i ell belänkande (SOU 1983:42, Barn genom insemination) lämnat förslag i fråga om inseminationer, tar i delta belänkande upp frågor av etisk, juridisk, medicinsk och psykosocial art som rör befruktning utanför kroppen (in-vitro-ferlilisering, IVF). Med befruktning utanför kroppen förslås i detta belänkande befruktning av ägg utanför en kvinnas kropp i syfte atl avla ell barn. 1 ell senare sammanhang kommer utredningen atl la upp vissa frågor som gäller skydd för ofödda barn och fosterdiagnostik.

Inom djuraveln är metoden all befrukta ägg utanför kroppen en sedan länge känd metod för all på konstlad väg alstra avkomma. När del gäller människor började metoden all användas på 1970-lalel. Först i världen med alt åsladkomma barn med hjälp av metoden var år 1978 läkarparet R.G. Edwards och P.G. Steploe i England. Därefter har metoden fält allt större användning världen över. Mest utbredd är verksamhelen för närvarande i USA och Australien. Man räknar med all fram till oktober 1984 hade del fölls ungefär 1 000 barn i världen efter befruktning utanför kroppen och alt det varje dag föds etl nytt barn genom denna teknik.

Metoden alt befrukta utanför kroppen är en relativt dyr befruktningsmelod. I USA tar man vid privatklinikerna ut 3 000 - 5 000 dollar för varje befruktningsförsök. I England ligger priset något lägre. I Sverige beräknas kostnaderna för varje behandling uppgå lill 15 000 - 20 000 kr. För att öka möjligheten för atl kvinnan skall bli gravid upprepas behandlingen som regel upp lilltre gånger. Den sammanlagda kostnaden blir därför vanligtvis betydligt högre.

I Sverige förekommer befruktning utanför kroppen vid tre kvinnokliniker nämligen vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, Malmö allmänna sjukhus och Lunds lasarett samt dessutom vid Sophiahemmei. Läkarlaget vid Sahlgrenska sjukhuset har hillills varit mesl framgångsrik. Fram till oklober 1984 hade åtta barn fölls i Sverige efter befruktning utanför kroppen.

Olika former av befruktning utanför kroppen

Det finns flera tänkbara former av befruktning utanför kroppen. Den enda
form, som i Sverige och i utlandet kommil till mera praktisk användning, är
all en ofruklsam kvinnas ägg tas ur hennes kropp, befruktas med hennes ma
kes eller samboende mans sperma samt förs in (implanteras) i kvinnans liv
moder för fortsatl utveckling. Metoden används i första hand när kvinnans
ofruktsamhet beror på atl äggledare saknas eller är blockerade. Metoden
kan också användas när t.ex. mannen har få sädesceller eller när någon im
munologisk orsak till barnlösheten föreligger. 25

En annan form, som man på försök börjat tillämpa i Australien och i Prop. 1987/88:160 USA, är alt en utomstående kvinnas ägg befruktas utanför kroppen med sperma från den ofruklsamma kvinnans make eller sambo och därefter förs in i den ofruklsamma kvinnan för fortsalt ulveckling. Metoden år avsedd all användas när den ofruktsamma kvinnan kan bära fram elt barn men är oförmögen atl producera äggceller eller bär på anlag för en allvarlig ärftlig sjukdom som hon inte vill skall överföras på etl barn. En variation av denna form, som inte år befruktning utanför kroppen i egentlig mening, är atl befruktningen av ägget sker genom insemination av den utomstående kvinnan saml all det befruktade ägget därefter sköljs ul och implanteras i den ofruklsamma kvinnan.

En tredje form, som såvitt känt inle börjat tillämpas i världen, är en kombination av spermadonalion och befruktning utanför kroppen, dvs. utomstående mans sperma används för alt befrukta ägg tillhörande en kvinna som lever i parförhållande med en man. Metoden skulle kunna användas när mannen i parförhållandet är ofruklsam eller bär på anlag för ärftlig sjukdom och hans hustru eller sambo har fel på sina äggledare.

En fjärde variant, som såvitt känt inte heller kommil till praktisk tillämpning, är atl en kvinna med friska ägg och äggledare men med någon sjukdom som kan äventyra hennes hälsa vid ell havandeskap, får sina ägg utplockade och befruktade utanför kroppen med sin mans sperma saml därefter implanterade i en utomstående kvinnas livmoder. Den senare kvinnan genomgår därefter graviditeten och föder fram barnet varefter det överlämnas till del beställande paret.

En femte länkbar form, som såvitt känt inte heller används, är alt både sperma och ägg kommer från utomstående givare. Del befruktade ägget implanteras i den kvinna som beställt ett barn. Metoden skulle kunna användas när mannen i parförhållandet är ofruktsam eller bär på anlag för ärftlig sjukdom och kvinnan kan bära fram etl barn men är oförmögen atl producera normala äggceller eller bär på anlag för ärftlig sjukdom.

Befruktning utanför kroppen inom ett parförhållande

Endast i Sverige och Norge förekommer - såvitt känt - uttalanden om all befruktning utanför kroppen bör begränsas lill parförhållanden. I Sverige har socialstyrelsen gjort uttalanden i april 1983 angående verksamheten vid Sahlgrenska sjukhuset med bl.a. detta innehåll. I Norge har Norges almenvi-lenskaplige forskningsråd (NAVF) i september 1983 utfärdat eliska anvisningar av motsvarande innehåll.

Inte i något land har utfärdals förbud mol verksamhelen i denna form.

Utredningen finner för sin del inga direkta betänkligheter mol befruktning utanför kroppen inom etl parförhållande. Skillnaden mellan all befrukta kvinnans ägg på konstlad väg i ell parförhållande och all genom andra åtgärder t.ex. äggledaroperalion möjliggöra en befruktning är från etisk synpunkt inte så stor. Inle heller från det blivande barnets synpunkt finns enligl utredningens uppfattning någol som direkt talar emot befruktning utanför

kroppen i denna form. Det är del inblandade paret som är biologiska föräld-

rar lill barnet. Del som skiljer dem från andra föräldrar är den melod enligt Prop. 1987/88:160 vilken deras barn blivit avlal. Med hånsyn lill del anförda.bör enligl utredningens uppfattning verksamheten kunna godtas.

Befruktning utanför kroppen inom ett parförhållande skapar inga större rättsliga problem. I fråga om befruktning utanför kroppen på en gift kvinna är nuvarande bestämmelser i föräldrabalken (FB) tillräckliga för all säkra barnets börd. När det gäller befruktning utanför kroppen på en ogift samboende kvinna föreslås en ny bestämmelse i 1 kap. FB så atl fastställelse av faderskap genom dom kan ske - inte bara om barnet avlats genom samlag eller insemination - ulan även när avelsen skett genom befruktning utanför kroppen.

Liksom gäller i fråga om insemination föreslås alt befruktning utanför kroppen inte får ulföras ulan den inblandade mannens skriftliga samtycke.

Med hänsyn lill de psykologiska påfrestningar som del vanligtvis innebär för ell par alt försöka få barn genom befruktning utanför kroppen bör enligl utredningens mening del ofruklsamma paret ges rådrum all länka över de bevekdsegrunder som fält dem alt överväga en konstlad befruktning. Om paret väljer en sådan melod bör del erbjudas psykologiskt stöd såväl under behandlingen som under graviditeten och efter barnels födelse.

Befruktning utanför kroppen är en melod all avhjälpa ofrivillig barnlöshet. Metoden bör enligt utredningens uppfattning få användas endast när det föreligger elt medicinskt hinder för befruktning på naturlig väg.

Enligl utredningens förslag bör befruktning utanför kroppen få äga rum vid allmänna sjukhus ulan socialstyrelsens lillslånd. Med hänsyn lill verksamhetens karaktär bör befruktning utanför kroppen enligl utredningens bedömning bli aktuell endast vid några större sjukhus i landet. Utredningen ser inget principiellt hinder mol all verksamhelen bedrivs även vid privala sjukhus under förutsättning all socialstyrelsen lämnar lillslånd lill det.

När det gäller kostnaderna för verksamheten konstaterar utredningen all befruktning utanför kroppen år en förhållandevis komplicerad och resurskrävande melod för alt alstra barn. Utredningen anser sig emellertid inle böra ha synpunkter på hur sjukvårdshuvudmännen använder sina resurser.

Utredningen föreslår alt etl riksomfattande register över verksamheten införs.

Befruktning utanför kroppen med en utomstående äggivare (äggdonation)

Äggdonation förekommer inte i Sverige. I Australien, Storbritannien och Danmark har olika utredningen tagit ställning för denna melod. Enligl utredningens uppfattning kan del aldrig vara en ovillkorlig mänsklig rättighet att få barn. Naturens ofullkomlighet måsle ibland godtas. Äggdonation är en komplicerad befruktningsmelod som strider helt mol den naturliga livsprocessen. Man kan inle bortse från all metoden kan innefatta risker för fysiska och psykiska påfrestningar hos den gravida kvinnan och del blivande barnet. Utredningen anser att äggdonation i så hög grad har karaktären av leknisk konstruktion för att lösa ell barnlöshelsproblem all metoden inle kan etiskt försvaras. Enligl utredningens uppfattning bör äggdonation förbjudas i Sverige.

Befruktning utanför kroppen med en utomstående spermagivare Prop. 1987/88:160

Spermadonation i förening med befruktning utanför kroppen förekommer inte i Sverige. Utredningen anser att man bör dra en gräns för hur långt man skall fä gå i fråga om manipulation för att avhjälpa barnlöshet. Enligt utredningens uppfattning överskrider en kombination av spermadonalion och befruktning utanför kroppen denna gräns. Denna befruktningsmelod bör därför inte tillåtas i Sverige.

Surrogatmoderskap

Surrogatmoderskap innebär i den hittills enda förekommande formen atl en utomstående kvinna befruktas genom insemination med sperma från mannen i ett parförhållande, föder fram barnet samt överlämnar det till det beställande paret, vanligtvis mot ett högt vederlag. En annan form av surrogatmoderskap är att elt befruktat ägg implanteras i surrogaimodern som bär fram barnet och därefter överlämnar det lill de biologiska föräldrarna.

Utredningen anser att surrogatmoderskap är en högst tvivelaktig företeelse. Verksamhelen förutsätter elt köpsläende om barn som inle är etiskt försvarbart. För att skydda barnet rättsligt och socialt krävs dessutom flera mot nuvarande rättsordning stridande lagändringar. Utredningen finner inte skäl att överväga sådana ändringar.

Frysning av befruktade ägg

Tekniken atl frysa befruktade ägg har öppnat möjligheter att göra befruktningen utanför kroppen billigare, säkrare och mindre påfrestande för kvinnan. För delta syfte ser utredningen inga etiska hinder mol alt frysningstekniken används. Däremot ställer utredningen sig avvisande till alt tekniken används för andra syften, t.ex. för alt uppskjuta barnafödande till en för paret med hänsyn till karriär el.dyl. lämplig tidpunkt. Utredningen föreslår att befruktade ägg med parets samtycke skall få förvaras i barnalstringssyfte högst ett år saml alt del endast får implanteras i den kvinna som lämnat ägget. Implantation av etl befruktat ägg som varil fryst får inle ske om mannen avlidit.

Bilaga 2 Prop. 1987/88:160

Utredningens lagförslag Förslag till

Lag om ändring i föräldrabalken 1 kap. Om faderskapet till barn

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7§

Vad i 5 § sägs skall äga motsvarande tillämpning om barnet avlas genom befruktning utanför kroppen.

Förslag till

Lag (1985:000) om befruktning utanför kroppen

1 § Med befruktning utanför kroppen förstås i denna lag befruktning av ägg utanför en kvinnas kropp.

2 § Ett ägg, som befruktats utanför kroppen, får införas endast i den kvinna som ägget härrör från.

3 § Införande av ett utanför kroppen befruktat ägg får ske endasl om kvinnan är gift eller bor tillsammans med en man under äktenskapsliknande förhållanden och ägget befruktas med makens eller den samboende mannens sperma. För införande av det befruktade ägget krävs skriftligt samtycke av maken eller den man som kvinnan bor tillsammans med.

4 § Befruktning utanför kroppen i syfte att avla ell barn får inle ulan socialstyrelsens tillstånd utföras annal än vid allmänna sjukhus.

Denna lag träder i kraft den

Bilaga 3 Prop. 1987/88:160

Förteckning över remissinstanser och sammanställning över remissyttrandena över inseminationsutredningens betänkande (SOU 1985:5) Befruktning utanför kroppen

Följande remissinstanser har avgivit yttrande:

Socialstyrelsen, riksförsäkringsverket, statistiska centralbyrån, universitets- och högskoleämbetet, medicinska forskningsrådet. Svenska kyrkans centralstyrelse. Landstingsförbundet, Stockholms läns. Malmöhus läns, Göteborgs- och Bohus läns och Väslernorrlands läns landstingskommuner, Malmö kommun, Sveriges läkarförbund. Svenska Läkaresällskapet, Svensk gynekologisk förening. Centerns kvinnoförbund. Folkpartiets kvinnoförbund. Folkpartiels ungdomsförbund. Moderata samlingspartiets kvinnoförbund. Moderata samlingspartiels ungdomsförbund. Socialdemokratiska kvinnoförbundet. Socialdemokratiska ungdomsförbundet, Fredrika Bremer förbundet. Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU), Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL), IRIS - Infertilas riksförening i Sverige, Sveriges frikyrkoråd. De fria kristna samfundens råd. Svenska Finrrage saml Svenska hälso- och sjukvårdens tjänslemannaförbund (SHSTF).

Centerns ungdomsförbund. Svenska kvinnors vänsterförbund. Kommunistisk ungdom. Ofrivilligt barnlösas Riksförbund saml Lesbiska Feminisler har förklarat all de avslår från all avge yttrande.

1 Allmänna synpunkter

Betänkandet får i huvudsak ett positivt mottagande av remissinstanserna.

Många instämmer i utredningens resonemang alt del aldrig kan vara en ovillkorlig mänsklig rättighet att få barn.

Socialstyrelsen konstaterar all naturens ofullkomlighet ibland måste godtas. Styrelsen anser därför alt ell långtgående tekniskt manipulerande med livsprocessen för alt lösa barnlöshelsproblem ter sig stötande.

Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet, som delar utred
ningens uppfattning all del aldrig kan vara en mänsklig rättighet atl få barn,
framhåller vidare: Barnlöshet år elt slorl psykiskt och socialt problem för
många par och del kan finnas en stark önskan hos ofrivilligt barnlösa par all
utnyttja de möjligheter som ny medicinsk teknik erbjuder. Barnlöshet måsle
inte nödvändigtvis lösas genom in vitro fertilisering eller insemination. Möj
ligheten lill adoption kvarstår. Man kan fråga sig om del inle är mer etiskt
försvarbart all främst la hand om barn som redan finns lill och befinner sig i
nödsituationer runt om i världen än all vi i vårt välfärdsland lill varje pris
skall medverka lill atl barnlösa par på konstlad väg och till stora kostnader
skall få egna biologiska barn. Föräldraskapet blir inte mindre meningsfullt
lill ell adopterat barn. Det sociala föräldraskapet borde uppvärderas och
jämställas med det biologiska föräldraskapet. Man kan fråga sig om de resur
ser som ställts lill in vitro fertiliseringens förfogande inle i slället skulle an-
våndas lill att nedbringa kostnaderna för adoption och göra adoption möjlig 30
åven för fatliga människor.

Utredningen säger sig ulgå från parens "önskan atl få barn" saml kvin- Prop. 1987/88:160 nans "önskan all få uppleva en graviditet". Ulan all bagatellisera dessa önskningar torde de lill viss del också höra samman med "barn- och moders-myter", som medför atl många kvinnor inle känner sill värde förrän de fått uppleva moderskapet.

Förr var moderskapet och familjeliv kvinnans enda säll atl finna mening med livet och också social försörjning. Under de senaste decennierna har kvinnorollen förändrats och breddats vad gäller möjligheter atl uppnå identitet, egenvärde och självkänsla. Därför är det i dagsläget viktigt atl den medicinska personalen som möter barnlösa par inte målar upp barnlöshet som en livslång katastrof som lill varje pris måsle "åtgärdas".

Dessa aspekter tar inte utredningen upp. Därför saknas också förslag till omprioriteringar inom forskningen kring barnlöshelens problem. Institutionen anser atl barnlöshetens grundorsaker, t.ex. könssjukdomar, arbetsmil-jöfaktorer m.m. som påverkar ferlililelen, är betydligt mer angelägna forskningsfrågor än in vitro fertiliseringen.

Liknande synpunkter framförs av Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU).

Svenska kyrkans centralstyrelse framhåller all den verksamhel som syftar till att med medicinsk teknik hjälpa par lill befruktning där detta inte är möjligl på naturligt sålt är odiskutabel ur etisk synpunkt.

Centralstyrelsen stödjer de synpunkter och förslag som utredningen lagl fram. Centralstyrelsen understryker också vikten av en mycket slor restriktivitet när det gäller användningen av de av utredningen föreslagna metoderna för befruktning utanför kroppen.

Medicinska forskningsrådet anser atl utredningen är lättillgänglig och på ett koncist sätt och med beaktande av aktuella fakta framställer de möjligheter, begränsningar och problemställningar som år förknippade med befruktning utanför kroppen.

Svenska Läkaresällskapet framför liknande synpunkter.

Folkpartiets kvinnoförbund (FPK) anser atl det blivande barnels intressen aldrig får underordnas ambitionen alt hjälpa ofrivilligt barnlösa par. Förbundet anser atl man måsle sätta en gräns för hur långt man skall gå för atl avhjälpa barnlöshet. Eliska, juridiska, medicinska och psykosociala aspekter är härvid av slörsla vikt.

Socialdemokratiska kvinnoförbundet (SSKF) poängterar alt livet bjuder på många andra värden. Del biologiska föräldraskapet blir då inle lika framträdande som del tenderar atl vara i dag.

Fredrika Bremer förbundet (FBF) konstaterar all ofrivilligt barnlösa par kommer atl uppleva del negativt om samhället ställer sig avvisande till befruktning utanför kroppen. Det är därför en viktig uppgift för samhällets organ, om befruktning utanför kroppen förbjuds, all på andra sätl underlätta för dessa par all få barn i sin vård.

Sveriges frikyrkoråd menar all enligl kristen syn är barnet en gåva atl ta emot och ett ansvar atl förvalla, aldrig en förmån alt göra anspråk på. Rådet fortsätter: I vissa fall måste därför barnlöshet accepteras och åtgärder i stället sållas in på all hjälpa människor alt leva utan egna barn. Med ökade möj-

ligheter att avhjälpa barnlöshet följer ökade förväntningar hos barnlösa par Prop. 1987/88:160 som bidrar till alt göra barnlösheten till ell större problem än nödvändigt.

Ett par remissinstanser anser atl utredningen inle tillräckligt har berört de etiska aspekterna kring konstgjord befruktning.

Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet anser att de etiska frågorna skymtar i ulredningstexten endasl som sammanhangslösa åsikter och slutsatser, vilka läggs lill grund för att dra gränser bland de artificiella befruktningsmeloderna. Utredningen har enligl institutionen inte levererat någon sammanhållen framställning av in vitro fertiliseringen i ell etiskt sammanhang. Det är i själva verkel så att etiken skjuls bort från själva utredningen för att biläggas som en lösryckt diskussion i enskilda personers reser-vatiner, där de etiska synpunkterna sprids ul och endasl får en dekorativ användning och legitimering av tekniska innovationer.

Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU) kan inte acceptera utredningens passiva konstaterande atl eftersom in vitro fertilisering inom parförhållanden redan praktiserats i Sverige, så behöver man inle behandla den frågan speciellt grundligt. Når en så viktig fråga som denna skall utredas, bör man enligt RFSU börja från grunden och ställa sig frågan: Skall in vitro fertilisering överhuvudtaget tillåtas?

RFSU konstaterar att beslutsunderlaget för detta oerhört viktiga beslut innehåller en ytterst bristfällig, kortfattad och dåligt genomförd etisk analys av dessa frågor.

Några remissinstanser anser all utredningen inle belyst forskningsaspekten tillräckligt.

Medicinska fakulteten vid Linköpings universitet beklagar atl utredningen avstått från att närmare penetrera frågan om vetenskapligt utnyttjande av den aktuella tekniken.

Medicinska fakulteten vid Göteborgs universitet anser att det är olyckligt att inseminationsutredningen i sitt aktuella belänkande så strikt utelämnat forskningsaspekter eftersom utredningens förslag lill lagstiftning kommer atl omöjliggöra vissa kliniska utvecklingsprojekt som redan i nuläget kan bedömas som angelägna. Exempel på sådana projekt är enligl fakulteten genetisk diagnostik saml könsbestämning på exciderade blastomerer inom vissa riskfamiljer.

Liknande synpunkter har förs fram av medicinska fakulteten vid Uppsala universitet och av Svenska Läkaresällskapet.

Några remissinstanser avvisar utredningens förslag.

Fredrika Bremer förbundet (FBF) ställer sig avvisande till förslaget om in vitro fertilisering av bl.a. följande skäl.

Ett lagfäst godkännande av befruktning utanför kroppen - även om man som utredningen föreslagit endast tillåter varianten med befruktning inom ett parförhållande - lämnar enligt FBF:s uppfattning vägen öppen för vidare manipulationer, som inte är etiskt godtagbara. I en framlid kan man enligt förbundet förutse praktiska möjligheter all på människofoster förändra arvsanlag och t.o.m. koppla ihop gener från växtvärlden med gener från en människa.

Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU) avvisar utredningens för-

slag. RFSU framhåller vidare: All en melod redan praktiseras är inle ell ar- Prop. 1987/88:160 gument för att den skall tillålas även om den från forskarhåll bedöms som positiv. Man måste först, förutsättningslöst, mycket noggrant och eftertänksamt utreda hela den grundläggande principfrågan om olika befruktnings-teknologier. Om man då kommer fram lill alt säga ja till befruktning utanför kroppen, blir nästa uppgift att ta ställning till under vilka förhållanden och med vilka metoder sådan befruktning skall förekomma. Genom alt utredningen inte har fördjupat sig i denna övergripande fråga har den förbigått del som i den offentliga debatten blivit mesl brännande.

Del är viktigt all väga de barnlösa parens önskan om medicinsk hjälp mol de mer övergripande och långsikliga effekterna vad gäller etik och människosyn som de nya befmklningsteknologierna kan få inom en mer eller mindre snar framtid.

Samhällets möjligheter atl sätta gränser måste alltså noga undersökas, motiveras och planeras. Det har inle skell i betänkandet. De i och för sig goda förslagen till begränsningar framläggs med summariska motiveringar.

Sveriges frikyrkoråd poängterar att frågorna om genteknikens användning på människa, fosterdiagnostik, insemination och provrörsbefruktning är delar av en helhet, där bedömningarna i de enskilda frågorna måsle bygga på en gemensam värderingsgrund.

Sveriges frikyrkoråd har i princip en positiv inställning lill feriiliserings-verksamhet, som syftar till alt undanröja medicinska hinder all få barn.

Metoderna får dock inle utformas på etl sådant säll alt de kränker del ofödda barnets människovärde. Alla former av in vitrobefruklning förulsälter dock medicinska försök på mänskliga zygoter och blaslem. Med nuvarande teknik leder IVF-verksamheten lill befruktade överskotlsågg, som inte kan implanteras i livmodern. Sveriges frikyrkoråd uppfattar dessa fakta som kränkningar av det människovärde som tillkommer del befruktade ägget och föreslår därför ell förbud mol fortsatt verksamhet med in vitro befruktning i Sverige.

Ett par remissinstanser anser all utredningens förslag är för restriktiva.

Karolinska institutet anser atl ofrivillig barnlöshet i många fall närmast är att likna vid etl myckel svårt handikapp, som kan prägla och fördystra, ja rent av förgifta hela livssituationen för paret under många år. Utredningens något kallsinniga inställning lill detta handikapp rimmar enligt institutet också mycket illa med den attityd av inlevelse, medkänsla och omsorg, som från samhällets sida manifesteras mol andra lyper av handikapp. Del förefaller självklart att handikappet ofrivillig barnlöshet kvalificerar atl bemötas på samma sätl.

Sveriges läkarförbund framhåller all man har en annan uppfattning i en rad av de aktuella frågorna och därför inte kan tillstyrka lagförslaget i dess nuvarande form.

2 Befruktning utanför kroppen inom ett parförhållande

Utredningen föreslår alt befruktning utanför kroppen skall vara tillgänglig

för gifta och sambor. 33

3 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 160

Ell 20-lal remissinstanser uttalar.sig särskill i denna fråga. Alla ställer sig Prop. 1987/88:160 i princip positiva.

Socialstyrelsen ser inle några skäl till varför elt sådant tekniskt förfarande inte skulle kunna vara tillåtet.

Svenska kyrkans centralstyrelse anser att del inte kan resas några hinder ur etisk synpunkt mol in vitro fertilisering med ägg och sperma från man och kvinna i elt parförhållande.

Centerns kvinnoförbund framhåller all ell av sjukvårdens mål är all med så skonsamma metoder som möjligl hjälpa enskilda människor. Befruktning utanför kroppen kan accepteras i de fall del barnlösa paret kommer atl vara biologiska föräldrar lill del blivande barnet.

Flera remissinstanser som instämmer i utredningens förslag har dock invändningar mol alt in vitro fertilisering endasl skulle komma ifråga vid fall då del föreligger hinder för "befruktning på naturlig väg".

Medicinska forskningsrådet t.ex. framhåller: En framtida väsentlig indika- ' tion, med eftersträvansvärda etiska implikationer synes vara IVF-behandling med utnyttjande av gameter (spermier eller ägg) från anlagsbärare för genetisk sjukdom varvid preimplantalorisk gendiagnostik i tidigt utvecklingsstadium kan komma ifråga.

Tekniken all på enstaka celler, l.ex. ur elt tidigt blaslem exciderade blastomerer, med hybrid-DNA teknik eller på annal säll fastställa eller utesluta förekomst av defeklanlag ligger nära i tiden. Genetiskt defekta blaslem skulle på delta säll ej alls behöva återinföras i kvinnans livmoder. I stället skulle man för återinförande kunna välja ett eller flera andra befruktade ägg som ej är bärare av den aktuella genetiska defekten.

Härigenom undvikes hela del känslomässigt betungande problemkomplex som följer av prenalaldiagnoslik och evenluelll graviditelsbrytande vid en senare tidpunkt i havandeskapet.

Denna indikation för IVF-behandlirig, trots alt befruktning på naturlig väg inom parförhållanden är möjlig, bör explicil förklaras vara legitim.

Liknande synpunkter framförs av medicinska fakulteterna vid universiteten i Uppsala, Linköping och Göteborg, Svenska Läkaresällskapet samt Svensk gynekologisk förening.

Riksförbundeiför sexueUl likaberättigande (RFSL) menar att del inle finns någon anledning atl förbjuda vare sig insemination eller befruktning utanför kroppen för ensamstående eller lesbiska kvinnor. Det är RFSL:s uppfattning att barn behöver känna trygghet, tillit och kärleksfullhel i den omgivning de växer upp i. Om etl barns föräldrar sedan utgörs av personer av samma eller olika kön är av underordnad belydelse.

3 Befruktning utanför kroppen med utomstående äggivare

Utredningen anser all metoden all flytta ägg från en kvinna till en annan i så hög grad har karaktär av leknisk konstruktion för all lösa elt barnlöshelsproblem all den är ägnad all skada människosynen. Äggdonation bör därför enligt utredningen förbjudas i Sverige.

En majoritet av del 25-tal remissinstanser som har synpunkter på förslaget 34

menar, i motsats lill utredningsförslaget, all äggdonation bör vara möjlig. Prop. 1987/88:160

Till de som instämmer i utredningens förslag hör socialstyrelsen (majoriteten), juridiska fakulteterna vid universiteten i Stockholm, Lund och Uppsala, institutionen för Tema-H vid universitetet i Linköping, Svenska kyrkans centralstyrelse och Svenska hälso- . och sjukvårdens tjänslemannaförbund (SHSTF).

Socialstyrelsen (majoriteten) menar alt en äggdonation kräver ingående kunskap och inte kan ulföras ulan specialisthjälp. Metoden strider helt mol den naturliga livsprocessen och innebär ell slort mått av manipulation. Socialstyrelsen kan inte se detta som etiskt godtagbart.

Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet menar all redan del faktum alt Sverige inlernalionelll sett är tidigt ute när del gäller all lagstifta om befruktning utanför kroppen är skäl nog för en mer restriktiv inställning som grund för lagstiftning.

Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet erinrar om alt del i lagstiftningsärendet rörande givarinseminationer gällde all la ställning lill frågan om elt legaliserande av en verksamhel som då redan hunnit få en vid utbredning medan de i det nu aktuella lagstiftningsärendet diskuterade befrukt-" ningsmeloderna äggdonation resp. spermadonalion i förening med befruktning utanför kroppen ännu inle kommil lill användning i vårt land.

Till de remissinstanser som anser alt äggdonation bör tillåtas hör bl.a. medicinska fakulteten vid Linköpings universitet. Fakulteten framhåller atl problemet år av kvantitativt ringa belydelse. Del torde enligl fakulteten emellertid principiellt vara svårt att finna rationella skäl för all användande av donerade gameler från ell kön i samband med IVF-behandling inom elt stabilt parförhållande skulle vara behäftat med etiska problem av annal slag än vad som gäller för gameler från det andra könet.

Medicinska forskningsrådet och Svensk gynekologisk förening framför liknande synpunkter.

Socialstyrelsen (minoriteten beslående av generaldirektören och tre ledamöter) anser alt en behandlingsmetod inte bör förbjudas med hänvisning till alt den är tekniskt komplicerad, ej heller beroende på atl den endasl kan bli aktuell i ell begränsat anlal fall. Detta är argument som talar för att äggdonation - om den införs i Sverige - bör ha karaktären av flerregional vård liksom andra komplicerade och mindre frekventa behandlingsmetoder. .

Om man accepterar donation av könsceller från mannen är det logiskt alt även donation av könsceller från kvinnan accepteras. Enligt minoritetens mening är sislnämnda förfarande lika etiskt godtagbart som förstnämnda. Möjligheten lill äggdonation bör därför lämnas öppen. Eftersom enligt utredningen införande av äggdonation kräver dels författningsändringar, dels särskilda föreskrifter och.allmänna råd från socialstyrelsen förutsattes dock atl frågan utreds ytterligare.

Institutionen för rättssociologi vid Lunds universitet konstaterar atl utredningens argumentation tycks vara någon form av "bruks- eller nyllokalkyl" för vad som anses vara etiskt försvarbart.

Sveriges läkarförbund anser all även äggdonation skall vara tillåten. Att från etisk synpunkt ställa sig avvisande till en medicinsk hjålpålgärd därför

atl den är mer eller mindre tekniskt komplicerad är ett synsätt som förbundet Prop. 1987/88:160 ej kan ställa sig bakom.

Svenska Läkaresällskapet anser all den medicinska tekniken skall vara underordnad människors behov all kunna fullfölja en grundläggande biologisk strävan alt skaffa barn och alt del därför ej föreligger rationell grund all förbjuda äggdonation.

Folkpartiets ungdomsförbund framhåller att om någonting är tekniskt komplicerat betyder del inle all fenomenet automatiskt får en annorlunda etisk dimension.

Infertilas Riksförbund i Sverige (IRIS) konstaterar all metoden som sådan hell strider mot den naturliga livsprocessen, vilket alla medicinska och operativa ingrepp gör. I detta fall förtätas de eliska övervägandena av alt behandlingen rör reproduktionen, vilkel dock inle borde få innebära atl tekniken som sådan blir elt etiskt argument.

Äggstockstransplantation

Utredningen ställer sig avvisande till transplantation av äggstockar i befrukt-ningssyfle men kan tänka sig transplantation för all möjliggöra produktion av hormoner.

Elt 20-lal remissinstanser har haft synpunkter på förslaget.

Socialstyrelsens majoritet. Svenska kyrkans centralstyrelse. Moderata kvinnoförbundet och Moderata ungdomsförbundet avvisar, liksom utredningen, transplantation av äggstockar.

De medicinska fakulteterna, medicinska forskningsrådet, Sveriges läkarförbund. Svenska Läkaresällskapet och Svensk gynekologisk förening menar samtliga att något direkt förbud inte år påkallat.

Medicinska forskningsrådet anser alt äggstocksdonation och -transplantation möjligen kan ha en principiell betydelse som tankeexperiment men knappast ulgöra ell problem i medicinsk praxis. Någon reell medicinsk indikation för ett dylikt ingrepp med bl.a. dess immunosuppressiva konsekvenser, kan endast svårligen förutses.

Ett formellt förbud för all reglera delta imaginära problem förefaller emellertid ej påkallat.

Svenska Läkaresällskapet: Sällskapet kan vare sig finna rationella skäl eller medicinsk motivation för transplantation av äggslockar eller andra reproduktionsorgan. Det föreligger utomordentligt goda möjligheter lill hormon-substitulion, varför denna indikation ej torde vara medicinskt motiverad. Äggstocksdonation för atl kunna framkalla framtida graviditeler torde för närvarande vara omöjligt på grund av de behov av immunosuppressiv behandling som föreligger och de konsekvenser som denna behandling ger för en eventuell graviditet. Eftersom vare sig medicinska indikationer eller en medicinsk rational föreligger för dylika transplanlationer, torde heller icke elt förbud vara påkallat för denna imaginära situation.

Några instanser anser all äggstockstransplantalioner bör tillåtas. Hit hör Malmöhus läns landsting, Infertilas Riksförening i Sverige (IRIS) och Riksförbundet för sexuelh likaberättigande (RFSL).

Infertilas Riksförening i Sverige (IRIS) anser att transplantation av ägg- Prop. 1987/88:160 stockar skall få förekomma under noggrant medicinskt reglerade former. De eliska övervägandena är här än mer svårlydda och oändligt komplicerade men förefaller inte omöjliga atl hantera.

Riksförbundet för sexuellt likaberätUgande (RFSL) menar all en äggstockstransplantation inte kan ses som elt mera oetiskt ingrepp än andra transplanlationer av livsviktiga organ som i dag är fullt tillåtna.

4 Befruktning utanför kroppen med utomstående spermagivare

Utredningen anser all en kombination av spermadonation och befruktning utanför kroppen innebär ell större avsteg från den naturliga livsprocessen än givarinsemination och föreslår all befruktningsmetoden förbjuds.

Elt 20-lal remissinstanser ullalar sig. Tre instämmer i utredningens förslag nämligen socialstyrelsen (majoriteten). Malmöhus läns landsting och Göteborgs och Bohus läns landsting. Övriga anser all befruktning utanför kroppen med utomstående spermagivare bör vara tillåten.

Socialstyrelsen (majoriteten) konstaterar all del kan lyckas konsekvent all man skall tillåta denna befruktningsmelod, då givarinseminalion år tillåten. Socialstyrelsen anser dock i likhet med utredningen atl detta är en alllför långtgående manipulation av livsprocessen för alt vara godtagbart.

Socialstyrelsen (minoriteten) anser all utredningens resonemang är ologiskt, eftersom befruktning med givarspermier rent tekniskt inle innebär mer manipulation med livsprocessen än befruktning med makes/sambos spermier, vilket utredningen accepterar.

Medicinska fakulteten vid Linköpings universitet hör också till dem som avstyrker utredningens förslag. Fakulteten framhåller: Utredningen har vid sitt ställningslagande utgått från ell resonemang som bygger på elt försök att kvantifiera "manipulaloriska" åtgärder och sedan genom efterföljande addition söka finna en gräns för "hur myckel manipulerande med livet som kan anses godtagbart i sammanhanget".

Utredningen synes härvid ha försnävral sitt synfält till atl beakta endasl de medicinska manipulaliva åtgärder som har en mekanisk prägel, l.ex. uthämtande av ägg under ullraljudledd kontroll. Härvid bortser man från alla andra, i dag i rutinbruk varande åtgärder vilka i hög grad utgör etl manipulerande med livet. Exempel på sådana åtgärder är l.ex. induklion av ovulation med hjälp av hormoner, hormonfrisällande medel, dopaminanlagonisler etc.

Det senare förfarandet torde vara mer än väl så manipulativi som åtgärden au sammanföra spermier och ägg i samma behållare och därefter återföra den spontant uppkommande cellslrukturen (blaslemel) till livmodern.

Även de mycket sofistikerade och stundom långvariga mikrokirurgiska ingrepp i kombination med hormonlerapi som dagligdags ulföres för all möjliggöra "nytt liv" är uttryck för ell avancerat manipulaloriskl handlande.

Ansträngningarna alt finna en gräns genom all försöka kvantifiera de i
processen ingående manipulaliva åtgärderna framstår således som irration- 37

ella.

Del är väsentligt all beslul om vad som skall anses etiskt acceptabelt eller Prop. 1987/88:160 icke baseras på en bred kunskap om vad som försiggår inom reproduktions-medicinens totala ram saml en därefter följande välgrundad och rationell värdering av dessa fakta.

Liknande synpunkter framförs av bl.a. medicinska forskningsrådet, medicinska fakulteterna vid universiteten i Lund och Göteborg, Svenska Läkaresällskapet och Svensk gynekologisk förening.

Sveriges läkarförbund: Del är naturligt att ulgå från den situation som det barnlösa paret befinner sig i. Ofrivillig barnlöshet är alt jämställa med ett handikapp. För många barnlösa par utgör della handikapp elt allvarligt problem. Om del då finns medicinska möjligheter all hjälpa paret lill atl bli föräldrar så bör denna möjlighet självfallet övervägas i positiv anda. Etl förbud för spermadonalion i förening med IVF måsle av dessa par uppfattas som både oetiskt och inkonsekvent. när nu samhället accepterar givarinseminalion.

Folkpartiets ungdomsförbund, som också avstyrker utredningsförslaget, menar all det barn som föds som resultat av en sådan befruktning rimligen inle kan uppfatta sitt ursprung egendomligare än det barn som tillkommit genom den inseminalionsverksamhel vi redan tillåter i Sverige.

Riksförbundet för sexuelh likaberättigande (RFSL) är överens med utredaren om alt del måste finnas en gräns för hur långt man är beredd atl gå för all genom olika manipulationer ingripa mol naturens ofullkomlighet. Däremot kan RFSL inle acceptera alt vad som skall anses vara etiskt försvarbart definieras på rent teknisk grund. Att förfaringssättet vid användande av givarsäd är mera komplicerat då del rör sig om befruktning utanför kroppen än om givarinsemination kan inte försvara att man avvisar befruktning utanför kroppen i de fall då sperma från en utomstående man användes. RFSL:s uppfattning är atl om man anser det vara etiskt försvarbart med användning av givarsäd och man anser det etiskt försvarbart med befruktning utanför kroppen, ja dä bör det rimligen vara försvarbart alt använda en kombination av de två.

5 Surrogatmoderskap

Surrogatmoderskap är enligt utredningen en högst tvivelaktig företeelse främst med hänsyn till dess karaklär av köpslående om barn. Förfarandet strider enligl utredningen mot i Sverige gällande rättsgrundsatser.

Av de 20-lal remissinstanser som ullalar sig om surrogatmoderskap delar alla ulom två utredningens inställning.

Medicinska fakulteten vid Linköpings u/!/!/'/;/framhåller t.ex. all de potentiella, mycket begränsade fördelarna med alt utnyttja en annan kvinna än den som avses alt bli barnels moder som frambårare av graviditeten ler sig myckel ringa i jämförelse med de närmast oöverskådliga negativa effekter ett sådant förfarande skulle kunna medföra.

Sveriges läkarförbund påpekar att man vid surrogatmoderskap också
överskrider en gräns, vilkel inte sker i övriga i sammanhanget diskuterade
fall. nämligen all den kvinna som skall vara mor lill barnet också år den 38

kvinna som genomgår graviditeten och framföder barnet. I surrogalmoder- Prop. 1987/88:160 skåp gäller inle detta.

Mol utredningens inställning vänder sig medicinska fakulteten vid Göteborgs universitet och Folkpartiets ungdomsförbund.

Medicinska fakulteten vid Göteborgs universitet menar all det genom en precis lagstiftning torde kunna vara möjligl atl lämna möjligheten öppen för Surrogatmoderskap eller tillsvidare endasl utfärda ett temporärt förbud tills ytterligare internationell erfarenhet vunnits.

Folkpartiets ungdomsförbund vill även lillåla surrogatmoderskap om det sker utan ersättning. Varje enskilt sådant fall bör anmälas lill, och granskas av, socialstyrelsen.

6 Frysning av befruktade ägg m.m.

Utredningen föreslår alt befruktade ägg skall få förvaras i fryst tillstånd men endast för del par vars könsceller är inblandade, alt del sålunda förvarade befruktade ägget skall få användas för implantation men endast i den kvinna som lämnat ägget samt all del frysta befruktade ägget skall få förvaras under högst ett år.

Merparten av de drygl 20 remissinstanser som ullalar sig om frysning av befruktade ägg instämmer i utredningens förslag. Hit hör bl.a. .socialstyrelsen, de medicinska fakulteterna vid universiteten i Stockholm, Uppsala, Linköping, Lund och Göteborg, medicinska forskningsrådet, Svenska kyrkans centralstyrelse och Sveriges läkarförbund.

En rad remissinstanser anser dock all förslaget om begränsning av frysti-den lill elt år är mindre välbetänkt. Flera menar att en begränsning av frysti-den lill fem år ler sig mera rimligt.

Svenska Läkaresällskapet framhåller t.ex.: Denna lidsgräns torde ge upphov lill flera praktiska problem. Det kan vara svårt alt företa upprepade behandlingar inom så kort tid som ell år l.ex. på grund av resursbrist. Om kvinnan vid det första behandlingstillfället skulle bli gravid och graviditeten gå till sin fullbordan, kan ell överblivet fruset embryo inle heller utnyttjas för etl nytt behandlingsförsök om frystiden begränsas lill ell år. En tidsrymd av t.ex. fem år ler sig därför mer rimlig ur praktisk synpunkt.

Liknande synpunkter framförs av bl.a. socialstyrelsen, de medicinska fakulteterna, medicinska forsktUngsrådel, Svenska läkarförbundet och Sveriges Läkaresällskap.

Några remissinstanser ställer sig tveksamma eller direkt avvisande till förslagen.

Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet avvisar förslagen och konstaterar med förvåning atl utredningen kan uttala sig om atl della är en säker teknik när man samtidigt beskriver hur del främsl är inom djuraveln denna äggfrysning använts.

Med tanke på bristande erfarenheter och forskningsrön på människor an
ser institutionen det helt oförsvarbart all öppna denna tekniska möjlighet all
experimentera med frysta befruktade ägg. Ingen vet någol om de långsiktiga
effekterna för barnets egen del! 39

Liknande synpunkter framförs av Riksförbundet för sexuell upplysning Prop. 1987/88:160 (RFSU).

Socialdemokratiska kvinnoförbundet uttrycker slor tveksamhet lill förslagen och menar all elt klart avståndstagande från tanken på frysning av befruktade ägg skulle ulgöra ell starkare både formellt och moraliskt hinder för den experimentlusta som otvetydigt finns i della sammanhang. Förbundet är medvetet om atl elt förbud mot frysning av befruktade ägg medför komplikationer för det barnlösa paret men anser atl det år en komplikation man får ta i denna valsituation.

Centerns kvinnoförbund anser atl frågan om djupfrysning av ägg skall belysas ytterligare. Huvudinriktningen bör vara all minimera tiderna. Del år inle känt i vilken utsträckning ägg påverkas av frysförvaring. Ytterligare forskning krävs enligt förbundet för all klart belägga all djupfrysning av ägg inle leder till skador för de blivande barnen.

Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet har inte några sakliga invändningar alt rikta mol förslaget i denna del. Fakulteten finner det dock någol märkligt atl dessa från etisk synpunkt och för den enskilde myckel vikliga frågor inle är tänkta att regleras i lag. Utredningen anser del i stället böra ankomma på socialstyrelsen all utfärda närmare föreskrifter i frågan. Enligl fakultetens mening bör det i stället i den föreslagna lagen om befruktning utanför kroppen anges all elt befruktat ägg i fryst tillstånd endast får förvaras för del par vars könsceller är inblandade och högst under ell år. All det frysta ägget endast får implanteras i den kvinna som lämnat ägget torde däremot redan framgå av 2 § i den nämnda föreslagna lagen (förbudet mol äggdonation).

Juridiska fakulteten vid Lunds universitet känner en viss tveksamhet lill della förslag så länge det inle skapats garantier, som skyddar det befruktade ägget mot viss användning, exempelvis i forskningssyfte.

Flera remissinstanser framhåller alt del i utredningen saknas en mer ingående analys av dispositionsrätten lill frysta embryon respektive blaslem.

Medicinska forskningsrådet (MFR): MFR anser all dispositionsrätten bör tillkomma upphovspersonerna tillsammans eller var för sig. Den generella innebörden härav bör vara atl en upphovsperson skall kunna påfordra destruktion av de blaslem till vilka vederbörande har givil upphov. Disposilions-rällen lill frysta blaslem avsedda för implantation bör ävenledes tillkomma dess upphovspersoner intill dess all implantation skett med upphovspersonernas samtycke.

Ell återkallat samtycke från någondera av upphovspersonerna skall medföra atl blaslemel deslrueras.

Vid endera upphovspersonens frånfälle bör disposilionsräilen tillfalla den efterlevande. Denna dispositionsrätt bör då vara begränsad lill atl omfatta beslut om givande av lillslånd för blaslemeis användning för forskning. Implantation av sådant embryo bör således ej få förekomma.

Vid bägge upphovspersonernas frånfälle bör dispositionsrätten kunna tillkomma l.ex. en forskningsgrupp. Sådant blaslem bör ej få användas för implantation.

Liknande synpunkter har framförts av de medicinska fakulteterna vid Lin-

köpings och Göteborgs universitet, Sveriges läkarförbund. Svenska Läkare- Prop. 1987/88:160 sällskapet och Svensk gynekologisk förening.

7 Vissa organisatoriska frågor

Verksamheten bör koncentreras till större sjukhus

Utredningen anser det önskvärt alt verksamhelen med befruktning utanför kroppen koncentreras till vissa större sjukhus.

Endasl ell fåtal remissinstanser lar upp frågan. Merparten är positiva till förslaget.

Enligl socialstyrelsens uppfattning är det en fördel om verksamhelen koncentreras till vissa större sjukhus då man därigenom dels vinner större medicinsk erfarenhet, dels lättare kan följa verksamhelen. På större sjukhus finns även, påpekar styrelsen, tillgång lill den psykologiska hjälp som ell par kan behöva få före och under en pågående behandling.

Medicinska forskningsrådet tolkar utredningens förslag så all medicinsk kompelens och tillgång lill adekvata resurser bör vara avgörande för var IVF-verksamhet bör få bedrivas i landet. Delta förslag är enligl MFR välbetänkt och tillslyrkes.

Liknande synpunkter framförs av Svenska Läkaresällskapet och Svensk gynekologisk förening

Landstingsförbundet konstaterar all sedan utredningen överlämnat sitt belänkande har verksamhelen introducerats till yllerligare elt sjukhus och ett par till är på gång atl införa tekniken. Del är förbundsstyrelsens uppfattning atl verksamheten tills vidare måsle förbehållas vissa större sjukhus med erforderliga resurser. Inle minsl med hänsyn till atl insatserna bara i 10 procent av fallen leder lill framgång. Tekniken kan därmed inte anses färdigut-' vecklad för en vidare introduktion.

Sveriges läkarförbund redovisar en avvikande inställning. Enligl förbundets mening är förslaget ett uttryck för ett kontroll- och bevakningstänkande som år både omotiverat och principiellt motbjudande. IVF-verksamheten bör få utvecklas med hänsyn till medicinska och sjukvårdsmässiga bedömningar och organisatoriskt avgöras på landstingsnivå. Behovet av insatser och tillgången lill medicinsk kompetens och adekvata resurser bör vara avgörande för var IVF-verksamheten kominer atl bedrivas. Förbundet finner del heller inte motiverat alt, såsom utredningen, ha etl krav på socialstyrelsens tillstånd för atl få bedriva verksamhelen vid privata sjukhus. Dessa sjukhus är godkända som sjukhus och socialstyrelsens sedvanliga tillsynsansvar måste anses vara fullt tillräckligt även för IVF-verksamheten.

Nationellt register

Utredningen föreslår atl socialstyrelsen upprättar ell riksomfattande register över verksamheten med befruktning utanför kroppen.

Endasl etl fåtal instanser kommenterar frågan.

Medicinska fakulteten vid Göteborgs universitet konstaterar med tillfreds-

ställelse alt dess förslag atl inrätta ell nationellt register över IVF-verksam- Prop. 1987/88:160 beten har fått gensvar hos utredningen. Elt sådant register borde enligt fa-kullelen baseras på standardiserade rapportformulär som upptar inträffade graviditeler, aborter, anlal födda barn saml rapporter om de nyfödda barnens tillstånd (karyoiyper etc). Dessutom rekommenderas en fortlöpande rapportering via barnavårdscentralerna om barnens ulveckling under de första levnadsåren. Rapporteringen bör ej avslutas förrän barnet passerat de första klasserna i grundskolan (8-9 år). Registreringen kan.enligl fakulteten ske under tillsyn av socialstyrelsen.

Liknande synpunkter framförs av Karolinska institutet, medicinska fakulteten vid universitet i Uppsala, medicinska forskningsrådet, Sveriges läkarförbund och Svensk gynekologisk förening

Svenska Läkaresällskapet avvisar däremot förslaget. De register och uppföljningsundersökningar, som för närvarande genomförs av individuella kliniker och vetenskapliga sammanslutningar inom området torde enligl sällskapet bättre tjäna syftet all föra tekniken framåt och dessutom tillfredsställa föräldrarnas och barnets rätl lill anonymitet.

Malmö sjukvårdsstyrelse framhåller all det ej är lämpligt all upprätta etl riksomfattande register vid befruktning utanför kroppen inom ell parförhållande. Enligl styrelsens uppfattning skulle etl sådant register kunna äventyra sekretess och integritet.

StatisUska centralbyrån anser att syftet med det föreslagna registret inle klart framgår av betänkandet. Inte heller synes man ha beaktat möjligheten all fånga upp eventuella missbildningar via den medicinska födelseregislre-ringen inkl. missbildningsregistrel. SCB föreslår därför all förslaget om ell riksomfattande register över verksamhelen vidareulreds.

Allmänt

Medicinsk-etiska rådet instämmer i utredningens uppfattning atl det aldrig kan bli en ovillkorlig mänsklig rättighet all få barn. Rådet har dock full förståelse för atl ofrivillig barnlöshet kan vara ell slort socialt och psykiskt pro-lem för många människor och all de ofta har en förståelig önskan atl få tillgång lill de medicinska metoder som finns all lösa problemet.

Medicinsk-etiska rå.del vill inledningsvis peka på faran i en snäv och ensidig syn på insemination och provrörsbefruktning.

Utredningen nämner ingenting om all inferlilitel alltmer uppmärksammats bl.a. i samband med en ökning av antalet infektionssjukdomar som t.ex. clamydia. Tidigare medicinska behandlingar, användning av sprial, vissa typer av arbetsmiljöer har också funnits med i diskussionen som länkbara orsaker lill barnlöshet.

Rådet efterlyser en grundlig analys av utvecklingen saml en samlad forskning och diskussion om olika länkbara orsaker till barnlöshet. Det kan finnas anledning alt diskutera omprioriteringar av forskningsresurser från forskning om insemination och befruktning utanför kroppen lill förmån för resurser lill forskning om orsakerna lill barnlöshet.

Även i dagens kunskapsläge behöver provrörsbefruktning och insemination, enligl rådets mening, inle vara den enda utvägen för ofrivilligt barnlösa. Det är ingen brisl på föräldralösa barn i världen. Möjligheten att adoptera barn bör ses som elt reellt alternativ. En förutsättning för detta är att båda sätten blir koslnadsmässigl likvärdiga. En adoption bekostas för närvarande helt av de blivande föräldrarna medan insemination och provrörsbefruktning bekostas av samhället med sjukvårdsresurser.

Samhällets utformning och ulveckling är av slor belydelse för människors möjligheter atl ingå i elt socialt kontaktnät kring barn och på så sätl komma dem nära. De sociala relationerna lill barn bör uppvärderas. Rådet efterlyser en öppen diskussion ute i samhället på temat "alla barn är allas".

Samhällets attityder till barnlöshet, modersmyl och föräldraskap kan också behöva kritiskt granskas. Det år viktigt atl vi inle målar upp barnlöshet som en katastrof som lill varje pris måste åtgärdas med "bra resultat", dvs. elt i alla bemärkelser friskt och välskapl barn. Familjeplaneringen får inle bli alltför tidsmässigt rationell och tekniskt inriktad. En viss beredskap hos människor att möta det oplanerade och okända i livet är önskvärd.

Den psykiska påfrestning för kvinnan och mannen som utredning och kan-

ske upprepade misslyckade behandlingar innebär måsle också finnas med i Prop. 1987/88:160 diskussionen om tekniken med provrörsbefruktning. En teknik som för närvarande år både dyrbar och föga framgångsrik.

Rådet anser också alt orsakerna lill antalet utförda aborter i detta sammanhang bör diskuteras. Kan vi genom bälte ekonomiska, sociala och psykologiska stödåtgärder för kvinnor och barn motivera kvinnor all avstå från abort?

Utredningens förslag

Parförhållanden

Rådet instämmer i utredningens förslag alt lillåla provrörsbefruktning inom elt heterosexuellt parförhållande, alltså inom äktenskap eller inom samboförhållande.

Spermadonation och äggdonation

Rådet ser inle någon avgörande skillnad mellan spermadonation och äggdonation ur genetisk synpunkt. Både sperma och ägg behövs och är lika viktiga för alt en ny individ skall bli lill. Rådet anser del därför vara konsekvent att antingen tillåla eller förbjuda båda förfaringssätten, när del gäller befruktning utanför kroppen. I båda fallen är det också en tredje part inblandad men ej heller ur denna synpunkt förefaller del i rådels mening rimligt all göra skillnad mellan de båda teknikerna.

Med hånsyn lill de psykiska påfrestningarna för kvinnan på grund av de fysiologiska skillnaderna mellan ägg- och spermadonation ser rådet en viss skillnad till äggdonationens nackdel. Med tanke på atl informerat samtycke alltid föreligger i och med all behandlingen sker på del aktuella parels begäran, ifrågasätter dock rådet om denna skillnad är så slor alt den motiverar olika ställningstaganden vad gäller spermadonation och äggdonation. Rådet anser det därför principiellt riktigast atl ur etisk synpunkt jämställa spermadonalion och äggdonation.

Rådet vill emellertid framhålla atl starka skål talar för en restriktiv inställning. Dels bör man ha en återhållsam inställning lill en utbyggd biomedicinsk teknologi eftersom del är tveksamt om den är lill nytta för människor. Om den fortsatta utvecklingen skingrar denna tveksamhet är det lättare all bygga ut verksamheten än all stoppa den om tveksamheten visar sig vara väl grundad. Dels talar ekonomiska och sjukvårdspolitiska skäl (se nedan) för all man tills vidare avslår från denna verksamhet. På grund härav avstyrker rådet för nårvarnde både möjligheterna lill spermadonalion och äggdonation.

Surrogatmoderskap och äggstockstransplantation

Rådet lar på grund av de skäl utredningen anfört avstånd från både surrogatmoderskap och äggslockslransplanlalion.

Frysning av befruktade ägg Prop. 1987/88:160

Rådet vill peka på atl Genasve-deklaration och Helsingfors-deklaration i egenskap av grundläggande medicinsk-etiska dokument i tillämpliga delar och analogi skall gälla vid försök på foster och embryon.

Rådet lillstyrker utredningens förslag om all befruktade ägg får frysas etl år förutsatt att del är fråga om en och samma behandlingscykel och all syftet är graviditet för den kvinna somlämnal äggen. Rådet vill poänglera viklen av att de befruktade äggen används i samband med ell och samma graviditetstillfälle och alt överblivna ägg förstörs. Undanlag för vad som sagts i rådets yttrande över gen-etikkommitténs belänkande nämligen:

"Försök på mänskliga zygoter och blaslem är ej generellt etiskt godtagbara. Under särskilda betingelser br dock försök få förekomma och följande skall därmed vara uppfyllt:

- Försök får endast ske inom 14 dygn efter befruktning (frystid oräknad). Blaslem får därefter ej hållas vid liv.

- Försöken skall vara medicinskt väl motiverade.

- Den kunskap som kan vinnas kan ej erhållas på annat sätt.

- Donator av ägg och sperma skall lämnas sill samtycke."

Teknikens utveckling

Med dagens teknik går del alt göra kromosomanalyser på celler från mycket tidiga embryon. Del går all spåra både troliga genetiska "defekter" samt fastställa kön. Rådet ser det som positivt atl tekniken i detta sammanhang kan användas för alt hjälpa människor som är bärare av vissa ärftliga sjukdomar att besluta om de vill försöka skaffa egna barn eller inle. Tekniken öppnar också dörren lill skrämmande urvalsperspekliv. Provrörsbefruktning kan "fel" använd lägga grunden för selektion av vissa egenskaper och lill ulveckling av en elilmänniskofilosofi, som rådet bestämt tar avstånd från. Tekniken lägger också grunden för möjligheten att manipulera med mänskliga embryon och delta reser yllerligare eliska problem som närmare har belysts i samband med rådels yttrande över gen-etikkommitténs betänkande. Rådet vill också peka på farorna med teknikens ulveckling inom della område.

Finansiering

Kostnaderna för befruktning utanför kroppen är i dag höga, cirka 20 000 kronor per behandlingstillfälle och upp till tre behandlingstillfällen är vanligt. Enligt uppgift leder ell fall på tio lill fullgången graviditet. Fram lill oklober 1984 hade sammanlagt åtta barn avlade utanför kroppen fölls i Sverige och enligt en vid Sahlgrenska sjukhuset gjord uppskattning skulle 4 000-5 000 par i Sverie vara intresserade av all få sin barnlöshet avhjälpt genom denna melod.

Kostnaden för provrörsbefruktning måsle dels ses i relation lill vad en
adoption kostar, dels vägas in i den totala sjukvårdskostnaden om verksam- 4g

heten som sådan bedöms ha karaktären av sjukvård. Den blir därmed före- Prop. 1987/88:160

mål för de prioriteringar som görs inom ramen för de resurser som totalt sett

kan ställas lill sjukvårdens förfogande. Rådet vill i della sammanhang peka

på all de tekniska framstegen inom medicinen gör del allt viktigare all man

klart uppmärksammar såväl de ekonomiskt etiska som de rent medicinskt

eliska frågorna som beslår i all bedöma om en verksamhel i sig accepteras

eller ej.

Riksomfattande register

Utredningen föreslår ell riksomfattande register övr den föreslagna verksamheten. Rådet avstyrker detta förslag då något skål för elt sådant register inle anges i utredningen.

Särskilt yttrande av Erwin Bischofberger, Helge Brattgård, Margitta Edgren, Viking Falk och Ulla Tilländer

Statens medicinsk-etiska råd har yttrat sig över Barn genom befruktning utanför kroppen. Rådels slutsatser ansluter vi oss till. Rådet avstyrker således bl.a. såväl möjligheter lill spermadonation som äggdonation vid befruktning utanför kroppen. Della sker emellertid med motiveringar, som vi inte kan acceptera. Rådet menar atl del principiellt är riktigast atl ur etisk syn- . punkt jämställa spermadonation och äggdonation.

Vi menar all ägg och spermie är likvärdiga ul strikt genetisk synpunkt. Men vid användande av spermier vid konstlad befruktning, såväl vid makeinsemination, givarinseminalion som vid befruktning utanför kroppen med spermier från make eller sambo, är målet en normal graviditet. Ägget emanerar således från den kvinna, som sedan bär graviditeten och framföder barnet och hälflen av arvsanlagen kommer från henne. Della gäller också vid befruktning utanför kroppen med utomstående spermagivare. Vid äggdonation däremot är resultatet av den konstlade befruktningen inle en naturlig ulan en konstlad graviditet, där det inte finns något som helst genetiskt samband mellan kvinnan som bär graviditeten och fostrel. Della är enligl vår mening en så allvarlig avvikelse från den naturliga processen med sannolikl betydande psykologiska konsekvenser för modern och därmed också för barnet, att det omöjligt kan jämställas med spermadonalion.

Vi delar också Ragnar Holtes uppfattning framförd i hans särskilda yttrande alt elt sådant tillvägagångssätt strider mot principen om genetisk integritet och därmed mot etisk godtagbar människosyn.

Slutsatsen för oss är därför atl skillnaden biologiskt och psykologiskt mellan spermadonation och äggdonation i samband med befruktning utanför kroppen är så slora all del inle är korrekt att säga all dessa kan jämställas etiskt. Äggdonation måsle därför ovillkorligen avböjas.

Som tidigare nämnts avstyrker vi också spermadonation dels av skäl som

framgår av rådels skrivelse men också av de skål som Ragnar Holte framför

i sill särskilda yttrande.

Särskilt yttrande av Gunnar Biörck Prop. 1987/88:160

"Samhället" kommer aldrig atl kunna effektivt hindra spermiedonation. Del är därför lika gott all acceptera della förfarande.

'Åggdonation" kan väl bara bli aktuell för en biologiskt handikappad kvinna, som ändå lidelsefullt önskar uppleva ett eget moderskap. Någon anledning för "samhället" atl motsätta sig della finns enligl min mening icke.

däremot bör etl sålunda tillkommet barn alllid ha möjlighet atl i framliden kunna få vela sitt faktiska genetiska ursprung.

Särskilt yttrande av Ulla Branden

Undertecknad vill anföra särskill yttrande vad gäller följande:

Vad gäller rådels yltrande angående förslag om frysning av befruktade ägg sid. 4. andra stycket, anser jag all försök på mänskliga zygoter och blaslem under inga betingelser får ulföras. Del är slor risk all en tidsgräns om 14 dygn kommer atl flyttas framåt allt eftersom människorna vänjer sig vid manipulationer av del tidiga livet zygot och blaslem. Dessutom kommer forskningen alllid alt kunna hävda behov av all använda foster på allt senare stadier och hävda all de är medicinskt motiverade. Zygol och blaslem är i likhet med foster på senare utvecklingsstadier mänskligt liv. Frågan om samtycke från donator av ägg, sperma för forskning innebär atl samhället inle lar sill fulla ansvar ulan överlämnar frågan lill den enskilde. Den enskilde kan uppleva en stark press på sig all ge ell samtycke. Samtycket blir då inte fritt valt. Det är ell alllför stort krav på den enskilde att sälta sig in i alla framlida konsekvenser både för sig själv och för samhället.

Beträffande avsnillet Teknikens ulveckling, sid. 4 i rådets yttrande vill jag hävda följande. Då del med dagens teknik går att göra kromosomanalyser på celler från embryon kan man spåra vissa genetiska avvikelser. Jag anser del inle vara vare sig positivt eller försvarligt all denna teknik skulle kunna få användas för atl kassera s.k. defekta embryon eller embryon av icke önskat kön eller för atl välja kön. Etiskt sett anser jag delta lika förkastligt som arbort efter fosterdiagnostik då det innebär en urvalsmetod även om embryot i dessa fall befinner sig utanför moderns kropp. För övrigt ansluter jag mig till rådels yttrande.

Bilaga 5 Prop. 1987/88:160

Lagrådet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1988-03-15

Närvarande: f.d. justitierådet Hull, regeringsrådet Berglöf, justitierådet Lars K Beckman.

Enligl protokoll vid regeringssammanträde den 18 februari 1988 har regeringen på hemslällan av statsrådet Sigurdsen beslutat inhämla lagrådels yltrande över förslag lill

1. lag om ändring i föräldrabalken,

2. lag om befruktning utanför kroppen.

Förslagen har inför lagrådet föredragils av departementsrådet Lars Hultstrand.

Lagrådet lämnar förslagen ulan erinran.

gotab Stockholm 1988 87143 48