Regeringens proposition 1987/88:150

med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1988/89, m. m. (kompletteringsproposition)

Prop. 1987/88:150

Regeringen förelägger riksdagen vad som upptagits i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 21 april 1988 för de åtgärder och de ändamål som framgår av föredragandenas hemställan.

På regeringens vägnar

Kjell-Olof Feldl

Bengt K. A. Johansson

Propositionens huvudsakliga innehåll

Det förslag till statsbudget för budgetåret 1988/89 som lades fram i årets budgetproposition kompletteras med hänsyn till senare inträffade förändringar rörande såväl inkomst- som utgiftssidan av budgeten. I samband därmed redovisas en förnyad beräkning av budgelulfallel för innevarande budgetår. Denna ger vid handen att budgetunderskottet för budgetåret 1987/88 blir ca 8,9 miljarder kr. lägre än vad som beräknades i årets budgetproposition. Sålunda förutses nu ell underskott om ca 5,8 miljarder kr.

För budgetåret 1988189 beräknades i budgetpropositionen ett underskott om ca 11,9 miljarder kr. De nya beräkningarna visar ell underskott om ca 6,7 miljarder kr.

I propositionen redovisar regeringen i en reviderad finansplan sin bedömning av hur den ekonomiska politiken bör utformas. I särskilda bilagor till denna redovisas bl. a. en reviderad nationalbudget för år 1988 och kalkyler för den svenska ekonomin 1989-1991 samt en långtidsbudget för budgetåren 1988/89-1992/93. Vidare föreslås ändrade principer för stöd lill näringslivet (bl. a. en ökad avgiftsbeläggning för vissa statliga garantier).

Propositionen innehåller även förslag om förlängning lill utgången av år 1989 av lagen mol skatteflykt (den s. k. generalklausulen) och vissa andra ändringar i skatldagsfiftningen saml förslag och inrättande av en ny sparform, ungdomsbosparandet. Vidare föreslås vissa åtgärder för all förslärka skyddet mot främmande undervaltenskränkningar samt vissa arbetsmarknads-, invandrar- och flyklingpoliliska åtgärder. I propositionen tas också upp vissa anslags- och bidragsfrågor inom socialdepartementets verksamhetsområde. Slutligen lämnas redogörelser rörande uppföljning och utvärdering av offentlig verksamhet saml restaureringen av Hornborgasjön. I    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 150.

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 april 1988 Prop. 1987/88: 150

Närvarande: statsrådet Feldl, ordförande, och statsråden Gustafsson, Leijon, Peterson, S. Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Holmberg, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén

Föredragande: statsråden Feldl, Lindqvist, Johansson, Bodström, Thalén, G. Andersson, Holmberg, Peterson, Hulterström

Proposition med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1988/89, m. m. (kompletteringsproposition)

Statsrådet Feldt anför: Regeringen har i årets budgetproposition (prop. 1987/88: 100) förelagt riksdagen ett förslag fill statsbudget för budgetåret 1988/89. Pä de punkter där förslaget upptog endast beräknade belopp har regeringens förslag därefter redovisats i särskilda propositioner.

Enligt bestämmelserna i 3 kap. 2 § riksdagsordningen skall regeringen -förutom förslaget lill statsbudget i budgetpropositionen - avge etl särskilt förslag till slutlig reglering av slaisbudgeten för del kommande budgelåret i den s. k. komplelleringspropositionen. Detta förslag bör nu lämnas lill riksdagen. 1 samband därmed bör regeringen redovisa sin bedömning av den ekonomiska politiken i en reviderad finansplan. Likaså bör en reviderad nationalbudget tillställas riksdagen. I komplelleringspropositionen bör ocksä las med vissa andra frägor som har samband med den ekonomiska politiken och budgetpolitiken m. m. och som bör behandlas av riksdagen under innevarande riksmöte.

Statsrådet Feldt föredrar den reviderade finansplanen samt redogör för statsbudgetens utgifter och beräknade inkomster under nästa budgetär, m.m. Statsråden Lindqvist, Feldl, Johansson, Bodström, Thalén, G. Andersson, Holmberg, Peterson och Hulterström föredrar de ifrågavarande förslagen under social-, finans-', utbildnings-, arbetsmarknads-, civil-, miljö- och energi- samt försvarsdepartementens verksamhetsområden. Anförandena redovisas i underprotokollen för resp. departement.

Statsrådet Feldt hemställer atl regeringen i en gemensam proposition förelägger riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder och de ändamål som de har hemställt om.

Förslagen bör behandlas under innevarande riksmöte.

Regeringen ansluter sig lill föredragandenas överväganden och beslutar atl    Prop. 1987/88:150 genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder och de ändamål som föredragandena har hemställt om.

Regeringen beslutas vidare att de anföranden som redovisas i underprotokollen skall bifogas propositionen enligl följande:

Reviderad finansplan m. m. Bilaga I

Socialdepartementet Bilaga 2

Finansdepartementet Bilaga 3

Utbildningsdepartementet Bilaga 4

Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga 5

Civildepartementet Bilaga 6

Miljö- och energidepartementet Bilaga 7

Försvarsdepartementet Bilaga 8

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988

Bilaga 1

Reviderad finansplan

Regeringens proposition 1987/88:150

Bilaga 1

Reviderad finansplan

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 april 1988 Föredragande: statsrådet Feldl

Anmälan till proposition med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1988/89, m.m. (kompletteringsproposition) såvitt avser reviderad finansplan, m.m.

1 Den tredje vägen

Den ekonomiska politik som bedrivits sedan 1982 har kallals den tredje vägen. Beteckningen anger atl regeringen avvisar de förenklade och ensidiga recept för efterfrägeslyrning som ofta ställs mol varandra i den allmänna debatten. En politik baserad enbart på åtstramning eller expansion av efterfrågan förmår inle lösa de uppgifter den ekonomiska politiken står inför. Det krävs en tredje väg.

Under senare delen av 1970-lalel och början av 1980-lalel var den svenska ekonomin inne i en djup kris. Konkurrenskraften försvagades, vilkel ledde till försämrad bytesbalans och avstannande ekonomisk lill-växt. Induslriproduklionen sjönk och invesleringarna föll. Även arbetsmarknaden försvagades. För en lid kunde problemen på arbetsmarknaden mildras genom växande budgetunderskott och ökande upplåning, dock endast till priset av hög inflation och stigande räntor. Budgetunderskottet skapade en betydande likviditet i ekonomin och lade därmed grunden lill en svällande finansiell sektor. När budgetpolitiken stramades ål 1980-1981, framträdde de underiiggande problemen klart: produktionen sjönk, och mellan 1980 och 1983 fördubblades den öppna arbetslösheten.

I en sådan situation räcker inte de traditionella finans- och penningpolili-ska medlen lill. De förmår inte att ensamma övervinna målkonflikterna. Åtstramning av den inhemska efterfrågan tenderar all öka arbelslösheien, urholka välfärden och vidga de sociala klyftorna. Expansion av den inhemska efterfrågan kommer i slället till stor del alt läcka ut ur landet i form

1    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1

av ökad import och samtidigt öka inflationen. Detta riskerar all i föriäng-    Prop. 1987/88: 150
ningen driva fram en så mycket hårdare åtstramningspolilik. Bilaga 1

Dessa överväganden gjorde atl den tillträdande socialdemokratiska regeringen hösten 1982 valde all i slället gå en tredje väg. Den har inneburit en kombination av åtgärder för all stimulera ekonomins utbudssida i syfte att öka produktion och sysselsättning samt en stram budgetpolitik i syfte att hålla tillbaka prisstegringarna och minska obalanserna i ekonomin. Den huvuduppgift som måste lösas är all skapa och vidmakthålla en så god konkurrenskraft all efterfrågan på svenska produkter - såväl utomlands som i Sverige - kan ge en total expansion av produktion, sysselsättning och investeringar samtidigt som bytesbalansen förstärks. Syftet med politiken är därmed all göra del möjligt atl både arbeta och spara sig ur krisen.

Som etl första steg i krispolitiken skrevs den svenska kronans värde ned med 16% för atl i ell slag förslärka konkurrenskraften och ge del konkur-rensutsatla näringslivet en lillväxlstimulans.

Fördelningspolitiken lades om i syfte alt fördela krisens och krispolitikens bördor efter bärkraft - men också för all möjliggöra en dämpad koslnadsstegring. Därmed lades grunden för en snabb industriell expansion och förbättrad bytesbalans.

Regeringen slog också fast, all förutsättningen för alt denna utveckling skulle bli långsiktigt hållbar var all den prisstegring som devalveringen medförde bara blev tillfällig och atl ekonomin därefter växlade in pä en bana som kännetecknas av avsevärt lägre prisstegringar. Samtidigt måste den konkurrensutsatta sektorns lönsamhet stabiliseras på en hög nivå. Detta förutsätter atl lönekostnadsökningen dämpas - vilkel i sin lur kräver en fördelningspolitik som upplevs som rättvis av breda folkgrupper. Ekonomins funktionssätt måste förbättras, marknaderna fungera smidigare och överflyttningen av resurser från lillbakagäende näringsgrenar lill expanderande skyndas på.

Dessa uppgifter har stått i centrum för den tredje vägens politik de senaste åren. En rad ekonomisk-politiska insatser har gjorts på skilda områden.

Budgetpolitiken har blivit avsevärt stramare. De offentliga utgifterna växer nu betydligt långsammare än under 1970-lalet. Statens budgetunderskott har minskats kraftigt. Den offentliga sektorn som helhet uppvisar ånyo ell positivt finansiellt sparande.

PenningpoUtiken har lagts om. Del tidigare regleringssystemet har er-salts med etl syslem, som innebär all riksbanken kan påverka räntorna på ett smidigare och mer flexibelt sålt, samtidigt som staten får sin upplåning tillgodosedd på marknadsmässiga grunder. Den inflationsdrivande effekt som tidigare kom frän budgetunderskottet och dess finansiering har därmed i hög grad reducerats. Samtidigt har det blivit möjligt för hushållen atl få sina kreditbehov tillgodosedda till rimligare räntor i och med all all deras beroende av den grå kredilmarknaden minskat.

Industripolitiken har förnyats. Den tidigare defensiva subvenlionspoliti-
ken har ersatts av offensiva satsningar på ny teknik, småföretagsutveck
ling, kommunikationer, forskning och utveckling. Detta skapar förutsätt
ningar för en jämnare regional fördelning av tillväxten, samtidigt som del 2

påskyndar näringslivels omvandling. Arbetsmarknadspolitiken har paral-    Prop. 1987/88: 150 lelll i allt högre grad inriktats på framålsyftande ätgärder som förmedling.    Bilaga 1 yrkesutbildning och fortbildning, medan de kortsiktiga sysselsättningsskapande åtgärderna begränsats.

En omläggning av skattesystemet har påbörjats. Inkomslskaltesalserna har sänkts, samtidigt som skallebasen breddats genom avdragsbegränsningar. Skattesystemet har förenklats kraftigt, inle minst för den enskilde medborgaren. Etl arbete har inletts som syftar lill en genomgripande reform av skattesystemet, för såväl fysiska som juridiska personers beskattning.

Ungefär samtidigt som den tredje vägens politik inleddes, vände den internationella konjunkturen uppåt. De sammanlagda resultaten av politikomläggningen och den förbättrade internationella situationen har varit mycket positiva för den svenska ekonomin:

• BNP-tillväxlen har sedan 1982 varit mer än dubbelt så hög som under den föregående sexårsperioden. Mellan 1982 och 1988 beräknas bruttonationalprodukten öka med drygt 15%.

• Särskilt snabbt har den konkurrensutsatta sektorn vuxit. Industriproduktionen beräknas öka med över 20% mellan 1982 och 1988, medan den föll under åren dessförinnan.

• Industrins lönsamhet och soliditet har stabiliserats pä en högre nivä. Industriinvesteringarna, som föll kraftigt fram lill 1982, beräknas öka med 70% mellan 1982 och 1988.

• Bytesbalansen har förstärkts. Handelsbalansen uppvisar etl betydande överskoll.

• Budgetunderskottet, som växte okontrollerat under krisåren, har minskal från drygt 13% av BNP 1982 fill under 1% i dag. Del offentliga sparandet har vänts från ell underskott lill ell överskott.

• Infialionen har gradvis sjunkit, frän över 10% per år lill för närvarande drygt 5 %.

• Arbetslösheten, som fördubblades mellan 1980 och 1983, har därefter minskats radikalt. Den öppna arbetslösheten i Sverige beräknas ligga under 2% 1988, vilket är mindre än en femtedel av genomsninel i Västeuropa. Samtidigt har vi västvärldens högsta sysselsättningsgrad. Sysselsättningen, som föll under krisåren, beräknas öka med över 200000 personer mellan 1982 och 1988.

• Reallöneutvecklingen har vänt uppåt. Medan reallönen för en genomsnittlig löntagare sjönk med ca 7% mellan 1976 och 1982 och föll med ytterligare etl par procentenheter efter devalveringen 1982, har den efter 1983 stigit med ca 7%.

Den svenska ekonomin har således under de senaste sex åren gradvis återvunnit sin styrka och tagit sig ur den akuta krisen. Medborgarna har sett resultaten i form av förbättrade reallöner, ökad köpkraft och fler arbetslillfällen. Genom all underskotlen minskals och investeringarna ökats slår Sverige i dag i väsentliga avseenden starkare alt möta de hot och problem som utgör nya utmaningar för den ekonomiska politiken.

De nya utmaningarna härrör delvis från den oroliga ekonomiska utveck
lingen i vår omvärld, men de hänger också samman med den ekonomiska 3

politikens framgångar. Det höga eflerfrågetryckel har minskal arbelslöshe-    Prop. 1987/88: 150 len, men del har också gjort det svårt atl sänka inflationen. Vinstuppgång-    Bilaga 1 en har medfört högre investeringar, men har också bidragit till atl minska förelagens motstånd mot höga lönekostnadsökningar. Inflafionen har visserligen dämpats, men inflationstakten i Sverige ligger fortfarande över den i våra främsta konkurrentländer.

Den höga inflationen beror i stor utsträckning på snabba lönekostnadsstegringar. De svenska nominella lönekostnaderna har de senaste åren stigit betydligt snabbare än i konkurrentländerna, bl.a lill följd av del starka eflerfrågetryckel pä arbetsmarknaden, men också som ett resultat av det splittrade sätt på vilket förhandlingarna genomförts.

Etl annat problem i den svenska ekonomin är en stark uppgång av den privata konsumtionen och elt alltför svagt hushållssparande. Konsumtionsstegringen, framför allt av varaktiga konsumtionsvaror, har medfört atl importen ökat, vilket belastar bytesbalansen. En faktor bakom kon-sumlionsuppgången är den starka kredilexpansionen, vilken har bidragit till att hushållen kunnat låna stora summor till konsumfion. Det har visserligen gynnat hushållens materiella standard, men har samtidigt inneburit aU sparandet minskat.

Etl tredje problem är den otillräckliga produktionskapaciteten inom främst industrin. För närvarande råder brist på arbetskraft i flera sektorer och regioner. Samtidigt är den konkurrensutsatta sektorn fortfarande, trots den starka investeringsuppgången, för liten för alt genom ökad export kunna möta den nuvarande starka eflerfrägeökningen. Tillsammans med den alltför höga inflationen medför dessa faktorer all bytesbalansen gradvis försämras igen.

Under 1988 kommer del ekonomiska lägel, såvitt nu kan bedömas, atl vara gott, men risken finns alt den inlernationella konjunkturen försämras nästa år, om inle obalanserna mellan Förenta staterna. Japan och Förbundsrepubliken Tyskland reduceras. Fortsätter den starka konsumtions-tillväxten och den höga inhemska inflationen finns risk för en yllerligare försvagning av bytesbalansen nästa är. Därmed kan en åtstramning, som slår mot tillväxt och sysselsättning, komma atl tvingas fram.

Atl råda bot på dessa problem - och samtidigt slå vakl om den fulla sysselsättningen — är nu den ekonomiska politikens viktigaste uppgift. För alt klara de tre problemen krävs en bättre fungerande lönebildning, en stram politik för att hålla tillbaka konsumtionen och öka sparandet i ekonomin saml insatser för all öka tillväxten och förbättra ekonomins flexibilitet. Det är detta som vägleder utformningen av regeringens ekonomiska politik inför de närmaste åren.

Mot denna bakgrund föresläs därför i del följande åtgärder för atl dämpa konsumlionsuppgången, öka sparandel och begränsa likviditeten i ekonomin. Vidare aviseras finansierade inkomstskaltesänkningar för all möjliggöra låga nominella lönekoslnadsökningar 1989. Härutöver anges riktlinjer för en långsiktig politik i syfte all förbättra ekonomins funktionssätt.

2 Den internationella utvecklingen ':°p- 'f" '

° Bilaga 1

Utsikterna för den internationella ekonomin har förbällrats i förhållande lill den bedömning som redovisades i årets finansplan. I elt par viktiga hänseenden har ulvecklingen varil positiv de senaste månaderna. Dels blev den ekonomiska tillväxten i industriländerna hösten 1987 - särskilt före börsnedgången - betydligt starkare än väntat. Dels har del relativa lugn som återställdes på finansmarknaderna efter händelserna i oktober beställ. Den förlroendekollaps i näringsliv och hushåll som kunde befaras direkt efter börsfallel inträffade inte.

Världsekonomin gick sålunda in i 1988 på en relativt hög aktivitetsnivå och utsikterna för det närmaste året ter sig relativt gynnsamma, även om en viss uppbromsning kan väntas. Del råder emellertid alltjämt betydande osäkerhet om den framtida ulvecklingen. Några nya initiativ har inle tagits i den ekonomiska politiken i de stora länderna för atl påskynda utjämningen av de externa obalanserna mellan de största ekonomierna. Obalanserna tycks därför kvarstå, ålminslone under 1988. Tröghelen i anpassningen -vilken sannolikt var en viktig faktor bakom oron på finansmarknaderna i höstas - kvarstår därmed som elt problem. Den riskerar att negativt påverka tillväxten framöver och kanske utlösa nya finansiella kriser.

Utvecklingen i OECD

Den starka utvecklingen i väridsekonomin andra halvåret i Qol förde upp BNP-tillväxlen i OECD-omrädet 1987 fill 3%. Tidigare preliminära siffror har reviderats upp för nästan samtliga större länder, särskilt Japan och Storbritannien. Orsaken är en snabbare tillväxt av den inhemska efterfrågan, såväl privat konsumtion som näringslivets investeringar. En förklaring till den starka utvecklingen har i flera länder varil en aktivitetsslödjan-de, expansiv penningpolitik. Vidare har finanspolitiken varit något mindre restriktiv än vad som tidigare förutsetts.

Genom den starka efterfrågeulvecklingen i industriländerna växte världshandeln med drygt 5% i volym 1987; andra halvåret uppskattas expansionen ha uppgått till över 10% i årstakt. OECD-omrädets import ökade snabbare än dess export. Det innebär att omvärlden fick extra draghjälp i sin ekonomiska utveckling från industriländerna.

Den relativt goda tillväxten i OECD-omrädet 1987 ledde till en viss nedgång i arbetslösheten, men med stora skillnader mellan länderna. Störst blev nedgången i Storbritannien, Canada och Förenta staterna. I de övriga europeiska länderna däremot förblev arbetslöshetssiffrorna i stort oförändrade. Sammantaget ligger arbetslösheten alltjämt pä en mycket hög nivå, och uppgick för Västeuropa till i genomsnitt närmare 11 % av arbetskraften 1987. I är väntas dessutom del senaste årets förbättring på arbetsmarknaden i OECD-omrädet vända och arbetslösheten börja öka igen i flera länder. Massarbetslösheten framstår därmed alltjämt som det dominerande problemet i Västeuropa.

Den prognos för den internationella ekonomiska ulvecklingen 1988 som

lades fram i finansplanen är alltjämt i huvudsak giltig. Sammanlaget förut- Prop. 1987/88: 150 ses sålunda för flertalet länder en dämpning av expansionen från och med Bilaga 1 innevarande halvår. Del viktigaste undantaget är den japanska ekonomin, för vilken en klar upprevidering av tidigare prognoser gjorts. Totalproduktionen väntas nu växa med över 4 % i Japan i är, eller i ungefär samma takt som 1987. Tillväxten bärs upp av en myckel expansiv inhemsk efterfrågan, understödd av en aktiv ekonomisk politik.

För OECD-området sammanlaget väntas en BNP-tillväxl 1988 på 2 3/4%, vilket är en något starkare tillväxt än vad som angavs i finansplanen. Delta är främst en följd av atl andra halvåret i fjol blev starkare än tidigare beräknat. Tillväxten under loppet av 1988 är i stort sett oförändrad jämfört med tidigare prognos. Världshandeln förutses växa med drygt 5 % i volym i år.

I Förenta staterna väntas en dämpning av den privata konsumtionen, vilkel bl.a. hänger samman med en viss normalisering av ijolårels mycket låga hushållssparande. Konsumtionsdämpningen kompenseras till en del av en fortsatt mycket expansiv utveckling av exporten och en investerings-uppgång i anslutning till denna industriella expansion. Av en BNP-lillväxt på ca 21/2% 1988 väntas ungefär hälften motsvaras av en, förbättrad exlernbalans realt, dvs. ökad produktion dels för förbrukning utanför landet, dels för atl ersätta tidigare import.

BNP-tillväxlen i Västeuropa kan visserligen i genomsnitt för 1988 väntas översliga 2%, men den underiiggande trenden är betydligt svagare. För mänga västeuropeiska länder är en avmattning av exporten och en starkare import - dvs. spegelbilden av vad som väntas ske i Förenta staterna - elt viktigt inslag i denna fortsatt dämpade utveckling. I den västtyska ekonomin är också den ogynnsamma utvecklingen av näringslivets investeringar — något som är nära kopplat till svaga exporlutsikter och osäkerhet beträffande D-markens utveckling - en viktig faktor för de fortsall svaga lill-växtutsikterna. Bestående höga realräntor kan förväntas hålla tillbaka investeringarna i elt flertal länder.

De externa obalanserna mellan de tre största länderna väntas förbli betydande. Det amerikanska bylesbalansunderskottet väntas sålunda uppgå till . 140 miljarder dollar i år, medan överskotten i Japan och Förbundsrepubliken Tyskland beräknas uppgå lill 85 resp. 45 miljarder dollar. Samfidigt riskerar flera västeuropeiska länder atl få en försvagning av bytesbalansen, särskilt om de skulle höja ambitionsnivån vad gäller den egna tillväxten.

Behovet av åtgärder mot obalanserna

Tillräckliga justeringar av den ekonomiska politiken har ännu inle kommit till stånd i de tre största ekonomierna för alt de externa obalanserna skall reduceras i önskvärd omfattning. Etl fasthällande vid nuvarande ekonomiska politik i de stora länderna innebär därmed en risk för att förtroendet pä de finansiella marknaderna viker och atl världsekonomin återigen kommer in i en akut kris. Osäkerheten i prognoserna för tillväxt och handel, liksom för räntor och växelkurser, är därför stor.

Del är således önskvärt alt ytterligare åtgärder vidtas i den inhemska 6

ekonomiska politiken i de större ekonomierna för att säkerställa en läng- Prop. 1987/88: 150 siktig utjämning av obalanserna. Här har självfallet Förenta staterna ell Bilaga 1 stort ansvar när det gäller budgetsaneringen och andra åtgärder ägnade atl förbättra sparandel i ekonomin. Samtidigt är del av vikt all överskollslän-, derna bidrar lill anpassningen genom en högre lillväxl av den inhemska efterfrågan. Annars finns en risk att en stramare politik i Förenta staterna dämpar hela världsekonomins tillväxt. Japan har aktiverat finans- och penningpolitiken och medverkar därmed i anpassningen genom en ökad inhemsk eflerfrågelillväxt. En motsvarande handlingsberedskap har emellertid ännu inle demonstrerats i de västeuropeiska överskotlsländerna.

En justering av politiken bör göras så atl den önskade utjämningen av obalanserna sker i former som innebär en god ekonomisk lillväxl och därmed en positiv sysselsättningsutveckling. Om däremot den fortsatta anpassningen främst skulle ske via snabba och okontrollerade, växelkurs-justeringar, skulle delta riskera all leda till en internafionell recession, stigande inflation och ell växande protektionistiskt tryck.

Även om riskerna för ell akut bakslag i den inlernaliondla ekonomiska ulvecklingen inle realiseras, är sysselsältningsutsiklerna för framför allt Västeuropa dystra. Den redan myckel höga arbetslösheten hotar nu äter alt stiga. För all undvika en sådan utveckling krävs en högre tillväxt, vilket i sin lur förutsätter all de hinder som finns för delta undanröjs. Förutsällningarna skiljer sig därvid mellan olika länder, men gemensamt är att det oftast krävs en kombination av stabiliseringspoliliska ingrepp och åtgärder för all förbättra ekonomiernas funktionssätt. Av central belydelse är alt en sädan politik - särskilt på del makroekonomiska området - vidtas i samarbete mellan länderna. Del synes dock för närvarande inle finnas några förutsättningar all uppnå enighet om behovet av samordnade, makroekonomiska stimulansåtgärder i Västeuropa.

Utvecklingsländerna

Situationen förblir allvarlig för flertalet skuldsatta utvecklingsländer. För dessa länder sammantagna minskade visserligen skulden i förhållande lill exporten under 1987, men skuldnivån är likväl betydligt över vad den var 1982, del år dä skuldproblemen blev akuta. En tung skuldtjänslbörda kommer att försvåra möjligheterna att åstadkomma en stabil lillväxl och utveckling i många av dessa länder.

Utvecklingsländernas ekonomiska situation understryker sålunda ytterligare betydelsen av god tillväxt och finansiell stabilitet i världsekonomin. Det är vidare av stor vikt atl utvecklingsländerna har tillträde lill industriländernas marknader. Etl fortsalt betydande netlolillskoll av resurser utifrån är också en viktig förutsällning för ekonomisk återhämtning i utvecklingsländerna, särskilt i de allra fattigaste.

Sverige fortsätter atl aktivt verka för skuldlältnader för de faltiga länderna i samband med skuldomförhandlingar i Parisklubben. Del är vidare med tillfredsställelse vi kan konstatera all en utvidgning av den s.k. stmkluran-passningsfacilitelen i Internationella valutafondens regi nu praktiskt taget förts i hamn. Sverige har för denna utvidgning gjort en utfästelse om elt

bidrag på sammanlagt 600 milj. kr. till räntesubventioner, atl betalas ut    Prop. 1987/88: 150

med 150 milj. kr. om året under den närmaste fyraårsperioden med början i     Bilaga 1

är.

I diskussionen om de globala ekonomiska problemen har sedan en lid också en grupp av nyindustrialiserade ekonomier i Asien kommit att stå i fokus. Till denna grupp räknas i första hand Taiwan, Syd-Korea, Hong Kong och Singapore. Efter en oavbrutet hög lillväxl under det senaste decenniet har dessa ekonomier nätt en ansenlig ekonomisk styrka, framför allt genom en stark satsning på exportindustrin. En konsekvens av denna utveckling är att några av dem nu har myckel betydande bytesbalansöver-skolt, och Taiwan har byggt upp en myckel stor valutareserv. Detta är till bekymmer i etl läge där de stora externa obalanserna utgör den kanske viktigaste hämskon för en balanserad global tillväxt. Det är mot denna bakgrund av vikt att dessa ekonomier genom en anpassning av handelsoch växelkurspolitiken saml den interna efterfrågan ger sitt bidrag lill alt reducera de externa obalanserna i världsekonomin.

3 Den svenska ekonomin 1988

I årets finansplan gjordes bedömningen atl tillväxten i den svenska ekonomin skulle komma atl dämpas något 1988 och framöver, bl.a. till följd av börsfallel i oktober 1987. De fakta som framkommit de senaste månaderna tyder emellerfid på aU de negativa konsekvenserna av börsfallet blir mindre än befarat.

Den ekonomiska stafisfiken för slutet av 1987 och början av 1988 tyder på en fortsall relafivt stark utveckling av induslriproduklionen, detaljhandelns omsättning och antalet sysselsatta. Företagens förväntningar, såsom de kommer fill uttryck i bl.a export- och investeringsenkäter i februari 1988 och i konjunkturbarometrar för industrin och byggnadsverksamheten i mars 1988, är också opfimistiska. Även hushällens optimism har ökat påtagligt efter en tillfällig dämpning i slutet av förra året. Till detta kommer att även aktiebörserna tycks börja återhämta sig, se diagram 1. Sammantaget bedöms nu börsfallet i oktober 1987 bara fä marginella effekter på den svenska ekonomins utveckling 1988.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1

Diagram 1. Aktiemarknaden i New York och Stockholm

Ultimo resp vecka. Index 1986-12-30=100

160

160

140-

-140

120

120

100

100

I I I I  I I I I I I I  I  I I I 1 T I I 1 I I t T I I ITTT-I I I I I TVT-I T I | I I I I I I I I I I I 1 |  I  r I I I I

10 20 30 40 50 10

1988

1987

Anm:Tom vecka 15 1988 Källa: Finansdepartementet

Priser och löner

I finansplanen redovisades tvä prognoser för 1988, baserade på tvä olika anlaganden om lönekostnadernas utveckling. Då hade avtalsrörelsen ännu inle börjat. Nu har emellertid löneavtal slutits för 1988 som täcker större delen av den privata sektorn. Dessa innebär i de flesta fall tämligen låga

avtalsmässiga kostnadsökningar 1988. Därtill kommer emellertid löneglid- Prop. 1987/88: 150 ning. I vissa avtal finns dessutom särskilda garanliklausuler, som ger de Bilaga 1 anställda en garanterad löneglidning, vilken tillsammans med de avtalsmässiga löneökningarna ger en ökning på ca 4%. För den statliga sektorn ökar timlönekoslnaderna med drygt 4% 1988. Under loppet av året stiger nivån med ytterligare ett par procentenheter. För den kommunala sektorn beräknas limlönekostnaderna öka med ca 6%.

Mol denna bakgrund baseras prognoserna för den svenska ekonomins utveckling på atl limlönerna i genomsnitt ökar med 6% 1988. Det är högre än lägallernativet i finansplanen, men inte lika högt som högalternativet. Det innebär atl löneökningslakten i Sverige även i år kommer atl ligga högre än i OECD-området, vilket medför att konkurrenskraften för de svenska förelagen kan komma alt försämras.

Med de angivna fömtsättningarna rörande den inlernaliondla ekonomiska ulvecklingen och limlönernas ökning förutses en fortsalt stark ökning av inhemsk efterfrågan 1988, en god BNP-tillväxl och en fortsalt nedgång av arbetslösheten. Utvecklingen väntas emellertid också innebära atl underskottet i bytesbalansen ökar jämfört med 1987. Den starkare inlernationella tillväxten och del förbättrade bytesförhållandet - bl.a. lill följd av lägre oljepriser - gör dock alt bytesbalansförsämringen inle blir sä stor som tidigare förutspåddes.

Tabell 1    Försörjningsbalans

	Miljarder kr., löpande prise 1987	Procentuell volymförändring
		1986	1987	1988
BNP Import	1 009,2 307,3	1,2 5,6	2,8 6.9	2,2 4,9
Tillgång	1316,5	2,2	3,8	2,9
Privat konsumtion Offentlig konsumtion Stal Kommuner Bruttoinvesteringar Lagerinvesleringar' Export	525,0 271,7 74,6 197,1 192,3 -6,4 333,9	4,3 1,3 2,6 0,8 -1,0 -0.5 3.2	4,1 0,7 -0.6 1,1 7,5 -0,3 4,8	3,0 1,1 0.8 1.3 3,8 0,3 2.7
Användning	1316,5	2,2	3,8	2,9
Inhemsk efterfrågan	982,6	1,9	3,4	3,0

' Förändring anges i procent av föregående års BNP.

Den privata konsumtionen ökade med drygt 4% både 1986 och 1987, se
tabell 1. Bakom denna utveckling låg såväl förbättrade realinkomsler för
hushållen som goda möjligheter all låna pengar, stigande förmögenheter
och optimistiska framtidsförväntningar. Ökningstakten har emellertid
dämpats något under senare månader, och för 1988 förutses en ökning av
den privala konsumlionen med 3%. Den offentliga konsumtionen har
däremot ökat relativt långsamt under de senaste två åren - med ca I % per
år. En fortsatt måttlig fillväxl förutses 1988, koncentrerad till den kommu
nala sektorn. 10

Bruttoinvesteringarna beräknas ha ökat med 7.5% 1987, vilkel är den högsta ökningstakten etl enskilt är sedan mitten av 1960-lalel. Investeringsenkäter i början av innevarande är lyder pä en fortsatt höjning av investeringsnivån 1988 med 3,8%. Både när det gäller privat konsumtion och bruttoinvesteringar innebär de redovisade bedömningarna en upprevidering av prognoserna för 1988, jämfört med finansplanen.

Den starka efterfrågeulvecklingen har medfört såväl en hög BNP-tillväxl som en snabb importökning 1987, en utveckling som förutses fortsälla 1988. BNP beräknas nu öka med 2,2% 1988.

Med denna bedömning skulle 1988 bli del sjätte året i rad med en relativt god konjunktur. Som framgår av diagram 2 bars BNP-tillväxlen de tvä förslå åren, 1983 och 1984, i hög grad upp av kapitalbildning, främst en kraftig ökning av netloexporlen. Därefter har kapitalbildningen utvecklats svagare. Netloexporlen har sedan 1985 varje år givil negativa bidrag lill BNP-tillväxlen och väntas göra det även 1988. Till följd av den starka investeringsuppgängen 1987, vilken förutses fortsätta i år, beräknas dock kapitalbildningen, totalt sett, öka bäde 1987 och 1988. Sett över en längre period har kapitalbildningen därmed, efter den djupa krisen i slutet av

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1

Diagram 2. BNP, Konsumtion och kapitalbildning

Index 1970 = 100, fasta priser

140

130

100

1970

1973

1976

1979

1982

1985

1988

Anm: Med kapitalbildning avses summan av netloexport och investeringar. Källor: Statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

Diagram 3. Konsumentprisindex

12-månaders förändringstal. Utfall tom mars 1988 Sverige t o m februari 1988 OECD

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1

miiiii[[|ii[iiiiiipi|iiiiiiiiiii|iiiiiiinji|iiiiiiiiiii|jiiiiiiiiii|iiiiiii[iii|i[iiiiiiiii| 1980     1981     1982     1983     1984     1985     1986     1987

Anm: De 14 OECD-länderna är sammanvägda enligt varje lands betydelse som konkurrenter till Sverige på världsmarknaden.

Källor: OECD, Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet samt finansdepartementet.

1970-talet och början av 1980-lalel, återhämtat sig och ökat i samma takt som BNP. För att kompensera för den svaga utvecklingen under 1970-lalel skulle emellertid krävas en ännu snabbare kapitalbildning. Svensk industri är fortfarande för liten för atl etl överskott i bytesbalansen skall kunna bibehållas vid del övergripande målet full sysselsälining.

Konsumenlpriserna har, liksom limlönerna, ökat mer i Sverige än i omväriden under senare år, se diagram 3. Del starka eflerfrågetryckel i den svenska ekonomin och bristen på arbetskraft har bidragit lill denna utveckling. En timlöneökning på 6% 1988 beräknas leda lill en uppgång av konsumentpriserna med drygt 5% under loppet av 1988. Årsgenomsnittet för konsumentprisindex 1988 beräknas också ligga drygt 5% över genomsnillet förär 1987.

Bytesbalansen

Bytesbalansen visade ett underskott på ca 5 miljarder kr. 1987 och prognoserna lyder på all underskottet ökar till knappt 11 miljarder kr. 1988, se tabell 2. Den främsta orsaken lill bytesbalansens försvagning 1987 och 1988 är atl efterfrågan ökar mer i Sverige än på våra exportmarknader. Den starka ökningen av inhemsk efterfrågan drar med sig en stor import också under 1988. Marknadstillväxten för de svenska exportföretagen

12

Tabell 2   Bytesbalans Prop. 1987/88: 150

Miljarder kr., löpande priser Bilaga 1

	1985	1986	1987	1988
Export av varor Import av varor Korrigeringspost	260,5 244,7 -1,3	265,1 232,5 -1,7	281,4 257,4 -1,6	300,1 276,7 -1,7
Handelsbalans	14,5	30,9	22,3	21,7
Tjänslebalans Transfereringsnetto	4,7 -30,4	3,3 -27,4	-1,7 -25,8	-4,0 -28.5
Bytesbalans	-11,2	6,9	-5,2	-10,8

beräknas däremot vara svag, bl.a. till följd av att tillväxten och importen i Danmark och Norge, vilka är viktiga moltagariänder för svensk export, utvecklas svagt. Samtidigt sätter produktionskapaciteten en gräns för exportökningen.

Treårskalkylerna, vilka redovisas i det följande, visar atl snabba löne-koslnadsslegringar riskerar all försämra konkurrenskraften. Trots en högre löneökningslakt i Sverige än i omväriden de senaste åren är konkurtcns-kraften i svenskt näringsliv för närvarande god. Delta beror dock i hög grad på faktorer av tillfällig karaktär. Delvis kan del förklaras av atl de stora förändringarna i valutakurserna, med en nedvärdering av den amerikanska dollarn och en uppvärdering av D-mark och yen, har gynnat svensk exportindustri på flera viktiga marknader. Om en omläggning av den amerikanska ekonomiska politiken gör atl exporten till Förenta staterna växer långsammare i framfiden, skärps emellertid kraven på bättre konkurrenskraft genom pris- och koslnadsanpassning.

Konkurrenskraften har dock i andra avseenden än priser och kostnader utvecklats förmånligt de senaste åren. En betydande omstmkturering av svenskt näringsliv har skett och de svenska företagen har varil framgångsrika när det gäller atl utveckla och marknadsföra nya produkter. Marknadsandelarna för de svenska företagen pä exportmarknaden tycks ha varit i stort sett oförändrade 1987. Under 1988 förväntas emellertid andelarna minska med nästan I %. Delta är dock i huvudsak en effekt av arbetsmarknadskonflikten vintern 1988.

Trots försvagningen mellan 1986 och 1988 uppvisar handelsbalansen fortfarande elt överskoll pä över 20 miljarder kr. 1988. Tjänste- och transfereringsbalansen uppvisar däremot ell underskoll på över 30 miljarder kr. 1988. Tjänslebalansen har under de senaste åren försämrats kraftigt, mycket fill följd av atl svenskar i allt större utsträckning reser och semestrar utomlands. Del bör emellertid noteras, att en omläggning av Ijänslehan-ddsslatistiken 1987 kan ha medfört ell brott i slalislikserierna, vilkel överdriver försämringen mellan 1986 och 1987. Vad gäller transfererings-nettot, består del till största delen av ränteutgifter på uUandsskulden och u-landsbislånd. Båda dessa poster förutses öka 1988.

13

Tabells    Finansiellt sparande Piop. 1987/88: 150

Miljarder kr., löpande priser Bilaga 1

1986 1987 19

Hushåll 1.8 -11,5 -18,1

Företag 11,8 -16,6 -21.2

Offentlig sektor -6,7 22.9 28,5

Summa_______________________ 69_____ -52_____ -10,8

Anm: Exklusive engängsskaUen på livförsäkringsbolagens förmögenheter 1987.

Sparandet

Den offentliga sektorns finansiella sparande förbättrades frän ell underskon på 7 miljarder kr. 1986 lill elt överskoll pä 39 miljarder kr. 1987. En minskning lill 29 miljarder kr. 1988 förutses, främst till följd av att engångsskatten pä livförsäkringsbolagens förmögenheler bortfaller. Exklusive engångsskatten (drygt 16 miljarder kr. 1987) uppvisar emellertid den offentliga sektorn ell förbättrat finansiellt sparande 1988, se tabell 3. Denna förbättring kan helt hänföras lill det minskade underskottet i statsbudgeten.

Förstärkningen av det offentliga sparandel mellan 1986 och 1988 motverkas emellertid av en ännu större försvagning av den privala sektorns sparande, vilkel resulterar i en försämring av bytesbalansen. Hushållens sparkvol minskade med 2 procentenheter 1987 och en viss fortsall nedgång förutses även 1988. Hushållens finansiella sparande beräknas därmed minska med 20 miljarder kr. mellan 1986 och 1988.

Ännu större är nedgången i förelagens finansiella sparande. Del beräknas minska med 33 miljarder kr. mellan 1986 och 1988, framför allt som en följd av omfattande investeringar. Sett i ett något längre perspektiv kan konstaleras, att bruttosparandet, vilkel utgör ett mått på vinsterna i näringslivel, steg mycket kraftigt åren 1982-85 och därefter har stabiliserat sig på den högre nivån. Även bruttoinvesteringarna ökade åren 1982-85, men inte lika mycket som brullosparandet. Investeringsuppgängen har emellertid därefter fortsatt, sä alt brulloinvesleringarna blivit betydligt större än förelagens bmttosparande 1987 och 1988. Del är delta som gör atl förelagens finansiella sparande nu minskar igen.

Sysselsättningen

Efterfrågan på arbetskraft har ökat markant det senaste året i såväl industrin och byggnadsverksamheten som tjänstesektorerna. Sysselsättningen ökade med 36 000 personer 1987 och arbetslösheten reducerades fill 1,9%.

Även under 1988 förutses en hög efterfrågan på arbetskraft. Antalet
sysselsatta beräknas öka med över 50000 personer och arbetslösheten
bedöms fortsätta alt minska något. Den starka ulvecklingen på arbets
marknaden kan under året medföra problem i form av överhettning med
svårigheter för många företag, liksom för delar av den offentliga sektorn,
au rekrytera arbetskraft. 14

4 Sveriges ekonomi under de närmaste åren Prop. 1987/88:150

. , rr    o    ,   ,,   , Bilaga 1

4.1 Treårskalkylerna "

Som underlag för den ekonomiska politiken pä medellång och lång sikt görs i finansdepartementet långtidsutredningar och Ireårskalkyler. De senare kan ses som årliga rullande uppföljningar av långtidsutredningarna och deras syfte är atl ge elt underiag för utformningen av slabiliseringspoli-liken under de närmaste åren.

1 årets Ireårskalkyler (bilaga 1.2) analyseras den svenska ekonomins utveckling under perioden 1989-1991. Delta sker med hjälp av några scenarier baserade pä olika förutsättningar avseende ulvecklingen både i Sverige och internationellt. Exempelvis studeras vilken lyp av anpassning som krävs vad gäller priser och kostnader för att under de närmaste åren närma sig de önskade ekonomisk-politiska målen. Treårskalkylerna är således i den meningen kravkalkyler, inle prognoser för den mest sannolika ulvecklingen.

Problemen

Del ekonomiska lägel i Sverige är idag i de flesta avseenden gott. Likväl inger bytesbalansens utveckling saml pris- och kosinadsslegringen bekymmer.

Efter de båda devalveringarna i början av 1980-lalel har industriföretagens arbetskraftskostnader per producerad enhet ökat mer än i konkurrentländerna inom OECD. Ändå var, vid ingången av 1988, de relativa arbetskraftskostnaderna per producerad enhet inom tillverkningsindustrin fortfarande ca 8% lägre än vid början av 1982. Om den snabba kostnads-stegringen fortsätter, kommer emellertid denna kvarstående effekt av devalveringen 1982 alt försvinna. Då kommer del inle längre atl vara möjligt all ha en fortsatt god lillväxl i ekonomin och alt upprätthålla den höga sysselsättningen. Mot denna bakgrund preciseras i treårskalkylerna den löne- och prisstegringstakl som är förenlig med god lillväxl och låg arbetslöshet samtidigt som bytesbalansen förbättras.

De senaste årens bytesbalansunderskoll förefaller emellertid inle i första hand all ha uppställ till följd av ett alltför högt kostnadsläge med åtföljande efterfrågeborlfall. Kosinadsslegringen har på flera delmarknader delvis kompenserats av fallande dollarkurs. I slället uppger en stor del av industrin bristande kapacitet som främsta hinder för ökad produktion. Underskollen i bytesbalansen är i huvudsak orsakade av en stark stegring av den privala konsumlionen, framför allt av varaktiga konsumtionsvaror, saml av omfattande investeringar i näringslivel.

En fortsatt gynnsam utveckling för den svenska ekonomin förulsälter att
exportens och investeringarnas andel av den totala resursanvändningen i
ekonomin ökar. De högre investeringarna är mol denna bakgrund positiva.
Problemet är den privata konsumlionen, som under de båda senaste åren
ökat i en takt som väsentligt överstiger den som är förenlig med fortsatt
samhällsekonomisk balans. En central fråga i treårskalkylerna är därför
hur stort utrymmet för konsumtion - privat såväl som offentlig - kan 15

länkas vara under de kommande tre åren.

Samtidigt som den privata konsumlionen ökat och hushållssparandel Prop. 1987/88: 150 sjunkil har sparandel i den offentliga sektorn förbättrats. Delta beror Bilaga 1 emellertid delvis på all skatlelryckel, mätt som skatters och avgifters andel av BNP, har ökat under senare år. Riksdagen har uttalat som sin uppfattning all skattetrycket inle bör stiga yllerligare. Regeringens uppfattning är alt skattetrycket gradvis bör sänkas, när det stalsfinansidla läget och stabiliseringspolitiken så tillåter. Delta innebär all del inle längre är möjligt atl kompensera ell försämrat hushållssparande med en uppgång i del offentliga sparandel, som åstadkoms med ell höjt skatteuttag. I treårskalkylerna preciseras mol denna bakgrund en finansiell utveckling i den offentliga sektorn som är förenlig både med gjorda åtaganden rörande offentlig service och offentliga transfereringar och med all samhällsekonomin rör sig mot balans.

En gynnsam utveckling

Utgångspunkten för scenariot med en förhållandevis gynnsam utveckling för den svenska ekonomin under perioden 1989-1991 är atl arbetslösheten skall vara oförändrat låg samtidigt som bytesbalansens saldo skall förbättras.

I den inlernationella bild som lagts lill grund för analysen av den svenska ekonomin har tillväxten i industriländerna efter en viss dämpning 1989 förutsatts öka något under perioden. Världshandeln beräknas då öka med i genomsnitt 4,5% per år för hela treårsperioden. Nägon mer påtaglig uppgång i världsinflationen förutses inte. Detta sammanhänger i huvudsak med all den ekonomiska politiken i OECD-området förutsätts vara fortsalt stram och arbetslösheten hög.

Om tillväxten i den svenska ekonomin skall kunna upprätthållas och det skall vara möjligt atl värna den fulla syssdsällningen samtidigt som bytesbalansen förbättras, krävs en stark konkurrenskraft. På kort sikt kan lönekostnaderna stiga pä vinstnivåns bekostnad, men enligl kalkylerna krävs en fortsatt god vinstnivå under kommande år för alt generera de nödvändiga investeringarna. Inte heller är del möjligt atl räkna med all nya dollar- och oljeprisfall skall kompensera för en snabb koslnadsstegring. Därav följer alt priser och löner måste öka något långsammare än i omvärlden.

Konkurrenskraften kan även förbättras pä andra sätt än via låga nominella löneökningar, l.ex. genom utveckling av nya, bättre produkter. Självfallet bör en sådan utveckling eftersträvas. Tecken finns också på atl konkurrenskraften i denna senare mening har förbättrats under senare är. Även sedan hänsyn tagits lill detta krävs emellertid all löneökningslaklen dämpas.

I treårskalkylerna fömlsälts all de nominella lönerna ökar med 3% per
är under 1989-1991. Löneökningar av denna storlek innebär alt de svenska
relativpriserna kan sänkas marginellt under 1990 och 1991. Därmed kom
mer svenska producenler mol slulet av treårsperioden all kunna öka sina
marknadsandelar på exportmarknaderna. Över perioden sker en förbätt
ring av bytesbalansens saldo från -13 miljarder kr 1989 fill -8 miljarder kr. 16

1991. Utgångsläget är sådant att det kan vara svårt att åstadkomma ett positivt saldo under perioden, samtidigt som den inhemska efterfrågan och i synnerhet investeringarna utvecklas starkt. Med en utveckling enligt de skisserade banorna bör emellertid saldol bli positivt efter ytterligare elt par år.

Beräkningarna utgår vidare från att det är nödvändigt att hålla tillbaka de offentliga utgifternas ökningslakt. För atl del totala skattetrycket inle skall öka krävs att utgiftsökningstakten är låg. I det rådande ekonomiska läget -med tendenser till överhettning på arbetsmarknaden - finns det dessutom stabiliseringspoliliska skäl alt hålla nere ökningslakten för den offentliga konsumtionen och transfereringarna. Detta är ocksä nödvändigt om investeringarna skall kunna öka ulan atl bytesbalansen försvagas yUeriigare.

I treärskalkylernas gynnsamma scenario ökar den offentliga konsumtionen med 0,8% per år realt. Den volymökningstakten innebär att gjorda offentliga åtaganden kan infrias. Pä samma vis har den offentliga sektorns inkomster skrivits fram under antagandet all existerande principer för skalle- och avgiftssystemet bibehålls. Med dessa antaganden kommer såväl det offentliga finansiella sparandel som skattetrycket, alt ligga kvar vid en i stort sett oförändrad nivå.

När det gäller den privala konsumtionen talar del mesta för all den inle kommer alt öka i den takt som varil fallet under senare år. Dels medför anpassningen nedåt av lönernas ökningstakt atl hushållens disponibla inkomster kommer att öka långsammare. Dels är det inte sannolikt atl hushällen i längden kommer alt vilja öka sin skuldsäUning. 1 de redovisade beräkningarna har antagils alt den privata konsumtionen under 1989 ökar med 1,5%. Under de därpå följande åren beräknas ökningstakten till I % per är.

Konsumtionsdämpningen skapar utrymme för en uppgång i investering: arna. Särskilt är del invesleringarna i den konkurrensutsatta sektorn som

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1

Tabell 4   Försörjningsbalans enligt treärskalkylernas gynnsamma alternativ 1989-1991

	Procentuell	volymförändring
	1989	1990	1991
BNP	1,7	1,8	2,1
Import	3,4	3,4	2,9
Tillgång	2,1	2,2	2,3
Privat konsumtion	1,5	1,0	1,0
Offentlig konsumtion	0,8	0,8	0,8
Stat	0,2	0,2	0.2
Kommuner	1.0	1,0	1.0
Bruttoinvesteringar	2,3	2,9	3,4
Lagerinvesteringar'	0,5	0,2	-0.2
Export	2,7	4,1	5.1
Användning	2,1	2,2	2,3
Inhemsk efterfrågan	1,9	1,5	1,3

Förändring i procent av föregående års BNP

17

2    Riksdagen 1987/88. I .saml. Nr 150. Bilaga 1

Tabell 5    Finansiellt sparande enligt treärskalkylernas gynnsamma alternativ 1989-1991

Miljarder kr., löpande priser

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1

1989

1990

1991

Hushåll Företag Offentlig sektor

Summa (bytesbalans)

21	-20	-16
17	-18	-20
26	25	28

-8

-13

-13

skjuter fart när netloexporlen ökar. 1 industrin ökar invesleringarna i genomsnitt med 3,7% per är. Den önskvärda vridningen av resursanvändningen frän konsumtion lill kapitalbildning kommer därmed lill stånd.

Sammanlaget medför delta atl tillväxten i ekonomin under de kommande tre åren i genomsnitt kommer alt bli strax under 2% och stiga under periodens lopp. Uppgången beror i allt väsentligt på en förbättrad netloexport, men även på uppgången i investeringarna. Tillväxten medför alt sysselsättningen ökar med 80000 personer. Detta innebär i sin tur atl det finns förutsättningar för en fortsatt låg arbetslöshet, 1,7 %, trots ett växande arbelskraflsulbud.

Slutsatsen blir all det är möjligt all upprätthålla tillväxt och sysselsättning i ekonomin under de kommande tre åren och att samtidigt förbättra bytesbalansen och sparandel. För delta krävs emellertid väsentligt lägre nominella löneökningar än under senare år.

Risken för en sämre utveckling

Om inte löneökningarna anpassas nedåt, ulan följer det mönster som varit rådande, blir utvecklingen betydligt sämre. Vid löneökningar på 6-7% per år försämras industrins konkurrenskraft, vilket, allt annat lika, på sikt medför fallande marknadsandelar och en vikande export. Bytesbalansens saldo blir något sämre, -10 miljarder kr 1991, än i alternafivet med lägre löneökningar. Atl saidoförsämringen inte blir större, beror pä att den inhemska ekonomiska akliviteten - och därmed importen - kraffigl dämpas. Sålunda minskar invesleringarna i näringslivel, vilkel bromsar den på längre sikt nödvändiga utbyggnaden av den konkurrensutsatta sektorn. Tillväxten i ekonomin faller lill 0,9% för år 1991. Vid denna låga lillväxl förmår inle ekonomin ge arbete ål alla som söker sig ul på arbetsmarknaden. Därmed ökar arbetslösheten så atl den i slutet av perioden uppgår till drygt 3 %. Arbetslösheten nära nog fördubblas på bara tre år.

En expansiv politik kan i en sådan situation inle bota problemen. Om läget i den svenska ekonomin, lill följd av en alltför snabb pris- och löneökningslakl, försämras kraftigt, skulle en expansiv ekonomisk politik bara föra oss tillbaka lill den situation som rådde under senare delen av 1970-lalel, med stigande budget- och bytesbalansunderskoll. 1 detta läge tvingas en åtstramning av finanspolitiken fram, vilkel innebär alt det blir lillväxl- och syssdsätlningsmålen som får vika.

Kraven pä en anpassning av pris- och lönestegringen skärps ytterligare

om den inlernaliondla ulvecklingen blir väsenfiigt sämre. Utgångspunkten Prop. 1987/88: 150 är här svårigheterna all komma tillrälla med budgelunderskotlel i Förenta Bilaga I staterna, vilkel kan medföra en förlroendekris för dollarn, med fallande dollarkurs och elt högre ränteläge. 1 treårskalkylerna presenteras ett sådant scenario. Där anlas också all en slram politik bedrivs i Västeuropa för att undvika bytesbalansunderskoll. Della resulterar i en stagnerande världshandel.

Konsekvenserna för den svenska ekonomin blir dä allvarliga, även om pris- och lönekostnadsulvecklingen anpassar sig till den i omvärlden. Den ekonomiska tillväxten faller lill 1,4% per år samlidigl som arbetslösheten ökar till 2,9% och bytesbalansens saldo blir -20 miljarder kr. 1991.

Om inle koslnadsulvecklingen i Sverige i detta sämre internationella scenario anpassas nedåt, ulan ligger kvar på en fortsall hög nivå, blir konsekvenserna ännu allvarligare. Kombinationen av en lägre världsmark-nadslillväxl och alllför höga lönekoslnadsökningar leder till en drastisk nedgång i tillväxt och sysselsättning. Den rådande osäkerheten i väridsekonomin och risken för en väsentligt sämre inlernaliondl utveckling understryker därmed kraftigt behovet av all åsladkomma en anpassning av pris- och löneökningslaklen lill den som råder i de viktigaste konkurrentländerna.

4.2 Långtidsbudgeten

Vid sidan av treårskalkylerna har också gjorts en långtidsbudget (bilaga 1.3) för all belysa den finansiella utvecklingen i första hand i slalen, men även i andra delar av den offentliga sektorn. Av långtidsbudgeten framgår de stalsfinansidla konsekvenserna på fem års sikl av fattade beslul och redan gjorda åtaganden. I långtidsbudgeten görs alltså inte några bedömningar av vilka budgetpoliliska förändringar som bör genomföras vare sig på utgiftssidan eller av skalle- och avgiftsreglerna: den är en ren konsekvenskalkyl som visar effekterna av redan fattade beslut under vissa förutsättningar.

Beräkningarna baseras pä tvä olika alternativ för den ekonomiska utvecklingen, lågaliernalivel och högallernalivel, vilka anknyter lill treårskalkylerna. Lågalternativel innebär all lönestegringen dämpas till 3% per år efter 1988. I högallernalivel ligger limlöneökningen inledningsvis kvar på 6%, för all därefter långsamt sjunka ned till 4,5% slulärei 1993. I lågaliernalivel sjunker inflationen gradvis ned lill 2%. i högallernalivel ligger den kvar på mer än dubbelt sä hög nivå.

Alternativet med en lägre pris- och lönestegring ger en fortsatl förbätt
ring av budgetsaldol. dock efter en viss, inledande försämring under bud
getåret 1989/90. Denna försämring är lill största delen en engängseffekl till
följd av en omläggning av redovisningsprinciperna för slalsskuldväxlar.
Omläggningen minskar temporärt ränteutgifterna och förbättrar därmed
även budgetsaldol 1988/89. Denna förbättring vänds dock i en temporär
försämring igen budgetåret 1989/90, dä omläggningen är genomförd. Del
underliggande budgetsaldol förändras inte någotdera året. 19

Tabell 6    Långtidsbudgeten för perioden 1988/89-1992/93

Miljarder kr., löpande priser

a. Lågalternativet

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1

1988/89      1989/90      1990/91      1991/92      1992/93

345,8

Inkomster Utgifter exkl stalsskuldräntor Statsskuldräntor Budgetsaldo

351,4

366,0

382,4        396,9

299,5 315,0 325,5 336.6       343.6

53,0 59,0 59,0 59,0 58.0

-6,7 -22,6        -18.5        -13,2        -4.7

b. Höglternativet

1988/89     1990/91      1991/92      1992/93      1992/93

345,8

Inkomster Utgifter exkl. statsskuldräntor Stalsskuldräntor Budgetsaldo

371,3

384,8

399,0

299,5 327,2 351.2 373,4

53,0 59,0 62,0 65,0

-6.7 -14,9        -28,4        -39,4

415.2

393,0 70,0

-47,8

1 lågaliernalivel vänds denna temporära försämring lill det bättre fr.o.m. budgelåret 1990/91 och mot slutet av perioden blir budgetunderskottet mindre än dagens. Såväl statsulgiflernas som statsinkomsternas andel av BNP blir lägre än i dag. Såväl inkomstökningen som utgiftsökningen uppgår i genomsnitt lill 3,5% per år under perioden, allt mätt i löpande priser.

I högallernalivel blir resultatet i stället en successiv ökning av budgetunderskottet. Såväl inkomster som utgifter ökar snabbare än i lågaliernalivel. Inkomsterna ökar i löpande priser med i genomsnitt 4,7% per år, medan utgifterna ökar med hela 7,0% per år i genomsnitt under perioden. Utgifternas andel av BNP börjar därmed öka igen, efter de senaste årens nedgång.

Skillnaden mellan alternativen beror i huvudsak på att i alternativet med hög inflation, så blir den ekonomiska tillväxten lägre och räntenivån högre. Detta innebär att kostnaderna för slatsskuldräntorna stiger under perioden. När budgetunderskotten väl börjat stiga, ökar ränteutgifterna ännu mer. Vidare blir kostnaderna för sysselsättningsskapande åtgärder ocksä markant högre i detta alternativ till följd av den sämre ekonomiska ulvecklingen och den högre arbetslöshet den skulle föra med sig. Dessutom innebär den högre pris- och löneslegringstaklen alt kostnaderna för transfereringarna, säsom folkpensioner, stiger snabbare. Detsamma gäller den statliga konsumtionen, såsom t.ex. försvaret.

Den enskilda utgiftspost som ökar mest under den närmaste femårsperioden är bostadssubventionerna. Detta gäller båda alternativen. Förklaringen är ökat bostadsbyggande i kombination med ett generöst subventionssystem, som innebär att slalen i stor utsträckning får bära räntekostnaderna. De reala räntesubventionerna till bostadsbyggande ökar med i genomsnitt hela 11 % om året under perioden. Detta skall jämföras med de totala statsutgifternas reala ökning, som uppgär lill 1,4 % om året i lågaliernalivel.

20

Den allmänna ekonomiska ulvecklingen, inklusive infiationens och till-    Prop. 1987/88: 150 växtens ulveckling, har en avgörande belydelse för slalsfinanserna.  I    Bilaga 1 realilelen är emellertid den allmänekonomiska ulvecklingen ännu mer betydelsefull än vad som framgår av långtidsbudgeten och de skillnader mellan hög- och lägallernaliven som där framkommer.

Långtidsbudgeten är nämligen en mekanisk konsekvensberäkning, som inle tar hänsyn lill samspelet mellan budgeten och samhällsekonomin i stort. Långlidsbudgelkalkylen är statisk och partiell i så måtto atl den görs med fasta antaganden för hela perioden. Resultatet för ell år påverkar således inle fömlsällningarna för resten av perioden. En svag ekonomisk tillväxt ger alltså en rad följdeffekter på samhällsekonomin, vilka ej beaktas i långlidsbudgetberäkningarna, men som ändå torde ha betydande effekter på budgeten. Saidoförsämringen i högallernalivel skulle, lill följd av minskade inkomster och stigande utgifter, därför i praktiken sannolikt bli ännu större än vad beräkningarna ulvisar.

Elt problem, också i lågalternativet, är atl socialförsäkringssektorns finansiella sparande försvagas. Det förbättrade finansiella sparandel för slalen i lägallernativet motverkas av ell försvagat finansiellt sparande i främst AP-fonden. Under perioden ökar ATP-ulgifterna snabbare än inkomsterna frän avgifter och fondavkaslning. För all de offentliga finanserna totalt sett skall kunna visa etl stabilt överskott måste således socialförsäkringssektorns och statens finanser förstärkas. Atl förslärka AP-fondens inkomster genom höjda ATP-avgifter skulle dock försvåra lönebildningen och driva upp kostnaderna i näringslivel, om det inle balanseras av motsvarande reduceringar av andra arbetsgivaravgifter. Det är därför väsentligt all se över koslnadsulvecklingen i socialförsäkringssystemet och all driva vidare elt aktivt budgetarbete.

Lägallernativet i långtidsbudgeten uppvisar i stort sett, efter den iniliala försämring som kommer de båda närmaste åren, den förbättring av den offentliga sekloi;ns finansiella sparande som förutsattes i den senaste långtidsutredningens balansallernaliv. Man bör dock hälla i minnet atl lång-tidsbudgelmelodiken bygger på all enbart redan fattade beslut kon-sekvensberäknas. Alla eventuella utgiftsökningar på statsbudgeten och i socialförsäkringsseklorn utöver dem som beaktas i långtidsbudgeten måste därför, om inte ulvecklingen skall bli sämre än i långtidsbudgeten, finansieras genom motsvarande minskning av andra utgifter.

De strama riktlinjer för statens utgiftspolitik som tillämpats under senare år måste därför gälla även fortsättningsvis. Skulle de frängås, och om inflationen ligger fortsatt högt, kan slalsfinanserna komma all snabbi försämras igen.

21

5 Den ekonomiska politikens inriktning Prop. 1987/88:150

5.1 Finanspolitiken Bilagal

Syftet med den tredje vägens politik är alt åstadkomma en ekonomisk tillväxt som säkerställer full sysselsättning och bevarar välfärden samfidigt som inflationen hålls tillbaka och underskotten i ekonomin elimineras. Under de gångna åren har vi inle bara lyckats bevara välfärden, utan på väsentliga områden också utvecklat den. Vi har nu nätt i det närmaste full sysselsättning, även om det fortfarande finns problem i delar av landet. Däremot har del visat sig vara betydligt svårare att sänka inflationen ned till den önskade nivån. Det starka eflerfrågetryckel på arbetsmarknaden bidrar till atl lönekostnadsstegringen är snabbare än i konkurrentländerna. Den privata konsumtionen har ökat starkt, vilket drivit upp importen. Hushållssparandel är för lågt och den konkurrensutsatta delen av näringslivet är fortfarande för liten. Tillsammans medför dessa faktorer alt bytesbalansen försämras igen.

De kalkyler över den möjliga ekonomiska ulvecklingen de närmaste åren som redovisas i denna reviderade finansplan innebär all svensk ekonomi kommer alt kunna växa i förhållandevis god takt, med hög sysselsättning och stigande realinkomsler utan att den samhällsekonomiska balansen äventyras — men bara under fömtsättning alt konsumtionsökningen begränsas och lönekostnadernas stegring dämpas påtagligt jämfört med föregående är. Om konsumtionen och lönekostnaderna skulle forlsälla atl växa lika snabbi som tidigare, skulle Sverige på nytt få oroande stora underskott gentemot utlandet. Den ekonomiska politiken skulle ställas inför del svåra valet mdlan ökad arbetslöshet och växande underskott med vidhängande skuldsättning gentemot utlandet. På längre sikt kommer inte ens det valet atl finnas; vid fortsatta stora underskott kommer en åtstramning och försämrad sysselsättning att tvingas fram.

För återstoden av 1988 lyder prognoserna pä att den inhemska efterfrågan kommer alt fortsätta att öka i snabb takt. Del gäller såväl konsumtion som investeringar. Det drar med sig en relativt hög BNP-tillväxl med ökad brist pä arbetskraft och risk för uppdrivna lönekostnader. Delar av arbetsmarknaden är klart överhettade. Eflerfrägeökningen drar också med sig en snabb löneglidning, stigande import och försämrad bytesbalans.

1 delta läge framstår tre uppgifter som centrala för den ekonomiska politiken. Överhettningen måste motverkas genom en dämpning av efterfrågan. Lönebildningen måste påverkas i syfte att åstadkomma en kostnadsutveckling som är förenlig med låg inflation och yttre balans. Ekonomins funktionssätt måste förbättras, så att fillväxl och kapaciletsutvidgan-de investeringar stimuleras.

De stabiliseringspoliliska ingreppen bör utformas sä alt arbetslösheten hålls på en fortsalt låg nivå. Den svenska regeringen accepterar icke en inflationsbekämpning som använder ökad arbetslöshet som medel för atl pressa tillbaka pris- och koslnadsslegringarna. Uppgiften är att minska inflationen utan alt öka arbetslösheten.

Mot denna bakgrund bör en rad åtgärder vidtas i syfte all dämpa den
privata konsumtionsuppgången, öka sparandet och underlätta avtalsrörd- 22

sen 1989.

Den inhemska efterfrågan bör dämpas genom en slram finanspolitik. Prop. 1987/88: 150

Tobaksskatten bör höjas med 5 öre per cigarrett. En motsvarande höjning    Bilaga 1 bör också ske för vissa andra tobaksvaror. Skallehöjningen bör genomföras den 6 juni 1988. Den medför alt priset pä cigarretter stiger med ca 10%. De ökade statsinkomsterna kan beräknas till ca 500 milj. kr.

Vidare bör förelagens möjligheter atl göra avdrag för mervärdeskatt för representationskostnader minskas. Del föreligger för närvarande vissa skillnader mellan inkomstskatten och mervärdeskallen vad gäller representation. Den i inkomstskatten mer begränsade avdragsrätten bygger på uppfattningen atl representationen i vissa fall har karaktär av privala levnadsomkostnader. Något egentligt skäl till nu föreliggande skillnader finns inle. Utredningen om indirekta skatter skall pröva mervärdeskattens bas och omfattning. I avvaktan på resultatet av denna utredning bör avdragsreglerna skärpas, så atl mervärdeskatten följer inkomslskaltereg-lerna. Det som inle berättigar till avdrag från inkomstskatten bör inte heller berättiga till avdrag för moms.

Regeringen har tidigare föreslagit en höjning av studiemedlen. Senare i dag kommer regeringen också att föreslå riksdagen atl 125 milj. kr. per år under de kommande fyra budgetåren anvisas för ätgärder mol främmande undervaltenskränkningar. Därutöver anvisas 200 milj. kr. för etl nytt minröjningsfartyg. Behovet av en stram finanspolitik nödvändiggör att dessa kostnader till fullo finansieras. Jag vill i della sammanhang erinra om alt det finns en bred enighet i riksdagen om del lämpliga i en höjning av oljeskallen.

En höjning av oljeskatten är motiverad även av energipoliliska skäl. Låga oljepriser och låg dollarkurs motverkar strävandena atl spara energi och ersätta olja med andra energislag. En lämpligt avvägd skattehöjning bör kunna få en viss dämpande inverkan på efterfrågan av olja och även medverka lill atl relativpriserna mellan olika energislag förändras till fördel för de energianvändare som satsat pä inhemska bränslen.

Totalt bör skatten på eldningsolja och andra oljor höjas med 75 kr. per m', vilket motsvarar en inläktsökning på drygt 600 milj. kr. Höjningen bör träda i kraft den Ijuli 1988.

Många stora förelag innehar för närvarande mycket omfattande likvida medel. Dessa har under senare lid i hög grad använts lill uppköp av andra förelag. Myckel talar också för alt likviditeten medverkat lill den kraftiga kredilexpansionen och är en faktor som kan driva upp lönekostnadsstegringarna. Likviditeten är framför allt koncentrerad till de största företagen.

Mol denna bakgrund bör en indragning av en del av likviditeten i de större förelagen genomföras. Icke-finansidla företag bör sälta av 15% av sina likvida medel, efter avdrag för etl fribelopp på 50 miljoner kr., på ett särskilt konto i riksbanken. Inbetalningarna bör ske i augusti 1988 och januari 1989 och medlen bör slå inne till juli 1990. Sammantaget beräknas ca 10 miljarder kr. dras in på detta vis.

Vid sidan av dessa finanspolitiska åtgärder bör yllerligare insatser göras i syfte att stimulera sparandel och begränsa den privata konsumtionsökningen. Till della återkommer jag i det följande.

Regeringen anser alt lägre skattesatser bör införas på arbete och sparan- 23

de. Frågan om en genomgripande reform av inkomslskallesyslemel utreds Prop. 1987/88: 150 f.n. i en pariamentariskl sammansatt kommitté. En skallereform baserad Bilaga 1 på detta utredningsarbete kan dock tidigast inledas är 1990. Redan för 1989 bör dock en viss sänkning av inkomstskatten äga rum. Detta bör ske genom att grundbeloppet sänks med 3-4 procentenheter för i första hand de heltidsarbetande. Kravel pä en stram finanspolitik gör atl dessa skattesänkningar mäste finansieras. Regeringen avser att återkomma till riksdagen dels med förslag om den närmare utformningen av 1989 ärs skatteskala, dels med förslag om höjd indirekt beskattning.

5.2 Penningpolitiken

Penningpolitiken har under längre lid utformats mot bakgrund av en kraftig privat konsumlionsökning och tendenser till överhettning i vissa sektorer. De ekonomiska utsikterna för 1988 ändrar inle förutsättningarna för penningpolitikens inriktning.

Den tendens till fallande internationella räntor som rådde under slutet av 1987 och början av innevarande är bröts i mars i och med att räntorna i Förenta staterna började stiga, beroende på starkare tillväxt än väntat. Marginalerna mellan de svenska penningmarknadsränlorna och motsvarande räntor utomlands har vidgats något. Valutaflödena har trots detta i stort sett varil i balans under första kvartalet. Den länga räntan har sjunkil nägot sedan årsskiftet, främst som en reaktion på den internationella ränteutvecklingen.

Stimulans av sparandet

Försvagningen av bytesbalansen gör alt penningpolitiken i högre grad måste beakta den externa balansen. Även utvecklingen på den inhemska kredilmarknaden nödvändiggör en relativt hög ränta. Ullåningsexpan-sionen lill hushållen visade ännu i början av året inte några tecken på uppbromsning. Bankerna och finansbolagen upprätthåller fortfarande en hög utlåningstakt, och bosladsinstilutens utlåning har varil mer dämpad.

Den överenskommelse om vissa lägsta amorleringsvillkor som funnits mellan riksbanken och kreditinstituten har i mars i år upphört all gälla sedan den sagts upp av en avtalspart. Antalet brott mol överenskommelsen hade då blivit myckel slort. Detta är betänkligt, inle minsl av sociala skäl; åtskilliga hushåll råkar i dag illa ut genom all la pä sig för stora län. Del är en viktig uppgift all verka för all krediiprövning, rådgivning, marknadsföring, upplysning och skatteregler tillsammans verkar så atl en alllför stor skuldsättning kan undvikas.

I detta syfte bör tillsättas en särskild utredning med uppgift all föreslå åtgärder i syfte att begränsa hushållens skuldsättning och all undvika de sociala skadeverkningar som skuldsättning i vissa fall medför. Utredningen bör samråda med bl. a. inkomstskalteutredningen, spardelegationen och konsumentverket och skall lägga fram sina förslag före utgången av oktober 1988.

24

Redan tidigare har riksdagen i syfte att stimulera hushållssparandet Prop. 1987/88: 150 beslutat atl de som börjar spara i allemanssparandel under liden I april-30 Bilaga I december 1988 erhåller en extra bonus. Vidare har möjligheten öppnats att inom ramen för allemanssparandel bedriva s. k. ideellt sparande. Regeringen har också uppdragit åt spardelegationen all kartlägga sparandet i Sverige och all föreslå ätgärder som kan leda lill ell ökat hushällssparande. Uppdraget skall redovisas före årets slut.

Regeringen föreslår nu nya åtgärder för alt stimulera hushållssparandet. Sparvillkoren för ungdomar förbättras genom införandet av en ny sparform, ett s. k. ungdomsbosparande. Genom ungdomsbosparandet främjas ungdomars sparande för uppbyggnad av en ekonomisk buffert och för finansiering av bosladsförvärv och bosättning. Vidare föreslås all en extra insättning pä 5 000 kr. i allemanssparandel skall vara möjlig under liden fr.o.m. december 1988 t.o.m februari 1989. Samtidigt höjs gränsen för totalt tillåtna nettoinsätlningar i allemanssparandel frän 60000 kr. till 75000 kr.

Regeringen föreskriver nu vidare krav på viss minsta kontantinsats eller motsvarande vid kreditköp. Kravel på kontantinsats sätts lill 50% för bilar och 40% för övriga varor. Denna åtgärd är avsedd atl dämpa expansionen av konsumtionskrediler och därmed även motverka de sociala skadeverkningar som inte minsl kontokorlskrediler visat sig ge upphov till.

Strukturåtgärder för de finansiella marknaderna

Regeringen har tidigare, för att dämpa aktiviten på penningmarknaden, föreslagit all omsältningsskallen på aktier utvidgas till all omfalla värdepapper som omsätts på penningmarknaden. Den likvidilelsindragning som nu föreslås för de större förelagen torde också innebära atl akliviteten på de finansiella marknaderna dämpas.

Regeringen har nyligen föreslagit all ell krav införs på auktorisation för finansbolag. Auklorisationen skall ersätta nuvarande registrering; elt krav på minst 5 milj. kr. i aktiekapital kommer atl ställas för auktorisation. Dessutom har föreslagits all finansieringsverksamhel riktad mot hushåll endast får bedrivas av auktoriserade inslilut.

Vidare har regeringen uppdragit ål en särskild utredare alt kartlägga pris- och kostnadsutvecklingen inom banksystemet. I uppdraget ingår ocksä att belysa graden av konkurrens efter avregleringen av kredilmarknaden.

I delta sammanhang bör också nämnas det förslag som regeringen nyligen lagt fram om att inrätta en femte fondstyrelse inom AP-fonden med räll atl placera medel på aktiemarknaden.

På såväl aklie- och oplionsmarknaderna som penningmarknaden har
utvecklingen sedan börsfallel i oktober 1987 präglats av större stabilitet
saml lägre omsättning än dessförinnan. En översyn av gällande regelverk
på optionsmarknaden har skett och bankinspektionen har sett till alt ruti
ner och kontroller skärpts hos aktörerna på marknaden. Ytterligare åtgär
der kommer att aktualiseras i anledning av optionsulredningens nyligen
framlagda förslag och de väntade förslagen från värdepappersmarknads- 25

kommittén samt kreditmarknadskommittén.

Finansieringen av statens lånebehov

Förutsällningarna för statens upplåning har förändrats radikalt under de senaste åren. Sedan placeringspliklen för försäkringsbolagen och AP-fonden avskaffades i november 1986 sker all upplåning på marknadsmässiga villkor. Vidare har statens uppläningsbehov minskal kraftigt, frän 53 miljarder kr. 1985 till en nelloamorlering på 11 miljarder kr. 1987. Ulan engångsskatten pä livförsäkringsbolag m.fl. skulle statens lånebehov i fjol ha uppgått lill 5 miljarder kr.

Under 1988 förutses statens upplåningsbehov vara fortsall litet, ca 4 miljarder kr. Normen atl slalen inle skall låna i utlandet ligger fast.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1

Tabell 7   Finansiering av statens lånebehov 1986-1988

Miljarder kr.

1986

1987

12 10 15

12

-17 -6

32

Statens kassamässiga saldo' ./. valutaförluster pä

statens utlandslån ./. engångsskatt -I- riksgäldskontorets

kreditgivning

Statens lånebehov

Finansiering:

1. Riksbanken

därav: nettoinsättningar på olika investeringskonton kassakravsmedel övrigt

2.     Inhemsk marknad
därav: allemanssparande

premie- och sparobligationer övrigt

3. Utlandet

Summa finansiering

35

3	0	-3
0	16	0
0	1	3
32	-11	4

28

-8 1	-5
1 -3 10	-3 11-16 1!
4 17 0	0 0-5 -5-0

-11

' Saldot anges här enligt kassamässiga principer, vilket innebär att det för 1988 är nägot lägre än det budgetunderskott som riksrevisionsverket redovisar och som redovisas på annat håll i budgetförslaget. Skillnaden beror bl. a. på ändrade regler för statens förskottering av kommunernas kostnader för kommunala bostadstillägg. Minustecken anger överskott.

5.3 Lönebildningen

1 finansplanen i januari förekom två olika kalkyler för den ekonomiska utvecklingen under 1988, baserade på två olika ulfall av årets avtalsrörelse. De båda alternativen utgick från timlöneökningar på 4 resp. 7 %. Såvitt nu kan bedömas, kommer limlöneökningen i år alt bli ca 6%.

Det förhällandet att lönekoslnadsslegringslakten under en följd av är legal över vad som är förenligt med en långsiktigt hållbar samhällsekonomisk balans torde främst kunna förklaras av två omständigheter; dels del starka eflerfrågetryckel på arbetsmarknaden, dels det förhärskande löne-förhandlingssystemel och den '"löne-löne-spiral" som drivs av krav på kompensation för andras lönepåslag.

26

Den privata sektorn Prop. 1987/88: 150

Inom den privala sektorn har 1988 års avtalsrörelse präglats av avsaknad av centrala överenskommelser. Parterna har gäll ifrån den modell för lönebildning som med enstaka undanlag varit förhärskande under lång tid och som inneburit att uppgörelser har träffats mellan arbetsgivareföreningen SAF, landsorganisationen LO och privaltjänslemannakarlellen PTK om gemensamma och övergripande frågor.

I stället har förhandlingar förts direkt mellan de olika förbunden på arbetsgivar- resp. arbetstagarsidan. Del innebär all innan dessa förhandlingar är helt slutförda skall över 100 överenskommelser ha träffats. Inom flertalet branscher har avlal nu tecknats. Inom vissa branscher har överläggningarna ännu inle lett till överenskommelser. Sedan de förbundvisa förhandlingarna slutförts vidtar överläggningar pä lokal nivä. Ännu har endast ell mindre antal lokala uppgörelser träffats.

Bilden av avtalsrörelsen inom den privala sektorn blir därmed splittrad och än sä länge ofullständig. Innehållet i de avlal som träffats på förbundsnivå skiljer sig i flera avseenden mellan olika branscher och avtalsområden. De generella lönepåslag som avtalats är - med några undantag - av begränsad omfattning. På flera stora avtalsområden understiger de 2%. Till delta kommer emellertid dels lokala potter, dels förbättringar av allmänna anställningsvillkor. Vissa avtal innehäller ocksä bestämmelser som garanterar medlemsgrupperna ytterligare löneökningar. De sammanlagda avtalsmässiga kostnaderna uppgår dock för stora avlalsområden lill mindre än 4%.

Ulöver dessa kostnader kommer emellertid en viss löneglidning. Atl begränsa denna är en förutsättning för all lönekoslnadsökningarna inom dessa områden skall kunna bli lägre än under de senaste åren. Avlalen saknar emellerfid den typ av avräkningskonstruktioner som ingick i de centrala överenskommelserna för åren 1986-1987. Del innebär all ansvaret för en kontrollerad lönekoslnadsulveckling nu vilar på de lokala avtalsparterna. Därvid har arbetsgivarparten etl särskilt ansvar. På förbundsnivå har arbetsgivarorganisationerna hävdat all avtalens konstruktion kommer att medföra atl löneglidningen hålls tillbaka under 1988. Den lokala lönebildningen kommer atl visa om denna förutsägelse förverkligas.

Inom några branscher som saknar utländsk konkurrens, framför allt inom den privala tjänstesektorn, ligger de förbundsvisa överenskommelserna pä en betydligt högre nivå. Även om del relativa löneläget inom dessa avlalsområden är lågt och löneglidningen traditionellt har varit liten, kan redan nu konstateras att sädana löneökningar för hela arbetsmarknaden inte skulle vara förenliga med samhällsekonomisk balans. Om sådana nivåer skulle etableras för hela arbetsmarknaden, skulle Sverige ledas in pä en väg mot stigande arbetslöshet och ökade underskott i bytesbalansen.

Visserligen begränsas kostnadsökningarna under år 1988 nägot av alt vissa löneökningar i dessa avtal läggs ul sent under avtalsåret. Men della skapar etl s.k. överhäng in i 1989, vilkel erfarenhetsmässigt försvårar möjligheterna alt för nästa år träffa avtal på en nivå som är förenlig med

bevarad internationell konkurrenskraft.

27

Alt sådana avlal kunnat träffas utan omfattande konflikter lyder på alt Prop. 1987/88: 150 arbetsgivarparten anser all kostnadsläge och vinstnivå inom de berörda Bilaga 1 branscherna medger betydande löneökningar. Regeringen utgår från atl man inle försöker vältra över kostnaderna för de träffade avlalen på konsumenterna genom prisökningar. Skulle sä ske, är del en bekräftelse på alt del lönebildningssystem som tillämpats i år inle förmår generera sådana lönekoslnadsökningar som är förenliga med samhällsekonomisk balans.

Den offentliga sektorn

Inom del statliga området har parterna träffat en preliminär central överenskommelse för 1988. Den berör sammanlagt ca 550000 arbetstagare och innebär en löneniväökning om sammanlagt 6,6%. Genom all vissa löneökningar, framför allt de som fördelas lokalt, läggs ul senare under avtalsåret begränsas kostnaderna för 1988 lill ca 4,3%. Samtidigt skapas emellertid ett kostnadsöverhäng till 1989 om 2,3 %.

Av de sammanlagda löneniväökningarna avser 3,5% generella påslag, medan 0,3% är beräknat för bl. a. förbättringar av vissa allmänna anställningsvillkor. Resterande 2,8% har avsatts för lokala förhandlingar. Detta utrymme skall främst användas för all förbättra personalförsörjningsläget inom slalen.

Med slöd av riksdagens beslut lämnade regeringen i november 1987 ett förhandlingsuppdrag lill statens arbetsgivarverk. Uppdraget innebar atl 1988 års förhandlingar skulle föras med utgångspunkt i att medelsberäkningarna med hänsyn till avtalet för del statligt reglerade området skulle ske inom en ram av 4% per år. Ramen avsäg de totala nivåförändringarna till följd av löner och andra anställningsvillkor som avtalas i 1988 års. avtalsrörelse.

Regeringen redovisade samtidigt alt särskilda åtgärder kan bli nödvändiga om del visar sig alt löneutvecklingen under den gångna avtalsperioden medfört förvärrade personalförsörjningsproblem inom vissa delar av statsförvaltningen. Riksdagen har bemyndigat regeringen att besluta om medel för sådana särskilda åtgärder.

I uppdraget till arbetsgivarverket angavs atl de riktlinjer som riksdagen lagl fast för personalpolitiken skulle vara utgångspunkt för i vilken utsträckning sädana särskilda åtgärder skulle kunna påverka medelsberäkningarna. Regeringen avser atl återkomma med besked om vilken kompensationsnivå som kommer att utgä fill myndigheterna när ett slulgilfigl avlal har träffats.

Inom del kommunala området har avtal träffals mellan kommun- och
landslingsförbunden samt kommunalarbetareförbundet. Avtalet, som om
fattar ca 500000 kommunalt och landslingskommunall anställda, är två
årigt. Avtalet präglas av särskilda insatser för anställda inom vård och
omsorg. De sammanlagda lönenivåökningarna beräknas till 9,7% för 1988
och 3 % för 1989. Genom att vissa löneökningar läggs ut den I juli beräknas
lönekoslnadsökningarna uppgå lill 6,1 % för 1988 och 5,1 % för 1989. Häri
ingår ersättningar för obekväm arbetstid, viss arbetstidsförkortning för
schemabunden vårdpersonal, m. m. 28

Inför 1989 års avtalsrörelse Prop. 1987/88: 150

En slutlig utvärdering av 1988 års avtalsrörelse och dess effekter på °

lönebildning och lönenivå kan ännu inle göras. Likväl är del uppenbart alt den totala lönekostnadsstegringen i är överskrider vad som är samhålls-ekonomiskt försvarbart på längre sikl, liksom att det skapats överhäng, som kommer all försvåra avtalsrörelsen 1989.

Lönebildningen är ell avgörande problem i den svenska ekonomin. Full sysselsättning innebär med nödvändighet all inflytandet över pris- och koslnadsbildningen i hög grad kommer alt utövas av parterna pä arbetsmarknaden. I dagslägel betyder det ansvaret konkret atl kostnadsökningarna från 1988 års avlal — i den utststräckning de inle täcks av ökad produktivitet - måste tas av företagens vinstmarginaler. Men konsekvenserna är likväl sädana atl det måste ifrågasättas huruvida lönebildningssys-temel förmår åsladkomma en löneutveckling som är förenlig med långsiktig samhällsekonomisk balans.

På statens område är erfarenheterna i etl väsentligt avseende goda av utgiftsramen för lönekostnadsökningar, nämligen genom den ökade självständighet för parternas förhandlingar som den givit. Ansvarsfördelningen mellan regeringen och de förhandlande parterna har blivit tydligare. Även 1989 bör därför en utgiftsram gälla för lönerna i den statliga sektorn. Denna bör utformas som en ram för Nivåhöjningar. Regeringen kommer senare i år atl ange ramens storlek.

En orsak lill de snabba lönestegringarna i den privala sektorn de senaste åren torde vara det goda vinst- och likvidilelsläget i de stora företagen. Den indragning av likviditet som nu föresläs torde därför dämpa kostnads-stegringarna.

Vidare bör de för nästa år aviserade sänkningarna av inkomslskaltesalserna möjliggöra reallöneökningar efter skatt även vid mycket låga nominella lönepåslag. En sådan skattesänkning måste emellertid baseras pä ett grundläggande samförstånd mellan parterna pä arbetsmarknaden om alt skattesänkningen skall resultera i lägre nominella lönehöjningar.

5.4 Fördelningspolitiken

Strävan efter en rättvis fördelning, såväl av den ekonomiska tillväxten som av krisbekämpningens bördor, är etl centralt inslag i den tredje vägens politik. En fördelning som ses som rättvis av den stora folkmajoriteten är både etl mål för denna ekonomisk-politiska strategi och elt nödvändigt medel i densamma.

Den väsentligaste enskilda insatsen för ökad rättvisa är alt hävda den fulla sysselsättningen. Arbete ål alla ger en jämnare inkomstfördelning och förbättrar jämställdheten mellan kvinnor och män. Full sysselsättning ger också en högre produktionsnivå och därmed elt större materiellt välstånd atl fördela.

Pä denna punkt har den ekonomiska politiken varil framgångsrik. De
arbetslösa var 31 000 färre 1987 än de var 1982. De sysselsatta blev samti
digt 164000 fler. Därmed harfler människor kunnat försörja sig genom eget 29

arbete, medan färre drabbats av arbetslöshet. Detta är en viktig framgång i    Prop. 1987/88: 150
strävan efter en rättvis fördelning. Bilaga 1

Också en låg inflation är nödvändig om en rättvis fördelning skall kunna åstadkommas. Inflationen omfördelar välståndet i stor skala och på elt godtyckligt och svårgenomskådligt sätt. Ofta är del småsparare och låginkomsttagare som drabbas hårdast.

Även på denna punkt har den ekonomiska politiken nätt betydande framgångar, om än inte lika stora som när det gäller sysselsättningen. Inflationstakten har halverats sedan början av 1980-lalel, vilkel verksamt bidragit till atl minska orättvisorna i samhället.

För alt fördelningen av lillväxlen skall kunna upplevas som rimlig och rällvis av folkflertalet, måste ocksä del egna arbetet ge resultat. Även på delta område har ulvecklingen varil positiv under senare år. Medan reallönen för en genomsnittlig löntagare sjönk kraftigt mellan 1976 och 1983, har reallönerna därefter återhämtat sig påtagligt och en stor dd av standardförsämringen kunnat alertas. Särskilt snabb har reallönestegringen varit de senaste två åren. Delta har medfört all fler människor i dag har förutsättningar atl kunna leva ett gott liv på sin egen lön.

Det är dessa tre områden - sysselsättningen, inflationen och reallönerna - som utgör grunden för en rättvis fördelning. I en situation med hög arbetslöshet, snabb inflation och sjunkande reallöner blir det utomordentligt svårt alt fördela inkomster och förmögenheler på elt rimligt och rättvist sätt. Därför är det också särskilt lillfredsslållande, inte minsl ur fördelningspolitisk synvinkel, all den tredje vägens politik inneburit sjunkande arbetslöshet, lägre inflation och stigande reallöner.

Därutöver har del också, trots det kärva budgetlägel, varit möjligt alt vidta en rad andra åtgärder i direkt fördelningspolitiskt syfte.

De fyra vallöftena från 1982 om alt trygga centrala inslag i det sociala välfärdssystemet har infriats. Karensdagarna har försvunnit ur sjukförsäkringen. Ersättningen till de arbetslösa har höjts. Slödel lill barnomsorgen har förbättrats. Värdesäkringen av pensionerna har återinförts.

Landets pensionärer bidrog på ett påtagligt sätt fill saneringen av Sveriges ekonomi genom all 1984 avslå från kompensation för en del av den prishöjning som devalveringen medförde. Regeringen gav dä löftet att den uteblivna kompensationen skulle ålerslällas när de ekonomiska resurserna pä nytt fanns. I enlighet med det löftet återställdes i flol 40% av den utlovade summan till pensionärerna genom en höjning av basbeloppet. Regeringen har föreslagit atl de resterande 60% skäll återställas genom en extra höjning av basbeloppet med 600 kr. den I januari 1989. Det betyder att utöver den uppräkning av basbeloppet som skall ske för all upprätthålla pensionernas realvärde höjs folkpensionen nästa är med ca 800 kr. För en genomsnittlig ATP-pensionär höjs pensionen med nästan 1 500 kr. per år utöver vad som följer av den automatiska värdesäkringen. Åtgärden finansieras genom en höjning av ATP-avgifien samt genom atl omsättningsskallen på värdepappershandeln utvidgas.

Till della bör ocksä läggas de förbättringar som i år genomförs av de
kommunala bostadstilläggen och som framför allt går lill de pensionärer
som har de lägsta inkomsterna. 30

Ocksä för medborgarna i övrigt har viktiga reformer genomförts. Barn- Prop. 1987/88: 150 bidragen och i synnerhet flerbarnstilläggen har höjts myckel kraftigt. Bety- Bilaga 1 dande förbättringar har ocksä genomförts för de handikappade. Delpensionen har höjts. Sjukförsäkringen har reformerats. I och med all karens-dagen slopades 1987 höjdes ersättningsnivån för privatanställda arbetare och klasskillnader i sjukförsäkringen kunde elimineras. Införandet av den s.k timsjukpenningen gynnar dellids- och säsongsanställda. Regeringen har föreslagit en reformering av arbetslöshetsförsäkringen, vilken bl. a. innebär alt karensdagarna tas bort. Ett förslag om nya studiemedel har lagts fram, som innebär att bidraget kraftigt ökar. Därigenom bidrar man lill atl skuldbördan minskar och rekryteringen till högre studier kan breddas.

Den sociala välfärden har således värnats. Samtidigt har emellertid den ekonomiska politiken skapat andra fördelningspolifiska spänningar. Del var nödvändigt alt låta förelagens vinster stiga kraftigt för atl stimulera fill nya investeringar och nya arbetstillfällen i industrin. I det kortare perspektivet har detta skapat fördelningsproblem, bl. a. eftersom politiken först med viss fördröjning kunnat resultera i höjda reallöner. Fördelningspolifiska spänningar har i sin tur bidragit lill den snabba nominella lönestegringen de senaste åren. För att motverka dessa inflationsdrivande effekter av vinsluppgången, och för att se till att vinsterna används på ett sätt som gagnar folkflertalet, har en rad åtgärder satts in.

En särskild omsältningsskatl har införts på handeln med aktier och har nyligen föreslagits att gälla även handeln med värdepapper pä penning- och obligationsmarknaderna. Realisalionsvinslbeskallningen för aktier har skärpts. En engångsskatt på livförsäkringsbolagens förmögenheter har tagits ut. Inkomstskatterna har sänkts, samtidigt som underskollsavdra-gens värde begränsats för höginkomsttagarna. Detta har försvårat noll-taxering och skatteplanering:

Den s. k. generalklausulen mot skatteflykt har haft en återhållande verkan pä vissa slag av skatteflyklsåtgärder. Den har också visat sig svara mol högt ställda krav på rättssäkerhet. Samtidigt kan del konstateras alt dess tillämpningsområde är förhållandevis snävt. Mot denna bakgrund kommer regeringen alt tillkalla en utredare som skall se över generalklausulen. I avvaktan på resultaten av denna utredning föreslår regeringen att generalklausulen fär gälla även 1989.

Resultatet av den förda politiken har blivit en mycket kraftig ökning av industrins investeringar - över 70% sedan 1982. Investeringarna har under de senaste åren ökat snabbare än vinsterna. En allt större del av produktionsresultatet har därmed avsatts lill kapacitetsökningar, som ger arbetslillfällen och framtida produktion. Genom de likviditetsindragningar som nu föreslås, reduceras ytterligare den spekulativa användningen av storföretagens vinster.

Regeringen har vidare i årets budgetproposifion saml genom särskilda propositioner genom omprioritering satsat på angelägna områden. Dessa ärden sociala välfärden, utbildningen, miljön samt regional- och Irafikpoli-fiken.

Sammantaget har dessa åtgärder bidragit till att tillväxten fördelas jäm- 31

nare och att krispolitikens bördor bärs mer efter bärkraft än vad som Prop. 1987/88: 150 annars skulle ha skett. Därigenom bidrar fördelningspolitiken till atl hålla Bilaga 1 samman nationen. Under den period som förestår, med de hot mol den svenska ekonomins styrka som nu kan urskiljas, och med fortsatta krav på god konkurrenskraft och en stark investeringsulveckling, kommer en kraftfull fördelningspolitik alt vara av central belydelse för den ekonomiska politikens möjligheter.

5.5 Sysselsättningspolitiken

Den ekonomiska politiken har sedan 1982 varil inriktad på att stärka konkurrenskraften, skapa tillväxt och återställa den finansiella balansen i den svenska ekonomin. Inriktningen syftar fill aft uppnå den ekonomiska politikens viktigaste mål, full sysselsättning.

Efterfrågan pä arbetskraft har under det senaste året fortsatl all öka. Under 1987 ökade antalet sysselsatta med 36000 personer och arbetslösheten sjönk fill 1,9%, vilket var den lägsta nivån pä sju är. Under 1988 förutses en ökning av antalet sysselsatta med över 50000 personer och en ytteriigare sänkning av arbetslösheten. Mellan åren 1982 och 1988 beräknas antalet sysselsatta öka med över 200000 personer. Näringslivet svarar för ca 60% av ökningen.

De senaste åren har sysselsättningsökningen varil särskilt stark, och atl antalet sysselsatta i arbetsmarknadspoliliska åtgärder har successivt minskats. Så minskade l.ex. antalet sysselsatta i beredskapsarbeten, ungdomslag eller med rekryteringsstöd från ca 92000 personer 1984 fill ca 40000 personer 1987. Arbetslösheten har minskat generellt i samtliga län. Däremot kvarstår obalanser vid en jämförelse mellan regioner.

Regeringen log i budgetpropositionen ställning för en fortsalt prioritering av utbudsstimulerande åtgärder, säsom insatser för all förbättra arbetsmarknadens funktionssätt och höja de arbetssökandes kunskapsnivå. Detta är särskilt viktigt i elt läge som dagens, då ell flertal sektorer pä arbetsmarknaden rapporterar brist på kvalificerad arbetskraft. En fortsatt överhettning med åtföljande löneglidning föreligger t. ex. på byggarbetsmarknaden. Även inom tillverkningsindustrin och delar av hälso- och sjukvårdssektorn finns liknande problem. I detta läge blir en av politikens viktigaste uppgifter all minska överhettningen och fortsätta med åtgärder för att vidga flaskhalsar och avhjälpa brist på arbetskraft. Sådana åtgärder stämmer väl överens med regeringens prioritering av arbetsmarknadens utbudssida och förbättrar samtidigt möjligheterna atl nä en god ekonomisk tillväxt.

Regeringen föreslår en hög nivå på utbildningsåtgärder för all höja de
arbetslösas kompetens och stärka deras arbetslivserfarenhet. Bl. a. har
särskilda insatser gjorts för all ge arbetsmarknadsutbildning i åldersgrup
pen 20-24 år. Samtidigt förutsätts behovet av direkta sysselsättningsska
pande åtgärder fortsälla minska. Del goda arbetsmarknadsläget bör också
utnyttjas för all så långt möjligt ge arbete åt dem med svagast ställning pä
arbetsmarknaden. 32

Regeringen har tidigare i vår lämnat förslag till riksdagen om jämställd-    Prop. 1987/88: 150 hetspolitiken. Bland annat framhålls där alt del är en viktig uppgift atl     Bilaga 1 bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden. Kvinnornas deltagande i arbetslivet inom fler branscher och totalt måste öka ytterligare. Della mäste vara ell naturligt inslag i den fortsatta arbetsmarknadspolitiken.

Flyktingarna saknar ofta arbete. De är i stället i hög grad beroende av socialbidrag för sill uppehälle. Chefen för arbetsmarknadsdepartementet föreslår därför senare denna dag atl särskilda åtgärder riktas mol denna grupp, bl. a förstärkta rekryteringsstöd och ökade möjligheter lill utbildning i förelag m.m.

5.6 Tillväxt och förnyelse

Pä längre sikt är uppgiften atl åsladkomma en ny period av industriell expansion och ekonomisk tillväxt. En hög ekonomisk tillväxt är nödvändig för all förbättra medborgarnas standard i form av såväl höjda reallöner som utbyggd social välfärd. Ekonomisk tillväxt krävs ocksä för all kraven på rällvis fördelning, social trygghet och förbättrad livsmiljö skall kunna tillgodoses.

Delta är dock inte liktydigt med alt man till varje pris alltid skall eftersträva högsta möjliga tillväxt, så som den mäts i ekonomiska termer. De åtgärder som en sådan inriktning av den ekonomiska politiken skulle kräva skulle nämligen komma all delvis slå i konflikt med de mål som uppställts för rättvisa, trygghet och god miljö. Därför måste den ekonomiska politiken utformas sä all stor hänsyn las lill medborgarnas krav på god livskvalitet.

Grundläggande för atl nä en god tillväxt är en tillfredsställande konkurrenskraft och en god efterfrågan på svenska varor och tjänster. Detta kan inle åstadkommas genom ökade offentliga utgifter eller stora ofinansierade skattesänkningar. Som centrala element i en politik för ekonomisk tillväxt måste därför ingå andra åtgärder, vilka syftar till all stärka konkurrenskraften och förbättra ekonomins anpassningsförmåga lill ändrade betingelser och öka dess effektivitet.

Den fasta finanspolitiken mäste drivas vidare även på längre sikl, i syfte all vidmakthålla sunda statsfinanser, som inle likvidiserar marknaderna eller pressar upp räntor och höjer avkastningskravet. Även för atl hålla tillbaka inflationen och öka sparandet i ekonomin krävs en slram finanspolitik. Vidare är det nödvändigt alt finanspolitiken häller uppe beredskapen för all vid behov kunna kyla ned en överhellad ekonomi med alltför stark inhemsk efterfrågan.

Lönekoslnadsstegringen måste dämpas, inle bara i år och nästa år, ulan beslående. Della kräver all lönebildningssystemel reformeras, sä all den "löne-löne-spiral" som för närvarande utgör etl så centralt inslag i avtalsrörelserna kan brytas.

33

Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 150. Bilaga I

En merfie.xibd ekonomi Prop. 1987/88: 150

Enbart en lägre lönestegringstakl räcker emellerfid inle. För all nå en °

långsiktigt god konkurrenskraft krävs ocksä atl näringslivel ständigt förnyas och omvandlas, atl resurserna flyttas från lillbakagäende verksamheler till nya och framfidsinriktade. För detta krävs i sin tur en god lönsamhet, liksom all investeringar i realkapital, forskning och marknadsföring premieras före improduktiv verksamhel.

För atl åsladkomma en mer flexibel ekonomi är skattepolitiken av stor belydelse. Under de allra senaste åren har en uppgång av skatlelryckel skett. I grunden är della en följd av den myckel snabba uppgången av de offentliga utgifternas andel av BNP, framför allt under perioden 1976-82 då ulgiflsandelen steg från ca 50 lill ca 67%. Delvis är del också en automatisk följd av en alllför snabb pris- och lönestegring. Vid en lugnare utveckling av priser och löner torde denna ökning av skattetrycket upphöra. 1 en långsiktigt stabil ekonomi kan en sänkning av skattetrycket endast åstadkommas genom en återhållsam ulgiflsprövning samt genom förbättrad produktivitet i den offentliga sektorn. Atl i dagens konjunkturiäge sänka skaltetryckel genom ofinansierade skattesänkningar är emellertid olämpligt-

Däremot är del både möjligl och önskvärt all också på kort sikt sänka vissa skaller och omfördela skattetrycket för all göra skallesystemel mer effektivt och rätlvisl. För såväl fysiska som juridiska personer bör skalle-salserna sänkas och skallebaserna breddas. Skattesystemet bör bli mera likformigt i behandlingen av olika lyper av inkomster. Genom sädana förändringar minskar utrymmet för skatteplanering, samtidigt som ökad rättvisa skapas. Den kommande reformeringen av kapitalbeskattningen bör dessutom syfta till alt uppmuntra sparande och motverka skuldsäUning.

Skallesystemel måste också bli enklare. Ett krångligt skattesystem leder lill orättvisor. Krångliga regler kan dessutom tolkas olika, och leda lill alt skattskyldiga utsätts för olika behandling. Det leder till etl minskal förtroende för skallesystemel som helhet och sannolikt ocksä lill alt skattemoralen försämras. Komplicerade regler inbjuder fill skattefusk och skatteplanering. Del är viktigt för respekten för skallesystemel och för strävandena alt ästadkomma en rällvis fördelning all komma lill rätta med dessa problem.

De finansiella marknaderna spelar en viktig roll för tillväxten. Kapital måste kunna flyttas dit där det gör störst nytta. Under de senaste åren har de inhemska finansiella marknaderna avreglerals. Under de kommande åren är del en viktig uppgift all ge de finansiella marknaderna etl nytt regelsystem, anpassat lill kraven på såväl rättvisa som effektivitet. I della sammanhang måste också Sveriges stigande inlernaliondla beroende beaktas.

I elt program för ekonomisk tillväxt spelar även kommunikationerna en

central roll. På detta område genomförs f.n. en del viktiga avregleringar,

bl. a när del gäller taxi och busstrafik. Under de närmaste åren kommer

vidare ell omfattande program för utbyggnad av infrastrukturen all genom-

34

föras, vilkel ocksä möjliggör etl effeklivare utnyttjande av trafikapparaten.     Prop. 1987/88: 150 Statens järnvägar kommer all rustas upp och förnyas. Detta bör ge ell    Bilaga 1 väsentligt bidrag till den ekonomiska tillväxten.

En god tillväxt förulsälter också tillgång till skicklig och väl utbildad arbetskraft. På arbetsmarknaden har under senare lid bristsituationer uppställ på allt fler områden. Del kommer all vara en huvuduppgift för arbetsmarknads- och ulbildningspoliliken under de kommande åren atl avhjälpa dessa och all komma lillrälla med flaskhalsar på arbelsmarkna-den.

För all produkfionen skall kunna växa på lång sikl, likaväl som bristsituationerna avhjälpas på kort sikl, krävs etl väl fungerande utbildningssystem, inklusive en flexibel arbetsmarknadsutbildning, som tar hänsyn lill arbetsmarknadens krav. Arbetsmarknadspolitiken och ulbildningspoliliken måste samordnas för all nä della syfte. Utbildnings- och kunskapsnivån måste vara hög och utbildningssystemet måste smidigt kunna förutse och ställa om sig lill förändrade krav. För alt Sverige skall kunna behålla sin ställning som en första rangens industrination krävs en forskning av hög klass. Del är mol denna bakgrund regeringen under de senaste åren -trots den i övrigt strama budgetpolitiken - kraftigt prioriterat forskningen. Genom tvä forskningspoliliska propositioner har forskningen fillförls mer resurser och dess organisation förnyats. I är höjs studiemedlen kraftigt. Förnyelsefonderna stödjer utbildning av de anställda i näringslivet i ny teknik.

Den ekonomiska lillväxlen måste fördelas sä all den kommer hela landet lill godo. En väl utbyggd infrastruktur, etl geografiskt spritt utbildningsväsende och väl utbyggda kommunikationer är i della sammanhang helt centrala.

Den ekonomiska tillväxten har ofta ställts i motsats till en god miljö. Denna motsalsslällning är emellertid inte nödvändig. Tvärtom förutsätter en aktiv och effektiv miljöpolitik ekonomisk tillväxt. Tillväxten är ocksä beroende av en ansvarsfull hushållning med våra naturresurser. Del är därför regeringens föresals all under de kommande åren arbeta för såväl en god miljö som en hög ekonomisk lillväxl. Denna inriktning kommer lill ullryck i den nyligen presenterade miljöpolitiska propositionen. Möjligheterna all nä de högt ställda målen ökar bl. a. genom ett ökat användande av ekonomiska styrmedel inom miljöpolitiken.

Del är också regeringens fasta ambition all bevara och värna del sociala Irygghetssyslemel. Ell väl fungerande trygghetssystem understödjer den ekonomiska lillväxlen genom all del hjälper medborgarna all klara av de oundvikliga anpassningskrav som den industriella omvandlingen och ulvecklingen ställer. Ambitionen all bevara del sociala irygghetssyslemel fär emellertid inte lolkas som all reglerna för all framtid skall vara oförändrade. För all utveckla och effektivisera välfärdssystemen krävs tvärtom alt olika inslag i systemen löpande anpassas lill nya förutsättningar.

35

Förnyelsen av den offentliga sektorn Prop. 1987/88: 150

Del är väsenlligl all arbeta för en mer effektiv resurshushållning inom       '  den offentliga sektorn. Om resurserna kan utnyttjas mer effektivt blir del lällare all nå centrala välfärdsmål. Skall skaltetryckel dessutom kunna sänkas ulan all den offentliga verksamhetens kvalitet försämras eller dess volym minskas, måste produktiviteten i den offentliga sektorn ökas.

För alla som vill värna och bygga ul den offentliga verksamheten är därför en god effektivitets- och produktivitetsutveckling i denna sektor en uppgift av första rang. Del finns stora och otillfredsställda behov, som bara den offentliga sektorn kan tillgodose. Samtidigt fär della ej ske så snabbi all dess andel av brutlonalionalproduklen ökar. Om ulgiflsandelen fortsätter all minska, blir det på sikl möjligl alt också sänka skaltetryckel.

Samhällsutvecklingen kommer all ställa successivt nya krav på den offenfiiga sektorn. En del redan exislerande program och verksamheler kan då fömlsällas få lägre angdägenhelsgrad och bli mer umbäriiga. Vidare kommer kvalitetsfrågor som flexibilitet, valfrihet samt anpassning över liden och lill individuella behov all bli allt viktigare. För atl den offentliga sektorn skall kunna möta dessa krav från medborgarna måste den förnyas.

Kravel ställs därmed på all den statliga verksamheten bedrivs effektivt, rationellt och ändamålsenligt. Jag kommer senare all redovisa det arbete som pågår för all i den statliga budgetprocessen skapa bättre förutsättningar för en utvärdering och analys av den offentliga verksamhetens resultat och därmed förbättra stalsmaklernas möjligheter alt styra den offentliga verksamhelen.

Genom detta arbete möjliggörs en prövning av exislerande offentliga verksamheler, så all de bättre svarar mot medborgarnas behov och önskemål utan all åtgärderna går ul över de svagaste grupperna i samhället. Målet är en väl fungerande offentlig sektor, som ger god service med valfrihet och mångfald åt alla medborgare.

36

6 Det reviderade budgetförslaget Prop. 1987/88:150

Bilaga 1

Budgetpolitikens inriktning

De principer för de senaste årens budgetpolitik som flera gånger slagils fast av riksdagen är alltjämt giltiga:

• Endast de allra mest angelägna reformerna bör genomföras. Omfattningen av sådana ulgifisökningar måste hällas nere. samtidigt som de finansieras genom all andra utgifter minskas.

• Uigiflsbegränsningar måste åstadkommas pä vissa områden.

• Arbetet med all begränsa ulgiflsaulomatiken måste fortsälla.

• Ätgärder måsle vidlas för all effektivisera den offentliga verksamhelen och i vissa fall förändra dess organisations- och finansieringsformer.

• En fortgående omprövning av exislerande utgiftsprogram måsle göras. Denna politik har haft en avgörande betydelse för förbättringen av

budgeten. På fem år har budgetunderskottet minskat från 86,6 miljarder kr. budgetåret 1982/83 till beräknade 5,8 miljarder kr. innevarande budgetår, se tabell 8. Uttryckt som andel av BNP motsvarar della en nedgång frän 13,1% lill 0,6%. Även det underliggande saldols ulveckling har varit myckel positiv. Det har kontinuerligt minskat lill 7,6 miljarder kr. innevarande budgetår.

Budgetpolitiken har emellertid inle varil den enda orsaken lill denna nedgång. En annan viktig faktor bakom de båda senaste årens minskade underskoll har varil den snabba nominella inkomstökningen i samhället. Denna fär på kort sikl en positiv effekt på budgetsaldol, eftersom skaltein-läklerna ökar snabbi. På längre sikl riskerar emellertid effekten på budgelunderskotlel av så snabba inkomstökningar att bli negaliv, via försämrad konkurrenskraft och långsammare lillväxl. Man kan därför inle la den snabba nedgången av budgelunderskotlel lill intäkt för all den strama budgetpolitiken skulle kunna upphöra.

Detta framgår ocksä av långtidsbudgeten. I den offentliga sektorn är det endast socialförsäkringssektorn som uppvisar ell positivt finansiellt sparande över hela den kommande länglidsbudgetperioden; det försämras dock under de närmaste åren, framför allt eftersom anlalet pensionärer med full ATP-poäng ökar. Såväl långtidsbudgeten som treårskalkylerna visar all del krävs en fortsatt slram finanspolitik för att öka sparandel och förbättra bytesbalansen.

Dessa överväganden har väglett arbetet med del reviderade budgetförslaget för budgetåret 1988/89. Målet har varil alt såväl reall som nominellt

Tabell 8    Budgetprognos för 1987/88 Miljarder kr.

	Statsbudget	BP 88	Nuvarande beräkning
Inkomster	318,0	333.4	335,4
Utgifter exkl
statsskuldräntor	287.2	289.0	286,9
Statsskuldräntor	60.0	59.1	54,6
Redovisat budgetsaldo	-29.1	-14,7	-5.8

37

hålla nere budgelunderskollel trots alt inkomstökningen, vid de pris- och    Prop. 1987/88: 150 löneökningsanlaganden som gjorts för 1989, blir avsevärt lägre än tidigare    Bilaga 1 år. De finanspolitiska åtgärder som tidigare redovisats bidrar lill all nä detta mål.

Budgetåret 1987/88

I årets budgetproposition beräknades underskottet för budgetåret 1987/88 till 14,7 miljarder kr. Del är främst två faktorer som förklarar atl underskottet nu revideras ned lill 5,8 miljarder kr. För del första sker en inkomstförstärkning till följd av atl priser och löner nu beräknas stiga snabbare under 1988 än vad som förutsattes i budgetpropositionen i januari. För del andra har förtidsinlösen av utlandslån under våren givil drygt 4 miljarder kr. i valulavinster. Dessa vinster påverkar dock inle del underliggande saldol, vilket ocksä är förklaringen lill att della inle förbättras lika mycket som del redovisade saldol.

Budgetåret 1988/89

I budgetpropositionen beräknades budgelunderskollel för nästkommande budgetår lill 11,9 miljarder kr. Jag beräknar nu all budgelunderskollel blir 5,2 miljarder lägre, eller 6,7 miljarder kr., se tabell 9. Förändringen beror framför allt på all skatteintäkterna räknats upp lill följd av all limlöneökningen 1988 nu väntas bli större än enligl bedömningen i januari saml på förslagen om höjd olje- resp. tobaksskatt. Vidare väntas den privata konsumtionens tillväxt bli snabbare ån den bedömning som låg lill grund för beräkningarna i budgetpropositionen. Del för med sig ökade momsinläkler. Till följd av del minskade upplåningsbehovet minskar också räntekostnaderna för statsskulden jämfört med beräkningen i januari. Vad beträffar det underliggande budgetsaldol skiljer det sig, liksom vid januariberäkningen, med knappt 8 miljarder kr. frän det kassamässiga saldol. Orsaken är framför allt alt den engängseffekl som uppslår till följd av ändrade bokföringsprinciper för ränteutgifterna pä statsskuldväxlar inle påverkar det underliggande saldot.

Av tabell 10 framgår vidare atl de statliga utgifterna exklusive stalsskuldräntor sjunkit myckel kraftigt som andel av BNP under de senaste sex budgetåren. Den tidigare utgiftstrenden har således brutits. Denna utveckling fortsätter nu. De reala slalsulgifterna inklusive stalsskuldräntor

Tabell 9   Budgetsaldo 1988/89

Miljarder kr.

BP 88

Nuvarande beräkning

341,4

Inkomster Utgifter exkl stalsskuldräntor Stalsskuldräntor Redovisat budgetsaldo

345,8

299,3	299,5
54,0	53,0
-11,9	-6,7

38

Tabell 10    Budgetsaldo för budgetåren 1982/83, 1986/87-1988/89.

Miljarder kr. löpande priser

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1

1982/83        1986/87

1987/88

1988/89

Inkomster Andel av BNP Utgifter exkl. statsskuldräntor Andel av BNP Statsskuldräntor Redovisat budgetsaldo

Andd av BNP Underiiggande budgetsaldo Andel av BNP

191,2

28,6%

229.6

34,4% 48,2

-86,6 13.0%

320,1

33.4%

271.5

28,3%

63,8

-15.2 1,6%

-13.4 1,4%

335,7 32.5%

286,9

27,8% 54.6

-5,8 0.6%

-7,6

0,7%

345,8

31.7%

299.5

27,2% 53,0

-6,7 0.6%

-14,4 1.3%

minskar med ca I % mellan budgetåren 1987/88 och 1988/89. Även inkoms-lerna minskar reall med ca I %.

Eftersom de statliga löneutgifterna är av stor belydelse för budgetpolitiken är den utgiftsram för lönekoslnadsökningar som slaten hai' lagt av stor betydelse för att kunna kontrollera de statliga löneutgifterna. Den har därmed stor belydelse för budgelulfallel.

Den konsoliderade offentliga sektorn

Den konsoliderade offentliga sektorn inkluderar förutom slalen även socialförsäkringsseklorn och kommunerna. Den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande redovisas i tabell II. Där framgår all del finansiella sparandel väntas bli något svagare under budgetåren 1987/88 och 1988/89 än i den bedömning som gjordes i januari. Fortfarande kommer den offentliga sektorns totala sparande all visa elt överskott nästa budgetår. Som framgär av tabellen ligger överskottet i del offentliga sparandel främst inom socialförsäkringsseklorn. Delta överskott beräknas dock krympa, vilkel för del offentliga sparandet som helhet motverkar de positiva effekterna av del minskade underskottet i. statsbudgeten. Detta understryker ytterligare behovet av en fast budgetpolitik även framgent.

Tabell 11    Den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande

Miljarder kr

	1986/87	1987/88	1988/89
Staten Socialförsäkringssektorn Kommunerna	1,2 25,0 -5,7	8,6 23,7 -4,4	4,6 27,5 -3,9
Totalt	20,5	27,9	28,2
Andd av BNP	2,1	2,7	2,6

39

Statsbudgeten och särskilda frågor

1 Statsbudgeten budgetåren 1987/88 och 1988/89

1.1 Beräkningsförutsättningar

Vid en beräkning av statsinkomsternas utveckling är de antaganden som görs om inkomstulvecklingen i samhället av stor betydelse. Riksrevisionsverket (RRV) har lämnat en beräkning av statsbudgetens inkomster. En sammanfattning av beräkningen bifogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.3. De antaganden som RRV grundat sina beräkningar pä framgår av tabell I. Under slulskedel i arbetet med den reviderade natio-nalbudgelen har en delvis ny bedömning av den ekonomiska utvecklingen gjorts. Med anledning härav räknar jag nu med andra antaganden, vilka också redovisas i tabell 1.

I övrigt finns ingen anledning att avvika från RRV:s beräkningsförutsättningar.

Tabell 1    Antaganden

Procentuell förändring

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1

	1987		1988		1989
	RRV	Föredraganden	RRV	Föredraganden	RRV	Föredraganden
Lönesumma	8,8	8,8	5,2	7,2	3,9	3,8
Konsumentpris,
årsgenomsnitt	4,2	4,2	4,4	5,2	3,3	3,4
Privat konsumtion.
löpande priser	9,3	9,3	6,5	8,5	4,8	4,9

I RRV-.s beräkningar avseende budgetåret 1987/88 (statsbudgetens inkomster och utgifter) och 1988/89 (statsbudgetens inkomster) har verket tagit hänsyn lill beslut som riksdagen fattat före den 17 mars 1988. RRV har även beaktat förslag från regeringen före denna tidpunkt. Jag har för egen del beaktat även de riksdagsbeslut som fatlats under återstoden av mars saml de förslag från regeringen som lagts fram under denna period. I några fall harjag även beaktat förslag som lagts fram efter den 31 mars. Det får ankomma på riksdagens finansutskott atl göra justeringar för ytteriigare förändringar som ej kunnat beaktas.

1.2 Statsbudgetens inkomster och utgifter under budgetåret 1987/88

RRV:s senaste beräkning av budgetutfallet för budgetåret 1987/88 utgörs av verkets budgetprognos nr 5 från den 11 april 1988. Beräkningarna av inkomsterna för budgetåret 1987/88 redovisas också i verkets reviderade inkomstberäkning.

40

Inkomster

I sin inkomstberäkning har RRV för budgetåret 1987/88 beräknat inkomsterna till 332831 milj.kr.

I enlighet med vad jag har anfört om lönesummans och den privala konsumtionens ulveckling räknar jag, så som framgår av redovisningen i tabell 2, upp inkomsterna med sammanlagt 2 916 milj. kr.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1

Tabell 2   Ändringar

1987/88

Tusental kr.

RRV:s beräkningar av statsbudgetens inkomster budgetåret

	RRV:s be-	Förändring
	räkning	enligt föredraganden
Inkomsuitel
1111          Fysiska personers skatt
på inkomst, realisations-
vinst och rörelse	58 390000	-1-1856000
1211          Folkpensionsavgift	42998000	-H   398000
1221          Sjukförsäkringsavgift,
netto	-624000	+   157000
1231          Barnomsorgsavgift	10012000	-1-    93 000
1241          Vuxenutbildningsavgift	1 182000	+     12000
1411          Mervärdesskatt	76000000	-1-  400000
Summa inkomster	332831486
Summa förändringar enligt föredraganden		-1-2916000

RRV:s beräkningar föranleder i övrigt inle nägon erinran från min sida. Sammantaget medför justeringarna av RRV:s beräkningar atl jag beräknar inkomsterna för budgetåret 1987/88 till 335 747 milj. kr.

Ulgifier

I statsbudgeten för innevarande år uppgår utgifterna till 347 150 milj.kr. RRV har i sin prognos beräknat de totala utgifterna lill 343 863 milj.kr.

Verket har beaktat beslut om och förslag till anslag på tilläggsbudget om sammanlagt I 968 milj.kr. Merbelaslningen på förslagsanslagen exkl. statsskuldräntor beräknas därutöver lill 4840 milj.kr. Belastningen 1987/88 pä reservalionsanslagen beräknas däremot bli I 044 milj.kr. lägre än vad som avsatls i statsbudget. Tillsammans gör detta atl RRV prognosticerar ui-giftsanslagen e.xkl. statsskuldräntor till 283 913 milj.kr. för 1987/88. Jag ökar utgifterna med 2 121 milj. kr. som ytteriigare beräknas belasta 1987/88 framförallt lill följd av proposition om särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbollens län m.m. (prop. 1987/88:86) saml justeringar av prognoserna för grundskole- och sludiemedelsulgifter. Ulgiftsanslagen exkl. stalsskuldräntor blir därmed 286034 milj. kr.

RRV har beräknat utgifterna för statsskuldräntorna till 57,1 miljarder kr. för budgetåret 1987/88. Häri ligger vissa valulavinsler, som l. ex. uppkommit i och med all USD-kursen sjunkit jämfört med när lånen togs upp. Sedan RRV gjorde sin beräkning har yllerligare valulavinster realiserats. Utgifterna för stalsskuldräntorna uppgår därför i min beräkning lill 54,6 miljarder kr.

41

Tabell 3   Räntor på statsskulden budgetåret 1987/88 Prop. 1987/88: 150

Miljarderkr. Bilaga 1

Budgetår Statsbudget Nuvarande

beräkning

50,5	48,6
9,7	9,9
-0,2	-3,9

Räntor pä inhemska lån m. m. Räntor på utländska lån Valutaförluster, netto

Summa 60,0 54,6

Enligt RRV kommer de totala anslagsbehållningarna pä reservationsanslag under innevarande budgetår all öka med 1 044 milj. kr. för alt uppgå till 25 036 milj.kr. Några utgifter för reservalionsmeddsförbrukning (netto) kommer således inle att belasta 1987/88. RRV:s bedömning baseras bl. a. på uppgifter från de ansvariga myndigheterna. Jag gör tvä förändringar jämfört med RRVs beräkning av reservationernas storlek. Ovan nämnda proposition om Norrbotten medför att reservationerna ökar med 950 milj. kr. Samtidigt dras 868 milj. kr. in från reservationer för Beredskapslagring och industriella åtgärder. Detta gör atl jag beräknar reservationerna lill sammanlagt 25 118 milj. kr. I tabell 4 redovisas ulvecklingen av anslagsbehållningarna mellan budgetåren 1986/87 och 1987/88.

Tabell 4   Anslagsbehållningarna vid utgången av budgetåren 1986/87 och 1987/88 Miljarder kr.

Huvudtitel 1986/87 1987/88

7,1	7,8
4,6	5,1
2.2	2,7
3,7	4,5
4,0	2,5
2,4	2,5

Utrikesdepartementet

Kommunikationsdepartementet

Arbetsmarknadsdepartementet

Industridepartementet

Miljö- och energidepartementet

Övriga huvudtitlar

Summa 24,0 25,1

Enligl RRV och min egen bedömning kommer rörliga krediter atl netto ge 125 milj.kr. under budgetåret 1987/88. Återbetalningarna är således större än nyutlåningen under året.

Jag vill ocksä nämna alt RRV för tillkommande utgiftsbehov, netto lar upp 3 miljarder kr. Jag beräknar denna utgiftspost till I miljard kr. I övrigt harjag inga invändningar mot RRV:s beräkning.

Sammanlaget räknar jag därmed med all utgifterna under budgetåret 1987/88 kommer all uppgå lill 341 509 milj. kr. Beräkningarna sammanfattas i tabell 4.

42

Tabell 5    Statsutgifterna budgetåret 1987/88

Miljarder kr.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1

	Statsbudget	RRV	Föredraganden
Utgiftsanslag exkl. statsskuldräntor Statsskuldräntor Förändring i anslagsbehållningar Ändrad dispostion av röriiga krediter Beräknat tillkommande utgiftsbehov, neUo Summa statsutgifter Finansfullmaktsutnyttjande'	278 150 60000 1500 500 7000 347 150	283913 57075 -1 044' -   125 3000 343863	286034 54 600 -1 126' -   125 1000 341509

Ökningen av anslagsbehållningarna påverkar inle utgifterna

1.3 Statsbudgetens inkomster och utgifter under budgetåret 1988/89

Inkomster

RRV beräknar statsbudgetens totala inkomster till 337498 milj.kr. för budgelåret 1988/89. I det följande redovisar jag de förändringar av RRV:s beräkningar som jag funnit nödvändiga.

I enlighet rned vad jag nyss anförde om lönesummans ulveckling för år 1988 och 1989 saml den privala konsumtionens ulveckling 1988 och 1989 räknar jag upp RRVs beräkning med sammanlagt 7234 milj. kr. Fördelningen på inkomstlillar framgär av tabell 6.

I enlighet med de förslag som jag senare denna dag kommer atl framföra om tobaksskatten beräknas inkomsttiteln Tobaksskutt öka med 500 milj. kr. i förhållande till RRV:s beräkning.

Vidare beräknas inkomsttiteln Energiskatt öka med 600 milj. kr. med anledning av de förslag jag senare i dag kommer atl framföra.

Dessa justeringar medför atl jag beräknar de sammanlagda inkomsterna för budgetåret 1988/89 lill 345 832 milj. kr.

Tabell 6

1988/89

1000-tal kr.

Ändringar i RRV:s beräkningar av statsbudgetens inkomster budgetåret

		RRV:s beräk-	Förändringar
		nmgar	enl. föredragande
Inkomsttitel
1111 Fysiska personers skall på inkomst,
realisationsvinst och rörelse		58404000	-F4599000
1211  Folkpensionsavgift		44757000	+  797000
1221 Sjukförsäkringsavgift, netto		-916000	+  316000
1231 Barnomsorgsavgift		10421000	-1-   185000
1241 Vuxenutbildningsavgift		1229000	+    23 000
1281 Allmän löneavgift		1889000	-1-     14000
1411 Mervärdeskatt		81000000	-H 300000
1424 Tobaksskatt		4400000	+   500000
1428 Energiskatt		14 150000	+  600000
Summa inkomster		337497 712
Summa förändringar enligt föredra	iganden		-1-8334000

43

Avslutningsvis vill jag redovisa förändringarna i indelningen av siats-    Prop. 1987/88: 150

budgetens inkomstsida i förslaget lill statsbudget för budgetåret 1988/89    Bilaga 1
(tabell 7).

Tabell 7    Förslag till förändringar i uppställningen av statsbudgetens inkomster 1988/89

Inkomsttitel Förslag

1110 Fysiska personers inkomstskatt Namnändring

1111 Fysiska personers inkomstskall Namnändring

1120 Juridiska personers inkomstskatt Namnändring

1121 Juridiska personers inkomstskatt Namnändring

1130 Ofördelbara inkomstskatter Namnändring

1131 Ofördelbara inkomstskatter Namnändring 2327 Räntor på statens vattenfallsverks statslån Ny inkomsttitel 2395 Räntor på särskilda räkningar i riksbanken Ny inkomsttitel 2626 Inkomster vid banverket Ny inkomsttitel

Utgifter

I det slutliga förslaget lill statsbudget för budgetåret 1988/89 uppgår utgifterna lill 352 520 milj.kr.

I årets budgetproposition upptogs utgifterna för budgetåret 1988/89 lill 353 308 milj. kr. Av delta belopp svarade minskade anslagsbehållningar, ökad disposition av rörliga krediter och beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto för 7000 milj.kr. Ulgiftsanslagen uppgick sålunda till 346308 milj. kr.

Sedan riksdagen förelades budgetpropositionen har dels ell antal propositioner innebårande anslagsförändringar förelagts riksdagen, dels riksdagen beslutat om ell antal anslag som föreslogs i budgetpropositionen. Om riksdagen bifaller förslagen i propositionerna innebär detta atl de samlade utgiftsanslagen ökar med ca 200 milj. kr. i förhållande till budgetpropositionen. All ulgiftsanslagen inte ökar mera beror främst på all statens vatlenfallsverks invesleringsanslag liksom lånedelen av sludiemeddsan-slaget (fr. o. m. den I januari 1989) lyfts ul ur budgeten och istället finansieras via kreditgivning hos riksgäldskontoret. Beloppet inkluderar även de anslagsförändringar i förhållande till budgetpropositionen som beslutats av riksdagen men inle de minskade utgifterna för stalsskuldsränlor som jag strax återkommer till. I samband med min beräkning av anslagskonsekvenserna harjag låtit upprätta en specifikation över föreslagna och i förekommande fall beslutade anslagsförändringar på statsbudgeten i förhållande lill budgetpropositionen. Denna specifikation (bil. 1.6) täcker i princip perioden l.o.m. mars 1988.

Anslaget Räntor på statsskulden m.m. upptogs i budgetpropositionen
för budgetåret 1988/89 med ell lill 54000 milj. kr. beräknat belopp. Belasl-
ningen på delta anslag är beroende av den ackumulerade statsskulden
under det budgetår för vilkel anslaget anvisas och av räntenivån inom och
utom landet saml av bokföringsmässiga valutadifferenser på grund av
ändrade växelkurser vid omsättning eller återbetalning av utlandslän. En
beräkning av riksgäldskontoret ger vid handen all ulgifierna för räntor på
statsskulden m. m. torde bli ca I miljard kr. lägre än vad som antogs i 44

budgetpropositionen. I denna beräkning ingår en positiv engängseffekl pä Prop. 1987/88: 150 ca 7,5 miljarder kr till följd av en omläggning av redovisningsprinciperna Bilaga 1 för slalsskuldväxlar. Den inhemska räntekostnaden beräknas nu bli ca 0,7 milj. kr. lägre främst till följd av elt minskal uppläningsbehov. Förslag lill inkomst- och ulgiflsstal för anslaget Räntor på statsskulden m. m. framgår av bilaga 1.5. Anslaget bör i enlighet med förslaget föras upp på statsbudgeten för budgetåret 1988/89 med 53 miljarder kr.

Tabell 8   Räntor på statsskulden budgetåret 1988/89

Miljarder kr.

Budgetår Budget- Nuv. be- Förändring

proposition        räkning

Räntor pä inhemska lån m. m. 43,9 43,2 -0,7

Räntor på utländska lån 9,9 9,6 -0,3

Valutaföriuster, netto 0,2 0,2

Summa 54,0 53,0 -1,0

Sammanlaget innebär detta atl jag beräknar statsbudgetens utgiflsanslag för budgetåret 1988/89 lill sammanlagt 345 520 milj.kr.

I syfte att få en så långt möjligt rättvisande bild av hela belastningen på statsbudgeten beräknas, ulöver ulgiftsanslagen, pä statsbudgetens utgiftssida även medel för förändringar i anslagsbehållningar, ändrad disposition av rörliga krediter och beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto.

I budgetpropositionen beråknades förbrukningen av anslagsbehållningar komma alt uppgå lill 1 500 milj.kr. budgetåret 1988/89. De propositioner innebärande anslagsförändringar som därefter förelagts riksdagen motiverar ingen ändring av den beräkning som gjordes i budgetpropositionen. Anslagsbehållningarna beräknas således minska med 1500 milj.kr. under budgetåret 1988/89.

Budgelulfallel, och därmed statens upplåningsbehov, påverkas även av förändringar i utnyttjandet av rörliga kredUer hos riksgäldskonloret. Sådana krediler har enligl riksdagens beslut ställts till förfogande för vissa affärsverk, myndigheter och bolag. Dessutom vill jag erinra om atl vissa myndigheter som bedriver uppdragsverksamhet disponerar en rörlig kredit i riksgäldskonloret.

1 syfte all förslaget till statsbudget så långt som möjligl skall visa en realistisk budgelbdastningen förs på budgetens utgiftssida upp posten Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto. Vid beräkningen av denna post görs en uppskattning av sädana utgifts- och inkomslförändringar som inte förts upp på något annat ställe i budgeten. I budgetpropositionen ingick i denna post bl. a. budgeteffekterna till följd av särpropositioner som senare under riksmötet skulle komma atl föreläggas riksdagen. Dä dessa förslag numera föreligger har medel istället beräknats under berörda anslag och inkomsttitlar.

45

Tabell 9    Statsutgifterna för budgetåret 1988/89

Miljoner kr.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1

,1988/89

Budget prop.

Ny beräkning

Utgiftsanslag exkl. statsskuldräntor

Statsskuldräntor

Förändring av anslagsbehållningar

Ändrad disposition av rörliga krediter

Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto

Summa statsutgifter

292 308

54 000

1500

500

5 000

353308

292520

53 000

1500

500

5 000

352520

1.4 Statsbudgetens saldo för budgetåren 1987/88 och 1988/89

Med hänvisning till redovisningen i det föregående beräknar jag utfallet av statsbudgetens inkomster och utgifter för innevarande budgetår och förslaget lill statsbudget för budgetåret 1988/89 enligl vad som framgår av tabell lOoch 11.

Beräkningen av budgelulfallel för innevarande budgetår ger vid handen atl budgetunderskottet för budgetåret 1987/88 blir 8,9 miljarder lägre än vad som beräknades i budgetpropositionen. Nu förutses ell underskott om 5,8 miljarder kr.

Stalsinkomslerna näsla budgetår uppskallas nu till 345,8 miljarder kr. Som framgår av tabell 10 och tabell 11 är del främst inkomsterna som beräknas öka jämfört med budgetpropositionen. Orsaken är främst ökade skatteintäkter till följd av en annan bedömning för limlönernas ulveckling 1988. Av samma skäl beräknas den privata konsumtionen 1988 nu bli större än vad som tidigare antagits vilket leder till större intäkter av mervärdeskatt. Utgifterna exkl. stalsskuldräntor beräknades i budgetpropositionen lill 292,3 miljarder kr. Nu beräknas utgifterna till 292,5 miljarder kr. Sammanfattningsvis innebär beräkningarna all budgelunderskollel för budgetåret 1988/89 minskar med 5,2 miljarder kr. till 6,7 miljarder kr., jämfört med beräkningarna i budgetpropositionen.

Förändringarna av inkomsterna och utgifterna i förslaget lill statsbudget för budgetåret 1988/89 sedan budgetpropositionen harjag även låtit sammanställa i en specifikation som bör bifogas lill regeringsprotokollet i della ärende (Bil 1.6).

Tabell 10    Utvecklingen av statsbudgetens saldo budgetåren 1986/87-1987/88

Miljarder kr.

	1986/87	1987/88
	Utfall	Budgetpropositionen	RRV	Ny beräkning
Inkomster Utgifter exkl. statsskuldsräntor Statsskuldsräntor Saldo	320,1 271,5 63,8 -15,2	333,4 289,0 59,1 -14,7	332.8 286,7 57,1 -11,0	335,7 286,9 54.6 -5,8

46

Tabell 11    Utvecklingen av statsbudgetens saldo budgetåren 1986/87-1988/89

Miljarder kr.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1

	1988/89		Procentuell förändring
	Budgetpropositionen	Ny beräkning	Från utfall 1986/87 till ny beräkning 1987/88	Från ny beräkning 1987/88 till ny beräkning 1988/89
Inkomster Utgifter exi. slats- skuldsräntor Statsskuldsräntor Saldo	341,4 299,3 .M,0 -tl,9	345,8 299,5 53,0 -6,7	-H4,9% + 5,1%	-1-2,8% -1-4,4%

2 Extraordinära budgeteffekter

Den underliggande ulvecklingen av statsbudgetens saldo erhålls om det redovisade saldol korrigeras för effekter som är av tillfällig art eller hänger samman med ändringar i redovisningsprinciperna. Del bör betonas all del ofta är en bedömningsfräga om en enskild post skall betraktas som en reguljär inkomst alternativt utgift eller som en extraordinär effekt. Trots all avgränsningarna i de enskida fallen inte är helt självklara anscrjag del ändå angeläget atl redovisa en beräkning där de extraordinära effekterna exkluderats så statsbudgetens underiiggande utveckling klargörs.

På inkomstsidan betraktas följande effekter som extraordinära vid fram-räkning av det underliggande budgetsaldol:

- engångseffekter som t. ex. omläggning av redovisning av egenavgifter

- tillfälliga extra inleveranser från affärsverk lill statsbudgeten

- fondupplösningar som tillfälligt ökar statsbudgetens inkomster

- utförsäljning av beredskapslager av olja.

På utgiftssidan beaktas följande effekter vid framräkning av del underliggande budgetsaldol:

- valutaföriuster och valutavinster som uppstår vid amortering av statens utlandslån

- rena budgetavlastningar, som t.ex. atl kostnaderna för studielånen inte belastar statsbudgeten från och med år 1989

- engängseffekl till följd av ändrad bokföringsprincip för slalsskuldväxlar

- att vissa affärsverk som l.ex. Vattenfall finansierar sina investeringar genom län pä kreditmarknaden eller direkt i riksgäldskonloret i stället för som tidigare över anslag på statsbudgeten.

Som exempel på effekter vilka däremot inte beaktas vid framräkning av den underliggande budgetutvecklingen kan nämnas dels att ränteutgifter för statsskulden periodiseras på olika sätl för olika låneinslrument, dels de särskilda insatser inom arbetsmarknads- och industripolitik som gjorts med hänsyn till sysselsättningslägel.

Tabell 10 visar statsbudgetens underiiggande ulveckling under perioden 1986/87-1988/89.

47

Tabell 12    Underliggande budgetsaldo Miljarder kr., löpande priser	för budgetåren 1986/87-	1988/89	Prop.1987 Bilaga 1	788: 150
	1986/87            1987/88	1988/89
Underiiggande budgetsaldo Andel av BNP	-13,4              -7,6 1.4%             0,7%	-14,4 1,3%

3 Statens lånebehov och statsskuldens förändring

Det är vid en finansiell analys av intresse att studera hur likviditeten i ekonomin påverkas av statens inkomster och utgifter. Statens lånebehov bestäms dels av budgelulfallel och vissa kassamässiga korrigeringar av delta, dels av vissa inkomster och utgifter vid sidan av statsbudgeten på statsverkets och riskgäldskonlorets checkräkningar i riksbanken.

Statsskuldens förändring bestäms av statens lånebehov saml av de skulddispositioner som riksgäldskonloret gör.

Med det av RRV redovisade budgetunderskottet som utgångspunkt krävs således en del justeringar för att man skall kunna utläsa statens lånebehov och statsskuldens förändring. 1 del följande redovisas kortfaltal hur dessa begrepp är relaterade lill varandra.

Statens lånebehov

1. Del av RRV redovisade budgetunderskottet utgör utgångspunkt för kalkylen.

2. Korrigeringar görs dä del förekommer skillnader mellan när transaktioner bokförs i myndigheternas redovisning och när de registreras pä statsverkels checkräkning. Sådana skillnader uppstår dels genom atl inkomster och utgifter bokförs vid en annan tidpunkt än motsvarande betalningar, dels genom atl vissa iransaklioner inte bokförs mol budgelen. Ell exempel pä de sislnämnda är regeländringen den I juli 1987 belräffande statens förskottering av kommunernas kostnader för kommunall boslads-lillägg (KBT). Ändringen innebär bl. a. en engängseffekl i form av etl minskal lånebehov för staten i storleksordningen 3,6 miljarder kr. budgelåret 1987/88. Denna engängseffekl kommer dock inle till uttryck i etl minskat redovisat budgetunderskott.

3. Den fillfälliga engångsskatten på försäkringsbolag överfördes 1987 via en inkomsttitel på statsbudgeten, omedelbart lill riksgäldskonloret för avskrivning mot statsskulden. Detta innebär atl skatten inte påverkade budgelulfallel 1987 men medförde däremot minskning av statens lånebehov.

4. En del av statens kreditgivning går via riksgäldskonloret och redovisas inle på statsbudgeten. Exempel på della är vissa krediler lill de stafiiga affärsverken. Dessa krediler måste dock finansieras via statlig upplåning.

5. Genom en saldering av posterna I - 4 erhålls statens lånebehov.

48

Statsskuldens förändring Prop. 1987/88: 150

Statsskuldens förändring påverkas utöver statens lånebehov av transaktio- °

ner av dispositiv karaktär som riksgäldskonloret gör. Skulddispositioner utgörs t.ex. av uppköp av statsobligationer, utbetalningar av förskott för inlösen av obligationer och premieobligationsvinsler saml tillfälliga bokfö-ringslransakfioner som påverkar statsskuldens storlek. Genom all skulddispositioner läggs till statens lånebehov erhålls statsskuldens förändring.

Tabell 13   Statens lånebehov (netto) budgetåren 1986/87-1988/89

Miljarder kr., löpande priser

	1986/87	1987/88	1988/89
1.	Redovisat budgetunderskott                         15,2	5,8	6,7
2.	Kassamässiga korrigeringar                          -0,5	-4,8	-
3.	Tillfällig förmögenhetsskatt för försäkrings-
	bolag m.fl.                                                     -7,9	-8,3	—
4.	RGK:s kreditgivning lill vissa affärsverk         1,0	1.6	5,5
5.	Statens länebehov                                            7,8	-5,7	12,2
6.	Skulddispositioner                                           5,4	-0.7	-
	- uppköp obligationer                                    (3.9)	(0,3)
	- övrigt                                                          (1,5)	(-1,0)
7.	Statsskuldens förändring                                13,2	-6,4	12,2

49

Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 150. Bilaga I

4 Statliga garantier Prop. 1987/88:150

Bilaga 1 4.1 Redovisning av statens garantiåtaganden

I 1988 års budgetproposition redovisade jag atl statens garantiåtaganden per den Ijuli 1987 uppgår till ca 158,5 miljarder, kr.

Regeringen har därefter lagt fram förslag till riksdagen som berör omfattningen av det statliga garantiätagandet. Förslaget redovisas i tabell 14. Statens samlade garantiåtagande kommer därmed att uppgä till ca 158,5 miljarderkr. den I juli 1988.

Tabell 14    Föreslagna förändringar av ramar för statligt garantiåtagande efter budgetpropositionen 1988

(milj.kr.)

Proposition	Garantins	Nuvarande	Föreslagen	Förändring	Tidpunkt för
	ändamäl	garantiram	garantiram		förändring
1987/88:90	Borgen	■ 14 373	14 356	17	1988-07-01
om energi-	för lån
politik inför	till bolag
1990-talet	i vilka statens vattenfallsverk förvaltar statens aktier

4.2 Stöd till näringslivet

4.2.1 Inledning

Riksrevisionsverkel (RRV) har på regeringens uppdrag gjort en översyn av verksamhelen med statliga kreditgarantier. Verket har den 22 februari 1984 redovisat uppdraget i rapporten "Översyn av verksamhelen med statliga garantier - vissa regler, rutiner och system". I rapporten redovisas bl. a. den nuvarande administrativa styrningen av kreditgaraniiverksamheien. RRV har i rapporten angett all regelsystemet är svåröverskådligt och föreslagit atl administrationen av all statlig garantiverksamhet, med undantag av exporlkredilgarantierna, regleras genom en gemensam förordning för alla lyper av kreditgarantier.

I september 1985 gavs en sårskild utredare' i uppdrag atl göra en översyn av verksamheten om statliga kreditgarantier och lämna förslag lill en enhetlig förordning med statliga kreditgarantier. 1 november 1986 utvidgades utredningsuppdraget till all omfalla utarbetande av etl förslag lill vissa enhetliga juridiska och tekniska regler även för verksamhelen med statliga lån och bidrag till näringslivel.

Kreditgarantiulredningen överiämnade i juni 1987 betänkandet (SOU 1987:29) Stöd lill näringslivel. Betänkandet har remissbehandlats. Som bilaga 1.7.1 lill protokollet fogas en förteckning av remissinstanserna. En sammanslällning av remissyttrandena har upprättats inom finansdepartementet och finns tillgänglig i ärendet (Dnr 2748/87).

' Hovrättslagmannen Lars Persson 50

Jag skall nu med utredarens belänkande och remissynpunkterna som grund la upp frågan om ändringar belräffande del statliga slödel lill näringslivel.

I ell avsnill om samriskengagemang föreslår jag bl. a. en ändring av lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om landshypoteksföreningar. I avsnittet om avgifter för statliga garantier har milt förslag formen av en lag om avgifter för vissa statliga garantier.

Prop. 1987/88:150 Bilaga 1

4.2.2 Stödels föreslagna komplementära roll

Mitt förslag: Slöd lämnas i princip endast om elt finansieringsbehov inte kan tillgodoses av sökanden själv eller av nägon bank eller annal kreditinstitul.

Utredningens förslag: Överensstämmer med milt förslag.

Remissinstanserna: Utredningens förslag i frågan har vunnit stöd eller i vari fall lämnats utan erinran av huvuddelen av remissinstanserna. Lantbruksstyrdsen har efterlyst en flexibel tillämpning av bestämmelsen. Riksgäldskonloret har inte haft någon erinran mot förslaget men ansetlalt förslaget i alla fall som del formulerats, slår i konflikl med utredningens förslag om ökad självrisk för kredilinslilulen i fräga om statliga garantier, s. k. samriskengagemang, som jag behandlar i avsnill 4.2.4 Några remissinstanser, däribland fiskeristyrelsen. Lantbrukarnas riksförbund. Småföretagens riksorganisation, har avvisat utredningens förslag. De av dessa instanser som uttryckligen motiverat sitt ställningstagande har ansett atl utredningens förslag stär i direkt motsalsslällning till de direktiv och intentioner som regering och riksdag fastlagt.

Skälen för mitt förslag: När det gäller del grundläggande syftet med statligt stöd förekommer i en del förtättningar bestämmelser som går ut på att begränsa stödet sä att detta endast tjänar som ett komplement till de finansieringsmöjligheter som den allmänna kreditmarknaden kan erbjuda. En sädan bestämmelse finns dock inte inom alla stödområden. Enligl min mening bör den i princip gälla överlag. Om inle del ställiga stödet begränsas lill all vara etl komplement, finns del en risk för all slödel verkar snedvridande pä konkurrensen i näringslivel och även får andra menliga effekter.

Enligt min mening lämnar principen om slödels komplementära roll som den formulerats i milt förslag tillräckligt utrymme för en flexibel tillämpning. Della innebär liksom hillills all i vissa fall kan slöd komma all lämnas som inle primärt syftar lill all läcka etl finansieringsbehov som inte kan tillgodoses på den allmänna kreditmarknaden.

Inte heller anser jag all principen om slödels komplementära roll slår i något molsalsförhållande lill förslaget om s. k. samriskengagemang i fråga om statliga garantier. Benägenheten all ge lån med statlig garanti blir dock sannolikt något mindre om kreditinstituten skall bära en del av en eventuell kredilföriusl. Delta är en följd av alt kredilinslilulen kan förväntas göra en strängare kreditbedömning när de själva skall svara för en del av en eventuell kreditförlust. Jag återkommer till denna fråga i det följande.

51

Utredningen har betonat vikten av att en mera genomgripande översyn av floran av slödregler kombineras med atl man undersöker om inle det statliga slödel på en del områden kan begränsas eller slopas. Jag delar utredningens bedömning och vill betona viklen av alt dessa frägor utreds under del fortsatta arbetet med alt rationalisera det statliga stödet lill näringslivel.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1

4.2.3 Kravet på lönsamhet

Mitt förslag: Statligt stöd skall i allmänhet lämnas endast om verksamheten bedöms vara eller kunna bli lönsam frän företagsekonomisk synpunkt.

Utredningens förslag: Överensstämmer med milt förslag.

Remissinstanserna: Utredningens förslag har vunnit slöd eller i vart fall lämnats ulan erinran av flertalet remissinstanser. Några remissinstanser har utan närmare motivering avstyrkt utredningens förslag. Andra remissinstanser, däribland lantbruksnämnden i Norrbottens lån, har ställt sig tveksamma lill användningen av begreppet förelagsekonomisk lönsamhet, eftersom begreppet kan vara svårt alt exakt definiera. Länsstyrelsen i Norrbottens län har ansett att etl generellt krav på förelagsekonomisk lönsamhet strider mol de grundläggande värderingarna för ulveckling av rennäringen. Norrlands hypoleksförening har ansett det mera tveksamt om man i alla lägen skall kräva alt åtgärden kan förväntas bli lönsam ur företagsekonomisk synpunkt. När del gäller jordbruk i norra Sverige är del enligt hypoleksföreningen svårt all tro att en investering i ekonomibyggnader skulle kunna bli lönsam om man inte i företagets kalkyl räknar in fortsatt statligt stöd till driften. Även inom andra angelägna verksamhels-områden finns det enligl föreningen önskvärda eller t.o.m. nödvändiga projekt, som inte kan antas bli lönsamma ur strikt företagsekonomisk synpunkt, exempelvis allmänna kommunikafioner.

Skälen för mitt förslag: En gmndläggande fräga som utredningen haft atl behandla gäller det allmänna syftet med statligt stöd. I de nu gällande förordningarna anges syftet vara all t.ex. "främja fritidsfisket" och "främja ulvecklingen av främst små och medelstora företag".

1 mängden av nu gällande förordningar som reglerar statligt stöd förekommer också utförligare bestämmelser som rör stödets ändamål, så t. ex. i rennäringsförordningen (1971:438) där det heter alt stödet skall lämnas endast "lill åtgärd som är önskvärd från allmän synpunkt, samhällsekonomiskt motiverad och lönsam frän företagsekonomisk synpunkt". Det återstående kravel - alt åtgärden skall vara lönsam från företagsekonomisk synpunkt - är viktig som vägledning för när slöd fär lämnas. Del uppställs också i flera förordningar. Det är väsenfiigt atl slödmyndigheten, vid sidan av de l.ex. syssdsättningspoliska hänsyn som skall beaktas vid bestämmande av stöd enligt en förordning, gör en bedömning av lönsamheten och inle beviljar stöd såvida myndigheten inte kan räkna med alt åtgärden blir lönsam från företagsekonomisk synpunkt. Enligt min mening bör denna

52

princip gälla i fråga om statligt slöd lill näringslivet. Del är också en naturiig följd av tidigare omnämnda samriskengagemang.

Utredningens förslag är grundat på en vidgad affärsmässig syn när del gäller del statliga stödet. Reglerna bör dock utformas så all regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer har möjlighet all undanlagsvis vidta speciella åtgärder om del har avgörande belydelse med hänsyn lill bl. a. sysselsättningspolifiska och regionalpoliliska aspekter.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1

4.2.4 Samriskengagemang

Mitt förslag: Garanti för lån fär omfatta högst 75 % av krediten jämte ränta lill och med kreditens förfallodag. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer bör dock ha möjlighet atl, om del år av avgörande belydelse ur bl. a. sysselsättningspolifiska eller regionalpolitiska aspekter, lämna garanti för län som omfattar hela utestående lånebeloppet.

Utredningens förslag: Överensstämmer i slort med milt förslag.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har tillstyrkt eller i vart fall lämnat utredningens förslag utan erinran. Remissutfallet bland företrädare för kredilinslilulen och andra näringslivsintressen har varit splittrat. Medan Svenska bankföreningen, PKbanken, Sveriges industriförbund, Sveriges fiskares riksförbund, Stockholms handelskammare och Skånes handelskammare har tillstyrkt förslaget, har bl. a. Småförelagens riksorganisation, Företagarförbundel, Föreningsbankernas Bank, LRF, Svenska sparbanksföreningen och Sveriges allmänna hypoteksbank avstyrkt förslaget.

Exporlkredilnämnden har framhållit atl en viktig princip som också beaktas av utredningen är all garantitagaren skall stå en viss självrisk. Anledningen till detta är alt garantitagaren bör ha ett direkt intresse av atl pröva riskerna, atl vidta alla åtgärder som kan bidra lill all del garanterade avtalet fullgörs och atl de täckta fordringarna betalas i tid saml all efter eventuell skadereglering samverka till indrivning av skadereglerad fordran. Del egna kostnadsansvaret som självrisken innebär för garantitagaren är, enligl exporlkredilnämnden, del särklassigl bästa incitament för en kraftfull insats från garantitagarens sida. Liknande synpunkter har anförts av lantbruksslyrelsen och fiskeristyrelsen. Den senare myndigheten har uppgivit alt den vid något tillfälle har upplevt alt bankerna inle har ansträngt sig speciellt myckel för all medverka lill atl de statliga föriusterna skall bli så små som möjligt. Liknande synpunkter har anförts av flera andra remissinstanser.

Bankinspektionen har uttalat all förslaget om samriskengagemang lill följd av kravet pä kapilalläckning, åtminstone vad gäller bankerna, kan komma atl höjas från O % lill 8 % på den icke statsgaranterade delen av en kredit. För den ökade risk som kredilinslilulen här fär la måsle de ha ersättning av låntagaren i någon form, l.ex. genom en högre ränta på denna del av krediten. Inspektionen har påpekat alt delta kan komma att

53

medföra atl finanseringsformerna ifråga blir mindre attraktiva för en lånla-    Prop. 1987/88: 150
gare. Bilaga 1

Statens industriverk har bl. a. anfört följande. Om det skall vara meningsfullt med samriskengagemang måsle dessa pantförskrivas separat och banken fär inle pantförskriva självrisken i den generella panten. Enligl statens industriverks uppfattning har utredningen underskattat svårigheterna alt praktiskt hantera samriskengagemang. Statens industriverk har uttalat all samriskengagemang bör användas i ökad utsträckning men att utredningens analys av behovet och konsekvenserna är otillräcklig för atl ligga till grund för atl nuvarande ordning helt skall överges.

Lantbrukarnas riksförbund har ullalat atl förslaget inle bara skulle innebära högre kostnader för kreditlagarna ulan även innebära all vissa kreditansökningar som i övrigt uppfyller villkoren för stöd avslås. Liknande synpunkter har anförts av andra remissinstanser.

Svenska sparbanksföreningen har bestritt riktigheten i utredningens hypotes att etl effektivt sätl all öka kreditinstitutens bevakning är att öka kredilinslilulens risk.

Sveriges allmänna hypoteksbank har ifrågasatt om säkerheten för garan-lilän är betryggande i landshypotekslagens mening, om hypoleksförening-arna i fortsättningen själva skulle svara för en del av förlusten. Redan den omständigheten atl landshypoleksföreningarna - om förslaget genomförs - har atl svara för 25 % av den slutliga förlusten gör alt man, enligt hypoteksbanken, kan ifrågasätta om garanlilånegivningen i forlsällningen utgör en sådan kreditgivning som kan säkerställas på ett betryggande sätl i överensstämmelse med landshypotekslagens bokstav eller enligl dess anda. En minskad garantilänegivning vid landshypoleksföreningarna skulle enligl hypoteksbanken innebära att lånlagarna föriorade en fördelaktig finansieringskälla.

Med hänsyn till landshypoleksföreningarnas speciella förhållanden och vad som i övrigt anförts ovan har hypoteksbanken hävdat all slaten även i forlsällningen bör svara fullt ut för sin garanti när garanlilån lämnas genom landshypoteksföreningar. Om slalen anser atl dess utgifter är oacceptabla till följd av föriuster i samband med lämnade statliga garantier, synes del enligt hypoteksbanken rikligare all slaten nägol reducerar den ram inom vilken sådana garanfier kan lämnas.

Hypoteksbanken har vidare anfört följande. Utredningen gör gällande
atl kredilinslilulen - i motsats till slalen - har resurser atl kontinuerligt
följa bevakningen av ulelöpande garantilån och de företag som erhållit
statlig garanfi. Vad gäller landshypoteksinstilulionen saknas emellertid i
dag en organisation för omfattande individuell uppföljning av enskilda
lantbruksföretags utveckling sedan företaget erhållit ett statligt garanlilån.
Institufionen är starkt specialiserad pä masshantering av långa lån mot
standardiserad betryggande säkerhet, oftast pantbrev i fast egendom eller
slallig lånegaranti förenad med de säkerheter som den garanliulfärdande
myndigheten föreskrivit. De resurser som landshypoteksorganisafionen
saknar finns i slället hos lantbruksnämnderna och lantbruksslyrelsen.
Skulle man bygga ut organisationen för all närmare följa utvecklingen av
alla de enskilda lantbruksförelag som beviljas garanlilån leder detta lill 54

ökade kostnader för lån och fördyrar därmed lantbrukels kapitalkostnader    Prop. 1987/88: 150
ytterligare. Liknande synpunkter anför Norrlands hypoleksförening. Bilaga I

Skälen för mitt förslag: Enligl riksrevisionsverkels rapport "Översyn av verksamhelen med statliga garantier" är den rättsliga innebörden av den statliga garantin oklar. Enligl rapporten uppfattar kreditinstituten statens engagemang som en ren proprieborgen medan flera myndigheter ser det som en enkel borgen eller i varje fall villkorlig proprieborgen (se rapporten s. 47).

Den huvudsakliga skillnaden mellan enkel borgen och proprieborgen hänför sig lill den lidpunkt dä borgensmannens ansvar kan utkrävas. Vid enkel borgen kan delta inte ske förrän borgenären styrkt, främst genom utmätning eller konkursförfarande, atl gäldenären är oförmögen atl fullgöra huvudförpliklelsen. Vid proprieborgen ("säsom för egen skuld") kan borgenären däremot kräva borgensmannen omedelbart efter det atl huvudförpliktelsen är förfallen, alltså utan att dessförinnan ha vänt sig mol huvudgäldenären.

Enligl kreditgarantiulredningen kan de statliga garantierna med utgångspunkt i de olika förordningarnas utformning sägas vara placerade pä en skala från etl slags proprieborgen till etl slags enkel borgen. Elt entydigt besked kan därför inte lämnas om hur de nuvarande garantierna bör betraktas från juridisk synpunkt.

En utgångspunkt för utredningens överväganden har varil all resp. myndighels arbete med beviljade garantier skall minimeras och atl kreditinstitutens specialkompetens skall utnyttjas. En annan utgångspunkt är all arbetet med de beviljade garantierna bör bedrivas på affärsmässiga grunder. Man kan fräga sig om dessa önskemål bäst skulle tillgodoses genom att den statliga garantin motsvarade enkel borgen eller proprieborgen.

Om statens ansvar på grund av garantiåtagandena i fortsättningen utformas på elt sätt som endast motsvarar enkel borgen skulle del tvinga bankerna alt styrka alt gäldenären är oförmögen all fullgöra sin förbindelse för att få betalt enligl garantin. Del förefaller inte rimligt att tvinga bankerna atl genom olika åtgärder, främst utmätning eller konkurs, alllid behöva direkt bevisa atl inget finns all la.

Om man i stället fömtsäller all statens ansvar skall motsvara en mer eller mindre renodlad proprieborgen har banken i princip räll atl vända sig mot slaten med krav på betalning ulan alt ens ha krävl gäldenären först. Sedan staten infriat garanliåtagandel, skulle myndigheterna själva få hanlera regressfordringarna mot gäldenären. Ärendena rörande regresskraven är ej sällan komplicerade från juridisk och ekonomisk synpunkt och fordrar särskild sakkunskap. Hos garantimyndighelerna finns inte tillräckliga resurser för atl klara dessa uppgifter och del skulle vara förenat med betydande kostnader att bygga upp en adekvat organisation härför. Det är därför inte heller lämpligt att stalsgarantierna innefattar ell propriebor-gensansvar.

Jag anser som tidigare berörts att reglerna om slalsgaranlier bör utfor
mas så all bankernas sakkunskap och redan befintliga organisation för alt
hantera fordringar, säkerheter etc. utnyttjas i möjligaste mån. Kreditinsti
tuten bör förvalla lånen, företa indrivningsåtgärder, begära utmätning och 55

konkurs, delta i ackordsavtal m. m. i den utsträckning som instituten finner    Prop. 1987/88: 150 affärsmässigt. Givetvis bör instituten samräda med garantimyndigheterna     Bilaga 1 innan åtgärder vidlas så alt inle stödets syfte äventyras.

Den här förordade ordningen för behandlingen av garantierna stämmer således väl överens med vad jag tidigare föreslagit rörande samriskengagemang och som går ul på atl kreditinslilulel självt skall svara för en del av eventuell föriust på elt garanlilån.

Det är naturligt atl banker och andra kreditinstitul koncentrerar sin bevakning till de engagemang där det finns större risk för egna föriuster. Även om de har en viss skyldighet mol borgensmän och andra garanter all bevaka deras intressen är del rimligt all anla all kreditinstituten inte lika uppmärksamt följer förelag, vars län är förbundna med säkra garantier, t. ex. statliga sådana. Man kan inte räkna med atl kreditinstituten reagerar lika snabbt för varningssignaler rörande ell sådant förelags finansiella situation.

Det är uppenbart alt kredilinslilulen får elt större intresse av att göra en omsorgsfull krediiprövning och all noggrannl följa förelagets verksamhel under kredittiden, om de fär bära en del av en eventuell kredilföriusl. Vad särskilt angår själva kredilprövningen gäller visserligen överlag att bankerna skall medge kredit ät elt företag, endast om delta kan på goda grunder förväntas infria låneförbindelsen. I praktiken är det dock naturligt att prövningen blir något mindre omsorgsfull, om del föreligger full garanti för allt som låntagaren inte själv kan klara.

Elt samriskengagemang förutsätter alt bedömningen både vid beviljandet och uppföljningen av krediten sker pä elt affärsmässigt och bankmässigt sätt. Del kan givetvis inle krävas atl banker och andra kreditgivare skall medverka annars. Har företagel råkat i ekonomiska svårigheter och kan del befaras alt del inle kommer atl infria låneförbindelsen, bör kredil-instilutel som längivare, efter samråd med garanlimyndigheien, kunna säga upp lånet, delta med hänsyn lill den självrisk inslilulel har.

Jag föreslår alltsä alt kredilinslilulen skall bära en del av en eventuell kredilföriusl när det gäller statligt garanterade län. Storleken av denna del bör bestämmas lill vad som kan behövas för alt skapa de incitament för institutens handlande som nämnts i det föregående. Andelen kan lämpligen bestämmas till 25 %. Regeringen eller myndighet som regeringen beslutar bör dock ha möjlighet, om det är av avgörande betydelse från bl. a. sysselsättnings-, energi- eller regionalpolitiska utgångspunkter, all bestämma om en annan andel. Del kan vidare förutses att det inte alltid blir möjligl all för varje enskilt garantiåtagande göra en sådan fördelning jag nu föreslär, nämligen beträffande mycket stora projekt inom l.ex. energiområdet. Regeringen eller myndighet regeringen bestämmer bör även i dessa fall kunna besluta om annan fördelning.

Med hänsyn till milt förslag om riskdelning vid garantilån bör 41 § lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om landshypoteksföreningar ändras. Utredningens förfallningsförslag till vilket jag ansluter mig har lämnats utan erinran av samtliga remissinstanser. Förfaltningsförslaget redovisas i bilaga 1.7.4.

56

4.2.5 Avgifter för vissa statliga garantier Prop. 1987/88:150

Bilaga 1 Regeringen beslutade den 7 apnl 1988 atl inhämta lagrådets yttrande över

ett inom finansdepartementet upprättat förslag till lag om avgifter för vissa statliga garantier. Förslaget bör fogas lill protokollet som underbilaga 1.7.2 Lagrådet lämnade förslaget ulan erinran. Lagrådels yttrande bör fogas till protokollet som bilaga 1.7.3. I del förslag som jag nu skall lägga fram har det, i förhällande lill del remillerade förslaget, gjorts vissa ändringar av redaktionell art. Vidare har övergångsbeslämmelserna omarbetats. Motiveringen för ikraftträdandet av de nya reglerna har ändrats på motsvarande sätl.

Allmänna synpunkter

Frågan om avgiftsbeläggning av statlig garanligivning har tidigare anmälts för riksdagen. Det har varit vanligt att de statliga garantierna varil undantagna från avgifter, men vid införande av nya garantiformer har oftast också införts avgifter för garanligivningen. Fr. o. m. budgetåret 1983/84 las avgifterna i flera fall ut i förskott. I regel betalar långivaren avgiften lill garanlimyndigheien. Oftast år det myndigheten som beräknar och kräver betalning av avgiften.

Garanligivningen har bl. a. inneburit att kredilinslilulens motiv för krediiprövning begränsats, eftersom de kunnat vända sig till garantigivaren i de fall atl givna lån inle infriats. Staten har alltså tidigare i stor utsträckning kostnadsfritt ställt upp som garant för kreditrisker, dvs. i själva verket har långivarna inle löpt nägon risk.

Som tidigare framförts, bl. a. i budgetpropositionen 1987, innebär garanligivningen en netloulgifl för staten. Statens nelloulgifl för budgelåret 1985/86 var drygt 1,3 miljarder kr. (prop. 1986/87: 100, bil I, s.47). Jag uttalade all inkomsterna skall täcka utgifterna, vilket kräver en betydande ökning av ullaget av garantiavgifter. Också äldre garantier borde i normalfallet avgiftsbeläggas från den I juli 1987.

Finansutskottet uttalade följande (FiU 1986/87: 10, s.68):

I finansplanen redovisas översiktligt omfattningen av olika statliga garantiåtaganden per den 30 juni 1986 (s. 45-48).

Av redogörelsen framgår atl statens garantiåtaganden minskal sedan föregäende redovisningslillfälle. Del är första gången under 1980-lalet som detta har inträffat. Sålunda har den samlade kapitalskuld som slaten iklätt sig garantier för på etl är minskal med 3,2 miljarder kronor lill 92,8 miljarder kronor. Härav svarar valutakursförändringar för ca 3,5 miljarder kronor.

Ulskollel har tidigare med riksdagens gillande framhållit all garanliverk-
samheten bör bära sina egna kostnader, sett över en längre tidsperiod.
Under budgetåret 1985/86 resulterade garantiverksamheten i ell under
skott på 1,3 miljarder kronor. Eftersom inkomsterna skall läcka utgifterna
delar ulskollel föredragandens bedömning all garantiavgifter bör tas ut i
ökad utsträckning. I normalfallet bör således även äldre garantier avgifts
beläggas. j

Jordbruksutskollel uttalade följande (JoU 1986/87: 16 s. 4 ff.):

Den kreditgaranliavgift som nu las på de kreditgarantier som lämnats efter budgelåret 1982/83 bör enligt propositionen forlsältningsvis, även pä jordbruksdepartementels omräde, las ul på samfiiga beviljade kredilgaran-tier. Jordbruksministern anmäler alt han återkommer till regeringen i denna fråga.

Ulskollel nolerar atl finansutskollel i sill betänkande om riktlinjer för den ekonomiska politiken m. m. uttalat sig till förmån för ell ökat ullag av kredilgaranliavgifier med motiveringen all garantiverksamheten bör bära sina egna kostnader. Under budgetåret 1985/86 resulterade garantiverksamheten i etl underskoll på 1,3 miljarder kronor. Enligl finansutskollel bör i normalfallet även äldre garantier avgiftsbeläggas (FiU 1986/87: 10 s. 68). Betänkandet har godkänts av riksdagen (rskr. 122).

Med reservation för all ulskollel inle haft någon närmare information om hur den av jordbruksministern aviserade avgiften kommer atl konstrueras ansluter sig ulskollel lill synpunkterna i motion Jo 224 all en avgift på redan beviljade kreditgarantier kan komma i konflikt med bestämmelserna i regeringsformen om retroaktiv skalldagslifining (jfr prop. 1978/79: 195, bil 1 s. 175). Huvudskälet lill all ulskollel ställer sig tveksamt lill en avgift av ifrågavarande slag är emellertid alt den aktualiseras i ell läge med vikande lönsamhet i jordbruksnäringen och dessutom i första hand drabbar de mest skuldtyngda företagen. Utskottet anser för sin del alt den i propositionen aviserade avgiften inte bör tas ut på kreditgarantier beviljade före budgetåret 1983/84. Finansulskotiels uttalande utesluter enligl jordbmksulskotlets mening inle att undantag från avgiftsbeläggning görs för kreditgarantier inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1

4.2.6 Avgiftsuttag

Mitt förslag: Viss statlig garanligivning som beslutats före den 1 juli 1988 skall avgiftsbeläggas.

Skälen för mitt förslag: Enligt vad jag tidigare redovisat har inriktningen av garanligivningen med riksdagens gillande varit en ökad avgiftsbeläggning i syfte att ästadkomma all avgifterna läcker statens kostnader för garanligivningen.

Liknande avgiftsbeläggning har tidigare införts men dä avsett garantier som beviljas efter ikraftträdandet av de nya reglerna. Milt förslag gäller emellertid redan fattade beslul enligl vissa slödförfatlningar innefattande statlig garanti. När en ny förordning inom elt stödområde ersatt tidigare förordningar inom omrädet har dessa upphävts samlidigl som övergångsbeslämmelserna lill den nya förordningen föreskrivit all äldre bestämmelser alltjämt skall gälla i fråga om län som har beviljats före ikraftträdandet av den nya förordningen. På samma sätt brukar förordningar som upphävs ulan all ersällas av en annan forlsälla all gälla avseende slöd som beviljats enligl den upphävda förordningen. Del förekommer ocksä all upphävda förordningar i sin lur ersatt äldre förordningar, som dock övergångsvis fortfarande gäller.

58

Den avgiftsbeläggning jag nu föreslär bör av praktiska skäl begränsas lill ställiga länegarantier som har lämnats med stöd av författningar som förtecknas i en bilaga lill de nya bestämmelserna.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1

4.2.7 Avgiftens storlek

Mitt förslag: Avgifl skall utgå till täckande av statens kostnader för administration och för förluster på beviljade garantier enligl vad som närmare föreskrivs av regeringen.

Utredningens förslag: Överensstämmer med min, med undanlag av att utredningen förutsatte alt avgiftsregleringen skulle ske i sin helhet i förordningsform.

Skälen för mitt förslag: De avgifter som nu är aktuella skall las ul enligl en självkostnadsprincip, dvs. avgifterna skall motsvara statens kostnader för administration och för förluster inom garanligivningen.

Regeringen bör närmare föreskriva nivån på avgiften enligl den princip som nyss har sagts. Della bör lämpligen ske genom all regeringen föreskriver den procentsats som skall gälla. Avgiflssällningen bör göras med utgångspunkt i en helhetssyn på den statliga garanligivningen, dvs. alt garanligivningen ses som ett verksamhetsområde inom vilkel kostnadstäckning skall gälla. Därav följer atl varje näringsgren för sig inle behöver vara koslnadsläckande. Del vikliga är i stället all bedöma kostnadsläckningen inom hela verksamhelen.

I förordningsform bör närmare föreskrifter ocksä ges om tiden och sättet för betalning m. m.

4.2.8 Avgiftsskyldighet

Mitt förslag: Långivaren skall vara avgiftsskyldig.

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna: Utredningens förslag i frågan har tillstyrkts eller lämnats ulan erinran av nära nog samtliga remissinstanser. Riksgäldskonloret och bankinspektionen har dock i fråga om avgift på kreditgarantier uttalat atl del är i låntagarens intresse som en garanti utfärdas och atl del dä är följdriktigt atl denne belastas med kostnader. Några remissinstanser, däribland Sveriges föreningsbankers förbund, har framhållit vikten av all systemet med förskottsbetalning av garantiavgifter utformas efter samräd med berörda kreditinstitut. Lantbrukarnas riksförbund konstaterar atl utredningen noterat riksdagens beslut om atl inle införa retroaktiv låneavgifl på garantilån lill lantbruksförelag och förutsätter all innebörden av riksdagens beslul följs.

Länsstyrelsen i Jämtlands län och kammarkollegiet har ifrågasatt motiven lill att staten tar ut avgifter för administration av stödlån. Bankernas motsvarande avgifter motiveras av strävan att få en rällvis fördelning av

59

kostnaderna mellan bankernas kunder. Del skälet gäller inle för de statliga slödlånen. Avgifter för dessa innebär dessutom enligl dessa bägge remissinstanser en minskning av del slöd som lånen skall vara och en onödig mndgång med pengar och läcker för övrigt inle på länga vägar kostnaderna för administrationen av dem.

Skälen för mitt förslag: Visserligen kan jag i någon mån dela riksgälds-kontorels och bankinspektionens synpunkt att det är i låntagarens intresse som en garanti lämnas. Garanligivningen innebär emellertid också, som jag nämnde inledningsvis, en lättnad i fräga om kredilinslilulens kreditrisk. Förslaget, som inle avviker frän den rutin som oftast tillämpas, är praktiskt ur adminislraliv synvinkel. Förslaget har inle mött någon erinran från Svenska bankföreningen eller andra företrädare för kreditinstituten.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1

4.2.9 Avgiftsunderlag

Mitt förslag: Avgiftsunderlaget skall vara den utestående garanterade kapitalskulden per den I juli varje är.

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt, dock all utredningen inle angav tidpunkten för fastställandet av avgiftsunderlaget.

Skälen för mitt förslag: Ur administrativ synvinkel är del lämpligt alt underlaget för avgiften definieras lill etl belopp som kan fastställas pä etl enkelt sätl. Av den anledningen bör underlaget också fastställas vid en given tidpunkt som ansluter lill budgetåret. Med garanterad utestående kapitalskuld avses den del av skulden som per den I juli varje år inle är amorterad och som är garanterad av slaten.

4.2.10 Den författningstekniska lösningen och ikraftträdande

Mitt förslag: De nya reglerna las in i en särskild lag. Reglerna skall träda i kraft den 1 juli 1988. Avgift för garantier enligt vissa av de förtecknade författningarna betalas första gången för del första halvåret 1989 och beräknas pä den utestående garanterade kapitalskulden vid ingången av samma år. Avgifl för övriga förtecknade författningar betalas första gången för budgetåret 1990/91 och beräknas på den uteslående garanterade kapitalskulden per den I juli 1990.

Utredningen: Inget förslag om ikraflträdandetidpunkt.

Skälen för mitt förslag: Som jag tidigare anfört har riktlinjerna om avgiftsbeläggning av garanligivningen redovisats för riksdagen, varvid även äldre garanfier har inbegripits. Avgifter för statlig garanti har tidigare införts i förordningsform genom ändringar i olika slödförfatlningar. Sådana avgifter har emellertid avsett endast garantier som lämnats efter det att ändringarna trätt i kraft. De avgifter jag nu föreslår skall dock omfatta sädana garantier som avgiftsfritt lämnats före ikraflträdandel. En sådan

60

avgift kan komma att påverka redan existerande avtalsförhållanden. Bl. a. med hänsyn härtill anser jag alt föreskrifterna bör las in i lag.

Enligt förslaget skall en åriig avgift betalas pä beviljade garantier med en viss andel av den utestående garanterade kapitalskulden vid ingången av varje budgetår. De nya reglerna skall träda i kraft den I juli 1988, då elt nytt budgetär börjar löpa. De garantier som meddelats enligl de förtecknade förtättningar som avser jordbruksdepartementets område bör dock inte avgiftsbeläggas förrän vid budgetåret 1990/91.

I en övergångsbestämmelse bör föreskrivas alt avgift första gången skall betalas för det första halvåret 1989 och beräknas på ell underlag av skulden vid ingången av samma år. Med en sådan övergängsreglering kommer inte föreskrifterna i konflikt med reglerna i 2 kap. 10 § regeringsformen om förbud mol retroaktiv skatte- eller avgiftslag. Något rättsligt hinder -såsom jordbruksulskottel befarat - mot alt förslaget omfattar äldre garantier föreligger därför inte.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1

4.2.11 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom finansdepartementet upprättals förslag till

1. lag om ändring i lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om hypoleksföreningar

2. lag om avgifter för vissa statliga garantier.

Den föreslagna lagändringen under punkt I är av sådan beskaffenhet alt lagrådels hörande skulle sakna betydelse.

Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilagor 1.7.4 och 1.7.5.

4.2.12 Befogenhet att efterge statens rätt

Mitt förslag: Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får i fråga om beviljat slöd lill näringslivel efterge statens rätl.

Utredningens förslag: De myndigheter som bevakar statens rätt i fräga om beviljat stöd fär efterge denna rätl.

Remissinstanserna: Utredningens förslag i frågan har vunnit stöd eller i vart fall lämnats utan erinran av samtliga remissinstanser utom riksgäldskonloret. Riksgäldskonloret har ifrågasatt om denna fråga helt skall lämnas till myndigheternas bedömning. I vart fall bör de kvalitativa inskränkningarna som återfinns i avskrivningskungörelsen (1965: 921) gälla i dessa fall. Dessutom bör det enligl riksgäldskonloret lämnas en möjlighet för myndigheterna alt avskriva sina regressfordringar.

Kammarkollegiet har tillagt alt beslutanderätten normall bör ankomma pä den instans som beslutat om stödet och att beslutsorganet bör samräda med kollegiet eller annan låneförvaltande myndighet. Kammarkollegiet har kritiserat all utredningens förslag enbart avsett stöd lill näringslivet

61

och inte andra stödformer. Kollegiet har även ansett alt förutsättningarna    Prop. 1987/88: 150 för avskrivning, anlagande av ackord och annan eftergift bör preciseras i     Bilaga 1 enlighet med förslagen i 18-20§§ den i departementspromemorian Ds Ju 1983:5 föreslagna rällsbevakningsförordningen.

Länsstyrelsen i Jämtlands län har efterlyst en enhetlig policy för hur och i vilken omfattning statens rätl fill följd av infriade kreditgarantier m. m. skall bevakas mol den enskilde låntagaren.

Skälen för mitt förslag: Vilka myndigheter som svarar för bevakningen på olika stödområden framgår av de olika slödförordningarna. Vissa myndigheter som bevakar statens räll i fråga om beviljat stöd har uttryckligen tillagts befogenheten all anla ackordsförslag och eljest efterskänka stålens räll. Befogenheten kan dock vara inskränkt så all ärenden som avser större belopp eller som har principiell belydelse skall hänskjulas till regeringens prövning. Riksrevisionsverkel föreslog i samband med den översyn verket år 1984 gjorde pä regeringens uppdrag av den statliga garantiverksamheten (se rapport Dnr 1983: 710 s. 49) all samtliga garanlimyndig-heter skulle ges fullt ansvar för bevakningen av garanfierna och räll atl, ulom i vissa fall som förbehölls regeringen, anla ackordsförslag eller på annat sätt efterskänka statens rätt. Jag delar denna uppfattning och anser atl möjligheten all efterge statens rätl bör gälla även belräffande statliga lån och bidrag lill näringslivel. Även återkrav av slalsbidrag bör alliså kunna efterges. Del bör ankomma på regeringen atl ge föreskrifter om myndigheternas beslutanderätt i denna fråga. Regeringen kan då bl. a. föreskriva särskilda beloppsgränser för myndigheternas beslutanderätt.

62

5 Årsbokslut för staten budgetåret 1986/87 'fP- '- '

° Bilaga 1

Riksrevisionsverkel (RRV) har överlämnat Årsbokslut för slaten budgetåret 1986/87. Della ärsbokslul omfallar de statliga myndigheterna inklusive affärsverken samt riksgäldskontoret och övriga myndigheter under riksdagen. Riksbanken som tillhör den senare kategorin ingår dock endast med riksbankens grundfond pä 1 miljard kr. i årsbokslutet. Enligt riksdagens beslul upptogs riksbankens grundfond den I juli 1938 lill redovisning bland slatens kapilaltillgängar. I övrigt ligger riksbankens tillgångar helt vid sidan av den statliga redovisningen. Riksbankens eget kapital uppgick vid utgången av år 1986 fill 25 miljarder kr.

5.1 Balansräkning med noter

Balansräkningen i årsbokslutet bygger pä de tillgångar och skulder som redovisas i ovannämnda myndigheters bokslut. 1 dessa bokslut las i regel anläggningslillgängarna upp lill anskaffningsvärden minskade med avskrivningar. I årsbokslutet redovisas också tillgångarna upptagna fill beräknade nukostnader. I beloppen för nukostnad ingår såväl de bokförda tillgångarnas nukostnad som värdet av vissa icke redovisade tillgångar. Kravet på lillgångsredovisning är inom staten begränsat så alt i princip endast tillgångar som ger en finansiell avkastning behöver tas upp. Inom myndigheterna nyttjas således tillgängar av betydande värde som inle finns med i tillgångsredovisningen. För atl få uppgift om värdet av dessa oredovisade tillgångar och nukostnad för redan bokförda tillgängar har förfrågningar sänts ut till etl stort antal myndigheter. Uppgifter som inkommit från myndigheterna har bearbetats och sammanställt.s i kolumnen för nukostnad i balansräkningen. Uppgifter frän några större myndigheter saknas. Bl. a. har underlag för beräkning av kapitalvärdet för tillgängar som används inom försvaret - flygplan, fordon och annan krigsmateriel - inle kunnat erhållas. Värdet av museisamlingar, bibliolek m. m. ligger ocksä utanför redovisningen. Den största tillkommande posten bland nukoslna-derna år värdet av det statliga vägnätet, som här beräknats och tagits in i balansräkningen.

Beräknad lill nukostnad är stålens neltoförmögenhei -239,9 miljarder kr., medan den bokförda nelloförmögenheten är -398,1 miljarder kr. Balansräkningen återges i något förkortad form i tabell 15.

63

Tabell 15. Balansräkning för staten

Miljarder kr

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1

Bokförda värden Beräknad nukostnad'

1987-06-30      1986-06-30      1987-06-30      1986-06-30

TILLGÄNGAR

/Materiella tillgångar Lager och förråd Skepp, maskiner och inventarier Byggnader och mark Statliga vägar'

Finansiella tillgångar Aktier m. m.' Skatlefordringar Övriga fordringar'' Likvida tillgångar

Summa tillgångar

SKULDER OCH KAPITAL

Statsskulden Län i Sverige Län utomlands

Övriga skulder

Kortfristiga skulder Långfristiga skulder

Donationskapital

Verkskapilul

Konsoliserande avsättningar i affärsverken m. m.*' Fonder m. m.

Sunens nettoförmögenhet Vid budgetårets börian Förändringar under budgetåret:

- Verksamhetens nettounder-skott

- Övriga kapitalförändringar

Vid budgetårets slut Summa skulder och kapital

Ansvarsförbindelser

Gjorda garantiutfästelser Övriga statliga skuldförbindelser redovisade inom linjen hos riksgäldskontoret

13.2 28.5 73,7	14,7 26,3 65,1	17.0 55.6 196,2 58,7	21,1 50,6 179.5 59.4
115,4	106,1	327,5	310,6
27.5 10.6 161,1 28,5	26,5 9,0 1.57,6 27,5	27,5 7,1 161.1 28.5	26,5 6,2 157.6 27.5
227,7	220,6	224,2	217,8
343,1	326,7	551,7	528,4

473,9 128.2	469,5 120,5	473,9 123,9	469,5 122,6
602,1	590,0	597,8	592,1
65.0 10.8	58,5 9.3	65,0 10.8	58,5 9,3
75,8	67,8	75,8	67,8
2.5	2.2	2,5	2,2
45.3 15.5	47,8 8.7	100,0 15,5	97.3 8,7
60,8	56,5	115,5	106,0
-389,8	-342.9	-239,7 -    0.2	-204,7 - 35,0
9.5 +    1,2	- 47.5 + ■ 0,6
-398,1	-389,8	-239,9	-239,7
343,1	326,7	551,7	528,4

133,5

134,7

3,5

3.5

' Nukostnad definieras som en tillgångs nyanskaffningsvärde minskat med avskrivningar grundade på della

värde.

' Värdet på de statliga vägarna har beräknats med investeringarna i vägnätet under den senaste 40-årsperio-

den som underlag. Som investering har räknats utfallet på anslagen för byggande av statliga vägar. Till detta

värde har lagts 10% av anslagen till drift av statliga vägar. Erfarenhetsmässigt bedöms nämligen en så stor

andel av anslaget ulgöra värdehöjande förbättringsarbeten. De sålunda beräknade investeringsbeloppen har

64

5.2 Kommentarer till balansräkningen Prop. 1987/88: 150

Bilaga 1 5.2.1 Statens nettoförmögenhet

Enligl balansräkningen minskade slatens bokförda nettoförmögenhet under budgetåret med drygt 8 miljarder kr. och uppgick vid årets slut lill drygt -398 miljarder kr. Den redovisade förändringen utgör etl netto av den minskning av förmögenheten som till övervägande dd orsakas av statsbudgetens nellounderskoil, 17,4 miljarder kr.,' och den ökning som orsakas av inkomsterna frän den fillfälliga förmögenhetsskatten för livförsäkringsbolag m.fl.

Den negativa förmögenheten beslår i stort sett av ackumulerade netto-underskott i statsbudgeten. En betydande del av statsbudgelmedlen har dock använts till investeringar som ej tillgångsredovisais. Sä har l.ex. under den senaste 7-årsperioden nära 46 miljarder kr. gäll tillinvesleringar i försvarels kapilalobjekt och drygt 15 miljarder kr. investerats i vägar. Medel som salsals på högre utbildning och forskning kan ses som en investering i immateriella tillgångar. Under tiden 1980/81 - 1986/87 har drygt 49 miljarder kr. ingått lill delta ändamäl.

Del bokförda värdet av statens nettoförmögenhet kan följas bakåt i tiden eftersom del nuvarande redovisningssåltet i della avseende i stor utsträckning överensstämmer med del tidigare. Se diagram I. Av diagrammet

' Se not 7 till balansräkningen

omräknats till nukostnad med ledning av vägverkets vägkoslnadsindex. Det erhållna bruttobeloppet har sedan reducerats med avskrivningar (avskrivningslid 40 är). Anskaffningsvärdet för vägarna minskat med avskrivningar uppgär till 26,8 miljarder kr. ' Aktierna är upptagna till sina anskaffningsvärden.

" Därav lånefordringar 119,4 miljarder kr. Lånefordringarna.liar tagits upp till sina nominella belopp. Fr. o. m. 1985/86 finansieras och redovisas nya bostadslån av Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB). Utestående bostadslån hos SBAB uppgår till drygt 16 miljarder kr..

 Från statsskulden enligt riksgäldskonlorets redovisning avgår skulder inom staten. I nukostnadskolumnen har statsskulden omvärderats enligt balansdagens valutakurser.

*■ Enligt de regler som tidigare gällde för flertalet affärsverk skulle återanskaffningen av anläggningstillgångar finansieras med avskrivningsmedel. Reglerna var så utformade att avskrivningsmedlen skulle täcka även det ökande behov av kapital för återanskaffning som uppstod vid inflation. Om inga expansionsinvesteringar giordes innebar detta i princip att del av staten tillskjutna kapitalets nominella värde förblev oförändrat medan det successivt ökande värdet av anläggningstillgångarna finansierades med driftmedel. Under 1986/87 tillämpades denna princip endast för Vattenfall. De avsättningar som tidigare gjorts vid andra affärsverk kvarstår dock i redovisningen. Vid sammanställningen av balansräkningen för staten har det kapital som tillskjiuiis från staten förts till den i balansräkningen redovisade nettoförmögenheten under det att kapital, som tillförts från verkens driftintäkier redovisas som en särskild post i balansräkningen. Uppskrivningar av statskapitalets värde har hänförts till nettoförmögenheten.

När tillgångarna och skulderna omvärderas till nukostnad (vad avser skulder enbart statssskulden som omvärderats till balansdagens valutakurser) måste även kapitalposterna omvärderas.

'' Med verksamhetens nettounderskott avses statsbudgetens underskott justerat för dels finansiella transaktioner och investeringstransaktioner som i årsbokslutet förts som förändring av tillgångs eller skuldposter, dels för inkomster från den tillfälliga förmögenhetsskatten för livförsäkringsbolag m.fl. som redovisats direkt i balansräkningen som förmögenhetsökning enligt följande.

Statsbudgetens underskott -15 161

Finansiella transaktioner avseende utlåning m. m. - 3621

Invesleringstransaktioner 4-  1 345

Statsbudgetens nettounderskott —17437

Inkomst från tillfällig förmögenhetsskatt för livförsäkringsbolag m. fl. -I- 7937

Verksamhetens nettounderskott — 9 500

65

4   Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1

Diagram 1 Utvecklingen av statens bokförda nettoförmögenhet under 16 år, miyarder    Prop. 1987/88:150

kr- Bilaga 1

+ 50

50

-100

-150

-200 -250

-300

-350

-400

78      79    80      81      82    83      84      85    86      87

Ar 1972 73      74      75      76    77 Källa: Riksrevisionsverket

framgär att nettoförmögenheten var positiv fram till slutet av 1970-talet för att därefter bli negativ och snabbt fallande fram till 1986. Den fallande tendensen börjar då avla beroende på främst minskande budgetunderskott.

5.2.2 Utvecklingen av grupper av balansposter under sju år

I diagram 2 har balansräkningens poster sammanförts i gmpper. Diagrammet visar hur dessa grupper av balansposter har förändrats under de senaste sju åren.

Diagram 2 Schematisk översikt över grupper av balansposter i balansräkningar för
åren 1980/81-1986/87. Bokförda värden, miljarder kr. 55

658 j-j

Indelning av stjpUrna:

3 X

9 I

15 t

615

9 X

Avsättningar

'RorcUekapttil'

AnUggn.tlllg. -«

Ovr.   tlngfr. lin

5 X

tS X

9 X

90 X

89 t

Anliggn.tlllg. -finansiella

Statsskulden

530

TT

9 J

90 %

22 I

2I

AcVumulerat underskott

16 X

24 X

7 X

290

14 X

23 t

364

13 I

TT

20 {

87 X

32 X

4 X

18 X

28 X

II X

80 X

26 X

54.x

90 X

56 X

iO X

59 X

35 X

86 X

50 X

93 X

35 I

66

1980/81    1981/82    1982/83

Källa: Riksrevisionsverket

1983/84

1984/85

1985/86

1986/87

5.2.3 Statsskuldens relation till anläggningstillgångar, rörelsekapital och Prop. 1987/88: 150

ackumulerade underskott Bilaga 1

I slallig verksamhel finns del i en helt annan utsträckning än i privat verksamhet samband mellan finansieringskällor och vissa grupper av balansposter. 1 tabell 16 har en ungefärlig bedömning gjorts av hur statsskulden fördelar sig på rörelsekapital', anläggningstillgångar och ackumulerat underskott.

Beräkningen är baserad pä anlagandel all i myndigheternas balansräkningar posterna Skulder för speciella ändamål och Övrigt under Verkskapital främst finansierar rörelsekapital samt atl långfristiga skulder i övrigt, donationskapilal och affärsverkens konsoliderande avsättningar främst finansierar anläggningstillgångar. Sjukförsäkringsfonden slutligen har bidragit lill alt läcka de ackumulerade underskollen.

Tabell 16   Andel av statsskulden

I procent

	1980/81	81/82	82/83	83/84	84/85	85/86	86/87
Rörelsekapital	5	4	3	3	4	2	2
Anläggnings-
tillgångar	55	48	42	38	35	33	33
Ackumulerat
underskott	40	48	55	59	61	65	65

De finansiella och materiella anläggningslillgängarna som bokförs av myndigheterna utnyttjas till övervägande del i verksamheler som ger en finansiell avkastning. Statsskulden motsvarades 1980/81 lill 55% av sådana bokförda anläggningstillgångar. Över åren har statsskulden i allt större utsträckning tagils i anspråk för atl täcka de ackumulerade underskollen och 1985/86 hade andelen anläggningsfillgångar sjunkit till 33%. För 1986/87 var andelen anläggningstillgångar oförändrat 33%.

5.3 Förmögenhetsredovisning i övriga delar av den offentliga sektorn.

Vid bedömningen av statens förmögenhet finns skäl atl beakta att slaten utgör endast en del av den offentliga sektorn, till vilken bmkar räknas även kommunerna och socialförsäkringssektorn.

Årsredovisningarna frän kommunerna och olika delar inom socialförsäkringsseklorn avser kalenderår och är därför inle helt jämförbara med årsbokslutet för slalen som avser det statliga budgetåret. De ger dock en viss uppfattning om ulvecklingen.

Inom socialförsäkringsseklorn ökade under kalenderåret 1986 AP-fondens egna kapital med drygt 26 miljader kr. till i del närmaste 293 miljarder kr. (därav löntagarfonderna 3,2 miljarder kr.). Ca 24 procent av fondernas

' Med "rörelsekapital" avses varulager och kortfristiga finansiella tillgångar mins
kat med kortfristiga skulder. 67

tillgångar utgörs av län till staten och ca 4 procent av län till kommunerna.     Prop. 1987/88: 150 De erkända arbetslöshetskassornas egna kapital ökade med 0,2 miljarder    Bilaga 1 kr. under 1986 och uppgick vid slutet av året till 2,1 miljarderkr.

Under samma period ökade den kommunala sektorns egna kapital med 7,5 miljarder kr. till nära 178 miljarder kr. samtidigt som de långfristiga skulderna endast ökade med 0,8 miljarder kr. Investeringar, verksamhetskostnader och transfereringar inom denna sektor har alltså - med bevarad hög likviditet - till övervägande del kunnat finansieras genom skatter, avgifter och statliga bidrag.

En väsentlig kapitaluppbyggnad sker således i andra delar av den offentliga sektorn genom skalle- och avgiftsuttag, medan staten till betydande del finansierar verksamheten genom upplåning. Detta återspeglas i den negativa statliga nettoförmögenheten.

Tabell 17 nedan ger en översikt över slatens, kommunernas, AP-fondens och de erkända arbetslöshetskassornas ställning vid utgången av respektive räkenskapsår.

Tabell 17   Offentliga sektorns finansiella ställning vid utgången av 1986

Miljarder kr

	Tillgångar	Skulder	Eget kapital
Staten	343,1	741,2	-398,1
Kommunerna	263,7	85,9	177,8
AP-fonden	294,3	1,6	292,7
De erkända arbetslöshets-
kassorna	2,4	0,3	2,1

Källa: Allmänna pensionsfonden. Arbetsmarknadsstyrelsen, Riksrevisionsverket och Statistiska centralbyrån.

6 Utveckling av styrningen av den statliga verksamheten

I årets budgelproposition (prop. 1987/88: 100 bil I s. 55) anförde jag alt det inom finansdepartemenlel pågick ell arbete med alt utforma riktlinjer för elt samlat förändringsarbete inom del budgetlekniska området. Arbetet har kommit att beröra även lönepolitiska frågor och vissa frågeställningar som bereds inom civildepartementet. Enligl min mening bör riksdagen få en samlad redovisning av huvudinriktningen av del fortsatta utvecklingsarbetet. Jag redogör därför i det följande kortfattat för denna.

6.1 Bakgrund, inriktning

Försök lill mer genomgripande och samordnade förändringar av styrning
en av den statliga verksamhelen har pågått sedan 1960-talet. Huvudmo
tivet lill atl del nu finns särskilt behov av och förutsättningar för ell samlat
förändringsarbele inom della omräde, är alt utvecklingen under 1980-lalel
har nätt en punkt där den offentliga sektorns andel av ekonomin inle längre
kan öka på samma sätt som tidigare. Detta tillsammans med den offentliga 68

sektorns tyngd i den svenska samhällsekonomin samt de krav på utveck-     Prop. 1987/88: 150 ling och utbyggnad av verksamheler som reses från många håll ställer    Bilaga 1 budgetprövning och styrning inför nya och omfattande krav.

1. Förutsättningar måste skapas för all i budgetprocessen och i andra sammanhang fortlöpande kunna omfördela resurser från redan existerande verksamheler som inte längre bedöms vara lika viktiga, lill andra, mer prioriterade. För Sveriges del är del inte i första hand tal om resursbrist. Den offentliga sektorns andel av brultonaiionalprodukten uppgår för är 1987 till över 60%, drygt 600 miljarder kr. Vi har aldrig tidigare haft tillgäng till lika stora resurser i offentlig verksamhet. Uppgiften är inte i första hand all öka dessa ulan att finna metoder för alt effektivisera verksamhelen och kunna omfördela resurserna genom alt kontinuerligt se över syslem och organisationsstrukturer.

2. Den offentliga sektorns effektivitet och produktivitet måsle fortlöpande förbättras för all med samma resursinsats producera fier eller mer ändamålsenliga tjänster.

Arbetet med all skapa bättre förutsättningar för en redovisning och analys av den offentliga verksamhetens resultat och atl förbättra statsmakternas möjligheter all styra verksamhelen har i en inledande fas berört frägor om kompelensgränser, definition av de olika nivåernas roller och ansvar, etc. En utförlig redovisning härav har lämnats framför allt i regeringens prop. (1986/87:99) om ledning av den statliga förvaltningen. De riktlinjer som angavs i propositionen kan sammanfallas på följande sätt:

- Siatsmakterna skall ange övergripande mäl och huvudsaklig inriktning av verksamheten under den följande treårsperioden. Statsmakterna skall därutöver ange ekonomiska ramar och andra ekonomiska villkor för verksamhelen.

- Myndigheterna ges successivt ökat ansvar atl driva verksamhelen med egen beslutskompelens. Del gäller minskad detaljreglering både av ul-nylljandel av förvaltningsanslaget och sådana bestämmelser i instruktioner och andra förordningar som reglerar hur verksamheten skall organiseras och genomföras.

- Förbättringar görs av både den formella och informella dialogen för att möjliggöra en fördjupad analys och bättre styrning av verksamhetens inriktning.

- Kraven på redovisning och analys av vilka resultat som uppnåtts skärps och intresset bör förskjutas frän budgetering lill uppföljning och utvärdering.

Försök lill förändringar av detta slag har gjorts tidigare men bara lyckats lill viss del. Jag vill därför särskilt peka på etl par vitala utgångspunkter som måste beaktas i det kommande arbetet:

- Förändringar kan bara genomföras om de som är direkt verksamma inom området aktivt deltar. Den statliga verksamheten är komplex och inrymmer verksamheter av vilt skild slorlek och karaklär. De åtgärder och modeller som föreslås måsle ulgå från dessa grundförulsällningar.

- Arbelei bör bedrivas med verklighetsförankring och ell slort måli av pragmalism. Del gäller inte minst arbetet med atl utveckla former för en

mål- och resultalorienterad styrning. 69

5    Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 150. Bilaga 1

- En betoning på uppföljning och utvärdering i arbetet kommer atl ställa     Prop. 1987/88: 150 krav pä elt förändrat arbetssätt även i regeringskansliet. Bilaga 1

- Förändringarna mäste genomföras stegvis och nya förändringar kommer fortlöpande alt aktualiseras. Det är således inle fråga om atl införa en viss given lösning. Det handlar snarare om atl påbörja ell arbete i en viss riktning där beredskapen måste vara hög för en löpande omprövning.

6.2 Budgetprocessen, styrning av verksamheten

1 syfte atl underlälla en fördjupad prövning av verksamhelen saml möjliggöra målstyrning och ekonomisk ramslyrning har en försöksverksamhel pågått under 1980-lalet. Den lidsperiod som valls i försöken för all åsladkomma elt nödvändigt längre perspektiv har varil tre år. Sammanlaget 23 myndigheter har - fördelade på tre årsgrupper - i nägol stadium deltagit i försöket.

Slalskonloret och RRV har ställt samman erfarenheter av försöksverksamheten. Båda myndigheterna pekar pä i huvudsak positiva erfarenheter. Regeringskansliels erfarenheter är också i huvudsak positiva. De svagheter som har påtalats bedömer jag har mer atl göra med den konkreta utformning m. m. som försöket kom atl få än de grundläggande tankarna bakom försöksverksamheten. Även jag anser därför all de försök som gjorts har gett intressanta och i huvudsak goda erfarenheter. De svagheter som har funnits bör enligl min mening kunna åtgärdas genom vissa justeringar i modellen och avsevärt förstärkta stödinsatser, framför allt i form av information och utbildning. Jag vill som särskilt värdefullt - utöver de ökade kraven på uppföljning och utvärdering - särskill peka pä långsiklig-helen i den modell som har prövats. Den återkommande analysen av de resultat som uppnåtts och möjligheten all kunna planera verksamhelen på längre sikl än ell år är enligt min mening vikliga grundförutsättningar för all uppnå de ambitioner om en fördjupad budgetprövning med ökad inriktning på den exislerande verksamhelen som jag har förordat.

Jag föreslår därför alt den statliga budgetprocessen läggs om för i princip hela förvaltningen pä elt sätt som syftar till alt skapa bättre förulsållningar för en långsiktig och fördjupad verksamhelsanalys. Den modell som har prövats i försöksverksamheten kan utgöra ulgångspunkl men vissa modifieringar bör göras.

Del viktigaste inslaget i den förändrade budgelprocess som jag redovisar i del följande är en fördjupad redovisning och prövning vart tredje år av hela den verksamhet, dvs förvaltning, transfereringar, regelsystem, tillsyn, m. m., som myndigheterna administrerar eller ansvarar för. Den långsikliga och fördjupade analysen bör göra det möjligl för statsmakterna all lägga fast resurser och verksamhetsinriktning för en flerårsperiod. Förutsällningarna för och omfallningen av en sådan mer långsiktig styrning får bedömas från fall lill fall. Jag återkommer till delta i del följande.

Modellen bör inle fillämpas på de verksamheter som omfattas av den
militära resp. civila försvarsramen. För dessa verksamheler finns redan en
särskild fierårig budgelprövningsmoddl. Självfallet gäller dock del grund- 70

läggande synsätt som jag här presenterar även verksamhel inom försvars-    Prop. 1987/88: 150 departementets område. Den modell som tillämpas inom försvaret kan     Bilaga 1 komma all behöva revideras för atl bättre stämma överens med den civila modellen, bl. a. bör en ökad tonvikt läggas vid verksamhelsanalys och resultatuppföljning.

Avsikten är alt åsladkomma förutsättningar för de nödvändiga förändringarna bl. a. genom etl mer ändamålsenligt innehåll i budgetprocessen. Den bör i ökad utsträckning inriktas mol den verksamhel som redan bedrivs och koncentreras på frågor kring de resultat som uppnåtts och vilken inriktning verksamheten skall ha i forlsällningen. Analysen bör resultera i etl förslag lill inriktning av verksamhelen för den kommande treårsperioden.

Övergängen lill en förändrad budgelprocess bör ske genom atl en fördjupad verksamhelsprövning genomförs inför budgetåret 1991/92 för verksamhet som svarar mot ca en tredjedel av de myndigheter och andra organ som lämnar anslagsframställning. Ytterligare ca en tredjedel avses bli föremål för fördjupad prövning inför budgetåret 1992/93 och återstående verksamhel inför det därpå följande budgetåret. Tidplanen innebär atl den första tredjedelen skall valjas ut redan i den kommande höstens budgetarbete.

För all skapa förutsättningar för den förändring av budgetprövningen som jag har förordat behövs således bl. a. vissa förändringar av den nuvarande budgetprocessen. Det gäller främst de dokument som las fram, men lill viss del även lidplanen. Jag redovisar i det följande huvuddragen i en sådan förändrad budgelprocess.

Regeringens direktiv

De allmänna utgängspunklerna för samtliga myndigheters arbete med anslagsframställningarna bör som hittills finnas i en budgethandbok. Den nuvarande måste dock revideras och kompletteras. Budgelhandboken bör även i fortsättningen kunna kompletteras med s. k. årUga direktiv. Dessa bör liksom hillills beslutas i februari, för de anslagsframställningar som lämnas senare samma år. Budgelhandbok och åriiga direktiv skall innehålla de grundläggande krav och riktlinjer för samtliga de olika dokument som myndigheterna skall upprätta inom ramen för budgetprocessen. Jag återkommer till innehållet i dessa nägol senare i min redovisning.

Budgelhandbok och åriiga direktiv är generella till sin karaklär och ger grundläggande utgångspunkter för myndigheternas arbete med anslagsframställning m. m. En uttalad strävan bör vara all inför varje ny treårsperiod i betydande omfattning komplettera budgelhandboken med myndighetsspecifika direktiv. Innehållet i dessa bör helt avgränsas lill sådana direktiv som är av intresse för den aktuella verksamheten. De bör ges ul senast i juni året innan den fördjupade anslagsframställning skall lämnas. De myndighetsspecifika direktiven är av grundläggande belydelse för modellen med långsiktig och fördjupad verksamhelsanalys. 1 dessa kan regeringen ge olika planeringsriktlinjer för verksamheten, beställa särskilda redovisningar eller analyser inom nägol område, ange avgränsning och

inriktning av den fördjupade analysen för stora och komplicerade verk-    Prop. 1987/88: 150
samhelerm.m. Bilagal

Myndigheternas dokument

En fördjupad anslagsframställning lämnas lill regeringen senast den I september vart tredje år. Den är del centrala informationsdokumentet i den fördjupade prövningen av varje verksamhetsområde inför en kommande treårsperiod. Den fördjupade redovisningen skall omfatta myndighetens hela verksamhet oavsett hur denna finansieras. Myndigheterna skall även behandla inte bara den egna hanteringen av exempelvis tillsynsverksamhet och regelsystem och annal som myndigheten administrerar eller ansvarar för, utan även så långt möjligl redovisa och bedöma effekterna av verksamhelen.

Verksamhetens resultat skall analyseras, bäde vad gäller resursförbrukning, prestationer och effekter. Analysen skall i normalfallet omfatta den närmast föregäende femårsperioden. En långsiktig bedömning av den fortsatta verksamhelen skall också redovisas. Anslagsframställningen skall mol bakgrund av en sådan långsiktig analys innehålla förslag till de förändringar av verksamhetens inriktning som anses motiverade och som bör underställas slalsmaklernas prövning.

För alt förbättra möjligheterna för en fördjupad prövning i regeringskansliet bör regeringen i de myndighelsspecifika direktiven kunna ge myndigheten i uppdrag all inkomma med en särskild rapport redan under våren. Direktiven skall klargöra vilka frågor som i del enskilda fallet skall redovisas i rapporten.

Under de tvä mellanliggande åren lämnar myndigheterna senast den 15 september en förenklad anslagsframställning som för många myndigheter bör kunna begränsas fill tekniska beräkningar under förutsättning alt inget särskilt hänt som motiverar en ändring av den beslutade inriktningen för den pågående treårsperioden.

Samtliga myndigheter skall också lämna en åriig resultatredovisning lill regeringen. Denna skall kortfattat och pä elt även i övrigt lältillängligt sätt med information om kostnader, prestationer, nyckeltal, produktivitetsutveckling m. m. redovisa hur verksamheten utvecklats under föregående budgetår, ekonomiskt och verksamhelsmässigl. Resultatredovisningen avlämnas senast den 15 september tillsammans med ell preliminärt bokslut.

Den fördjupade prövningen vart tredje är fömlsälts för de fiesta myndigheter kunna resultera i en mer långsiktig styrning av verksamhelen. Denna bör normalt komma lill uttryck genom treåriga budgetramar för förvaltningsanslaget och riktlinjer för förändring av inriktningen av verksamheten under den kommande treårsperioden. Treåriga program med resursramar och riktlinjer för verksamheten kan även läggas fast för verksamhel som finansieras av andra anslag eller andra medel. En långsikiighel i styrningen innebär normall all budgelprövningen de ätersiående två åren i motsvarande mån kan förenklas.

Hur stora delar av verksamhelen som kan omfattas av en mer långsiktig
styrning beror i del enskilda fallet pä verksamhetens karaklär och den 72

aktuella situationen. Hela den statliga förvaltningen utanför försvarssek- Prop. 1987/88: 150 torn kommer således inle atl kunna bli föremål för en flerårig styrning. Det Bilaga 1 kommer exempelvis all finnas situationer då del pä grund av omorganisationer eller dylikt för tillfället inle är lämpligt att lägga fast resurser eller verksamhetsinriktningen för en viss myndighet för en längre period. Verksamhetens karaklär gör i vissa fall flerårig styrning tveksam. Jag vill emellertid understryka atl undantagen bör minimeras så långt möjligt. Jag vill ocksä betona atl samtliga myndigheter, oavsett utformningen av styrningen, skall lämna en årlig resultatredovisning och en fördjupad anslagsframställning vart tredje är.

6.3 Mål- och resultatorienterad styrning

Ekonomisk ramslyrning samt ökade befogenheter och ansvar för myndigheterna måste kopplas till krav på förbättrad uppföljning. Statsmakterna bör vidare i betydligt störte utsträckning ån hittills ge uttryck för vilka resultat som förväntas. Former för att styra de olika verksamheternas inriktning och innehåll måsle därför utvecklas. Dessa bör anpassas till förutsättningarna inom varje verksamhetsområde. Utvecklingsarbetet måste därför i stor utsträckning komma att ulgöra elt naturligt inslag i det reguljära arbetet i regeringskansliet, pä myndigheterna och i samspelet mellan regeringskansliet och myndigheterna. Förändringen kan förväntas ske successivt och med olika takt inom olika områden.

Del utvecklingsarbete som nu bör inledas för all finna konkreta former för en mål- och resultatorienterad styrning bör därför ske frän en delvis annan ulgångpunkl än vad som vanligen gäller vid s. k. programbudgele-ring. En grundtanke i programbudgeleringen är att konkreta mål som kan följas upp skall kunna härledas från de övergripande politiska målen för verksamheten. Erfarenheterna visar alt detta innebär stora svårigheter. Till betydande del beror dessa på att de övergripande målen kan vara flera och delvis motstridiga. För många verksamheler går det inte all undvika sådana svårigheter. Enligt min mening bör därför den konkreta styrningen av verksamheten ske med utgångspunkt i en utvecklad redovisning och analys av verksamhetens resultat.

De övergripande målformuleringar, som normall kommer lill uttryck i myndigheternas instruktioner, bör kompletteras med en styrning av verksamheten för den kommande treårsperioden. Baserat på den information som myndigheterna tar fram och presenterar för regeringen får statsmakterna successivt sträva efter atl klarare uttrycka dels krav på fortsall resultatredovisning, dels önskad inriktning av resp. verksamhet för den kommande treårsperioden. Delta pragmatiska förfaringssätt ger enligl min uppfattning förutsättningar för att utveckla en verklighetsförankrad styrning av de statliga verksamheterna.

Den konkreta styrningen för den följande treårsperioden bör uttryckas
som rikfiinjer för/örönc/ringar av verksamheten. I den mån verksamhetens
karaktär filialer del bör även konkreta krav på eller mål för förväntat
verksamhetsresultat under perioden anges. Dessa bör vara så formulerade
att en uppföljning - kvantitativ eller kvalitativ - blir möjlig. 73

Utvecklingsarbetet bör resultera i atl även del beslutsunderlag som    Prop. 1987/88: 150 riksdagen erhåller kan förbättras. Chefen för civildepartementet återkom-    Bilaga 1 mer senare idag lill denna fråga.

EkonofTiisk styrning, m.m.

Statsmakternas styrning av hur myndigheterna fär använda främst sina förvaltningsanslag bör ytterligare minska i detaljeringsgrad. För att både statsmakterna och myndigheterna skall kunna koncentrera sina resurser pä analys av de olika verksamhetsområdenas utveckling och inriktning krävs vidare alt de bestämmelser som reglerar den ekonomiska styrningen ses över. Regelsystemet måste struktureras, göras mer lättbegripligt och lättare all överblicka. Del måsle i ökad utsträckning syfta till all ange ramar för myndigheternas befogenhet och i mindre utsträckning föreskriva vissa handlingsalternativ.

Jag redogör i det följande för inriktningen av del fortsalla ulvecklingsar-belel inom detta omräde.

- Styrningen av verksamheter som finansieras med inkomster ses över i syfte all uppnå större enhetlighet. En förordning med enhetliga regler för den s. k. uppdragsmodellen utarbetas.

- En förordning för hur myndigheterna får la ut ersättning för tjänster m. m. utarbetas.

- Samtliga myndigheter som genomgått en första fördjupad budgetprövning tilldelas resurser för förvaltningsändamål under ramanslag. Därigenom möjliggörs överföring av resurser mdlan budgetåren och normalt även anslagskredit. Högslsällningen av lönekostnader slopas vid samma tillfälle. Normalt slopas även den särskilda anslagsposten för lokalkostnader. Förvallningsanslagen bör tills vidare beslutas årligen av riksdagen. I normalfallet bör, som jag tidigare har nämnt, treåriga budgetramar läggas fast för förvaltningsresurserna. Resursramarna för andra och tredje året bör då betraktas som planeringsramar. De bör endast ändras om nägot inträffat som inle var känt när ramarna lades fast.

- Fortsalt förenkling sker av arbetet med pris- och löneomräkningar och annan anslagsautomalik.

- En ny finansieringsform för investeringar vid uppdragsmyndigheler och vanliga förvaltningsmyndigheter utformas.

- Myndighetsanpassningen av redovisningssystemet främjas, bl. a. för atl kunna möta de krav på information regeringen och riksdag kommer atl ställa i framtiden. Successivt måsle ocksä kapilalredovisningen förbättras, i ett första skede för myndigheter med inkomstfinansierad verksamhel och stora tillgängar.

- Fortsall utvecklingsarbete kring kassahållningsfrågorna, främst det statliga betalningssystemet, i enlighet med den inriktning jag redovisade i förra årets budgetproposition. Jag har erfarit atl riksrevisionsverkel under våren 1988 kommer alt redovisa pågående utvecklingsarbete inom detta omräde lill regeringen.

74

6.4                                                               Information, utbildning, organisation, resurser P'"°P- 1987/88:150

Bilaga 1 Hela statsförvaltningen måste nås med information om det program jag här

har redovisat. Del måste slå klart för alla vilka de bakomliggande motiven till denna förändring är. Dessutom krävs självfallet ingående kunskap om de konkreta förändringarna av budgetprocessen, m. m. Elt brett informations- och utbildningsprogram bör därför genomföras med start redan i vår för regeringskansliets och verksledningarnas del. Därefter måste både regeringskansliet och alla myndigheter nås med ytteriigare utbildningsinsatser och få tillgäng lill metodstöd. De s. k. stabsorganen har en central roll i delta sammanhang.

För alt klara genomförandet av bl. a. den förändrade budgetprocessen krävs enligl min uppfattning en sammanhållen organisation i regeringskansliet. Detta ställer även krav på att särskilda resurser avsätts.

Jag har för avsikt att återkomma till regeringen med förslag om erforderliga resurser.

Jag har vidare erfarit atl statens förnyelsefonder under vissa förutsättningar kan stödja utvecklingsprojekt som bl. a. avser att bredda personalmedverkan i della utvecklingsprogram.

6.5    Den arbetsgivarpolitiska inriktningen

Jag har i det föregäende redovisat huvudinriktningen för den fortsatta utvecklingen av styrningen av den statliga verksamhelen. Inriktningen bygger bl. a. på alt incitament tillskapas för myndigheternas eget effeklivi-seringsarbete. Arbetsgivarpolitiken är ell viktigt medel i detta sammanhang. Efter samräd med statsrådet Johansson vill jag anföra följande.

Riksdagen har lagl fast den personal- och lönepolitik slaten som arbetsgivare bör föra (prop. 1984/85:219, AU 1985/86:6, rskr 48). Den innebär bl. a. alt verksamhetsintresset skall vara styrande och atl lönesystemet skall främja flexibilitet, decentralisering och ddegering.

Denna inriktning har tillämpats genom organisationsförändringar och genom alt avtalen inom det statliga området utvecklas i riktning mot större verksamhelsanpassning och en decentralisering av förhandlingarna till de enskilda myndigheterna.

För atl arbetsgivarpolitiken skall fungera som ett styrinstrument i myndigheterna måste den organisatoriskt och planeringsmässigt samordnas med andra styrmedel som verksamhetsplanering, budget, redovisning m. m. Detta bör då få konsekvenser för utformningen av ekonomisystem, organisation och personalutveckling i myndigheten.

En fömtsättning för att arbetet med utveckling och styrning av den statliga verksamheten skall bli framgångsrikt är atl stabsmyndigheterna bedriver etl mer aktivt samarbete. Det kan t. ex. gälla stöd till myndigheterna vid deras utveckling av redovisningssystem, organisatoriska modeller, leknikstöd, kompetensutveckling m.m. I delta arbete berörs bl.a. statens arbetsgivarverk (SAV).

För SAV:s del bör inriktningen mot ett bredare arbetsgivarpoliliskt
synsätt fortsätta. Del innebär bl. a. atl myndigheterna bör stödjas i tillämp- 75

ningen av ett friare och flexiblare lönesystem och i deras arbete alt få lill     Prop. 1987/88: 150 stånd ett vidare perspektiv när det gäller kompetensutveckling och verk-    Bilaga 1 samhetsslyrning. Vidare erfordras stödjande åtgärder i form av förbättrad information och insatser av konsultativ karaklär.

Enligt vad jag erfarit avser statsrådet Johansson atl i ell senare sammanhang återkomma till regeringen i frågan om hur statens arbetsgivarverk skall la initiativ till etl ökat samarbete mellan de berörda stabsmyndigheterna för atl stödja statens samlade arbetsgivarpolitik.

7 Placering av statligt förvaltade medel

Statliga myndigheter förvaltar utöver anslagsmedel och avgifter som kan inflyta i myndighetens verksamhet ofta andra medel med mer eller mindre uttalat samband med myndigheternas uppgifter. Medelsförvaltningen kan avse donationsmedel från enskilda - inbegripet donationsfonder, stiftelser och forskningsbidrag - eller av statliga avgifter uppbyggda fondbildningar, vare sig tillgångarna förvaltas av en särskild styrelse eller inte. Medels-förvaltningen kan även omfatta medel som tillfälligt nedsatts hos en myndighet. Exempel pä detta är hyresbelopp, som vid hyrestvist deponerats av hyresgästen.

Medelsförvaltningen har byggts upp under en lång tidsperiod. Reglerna för medelsplaceringarna uppvisar bl. a. därför en stor variationsrikedom. Del gäller inte bara när enskild donator salt sin prägel på reglernas utformning, utan även när det är fräga om förvaltningsföreskrifter som utformats under statlig medverkan.

Ulöver de donationsfonder som är underkastade placeringsregler som meddelats av donator, finns del medel för vilka särskilda placeringsregler fastställts i lag eller förordning eller annat särskilt beslut som regeringen meddelat. I fråga om de medel som nedsatts hos myndighet återfinns placeringsreglerna ofta i lag. Placeringsföreskrifterna för dessa medel innebär undantagslöst alt medlen skall vara placerade pä räkning i bank.

Vad gäller den statliga medelshanteringen finns tvä i författning intagna regelsystem av mera övergripande natur. Jag avser kungörelsen (1968: 453) om placering av donafions- och fondmedel som förvallas av statlig myndighet och förordningen (1974:591) om skyldighet för statlig myndighet all anlita riksbanken eller postgirot.

1968 ärs kungörelse är tillämplig på donations- och fondmedel som förvallas av annan statlig myndighet än domkapitel, universitet eller högskola och för vilka regeringen inte har meddelat särskilda bestämmelser. Om uttryckliga bestämmelser om tillgångarnas placering år meddelade i en donationsurkund, skall dessa gälla utan hinder av kungörelsen.

Enligl 2 § i 1974 års förordning gäller följande. Kontanta medel som inte
behövs för omedelbart föreslående utbetalning skall, om inle annal har
föreskrivits, vara insalta på checkräkning i riksbanken, på postgirot eller,
efter beslut av regeringen i varje särskilt fall, pä räkning i annan bank än
riksbanken. 76

Riksrevisionsverkets förslag Prop. 1987/88: 150

För all se över de betalningsströmmar med stafiiga medel som är placerade °

utanför riksbanken eller postgirot har riksrevisionsverket (RRV) gjort en kartläggning (Placering av statligt förvallade medel. Dnr 1987: 1454) av en mindre del av dessa, nämligen de medel som myndigheterna har placerade på räkning i bank. Närmare 3 miljarder kr. av de medel myndigheterna förvaltar var placerade i bank den 30 juni 1985. Placeringen av dessa medel år i regel föreskriven i lag eller förordning.

Med de tekniska möjligheter som numera finns är det enligl RRV enkelt att skapa en räntebärande placeringsform ocksä inom ramen för statens betalningssystem. Ell viktigt skäl för atl inrätta en sädan placeringsform skulle enligl RRV vara att samla statligt förvaltade medel som för närvarande är placerade utanför det statliga betalningssystemet och på så sätl förenkla meddshanleringen hos myndigheterna. All samla statligt förvaltade medel i större utsträckning ger enhetlighet och ökar dessutom säkerheten, kontrollmöjligheterna och revisionsmöjlighelerna.

Förslaget om en räntebärande placeringsform inom ramen för statens betalningssystem har remitterats av RRV under utredningsarbetet till 36 berörda myndigheter. I remissen redogjordes för den föreslagna placeringsformen i enlighet med det slutliga förslaget samt fyra alternativ med varierande grad av placeringsobligalorium för olika lyper av medel.

Av de 31 myndigheter som besvarade remissen var endast kammarkollegiet negativt inställd till placeringsformen. Övriga myndigheter hade inget att invända mol själva placeringsformen, men betonar vikten av atl räntan blir marknadsmässig och fullt jämförbar med den ränta som bankerna ger och atl donators önskemål om placering av donerade medel tillgodoses.

De myndigheter som endast förvaltar medel med huvudsaklig placering på bank var mer positivt inställda till elt placeringsobligalorium än de myndigheter som förvaltar medel med flera placeringsmöjligheter.

I oktober 1987 överlämnade RRV sitt slutliga förslag till regeringen. Där föreslås atl en räntebärande placeringsform knuten lill statsverkels checkräkning i riksbanken inrättas inom ramen för statens betalningssystem. RRV lämnar ocksä samtidigt förslag till principer för placering av samtliga statligt förvaltade medel. De myndigheter som använder den föreslagna nya placeringsformen skall fä motsvarande ränteersätlning som de skulle ha fått vid placering i bank. Del innebär att del kan finnas olika räntenivåer i del nya systemet, beroende pä bl. a. beloppets slorlek och hur lång lid del står inne. RRV föreslår alt riksgäldskonloret löpande skall fastställa dessa inlåningsränlor.

RRV föreslår alt postverket får rätt att disponera eft särskilt anslag för räntegottgörelse för de medel som placeras i den nya formen. RRV föreslår att den räntebärande placeringsformen undantas från den s. k. floaten, som är postgirots normala ersättningsform, och att behållningen pä berörda konton istället utan fördröjning regleras mot statsverkets checkräkning i riksbanken. RRV har samrått med postverket om della.

77

RRV föreslår alt inledningsvis endast vissa medel som förvallas av länsstyrelserna och kronofogdemyndigheterna placeras i den nya formen. Dessa utgjorde sammanlagt ca 80 milj. kr. den 30 juni 1985.

Föredragandens överväganden Prop. 1987/88:150

Inom RRV pågår elt arbete med atl förbärtra kassahällningen i staten. Det '  sker inom ramen för regeringens utvecklingsprogram för den statliga eko-nomiadminislralionen och utgör en viktig del av utvecklingen av styrningen av den statliga verksamhelen som jag redogjort för tidigare idag. I budgetpropositionen 1987 anförde jag alt en viktig målsättning är all ytterligare förbättra slatens kassahållning. En viktig del i del arbetet är alt etl nytt betalningssystem utvecklas. Jag har erfarit all RRV under våren 1988 kommer atl redovisa pågående utvecklingsarbete inom delta omräde till regeringen. Jag har för avsikt att återkomma till regeringen i dessa frägor.

Som eft led i arbetet med atl effekfivisera statens betalningssystem bör den placeringsmöjlighet som RRV föreslär utvecklas redan nu. Jag delar således uppfattningen alt en räntebärande placeringsmöjlighet bör öppnas inom ramen för statens betalningssystem för att möjliggöra en rationellare hantering av betalningsmedel hos myndigheterna.

Jag instämmer med RRV:s förslag alt inledningsvis placera endast vissa av länsstyrelserna och kronofogdemyndigheterna förvallade medel i den nya placeringsformeo. Jag har för avsikt atl åstadkomma till regeringen med närmare precisering av vilka medel som avses.

RRV anför att flera olika principer för ränta kan tillämpas. Jag föreslår all i princip marknadsmässig ränieersätlning skall utgå.

För de myndigheter som idag har möjlighet alt placera överskoll hos riksgäldskonloret erhålls ränteersällningen frän anslaget Räntor på stats- . skulden, m. m. På så sätt nettoredovisas in- och utlåningsränlorna över statsbudgeten. Den riinteersältning som skall utbetalas i samband med den nya placeringsformen anscrjag emellertid skall bmtloredovisas varför jag föreslår alt ett nytt anslag under finansdepartementets huvudtitel inrättas, benämnt Ränleersätiningar, m. m. Della anslag får disponeras för ränieer-sätlningar för den föreslagna placeringsformen. Mol anslaget bör också kostnader som kan uppstå hos postverket för administration m. m. kunna redovisas, om det skulle bli aktuellt.

Behovet av medel för budgetåret 1988/89 under del föreslagna anslaget är beroende på vid vilken lidpunkt under budgetåret som den nya placeringsformen tas i drift. Anslaget bör därför vara elt förslagsanslag och bör . för budgetåret las upp med 10 milj.kr. Samtidigt kommer utgifterna under anslaget Räntor på statsskulden, m. m. atl i princip minska med motsvarande belopp.

RRV bör med anledning av det jag nu anfört få etl uppdrag all bl. a. i samarbete med postverket se till all placeringsformen utvecklas. Jag har för avsikt all återkomma lill regeringen i denna fråga.

De skäl RRV anför, kan motivera atl den föreslagna placeringsformen tillämpas även pä andra medelstyper än de jag nu föreslagit. Ställning kan emellertid inte las till delta förrän den pågående beredningen inom regeringskansliet av den statliga fondöversynsutredningens slutbetänkande (SOU 1985:60 Statens förvaltningsfond) är klar. Jag har för avsikt att återkomma lill regeringen i denna fråga.

78

I samband med delta bör en översyn göras av de ytteriigare medel som eventudll kan placeras räntebärande i betalningssystemet.

8 Fördelningsmodellarbete pp- 1987/88:150

Bilaga 1 I förra årets finansplan redogjorde jag för det utveckUngsarbete som bedrivs inom regeringskansliet för atl kunna belysa förddningspoliliska effekter av bl. a. ändringar i skalle- och bidragssystem. Jag hänvisade också lill statistiska centralbyråns (SCB) fördelningsmodellprojekl, som har stor belydelse i sammanhanget.

Beräkningar av förändringar i hushållens ekonomiska situation vid olika åtgärder kräver bl. a. tillgång lill ell bra slalistiskl grundmaterial. Della måsle innehålla avidentifierade uppgifter om inkomster, utgifter, skall och transfereringar. Programsystem som beskriver gällande regler i skalle- och bidragssystem samt sambanden mellan olika delar av ekonomin måsle också byggas upp. Detta innebåren betydande utvecklingsarbete.

En fördelningsmodell är f. n. under ulveckling inom regeringskansliet, där ekonomiska effekter av fördelningspolifiska åtgärder för hushåll och individer saml för statsbudgeten skall kunna beräknas. Inom SCB pågår i anslutning härtill arbete för bl. a. statistisk metodutveckling, programmeringsinsatser och framtagande av riksrepresentaliva statistiska mikromale-rial.

För alt fä elt bra slalistiskl grundmaterial krävs även samordning av olika myndigheters slalislikproduktion. Produktionen av vissa statistiska uppgifter behöver också ske snabbare än f. n. Regeringen gav därför den 25 juni 1987 riksrevisionsverkel (RRV) i uppdrag atl utreda möjligheter och -efter samråd med riksskatteverket (RSV) och SCB - föreslå åtgärder i syfte all samordna och effektivisera produktionen av vissa inkomstfördelningsundersökningar. RRV:s rapport lill regeringen (rapport Dnr 1987: 1480) med föreslag lill åtgärder övervägs f. n. i regeringskansliet.

Riksdagens revisorer har vidare granskal statistik på inkomst- och för-mögenhelsskatleomrädet och avlämnat en rapport med förslag lill åtgärder. Efter remissbehandling har riksdagens revisorer lämnat förslag (förs. 1987/88: II) lill riksdagen angående produkfion av statistik över inkomsl-och förmögenhelsskallerna. Della bereds f. n. av finansutskottet.

79

Hemställan Prop. 1987/88: 150

Jag hemställer, mot bakgrund av vad som anförts, att regeringen °

dels föreslår riksdagen alt

1. godkänna de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som förordats i det föregående,

2. godkänna de allmänna riktlinjer för budgetregleringen som förordats i del föregäende,

3. godkänna beräkningen av statsbudgetens inkomster för budgetåret 1988/89,

4. godkänna beräkningen av förändringar i anslagsbehållningar för budgetåret 1988/89,

5. godkänna beräkningen av förändringen i dispositioner av rörliga krediler för budgetåret 1988/89,

6. godkänna beräkningen av Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto för budgelåret 1988/89,

7. anta förslaget lill inkomst- och utgiftsslal rörande Räntor på statsskulden, m.m. för budgetåret 1988/89,

8. till Räntor på statsskulden, m. m. för budgetåret 1988/89 anvisa ell förslagsanslag av 53000000000 kr,

9. godkänna de allmänna riktlinjer för stöd lill näringslivet som har förordats i del föregäende,

10. anta del av lagrådet granskade förslaget till lag om avgifter för vissa statliga garantier,

11. anta förslaget till lag om ändring i lagen (1970: 65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om hypoleksföreningar,

12. godkänna vad jag anfört om räntebärande placeringar av statliga medel,

13. för budgelåret 1988/89 lill anslaget Ränleersätlningar m.m. under sjunde huvudtiteln, anvisa ett förslagsanslag av 10000000 kr,

dels bereder riksdagen tillfälle all la del av vad föredragandena har anfört om

14. statliga kreditgaranfier,

15. årsbokslut för staten 1986/1987,

16. ulvecklingen av styrningen av den statliga verksamheten,

17. arbetet med fördelningsmodeller.

80

Innehåll: Prop- 1987/88: 150

Bilaga 1

1. Den tredje vägen.......................................................... ...... I

2. Den internationella ekonomin   ..................................... ..... 5

3. Den svenska ekonomin 1988   ..................................... ..... 9

4. Sveriges ekonomi under de närmaste åren   ................ ... 15

4.1 Treårskalkylerna ..................................................... ... 15

4.2 Långtidsbudgeten   ................................................. ... 19

5. Den ekonomiska politikens inriktning   ......................... ... 22

5.1 Finanspolitiken   ...................................................... ... 22

5.2 Penningpolitiken   ................................................... ... 24

5.3 Lönebildningen  ...................................................... ... 26

5.4 Fördelningspolitiken ....:........................................... ... 29

5.5 Sysselsällningspoliliken............................................ 32

5.6 Tillväxt och förnyelse................................................ ... 33

6. Det reviderade budgetförslaget   ................................. ... 37

Statsbudgeten och särskilda frågor

Sid

1 Statsbudgeten budgelåret 1987/88 och 1988/89.......... 40

I. I Beräkningsfömisättningar......................................... 40

1.2 Statsbudgetens inkomster och utgifter avseende budgetåret 1987/88        40

1.3 Statsbudgetens inkomster och utgifter avseende budgelärel 1988/89         43

1.4 Statsbudgetens saldo för budgetåret 1987/88 och 1988/89     46

2 Extraordinära budgeteffekter   ..................................... ... 47

3 Slatens lånebehov och statsskuldens förändring  ........ ... 48

4 Statliga garantier   ........................................................ ... 50

4.1 Redovisning av statens garantiåtaganden............... ... 50

4.2 Slöd lill näringslivet .................................................. 51

5 Årsbokslut för slalen budgetåret 1986/87   ................... 63

5.1 Balansräkning med noter   ...................................... ... 63

5.2 Kommentarer till balansräkningen   ......................... ... 65

5.3 Förmögenshelsredovisning i övriga delar av den offentliga sektorn             67

6 Ulveckling av styrningen av den statliga verksamhelen. ... 68

6.1 Bakgrund, inriktning   .............................................. ... 68

6.2 Budgetprocessen, styrning av verksamheter........... ... 70

6.3 Mål- och resultatorienterad styrning........................ ... 73

6.4 Information, utbildning, organisation, resurser   ..... ... 75

6.5 Den arbetsgivarpolitiska inriktningen ...................... ... 75

7 Placering av statligt förvallade medel   ......................... ... 76

8 Fördelningsmodeller ...................................................... ... 79

Hemställan....................................................................... .. 80

NorstedtsTryckeri, Stockholm 1988

Bilaga 1.1

Reviderad nationalbudget 1988

^{Reviderad nationalbudget}

Förord

Den reviderade nalionalbudgeien, som härmed läggs fram, beskriver den inlernationella och den svenska ekonomins ulveckling t. o. m. 1988.

Nalionalbudgeien bygger på material från fackdepartemenl och olika verk och institutioner. För bedömning av den internationella ulvecklingen har material erhållits från bl. a. OECD. Beskrivningen av den svenska ekonomin baseras främst på material från statistiska centralbyrån och den prognos för 1988 som konjunkturinstitutet publicerade den 28 mars 1988.

Del ekonomiska rådet och en grupp konjunkturexperter har hörts, men berörda personer bär inte något ansvar för de bedömningar, som görs i nalionalbudgeien.

Kalkylerna avslutades den 20 april 1988. Arbetet med den reviderade nalionalbudgeien har letts av statssekreteraren Erik Åsbrink och departementsrådet Svante Öberg.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.1

1    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.1

1 Sammanfattning Prop. 1987/88:150

Bilaga 1.1 Internationella förutsättningar

Tillväxten i OECD-området blev bättre än väntat under senare delen av förra året. För helåret 1987 beräknas BNP ha ökat med ca 3%. Det finns dock anledning atl vänta sig en avsaklande tillväxt under loppet av 1988. Den inhemska efterfrågan förutses öka långsammare i år än i fjol i både Förenta staterna och flertalet västeuropeiska länder. Till följd av den starka tillväxten andra halvåret 1987 torde emellertid BNP-tillväxlen för helåret 1988 komma all dämpas bara marginelU till 23/4%.

Vidare förutses ulvecklingen i år innebära en fortsatl låg inflation och hög arbetslöshet i OECD-området, se tabell 1:1. Till grund för prognoserna ligger ocksä beräkningstekniska antaganden om oförändrade räntenivåer, valutakurser och oljepriser i förhällande till lägel i början av april 1988.

I den preliminära nalionalbudgeien uttrycktes farhågor för en internationell recession under 1988 till följd av börsfallel i oktober förra året. Ulvecklingen i slutet av 1987 och början av 1988 har emellertid varit stark och nuvarande bedömning innebär en upprevidering av lillväxlen i OECD-omrädet bäde 1987 och 1988. De stora belalningsobalanserna mellan de Ire slörsla industriländerna är ändå fortfarande elt allvarligt problem, som snarast har förstärkts av den fortsatt relativt starka eflerfrägeökningen i Förenia staterna. I reala termer har visserligen en utjämning av obalanserna skell 1987 och en fortsatt utjämning förutses 1988. Netloexporlen stärker tillväxten i Förenta staterna, men dämpar lillväxlen i Japan och Förbundsrepubliken Tyskland. I nominella termer (i miljarder dollar) väntas emellertid obalanserna vara nästan lika stora 1988 som 1987. Det kan inle uteslutas atl det utlöser kraftiga förändringar på världens valuta-, penning- och aktiemarknader senare i år och recessionstendenser i världsekonomin. Åven om grundprognosen för 1988 är oplimislisk, är således risken för en pålagligt sämre utveckling slor.

Tabell 1:1    Internationella förutsättningar

	1985	1986	1987	1988
BNP i OECD, %	3,2	2,8	3,0	2 3/4
Konsumentpriser i OECD
(KPI årsgenomsnitt), %	4,5	2,5	3.3	3 1/2
Arbetslöshet i OECD, %	8,4	8,2	7.9	7 3/4
Råoljepris, dollar per fat	27,2	14,5	18.4	16.0
Dollarkurs i kr.	8.61	7.12	6,35	5,90

Källor: OECD och fmansdepartenientet.

Konsekvenser av börsfallet

Ocksä när det gäller den svenska ekonomin lycks konsekvenserna för ulvecklingen i år av börsfallet i höstas bli mindre än tidigare befarat. Aktiekurserna har delvis ålerhämlal sig. Efter kursfallet på 35% från loppnivån i oktober 1987 lill slulel av november har aktiekurserna på Stockholmsbörsen stigit med över 20% lill millen av april 1988.

Industriproduktion och export utvecklades relativt starkt i slutet av     Prop. 1987/88: 150 1987. Detaljhandelns omsättning har fortsalt atl öka och bilinköpen ligger     Bilaga 1.1 på en hög nivå i början av 1988. Åven sysselsällningen har fortsatl alt öka i snabb takt och arbetslösheten har reducerats.

Företagens förväntningar om 1988, säsom de kommer till uttryck i statistiska centralbyråns export- och investeringsenkäter från februari 1988 och konjunkturinstitutets konjunkturbaromeler från mars 1988, är optimistiska. Åven hushållens förväntningar har blivit mer optimistiska. Efter en tillfällig nedgång i november 1987 i förväntningarna om den egna ekonomins ulveckling de närmaste 12 månaderna hade optimismen stigit i januari 1988 lill nästan samma höga nivä som före börsfallet.

Mol denna bakgrund görs nu bedömningen alt börsfallel i oklober 1987 bara får marginella effekter pä den svenska ekonomins ulveckling 1988. Nya börsfall och en inlernationell konjunklurförsvagning skulle emellertid kunna medföra en betydligt sämre utveckling än den som återges nedan.,

Löner och priser

Fram till i början av april 1988 har elt stort antal löneavtal slutits för 1988, vilka sammantagna läcker större delen av den privala sektorn. I genomsnitt innebär de en avlalsmässig kostnadsökning på drygt 3% 1988. Därtill kommer löneglidning. För den statliga och delar av den kommunala sektorn har avtal slutits som innebär kostnadsökningar med drygt 4 % resp. ca 6% 1988. Mot denna bakgrund baseras prognoserna för den svenska ekonomins utveckling på alt timlönerna i genomsnitt ökar med 6% 1988.

I slulel av januari 1987 infördes allmänt prisstopp. Del avvecklades successivt under sommaren och hösten och ersattes i december 1987 med en skyldighet all förhandsanmäla prishöjningar. I april 1988 begränsades denna skyldighet till enbart vissa varu- och tjänsteområden. Dessa åtgärder dämpade prisökningarna särskilt under första halvåret 1987. En del av prisökningarna försköts lill hösten och sannolikt även till de första månaderna 1988. Under loppel av 1987 (dec. 86-dec. 87) ökade konsumenlpriserna med 4,9%.

Med en genomsnittlig timlöneökning på 6% 1988 beräknas konsumentpriserna öka med drygt 5% frän december 1987 till december 1988. Åven årsgenomsnitlel för konsumentprisindex beräknas öka med drygt 5% mellan 1987 och 1988. Under våren och sommaren 1988 kan inflationstakten (ökningen av konsumentprisindex under de senaste 12 månaderna) lilltal-ligt komma all överstiga 6% till följd av den dämpade prisutvecklingen under motsvarande månader i Qol.

Försörjningsbalans

Den privala konsumlionen har ökat med drygt 4% både 1986 och 1987, se
tabell 1: 2. Hushållens sparkvol minskade med ca 2 procentenheter vartde
ra året. Den snabba konsumtionsökningen har varit en följd av förbättrade
realinkomsler i hushällssektorn i kombination med goda möjligheter atl
låna pengar, stigande förmögenheler och optimistiska framlidsförväntning- 3

ar.

Tabell 1:2    Försörjningsbalans					Prop. 1987/88: 150
	Miljarderkr.,	Procentuell volymförändring			Bilaga 1.1
	löpande prise	r -----
	1987	1986	1987	1988
BNP	1 009,2	1,2	2,8	2,2
Import	307,3	5.6	6,9	4,9
Tillgång	1316,5	2,2	3,8	2,9
Privat konsumtion	525,0	4,3	4,1	3,0
Offentlig konsumtion	271,7	1,3	0,7	1,1
Stal	74,6	2,6	-0.6	0.8
Kommuner	197,1	0,8	1,1	1,3
Bruttoinvesteringar	192,3	-1,0	7,5	3,8
Lagerinvesteringar'	-6,4	-0,5	-0,3	0,3
Export	333,9	3,2	4.8	2.7
Användning	1316,5	2,2	3,8	2,9
Inhemsk efterfrågan	982,6	1.9	3,4	3,0

' Förändring anges i procent av föregående års BNP.

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet. Anm.: Det finns en betydande skillnad mellan riksbankens och statistiska centralbyråns redovisning av bytesbalansen 1987. Riksbanken redovisar ett underskott på 5 ä 6 miljarder kr. och centralbyrån elt överskott på närmare 1 miljard kr. Denna skillnad innebär att tjänsteexporten ingår med ett högre värde i tabell 1:2 än i tabell 1:4. Den innebär också en osäkerhet när det gäller bl.a. exportens och BNP:s nivå och ökningstakt 1987 och tidigare år.

Ökningstakten i den privala konsumlionen har avtagit något under senare lid lill ca 3% andra halvåret 1987. Statistiken över bl. a. detaljhandelns omsättning i början av 1988 lyder på en fortsall ökningstakt av samma storleksordning. Del talar för att sparkvoten inle minskar lika myckel 1988 som de tvä senaste åren. Hushållens realt disponibla inkomster beräknas öka med drygt 2% 1988. Mol denna bakgrund förutses den privala konsumlionen öka med ca 3 % 1988.

Den offentliga konsumtionen har ökat betydligt långsammare de senaste åren än tidigare och en fortsall måttlig tillväxt förutses 1988. Kommunernas planer antyder en viss uppdragning av ulbyggnadslakten, men den kan bli svår all realisera pga. brist på arbetskraft. För slatens del gäller fortsatta rationaliseringskrav, vilka håller tillbaka konsumlionsutvecklingen.

Invesieringskonjunkluren var myckel stark 1987. De totala brulloinvesleringarna beräknas ha ökat med 7,5%. Det är den högsta ökningstakten elt enskilt år sedan millen av 1960-lalel. De investeringsenkäter som besvarats i februari 1988 tyder på en fortsalt höjning av investeringsnivån 1988. Börsfallel i oklober 1987 lycks inle ha påverkat investeringsplanerna för innevarande år i någon större utsträckning. Brulloinvesleringarna förutses öka med 3,8% 1988. Under 1987 minskade oljelagren och de senaste årens lagerneddragning inom industrin fortsatte. En minskning av lagren förutses även 1988, men av mindre omfattning än under förra året.

Den inhemska efterfrågan, dvs. konsumtion och investeringar, har ökat starkt 1987 och en fortsatl hög ökningstakt förutses 1988. EftertVågeök-ningen drog med sig både en hög produklionslillväxl och en snabb importökning 1987. en ulveckling som förutses fortsätta 1988. BNP beräknas ha ökat med 2,8% 1987 och förutses öka med 2,2% 1988.

Tabell 1:3    Bidrag till BNP-tillväxten

Procent av föregående års BNP

	1983	1984	1985	1986	1987	1988
Konsumtion	-0,7	1,4	2,0	2,5	2,2	1,8
Privat	-0.9	0,7	1,4	2,1	2.0	1,5
Statlig	-0.3	0,1	0.0	0,2	0.0	0.1
Kommunal	0.5	0,6	0.6	0,2	0,2	0,3
Kapitalbildning	3,1	2,6	0,1	-1,3	0,5	0,4
Bruttoinvesteringar	0.3	0,9	1,1	-0,2	1.4	0,8
Lagerinv esleringar	-0.4	0,7	0,6	-0.5	-0.3	0,3
Nettoexport	3,2	0,9	-1,7	-0,7	-0.6	-0,7
Summa BNP	2,4	3,9	2,1	1,2	2,8	2,2

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.1

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

Med de bedömningar som nu görs beräknas BNP öka med i genomsnitt 2,5% per är under åren 1983-1988. Tillväxtens sammansättning har emellerfid förändrats väsentligt under perioden, se tabell 1: 3. I grova drag kan man säga atl kapitalbildningen bar upp tillväxten 1983 och 1984, medan konsumlionen, särskill den privata konsumlionen, har varit drivkraften de fyra senaste åren. Det är i första hand netloexporlen som har svarat för omslaget i kapitalbildningens bidrag till BNP-lillväxten. Efter de första två årens ökning av netloexporlen har den starka expansionen av inhemsk efterfrågan dragit med sig en betydande importökning, vilkel har medfört elt negativt bidrag frän nelloexporten lill lillväxlen. Bruttoinvesteringarna och den offentliga konsumtionen har under i stort sett hela perioden bidragit positivt lill BNP-fillväxlen.

Bytesbalans

Exporten av bearbetade varor beräknas ha ökat med drygt 4% 1987. Marknadsfillväxlen för de svenska exportföretagen var svag, bl. a. lill följd av att importen minskade i Danmark och Norge, vilka är viktiga mottagarländer av svensk export. Marknadsandelarna på exportmarknaden beräknas ha varil i stort sett oförändrade 1987. För 1988 förutses en marknadstillväxt pä ca 5%. Med hänsyn till del höga kapacileisulnytljandel i den svenska industrin torde exporten av bearbetade varor inle kunna öka med mer än drygl.4 %, dvs. i samma takt som i fjol.

Den starka ökningen iiv inhemsk efterfrågan drog med sig en kraftig importökning 1987. Importen av bearbetade varor ökade med nästan 12 %. Åven under 1988 väntas eflerfrågelillväxten medföra en betydande importökning. Importen av bearbetade varor beräknas öka med närmare 8% 1988.

Den privata konsumtionen var den viktigaste drivkraften bakom importökningen' 1987. Av den totala ökningen av varuimporten med 25 miljarder kr. i löpande priser avsåg 13 miljarder kr. konsumtionsvaror och personbilar. Åven investeringarna spelade emellertid en betydande roll. Importen av investeringsvaror ökade med 7 miljarder kr.

Bytesbalansen uppvisade etl underskoll pä ca 5 miljarder kr. 1987, vilkel innebar en försvagning med ca 12 miljarder kr. jämfört med året innan, se

Tabell 1:4   Bytesbalans Miljarder kr., löpande priser					Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.1
	1985	1986	1987	1988
Export av varor Import av varor Korrigeringspost Handelsbalans Tjänstebalans Transfereringsbalans Bytesbalans	260.5 244,7 -1.3 14,5 4,7 -30,4 -11,2	265,1 232,5 -1.7 30,9 3.3 -27,4 6,9	281.4 257,4 -1.6 22,3 -1,7 -25,8 -5,2	300,1 276.7 -1,7 21,7 -4,0 -28,5 -10,8

Källor: Statistiska centralbyrån, riksbanken, konjunkturinstilutel och finansdepartementet. Anm.: Se not till tabell 1:2.

tabell 1:4. Denna försvagning är fill slörsla delen hänföriig till handeln med bearbetade varor. Även tjänste- och transfereringsnettot försämrades 1987, men en omläggning av stafisfiken över tjänsteexporten har medfört en viss osäkerhet om storleken pä denna försämring. Prognosen för 1988 innebär en fortsatt försvagning av bytesbalansen. Underskottet beräknas uppgä till närmare 11 miljarder kr. 1988.

Den främsta orsaken till atl bytesbalansen försämras 1987 och 1988 är atl efterfrågan ökar mer i Sverige än på våra exportmarknader. Den svenska exporten utvecklas relativt förmånligt, men kapacileisulnytljandel i industrin är högt och begränsar möjligheterna all möta den starka inhemska eflerfrägeökningen och den därav betingade starka importlillväxlen med en lika slor exportökning. Trots hög investeringsaklivitel är svensk industri fortfarande för liten för atl etl överskott skall kunna uppnås i bytesbalansen vid fullt kapacitetsutnyttjande och full sysselsättning i den svenska ekonomin.

Sparande

Försämringen av bytesbalansen mellan 1986 och 1988 innebär att det finansiella sparandel i den svenska ekonomin minskar (bytesbalansen är definitionsmässigt lika med summan av den offentliga och den privala sektorns finansiella sparande). I tabell 1:5 redovisas bytesbalansens förändring med utgångspunkt från sparandet i den svenska ekonomin. Det bör noteras alt osäkerheten i statistiken över del finansiella sparandel är betydande. Särskilt gäller del förelagens finansiella sparande.

Hushållens sparande förutses minska pålagligt mellan 1986 och 1988. Den privata konsumlionen ökar betydligt snabbare än hushållens disponibla inkomster, vilket medför alt sparkvoten faller. Del finansiella sparandel förutses därmed minska med 20 miljarder kr. Åven företagens finansiella sparande försvagas kraftigt mdlan 1986 och 1988 enligl föreliggande prognoser. Det minskar med hela 33 miljarder kr. Bruttosparandet år i stort sett oförändrat, men investeringarna (inkl. lagerinvesleringar och neltoköp av mark och fastigheter) ökar med 34 miljarder kr.

Den offentliga sektorns sparande har förbättrats mycket kraftigt under senare år och en fortsatt förbättring förutses 1988 (om man som i tabell 1:5

Tabell 1:5   Finansiellt sparande

Miljarder kr., löpande priser

		1986	1987	1988	Förändring 1986-1988
Hushåll		1.8	-11.5	-18.1		-19,9
Företag Därav	bruttosparande investeringar	11,8 129,5 117,7	-16,6 118.9 l.\5,5	-21.2 130,9 1.52,1		-33,0 1,4 34,4
Offentlig	sektor	-6.7	22,9	28,5		35,2
Bytesbali	jns	6,9	-5,2	-10,8		-17,7

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.1

Källor: Statistiska centralbyrån, riksbanken, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

Anm.: Exklusive engångsskatten pä försäkringsbolagen 1987. Företagens investeringar inkluderar lagerinvesteringar och nettoköp av mark och fasligheter.

exkluderar engångsskatten 1987). Till stor del sammanhänger förbättringen med att skattekvoten, dvs. skatter och avgifter som andel av BNP, stiger. Företagens direkta skatter svarar för en stor del av ökningen. Mellan 1986 och 1988 förutses den offentliga sektorns finansiella sparande öka med 35 miljarder kr. Förbättringen av den offentliga sektorns finansiella sparande är emellertid inte tillräcklig för att helt kompensera det minskade hushälls-sparandel och förelagens ökade investeringar. Därmed försämras bytesbalansen.

Arbetsmarknad

Efterfrågan på arbetskraft ökade starkt under 1987. Antalet sysselsatta ökade med 36000 personer och arbetslösheten reducerades till 1,9%. Även i början av innevarande år har eflerfrågetryckel varit högt. Anlalet vid arbetsförmedlingarna nyanmälda platser var första kvartalet i år betydligt högre än ell är tidigare. Länsarbetsnämndernas prognoser för innevarande är är påtagligt optimistiska.

Åven med en förutsatt måttligare ökning av sysselsättningen under återstoden av året beräknas antalet sysselsatta öka med över 50000 personer 1988. Arbetslösheten beräknas minska till 1,7%. Med föreliggande prognoser har anlalet sysselsatta ökat med mer än 200000 personer mellan 1982 och 1988. Ca 60% av ökningen återfinns i näringslivel och återstoden i den offentliga sektorn.

2 Den internationella utvecklingen

2.1 Allmän översikt

De farhågor för en mycket negativ utveckling i världsekonomin som uttrycktes efter börsfallel i höstas har dessbättre inte besannats. Utvecklingen pade finansiella marknaderna har varit relativt lugn, och industriländernas ekonomier har fortsatl atl expandera i relativt gott tempo. Genom ett oväntal starkt andra halvår kom tillväxten i OECD-området 1987 att uppgä lill ca 3 %. Delta är en upprevidering jämfört med uppskattningarna i den preliminära nalionalbudgeien. Bland de större länderna var det främst de japanska och britfiska ekonomierna som utvecklades starkare ån tidigare beräknat. I båda länderna var BNP-tillväxten drygt 4%. I våra nordiska grannländer verkar tillväxten 1987 ha blivit lika svag som antogs i den preliminära nalionalbudgeien.

Tabell 2:1    Bruttonationalsproduktens utveckling i vissa OECD-länder

Årlig procentuell förändring

	Andd av	1986	1987	1988
	OECD-
	områdeis
	totala
	BNP i %'
De sju stora länderna
Förenta staterna	45,5	2,9	2,9	2 1/2
Japan	15,3	2,4	4,2	4 1/4
Förbundsrepubliken Tyskland	7,2	2,5	1,7	1 3/4
Frankrike	5,9	2,1	1,9	1 3/4
Storbritannien	5,2	3,3	4,2	3 1/4
Italien	4,1	2,7	2,9	2 1/2
Canada	4,0	3,3	3,7	3
Norden
Danmark	0,7	3,5	-0,7	-1
Finland	0,6	2,4	3,6	3
Norge	0,7	4,4	1,3	1
Sverige	1,2  .	1,2	2,8	2,2
Vissa andra OECD-länder
Belgien	0,9	2,4	1,8	1 3/4
Nederländerna	1,4	2,4	2,3	1 1/2
Schweiz	1,1	2,7	2,1	1 1/2
Österrike	0,8	1,7	1,1	1 1/2
OECD-Europa	33,1	2,7	2,6	2 1/4
OECD-totalt	100,0	2,8	3	2 3/4

Prop. 1987/88: 150 Bilaga l.I

' 1985 års BNP, löpande priser och växelkurser. Källor: OECD och finansdepartementet.

Den starkare tillväxten av produktion och efterfrågan 1987 var särskilt uttalad före börskrisen. I flera länder ökade bäde den privata konsumtionen och näringslivets investeringar mer än beräknat. En förklaring till denna ovänlat starka efterfrågeutveckling kan vara den tidigare kraftiga uppgången av aktiekurserna med effekter på förtroendet hos såväl hushåll som näringsliv. Det kan heller inte uteslutas att tidigare års nedgång i inflationen saml det kraftiga oljeprisfallet för tvä år sedan med fördröjning

Tabell 2:2    Konsumentprisernas utveckling i vissa OECD-länder Åriig procentuell förändring av implicilprisindex för privat konsumti			on	Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.1
	1986	1987	1988
De sju stora länderna
Förenta staterna Japan Förbundsrepubliken Tyskland Frankrike Storbritannien Italien Canada	2,2 0,5 -0,5 2,5 3,6 6,1 4,2	4,0 0 0,5 3,0 3,2 4,6 4,4	4 1 3/4 1  1/4 2  1/2 3  3/4 4    3/4 4
Norden
Danmark Finland Norge Sverige	3,4 3,1 7,1 4,9	4,1 3,7 8,1 5,0	4 4 6 3/4 5 1/2
Vissa andra OECD-länder
Belgien Nederiänderna Schweiz Österrike	1,3 0 0,1 1,9	1,6 -0,1 1,3 1,5	1 3/4 1/2 2 2
OECD-Europa	3,7	36	4
OECD-totalt	2,8	3,5	3 3/4

Källor: OECD och finansdepartementet

kommil lill uttryck i en förstärkt efterfrågan. En annan förklaring till den starka utvecklingen i flera länder under 1987 är atl en ackommoderande penningpolitik förts.

Den relativt gynnsamma lillväxlen i industriländerna 1987 drog med sig elt uppsving i del inlernationella varuutbytet, och världshandelns lillväxl uppgick lill drygt 5%. Prisutvecklingen i internationell handel, uttryckt i lokal valuta, förblev mycket dämpad 1987. Den återhämtning av oljepriset från fallet i början av 1986 saml uppgången i priset på många andra råvaror innebar till en stor del endast en kompensation för fallet i dollarkursen.

Som en följd av framför allt de stora växelkursförändringarna mellan dollarn och andra valutor ägde betydande förskjutningar rum i handeln mellan främst de stora industriländerna. Förenta staternas marknadsandelar på exportmarknaderna för industrivaror ökade kraftigt, samlidigl som främst Japan och Förbundsrepubliken Tyskland lappade ytterligare andelar. En anpassning av de stora externa obalanserna skedde sålunda i reala termer. Däremot ökade obalanserna mellan de tre stora ländernas bytesbalanser i nominella termer. Förenta staternas bytesbalansunderskoll nådde sålunda en rekordnivå på över 160 miljarder dollar 1987, medan de japanska och västtyska överskotten likaledes nådde rekordnivåer motsvarande 87 resp 44 miljarder dollar.

I den preliminära nalionalbudgeien förutsågs en lägre BNP-tillväxl i OECD-omrädet de närmaste åren efter börsfallet i oklober 1987. Nämnba-ra negativa effekter av börskrisen har dock hittills uteblivit, och mycket tyder nu på all nägon mer påtaglig dämpning av lillväxlen inle inträffar i är. OECD-omrädets BNP förutses öka med 2 3/4% 1988.

Tabell 2:3   Arbetslöshet		1 några	OECD-länder				Prop. 1987/8	8: 150
Procent av arbetskraften.		årsgenomsnitt.		standardiserade definitioner			_    Bilaga 1.1
				1986	1987	1988
Förenta staterna				7,0	6,2	6
Japan				2,8	2.8	2 1/2
Förbundsrepubliken	Tyskland			7,9	7,9	8 1/4
Frankrike				10,5	10,6	10 3/4
Storbritannien				11,8	10,4	9 1/2
Danmark				7,9	8.0	8 3/4
Finland				5,2	5,1	5 1/4
Norge				2,0	2.2	2 1/2
Sverige				2,2	1,9	1 3/4
OECD-Europa				10,9	10,7	10 3/4
OECD-totalt				8,2	7,9	7 3/4

Källor: OECD och finansdepartemenlel

I Förenta staterna förutses en viss dämpning av konsumtionstillväxten. Till en del väntas den motverkas av en fortsatt stark exporltillväxl saml en invesleringsuppgång i anslutning till återhämtningen för industrisektorn. Sammantaget förutses BNP-tillväxlen mattas något jämfört med 1987 och i genomsnitt för 1988 uppgå till ca 2,5%. För Västeuropas del - och då särskilt de kontinentaleuropeiska länderna - väntas en klart lägre expan-sionslakl i är än under de senaste åren. Della beror bl. a. pä atl den amerikanska ekonomin inte som tidigare väntas ge något bidrag till tillväxten i omvärlden. Den amerikanska exporten ökar betydligt snabbare än importen. Dämpningen i Västuropa är ocksä ell ullryck för alt flera länder nu måste hålla igen på den inhemska expansionen med hånsyn lill externbalansen. I den västtyska ekonomin bidrar den svaga ulvecklingen av näringslivels investeringar lill de dämpade tillväxlulsiklerna. Delta har sannolikt sin grund i fortsatt osäkerhet i del västtyska näringslivel om såväl den framlida kursutvecklingen för D-marken som stabiliseringspolitiken. Den väntal fortsatl svaga utvecklingen i den västtyska ekonomin verkar på olika sätt återhållande på lillväxtmöjligheterna i etl flertal andra länder i Västeuropa. Den japanska ekonomin förutses få en fortsatt hög tillväxt stimulerad av en expansiv finans- och penningpolitik.

Inflationen förutses bli fortsatt låg internationellt. Prisökningen pä industrivaror i inlernationell handel 1988 väntas sålunda bli relativt besked-

Tabell 2:4   Bytesbalanssaido i några OECD-länder

Miljarder dollar

	1986	1987	1988
Förenta staterna	-141	-161	-140
Japan	86	87	86
Förbundsrepubliken Tyskland	38	44	44
Frankrike	3	-4	-4
Storbritannien	-1	-4	-9
OECD-Europa	51	39	23
OECD-totalt	-23	-53	-48

Källor: OECD och finansdepartementet 10

lig, eller i slorleksordningen 2-3%. En starkare uppgång för induslriråva- Prop. 1987/88: 150 ror uppvägs troligen av en fortsatt myckel svag prisutveckling för energi- Bilaga 1.1 produkter. Räoljeprisel som i Ijol låg över 18 dollar per fal har sedan i höstas fallit kraftigt och anlas i genomsnitt för 1988 stanna vid 16 dollar. Utvecklingen av inhemska koslnadsfaktorer i industriländerna liksom av eflerfrågelillväxlen pekar tillsammans med de externa faktorerna på en stabilisering av konsumentprisernas ökningslakt vid ca 3 1/2% i år.

Efter en viss nedgång i den höga arbetslösheten i OECD-omrädet under 1987 har sysselsällningsutsiklerna försämrats. Detta gäller särskilt de kon-linenlaleuropeiska länderna i vilka arbetslösheten nu åler väntas stiga. I Förenta staterna och Japan fömlses det senasle årets nedgång i arbelslösheien upphöra och för OECD-området totalt sett väntas en stabilisering av arbetslösheten på nästan 8%. I Västeuropa förutses den uppgå lill närmare 11%.

Som framhållits ovan har fömlsällningarna för en fortsatt relativt god tillväxt i OECD-området i är förbättrats de senaste månaderna. Samtidigt kvarstår de stora externa obalanserna mellan de tre största industriländerna, vilka utgjorde en av huvudorsakerna lill börsfallel i höstas. Visserligen förutses en fortsall minskning av dessa obalanser i reala termer, men de väntas förbli stora i löpande priser. Det kan därvid inte uteslutas all problem kan uppkomma i anslutning lill finansieringen av del amerikanska underskottet, som ändrar förutsättningarna för en fortsatt gynnsam utveckling i världsekonomin. Hillills gjorda förskjutningar i växelkurser och ekonomisk politik i de stora länderna är vidare sannolikt inte fillräckliga för all åsladkomma en utjämning av obalanserna som är hållbar på sikl. Därmed kvarstår risken för nya störningar på finansmarknaderna av den lyp som ägde rum i höstas och därmed också risken för en betydligt svagare ulveckling än den grundprognos som redovisas ovan.

2.2 Länderöversikter Förenta staterna

BNP-tillväxten i Förenta staterna beräknas ha uppgått lill 2,9% under 1987. Detta var det femte året i rad som den amerikanska ekonomin uppvisade en god tillväxt. Jämfört med de föregående åren i denna senaste uppgångsfas mattades den privala konsumtionen av betydligt under 1987. Medan den privala konsumtionen ökade med mer än 4 % per år under åren 1983 lill 1986 var ökningen endast 1,8% under 1987. Dämpningen av konsumtionen var, fill följd av börsfallel, speciellt markant under ijärde kvartalet 1987.

Trenden med ell negativt nettobidrag till BNP-tillväxten från utrikeshandeln bröts under 1987 då netloexporlen gav ell positivt bidrag på ca en kvarts procent till tillväxten. Investeringarna utvecklades svagt under året. Arbetslösheten sjönk och låg under 1987 på i genomsnitt ca 6%.

Del federala budgelunderskollel uppgick för budgelärel 1987 lill ca 150 miljarder dollar, vilkel är en minskning frän ca 220 miljarder under föregäende budgetår. Ungefär hälflen av reduktionen av underskottet torde

kunna tillskrivas den skattereform som trädde i kraft vid årsskiftet 1986/87    Prop. 1987/88: 150 och var av engångskaraktär. Trois alt en överenskommelse om en ned-    Bilaga 1.1 skärning av budgetunderskottet träffades i november 1987 väntas budgetunderskottet inte minska under 1988 jämfört med 1987.

Den höga exporllillväxien väntas fortsätta under 1988. Samtidigt påverkas även importen av deprecieringen av dollarn och utrikeshandeln väntas därmed ge ell relativt kraftigt bidrag till lillväxlen under 1988.

Den privala konsumlionen förväntas forlsall dämpas nägot. Ocksä lillväxlen av den offentliga konsumlionen väntas bli svag. Invesleringarna däreinot torde utvecklas mera gynnsamt. Kapacilelsulnytljandel är högt inom industrin och den starka exporllillväxien talar för en uppgång i industrins investeringar. Sammanlaget förväntas en BNP-tillväxl om ca 2 1/2% 1988.

Omsvängningen från en under tidigare år konsumtionsledd tillväxt lill en ulveckling där nelloexporten ger en betydande draghjälp lill ekonomin förutses reducera del stora underskottet i bytesbalansen något i år. Underskottet uppgick 1987 till hela 160 miljarder och en minskning lill omkring 140 miljarder väntas under 1988.

Det höga kapacilelsutnytljandet, i kombination med sänkt arbetslöshet, har ingivit farhågor för en ökning av inflationstaklen i Förenta staterna. Löneökningslaklen har emellertid varil målllig under de senasle åren och förväntas så förbli också under 1988. Della i kombination med avmallning-en i den privata konsumtionen talar för atl det inle föreligger någon stor risk för en snabb uppgång i inflationen. Denna förväntas därför ligga kvar på ca 4% under 1988.

Försörjningsbalans för Förenta staterna och Japan

Förändring i volym, procent (Finansdepartementets bedömningar)

Förenta staterna		Japan
1987	1988	1987	1988
1 3/4	1	4	3 3/4
2 1/2	1 1/2	-■■  1/2	3
1/2	3 1/2	10	10
3/4	-1/4	0	1/4
1/4	1 1/4	-    3/4	-1

Privat konsumtion Offentlig konsumtion Bruttoinvesteringar Lagerinvesteringar Utrikesbalans

BNP 3 2 1/2 4 1/4 4 1/4

Anm: Förändring av lagerinvesteringar och utrikesbalans mäts i procent av föregående års BNP.

Japan

Under 1987 beräknas BNP i Japan ha ökat med drygl4%. De faktorer som drog upp lillvåxltaklen var främst den privala konsumlionen som steg med närmare 4% under året och bruttoinvesteringarna som ökade med över 10%, Exporten av varor och tjänster ökade med närmare 4% i volym under 1987 medan importen ökade med drygt 9%. Sammantaget gav utrikeshandeln ell negativt nettobidrag lill BNP-tillväxten på närmare 3/4%'. Byiesbalansöverskollel låg kvar på drygt 85 mdr dollar.

Den ekonomiska ulvecklingen har underslötts av en aktiv finanspolitik. Prop. 1987/88: 150 Mol bakgrund av den svaga ekonomiska aktiviteten under slutet av 1986 Bilaga 1.1 och svårigheterna atl nedbringa det stora byiesbalansöverskollel beslutades om två stimulanspaket på sammanlagt närmare 10.000 miljarder yen (drygt 70 miljarder dollar), vilkel ökade de offentliga utgifterna och sänkte inkomstskatten. Också penningpolitiken har del senasle året slött den ekonomiska expansionen. Efter en sänkning av diskontot till 2 1/2 % under början av 1987 har räntan hållils nere på denna nivå. Penningmängden har underäretökal med ca 10%.

Den ökade ekonomiska aktiviteten bidrog också lill en minskning av arbetslösheten från 3 1/4% under vären lill drygt 2 1/2% mol slulel av

1987.  Prisnivån kom alt ligga i stort sett stilla under året, bl. a. som en följd
av att den japanska yenen apprecierades med yllerligare 25 % mol den
amerikanska dollarn.

Förväntade nominella löneökningar på inemot 5% 1988 gör atl den privata konsumtionen bedöms forlsälla alt öka med närmare 4% under

1988.  De offentliga investeringarna ska enligl fastställda ulgiflsplaner ligga
kvar pä förra årets nivä samtidigt som bostadsbyggandet sannolikt brom
sas av höga markpriser och kapacitetsbrisl. Industriinvesteringar förvän
tas dock öka kraftigt och medföra atl de samlade brulloinvesleringarna
ökar med inemot 10% 1988.

Mol bakgrund av styrkan i den inhemska efterfrågan är knappast nägon ökning av de offentliga utgifterna i stimulerande syfte alt vänta. Det inhemska efterfrågetryckel bedöms vidare ge upphov lill en ökning av importvolymen med 10% och totalt sett förväntas utrikeshandeln ge ett negativt nettobidrag lill tillväxten under 1988 på omkring 1%. Tillvåxt-mönslrel liknar således Qolärels och även för 1988 förväntas en total fillväxl i ekonomin på drygt 4%.

Arbetslösheten bedöms förbli fortsall låg kring 2 1/2%, medan priserna mätt i konsumentprisledel mol slulel av 1988 väntas ligga närmare 2% högre än elt är tidigai;e.

Västeuropa

De direkta effekterna av börsoron hösten 1987 har hittills varit små i Västeuropa. För flera av de västeuropeiska ekonomiernajusieras nu prognoserna för BNP-tillväxten 1988 upp något jämfört med den preliminära nalionalbudgeien, men för Västeuropa sammanlaget förblir ändock tillväxlulsiklerna relativt svaga och arbetslösheten förväntas ligga kvar på en hög nivå.

Trots en ökning av den inhemska efterfrågan med nästan 3 % innebar elt negativt bidrag från ulrikesbalansen alt BNP i Förbundsrepubliken Tyskland under 1987 ökade med endast 1,7%. Det svaga utfallet förklaras bl a av fortsatta anpassningsproblem inom den västtyska exportindustrin samt en skärpt importkonkurrens pä hemmamarknaden lill följd av D-markens appreciering.

De direkta effekterna av börsnedgängen under hösten 1987 har varil
små. Den privala konsumlionen har fortsatl atl expandera relativt kraftigt 13

och inga tecken på konsumtionsavmatlning har förmärkls. Däremot har Prop. 1987/88: 150 den valutaoro som ullöstes i samband med börskrisen skapat osäkerhet i Bilaga 1.1 del västtyska näringslivet om såväl den framlida växelkursutvecklingen som slabiliseringspoliliken. Efterfrågan på invesleringsvaror har under den gångna vintern varil svag. Enkäler visar på nedjusterade investeringsplaner mol slulet av 1987 och under inledningen av 1988. Det stora överskottet i bytesbalansen minskade endast marginellt under 1987 och uppgick lill ca 80 miljarder D-mark, eller nästan 4% av BNP.

1 december 1987 tillkännagav förbundsregeringen vissa stimulansåtgärder i form av bl. a. räntesubventioner för vissa investeringar. Viktigare för den fortsatta ekonomiska ulvecklingen är dock redan tidigare beslutade skallesänkningar 1988 om ca 14 miljarder D-mark, motsvarande 3/4% av BNP. Såväl finans- som penningpolitiken kan för närvarande betecknas som svagt expansiva. Ytterligare finans- eller penningpolilisk stimulans anses dock av förbundsregeringen resp. Bundesbank icke kunna övervägas utan snarare förväntas en påtagligt stramare finanspolitik inträda under 1989.

Skallesänkningar, en relalivi gynnsam realinkomslulveckling saml fortsalt svagt fallande sparkvol innebär all någon dämpning av den privata konsumtionens ökningstakt inle förutses under 1988. Investeringsaktivile-len under året förutses bli dämpad. Maskininvesleringarna förutses öka något, men byggnadsinvesteringarna förväntas i stort sett stagnera under året till följd av svag efterfrågan och försämrade finanser i kommunerna. Därmed kan de samlade brulloinvesleringarna komma alt öka med inle fullt 2% 1988. Den negativa effekten från ulrikesbalansen på lillväxlen förväntas bli ungefär lika slor 1988 som 1987. BNP-tillväxten för helåret bedöms under 1988 uppgå lill ca I 3/4%. Byiesbalansöverskollel beräknas i år lill ca 70 miljarder D-mark, motsvarande drygt 3 % av BNP.

Lägel på arbetsmarknaden fömlses försämras yllerligare under 1988 och arbetslösheten väntas stiga till över 8 %. Prisstegringarna beräknas stanna vid ca 1% 1988.

Åven i Frankrike ägde en aklivitelshöjning rum mol slulel av 1987 med bl a höga investeringar och ökad konsumtion. För helåret 1987 beräknas BNP-tillväxlen ha uppgått lill ca 2 %. Den inhemska efterfrågan ökade med mer än 3%, samlidigl som nelloexporten var kraftigt negaliv.

Under 1988 medverkar hushållens ökade avgifter till socialförsäkringssystemet lill all konsumtionsökningen dämpas lill under 2%, trots betydande skattesänkningar motsvarande ca 10 miljarder franc. Invesleringarna däremot bedöms öka något snabbare i år jämfört med 1987, eller med ca 3 1/2%. Till della bidrar lägre räntor och skallesänkningar för förelagen.

Exporten ökade myckel svagt (ca 1%) under 1987 medan importen ökade med mellan 6 och 7%. Handelsbalansens underskoll försämrades därmed kraftigt och bytesbalansen svängde från ell överskoll 1986 lill ell underskott motsvarande ca 1/2% av BNP 1987. Exporten bedöms kunna återhämta sig något i år. Samlidigl bör en svagare inhemsk efterfrågan dämpa importen och därmed väntas netloexportens negativa bidrag lill BNP-tillväxlen bli mindre än under 1987.

Med en forlsall myckel hög arbetslöshetsnivå, som närmar sig 11%, 14

Försörjningsbalans för Förbundsrepubliken Tyskland, Frankrike och Storbritannien       Prop. 1987/88: 150
Förändring i volym, procent (Finansdepartementets bedömningar) Bilaga 1  1

	Förbundsrepubliken Tyskland		Frankri	ke	Storbritannien
	1987	1988	1987	1988	1987	1988
Privat konsumtion Offentlig konsumtion Bruttoinvesteringar Lagerinvesleringar Utrikesbalans	3 1 1/2 1 1/4 1/2 -1	3 1 1/2 1 3/4 0 -3/4	2 1/4 2 1/4 3 3/4 -1 1/4	1  3/4 2  1/4 3    1/2 -1/4 -1/4	5 1/2 4 0 1/4	4 1 5 3/4 -1
BNP	13/4	13/4	2	13/4	4 1/4	3 1/4

Anm: Förändring av lagerinvesteringar och utrikesbalans mals i procent av föregående års BNP.

bedöms löneutvecklingen förbli dämpad. Inflationen förväntas 1988 sjunka fill ca 2 1/2%.

1 Storbritannien beräknas BNP ha ökat med 4,2% under 1987. Del är den snabba ökningen av den inhemska efterfrågan som genererat denna höga tillväxt. Den privala konsumlionen ökade med 5%. Den starka inhemska eflerfrågelillväxten i kombination med en viss försämring av konkurrenskraften ledde lill en påtaglig försämring av bytesbalansen. Underskottet i bytesbalansen uppgick lill ca 4,2 miljarder pund 1987. Arbetslösheten forlsalle all minska och uppgick i slutet av 1987 till 2,6 miljoner personer motsvarande 9,5% av arbetskraften.

En viss dämpning av den privala konsumlionen väntas under innevarande år. Investeringarna däremot förutses öka i en något snabbare takt under 1988 jämfört med 1987, lill följd bla av god lönsamhet i industrin. Vidare förutses en ylleriigare försämring av bytesbalansen under 1988. Netloexporlen väntas ge ell relativt kraftigt negativt bidrag lill tillväxten under året. BNP-lillväxten torde under dessa förutsättningar komma all uppgå till ca 3 1/4% under 1988. Inflationen som uppgick lill 3,2% under 1987 förväntas öka nägot under 1988.

Norden

Den ekonomiska ulvecklingen i Norden 1987 blev klart svagare än i OECD-området i övrigt. Stora bytesbalansunderskoll i framför allt Danmark och Norge har tvingat fram en restriktiv ekonomisk politik i dessa länder, vilket i hög grad medverkat till minskningen av den inhemska efterfrågan det senasle året.

I Danmark beräknas BNP ha minskal med 0,7% 1987. Nedgången förklaras till stor del av de åtstramnings- och sparslimulerande åtgärder som under 1986 och 1987 sattes in mot en kraftig lillväxl i den inhemska efterfrågan och etl därav följande stort bytesbalansunderskoll. Trots en reallöneökning under 1987 på omkring 3% beräknas den privala konsumlionen ha sjunkit med ca 2%. Åven investeringarna minskade 1987. Den dämpade inhemska efterfrågan förde med sig alt importen av varor och tjänster blev ungefär oförändrad frän 1986 lill 1987. Exportutvecklingen

hölls tillbaka av en stagnerande jordbruksexporl. Den totala exporten     Prop. 1987/88: 150 ökade likväl med ca 5 %. Sammanlaget resulterade della i alt bytesbalans-     Bilaga l.I underskottet minskade med ca 15 miljarder danska kronor till 20 miljarder danska kronor. Arbetsmarknadsläget försämrades, och vid utgången av 1987 uppgick arbetslösheten lill ca 8 %.

Den förhållandevis låga ekonomiska aktivitet som för närvarande kännetecknar den danska ekonomin väntas fortsätta under hela 1988. Del ex-porlpaket som lades fram under hösten 1987 beräknas leda till en förbäll-ring av konkurrenskraften med 3 å 4% och bidra lill en viss ökning av exporten. Den inhemska efterfrågan förutses däremot fortsätta att minska 1988. En vändning uppåt i produktionsutvecklingen är därför knappast alt vänta förrän under 1989. BNP beräknas minska med ca I % 1988, och arbetslösheten torde fortsälla alt öka. Bylesbalansunderskottet beräknas minska endast marginellt.

För f//!/fl/7£/beräknas BNP-fillvåxten ha uppgått till 3,5% 1987. Tillväxten bars framför allt upp av en kraftig ökning av den privata konsumlionen, vilken ökade med ca 5 %. Genom en god exporleflerfrägan pä västmarkna-den ökade den totala exporten med ca 2 % trots alt exporten till Sovjetunionen minskade med en femtedel. Den inhemska eflerfrägeökningen med ett högt kapacitetsutnyltjande och en snabbt ökande import som följd bidrog i hög grad lill att bylesbalansunderskottet 1987 fördubblades till 9,2 miljarder finska mark, vilkel motsvarade 2,4% av BNP. Andelen arbetslösa sjönk fill 5,1%.

Mot bakgrund av framför allt del växande bylesbalansunderskottet framlades i början av 1988 etl ålstramningspakel för ekonomin. Paketet omfattade bl. a. ökade drivmeddsskaller, konjunklurdepositioner i syfte all dra in likviditet samt invesleringsskalt på vissa byggen i Helsingforsre-gionen. Åtgärderna åtföljdes av en höjning av kassadepositonskraven för affärsbankerna.

En viss dämpning av den ekonomiska aktiviteten är att vänta under 1988. BNP-fillväxlen beräknas uppgå lill ca 3% 1988. Ökningen av den privala konsumlionen dämpas sannolikt till hälflen jämfört med 1987 och den totala inhemska eflerfrägeökningen väntas avla med drygt en procentenhet till ca 3,5%. Invesleringsutvecklingen förutses ocksä mattas av. Exportökningen kan väntas bli av ungefär samma storleksordning 1988 som 1987. Härmed beräknas även bytesbalansunderskottel bli i stort sett oförändrat. Andelen arbetslösa förutses ligga kvar vid ca 5 %.

Norges BNP-tillväxl beräknas ha uppgått lill 1,3% 1987, vilkel innebar
en avsevärd dämpning av lillväxlen från 1986. Dämpningen var i hög grad
en följd av en kraftig åtstramning av den ekonomiska politiken. Den
privata konsumlionen minskade med ca 2%, medan den offentliga kon
sumlionen ökade med drygt 2,5%. Invesleringarna minskade 1987, fram
för allt p.g. a minskade investeringar i oljeseklorn. Den totala inhemska
efterfrågan sjönk med ca 1,5%. Därmed sjönk även importen, vilkel fill
sammans med en ca fyraprocenlig ökning av exporlen förbättrade bytesba
lansen (bortsett från handeln med fartyg) från ell underskoll på drygt 40
miljarder norska kronor 1986 lill ell underskott i slorleksordningen 30
miljarder norska kronor 1987. Andelen arbetslösa uppgick vid slulet av 16

1987 lill ca 2%.

Löneökningarna i Norge har de senaste åren varit förhållandevis höga. Prop. 1987/88: 150 Timlöneökningarna uppgick i genomsnitt lill 11,5% 1987. Konsumenlpri- Bilaga 1.1 serna steg med 8,7% 1987. För 1988 haren uppgörelse nätts mellan norska LO och arbetsgivarföreningen om all begränsa lönepäslagen lill 1 krona per timme jämte vissa låglönejusleringar. Uppgörelsen fömtsäller atl konsumentpriserna stiger med högst 5% under loppet av året. Stortinget har senare beslutat alt lönehöjningarna för i slort samtliga löntagare skall hålla sig inom de ramar som anges i LO-NAF-avlalet. En löneutveckling i enlighet med detta avtal skulle innebära alt lönerna i genomsnitt för 1988 ökar med högst 5%.

För 1988 förutses en fortsall stram inriktning av den ekonomiska politiken. Därmed torde den privata konsumtionen fortsälla all minska. Konkurrenskraften väntas inle försämras yllerligare eftersom löneökningarna nu förutses hållas på en lägre nivå än tidigare. Della kan medföra alt exporten ökar något 1988. Invesleringarna väntas uppvisa en påtaglig ökning. Åven importen beräknas öka något efter minskningen i fjol. Härmed skulle underskottet i bytesbalansen (exklusive fartyg) komma alt förbäliras något från 1987. Som andel av BNP skulle underskottet likväl uppgå till närmare 5%. En viss försämring av arbetsmarknadslägel förutses.

Försörjningsbalans för Danmark, Finland och Norge

Förändring i volym, procent (Finansdepartementets bedömningar)

Danmark Finland Norge

	1987	1988	1987	1988	1987	1988
Privat konsumtion Offentlig konsumtion Bruttoinvesteringar Lagerinvesteringar Utrikesbalans	-    2 1/2 1 -    7 1/4 1 3/4	-   1 1/2 0 -   3 1/2 0 1/2	5 3       1/2 4       1/2 1/2 - 1 3/4	3 3 3 1/2 - 1/2	-    2 2 3/4 -    3 1/2 0 3	- 1 1/2 1/4 4 1/2 1
BNP	-    3/4	- 1	3 1/2	3	1 1/4	1

Anm: Förändring av lagerinvesleringar och utrikesbalans mäts i procent av föregående års BNP.

2    Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 150. Bilaga l.I

3 Utrikeshandeln Prop. 1987/88:150

Bilaga 1.1 3.1 Exporten

Marknadstillväxt

Marknaden för svensk exportindustri utvecklades gynnsammare under 1987 än vad som förutsägs i den preliminära nalionalbudgeien. Marknadstillväxten i de 14 OECD-länder som lar emot merparten - drygt 80% - av den svenska exporlen av bearbetade varor ökade med 4,5%, vilkel var I procent mer än väntal.

Marknadstillväxten halverades dock 1987 jämfört med de närmast föregäende åren. Den svenska marknadstillväxten var ca 2,5% lägre än den totala imporlökningen i OECD-området, vilket till slörsla delen förklaras av att importen av bearbetade varor i de för svensk exportindustri stora mottagarländerna Norge och Danmark minskade med nästan 5%. Dessa tvä länder tar emot ca 20% av den svenska exporlen medan deras andd som mottagare av den totala importen inom OECD-området inskränker sig till ell par procent.

Utanför ovannämnda 14 OECD-länder ökade importen äter 1987 efter flera ärs minskningar. Det var främst NIC-länderna i fjärran östern saml Spanien och Portugal som ökade importen kraftigt. Däremot fortsatte importen alt minska i OPEC-länderna och slalshandelsländerna.

Åven under 1988 kommer den svaga utvecklingen i de norska och danska ekonomierna sannolikt all bidra lill all marknadstillväxten för svensk exportindustri blir lägre än den totala imporlökningen i OECD-länderna. Marknadsfillväxlen för svensk exportindustri beräknas under 1988 uppgå lill 5 % inom OECD-omrädet.

Den kraftigaste imporlökningen inom OECD-omrädet - drygt 15% -förväntas i Japan, som dock är en lämligen liten marknad för svensk exportindustri. Ur svensk synpunkt är del beiydligt viktigare atl imporlökningen i både Slorbrilannien och Förbundsrepubliken Tyskland förväntas uppgä lill ca 8 %. Utanför de 14 OECD-länderna beräknas marknaden växa med ca 5%. Åven under 1988 förväntas länderna i fjärran östern samt Spanien och Portugal vara de mest expansiva marknaderna.

Konkurrenskraft

Priser och löner inom den svenska industrin fortsatte under 1987 att öka mer än i våra viktigaste konkurrentländer. Inom den svenska industrin uppgick limlöneökningen lill ca 6,5%, medan ökningen bland våra 14 viktigaste konkurrentländer var drygt 4%. Åven arbetskraftskostnaden per producerad enhet ökade med ca 2,5 procent mer i Sverige än bland genomsnittet av övriga OECD-länder, mätt i nationella valutor.

Den amerikanska dollarns fortsatta fall har dock medfört all den svenska
kronan deprecierats gentemot samtliga viktiga europeiska konkurrentlän
ders valutor - utom Storbritanniens och Norges - samt mol den japanska
yenen. I genomsnitt beräknas den effektiva deprecieringen av den svenska
kronan ha uppgåll lill ca 2% 1987, vilkel medför alt såväl timlöneökningen ■   18

Tabell 3:1    Exportmarknadstillväxt, relativa priser, marknadsandelar och export av     Prop. 1987/88:150
bearbetade varor Bilaga 1.1

Procentuell förändring

	1985	1986	1987	1988
Exportmarknadslitlvä.xt 14 OECD-länder Totalt	8.8 7.1	8.8 6.0	4,5 4.4	5,0 5.0
Priser
14-OECD-länders importpriser, nationella valutor 14-OECD-länders importpriser, SEK Svenskt exportpris. SEK Relativpris	3.9 4.9 6.0 1.0	-0,5 -0.3 2.6 2.8	0.9 1.3 2.9 1.5	2.3 2.7 3.4 0,7
/Marknadsandelar, volvm
14 OECD länder Totalt	-1.6 -2.0	-2,5 -2.7	-0,1 -0.2	-0,8 -0.8
Exporlvolym
14 OECD-länder Totalt	7.1 5.0	6,1 3,0	4.4 4,2	4.2 4.2

Anm: Exportmarknadslillväxt avser importökningen av bearbetade varor till olika länder sammanväg! med ländernas andelar som mottagare av svensk export av bearbetade varor. OECD-ländernas importpriser vägs samman på motsvarande sätt.

Källor: OECD. konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

som arbetskraftskostnaden per producerad enhet, mätt i gemensam valuta, ökat ungefär lika myckel i Sverige som bland konkurrentländerna inom OECD-omrädet.

Del svenska exportpriset pä bearbetade varor ökade med knappt 3%, medan OECD-ländernas exportpriser var oförändrade mellan 1986 och 1987. Bland OECD-länderna var det under 1987 enbart Storbritanniens och Norges exportpriser som ökade mer än i Sverige. Stora exportländer som Japan och Förbundsrepubliken Tyskland sänkte sina exportpriser med 4 resp. 2%, vilkel bör ses mol bakgrund av all såväl yenen som D-marken apprecierais kraftigt de senaste åren. De japanska exportpriserna har nu sjunkit varje år sedan 1982.

Sett över de senasle åren tyder de beräkningar som har gjorts på alt den svenska industrins konkurrenskraft i termer av relativa lönekoslnader och priser har försämrals någol. Del finns emellertid ell flertal andra faktorer som tyder på en god konkurrenskraft. Exportindustrins bedömningar om framliden, som de ullrycks i l.ex. export- och investeringsenkäterna frän februari 1988, är relalivi positiva, särskill när man beaktar all marknadsfillväxlen för svensk exportindustri förväntas bli ganska måttlig. Det är sannolikt all del goda vinsllägel i den svenska exportindustrin och den höjda investeringsnivån har stärkt konkurrenskraften genlemoi omväriden. Förelagen satsar också vid en inlernaliondl jämförelse ovanligt mycket på forskning och utveckling (FoU) och har, bl. a. genom omfattande investeringar i ullandel, förstärkt sina marknadsorganisalioner.

För 1988 anlas limlönen i svensk industri öka med 6% och i OECD-län
derna med 4,5%. Arbetskraftskostnaden per producerad enhet bedöms
öka med 3,5%' resp. 1,5-2%. Växelkurserna anlas vara oförändrade från 19

början av april 1988, vilkel medför en effektiv depreciering av den svenska    Prop. 1987/88: 150 kronan gentemot våra vikligasle konkurrentländers valutor med I % 1988.     Bilaga 1.1 Det svenska exportpriset pä bearbetade varor beräknas öka med drygt 3 % 1988, vilkel innebär en höjning av del svenska relativpriset uttryckt i gemensam valuta med knappt I %.

Marknadsandelar och export

Den svenska exporten av bearbetade varor ökade med ca 6% under fjärde kvartalet 1987. Den kraftiga ökningen under slulel av året medförde atl exporten av bearbetade varor ökade med drygt 4% mellan helåren 1986 och 1987 trots en relalivi svag ulveckling under årets första tre kvartal. Den svenska exportindustrins marknadsandel var oförändrad mellan 1986 och 1987 trots att rdalivpriset steg. För närvarande synes den svenska exportindustrins marknadsandelar kunna hållas oförändrade om marknadstillväxten inskränker sig till ca 4 %. Om lillväxlen blir högre synes den restriktion som del höga kapacileisulnytljandel inom svensk exportindustri saml brislen på yrkesutbildad arbetskraft har pä exportindustrins pro-duklionskapacilel medföra andelsförlusler ulan alt konkurrenskraften försämras.

Det var framförallt exporten av pappersvaror och kemivaror som bidrog lill den gynnsamma exportutvecklingen av bearbetade varor 1987. Däremot ökade exporlen av verksladsvaror endast med 3,5% trots en kraftig ökning under fjärde kvartalet. Råvaruexporlen ökade med knappt 4%. Om man exkluderar exporlen av petroleumprodukter - som ökade med 18% pga. neddragning av oljelagren - låg exporten av övriga råvaror kvar på föregående års nivå. Till den svaga utvecklingen bidrog kraftigt minskad export av jordbruksprodukter men även exporten av järnmalm och trävaror minskade. Däremot ökade exporlen av massa med knappt 4%. Det är troligt atl denna siffra hade varit högre om inle bristande maskin- och anläggningskapacilet förhindrat ökad produktion. Eftersom exporten av fartyg sjönk med ca 30% ökade den totala varuexporten med endast 3,5 % 1987.

Under de tvä första månaderna 1988 påverkades exporlleveranserna av arbetsmarknadskonflikten inom verkstadsindustrin. Exporlen av bearbetade varor och råvaror (exkl. petroleumprodukter) ökade ändå med 4-5% i volym första kvartalet 1988 jämfört med motsvarande period 1987. Enligl uppskattningar gjorda av konjunkturinstilutel medförde konflikten atl exporten blev sammanlagt 3-3,5 miljarder kr. lägre under januari och februari till följd av konflikten. Ungefär hälflen av bortfallet under de två första månaderna bedöms kunna tas igen genom ökad export under resten av året.

Totalt beräknas exporten av bearbetade varor öka med drygt 4% 1988,
vilket medför marknadsandelsförluster på knappt I %. Relalivprisutveck-
lingen indikerar visserligen större anddsföriuster, men SCB: s exportenkät
från februari och ökningen av orderingången till exportindustrin under
andra halvåret 1987 tyder snarast på en ännu bättre ulveckling. Åven
konjunklurbarometern från mars 1988 lyder pä en påtaglig optimism bland 20

Diagram 3:1    Marknadsandel och relativpris för Sveriges export av bearbetade va-     Prop. 1987/88: 150
ror till 14 OECD-länder Bilaea 1   1

Index 1980 = 100

110-

110

105-

Marknadsandel

-105

100

100

95-

Relativpris

-95

90

90

I     I     I     I     I     I     i--------------------

1980 1981  1982  1983  1984  1985  1986  1987  1988

Källor: Konjunkturinstitutet och finansdepartemenlel.

exportföretagen för resten av året. Del är snarare ulbudssidan, dvs. bristen pä arbetskraft och maskinkapacilel, än eflerfrägdägel som begränsar exportökningen i dagslägel.

Exporlen av råvaror beräknas öka med endast 1,5%. Stora exportminskningar förväntas för trävaror och petroleumprodukter, men även den övriga råvaruexporlen förväntas utvecklas lämligen svagt. Exporlen av massa beräknas dock kunna öka med ca 4%. Totalt sett beräknas varuexporten öka med 3% 1988.

Tabell 3: 2    Export av varor

	Miljardf	:rkr.		Volymutveckling procent per år			Prisutveckling, procent per år
	1986	1987	1988
				1986	1987	1988	1986	1987	1988
Bearbetade varor Fartyg Petroleumprodukter Övriga råvaror Summa varor	218,0 5,3 6,8 35,0 265,1	233,7 3,8 7,6 36,3 281,4	251,9 3,2 5,9 39,1 300,1	3,1 16,0 10,0 -0,8 3,0	4,2 -31,0 18.3 - 0,2 3,5	4,2 -20.0 - 6,0 1,5 3,0	2,6 5,4 -47,0 -    8,1 -     1,2	2,9 3,6 -5,5 4,0 2,6	3,4 4,0 -17,0 6,0 3,5

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

21

3.2 Importen Prop. 1987/88:150

Bilaga 1.1 Importen av bearbetade varor ökade med nästan 12% 1987. Den höga

siffran kan förklars av elt flertal faktorer som den starka ökningen av inhemsk efterfrågan i den svenska ekonomin, det höga kapacilelsutnytljandet i den svenska industrin och efterfrågans inriktning mot varor där hemmamarknadsinduslrins varuutbud är litet.

Den importvägda efterfrågan av bearbetade varor ökade med nästan 7%. I huvudsak förklaras den höga eflerfrägeökningen av att den privata konsumlionen av bearbetade varor ökade med knappt 8 % saml all maskininvesteringarna ökade med 10%. Bland konsumtionsvarorna har importen av personbilar och radio- och TV-apparaler ökat med vardera ca 30%. Höga ökningstal har även registrerats för videobandspelare, möbler samt kläder och skor. Bland investeringsvarorna har importen ökat kraftigt för datorer och pappersmaskiner.

Tabell 3:3   Import av bearbetade varor

Procentuell förändring

	1985	1986	1987	1988
Importvägd efterfrågan Marknadsandelar	6,7 -3,4	1,0 -1,9	6,9 -4,4	5,1 -2,6
Import av bearbetade varor	10,5	3,0	11,8	7,9
Relativpris	2,9	2,6	-0,5	0,8

Anm: Relativpris enligl producentprisindexsystemet. Dessa priser avviker något frän priserna enligt utrikeshandelsstatistiken.

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finandepartementet.

Efterfrågans inriktning mol varor med hög imporlandd illustreras av atl den totala efterfrågan ökat med knappt 4%, medan den imporianddsvägda efterfrågan pä bearbetade varor ökade nästan dubbelt sä mycket, eller med 7%.

Bland de 14 viktigaste konkurrentländerna var del endast Italien som hade en högre ökning av importen av bearbetade varor än Sverige under 1987. I genomsnitt ökade dessa länders importmed 4,5%, dvs. drygt 7% mindre än den svenska importen. Detta torde vara huvudorsaken till atl utrikeshandeln med bearbetade varor försämrades med ca 10 miljarder kr. 1987, se tabell 3:5.

Råvaruimporten minskade med 2% 1987. De minskade oljelagren medförde alt importen av råolja minskade med 3 % och importen av petroleumprodukter med 13%. Denna minskning var dock betydligt mindre än vad som förutsågs i den preliminära nalionalbudgeien. Importen av övriga råvaror ökade dock med 5,5%. Kraftiga iniporlökningar noterades för livsmedelsprodukler och jordbruksprodukter. Totalt sett ökade varuimporten med 7,6%, vilkel är det högsta ökningslal som noterats under 1980-lalel. .

Under 1988 beräknas den importvägda efterfrågan för bearbetade varor
öka med drygt 5 %. Liksom under föregäende år är det främst den privata
konsumlionen saml maskininvesteringarna som drar upp efterfrågan, men 22

även exporlen och elt positivt lageromslag bidrar till ökningen. Importens inkomsldasticitet samt en irendmässig andelsförlust på hemmamarknaden beräknas medföra alt importen av bearbetade varor ökar med knappt 8%. Della är knappt 3% mer än imporlökningen i våra viktigaste konkurrentländer och kommer även under 1988 att medföra all den svenska handeln med bearbetade varor försämras.

Importen av råolja och petroleumprodukter förutses fortsätta att minska 1988 eftersom neddragningarna av oljelagren inle blev av den storleksordning som planerats under 1987. Importen av övriga råvaror beräknas öka med 1-2%, vilket är en betydligt lägre ökningstakt än under 1987. Totalt sett beräknas varuimporten öka med drygt 5%.

Tabell 3:4    Import av varor

Prop. 1987/88:150 Bilaga 1.1

	Miljarder kr.			Volymutveckling procent per år			Prisutveckling, procent per år
	1986	1987	1988
				1986	1987	1988	1986	1987	1988
Bearbetade varor Fartyg Råolja Petroleumprodukter Övriga råvaror Summa varor	175,7 2,2 12,4 10,9 31,2 232,5	201,4 2,5 12,9 8,9 31,7 257,4	223,6 1,9 10,9 6,9 33,3 276,7	3,0 -4,2 14,6 8.6 1,6 4,2	11,8 10.3 - 3,5 -13.4 5,5 7,6	7,9 -25,0 -    1,0 -    7,0 1,5 5,1	1,9 2.9 -56,0 -47,0 -     3,1 -     8,8	2,5 0,3 7,9 -5,4 -3,8 2,9	3,0 4,0 -15,0 -17,0 3,5 2,3

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstilutel och finansdepartemenlet.

3.3 Bytesbalansen

Enligt preliminära beräknigar gav bytesbalansen eU underskoll på 5,2 miljarder kronor 1987. Det är en försämring med drygt 12 miljarder kronor jämfört med 1986. Handelsbalansen försämrades med nästan 9 miljarder kronor. Mer än hela denna försämring kan hänföras lill handeln med bearbetade varor där överskottet sjönk från 42 till 32 miljarder kr. Importen av bearbetade varor ökade med nästan 7 procent mer än exporten vilkel förklarar del betydligt lägre överskottet.

Den svenska handelsbalansen är dock fortfarande historiskt sett mycket stark (se diagram 3: 2). Åven om man jämför handelsbalansen med övriga OECD-länder är den stark. Inom OECD-omrädet var det endast Förbundsrepubliken Tyskland och Japan som hade större överskott i handelsbalansen än Sverige 1987, mätt som andel av BNP. År 1982 dä förbättringen av den svenska handelsbalansen började, var del ylleriigare 8 länder inom OECD-området som hade en bättre handelsbalans än Sverige.

Däremot har Sverige och övriga nordiska länder de största underskotten i tjänste- och Iransfereringsbalanserna. Tjänslebalansen försämrades med 5 miljarder kr. 1987. Hela försämringen är hänföriig lill övriga transporter och övriga tjänster. Del är dock sannolikt aft en del av denna försämring kan hänföras till den slalistikomläggning som genomfördes av riksbanken i mars 1987, när del s. k. BOK ll-systemet infördes.

Underskottet i resevalutanettot fortsätter alt öka i snabb takt. Under de senaste tre åren har underskottet sfigit från 4,8 miljarder kr 1984 till 10,9

23

Diagram 3:2   Handels- och bytesbalans

Procentandel av BNP

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.1

-1—I—I—I—r—I—r—I—[—I—I—I—7—I—I—j—I—I—[—I—1—J—I—I    I    r—i—i—i—i—i—r—i—j—i—

1950    1955      1960    . 1965      1970      1975      1980      1985 Källor: Riksbanken och finansdepartementet.

4

3

2 hl

O

-1

-2 I--3

-4

miljarder kr 1987, vilkel innebär en försämring med i genomsnitt drygt 2 miljarder kr per år. Sjöfartsnetlot förbättrades dock med 1,5 miljarder kr., beroende på all fraktpriserna ökade när världshandeln åter log fart under andra halvåret 1987.

Transfereringsbalansen förbättrades med ca 1,5 miljarder kr. 1987. I huvudsak förklaras detta av att lägre internationella räntor och fallande dollarkurs medförde all räntenettot förbättrades.

Under 1988 beräknas underskottet i bytesbalansen öka med 5.6 miljarder kr., eller frän 5,2 lill 10,8 miljarder kr. Försämringen är huvudsakligen hänförlig lill större underskott i tjänste- och Iransfereringsbalansen.

Överskottet i handelsbalansen beräknas minska nägot. Handeln med bearbetade varor fortsätter alt försämras. Mellan 1987 och 1988 beräknas detta överskott reduceras med 4 miljarder kr. Detta beror på all importen ökar betydligt mer än exporten även under 1988. Skillnaden förutses dock inle bli lika slor som under 1987. Fallande oljepriser samt en fortsalt neddragning av oljelagren medför atl oljenolan beräknas minska med ca 2,5 miljarder kr. 1988. Atl handeln med övriga varor förutses förbäliras är en effekt av atl exportpriserna beräknas öka mer än importpriserna. Del är främst exportpriserna pä massa och trävaror som drar upp det genomsnittliga exportpriset för råvaror.

Tjänstebalansen beräknas försämras med drygt 2 miljarder kr. Hela denna förändring är en effekt av att resevalulanellol fortsätter all försämras med ytterligare 2 miljarder kr. 1988. Några tecken pä all underskottet skulle öka i långsammare takt 1988 än föregående år har inle kunnat

24

uttydas av den slalislik som publicerats under början av året. Den relalivi     Prop. 1987/88: 150 omväriden höga ökningen av privat konsumtion talar dessutom för all     Bilaga 1.1 underskottet forlsäller alt öka i snabb takt. Övriga poster i tjänstebalansen bedöms ligga kvar på ungefär samma nivä som 1987. Det bör dock påpekas atl bedömningen av dessa posters ulveckling är synnerligen osäker p. g. a. det stalislikseriebroti som uppkom under 1987.

Del växande underskottet i bytesbalansen och den därmed växande nettoskulden gentemot ullandel beräknas medföra all ränleneiiot försämras med drygt I miljard kr. trots oförändrad internationell räntenivå och lägre dollarkurs. För 1988 väntas en lämligen kraftig ökning av nelloulflö-del av transfereringar. Den främsta orsaken till detta är all SIDA från och med hösten 1987 betalar ul en allt större del av sina anslag. Underskottet när del gäller övriga transfereringar förväntas öka med nästan 2 miljarder kr. mellan 1987 och 1988.

Tabell 3:5   Bytesbalans

Miljarder kr.

	1985	1986	1987	1988
Bearbetade varor	38,7	42,3	32,3	28,3
Råolja och petroleumprodukter	-31,5	-16,5	-14,3	-11.9
Övriga råvaror	6,8	3,7	4,6	5,8
Fartyg	2,0	3,1	1,3	1,2
Korrigeringspost	-  1,5	-  1,7	-  1,6	-  1,7
Handelsbalans	14,5	30,9	22,3	21,7
Sjöfartsnetto	6,9	6,2	7,7	8,1
Övriga transporter	4,7	5.8	5,2	5,2
Resevaluta	- 6,7	- 9,1	-10,9	-13,2
Övriga tjänster	- 0,2	0,4	- 3,7	- 4,1
Tjänstebalans	4,7	3,3	-  1,7	- 4,0
Avkastning pä kapital	-21,1	-17,9	-17.0	-18,0
(därav räntenetto)	(-23,7)	(-20,1)	(-18,7)	(-20.0)
Övriga transferingar	- 9,3	- 9,5	- 8.8	-10,5
Transfereringsbalans	-30,4	-27,4	-25,8	-28,5
Bytesbalans	-11,2	6,9	- 5,2	-10,8

Källor: Statistiska centralbyrån, riksbanken, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

25

4 Industrin

4.1 Produktion

Efter en kraftig ökning av induslriproduklionen under slutet av 1986 stagnerade produktionen under första halvåret 1987. Under början av året drog emellertid kyla och snöhinder ned produktionen inom massainduslrin och trävaruindustrin. Under andra halvåret 1987 ökade induslriproduklionen åter i snabb takt. Uppgången mellan halvåren var drygt 2,5%.

Mellan helåren 1986 och 1987 ökade industriproduktionen med 3%. De slörsla ökningarna visar den kemiska industrin, trävaruindustrin saml massa- och pappersindustrin. Inom verkstadsindustrin (exkl. varv), som är den bransch som gynnats mest av dollarfallel och deprecieringen gentemot D-marken, ökade dock produktionen med endast 2.5%.

Den svenska industrikonjunkturen är för närvarande myckel stark. Kapacileisulnytljandel inom industrin steg under fjärde kvartalet 1987 lill nästan 90%, vilket är den högsta siffra som noterats sedan denna slalislik infördes 1980. Inom transporlmeddsinduslrin och massa- och pappersindustrin var kapacileisulnytljandel uppe i 95%. Åven vid en inlernaliondl jämförelse är den svenska industrins kapacitetsutnyltjande myckel högt. Kapacileisulnytljandel inom den svenska industrin var under fjärde kvartalet ca 6% högre än i våra 14 viktigaste konkurrentländer. Del bör dock observeras alt jämförelser av slalislik i olika länder i de flesta fall försväras av olika definitioner m. m.

Enligt konjunklurbarometern frän mars 1988 har inle industrins order-stocksomdömen varit så positiva sedan 1974. Arbetsmarknadskonflikten

Prop. 1987/88: 150 Bilaga l.I

Diagram 4:1    Industriproduktionsindex

Index 1980 = 100, säsongrensade halvårsdata

-|------ 1----- 1----- ,------ 1----- ,------ 1         r------ 1----- ,------ 1-

1980  1981  1982  1983  1984  1985  1986  1987

Källa: Slalisliska centralbyrån.

26

inom verkstadsindustrin i månadsskiftet januari-februari 1988 har således ej medfört någon negativ förskjutning av orderslocksomdömen mellan december 1987 och mars 1988. Inle ens inom iransportmedelsinduslrin, som var den bransch som drabbades hårdast av konflikten, har order-slocksomdömena förskjutits i negativ riktning.

Andelen företag som uppgav alt det var bristen på produktionsfaktorer som begränsade produktionen steg kraftigt under loppet av 1987. 1 början av 1987 var det endast 1/3 av förelagen som uppgav sädan brist. Denna andel hade dock stigit till över 50% under slulel av året och låg kvar på denna nivå åven underförstå kvartalet 1988.

Under 1988 förväntas efterfrågan på industriprodukter fortsätta atl öka men i nägot lägre takt än under 1987. Det år främst efterfrågan frän hemmamarknaden som bedöms öka långsammare medan efterfrågan från utlandet förväntas öka i ungefär samma takt som 1987. Del höga kapacitet-utnyttjandet inom industrin väntas dock medföra atl produktionen inte kan öka i samma takt som efterfrågan. Enligl konjunkturinstitutets uppskattningar torde ungefär hälften av produktionsbortfallet i samband med arbetsmarknadskonflikten inom verkstadsindustrin kunna arbetas igen genom bl. a. ökad överfid. För helåret 1988 bedöms konflikten sänka industriproduktionen med knappt 0,5%. Trots konflikten bedöms industriproduktionen öka lika mycket som 1987, dvs. 3%. Konjunklurbarometern frän mars 1988 stärker denna relativt höga prognos. Produktionsplanerna för såväl andra kvartalet 1988 som andra halvåret 1988 är högt uppskruvade i de flesta branscher. Åven under 1988 förväntas produktionsökningen bli högst inom den kemiska industrin och massa- och pappersindustrin.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.1

Diagram 4:2   Produktionsfaktorer som trång sektor inom industrin

Procentandel företag som uppger att bristen på produktionsfaktorer (arbetskraft, maskin- och anläggningskapacilet) förhindrar en ökad produktion.

100

100

O   I I I I I I I ;MIpI I)I I I]I I I;I I I)IM)I I I)I I I I I I I[rI If I I I ) I I I ) Il I [ I I I I I I I I ] I I I j   O 1970    1972      1974      1976      1978      1980      1982      1964      1986 Källa: Konjunkturinstilutel.

27

Eftersom induslriproduklionen beräknas öka mer än den totala produk-    Prop. 1987/88: 150 tionen inom den svenska ekonomin även 1988 kommer industriproduktion-    Bilaga 1.1 ens andel av BNP forlsälla stiga även 1988. Denna andel har nu stigit med 1,5 procent sedan 1982, efter ell fall på ca 3,5 procent mellan 1975 och 1982.

Tabell 4:1    Industriproduktion

Procentuell volymändring

	1985	1986	1987	1988
Gruvor och mineralbrott	5,2	-8,0	-0,9	-1,0
Livsmedelsindustri m. m.	0.4	-3,6	3,8	1,0
Trävaruindustri	-5.6	0,3	6,7	2.0
Massa- och pappersindustri	-0,5	4,0	4,5	4,0
Kemisk industri'	4.1	-1.2	7,3	4.0
Järn- och stålverk	2,5	-0.7	-5,3	2.5
Verkstadsindustri exkl. varv	6.7	1,7	2,6	3,5
Varv	-4,3	-5,7	-8,1	-5,0
Övrig industri	2,3	-2.5	3,3	1,0
Tillverkningsindustri	3,3	-0,1	3,1	3,0
Industrin, totalt	3,3	-0,1	3,0	3,0

' Exklusive pelroleumindustri

- Textilindustri, petroleumindustri, jord- och stenvaruindustri, grafisk industri och

icke järnmetallverk.

Källor: Statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

4.2 Lönsamhet

Industrins lönsamhet har varil god sedan 1983. Vinstandelen (driftsöver-skotlet som andel av förädlingsvärdet) har varierat manligt kring genomsnittet ca 32%, se tabell 4: 2. En halv procentenhets minskning mellan 1986 och 1987 resulterade i en vinstandel jämförbar med andelen 1983 och 1985.

Tabell 4:2    Bruttoöverskottsandel i industrin

Procent

1982  1983  1984  1985  1986  1987  1988

Basindustri	25,0	35,7	41.5	33,6	32,2	34.6
Verkstadsindustri	18,7	25.8	27,1	26,5	27,1	25.0
Övrig industri	32.3	35,9	35.9	36,6	37,9	38.0

Totalt_________ 25,3       31,5       33,2       31,6       32,2       31,7       32,1

Anm.: Bruttoöverskotlsandelen är driftsöverskott brutto som andel av förädlingsvärdet. Uppgifterna avser industri exkl. pelroleumraffinaderier och varv.

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

Marginalen, dvs. brultoöverskollel som andel av de totala rörliga kost
naderna, har uppvisat samma ulveckling som vinstandelen, se tabell 4: 3.
Produktivitetsutvecklingen förbättrades mellan 1986 och 1987, vilkel bi
drog positivt lill lönsamheten. Produktivitetsökningen var dock den lägsta
under de senasle åren, med undanlag för 1986. Ökningen av timlönekost
naderna gav tillsammans med produktivitetsutvecklingen upphov till en
ökning av lönekostnaderna per producerad enhet på mer än 4 1/2 %. Att de 28

totala rörliga kostnaderna per producerad enhet inte steg med mer än ca    Prop. 1987/88: 150 4% beror på den lägre ökningstakten för insalsvarukostnader per enhet.     Bilaga 1.1 vilken trots en viss uppgång understeg 4%.

Som framgår av tabell 4: 2 varierar ofta totala industrins lönsamhet till följd av olikartade utvecklingstendenser hos delbranscherna. Vinstandelens nedgång 1987 var en följd av all minskningen inom verkstadsindustrin inte fullt ul kompenserades av lönsamhetsökningarna inom basindustrin och den övriga industrin. Verkstadsindustrin har missgynnats av lönekostnadsulvecklingen och prispressen på den internationella marknaden, men i gengäld gynnats av deprecieringen gentemot EG-ländernas valutor saml den japanska Yenen. Den övriga industrin har gynnats av den starka inhemska konjunkturen. Åven den goda ullandskonjunkluren för kemisk industri har bidragit lill övrig industris lönsamhelsförbältring.

Tabell 4:3    Rörliga kostnader, produktpriser och marginaler per producerad enhet

Procentuell förändring

	1982	1983	1984	1985	1986	1987	1988
Insatskostnad	11,5	10,6	8,6	5,3	2,7	3,6	3,8
Lönekostnad'	4,3	0,8	5,1	8,8	6,6	4,7	3,1
Lönekostnad per timme	7,2	8,4	9,9	12,2	7,8	7,2	6,0
Produktivitet	2,8	7,6	4,5	3,2	1,1	2,5	2,8
Summa rörlig kostnad	9.4	7,7	7,8	6,2	3,8	4,0	3,6
produktpris	10,6	10.3	8,4	5,7	4.4	3,8	3,8
MarginaP	1,1	2,4	0,6	-0,5	0,6	-0,2	0,2

' Lönekostnad per timme avser löner inkl. kollektiva avgifter och icke varuanknul-

na indirekta skaller per arbetad timme. Produktivitet avser bruttoproduktion per

timme.

 Med avdrag för icke varuanknulna subventioner.

 Förändring i procentenheter. Marginalen är bruttovinsterna i procent av de totala

rörliga kostnaderna efter avdrag för icke varuanknulna subventioner.

Anm.: Uppgifterna avser industri exkl. pelroleumraffinaderier och varv.

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstilutel och finansdepartementet.

Lönsamhelsförbätiringen inom basindustrin var koncentrerad till skogsindustrin 1987, medan den övriga basindustrins lönsamhet försämrades. Förbättringen för skogsindustrin berodde främst pä prisökningar utomlands och expansionen inom massa- och pappersindustrin. Åven sågverkens lönsamhet förbättrades genom rationaliseringar. Försämringen inom den övriga basindustrin var koncentrerad lill järnmalmsgruvor samt järn-och stålverk. För järn- och stålverken blev dock utfallet bättre än väntat.

Med undantag för den övriga basindustrin bedöms 1988 präglas av i stort sett samma tendenser som 1987. Lönsamhelsförbältringar inom basindustrin och framförallt övrig industri väntas dock bli större än den marginella försämring som kan förutses för verkstäderna, vilket implicerar en vinstandel för industrin totalt pä ca 32%. Förbättringen inom basindustrin avser både skogsindustrin och de delar av den övriga basindustrin där lönsamheten minskade 1987.

Tabell 4:4 innehåller kalkylmässiga lönsamhetsberäkningar för indu
strin. De utgår ifrån bokföringsmässiga resultat enligt slalisliska cenlralby-
råns finansslaiislik för förelagen, vilka komplellerals med uppskattade 29

kapitalstockar, värdeslegringsvinsler, m. m. Del bör påpekas alt de kalkylmässiga beräkningarna därigenom kan visa en ulyeckling som skiljer sig frän finansstatistiken.

Dessa beräkningar bekräftar i stort den bild som framgår av de övriga tabellerna ovan. Väsentliga ökningar i löpande priser har skell både 1986 och 1987 vad gäller rörelseresultat och investeringar. De kalkylerade värdestegrings vinsterna blev mindre 1986 i samband med den avtagande inflationen, medan de ökade igen 1987. Avkastningen pä materiellt kapital respektive räntabiliteten pä totalt och egel kapilal (alla dessa rensade för värdeslegringsvinsler) har uppvisat en ganska hög nivå och stabil profil under de senasle åren. Därtill indikerar beräkningarna en förbättring i förhållandet mellan avkastningen på materiellt kapital och riskfria finansiella placeringar. Sannolikt har lönsamhetens nivä och stabilitet haft en gynnsam effekt pä industrins investeringar under de senaste åren.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.1

Tabell 4:4   Resultat och räntabilitet m. m. för industrin

	1982	1983	1984	1985	1986	1987
Resultat, miljarder kr.
Rörelseresultat exkl. värdestegrings-
vinster	18,5	39,9	45,4	44,1	51,6	53,6
Resultat efter kalkylmässig avskrivning	- 2,8	14,3	20,7	18,1	24,6	27,4
Finansiellt netto	- 8,8	-5,1	-1.5	3,4	5,8	5,9
därav: intäkter	15,6	16,5	20,1	25,3	27,9	27,5
kostnader	24,4	21,6	21,6	21,9	22,1	21,6
Resultat efter finansnetto	-11,6	9,2	19,2	21,5	30,4	33,3
Resultat inkl. värdestegringsvinster'	27,4	41,4	35,5	38,3	38,6	50,3
Avkastning, procent
pä materiellt kapital'	11,2	13.5	10,3	9,2	8,5	10,7
Genomsniulig intäktsränta	6,5	5,9	5,9	6,7	6,3	6,1
Ränlabililet. procent
på totalt kapital	9,2	10,0	8,2	7,9	7,3	8,3
på eget kapital	9.4	12.3	9,7	9,7	9,0	11,5
"Real" räntabilitet på eget kapital'	- 0,4	2,9	1,5	3.7	5,6	6,3
Minnesposter, procent
Andel finansiellt kapital	42,5	44,8	48,4	49,5	53,2	52,1
Soliditet	51,5	53,4	52,5	51,9	51,5	50,2
Genomsnittlig skuldränta	8,9	7,4	6,5	6,0	5,5	5,0
Riskfri ränta''	13,7	12,2	12,6	12,1	10,3	11,4

' Resultat efter finansnetto plus värdestegringsvinster på lager och fast kapital.

 Resultat efter avskrivning plus värdestegringsvinster i procent av återanskaff-

ningsvärde på lager och fast kapital.

' Räntabiliteten deflaterad med KPI:s förändring dec.-dec.

'' Genomsnittlig ränta på långa statsobligationer.

Anm.: Tabellen baseras pä statistiska centralbyråns finansslaiislik och nationalräkenskaperna. Till skillnad frän finansstatistiken, som redovisar bokföringsmässiga värden, redovisas här kalkylmässiga resultat- och räntabilitetsvärden. Utvecklingen i stocken materiellt kapital baseras på lagerinvesteringarna och de fasta invesleringarna enligt de övriga tabellerna.

Källor: Statistiska centralbyrån och finansdepartemenlel.

30

5 Arbetsmarknaden

Läget pä arbetsmarknaden förbättrades successivt under 1987 och kännetecknas för närvarande av en hög efterfrågan på arbetskraft, en snabbt stigande sysselsättning och en lägre arbetslöshet än tidigare under 1980-ta-let. Första kvartalet 1988 uppgick arbetslösheten säsongrensat lill 1,7% av arbetskraften, mot 2,0% vid samma tid förra året. Bristen på arbetskraft har vuxit lill ell betydande problem för vissa regioner och branscher.

Flera tecken tyder på en fortsatt god arbetsmarknad under 1988. Inflödet av nyanmälda lediga platser har under de tre senasle månaderna varil betydligt högre än under samma period förra året. De 24 länsarbetsnämnderna är i sina bedömningar av 1988 påtagligt optimistiska om den fortsatta ulvecklingen under året. Produktionstillväxten väntas bli god. Prognosen innebår alt sysselsättningen växer i takt med arbetskraflsulbudel under resten av året och all arbetslösheten inte förändras nämnvärt från sin nuvarande nivå.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.1

5.1 Sysselsättning

Efter en avmattning 1986, då antalet sysselsatta under loppet av året ökade med 15000 personer, tog sysselsättningsutvecklingen ny fart under 1987 och antalet sysselsatta beräknas under året ha ökat med nära 60000 personer. Eftersom lillväxlen var särskill kraftig mol slulel av året blev förändringen mellan ärsgenomsnitlen 1986 och 1987 lägre, eller 36000 personer. Uttryckt i arbetade timmar ökade sysselsättningen 1987 med 1,7%. Av denna tillväxt svarar en ökad medelarbetstid per sysselsatt för 0,6%. Medelarbetsliden har stigit varje är sedan 1981 och uppgår räknat per normalarbelsvecka och sysselsatt enligl AKU lill 31,3 limmar 1987 mot 30,2 timmar 1981. För personer i arbete var medelarbetsliden 37,7 limmar

Tabell 5:1    Arbetsmarknad

Tusental personer (i åldrarna 16-64 år)

	Nivå 1987	Föränd	ring från	föregäende år
		1983	1984	1985	1986	1987	1988
Sysselsättning:
Jord- och skogsbruk	171	- 4	-10	- 6	- 9	-  1	0
Industri	1013	- 4	13	18	11	5	5
Byggnadsverksamhet	278	-10	- 7	-  1	0	15	10
Privata tjänster	1518	16	15	14	30	6	32
Kommunal verksamhel	1 154	19	34	23	-  1	8	12
Statlig verksamhet	201	- 5	- 4	0	- 4	4	- 4
Totalt	4337	11	41	47	29	36	55
Arbetskraften	4421	22	28	38	23	22	45
Arbetslöshet	84	12	-13	-12	- 8	-14	-10
% av arbetskraften	1,9	2,9	2,6	2,4	2,2	1,9	1,7
Sysselsatta i arbetsmarknads-
poliliska åtgärder'	40	14	34	-24	-16	-14	-10

' Beredskapsarbete, ungdomslag och rekryteringsstöd

Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och finansdepartmentet.

per vecka 1987 mol 36,5 limmar 1981. Räknat i årsarbetstid motsvarar den höjda medelarbetsliden en normalarbelsvecka, dvs 40 limmar.

Bakom den stigande medelarbetstiden ligger dels atl andelen deltidsarbetande sjunkit, dels alt medelarbetsliden för både heltidsarbetande och deltidsarbetande stigit. Den stigande medelarbetsliden torde åtminstone delvis vara en följd av all hushållen kompenserat en under tidigare år fallande reallön med en ökad arbetsinsats, vilkel möjliggjordes då efterfrågan på arbetskraft steg. Den sänkta marginalskallen på arbetsinkomster har sannolikt också bidragit lill de stigande arbetstiderna.

De senaste årens sysselsättningsexpansion har varil koncentrerad lill näringslivet, lill skillnad från under 1970-lalel dä hela syssdsällnings-tillväxlen låg i den offentliga sektorn, medan näringslivets sysselsättning minskade varje är. Åven om näringslivels produklionslillväxl efter 1981 varit högre än under 1970-talet. 2,3% jämfört med 1,3% i genomsnittlig ärlig tillväxt, är skillnaden inle lika slor som för sysselsällningen, vilkel innebår all produklivitelsulvecklingen varil svagare. Perioden 1971-1981 steg produktionen per arbetad timme med 3% per år i genomsnitt, medan produkliviielstillväxlen under de senaste fem åren varit i genomsnitt ca I 1/2%. Den lägre produktivitetsutvecklingen är särskill uttalad i ijänslesek-lorerna. Trots atl den genomsnittliga produktionslillväxlen den senasle femårsperioden varil densamma som under 1970-talel har produktivitetsökningen i tjänstesektorerna varit i genomsnitt ca 1 % per år mot 2,9% under 1970-lalel. Inom industrin har produkliviielstillväxlen de senasle fem åren däremot varil högre än under 1970-lalel.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.1

Diagram 5:1    Näringslivets produktion och sysselsättning

Årlig procentuell förändring

—I------- r-

85

71 73 75 77 79 81 83 85 87

Källor: Statistiska centralbyrån (nationalräkenskaperna) och finansdepartementet.

32

Under 1987 fortsatte resursutnyttjandet inom industrin all öka och bris- Prop. 1987/88: 150 len på arbetskraft blev påtaglig. Andelen förelag som i konjunklurinslilu- Bilaga 1.1 leis baromeler anger brisl pä yrkesarbetare var 50% i mars 1988 jämfört med knappt 40% ell är tidigare. En ijärdedel av industriföretagen angav bristen på arbetskraft som det mest betydelsefulla hindret för en produktionsökning. Den andelen var endast drygt 10% för ett är sedan. Bristlalen för arbetskraft inom industrin ligger nu pä samma nivåer som under högkonjunkturåren 1979-80.

Enligt konjunklurbarometern är industriföretagens kortsiktiga syssel-sällningsplaner forlsall expansiva, särskill vad gäller arbetare, och har dessutom reviderats upp nägot i förhållande till föregående baromeler. Med hänsyn till all produktionstillväxten var relativt god under 1987 och all sysselsättningen normall följer produktionsutvecklingen med en viss lidsförskjutning, torde en fortsatt sysselsättningsökning kunna påräknas 1988. Prognosen är en sysselsättningsökning inom industrin på 5 OOÖ personer.

Byggnadssektorn präglades 1987 av en mycket hög eflerträgan och tilltagande brisl på arbetskraft. Nyanmälningen av lediga platser ökade med 23 % jämfört med 1986 och andelen byggnadsförelag som i konjunklurinsli-tulets byggbarometer anger brisl på byggnadsarbetare steg till över 60% mot slutet av året. Antalet sysselsatta beräknas enligt arbetskraftsundersökningarna ha ökat med 15000 personer, vilket innebär ett markant trendbrott jämfört med tidigare år.

Under 1988 väntas en fortsall hög aktivitet i byggnadssektorn. Nyanmälningen av lediga platser i början av året ligger drygt 15 % över Qolårsnivån. Med hänsyn till atl det finns en slor otillfredsställd efterfrågan på arbetskraft i början av året, kan sysselsällningen förväntas stiga relativt kraftigt även 1988. En lika stor ökning i antalet sysselsatta som under 1987 är dock knappast trolig. Prognosen är en sysselsättningsökning på 10000 personer mellan årsgenomsnitten.

Med undantag för lägkonjunkluråren i böan på 1970-lalet har antalet sysselsatta i den privala tjänstesektorn ökat oavbrutet med en genomsnittlig årstakt på ca 15 000 personer.

Enligl arbelskraflsundersökningarna var sysselsätlningstillväxlen relativt svag 1987, med en ökning av antalet sysselsatta med 5 000 personer efter alt ha ökat med hela 29000 personer 1986. Förändringen mellan ärsgenomsnitlen överdriver emellertid uppbromsningen av sysselsätlningstillväxlen. Under loppet av 1986 steg anlalet sysselsatta med 19000 personer och under loppel av 1987 med 13 000 personer. Dessutom ökade sysselsättningen kraftigt i slulel av 1987 och början av 1988. Del är iroUgt alt nivån kring årsskiftet är tillfälligt uppdriven vilket kommer att medföra en svagare ulveckling under återstoden av ärel. Prognosen är alt antalet sysselsatta blir i slort sett oförändrat från första kvartalet. Delta medför ändå en förändring mellan årsgenomsnitten 1987 och 1988 på 32000 personer.

Den kommunala sysselsättningen återgick 1987 till en högre tillväxtlakt
efter den utomordenfiigl svaga ulvecklingen under 1986, då antalet syssel
satta minskade för första gången. I slulet av 1987 var enligt arbelskraflsun- 33

3    Riksdagen 1987188. I saml. Nr 150. Bilaga 1.1

dersökningarna 19000 fler kommunalt sysselsatta än vid slulel av 1986, vilket innebar samma tillväxllakl som under 1985. Förändringar i den kommunala sysselsättningen påverkas av förändringar i omfattningen av beredskapsarbeten och ungdomslag, som till slörsla delen är kommunala. Under de tre senasle åren har dessa minskat i omfattning relativt kraftigt i takt med ett förbättrat arbetsmarknadsläge.

Prognosen för den kommunala verksamheten 1988 (se kapitel 9) innebär en någol högre expansion än under de två senasle åren. Antalet sysselsatta i den kommunala sektorn beräknas öka med 12000 personer. Del har därvid antagits alt omfattningen pä beredskapsarbeten och ungdomslag ligger kvar pä samma nivä som vid slulel av 1987.

Prop. 1987/88: Bilaga 1.1

150

Tabell 5: 2    Produktion, produktivitet och sysselsättning

Årlig procentuell förändring

	Produkt	ion		Produ	ktivitet		Sysselsättning
							(timmar)
	1986	1987	1988	1986	1987	1988	1986	1987	1988
Näringslivet'	0,9	3,3	2,5	0,4	1,4	1,0	0,5	1,9	1,4
varav:
Induslri(SNI 2-H3)	-0.1	3,0	3.0	1,0	2.6	2,5	-1,1	0.4	0.5
Byggnadsverksamhet	2,0	4,4	2.7	1,9	1.9	1,2	0,2	2.5	1,5
Privata tjänster	2,4	3.0	2,2	1,2	0.8	0,5	1,2	2,1	1,7
Offentliga tjänster	1,2	0,7	0,9	0,7	0,4	0,1	0,5	0,4	0,8
Totalt'	1,0	2,7	2,1	0,5	1,2	0,8	0,5	1,5	1,3

' Inklusive produktionsrestpost resp. sysselsättningsdiskrepans Källor: Konjunkturinstilutel och finansdepartmentet

Sammantaget väntas antalet sysselsatta öka med 55 000 personer mellan 1987 och 1988. Del bör noteras atl större delen av denna förändring redan inträffat genom den mycket kraftiga sysselsättningsökningen i slulel av 1987 och början av 1988. Under resten av året beräknas sysselsättningen växa i en långsammare takt. Mellan 1982 och 1988 beräknas sysselsättningen sammanlagt öka med 219000 personer.

Medelarbetsliden för 1988 påverkas negativt av del bortfall av arbetstimmar som vinterns arbetsmarknadskonflikt medförde. Samlidigl väntas en underliggande ökning av arbetstiderna, dock mer begränsad än förra årets, varför medelarbetsliden per sysselsatt beräknas bli oförändrad jämfört med förra året. Sysselsättningen uttryckt i arbetade limmar växer därmed med 1,3%.

5.2 Utbudet av arbetskraft

Befolkningen i de yrkesakliva åldrarna (16-64 är) ökade med ca 13 000 personer 1987. Befolkningstillväxten kan lill allra största delen tillskrivas den höga nettoinvandringen, som under lopppet av 1987 och för alla åldersgrupper uppgick till 22000 personer. Detta är den högsta netto-invandringen sedan 1970 och är en kombination av såväl en hög invandring som en låg utvandring. Under några är vid mitten av 1970-talel var invand-

34

ringen lika hög som under 1987, men delta kompenserades då av en högre utvandring.

De senasle åren har befolkningen i åldrarna 16-19 år och i åldrarna över 55 är minskal i antal medan den ökat i åldrarna däremellan. Eftersom arbetskraftsdeltagandet är lägre i de yngsta och äldsta åldersgrupperna har denna förskjutning av befolkningens åldersmässiga sammansättning mol åldrarna 20-54 är i sig givil ell positivt bidrag lill arbelskraftsulbudel. För 1987 beräknas den sammantagna effekten pä arbetskraftutbudel av både lillväxl i befolkningen i åldrarna 16-64 år och förändringar i dess ålderssammansättning ha uppgått till 21 000 personer.

År 1988 beräknas befolkningen i åldrarna 16-64 år öka med 20000 personer. Det har därvid antagils all nettoinvandringen i år blir av samma slorieksordning som förra året. Bidraget från den inhemska befolkningstillväxten i yrkesaktiva åldrar beräknas öka frän i det närmaste noll 1987 till 6000 personer 1988 räknat på årsgenomsnitt. Effekten på arbelskraftsulbudel av befolkningens tillväxt och förändringar i dess åldersmässiga sammansättning är beräknad fill 23 000 personer 1988.

År 1987 ökade enligl arbelskraftsundersökningarna antalet personer i arbetskraften med 22000 personer, dvs. obetydligt mer än bidraget från befolkningsförändringen. Detta innebär alt förändringar i arbetskraftsdel-lagandet hade en mycket liten effekt på arbelskraftsulbudel. Den melo-domläggning som gjordes i arbetskraftsundersökningarna fr.o.m. 1987, och som särskilt berör arbetskraftsddlagandel, medför emellertid att uppgifter om förändringar mellan 1986 och 1987 är osäkra.

En jämförelse mellan de första månaderna 1988 och motsvarande period förra ärel visar all arbelskraftsddlagandel för hela befolkningen i åldrarna 16-64 år ökat relativt kraftigt och all uppgången varil särskill stark för 20-24-åringarna samt för kvinnor i åldrarna över 55 år. Åven för mån i de äldsta åldersgrupperna har arbetskraftsdeltagandet ökat. I denna befolkningsgrupp har tidigare andelen i arbetskraften minskal varje år sedan 1976, bl. a. till följd av ell ökat antal förtidspensioneringar. För de vuxna kvinnorna under 55 år har dock AK-talen ökat relalivi svagt jämfört med tidigare är. För de yngre ungdomarna har arbelskraftsddlagandel forlsall

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.1

Tabell 5:3    Relativa arbetskraftstal för olika åldersgrupper

Årsmedeltal 1987 och förändring i procentenheter

	Nivå 1987	Förändring
		1983	1984	1985	1986	1987	1988
16-19 år, män	44,6	-2,6	-0,3	0,9	-0,2	-2.6	-0,5
kvinnor	48,4	-1,3	0,4	1,5	-2,2	-1,1	-0,5
20-24 är, män	81,9	0,2	-1,0	0,1	-1,3	-1.1	1,1
kvinnor	80,0	-0,8	-0,2	0,6	-0,1	-1,8	1,1
25-54 år, män	94,7	-1.5	1.6	0,3	0,1	-0,1	0
kvinnor	90,4	1.1	1,1	0,8	0,9	0,1	0.7
55-64 år, män	74,9	-0,6	-0,9	-0,2	-0.5	1.0	0
kvinnor	64,1	0,8	-0,1	0,3	1,5	2,7	1.0
Totalt	83,4	0,2	0,2	0,8	0,3	0,1	0,6

Källor: Statistiska centralbyrån (AKU), konjunkturinstitutet och finansdepartmentet.

35

minska. I prognosen pä arbetskraftsutbudet 1988 har anlagils alt dessa    Prop. 1987/88: 150 tendenser för arbetskraftsdellagandels förändring kommer all gälla även     Bilaga 1.1 för hela året. De vuxna kvinnornas AK-tal har dock beräknats öka nägot mer än vad som hittills registrerats.

Sammantaget ger den beräknade befolkningsutvecklingen och förändringar i arbetskraftsdeltagandet en tillväxt i arbetskraften på 45000 personer 1988.

5.3 Arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder

Den genomsnittliga arbetslösheten under 1987 blev 1,9 %, vilket motsvarar 1

84000 personer. Dä arbetslösheten var som högst 1983 var den ca 3 %. De senaste fyra åren har således antalet arbetslösa reducerats med en tredjedel.

De första månaderna 1988 uppgick arbetslösheten säsongrensat lill 1,7%. Enligt arbetsförmedlingarnas statistik har antalet kvarstående sökande utan arbete fortsalt att minska även de senaste månaderna. Prognoserna för sysselsättning och arbetskraft 1988 innebär alt arbetslösheten som årsgenomsnitt blir 75000 personer eller 1,7% av arbetskraften. Arbetslösheten väntas således inle fortsätta att sjunka under 1988 utan beräknas ligga kvar på ungefär nuvarande nivå även under resten av året.

Diagram 5:2   Arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder

Tusental personer, 3-mänaders glidande medelvärde på säsongrensade värden

150-1-

150

125-

1-125

100

-100

O — llllllllll|lllllllllll[lllllllllll|IIMIIIIIII|lllllllllll|lllllllllll|lllllllllll|lllllllllll|lllllllllll|     O

1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987

Anm.: Med arbetsmarknadspoliliska åtgärder avses beredskapsarbete, ungdomslag

och rekryteringsstöd.

Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och arbetsmarknadsstyrelsen.

36

Nedgången av arbetslösheten mellan 1986 och 1987 omfattade samtliga    Prop. 1987/88: 150 län, med undantag för Gotlands län där arbetslösheten förblev oförändrad.     Bilaga 1.1 Det skedde ocksä en viss regional utjämning genom atl arbetslösheten i skogslänen sjönk något mer än i storstadslänen. Detta torde hänga samman med att arbetslösheten i Stockholms län, som 1987 var 1.0%, nållen så låg nivå atl den knappast kan sjunka i samma takt som tidigare.

I takt med att läget pä arbetsmarknaden förbättrats har omfattningen på de arbelsmarknadspolitiska åtgärderna reducerats kraftigt. År 1984 uppgick det genomsnittliga antalet sysselsatta i beredskapsarbete, ungdomslag eller med rekryteringsstöd till 92000 personer. År 1987 hade omfallningen mer än halverats till 40000 personer. Fr. o. m. budgetåret 1987/88 har dock arbetsmarknadsutbildningen byggts ut. Del genomsnittliga antalet AMU-elever 1987 var 36000, vilket var 2000 fler än 1986. Likaså fortsatte insatserna för arbetshandikappade alt öka i omfattning.

De arbetsmarknadspolitiska insatserna har ungefär samma regionala fördelning som arbetslösheten. I skogslänen var 1987 1 1/2% av arbetskraften sysselsatt i beredskapsarbete, ungdomslag eller med rekryteringsstöd mot 1/2% i storstadslänen. Arbetsmarknadsutbildningen hade en motsvarande regional fördelning. De senasle fyra årens reduktion av arbelsmarknadspolitiska insatser har dock varit större i storstadslänen, där de sysselsättningsskapande åtgärderna minskal med 60% mol 40% i skogslänen. Omfallningen av AMU har under samma tid ökat med 30% i skogslänen men varil ungefär oförändrad i storstadslänen.

De senaste åren har efterfrågan på arbetskraft stigit i hela landet, men eflerfrägeuppgången, mätt med nyanmälda lediga platser, har varil särskilt påtaglig i storstadslänen och i andra delar av södra Sverige. Detta har rest ökade krav på geografisk rörlighet pä arbetsmarknaden. Rörligheten mäts ofta med anlalet flyttningar över länsgräns. Enligt detta mått ökade rörligheten markant 1984-1986, efter all ha minskal under de första åren på 1980-lalet, dä efterfrågan på arbetskraft var svag. Den geografiska rörligheten förfaller emellertid inte ha fortsalt all stiga under 1987. Det kan bero på all arbetslösheten har konimil ned på en låg nivå. Nivån på rörligheten är lägre nu än vid motsvarande konjunkiuriägen under 1960- och 1970-la-len. Detta hänger samman såväl med en minskad benägenhet lill rörlighet som med alt kraven vid rekrytering av arbetskraft stigit. Del senare visar sig bl. a. i all andelen av de lediga platserna som kräver särskild utbildning eller erfarenhet är markant högre nu.

Tabell 5:4   Relativ ai-betslöshet i olika åldersgrupper

Procentandel av arbetskraften i respektive åldersgrupp

	1981	1982	1983	1984	1985	1986	1987
16-19 år	8,3	9,3	9,2	4,3	4,1	3,6	3,6
20-24 år	3,9	.    5,1	5,7	5,5	5,3	5,1	4,4
25-54 år	1,6	2,0	2,2	2,0	1,8	1,7	1,4
55-64 år	1,2	1,9	2,4	2,8	2,5	2,1	1,9
Totalt	2,0	2,6	2,9	2,6	■2,3	2,2	1,9

Anm: Siffrorna för åren 1981-1986 har reviderats med hänsyn till omläggningen av

mätmetod i AKU

Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) ochfinansdepartementet.

37

6 Löner och priser

6.1 Löner

Lönesummestatistiken i nationalräkenskaperna lyder pä att limlönerna för samtliga löntagare ökat med 6,4% 1987. Detta är en markant dämpning jämfört med föregäende är, se tabell 6: I. Även statistiska centralbyråns förljänststalistik för industriarbetare visar en timlöneökning på 6,4% 1987. Höjningarna av lagstadgade och avtalsreglerade sociala avgifter inom in-dustriarbetarområdet uppgår fill 0,6% och den totala fimkoslnadsökningen således till 7%.

Den tillgängliga statistiken ger vid handen att löneglidningen varit fortsatt stark 1987, närmare 3% som genomsnitt för samtliga löntagare. Del höga efterfrågetryckel i ekonomin samt brisl pä arbetskraft har dragit upp löneglidningen särskill i vissa sektorer av arbetsmarknaden, l.ex. byggbranschen. För industriarbetare är slalislik över uppdelningen på avlal och löneglidning ännu inle tillgänglig. Uppskattningsvis utgörs drygt hälften av industriarbetarnas limlöneökning 1987 av löneglidning.

Tabell 6:1    Timlöner och arbetskraftskostnader

Årlig procentuell förändring

Prop. 1987/88: 150 Bilaga I.l

	Samtliga löntagare			Industriarbetare
	Avlal	Löne-	Timför-	Avtal	Löne-	Timför-	Sociala	Arbets-
		glidning	Ijänsl		glidning	Ijänst	kostnader	krafls-koslnader
1980	7,4	1,9	9,3	6,1	3,2	9,3	0,8	10,2
1981	6,2	2,5	8,7	5,9	4,2	10,1	0,5	10,7
1982	4,6	1,5	6,1	4,1	3,5	7,6	0,2	7,8
1983	4,7	1,4	6,1	3,8	2,9	6,7	2,4	9,3
1984	5,7	2,4	8,1	6,2	■ 4,1	10,3	-0,1	10,2
1985	4,2	3,2	7,4	3,8	3,7	7,5	0,2	7,7
1986	6,1	2,3	8,4	3,9	3,5	7,4	0,0	7,4
1987	3,5	2,9	6,4			6,4	0,6	7,0

Anm.: Uppgifterna för samtliga löntagare baserar sig på lönesummestatistik. Uppgifterna för industriarbetare grundar sig på förtjänststatistik. Förtjänststatistiken har i förekommande fall kompletterats med engångsbelopp, som ej ingår i SCB:s statistik.

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinslilutet och finansdepartemenlet.

Trots alt den genomsnittliga timlöneökningen har dämpats i fjol jämfört med tidigare år, ligger de nominella lönekostnadsökningarna i Sverige fortfarande på en hög nivä i förhållande till i våra konkurrentländer på våridsmarknaden. Timlöneökningen inom industrin i OECD-området var ca 4% 1987. I viktiga konkurrentländer som Förbundsrepubliken Tyskland, Förenta staterna resp. Japan beräknas timlönerna ha ökat 4 1/2 %, ca 2% resp. knappt 3% 1987. Timlönerna i industrin inom hela OECD-omrädet beräknas öka med ca 4 1/2% 1988.

I diagram 6: la jämförs den nominella timlöneökningen i svensk industri och i Sveriges viktigaste konkurrentländer inom OECD. Löneutvecklingen anges i nationella valutor och har vägts samman med s. k. konkurrensvikter, som avspeglar resp. lands betydelse som konkurrent till svensk exportindustri på världsmarknaden.

38

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.1

Diagram 6: lA   Nominell timlön inom industrin

Ärlig procentuell förändring, nationell valuta

Diagram 6: IB   Real timlön inom industrin

Index 1980 = 100, nationell valuta

78      80      82     84

Anm.: OECD-länderna avser de vikligasle konkurrentländerna lill Sverige. De är sammanvägda enligl varje lands betydelse som konkurrent till Sverige på världsmarknaden. Timlönerna är deflaterade med konsumentprisindex.

Källor: OECD, slalisliska centralbyrån, konjunkturinstitutet samt finansdepartementet.

De högre nominella timlöneökningarna i Sverige har emellertid inte resulterat i en bättre real timlöneutveckling än i andra länder. Den högre inhemska inflafionstakten i Sverige, -delvis framkallad just av de större nominella löneökningarna - har reducerat realvärdet av den högre nominella löneutvecklingen. I diagram 6: Ib jämförs den reala fimlöneutveck-lingen i svensk industri med ulvecklingen i konkurrentländerna. De nominella timlönerna har deflalerats med konsumentprisindex.

I mitten av 1970-talet steg lönekostnaderna mycket kraftigt i Sverige. Den reala timlönen i industrin nådde en toppnivå 1976. Av diagrammet framgår den anpassning nedåt av reallönerna som därefter ägde rum under perioden 1976-1983. Denna reallönesänkning hade ingen motsvarighet i OECD-området där reallönerna istället ökade under samma period. Efter 1983 har reallönerna ökat i ungefär samma takt i Sverige och OECD-området.

De löneavtal som hittills slutits på den privala arbetsmarknaden lyder på en genomsnittlig avlalsmässig kostnadsökning inom näringslivet pä drygt 3% 1988. Därtill kommer löneglidning. Löneavtalen som hittills slutits för den kommunala sektorn uppskattas ge en genomsnitfiig kostnadsökning på ca 6% 1988. Den statliga sektorns löneavtal innebär en genomsnittlig

39

kostnadsökning på drygt 4%  1988.  I  kalkylerna uppskattas timlönen    Prop. 1987/88: 150 sammantaget för hela ekonomin öka med 6% 1988. Någon nellohöjning av    Bilaga 1.1 lagstadgade sociala avgifter sker inte 1988.

6.2 Priser

Under loppet av 1987 steg konsumentprisindex (KPI) med 4,9%, se tabell 6:2' Mellan årsgenomsnitten 1986 och 1987 uppgick KPI-ökningen lill 4,2%, vilkel är lika mycket som förändringen mellan årsgenomsnitten 1985 och 1986.

Prisutvecklingen på livsmedel, i synnerhet färska grönsaker och frukt samt jordbmksreglerade livsmedel, översteg den genomsnittliga konsumentprisutvecklingen 1987. Till viss del har den drastiska prissänkningen på kaffe under 1987 dragit ned prisökningen på hela livsmedelsposten. Åven hyreshöjningarna samt prisökningarna pä transport och samfärdsel översteg den genomsnittliga konsumentprisökningen. Detsamma gäller prisutvecklingen på alkohol och tobak. Egnahemsboende och prisutvecklingen på poslen fritid, nöjen och kultur låg däremot under den genomsnittliga prisutvecklingen. Prisökningarna på kläder och skor var ocksä betydligt lägre än den genomsnittliga konsumentprisökningen 1987.

Hittills under året (december 1987-mars 1988) har konsumentpriserna stigit med 2,0%. Inflationstaklen räknad som 12-månaders förändringstal (dvs. från mitten av mars 1987 till mitten av mars 1988) uppgick lill 5,7%. Prisökningstakten i omvärlden var i början av innevarande är betydligt lägre, se diagram 6: 2. I diagrammet jämförs prisutvecklingen i Sverige med prisutvecklingen i hela OECD-området och i 14 s. k. korgländer, de länder (exkl. Spanien) som ingår i den svenska valutakorgen. Genomsnittet för OECD dras upp av myckel höga inflationstakter i bland annat vissa sydeuropeiska länder. Del är främst detta förhällande som medför atl kurvan i diagram 6: 2 för 14 OECD-länder vanligen ligger under kurvan för hela OECD-området. Differensen mellan inflationstaklen i Sverige och i omvärlden minskade kraftigt i början av 1987 för atl under andra halvåret öka till drygt 1% gentemot OECD totalt resp. ca 3% gentemot de 14 korgländerna.

Bedömningen av prisutvecklingen 1988 utgår från de förutsättningar rörande lönekostnader, produktivitetsutveckling, imporlpriser m. m. som redovisas i andra delar av den reviderade nalionalbudgeien och innefattar kalkyler av hur dessa faktorer väntas påverka prisutvecklingen under 1988.

Den genomsnittliga timlöneökningen för hela ekonomin uppskattas, som redan nämnts, till 6% 1988. Under resten av året slår lönekostnadsökningarna främst igenom i posten övriga inhemska kostnader m.m., se

' Siffran avser liksom den översta raden i tabell 6:2 ökningen mellan den s.k.
längtidsindex i december 1986 och 1987. Till skillnad från korttidsindex tar långtids
index bl. a. hänsyn till förändringar i konsumtionsmönstret under innevarande är
och anses vara en bättre mätare av prisökningarna över längre perioder. Korttids
index ökade med 5,2% mellan december 1986 och december 1987. 40

Prop. 1987/88: 150

Diagram 6:2    Konsumentprisindex

12-månaders förändringslal, utfall l.o.m. mars 1988 Sverige, t.o.m. februari 1988     Bilaga 1.1 OECD

• iiiiiiiiii|iiiiiiiiiii|nniiiiiii|iiiiiiiiiii|iniiiiiiii|iiiiiiiiiii|iiiniiiiii|iniiiiiiii|ii

1980     1981     1982     1983     1984     1985     1986     1987

Anm.: De 14 OECD-länderna är sammanvägda enligl varje lands betydelse som konkurrenter till Sverige på världsmarknaden.

Källor: OECD, statistiska cenlralbyråän, konjunklurinslitutel saml finansdepartementet.

tabell 6:2. Pä mänga andra områden är prisutvecklingen vid denna tid på ärel i stort sett given av avtal (t.ex. hyror) eller särskilda beslut (jord-bmkspriser, indirekta skatter och diverse taxor). På längre sikt har lönekostnaderna emellertid en betydelse även för sådana delar av prisutvecklingen. Lönekostnaderna svarar för ca 1 1/2 procentenhet av det bidrag fill

Tabell 6:2   Konsumentpriser

Årlig procentuell förändring och bidrag därtill

	1983	1984	1985	1986	1987	1988
KPI dec.-dec.	9,2	8,1	5,8	3,2	4,9	5,3
Därav hänförs lill:
Importpriser	1,7	1,6	0,0	-1,3	0,7	0,5
Jordbrukspriser	0,8	0,4	0,5	0.3	0,5	0,5
Bosläder	0,8	1,9	1,5	0,7	1,2	1,3
Indirekta skatter	2,0	1,2	0,2	0,2	0,6	0,5
Diverse taxor	0,6	0,4	0,3	0,5	0,4	0,4
Övriga inhemska
kostnader m. m.	3,3	2,6	3,3	2,8	1,5	2,1
KPI årsgenomsnitt	8,9	8,0	7,4	4,2	4,2	5,4
Implicilprisindex	10,6	8,3	6,9	4,9	5,0	5,5

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstilutel och finansdepartemenlet.

41

KPI-ökningen i år som redovisas under poslen övriga inhemska kostnader    Prop. 1987/88: 150
m. m. Lönekostnadernas bidrag är av ungefår samma storlek som i Qol. Bilaga 1.1

Räoljeprisel förutsätts i kalkylen ligga pä 16 dollar per fal 1988. Delta är en nedrevidering med 2 dollar jämfört med oljeprisantagandel i den preliminära nalionalbudgeien. Växelkursen mot dollarn anlas ligga på samma nivå som i början av april 1988. Imporlpriserna pä råolja och petroleumprodukter antas sjunka med ca 12% under loppet av 1988. Importpriserna på övriga varor beräknas öka med drygt 3 % under året och förväntas ha en begränsat uppdrivande effekt på KPI 1988.

Ränteläget förutsatts ligga kvar på samma nivå som i början av april 1988. Bäde varmhyror och kostnader för egnahemsboende beräknas öka med drygt 5 1/2% 1988.

Hänsyn har lagils till beslut om förändrade indirekta skaller och subventioner. De viktigaste förändringarna som påverkar konsumentprisutvecklingen är de tidigare beslutade höjningarna av bensin- och alkoholskatterna, de förslag som läggs i komplelleringspropositionen saml neddragningen av mjölksubventionerna. Regeringens proposition om reglering av priserna på jordbruksprodukter har beaktats och redovisas i tabell 6: 2 tillsammans med effekterna av de minskade mjölksubventionerna som jordbrukspriser.

I poslen diverse taxor har hänsyn tagits till beslutade taxehöjningar vid bland annat SJ, postverket och televerket. Vidare har en bedömning gjorts av de kommunala avgifternas utveckling i är. Huvuddelen av de kommunala avgiftshöjningarna sker i januari och är således redan registrerade i statistiken.

I slulet av januari 1987 infördes ell allmänl prisslopp. Det avvecklades successivt under sommaren och hösten och upphörde helt i december dä del allmänna prissloppet ersattes av en skyldighet alt förhandsanmäla prishöjningar lill statens pris- och kartellnämnd (SPK). Skyldigheten alt förhandsanmäla priser omfallar även statliga myndigheter. Verksamheter som ligger under bank- eller försäkringsinspektionens lillsyn har skyldig-hel atl förhandsanmäla prishöjningar lill dessa instanser. I april 1988 beslutade regeringen all begränsa den allmänna skyldigheten atl förhandsanmäla prishöjningar lill vissa varor- och tjänsteområden motsvarande ca hälften av den privala konsumtionen. De nya reglerna gäller fr. o. m. maj 1988.

Prisstoppet dämpade prisökningarna 1987, särskilt under det första halvåret. Samtidigt innebar det alt en del prishöjningar försköls lill hösten 1987 och de första månaderna 1988, vilkel har höjt inflationstakten igen. I prognosen för helåret 1988 har därför antagits en viss återhämtning av priserna efter prisstoppets upphävande. Denna återhämtning ingår i poslen övriga inhemska kostnader m. m. och förklarar varför bidraget till KPI-ökningen från denna post är högre 1988 än 1987.

Under 1988 beräknas konsumentpriserna enligl dessa kalkyler stiga med
drygt 5%. De myckel låga eller negativa prisökningslal som noterades
under de första månaderna 1987 efter prisstoppels ikraftträdande innebär
all 12-månaderslalen för motsvarande månader 1988 kommer all bli rela
tivt höga. Under vären och sommaren 1988 kan 12-mänaderstalen komma
all översliga 6 % för all mot slutet av året åter gå ned mol 5 %. 42

En känslighetsanalys med olika antaganden ger lämligen små skillnader i

prisprognosen. En förändring av importprisel pä råolja med 1 dollar per fal Prop. 1987/88: 150 beräknas påverka KPI med ca 0,1 procentenhet via ändrade priser på Bilaga 1.1 bensin och eldningsolja. Åven en förändring av dollarkursen med 25 öre beräknas direkt påverka KPI med ca 0,1 procentenhet via ändrade priser pä bensin och eldningsolja. En förändring av räntenivån med I procentenhet förväntas ge ett direkt genomslag på KPI med knappt 0,2 procentenheter via egnahemslån med rörlig ränta.

43

7 Hushållens ekonomi och privat konsumtion

7.1 Hushållens disponibla inkomster

År 1987 steg hushållens realt disponibla inkomster med knappt 2% enligt de preliminära nationalräkenskaperna. Det är någol mindre än vad som beräknades i den preliminära nalionalbudgeien. För 1988 .beräknas en fortsatt ökning av hushållens realt disponibla inkomster med drygt 2%, se tabell 7:1.

Tabell 7:1    Hushållssektorns disponibla inkomster, konsumtion och sparande

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.1

Miljarder	kr.		Procentuell förändring
1986	1987	1988	1986	1987	1988
400,1	435,0	466,4	9,4	8,7	7,2
49,4	56,0	59,6	7,3	13.4	6,4
-4,8	-10,8	-12,6
182,3	200,4	222,3	10,5	9,9	10,9
52,9	59,0	65,1	-2,0	11,5	10,3
202,8	228,8	250,6	11,2	12,8	9,5
477,1	510,8	550,4	7,6	7,1	7,8
480,3	525,0	570,6	9.5	9,3	8,7
288,8	294,4	300,7	2,5	1,9	2,2
290,7	302,5	311,6	4,3	4,1	3,0
-0,7	-2,8	- 3,7

Löpande priser

Löner

Företagsinkomsler

Räntor och utdelningar, netto

Inkomstöverföringar frän offentlig sektor

Övriga inkomster

Direkta skatter, avgifter m. m.

Disponibel inkomst

Privat konsumtion

1980 års priser Disponibel inkomst Privat konsumtion

Sparkvol, nivå i %

Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartemenlet.

Lönesumman ökade med 8,7% 1987 i löpande priser, vilkel är nägot mindre än tidigare beräknat. Den beräknas öka med drygt 7% 1988. Bakom den beräknade ökningen ligger de förutsättningar angående timlön och sysselsättning som redovisats i tidigare kapitel.

Inkomstöverföringarna från den offentliga sektorn fill hushållen beräknas öka med ca 11 % 1988, dvs. i nägot högre takt än 1987. En orsak lill den forlsall höga ökningslakten 1988 är atl en del förbättringar av de sociala förmånerna genomfördes under andra halvåret 1987 och får fullt genomslag först 1988. Förbättringen av sjukförsäkringen för arbetare i privat tjänst genomfördes den 1 december 1987. Arbetslöshetsunderstödet höjdes den I juli 1987. Vid samma lidpunkt gjordes en extra höjning av basbeloppet och även reglerna för delpension förbättrades.

Från halvårsskiftet 1988 förbättras stödet lill de arbetslösa. Högsta ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen höjs från 400 kr. lill 425 kr. och del kontanta arbetsmarknadsstödet (KAS) höjs från 140 kr. lill 149 kr. De tre nivåerna pä utbildningsbidragen höjs samlidigl lill 425 kr., 255 kr. och 181 kr.

44

I fasta priser väntas inkomslöverföringarna 1988, liksom under de senaste åren, öka med i storleksordningen 5 %, se tabell 7:2. Pensionerna svarar varje år för en betydande del av denna ökning, men även andra delar av transfereringarna frän den offentliga sektorn lill hushållen ökar, främst till följd av särskilda beslul om förbättringar av förmånerna.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.1

Tabell 7:2   Inkomstöverföringar från offentlig sektor till hushåll

	Miljarder kr..			Procenli	jell föränd	ring.
	löpande	priser		1980 års	priser
	1986	1987	1988	1986	1987	1988
Från staten	81,3	88,3	96,6	2,5	4,2	3,8
Barnbidrag	8,3	10,2	10,1	- 4,1	17,7	-5,4
Folkpension och delpension	52,7	55,0	59,6	2,1	0,3	2,9
Pensioner lill f d. anställda	2,5	2,5	2,7	4,7	-1,9	2,8
Övrigt	17,9	20,6	24,1	6,7	10,4	10,9
Från kommunerna	18,0	19,0	20,3	6,0	1,0	1,7
Bostadsbidrag	2,4	2,3	2,8	-12,7	-7,0	15,8
Pensioner lill f. d. anställda	3,1	3,5	3,7	12,2	7,1	0,6
Socialbidrag	4,1	4,3	4,3	13,0	1,0	-4,4
Övrigt	8,4	8,9	9,4	7,3	1,0	0,9
Från socialförsäkringssektorn	82,9	93,1	105,4	9,7	7,8	7,5
ATP	48,4	53.8	60,7	10,3	6,7	7,1
Sjukförsäkring m. m.	27,8	31,8	37,3	9,3	10,1	11,2
Arbetslöshetsförsäkring	6,8	7,5	7,4	6,9	5,9	-5,5
Summa inkomstöverföringar	182,3	200,4	222,3	6,0	5,5	5,3

Anm.: Deflatering är gjord med konsumentprisindex.

Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

År 1988 genomförs flera förändringar av skallesystemel. Skattesänkningar sker genom alt grundavdraget höjs till 10000 kr. och gränsen för 50% marginalskatt, den s:k. brytpunkten, höjs lill 150000 kr. Antalet skikt i skatteskalan minskas till fyra och högsta marginalskatlesatsen sänks till 75% (vid en kommunal skattesats pä 30%). I motsatt riktning verkar atl kvillningsrätlen mellan villaunderskoll och inkomst av kapilal slopas. Sammantaget innebär förändringarna alt den statliga inkomstskatten sänks med 4,5 miljarder kr. vid oförändrade inkomster. Den kommunala utdebiteringen höjs med 12 öre. De ökade inkomsterna i kombination med progressivilelen i skallesystemel medför all hushällens inbetalningar av direkta skaller, avgifter m. m. ökar med närmare 10% 1988.

Den reala timlönen, som har stigit oavbrutet sedan 1983, beräknas öka med ca 1/2% 1988 före skall och vara i slort sett oförändrad efter skall. Som framgär av diagram 7: I har reallönen före skall och efter skatt haft en likartad ulveckling sett över en längre period. Del bör påpekas all beräkningarna av reallön efter skatt inle är perfekta. Dels har hänsyn bara lagils lill preliminär A-skall, vilken kan skilja sig från den slutliga skatten och dessutom kan påverkas av andra inkomster och avdrag. Dels är uppdelningen av total preliminär A-skatt pä sädan som avser löner och sådan som avser annat svår all göra både principiellt och praktiskt.

45

Diagram 7:1    Reallön per timme före och efter skatt

1980 års priser, index 1974 = 100

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.1

115

115

110 H

hiio

105-

105

100-

100

Reallön per timme före skatt

95

95

90-

h90

■85

85

74    75    76    77   78   79   80    81    82   83   84   85   86   87   88 Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

I tabell 7: 3 redovisas lönesummans och pensionernas förändring i fasta priser före och efter skatt. Lönesummans ulveckling påverkas av bäde timlönen och antalet arbetade limmar. Eftersom sysselsällningen ökar de aktuella åren utvecklas den reala lönesumman mer positivt än den reala timlönen. Lönesumman efter skall ökar mindre än lönesumman före skatt främst på grund av atl skatteomläggningarna de aktuella åren har ulgält frän och kompenserat för lägre timlöneökningar än vad som blivit fallet. Pensionsutbelalningarna beräknas öka realt med ca 4 1/2% 1988 före skatt.

Tabell 7:3    Realinkomsternas förändring

Lönesumma före skatt Lönesumma efter skatt

Pensioner före skatt Pensioner efter skatt

Disponibel inkomst

Miljarder kr., löpande priser			Procent 1980 års	ueli förändring, 1 priser
1986	1987	1988	1986	1987	1988
400.1 261.4	435,0 281.0	466,4 299.2	5,0 3,5	4.4 3,2	1,7 1.0
117,6 90,8	126.4 96,4	139,3 105,3	5,9 4.7	3,2 2,0	4.6 3,6
477,1	510,8	550,4	2,5	1,9	2,2

Anm.: Lönesummans förändring innefattar förändringar i både timlön och antal arbetade timmar. 1 pensioner ingår i denna tabell även privata tjänstepensioner. 1 beräkningarna av lönesumma och pensioner efter skatt har hänsyn endast tagits till preliminär A-skatt. Deflatering av lönesumma och pensioner är gjord med konsumentprisindex.

Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

46

skall. Pensionsutbelalningarna ökar regelmässigt i väsentligt lägre takt     Prop. 1987/88: 150 efter skall än före skall. Det beror huvudsakligen på atl antalet pensonärer     Bilaga 1.1 med full ATP forisätter att öka.

7.2 Privat konsumtion och sparande

Den privata konsumlionsutvecklingen sedan början av 1970-talel kan indelas i tre perioder. Under första hälften av 1970-lalel steg konsumlionen parallellt med de disponibla inkomsterna, som framgår av diagram 7: 2. Mdlan 1976 och 1983 stagnerade den privala konsumtionen på grund av den svaga inkomsluivecklingen. Under början av 1980-lalel sjönk hushällens realinkomsler och därmed sparkvoten. Sedan 1983 har hushällens ekonomi förbällrats påtagligt. Den privala konsumlionen steg med 13 1/2% i volym mellan 1983 och 1987. År 1986 och 1987 ökade konsumlionen med över 4 % per år och konsumtionsnivån översteg de disponibla inkomsterna.

Hur den starka konsumlionsuppgången de senasle åren har finansierats framgår av tabell 7:4. De tillförda medlen är hushållens bruttoinkomster (disponibl inkomst -i- kapitalförslilning) och netloupplåning'. I tabellen

Diagram 7: 2    Disponibel inkomst och privat konsumtion

Miljarderkr., 1980 års priser

320

320

300-

300

Disponibel inkomst

280-

280

260

Privat konsumtion

-260

240-

-240

220 -I---- i--- 1--- i  i------ 1--- i--- 1--- 1-- i--- 1--- i--- 1--- 1-- 1--- 1-- 1--- 1-- 1- 220

70   72   74   76   78   80   82   84   86   88

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

' 1 nationalräkenskaperna reduceras hushållens bruttoinkomster med en kalkylerad kapitalförslitning vid beräkningen av disponibel inkomst. Kapitalförslitningen skall motsvara en nedskrivning av värdet på hushållens kapitalstock, vilken huvudsakligen består av småhus.

47

framgår hur dessa medel användes lill konsumtion, investeringar och finansiella placeringar.

Avregleringen av kreditmarknaden i november 1985 medförde en kraftig ökning av nelloupplåningen 1986 och därmed av hushållens tillförda medel. Den höga nettoupplåningen motsvarades av ännu större finansiella placeringar, vilkel innebär alt del finansiella sparandel var positivt. Den nedgång av de reala invesleringarna, som pågäll sedan 1979, fortsatte även 1986. Den allt lägre investeringsnivån i hushållssektorn beror främst på minskat småhusbyggande.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.1

Tabell 7:4   Finansieringsanalys för hushållssektorn

	1982	1983	1984	1985	1986	1987
Miljarder kr., löpande priser
Disponibel inkomst	335,6	367,1	402,1	443,4	477,1	510,8
Kapitalförslitning	18,2	20.2	22,3	23,6	24.9	25,8
Netloupplåning	40,1	37,0	41,2	36,1	89,7	74,3
Tillförda medel	393,9	424,3	465,6	503,1	591,7	610,9
Konsumtion	333,9	362,7	398,4	438,7	480,3	525.0
Reala investeringar	21,2	21,5	22,6	20,8	19.8	23,1
Finansiella placeringar	38,8	40,1	44,6	43,6	91,6	62,8
Använda medel	393,9	424,3	465,6	503,1	591,7	610,9
Procentandel av disponibel inkomst
Kapitalförslitning	5,5	5.5	5,6	5,4	5,2	5,1
Nettouppläning	11,9	10,1	10.2	8,1	18,8	14,6
Tillförda medel	117,4	115,6	115,8	113,5	124,0	119,6
Konsumtion	99,5	98,8	99,1	98,9	100,7	102,8
Reala investeringar	6.3	5,9	5,6	4,7	4,2	4,5
Finansiella placeringar	11,6	10,9	11,1	9,8	19,2	12.3
Använda medel	117,4	115,6	115,8	113,5	124,0	119,6

Anm.: Exklusive hushällens andel (6,3 miljarder kr.) av den tillfälliga förmögenhetsskatten på försäkringsbolag 1987. I tabellen har tillförda medel och finansiella placeringar höjts med detta belopp.

Källor: Statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

År 1987 låg nettoupplåningen på en fortsatl hög nivå. De finansiella placeringarna återgick lill den andel av de disponibla inkomsterna som rådde åren före avregleringen. Del finansiella sparandel sjönk lill ca minus 18 miljarder. Därav svarade hushållens andel av den tillfälliga förmögenhetsskatten på försäkringsbolagen för ca 6 miljarder kr. Invesleringarna i småhus ökade 1987 i volym för första gången under 1980-talel.

Atl den privala konsumtionen steg så starkt 1986 och 1987 i förhållande lill inkomsterna torde ha sin grund i tre faktorer. För det första var hushållens förväntningar om den egna ekonomins framlida ulveckling optimistiska fram till börsnedgängen i oklober 1987, se diagram 7: 3.

För det andra steg hushållssektorns förmögenhet starkt till följd av värdestegring pä aktier och fastigheter, se diagram 7:4. Frän slulel av 1985 till mitten av oktober 1987, före börsfallel, steg aktiekurserna med i genomsnitt 100%. Prisökningarna pä småhus översteg inflationstakten 1986 för första gängen sen 1979.

För det tredje har avregleringen av kreditmarknaden i november 1985 medfört alt hushållen i större utsträckning än tidigare kunnat låna till

48

Diagram 7:3    Hushållens förväntningar om den egna ekonomin 12 månader framåt       Prop.  1987/88:150
Procent Bilaga 1.1

-20 H

-20

-30

I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I r I I I I 1

1975       1977       1979       1981       1983       1985       1987

Anm.: Diagrammet visar skillnaden mellan andelen hushåll som tror på en förbättring och andelen som tror på en försämring, säsongrensat. De tre sista värdena i diagrammet avser oktober 1987, november 1987 (extra undersökning) och januari 1988.

30

Diagram 7:4    Hushållens tillgängar och skulder

Miljarder kr, 1980 års priser

550

550

O

"T---- 1---- 1---- 1-

78   80

—I----------- 1------- 1------- 1------- 1—

82   84   86

-1----- 1---- 1--- ~l----- 1---- 1-

70

72   74   76

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinslilutet och finansdepartementet. 4   Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.1

49

konsumtion. Den ökade tillgången lill krediter har sannolikt haft särskilt stor betydelse för den starka ökning av inköpen av bilar och andra kapitalvaror som illustreras i tabell 7: 5. Inköp av kapitalvaror betraktas i nationalräkenskaperna som konsumtion, men kan ur hushållens perspektiv delvis ses som investeringar. Åven för turislulgifter i utlandet har höga ökningslal registrerats de senaste åren.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.1

Tabell 7:5   Privat konsumtion

	Miljarder kr..		Procentuell förändring.
	löpande 1987	priser	1980 års	priser
			1983	1984	1985	1986	1987
Total privat konsumtion	525,0		- 1,8	1.4	3,0	4,3	4,1
Därav:
Dagligvaror	162,9		-  1,3	0,1	0,2	1,9	1,6
Sällanköpsvaror	118,4		- 2,8	3,1	4,0	7,1     •	6,2
Bilar	25,4		-11,6	0,0	5,2	28,7	29,4
Bostad	131,6		0,3	1,4	3,5	1,2	1,3
Övriga tjänster	76,1		2,3	2,1	5,0	3,6	3,6
Turistutgifter i utlandet	24,5		-10,9	3,2	10,9	12,7	9,3

Anm.: I dagligvaror ingår icke varaktiga varor exkl. bränsle och el, vilka ingår i bostad. I sällanköpsvaror ingår varaktiga och delvis varaktiga varor.

Källa: Statistiska centralbyrån.

Flera faktorer talar för en fortsatt relativt stark ökning av den privala konsumlionen 1988. Förutom den fortsatta ökningen av realinkomsterna kan nämnas att hushållens förväntningar om den egna ekonomiska situationen inom del närmaste året var nästan lika optimistiska i januari 1988 som före börsfallet i oktober 1987, se diagram 7: 3. Den kraftiga nedgång av framtidsförväntningarna som noterades en månad efter börsfallel synes alliså ha varil tillfällig. Vidare har börskurserna gäll upp med ca 25% sedan slutet av november 1987 lill början av april 1988. Priserna på småhus och bostadsrätter steg kraftigt under loppel av 1987. Inga tecken finns än på alt utlåningen fill hushällen har dämpats.

Ökningslakten i den privata konsumtionen dämpades under loppet av förra året från över 5 % första halvåret lill ca 3 % andra halvåret. Tillgänglig statistik avseende detaljhandelns försäljning och antalet nyregistrerade bilar visar på en fortsatl ökning av den privata konsumfionen i ungefär samma takt under årets första månader. Mot denna bakgrund beräknas den privata konsumlionen öka med 3% 1988. Prognosen innebär en fortsall, om än dämpad, nedgång av hushällens sparande.

50

8 Investeringar

8.1 Inledning

År 1987 blev betydligt starkare för investeringarna än vad som förutsattes i den preliminära nalionalbudgeien. Enligl de preliminära nationalräkenskaperna utfall var de fasta bruttoinvesteringarna volymmässigt 7,5% högre 1987 än 1986, vilket är den kraftigaste investeringsuppgången sedan millen av 1960-lalet. Del var kombinationen av en god ulveckling för näringslivels investeringar och en snabb expansion av bosladsinvesteringarna som gjorde att investeringstillväxten blev så hög. De offentliga myndigheternas investeringar minskade något 1987, men den offentliga sektorns bidrag till investeringarna var ändå positivt genom atl de statliga affärsverken kraftigt ökade sin investeringsaklivitel.

Bruttoinvesteringarnas andel av BNP utgjorde 1987 drygt 19%. Räknat i fasta priser har invesleringskvolen stigit med 1,4 procentenheter sedan 1983. Fortfarande är dock invesleringskvolen lägre än vad den var under 1970-talets första hälft, dä den i genomsnitt uppgick till ca 21 1/2%. Denna skillnad ligger helt pä bosladsinvesteringarna och de offentliga myndigheternas investeringar, som utgjorde en större andel av BNP under denna period än vad de gör nu.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.1

Tabell 8:1    Bruttoinvesteringar efter	näringsgren
	Miljarder kr. 1987, löpande priser	Årlig procentuell förändring, 1980 års priser
		1983	1984	1985	1986	1987	1988
Näringsliv Offentliga myndigheter Bostäder Totalt därav maskiner	126,9 23,1 42,3 192,3 79,8	3,3 -0,8 -1,2 1,6 4,3	6,0 -1,8 7,4 5,1 8,5	10,4 -3,7 0,6 6,0 15,1	-0,2 -0,8 -3,2 -1,0 -3,9	8,1 -1,5 11,4 7,5 8,9	2,5 5,7 6,5 3,8 5,0

Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

Under 1988 vänlas investeringsvolymen fortsätta öka, även om lillväxl-takten inle blir lika hög som 1987. En slor del av de invesleringsprojekl som påbörjades under andra halvåret 1987 kommer all påverka invesleringarna även under innevarande år. Ulöver en forlsall men långsammare expansion för näringslivels investeringar och bosladsinvesteringarna visar de offentliga myndigheternas investeringsplaner att även dessa kan beräknas ge elt positivt bidrag under 1988. Totalt innebär prognosen en lillväxl för brulloinvesleringarna på 3,8 %. Det kan noteras all handelsflottans och offshore-sektorns investeringar, som vänlas minska kraftigt 1988, drar ned de totala brulloinvesleringarna med drygt en halv procent.

51

Diagram 8:1 Bruttoinvesteringskvot

Procent av BNP, 1980 års priser

Näringslivets investeringar

Procent av BNP, 1980 års priser

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.1

70      73      76       79      88      65      88 Källor: Statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

8.2 Näringslivets investeringar

Efter en relativt svag utveckling 1986 log näringslivels investeringar ny fart under 1987 och investeringsvolymen beräknas ha ökat med drygt 8%. Omsvängningen av investeringarna mellan 1986 och 1987 ligger i slor utsträckning på industrins investeringar, men även andra delar av näringslivet ökade sin invesleringsaktiviiel. Tjänstesektorernas investeringar dämpades dock markant 1987, efter en mycket kraftig uppgång 1985 och 1986.

Jämfört med 1982 har näringslivels investeringsvolym stigil med sammanlagt 30% lill 1987. Mellan samma år växte näringslivels produkfion med 15%. Näringslivels investeringskvot har således stigit markant och var 1987 obetydligt lägre än vid mitten av 1970-lalel. Investeringsuppgången har varit koncentrerad till industrin och lill maskininvesteringarna.

1 den prognos för invesleringarna 1988 som gjordes i den preliminära nafionalbudgelen i januari fanns ell stort mått av osäkerhet, framför allt med hänsyn till all den investeringsenkät som låg lill grund för prognosen var besvarad innan företagen kunnal beakta börsfallel i oktober 1987. Planerna var expansiva men i prognosen justerades de ned med hänsyn till börsfallel. Den nya investeringsenkäten från februari 1988 lyder emellertid på atl börsfallel inte har haft den negativa effekt på förelagens investeringsvilja som kunde befaras i höstas.

Nuvarande prognos för 1988 innebär all näringslivels investeringar forlsäller alt öka i volym, men med en lägre lillväxltakl än under 1987. I ännu högre grad än förra året är del expansionen av industrins investeringar som bär upp invesleringsökningen. Tjänstesektorernas investeringar vänlas minska i volym, speciellt på byggnadssidan. Della beror delvis på all

52

byggregleringen i storstadsområdena beräknas få etl hårdare genomslag än under förra ärel. Vidare planerar statens järnvägar och televerket atl minska sin investeringsaktivitet relalivi kraftigt 1988 jämfört med förra året. Sammanlaget beräknas näringslivets investeringar inklusive handelsflottan öka med 2,5% i år. Exkluderas handelsflottan är uppgången 3,5%.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.1

Tabell 8: 2    Bruttoinvesteringar i näringslivet

	Miljarder	Årlig	procentuell föränd		ring.
	kr. 1987.	1980	drs priser
	löpande priser
		1983	1984	1985	1986	1987	1988
Jord- och skogsbruk	7,0	1.0	0,4	-8,5	-15.3	10,5	-2.8
industri	35,2	1.8	16,6	19.2	- 2,9	13.6	9,0
El-, gas-, värme- och vattenverk	7,9	3,3	-10.5	-3,3	-19,4	- 2,3	9,9
Byggnadsverksamhet	2,7	0,1	5,5	-I.l	-  1,7	1,5	8,5
Varuhandel	11,2	2,5	15.1	16,8	5,8	8,6	-0,9
Bank- och försäkringsinstitul	2,0	-15.0	62,7	37,5	34.4	-17,6	-0,7
Samfärdsel exkl. handelsflottan	10.3	I.l	- 0.2	6.2	7,6	0,8	-7,1
Uppdragsverksamhet exkl. offshore	13,6	69.1	- 5.3	38.0	11,3	4.9	7.9
Övrigt	37.1	- 4.7	7,3	3,9	1.3	11.0	-2.9
Summa inkl. diskrepans	126,9	3,3	6,0	10,4	- 0,2	8,1	2,5
därav   byggnader	43,6	1.2	2,5	2.9	9.0	7.6	-0,1
maskiner	73,0	4.5	8.6	15,7	- 5.1	8,2	4.4

Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

Diagram 8:2    Bruttoinvesteringar

Miljarder kr., 1980 års priser

60-

60

Övrigt Näringsliv

50

50

40

40

30

30

-20

10-

10

0

—I-------- 1------- 1------- 1------- 1------- 1------- 1------- 1------- 1------- 1

70   72   74   76   78   80

82   84   86   88

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

5    Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 150. Bilaga I.l

53

Den kraftiga omsvängningen av industrins invesleringar, frän en ned- Prop. 1987/88: 150 gång med 3% 1986 lill en uppgång pä nära 14% 1987, beror till slor del på Bilaga I.l svängingar i skogsindustrins invesleringar. Exkluderas skogsindustrin ökade industriinvesteringarna med 6% 1986 och med 11% 1987. Transporlmeddsinduslrin exklusive varv, dvs. i huvudsak bilindustrin, har de senaste åren ökat sin investeringsvolym myckel kraffigl. År 1987 var uppgången hela 28%-, vilkel var en nästan dubbelt så slor uppgång som under 1986. Av den totala uppgången för industriinvesteringarna pä knappt 14% 1987 svarade skogs- och Iransporlmedelsindustrin exkl varven för ca 4 1/2 procentenheter vardera. Sammanlaget har industriinvesteringarna de senasle fem åren ökat med nära 60% i volym och är nu tillbaka pä samma nivå som de hade 1975 — 76, innan den kraftiga nedgången började.

År 1988 vänlas industrins invesleringar öka med 9%. Till skillnad mol under 1987 beräknas uppgången vara koncentrerad lill maskinsidan medan byggnadsinvesteringarna blir ungefär oförändrade i volym. Av de enskilda branscherna väntas transporlmeddsinduslrin åven 1988 stå för en slor del av uppgången. Inom basindustrin är del framför allt järnverken och gruvindustrin som ökar sina invesleringar.

Tabell 8:3    Industrins investeringar

	Miljarder kr. 1987, löpande priser	Ärlig procentuell förändring 1980 ärs priser
		1983	1984	1985	1986	1987	1988
Basindustri Verkstäder Övrig industri	8,3 14,8 12,1	-7.9 1.5 10.1	23,7 32,0 -1,5	26,4 16,1 16.7	-28,3 9.4 6,7	19,9 13,9 9,3	14,7 5,6 9.3
Totalt	35,2	1,8	16,6	19,2	- 2,9	13,6	9,0
Byggnader Maskiner	8,1 27,1	-9.3 4,5	44,9 10.7	16.1 20,1	12,4 - 7.0	13,6 13,6	2,0 11,2

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet

8.3 Bostadsinvesteringar

År 1987 innebar en vändpunkt för nyproduktionen av bosläder. Byggnadsvolymen beräknas ha ökat med drygt 25% från året innan, efter all ha minskal älta är i rad. Under 1987 påbörjades cirka 40000 lägenheter, mol drygt 30000 under 1986. Nybyggandet ökade i stort sett i hela landet. Ökningstakten är emellertid störst i storstadslänen och särskill i Stockholms län, där antalet påbörjade lägenheter ökade med 35%.

Bakom del ökade bostadsbyggandet ligger en ökad efterfrågan på bostä
der, vilken bl a visar sig i all andelen av allmännyttans lägenheter som är
lediga för omedelbar uthyrning minskade från 4% 1983 lill under 1% i
september 1987. De senasle årens ökade bostadseflerfrägan torde i hög
grad återspegla den relalivi förmänliga ulvecklingen av hushållens reala
inkomster. Regionala befolkningsomflyttningar kan också ha haft belydel
se för bosladsefieflerfrågan liksom de åtgärder som har vidtagits för all
begränsa annal byggande i storstadsområdena, se nedan. 54

Flera indikationer lyder på en fortsatt kraftig expansion av bostadsbyggandet 1988. Inkomna ansökningar om statliga bostadslån lill nybyggnad har ökat i antal. Bostadsstyrelsens enkäler visar all kommunernas planer för bostadsbyggandet 1988 är myckel expansiva och dessutom har reviderats upp kraftigt i förhällande lill tidigare enkättillfällen.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.1

Tabell 8:4   Bostadsinvesteringar

	Miljarder kr. 1987, löpande priser	Årlig procentuell förändring 1980 års priser	■
		1983     1984     1985     1986	1987	1988
Nybyggnad Flerbostadshus Småhus Ombyggnad Flerbostadshus Småhus Totalt	19,8 10,0 9,8 22,5 19,3 3,1 42,3	-  9,8 -13,1  -11,2 -12,8 -  1,4 - 8,1  - 6,2 -11,3 -15,0 -16.7 -15.2 -14,2 16,9     41,0     12,6      4,5 19,1     36,6     27,7       2,7 10,5     54,2 -28,1     13,0 - - 1,2      7,4      0,6 - 3,2	26,3 32,3 20,8 1,4 8,3 -28,5 11,4	30,1 48,0 12,0 -13,0 -13,0 -13,0 6,5

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartmentet

Avgörande för hur mänga nya lägenheter som kan påbörjas under 1988 torde vara produktionskapaciteten i byggsektorn och utvecklingen av annat byggande än bostäder. Sysselsällningen i byggsektorn väntas öka 1988 och prognosen för byggnadsinvesteringarna exklusive nya bosläder innebår en viss nedgång. Del torde därför finnas ett utrymme för en fortsalt expansion av bostadsbyggandet.

Diagram 8:3   Bostadsinvesteringar

Miljarder kr., 1980 års priser

30

•30

25-

25

20-

■20

Nybyggnad

15-

■15

10

-10

Ombyggnad

-5

—1---- 1---- 1---- ;----- 1---- 1—

70        72        74        76

78

—I----------- 1------- 1------- 1------- ;-------- 1------- 1------- f—

80        82        84        86        88

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunklurinstitulet och finansdepartementet.

55

Ombyggnaden av bosläder visar en ulveckling som varil motsatt den för nybyggnad, med en lillväxl under både 1970- och 1980-talel. Ombygg-nadsinvesieringarna expanderade särskill i böljan av 1980-lalen i samband med det s. k. ROT-programmel, som innebar all de resurser som frigjordes dä nybyggandet minskade skulle föras över lill ombyggnadsverksamhel.

De åtgärder som vidlogs i slulel av 1986 hade emellertid lill syfte alt begränsa omfattningen på ombyggnaden av bosläder. De innebar bl. a. en begränsning av möjligheterna lill statliga bostadslän för ombyggnad av bostäder i storstadsområdena. En myckel kraftig ökning av besluten om ombyggnadslån i slulel av 1986 medförde emellertid all ombyggnadsverk-samhelen i dessa områden under 1987 inle reducerades i avsedd omfattning. Under 1988 väntas länebegränsningarna fä en betydligt större effekt på ombyggnadsverksamhelen i storstadsområdena, vilken emellertid delvis torde komma atl motverkas av en ökning av ombyggnaden av bostäder i övriga landet.

Sammantaget innebär prognosen all del senasle årets förskjutning från ombyggnad lill nybyggnad accentueras yllerligare under 1988 och alt den totala investeringsvolymen i bostadssektorn fortsätter öka, men inle i samma snabba takt som under 1987.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.1

Tabell 8: 5    Offentliga investeringar

	Miljarder kr. 1987, löpande priser	Åriig procentuell förändring, 1980 ärs priser
		1983	1984	1985	1986	1987	1988
Statliga myndigheter Statliga affärsverk Summa staten	6,4 16,6 23,0	4,2 0,1 1,4	3,8 -10,3 - 5,6	-8,8 5,3 0,1	-6,0 8.4 3,6	10,5 13,7 12,7	9,9 -3,8 0,3
Kommunala myndigheter Kommunala affärsverk' Summa kommuner	16,7 4,7 21,4	-2,5 2.6 -1,3	-    3,9 -    3,7 -    3,8	-1,7 -4,3 -2,3	1,2 -8.7 -1,1	-5,7 -3.2 -5,1	4,0 4,7 4,2
därav primärkommuner landsting	15,6 5,9	-3,4 4,5	- 6,0 1,7	-0,9 -5,7	0,4 -4,9	-3,4 -9,6	5,3 0,8
Totalt	44,4	-0,1	- 4,6	-1,2	1,1	3,4	2,1

' Inklusive kommunala företag, församlingar m. m. och exklusive bostäder. Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

8.4 Byggnadsverksamhet

Den samlade byggnadsverksamheten ökade mellan 1986 och 1987 med drygt 4 1/2%. Det största bidraget lill denna lillväxl kom frän den kraftiga expansionen av bostadsbyggandet, men åven näringslivets byggande gav etl positivt bidrag. Myndigheternas och affärsverkens byggnads- och anläggningsinvesteringar minskade däremot relalivi kraftigt. Enligl arbetskraftsundersökningarna ökade antalet sysselsatta med hela 15000 personer 1987. Dessutom var löneglidningen stark i byggsektorn.

I millen på 1970-lalel minskade byggverksamheten under flera år dä först bostadsbyggandet och några är senare näringslivels byggnadsinvesteringar föll. Denna utveckling återspeglas också i att sysselsättningen i

56

byggnadssektorn under 1970-lalet minskade med ca 75 000 personer. En Prop. 1987/88: 150 återhämtning i både byggverksamhet och sysselsättning skedde dock un- Bilaga 1.1 der åren 1978-80 framför allt genom en ökad aktivitet i bostadssektorn. Under den svaga byggkonjunkturen i början på 1980-lalet minskade byggsektorns produklionskapacitet. Mellan 1981 och 1984 minskade I ex sysselsättningen med nära 30000 personer. Hälflen av denna syssdsäiiningsför-lust återhämtades 1987.

Statistiken möjliggör inte någon regional fördelning av den totala byggverksamheten. Regional statistik över anlalet byggnadsarbetare indikerar dock atl byggverksamheten under 1987 expanderade särskill kraftigt i storstadslänen, där byggarbelarkären ökade med drygt 3 1/2% all jämföra med en ökning med knappt 1 % i landet i övrigt.

Under 1987 var byggnadsverksamheten föremål för en rad särskilda regleringar. Syftet med dessa var dels att dämpa överhettningen av byggmarknaden i storstäderna, dels alt skapa ett större utrymme för nybyggande av bosläder i storstadsområdena. Regleringarna innebar atl länsarbetsnämnderna i Stockholms samt Göteborgs och Bohus län anmodades utnyttja byggnadstillståndsgivningen för atl begränsa den totala byggvoly-men till 1986 ärs nivä och för Stockholms län dessutom atl begränsa annat byggande än bostadsbyggande lill 70% av 1986 års nivä. Vidare fastställdes för storstadsområdena ramar för de statliga bostadslånen för ombyggnad av bostäder. Dessutom undaniogs företagen i storstadsområdena från möjligheten att utnyttja investeringsfonderna vid byggnadsinvesteringar och myndigheternas byggande drogs ned. I november 1987 beslutade regeringen att föriänga byggnadsregleringarna lill alt gälla även under 1988 och 1989. Vidare utvidgades frisläppsstoppel för investeringsfonderna till att gälla hela landet ulom stödområdena. Åtgärderna har inneburit alt igång-

Tabell 8:6   Byggnadsverksamhet

	Miljarder	Åriig	procentuell förändring,
	kr. 1987.	19801	års priser
	löpande
	priser	1983	1984	1985	1986	1987	1988
Byggnadsinvesteringar	102,2      -	- 0,4	3,0	-0,1	1,4	6,2	3,2
därav   näringsliv	43,6	1,2	2.5	2,9	9,0	7,6	-0,1
offentliga
myndigheter	16,3      -	-  1.5	-3,9	-6,9	-4,0	-7,6	3,5
bostäder	42,3      -	-  1.2	7,4	0,6	-3.2	11,4	6.5
Reparation och underhäll	40,1	2.3	3,5	2,7	2,8	1,0	1.3
Summa byggnadsverksamhet 142,3		0,4	3,1	0,7	1,8	4,7	2,7
Reparationer, om- och
tillbyggnader (ROT)	62,6	5,8	13.5	6,0	3,4	1,2	-4,0
därav   bostäder	42,4	9,7	19.2	7,9	2,8	1,2	-6,7
övrigt	20,2	0.2	4,4	2,6	4,6	1,0	1,6

Anm.: Underlaget för beräkningarna av byggnadsverksamheten har betydande brister, varför resultaten bör tolkas med försiktighet. När det gäller vissa reparationer 1985-1986 har statistiska centralbyråns tidsserier ersatts av en trendmässig ökning. Posten ROT definieras som summan av reparationer och underhäll samt ombyggnadsinvesteringar i endast bostadssektorn, dvs., exklusive ombyggnader i andra sektorer, vilka inte kan särskiljas frän nyinvesteringarna.

Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet. 57

sättningen av nya projekt har minskat påtagligt i storstadsområdena samti-     Prop. 1987/88: 150 digt som påböljandet av nya lägenheter har ökat kraftigt och prisutveek-     Bilaga 1.1 lingen på nya bostäder dämpats. Trots åtgärderna förstärktes byggkonjunkturen pålagligt under loppet av

1987.  Kapacitetsutnyttjandet ökade successivt under året och i konjunk
turinstitutets byggbarometer från december 1987 uppgav 90% av byggföre
tagen alt bristen pä arbetskraft, trots sysselsättningsökningen, är det fram-
sta hindret för atl ytterligare öka produktionen. Delta är den högsta siffra
som har noterats sedan byggbaromelern startade 1974. Byggföretagen
väntar sig en ytterligare förstärkning av byggkonjunkturen första halvåret

1988,  men förutser en stagnation under andra halvåret främst p. g. a. bris
tande produktionskapacitet.

Byggnadsinvesteringarna beräknas öka med 3,2% 1988. Byggnadsreparationerna väntas öka i en långsammare takt och den totala byggverksamheten beräknas växa med 2,7%. Del har därvid tagits hänsyn lill atl kapacitetsutnyttjandet i byggsektorn år utomordentligt högt och knappast kan stiga nämnvärt under 1988. Tillgången på produktionsresurser sätter därmed en effektiv restriktion på den samlade byggverksamhetens utveckling. Byggandet kan därmed inle förväntas växa i samma snabba takt som under 1987. Prognosen innebär vidare att ROT-sektorn minskar i omfattning.

8.5 Lagerinvesteringar

Bortsett från en lageruppbyggnad inom industrin under första halvåret 1985 har lagren i den svenska ekonomin dragils ned successivt sedan slutet av 1980. Denna avveckling fortsatte även under 1987. Sedan 1980 har lagren dragits ned med 43 miljarder kr. Drygt hälften av neddragningen har kommit inom industrin men även partihandeln har pressat lagren kraftigt under denna period.

Under 1987 reducerades lagren med ca 6,5 miljarder kr. - vilket motsvarar 4,5 miljarder kr. i 1980 års priser, se tabell 8: 5 - trots att neddragningen av oljelagren blev betydligt mindre än vad som förutsägs i den preliminära nalionalbudgeien. Däremot minskade färdigvarulagren inom industrin ovänlat kraftigt under slutet av 1987. Denna neddragning berodde troligen på att industrin inte kunde producera i takt med den opåräknal höga efterfrågan, vilket medförde alt man fick dra ned ytterligare på lagren för atl kunna hålla uppe leveranserna.

Det var endast inom detaljhandeln som lagren ökade under 1987. Denna uppdragning kan till fullo hänföras till atl bilhandeln ökade lagren kraftigt under andra halvåret 1987, vilket delvis förklarar den höga imporlökningen av personbilar under denna period. Totalt sett gav lagren ett bidrag till inhemsk efterfrågan motsvarande 0,3% av BNP 1987. Om man exkluderar neddragningen av oljelagren, vilken medförde lägre import och högre export gav övriga lagerändringar elt bidrag på 0,2 % av BNP.

Enligt konjunklurbarometern från mars 1988 fortsatte industrin atl dra
ned färdigvarulagren under första kvartalet i är. Neddragningen kan fram
för allt hänföras till transporlmeddsinduslrin och järn- och stålverken. 58

Tabell 8:7    Lagervolymförändringar					Prop. 1987/88: 150
Milj. kr., 1980 års priser					Bilaga 1.1
	1985	1986	1987	1988
Jord- och skogsbruk	-  291	-   126	-   165	-   100
Industri exkl. varvl	1541	-1295	-1842	0
Varv	45	-   610	-1540	■0
El-, gas- och vattenverk	-   518	641	-   327	-1400
Partihandel	-1308	-1211	-1021	-   900
Detaljhandel	394	-243	353	-   200
Totalt	-  137	-2844	-4542	-2600
därav råolja och bränslen	-1481	1225	-1765	-2100

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunklurinstitulet och finansdepartementet.

Inom Iransporlmedelsindustrin torde neddragningen vara en effekt av konflikten på arbetsmarknaden, som ledde till att stora delar av transportmedelsindustrin stod stilla i nästan 3 veckor under januari-februari. Under konflikten framkom all de nya lagerhanteringsrutinerna som införts i industrin under av 1980-talet - bl. a. den s. k. jusl-in-lime principen, vilken innebär atl underleverantörerna levererar varan exakt när kunden behöver den - märkbart har ökat sårbarheten vid konflikter. Det var främst underleverantörerna inom verkstadsindustrin som inte kunde hålla uppe produktionen eftersom såväl underleverantörerna som de stora exportföretagen inom verkstadsindustrin dragit ned förvaringsulrymmen för lager. Under 1988 förväntas oljelagren dras ned med drygt 2 miljarder kr. (1980 års priser), vilket medför att importen av petroleumprodukter kommer att minska även under 1988. Industrins lagerstock beräknas totalt sett ligga på föregående års nivå. Inom delar av industrin, som t. ex. Iransporlmedelsindustrin, järn-och stålverken samt massainduslrin, bedöms lagren för närvarande vara för små. Totalt sett förväntas delta dock motverkas av atl andra branscher har planer pä att fortsätta atl avveckla lagren. Inom parli-och detaljhandeln förutses en mindre lageravveckling. Inom hela ekonomin beräknas lagren reduceras med 2,6 miljarder kr. (1980 års priser), vilkel ger etl positivt BNP-bidrag på 0,3 procentenheter.

59

9 Den offentliga verksamheten

9.1 Den offentliga sektorn och samhällsekonomin

Den offentliga sektorns samlade finansiella sparande har sedan 1978 varit negativt, främst beroende pä kraftiga underskott i den statliga sektorn. Från 1982 minskade emellertid underskotten och 1987 blev saldot äter positivt, se tabell 9: I. Räknat som andel av BNP, har del finansiella sparandel ökat från -6,3% 1982 fill 3,9% 1987. Åven om intäkterna från engångsskatten på livförsäkringsbolagens förmögenheter exkluderas, förblir sparandet posifivt 1987. Denna skall beräknas ha inbringat drygt 16 miljarder kr. 1987. År 1988 väntas det finansiella sparandel minska, eftersom intäkterna av engångsskatten bortfaller; det underliggande sparandet ökar dock något.

Prop. 1987/88:150 Bilaga 1.1

Tabell 9:1    Den olTentiiga sektorns inkomster och utgifter

Löpande priser

	Miljarder	kr.		Föränd	ring, %
	1986	1987	1988	1986	1987	1988
Inkomster	592,8	664,0	697,9	9,5	12,0	5,1
Skatter	369.1	416.0	448,5	13,3	12,7	7,8
Socialförsäkringsavgifter	124,5	137.3	153.7	5,9	10,3	11.9
Övriga inkomster	99.2	110.7	95.7	1,2	11,6	-13.6
Utgifter	599,5	624,8	669,4	6,5	4,2	7,1
Transfereringar till hushåll	182.3	200.4	222.3	10.5	9,9	10.9
Ränteutgifter	70,2	66.4	63.1	-3.4	-5,4	-5,0
Övriga transfereringar	62,6	59.1	65.0	7,0	-5,6	10,0
Konsumtion	258,1	271,7	289,2	7.7	5,3	6.4
Investeringar'	26,3	27.3	29,8	-1,9	3,8	9.2
Finansiellt sparande	-6,7	39,2	28,5
Procent av BNP
Skaller och avgifter	52.9	54.8	55,2
Utgifter	64,2	61.9	61.3
Finansiellt sparande	-0,7	3,9	2,6

' 1 investeringar ingår investeringar i personalbostäder, lagerinvesteringar samt nettot av köp och försäljning av fastigheter och mark.

Anm.: 1 tabellen har transfereringar (utom räntebetalningar) mellan de tre offentliga delsektorerna eliminerats. Däremot har inte interna skattebetalningar eliminerats.

Källa: Finansdepartementet.

I labdl 9: 1 redovisas också skallekvolen, dvs summan av direkta och indirekta skaller samt socialförsäkringsavgifter uttryckt som andel av BNP. Denna kvot beräknas ha ökat från 51,5% 1985 lill 54,8% 1987. (För 1987 inkluderas ej den ovan nämnda engångsskatten.) Ökningen mellan 1985 och 1987 förklaras lill slörsla delen av atl skalleiniäklerna ökat som en följd av all löner och pensioner har ökat mer än vad som kompenserats för genom de årliga skattesänkningarna och atl skalteunderiagen ökat snabbare än BNP. Innevarande år beräknas den totala skallekvoten öka marginellt.

60

Tabell 9; 2    Reala förändring	!ar av i	Jen offentliga sektorns inkomster och				utgifter	Prop.	1987/88:	150
Åriig procentuell volymförändring							Bilaga	il.l
	1983	1984	1985	1986	1987	1988
Inkomster	4,9	3,1	3,5	5,1	7,5	-0,3
Utgifter	2,7	0,4	3,8	1,5	-0,2	1,8
Transfereringar till hushåll	3.1	-1,2	4,7	6,0	5,5	5,3
Övriga transfereringar	6,0	-10.4	3.6	2.6	-9,4	4.4
Räntor	7.8	9.6	12.0	-7.4	-9.3	-9,9
Konsumtion	0.8	2.4	2.1	1.3	0.7	1,1
Investeringar	-0.3	-2.2	-3,7	-2,6	-1.8	5.5

Anm.: Förändringstalen för den totala offentliga sektorns inkomster och utgifter redovisas med samtliga interna betalningsströmmar eliminerade (liksom i tabell 9:1). Inkomster och transfereringar har deflalerats med KPI. Offentlig konsumtion och investeringar har deflaterats med respektive implicitdeflator.

Källa: Finansdepartementet.

Den konsoliderade offentliga sektorns inkomster har även i fasta priser ökat mer än utgifterna sedan 1982, se tabell 9: 2. Detta sammanhänger främst med den ökade lillväxlen i svensk ekonomi. Utgifterna för transfereringar har ökat kraftigt, vilket huvudsakligen beror pä dels beslutade förbättringar av olika bidrag, dels del ökande antalet pensionärer. Trenden mol ökade ränleulgifter bröts 1986 som en följd av lägre räntenivåer saml minskade budgetunderskott. Under 1988 väntas räntebetalningarna minska i volym. De samlade konsumlionsulgiflernas ökningslakt har minskal påtagligt sedan 1970-talet. Invesleringarna inom den offentliga sektorn har sjunkit årligen under hela decenniet, men vänlas öka innevarande år.

Med tabell 9: 2 som grund, kan den offentliga sektorns inverkan pä den övriga ekonomin beräknas. Med anlaganden om marginella konsumtions-och imporlbenägenheler, kan multiplikatorer räknas fram. De anger hur förändringar av inkomster och utgifter i den offentliga sektorn bidrar till förändringen av BNP totalt. Eftersom kalkylerna bygger på reala förändringar, inkluderas inte effekter via prisbildning eller kredilmarknad. Beräkningarna visar atl slalen har bedrivit en kontraktiv finanspolitik under de senaste åren mätt på delta sätl. Kommunernas och socialförsäkringssektorns inverkan på ekonomin har varil relativt liten. Under 1988 väntas den offentliga sektorn ha en i stort sett neutral inverkan på samhällsekonomin. En åtstramande effekt från den statliga sektorn molvägs av en någol expansiv effekt frän den kommunala sektorn.

Tabell 9: 3    Finanspolitiska effekter

Procent av bruttonationalprodukten i fasta priser

1983

1984

1985

1986

1987

1988

Staten                                    -1.3 -2,7 -0.7 -1.3 -2.2 -0,4

Socialförsäkringssektorn          0.2 -0.2 0.1 0.2 -0.0 0.1

Kommunerna                           0.6 0.5 0,8 0.2 -0.2 0.5

Totala offentliga sektorn        -0,5 -2,4 0,2 -0,9 -2,4 0,2

Källa: Finansdepartemenlet.

6    Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 150. Bilaga l.I

9.2 Statsskulden och den offentliga förmögenheten Prop. 1987/88: 150

Bilaga 1.1 Den svenska statsskulden uppgick vid slutet av 1987 till 622 miljarder kr.

till bokförda värden. Med utlandsskulden räknad lill aktuella valutakurser och med de smärre justeringar finansräkenskaperna gör uppgick statsskulden lill 619 miljarder kr., se tabell 9:4. Slalen hade 1987, för första gängen sedan 1976, ett positivt finansiellt sparande. Delta sparande bidrog lill atl statsskulden minskade under 1987, se tabell 9:4. Till minskningen bidrog ocksä all statens utlandsskuld minskade genom dollarkursens nedgång.

Tabell 9:4   Den offentliga sektorns finansiella nettotillgångar

Miljarder kr., löpande priser

Belopp 31 dec.
1986 1987

Statsskuld 628 619

245	249
-21	-22
304	333
51	50
579	611

Statens tillgångar Kommunernas tillgångar, netto Socialförsäkringens tillgångar, netto Riksbankens tillgångar, nello Summa

Offentliga sektorns finansiella nettotillgångar —49 — 8

Källa: Konjunkturinstitutet.

Slalen har också omfattande finansiella tillgångar. Dessa uppgick vid slutet av 1987 till 249 miljarder kr. Slatens finansiella tillgångar beslår lill ca 40% av bostadslån och studielån. Insatskapitalet i statliga affärsverk och aktier i statliga bolag uppgick till drygt 50 miljarder kr.

Skillnaden mellan hela den offentliga sektorns finansiella tillgångar och skulder utvisar den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet. I slutet av 1987 uppgick nettoförmögenheten till -8 miljarder kr. Det bör noteras, all i denna ingår inle reala tillgångar i form av l.ex. mark, byggnader och maskiner.

Socialförsäkringens finansiella tillgångar uppgick till 333 miljarder kr. Huvuddelen av denna förmögenhet utgjordes av obligafioner och utlåning, en mindre del av aktier. AP-fondens och löntagarfondernas aktieinnehav uppgick sammantagna till ca 20 miljarder kr. Riksbankens förmögenhet, vilken i detta sammanhang räknas in i den offentliga sektorns nettoförmögenhet, motsvaras huvudsakligen av valutareserven och uppgick till 50 miljarder kr. Kommunerna hade en nettoskuld pä ca 22 miljarder kr.

Statsskulden samt den offentliga sektorns förmögenhet i fasta priser från
1970 och framåt framgår av diagram 9:1. Den finansiella förmögenheten
ökade successivt mellan 1970 och 1976 främst genom uppbyggnaden av
AP-fonden. Därefter minskade den snabbi lill följd av de stigande statliga
budgetunderskotten och 1983 uppstod en nettoskuld. Sedan 1983 har dock
försämringen av den offentliga sektorns finansiella ställning dämpats. Åren
1986 och 1987 ökade den finansiella nettoförmögenheten igen. 62

Diagram 9:1    Statsskulden och den offentliga sektorns flnansiella förmögenhet		Prop. 1987	/88: 150
31 december 1970-1987, miljarder kr., 1987 års priser		Bilaga 1.1
700-,		p700
600-500-	Den offentliga sektorns                                               ..................................................................... finansiella tillgångar                           .............................................. .yff	-600 -500
400-	/ Statsskulden	-400
300-		-300
200-	\ll-------	-200
100-	Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet netto	-100
1 r\r\	---__            ,--'	--100
70        72        74        76        78        80        82        84        86
Källa.	Konjunkturinstitutet.

9.3 Staten

Sedan 1982 har det skett en kraftig förbättring av slatens budgetsaldo. Mellan 1982 och 1987 har budgelunderskotlel minskat från 83 miljarder kr. lill 10 miljarder kr. Som andel av BNP sjönk underskottet från 13% lill 1%.

Bakom förbättringen av statens finanser ligger dels en kraftig ökning av inkomsterna, dels en återhållsam utgiftsutveckling. Mellan 1982 och 1987 ökade statens inkomster med 180 miljarder kr., medan utgifterna steg med drygt 100 miljarder kr. Ökningen av utgifterna har kunnat hållas nere dels genom en stram budgetpolitik, dels genom att det förbättrade ekonomiska läget har medfört atl insatserna bl. a. inom de arbetsmarknads- och indu-slripolitiska områdena har kunnal minskas. Sedan 1985 har ränteutgifterna minskal till följd av sänkt räntenivå och under 1987 även genom atl statsskulden minskade.

Ar 1988 förutses en fortsatl förbättring av budgetsaldol. Det finansiella sparandet försämras dock jämfört med 1987 genom alt engångsskatten pä försäkringsbolagen faller bort, se tabell 9: 5.

Statens inkomster av skatter beräknas öka i väsenlligl långsammare takt 1988 jämfört med under 1987. Detgäller både direkta och indirekta skaller.

Belräffande de direkta skatterna genomförs 1988 flera förändringar i inkomstskattesyslemel för hushåll. Dessa ändringar innebär alt grundavdraget höjs, den s. k. brytpunkten höjs, anlalet skikt i skatteskalan minskas

63

Tabell 9:5   Statens inkomster och utgifter Prop. 1987/88: 150

Löpande priser. Exkl. statliga affärsverk och aktiebolag Bilaga 1.1

	Miljarde 1986	;rkr. 1987	1988	Förändring, %
				1987	1988
Inkomster Skaller Socialförsäkringsavgifter Övriga inkomster	311,1 228,3 46,8 36,0	362,0 258.4 51.5 52,1	368,8 277,6 56,8 34,5	16,4 13,2 10,1 44,7	1,9 7,4 10,3 -33,8
Utgifter Transfereringar lill hushåll Ränteutgifter Övriga transfereringar Konsumtion Invesleringar m. m.'	336,2 81,3 63,0 119,0 67,2 5,7	346,7 88,3 58,9 120,7 70,9 7,9	360,8 96,6 55,6 126,4 75,0 7,2	3,1 8,6 -6,5 1,4 5,5 38,6	4,1 9,4 -      5,6 4,7 5,8 -      8,9
Finansiellt sparande	-25,1	15,3	8,1
Utlåning m. m. Korrigeringspost	- 2,7 16.8	19,2 5,8	1,3 6,8
Budgetsaldo Budgetsaldo i % av BNP	-39,2 - 4,2	-9,7 -1,0	0,0 0,0

' I invesleringar ingår även lagerinvesteringar samt nettot av köp och försäljning av fastigheter och mark.

Källor: Finansdepartemenlet, konjunkturinslilutet, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

och kvitlningsrälten mellan villaunderskoll och inkomst av kapital slopas. Sammantaget beräknas förändringarna i skattesystemet innebära etl skattebortfall på ca 4,5 miljarder kr. jämfört med 1987 års skatteregler.

Inkomsterna från de indirekta skatterna, som svarar för ungefär hälften av statens inkomster, beräknas öka med endast ca 4%. Orsaken till den relativt låga ökningstakten är i huvudsak atl den allmänna löneavgiften, vilken räknas som en indirekt skall, sänks från 2% lill 0,34%. Del beräknas ge ell inkomstbortfall på 7 1/2 miljarder kr. Genom denna sänkning neutraliseras beslutade höjningar av andra arbetsgivaravgifter, vilka inle klassas som indirekta skatter, så att det totala avgiftsuttaget blir oförändrat mellan 1987 och 1988.

Bensinskatten höjdes med 25 öre per liter den 1 april 1988. Den 6 april 1988 höjdes skatten på spritdrycker och starköl. Vid samma lidpunkt slopades skatten på lättöl. I komplelleringspropositionen föreslås ytteriigare vissa höjningar. Sammantagna beräknas dessa förändringar ge slalen en inkomstförstärkning för 1988 med drygt I miljard kr.

Statens övriga inkomster ökade mycket kraftigt 1987 genom engångsskatten på försäkringsbolag, som gav 16,3 miljarder kr. År 1988 minskar inkomstposten i motsvarande grad.

Transfereringarna lill hushåll ökade med 8,6% fill följd av en rad förbätt
ringar av de sociala förmånerna. För 1988 beräknas ökningen bli ännu
kraftigare (9,4%). Till en del beror den fortsalt starka ökningen på alt en
del förbättringar av de sociala förmånerna genomfördes den I juli 1987 och
fär full årseffekt först 1988. Höjningar sker 1988 av del kontanta arbets-
marknadstödel och utbildningsbidragen. Statens utbetalningar av bostads
tillägg till folkpensionärer beräknas öka ca 20% till följd av regeländringar. 64

Statens ränteutgifter minskade från ca 66 miljarder kr. 1985 lill ca 59 Prop. 1987/88: 150 miljarder kr. 1987. För 1988 förutses en fortsatt minskning av ränteutgifter- Bilaga 1.1 na till följd av en omläggning i redovisningen av räntor pä slalsskuldväxlar. Omläggningen innebär att ränteutgiflerna avräknas mol budgelen när växlarna betalas och inle som fidigare när växlarna emitteras. Omläggningen medför en positiv engängseffekl pä statsbudgeten 1988/89 om ca 71/2 miljarder kr., varav 5 miljarder kr. faller på innevarande kalenderår.

Den statliga konsumtionen har haft en långsam utveckling under 1980-lalet. Nivån har varit i slort sett oförändrad sedan 1982. Antalet statligt anställda har minskat genom de rationaliserings- och besparingskrav som ställts på statliga myndigheter. För 1988 väntas en forlsall minskning av sysselsättningen inom statliga myndigheter, till en del beroende på alt sjöfartsverket blev affärsverk den I juli 1987. Genom alt andra delar av konsumtionen, framför allt försvarels inköp, beräknas öka relativt starkt i volym 1988, antas den totala statliga konsumtionen öka någol 1988.

9.4 Socialförsäkringssektorn

Socialförsäkringssektorn omfattar allmän tilläggspensionering (inkl. löntagarfonderna), allmän sjukförsäkring (inkl. föräldraförsäkring) saml erkända arbetslöshetskassor. Den I juli 1988 föreslår en femte AP-fondstyrdse inrättas. Del finansiella sparandel inom socialförsäkringsseklorn beslår i stort sett av ökningen i AP-fonden, då sparandet i de övriga delarna är marginellt. Enligl nationalräkenskaperna uppgick det finansiella sparandet i socialförsäkringssektorn till 26 miljarder kr. 1987, se tabell 9:6.

Socialförsäkringssektorns inkomster beräknas ha ökat relalivi kraftigt under föregäende är. Under hela 1980-talet har avgiftsinkomslerna vuxit långsammare än transfereringarna till hushållen - avgiflstäckningen har alltsä minskal. Mot bakgrund av bl. a. detta höjdes arbetsgivaravgiften lill ATP med 0,4 procentenheter 1988. Del medför alt inkomsterna innevarande är ökar mer än den utbetalda lönesumman. Motsvarande gäller för avgiften fill sjukförsäkringen, som höjdes för atl finansiera timsjukpen-

Tabell 9:6   Socialförsäkringssektorns inkomster och utgifter

Löpande priser

Miljarder kr. Förändring, %

	1986	1987	1988	1987	1988
Inkomster	129,5	143,6	156,6	10,9	9,1
Avgifter	77,8	85,8	97,0	10,3	13,1
Bidrag från staten	18,1	21,1	20,2	16,6	-4,3
Ränteinkomster m. m.	30,9	32,3	34,0	4,5	5,3
Skatter	2,7	4,4	5,4	63,0	22,7
Utgifter	105,8	117,3	129,7	10,9	10,6
Transfereringar till hushåll	82,9	93,1	105,4	12,2	13,2
Övriga transfereringar	19,4	20,5	20,3	5,7	-1,0
Konsumtion m. m.	3,4	3,8	4,0	11,8	5,3
Finansiellt sparande	23,7	26,3	26,9

Källor: Finansdepartementet, konjunkturinstitutet, riksförsäkringsverket och statis
tiska centralbyrån. 65

ningreformen. Den allmänna löneavgiften, som sänktes för att motverka     Prop. 1987/88: 150 dessa höjningar, förs som indirekt skatt lill staten. Sänkningen påverkar     Bilaga 1.1 med andra ord inte socialförsäkringssektorns inkomster. Sammantaget väntas avgiftsinkomsterna 1988 öka med drygt 13%, medan lönesumman vänlas växa med drygt 7%.

Ränteinkomsterna består till övervägande del av AP-fondens ränteintäkter, vilka uppgick lill knappt 32 miljarder kr. 1987. Innevarande år väntas dessa inkomster öka någol mer än förra året, bl. a. som en följd av den slopade placeringspliklen. De förbåttrade placeringsmöjligheterna vänlas dock inte ge något större genomslag på ränteintäkterna i år.

Statsbidragen till sektorn ökade kraftigt 1987. Det var framför allt bidragen till sjukförsäkringen som ökade. 1988 väntas bidragen minska, delvis beroende på alt bidragen till arbetslöshetskassorna minskar som följd av den sänkta arbetslöshetsnivån. Skatteintäkterna ökade som väntat kraftigt föregående är. I år vänlas intäkterna av vinstddningsskalten stiga betydligt, även om ökningen blir mindre än föregäende är. Den skatt som betalas in av företagen överförs med en viss eftersläpning till AP-fonden.

Dä socialförsäkringssektorn lill sin nalur är etl system för inkomslom-förddning, är del följdriktigt alt dess utgifter till övervägande del beslår av utgifter lill hushållen. Dessa ökar trendmässigl eftersom antalet pensionärer och andelen pensionärer med full ATP ökar. Den I juli 1987 höjdes basbeloppet med 400 kr. extra utöver den årliga kompensationen för inflationen. Del bidrar till ökningen av pensionsutbetalningarna bäde 1987 och 1988. Den förbättrade kompensationen vid kortlidsfränvaro, som genomfördes i december 1987, medför ökade utgifter för sjukpenning 1988. Kostnadsökningen för denna reform beräknas lill dryga 3 miljarder kr. på helärsbasis. Från halvårsskiftet 1988 höjs vidare den högsta dagpenningnivån i arbetslöshetsförsäkringen, vilkel beräknas kosta ca 250 miljoner kr. 1988. Denna höjning uppvägs emellerfid helt av sänkningen av arbetslöshetsnivån.

9.5 Kommunerna

Sedan 1985 har den kommunala sektorn, bestående av primär- och landstingskommuner samt församlingar och kommunalförbund, uppvisat negativt finansiellt sparande. Enligt nationalräkenskapernas preliminära utfallsberäkningar, ökade inkomsterna kraftigare än utgifterna 1987, varför den kommunala sektorns finansiella sparandeunderskotl stannade vid ca 2 miljarder kr., se tabell 9:7. Del är en förbättring, jämfört med vad som beräknades i den preliminära nalionalbudgeien, med ca 4 miljarder kr. Skillnaden beror främst på alt de övriga inkomsterna blev ca 3 miljarder kr. högre än beräknat saml statsbidragen ca I miljard kr. högre. Av de övriga inkomsterna, minskade de tillräknade pensionsavgifterna inte lika mycket som förväntat. Vidare blev intäkterna av kommunala avgifter samt ränteinkomsterna högre än förutsett.

Likviditeten inom den kommunala sektorn är fortfarande ganska hög.
Vid slutet av 1987 uppgick de likvida medlen lill ca 9% av utgifterna för
primärkommunerna och lill ca 10% för landslingen. Variationerna mellan 66

Tabell 9:7   Kommunernas inkomster och utgifter						Prop. 1987/88:150
Löpande priser. Exkl. kommunala aktiebolag och stiftelser						Bilaga 1.1
	Miljarder kr.			Förändring, %
	1986	1987	1988	1987	1988
Inkomster	243,3	259,3	274,6	6,6	5,9
Avgifter	138,1	153.3	165,5	11,0	8.0
Bidrag från staten och
socialförsäkringssektorn	65,7	69.2	70.3	5,3	1,6
Övriga inkomster	39,5	36.8	38,8	-6,8	5.4
Utgifter	248,7	261,7	281,0	5,2	7,4
Transfereringar lill hushåll	18,0	19,0	20,3	5.6	6.8
Övriga transfereringar	22,5	26,3	27.9	16,9	6,1
Konsumtion m. m.	187,6	197,1	210,3	5,1	6,7
Investeringar'	20,6	19,3	22.5	-6,3	16,6
Finansiellt sparande	-5,4	-2,4	-6,4

' I investeringar m.m. ingår investeringar i personalbostäder, lagerinvesleringar samt nettot av köp och försäljning av fastigheter och mark.

Källor: Finansdepartementet, konjunklurinstitulet, riksförsäkringsverket och statistiska centralbyrån.

kommunerna är dock stora. Ett par landsting har t. o. m. uppgivit alt de mot slulet av 1987 hade negativt rörelsekapital. I mars i år gjordes de sista utbetalningarna till kommunerna av de medel som 1984 och 1985 drogs in föratt motverka överlikviditet inom sektorn.

För 1988 beräknas sparandeunderskotlet öka lill ca 6 miljarder kr. Som andel av utgifterna är underskottet fortfarande litet, ca 2%, jämfört med vad som var vanligt i mitten av 1970-talet.

Kommunernas inkomster består till 60% av skatter, varför förändringarna i dessa förklarar större delen av de totala inkomsternas förändring. Skatteinkomsterna beräknas öka med 8% 1988. Utdebiteringen i kommunerna höjs 1988 med 12 öre lill i genomsnitt 30,56 kr.

Bidragen frän staten och socialförsäkringssektorn består av generella och specialdeslinerade bidrag. De generella bidragen utgår utan koppling till de olika verksamheter kommunerna utövar, dels som skatleutjämnings-bidrag, dels som kompensation för slopandet av beskattningsrätt av juridiska personer. Den sistnämnda poslen minskar kraftigt 1988, medan den förra är i stort oförändrad. Skalteutjämningssystemet finansieras delvis genom en avgift, som för närvarande uppgär till 47 öre per skattekrona för primärkommunerna och till 34 öre för landslingen. Hela denna avgifl frånräknas bidraget i nationalräkenskaperna. Den del av avgiften som beslutades vären 1987, den s. k. skolavgiften, brutloförs här och har således inle avräknats frän statsbidragen utan ingår bland kommunernas utgifter som en övrig transferering till staten.

De övriga inkomsternas minskning 1987 förklaras helt av sänkningen av de tillräknade pensionsavgifterna. Dessa räknas fram kalkylmässigt av statistiska centralbyrån, dä kommunerna som arbetsgivare ej fonderar speciella medel för framlida pensionsutbelalningar. År 1988 beräknas de övriga inkomsterna öka med drygt 5 %. Ränteinkomsterna förväntas minska i takl med en fortsatt minskning av rörelsekapitalet i kommunerna.

67

Utgifterna vänlas 1988 öka snabbare än förra året, och snabbare än Prop. 1987/88: 150 inkomsterna. Omkring tre femtedelar av ökningen förklaras av ökningen i Bilaga 1.1 konsumtionsutgifterna. Den kommunala konsumtionen ökade 1987 enligl de prdiniinära beräkningarna med ca 1 % i fasta priser. Volymökningen bedöms deUa är uppgä lill drygt I %, vilkel är betydligt lägre än den genomsnittliga ökningen hittills under 1980-lalel och ännu lägre än under 1970-lalet då den kommunala konsumtionen ökade med i genomsnitt 4% per år. Omkring tre fjärdedelar av konsumlionsulgiflerna består av löner inkl. lönekostnadspälägg. Antalet arbetade timmar väntas öka lika mycket som de samlade konsumtionsutgifterna i volym. Den underliggande ökningen äf dock högre, eftersom antalet personer sysselsatta i beredskapsarbete ocb ungdomslag vänlas fortsälla minska till följd av den väntade nedgången i arbetslösheten.

Utgifterna för investeringar m. m. minskade kraftigt föregående år. Delta förklaras delvis av all begreppet innefattar den finansiella poslen neltoköp av mark och fastigheter, vilken uppgick till -2 miljarder kr 1987. Den kommunala sektorn netlosålde således mark och fasligheter i ovanligt stor utsträckning 1987. En annan förklaring är en kraftig minskning av de kommunala invesleringarna med 5% i fasta priser. Invesleringarna har minskat i volym varje år sedan 1981. Mol bakgrund av det uppdämda investeringsbehov del gett upphov lill, saml de ökade bosladsinvesteringarna 1987, vilka ger följdinvesteringar inom den kommunala sektorn, bedöms emellertid investeringarna öka delta år. Denna bild bekräftas ocksä av de enkäter som gjordes i februari.

68

10 Kapitalmarknaden

10.1 Ränteutvecklingen internationellt

Under årets första tvä månader var den internationella ränteutvecklingen i huvudsak nedåtriktad, se diagram 10: I. I Förenia Staterna sjönk den långa räntan med mellan en halv och en procentenhet från lägel i december. Bakom den amerikanska ränlenedgången torde i första hand ha legal en förhållandevis stabil dollarkurs saml en låg inflation. Federal Réserve har fört en lämligen läll penningpolitik i syfte alt stödja den ekonomiska tillväxten och skapa lugn på värdepappersmarknaderna. Under mars tenderade dock räntorna att stiga mol bakgrund av den relativt starka produktionstillväxten.

Åven i Japan har räntan sänkts för alt minska apprecieringstrycket på yenen. Ränlenedgången har emellertid där varit mindre markerad. Del skall ses mot bakgrund av en tämligen hög ekonomisk aktivitet i Japan och viss oro föratt infialionen kan komma alt tillta nägot. Penningmängdsökningen har varit kraftig sedan halvårsskiftet 1987. 1 Förbundsrepubliken Tyskland är den korta räntan historiskt sett låg. Den länga räntan är däremot fortsall hög varför avkaslningskurvan tenderat atl bli allt brantare. Centralbanken har uttryckt oro för atl penningmängdstillväxlen är för stark.

Del inlernationella valuta- och penningpoliliska samarbetet torde ha haft en stabiliserande inverkan på räntorna under årets första månader. Den amerikanska räntan är alltjämt relativt hög. Ränledifferensen gentemot de

Prop. 1987/88: bv. Bilaga l.I

Diagram 10:1    Ränteutvecklingen i olika länder

3-månaders räntor

18

18

I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I r I i I I I I I I I I I I I j I I j j I j j

1984 1985 1986

Källa: Riksbanken.

1987 1988

69

andra större industriländerna har visseriigen minskat någol men är fortfarande större än under t.ex. 1986. Del återspeglar en kraftigt försvagad valuta och förväntningar om fortsatl stora underskott i budgeten och bytesbalansen.

Den amerikanska ränteutvecklingen förblir under 1988 av vitall intresse för Västeuropa och inle minst för Sverige. Åven om den inlernationella tillväxten förutses bli relativt god och inflationsutsikterna är dämpade utgör obalanserna i utrikeshandeln mellan de tre slörsla industriländerna en betydande osäkerhetsfaktor. Den amerikanska penningpolitiken mäste gä en svår balansgång mellan behovet all stävja för starka efterfråge- och inflationstendenser och de finansiella marknadernas känslighet för en uppdragning av räntenivån.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.1

10.2 Räntor och valutaflöde i Sverige

Den inlernationella ränteutvecklingen har fåll ett visst genomslag på den svenska marknaden, se diagram 10:2. Slalsobligationsräntorna sjönk i början av året med omkring en halv procent lill 11 % mot slutet av februari, en nivä som de pä nytt nådde i slutet av mars efter en temporärt högre ränta under månaden. I motsatt riktning har verkat att riksbanken deklarerat all den höga privala konsumtionen och stora läneeflerfrågan motiverar en bibehållen hög läng ränta. Räntenivån har ocksä hållits uppe genom atl riksbanken intervenerat i den kortare delen av marknaden.

Diagram 10; 2   Ränteutvecklingen i Sverige

3-månaders statsskuldväxlar saml statsobligationer förfallande om 5 år

18-

18

16

16

14

-14

12

-12

10

10

~] I I I I I 1 I I r -r-1 I 1 I I 1 I I I I I I I 1 I I r rr I r I i~' ' '

1984

Anm.: Effektiv årsränta. Källa: Riksbanken.

1985

1986

1987    1988

70

De kortare penningmarknadsräntorna följde därmed inle den internationella trenden under årets början. Den korta räntan har i stället stigil drygt en halv procent sedan årsskiftet. Räntan pä sexmånaders slalsskuldväxlar låg i slutet av mars på ca 9,7 %.

Mätt mot den s.k. korgränlan ökade räntegapel mot utlandet från drygt en till närmare två procent i mars. Det stadigvarande ehuru begränsade valulautflödel under andra hälflen av Qolåret kunde därigenom vändas lill ett mindre inflöde frän mitten av januari, se diagram 10: 3. Valutakursindex, som riksbanken tillåter variera inom en bandbredd av 1,5% från riktvärdet, låg i början av året i stort sett på riktvärdet. Index sjönk emellertid i februari—mars, dvs. kronan blev starkare. Det innebär i sig alt incitamenten till utlandsupplåning minskar något.

Till bilden hör ocksä atl förelagen under mars-april 1987 tog upp betydande utlandslån med förfallolid om ett är. Bakgrunden var dels en ökad räntedifferens, dels en ändring i valutaregleringen som innebar att löptiden för finansiella län i utländsk valuta sänktes från tvä lill etl år. Förekomsten av dessa lån föranleder riksbanken att driva upp de kortare svenska räntorna.

Det balanserade valutaflödet har inneburit att likviditetstillskoltet från ufiandet varil begränsat. Statens lånebehov har samtidigt kontinuerligt minskat och t. o. m. varit negativt under det senasle året. De stora likvidi-tetstillskotlen i ekonomin utgörs i stället av bankernas låneexpansion. Penningmängden inklusive allemanssparande och statsskuldväxlar har ökat i en förhållandevis stabil takt under 1987 eller 7-8%.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.1

Diagram 10:3   Valutaflöde och kursindex.

■ KURSINDEX RÄNTEDIFFERENS VALUTAFLÖDE.MDR KR

-129

1984 1985 1986

Källa: Riksbanken.

1987 1988

71

10.3 Aktiemarknaden

Efter den världsomfattande börsnedgången i oktober 1987, som resulterade i kursnedgångar på 30-40% på de flesta större akfiemarknaderna har en viss återhämtning kommit till stånd. I böljan av april 1988 hade aktiekurserna stigil i majoriteten av de större industriländerna jämfört med den kursnivå som rådde vid inledningen av är 1987. I några länder, bland annal Frankrike och Förbundsrepubliken Tyskland, föregicks emellertid inle börsfallet av en kraftig kursuppgång under 1987. I dessa länder var kursnivån i början på april 1988 fortfarande 25-30% lägre än vid ingången av 1987. De ökade kursfluktuationerna pä aktiemarknaderna har i flera länder bidragit lill en markant minskning av omsättningen.

På Stockholms fondbörs steg aktiekurserna med ca 30% från bollennoteringen i mitten av november 1987 fram lill mitten av april 1988, se diagram 10:4. Ulvecklingen på den svenska aktiemarknaden har relativt väl följt del internationella mönstret med stigande kurser och avtagande omsättning.

Nettoimporten av svenska aktier har fortsatt under vintermånaderna. Under börsfallets första veckor sålde utländska placerare aktier i slor omfattning på såväl Stockholmsbörsen som på i slort sett alla andra större börser. Totalt uppgick nettoimporten av svenska akfier till ca 3 miljarder kr. under oktober-november 1987. För de tre påföljande månaderna stannade nettoimporten pä sammanlagt drygt en miljard kr.

Prop. 1987/88:150 Bilaga 1.1

Diagram 10:4    Kursutvecklingen i New York och Stockholm

Ultimo resp.vecka, 1986-12-30 = 100

160-

160

New York

140-

140

120

120

100

100

80

10

20          30 1987

40

50

10 1986

80

Anm.: T.o.m. vecka 14 1988. Källa: Finansdepartemenlet.

72

Diagram 10:5   Nettoexport av svenska aktier till utlandet

Miljoner kr. 2500-

2000

1500

1000

500

O

icr

JZL

-500--1000 --1500 -2000

_niiuuDc

J       M       M       J 1986

M       M        J        S 1987

N        J

1988

2500

2000

1500

1000

500

O

-500

-1000

-1500

-2000

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.1

Källa: Riksbanken.

10.4 Utlåning och sparande

Nettoutlåningen till allmänheten var omfattande även under 1987 men dämpades något jämfört med den mycket höga nivån 1986. Hushållens upplåning i bosladsinstiluten sjönk tillbaka lill 1985 ärs nivå medan upplåningen i banker och finansbolag var fortsalt kraftig (se tabell 10: I och 10:2).

Den höga nelloupplåningen 1987 motsvarades emellertid inte av samma uppbyggnad av hushållens finansiella tillgångar som under 1986. Hushållens finansiella sparande försämrades därför avsevärt. Banksparandet inklusive allemanssparandel i bank ökade med ca 14 miljarder kr. mindre än under året innan. Slorleksmässigl motsvarar nedgången i banksparandel mer än en tredjedel av den totala privala konsumtionsökningen i löpande priser.

Hushållens medvetenhet om banksparandels relalivi låga realavkastning kan under senare år ha ökat i samband med att andra placeringsallernaliv dels ökat i antal dels haft en relativt hög avkastning. En sådan omvärdering lill nackdel för banksparande kan ha skett trots atl avkastningen genom positiva realräntor och lägre marginalskatter förbättrats avsevärt jämfört med situationen under 1970-talet.

Utlåningsslatisliken frän hösten 1987 och de första månaderna 1988 visade inte på någon avmattning i läneeflerfrågan. Skalteplaneringskredi-lerna var alltjämt stora inför årsskiftet och synes i slor utsträckning ha tidigardagls från december till november, delvis som följd av riksdagens beslul att inte lillåla avdragsrält för förskollsräntor. Den sedvanliga minskningen av neltoutläningen i januari var i år mer begränsad än i Qol.

73

Tabell 10:1    Utlåning till hushåll Förändring i miljarder kr.					Prop. 1987/8 Bilaga 1.1	8: 150
	1985	1986	1987	Ställning 1987-12-31
Banker Bosladsinstitul Finansbolag' Summa	-1,4 20,1 4,0 22,7	20,2 47,1 12,0 79,3	31,9 24,5 13,0 69,4	171 252 55 478

' Uppskattade värden Källa: Riksbanken

Ulvecklingen speglar ell nytt kredilklimal som har växt fram under senare år. Kreditutbudet är slort, marknadsföringskanalerna har ökat i antal och hushällens valmöjligheter är många. Lönsamheten på hushållsul-läningen torde därtill vara bättre än pä flertalet andra affärsområden i bankerna. Ell uttryck för en tilltagande utläningskonkurrens är alt den överenskommelse om lägsta amorleringsvillkor som ingicks hösten 1986 mellan riksbanken och de olika kreditinstituten, upphörde alt gälla i februari 1988 sedan den sagts upp av en avtalspart. Allt fler överträdelser hade dä noterats.

Börsfallet i Qol torde leda till större försiktighet vad gäller l.ex. värdepappersbelåning. Effekterna på den samlade låneefterfrägan är dock osäkra. Den positiva börsutvecklingen hittills i år har återställt en slor del av höstens förmögenhetsförlusler. Hushållens dominerande förmögenhetsmassa återfinns emellertid i småhus och bostadsrätter. Senare års kraftiga prisökningar har resulterat i etl betydande beläningsutrymme som bidrar lill osäkerheten om hushällens kredilanspråk framöver.

Hushållens stigande skuldsättning är elt internationellt fenomen. Gemensamma bakomliggande faktorer är kraftiga värdestegringar pä aktier och fastigheter samt avregleringar av de finansiella marknaderna. De svenska hushållens samlade lån från de större kreditgivarna banker, bosladsinstitul och finansbolag steg från ca 70% av disponibel inkomst åren

Tabell 10:2   Bostadsinstitutens utlåning, ändamålsfördelad

Förändring i miljarder kr.

	1986	1987	Ställning 1987-12-31
Småhus	44,2	22,2	219,2
Nybyggnad	6,9	8,2
Om- och tillbyggnad	10.6	3,0
Annat	26,8	11,0
Bostadsrätter	2,8	2,2	6.5
Flerbostadshus	27,3	28,1	171,6
Kontorshus	7,1	3,3	27.6
Summa	82,3	56,6	431,6

Källa: Riksbanken

74

1984-85 lill ca 80% 1986 och 89% 1987. Bortsett från alt avvecklingen av Prop. 1987/88: 150 ullåningsregleringen lill viss del ledde till en överflyttning av lån till den Bilaga 1.1 reguljära marknaden visar ulvecklingen särskilt under 1987 all också en reell ökning i skuldsättningen skett. Med höga realräntor innebår della alt en ökad andel i hushällsbudgelen mäste avsättas för räntor och amorteringar. En sådan ulveckling har emellerfid de senaste åren motverkats av alt ränteläget varil en ä tvä procentenheter lägre än under 1984-85. Den genomsnittliga amorleringsgraden har också hållits nere i samband med all hushållen givils möjlighet att sanera sin lånebild som följd av utlåningsreg-leringens avskaffande. Korta, dyra lån har kunnal läggas om lill länga, billigare lån. Den effekten bör dock bli mindre framöver. Amorleringsbör-dan torde i stället komma atl öka när de senasle årens netloupplåning börjar betalas av.

75

Innehåll ?>■«?• '987/88: 150

Bilaga 1.1

1 Sammanfattning  ........................................................ 2

2 Den intemafionella utvecklingen   ................................ ..... 8

2.1 Allmän översikt....................................................... 8

2.2 Länderöversikter   ................................................. II

3 Utrikeshandeln   ........................................................... 18

3.1 Exporten   ............................................................. ... 18

3.2 Importen   ............................................................. 22

3.3 Bytesbalansen ...................................................... 23

4 Industrin   .................................................................... ... 26

4.1 Produktion ............................................................. 26

4.2 Lönsamhet............................................................. ... 28

5 Arbetsmarknaden.......................................................... 31

5.1 Sysselsättning ...................................................... 31

5.2 Utbudet av arbetskraft   ....................................... 34

5.3 Arbetslöshet och arbetsmarknadspoliliska åtgärder      36

6 Löner och priser  .......................................................... 38

6.1 Löner..................................................................... 38

6.2 Priser   ..........    ..................................................... 40

7 Hushållens ekonomi och privat konsumfion  ................. 44

7.1 Hushållens disponibla inkomster........................... 44

7.2 Privat konsumtion och sparande  ......................... 47

8 Investeringar................................................................ 51

8.1 Inledning............................................................... 51

8.2 Näringslivels investeringar..................................... 52

8.3 Bosladsinvesteringar ............................................ 54

8.4 Byggnadsverksamhet............................................ 56

8.5 Lagerinvesleringar ................................................ 58

9 Den offentliga verksamheten........................................ 60

9.1 Den offentliga sektorn och samhällsekonomin....... 60

9.2 Statsskulden och den offentliga förmögenheten... 62

9.3 Staten  .................................................................. 63

9.4 Socialförsäkringsseklorn........................................ 65

9.5 Kommunerna   ...................................................... 66

10 Kapitalmarknaden  ...................................................... 69

10.1 Ränteutvecklingen inlernalionelll.......................... 69

10.2 Räntor och valutaflöde i Sverige........................... 70

10.3 Aktiemarknaden .................................................. 72

10.4 Utlåning och sparande......................................... 73

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988                                76

Bilaga 1.2

Svensk ekonomi 1988-1991

Treårskalkylerna 1988

En bedömning av svensk ekonomi 1989-1991

1    Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 150. Bilaga 1.2

Innehåll Prop. 1987/88: 150

Bilaga 1.2

Förord

1 Inledning..................    .................................................. 7

2 De senaste årens utveckling.......................................... 9

En fortsatt gynnsam internafionell ulveckling................. 9

Minskade obalanser i svensk ekonomi........................... 10

Stark inhemsk efleifrågeulveckling................................. 12

Hög aktivitet med tendens till överhettning................... 16

Löner - priser - arbetslöshet.......................................... 17

Försämrad bytesbalans................................................. 19

Alllför lågt finansiellt sparande ...................................... 22

Stigande realinkomsler i hushållsseklorn....................... 23

3 Utgångspunkter och huvudfrågor................................... 25

Problemet med bytesbalansen har ändrat karaktär...... 25

Lågt sparande i hushållen............................................. 27

Överskott i det offentliga sparandet krävs..................... 27

Löneökningslakten är fortfarande för hög...................... .. 28

4 Internationell bakgrund.................................................. 31

Fortsall stora externa obalanser ................................... 31

Tillväxt under anpassning.............................................. 31

Risk för en sämre ulveckling .......................................... 35

5 En väg mot balans.......................................................... 39

Utvecklingens grunddrag............................................... 39

Högt kapacitetsutnyttjande i industrin........................... 44

Forlsall ökande arbetsutbud.......................................... 46

Dämpade löneökningar ger bättre bytesbalans............. 47

Sparproblemet har ändrat karaklär................................ 49

Osäkerhet om hushållens sparande............................... 50

Skatlelryckel i slort sett oförändrat  .............................. 53

Sparandel i socialförsäkringsseklorn faller .................... 55

6 Några alternativa utvecklingsvägar................................ 57

Högre löneökningar....................................................... 57

En sämre inlernationell utveckling.................................. 63

7 Sammanfattning och slutsatser...................................... 67

Kostnadsutvecklingen etl problem på sikt...................... 67

Sparandel är för lågt...................................................... .. 68

En väg mol balans ......................................................... 69

Större löneökningar slår på sysselsättningen................ 71

Risk för en sämre inlernationell utveckling..................... 72

Förord Prop. 1987/88: 150

Bilaga 1.2

1 denna bilaga analyseras den ekonomiska ulvecklingen under perioden 1989-1991. Med hjälp av finansdepartementets beräkningsmodeller beskrivs en forlsall väg mol balans för den svenska ekonomin. Därtill görs känslighelsanalyser, som åskådliggör konsekvenserna för den ekonomiska ulvecklingen i Sverige av förändringar i några centrala variabler; den inhemska pris- och löneökningslaklen saml den inlernationella ulvecklingen.

Syftet med treårskalkylerna är all ge ell diskussions- och beslutsunderlag för utformningen av den ekonomiska politiken under de närmaste åren. De kompletterar därmed beräkningarna i nalionalbudgeien, som tradilionelli genomförs med elt eltärigl perspektiv.

I den senasle långtidsutredningen från är 1987 gjordes bedömningar fram lill år 1995. 1 denna bilaga görs förutom en framåtblickande analys även en jämförelse mellan långtidsutredningens s. k. balansallernaliv och ulvecklingen under åren 1987-1988. En motsvarande bedömning har redovisats i tidigare Ireårskalkyler.

Arbetet har utförts inom finansdeparlemenlels långsiktsenhet under ledning av planeringschefen Klas Eklund och deparlemenlsrädet Lars Heikensten. 1 den grupp som ulfört arbetet har vidare deltagit kanslirådet Rein Hinno saml deparlemenlssekreterarna Lars Engström, Ingvar Linse och Thomas Olofsson. Underlag till vissa i treårskalkylerna ingående texter har skrivits av kanslirådet Kurt Arne Hall och departementssekreterare Claudio Vedovato. Ansvarig för utskriftsarbelel har varil Äsa Lindström.

1   Inledning Prop. 1987/88: 150

Bilaga 1.2

För den ekonomiska politiken krävs etl beslutsunderlag som sträcker sig längre än det ettåriga perspektiv som nationalbudgelarna traditionellt har haft. Ett sädant underlag ges i långtidsutredningen som numera publiceras vari tredje är, senast 1984 och 1987. Under de två mellanliggande åren utarbetas särskilda ireårskalkyler i anslutning lill komplelleringspropositionen. Tidigare har ireårskalkyler publicerats 1983, 1985 och 1986.

Treårskalkylerna kan ses som rullande årliga uppföljningar av långlids-ulredningarna. I de senaste länglidsulredningarna har den ekonomiska ulvecklingen analyserats i flera tidsperspektiv. I de längre perspektiven koncentreras huvudintresset på strukturella förändringar, resursernas användning och ekonomins funklionssäll. 1 del kortaste perspektivet las hänsyn även lill konjunkturläget. Frågan är om den ekonomiska ulvecklingen under de närmaste åren kan vänlas vara förenlig med de på längre sikt uppställda balansmålen. Treårskalkylerna ägnas ål de sislnämnda frågorna. De ger därmed ell underlag för utformningen av stabiliseringspolitiken under de närmaste åren.

Kalkylerna i de senaste länglidsulredningarna har karakteriserats som kravanalyser. Orsaken är alt kalkylerna syftar lill atl åskådliggöra vad som krävs av den ekonomiska politiken och av ekonomins funktionssätt för atl uppnå vissa specificerade mål för den ekonomiska politiken. Treårskalkylerna ansluter sig lill detta angreppssätt. De beräkningar som redovisas skulle emellertid också kunna beskrivas som betingade prognoser. De syftar till att beskriva en sannolik ekonomisk utveckling om elt antal olika redovisade antaganden och förutsättningar uppfylls. Beräkningarna i föreliggande ireårskalkyler utgår exempelvis frän vissa angivna anlaganden om världsmarknadslillväxt, internationell inflationstakt och växelkursutveckling.

Den internationella ulvecklingen kan vi inte påverka. Däremot är t. ex. löneökningslakten i den svenska ekonomin, liksom den offentliga sektorns tillväxt, påverkbara genom ekonomisk politik. I den balanserade utvecklingsväg för den svenska ekonomin som beskrivs i årets Ireårskalkyler har förutsatts en löneökningslakt saml en offentlig utgiftsökningslakl som möjliggör atl samhällsekonomin utvecklas i en önskad - av olika målvariabler angiven - riktning. I denna mening innehåller alltså treårskalkylerna kravkalkyler.

Analysen har utförts med hjälp av finansdepartementets modell för aggregerad meddfrislig analys, AMMA'. Kalkylerna avser treårsperioden

' AMMA presenteras i Metoder, modeller och beräkningar, bilaga 1 lill Långtidsutredningen 1987. Nya ekonometriska skattningar har gjorts av en del av de i AMMA ingående sambanden.

1989-1991. Uppgifterna för basåret 1988 bygger pä de bedömningar som     Prop. 1987/88: 150
presenteras i den reviderade nalionalbudgeien (RNB 1988). Bilaga 1.2

I kapitel 2 redogörs för de senasle årens ulveckling. Denna jämförs med balansalternalivet i Långtidsutredningen 1987 (LU 87) vad avser ulvecklingen under 1987 och 1988. Syftet är alt fastställda vilka avvikelser som förefaller ha inträffat redan i detta initialskede av LU:s balansbana.

Mot denna bakgrund diskuteras i kapitel 3 utgångspunkterna och huvudfrågorna för den fortsatta analysen av utvecklingen fram till 1991.

För all kunna analysera den svenska ekonomins utveckling krävs atl en internationell bakgrund preciseras. Detta sker i kapitel 4. Osäkerheten om den inlernaliondla ulvecklingen under kommande är - inle minsl som en följd av rådande obalanser i världsekonomin - gör att del har funnits anledning alt redovisa flera alternativa ulvecklingsbilder.

I kapitel 5 och 6 presenteras resultaten av kalkylerna för svensk ekonomi 1989-1991. Detta görs dels i etl huvudalternativ av kravkaraklär, dels i elt par olika alternativ där konsekvenserna av variationer i bl. a. löneökningslakl och världsmarknadstillväxt belyses.

I det sista kapitlet sammanfattas kalkylerna och dras några slutsatser rörande slabiliseringspoliliken under de närmaste åren.

2 De senaste årens utveckling Prop. 1987/88:150

Bilaga 1.2

Den stabila internationella konjunkturen har tillsammans med del fortfarande goda konkurrensläget för svenskt näringsliv och den framför allt under senare år starka inhemska efterfrågan medfört en i många avseenden gynnsam utveckling för den svenska ekonomin. Produktionen och sysselsällningen har ökat både i ekonomin som helhet och i industrin. En kraftig utbyggnad har också skett av industrin, vilket år nödvändigt för all det skall vara möjligt alt pä sikt upprätthålla en hög tillväxt. Den internationellt sett låga arbetslösheten har kunnal pressas ner ytterligare. Samlidigl har de finansiella obalanserna i ekonomin minskal.

Även om Sveriges ekonomi har förstärkts på flera för den framlida utvecklingen väsentliga områden är bilden inle genomgående positiv. Inflationen har varil snabbare än genomsnittet för övriga industriländer. Della beror framför allt på all våra lönekoslnader har ökat påtagligt mer än omvärldens, vilkel i sin tur har sin bakgrund bl. a. i den låga arbetslösheten och det starka efterfrägelägel pä arbetsmarknaden. Den privata konsumtionen har samtidigt stigil snabbare än hushällens reala disponibla inkomster, med en fortgående minskning av sparkvoten som följd. Underskotlel i den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande har visserligen vänts i elt överskott, men detta har inle varil tillräckligt för atl balansera sparandeunderskotlen i andra sektorer. Sveriges affärer med omväriden visar äter etl negativt saldo.

I detta kapitel studeras de senaste årens utveckling i samhällsekonomins olika delar mera i detalj. Bl. a. jämförs den faktiska ulvecklingen 1987 och den som beräknats för 1988 med den som i LU 87 angavs vara förenlig med god tillväxt och hög sysselsättning vid bibehållen yttre och inre balans i ekonomin. Avsikten är atl illustrera de stabiliseringspoliliska problem vi står inför i dag och ge en bild av deras betydelse. Därmed läggs en grund för den kommande analysen av den ekonomiska utvecklingen under åren 1989-1991.

En fortsatt gynnsam internationell utveckling

Kalkylerna i LU 87 utgick frän en relalivi gynnsam bild av den internationella ekonomiska ulvecklingen under de närmast framförliggande åren. Tillväxten i OECD-länderna hade visserligen försvagats något 1986 och 1987, men utredningen bedömde all de lägre oljepriserna och den lägre räntenivån skulle - med en viss eftersläpning - få en positiv effekt pä efterfrågan. BNP-tillväxten i OECD-omrädet förutsattes mol denna bakgrund uppgä lill 2,6 å 2,8 % per år fram lill 1990.

Utredningens bedömning baserades på förutsättningen all del federala

budgelunderskotlel i Förenta staterna skulle reduceras och atl den ekono-    Prop. 1987/88: 150 miska politiken i Västeuropa även i fortsättningen i huvudsak skulle inrik-    Bilaga 1.2 tas pä en konsolidering av de statliga finanserna.

Den förutsatta ekonomiska tillväxten beräknades leda till en årlig ökning av världshandeln med mellan 4 och 5%. För bearbetade varor bedömdes den exporlvägda marknaden öka med ca 4% per år. Den internationella inflationstaklen förutsattes bli 3-4% per är 1988-1990, mätt med konsumentprisindex. Oljepriserna antogs ligga kvar på den nominella nivä som rådde i slutet av januari 1987, dvs. 18 dollar per fat, under resten av 1980-talel.

Som framgår av tabell 2.1 blev både produktionens och världshandelns tillväxt någol högre 1987 än vad som förutsattes i LU 87. Ell orosmoment i den internationella utvecklingen utgör emellertid de stora obalanser som under första hälften av 1980-talel byggdes upp i världsekonomin. De har inte reducerats i den takt som förutsattes i LU 87.

Tabell 2.1 Internationell utveckling 1985-1988.

Procentuell förändring

	1985	1986	Enligt LU 87 1987       1988		Utfall 1987	1988"
Bruttonationalprodukt, OECD Världshandel med bearbetade varor, volym''	3,2 8,8	2,8 8,8	2,5 4,3	2.6 3,8	3,0 4,5	2.7 5.0
° Prognos enligt RNB 1988. '' Avser 14 OECD-länder.

Källa: OECD Economic Outlook, december 1987, LU 87 och finansdepartementet.

De kvarstående obalanserna anses av många vara en huvudförklaring till börskrisen i oklober 1987. Denna häri sin tur fåll vissa negativa effekter på produktions- och efterfrågeulvecklingen. Likväl har nedgången inle blivit så stark som mänga befarade i höstas. Ulvecklingen synes ha stabiliserats i början av 1988. Under förutsättning atl fortsalla kriser kan undvikas bedöms BNP-ökningen inom OECD-omrädet bli ca 2 3/4% 1988. Della torde innebära all världshandeln med bearbetade varor kan öka med ca 5%, vilkel är någol högre än vad LU 87 räknade med. Trois alt produktionen ökar någol långsammare än 1987 förutses inflationen ligga kvar på ungefär samma nivå. Samlidigl kvarstår arbetslösheten på en myckel hög nivå i större delen av Europa.

Minskade obalanser i svensk ekonomi

Diagram 2.1 visar utvecklingen under senare år för fyra centrala ekono
misk-politiska variabler: arbetslöshet, inflation, budgetunderskott och by
tesbalans. Utvecklingen har sedan 1982 gäll i myckel gynnsam riktning.
Underskottet i statens budget beräknas under 1988 komma i paritet med 10

Diagram 2.1 Sveriges balansproblem 1982—1988.

Prop. 1987/88:150 Bilaga 1.2

-15.0 -10.0 -5.0

Källa: Finansdepartementet.

vad som i LU:s balansallernaliv angavs för 1990 som mäl för en ulveckling mol återställd balans i ekonomin. Även arbetslösheten närmar sig den målsalta nivån. Ocksä inflationen är väsenlligl lägre än 1982. Den är dock inle lika låg som i våra konkurrentländer. Detta är en orsak lill all ulvecklingen beräknas vända för bytesbalansens saldo, som 1988 äter bedöms bli negativt. Bakom den låga arbetslösheten, förhållandevis snabba inflationen och försämrade bytesbalansen ligger en kraftig eflerfrågelillväxt som kommil lill stånd trots atl den offentliga sektorns finansiella sparande har förbälirals kraffigl.

Del kan vara av intresse all jämföra Sverige med de europeiska OECD-länderna. Del mest markania år den låga arbetslösheten i Sverige. I hela OECD-Europa beräknas arbelslösheten uppgå till ca 11 % 1988. att jämföra med mindre än 2% i Sverige. Ocksä den offentliga sektorns finansiella sparande - den i den inlernationella statistiken vanligare indikatorn på den offentliga sektorns finansiella ställning än del i diagram 2.1 angivna budgetsaldol - är väsentligt bättre i Sverige (-1-2.5% av BNP 1988) än vad del genomsniltligl sett är i de europeiska OECD-länderna (-3,6%).

Den ekonomiska lillväxllakten beräknas 1988 bli minsl lika hög i Sverige som i OECD-Europa. Däremot beräknas bytesbalansen i Sverige visa ell underskott motsvarande 1,0% av BNP medan elt överskott pä 0,4% av BNP förutses i OECD-Europa (i Förbundsrepubliken Tyskland förutses ell överskott på 3,2%).

Diagram 2.2 Konsumentpriser i Sverige och i OECD-länder 1975—1988.

Procentuell förändring

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.2

15.0

10.0

1975 1980 1985

Källa: OECD Economic Outlook, december 1987. och finansdepartementet.

Del är emellertid främst när del gäller inflafionstakten som Sverige ligger någol sämre till än genomsnittet för OECD-länderna. Av diagram 2.2 framgår dock atl prisslegringstaklen i Sverige ungefäriigen har halverats sedan 1982 och alt den fram lill 1987 närmat sig den genomsnittliga nivån för OECD-länderna. Nedgången har dock upphört sedan 1986 och 1988 förväntas inflationen bli nägot högre än under de tvä närmast föregående åren.

Den snabbare inflalionstaklen påverkar tillsammans med det inhemska efterfrägelägel bytesbalansens utveckling. Som en effekt av devalveringarna 1981 och 1982 — och av en återhållen inhemsk efterfrågan — reducerades visserligen underskotlel i bytesbalansen mycket snabbt från den rekordhöga nivån 1982 så all ell mindre överskott kunde noteras redan 1984. Därefter har saldot åler varil negativt (förutom 1986), även om underskottet under dessa år legal på en väsentligt lägre nivå. Bedömningen för 1988 lyder dock pä en viss försämring i förhällande till de föregäende åren.

Utvecklingen under den tidsperiod som illustreras med diagram 2.1 har således inneburit en mycket kraftig reduktion av uigångsårels slora obalanser. Inflationens och bytesbalansens ulveckling utgör dock en källa till oro.

Stark inhemsk efterfrågeutveckling

En mer detaljerad beskrivning av den svenska ulvecklingen under perioden 1985-1988 ges i tabell 2.2. I genomsnitt för åren 1987 och 1988 beräknas BNP-ökningen bli 2.5 %, vilkel är någol mer än i den balanserade ulveckling som beskrevs i LU 87. De olika eflerfrågekomponeniernas

12

ulveckling visar dock icke obetydliga avvikelser frän den i LU 87 angivna    Prop. 1987/88: 150 banan. Den privala konsumlionen har forlsall all öka i en betydligt snabba-    Bilaga 1.2 re takt än landels totalproduktion. Den starka konsumtionseflerfrågan har lett lill all ocksä nettoimporten ökat alllför snabbi.

Tabell 2.2 Försörjningsbalans 1985-1988.

Fasta priser, procentuell förändring

	1985	1986	Enligt LU 87 1987       1988		Ulfall
					1987	1988='
Bruttonationalprodukt	2,1	1.2	2,2	1,8	2.8	2,2
Import av varor och
tjänster	8,0	5,6	4,0	3.2	6.9	4,9
Tillgång	3,5	2,2	2.7	2.1	3.8	2,9
Privat konsumtion	3,0	4,3	3,0	2,2-	4,1	3,0
Offentlig konsumtion	2,1	1,3	1.0	0,5	0,7	1.1
Stat	0,5	2,6	-0,3	-1,0	-0,6	0,8
Kommuner	2,7	0,8	1.5	1,0	1,1	1,3
Bruttoinvesteringar	6,0	-1,0	2.5	2.2	7,5	3,8
Industri	19,2	-2.9	12.2	-0.9	13,6	9,0
Lagerinvesteringar''	0,6	-0,5	0,4	0,1	-0,3	0,3
Export av varor och
tjänster	2,2	3,2	2,5	3,0	4,8	2,7
Användning	3,5	2,2	2,7	2,1	3,8	2.9
Inhemsk efterfrågan	4,0	1.9	3.0	1,4	3.4	3,0

" Prognos enligt RNB 1988.

'' Förändring i procent av föregående års BNP.

Källa: LU 87 och finansdepartementet.

Den offentliga konsumtionens tillväxttakt dämpades kraftigt under 1987. Under 1988 beräknas emellertid den offentliga konsumtionen äter öka i en snabbare takt, som bäde för stal och kommuner ligger över vad som angavs i LU:s balansallernaliv.

Positiv med tanke på framliden är uppgången i bruttoinvesteringarna, främsl inom industrin. Sålunda beräknas industriinvesteringarna öka från 1982 till 1988 med sammanlagt 70%. De har därmed mer än äterhämlal det starka fallet åren 1977 och 1978, följt av en slagnalionsperiod l. o. m. 1982. Uppgången har möjliggjorts av en förmånlig ulveckling av förelagens lönsamhet efter devalveringarna 1981 och 1982. Sålunda steg industrins vinstandel, uttryckt som brulloöverskotlets andel av förädlingsvärdet, från 22.1 % 1981 till 33,2% 1984. Därefter beräknas vinstandelen ha varil i slort sett oförändrad och 1988 uppgå till 32,1 %.

Diagram 2.3 visar ulvecklingen 1975-1988 för näringslivets brulloinve-steringar (exklusive bostadsbyggandet) i Sverige och i de europeiska OECD-länderna. Sedan 1980 har dessa invesleringar i Sverige utvecklats i samma riktning som i våra vikligasle konkurrentländer. En del av den stora nivåskillnaden från perioden 1977—1982 har emellertid hämtats in.

13

Diagram 2.3 Privata bruttoinvesteringar exkl. bostadsbyggandet i Sverige och i de europdska OECD-länderna 1975-1988.

Index: 1975=100

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.2

150.0

140.0 -

130.0-

80.0

1975 1980 1985

Källa: OECD Economic Outlook, december 1987. och finansdepartementet.

De senasle årens ulveckling sammanfallas i tabell 2.3, som visar de olika eflerfrågekomponeniernas och den totala produktionens utveckling.

Tabell 2.3 Olika BNP-komponenters och bruttonationalproduktens utveckling 1985-1988.

I procent av BNP föregående år, fasta priser.

	1985	1986	1987	1988"
Konsumtion Investeringar Nettoexport Bruttonationalprodukl	2,0 1,8 -1,7 2,1	2,5 -0,7 -0.7 1,2	2,2 1.1 -0,6 2.8	1,8 l.I -0,7 2,2
= Prognos enligt RNB 1988. Källa: Finansdepartementet.

Under åren 1985-1988 beräknas någol mer än hela tillväxten av vår samlade produktion ha använts för höjd konsumlionsvolym. Den helt dominerande delen faller pä privat konsumtion, medan den kommunala konsumtionens ökning svarar för i genomsnitt 0,3 procentenheter och den statliga för mindre än 0.1 procentenheter per år.

Eftersom konsumlionen och invesleringarna sammantagna har ökat snabbare i volym än landels totalproduktion har importen ökat snabbare än exporten.

14

Diagram 2.4 Bruttonationalprodukt, konsumtion och kapitalbildning" 1975-1988.

1980 års priser, index: 1975=100

Prop. 1987/88:150 Bilaga 1.2

130."

90

,''' Kapitalbildning

80--

1975

-T----- r---- -r-

I----- 1----- 1----- 1----- 1----- [----- r-

1980 1985

" Med kapitalbildning avses summa investeringar och nettoexport. Källa: Konjunkturinstitutet och finansdepartemenlel.

I diagram 2.4 ges en återblick av brullonationalproduklens, den totala konsumtionens och kapitalbildningens utveckling i elt någol längre tidsperspektiv. Med kapitalbildning (som ofta också kallas sparande) avses summan av investeringar och netloexport. Medan konsumtionen innebär en omedelbar förbrukning av produktionsresultatet påverkar förändringarna i invesleringar och netloexport landels förmögenhelsposition och därmed förulsätlningarna för den framlida ulvecklingen.

Under perioden 1975-1982 steg konsumlionen snabbare än landels totalproduktion. Detta skedde pä bekostnad av invesleringarna och netloexporlen. Resultatet blev minskad kapitalbildning. Åren 1983 och 1984 ökade däremot kapitalbildningen starkt, del förslå årel genom en snabb ökning av nettoexporten och del andra året genom en betydande uppgång i investeringarna. Investeringsuppgången fortsatte även under 1985, medan netloexporlen föll igen.

Sett över hela perioden 1975-1988 har såväl bruttonalionalprodukt som konsumtion och kapitalbildning ökat med i genomsnitt 1,7% per år. Den oförmånliga utvecklingen med svag kapitalbildning fram till 1982 har därmed brutits. Detta är emellertid inle tillräckligt eftersom bidraget lill kapitalslocken av en visserligen snabb ökning av kapitalbildningen under endast ett par år inte förmår kompensera den mycket svaga utvecklingen under en längre tidigare period.

15

Hög aktivitet med tendens till överhettning Prop. 1987/88: 150

Bilaga 1.2 Aktiviteten i svensk ekonomi var myckel hög under 1987. Både sysselsättning och produktion steg detta är snabbare än i den balanserade utvecklingsbana som LU 87 tecknade. Uppgången faller helt pä det privata näringslivet, där ulvecklingen i främsl byggnadsverksamheten kraftigt översteg den prognoslicerade.

1 tabell 2.4 visas produktionens, produktivitetens och sysselsättningens utveckling i industrin. Den snabba produktionsuppgången 1987 åstadkoms genom en motsvarande produktivitetsökning. I byggnadsverksamheten däremot ökade även sysselsällningen (i limmar) 1987 med 2,5%, vilket var 2 procentenheter mer än enligt LU:s prognoser.

I den privata tjänstesektorn beräknas produktionsökningen 1987 fill drygt 3%. Produktiviteten beräknas ha stigit med ca I % och sysselsättningen med ca 2%. I den offentliga ijänsleproduklionen beräknas produktionsökningen 1987 till ca 1/2%. Sysselsällningen har ökat i samma takl. Några produktivitetsförändringar förutsätts - enligl nationalräkenskapernas beräkningsmetod - inle ske i offentlig tjänsteproduktion.

Den totala produktionen beräknas ha ökat med 2,8% 1987. I LU 87 angavs denna ökning lill 2,2%. Sysselsättningsvolymen i limmar ökade med 1,5 % mol 0,8 % enligl LU 87.

För 1988 förutses en nägol långsammare total produktions- och sysselsättningsökning, 2,2 resp. 1,3%. Båda dessa tal ligger någol högre än vad som bedömdes i LU 87. Detta har lett fill tilltagande svårigheter att rekrytera arbetskraft. Andelen industriföretag och byggnadsföretag som i konjunklurinstituteis barometrar angett brist på arbetskraft ökade markant under 1987. Situationen med en inom vissa sektorer olillfredsställd ar-belskraftseflerfrägan bedöms prägla utvecklingen även under 1988.

Sysselsättningsutvecklingen sedan 1985 redovisas i tabell 2.5. Räknat i antal personer steg sysselsättningen 1986-1987 med ca 36000 eller med 0.8%. Delta kan jämföras med en ökning av arbetskraftsulbudet pä ca 22 000 personer. Syssdsätiningslillväxlen under loppet av ärel var ännu kraftigare, nära 60000 personer. Samtidigt fortsatte medelarbetstiden per sysselsatt atl stiga. Denna ökning förutses dock upphöra under 1988.

Tabell 2.4 Produktion, produktivitet och sysselsättning inom industrin 1985-1988.

Procentuell förändring

		1985	1986	Enligt LU 87 1987       1988		Utfall
						1987	1988"
Produktion Produktivitet. Sysselsättning''		2,3 3,1 -0,8	-0,1 1,0 -1,1	2,8 2.4 0,4	1,8 1,7 0.2	3,0 2,6 0.4	3.0 2,5 0,5
" Prognos enligt  1 timmar. Källa: LU 87 oc	RNB 1988. h finansdepartementet.

16

Tabell 2.5 Arbetskraftsutbud, sysselsättning och arbetslöshet 1985-1988.

Procentuell förändring

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.2

		■	Enligt LU 87		Utfall
	1985	1986	1987	1988	1987	1988"
Arbetskraftsulbud
(antal personer)	0,8	0,5	0,6	0,5	0.5	1,0
Sysselsättning
(antal personer)	1,1	0,6	0.7	0.6	0,8	1,3
Veckoarbetstid
(antal limmar)	0,4	0,1	0,7	0,0	0,6	0,0
Sysselsättning
(antal timmar)	1,3	0,5	0,8	0,6	1,5	1.3
Arbetslöshet, % av
arbetskraften, nivå	2.3''	2,2	2,1"	2,0"	1,9	1,7

" Prognos enligt RNB 1988.

'' Siffrorna har reviderats med hänsyn till omläggningen av mätmetod i AKU. I LU

87 angavs arbetslösheten för 1987 lill 2,6% och för 1988 lill 2.5%.

Källa: LU 87 och finansdepartemenlet.

Ulvecklingen har resulterat i en nedgång av arbelslösheten från 2,2 % ay arbetskraften 1986 lill 1,9% 1987 och de beräknade 1,7% 1988. Samlidigl har antalet sysselsatta i arbetsmarknadspoliliska ätgärder kunnat dras ner från 54 000 under 1986 lill 40 000 under 1987. För 1988 beräknas motsvarande siffra lill 30 000.

Löner - priser - arbetslöshet

De nominella timlönerna för samtliga löntagare ökade 1987 med ca 6 1/2 %. Då de nominella lönerna steg snabbare än den inhemska prisnivån blev 1987 del andra årel i rad med starkt stigande reallöner i genomsnitt för löntagarna. I RNB 1988 baseras bedömningarna på en lönestegringstakl på 6%.

För atl få en bild av hur arbetsgivarnas lönekoslnader ökar bör lill limlöneslegringen 1987 läggas ytteriigare 1/2 procentenhet till följd av höjningar av de lagstadgade och avtalsreglerade sociala avgifterna. Nägol motsvarande påslag förekommer inle 1988 eftersom de tidigare beslutade höjningarna av arbetsgivar- och egenavgifter samt ATP-avgiften neutraliseras genom en sänkning av den allmänna löneavgiften.

Från inlernaliondl konkurrenssynpunkt är industrins lönekoslnadsulveckling av särskill intresse. År 1987 beräknas limlönerna för industriarbetare ha stigil med ca 4 % i OECD-området och en lika stor stegring förutses för 1988.1 Sverige steg limlönerna 1987 med ca 6 1/2% och timlönekoslna-den med ca 7%. Ökningen i den svenska industrins limlönekoslnader 1987 blev därmed I procentenhet högre än enligl kalkylerna i LU:s balansallernaliv. Ar 1988 kommer löneökningslaklen att bli väsentligt högre än vad LU 87 bedömde vara önskvärt (tabell 2.6).

2    Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 150. Bilaga 1.2

Tabdl 2.6 Pris- och löneutvecklingen 1985-1988. Prop. 1987/88: 150

Procentuell föländring Bilaga 1.2

	1985	1986	Enligt	LU 87	■ Utfall
			1987	1988	1987	1988"
Timlön'' Konsumentpris*	7.5 6,9	7.4 5,0	6,0 4,9	3.0 2,7	6.4 5,1	6,0 5,5

" Prognos enligt RNB 1988.

" Industrin.

■■' Implicit deflator för privat konsumtion.

Källa: LU 87 och finansdepartementet.

Man kan normalt inte räkna med atl denna uppgång i våra relativa lönekostnader motverkas av en förmånligare produkliviieisutveckling i Sverige jämfört med våra konkurrentländer. Exempelvis steg enligl OECD:s slalislik produkfiviteten i näringslivet under perioden 1979-1985 i exakt samma takl i Sverige som i genomsnill för OECD-området.

I LU 87 konstaterades att sambandet mellan inflation och arbetslöshet har förändrats under 1970- och 1980-lalen i flera länder. Den arbetslöshet som är förenlig med en viss inflationstakt har stigit under 1980-lalel; den s.k. Phillipskurvan har förskjutits utåt. Även i Sverige angavs en viss motsvarande förskjutning ha ägt rum. De senasle årens ulveckling i Sverige har emellertid gått i motsatt riktning; en inflationslakt på mellan 4 och 5 1/2% åren 1986—1988 har varil förenlig med en successiv minskning av arbelslösheten. I denna mening har Sverige, jämfört med omvärlden, för-bätlral sin förmåga all åsladkomma låg inflalion och låg arbetslöshet samlidigl.

Diagram 2.5 visar hur sambandet mellan inflalion och arbetslöshet har utvecklats i Sverige i förhällande lill i övriga industriländer. Arbelslösheten har under hela den i diagrammet redovisade perioden varil lägre i Sverige än i OECD-länderna i genomsnitt. Förskjutningen över liden mol vänster i diagrammet beror på alt arbetslösheten har ökat starkt i OECD-länderna. medan den i Sverige varierat endast i mindre utsträckning och under de senasle åren sjunkil.

Ulvecklingen sedan 1982 är av särskilt intresse. Under de första åren pä 1980-lalel var prisslegringslakten i Sverige något snabbare än i OECD-länderna i genomsnill. Som väntat steg den relativa inflationen i Sverige efter devalveringen 1982. Efter 1985 har della gap emellertid minskat ulan någon negaliv förändring i relativ arbetslöshet. Tvärtom har den relativa arbelslöshelssitualionen förbällrats. 1 en omvärld med hög arbetslöshet och relalivi låg inflalion har Sverige således lyckats med all både öka sysselsättningen och pressa ner landels relativa prisläge.

Diagram 2.5 Inflation och arbetslöshet i Sverige relativt OECD-länderna 1970-1988.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.2

Anm: På den vertikala axeln anges differenser mellan inflationstakterna ikonsu-mentprisernas procentuella förändring från föregående år) i Sverige och i OECD-länderna som genomsnitt. Pä den horisontella axeln anges motsvarande differenser avseende arbetslöshet (antal arbetslösa i procent av arbetskraften).

Källa: OECD Economic Outlook, december 1987. och finansdepartementet.

Försämrad bytesbalans

Som en effekt av devalveringarna 1981 och 1982 förbättrades Sveriges bytesbalans kraftigt från det rekordhöga underskotlel 1982 på ca 22 miljarder kr. Ulvecklingen med ständiga underskoll sedan 1974 kunde härigenom brytas och både 1984 och 1986 visade bytesbalansen åler ett överskott.

Kalkylerna i LU 87 utgick ifrån att denna förbättring av ulrikesbalansen borde bli beslående. Med den i utredningen förutsatta lönekostnadsulvecklingen bedömdes de svenska företagen gradvis kunna förbättra sin konkurrenskraft på såväl export- som hemmamarknaden sä att ett överskoll skulle uppnås även under den följande kalkylperioden. Som en följd av den förutsatta dämpningen av den inlernaliondla konjunkturen och de alllför höga lönekoslnadsökningarna under föregående år beräknades dock bytesbalansen saldo försämras nägol fram lill 1988 (tabell 2.7).

19

Tabdl 2.7 Bytesbalans 1985-1988. Prop. 1987/88: 150

Miljarder kr., löpande priser Bilaga 1.2

	1985	1986	Enligt 1987	LU 87 1988	Utfall
					1987	1988"
Handelsbalans Tjänste- och transfereringsbalans Bytesbalans	14,5 -25,7 -11,2	30.9 -24.1 6.9	27 -23 4	■ 23 -22 1	22.3 -27.5 - 5.2	21.7 -32,5 -10,8

" Prognos enligt RNB 1988.

Källa: LU 87 och finansdepartementet.

Som framgår av tabellen blev bytesbalansens saldo negativt under 1987 och beräknas försämras yllerligare under 1988. Utfallet 1987 blev ca 10 miljarder kr. sämre än vad som angavs i LU 87. Ungefär hälften berodde på ett lägre överskoll på handelsbalansen och hälften på elt större underskott på tjänste- och transfereringsbalansen.

En motsvarande jämförelse mellan LU och bytesbalansens beräknade ulfall 1988 visar en försämring pä ca 12 miljarder kr., varav 11 miljarder kr. avser tjänste- och transfereringsbalansen.

Det bör dock noteras atl del råder en viss osäkerhet kring bytesbalans-siffrorna för 1987 och 1988. Della hänger bl. a. samman med alt del har uppstått en diskrepans mellan riksbankens och nationalräkenskapernas redovisning av tjänsle- och transfereringsbalansen. Orsaken är alt riksbanken fr. o. m. 1987 använder elt annat stafistikunderlag. Uppgifterna i treårskalkylerna - liksom i RNB 1988 - bygger pä riksbankens redovisning.

I tabell 2.8 visas exporlen av bearbetade varor — som svarar för ca 85% av del totala varuexportvärdel - tillsammans med den för denna export bestämmande marknads- och prisutvecklingen. Som framgår har världsmarknaden under 1987 vuxit något snabbare än vad som förutsattes i LU. Motsvarande förhällande beräknas gälla även 1988. Världsmarknadspriserna steg under 1987 någol långsammare och de svenska exportpriserna endast obetydligt snabbare än enligl LU. Atl våra relativpriser, säsom de mäts i tabell 2.8, inte ökade mer under 1987 - trots en betydligt snabbare ökning av lönekostnaderna i Sverige än. i våra konkurrentländer - sammanhänger bl. a. med att den svenska kronan genom valutakorgens konstruktion deprecierats gentemot en korg av valutor vägd med hänsyn lill de 14 ledande konkurrentländernas betydelse för svensk export.

Uppgången i Sveriges relativpriser gentemot konkurrentländerna under 1987 beräknas i sin tur ha lett lill endast en obetydlig minskning av marknadsandelarna. Detta kan vara etl tecken på alt de omfattande invesleringarna medförl en modernisering av näringslivel som förbättrat den svenska industrins ställning pä våridsmarknaden.

20

Tabell 2.8 Export av bearbetade varor" 1985-1988. Prop. 1987/88: 150

Procentuell förändring Bilaga 1.2

	1985	1986	Enligt	LU 87	Utfall
			1987	1988	1987	1988"
Världsmarknadstillväxt	8.8	8,8	4.3	3.8	4,5	5,0
Världsmarknadspris. .SEK	4,9	-0.3	2.0	3.2	1.3	2.7
Svensk exportpris. SEK	6,0	2.6	2.5	2.3	2.9	3.4
Relativpris	1.0	2.8	Ö.5	-0.8	1.5	0,7
Sveriges marknadsandel	-1.6	-2.5	-1.0	0.0	-0.1	-0.8
Svensk exportvolym	7.1	6.1	3,3	3.7	4.4	4.2

Anm: Exportmarknadstillväxt avser importökningen av bearbetade varor till olika länder sammanvägt med ländernas andelar som mottagare av svensk export av bearbetade varor. OECD-ländernas importpriser vägs samman på motsvarande sätt.

" Avser 14 OECD-länder. " Prognos enligt RNB 1988.

Källa: LU 87 och finansdepartemenlet.

Förklaringen lill försämringen av handelsbalansen mellan 1986 och 1987 ligger alltså på importsidan. Varuimporten exkl. oljeprodukter beräknades i LU öka med 6,0% 1987. Den faktiska ökningen blev närmare 11%. Orsaken är alt den inhemska efterfrågan ökade starkare än vad som förutsattes i LU. Del höga kapacileisulnytljandel bidrog dessutom till tämligen stora marknadsandelsförlusler pä hemmamarknaden. Denna utveckling motverkades emellertid lill viss del av en neddragning av oljelagren. Den låga oljeimporten under 1987 återspeglar således inle en eflerfrägeminsk-ning på oljeprodukter.

Den förväntade lägre ökningstakten 1988 för privat konsumtion samt för maskininvesleringar, vilka båda har slort imporlinnehåll, beräknas leda lill all ökningen av varuimporten stannar vid ca 5%. Eftersom den totala varuexporten samtidigt beräknas öka med ca 3%, leder detta till en viss ytterligare försämring av handelsbalansen i fasta priser. Räknat i löpande priser förutses däremot handelsbalansen visa ell i stort sett oförändrat överskott 1988 jämfört med 1987. Della beror på all de svenska exportpriserna - speciellt råvarupriserna - förutses stiga något snabbare än importpriserna.

Försämringen av bytesbalansen mellan 1987 och 1988 beror således pä ell större underskott i tjänsle- och transfereringsbalansen (se tabell 2.7). Försämringen jämfört med 1987 uppgår till ca 5 miljarder kr. och jämfört med LU:s beräkning för 1988 lill 12 miljarder kr. Såväl högre räntor som en ökad utlandsskuld bidrar till stigande räntebetalningar 1988. Övriga transfereringar förutses öka lill följd av eftersläpningar i utbetalningarna av u-landsbislåndel.

Alltför lågt finansiellt sparande Prop. 1987/88: 150

Bilaga 1.2 Bytesbalansens saldo är definitionsmässigt lika med summan av de inhemska sektorernas finansiella sparande. Den positiva ulveckling av bytesbalansen som LU 87 räknade med innebar således ett motsvarande krav på utvecklingen av landels totala finansiella sparande. Samtidigt förutsattes en omfördelning mellan sektorerna äga rum. För att uppväga underskotten i de icke finansiella företagens finansiella sparande, vilka var en följd av en förutsatt hög investeringsnivå (vilken i sin tur krävs för atl få lill sländ framtida tillväxt) ansågs del i LU 87 nödvändigt alt i första hand den offentliga sektorns finansiella sparande förstärktes i betydande omfattning, men också alt hushållen ökade sitt sparande.

Som visas i tabell 2.9 förstärktes den offentliga sektorns sparande redan under 1987, och detta i avsevärt större utsträckning än vad som angavs i LU. Det snabba omslaget i statens finansiella sparande, ca 40 miljarder kr. mellan 1986 och 1987, var en följd av en kraftig ökning av statsinkomsterna, med en samlidigl återhållen utgiftsutveckling (i löpande priser ökade statsinkomsterna 1987 med 16,4% och utgifterna med endast 3,1 %). Orsakerna lill denna uppgång i statsinkomsterna var i huvudsak dels den snabba inkomstulvecklingen i ekonomin, dels engångsskatten på livförsäkringsbolagens förmögeheter. Ulan engångsskatten hade statens finansiella sparande visat endast elt litet överskoll 1987.

Den totala skallekvolen (skaller och avgifter i procent av BNP) steg frän 51,5% 1985 lill 54,8% 1987 (exkl. engångsskatten på livförsäkringsbolagens förmögenheter). I LU 87 beräknades skallekvolen 1987 lill 52,9% och förutsattes sjunka därefter. Av den faktiska ökningen pä 3,3 procentenheter mellan 1985 och 1987 kan endast ungefär en halv procentenhet hänföras lill statsmakternas beslul om höjda indirekta skaller och arbetsgivaravgifter. Resten var en effekt av den snabba inkomstulvecklingen i ekonomin. Under 1988 beräknas skaltekvoten stiga fill 55,2%.

Under 1988 beräknas statsinkomsterna öka med 1,9 %. Hushållens skattebetalningar ökar långsammare till följd dels av alt lönesumman beräknas öka mindre, dels genom de ändringar i inkomslskallesyslemel som genomförs 1988. Även de indirekta skatterna beräknas öka långsammare än 1987, lill följd av en mera återhållen ulveckling av den privata konsumtionen. Eftersom slalsulgifterna väntas stiga med 4,1%, beräknas överskottet i statens finansiella sparande 1988 sjunka med 7 miljarder kr. jämfört med 1987. Det är dock fortfarande över 30 miljarder kr. högre än i LU:s kalkyl.

Alltsedan ATP-systemet infördes har socialförsäkringssektorn haft slora sparandeöverskott. Detta uppgår f. n. till drygt 25 miljarder kr. och hänför sig huvudsakligen till AP-fonderna. Fondförändringarna för sjukförsäkringen och arbetslöshetskassorna är, i enlighet med de regler som gäller för dessa system, obetydliga.

22

Tabell 2.9 Finansiellt sparande i olika sektorer 1985 Miljarder kr., löpande priser				-1988.			Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.2
			Enligt LU 87		Utfall
	1985	1986	1987	1988	1987	1988"
Stat Socialförsäkringssektor Kommuner	-50 22 - 4	-25 24 -  5	-15 23 - 4	-25 21 - 7	15 26 _ 2	8 27 -  6
Summa offentlig sektor	-32	- 6	4	-11	39	29
Icke finansiella förelag Finansiella företag Hushål)	-22 35 8	-27 38 2	-19 28 -10	-23 44 - 9	-62 36 -18	-74 52 -18
Summa privat sektor	21	13	1	12	-44	-40
Bytesbalans	-11	7	3	1	- 5	-11

" Prognos enligt RNB 1988.

Källa: LU 87 och finansdepartementet.

De slora - och växande - sparandeöverskotlen i socialförsäkringssystemet har under del senasle decenniet delvis balanserat underskotlen i slatens finansiella sparande. Uppgången i socialförsäkringssektorns finansiella sparande bedöms emellertid upphöra under de närmaste åren. I förhållande till kalkylerna i LU 87 har dock socialförsäkringssektorns finansiella sparande utvecklats något förmånligare 1987 och beräknas göra så även 1988.

Företagssektorn visar en motsatt ulveckling i och med all det tidigare positiva finansiella sparandet vändes fill ell underskott pä närmare 30 miljarder kr. 1987. Också för 1988 förutses etl slort underskott. Denna utveckling avviker kraftigt frän kalkylerna i LU 87, men är i huvudsak önskvärd i den meningen att den sammanhänger med en omfattande investeringsverksamhet. Vidare har företagens skattebetalningar ökat kraftigt. Försämringen sker huvudsakligen hos de icke finansiella företagen vars underskott i finansiellt sparande beräknas stiga från 27 miljarder kr. 1986 lill 74 miljarder kr. 1988.

Den avsevärda förbättringen i den offentliga sektorns finansiella sparande var emellertid fillräckligt stor för att motverka den negativa sparande-utvecklingen i företagssektorn under 1987. Bytesbalansen hade således även 1987 visat elt överskott om inle samlidigl hushållens finansiella sparande hade vänts i etl underskott pä närmare 18 miljarder kr. Eftersom beräkningarna för hushällssektorns inkomster och utgifter lyder på elt sparandeunderskott av storleksordningen 18 miljarder kr. ocksä under 1988, utgör del negativa sparandet i hushållssektorn ell allvariigt problem.

Stigande realinkomsler i hushållssektorn

För ulvecklingen av hushållens inkomster är lönerna av avgörande betydelse. Vidare påverkas de disponibla inkomsterna av sysselsättningens förändringar samt av skatte- och transfereringssystemet. Effekterna på de reala disponibla inkomsterna illusleras i diagram 2.6.

23

Diagram 2.6 Reallöner och realinkomster 1975—1988.

Index: 1975=100

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.2

115

110 ■

105-

Real disponibel inkomst	-'Real löne-
/'	summa före skatt

Real timlön

90

1975 Källa: Finansdepartementet.

-------- 1--------- ■■       

1980

1985

Efter del starka fallet - sammanlagt 11 % 1979-1983 - stabiliserades de reala timlönerna under 1984 och 1985, för att sedan stiga både under 1986 och 1987. Genom alt också antalet arbetade limmar ökade relativt snabbt, kunde den tidigare nedgången i hushållens reala lönesumma återhämtas.

Skalle- och iransfereringssystemet tenderade under senare delen av 1970-talet och början av 1980-talet all dämpa effekterna av reallönefallet pä den reala disponibla inkomsten. Under de därpå följande åren fram lill 1987 — med en snabb ökning av den reala lönesumman - verkade skatter och transfereringar i motsatt riktning. Under dessa år steg den reala disponibla inkomsten någol långsammare än lönesumman före skall.

De bedömningar som gjorts för löne- och prisutvecklingen under 1988 innebär en viss fortsatt ökning i de reala limlönerna. Medan den reala lönesumman beräknas stiga under 1988 med ca 2% före skall och med ca I % efter skatt, förutses inkomstöverföringarna frän offentlig sektor till hushåll öka med drygt 5% realt sett. Totalt innebär denna ulveckling all hushållens reala disponibla inkomster beräknas öka med 2,2% under 1988.

Sammantaget har denna ulveckling inneburit atl de svenska hushällen efter minskningar under 1980-lalels första är erhållit kontinuerliga förbättringar i sina reala disponibla inkomster. Förbätlringarna har emellertid kommit till stånd vid högre nominella löneökningar än vad som enligl LU 87 angetts vara föi"enligt med en fortsatt god ulveckling för den svenska ekonomin.

24

3 Utgångspunkter och huvudfrågor Prop. 1987/88:150

Bilaga 1.2

I föregående kapitel belystes den ekonomiska utvecklingen under de senasle åren. Bl. a. redovisades skillnaderna mellan den ulveckling mot ekonomisk balans som beskrevs i långtidsutredningen 1987 och den faktiska ulvecklingen. Mol denna bakgrund diskuteras i detta kapitel de idag grundläggande problemen för svensk ekonomi. Diskussionen ger därmed en utgångspunkt för den följande analysen av den ekonomiska utvecklingen under åren 1989 lill 1991.

Av kapitel 2 framgår atl tillståndet i den svenska ekonomin i de fiesta avseenden är gott. Samtidigt finns del drag i utvecklingen som inger oro. Elt sådant drag är brislen på inhemskt sparande, som tar sig uttryck i alt vi åter har underskott i bytesbalansen. Ell annat drag - som sammanhänger med del första - är all priser och löner fortfarande stiger snabbare i Sverige än i utlandet.

Problemet med bytesbalansen har ändrat karaktär

Bytesbalansen är delsamma som elt lands totala finansiella sparande, d.v.s. skillnaden mdlan landels brultosparande och bruttoinvesteringar. Sparande och investeringar varierar normalt med den ekonomiska konjunkturen. Det innebär alt man inte bör förvänta sig atl bytesbalansen alllid är i jämvikt. Underskott i bytesbalansen kan i vissa situationer vara etl resultat av atl etl land har myckel goda investeringsmöjligheter. Det kan emellertid lika väl vara en indikator pä allvarliga problem i en ekonomi.

Under senare delen av 1970-talet och de första åren pä 1980-lalel växte underskotten i bytesbalansen. Detta hängde samman med ell allt för högt inhemskt kostnadsläge, vilket ledde till alt efterfrågan på i Sverige producerade varor sjönk. Den låga efterfrågan som riktades mol svenskt näringsliv gav upphov lill en ökande arbetslöshet och lill all den konkurrensutsatta sektorn i ekonomin krympte. Arbelslöshelsproblemen mildrades tillfälligt av atl kronan devalverades fiera gånger och av all den inhemska efterfrågan, via stora budgetunderskott, hölls uppe. Staten blev under denna tid en stor låntagare på den inhemska kredilmarknaden. Kostnaderna för de allt större offentliga underskotten dröjer sig kvar än i form av stora räntebetalningar pä statsskulden, som måste finansieras med skaller. Parallellt med denna utveckling föll invesleringskvolen bl. a. lill följd av den försämrade lönsamheten. Mol denna bakgrund var byiesbalansunder-skolten ell allvarligt problem.

Diagram 3.1 Sparande, investeringar och bytesbalans 1965—1987.

Procentandel av BNP

30

15

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.2

25

go-

\ ~~-'''   '-./,'''\ ■ ■.   Investeringar Sparande \  \

-10

-5

ls

10

-1----- T------ T------ 1----- 1----- T

1965 1970

'—I—'— 1975

-1       I--- 1--- r-

1980

1985

-5

Anm. Vänster skala: sparande och investeringar.

Höger skala: bytesbalans. Källa: Riksbanken och finansdepartementet.

De senasle årens bytesbalansunderskoll förefaller vara av en annan karaklär. Efterfrågan på svensk export har varil god. Det har skett ett brott i invesleringsutvecklingen. Under de senasle åren har invesleringarna ökat kraftigt. En slor del av industrin uppger bristande kapacitet som främsta hinder för en ökad produkfion. Dagens bytesbalansunderskoll förefaller alltså delvis vara orsakade av omfattande invesleringar i näringslivel.

Uppgången i investeringarna under senare är är positiv, särskill som del i hög grad är inom industrin investeringarna har ökat. En fortsatt utbyggnad av den konkurrensutsatta sektorn är önskvärd. Den krävs för all del skall vara möjligl atl uppräilhålla full sysselsälining och god tillväxt ulan underskott i utrikesbetalningarna.

En minst lika viktig förklaring till underskotlen i bytesbalansen är emellertid den snabba ökningen av privat konsumtion. Denna är mer problematisk. Under senare år har den medfört atl den totala konsumlionen ökat väsentligt snabbare än produktionen trots all den offentliga konsumtionens ökningstakt har dämpats.

Den höga inhemska efterfrågan bidrar även lill en snabbare pris- och löneutveckling. Därmed sker en kontinuerlig försämring av svenskt näringslivs ställning pä världsmarknaden. Pä sikt riskerar svenska producenter all äter hamna i en situation med alltför höga produktionskostnader.

26

Lågt sparande i hushållen Prop. 1987/88:150

Bilaga 1.2 Uppgången i den privata konsumtionen beror delvis på att hushållens

sparande har minskal. Nedgången i hushållssparandet under de senaste åren har accelererat samlidigl som kredilmarknaden har avreglerals. Del är länkbart att denna nedgång i sparkvoten är etl resultat av en engångsan-passning av hushällens tillgångar och skulder i avregleringens fotspår. Sparkvoten kan i så fall förväntas stiga igen när anpassningen är över. Under sådana omständigheter behöver inte det låga sparandet uppfattas som så alarmerande.

Myckel talar emellertid för all nedgången i hushållssparandet är en följd av mer långsiktigt verkande faktorer. Troligen hänger del lill viss del samman med utformningen av pensionssystemet. Eftersom hushållen inle behöver avsätta något sparande idag för sina framtida pensioner har etl av de viktigaste sparmotiven bortfallit. Dessutom beskattar del svenska skattesystemet hushållens sparande nominellt. Della innebär alt även den del av ränteinkomsterna som utgör kompensation för inflationen beskallas. På motsvarande sätt har hushällen möjlighet alt göra avdrag för den del av ränteutgifterna som utgörs av infialionskompensation. Skallesystemel missgynnar därmed systematiskt hushållens sparande på bank eller i andra, räntebärande tillgångar och stimulerar lill skuldsättning. Följden blir ett lägre finansiellt sparande än vad som är samhällsekonomiskt önskvärt.

Överskott i det offentliga sparandet krävs

När ATP-reformen beslutades i slulet av 1950-talel hade Sverige upplevt en period av enastående tillväxt. Vid denna tidpunkt var den allmänna uppfattningen all den snabba liliväxltaklen skulle vara beslående under en lång lid framöver. Mol denna bakgrund var det naturligt atl del pensions-syslem som valdes blev etl fördelningssystem. Det innebär all den arbetande delen av befolkningen genom avgifter eller skatter betalar pensionärernas pensioner. Med den tillväxt man då förväntade sig skulle della system inte medföra några problem. Varje ny generation skulle vara myckel rikare ån de föregäende och därför ha råd alt betala deras pensioner.

Med en lägre tillväxt, av det slag vi upplevt sedan början av 1970-talel, blir dock betalningen av pensioner en tyngre börda för den förvärvsarbetande delen av befolkningen än vad som tidigare kunnal förutses. Delta problem skärps under de kommande decennierna till följd av förändringar i befolkningens åldersstruktur. Mycket talar därför för all morgondagens pensionärer - som i dag är yrkesverksamma - själva måsle generera en stor del av det sparande som är nödvändigt för att ekonomin skall kunna bära kostnaderna för deras pensioner. Konsekvensen blir annars atl landels inhemska sparande blir otillräckligt för all pensionsåtagandena på längre sikt skall kunna finansieras.

Ett ökat sparande i ATP-systemet kan åstadkommas genom att de ATP-
avgifter som företagen betalar på sina lönekostnader höjs. Högre ATP-av
gifter skulle emellertid innebära att kostnadsproblemet för svenskt nä
ringsliv skulle förvärras ytterligare. För atl lönekostnaderna inte skall stiga 27

krävs nämligen atl alla avgiftshöjningar räknas av från löneutrymmet.     Prop. 1987/88: 150 Fortsatta höjningar av ATP-avgifterna ställer därför myckel starka krav på     Bilaga 1.2 lönebildningen.

Även en uppgång av andra skaller begränsar hushållens inkomster och riskerar därmed atl komplicera lönebildningen. En skatleullag på nuvarande nivä har ocksä vissa snedvridande effekter på ekonomin. Sammantaget medför detta all skatlelryckel inte bör stiga ytterligare. Riksdagen har därför ställt sig bakom målet atl skattetrycket, mätt som skatters och avgifters andel av BNP, inte bör öka.

Ambitionen atl inle höja skattetrycket innebär atl del ställs krav också på utvecklingen av de offentliga utgifterna. Dessa fär inle öka räknat som andd av BNP. Enligt de regler som gäller kommer bl. a. ATP-pensionerna att medföra reall ökande utgifter under en lång lid framöver. Della skärper kraven på ålerhällsamhel inom andra offentliga utgiftsområden.

För en dämpad fillväxl av den del av de offentliga utgifterna som går fill offentlig konsumtion talar också del rådande ekonomiska läget - med tendenser lill överhettning på arbetsmarknaden.

I de beräkningar som redovisas i kapitel 5 och 6 har de offentliga utgifternas ökningstakt fastställts med utgångspunkten all av regering och riksdag gjorda åtaganden skall fullföljas. Pä samma vis har den offentliga sektorns inkomster beräknats under del huvudsakliga anlagandel alt existerande skatter och avgifter las ul efter de principer som gällt under senare år. I den balanserade ekonomiska ulveckling som redovisas i kapitel 5 blir resultatet av dessa beräkningar alt skattetrycket är i stort sett oförändrat fram lill 1991. Samtidigt sker en marginell försämring av den offentliga sektorns sparande.

Löneökningstakten är fortfarande för hög

Produktionskostnaderna i Sverige har under det senasle decenniet ökat snabbare än i omvärlden. Detta sammanhänger inte minst med utvecklingen av lönekostnaderna. De slora devalveringarna 1981 och 1982 gav, som framgått av kapitel 2, Sverige en konkurrensfördel gentemot utlandet. Den svenska industrins kostnader har dock även efter 1982 ökat mer än i utlandet. Som framgår av diagram 3.2 har de svenska lönerna de senaste åren sfigit med ca två procentenheter mer per år än i våra viktigaste konkurtenlländer inom OECD.

Effekten av den snabbare kostnadsstegringslakten har mildrats genom devalveringar som älerslällt konkurrenskraften och ökat företagens vins-ler. En politik med alllför höga löneökningar och därpå följande devalveringar blir dock. ju längre den pågår, allt mer kostsam. Under långa perioder är resursutnytijandel alllför lågt. Vidare flyttas resurser frän den konkurrensutsatta sektorn, när konkurrenskraften försämras, för alt sedan flyttas tillbaka efter devalveringarna. Fluktuationerna i konkurrenskraft -och den osäkerhet de skapar - verkar hämmande på invesleringsutvecklingen. Återkommande devalveringar riskerar också alt skapa inflationsförväntningar och därmed så småningom en accelererande inflation. De

28

Diagram 3.2 Lönekostnadsökningarna för industriarbetare i Sverige och i 14    Prop. 1987/88: 150
OECD-länder 1980-1987. Bilaga 1.2

Åriig procentuell förändring, nationell valuta

1980

1981

1982  1983  1984  1985  1986

1987

Anm: OECD-länderna är sammanvägda enligt varje lands betydelse som konkurrent till Sverige pä världsmarknaden.

Källa: OECD, statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

utgör därför inte någon lösning pä problemet med för slora pris- och löneökningar.

Pä längre sikt kan konkurrenskraften förbättras på andra sätl än via låga nominella löneökningar, t. ex. genom utveckling av nya, bättre produkter eller genom etableringar på mer snabbväxande marknader. Självfallet bör en sädan ulveckling eftersträvas. Tecken finns ocksä på atl konkurrenskraften i denna senare mening har förbättrats under senare är, möjligen till följd av de omfattande invesleringar som gjorts. Exporlen har ökat snabbare än väntat. Historiska samband visar all svensk industri var tvungen all sänka sina relativa priser för all behålla sin ställning pä världsmarknaden. Sä verkar inle längre vara fallet. Men fortfarande krävs alt pris- och löneökningslaklerna kommer ner i nivå med de i våra konkurrentländer.

I kapitel 5 beskrivs en utvecklingsbana för den svenska ekonomin som bl. a. karakteriseras av att lönerna antas öka långsammare än vad de historiska erfarenheterna skulle ge för handen. En timlöneökning pä 3% per år under perioden 1989-1991 beräknas göra det möjligl atl upprätthålla den nuvarande låga arbetslöshetsnivån och samtidigt förstärka bytesbalansen. Samlidigl kan kapitalbildningens bidrag lill lillväxlen öka, vilket krävs för all det skall vara möjligt atl upprätthålla en god ekonomisk tillväxt och en ökande sysselsättning vid bibehållen balans i ekonomin.

Della alternativ jämförs i kapitel 6 med en ekonomisk ulveckling baserad på antagandet all löneökningslakten följer historiska mönster. Löneök-

29

ningslaklen blir i delta scenario i genomsnill drygt 6% per år I989-I99I.    Prop. 1987/88: 150 Därmed försämras nelloexporten samtidigt som investeringarna faller.    Bilaga 1.2 Produkfionen växer myckel långsamt och arbetslösheten ökar.

30

4 Internationell bakgrund Prop. 1987/88:150

Bilaga 1.2

I della kapitel diskuteras den inlernationella ekonomiska ulvecklingen. Mot bakgrund av denna diskussion preciseras den intemafionella ulveckling som ligger lill grund för beräkningarna i efterföljande kapitel.

Fortsatt stora externa obalanser

Utvecklingen i världsekonomin präglas idag av omfattande obalanser mellan de slörsla industriländerna. I Förenta staterna är sparandel myckel lågt, vilket återspeglas i omfattande underskott i bytesbalansen. Japan och Förbundsrepubliken Tyskland har pä motsvarande sätt slora överskott i utrikeshandeln. Denna problematik kommer med all sannolikhet all utöva ell avgörande inflytande ocksä på ulvecklingen under den närmaste treårsperioden.

En viktig orsak till obalanserna är skillnaden i ekonomisk polifik mellan å ena sidan Förenta staterna och ä andra sidan fierlalel övriga industriländer. Underskotlel i den amerikanska federala budgelen ökade frän ca 60 miljarder dollar 1980 till ca 220 miljarder är 1986. Del allt större budgelunderskollel uppvägdes inle av elt ökat inhemskt privat sparande. Budgelunderskotlel har istället finansierats med kapitalflöden frän omvärlden. I Japan och de större västeuropeiska länderna har del parallellt förts en i huvudsak restriktiv finanspolitik.

Tabell 4.1 Bytesbalanssaido i Förenta staterna, Japan och Förbundsrepubliken Tyskland.

Procentandel av BNP

1985 1986 1987

2,9	-3,3	-3,6
3.7	4,4	3,6
2,6	4.2	3.9

Förenta staterna

Japan

Förbundsrepubliken Tyskland

Källa: OECD Economic Outlook, december 1987, och finansdepartementet.

Tillväxt under anpassning

Förenta staterna år inne i en lång period med ekonomisk expansion. En snabb inhemsk efierfrägetillväxl har bidragit lill denna ulveckling, medan netloexporlen fram t. o. m. år 1986 utvecklats myckel negalivl. Finanspolitiken har varit expansiv. Skatteultagel frän hushällen har minskal. Nägon motsvarande restriktivitet har inte iakttagits när del gäller utgifterna, ulan tvärtom har exempelvis försvarsanslagen vuxit kraftigt. Hushällens spar-

kvot har legal på en för landet rekordlåg nivä under de senaste åren och    Prop. 1987/88: 150

Bilaga 1.2

den privala konsumlionen har ökat snabbi.

Samtidigt med den höga lillväxlen har del uppstått stora underskott i den federala budgelen och i bytesbalansen. För atl undvika en alltför snabb ökning av penningmängden och därmed en inflalionsuppgång, har budgetunderskotten finansierats via upplåning på de inhemska och inlernaliondla kapitalmarknaderna. Kombinationen av en expansiv finanspolitik och denna restriktiva penningpolitik medförde under första hälflen av 1980-lalet höga räntor i Förenta staterna, vilkel bidrog till en kraftig appreciering av dollarn. Delta var i sin tur en viktig orsak till atl exlernbalansen försämrades.

Växelkursförändringarna sedan 1985 har ändrat förulsätlningarna för ulvecklingen. Deprecieringen av dollarn har medförl all exporlen ökade kraftigt under 1987 och netloexporlen gav under årel elt positivt bidrag till tillväxten. En motsvarande eflerfrågeslimulans kan förväntas frän netloexporlen även under den kommande treårsperioden. Därefter kan effekten av dollardeprecieringen anlas plana ul. Vidare har den inhemska eflerfrågelillväxlen dämpats. En uppgång i sparkvoten från dagens exceptionellt låga nivå är sannolik. Mycket talar därför för en betydligt svagare utveckling av den privata konsumlionen framöver.

Finanspolitiken kan förväntas vara förhållandevis stram under de när-maste åren. Under 1987 reducerades budgelunderskollel beiydligt genom bl. a. ökade skatteintäkter lill följd av den skallereform som introducerades vid årsskiftet 1986/87. Som andd av BNP minskade den konsoliderade offentliga sektorns underskoll från 3,5 % år 1986 lill beräknade 2,5 % under 1987. Underskotlel förväntas bli i slorl sell oförändrat under 1988, medan en gradvis minskning är trolig från och med år 1989.

Mellan penningpolitikens utformning i Förenta staterna och inflationens och dollarkursens utveckling finns ell starkt samband. Om budgelunderskollel gradvis reduceras, säsom avses i den s. k. Gramm-Rudman-Hol-lings-lagen, sä kommer de finansiella marknaderna att kunna uppvisa en större stabilitet och dollarn behöver inle deprecieras kraftigt. Därmed bör penningpolitiken kunna inriktas på atl i första hand stödja den ekonomiska tillväxten. Sainmanlagel borde detta kunna medföra en BNP-tillväxl i Förenta staterna på i genomsnitt omkring 2 % under den kommande treårsperioden.

Förenta staterna.

1989

1990

1991

BNP-lillväxt Konsumentprisökning Arbetslöshet Offentligt finansiellt sparande som andel av BNP Bytesbalans (miljarder dollar)

1 3/4    2 1/4   2 1/2 3 3/4   4      4 6 1/2    6 1/2    6 1/2

-1.9 -105

-1,7 -105

-2.3 -110

1 Japan har exporten under en lång rad av är givit en kraftig draghjälp ål den ekonomiska lillväxlen. Till följd av den kraftiga appreciering av yenen som ägt rum sedan år 1985 har emellertid netloexporlen kommil alt ge ell

32

negativt bidrag lill tillväxten under 1986 och 1987. Istället är del den inhemska efietfrågelillväxten som har stimulerat den ekonomiska utvecklingen. Den privata konsumlionen har ökat och den ekonomiska politiken, speciellt penningpolitiken, har varil lillväxlslimulerande. Den japanska ekonomin har dätför kunnal upprätthålla en förhållandevis god lillväxl.

Den inhemska efterfrågan i Japan bedöms forlsälla öka relalivi snabbi under den kommande treårsperioden. Della bör kunna ge en BNP-tillväxl pä knappt 3 1/2% i genomsnill i Japan under kalkylperioden.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.2

Japan.

1989

1990

1991

BNP-tillväxt Konsiimentprisökning Arbetslöshet Offentligt finansiellt sparande som andel av BNP Bytesbalans (miljarder dollar)

3 1/4

2

3 1/4

-1.2 85

3 1/2 2

3 1/4

-1 80

3 1/2 2 3 1/4

-0.5

75

Utsikterna är mindre goda för Västeuropa. En svag exportlillväxl — lill slor del en konsekvens av den amerikanska ulvecklingen - kan förväntas dämpa den ekonomiska tillväxten, samtidigt som den inhemska efterfrågan i flertalet länder förefaller sakna den dynamik som exempelvis Japan uppvisade redan förra årel.

1 Förbundsrepubliken Tyskland har, lill följd av apprecieringen av D-marken, nelloexporten givil etl negativt bidrag lill tillväxten under 1986 och 1987. En svag inhemsk efterfrågeutveckling har ytterligare begränsat lillväxlen. Speciellt de privala investeringarna har utvecklats svagt. Netloexporlen förväntas inle heller under de närmaste åren stimulera den ekonomiska lillväxlen. Samlidigl är del troligt att även den inhemska efterfrågeulvecklingen kommer all vara svag.

Investeringarna och den ekonomiska tillväxten riskerar atl hämmas av höga räntor i en del västeuropeiska länder, bl. a. Frankrike och Italien. Samtidigt kan problem med exlernbalansen komma att begränsa del ekonomisk-politiska utrymmet i l.ex. Storbritannien, som efter några år med en hög inhemsk efierfrägetillväxl och försämrad exlernbalans kan förväntas få en lägre BNP-tillväxl. Dessa problem sammantagna pekar pä en målllig tillväxt på ca 2% för Västeuropa under den närmaste treårsperioden.

Förbundsrepubliken Tyskland.

1989

1990

1991

BNP-tillväxt Konsumentprisökning Arbetslöshet Offentligt finansiellt sparande som andel av BNP Bytesbalans (miljarder dollar)

1 1/2 1 1/2 8 1/2

2.5 35

1 3/4 1 1/2 8 1/2

3.0 30

2

I 1/2 8 1/4

3.0 30

33

3    Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 150. Bilaga 1.2

Arbetslösheten i Västeuropa uppgick under 1987 i genomsnill lill strax     Prop. 1987/88: 150 under 11%. Trots en viss ökning av den ekonomiska aktiviteten sedan     Bilaga 1.2 1983 har sysselsättningen stagnerat och arbelslösheten ökat. I Förenta staterna däremot har sysselsätlningsulvecklingen varil betydligt gynnsammare och arbetslösheten har minskal frän drygt 9% 1982 lill ca 6% under 1987.

De slora sysselsättningsproblemen i Västeuropa tycks ha hängt samman bl. a. med en långsam ökning av den totala efterfrågan i ekonomin. Alltför höga reallöneökningar har också bidragit lill all hälla tillbaka syssdsält-ningslillväxlen. Mol bakgrund av atl den förväntade tillväxten är målllig kan man befara en viss uppgång i arbetslösheten.

Tillväxten i de nordiska grannländerna. Danmark, Finland och Norge, har under den senasle treårsperioden varil av ungefär samma storleksordning som i OECD-omrädet totalt. 1 Danmark och Norge dämpades emellertid den ekonomiska lillväxlen kraftigt 1987. Försvagningen orsakades främsl av en restriktiv ekonomisk politik, i sin lur motiverad av slora underskott i utrikesbalanserna. I Finland förstärktes BNP-tillväxten 1987, med överhellningslendenser som följd.

En viss återhämtning är all vänta efter 1988 i Danmark och Norge. Problem med ulrikesbalansen torde dock även forlsältningsvis komma all hämma den ekonomiska lillväxlen, som beräknas bli mellan O och I % under de närmaste åren. I Finland framstår en viss avmattning i den ekonomiska aktiviteten som trolig efter 1988. Med en beräknad förhållandevis kraftig tillväxt i exporlen - såväl till öst som väst - förutses BNP under kalkylperioden ändå öka med ca 3 % per år.

Mol ovanslående bakgrund beräknas BNP-lillväxten i OECD-området som helhet komma alt uppgå till i genomsnill drygt 2% per år under kalkylperioden. Flera faktorer talar emellertid för all ulvecklingen kommer alt vara svagare under inledningen av treårsperioden. I Förenta staterna är under de närmaste åren en förhållandevis långsam ökning av den ekonomiska aktiviteten all vänta. Detta är en följd både av atl den privala konsumlionen förväntas stagnera och av atl ätgärder sannolikt kommer alt vidlas för alt reducera del federala budgelunderskollel. Västeuropa och främsl Förbundsrepubliken Tyskland anlas initialt få vissa svårigheter all anpassa sig till de växelkursförändringar som har ägt rum. Också den långsammare tillväxten i Förenta staterna vänlas fä negativa återverkningar på Västeuropa. Den nägol starkare tillväxten mot slulel av treårsperioden är en följd av atl dessa anpassningsproblem successivt övervinns.

Risken för atl infialionen skall skjuta fart igen i industriländerna har
minskal efter börsraset hösten 1987. Inflationen förväntas förbli högre i
Förenta staterna än i Japan och Förbundsrepubliken Tyskland. Denna
skillnad återspeglar delvis effekterna av förändringar i växelkurserna: i
Förenta staterna kan de genomsnittliga priserna på importerade varor
förväntas stiga medan motsatsen är del sannolika i Japan och Förbundsre
publiken. Till den högre inflationen i Förenta staterna bidrar också del
faktum atl kapacileisulnytljandel är högt och all vissa flaskhalsar kan
komma alt uppstå, speciellt i den konkurrensutsatta sektorn. För industri
länderna sammanlaget förväntas inle inflationen öka mer än mycket margi- 34

nellt. Den torde därmed förbli pä en låg nivå jämfört med i böljan av    Prop. 1987/88: 150 1980-lalel. Bakom denna prognos finns ell antagande om atl penningpolili-    Bilaga 1.2 ken i de större länderna forlsäller all vara förhållandevis slram.

Tabell 4.2 Internationella förutsättningar i sammandrag. Huvudalternativ.

Procentuell förändring

	1987	1988	1989	1990	1991
BNP-tillvu.xt
OECD"	3,0	2.7	1,9	2,2	2,4
OECD (exportvägt)''	2.3	2,0	1.4	1,9	2,2
Förenta staterna	2,9	2.5	1 3/4	2 1/4	2'l/2
Japan	4,2	4,2	3 1/4	3 1/2	3 172
Norden (exkl. Sverige)	1,4	1,0	3/4	1 l,/4	1 1/2
Övriga Västeuropa	2.6	2.3	1 3/4	2	■   2 1/4
Övriga världen	3.5	4,0	4 1/2	4 1/2	4 1/2
Exporuniu'knadslillvu.xt°	4,4	5,0	4,0	4.5	5.0
Priser
Konsumentpriser (OECD),	3,3	3.5	3,5	3,5	3,5
Bearbetade varor"	1.3	2,7	2.5	2,5	2,5

" Ländernas BNP-ökning vägd med respektive andel av OECD-områdets BNP. '' Ländernas BNP-ökning vägd med svenska exportvikter. " Prisökningarna vägda med svenska exportvikter. Källa: Finansdepartementet.

1 mänga utvecklingsländer forlsäller de slora utlandsskulderna atl ulgöra en hämsko pä den ekonomiska utvecklingen. Skuldljänslen (räntor och amorteringar i förhållande lill export) har inle förändrats nämnvärt de senaste åren och förväntas förbli hög för flertalet skuldsatta utvecklingsländer. Trots alt underskottet i bytesbalansen förbällrats för utvecklingsländerna sammantagna, har bl. a. ell antal slora skuldländer forlsälla svårigheter.

Utvecklingsländernas bytesförhållande (terms ofirade) tycks ha stabiliserats, efter alt ha försämrats under etl par år, och kan t. o. m. komma all förbäliras någol framöver. I kombination med de ekonomiska anpassningsprogram som genomförs i flera utvecklingsländer talar detta för en BNP-tillväxl på omkring 4 1/2% för utvecklingsländernas sammantagna under den kommande treårsperioden. Särskill de asiatiska utvecklingsländerna bör efter en viss avmattning under några år kunna uppnå en god tillväxt.

Risk för en sämre utveckling

Det bör understrykas alt det finns betydande risker för én avsevärt sämre
ulveckling än den som skisserats. Främst är det de forlsall stora externa
obalanserna mellan industriländerna som inger oro. I det scenario som
diskuterats ovan har anlagils all en gradvis minskning av obalanserna äger
rum och all inga allvarliga störningar på de finansiella marknaderna inträf
far. Detta resonemang förulsälter bl. a. all forlsall stora budget- och byles- 35

balansunderskolt kan finansieras ulan alt del krävs drastiska ränte- och    Prop. 1987/88: 150
växelkursförändringar. Bilaga 1.2

Slora betalningsobalanser och obeslutsamt agerande vad gäller den ekonomiska politiken kan emellertid skapa förlroendeproblem med negativa återverkningar på den ekonomiska lillväxlen. Om underskottet i Förenta staternas bytesbalans inte minskar, och myndigheterna inte lyckas vidta åtgärder för alt reducera del federala budgelunderskollel, kan det leda lill ytterligare en förlroendekris för Förenta staternas ekonomi och för dollarn. Della skulle kunna leda lill en okontrollerad depreciering av dollarn, vilkel i sin lur skulle kunna bidra till en ökad inflationstakt i Förenta staterna.

Den depreciering av dollarn som har ägt rum sedan 1985 har hittills inte genererat så stora prishöjningar. Detta hänger bl. a. samman med alt många förelag som exporterar till den amerikanska marknaden pressat sina marginaler. Möjligheterna alt ytterligare minska marginalerna är nu mer begränsade. En framlida depreciering av dollarn kommer därmed sannolikt all få större effekt på inflationstakten.

o

Tabell 4.3 Internationella förutsättningar i sammandrag. Alternativ med sämre utveckling.

Procentuell förändring

	1987	1988	1989	1990	1991
BNP-tillväxt
OECD»	3,0	2,7	1 1/2	1 1/2	2 1/4
OECD (exportvägt)''	2.3	2,0	0,7	l.I	1,7
Förenta staterna	2,9	2.5	3/4	1 1/2	2 1/2
Japan	4.2	4,2	2 1/2	2 1/2	3
Norden (.exkl. Sverige)	1,4	1,0	1/4	3/4	1
Övriga Västeuropa	2,6	2.3	1	1 1/4	1 3/4
Övriga väriden	3.5	4,0	3 3/4	4	4 1/4
Exportmarknadstillväxt''	4.4	5.0	1,4	2,5	4.0
Priser
Konsumentpriser (OECD)	3.3	3.5	3	3	3 1/4
Bearbetade varor"'	1.3	2.7	2	"y	2

" Ländernas BNP-ökning vägd med respektive andel av OECD-omrädets BNP. *" Ländernas BNP-ökning vägd med svenska exportvikter. ' Prisökningarna vägda med svenska exportvikter. Källa: Finansdepartementet.

En högre inflalionslakt i Förenta staterna kan förväntas medföra en
stramare penningpolitik. Högre räntor hämmar invesleringarna och
dämpar konsumtionen. Följden skulle då kunna bli en recession i Förenta
staterna. Denna skulle få påtagligt negativa konsekvenser för väridsekono
min i sin helhet. Kombinationen av en yllerligare depreciering av dollarn
och en kraftig avmaltning av den ekonomiska akliviteten i Förenia staterna
medför nämligen minskade avsättningsmöjligheter på den vikliga ameri
kanska marknaden, med påtagliga negativa konsekvenser för såväl indu
striländer som utvecklingsländer. Akliviteten i industriländerna skulle
också dämpas av en högre internationell räntenivå. Samtidigt skulle de 36

skuldsalla utvecklingsländernas situation komma atl förvärras, inle enbart    Prop. 1987/88: 150 genom minskade exporlmöjligheler till Förenta staterna och övriga indu-     Bilaga 1.2 siriländer, ulan också till följd av större räntebetalningar.

I kapitel 6 redovisas alternativa beräkningar baserade på antagandel alt lillväxlen i OECD-området endast uppgår lill i genomsnitt I 3/4% per är under den kommande treårsperioden (se tabell 4.3). En så låg fillväxl bedöms kunna följa av detta mer pessimistiska, men för den skull inle osannolika, scenario.

37

5  En väg mot balans Prop. 1987/88: 150

Bilaga 1.2

I delta kapitel beskrivs en väg mol balans för den svenska ekonomin under perioden 1989-1991. Avsikten är alt visa vad som i olika avseenden krävs - bl. a. när del gäller lönernas ökningstakt - för all del skall vara möjligt all få en god lillväxl med bevarad låg arbetslöshet samlidigl som balansen i förhällande till utlandet förbättras.

Det är värt atl än en gäng påpeka all vad som redovisas inle är en prognos för den kommande treårsperioden. Med utgångspunkt från elt antal olika förutsättningar preciseras ell balanserat ulvecklingsföriopp. En del av de gjorda förulsätlningarna har karaktären av prognoser, andra har utformats så att de gör det möjligl att realisera del balanserade förioppet. Beräkningarna har således karaktären av en kravkalkyl.

Utvecklingens grunddrag

Om det skall vara möjligt att upprätthålla tillväxten och sysselsällningen i den svenska ekonomin krävs en anpassning av pris- och löneökningslaklen i Sverige lill den i omväriden. Exakt vilken löneökningslakl som är möjlig beror bl. a. pä den internationella utvecklingen och pä hur förelagen väljer alt bete sig om löneökningslaklen avlar.

Enligl den internationella bedömning som redovisats i föregäende kapitel förväntas konjunkturen återhämta sig ganska snabbi efter en avmattning under 1989. Således förulsälls världshandeln med bearbetade varor, vägd med hänsyn lill olika marknaders betydelse för svensk utrikeshandel, öka från 4,0% 1989 lill 5,0% 1991.

Priserna på bearbetade varor i världshandeln har under de senaste åren ökat myckel långsamt. Avgörande för denna ulveckling har varil den relativt strama penningpolitik som under en slor del av 1980-lalet har bedrivits i induslriväriden. Till detta kommer nedgången i priset på råolja. Del finns mol denna bakgrund inga starka argument för en väsentligt snabbare prisökningslakl under de närmaste åren. Någon omläggning av den ekonomiska politiken i västvärlden som helhet i mer expansiv riktning är inle sannolik. En någol snabbare prisökningslakt kan emellertid tänkas, som en följd bl. a. av att företag utanför Förenta staterna försöker kompensera sig för de sjunkande vinstandelar de under senare år har drabbats av när dollarn fallit.

För någol större prisökningar på bearbetade varor i världshandeln talar
också all priset på olja förväntas stiga under de närmaste åren! Här har
antagits atl del genomsnittliga priset för råolja (Brenl) blir 16 dollar/fat
under 1988 och 1989 för att sedan stiga lill drygt 17 dollar per fat under
1991. 39

I balansallernalivel har förutsatts nominella timlöneökningar på 3% per     Prop. 1987/88: 150 år, vilkel innebären kraftig minskning jämfört med de senasle årens 6-8%     Bilaga 1.2 per år. Under 1989 kommer dock förelagens lönekoslnader per timme all öka med 3,3 %, eftersom ATP-avgifterna höjs den 1 januari delta år.

De låga lönekoslnadsökningarna innebär - i kombination med de marginellt stigande priserna pä världsmarknaden - all den svenska industrin får en möjlighet all någol sänka sina relativpriser och därmed all öka sina marknadsandelar pä exportmarknaden. Det blir då möjligl all bevara nuvarande låga arbetslöshet och samlidigl förslärka bytesbalansen.

En del förelag producerar nära sill kapaciletslak och kan inle öka produktionen även om efterfrågan ökar. Av bl. a. denna anledning förefaller del troligt all lägre löneökningar inte medför en fullt lika slor dämpning av prisökningarna. I balansallernalivel har anlagils prisökningar som medför all förelagens vinstandelar ökar någol under de närmaste åren. Men de beräknade vinstandelarna är vid slulet av perioden inle högre än de som rådde för ell par år sedan.

Tabell 5.1 Löne- och prisutvecklingen 1988—1991. Balansalternativet.

Procentuell förändring

1988" 1989 1990 1991

Timlön''                              6.0          3.0           3.0          3.0

Konsumentpris'"                 5.5          3.3           2.1           2.0

■■' RNB 1988.

* Industrin.

' Implicit deflator för privat konsumtion.

Källa: Finansdepartementet.

Utvecklingen för importen och exporten av varor och tjänster har beräknats med hjälp av ekvationer skållade pä historiska samband. I dessa ekvationer spelar relalivprisel en avgörande roll. Vid den förutsatta dämpade löneökningslaklen kommer enligl sambanden exporlen alt öka långsamt under 1989. för att sedan ta ny fart under 1990 och 1991. Den svaga exporttillväxten 1989 är en följd av en förväntad konjunkluravmattning detta år. men också en kvardröjande effekt av den relativt snabba löneökningstakten 1988.

Exportökningen under 1991 blir sä kraftig att den endast överträffas av åren 1983 och 1984. dvs åren direkt efter devalveringen. Men trots all exporten ökar snabbare än importen bäde under 1990 och 1991 beräknas underskottet i hyteshahinseii uppgå till ca 8 miljarder kr. 1991.

Under åren 1983-1987 växte den privata konsiiiutioneii med i genomsnitt ca 2% per år. Det mesta av denna konsumtionsökning inträffade -som fiamgick av kapitel 2 - under de senaste åren. 1986 och 1987. då den privata konsumlionen växte med 4.3% respektive 4.1 %. Under samma år ■steg hushållens disponibla inkomster endast med 2.5% respektive 1.9%.

De senaste årens, i förhållande till inkomsterna, höga konsumtionsnivå
beror sannolikt delvis på den avreglering av kredilmarknaden som skell
sedan 1983. En utförligare diskussion om hushållssparandels ulveckling
förs längre fram i detta kapitel. Här får det riicka med att konstalera atl det 40

är troligt alt den privata konsumlionen på längre sikt kommer atl falla    Prop. 1987/88: 150 relativt hushällens inkomster och att sparkvoten därmed kommer att stiga.    Bilaga 1.2 Anpassningen kan dock förväntas ske långsamt och under de närmaste åren bedöms hushällssparandet forlsälla att vara negativt.

Balansallernalivel innebär alt hushållens reala disponibla inkomster ökar med ca 1,5% per år i genomsnitt. Den privala konsumlionen anlas öka någol långsammare, närmare bestämt med 1.5% under 1989 och med 1.0% per år under 1990 och 1991. Med denna konsumlionsulveckling kommer hushållens sparande all öka nägol under treårsperioden 1989-1991.

När inflafionstakten faller - och anpassar sig lill den i omvärlden rådande - samlidigl som bytesbalansen förstärks bör rtinteinurginulen mot utlandet minska. I balansallernativet har därför antagils att den korta räntan successivt faller från knappt 10% i början av 1988 lill 8% 1991. Den internationella räntan bedöms 1991 vara ca 8%.

Tabell 5.2 Försörjningsbalansens utveckling och vissa nyckeltal för 1988— 1991. Balansalternativet.

Fasta priser, procentuell förändring

	1987-	1988-	1989-	1990-
	1988'"	1989	1990	1991
Bruttonationalprodukt	2,2	1,7	1,8	2,1
Import av varor och
tjänster	4,9	3,4	3.4	2.9
Tillgång	2.9	2,1	2,2	2,3
Privat konsumtion	3,0	1,5	1,0	1.0
Offentlig konsumtion	1,1	0,8	0,8	0.8
Stat	0,8	0,2	0,2	0,2
Kommuner	1,3	1,0	1,0	1,0
Bruttoinvesteringar	3,8	2,3	2.9	3,4
Industri	9,0	2,6	3,4	5,0
Lagerinvesteringar''	0,3	0.5	0,2	-0.2
Export av varor och
tjänster	2,7	2,7	4,1	5,1
Användning	2,9	2,1	2,2	2,3
Inhemsk efterfrågan	3,0	1,9	1,5	1,3
Arbetslöshet (procent)	1,7	1,7	1,7	1,7
Bytesbalans (miljarder kr,
löpande pris)	-11	-13	-13	-8
Finansiellt sparande i
offentlig sektor (miljarder
kr. löpande pris)	29	26	25	28

Om löneökningarna begränsas till 3 % per är kommer det alt finnas goda förutsättningar för en fortsatl industriell expansion. Bruttoinvesteringarna förutsätts öka under hela treårsperioden. Del är en följd av all produktionen stiger, vilkel i sin lur beror på bäde en bättre inlernaliondl bild och elt förbältrat kostnadsläge. Samtidigt är naturligtvis investeringsuppgängen också en förutsättning för alt produktionen skall kunna öka. För industrins

del innebär ulvecklingen en investeringsnivå vid slulel av perioden som är    Prop. 1987/88: 150
nära 90%. högre än 1982. Bilaga 1.2

När investeringarna i industrin har prognoslicerals har hänsyn tagils inle bara till produklionsulvecklingen ulan även lill lönsamheten. För alt räntabiliteten på kapilal investerat i industrin skall vara högre än avkastningen på finansiella placeringar krävs alt vinstandelarna i industrin stiger någöl över perioden. Historiska samband talar snarast för att del skulle krävas en vinsluppgång som är större än den som förutsatts. Å andra sidan har investeringarna under de senasle åren ökat snabbare än vad de historiska erfarenheterna lyder på.

Industrins lager har minskat under alla år efter 1981. Storleken på lagerminskningen vänlas emellertid - lill följd av en långsammare efleifrä-gelillväxt - bli mindre under 1988 än under 1987, vilkel medför all lagerin-vestcringarna ger elt positivt bidrag lill BNP. Under 1989 och 1990 har industrin antagils någol öka sina lager av samma skäl.

Den industriella expansionen innebär alt del finns risk för forlsall brisl på arbetskraft inom vissa sektorer. En för samhällsekonomin tillfredsslällande ulveckling av näringslivel ställer därför krav på en återhållsam ökniOg av den offentliga konsumtionen och av den offentliga sektorns sysselsättning.

Det finns också finansiella skäl för alt begränsa den offentliga konsumtionens ökningstakt. Riksdagen har uttalat som sin uppfattning all skattetrycket, mätt som skallers och avgifters andel av BNP, inle bör öka. Om della skall vara möjligl utan all den offentliga sektorns finansiella sparande försämras - och utan all ingrepp görs i iransfereringssystemet - krävs en återhållsam offentlig konsumtionstillväxl.

Beräkningarna utgår ifrån all gjorda offentliga åtaganden infrias, vad avser såväl transfereringar som konsumtion. Delta innebär atl den offentliga konsumtionen ökar med 0,8% per år. Med dessa antaganden är .skattetrycket som andel av BNP i slort sett oförändrat under perioden.

Tabell 5.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt skatter och avgifter. Balansalternativet.

Procentandel av BNP

___________________ 1987        1988        1989       1990       1991

Finansiellt sparande i

offentlig seklor 3,9 2.6 2.3 2,1 2,3

Skatter och avgifter______ 54.8        55,2        55,5        55,7        55,7

Källa: Finansdepartementet.

Sammantaget innebär de bedömningar som gjorts av försörjningsbalansens olika delposter aU BNP-tillvii.xten beräknas uppgå lill ca 1,7% 1989 föratt sedan gradvis stiga till 2,1 % 1991.

Den forlsall relativt höga tillväxten gör det möjligl alt bevara den i
dagslägel myckel låga arbelslösheten. Uppgången i arbelskraftsulbudel
med ca 80000 personer kan alltsä i sin helhet absorberas av arbetsmarkna
den. 42

Diagram 5.1 Tillväxten och dess användning 1985-1991.

Förändring i procent av BNP föregående år. Åriiga genomsnitt, 1980 års priser.

2.5

2-1.5 1 0.5 H

O -0.5 H

HETTOEXPORT INVESTKRINGAR KONSUMTION BNP

-p-

-1-

2.5 •2

1.5 1

0.5 O

-0.5 -1

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.2

1985-1988

1989-1991

Källa: Finansdepartementet.

Diagram 5.1 visar hur olika efterfrågekomponenier och BNP vuxii under de ivå perioderna 1985-1988 och 1989-1991. Där framgår att balansallernalivel innebär en påtaglig förbättring jämfört med utvecklingen under de senaste åren och innevarande år. Under perioden 1985-1988 beräknas konsumlionen öka så myckel alt enbart denna komponent medför en BNP-tillväxl på 2,2% per år, om de övriga BNP-komponenlerna är oförändrade. Invesleringarna beräknas samlidigl öka med ell belopp motsvarande 0.8% av BNP per år. Tillsammans medför konsumtionen och investeringarna med andra ord en årlig lillväxl av den inhemska efterfrågan motsvarande 3,0% av BNP. Att BNP trots della endast ökar med 2,1 % per år beror på att netloexporlen minskar med ell belopp motsvarande 0,9% av BNP per år.

Minskningen av nelloexporten är följden av all importen ökar snabbare än exporlen, därmed försämras bytesbalansen. Eftersom försämringen av nettoexporten är större än ökningen av investeringarna kan man säga att hela invesleringsökningen - och en del av konsumlionsökningen - finansieras med län frän ullandel. Den inhemska kapitalbildningen beräknas därför bli negaliv under åren 1985-1988.

Om den ulveckling som skisseras i balansalternativet blir verklighet kommer BNP under perioden 1989- 1991 alt öka långsammare än tidigare, men tillväxten räcker både lill för all öka konsumtionen och invesleringarna och all förbättra nelloexporten. Av en genomsnittlig BNP-ökning på 1.9% per är kommer drygt hälften att gå fill kapitalbildning, dvs. ökade invesleringar och en större nettoexport.

43

Högt kapacitetsutnyttjande i industrin

Statistiska ceniralbyrän (SCB) gör varje kvartal en enkätundersökning av de svenska förelagens kapacilelsutnylljande. Resultaten från denna undersökning redovisas i diagram 5.2. Del lägsta kapacitetsuinyiijandet under 1980-talet nåddes tredje kvartalet 1982, när endast 79% av den faktiska' produklionskapacitelen användes. Fjärde kvartalet 1987 var det faktiska kapacitelsutnyttjandel 89.4%. Del är det högsta kapacitelsulnyltjandet under hela I98()-Ialel.

I enkätundersökningen frågar SCB också varför företagen inte producerar mer. Svaren lyder på alt 45 % av industriföretagen under fjärde kvartalet 1987 inte kunde öka sin produktion p.g.a. ulbudsreslriklioner.

Den bild som tonar fram från SCB:s enkäter är alltsä en industrisektor som producerar nära sill kapaciletslak. För all den samhällsekonomiska balansen skall kunna upprätthållas och produktionen fortsätta att öka blir därmed invesleringsutvecklingen, produktiviletslillväxten och tillgången på arbetskraft kritiska faktorer.

De flesta svenska företag är verksamma på marknader med ofullständig konkurrens. Företagen kan därför i viss mån själva bestämma priset på sina varor och gör också della utifrån en bedömning av möjlig försäljningsvolym vid olika priser.

Del höga kapacileisulnytljandel talar för alt lägre löneökningar inte medför en fullt lika slor dämpning av prisökningarna. De företag som redan använder hela sin produktionskapacitet kan inle öka produktionen även om lägre prisökningar skulle medföra atl efterfrågan ökar. I balansallernalivel har därför anlagils prisökningar som medför att företagens vinst-

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.2

Diagram 5.2 Kapacitetsutnyttjandet inom industrin 1980—1987.

Faktiskt kapacitetsutnyttjande i procent av tekniskt möjlig produktionskapacitet.

95-1------------------------------------------------------------------ r95

-I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I-

1980  1981  1982  1983  1984  1985  1986  1987

Källa: Statistiska centralbyrån.

44

andelar ökar något under 1989 och 1990. De kommer därmed upp på    Prop. 1987/88: 150
ungefär 1984 års nivä. Bilaga 1.2

När elt förelag överväger en investering i materiellt kapilal finns alltid möjligheten all avstå från denna investering och all istället använda inves-leringsmedlen fill finansiella placeringar. För alt tillräckliga investeringar skall komma till stånd krävs enligl tidigare erfarenheter alt avkastningen på medel investerade i materiellt kapital överstiger räntan på finansiella placeringar med ca 2%. Della förutsätter i sin lur en viss uppgång i industrins vinstandelar jämfört med dagens nivä.

De antagna vinslandelsökningarna är med andra ord en följd både av ell antagande om elt rimligt beteende vid prissättning och ell krav pä all avkastningen pä materiellt kapilal måste överstiga räntan på finansiella placeringar.

Tabell 5.4 Bruttoinvesteringar inom olika näringsgrenar 1982—1991. Balansalternativet.

Årlig procentuell förändring

1982- 1986- 1989-

1985 1988" 1991

Bruttoinvesteringar 2,9 3.4 2,9

4,9	3.3	2,6
4,0	6,3	3,7
1.2	4,7	3.0

Näringsliv exkl bostäder

därav industri Bostäder

" Enligt RNB 1988.

Källa: Konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

Under åren 1976-1981 minskade industrins bruttoinvesteringar med knappt 5% per år. Åren efter 1981 har därför inneburit ell trendbrott. Industriinvesleringarna ökar åler. Trots all industriinvesteringarna ökade med 4,0% per är under perioden 1982-1985 minskade emellertid kapi-lalkvolen, dvs kapitalstocken dividerad med industriproduktionen. Orsaken var all också industriproduktionen ökade snabbi under samma period; den genomsnittliga ökningen var 3,4 % per år.

Under perioden 1986-1988 beräknas induslriproduklionen öka med ca 2% per är. Den beräknade tillväxten i industriproduktionen 1989- 1991 är drygt 2% per är i genoinsnitl. Investeringarna beräknas också öka under den kommande treårsperioden, men i en något lägre takt än under perioden 1986-1988.

Åren 1982-1985 ökade produklivileten inom industrin med i genomsnill nästan 4,7%' per år. Uppskattningar av de senasle årens ulveckling tyder dock på en betydligt lägre produkliviieisutveckling. En av orsakerna till denna nedgång är naturligtvis all industriföretagen under början av 1980-lalel hade ett betydligt lägre kapaciletsulnylijande än vid ingången av 1986. De senasle årens investeringar bör medföra atl produktiviteten under perioden 1989-1991 äter ökar någol snabbare. Här har antagits all produktiviteten i industrin i genomsnitt ökar med drygt 2,5% per år.

45

Fortsatt ökande arbetsutbud Prop. 1987/88:150

Bilaga 1.2 Inför långtidsutredningen 1987 utarbetade SCB en prognos över utbudet av

arbetskraft lill år 2000.' Denna prognos har legal lill grund för den revidering av de närmaste årens ulveckling som SCB har gjort till årets Ireårskalkyler.

Tabell 5.5 Arbetskraftsutbudet i åldrarna 16—74 år under åren 1982—1991.

Årlig procentuell förändring

.Arbetskraftsuthud iantal personer Årsarbetstid per svsselsatt

1982-	1986-	1989
1985	1988	1991
0.5	0.6	0.5
0.5	0.2	0.2

KälUi: Statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

Under 1980-talel har arbelskraftsulbudel ökat med i genomsnitt ca 0,5 % per år. Denna ökningstakt antas bestå fram t.o.m. 1991. Under åren 1988-1991 beräknas befolkningen i åldern 16-74 år öka méd 0,2% per år. All utbudet av arbetskraft anlas öka snabbare än befolkningen i arbetsför ålder beror för det första på alt befolkningsökningen beräknas till 0.8% per år i den åldersgrupp där arbetskraflsddlagandet är högst (25-59 år). För del andra bedöms arbelskraftsddlagandel bland kvinnor öka inom i slorl sell alla åldersgrupper.

Den genomsnittliga veckoarbetstiden minskade under hela 1970-lalel fram lill 1981. Denna trend har sedan vänt och efter 1981 har veckoarbetstiden ökat, vilkel förefaller bero pä att männen arbetar mer övertid och pä atl en del deltidsarbetande kvinnor går över till heltid.

Under början av 1980-talel minskade både hushällens löneinkomster och de disponibla inkomsterna. En länkbar förklaring till alt övertidsarbetet bland männen och heltidsarbetet bland kvinnorna har ökat är därför alt hushållen har försökt atl kompensera sig för de sjunkande inkomsterna. Andra tänkbara förklaringar är l.ex. ökad eflertYågan på arbetskraft och ändrade skatteregler.

På läng sikt förefaller del troligt all hushällen vill minska sin genomsnittliga veckoarbetstid. Del finns bl. a. attitydundersökningar som tyder på delta. 1 sin prognos lill Långtidsutredningen 1987 räknade SCB med all veckoarbetstiden skulle minska gradvis efter 1990.

Del är naturligtvis inle lätt all avgöra om och när attityder av della slag påverkar de faktiska arbetstiderna. Den utveckling som beskrivs i della kapitel bygger på en viss fortsatl - om än avtagande - uppgång i veckoarbetstiden. För della talar del faktum att eftetfrågan på arbetskraft i del balanserade ulvecklingsalternalivel är fortsalt god.

' Statistiska centralbyrån (1986), Sveriges arbetskraft. Prognos till år 2000. Infor
mation om arbetsmarknaden 1986: 7, bilaga 2 till Långtidsutredningen 1987. 46

Dämpade löneökningar ger bättre bytesbalans Prop. 1987/88: 150

Bilaga 1.2 Utrikeshandeln år känslig för hur priserna på svenska produkter utvecklas

relativt priserna i konkurrentländerna. Denna känslighet innebär atl lönekostnadsutvecklingen är av slor belydelse för den ekonomiska ulvecklingen. Normall brukar man räkna med atl exporlvolymen av bearbetade varor minskar med ca 1,2 % då de svenska exportpriserna ökar I % snabbare än de utländska priserna."

1 balansallernalivel har förutsatts all limlönerna endast ökar med 3% per år under 1989-1991 (även om timlönekostnaden stiger med 3,3% är 1989 lill följd av den beslutade höjningen av ATP-avgifterna). Della gör del möjligl all sänka relativpriset på bearbetade varor under bäde 1990 och 1991.

Tabell 5.6 Pris- och marknadsandelsutveckling för bearbetade varor 1988-1991. Balansalternativet.

Procentuell förändring

1988" 1989 1990 1991

Exportpris Relativpris, export Maiknadsandelar

3.4	2.9	1.5	1.3
0,7	0.3	-1.0	-1.2
O.S	-0.6	0.6	1.3

Kiilhi: Finansdepartementet.

För två av de tre varugrupper vars ulveckling belyses i beräkningarna, nämligen bearbetade varor och tjänster, har den frarntida utvecklingen pi'ognosticerats med hjälp av ekvationer skattade på historiska samband. 1 dessa ekvationer spelar relativpriset en viktig roll för exportens utveckling. Relativprisförbättringarna under prognosens senare år bidrar lill alt exporten av bearbetade varor under 1990 och 1991 beräknas öka med 5.1 % respektive 6,4%.

Tabell 5.7 Exportens utveckling 1988-1991. Balansalternalivet.

Procentuell föiändring
	1988'	1989	1990	1991
Total export av varor och tjänster - Bearbetade varor	2.7 4.2	2.7 3.4	4.1 5.1	5.1 6.4

" Enligl RNB 1988.

Källa: Finansdepartementet.

Tidigare undersökningar av den svenska exporten tyder pä att dess volym under 1970-talet och början av 1980-talel inte ökade i takl med världshandeln även vid oförändrade svenska relativpriser. Denna negativa

" Se exempelvis Export- och importftinkiioner för varor och tjänster. Bilaga 9 lill

Långtidsutredningen 1987, SOU 1987:3. ' 47

trend i exportutvecklingen kvarstod även sedan hänsyn lagils lill all Sveriges export hade en relativt oförmånlig ländersammansätlning.

Under de allra senasle åren lycks exporlvolymen emellertid ha ökat snabbare än vad man skulle förvänta sig med hänsyn lill den tidigare ulvecklingen under 1970-talel och början av 1980-talel. Del finns också vissa empiriska belägg för alt den tidigare negativa trenden har försvunnit under 1980-lalel. Del förefaller naturiigt att söka förklaringen till denna förändring i den strukturomvandling av svenskt näringsliv som har ägt rum under senare år. Den snabba omställningen av svensk industri kan tänkas ha medförl alt strukturen idag är bättre anpassad till den internationella konkurrenssituationen.

I de beräkningar som här redovisas förutsätts den negativa trenden, vad gäller marknadsandelar, ha försvunnit. Delta lindrar kraven pä relativpris-sänkningar men förtar dem inte helt. Fortfarande gäller alt svenskt näringsliv måste öka sina andelar på exportmarknaderna, om bytesbalansen på sikl skall nä ell jämviktsläge vid full sysselsättning.

På samma sätt som exporlen är importen i beräkningarna indelad i tre grupper. Importen av tjänster och övriga varor har beräknats med hjälp av importekvalioner, medan importen av oljeprodukter har bedömts utanför modellen. Av tabell 5.8 framgår all den totala importen ökar med en avlagande takt. Delta är huvudsakligen en följd av den importkonkurreran-de industrins förbättrade konkurrenskraft.

Prop. 1987/88; 150 Bilaga 1.2

Tabell 5.8 Importens utveckling 1988-1991. Balansalternativet.

Procentuell förändring

	1988"	1989	1990	1991
Total import av varor och tjänster - Oljeprodukter	4,9 -3,5	3,4 0.5	3,4 6,2	2.9 1,6
"Enligt RNB 1988. Källa: Finansdepartementet.

Importen av oljeprodukter anlas öka med i genomsnitt 2,8% per år under åren 1989-1991. Skälelfill alt importen minskar kraftigt 1988 för att sedan öka kraftigt 1990 är neddragningen av oljelagren som beräknas pågå under 1988 och 1989. Eftersom importen av oljeprodukter är betydande spelar del stor roll för bytesbalansen vilken utveckling av importprisel man utgår ifrån. Här har anlagils all del genomsnittliga priset för råolja blir 16 dollar/fal under 1988 och 1989 för att sedan öka till drygt 17 dollar per fat under 1991.

Sammanlaget blir konsekvensen av denna utveckling atl bytesbalansen kommer atl uppvisa etl underskoll under hela kalkylperioden. Underskottet avtar emellertid i storlek. Del är också värt alt notera alt en orsak till underskottet under perioden är den starka invesleringsutvecklingen.

48

Tabell 5.9 Bytesbalansens utveckling 1988-1991. Balansalternativet.

Miljarder kr., löpande priser.

Prop: 1987/88: 150 Bilaga 1.2

1988"

1989

1990

1991

Handelsbalans

Tjänstebalans Summa

Transfereringar*' därav räntenetto Bytesbalans

19 6

25 -36 -20 -11

20 5

24 -37 -21 -13

21 4

25 -38 -22 -13

27 5

32 -39 -23

•' Enligt RNB 1988.

'' Bytesbalansen beräknad enligt nationalräkenskaperna och riksbanken skiljer sig

med ca 6 miljarder kr.  1988. (Se kapitel 2.) Bytesbalansen redovisas här enligt

riksbankens statistik.  Differensen  har inkluderats  i  transfereringsbalansen och

kvarstår oförändrad under perioden 1989-1991.

Källa: Finansdepartementet.

Av tabell 5.9 framgär också all handelsbalansen förbäliras och att transfereringsbalansen försämras under kalkylperioden. Del senare beror i första hand pä atl bylesbalansunderskolten leder lill alt utlandsskulden ökar, vilkel i sin tur försämrar räntenellol.

Sparproblemet har ändrat karaktär

Under perioden 1975 lill 1982 ökade underskottet i bytesbalansen från drygt I miljard kr. till knappt 23 miljarder kr. Byteshalansförsämringen sammanföll i liden med en kraftigt nedgång i den offentliga sektorns finansiella sparande. De offentliga underskollen var som störst 1982, då de uppgick till drygt 6% av BNP. Därefter har det offentliga sparandet ökat och 1987 beräknas den offentliga sektorn åler. för första gången på tio år, ha uppvisat ett positivt finansiellt sparande (knappt 4% av BNP). Del ökade offentliga finansiella sparandel har bidragit lill atl förbättra bytesbalansen. Dess saldo var också positivt både 1984 och 1986.

Tabell 5.10 Finansiellt sparande i olika sektorer 1988-1991. Balansalternativet.

Miljarder kr., löpande priser.

	1988	1989	1990	1991
Stal Socialförsäkring Kommuner	8 27 - 6	-  1 28 ■    - 2	- 9 27 7	- 2 23 6
Summa offentlig sektor	29    ■	26	25	28
Icke-finansidla företag Finansiella förelag Hushåll	-74 52 -18	-74 57 -21	-82 64 -20	-92 72 -16
Summa privat sektor	-40	-38	-38	-36
Bytesbalans	-II	-13	-13	- 8

Källa: Finansdepartemenlel.

Trots del ökade offentliga sparandel har bytesbalansen försämrats under de tvä senasle åren. Del är nu privala finansiella sparandeunderskotl som ligger bakom den negativa bytesbalansen. Detta är en viktig skillnad mel-

49

4   Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.2

lan dagens situation och den som rådde under senare hälften av 1970-talel    Prop. .1987/88: 150
och början av 1980-lalet. Bilaga 1.2

De privata underskotten har uppställ bl. a. lill följd av atl investeringarna ökat mycket kraftigt de senaste åren. Med åriiga timlöneökningar pä 3% förväntas förelagens investeringar fortsätta att växa fram till 1991. Detta medför atl de icke finansiella företagens finansiella sparandeunderskott kommer atl fortsälla alt öka, trots den begränsade uppgången i företagens vinster.

Underskotten i sektorn icke-finansidla företag uppvägs delvis av överskott hos de finansiella företagen. Denna sektor har normalt finansiella sparandeöverskoll framför allt till följd av det kollektiva pensionssparande som sker i försäkringsbolagen. Hos såväl försäkringsbolagen som riksbanken och bankerna finns slora finansiella nellotillgångar. Ränteläget fär därför stor betydelse för sektorns finansiella sparande.

I treärskalkylernas balanserade scenario beräknas de nominella räntorna falla något fram lill 1991. Samlidigl fortsätter emellertid de finansiella företagens finansiella tillgångar alt växa. Detta drar i motsatt riktning. Den totala effekten blir att sektorns finansiella sparande ökar under kalkylperioden. Ökningen beräknas bli tillräckligt slor för att balansera sparandeminskningen i de icke-finansidla företagen. Sammantaget beräknas därför företagssektorns sparande vara i slort sell oförändrat under kalkylperioden.

De privata sparandeunderskotten uppstår inle bara till följd av stora investeringar ulan också lill följd av hög privat konsumtion. Sedan 1986 har hushällssektorns konsumtion överstigit sektorns disponibla inkomster.

Osäkerhet om hushållens sparande

Hushållssparandel är idag mycket lågt. Under 1960- och 1970-lalen hade hushållen enligl nationalräkenskaperna ett betydande nellosparande (finansiellt + reall sparande). Hushållens sparkvol, dvs. kvoten mellan nettosparandel och den disponibla inkomsten pendlade då mellan 7.5% och 2,5%', se diagram 5.3. Det finns dock en fallande trend i sparkvotens ulveckling som accenluerals på 1980-talet.

Fördelningen mellan reall och finansiellt sparande har visat en betydande variation under tidsperioden. Hushållens reala sparkvol steg i början på 1970-lalel och låg fram lill slulel av årtiondet pä en relativt hög nivä. Därefter har den reala sparkvoten fallit kraftigt. Denna ulveckling är en spegelbild av småhusbyggandets utveckling under samma period.

Ulvecklingen av hushällens finansiella sparkvol förklaras sannolikt också till stor del av småhusbyggandet under 1970-talel. Detta finansierades i allmänhet med lån, vilkel bl. a. är förklaringen lill all den finansiella sparkvoten föll under senare delen av 1960-talel öch var negativ under större delen av 1970-lalel. En kraftig höjning av realräntorna i slutet av

' Företagssektorn brukar i nationalräkenskaperna delas upp i icke-finansiella före
tag och finansiella företag. De icke-finansiella företagen omfattar samtliga företag
ulom banker, finansbolag och försäkringsbolag. Personliga företagare räknas inte
heller hit, utan ingår i hushållssektorn. 50

Diagram 5.3 Hushållens sparkvot 1965-1988.

8-

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.2

1985

1975

7-

6-

5-

4-

3

2-1

1

O

-1

-2-

-3-

-4

1965

1970

\    ,/

_V

Real sparkvot

'-, Nettosparkvot

\       I      \ I Finansiell sparkvot

1980

_{K -}

Anm: Under 1987 är neltosparandet inte lika med summan av realt och finansiellt sparande. Det sammanhänger med nationalräkenskapernas sätt att redovisa konsekvenserna av den s. k. engångsskatten.

Källa: Statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

1970-lalel, i kombinafion med regler om begränsning av ränleavdragen i början av 1980-lalel, är antagligen den vikligasle orsaken lill alt hushållens bosladsinvesteringar minskade och atl deras finansiella sparkvol ökade från slulet av 1970-lalel.

Har de senasle årens negafiva hushällssparande medförl all hushällens förmögenheter minskat? Detta behöver faktiskt inte vara fallet. Den dominerande delen av hushällens förmögenheter utgörs av fasligheter. Hushållen har också slora tillgängar placerade i aktier. Prisförändringar pä dessa tillgångar påverkar emellertid inle hushållens disponibla inkomster och därmed inle heller hushållens sparande enligl de definitioner som används i nationalräkenskaperna. Åven om statistiken är osäker förefaller del som om de senaste årens prisstegringar på fastigheter och aktier, trots börsfallet i oktober 1987, med en betydande marginal uppväger den effekt de senasle årens registrerade negativa sparande har haft pä hushällens förmögenheler.

De i dag dominerande nationalekonomiska teorierna för hushällssparandet bygger pä föreställningen all individerna varierar sill sparande för all hålla en jämn konsumlionsslandard över sin livslid. Under sin yrkesverksamma tid antas de spara pengar som de förbrukar när de blir pensionärer. Dessutom anlas all människor försöker överbrygga fillfälliga inkomstsvackor genom ati förbruka en del av sill sparkapital eller skuldsätta sig. Till delta konsumtionsuljämnade sparmoliv kommer sannolikt i mänga fall en ambition alt bygga upp tillgängar, evenluelll för all föra dem vidare lill nästa generation.

51

Hushållens önskan alt hålla en förmögenhet för att utjämna konsumtio- Prop. 1987/88: 150 nen beror sannolikt bl. a. på hur väl utbyggt socialförsäkringssystemet är. Bilaga 1.2 Även möjligheten atl täcka oförutsedda utgifter med lån har belydelse för hur slora "buffertar" hushållen behöver. Eftersom vi i Sverige har ell väl utbyggt socialförsäkringssystem och vi under de senasle åren dessutom fått en avreglering av kredilmarknaden är det inte förvånande atl hushällens sparande fallit. Detta gäller särskilt som skattesystemet i sin nuvarande utformning tenderar alt missgynna sparande.

Eventuellt kan de senasle årens registrerade negativa hushållssparande förklaras av en omfattande portföljanpassning i hushållssektorn, bl. a. lill följd av avregleringen pä kreditmarknaden. Om denna hypotes är riklig bör hushällssparandet åter bli positivt när anpassningen är genomförd. Det är dock svårt atl bedöma när delta kan tänkas ske.

Tabell 5.11 Hushållens inkomstutveckling och sparande 1988—1991. Balansalternativet.

Procentuell förändring

	1988	1989	1990	1991
Real timlön exkl. kollektiva avgifter Real lönesumma Real disponibel inkomst Privat konsumtion Nettosparkvot"	0.4 1,7 2,2 3.0 -3,7	-0,2 0,5 1,1 1,5 -4,1	1,0 1,6 1,5 1 -3,5	1,0 1,8 1,9 1 -2,6

" Nivån på kvoten mellan nettosparande och disponibel inkomst i procent respektive år. Källa: Finansdepartemenlet.

Sammanfattningsvis kan konstaleras att det inte är självklart hur man skall tolka statistiken över hushållssparandet. Del förefaller dock som om sparandel minskat och del finns flera länkbara och rimliga förklaringar som kan ha samverkat lill detta. Del verkar klart atl de senasle årens snabba fall i sparandet delvis sammanhänger med atl kreditmarknadsregleringarna tagils bort. Därmed är del troligt all hushällssparandet kommer att öka. Hushällens förbättrade förmögenhetssitutation kan dock innebära att det negativa hushållssparandel kan bestå under yllerligare etl antal är. I treårskalkylerna har mot denna bakgrund antagits att hushållens sparkvot förblir negaliv under de närmaste åren - även om den stiger frän -3,7% till -2,6%. Samtidigt förbättras hushållens finansiella sparande från -18 miljarderkr. 1988 fill -16 miljarder kr. 1991.

Med de.låga nominella löneökningar som krävs för en balanserad utveckling av ekonomin kommer den reala timlönen att falla 1989 för atl därefter stiga de två följande åren. I genomsnitt beräknas den reala timlö-neökningslakten bli 0,6% per är. Hushällssektorns reala löneinkomster kommer alt stiga under hela perioden med i genomsnill 1,3% per år till följd av all sysselsättningen beräknas öka.

Hushällens reala disponibla inkomster beräknas öka med i genomsnitt
1,5% per år. Den främsta orsaken till alt de reala disponibla inkomsterna 52

växer fortare än hushällens löneinkomster är den snabba lillväxlen av pensionsinkomslerna.

Skattetrycket i stort sett oförändrat Prop. 1987/88: 150

Bilaga 1.2 Den offentliga sektorn består i nationalräkenskaperna av tre delseklorer:

staten, socialförsäkringsseklorn och kommunsektorn. Del sker betydande transfereringar mellan de tre delseklorerna. Om dessa elimineras erhålles en konsoliderad offentlig sektor.

De offentliga ulgifierna utgörs lill drygt hälflen av transfereringar. Resterande del av utgifterna gär i huvudsak lill offentlig konsumtion. En mindre andel utgörs av offentliga invesleringar. Huvuddelen av konsumtionen och investeringarna, knappt 75%, sker i kommunal regi.

Transfereringarna gär i huvudsak lill hushållsseklorn. Viktigast bland dessa är folkpensionerna och ATP-pensionerna som fillsammans utgör drygt 1/6 av den offentliga sektorns utgifter.

De ojfentliga inkomsterna beslår framför allt av skatter och arbetsgivaravgifter. Därtill kommer inlevererade överskoll från olika myndigheters och affärsverks verksamheler, diverse mindre avgiftsinkomster saml de offentliga ränteinkomsterna.

Om de offentliga utgifterna reduceras med myndigheternas och affärsverkens utdelningar, avgiftsinkomster och ränteinkomster erhålls elt mått på den offentliga sektorns återstående finansieringsbehov. Måttet anger storleken pä skatteuttaget och upplåningen sammanlaget. Delta är av intresse eftersom inle bara skaller ulan även upplåning - via effekter på räntenivå och inflationstakt - har snedvridande effekter på samhällsekonomin. Del är därmed ett på mänga sätl minsl lika intressant begrepp som det totala skatlelryckel mätt som skattens och avgiftens andel av BNP. Som framgär av tabell 5.12 blir del totala skalleuliagel. definierat på detta sätt. mellan 53 och 54% av BNP under kalkyiperioden.

1 kalkylerna har anlagils att den offentliga konsumtionen och de offentliga investeringarna utvecklas så all gjorda offentliga åtaganden kan infrias. Hänsyn har i detta sammanhang bl. a. lagils till de ökade utgifter som kan följa med den demografiska utvecklingen. Sammantaget innebär detta att den offentliga konsumfionen fram till 1991 kommer att minska någol räknat som andel av BNP i löpande priser.

Tabell 5.12 Konsoliderade offentliga sektorns utgifter och inkomster. Balansalternativet. Procentandel av BNP

	1988	1989	1990	1991
Totala utgifter	61.3	61,9	62,4	62.0
Transfereringar	32.1	32,8	33,3	33,0
därav: folkpens. och ATP	11,0	11,6	11,9	12,0
arbetslöshetsförsäkring
inkl. AMU och KAS	1,1	1.1	1,1	1.1
övriga transf. till hush.	8.3	8.4	8,5	8,5
räntebidrag till bosläder	1.4	1.5	1.6	1,6
räntor	5.8	5.5	5.7	5,4
övriga transfereringar	4,6	4,6	4,5	4.4
Konsumtion	26,5	26,3	26,2	26,1
Bruttoinvesteringar	2,7	2,9	2,9	2.9
Inkomster exkl. skaller	8.8	8,7	8,8	8.6
därav: räntor	4.5	4,6	4,6	4.5
Skatter och upplåning	52.5	53,3	53.6	53.4

53

Källa: Finansdepartemenlet.

5   Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.2

Triin.

Etl problem vid beräkningen av den offentliga sektorns inkomster år all skattesystemet för närvaranJe är under utredning och all omfattande förändringar kan komma all genomföras under senare delen av den lidsperiod som studerats. De beräkningar som här redovisas utgår emellertid frän framskrivningar av nuvarande syslem. De utgör alltså inle en prognos pä konsekvenserna av etl eventuellt nytt system.

ATP-avgifterna antas öka med 0.4 procentenheter fr. o. m. 1989. Därefter förulsälls all avgiftssatserna ligger kvar pä 1989 års nivå.

Tabell 5.13 Skatter och arbetsgivaravgifter. Balansalternativet.

Procentandel av BNP

	1988	1989	1990	1991
Totala direkta skatter	24,4	24.7	25.0	25,1
Indirekta skatter"	14.8	14.8	14,7	14,6
Arbetsgivaravgifter	16.0	16.0	16,1	16.1
Summa skatter och arbetsgivar-
avgifter	55.2	55.5	55.7	55,7

■' Exklusive de arbetsgivaravgifter som enligt nationalräkenskaperna klassas som

indirekt skatt.

Källa: Finansdepartementet.

De indirekta skatterna består av moms. ell antal punktskatter som utgår på förbrukning av olika varor, tullar samt fastighelsskait. Den senare antas vara nominellt oförändrad. Övriga indirekta skaller beräknas utgöra oförändrade andelar av den privala konsumlionen. Detta innebär att MOMS-skattesalsen är oförändrad samtidigt som övriga indirekta skatter justeras när prisnivån ändras.

Hushällens statliga inkomstskatt år beräknad så att den är kvar pä 1988 ärs andel av hushållens sammanräknade nettoinkomster. Den kommunala beskattningen av hushållen har beräknats utifrån nu gällande regler. Skattesatsen år kvar pä 1988 års nivå dvs. 30.56 kr per skattekrona.

Restiltalel är att hushällens inkomstskatt, räknat som andel av BNP.
beräknas öka nägol under perioden. Visserligen minskar hushållens löne
inkomster som andel av BNP. men samtidigt ökar pensionerna i snabbare
takl än BNP. 54

Företagsskatterna har ökat kraftigt 1986 och 1987. Detta förefaller i Prop. 1987/88: 150 huvudsak bero på att företagen tidigare, bl. a. till följd av höga vinstnivåer. Bilaga 1.2 uttömt en slor del av sina möjligheter lill skattefria avsättningar. De tvingades därför 1986 och 1987 redovisa slora skallepliktiga inkomster. Eftersom förelagens vinster även i forlsällningen förväntas vara höga beräknas företagsskallerna ligga kvar ungefär på den nivå som uppnåtts de senasle åren.

Sammantaget resulterar kalkylen i att skaltetryckel blir i stort sett oförändrat jämfört med dagens nivä.

Sparandet i socialförsäkringssektorn faller

Fördelningen av sparandet mellan staten och kommunerna kan variera ganska kraftigt mellan enskilda är. Som framgår av tabell 5.10 sker en kraftig ökning av kommunernas finansiella sparande 1990 samlidigl som statens finansiella sparande försämras. Detta är en tillfällig förskjutning som uppslår till följd av utformningen av reglerna för uppbörden av kommunalskatt och utbetalningen av denna lill kommunerna.

Elt trendmässigl fall sker emellertid i socialförsäkringssektorns finansiella sparande. I denna sektor ingår sjukförsäkringssystemet, arbetslöshetskassorna och AP-fonden. Del är emellertid AP-fondens finansiella sparande som helt dominerar sektorns sparande.

Trots all del finansiella sparandel i AP-fonden faller nägot under kalkylperioden är det även 1991 tillräckligt stort för att AP-fondens realvärde skall kunna bibehållas. Delta beror dock pä atl realräntorna i kalkylen antagits ligga på en relativt hög nivå ända fram lill 1991. Fondens avgiftsinkomster är sedan 1982 otillräckliga för atl finansiera ATP-pensionerna. Den andel av pensionerna som kan finansieras med ATP-avgifter har varit fallande de senasle åren. År 1988 beräknas den uppgä lill 81 % för atl sedan falla till 71% 1991.

Det bör understrykas, att kalkylerna ovan utformats utifrån anlagandel att lönekostnadsökningen 1989 blir 3%. Efter det att kalkylerna slutförts, har emellertid avtal slutits, enligt vilka lönekoslnadsökningarna i kommuner och landsting kommer alt bli ca 5% 1989. Detta påverkar naturligtvis direkt del ekonomiska utfallet vad gäller kommunsektorns finansiella sparande.

Allt annat lika innebär lönekostnadsökningar pä 5 % i stället för 3 % att konsumtionsutgifterna i kommunsektorn stiger med 3,5 miljarder kr. 1989, 3,6 miljarder kr. 1990 och 3,8 miljarder kr. 1990, ulöver vad som redovisats ovan. Därmed försämras det finansiella sparandel i motsvarande grad, om inte extra produktiviletshöjande åtgärder vidlas. Försvagningen av del finansiella sparandet motverkas emellertid i praktiken någol av att också kommunernas skatleintäkter 1991 ökar till följd av den snabbare löneutvecklingen.

De nya löneavtalen pä den kommunala sidan innebår således en försämring av kommunernas finansiella sparande jämfört med kalkylresultaten ovan. Skulle lönekoslnadsökningarna ocksä inom resten av ekonomin bli

5% i stället för de 3% som antagils för 1989, skulle även en rad andra 55

kalkylresullal ändras i riktning mol de ulfall som gäller för alternafivet med högre pris- och lönestegringstakl.

6 Några alternativa utvecklingsvägar Prop. 1987/88:150

Bilaga 1.2

De kalkyler som redovisades i kapitel 5 bygger på ett antal olika förutsäft-ningar och antaganden. Särskilt centrala är de antaganden som görs rörande den inhemska pris- och löneökningstakten och den internationella utvecklingen.

I detta kapitel redovisas ett par olika känslighetsanalyser. För det första belyses konsekvenserna av alt pris- och löneutvecklingen följer historiska mönster. För det andra studeras vad som händer vid en väsentligt sämre internafionell utveckling. Slutligen kombineras dessa båda altenativ.

Högre löneökningar

Den utveckling som beskrivs i kapitel 5 förutsätter alt det fidigare mönstret för pris- och lönebildningen bryts, men vad händer om så inte blir fallet? För alt belysa denna fråga presenteras etl scenario med högre löneökningar. I detta alternativ beräknas pris- och löneökningarna med beteendesamband som har skattats på historiska data. En fortsatl stram finanspolitik, definierad pä samma vis som i balansalternalivet, inkluderas även i denna ulvecklingsbild.

De historiskt rådande pris- och lönesambanden genererar en betydligt snabbare ökningstakt än den som är förenlig med en fortsatt väg mot balans för den svenska ekonomin. De ökningstakter för timlöner och konsumentpriser som känslighelsanalysen bygger på framgår av tabell 6.1. Där anges ocksä motsvarande siffror för balansalternativet.

Tabell 6.1 Löne- och prisutvecklingen 1988-1991.

Procentuell förändring

	1988	1989	1990	1991
Balansalternativet
Timlön	6,0	3,0	3,0	3,0
Konsumentpris"	5,5	3,3	2,1	2,0
Alternativ med högre löner
Timlön	6,0	' 7,2	5,7	5,4
Konsumentpris"	5,5	5,7	4,1	4,0
" Implicilprisindex. Årsgenomsnitt.
Källa: Finansdepartementet.

De nominella pris- och löneökningslakterna är högre än i balansalterna
livet under hela treårsperioden. De faller emellerfid något vilket samman
hänger med alt kapacitelsutnyttjandel i ekonomin minskar och atl arbets- 57

löshelen - till följd just av den högre kosinadsslegringen - ökar under   Prop. 1987/88: 150
perioden. Bilaga 1.2

Konsekvensen av den snabbare pris- och löneslegringstaklen är kraftiga marknadsandelsförlusler för svenskt näringsliv både på hemma- och exportmarknaden. Atl exporten trots detta ökar något under kalkylperioden beror på den inlernationella marknadstillväxten.

Tabell 6.2 Pris- och marknadsandelsutveckling för bearbetade varor 1988— 1991. Alternativ med högre löner.

Procentuell förändring

	1988"	1989	1990	1991
Exportpris Relativpris, export Marknadsandelar	3,4 0.7 -0,8	4,7 2,1 -1,9	3,6 1,1 -1,7	3,4 0,9 -l.I
" Enligt RNB 1988. Källa: Finansdepartementet.

Importvolymen växer förhållandevis långsamt lill följd av all den inhemska efterfrågan slagnerar. Inte minst betydelsefull är i detta sammanhang den kraftiga nedgången i industrins investeringar jämfört med i balansalternalivet.

Försämringen av bytesbalansen - jämfört med balansalternativet - är under perioden inte särskill slor. Detta beror i första hand på den stagnerande inhemska efterfrågan och på att importen växer långsamt. Till detta kommer all del dröjer några är till dess att den totala effekten av höjda relativpriser kan observeras pä exporlvolymen. Just del år en relativpris-ökning inträffar är effekten på bytesbalansen positiv, eftersom den procentuella minskningen av exportvolymen under det första året enligt beräkningarna blir mindre än den procentuella ökningen av relalivprisel.

Den försämring av konkurrenskraften som följer av de snabba löneökningarna kan tillsammans med den någol svagare bytesbalansen medföra atl förtroendet för växelkurspolitiken minskar. Under perioden 1976-1982 devalverades ju kronan vid flera tillfällen för alt motverka effekterna av en alltför snabb koslnadsstegring.

En förutsättning för penningpolitiken är, i likhet med vad som gäller i balansalternalivet, atl slalen inte neltolånar utomlands. Della innebär i della alternativ — tillsammans med eventuella förväntningar om växelkursjusteringar - all trycket uppåt pä räntorna kan komma atl öka. Del är mol den bakgrunden som det i denna känslighelsanalys har förutsatts ell någol större räntegap i förhällande till omvärlden än i den tidigare tecknade vägen mol balans. De svenska marknadsräntorna har antagits vara 4% högre än de inlernationella räntor analysen bygger på.

58

Tabell 6.3 Försörjningsbalansens utveckling och vissa nyckeltal för 1988—      Prop. 1987/88: 150
1991. Alternativ med högre löner. Bilaga 1.2

Fasta priser, procentuell förändring

	1987	1988	1989	1990
	1988"	1989	1990	1991
Bruttonationalprodukt	2,2	1,0	0,7	0,9
Import av varor och
tjänster	4,9	3,6     •	3,1	2,6
Tillgång	2,9	1,7	1,3	1.3
Privat konsumtion	3,0	1,8	0,8	0,2
Offentlig konsumtion	1,1	0,8	0,8	0,8
Stat	0,8	0,2	0,2	0,2
Kommuner	1,3	1.0	1,0	1,0
Brulloinvesleringar	3,8	1.3	1,6	2,3
Industri	9,0	- 3,0	- 3,0	0,0
Lagerinvesteringar''	0,3	0,5	0,2	0.0
Export av varor och
tjänster	2,7	1,2	1,8	2,8
Användning	2,9	1,7	1.3	1,3
Inhemsk efterfrågan	3,0	1,9	1,1	0,8
Arbetslöshet (procent)	1,7	2,2	2,8	3,3
Bytesbalans (miljarder kr,
löpande pris)	-11	-13	-14	-10
Finansiellt sparande i
offenUig sektor (miljarder
kr, löpande pris)	29	29	22	17

" Enligt RNB 1988.

'' Andel av föregående ärs BNP.

Källa: Finansdepartementet.

De försämrade förutsättningarna all nä extern och intern balans påverkar också investeringsutvecklingen. När räntorna stiger och vinsterna faller bör resultatet bli en nedgång i tillverkningsindustrins invesleringar. De beräknas i genomsnill minska med 2,0% per är. De totala brulloinvesleringarna ökar emellerfid fortfarande, om än med en lägre takl än i balansallernativet. Atl bruttoinvesteringarna forlsäller alt öka beror i första hand pä bostadsinvesteringarna men även pä de offentliga invesleringarna som förulsälls vara av samma storleksordning som i balansalternalivet.

De högre nominella löneökningarna leder, huvudsakligen via effekterna pä utrikeshandels- och invesleringsutvecklingen, till att lillvä.xttukten försämras jämfört med förloppet i balansallernalivel. 1 genomsnill blir den årliga tillväxten i ekonomin under perioden 0,9%. En konsekvens av den låga lillväxlen är all sysselsällningen i ekonomin slagnerar. Därmed ökar arbetslösheten till drygt 3% i slulel av perioden. Uppgången i den öppna arbetslösheten blir troligen i praktiken inte fullt sä slor. Dels kan arbetsutbudet förväntas växa nägol långsammare när efterfrågan på arbetskraft blir lägre, dels är del sannolikt alt antalet personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder ökar.

Den reala timlönen beräknas i genomsnill öka med 1,5 % per är fram till
1991. Detta är högre än i balansalternalivet. Skillnaden krymper emellertid
över liden. När tidsperspektivet utsträcks bortom treårsperioden blir real-
löneutvecklingen sämre i alternativet med snabba nominella löneökningar. 59

Åven den reala lönesumman växer något mer i alternafivet med snabba    Prop. 1987/88: 150 nominella löneökningar. Skillnaden gentemot balansalternalivet är emel-     Bilaga 1.2 lertid mindre än när del gäller reallönernas utveckling eftersom sysselsättningen nu växer långsammare. Innebörden är således atl den högre nominella löneökningstakten på kort sikt ger högre reallöner för dem som har arbete men att arbetslösheten samlidigl ökar.

Likväl växer hushällens disponibla inkomster långsammare än i balansalternativet. Det beror pä att samma skatteskala förutsatts i båda alternativen. Eftersom skatterna är progressiva leder större löneökningar till etl större skatteuttag.

Tabell 6.4 Hushållens inkomstutveckling och sparande 1988—1991. Alternativ med högre löner.

Procentuell förändring

	1988	1989	1990	1991
Real timlön exkl.
kollektiva avgifter	0,4	1,5	1,6	1,5
Real lönesumma	1,6	1,7	1,6	1,7
Real disponibel inkomst	2,1	1,4	1,3	1.2
Privat konsumtion	3.0	1,8	0,8	0.2
Nettosparkvot"	-3,7	-4,1	-3,5	-2,6

" Nivån på kvoten mellan nettosparande och disponibel inkomst i procent respektive år. Källa: Finansdepartementet.

Med hänsyn lill den lägre ökningstakten för de disponibla inkomsterna bör ocksä den privala konsumtionen öka långsammare än i balansallernativet. Erfarenheten från senare delen av 1970-talel talar för atl nedgången i den privala konsumlionen kan bli ännu större; hushällen valde då all öka sitt sparande när det blev sämre tider. Ä andra sidan pekar ekonomisk teori snarast på motsatsen, dvs. atl hushållen skulle dra ner sitt sparande för atl hålla en jämn konsumlionsnivå.

Eftersom osäkerheten när del gäller sparandets ulveckling är slor har här antagits atl sparandets andel av den disponibla inkomsten utvecklas på samma sätt som i balansallernalivel. Della innebär alt den privata konsumtionen i genomsnitt ökar med I % per är, men all ökningen är koncentrerad till 1989 och 1990. År 1991 ökar konsumlionen endast med 0,2%.

Den offentliga konsumlionen har beräknats på samma sätl som i balansallernativet. Utvecklingstalen utgör därmed inga prognoser; de är del direkta resultatet av antaganden om en oförändrad ambitionsnivå i den offentliga verksamhelen.

I alternativet med en snabbare pris- och löneutveckling blir alltså tillväxten i ekonomin väsentligt lägre än i balansallernalivel. Dessutom sker en förändring i resursanvändningen som inle är önskvärd; nästan hela tillväxten konsumeras. (Se diagram 6.1.).

60

Diagram 6:1 Tillväxten och dess användning 1989—1991,

Förändring i procent av BNP föregäende år Årliga genomsnitt. 1980 års priser

2.5-

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.2

Alternativ med högre löner

Källa: Finansdepartementet.

1 balansalternalivet kunde vi konstatera atl det offentliga finansiella sparandet föll någol 1989 för atl därefter öka fram lill 1991. Om Sveriges relativa kostnadsläge försämras gentemot utlandet och detta medför ell högre ränteläge forlsäller nedgången i del offentliga finansiella sparandet trots alt skalteinkomsterna ökar. Försämringen är delvis en följd av växande arbetslöshetsunderstöd. Till detta kommer ocksä effekterna av del höga ränldägel.

Högre räntor påverkar direkt slatens räntekostnader men dessutom driver de upp kostnaderna för bostadssubventionerna. De senare är nämligen sä utformade atl slaten får bära hela kostnaden av de räntehöjningar som drabbar ägare lill subventionerade bostadshus. Hade kalkylen dragils fram yllerligare någol år skulle sannolikt ulvecklingen av del offentliga finansiella sparandel förvärras kraftigt eftersom den långsamma tillväxten successivt leder till minskade skatteinkomster.

Av tabell 6.5 framgår vidare all socialförsäkringssektorns finansiella sparande förbättras jämfört med balansalternalivet. Detta sammanhänger med de högre ränteintäkter som AP-fonden kan tillgodoräkna sig. Åven della är emellertid en tillfällig effekt. När lillväxlen och sysselsällningen i ekonomin blir lägre leder del lill atl AP-fonden får lägre intäkter. Efter några år dominerar denna effekt över den positiva effekten av högre räntor.

1 delta alternativ med snabba pris- och löneökningar blir försämringen av bytesbalansen begränsad jämfört med balansallernalivel. Della beror pä att den inhemska efterfrågan - såväl invesleringar som privat konsumfion - växer väsenlligl långsammare, särskill i slutet av perioden. Eventuella försök alt med expansiv finanspolitik kompensera det efterfrågeborlfall S01T1 den konkurrensutsatta sektorn drabbas av skulle medföra en

61

6   Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 150. Bilaga 1.2

Tabell 6.5 Finansiellt sparande i olika sektorer 1988—1991. Alternativ med högre löner.

Miljarder kr., löpande priser

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.2

1988

1989

1990

1991

Stat

Socialförsäkring

Kommuner

Summa offentlig sektor

Icke-finansiella företag Finansiella företag Hushåll

Summa privat sektor

Bytesbalans

8	8	- 3	- 12
27	30	31	30
6	- 9	- 6	0
29	29	22	17
74	-78	-87	-101
52	58	72	89
18	-22	-21	- 16
40	-42	-36	- 28
11	-13	-14	- 10

Källa: Finansdepartementet.

upprepning av del sena 1970-talels utveckling, då en alllför snabb kostnadsutveckling tilläts generera vidgade finansiella obalanser.

En snabb pris- och lönestegringstakl fär emellertid ändå myckel allvarliga konsekvenser för den ekonomiska ulvecklingen under de närmaste åren, även vid en relalivi gynnsam internationell ulveckling. Tillväxten och sysselsällningen stagnerar samlidigl som statsskulden fortsätter atl växa till följd av den beslående obalansen i slatens finanser. Produktionsförlusterna blir omfattande. Samlidigl drabbas slora grupper av arbetslös-hel.

Diagram 6.2 Sysselsättning och ekonomisk tillväxt 1989—1991.

Index = 100 för år 1988.

106

106

104-

104

102

102

100

1988 1989

Källa: Finansdepartementet.

1990

100

1991

62

En sämre internationell utveckling Prop. 1987/88: 150

Bilaga 1.2 I kapitel 4 diskuterades den internationella ulvecklingen. Där framhölls all

de stora obalanserna mellan de tongivande ekonomierna skapar osäkerhet om exempelvis växelkurser, räntor och aktiekurser. Del finns därför all anledning alt närmare diskutera konsekvenserna för den svenska ekonomin av en sämre internationell ulveckling.

Ell fierlal olika mer negativa ulvecklingsbanor är naturligtvis tänkbara. Elt huvuddrag i del alternativ med lägre inlernaliondl tillväxt som lagts till grund för beräkningarna i delta avsnill är all budgetunderskottet i Förenta staterna forlsäller all vara av samma slorieksordning som idag. Dollarkursen kan då förväntas falla ylleriigare och hamna pä en nivå klart under den som långsiktigt motsvarar köpkraflsparitet. Del är också troligt atl räntenivån kommer all stiga, till följd av de svårigheter atl finansiera budgetunderskottet som kan uppkomma när förtroendet för den amerikanska ekonomin undermineras.

Europa drabbas i etl sådant scenario av all efterfrågan frän Förenia staterna minskar kraffigl både lill följd av dollardeprecieringen och ränle-uppgången. Däremot kan inflationen komma all reduceras; importprisökningarna blir ju i della fall lägre. Till denna bild hör ocksä all de slora ekonomierna i Europa kan förväntas föra en stram ekonomisk politik, för all undvika en alllför snabb försämring av sin utrikeshandel med Förenta staterna.

Konsekvenserna för Sveriges del blir en långsammare lillväxl pä exportmarknaderna. Tabell 6.6. åskådliggör en sådan länkbar ulveckling.

Tabell 6.6 Exportmarknadstillväxt och prisökningstakt för bearbetade varor.

Procentuell förändring

	1988	1989	1990	1991
Huvudalternativet:
Världsmarknadstillväxt	5,0	4.0	4.5	5,0
Världsmarknadspris	2,7	2.5	2,5	2.5
Lägre internationell tillväxt:
Världsmarknadslillväxt	5,0	1,4	2,5	4.0
Världsmarknadspris	2.7	2,0	2,0	2.0

Källa: Finansdepartementet.

63

Även om löne- och prisutvecklingen i Sverige följer den bana som    Prop. 1987/88: 150 antagils i del balanserade alternativet, kommer det efterfrågeborlfall som    Bilaga 1.2 blir följden av den lägre exporllillväxien atl medföra en lägre lillväxl i ekonomin. Några nyckeltal i ell sådant scenario återfinns i tabell 6.7.

Tabell 6.7 Vissa nyckeltal. Alternativ med låg världsmarknadstillväxt och låga löneökningar.

Procentuell förändring

	Balansallernativet			Alternativ med låg väridsmarknadslillväxt
	1989	1990	1991	1989	1990	1991
Bruttonationalprodukt Export Import Relativpris, export" Timlön Arbetslöshet (procent) Finansiellt sparande i offentlig sektor (miljarder kr.) Bytesbalans (miljarder kr.)	1,7 2,7 3,4 0,3 3,0 1,7 26 -13	1,8 4,1 3,4 -  1,0 3,0 1,7 25 -13	2,1 5,1 2,9 -  1,2 3,0 1,7 28 -   8	1,1 0.7 2,9 0,8 3,0 2,1 24 -17	1,3 2,4 3,0 - 0.6 3,0 2,6 20 -22	1,8 4,0 2,7 - 0,8 3,0 2,9 20 -20

" Bearbetade varor.

Källa: Finansdepartementet.

Denna känslighelskalkyl, med lägre internationell tillväxt och prisökningslakl, är en partiell beräkning av effekterna på den svenska ekonomin. Beräkningarna är gjorda under förutsättning all konsumtions- och invesleringsutvecklingen följer samma bana som i balansalternalivet. Delta ger naturiigtvis inte en fullständig bild av vad som inträffar i ell sådant scenario, eftersom hänsyn inle tagits till att bl. a. löne-, pris-, konsumtions- och investeringsbeslut anpassar sig lill förändrade förulsållningar. Kalkylen kan därför ses som ell försök alt belysa effekternas riktning under förutsällning alt ingen intern anpassning sker.

Det växande underskottet i utrikeshandeln reflekterar i första hand den långsammare utländska eflerfrågelillväxten. Till delta kommer atl de svenska relativpriserna jämfört med balansalternalivet blir nägol högre lill följd av de långsammare prisökningarna i omväriden.

/ den mån den svenska löneutvecklingen inte överstiger den utländska behöver en viss nedgång i bytesbalansen i och för sig inte vara alarmerande. Det försämrade bytesbalanssaldot kan tolkas som all hushållen och den offentliga sektorn accepterar en viss utjämning av konsumlionen över liden. I verkligheten skulle troligen bytesblanseffekterna dessutom bli mindre dramatiska eftersom en viss negång i konsumtions- och invesle-ringstillväxlen skulle äga rum.

Konsekvenserna för den svenska ekonomin av en ogynnsam inlernationell utveckling, samtidigt med att lönekostnaderna ökar snabbt, blir emellertid myckel bekymmersamma, vilkel framgår av tabell 6.8.

64

Löneökningarna anlas i detta fall bli lika stora som i alternativet med    Prop. 1987/88: 150 höga löner. Priserna är beräknade med hjälp av en prisekvalion. I övrigt är    Bilaga 1.2 della scenario konstruerat så att konsumtions- och invesleringslillväxlen blir densamma som i alternativet med höga löneöknigar.

Höga löneökningar medför förluster av marknadsandelar. Marknadsandelsförlusterna kan dock till viss del vägas upp av en snabbi växande väridshandel, så att svensk export ändå utvecklas tillfredsställande. Om världshandeln växer långsamt får emellertid krympande marknadsandelar kraftiga effekter på exporlvolymen; tvä negativa faktorer verkar därmed i samma riktning.

Av tabell 6.8 framgär alt exporten t.o.m. minskar i absoluta tal under 1989. Jämfört med balansalternalivet ger alltsä en långsam tillväxt av den internationella efterfrågan, i kombination med höga löneökningar, mycket kraftiga effekter pä den ekonomiska tillväxten och exportutvecklingen. En tillbakagång av den internationella lillväxlen skärper alltså ytteriigare kraven på en anpassning av den inhemska koslnadsulvecklingen.

Tabell 6.8 Vissa nyckeltal. Alternativ med låg världsmarknadstillväxt och höga löneökningar.

Procentuell förändring

	Alternativ med högre löner		Alternativ ined låg väridsmarknadslillväxt
	1989	1990          1991	1989          1990          1991
BNP Export Import Relativpris, export" Timlön Arbetslöshet (procent) Finansiellt sparande i offentlig sektor (miljarder kr.) Bytesbalans (miljarder kr.)	1,0 1,2 3.6 2.1 7,2 2,2 29 -13	0,7            0.9 1.8            2,8 3.1             2,6 1.1             0.9 5.7           5.4 2.8           3,3 22              17 -14           -10	0,6            0,3            0,7 - 0,6            0,4            2.0 3.1              2,8            2,4 2.2              1,2             1,0 7,2            5,7            5,4 2,5            3,4            4,1 26              16              10 -18           -23           -23

" Bearbetade varor.

Källa: Finansdepartementet.

65

7 Sammanfattning och slutsatser P''°p- '987/88:150

Bilaga 1.2

I treårskalkylerna analyseras den svenska ekonomins ulveckling under perioden 1989-1991. Della sker med hjälp av ell antal scenarier baserade på olika förulsållningar avseende utvecklingen bäde i Sverige och internationellt.

Syftet med treårskalkylerna är alt ge elt underlag för utformningen av stabiliseringspoliliken under de närmaste åren. Avsiklen är alltså inte atl la upp frågor rörande 1. ex. ekonomins funktionssätt eller resursanvändningen i olika sektorer. Problem av denna art belyses bl. a. i länglidsulredningarna, som numera publiceras vari tredje år.

I del andra kapitlet i treårskalkylerna stäms den faktiska ekonomiska utvecklingen av mot den balanserade utvecklingsväg som beskrevs i LU 87. Mot denna bakgrund preciseras i del därpå följande kapitlet utgångspunkterna för analysen av utvecklingen 1989-1991. Vad som händer i väridsekonomin är av central betydelse för den svenska ekonomin. Därför tecknas i del fjärde kapitlet en internationell bakgrund. Denna följs av två kapitel om den svenska ekonomin. I del första studeras en utvecklingsväg som innebär all ekonomin rör sig i en gynnsam riklning, där den nuvarande låga arbelslöshelsnivän kan bevaras samlidigl som bytesbalansen förstärks. I del andra studeras hur ekonomin påverkas om pris- och löneökningslaklen följer historiska mönster eller om den internationella ulvecklingen blir väsenlligl sämre.

Kostnadsutvecklingen ett problem på sikt

Syftet med de slora devalveringarna i början på 1980-talel var all förbättra del svenska näringslivels kostnadsläge. Därmed skulle kapacitelsulnyltjandet i ekonomin kunna höjas, produktionen öka och arbelslösheten minska. Men del gällde också alt fä lill sländ en ulbyggnad av den konkurrensutsatta sektorn i ekonomin. Della var en förutsättning för all del skulle gå att uppräilhålla full sysselsälining och samlidigl ha balans i utrikesbetalningarna.

Politiken har i dessa avseenden varit framgångsrik. Vi har bakom oss en
femårsperiod under vilken den ekonomiska tillväxten i genomsnitt har
varil 2,5%. Antalet sysselsatta har under samma period ökat med ca
150000 personer. Det har därmed varit möjligt alt sänka den öppna arbets
lösheten lill 1,7%, vilkel i etl inlernationdll perspektiv är en mycket bra
siffra. En god grund har också lagts för fortsatt hög ekonomisk lillväxl.
Den konkurrensutsatta sektorn har byggts ul; industrins invesleringar har
stigit med nästan 60% samtidigt som antalet industrisysselsatta har ökat
efter en läng lids slagnation. 67

Industrin har också genomgått en omfattande omstrukturering. Del finns    Prop. 1987/88: 150 tecken som lyder på all della medförl en förbättrad konkurrensförmåga.    Bilaga 1.2 Tidigare studier av exportutvecklingen visade att svensk industri tenderade all föriora marknadsandelar vid ell oförändrat relativt kostnadsläge. Sä förefaller idag inle längre vara fallet. Det underlättar strävandena all åstadkomma full sysselsättning vid balans i utrikesbetalningarna.

Sedan devalveringarna i början av 1980-talet har emellertid industriföretagens arbetskraftskostnader per producerad enhet ökat snabbare än i konkurrentländerna inom OECD-området. Trots della var de relativa arbetskraftskostnaderna per producerad enhet inom tillverkningsindustrin fortfarande ca 8% lägre vid ingången av 1988 än vid början av 1982, mätt i gemensam valuta. Om den snabba kosinadsslegringen fortsätter, kommer emellertid denna kvarstående effekt av devalveringen 1982 att försvinna. Därmed försvåras den utb\ ggnad av den konkurrensutsatta sektorn som fortfarande krävs. Del kommer dä knappast att bli möjligl att upprätthålla full sysselsättning i ekonomin och samlidigl ha balans i utrikesbetalningarna.

En markant försämring av bytesbalansen har skett under de senasle tvä åren. Eftersom en slor del av industrin uppger bristande kapacitet som främsta hinder för ökad produktion förefaller bylesbalansförsämringen emellertid inle i förslå hand vara en följd av elt alllför högt kostnadsläge med åtföljande eflerfrågebortfall. Underskotten i bytesbalansen är i stället i huvudsak orsakade av en stark uppgång i inhemsk efterfrågan. Denna har i sin lur haft effekter pä pris- och löneutvecklingen. Inle minst tydligt framgår detta av de löneavtal som slutils inom flera hemmamarknadsorien-lerade avtalsområden. Dagens höga inhemska efterfrågeläge har med andra ord försvårat strävandena atl få lill sländ en anpassning av pris- och löneökningslakten. Denna anpassning är i sin tur en förutsättning för en god ekonomisk ulveckling på sikl.

Sparandet är för lågt

Uppgången i den inhemska efterfrågan har orsakats av en snabb stegring av den privata konsumtionen - framför allt av varaktiga konsumtionsvaror - samt av omfattande investeringar i näringslivel. En forlsall gynnsam utveckling för den svenska ekonomin förutsätter alt exportens och investeringarnas andel av den totala resursanvändningen i ekonomin ökar. De högre investeringarna är mol denna bakgrund positiva. Problemet är den privata konsumtionen, som under de båda senaste åren ökat i en takt som väsentligt överstiger den som är förenlig med fortsatt samhällsekonomisk balans.

Uppgången i den privata konsumtionen beror delvis pä all hushällens
sparande har minskal. Nedgången i hushållssparandel har accelererat un
der de senasle åren samtidigt som kredilmarknaden har avreglerats. Det är
tänkbart all denna nedgång i sparkvoten är etl resultat av en engängsan-
passning av hushållens tillgångar och skulder lill följd av avregleringen.
Sparkvoten kan i så fall förväntas stiga igen när anpassningen är genom
förd. Under sådana omständigheter skulle del låga sparandet vara ett 68
övergående problem.

Mycket talar emellertid för atl det låga hushållssparandel ocksä är en Prop. 1987/88: 150 följd av mer långsiktigt verkande faktorer. Troligen hänger den låga spar- Bilaga 1.2 viljan lill viss del samman med utformningen av pensionsystemel. Eftersom många hushåll inle behöver avsälla någol mer betydande sparande idag för sina framtida pensioner bortfaller elt av de viktigaste sparmotiven. Skattesystemet tenderar dessutom atl missgynna hushållens sparande på bank eller i andra räntebärande tillgångar och all stimulera lill skuldsättning. Följden blir ell lägre finansiellt sparande än vad som är samhällsekonomiskt önskvärt.

Fallet i det privata finansiella sparandel under senare år har motverkats av en uppgång i den offentliga sektorns finansiella sparande. Denna uppgång har emellertid inle varil tillräcklig för alt undvika ökande underskott i bytesbalansen.

Den utveckling som kan skönjas för ATP-systemet under kommande år försvårar strävandena all få lill stånd etl tillräckligt offentligt finansiellt sparande. Vid lillväxttakter i ekonomin motsvarande de som räll under 1980-lalet och med de förändringar i befolkningens ålderssammansättning som nu är kända minskar sparandet i AP-fonden under 1990-lalet.

Elt ökat sparande i ATP-systemet kan åstadkommas genom all de ATP-avgifter som företagen betalar pä sina lönekoslnader höjs. Högre ATP-avgifter skulle emellertid innebära atl kostnadsproblemet för svenskt näringsliv förvärras ylleriigare. För all lönekostnaderna inte skall stiga krävs nämligen att alla avgiftshöjningar i motsvarande utsträckning minskar utrymmet för löneökningar. Fortsatta höjningar av ATP-avgifterna ställer därför myckel starka krav pä lönebildningen.

Även en uppgång av andra skatter begränsar hushållens inkomster och riskerar därmed all komplicera lönebildningen. Ett skatteuttag på nuvarande nivå har också vissa snedvridande effekter på ekonomin. Sammantaget medför della att skattetrycket inle bör stiga ytteriigare. Riksdagen har därför ställt sig bakom målet alt skattetrycket, mätt som skallers och avgifters andel av BNP, inte bör öka.

Ambitionen alt inte höja skalletrycket innebär alt det ställs krav på utvecklingen av de offentliga utgifterna. Delta gäller särskill som ATP-pensionerna kommer att kräva realt ökande utgifter under en läng tid framöver. För en återhållsam tillväxt av den del av de offentliga utgifterna som gär till offentlig konsumtion talar ocksä del rådande ekonomiska lägel med tendenser lill överhettning på arbetsmarknaden.

En väg mot balans

I kapitel fem redovisas en förhållandevis gynnsam ulveckling för den svenska ekonomin under perioden 1989-1991. Avsikten har varil atl försöka åskådliggöra vad som krävs för atl det skall vara möjligt alt uthålligt upprätthålla en god tillväxt och ha en oförändrat låg arbetslöshet samtidigt som bytesbalansens saldo förbättras.

Även i denna sammanfattning kan det finnas skäl att påminna om att de
redovisade beräkningarna inte är en prognos i vanlig mening. Med utgångs
punkt frän elt antal olika anlaganden rörande exempelvis den internatio- 69

nella ulvecklingen och demografiska tendenser i Sverige preciseras en    Prop. 1987/88: 150 pris- och löneökningstakt som är förenlig med en fortsatt balanserad ut-    Bilaga 1.2 veckling i ekonomin. Beräkningarna är därmed i huvudsak upplagda på samma vis som i såväl tidigare ireårskalkyler som i den senaste långtidsutredningen.

1 den internationella bild som lagts till grund för analysen av den svenska ekonomin har lillväxlen i industriländerna förutsatts öka någol under perioden 1989-1991, från 1,9% 1989 lill 2,4% 1991. Väridshanddn, vägd med hänsyn till olika marknaders betydelse för svensk utrikeshandel, beräknas dä öka med 4,0% 1989 och i genomsnitt 4,5% per är för hela treårsperioden. All del sker en uppgång sammanhänger bl. a. med atl en viss återhämtning förutses ske i våra grannländer Danmark och Norge, där den ekonomiska tillväxten för närvarande är mycket låg. Nägon mer påtaglig uppgång i världsinflationen förutses inle. Della beror i första hand på att den ekonomiska politiken i OECD-omrädet förulsälls vara fortsatt slram och arbetslösheten hög. Oljepriset förulsälls uppgå lill drygt 17 dollar per fal vid slulel av perioden.

Om tillväxten i den svenska ekonomin skall kunna upprätlhällas och del skall vara möjligt atl värna den fulla sysselsällningen ulan någon försämring i bytesbalansens saldo krävs en god konkurrenskraft.

Hur relativpriserna utvecklas beror dels pä löneökningslakten, dels pä vinstutvecklingen. För atl del skall vara möjligl alt uthålligt upprätthålla lillväxlen i svenskt näringsliv krävs fortsatl höga invesleringar. I industrin beräknas investeringarna i genomsnitt öka med 3,7% under treårsperioden. Delta torde förutsätta vinstandelar som är något högre än dagens. De lägre relativpriser som krävs för atl förbättra bytesbalansen kan mot denna bakgrund bara åstadkommas genom en nominell löneökningslakt som någol understiger den i våra konkurrentländer.

Under åren 1989-1991 förutsätts de nominella lönerna öka med 3% per är. Till detta kommer en redan beslutad höjning av ATP-avgiften med 0,4 procentenheter 1989. Lönekostnadsökningar av denna storlek resulterar i atl priserna relalivi omvärlden sjunker med ca 0,5 % per är under perioden. Därmed blir del möjligt för svenskt näringsliv atl erövra marknadsandelar på exportmarknaderna.

Över perioden sker en förbättring av bytesbalansens saldo från -13 miljarder kr. 1989 till -8 miljarder kr. 1991. Utgångsläget är emellertid sådant atl det inte är realistiskt alt räkna med ell positivt saldo under perioden. Med en ulveckling enligt de skisserade banorna bör emellertid saldot bli positivt efter ylleriigare ell par år.

Beräkningarna utgår vidare från alt del är nödvändigt atl hälla tillbaka de
offentliga utgifternas ökningstakt. Den offentliga konsumtionen förutsätts
öka med 0,8% per är. Detta är den takl som krävs för all gjorda offentliga
åtaganden skall kunna infrias. På samma vis har den offentliga sektorns
inkomster skrivits fram under anlagandel all exislerande principer för
skatte- och avgiftssystemet i huvudsak bibehålls. Med dessa anlaganden
försämras den offentliga sektorns finansiella sparande marginellt. De anla
ganden som valls innebär vidare all skattekvoten är i stort sett oförändrad
under perioden. 70

Del är vanskligt att göra en prognos för den privata konsumtionens Prop. 1987/88: 150 utveckling under de närmaste åren. Det mesta talar emellertid för all den Bilaga 1.2 privata konsumlionen inte kommer alt öka med den takt som varil fallet under senare är. Dels medför anpassningen nedåt av lönernas ökningstakt au hushållens disponibla inkomster under de närmaste åren kommer att öka långsammare. Dels är det inle sannolikt all hushållen i längden kommer att vilja öka sin skuldsättning. I de redovisade beräkningarna har antagils all den privala konsumlionen under 1989 ökar med 1,5%. Under de därpå följande åren beräknas ökningstakten vara I % per år.

Den förhållandevis långsamma ökningstakten för såväl offentlig som privat konsumtion gör atl det skapas ell realekonomiskt utrymme för en nödvändig uppgång i investeringarna. Särskill är det investeringarna i den konkurrensulsalla sektorn som skjuter fart. Detta sammanhänger i hög grad med att nettoexporten ökar kontinuerligt under perioden. Den önskvärda vridningen av resursanvändningen frän konsumtion till kapitalbildning kommer därmed lill stånd.

Sammanlaget medför delta alt lillväxlen i ekonomin under de kommande tre åren i genomsnitt kommer all bli strax under 2%. Under 1989 minskar tillväxten någol, vilkel är en följd av dels en avlagande inlernaliondl efterfrågan, dels atl relativpriserna på svenska varor har stigit under föregående år. Till detta kommer en långsammare ökningstakt både för privat och offentlig konsumtion. När lillväxlen i delta scenario ökar under 1990 och 1991 beror det i allt väsentligt pä en förbättrad netloexport men även på en uppgång i invesleringarna. I båda fallen hänger uppsvinget samman med en snabbare lillväxl av de inlernationella marknaderna och etl förbältrat prisläge pä svenska produkter.

Om ovanslående förutsättningar infrias kommer sysselsällningen i ekonomin atl kunna öka med ca 80000 personer. Della innebär i sin lur alt arbelslösheten kan vara oförändrat låg, 1,7%, Irols ell växande arbelskraflsulbud.

Slutsatsen är alltså all del är möjligl att under kommande år upprätthålla tillväxten i ekonomin, bevara den låga arbelslösheten och samtidigt förbättra bytesbalansen. För della krävs emellertid väsentligt lägre nominella löneökningar än under senare år.

Större löneökningar slår på sysselsättningen

Kostnaderna för svenskt näringsliv har under en följd av år ökat väsentligt
snabbare än för konkurrenterna i omväriden. Detta borde normall ha
resulterat i betydande problem för den svenska ekonomin. Antingen borde
bytesbalansen ha försämrals eller så borde tillväxten ha minskat och
arbetslösheten ha ökat. Så har emellertid av flera skäl inle skett. Viktigast
är alt de båda devalveringarna i början av 1980-lalel gav svenskt näringsliv
en påtaglig kostnadsfördel. Svenska exportföretag har ocksä under senare
år gynnats på vissa marknader av förändringarna i vissa större valutors
kurser. Till detta har kommil draghjälp från utlandet i form av bl.a.fallande
oljepriser. Det är svårt all idag se några utifrån kommande faktorer som pä
motsvarande sålt kommer all gynna den svenska ekonomins utveckling 71

under den kommande treårs perioden. Detta gör alt del inle förefaller    Prop. 1987/88: 150 troligt atl ett positivt bytesbalanssaido skulle kunna uppnäs under de    Bilaga 1.2 närmaste tre åren.

Om inte löneökningarna dämpas, ulan följer del mönster som varit rådande historiskt, blir situationen betydligt allvariigare under de kommande tre åren. Vid löneökningar på ca 6% per är i genomsnitt försämras industrins konkurrenskraft snabbi. Detta medför i sin tur fallande marknadsandelar och en vikande export. Om inle denna kompenseras med en uppgång i den inhemska efterfrågan faller också tillväxten.

Utgångspunkten är här atl finanspolitiken är fortsall slram. Under 1989 ökar i själva verket statens inkomster till följd av all de alllför höga nominella löneökningarna inte kompenseras fullt ul med förändringar i skalleskalorna. Mol bl. a. denna bakgrund framslår del som troligt atl den privata konsumtionen i genomsnitt ökar någol långsammare (1 % per år) i detta alternativ än i balansalternalivet.

Inte heller invesleringarna kan förväntas kompensera del eflerfrågebortfall som den konkurrensutsatta sektorn drabbas av lill följd av det alllför höga kostnadsläget. Tvärtom beräknas investeringarna i industrin och i övrigt näringsliv utvecklas sämre än i balansallernalivel eftersom vinsterna pressas och efterfrågan blir lägre. I industrin beräknas invesleringarna l.o.m. falla med i genomsnitt 2% per år.

Sammanlaget innebär denna utveckling all lillväxlen i ekonomin blir ca 0,9% 1991. Vid denna låga tillväxt förmår ekonomin inle ge jobb lill alla dem som söker sig ut pä arbetsmarknaden. Arbetslösheten beräknas därför i slulel av perioden uppgä lill drygt 3 %.

Bytesbalansens saldo blir däremot inle nämnvärt sämre än i balansallernalivel. Delta beror i första hand på den långsammare inhemska eflerfrågelillväxten. Till detta kommer att relativprisuppgängen på svenska varor inledningsvis resulterar i högre intäkter. Det är först efter nägot är som relativprisökningarna slår igenom fullt ut i marknadsandelsförluster.

Det år värt all understryka all del beskrivna scenariel skiljer sig frän situationen i slulel av 1970-lalel bl. a. i del avseendet all den offentliga sektorns ulgiftsökningslakt är väsenlligl långsammare och all finanspolitiken är stram. Därmed förhindras alt de alllför snabba löneökningarna driver fram drastiskt ökande bytesbalansunderskoll. En expansiv politik skulle i en situation av della slag inle kunna bota problemen. Försök all kompensera del efterfrågeborlfall som följer med alllför snabba pris- och löneökningar skulle föra oss tillbaka till den situation som rådde under senare delen av 1970-lalel, med stigande budget- och bytesbalansunderskoll.

Risk för en sämre internationell utveckling

Del finns också skäl alt framhålla osäkerheten i den internationella bedöm
ning som gjorts. Det grundscenario som presenterats innebär en förhållan
devis gynnsam inlernaliondl utveckling. Den torde i första hand förutsätta
all de slora obalanserna i väridsekonomin inle vidgås. Delta torde i sin lur 72

kräva bl. a. etl lägre eflerfrägetryck i Förenta staterna. Del torde även    Prop. 1987/88: 150
underlättas av en snabbare tillväxt i Västeuropa och i Japan. Bilaga 1.2

I en känslighelsanalys i kapitel 6 studeras konsekvenserna för den svenska ekonomin av en väsenlligl sämre inlernationell ulveckling. Utgångspunkten är hår svårigheterna alt komma tillrätta med det federala budgetunderskottet i Förenta staterna. Del medför en förtroendekris för dollarn med en fallande dollarkurs och ett högre ränteläge. För alt undvika bytesbalansunderskott i Västeuropa bedrivs samtidigt en slram politik. Detta resulterar i en stagnerande väridshandel.

Konsekvenserna för den svenska ekonomin blir dä allvarliga, även om pris- och lönekoslnadsutvecklingen anpassar sig till den i omvärlden. Den ekonomiska lillväxlen faller lill i genomsnill 1,4% per år under perioden 1989-1991 samlidigl som arbetslösheten ökar till 2.9% och bytesbalansens saldo blir -20 miljarder kr.

Om inte kostnadsutvecklingen i Sverige anpassas nedåt utan ligger kvar på en fortsalt hög nivä, blir konsekvenserna ännu värre. Kombinationen av en lägre världsmarknadslillväxt och alllför höga lönekostnadsökningar leder lill en drastisk nedgång i tillväxt och sysselsälining. Den rådande osäkerheten i världsekonomin och risken för en väsenlligl sämre internationell utveckling understryker därmed kraftigt behovet av atl ästadkomma en anpassning av pris- och löneökningslakten till den som råder i de vikligasle konkurrentländerna.

Norstedts Tryclteri, Stockholm 1988                                73

Bilaga 1.3

Långtidsbudget för perioden 1988/89-1992/93

Långtidsbudget för perioden 1988/89-1992/93

1 Inledning - Slutsatser

Beräkningarna i långtidsbudgeten visar den inkomst- respektive utgiftsutveckling för perioden 1988/89-1992/93 som följer av statsmakterna fattade beslul och gjorda åtaganden. Långtidsbudgeten kan härigenom ses som en kalkyl över vilka finansiella resurser som minst kommer alt krävas under den studerade perioden. Långtidsbudgeten är således varken en plan eller en prognos för den framtida utvecklingen. Istället kan längtidsbiidgelen betraktas som en konsekvensberäkning som bygger på beskriven beräkningsmetodik saml redovisade anlaganden.

Beräkningsresultatet påverkas i hög grad av de antaganden som görs om den framtida allmänekonomiska utvecklingen. Ulvecklingen av utgifter och inkomster har bedömts med utgångspunkt från två antagandeslruktu-rer; ett s. k. "lågalternativ" och ett "högalternativ". Alternativen redovisas under l.I.

Under perioden fram t. o. m. 1992/93 beräknas statsbudgetens inkomster i lägallernativet öka med i genomsnitt 3,5 % per år, från 345,8 miljarder kr. till 396,9 miljarder kr. och i högalternafivet med i genomsnitt 4,7 % per år till 415,2 miljarder kr. .

I löpande priser ökar statsbudgetens utgifter enligt långtidsbudgetens lågalternafiv med i genomsnitt 3,3 % per är från 352,5 miljarder kr. fill 401,6 miljarder kr. I högalternafivet ökar utgifterna med i genomsnitt 7,1 % per år till 463,0 miljarder kr. budgetåret 1992/93. Den enskilt största utgiftsökningen realt är bostadssubventionerna, framförallt räntebidragen, som med gjorda antaganden även framöver fortsätter alt öka mycket starkt.

Diagram 1 Budgetsaldots utveckling 1987/88-1992/93

Miljarder kr.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.3

87/88

88/89

89/90

90/91

91/92

■ Riksdagen 1987/88. 1 samt. Nr 150. Bilaga 1.3

Budgetsaldol förbättras i lägallernativet frän ett underskott på 6,7 mil- Prop. 1987/88: 150 jarder kr. budgetåret 1988/89 till ell underskott på 4,7 miljarder kr. budget- Bilaga 1.3 året 1992/93. I högalternafivet försämras saldol till etl underskott på 47,8 miljarder kr. för slulärei i perioden. Skillnaden på 43,1 miljarder kr. mellan alternativen beror i första hand på den höga pris- och löneutvecklingen som för med sig ökad upplåning och därmed ökade stalsskuldräntor. I detta alternativ är för slulärei slatsskuldräntorna 12 miljarder kr. högre än i lågalternativet. Stalsskuldräntorna beräknas således för slutäret av perioden uppgå lill 58 miljarder kr. resp. 70 miljarder kr. i de båa alternativen.

En särskild beräkning visar att om utgifterna under perioden 1988/89-1992/93 skulle växa i samma takl som BNP skulle budgetsaldol i lågaliernalivel försämras med ca 17 miljarder kronor.

En klarare bild av hela offentliga sektorns finansiella utveckling kräver förutom av statsbudgeten även särskilda beräkningar av socialförsäkringssystemet samt kommunsektorns åtaganden. Socialförsäkringssystemet visar ett försämrat sparande under perioden till följd av den ökande belastningen på försäkringssystemet p.g.a. växande antal pensionärer och ökat antal med hög eller full ATP. Kommunsektorns sparande beräknas tillfälligt förbättras i millen av perioden, för atl sedan återigen försämras. Slutsatsen av dessa beräkningar är entydig. Givet etl fortsatt negativt sparande i den privala sektorn är del förbättrade budgetsaldol nödvändigt men inle tillräckligt för alt uppnå del erforderliga sparandel inom den offentliga sektorn. Därutöver krävs all den negativa utvecklingen i socialförsäkringssektorn bryts.

Det samlade inhemska sparandet i den privata och offentliga sektorn är • definilionsmässigl lika med bytesbalansen. Ell försämrat finansiellt sparande inom nägon inhemsk sektor förutsätter således ett motsvarande förbättrat finansiellt sparande inom någon annan sektor om en försämrad bytesbalans skall kunna undvikas. Om skaller och avgifter höjs för alt bibehålla den offentliga sektorns finansiella sparandeulveckling, innebår della emellertid högre kostnader inom den privata sektorn. De ökade kostnaderna påverkar inflationstakt och konkurrenskraft. Tillväxlbetingd-serna i samhällsekonomin försämras och därmed i sin tur även skatteunderlagets ulveckling på sikl. Detta kan innebära risk för atl den ekonomiska utvecklingen kommer alt bli ännu sämre än den som förutselts i högallernalivel, med åtföljande sämre ulveckling även av den offentliga sektorns ekonomi.

1.1 Antaganden

Anlaganden om utvecklingen av volymförändringar i BNP, priser, löner och räntenivå bildar utgångspunkt för långlidsbudgelkalkylen. Långlidsbudgelkalkylen är statisk och partiell i sä måtto att den görs med fasta antaganden för hela perioden. Resultatet för elt är påverkar således inle förutsättningarna för återstoden av perioden.

I tabell I redovisas de anlaganden som ligger lill grund för de utgifts- och inkomstberäkningar som långtidsbudgeten bygger på.

Tabell 1    Antaganden							Prop. 1987/8	8:150
Lågalternativel							Bilaga 1.3
	1988	1989	1990	1991	1992	1993
Timlön	6,0	3,0	3,0	3,0	3,0	3,0
Lönesumma	7,2	.   3.8	3,5	3,8	3,7	3,6
KPI (årsgenomsnitt)	.'>.4	3,4	2,8	2,5	2.3	2,0
Nyupplåningsränta,
inhemsk	10,0	10,0	9,0	8,0	8.0	8,0
utländsk	8.0	8,0	8,0	8,0	8,0	8,0
BNP, vdym	2,2	1,7	1.7	2,0	2.3	2,5
Högallernalivel
	1988	1989	1990	1991	1992	1993
Timlön	_	_	6,0	5,5	5,0	4,5
Lönesumma	-	-	6,0	5.5	5.0	4.5
KPI (årsgenomsnitt)	-	-	5,0	5,0	5,0	4,5
Nyupplåningsränta,
inhemsk	-	-	12,0	12,0	12,0	12,0
utländsk	-	—	8.0	8.0	8,0	8,0
BNP, volym	-	-	0,5	0,5	0.5	0,5

1.2 Beräkningsmetodik

Inkomsterna

Beräkningarna av inkomsterna i långtidsbudgeten grundar sig pä anlaganden om bl. a. lönesummans, prisernas och den privala konsumtionens ulveckling. Vid beräkningen av framförallt inkomstskatter, socialavgifter och mervärdeskatt är dessa anlaganden av central betydelse för resultaten.

Vad beträffar inkomstskatten från fysiska personer har, som en beräk-ningsmässig förutsättning, skallens andel av beskattningsbar inkomst hållils konstant under länglidsbudgetperioden.

Företagens taxerade inkomst beräknas schablonmässigt öka med 10 % per år i lågallernalivet och med 7 % per år i högallernalivel.

Skatterna pä alkohol och tobak har räknats upp med prisutvecklingen. För övriga punktskatter anlas att skattesatserna ligger kvar på oförändrad nominell nivå. Någon justering av dessa skattesatser med hånsyn lill prisutvecklingen har således inte lagts in.

Utgifterna

Beräkningarna av utgifterna utgår frän anslagsbeloppen för budgelåret 1988/89 enligt 1988 års reviderade budgetförslag. Beräkningarna i fasta priser utgår normalt från oförändrad pris- och lönenivå jämfört med 1988 ärs budgelproposition. Ulvecklingen i fasta priser speglar således volymförändringar under perioden. Löneutveckling i oförändrad pris- och lönenivå återspeglar således enbart sysselsättningsutvecklingen. Vad beträffar l.ex. sjuk- och föräldraförsäkringen återspeglar utgiftsutvecklingen förändringen av antalet ersältningsdagar.

Följande principer har i huvudsak tillämpats vid bedömningen av hur    Prop. 1987/88: 150
utgifterna i fasta priser utvecklas under perioden. Bilaga 1.3

-        Ulvecklingen av s. k. transfereringsanslag - exempelvis folkpensions-
anslaget, bidragen lill driften av grund- och gymnasieskolan, skalte-
utjämningsbidragel - beräknas med antaganden om förändringar av de
ulgiftsslyrande faktorerna, bl. a. förändrade volymer. Utvecklingen av
dessa anslag styrs ofta av automatiskt verkande regelsystem, (se vidare
appendix II Ändamälsavsnitl).

-        Anslag som förutsätter separata beslul av statsmakterna dä ambitions
nivån för ändamålet skall fastställas, förutsätts ha en oförändrad an
slagsnivå under perioden.

- Vissa anslag styrs av atl statsmakterna lagt fast långsiktiga ramar eller program för verksamheten. Som exempel kan nämnas utgiftsramen för del militära försvaret samt olika forsknings- och utvecklingsprogram. För vissa anslag styrs volymutvecklingen av olika lyper av avlal. Styrande för anslagsberäkningen är i dessa fall bl. a. avtalsperiodens längd och de faktorer som reglerar volymen av den verksamhel som avtalet gäller. I de fall klara uttalanden om tidsbegränsningar av åtagandel föreligger, har i långlidsbudgetberäkningarna antagits atl utgifterna bortfaller när programmet eller motsvarande upphör. I övriga fall har i regel schablonmässigt antagits all utgifter för de olika ändamålen kvarstår under hela länglidsbudgetperioden. Utgifter för investeringsändamål har behandlats på motsvarande sätl.

- Beräkningen av utgifterna för arbetsmarknads- och näringspolitik har i lågaliernalivel gjorts med ulgångspunkl från atl inga nya utgiflsålaganden görs under länglidsbudgetperioden. Samtidigt faller medel för tillfälliga insatser bort under perioden. Viss merbelastning inom dessa områden har förutsatts i högalternativet.

- I beräkningarna av förvallningsanslagen har del anlagils alt huvudförslaget dvs. del produkliviletsavdrag som årligen görs, fillämpas schablonmässigt under länglidsbudgetperioden.

Utgiftsutvecklingen i löpande priser har beräknats med ulgångspunkl i utvecklingen i fasta priser och med de anlaganden om förändring av priser, löner, m. m. under perioden som redovisats ovan. Utgifterna har beräknats med tvä alternativa anlagandeslrukturer baserade pä två antaganden om löneökningslaklen. Dock har även i grundkalkylen vissa bidragsnivåer kalkylmässigt anpassats lill pris- och löneutvecklingen trots alt nägon formell indexkoppling inle föreligger.

I appendix I ges i den realekonomiska redovisningen även den historiska utgiftsutvecklingen 1982/83-1986/87 i fasta priser. Omräkningen lill fasta priser har skell med olika index för de skilda ulgiflsslagen.

2 Statsbudgetens inkomster

2.1 Inledning

Inkomsternas utveckling är nära kopplad till den ekonomiska utvecklingen och därmed i hög grad beroende av de antaganden som presenterats i avsnitt I.l. De beräkningar som har gjorts inom ramen för långtidsbudgeten bygger i huvudsak på alt inga nya beslut tas som påverkar statsbudgetens inkomstsida. Som en beräkningsmässig förutsättning har dock skattens andel av beskattningsbar inkomst för fysiska personer hållits konstant under beräkningsperioden. Juridiska personers skatt har räknats upp schablonmässigt. Vidare har skatterna på alkohol och tobak räknats upp med den allmänna prisutvecklingen.

Den starka kopplingen mellan inkomsternas utveckling och den ekonomiska tillväxten äskädligörs klart i den faktiska ulvecklingen under de sista tio åren. Under slulet av 1970-lalel stagnerade inkomsterna i takt med alt den ekonomiska tillväxten avstannade. Från början av 1980-talet har statsinkomsterna återigen ökat och har t. o. m. budgetåret 1986/87 årligen ökat reall med drygt 5 % i genomsnitt.

Inkomsterna nettoredovisas i statsbudgeten. På inkomstsidan i budgeten finns utgifter för t. ex. kommunalskattemedel, sjukförsäkring och arbels-skadeförsäkring. I del fortsatta redovisas endast nettobelopp.

Inkomsterna från fysiska personers skall, juridiska personers skall, lagstadgade socialavgifter saml skatt på varor och tjänster svarar för närmare 85 % av de totala statsinkomsterna. Framställningen i det följande koncentreras därför lill dessa inkomstslag.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.3

2.2 Resultatet av beräkningarna

Den beräknade ulvecklingen av statsbudgetens inkomster i lågalternativel framgår av nedanstående diagram och tabell.

Diagram 2 Statsbudgetens inkomster 1988/89 fördelade på olika huvudgrupper.

Miljarder kronor

UervQrdessHlt 82.3

InVotnstskatt 8 9..9

Socifllovgifter 5<.6

Ovr    inkomster 36.(

Ovr   i n d   skott 62.4

Tabell 2   Utveckling av statsbudgetens inkomster, lågalternativet

Miljarder kronor, löpande priser

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.3

Ariig genomsnittlig förändring 1982/83-1986/87

Förändring jämfört med föregående år Årlig

---------------------------------     genom-

1988/89    1989/90    1990/91    1991/92    1992/93    snittlig

förändring

1988/89-

1992/93

Inkomstskau 18,2 %
Socialavgifter 12,9 %
Mervärdeskatt 12,3 %
Övriga indirekta skatter 10,6 %
Ränteinkomster och åter
betalning av lån 13,1%
Övriga inkomster 11.0%

Totala inkomster 13,7 %

Summa inkomstnivå

Andel av BNP, %

89,8	-2,3	7.7	8,9	6,7	+ 5,4%
54,6	0,9	2,0	2.2	2,1	4-3,1 %
82,3	4,4	4,1	4,1	4,5	-H4,8 %
62,4	0.8	0,8	0,9	1,0	-1-1,4%
19,9	0	-1,5	-1,1	-0,3	-3,9%
36,4	2,2	1,5	1,4	0,5	-1-3,6 %

345,4        H-6,0      -1-14,6      -1-16,4      -HI4,5        -1-3,5% 31,4%    30,9%    31,1%    31,0%    30,8%

2.3 Inkomstskatt

Inkomstskatterna utgörs av skatt på fysiska personers och juridiska personers inkomster och uppgär till 25 % av statsbudgetens inkomster. Två tredjedelar av inkomstskatterna på budgeten härrör frän fysiska personer. Den statliga skatten på fysiska personers inkomster uppgår lill drygt 10 % i genomsnitt. Utvecklingen av slatens direkta skatteinkomster beror på faktorer som skattesatser och avdragsmöjligheler saml skattebasens, t. ex. lönesummans, ulveckling.

Inkomstskatterna från fysiska personer beräknas öka med i genomsnitt 3,5% per år i lågalternativel och 6,9% per år i högallernativet under länglidsbudgetperioden. Under perioden 1982/83-1986/87 ökade dessa inkomster med i genomsnitt 15,2 % per år. Den kraftiga inkomstulvecklingen under den historiska perioden förklaras i hög grad av den snabba pris-och löneutvecklingen under perioden 1981/82-1985/86.

Juridiska personers inkomstskatt utgör ca 7 % av statsbudgetens inkomster. Andelen har vuxit kraftigt de senasle åren. I genomsnitt har inkomsterna ökat med 28,3 % per år under perioden 1982/83-1986/87. Bedömningen av utvecklingen under denna inkomsttitel är förenad med slor osäkerhet. Det beror på all grunden här utgörs av prognoser dels över företagens vinstutveckling, dels över inbetald skall i förhållande fill vinsten.

2.4 Lagstadgade socialavgifter

De lagstadgade socialavgifterna svarar för knappt en sjättedel av de totala inkomsterna. Vid givna avgiftssatser följer inkomsterna lönesummans utveckling. Vissa inkomster förs helt eller delvis till fonder utanför statsbudgeten. I

avsnill 5 redovisas de totala statsinkomsterna av socialavgifter och de    Prop. 1987/88: 150
olika avgiftssatserna som ligger lill grund för beräkningarna. Bilaga 1.3

I statsbudgeten beräknas inkomsterna från de lagstadgade socialavgifterna öka med i genomsnitt 3,1 % ärligen i lågaliernalivel och 6,9 % åriigen i högallernalivel under länglidsbudgelperioden.

Några socialavgifter nettoredovisas som nämnts i budgeten. När del gäller de utgifter som redovisas här, finns del skäl atl särskill framhålla utvecklingen inom arbetsskadeförsäkringen. Utgifterna beräknas på denna post öka kraftigt under länglidsbudgetperioden. Underskoll har uppstått i arbetsskadefonden som belastar budgeten. Budgelärel 1988/89 beräknas belastningen bli närmare 4 miljarder kronor och 1992/93 drygt 6 miljarder kronor.

2.5 Skatt på varor och tjänster

De indirekta skatterna på varor och tjänster svarar för drygt 40% av statsbudgetens inkomster. Mervärdeskatten är statsbudgetens största enskilda inkomsltild och svarar för närmare 24 % av statsbudgetens inkomster. Vid en given skattesats bestäms inkomstulvecklingen under denna titel i huvudsak av konsumtionens ulveckling, såväl privat som offentlig, i löpande priser. Mervärdeskattens årliga ökningstakt i lågalternativel beräknas uppgå till 4,8% under långtidsbudgetperioden och i högallernalivel fill 6,9 %.

Beräkningen av inkomsterna av övriga indirekta skatter är inte pä samma sätl styrd av anlaganden om den ekonomiska ulvecklingen. I genomsnitt ökade dessa inkomster ärligen 10,6 % under perioden 1981/82-1985/86. Ökningstakten under länglidsbudgetperioden stannar vid 1,4 % i lägallernativet. Beräkningen är i huvudsak baserad på idag fastställda skattesatser. Etl undantag är skatt på vin, sprit, öl och tobak som räknats upp med den allmänna prisutvecklingen. I högallernativet ökar inkomsterna av övriga indirekta skatter därför med i genomsnitt 2,0 % per år.

3 Statsbudgetens utgifter Prop. 1987/88:150

Bilaga 1.3 3.1 Utgifternas utveckling

Statsbudgetens utgifter exkl. statsskuldräntor minskade under perioden 1982/83-1986/87 med i genomsnitt 1,7 % per år i oförändrad pris- och lönenivå. Orsakerna till den reala minskningen hänför sig framförallt lill att bostadslånen och televerkets investeringsanslag inte längre belastar budgeten.

Under långlidsbudgetperioden, som i år omfattar åren 1988/89-1992/93, beräknas statsbudgetens utgifter i oförändrad pris- och lönenivå öka med ca 1,4% per är exkl. stalsskuldräntor. Den viktigaste orsaken fill att utgifterna växer så snabbt även realt är ökningen av kostnaderna för bostadssubventionerna i form av räntebidrag. Systemet med garanterad ränta och det ökade bostadsbyggandet medför atl anslagsbelastningen stiger kraftigt. Räntebidraget motsvaras för egnahemsägarens del delvis av den skatteminskning som följer av underskotlsavdrag för ränteutgifter. Ökningen av andelen hyres- och bostadsrättslägenheter i de senare årens nyproduktion medför alt samhällets stöd förskjuts frän skatteminskning lill räntebidrag. Exkluderas kostnaderna för räntebidrag under långfidsbud-gelperioden stannar tillväxten av utgifterna i oförändrad pris- och lönenivå vid knappt 0,5 %. I löpande priser begränsas utgifternas tillväxt till ca 3,5 % per år i lågalternativel. Orsaken till den förhållandevis lågäulveck-lingstakten är antaganden om en markant dämpning av pris- och löne-utvecklingslaklen under perioden.

Utgifterna för räntorna på statsskulden beräknas till 53,0 miljarder kronor för budgetåret 1988/89. Beräkningen inkluderar en utgiftsminskning engångsvis med 7,5 miljarder kronor till följd av en omläggning av bokföringsprincipen på statsskuldväxlar.

Trots den ökande statsskulden och en nivåökning för budgetåret 1989/90 jämfört med utgångsårel, kommer utgifterna för statsskuldräntor i lågalternativel att minska något under länglidsbudgetperioden som följd av att räntesatserna successivt antas falla. Detta innebär att de totala statsutgifterna, inklusive statsskuldräntor, i lågalternativet ökar med 3,4 % per år. Mätt som andel av BNP innebär delta att ■statsutgifterna ligger kvar pä ungefär samma andel under perioden.

I högallernativet växer utgifterna exklusive statsskuldräntor med ca 7%
per är. I tabell 3 redovisas en jämförelse mellan utgifterna enligt låg- och
högallernativet. En stor skillnad kan hänföras-till stalsskuldräntorna vilket
beror på den betydligt högre räntenivån samt ett ökande upplåningsbehov i
högalternativet. Utgifterna i högalternativet ökar även fill följd av all
subventionssystemet för bostäder är sä utformat att fastighetsågarna kom
penseras för de högre räntekostnaderna i detta alternafiv. I övrigt bidrar
bl. a. den högre pris- och lönenivån till alt utgifterna för folkpensioner och
andra indexbundna transfereringar ökar snabbare. Även utgifterna för
statlig konsumtion, såsom l.ex. försvaret blir högre i högalternativet.
Inkomsterna ökar i genomsnitt snabbare i högallernalivel beroende på
högre anlaganden om pris- och löneutvecklingen. Sammantaget leder den
na ulveckling till en försämring av budgetsaldol för slulärei med 43 miljar- °
der kronor.

Tabell 3    Högallernativet jämfört Miljarder kronor	med lågalternativet				Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.3
	1989/90	1990/91	1991/92	1992/93
Inkomster Utgifter exkl. stalsskuldräntor Statsskuldräntor Budgetsaldo	-1-19,9 -12,2 ±0.0 -(- 7,7	-H8,8 -25,7 -        3,0 -        9,9	-1-16,6 -36,8 - 6,0 -26,2	-H8,2 -49,4 -12,0 -43,1

Statsbudgeten består av många olika slag av utgifter. För ekonomin i dess helhet har dessa olika enskilda utgifter myckel olika konsekvenser. Etl sätt atl studera de olika utgifterna är atl göra en uppdelning på realekonomiska kategorier säsom t.ex. konsumtion, investeringar och transfereringar. I nedanstående diagram visas statsbudgetens utgifter budgetåret 1988/89 uppdelade i realekonomiska kategorier. I appendix I finns en mer ingående redovisning.

Diagram 3 Statsbudgetens utgifter budgetåret 1988/89 fördelade på realekonomiska kategorier.

Miljarder kronor

StotsskuldrQnto 53.0

Tronsf   kornmuner 6<. I

Ovrigo tronsf 19.5

Investeringor

' ' ■ 3        _________________________________________ Tronsl fOfetog

8.5 Fin t r on s o k 5.2

Transf hushall 102.9

3.2 Utgifternas utveckling uppdelade på olika ändamål

Beräkningarna av utgifterna utgår från de anslagsbelopp för budgetåret 1988/89 som redovisas i budgetpropositionen eller, om förändringar därefter inträffat pä grund av särpropositioner m. m., från del reviderade budgetförslaget. Enligl beräkningarna skulle de totala utgifterna i oförändrad pris- och lönenivå (exkl. stalsskuldräntor) öka med ca 1,4 % under perioden.

Bland de utgifter som enligl beräkningarna minskar under långlidsbudgetperioden kan nämnas kostnader för utbildning samt för näringspolitiska

insatser. Nedgången i utbildningskostnaderna beror framförallt pä del sjunkande antalet elever i grundskolan.

Bland de utgifter som ökar kan nämnas statens kostnader lill följd av ökat bostadsbyggande, slöd lill barnfamiljer saml kostnader för kommunikationer. Della beror bl. a. på ökade bostadssubventioner i form av räntebidrag saml ökade satsningar pä främst vägvåsendel och järnvägen.

Den ulveckling av statsbudgetens utgifter fördelade på olika ändamäl som närmare redovisas i appendix II åskådliggörs i löpande priser i nedanstående diagram.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.3

Diagram 4 Utgifter för olika ändamäl 1988/89 och 1992/93 enligt lågalternativel.

1988/1989 1992/1993

70-

70

60

60

50

50

40

30

30

20

-20

10

10

9. 10. II. 12. 13. 14.

Rättsväsendet

Internationellt utvecklingssamarbete

Totalförsvar

Folkpensioner, sjukförsäkring m. m.

Vad gäller sjukförsäkringen faller endast 15 % av utgifterna på anslag. Det är

dessa som redovisas här.

Stöd till barnfamiljer

Hälso-, sjuk- och socialvård

Merparten av del statliga stödet till hälso- och sjukvården utbetalas via sjukför-

siikringen vilket innebär att endast en mindre del redovisas här.

Kommunikationer

Allm. bidrag lill kommunerna

Utbildning och forskning

Arbetsmarknads- och regionalpolitik

Bostadspolitik

Näringspolitik

Energiförsöijning

Övrigt

3.3 Jämförelse mellan alternativa utgiftsutvecklingar

I tabell 4 redovisas utvecklingen under perioden 1989/90 - 1992/93 om utgiftsökningen skulle följa BNP-utvecklingen under denna period. Beräkningen kan ses som en form av känslighelsanalys. Beräkningarna utgår från utgifterna exkl. stalsskuldräntor budgetåret 1988/89. Dock beaktas

10

inte i beräkningarna all de ökade utgifterna normalt påverkar aktiviteten i Prop. 1987/88: 150 ekonomin och därmed även inkomsterna. En grundläggande förutsällning Bilaga 1.3 för alt ökade utgifter skall leda till en ökad aktivitet i ekonomin är atl det finns icke outnyttjad kapacitet hos företagen. De multiplikativa effekterna av att öka slalsulgifterna vid dagens höga kapaciieisulnylijande skulle sannolikl till slörsla delen leda till prisstegringar, ökad import och höjda räntor och därmed ytterligare försämra budgetsaldol. Däremot har effekterna på utgifterna för stalsskuldräntor av ell större budgetunderskott inkluderats i beräkningarna. Resultatet visar atl om utgifterna skulle öka i samma takt som lillväxlen skulle budgetsaldol försämras avsevärt under perioden och för slutäret ligga 17,5 miljarder kronor sämre än i lågalternativel.

Tabell 4    Utgiftsutvecklingen om utgifterna skulle öka i takt med BNP jämfört med lågalternativet

Miljarder kronor, löpande priser

	1989/90	1990/91	1991/92	1992/93
Beräknad utgiftsnivå lägallernativet Utgiftsnivå enligt BNP-utveckling Ökade utgifter Stalsskuldräntor Förändring av budgetsaldo	315,0 313,7 -1.3 -0.1 1,4	325.6 328.1 ■■   -t-3.1 +0.3 -3,4	336,8 343.4 +6,8 + 0,7 -7,5	343,6 359,4 + 15,8 +   1,7 -17,5

4 Budgetsaldol

De tidigare presenterade beräkningarna av statens inkomster öch utgifter under länglidsbudgetperioden har sammanställts i tabell 5. Utöver den framräknade utvecklingen under långlidsbudgetperioden redovisas utfallen för budgetåren 1982/83-1986/87 och nuvarande beräkning för budgetåren 1987/88 och 1988/89.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.3

Tabell 5   Budgetsaldo budgetåren 1982/83-1992/93 Miljarder kr., löpande priser

Budgetår	Inkomster	Utgifter exkl.	Statsskuld-	Budget-	Budgetsaldo
		statsskuld-	räntor	saldo	1 procent
		räntor			av BNP
Utfall
1982/83	191,3	229,7	48,2	-86,6	13%
1983/84	221.1	237,9	60,4	-77,1	10,3%
1984/85	260,6	253,9	75,2	-68.5	8,3%
1985/86	275,1	255,4	66,5	-46.8	5,2%
1986/87	320.1	271,5	63,8	-15.2	1,6%
Nuvarande beräkning
1987/88	335,7	286,9	54,6	-5,8	.     0,6
1988/89	335,8	299,5	53,0	-6,7	0,6
Lågalternativ
1989/90	351.4	315,0	59,0	-22.6	2,0
1990/91	366,0	325,5	59,0	-18,5	1.6
1991/92	382,4	336.6	59,0	-13,2	1,0
1992/93	396,9	343.6	58,0	- 4,7	0,4
Högallernativ
1989/90	371,3	327.2	59,0	-14,9	1,3
1990/91	384.8	351,2	62,0	-28,4	2,3
1991/92	399.0	373,4	65,0	-39,4	3,1
1992/93	415.2	393,0	70,0	-47.8	3,5

I årets långtidsbudget görs inga beräkningar av det underiiggande saldot för långtidsbudgetperioden, eftersom några särskilda åtgärder som under perioden skulle skapa en skillnad mellan del redovisade och del underliggande budgetsaldol inle är kända.

Budgelunderskollel försämras i lägallernativet från 6,7 miljarder kronor budgelärel 1988/89 lill 22,6 miljarder kronor budgetåret 1989/90. Därefter förbättras gradvis budgelunderskotlel för atl uppgå lill 4,7 miljarder kronor budgetåret 1992/93. Uttryckt som andel av BNP innebär,detla en minskning ftån 0,6% budgetåret 1987/88 lill 0,4 % budgetåret 1992/93.

I tabell 6 redovisas BNP-anddarna för inkomster, utgifter exkl. stalsskuldräntor, stalsskuldräntor och budgetunderskott för långtidsbudgetens första och sista år.

Tabell 6   Inkomster och utgifter i andel av BNP

1988/89

1992/93 Låg

1992/93 Hög

Inkomster	31,4%	32,2%	30,6%
Utgifter exkl. statsskuldräntor	2,7%	26,6%	29.0%
Stalsskuldräntor	4.8%	0,4%	5.2%
Budgetunderskott	0,6%	0.4%	3,5%

12

5 Samhällsekonomiskt perspektiv

Även om intresset i långtidsbudgeten koncentreras lill statsbudgeten är del viktigt att också beakta de samband som finns med samhällsekonomin i dess helhet. Vid en analys av dessa samband är del lämpligt alt särskilja ekonomin i tvä sektorer - den privala resp. den konsoliderade offentliga sektorn. Del sammanlagda finansiella sparandel i dessa sektorer är identiskt med bytesbalansen.

I del följande redovisas en samlad beräkning av den konsoliderade offentliga sektorn, dvs. en beräkning för staten, socialförsäkringsseklorn och kommunerna där interna betalningsströmmar eliminerals. Statsbudgeten ligger lill grund för beräkningen av statens inkomster och utgifter. Avsiklen är alt belysa statsbudgetens del i del totala offentliga sparandet.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.3

Offentliga sektorn

De senaste årens kraftiga förbättring av statsbudgetens saldo återspeglas i ell starkt förbättrat finansiellt sparande i slalen. Även socialförsäkringssektorns finansiella sparande har förbättrats nägol under perioden. Det totala offentliga sparandel har därmed förbättrats som en direkt följd av det förbättrade budgetsaldol. I följande diagram beskrivs utvecklingen av del offentliga sparandet under perioden 1982/83 -1987/88.

Diagram 5 Sparande i den offentliga sektorn åren 1982/83—1987/88, miljarder kronor

- BTNANSIELLT SPARANDE I SOCIALFÖRSÄIOJINGSSEKTORN FINANSIELLT SPARANDE I OFFENTLIGA SEKTORN FINANSIELLT SPARANDE I STATEN BUDGETSALDO

--25

-50

--75

-100

-100

82/83 83/84 84/85 85/86 . 86/87

Källor: Statistiska Centralbyrån och Finansdepartemenlet

87/88

I tabell 7 redovisas vilka sociala avgiftsuttag som ligger till grund för längtidsbudgetperioden.

13

Tabell 7    Lagstadgade socialavgifter

Procentuellt uttag för avgiftsåret

Prop. 1987/88:150 Bilaga 1.3

Faktiskt

Antaget

1987

1989-1993

Avgifter vars inkomster helt redovisas på statsbudgeten

Folkpensionsavgift Sjukförsäkringsavgift Barnomsorgsavgift Vuxenutbildningsavgift Allmän löneavgift

9.450	9,45	9,45
9.300	10,10	10,10
2.200	2.20	2.20
,270	,27	,27
2,0	,34	,34

Avgift vars inkomster delvis redovisas på statsbudgeten

Arbetsmarknadsavgift 2.006

Avgifter vars inkomster inte redovisas på statsbudgeten

2,16

2.16

Socialförsäkringsavgift till ATP	10.200	10.60	11.00
Delpensionsavgift	.500	.50	.50
Arbetsskadeavgift	.600	.90	,90
Lönegarantiavgift	,200	.20	,20
Arbetarskyddsavgift	.350	.35	.35
Avgift till sjöfolkspensionering	1,200	1.20	1.20
Summa	38,276	38,27	38,67

I tabell 8 visas en beräkning av statens och socialförsäkringssektorns finansiella sparande under länglidsbudgetperioden. Statens finansiella sparande har beräknats med utgångspunkt från statsbudgeten. I övrigt bygger beräkningarna pä lägallernalivels anlagandeslruklur. I princip representeras hela sparandet inom socialförsäkringen av sparandel inom AP-fonden, eftersom sparandel i övriga delar inom sektorn i stort sell ligger nära noll.

Tabell  8   Statens och  socialförsäkringssektorns finansiella sparande  budgetåren 1988/89-1992/93 i lågalternativet

Miljarder kronor, löpande priser

	1988/89	1989/90	1990/91	1991/92	1992/93
Budgetsaldo	- 6,7	-22,6	-18,5	-13,2	- 4,7
Finansiella
transaktioner
(netto)	11,3	11,6	9.5	12.0	13,0
Finansiellt sparande
i staten	4,6	-11.0	- 9,0	-  1.2	8,3
AP-fondens
finansiella sparande	27,5	26.7	24,4	22.4	21.5
Finansiellt sparande
i stat och social-
försäkringssektor	32,1	15,7	15,4	21,2	29,8

Del finansiella sparandel i slaten och socialförsäkringssektorn försämras enligl beräkningarna mellan budgetåren 1988/89 och 1989/90. Denna ulveckling förklaras av all både statsbudgetens saldo saml del finansiella

14

sparandet i socialförsäkringssektorn försämras. Orsakerna är förutom ökade kostnader för pensionssystemet i socialförsäkringsseklorn, det till en början kraftigt försämrade budgetsaldol. Mot slulel av längtidsbudgetperioden förbättras återigen del finansiella sparandel i den offentliga sektorn. Förbättringen förklaras av all statsbudgeten årligen förbäliras vilket i sin tur är en följd av anlaganden om en dämpning av pris- och löneutvecklingen under perioden. Det finansiella sparandel i AP-fonden fortsätter all försämras under hela långtidsbudgetperioden.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.3

AP-fondens utveckUng

Del finansiella sparandet i socialförsäkringen motsvaras i stort sett av AP-fondens finansiella sparande.

De faktorer som bestämmer AP-fondens ulveckling är pensionsutbelalningar, avgiftsuttag, ränte- och prisnivå. Vad beträffar ATP-avgifterna är löneökningstakt och förändringar i den förvärvsarbetande befolkningen avgörande för ulvecklingen. Eftersom löneökningstakten pä lång sikt är beroende av den produktivitets- och sysselsätlningslillväxl som råder i ekonomin är ATP-avgifterna självfallet också beroende av BNP-utvecklingen.

Tabell 9   AP-fondens utveckling budgetåren 1988/89-1992/93, lågalt.

Miljarder kronor, löpande priser

	1988/89	1989/90	1990/91	1991/92	1992/93
Inkomster
Räntor m. m. Arbetsgivaravgifter	36,1 55,5	38,6 58,4	39,6 60,3	40,6 62,4	42,5 64,6
Summa	91,6	97,0	99,9	103,0	107,1
Utgifter
Utbetalda pensioner Administration	63,6 0,5	69,8 0,5	75,0 0,5	80,1 0,5	85,1 0,5
Summa	64,1	70,3	75,5	80,6	85,6
Finansiellt sparande	27,5	26,7	24,4	22,4	21,5

Allt sedan ATP-syslemet infördes har socialförsäkringen haft ökande sparandeöverskoll. Under perioden 1980—1986 har den genomsnittliga årliga procentuella tillväxten i AP-fondens finansiella sparande varit ca 8%.

I tabell 9 redovisas en beräkning över det finansiella sparandet i AP-fonden under längtidsbudgetperioden. Av tabellen framgär alt utbetalningarna av pensioner beräknas öka starkt under perioden. Anledningen till dessa ökande utgifter är i första hand ökande antal pensionärer med full ATP-poäng. Den högre belastningen på ATP-systemet innebär samtidigt atl kostnaderna för folkpensionerna, som till viss del finansieras med skattemedel minskar genom atl pensionslillskotlen avräknas krona för krona mol ATP-pensionen. Under längtidsbudgetperioden kommer folkpensioneringens avgifisfinansieringsgrad alt öka.

15

Som framgår av tabell 9 visar beräkningarna alt även vid oförändrade    Prop. 1987/88: 150 utgifter sä mäste en allt större del av avkastningen pä AP-fonden tas i    Bilaga 1.3 anspråk. Denna ulveckling accentueras ytterligare under senare hälften av 1990-talet.

Kommunerna

I föregående avsnitt har utvecklingen, av det finansiella sparandel i den statliga sektorn och socialförsäkringssektorn redovisats. I det perspekfivet är det även av intresse att kort belysa de förutsättningar som kommer atl gälla för kommunsektorn de närmaste åren.

Formellt gäller all den kommunala budgeten skall balansera. Deta innebär att kommunsektorn inle kan länefinansiera utgifter för konsumtion, men att man har full möjlighet all länefinansiera investeringar.

De samhällsekonomiska kalkyler som redovisas i treårskalkylerna (Bilaga 1.2.) framgår av nedanstående tabell. De bygger pä förutsättningen atl löneökningstakten fr.o.m. 1989 går ned fill 3% per år. Den kommunala verksamhelen förulsälls i detta alternativ årligen växa realt med 1 %. Efter det att kalkylerna avslutats har avtal slutits enligl vilka lönekostnadsökningarna i kommuner och landsting kommer all bli ca 5 % 1989. Detta leder till ökade konsumtionsutgifter och beräknas påverka kommunernas finansiella sparande med ca 2-3 miljarder kr. under perioden.

Orsaken till den kraftiga förbällringen av kommunernas finansiella sparande 1990 och 1991 beror på de slora skatteinkomster som tillfaller kommunerna med två års eftersläpning. Mot slutet av perioden försämras sparandet återigen vilkel främst beror på alt inkomsterna vid givna antaganden beräknas minska.

Tabell 10    Den kommunala sektorns finansiella sparande'

Miljarder kronor.

1988	1989	1990	1991	1992	1993
-6	-2	7	6	3	3

Det finansiella sparandet påverkas i slor utsträckning av även mindre förändringar i den reala tillväxten i kommunsektorn (volym saml relativ kostnadsutveckling).

Som framgår av tabell 11 har den kommunala sektorns konsumtionsul-veckling legat avsevärt över den förutsatta nivån under perioden 1980-1986.

Tabell 11    Den kommunala konsumtionsutvecklingen

Årlig procentuell förändring

1980	1981	1982	1983	1984	1985	1986	1987
3,0	3,1	2,2	2,6	3,0	2.5	1,7	1,1

Källa: Statistiska centralbyrån och riksrevisionsverkel

16

Diagram 6 Beräknal sparande i offentlig sektor åren 1988/89-1992/93,

Miljarder kronor

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.3

■ FINANSIELLT SPARANDE I SOCLUJÖRSÄKRINGSSEKTORN FINANSIELLT SPARANDE I OFFENTLIGA SEKTORN FINANSIELLT SPARANDE I STATEN FINANSIELLT SPARANDE I KOMMUNERNA BUDGETSALDO

88/89 89/90 90/91 91/92

Källor: Statistiska Centralbyrån och finansdepartementet

92/93

Totala inhemska sparandel

Det totala inhemska sparandet är summan av den privata sektorns (hushåll och företag) sparande och den offentliga sektorns sparande. Inhemska under- och överskott avspeglas i bytesbalansens saldo.

Del privala sparandet anlas under länglidsbudgetperioden vara forlsall negativt inom såväl förelags- som hushållsseklorn.

Med dessa antaganden om utvecklingen av del privata sparandel i ekonomin krävs, för atl bytesbalansen ska kunna förbättras under länglidsbudgelperioden, alt det totala offentliga sparandel ökar. Som tidigare redovisats förbättras statsbudgetens saldo under långlidsbudgetperioden samtidigt som sparandet inom såväl socialförsäkringssektorn som kommunerna försvagas.

Det förbättrade budgetläget är nödvändigt men inle tillräckligt för atl uppnå det eriorderliga sparandet inom den offentliga sektorn. Därutöver är del nödvändigt all den negativa ulvecklingen i AP-fonden bryts och vänds till elt förbättrat finansiellt sparande. Även andra redovisningar pekar på att sparandet i socialförsäkringssystemet är i fara genom del snabbi växande ulgiftslryckel i systemet. Den strama budgetpolitiken i slalen måste således ligga fast, samtidigt som kostnadsutvecklingen i socialförsäkringssystemet måste begränsas.

2    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.3

17

Appendix 1 Prop. 1987/88: 150

Bilaga 1.3

Statsbudgetens utgifter fördelade på realekonomiska kategorier

För alt underlätta analysen av utgiftsutvecklingen i ett samhällsekonomiskt perspektiv görs i det följande en uppdelning av utgifterna i realekonomiska termer. Denna uppdelning, som i huvudsak bygger på det inom nationalräkenskaperna tillämpade inlernationella SNA-syslemel (Syslem of National Accounts), innebär atl utgifterna indelas i utgifter för konsumtion, investeringar, iransfereringar och finansiella transaktioner. Vid en analys av utvecklingen i reala termer måsle de finansiella transaktionerna särskiljas från utgifterna i övrigt. Realekonomiskt betraktas de finansiella transaktionerna som en del av kredilmarknaden. Del är dessutom viktigt för analysen alt skilja mellan å ena sidan utgifter där staten slutligt förbrukar produktionsresurser och å andra sidan utgifter som består av transfereringar lill andra sektorer i ekonomin. De statliga konsumtions- och investe-ringsutgiflerna visar statens direkta förbrukning av reala resurser.

Som konsumtionsutgifter betraktas utgifter för statliga myndigheters produktion av tjänster inom l.ex. försvaret, undervisningssektorn och rättsväsendet. Konsumtionsutgifterna består lill drygt hälflen av lönekoslnader, inkl. sociala avgifter. Återstoden är omkostnader i den löpande verksamheten såsom inköp av varor, hyror, reparationer och underhäll. Försvarels invesleringar, som inle anlas ha nägon civil användning, betraktas i enlighet med SNA-systemet som konsumtion.

Del investeringsbegrepp som används skiljer sig i princip inle från del som gäller för den privata sektorn. Som statliga investeringar betraktas utgifter för byggnader och anläggningar samt materialinköp för civila ändamäl. Precis som för övriga utgifter pä statsbudgeten belastar investeringarna budgelen vid lidpunkten för utbetalningen. Invesleringsulgiflerna periodiseras således inle. Till skillnad från vad som gäller vid en strikt tillämpning av SNA-syslemel räknas i långtidsbudgeten även affärsverkens investeringar i den mån de finansieras över statsbudgeten som statliga invesleringar.

Del bör understrykas atl gränsen mellan konsumtion och invesleringar i vissa fall är fiylande. Del kan hävdas att utgifterna för l. ex. utbildning och forskning, vilka klassificeras som konsumtion, dels inkluderar materiella investeringar i viss utsträckning, dels i sig själva skulle kunna betraktas som immateriella invesleringar.

Transfereringarna indelas i undergrupper med utgångspunkt i vilken sektor av ekonomin som är mottagare av irikomslöverföringen. I långtidsbudgeten delas transfereringarna upp i överföringar lill hushåll, kommuner, förelag, organisationer och ideella föreningar saml internationella transaktioner. 1 SNA-syslemel räknas också ränteutgifter för statsskulden som transfereringar. I långtidsbudgeten redovisas dock dessa för sig.

Till gruppen finansiella transaktioner hänförs utgifter för utlåning, rörlig kredit m. m.

Hur statsbudgetens utgifter utvecklas mellan 1988/89 och 1992/93 i en ■ Ig

realekonomisk indelning framgär av diagram I.

Diagram I Realekonomisk utgiftsutveckling miljarder kronor, löpande priser, lågalternativet

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.3

1.         STATSSKULD RÄNTOR

2.         5TATUG KONSUyTtON OCH DJVESTERINGAR

3.         TRANSFERERINGAR TILL HlJSHALL

■i. TRANSFERERINGAR TILL KOlOfUNERNA

5. TRAN5FERERINGAH TILL FÖRETAG

6. olTtlGA TRANSFERERINGAR

7. FINANSIELLA TRANSAKTIONER

Det är framför allt utgifterna för konsumtion och investeringar samt för transfereringar till hushåll och kommuner som ökar under perioden, vilket närmare beskrivs i det följande.

Den genomsnittliga förändringen per år under perioden 1982/83-1986/87 och långtidsbudgetperioden framgår av tabell 1.

Tabell 1    Förändring av utgifter exkl, statsskuldräntor

	Genom-	1988/89	Genomsnittlig åriig för-
	snittlig	miljarder	ändring	988/89-1992/93
	årlig förändring
			fasta	'   löpande	löpande
	1982/83-		priser	priser	priser
	1986/87			lågalt.	högalt.
	fasta priser
Statlig konsumtion och investe	_
ringar	- 0,1 %	89.3	-1-0,4%	-t-3.6 %	+ 7,7%
Transfereringar till
hushåll'	-1- 0,9%	103,3	-2,1 %	-H3,0 %	+ 6.5 %
kommuner	- 0,9 %	63,7	-H2.0 %	-1-4,2 %	+ 6,4 %
företag-	- 8,0%	18,5	-H3,0 %	-1-3,0%	+ 5.2%
ovnga	- 2.7 %	19.5	-1-0,5 %	+4,8 %	+ 10.5 %
Finansiella transaktioner	-29.6 %	5,2	-4,6%	+0.9%	+ 7,7%
Summa utgifter exkl.
statsskuldräntor	-  1.7%	299,5	-1-1,4%	+ 3.5 %	+ 7,1 %

' inklusive räntebidrag för bostäder - inklusive livsmedelssubventioner

Anm. Utgifternas klassificering anpassas löpande. Detta medför att de realekonomiska fördelningarna i olika långtidsbudgetar inte är helt jämförbara.

De Ulgifier som växer mesl är transfereringar till hushåll (inkl. räntebidrag för bosläder) som i fasta priser ökar med 9 miljarder kronor och transfereringar lill kommuner som ökar med 5 miljarder kronor under långlidsbudgetperioden. Den kraftiga minskningen när del gäller finansiel-

19

la transaktioner under den gångna perioden beror pä atl bostadslänen då lyftes av budgelen. För länglidsbudgetperioden sker samma sak med studiemedlen. Förändringarna kommenteras närmare i avsnitten nedan.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.3

Konsumtion

Utgifterna för konsumtion på statsbudgeten beslår som nämnts till drygt hälften av löner. Under långtidsbudgetperioden beräknas de statliga konsumtionsutgifterna öka med i genomsnitt 0,2% per år i fasta priser. I beräkningarna har en fortsatt tillämpning av del s. k. huvudförslaget schablonmässigt lagts in.

Tabell 2   Konsumtionsutgifternas utveckling

	Genom-	1988/89	Genomsnittlig åriig förändring
	snittlig	miljarder	1988/89-	■1992/93
	åriig förändring
			fasta	löpande	löpande
	1982/83-		priser	priser	priser
	1986/87			lägall.	högalt.
	fasla priser
Summa konsumtionsutgifter	-f 1,4 %	78,0	-1-0,2 %	-t-3,5 %	-1-5,6 %
därav
Löner	+ 0,7 %	41,4	+0,2 %	+2,6 %	+ 6.1 %

Investeringar

På statsbudgeten finns utgifter för invesleringsändamål inom såväl slallig som kommunal och privat sektor. Staten påverkar ytterligare en betydande andel av den totala investeringsvolymen, eftersom betydande delar av affärsverkens (inkl. dotterbolagens) totala investeringar inte finansieras över statsbudgeten. Utgifter på budgelen för invesleringar i kommunal och privat regi klassificeras som transfereringsutgifter. I långtidsbudgeten redovisas som direkta statliga invesleringar endast de medel som pä budgeten anslås för invesleringar inom statliga myndigheter och statliga affärsverk. Dä Vattenfalls invesleringsanslag i är lyfts ur statsbudgeten står affärsverken nu endast för en mindre del av de här redovisade invesleringarna. De direkta statliga investeringarna på budgelen uppgår budgetåret 1988/89 lill ca 11,3 miljarder kronor. Under längtidsbudgetperioden beräknas en viss real ökning.

Tabell 3   Investeringar

Genomsnittlig årlig förändring 1982/83-1986/87 fasta priser	1988/89 miljarder kronor	Genomsnittlig årlig förändring 1988/89-1992/93
		fasta               löpande priser              priser lågalt.	löpande priser högalt.

Summa investeringsutgifter

-7,4 %

11,3

-1-1,9%

-1-4,5 %

-1-10,9%

20

Transfereringar

Transfereringarna beräknas under budgetåret 1988/89 svara för närmare 60 % av statsbudgetens totala utgifter. Tillsammans minskade transfereringarna i genomsnitt I % per är i fasta priser under perioden 1982/83-1986/87. Den åriiga ökningslakten under längtidsbudgetperioden beräknas reall fill 2,0% per är.

Transfereringarna till hushåll beräknas realt öka 2,1% per år under långlidsbudgetperioden. Den dominerande transfereringsulgiften lill hushållen är folkpensionerna, som svarar för hälflen av utgifterna. Den höjning av basbeloppet som görs för atl kompensera pensionärerna för devalveringseffekten, medför alt transfereringarna ökar. Motsatt verkan har det faktum all allt fier pensionärer erhåller full ATP och alt kostnaderna på statsbudgeten för pensionstillskott därmed minskar.

Den ojämföriigt slörsla förändringen gäller räntebidrag för bosläder. Kostnaderna för räntebidragen påverkas av räntenivå och produktionspriser samt av produktionsvolymer och deras fördelning på upplålelseformer. Med aktuella förutsättningar motsvarar kostnadsökningen för räntebidrag i stort sell räntebidrag för en ny årgång av ny- eller ombyggda bosläder.

Slalen betalar skillnaden mellan en garanterad ränta och marknadsräntan oavsett aktuellt ränteläge på marknaden. Fastighetsägaren berörs därmed inte av eventuella ränteförändringar. När antagandestrukluren enligl högalternativet lagts lill grund för framtida utgifter är del därför naturiigt atl utgifterna för bostadssubventioner skjuter i höjden.

Tabell 4   Transfereringar tiil hushåll

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.3

	1988/89 miljarder kronor	Genomsnittlig åriig förändring 1988/89-1992/93
		fasla priser	löpande priser iågalter-nativ	löpande priser högallernativ
Summa transfereringar till hushåll därav Folkpensioner Räntebidrag till bostäder Sjukförsäkring	103,3 53,6 15,8 6,8	-1- 2,1 % - 0,4% + 13,4%' +  1,1%	-1-3,0 % -3,1% +7,0% + 3,5%	+ 6,5% + 4,5% + 19,8% + 4,8%

Dagens räntenivå hälls oförändrad

De statliga transfereringarna till kommunerna för konsumtion och investeringar omfattar dels bidrag avsedda för särskilda ändamäl, t. ex. löner för lärare i grundskolan och gymnasieskolan, dels allmänna bidrag, främsl skalleutjämningsbidrag. Transfereringarna till kommunsektorn beräknas realt öka med i genomsnitt 2 % per är. Det är framförallt skatleuljämnings-bidraget som växer. Delvis motsvaras ökningen av skatteuljämningsavgif-tens ulveckling pä budgetens inkomstsida under länglidsbudgetperioden. Av tabell 5 framgår vilka de största posterna är bland transfereringarna till kommunsektorn. Bidrag till skolväsendet m. m. avser till över 90% löner till grund- och gymnasieskolelärarna.

21

Tabell 5    Transfereringar till kommuner					Prop. 1987/88: 150
	1988/89	Genomsnittlig åriig förändring			Bilaga 1.3
	miljarder	1988/89-	1992/93
	krnnnr
	M Ul lUI	fasta	löpande	löpande
		priser	priser lågalter- naliv	priser högallernativ
Summa transfereringar till
kommunerna	63,7	-F2,0 %	-1-4,2 %	+6,5 %
därav
Bidrag till driften av grund-
och gymnasieskolor	21,2	-1,2%	+ 3,3%	+ 5,2%
Skalleutjämningsbidrag	14,5	+ 1,8%	+ 5,1%	+7,7%
Bidrag till barnomsorgen	9,8	+4,1%	+4,1%	+4,1%

' Dagens räntenivå hälls oförändrad/N/

Transfereringar till företag m. m. inkluderar överföringar lill såväl privata som statliga förelag. I fasta priser liksom i lågallernalivet ökar dessa utgifter i genomsnitt med 3,0% per år under längtidsbudgetperioden. I högallernativet ökar utgifterna med 5,2% per är bl. a. till följd av tillkommande utgifter för A- och I-politik orsakade av den sämre ekonomiska utvecklingen i detta alternativ. Som framgår av redovisningen under ånda-målsgruppen Näringspolitik har de statliga insatserna till krisdrabbade förelag och branscher skurits ned kraftigt sedan 1982/83. För långlidsbudgetperioden har några nya sådana insatser inte lagts in i beräkningarna. Mellan budgetåren 1986/87 och 1987/88 har transfereringar till företag ökat kraftigt inom ramen för arbetsmarknadspolitiken.

De internationella transfereringarna består till allra största delen av anslag till utvecklingsbistånd (u-hjälp). Utgifterna för biståndet följer bruttonationalinkomstens (BNI) ulveckling. I fasla priser ökar transfereringarna med knappt 0,3% under perioden 1988/89-1992/93. Denna beräkning baseras på lågalternativets antagande om en viss årlig volymtillväxt i BNI. I löpande priser innebär delta en årlig genomsnittlig ökning med 6,0% i lägallernativet och med 7,3% i högallernalivel.

Statsskuldräntor

Utgifterna för statsskuldräntor, m. m. består dels av ränteulgifter förupp-tagna lån inom och utom landet, dels av valutakursförluster/vinster lill följd av ändrade växelkurser. Utgifterna beräknas totalt uppgä till 53 miljarder kronor budgetåret 1988/89. I lägallernativet ökar utgifterna för statsskuldräntor m.m. till 59 miljarder kronor budgetåret 1989/90. Den slora skillnaden beror främst pä en förändrad bokföringsprincip för räntor på slalsskuldväxlar, vilket får en positiv engängseffekl 1988/89. Detta gör atl den genomsnittliga förändringen per är under långtidsbudgetperioden blir större än vad som annars vore fallet. Av tabell 6 framgår utgiftsutvecklingen för stalsskuldräntor i löpande priser under långtidsbudgetperioden.

22

Tabell 6    Utgifter för statsskuldräntor, m. m. Prop. 1987/88: 150

Miljarder kronor, löpande priser Bilaga 1.3

1988/89     Förändring jämfört med föregäende år

1989/90      1990/91      1991/92      1992/93

Lågalternativet

Totalt 53,0

- räntor på inhemska lån     43,2

- räntor på utländska län       9,6

- valutakursförluster, netto   0,2

Högalternativet

Totalt

- räntor pä inhemska län

- räntor på utländska lån

- valutakursförlusler, netto

+6,0 + 5,6 -0,2 +0,6	0 1,2 -0,2 -1.0	0 . -1,3' +0,2 + 1,1	-1,0 -0,3 +0,2 -0,9
+6,0 +5,6 -0,2 + 0,6	+ 3,0 +4,2 -0,2 -1,0	+5,0 + 1,7 +0,2 + 1,1	+ 5,0 +5,7 + 0,2 -0,9

Den genomsnittliga räntesatsen för nyuppläning på den svenska kredilmarknaden beräknas f.n. fill ca 10%. I lägallernativet anlas en fallande räntenivå i nominella termer under längtidsbudgetperioden för atl budgetåret 1992/93 uppgå lill 8%. Detta innebär mot slutet av perioden en anpassning lill dagens internationella räntenivå. I högallernativet antas den nominella räntan stiga för alt sedan vara 12% under hela längtidsbudgetperioden. Det större upplåningsbehovel som blir följden av högallernativet läcks i beräkningarna genom inhemsk upplåning.

Slaten redovisar i huvudsak inkomster och utgifter kassamässigt. Statsskulden motsvarar i princip summan av de nominella budgetunderskotten. Värdeförändringar på statens skulder påverkar den redovisade statsskuldens storlek först när de upptagna länen omsätts.

Utländska län är bokförda lill värdet i svenska kronor vid upplåningstillfället. Om lånets värde i svenska kronor vid inlösenfidpunklen avviker från det bokförda värdet, uppstår en valutaförlust eller valutavinst. Vid utgången av budgetåret 1986/87 var statens utlandsskuld lillden kurs som gällde vid uppläningstillfället värderad till 128,3 miljarder kronor medan den värderad till aktuella valutakurser uppgick lill 123,9 miljarder kronor.

Finansiella transaktioner

I posten finansiella transaktioner ingår statlig utlåning såsom studiemedel, lokaliseringslån, förändringar i dispositionen av röriiga krediter m. m. Tidigare ingick län till bostadsbyggande i denna grupp men frän och med budgetåret 1985/86 redovisas bostadslänen utanför statsbudgeten. Av tabell 7 framgår ulvecklingen av finansiella transaktioner i statsbudgeten under längtidsbudgetperioden.

23

Tabell 7   Finansiella transaktioner

	1988/89 miljarder kronor	Genomsnittlig åriig förändi 1988/89-1992/93		•ing
		fasta priser	löpande priser iågalt.	löpande priser högall.
Summa finansiella transaktioner därav Statliga län varav Studiemedel	5,2 5,2 3,1	-     4,6% -     4,6% -19,5%	+0,9% +0,5% -6,2%	+ 7,7% +7,7% -1,7%

Prop. 1987/88:150 Bilaga 1.3

De finansiella transaktionerna är av stor betydelse vid studier av sparandels ulveckling. Statsbudgetens saldo kopplas härigenom lill slatens finansiella sparande. Della definieras som budgetsaldol reducerat dels med nettobeloppet av finansiella transaktioner, dels med valutaförluster på budgetens utgiftssida och amorteringar av statliga län på budgetens inkomstsida. Statens finansiella sparande är en del av det totala finansiella sparandet i ekonomin.

24

Appendix II Prop. 1987/88: 150

Bilaga 1.3

Ändamålsavsnitt

Inledning

I appendix II redovisas statsbudgetens utgifter uppdelade på ändamål. Etl ändamål kan innefatta utgifter hänförliga lill mer än elt departement. Ändamålet "Slöd till barnfamiljer" upptar t. ex. utgifter som i statsbudgeten redovisas under både socialdepartementets och bosladsdeparlemen-lels verksamhetsområden. Etl anslag på statsbudgeten kan i sin tur innefatta utgifter för fier ändamål. I dessa fall hänförs anslaget lill den ända-mälsgrupp som svarar mot anslagels huvudsakliga syfte.

För de fiesta anslag är utvecklingen av priser och/eller löner styrande för de framlida utgifterna. I tabell 4 redovisas utgiftsutvecklingen i löpande priser. Omräkningen till löpande priser baseras på den utgiftsutveckling i oförändrad pris- och lönenivå (fasta priser) som redovisas i tabell 3. Till grund för omräkningen ligger de anlaganden enligl lågalternativel som presenteras i kapitel I. För varje anslag på statsbudgeten beräknas utgifterna utifrån regler som gäller för de ulgiftsslyrande faktorerna. Sålunda har exempelvis folkpensionsanslagel räknats upp med anlagen basbelopps-utveckling medan beräkningarna av förvallningsanslagen baseras på den antagna ulvecklingen för löner och priser. Vissa särskilda utgifter har, som tidigare nämnts, vid beräkningarna i löpande priser anpassats lill pris- och löneutvecklingen även om någon formell indexkoppling inle föreligger.

Nedan presenteras en sammanslällning av ändamålsgrupperna, dels i oförändrad pris- och lönenivå (tabell 3), dels i löpande priser enligt lågalternativel (tabell 4). Därefter följer en uppdelning på varje enskild ändamålsgrupp i oförändrad pris- och lönenivå.

25

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.3

o

00

I

+ +

+ I

c:

S .£2 2:

(N V	r*-i 00	r-. —	voo_	CM r-_«-i
o'o'	o'—'	—'oo"	— (-i	o" ri —"

I- + I

o .3 oo 0\

O ■£ OO 00 J- -.n 0\ O

O

+

n VD      —t 00

o" o      o" —

I -t-

+ +

I    I

m + +

o" »o      o' r-' —'

I   +■ I

o.	o_o_	m rj	— o	■q-_r~|	o _ o_ o t-
o'	o'o'	o o	o'o'	o o	o' c-T o' o" o'
		1 + ■	+	+ 1	-1-        +

o rs)	(N -t	— o	-* t	— _ —_ o, VD_	"i
o o	o'©"	o o"	o o"	o ri o o" ri	tn
+.	1 +	+	+ 1	1 + 1     +	-\-

— (N	(N >n	r-j o	r* -	— TT rl — o_	o
o o	o o	o'o'	o o	Ö ri o o —'	rf
+ +	1 +	+	+ 1	1 + 1   1 +	-1-

1

s.

Os

O O

o_r	ot	lO oo	— -	o os — r sD
O o	o o	Ö rn	O r-J	o riö o ö
, +	+	+ +	1    1	+   111

OOs	rJ m	\0 m	oorj	rn r- Tt \
rTo"	( m	n o	in <	fv| \0 'O o '
—' r*-i	\o r		—   Tf	r —            f*

O

c   i-.:0 OS Os

rn	m sO	se m
o'»	O	ri ri"
+	1   +	+   1

O Tj- SD Tf Os iy-1 V
ri —" o' oo' ri oo' O
+  +   +111    +

o 2

g II

:=Ä<

00 c 'C rt > .

U   o   c

U

	1)	c«
3
	u
• *-',	X3	OJ
		c
OJ	c3	O
c .o		rt

E-g

•S «i  c t  c iO —

c 60 Di: D.- " o

Oii

.= ii /•

OJ Ui   V)	r             C		iS S
!/5    _  T3			(*-    Z*
kommunala tbildning och rbetsmarknai	regionalpolit osladspolitik äringspolitik nergiförsörin	00 ■C >	■Si2 3 " c X li O a	o c
D<	mztuo

26

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.3

E 00 c

o '-B

O

= I

J-j os m T3 oo Os

— o .5

_ -,., oo rj O 'Ei oo Os

„        t-     ;Q     Os     Os

r- m t'Os'	— o_ rfri	rio'
+ +	+ +	+ +

tr —      '-  " rn ri      - -o' o'

+ +    + +

tTi      OO

i*r —' -1- +

OJ   oo = .S    I

cuä-:;

00__—_	Ti- rJ	00 r4	— o	rn Ti-rn	! Tt
>n	riri	'?	•no	—' r-' o'	• 00
+ +	+	+ +	+	+ + +	+

l/T   rn

-I-  +

m o'	sow-1	— Tt —'o'	«_rn o'o'	*r m o"—'	m r4 -H o o o' o' o' o —"
+	+ +	+ +	+ +	+ +	+ + +    +

r-T   —'

so oo_ orn	rs) so —'o	rl rn o" o'	so 0_ o"—"	r| 00 o O >/ o' o' o' o Tf	"	o
+ +	+ +	+ +	+   +	+ +       +	+	+

m o'	o rn	so >ri —"o"	o'o'	O —'	o t—' o o rn
+	+ +	+   +	+ +	+ +	+ + 1  1 +

-t-   I

+ +

+ + +

•a	O
c	Os
:ca	Os
■.o tL.	2

r- os	>/1 v-,	sD r)	00 o	rn Os rJ rl Os
o —'	—'o'	o Tf	o o	O ri O o' ri

+ +    + +

-t- +

OOn,	r rn	\o_fn	oo 0|	rn r- TT D vo	V)	O
	rn rn	r4o	«o o"	ri vc w-i" o' Tj-'	©T	Tt'
— m	vo (N		— -	n -H           rn	Os	*n

cd

C

Bd

• o	E
—	o
	S
00 u
rt	ert
T3
5	c
rt	3
c c :rt	E
E	o

00 c

■c a

>-

. ° fe

• c >

00

c

Exi . o i5 o

(U

> .2 S _g

c/1    c/D    t- -tJ

fe  C -O — rt .:      —

rt S

c«  C

S :§ S S :S -S,;" :3

S='

•c a

4> T3

C

to a

ca  3

h " x; t

cd o       O

4-1                           '-

r- " '                   '3

iV " ? > c

'3 1

o E

o c "5 -3 -s -c?

00 b -5 o o i" .5 g rt ao..fe

3   3-5      ert  .3   ert   O -o   00- w

pD XI   ?   (rt   c   1)   u,

X

D <     PQ Z WO

OJ   (rt

c a •as

rt               T3

H1      .3

3  £  t — .2 1

O a I

27

Ändamål

Respektive ändamälsgrupp inleds med en tabell som redovisar utgiftsutvecklingen för de olika områdena. Redovisningen görs i oförändrad pris-och lönenivå.

Prop. 1987/88:150 Bilaga 1.3

I Rättsväsende

Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå

	Genom-	Förändring till				Procen-	Genom-
	snittlig procen-     1988/89					tuell förändring	snittlig procen-
		1989/90	1990/91	1991/92	1992/93
	tuell					1988/89-	tuell
	förändring					1989/90	förändring
	1982/83-						1988/89-
	1986/87						1992/93
Totala utgifter	+ 1,2          11584	+27	- 8	-15	0	+0,2	0
därav
Polisväsende	6456	0	0	0	0	0	0
Domstols- och
åklagar-
väsende	2 920	+ 4	-10	0	0	+0,1	+0,1
Kriminalvård	2 109	+ 23	+ 2	-15	0	+ 1,1	+ 0,1

Till ändamålsgruppen hör utgifterna för polisväsendet, åklagarväsendet, domstolsväsendet och kriminalvården.

Resursförbrukningen inom rättsväsendet är till stor del beroende av brollsulvecklingen och hur stor andel av brotten som kommer lill polisens kännedom. Brott mot brottsbalken som har kommit till polisens kännedom har under den senasle tioårsperioden ökat med i genomsnill 3,5% per år. År 1986 uppgick antalet anmälda brott mot brottsbalken till ca 960000 vilkel är en ökning med ca 66000 jämfört med föregäende är.

Antalet anmälda brott mot annan lagstiftning (l.ex. skallebrotl, trafikbrott och narkotikabrott) har från en hög nivå år 1981-1982 minskal och uppgick 1986 lill ca 135000.

Vid sidan av brollsulvecklingen påverkar lagstiftningens utformning saml de olika verksamheternas effektivitet resursbehoven. I syfte alt begränsa kostnaderna pågår för närvarande etl omfattande arbete inom justitiedepartementet för all ändra lagstiftningen i olika avseenden samt att se över olika verksamheters organisation.

Polisväsendet har under föregäende och innevarande budgetär tillförts ett relativt stort antal nya polistjänster. Vidare förstärks polisväsendet under budgetåret 1988/89 med 150 administrativa tjänster. Utvecklingen under det gångna året har inneburit all antalet utbildade poliser som inte har s. k. lablåtjänst minskat. Med hånsyn till detta har förnyade beräkningar gjorts av behovet av polisaspiranter. Dessa beräkningar visar att man tidigare än som förut har förutsatts uppnå en rimlig balans mellan antalet polistjänster och antalet utbildade poliser.

Långtidsbudgeten utgår därför frän en aspirantantagning om 360 aspi-ranler budgelåret 1988/89.

Åklagarväsendet omfattas av försöksverksamheten med treåriga bud-

28

getramar. Långtidsbudgeten utgår från den ekonomiska ram som bör gälla för verksamheten de kommande tre budgetåren.

Beräkningarna i långtidsbudgeten baseras pä i stort sett oförändrade resurser för domstolsväsendet.

Kriminalvårdens inriktning styrs av de principbeslut om kriminalvårdens utformning som fattades av riksdagen 1973. Under år 1987 har medelbeläggningen vid kriminalvärdsanstaller och häkten ökat med 3,4 resp. 8%. Beläggningsnivån vid anstalterna kan under längtidsbudgetperioden väntas komma all ligga nägot högre än under de senasle åren. Ell evenluelll behov av ytterligare platser inom lokalanstallsorganisalionen bör kunna tillgodoses genom styrning av de tidpunkter dä verkställighet av straffpåföljd påbörjas.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.3

II Internationellt utvecklingssamarbete och övrig internationell samverkan

Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå

	Genom-	Förändring lill				Procen-	Genom-
	snittlig procen-     1988/89					tuell förändring	snittlig procen-
		1989/90	1990/91	1991/92	1992/93
	tuell					1988/89-	tuell
	förändring					1989/90	förändring
	1982/83-						1988/89-
	1986/87						1992/93
Totala utgifter	+0,3         11946	+21	+52	0	0	+0,2	+0,2
därav
Internationellt
utvecklingssam-
arbete	10 169	-  1	0	0	0	0	0
Utrikesförvaltning
och övrig inter-
nationell samverkan                    1777		+ 22	+ 52	0	0	+ 1,2	+ 1

Till ändamålsgruppen hör utgifterna för inlernationelll utvecklingssamarbete som bistånd och u-landsverksamhet samt övrig inlernationell samverkan säsom utrikesförvaltning och Sveriges medverkan i internationella organisationer.

För budgetåret 1988/89 har regeringen föreslagit atl närmare 10,2 miljarder kronor anvisas till internationellt utvecklingssamarbete. Härutöver tillkommer ca 172 milj. kr. som föreslås anvisas över andra anslag än de reguljära biståndsanslagen. Beräkningarna för budgetåren därefter har utgått från atl biståndet skall uppgä till I % av brutlonalionalinkomsten i löpande priser.

Älerfiödet i biståndet, dvs. upphandlingen av varor och tjänster i Sverige, beräknas till ca 45% av anvisade biständsmedel.

U-kredilerna och del tekniska samarbetet med utvecklingsländer beräknas generera upphandling i Sverige till ell värde av ca tre gånger del bistånd som lämnas.

Utgifterna för Sveriges deltagande i inlernationella organisationer fastställs efter förhandling mellan de medverkande staterna och fördelas efter överenskomna fördelningsnycklar.

29

Utrikesförvaltningens utgifter är lill viss del ullandsberoende och påverkas bl. a. av infialionen och valulakursulvecklingen i respektive värdland.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.3

III Totalförsvar

Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå

	Genomsnittlig procen-     1988/89 tuell förändring 1982/83-1986/87	Förändri	ing till			Procentuell förändring 1988/89-1989/90	Genomsnittlig procentuell förändring 1988/89-1992/93
		1989/90	1990/91	1991/92	1992/93
Totala utgifter	*                30960	+ 197	+200	+200	0	+0,6	+0,5
därav Militärt försvar Civila sektorer/ funktioner Övriga ändamål	27 747 2775 438	+ 200 0 _    2	+ 200 0 0	+ 200 0 0	0 0 0	+ 0,7 0,0 -0,5	+0,5 0,0 -0,1

* klassificeringen ändrad

Ändamälsgruppen omfattar utgifterna för totalförsvarets militära och civila delar samt övrig verksamhel inom totalförsvaret.

Genom riksdagens beslut (prop. 1986/87:95, FöU II, rskr. 310) i juni 1987 om totalförsvarels fortsatta ulveckling fastställdes mål och planeringsram för perioden 1987/88 - 1991/92. Budgetåret 1988/89 utgör alltsä del andra årel i försvarsbeslutsperioden.

1988 års långtidsbudget utgår från den inriktning, uppgiftsbeskrivning och resursfördelning som beslämts i försvarsbeslutet. För budgetåret 1992/93 förulsälls en oförändrad verksamhel i förhällande lill budgetåret 1991/92.

Militärt försvar

För det militära försvaret föreslås i prop. 1987/88: 100, bil. 6 för budgetåret en utgiftsram pä 27,7 miljarder kronor. Planeringsramen ökar med drygt 200 milj. kr. per år l.o.m. budgelärel 1991/92. Med förulsällningen oförändrad verksamhel budgetåret 1992/93 blir den totala planeringsramen för perioden 1988/89- 1992/93 ca 140 miljarder kronor för hela perioden.

Den militära utgiftsramen priskompenseras med ell försvarsprisindex. Den nu gällande indexkonslruktionen har fastställts genom 1987 års försvarsbeslut.

Enligt försvarsbeslutet skall totalförsvarets militära del ges följande huvudsakliga utveckling.

- På den allmänna värnpliktens grund prioriteras åtgärder som syftar lill all höja krigsorganisationens kvalitet och utbildningsnivå saml åtgärder för all modernisera och komplettera befintliga och beslutade system så all dessas verkan förbäliras. Underrällelseljänslen skall förbäliras.

- Luftförsvarels utveckling och verkansmöjligheler prioriteras. Moderna vapen och elektroniska molmedel samt förbättrad slridsledning och

30

luftbevakning tillförs. Luftvärn med längre räckvidd utökas. En långsik-    Prop. 1987/88: 150

lig inriktning skall skapas för all förbättra nygslridskraflernas jakt-    Bilaga 1.3

beväpning. - För atl förbättra tillgången på effektiva system för all bekämpa en

angripares fartyg utökas pä sikl antalet ubåtar och tillförs moderna

tunga kuslrobolförband. Ubälsskyddels kvalitet höjs genom elt antal

ätgärder.

Arméns krigsorganisation, förbandsomsältning, utbildningssystem och fredsorganisation utreds. Ett kompletterande underlag las fram lill år 1988. Målet för arbetet är alt riksdagen under är 1989 skall kunna falla beslul som möjliggör förbättrad utbildning och en stabil långsiktig inriktning för armén.

Samordnat med dessa utredningar om armén görs en samlad översyn av totalförsvarets ledning och försvarsmaktens produktionsledning. Konsekvenserna för de andra försvarsgrenarna och för de gemensamma myndigheterna skall anges och i anslutning härtill eventuella förslag till ändrad inriktning.

Totalförsvarets civila del

För totalförsvarets civila del beräknas den ekonomiska planeringsramen för perioden 1988/89-1992/93 uppgå lill ca 8 240 milj. kr. i genomförandeprisläge 1988/89.

Den civila planeringsramen priskompenseras enligl ell civilt prisindex. Detta index bygger på en sammanvägning av nettopris- och SAV-index. Utgifterna för totalförsvarets civila del under budgetåret 1988/89 beräknas totalt uppgå till ca 2775 milj. kr., varav ca I 640 milj. kr. ingår i planeringsramen och ca 690 milj. kr. utgör kapitalkostnader som beräknas utanför denna ram.

Den ekonomiska planeringsramens storlek är styrande för utgifterna inom den civila delen av totalförsvaret.

I princip omfattar totalförsvarels civila del all samhällelig verksamhel som avses fortgå i krig. I budgelsammanhang är dock avgränsningen snävare och avser endast anslag eller delar av anslag som är direkt riktade mot beredskapsuppgifter.

För den civila delen av totalförsvaret innebär försvarsbeslutets inriktning bl. a. förstärkningar av uthållighet och kapacitet för hälso- och sjukvården i krig, en forlsall satsning på förbättrad beredskap vid myndigheterna och på psykologiskt försvar samt på elförsörjningen i krig, inkl. kommunalleknisk försörjning.

Mol bakgrund av de i försvarsbeslutet ändrade imporlanlagandena under kriser och i krig skall beredskapslagringen av olja i samhället minskas och den statliga beredskapslagringen omstruktureras. Inriktningen av befolkningsskyddet i krig förändras i enlighet med försvarsbeslutet. Det framtida skyddsrumsbyggandet kommer som en följd härav all koncentreras lill sådana områden där mer betydande risker bedöms finnas för civilbefolkningen.

31

övriga ändamål

Till sin huvuddel omfattar verksamhelen under denna rubrik Sveriges medverkan i FN:s fredsbevarande arbete saml ersättningar lill vapenfria tjänsleplikliga. Utgiftsramen är för budgelärel 1988/89 drygt 400 milj. kr. En oförändrad verksamhelsnivå har anlagils för resten av perioden som en grund för medelsberäkningen.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.3

IV Pensioner, sjukförsäkring, m.m.

Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå

	Genomsnittlig procen-     1988/89 tuell förändring 1982/83-1986/87	Förändring till				Procentuell förändring 1988/89-1989/90	Genomsnittlig procentuell förändring 1988/89-1992/93
		1989/90	1990/91	1991/92	1992/93
Totala utgifter därav Folkpensioner Bidrag till sjukförsäkring*	-0,3         63183 54 290 8 893	- 29 -201 + 172	-161 -225 + 64	-215 -279 + 64	-288 -349 + 61	-0,1 -0,4 + 1.9	-0,3 -0.5 + 1.0

* Inkl. administrationskostnader

Ändamälsgruppen domineras av utgifter för folkpensionering, bidrag till sjukförsäkring och statens bidrag till kommunalt bosladslillägg lill folkpension (KBT).

Vad avser sjukförsäkringen redovisas 15% av de totalt beräknade kostnaderna i ovanstående tabell vilkel är den andel som redovisas som anslag på budgetens utgiftssida. Återstående 85% av kostnaderna redovisas pä budgetens inkomstsida, där de i princip skall täckas av sjukförsäkringsavgifter och egenavgifter till sjukförsäkringen. Administrationen av socialförsäkringssystemet beräknas budgetåret 1988/89 uppgå lill ca 4 miljarder kronor. Adminstrationen redovisas på samma sätl som sjukförsäkringen uppdelat på statsbudgetens utgiftssida resp. inkomstsida. Därutöver belyses utgiftsutvecklingen för den allmänna tilläggspensioneringen (ATP) vars utgifter och inkomster inte redovisas över statsbudgeten. Bland övriga förmåner inom socialförsäkringssystemet som finansieras via fonder, och inte redovisas över statsbudgeten, kan nämnas delpensions- och arbels-skadeförsäkringarna.

Pensioner

Folkpensionssystemet omfallar hela befolkningen. För folkpensionärer som har liten eller ingen ATP-pension kompletteras folkpensionen med pensionstillskott. Pensionstillskotten avräknas mol utgående ATP-pension. Folkpensionerna beräknas kosta ca 52,8 miljarder kronor 1988/89. Bland övriga pensionsförmåner återfinns änkepension, hustrufillägg och handikappersällning.

32

Ulgiflsutvecklingen för folkpensionerna styrs i huvudsak av förändring- Prop. 1987/88: 150 ar i befolkningens ålderssammansättning och den allmänna prisutveckling- Bilaga 1.3 en saml av andelen pensionärer med hög ATP. Även arbetsmarknadsläget påverkar utgiftsnivån. Utgifterna för statsbidraget till kommunalt bostadstillägg till folkpensionen (KBT) styrs främsl av anlalet personer som med hänsyn lill inkomst och bostadskostnad är bidragsberättigade men också av hyresnivån i kommunerna och kommunernas egna ambitioner för bostadstilläggen. Statsbidrag utgår med 25% av kommunernas statsbidragsberälligade kostnader för bostadstillägg.

Belastningen på statsbudgeten kommer under perioden all minska något till följd av att antalet pensionärer med full ATP ökar. Därigenom minskar utgifterna för pensionstillskott och kommunalt bosladslillägg.

Den allmänna tilläggspensioneringen (ATP) finansieras av kollektiva socialavgifter saml genom avkastningen pä fonderade medel. Inkomster och utgifter redovisas inte lill någon del över statsbudgeten.

Utbetalningarna av ATP ökar dels på grund av atl antalet pensionärer som uppbär ATP ökar, dels på grund av alt den genomsnittliga ATP-pen-sionens slorlek ökar.

Utgifterna för ATP uppgår för budgetåret 1988/89 till drygt 62 miljarder kronor. Försäkringen omfallar ålderspension, förtidspension och familjepension.

ATP-avgiften har för åren 1988 och 1989 fastställts lill 10,6% resp. 11 %.

Delpensionsförsäkringen började gälla den I juli 1976. Den innebär atl förvärvsarbetande mellan 60 och 65 år har möjlighet alt minska sin arbetstid genom atl gå över till deltidsarbete i kombination med delpension. Delpension utgör för närvarande 65% av inkomstbortfallet.

De utgiftsstyrande faktorerna för delpensionen är bl. a. den genomsnittliga lönenivån hos dem som har delpension samt prisutvecklingen. Pensionsförmånen är knuten lill basbeloppet. Delpensionsförsäkringen finansieras genom avgifter frän arbetsgivare och egenavgifter om 0,5% av löneunderlaget. Avgiften förs lill en särskild fond.

Sjukförsäkringen m.m.

Sjukförsäkringssystemet omfattar hela befolkningen. Försäkringen ger rätt till dels sjukpenning vid sjukdom med 90% av arbetsinkomsten upp lill 7,5 gånger basbeloppet (193 500 kr. är 1988), dels viss ersättning i samband med läkarvård och annan sjukvårdande behandling, läkemedelsinköp, tandvård, sjukvård samt sjukresor.

Kostnaderna för sjukpenningen påverkas av anlalet sjukpenningberälii-gade, löneutvecklingen och ulvecklingen av antalet ersatta sjukdagar (sjuktalet). Nägon förändring av antalet personer som är berättigade till sjukpenning förutses ej under perioden. Det genomsnittliga antalet ersatta sjukdagar uppgick år 1986 till 21,5. Detta innebar en fortsatt ökningjämförl med de senasle åren. För år 1987 beräknas sjuktalet preliminärt till 22,3 dagar. Ell i förhållande till år 1987 oförändrat sjuktal ligger lill grund för kostnadsberäkningarna i länglidsbudgeten. En förändring av del genom-

33

3    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.3

snillliga anlalet ersatta dagar med en dag motsvarar en kostnadsförändring    Prop. 1987/88: 150
för sjukförsäkringen med I 100 milj. kr. per år. Bilaga 1.3

Genom den s.k. limsjukpenningen, som trädde ikraft den I december 1987, har kompensationen från sjukförsäkringen vid kortlidssjukdom förbällrats. Reformen beräknas kosta drygt 3 miljarder kronor per är.

Fr.o.m. är 1985 gäller ell nytt system för ersättning till de offentliga sjuvärdshuvudmännen. I princip bygger del nya ersättningssystemet pä enhetliga ersättningar beräknade per invånare. Nivån på ersättningarna fastställs efter förhandlingar mellan slaten och företrädare för sjukvårdshuvudmännen. Långtidsbudgeten bygger på del avlal som faslstållls för åren 1988 och 1989, där ersättningarna efter år 1989 beräknas oförändrade i förhällande lill delta är.

Vad gäller läkemedel svarar sjukförsäkringen för kostnaden utöver den avgifl patienten betalar vid inköpstillfället. Denna avgifl föreslås fr.o.m. den I juli 1988 uppgå till den faktiska läkemedelskostnaden, dock högst 65 kronor vid varje inköpstillfälle. Kostnaden för läkemedel är beroende dels av volymutvecklingen, dels av prisutvecklingen pä de olika preparaten. Sjukförsäkringens utgifter för läkemedel har ökat kraftigt under senare år. I långtidsbudgeten beräknas en viss ökning även för den kommande perioden.

Försäkringens kostnader för sjukresor har ökal markant de senasle åren. Kostnadsutvecklingen är beroende av den allmänna prisutvecklingen pä resor, antal resor samt den försäkrades självrisk (del s. k. karensbeloppel). I långtidsbudgeten förutses en forlsall volymökning.

Tandvårdsförsäkringen ersätter 40% av tandvärdskoslnader upp till 2500 kronor och 75% av kostnaderna därutöver enligl gällande taxa. Utgifterna styrs av palientlillslrömningen, antalet verksamma landläkare som har räll lill ersättning från försäkringen saml av den ersältningsberälli-gade läxa som har beslämts för varje behandling.

Arbetsskadeförsäkringen omfallar alla förvärvsarbetande saml personer som genomgår utbildning i den mån utbildningen medför särskild risk för arbetsskada. Den ger i princip full ersättning för inkomstbortfall fill den som drabbas av skada i sill arbete. Arbetsskadeförsäkringen samordnas under de första 90 dagarna efter en skada med den allmänna sjukförsäkringen.

Arbetsskadeförsäkringen ligger utanför statsbudgeten och finansieras helt genom avgifter från arbetsgivare och egenföretagare. Avgiften utgör fr.o.m. är 1988 0,9% av löneunderlaget. Utgifterna styrs av antalet som skadas, den ersättning dessa beviljas saml tillämpningen vid prövning om räll lill ersättning föreligger. Arbelsskadefonden är f. n. tömd och utgifter ulöver avgiftsinkomster belastar statsbudgeten över inkomsttitel. För innevarande budgetår beräknas underskottet uppgä till drygt 2 miljarder kronor och för år 1988/89 lill drygt 4 miljarder kronor.

34

v Stöd till barnfamiljer Milj.kr., oförändrad pris- och lönenivå						Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.3
	Genomsnittlig procen-     1988/89 tuell. förändring 1982/83-1986/87	Förändring till				Procentuell förändring 1988/89-1989/90	Genomsnittlig procentuell förändring 1988/89-1992/93
		1989/90	1990/91	1991/92	1992/93
Totala utgifter därav Ekonomiskt stöd , till barnfamiljer Bidrag till barnomsorg	+4,6         23329 13 496 9833	+412 - 68 +480	+465 -  15 + 480	+440 +  40 +480	+ 180 + 60 + 240	+ 1,8 -0.5 +4,9	+ 1,8 0 +4,0

Ändamälsgruppen omfattar inkomstöverföringar till hushällen i form av allmänna barnbidrag och flerbarnstillägg, föräldrapenning, bidragsförskott, statens delfinansiering av bostadsbidrag lill barnfamiljer, barnpension saml värdbidrag för handikappade barn. Vidare ingår statsbidraget lill barnomsorgen och den del av statens bidrag lill social hemhjälp som avser hjälp lill barnfamiljer inom denna ändamålsgrupp. Statsbidraget till kommunernas barnomsorg slår för den snabbaste utgiftsökningen under perioden.

Ulgiftsslyrande faktorer för de allmänna barnbidragen år antalet bidragsberättigade barn och bidragets slorlek.

Under perioden beräknas antalet bidragsberättigade barn minska. Bidraget fastställs av statsmakterna i enskilda beslul och uppgår fr. o. m. I januari 1987 till 5 820 kr. per år och barn under 16 år.

Genom föräldraförsäkringen ges föräldrarna rätl till ledighet och ersållning för värd av barn. Till föräldraförsäkringen räknas föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och havandeskapspenning.

Utgifterna för föräldrapenning, som kan las ut under barnets fyra första levnadsår, beror främsl på antalet födda barn saml föräldrarnas förvärvsfrekvens och inkomst.

Utgifterna för tillfällig föräldrapenning är bl. a. beroende av i vilken utsträckning barnen är sjuka. Utgifterna för havandeskapspenning påverkas av antalet gravida kvinnor, deras förvärvsfrekvens och inkomst samt det antal gravida kvinnor som bedöms ha ell arbete av sådan karaklär att det inverkar menligt på graviditetens ulveckling.

Under långlidsbudgetperioden beräknas utgifterna för föräldraförsäkringen öka nägot eftersom anlalet födda barn förväntas öka.

Föräldraförsäkringen är en integrerad del av sjukförsäkringssystemet vad gäller såväl finansiering som administration. Kostnaderna belastar således till 15% budgetens utgiftssida och 85%' budgetens inkomstsida där de finansieras genom socialavgifter från arbetsgivare och egenföretagare. I ovanslående tabell redovisas endast de kostnader som läcks via anslag pä utgiftssidan.

Barn vars föräldrar lever åtskilda kan få bidragsförskott. Nivån på

35

bidraget motsvarar 40% av basbeloppet. Kostnaderna för bidragsförskottet beror främst på del totala antalet barn, andelen barn som lever skilda frän någon eller båda föräldrarna, de underhällsskyldiga föräldrarnas betalningsförmåga saml hur underhållsbidragets nivå fastställs. Föräldrar till handikappade barn under 16 är kan fä vårdbidrag om barnet behöver särskild lillsyn eller värd eller om merkostnad uppstår på grund av handikappet.

Till barn där någon eller båda föräldrarna avlidit utgår barnpension. Kostnaderna för barnpensioner utgår från folkpensioneringen eller tilläggspensioneringen. Utgifterna redovisas i det senare fallet inte över statsbudgeten ulan finansieras i dess helhet direkt genom ATP-avgiften.

Bidrag ges lill kommuner för anordnade av barnomsorgsverksamhet. Riksdagen beslutade under hösten 1985 på grundval av propositionen om förskola för alla barn om vissa principer för kommunal barnomsorgsverk-samhel.

Utöver ovan redovisade utgifter under denna ändamälsgrupp utgår stöd lill barnfamiljer och underhållsbidragsskyldiga inom ramen för skallesystemel, vilket påverkar statens inkomster. Skalteborlfallel på grund av dessa skattelättnader kan beräknas uppgå lill totalt ca 900 milj.kr. underär 1987.

Del statliga stödet till den kommunala barnomsorgen beräknas till ca 9,8 miljarder kronor för budgetåret 1988/89. Statens bidrag lill driften av ■ förskolan och fritidshem styrs av andelen barn som bereds plats i kommunal tillsyn. Beräkningarna i långtidsbudgeten har gjorts med utgångspunkt i kommunernas barnomsorgsplaner och med hänsyn till den beräknade utbyggnad som behövs för alt nä målet för behovsläckning senast är 1991.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.3

VI Hälso-, sjuk- och socialvård

Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå

	Genom-		Förändri	ing till			Procen-	Genom-
	snittlig procen-						tuell förändring	snittlig procen-
		1988/89	1989/90	1990/91	1991/92	1992/93
	tuell						1988/89-	tuell
	förändring						1989/90	förändring
	1982/83-							1988/89-
	1986/87							1992/93
Totala utgifter	+2,6	12556	+520	+ 173	+ 89	+ 84	+ 4,1	+ 1,7
därav
Allmän sjukvård		4 552	+    3	0	- 85	- 84	+ 0,1	-0.9
Åldrings- och
handikappomsorg		3 994	+ 488   ■	+ 212	+ 242	+ 263	+ 12.2	+6,8
Social omsorg		4010	+ 29	- 39	,  - 68	- 95	+ 0.7	-1,1

Ändamälsgruppen omfattar utgifter för statliga oeh statsunderstödda värdområden saml statens utgifter för invandringen m.m. Huvuddelen avser slalsbidrag lill vårdområden under kommunall huvudmannaskap, bl. a. delar av den allmänna sjukvärdsersällningen (den slörsla delen beta-, las inom sjukförsäkringen). Vidare utgår slalsbidrag lill kommuner och landstingskommuner för drift av socialtjänstens hem för vård eller boende saml slalsbidrag lill kommunerna för annan hälso- och sjukvård. Slalsbi-

36

drag utgår vidare till social hemhjälp och delar av samhällets åtgärder för    Prop. 1987/88: 150
handikappade. Bilaga 1.3

Staten och landstingskommunerna har träffat överenskommelse om ersättning lill sjukvårdshuvudmännen för hälso- och sjukvård för åren 1988 och 1989. Den sammanlagda ersättningen beräknas till ca 12,6 miljarder kronor för år 1988 och ca 14,0 miljarder kronor för är 1989. Den slörsla delen betalas av sjukförsäkringen.

Beräkningarna i långtidsbudgeten bygger på elt i förhällande till år 1989 oförändrat belopp.

Elt nyll statsbidragssystem för missbrukarvård m.m. infördes den I januari 1986 och gäller t.o.m. är 1989. Bidragssystemet innebär all de tidigare bidragen till drift av hem för vård eller boende slagits samman med bidragen lill alkoholpolikliniker och värdcentraler för narkotikamissbrukare. Bidragets storlek fastställs genom ärliga överenskommelser mellan kommun- och landslingsförbunden och statens förhandlingsnämnd.

Samhällets åtgärder för handikappade och äldre omfattar flera områden. Den slörsla delen av utgifterna - t. ex. förtidspension och handikappersättningen inom folkpensioneringen, slöd till arbetshandikappade m. m. - redovisas under andra ändamålsgrupper. I denna ändamälsgrupp ingår utgifter för färdtjänst och social hemhjälp saml bidrag lill organisationer m. m.

Statsbidraget till den kommunala verksamhelen med social hemhjälp utgår dels per årsarbetskraft inom den sociala hemhjälpen, dels per ålders-och förtidspensionär. Beräkningarna baseras pä elt årsarbetarbidrag om 34000 kr. Antalet årsarbetare beräknas öka under perioden. Bidraget per ålders- och förtidspensionär uppgår lill 250 kr. Fr. o. m. budgetåret 1989/90 baseras beräkningarna pä elt belopp om 400 kr.

Statsbidraget till färdtjänst utgår i princip med 35% av kommunernas kostnader för verksamhelen. Kostnadsnivån bestäms av den allmänna kostnadsutvecklingen, anlalet förflyttningshandikappade samt de enskilda kommunernas utformning av verksamhelen. Under länglidsbudgetperioden har antagits en mindre volymökning av statsbidraget.

Utgifterna för invandring m. m. avser överföring och mottagande av flyktingar saml statsbidrag till kommunerna för omhändertagande av flyktingar.

För budgetåret 1988/89 har föreslagils anslag om sammanlagt ca 3,2 miljarder kronor, varav 1,2 miljarder kronor för överföring och mottagning av flyktingar och 1,8 miljarder kronor som ersättning lill kommunerna.

Kostnadsutvecklingen styrs av i huvudsak tre faktorer, nämligen inströmningen av flyktingar och asylsökande, den lid dessa måsle tillbringa i förläggningar samt den norm enligl vilken slalen ersätter kommunerna för att dessa upplåter bosläder och social service ål flyktingar.

De flyktingar som förs hit inom ramen för samarbetet med FN:s flykting-kommissarie, s. k. kvotflyktingar, har under hela åttiotalet legal på nivån I 250 om ärel. Däremot har antalet personer som själva kommer hit och söker asyl ökat drastiskt, från 3 000 personer år 1983 lill 18000 personer under år 1987. Del är sannolikt alt ökningen kommer all fortsätta och ligga

i slorleksordningen I 000 personer ytterligare per är, åtminstone fram lill 37

början av nittiotalet.

VII Kommunikation Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå						Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.3
	Genomsnittlig procen-     1988/89 tuell förändring 1982/83-1986/87	Förändring	;till			Procentuell förändring 1988/89-1989/90	Genomsnittlig procentuell förändring 1988/89-1992/93
		1989/90	1990/91	1991/92	1992/93
Totala utgifter därav Vägväsende Järnvägar Sjö- och lufttransporter	-2,3          10333 7392 2 224 301	+3822 + 1660 + 1523 0	-24 0 -35 0	+8 0 -4 0	- 4 0 -16 0	+37,0 + 22,5 +68,4 0	+ 8,1 + 5,2 + 13,5 0

Ändamälsgruppen omfattar utgifter för affärsverken (postverket, televerket, statens järnvägar, luftfartsverket och sjöfartsverket) och för järnvägens infrastruktur, vägväsendel inkl. trafiksäkerhet samt kollektivtrafik m. m.

Regeringen har i januari förelagt riksdagen en proposition om trafikpolitiken inför 1990-lalel (prop. 1987/88:50). I propositionen presenteras förslag till övergripande mäl och riktlinjer för den fortsatta trafikpolitiken saml en rad förslag lill ätgärder inom transportsektorns olika delar. Bland annat behandlas de framlida invesleringarna i väganläggningar, järnvägar och flygplatser.

För vägväsendel innebär den nya trafikpolitiken en successiv förstärkning av anslagen. Efter år 1990 baseras långtidsbudgetens beräkningar på planeringsförutsättningar som innebär realt oförändrade anslag.

En s. k. vägtrafikmodell införs på järnvägsområdet. Del innebär alt del nyinrättade banverkels investeringar i järnvägens infrastruktur, d.v.s. i huvudsak spåranläggningar, finansieras över statsbudgeten. I länglidsbudgeten beräknas dessa invesleringar ligga på en realt oförändrad nivå efter den nivåhöjning som sker i samband med den nya trafikpolitiken och införandel av väglrafikmodellen. För vissa avlalsbundna investeringar i Stockholmsområdet, liksom för affärsverket statens järnvägars (SJ) investeringsbehov, skall finansieringen ske i första hand med riksgäldsupplåning och med egenfinansiering. För investeringar i länsjärnvägar, d.v.s. banor med i huvudsak lokal och regional belydelse, har investeringsmedel inräknats i det nya anslaget för länstrafikanläggningar under vägväsendel.

Kostnader för drift och underhåll av järnvägens infrastruktur skall vidare enligl den trafikpolitiska propositionen från och med år 1989 finansieras över statsbudgeten. I gengäld skall SJ betala vissa trafikavgifter lill statsverket för utnyttjandet av järnvägsnätet. I belastningen på statsbudgeten ingår vidare vissa ersättningar för statens köp av särskilda trafikljänsler av SJ. Televerket, postverket, luftfartsverket och sjöfartsverket finansierar i huvudsak sina invesleringar utanför statsbudgeten. Verkens investeringar under perioden kommer således inte att påverka långtidsbudgeten.

38

Investeringsutgifter

De statliga invesleringarna inom ändamålsgruppen Kommunikationer är omfattande. De slörsla insatserna avser vägbyggande saml järnvägs- och teleanläggningar. Dessa svarar för närmare 3/4 av totalutgifterna som kan beräknas till drygt 16 miljarder kronor. I diagram I visas ändamålsgruppens totala invesleringsutgifter samt fördelningen av dessa för budgetåret 1988/89 oberoende av finansieringskälla.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.3

Diagram 1
Sektor	Invesleringsutgifter 1988/89
	milj. kr.
Tele	8457
Post	1400
Järnvägar	2000
Tågtrafik	1000
Vägar m.m.	2 500
Flyg	775
Sjöfart	61,8

Summa

16193,8

SJÖFART   (0,1%)

VÄGAR   H.M,    C15,W)

tAgtrafik (6,2S)

TELE   (52,2:)

JÄRNVÄGAR (i2-'<:;)

POST (8.61)

De investeringar i nät och annan utrustning som beräknas inom televerkskoncernen uppgår för budgetåret 1988/89 till 8,5 miljarder kronor. För de påföljande åren under långlidsbudgetperioden beräknas invesleringarna ligga pä i slorl sell samma nivä. Invesleringarna finansieras hell utanför statsbudgeten.

För järnvägens infrastruktur beräknas invesleringarna uppgä lill ca 2 miljarder kronor under budgelärel 1988/89. Däri ingår bl. a. invesleringar i Slockholmsområdel med ca 700 milj. kr. som finansieras genom upplåning i riksgäldskonloret. För anskaffning av rullande materiel m. m. till statens järnvägars affärsrörelse beräknas invesleringarna för samma budgetär uppgå lill drygl I miljard kronor.

De beräknade invesleringsulgiflerna för postväsendel uppgår för budgetåret 1988/89 lill ca 1,4 miljarder kronor varav 573 milj. kr. för byggande av posthus. Investeringarna finansieras med i postverkets rörelse tillgängliga likvida medel. Enligl nuvarande planer kommer nivån pä byggnadsverksamheten all sjunka nägol framöver.

39

Utgifterna för vägbyggande och investeringar i kollektivtrafikanläggningar i länen kommer totalt för budgelåret 1988/89 atl uppgå lill ca 2,5 miljarder kronor. För budgelärel 1989/90 beräknas invesleringsulgiflerna för dessa ändamål till ca 2,9 miljarder kronor. Under långlidsbudgetperioden i övrigt beräknas investeringarna i vägar och i kolleklivtrafikanlägg-ningar vara oförändrade jämfört med budgelärel 1989/90.

Luftfartsverkets investeringar beräknas för budgetåret 1988/89 uppgå lill ca 775 milj. kr. Budgelärel 1989/90 vänlas invesleringarna sjunka till ca 675 milj. kr. För återstoden av länglidsbudgetperioden beräknas invesleringarna ligga pä nivån 650 milj. kr. per är.

Sjöfartsverkets investeringar beräknas uppgå till ca 62 milj. kr. under budgelärel 1988/89. Mot mitten av länglidsbudgelperioden beräknas invesleringarna öka lill över 100 milj. kr. per år. Därefter beräknas investeringsvolymen åter sjunka.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.3

VIII Allmänna bidrag till den kommunala sektorn

Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå

1990/91      1991/92      1992/93

Förändring lill

Genomsnittlig

procen-     1988/89   1989/90 tuell

förändring 1982/83-1986/87

Procen-	Genom-
tuell	snittlig
förändring	procen-
1988/89-	tuell
1989/90	förändring
	1988/89-
	1992/93

Skatteutjämnings-bidrag och kompensationsbidrag

+2,0

15840     -64

+304

+401

+398       -0,4

+ 1,6

Ändamälsgruppen omfattar skalleutjämningsbidrag till kommuner och landsting, bidrag till kommuner med anledning av avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen saml bidrag lill kommunerna och landstingen med anledning av avskaffandet av den kommunala garanlibeskall-ningen m. m.

Det allmänna bidraget utgör elt ekonomiskt stöd lill kommunerna ulan förbehåll belräffande användning och utan koppling till viss verksamhet.

Syftet med skalleuljämningsbidragel är att minska de ekonomiska skillnaderna mellan kommunerna som uppstår till följd av olika förutsättningar vad avser kostnader och skallekraft. Bidraget bör ocksä leda till atl skillnaderna i skatlesalserna utjämnas.

Skalleuljämningsbidragel utgår dels som ell ordinarie bidrag, dels som ell extra skalleutjämningsbidrag.

Genom del ordinarie skaiteutjämningsbidraget garanteras kommunerna och landstingskommunerna etl visst skalteunderiag i skallekronor per invånare (skattekraft) i förhållande till riksgenomsnittet.

Extra skalleutjämningsbidrag utbetalas till kommuner som av olika skäl har kommit i ekonomiska svårigheter. Bidrag ges även lill kommunerna i skogslänen och Gollands kommun som kompensation för atl statsbidraget fill kollektiv landsbygdslrafik avskaffas. Ell särskill slöd kan även utgä

40

inom ramen för extra skalleutjämningsbidrag lill kommuner som vidtar    Prop. 1987/88: 150 förebyggande ätgärder mot jordskred m. m. Övergångsvis ges extra skatte-    Bilaga 1.3 uljämningsbidrag till kommuner utom skaileuljämningssystemel som får ell påtagligt skalleborlfall till följd av att beskattning i utbokommun slopas.

Skatteutjämningsbidragets ulveckling påverkas förutom av skattesatsändringar dels av utvecklingen av det egna skatteunderlaget i den enskilda kommunen eller landstingskommunen i förhållande lill genomsnittet i riket, dels av en förändring av medelskattekraflen.

Skatteuljämningsbidragens storlek beräknas utifrån resp. kommuns och landstingskommuns skallesals. Den skallesals som får användas vid beräkning föreslås i årets budgelproposition maximeras till 16 kr./skr. för kommunerna. 13:50 kr./skr. för landslingen och lill 29:50 kr./skr. för de kommuner som inle ingår i landsting.

Grundgaranlin. som fastställs i lag. kompletteras med tillägg eller avdrag för kommunernas och landslingens åldersstruktur saml för kommunernas sociala struktur. Tilläggen eller avdragen beräknas årligen och anges i tiondels procent av medelskattekraflen.

1 årets budgelproposition redovisas elt förslag lill reformering av det nuvarande skaileuljämningssystemel. Syftet är atl öka utjämningseffekten inom systemet och därmed minska skillnaderna i skattesatser i första hand mellan kommunerna och landstingen i den södra och norra delen av landet. Resurserna omfördelas därför så atl kommunerna och landstingen i de norra delarna av landet får en större andel av skalleuljämningsbidragel. Till de kommuner som drabbas särskill hårt av ändringarna i skalleutjäm-ningssyslemel, föreslås under första årel (1989) viss kompensation ulgå i form av extra skalleutjämningsbidrag.

IX Utbildning och forskning

Milj.kr., oförändrad pris- och lönenivå

	Genom-	Förändring till				Procen-	Genom-
	snittlig					tuell	snittlig
	procen-     1988/89	1989/90	1990/91	1991/92	1992/93	förändring	procen-
	tuell					1988/89-	tuell
	förändring					1989/90	förändring
	1982/83-						1988/89-
	1986/87						1992/93
Totala utgifter	+ 1,4          40154	-2379	-111	-404	-204	- 5,9	- 2,0
därav
Obligatoriska
skolväsendet	17 169	-   578	-276	-302	-110	- 3,4	-  1.9
Gymnasieskolan	5 629	+    36	+ 165	0	0	+ 0.6	+ 0.9
Högre utbildning.
forskning m. m.	10695	+     68	-    8	-   13	-  12	+ 0.6	+ 0.1
Studiestöd	6661	-1 905	+    8	- 89	- 82	-28,6	-12,7

Ändamålsgruppen omfattar utgifterna för utbildningsväsendet och för den civila grundforskningen som bedrivs av slalen eller ges statligt slöd. I utgifterna ingår bl. a. del obligatoriska skolväsendel (inkl. särskolan, sameskolan och specialskolan), gymnasiala skolor, högre utbildning, studie-

41

4    Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 150. Bilaga 1.3

slöd saml grundforskning. Till högre utbildning och forskning hänförs bl. a.    Prop. 1987/88: 150 högskolan (inkl. lantbruksuniversitetet), de statliga utgifterna för forskning    Bilaga 1.3 och ulveckling inom industriområdet.

Slalen svarar för ca hälflen av kostnaderna för del obligatoriska skolväsendet i form av skolledar- och lärarlöner. Resterande kostnader faller på kommunerna. För vissa skolformer - sameskolan och specialskolan -svarar staten för samtliga kostnader.

De vikligasle ulgiftsslyrande faktorerna för grundskolebidraget i löpande priser är - förutom löneutvecklingen och antalet elever - den genomsnittliga undervisningsskyldighelen. Genom att utbetalningen av statsbidraget fördelas på förskott och slulreglering är belastningen pä statsbudgeten regelmässigt skild frän vad kommunerna är berättigade till i statsbidrag för ell visst läsår. Under länglidsbudgelperioden minskar anlalet elever i grundskolan (7-15 år) med ca 6,5%. Del innebär atl utgifterna i fasla priser sjunker under perioden.

Antalet intagningsplalser inom gymnasieskolans ram som regeringen föreslår i årets budgetproposition (127 000 platser) förutsätts gälla under hela perioden. Utöver dessa platser finns ca 33 000 platser i sädana specialkurser som för tillträde kräver tidigare gymnasial utbildning, praktik eller viss ålder. Kostnaderna för gymnasieskolan styrs - förutom av löneutvecklingen och antalet elever - främsl av utbildningarnas art och limplanernas utformning. Regeringen har i en särskild proposition föreslagit en treårig försöksperiod med förlängd, moderniserad och i högre grad arbetsplatsföriagd utbildning, omfattande 5000 intagningsplalser under vart och etl av de tre åren. Försöksverksamheten samordnas med ell utvecklingsarbete i syfte all förbättra kvaliteten pä gymnasieskolans yrkesutbildning.

Statsbidrag utgår fr.o. m. den I juli 1983 till vissa kommunala åtgärder för de ungdomar under 18 år som efter grundskolan inte genomgår reguljär utbildning eller har fast arbete. Utgifterna styrs av antalet ungdomar som blir föremål för dessa åtgärder. Antalet ungdomar i de olika delarna av åtgärderna varierar. Utgångspunkten för medelsberäkningen i årets budgetproposition är all 31 000 ungdomar beräknas omfattas av uppföljningsprogram, 21 400 beräknas inneha ungdomsplats och 10700 beräknas delta i utbildningsinslag. Motsvarande antagande ligger till grund för beräkningarna under hela längtidsbudgetperioden.

Kostnaderna för vuxenutbildningen redovisas inte i ändamålsgruppen. Dessa kostnader, som huvudsakligen beslår av bidragsanslagen lill studiecirklar, invandrarundervisning i svenska, driften av folkhögskolor och kommunal utbildning för vuxna (grundvux och komvux), beräknas inte öka under långlidsbudgetperioden. Ulbildningsvolymen förväntas inte förändras under perioden.

De dominerande ulgiftsslyrande faktorerna för den grundläggande hög
skoleutbildningen, exkl. kommunal högskoleutbildning, utgörs av dels de
planeringsramar i form av nybörjarplatser som ärligen fastställs av riksda
gen, dels utbildningens längd, kostnaderna per utbildningsplats saml kring-
koslnader såsom administration vid högskoleenheterna m. m. Dessa fakto
rer utgör ca 85 % av de totala utgifterna. 42

Slalen ger bidrag lill kommuner och landsfingskommuner för driften av den kommunala högskoleutbildningen. Bidraget antas reall minska under länglidsbudgelperioden.

Antalet gymnasiestuderande anlas vara oförändrat under perioden. Vad gäller de studerande pä högskolan torvänlas antalet minska under längfids-budgelperioden.

Utgifterna för studiesociala ändamål styrs av antalet studerande pä gymnasie- och högskolenivå samt av basbeloppels storiek. De återbetalningspliktiga studiemedlen kommer enligt förslag i en proposition våren 1988 atl föras ur statsbudgeten från den I januari 1989. Slalsbudgelen kommer därvid all belastas endasl med kostnader för studiebidrag, räntesubventioner och avskrivningar av studielän. Statens utgifter för studiebidrag inom studiemedelssystemet kommer all öka, eftersom bidragsandelen i studiemedlen höjs lill 50% av basbeloppet. Belastningen på anslaget lill studiemedel beräknas på kort sikl minska väsentligt.

De statliga anslagen till forskning och utveckling uppgär lill ca 11,8 miljarder kronor budgetåret 1987/88. Vären 1987 beslöt regering och riksdag om resursulvecklingen för forskning och forskarutbildning under treårsperioden 1987/88-1989/90 (prop. 1986/87: 80). Detta innebär alt yllerligare 315 milj. kr. under 1987/88, 95 milj. kr. under 1988/89 och 90 milj. kr. under 1989/90 tillförs forskning och ulveckling.

Forskningen inom utbildningsdepartementets område svarar budgetåret 1987/88 för drygt en tredjedel, eller ca 3,8 miljarder kronor, av det statligt finansierade forsknings- och utvecklingsarbetet. För budgetåret 1987/88 ökade resurserna med knappt 230 milj. kr., 1988/89 ökar de med 60 milj. kr. och 1989/90 med drygl 74 milj. kr. Verksamhelen inom utbildningsdeparle-menlets område finansieras även genom externa resurser.

De viktigaste ulgiftspäverkande faktorerna inom ändamålsgruppen är antalet elever, löneutvecklingen för lärare saml basbeloppet. Dessa faktorer påverkar framför allt anslagen inom skolväsendel, den högre utbildningen och studiestödet.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.3

X Arbetsmarknads- och regionalpolitik

Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå

	Genomsnittlig procen-     1988/89 tuell förändring 1982/83-1986/87	Förändri	ing till			Procentuell förändring 1988/89-1989/90	Genomsnittlig procentuell förändring 1988/89-1992/93
		1989/90	1990/91	1991/92	1992/93
Totala utgifter därav Arbetsmarknadspolitik Regionalpolitik	+0,6         22325 20 559 1766	-12 -54 ■ +42	-119 -128 +    9	-61 -79 + 18	-21 -42 + 21	-0,1 -0.3 + 2,4	-0,2 -0,4 + 1,2

43

Ändamålsgruppen omfattar statens utgifter för skilda arbetsmarknads-    Prop. 1987/88: 150 polifiska åtgärder säsom arbetsförmedling, sysselsättningsskapande åtgår-    Bilaga 1.3 der, arbetsmarknadsutbildning, kontantstöd vid arbetslöshet, arbetsmiljö-åtgärder, slöd lill Stiftelsen Samhall samt vissa andra sysselsällningsfräm-jande åtgärder. Vidare hör utgifterna för regionalpoliliska åtgärder till denna ändamålsgrupp.

Arbetsmarknadspolitik

Arbelslösheten uppgick till 1,9% i genomsnitt under år 1987. Långtidsbudgeten har baserats pä ett sjunkande arbetslöshetstal. En förändring av arbelslösheten med en procent under en tid av två månader innebär atl utgifterna för arbetslöshetsersättning förändras med ca 239 milj. kr. på slalsbudgelen och med ca 444 milj. kr. inom arbetsmarknadsfonden.

Sysselsättningsskapande åtgärder avser främst statliga, kommunala och enskilda beredskapsarbeten samt rekryteringsstöd. Behovet av beredskapsarbeten är i hög grad avhängigt konjunkturutvecklingen och sysselsättningsläget. Det innebär all medelsälagandet kan variera kraftigt mellan budgetåren. Avgörande för kostnaderna för verksamhelen är dels antalet sysselsätlningsdagar, dels kostnaden per sysselsättningsdag.

Till kommunalt och enskilt beredskapsarbete av invesleringskaraklär lämnas fr. o. m. den 1 juli 1986 statsbidrag (grundbidrag) med normall 60% av lönekostnaderna. I stödområdena A och B utgår grundbidraget dock med 70%.

De statliga utgifterna för sysselsättningsskapande åtgärder har beräknats till 2,4 miljarder kronor för budgetåret 1988/89. Delta innebär ca 5 milj. sysselsätlningsdagar i beredskapsarbeten och rekryteringsstöd. Utgifterna för slalsbidrag till de ungdomslag för 18- 19-åringar som startade i januari 1984 beräknas till 5 miljarder kronor sammanlagt för hela långtidsbudgetperioden. Därvid har antagils en volym om 15 000 platser i genomsnitt varje månad under perioden. Därtill kommer 10000 inskolningsplalser motsvarande 5 000 helärsplatser till en kostnad av ca 1,3 miljarder kronor för perioden.

Kontantstöd lill arbetslöshet utgår dels i form av ersättning från erkända arbetslöshetskassor, dels i form av kontant arbetsmarknadsstöd till personer som slår utanför arbetslöshetsförsäkringen. Statsbidragen lill arbetslöshetsförsäkringen samt det kontanta arbetsmarknadsstödet finansieras dels över anslag på statsbudgeten (35%), dels genom arbetsgivaravgifter (65%) från statsbudgetens inkomstsida. Regeringen har föreslagit riksdagen atl statsbidragen till arbetslöshetsförsäkringen fr. o. m. den I juli 1988 helt skall finansieras genom arbetsgivaravgifter. Det kontanta arbetsmarknadsstödet föreslås frän samma tidpunkt hell finansieras över anslag pä statsbudgeten. Övriga kostnader för arbelslöshetsförsäkringen finansieras huvudsakligen genom medlemsavgifter frän de försäkrade. Statsbidragen lill de erkända arbetslöshetskassorna utgör för närvarande ca 95% av den arbetslöshetsersättning som betalas ut. I elt nytt finansieringssystem som föreslås träda i kraft den I januari 1989 skall statsbidraget läcka hela den

44

utbetalade ersättningen. De ökade kostnaderna härför skall finansieras    Prop. 1987/88: 150
genom bidrag från arbetslöshetskassorna. Bilaga 1.3

Kostnaderna för arbetsmarknadsutbildningen styrs i första hand av antalet kursdeltagare som i sin tur varierar beroende på arbetsmarknadslägel. Kostnaderna för verksamheten påverkas ocksä av utbildningskostnaden och utbildningsbidragets storiek. Antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildningen och utbildningsbidragets storlek fastställs genom särskilda beslul av statsmakterna. Utbildningens innehåll och inriktning som ocksä har belydelse för kostnadsutvecklingen bestäms av utbildningsanordnaren.

#

Arbetsmiljö och arbetsanpassning

Genom arbeismiljöfonden kommer ca 630 milj. kr. all fördelas till arbetsmiljö- och arbetslivsändamål under budgetåret 1988/89. Verksamhelen finansieras via en särskild arbetsgivaravgift och redovisas inle på statsbudgeten. Frän samma avgift finansieras ocksä bidragsgivningen lill förelagshälsovården.

Inom institutet för arbelsmiljöforskning (tidigare forskningsavdelningen vid arbelarskyddsstyrelsen) bedrivs forskning om hur skador i arbetslivet uppkommer och hur de kan förebyggas. För budgetåret 1988/89 beräknas institutets kostnader lill ca 130 milj. kr., varav 70 finansieras via statsbudgeten.

Budgetförslaget för arbelarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen utgår från de ekonomiska treårsplaner som fastlades år 1986. Yrkesinspektionen har i likhet med föregående är fillförls vissa medel utöver huvudförslaget.

För all öka möjligheten för arbetshandikappade atl få arbete på den reguljära arbetsmarknaden kan lönebidrag lämnas lill arbetsgivare. Dess-ulom finns ett särskill inlroduktionsslöd vid anställning av arbetshandikappade inom vissa sektorer. Vidare kan bidrag lämnas lill arbetshjälpmedel ät handikappade. För budgetåret 1988/89 beräknas utgifterna för dessa stödformer uppgå lill ca 3,6 miljarder kronor.

Kostnaderna för stöden bestäms av regelsystemet och av arbetsförmedlingens möjligheter att placera sökande med arbelshandikapp. Inlroduktionsslöd föresläs kunna utgå inom en viss volymram. Antalet platser med 100% lönebidrag hos statliga myndigheter är sedan länge begränsat. Bidrag med 90% av lönekostnaden till allmännyttiga organisationer ökar i viss begränsad omfattning. Anställning med lönebidrag med lägre subven-tionsniväer hos enskilda företag, kommunala arbetsgivare och affärsdrivande verk har däremot ingen antalsmässig begränsning.

För den yrkesinriktade rehabiliteringen föresläs en förstärkning med 100
tjänster budgetåret 1988/89. Därefter väntas i stort sell oförändrade utgif
ter under länglidsbudgelperioden. Rörelseunderskotlel vid driften av slif-
lelseorganisalionen för skyddat arbete - Samhallgruppen - finansieras
via statsbudgeten. Stiftelsen Samhall - föreslås få ell anslag om ca 3,4
miljarder kronor för alt läcka della underskott samt för vissa investeringar
under budgetåret 1988/89. Utgifterna beräknas sjunka under långlidsbud
getperioden genom all verksamheten effektiviseras och försäljningsintäk
terna ökar. 45

Regionalpolitik Prop. 1987/88: 150

Regionalpolitiska insatser riktade till näringslivet består bl. a. av åtgärder    Bilaga 1.3 för förelags- och teknikutveckling, slöd i samband med invesleringar, glesbygdsinsatser, transportstöd saml pris- och ralionaliseringsstöd lill jordbruk i norra Sverige.

Det regionalpoliliska slödel lill företag inom induslridepartemenlets område syftar främst lill alt skapa varaktiga sysselsättningstillfällen i de regioner i landet som drabbats av undersysselsällning och arbetslöshet. Ökad vikt har på senare är lagts på ätgärder för all allmänl förbättra näringslivsmiljön i de prioriterade regionerna vad gäller utbildning, kommunikationer, leknisk kompetens m. m.

Riksdagen har beslutat om en ekonomisk ram för budgetåren 1985/86 -1988/89 för dessa stödåtgärder. Ramen uppgär till ca 6,5 miljarder kronor och omfattar bl. a. lokaliseringsstöd, investeringsbidrag, offertslöd, företagsutvecklings- och glesbygdsstöd saml sysselsältningsslöd och nedsättning av socialavgifter. I avvaktan på atl den utredning om regionalpolitikens framtida inriktning som regeringen nyligen lillsatl skall redovisa sina överväganden har antagils en oförändrad ambitionsnivä. Den ärliga utgiften har beräknats till i genomsnill drygt 1,8 miljarder kronor.

De kortsiktiga variationerna i utnyttjande av de medel som disponeras är bl. a. avhängiga av den allmänna konjunkturutvecklingen och behovet av att motverka tendenser lill ökade regionala obalanser. Den minskning av de regionalpolitiska anslagen som föresläs i årets budgetproposition beror till största delen på att den befintliga reservationen avseende lokaliseringslån medger atl lån kan lämnas i minst samma omfattning som under de senasle budgetåren även med elt minskat anslag. Drygl 1,7 miljarder kronor föreslås för regionalpoliliska insatser inom industridepartementets område för budgetåret 1988/89.

Dessa löpande regionalpolitiska insatser har under senare år kompletterats med ell flertal särskilda åtgärdspakel i regioner med särskilt omfattande strukturförändringar inom näringslivel.

Inom utbildningsdepartemenlels område föresläs bl. a. en fortsatt utbyggnad av den grundläggande högskoleutbildningen vid de mindre och medelstora högskolorna.

Inom jordbruksdepartementets område föresläs alt ytteriigare 80 milj. kr. anvisas lill del särskilda ålgärdsprogrammet för jordbruk i norra Sverige.

Under arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel föresläs bl. a. atl försöksverksamheten med utvecklingsinsatser i östra Norrbotten ska fortsätta.

Inom civildepartementets område föreslås en överföring av medel motsvarande tre tjänster för regionalpolitiskt arbete frän länsstyrelsen i Stockholms län lill länsstyrelserna i Väslernorrlands, Jämtlands och Västerbottens län.

Under finansdepartementets huvudtitel föreslås en förändring av skaller utjämningssystemet, som bl. a. innebär alt skatleuljämningsbidragen höjs i regionalpolitiskt prioriterade regioner. Vidare föresläs atl tullverkels lull-dalaenhet lokaliseras fill Luleå.

XI Bostadspolitik

Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.3

Totala utgifter

därav Räntebidrag

Genomsnittlig

Genom- Förändring lill Procen-

snittlig                                                    tuell

procen-     1988/89 1989/90      1990/91      1991/92      1992/93    förändring procen
tuell                                                                                            1988/89- tuell
förändring                                                                                  1989/90 förändring
1982/83- 1988/89-
1986/87 1992/93

-8,4 16662 +2852       +2348       +2620       +2440     +17,1 +12,7

15800 +2800       +2400       +2650       +2450     +17,7 +13,4

Statsutgifterna inom ändamälsgruppen domineras av räntebidrag för bostadsbyggande. För ny- och ombyggnader läcker räntebidragen skillnader mellan den s. k. garanterade räntan och marknadsräntan för såväl bostadslån som boltenlän. Räntebidrag lämnas även för vissa underhålls-, reparations- och energibesparingsälgärder. Utgifterna för räntebidrag påverkas av räntenivå och produktionspriser saml av produktionsvolymer och deras fördelning pä upplålelseform.

Slalen delfinansierar bostadsbidrag lill barnfamiljer och vissa hushåll utan barn. Statens bidrag till bostadsbidrag för barnfamiljer redovisas under ändamälsavsnitl V och bidrag till kommunalt bostadstillägg till folkpensionärer (KBT) under ändamälsavsnitl IV.

De bostadspolitiska utgifterna omfattar även bidrag och lån lill bostads-förbällring m. m. samt vissa ränte- och amorteringsfria tilläggslån.

Regeringen har beslutat om etl antal åtgärder fr.o.m. år 1987 för alt främja ell ökal nybyggande av bosläder i storstadsområdena. Bland dessa åtgärder ingår begränsningar av kontorsbyggandel och ombyggnadsverksamhelen. Under är 1987 beräknas nybyggnader påbörjas med sammanlagt 39600 lägenheter. Det innebär en ökning i förhällande lill år 1986 med 29 procent. Riksdagen har beslutat (prop. 1987/88: 48, BoU 6, rskr. 95) om vissa förändringar av metoden för beräkning av läneunderlag m. m. I långtidsbudgeten har hänsyn tagits lill dessa förändringar.

I beräkningarna av statens utgifter för räntebidrag anlas nybyggnadsvolymen omfatta ca 40000 lägenheter per år under långlidsbudgetperioden. Ombyggnadsverksamhelen antas uppgå till ca 39000 lägenheter år 1988 och därefter minska lill ca 36000 lägenheter per är. I beräkningarna anlas alt produktionspris och räntenivå för nya lån är oförändrade under perioden. Sammantaget beräknas utgifterna öka under långtidsbudgetperioden.

Bostadsbidrag lill barnfamiljer består dels av etl belopp som beror av antalet barn i hushållet, dels ell belopp som beror av bostadskostnadernas storlek. Bidraget är inkomstprövat och reduceras med en viss del av den bidragsgrundande inkomsten.

Bostadsbidrag till vissa hushåll ulan barn lämnas fill den som fyllt 18 år men som inte är äldre än 28 år. Bidraget är beroende av bostadskostnadens slorlek. Även detta bidrag är inkomstprövat och reduceras med en viss del av den bidragsgrundande inkomsten.

I årets budgelproposition har regeringen föreslagit ändringar av bostads- 47

bidragen, bl. a. höjda inkomst- och bostadskoslnadsgränser. Hänsyn till dessa förslag har lagils i långtidsbudgeten.

Bostadsbidrag lämnades underär 1987 till 250000 hushåll. Utgifterna för    Prop. 1987/88: bostadsbidrag påverkas av antalet barn, förvärvsfrekvens, ulveckling av    Bilaga 1.3 inkomster och bostadskostnader.

50

Sambandet med statsbudgetens inkomster

Skatteregler som berör bostadssektorn påverkar slatens inkomster. Den beskattningsbara inkomsten för egnahemsägare minskar p. g. a. atl ränteutgifter för lån med säkerhet i fastigheter är avdragsgilla. För sädana län kan skattebortfallet under inkomståret 1988 uppskattas lill drygl 6 miljarder kronor för slalen. Härtill kommer 10 miljarder kronor i bortfall för kommuner och landsting.

I länglidsbudgeten har beräknats ell oförändrat skallebortfall under perioden.

Statens intäkter av faslighelsskallen från bostadshus beräknas uppgä fill ca 5,7 miljarder kronor under år 1988. Inläklerna framöver ökar bl. a. på grund av all nya bostadshus tillkommer.

För bostadslån utbetalade av staten före den I juli 1985 sker amortering och inlösen vilka registreras som inkomster på statsbudgeten. Dessa inbetalningar kan uppskattas lill 3,0 miljarder kronor per år under länglidsbudgelperioden.

Vid slulet av långlidsbudgetperioden uppskattas samhällets subventioner lill bostadssektorn vid dagens räntenivå uppgå till sammanlagt ca 35 miljarder kronor.

Utanför statsbudgeten

Fr.o.m. den 1 juli 1985 svarar Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB) för finansieringen av de statliga bostadslånen. Botlenlånen finansieras på kapitalmarknaden.

XII Näringspolitik

Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå

1990/91      1991/92

Förändring till

Genomsnittlig

procen-     1988/89   1989/90 tuell

förändring 1982/83-1986/87

Procentuell

Genomsnittlig

1992/93    förändring   procen-1988/89-      tuell 1989/90        förändring 1988/89-1992/93

Totala utgifter

-2,9

5397      -66

-181

-64

-1,2

-1,5

Ändatnålsgruppen Näringspolitik omfattar utgifter för handel och industri, jordbruk, fiske samt hantverk. Utgifterna uppgår för budgetåret 1988/89 till ca 5,4 miljarder kronor.

De näringspolitiska insatserna som redovisas under induslrideparlemen-lels huvudtitel kan delas in i permanenta program och särskilda insatser vid orlskriser, omstruktureringsinsatser m. m.

I regeringens proposition 1986/87: 74 om näringspolitiken inför 1990-lalet behandlas frågan om de framtida särskilda insatserna inom näringspoliti-

48

kens omräde. Genom riksdagens beslul den 25 maj 1987 drogs riktlinjerna upp för liden fram lill och med första halvåret 1990.

Stöden lill krisdrabbade förelag har skurils ned myckel kraftigt sedan regeringsskiftet 1982. De små kvarstående kostnaderna är kapitalkostnader på utestående lån och aktiekapital. Kostnaderna för olika former av slöd till varvsindustrin har varit svåra atl påverka på kort sikl. Gamla beslul och åtaganden förorsakar fortfarande icke obetydliga kostnader. Delta gäller framför allt infrianden av fidigare ställda farlygskredilgaranlier saml nedläggningskoslnader.

Den restriktiva hållningen lill krisföreiagsstöd torde innebära all kostnaden för de särskilda insatserna forlsäller alt ligga pä en låg nivå under längtidsbudgetperioden.

I diagram 2 redovisas omfattningen av defensiva resp. offensiva stöd åren 1975/76-1986/87.

Sifferuppgifterna i diagram 2 avviker från de neltokoslnadsberäkningar av industristödet som görs inom industridepartementet. Detta beror på skillnader i beräkningssält.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.3

Diagram 2. Industristödet 1975/76—1986/87 fördelat på defensivt och offensivt stöd (1980 års priser)

Omställning/Neddragning       Tiliväxl/Förnyelse

46%			1
	3	%	1
50%		M

25«

54%     83/84

66% 84/85

50% 85/86

75% 86/87

—i------ 1----- 1----- 1----- 1----- 1---- 1----- 1----- 1---- 1----- r-

11    to     987654      321

Miljarder kr

-I---- 1--- 1--- 1—►•

12     3     4

Milantorkr

Anm.: Omställning/neddragning = icke-permanenlsidd + braruchstöd. Tillväxllfömyetst = Foll-uöd + regionalpolitiskt stöd + exportstöd + småföretagsstöd.

Ökningen av del defensiva stödet budgetaret 1985186 faller hellpå extra-ordmåra tiltskottpå 2 miljarder kronor lill Svenska Varv för nedläggningskostnader och inlösen av skuldebrev från 1983.

49

De beloppmässigl mest omfattande programmen av permanent karaktär Prop. 1987/88: 150 är exportkreditgarantierna och de statsslödda exportkrediterna (del s.k. Bilaga 1.3 SEK-syslemel). Sedan länge visar exporlkreditgarantisystemel på betydande underskott lill följd av omfattande skadeulbelalningar på grund av bristande återbetalning från ell begränsat antal länder. Kostnaderna för SEK-syslemel beräknas, på basis av de anlaganden som långtidsbudgeten bygger på, bli ca 210 milj. kr. budgetåret 1988/89.

XIII Energiförsörjning

Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå

Procen-	Genom-
tuell	snittlig
förändring	procen-
1988/89-	tuell
1989/90	förändring
	1988/89-
	1992/93

Genom- Förändring lill

snittlig

procen-     1988/89   1989/90      1990/91      1991/92      1992/93

tuell

förändring

1982/83-

1986/87

Totala utgifter -8,5 628 -180 -131 - 2 -22 -28,7 -17,4

Ändamålsgruppen omfattar bl. a. utgifterna för del statliga energiforsk-ningsprogrammel, bidrag lill Studsvik Energiteknik AB samt utgifter för energihushållning.

Regeringen har nyligen lagl fram en proposition om kärnkraflsavveck-lingens inledning. En första reaktor las ur drift är 1995 och en andra år 1996 - en i Ringhalsverkel och en i Barsebäcksverket.

I propositionen föresläs vidare atl elt program startas för effektivare användning och ersättning av el. Programmet föreslås bl. a. innehålla ell leknikupphandlingsslöd för vilkel 150 milj. kr. föresläs anvisas budgetåret 1988/89. I propositionen föresläs även inrättande av en ny fond, energiteknikfonden, med uppgift atl stödja utvecklingen av ny energiteknik. Fonden föreslås tillföras de medel som finns i pågående program för ulveckling och introduktion av ny energiteknik samt i den nuvarande bränslemiljöfonden. Dessa medel uppgick vid budgetärsskiflel 1987/88 till ca 300 milj. kr. Enéigiteknikfonden föreslås vidare tillföras den särskilda avgift som las ul på olja motsvarande tio kronor per kubikmeter. Med nuvarande oljekonsumtion tillförs fonden härigenom ca 100 milj. kr. per år.

I regeringens proposition om ny ekonomisk styrning av statens valten-fallsverk m. m. föreslås bl. a. atl vattenfalls investeringar fr. o. m. budgetåret 1988/89 skall finansieras via dels internt genererade medel, dels via län hos riksgäldskonloret. Ramarna för investeringsverksamheten skall dock även fortsättningsvis fastställas av regering och riksdag. Regeringen har i energipropositionen föreslagit att riksdagen godkänner en investeringsplan för statens vattenfallsverk omfattande 4329 milj. kr. för budgetåret 1988/89, härav föresläs 3 400 milj. kr. finansieras genom upplåning hos riksgäldskontoret. Av investeringarna beräknas I 174 milj. kr. investeras i vattenkraftanläggningar och I 980 milj. kr. i dislributionsanläggningar.

Inom energiområdet ges utöver anslag pä statsbudgeten åven kreditga-

rantier dels för utvinning m. m. av olja, naturgas och kol, dels för Svensk Kärnbränslehanlering AB:s åtaganden i samband med upphandling inom kärnbränsleområdet. Statliga kreditgarantier lämnas för slatens vallen-fallsverks upplåning avseende bolag inom valtenfallskoncernen. Garantiramarna för dessa ändamål uppgär för budgelåret 1987/88 sammanlagt till ca 22,7 miljarder kronor.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.3

XIV Övrigt

Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå

	Genom-		Förändring till				Procen-	Genom-
	snittlig procen-						tuell förändring	snittlig procen-
		1988/89	1989/90	199Ö/91	1991/92	1992/93
	tuell						1988/89-	tuell
	förändring						1989/90	förändring
	1982/83-							1988/89-
	1986/87							1992/93
Totala utgifter	+0,5	34591	-  606	+960	+2609	+743	- 1,7	+ 2,6
därav
Livsmedelssubven-
tioner m. m.	- 5,0	2192	0	0	0	0	0	0
Rekreation, kyrkliga
och kulturella
ändamål	+ 2,9	3 297	+     10	+ 60	+       1	+    1 '	+ 0,3	- 0,4
Allmän förvaltning	+ 5,1	11 194	-   157	+ 29	+   108	-144	+  1,4	- 0,4

Till gruppen Övrigt har förts utgifter som inte har behandlats i någon av de tidigare redovisade ändamälsgrupperna. Här återfinns bl. a. anslag för livsmedelssubventioner, riksdag och regering, skalleadminislralion, miljövård, kulturverksamhet, kyrkliga ändamål saml idrotts- och fritidsverksamhet.

Inom ramen för jordbruksprisregleringen fastställs priserna pä jordbruksprodukter av statsmakterna, efter överläggningar mellan statens jordbruksnämnd, jordbruksnämndens konsumentdelegation och Lantbrukarnas förhandlingsdelegation. År 1973 infördes livsmedelssubventioner för atl resultatet av just dessa prisförhandlingar inle skulle slå igenom på livsmedelspriserna. Utgifterna för livsmedelssubventionerna styrs av enskilda beslut som fallas av statsmakterna och av konsumtionen av livsmedel. Kostnaderna för livsmedelssubvenlionerna, som numera enbart avser mjölk, kan beräknas lill 1,8 miljarder kronor för budgetåret 1988/89. Inkluderas vissa låginkomstsalsningar m. m. för jordbrukare uppgär beloppet lill knappt 2,2 miljarder kronor. Livsmedelssubventionerna beräknas därigenom sänka livsmedelspriserna med drygl 2%. I länglidsbudgeten beräknas subventionerna vara oförändrade under perioden. Statsmakternas ansvar för spannmålsöverskotten avvecklas under perioden i enlighet med gällande riksdagsbeslut.

Riksdagen beslutade våren 1985 all resurserna i jordbruket i slorl sett bör stämma överens med vad som behövs för vär livsmedelsförsörjning och för de utfästelser som Sverige gjort i del inlernationella arbetet mot världsvälten. För de kostnader som uppstår till följd av att spannmålspro-

51

duktionen översfiger detta behov skall samhället under en övergångstid la    Prop. 1987/88: 150 ell delansvar. Andelen för samhället skall vara 40%, medan jordbruksnä-    Bilaga 1.3 ringen svarar för 60%, räknat vid normalskörd. För budgetåret 1988/89 beräknas kostnaderna för staten bli ca 250 milj. kr.

Införselavgiflsmedel från import av jordbruksprodukter och livsmedel används för olika ändamäl, bl. a. prisreglering, med belopp som riksdagen beslutar om för varje år. Det belopp som skall tillföras jordbruket fastställs efter en särskild s. k. fördelningsplan. För regleringsärel 1988/89 beräknas de totala införselavgiflsmedlen, som inte redovisas över statsbudgeten, uppgä till drygt 1000 milj. kr.

Kostnader för den centrala myndighetsutövning, som inle kan hänföras lill annal område, redovisas under denna ändamålsgrupp. Vissa utgifter för riksdag, regeringskansli och kommittéer saml anslagen till de kungl. hov-och slollsslaterna redovisas också hår.

Även skatteadministrationen m. m. ingår i denna ändamålsgrupp. Kostnaderna för riksskatteverket, länsskatlemyndigheterna, de lokala skallemyndigheterna, kronofogdemyndigheterna saml för arvoden till taxerings-nämndordföranden m.m. kan i slorl delas in i förvaltningsanslag och bidragsanslag. Huvuddelen av bidragsanslagen styrs av automatik, genom atl bidragen är relaterade till lönekostnaderna för vissa verksamheler.

Slalen bidrar vidare till en del regional kulturverksamhet som drivs i stiftelseform och ofta har landsfingskommuner som huvudmän.

Kulturverksamheten finansieras även genom inkomster vid kullurinsli-tulionerna säsom enlrémedel m.m., lollerimedel och forskningsmedel. Resurser erhålls också inom ramen för sysselsättningspolitiken. Dessutom tillförs några kullurinsfilutioner avkastning från fonder.

Inom medieområdet år stöden lill dagspressen den största utgiften pä statsbudgeten. Dessa stöd styrs av automatiskt verkande volymregler.

Sveriges Radio-koncernens (SR) verksamhel finansieras med avgiftsmedel som tillförs radiofonden. Avgiften är kopplad lill innehav av televi-sionsmotlagare. Fondens medel redovisas utanför statsbudgeten och finansierar radio- och TV-verksamheiens drifts- och investeringskostnader. Även radionämndens verksamhel finansieras av fondmedel. Undantagen från avgiftsfinansiering är programverksamheten för utlandet som finansieras över slalsbudgelen. Radiofonden förvallas av riksgäldskonloret.

Riksdagen faslslället; årligen belopp som får rekvireras ur fonden. På denna bas fär SR därutöver rekvirera medel enligl särskilda regler. Avgiftshöjningar görs löpande för att läcka ökade kostnader för koncernens verksamhel. I årets budgetproposition har föreslagits en avgiftshöjning per den 1 juli 1988 om 68 kr. per år.

Statens utgifter för kyrkliga ändamål beräknas lill ca 99 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

Del statliga stödet till idrotten uppgår - inkl. del lokala aktiviietsslödel - budgelärel 1988/89 lill 337 milj. kr. Utgifterna för ändamålet prövas årligen av statsmakterna.

För miljövårdsinsatser under miljö- och energidepartementets huvudti
tel föreslås för budgetåret 1988/89 anslag på drygt 800 milj. kr. Även dessa
utgifter fastställs genom årlig prövning. 52

Under posten Beräknal tillkommande utgiftsbehov netto, har för den   Prop. 1987/88: 150 framförliggande perioden lagts in reserver om i genomsnitt 7,4 miljarder   Bilaga 1.3 kronor per år motsvarande de kostnader som erfarenhetsmässigt uppkommer i samband med sedvanliga tilläggsbudgetar samt viss reserv därutöver för alt beakta den underskattning av utgifterna för invesleringar och särskilda program som långtidsbudgeten normall innebär.

Förändringar i anslagsbehållningar skall motsvara förändringen av den kassamässiga belastningen på bl. a. reservationsanslag. Anslagsbehållningarna beräknas vid utgången av 1987/88 lill 25,1 miljarder kronor. Under långlidsbudgetperioden antas anslagsbehållningarna minska med 1500 milj. kr. per år, dvs. budgetens utgifter ökar i samma män.

Utnyttjandet av rörliga krediter i riksgäldskonloret är elt sätl för bl. a. vissa affärsverk och myndigheter all klara tillfälliga likviditelspåfrestning-ar. Riksdagen medger dock en högsta kreditgräns. Utnylljandel av rörliga krediler varierar kraftigt. 30 juni 1987 var ca 2,2 miljarder kronor av en total ram på ca 8,9 miljarder kronor utnyttjad. Bland de myndigheter, affärsverk m. fl. som kan utnyttja rörliga krediler kan nämnas statens jordbruksnämnd. Stiftelsen Samhall och statens valtenfallsverk. Exporlkredilnämnden disponerar även en kredit för förluster på exporlkreditga-rantier. Utnyttjandet av rörliga krediler beräknas under länglidsbudgelperioden schablonmässigt komma atl öka med 500 milj. kr.

53

Innehållsförteckning Prop. 1987/88:150

Bilaga 1.3

1 Inledning - Slutsatser   .................................................. ...... I

I. I  Anlaganden  ............................................................ 2

1.2 Beräkningsmetodik   ................................................ 3

2 Statsbudgetens inkomster   .......................................... ..... 5

2.1 Inledning   ................................................................ 5

2.2 Resultatet av beräkningarna..................................... 5

2.3 Inkomstskatt  ........................................................... 6

2.4 Lagstadgade socialavgifter  ..................................... ..... 6

2.5 Skatt på varor och tjänster ...................................... 7

3 Statsbudgetens utgifter ................................................ 8

3.1 Utgifternas utveckling ............................................... 8

3.2 Utgifternas utveckling uppdelade pä olika ändamål.. ..... 9

3.3 Jämförelse mellan alternativa utgiftsutvecklingar...... 10

4 Budgetsaldol................................................................... ... 12

5 Samhällsekonomiskt perspektiv   ................................... 13

Appendix I

Statsbudgetens utgifter fördelade pä realekonomiska kategorier   .... 18

Appendix II

Ändamälsavsnitl   ............................................................. ... 25

Inledning .......................................................................... 25

Ändamäl   .......................................................................... 28

I Rättsväsende   ....................................................... 28

II Internafionellt utvecklingssamarbete och övrig internationell samverkan         29

III Totalförsvar   .......................................................... 30

IV Pensioner, sjukförsäkring m.m................................ ... 32

V Slöd till barnfamiljer ................................................ ... 35

VI Hälso-, sjuk- och socialvård   .................................. ... 36

VII Kommunikation ....................................................... ... 38

VIII Allmänna bidrag till den kommunala .sektorn ......... ... 40

IX Utbildning och forskning  ........................................ ... 41

X Arbetsmarknads- och regionalpolitik ...................... ... 43

XI Bostadspolitik   ....................................................... ... 47

XII Näringspolitik.......................................................... ... 48

XIII Energiförsörjning..................................................... ... 50

XIV Övrigt...................................................................... ... 51

Norstedts Tryckeri, Stocktiolm 1988                                                                                                                       54

Bilaga 1.4

Utdrag ur riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning för budgetåret 1988/89

REGERINGEN Prop. 1987/88: 150

FINANSDEPARTEMENTET Bilaga 1.4

Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning för budgetåret 1988/89

Riksrevisionsverket (RRV) skall enligt sin instruktion varje år till regeringen lämna en reviderad beräkning av statsbudgetens inkomster för del kommande budgetåret, avsedd som underlag för inkomstberäkningen i kompletteringspropositionen.

RRV redovisar med denna skrivelse nya beräkningar av inkomsterna för budgetåret 1988/89 pä de större inkomsttitlarna samt vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar. I anslutning till beräkningarna har även utfallet för budgetåret 1987/88 bedömts. Underlag för beräkningarna har inhämtats från berörda myndigheter. För beräkningarna av inkomstskatterna har dessutom uppgifter utnyttjats dels frän RRVs taxeringsstalistiska undersökning avseende inkomståret 1986, dels frän RRVs aktiebolagsenkät.

I beräkningarna har hänsyn tagits till riksdagsbeslut samt propositioner och andra regeringsbeslut som förelåg den 17 mars 1988.

För vissa lifiar avseende budgetåret 1988/89, där RRV nu förordar förändringar, lämnas kommentarer till förändringarna.

I en tabellbilaga redovisas resultaten av RRVs reviderade beräkningar titel för titel för budgetåren 1987/88 och 1988/89. För atl underiätta jämförelse med prognoserna i den reviderade nalionalbudgeien presenteras i tabellbilagan ocksä beräkningsresultaten kalenderårsvis för åren 1988-1989.   .

RRVs inkomstberäkning från hösten 1987 finns utgiven i en separat publikation och kan tillsammans med den av RRV utgivna Inkomstliggaren användas som ett komplement till den nu presenterade reviderade inkomstberäkningen. Inkomstliggaren innehåller utföriiga beskrivningar av vilka inkomster som hänför sig lill de olika inkomsttitlarna och vilka bestämmelser som gäller för dessa.

Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektören Mundebo i närvaro av avdelningschefen Jönsson, revisionsdirektören Danielsson, avdelningsdirektören Svahlstedt, byrådirektörerna Aronsson och Nöjd, förste revisorn Isberg, byråassistenten Stenberg, assistenten Frank saml avdelningsdirektören Karlson, föredragande.

Stockholm den II april 1988

Ingemar Mundebo

Malts Karlson

I    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.4

I. Sammanfattning Prop. 1987/88:150

Bilaga 1.4 Förutsättningar

Riksrevisionsverkels (RRV) förslag lill reviderad beräkning av statsbudgetens inkomster under budgetåret 1988/89 och den nu gjorda uppskattningen av inkomsterna under budgetåret 1987/88 grundas på den ekonomiska politik som har kommil lill uttryck i beslul av siatsmakterna eller i förslag som har lagts fram av regeringen i propositioner offentliggjorda före den 17 mars 1988 samt därefter pä antagandel om oförändrad ekonomisk politik. Förutom de inslilutionella förutsättningarna är bedömningen av konjunkturutvecklingen betydelsefull för beräkningen av statsbudgetens inkomster. Den bedömning som regeringen presenterade i den preliminära nalionalbudgeien har utgjort del huvudsakliga underlaget för antagandena om den samhällsekonomiska ulvecklingen. RRV har också haft kontakt med finansdepartementet under del pågående arbetet med den reviderade nalionalbudgeien för år 1988. På grundval härav har RRV vall all utgå frän följande antaganden för beräkningarna:

	1987	Förändr. jfr. med budget-prop.	1988	Förändr. jfr. med budget-prop.	1989	Förändr. jfr. med budget-prop.
Utbetald löne-
summa'	8,8	-0,1	5.2	±0	3.9	- 1.2
Konsumentprisindex årsmedeltal'
	4,2	±0	4,4	±0	3,3	+ 0,1
Privat konsumtion.
löpande priser'	9,3	+0,2	6,5	±0	4,8	-0,4
Privat konsumtion.
volym'	4.1	+ 0.4	2.0	+0	1,5	-0,5
Basbelopp, kr.	24300-	±0	25 800	±0	27 500	+600
Basenhet, kr.	9000	±0	10 000	±0	10000	+    0.
Bostadslåneränta'	9,7	±0	11,6	±0	11,6	±    0

' Procentuell förändring från föregående år. - Genomsnittligt värde.

Sedan budgelproposifionen lagts fram har följande propositioner och regeringsbeslut av belydelse för inkomstberäkningarna tillkommit:

Trafikpolitiken inför 90-lalel (1987/88: 50)

Försäljning av AB Sydgas (1987/88: 72)

Miljöpolifiken inför 90-lalel (1987: 88/85)

Ny ekonomisk styrning av vallenfall (1987/88: 87)

Skall pä alkoholhaltiga drycker (1987/88: 91)

Extra höjning av basbeloppet (1987/88: 121)

Lagrådsremiss om utvidgad omsättningsskatt på värdepapper

Vidare grundas beräkningarna nu på aktuellare uppgifter för inkomstskatterna. RRV har även genomfört en enkät bland svenska aktiebolag under februari månad för atl förbättra underlaget för beräkningen av juridiska personers inkomstskatt.

Statsbudgetens totala inkomster budgetåret 1988/89 Prop. 1987/88:150

Enligt de nu reviderade beräkningarna uppgår statsbudgetens inkomster       ' 'i ' -4 till 337,5 miljarder kr. Del är 3,9 miljarder kr. mindre än vad som beräknades i budgetpropositionen.

Statsbudgetens inkomster budgelåret 1988/89

Fysiska personers inkomstskatt (58,40)

17,3%

Socialavgifter (53.26) 15,8%

Övriga

inkomster (59,41 17,6%

Juridiska personers inkomstskatt (23,74)

7,0%

Skall på varor (61,9) och tjänster 18,3% exkl. moms

Moms (81)

24,0%

Summa inkomster 337,5

Utveckling av inkomsterna

Statsbudgetens inkomster för budgelåret 1987/88 beräknas fill 332,8 miljarder kr. vilkel är 0,6 miljarder kr. mindre än vad som beräknades i budgetpropositionen. För budgelåret 1988/89 uppgår minskningen till 3,9 miljarder kr. och inkomsterna beräknas till totalt 337,5 miljarder kr. Förklaringen till förändringarna kan delas upp i tre komponenter som redovisas i nedanstående tablå. En av komponenterna är de antaganden om den ekonomiska utvecklingen som ligger lill grund för beräkningarna. En annan är de föreslagna förändringarna i de lagar och det regelsystem som påverkar statens inkomster och utgifter. En tredje komponent benämnd övrig information innehåller bl. a. beteendeförändringar, justeringar med ledning av utfallsdala, förändrade beräkningsmetoder, prognosfel m. m.

Uppdelningen på dessa komponenter kan inte göras på ell entydigt sålt. Förändringarna kan iblandbestä av kombinationseffekter.

I följande sammanställning redovisas orsakerna till förändringarna av inkomsterna budgetåren 1987/88 och 1988/89 mellan beräkningarna lill budgetpropositionen och nuvarande beräkning.

	1987/88	1988/89
Beräkning i budgetpropositionen	333,4	341,4
Förändring lill följd av:
Nya antaganden	0,0	-1,6
Propositioner m. m.	0.1	0.7
Övrig information	-0,7	-3,0
Nuvarande beräkning	332,8	337,5
Summa förändring	-0,6	-3,9

Inkomsterna har justerats ned med 0,6 miljarder kr. för budgetåret Prop. 1987/88: 150 1987/88 och med 3,9 miljarder kr. för budgetåret 1988/89. Den utbetalda Bilaga 1.4 lönesumman antas minska med 1,2 procentenheter för inkomståret 1989 jämfört med vad som antogs i beräkningen i budgetpropositionen. Utveck-• lingstaklen för den privata konsumlionen har reviderats upp med 0,2 procentenheter för kalenderåret 1987 jämfört med budgetpropositionen. För 1989 antas den privata konsumlionen minska med 0,4 procentenheter jämfört med budgetpropositionen. De sammantagna förändringarna i de olika antagandena beräknas minska inkomsterna med 1,6 miljarder kr. budgetåret 1988/89.

De sammanlagda effekterna av lagda propositioner m.m. beräknas öka inkomsterna med 0,1 miljarder kr. resp. 0,7 miljarder kr. budgetåren 1987/88 och 1988/89. Den föreslagna höjningen av bensinskatten ökar inkomsterna med 1,4 miljarder kr. budgetåret 1988/89 medan propositionen om hy ekonomisk styrning av vattenfall minskar inkomsterna med 1,4 miljarder kr. samma budgetår. Den utvidgade omsättningsskatlen pä värdepapper ökar inkomsterna med knappt 0,5 miljarder kr. budgetåret 1988/89. För budgetåret 1987/88 uppgär de sammanlagda nettoförändringarna under övrig information lill -0,7 miljarder kr. Motsvarande förändring för budgetåret 1988/89 uppgår till -3,0 miljarder kr. Den största delen av dessa förändringar orsakas av lägre skatteunderlag för juridiska personer. För budgetåret 1987/88 har även energiskatten reviderats ned med 0,7 miljarder kr. till följd av den milda vintern.

I det följande redogörs ylleriigare för inkomstberäkningarna budgetåren 1987/88 och 1988/89 samt för differenserna gentemot budgetpropositionen.

Fysiska personers inkomstskatt

Inkomstskatterna för fysiska personer beräknas för budgetåret 1987/88 till 58,4 miljarder kr., vilket är en minskning med knappt 100 miljoner kr. jämfört med budgetpropositionen.

För budgetåret 1988/89 beräknas fysiska personers inkomstskatt till 58,4 miljarder kr., vilkel är en minskning med I 600 milj.kr. jämfört med budgetpropositionen.

Minskningen av inkomsterna på 1,6 miljarder kr. för budgetåret 1988/89 förklaras till största delen av det lägre löneanlagandei för 1989. Della minskar inkomsterna med cirka 1,3 miljarder kr. Den föreslagna extra höjningen av basbeloppet ökar inkomsterna på titeln med 0,3 miljarder kr. medan övriga faktorer drar ner inkomsterna med 0,6 miljarder kr. Bland övriga faktorer kan nämnas nya anlaganden om underskotlsavdrag och rörelseinkomsler.

Juridiska personers inkomstskatt

Juridiska personers skatter beräknas minska för såväl budgelärel 1987/88 som budgetåret 1988/89 jämfört med vad som beräknades i budgetpropositionen. För budgelärel 1987/88 beräknas inkomsterna till 23,1 miljarder kr., vilkel är 1,1 miljarderkr. mindre än i budgetpropositionen. Inkomster-

na för budgetåret 1988/89 har reviderats ned fill 23,7 miljarder kr. Delta    Prop. 1987/88: 150 innebär en minskning med 2,2 miljarder kr. i förhållande till budgetproposi-    Bilaga 1.4 tionen.

För alt få fram ell aktuellt underlag för beräkningen av juridiska personers skatter har RRV genomfört en enkät lill 3 980 svenska aktiebolag, sparbanker och försäkringsbolag. Endasl 60% av förelagen besvarade enkäten, varför resultatet är osäkert.

Enligl aktiebolagserikälen kommer den statligt laxerade inkomsten all minska med drygt 12% mellan inkomståren 1986 och 1987. Under hösten 1987 genomfördes en liknande enkät till svenska aktiebolag. Resultatet från denna enkät visade pä en utvecklingstakt för den statligt taxerade inkomsten på ca 7 % mellan åren 1986 och 1987. Med hänsyn lill osäkerheten i enkätmaterialet och all företagen ofta tenderat atl underskatta sin framlida laxerade inkomst väljer RRV atl i sina beräkningar utgå från atl del statliga skatteunderlaget kommer atl öka med 5% mellan inkomståren

1986    och 1987. Prognosen för juridiska personers inkomstskatler i bud
getpropositionen byggde pä en utvecklingslakt pä 15% mellan samma
inkomstår. Vid bedömningen av skatteunderlaget för åren 1988 och 1989
har RRV utgått från en irendmässig ökning pä 10%. Denna bedömning är
oförändrad jämfört med bedömningen i budgelproposifionen.

Den beräknade lägre utvecklingstakten mellan inkomståren 1986 och

1987    förklarar i sin helhet nedrevideringen av inkomsterna för budgetåren
1987/88 och 1988/89.

Vinstdelningsunderlagel för är 1987 beräknas enligl aktiebolagsenkäten till 20 139 milj.kr. Vinsldelningsskatten, som är 20% av underlaget, blir dä 4 028 milj.kr. RRV beräknar all vinsldelningsskallen 1987 blir 4 050 milj.kr., vilkel är 350 milj.kr. högre än vad som beräknades i budgetpropositionen.

Lagstadgade socialavgifter

Inkomsterna frän de lagstadgade socialavgifterna beräknas till 59,5 miljarder kr. för budgelärel 1987/88 och lill 53,3 miljarder kr. för budgelärel 1988/89. Delta innebär en upprevidering av inkomsterna med 0,7 miljarder kr. för innevarande budgetär och en nedrevidering med 2.4 miljarder kr. för budgelärel 1988/89 jämfört med budgetpropositionen.

För budgetåret 1988/89 orsakas nedrevideringen främst av den ändrade bedömning som har gjorts av utgifterna för arbetsskadeförsäkringen. Utgifterna för arbetsskadeförsäkringen har reviderats upp med cirka 2,3 miljarder kr.

Skatt på egendom

Inkomster av skall på egendom beräknas till totalt 15,8 miljarder kr. för budgetåret 1987/88 och till 17,3 miljarder kr. för budgetåret 1988/89. Del är en uppjustering med 0,7 miljarder kr. för budgetåret 1987/88 resp. 1,1 miljarder kr. för budgetåret 1988/89.

ti    Regeringen 1987/88. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.4

Skatt på varor och tjänster , Prop. 1987/88:150

Inkomsterna av skatt på varor och tjänster beräknas till totalt 134,4 miljar- t$"äga 1.4 der kr. för budgelärel 1987/88 och lill 142,7 miljarder kr. för budgelåret 1988/89. För innevarande budgetår har inkomsterna räknats ned med 75 milj.kr. jämfört med beräkningen i budgetpropositionen. För budgetåret 1988/89 har en upprevidering gjorts av inkomsterna med 2,1 miljarder kr. Den beloppsmässigt slörsla inkomsttiteln under skall på varor och tjänster är mervärdeskall. Inkomsterna av mervärdeskall har räknats upp med 0,3 miljarderkr. för budgetåret 1987/88. För budgelärel 1988/89 har inkomsterna av mervärdeskatt räknats upp med 0,2 miljarder kr. jämfört med budgetpropositionen. Ökningen beror pä nägol ändrade anlaganden om privat konsumtion. Bensinskatten höjs rhed 0:25 kr. fr.o.m. den I april 1988 (prop. 1987/88: 50). Därmed beräknas inkomsterna på titeln bensinskall öka med 0,1 miljarder kr. för budgetåret 1987/88 och med 1,4 miljarder kr. för budgelärel 1988/89 jämfört med budgetpropositionen. I prop. 1987/88:91 föresläs en höjning av skattesatserna på sprit och starköl samt införandet av en ny skatteklass för lållvin med en alkoholslyrka om högst 7 volymprocent samtidigt som skatten på lättöl slopas. Dessa förändringar skall enligl propositionen träda i kraft den 6 april 1988. Sammantaget beräknas dessa förändringar höja inkomsterna med 0,1 miljarder kr. för budgetåret 1988/89. På grund av den varma vintern beräknas inkomsterna pä energiskatt och särskild skatt pä oljeprodukter minska inkomsterna för innevarande budgetär med 0,8 miljarder kr. jämfört med beräkningarna i budgetpropositionen.

Övriga inkomster

Övriga inkomster på statsbudgeten består av huvudgrupperna inkomster av slatens verksamnel, inkomster av försåld egendom, återbetalning av län och kalkylmässiga inkomster. I budgetpropositionen beräknades dessa inkomster fill 39,2 miljarder kr. för budgelärel 1987/88 och till 40,0 miljarder kr. för budgelåret 1987/88.

För innevarande budgetär har inkomsterna räknats ned med 0,6 miljarder kr. För budgetåret 1988/89 beräknas inkomsterna lill 39,1 miljarder kr. vilket är 0,9 miljarder kr. mindre än i budgetpropositionen.

Riksbankens inlevererade överskott har för innevarande budgetär räknats ned med 0,6 miljarder kr. lill 6,2 miljarder kr. Överskottet för riksbankens egentliga rörelse blev lägre än vad som antogs i budgetpropositionen. För budgetåret 1988/89 beräknas inkomsterna minska med 1,5 miljarder kr. varvid det inlevererade överskottet beräknas lill 5,5 miljarder kr. Neddragningen beror på att räntor pä särskilda räkningar ej längre redovisas tillsammans med riksbankens överskott utan skall redovisas pä en separat inkomsttitel.

Utförsäljning av beredskapslager har räknats ned med 0,1 miljarder kr. lill 0,5 miljarder kr. för innevarande budgetär. För budgetåret 1988/89 beräknas inkomsterna till 0,7 miljarder kr. vilket är 0,3 miljarder kr. lägre jämfört med budgetpropositionen. Nedjusleringen orsakas av den lägre dollarkursen och lägre oljepris.

Inlevererat överskott från statens valtenfallsverk beräknas lill 3 078,0 Prop. 1987/88: 150 milj.kr. för innevarande budgetär. För budgelåret 1988/89 beräknas in- Bilaga 1.4 komsterna lill 200,0 milj.kr. I prop. 1987/88:87 föreslås stålens valtenfallsverk omvandla det i dag disponerade statskapitalet lill ell nyll statskapital samt elt statslån. Den del av statskapitalet som i dag motsvaras av fallhöjder skrivs upp från 200,0 milj.kr. till 6 000,0 milj.kr. Della utgör ett bundet egel kapilal. Förränlningskravel utgörs av räntabilitet på justerat eget kapilal efter skall. Inriktningen bör vara atl ca 1,1 miljarder kr. lämnas som utdelning 1991 samt atl etl lika stort belopp lämnas som en motsvarighet till statlig skall.

Förslag till nya inkomsttitlar

I prop. 1987/88: 50 föreslås alt nuvarande statens järnvägar skall delas upp i elt affärsverk, SJ, med ansvar för tågtrafiken och en ny myndighet, banverket, med ansvar för infrastrukturen. Genom banverket skall slalen la huvudansvaret för finansieringen av järnvägens infrastruktur och SJ skall betala avgifter för att utnyttja bannälet. Avgiftssystemet föreslås träda i kraft den I januari 1989.

RRV föreslår atl en ny inkomsttitel uppförs under inkomslhuvudgrup-pen försäljningsinkomster. Inkomsttiteln föreslås benämnd 2626 inkomster vid banverket. Inkomsterna beräknas till 450 000 000 kr. för budgelåret 1988/89.

I prop. 1987/88: 87 om ny ekonomisk styrning av statens valtenfallsverk m. m. föresläs atl det idag disponerade statskapitalet omvandlas lill ell statslån och nytt statslån. Den del av statskapitalet som motsvaras av fallhöjder, 200,0 milj.kr. skrivs upp lill 6 000,0 milj.kr. och blir bundet egel kapilal. Resterande del av det som idag är statskapital görs om lill ell statslån som skall förräntas enligl slatens avkastningsränla.

RRV föreslär därför atl en ny titel 2327 räntor pä statens vatlenfallsverks statslän upprättas.

Inkomsterna pä titeln beräknas för budgetåret 1988/89 till 2 200,0 milj.kr.

Riksbanken föreslär all räntor på särskilda räkningar förs från inkomsttiteln riksbankens inleverade överskott till en ny inkomsllilel. RRV föreslår därför all en ny inkomsllilel uppförs under inkomslhuvudgruppen inkomster av statens verksamhel. Inkomsttiteln föreslås benämnd 2395 räntor på särskilda räkningar i riksbanken. Inkomsterna beräknas till I 780 000 000 kr. för budgetåret 1988/89.

Bruttoredovisning av statsbudgetens inkomster

Pä de flesta inkomsttitlar på statsbudgeten redovisas endast inkomster. Pä ell mindre antal titlar redovisas även utgifter. För dessa titlar sker en nettoredovisning, dvs. saldol av inkomster och utgifter las upp pä stals-budgelens inkomstsida. I tabell I finns en sammanslällning av bruttobeloppen budgetåren 1986/87, 1987/88 och 1988/89. I RRVs prognosarbele ingår all för dessa titlar bedöma utvecklingen av bruttobeloppen för såväl inkomster som utgifter.

Den största differensen mellan brutto- och nettoredovisningen finns på Prop. 1987/88: 150 inkomsttypen 1000 Skatter. Inkomsterna pä huvudgruppen 1100 består lill Bilaga 1.4 slörsla delen av preliminärskalter (statlig och kommunal inkomstskatt m. m.). Utgifterna utgörs bl. a. av utbetalningar av kommunalskallemedel och överskjutande skall. För huvudgrupp 1100 beräknas bruttoinkomsterna öka med 9,5% mellan budgetåren 1986/87 och 1987/88. Brulloutgifterna beräknas öka med 9,5% för budgetåret 1987/88. För budgetåret 1988/89 ökar bruttoinkomsterna med 5,4% och brulloulgiflerna med 7,5%.

Inkomsterna pä huvudgruppen 1200 beslår i huvudsak av arbetsgivaravgifter. I den tabellariska bruttosammanslällningen ingår såväl ATP-avgifter som de övriga arbetsgivaravgifter som överförs lill fonderade medel utanför statsbudgeten. Utgifterna utgörs av utbetalningar till ATP-systemet och olika fonderingar inom den statliga sektorn. Vidare utbetalas sjukförsäkringsavgiftens andel av sjukförsäkringens kostnader. Bruttoinkomsterna för huvudgruppen 1200 beräknas öka med 8,5% mellan budgetåren 1986/87 och 1987/88. Ulvecklingen av bruttoinkomsterna mellan budgetåren 1987/88 och 1988/89 beräknas lill 4,5%. Motsvarande ulveckling för utgifterna år 12,7% resp. 12,6%.

Bruttoinkomsterna på huvudgruppen 1400 beräknas till 193.7 miljarder kr. för budgetåret 1987/88 och brulloutgifterna lill 59,3 miljarder kr. för samma är. Brulloutgifterna utgör återbetalningar av mervärdeskall.

OOfOOroOr--r*-i r ri \D (1      — o

>n r*

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.4

Tj-mr--£=r-oor-r--

OOUDiO-DOr-U-lQO

Tj- ON - oo      »/-i -rj-

00 "O r* CJ

f-iCOOi/IOO —

OOOO — OON — \D

r- 00 Tj- - — OO Tj-r- lo rj (

os S? oö		t — o   1     1 in m oo   '     ' oo r- —	1  "	s 00
1	§ m	Tj- rsl r*-i o	't		$ o
K		\£> o m	1	*n	s
0\	oo	O 0\ ON OS O wi			i
00 ve	i	on D tT   (     ( Os CM r--   '    ' o r- r*-)	1 p	ro
9	o	r- a >/-i	Ti-
9? oö	8	>y r o o r  ON r- (N Tt o ON oo (N	O rsl	00	£

O v-i 1/-1 —       in t m

0\ I— o f* fO

(N  fN r-

\£iTrr-"or~-oorom   ä

ooo»o*or-oo—   o

»ooomoo       vioow-i    *©

\£)

\OOOrJ"*/~ir*-i —

ir r--00\0"0\ONf* 00

Os ror*-i — \Orr--r-- f')

Tj- -i/-ivo--oooov~i in

oo *n in r r*~, r*

>/~i (N — — so

o	O, a
L,	3
3	u
	bO
S	■O

ra t/i		OD c   M	o             c
15		«i-g	■a           „
P			c         ,     00
b.		-j: ¥	ä   5 «
		o tj >	av försåld e ing av lån siga inkoms iga pensions
1 c CL		tadgade so på varor o av slatens
		t *-   u	. .   r   (/5 —■
		«s	mstei betali ylmä ' Siat
S'	lU
So	"k	OOO	o 1- . o
S o		o o .: .   'U — o
c/) —	o	rg    c	S-	cd
>			>	B
o   cd		O	O O o   cd	E
O   1-		o
o .-0			§§ O   -	=D
— >		(N	(--1  in  >	00

■o E O

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.4

Tabell 2. Jämförelse mellan inkomster enligt budgetpropositionen och RRVs beräkning för budgetåren 1987/88 och 1988/89 (tusental kr).

1987/88

1988/89

Inkomsllilel

1000 Skatter:

1100 Skatt på Inkomst, realisationsvinst och rörelse:

1110Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse:

1111 Fysiska personers skall på inkomst, realisationsvinst och rörelse

/120 Juridiska personers skatt inkomst, realisationsvinst och rörelse:

1121 Juridiska personers skatt inkomst, realisationsvinst och rörelse

1130Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse:

1131 Ofördelbara skatter pä inkomst, realisationsvinst och rörelse

1140 Övriga inkomstskatter:

1141 Kupongskatt

1142 Ulskiflningsskatt och ersättningsskatt

1143 Bevillningsavgift

1144 Lotterivinstskatl

1200 Lagstadgade socialavgifter:

1211 Folkpensionsavgift 1221 Sjukförsäkringsavgift,

netto 1231 Barnomsorgsavgift 1241 Vuxenutbildningsavgift 1251 Övriga socialavgifter,

netto 1271 Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verksamhet 1281 Allmän löneavgift

1300 Skatt på egendom:

1310 Skall på fast egendom:

1311 Skogsvärdsavgifler

1312 Fastighelsskait

1320 Förmögenhetsskatt:

1321 Fysiska personers förmögenhetsskall

1322 Juridiska personers för-mögenhelsskall

1330Arvsskatt och gåvoskatt:

1331 Arvsskau

1332 Gåvoskatt

Enligt Enligl

budgelpro-   RRVs positionen    beräkning

Ökning (-I-) Enligt Enligt Ökning (-H)

Minskning   budgelpro-   RRVs Minskning

(-) positionen   beräkning    (-)

294250401   294222201        -28200  301430217   298438001    -2992216 85849200     84584000    -1265 200     89113 700     85208000    -3 905 700

58472000    58390000

-82000    60056000    58404000   -1652000

58472000    58390000

-82000    60056000    58404000    -1652000

24233000    23087000   -1146000    25 958000    23 736000   -2222000

24233 000	23 087000	-1 146000	25958000	23 736000	-2222000
/100000	1100000	-	1100000	/100000	-
1 100000	1 100 000		1 100000	1 100000
2044200	2007000	-37200	1999700	1968000	-31 700
240000	215 000	-25000	260000	240000	-20000
5 000	9000	4000	5000	10000	5 000
3 000	3 000	-	3 000	3 000	-
1796 200	1780000	-16200	1731700	1715000	-16 700
58809700	59462700	653000	55617016	53261600	-2355416
42 399000	42 998000	599000	44 736000	44757 000	21000
-747 000	-624000	123 000	-891 000	-916000	-25 000
9872 000	10012000	140000	10414000	10421 000	7 000
1 166000	1 182 000	16000	1228 000	1229 000	1000
56 000	-353000	-409000	-2000000	-4257000	-2 257 000

128 700	133 700	5000	144016	138600	-5416
5935 000	6114000	179000	1986000	1889000	-97000
15160000	15819000	659000	16138000	17278000	1140000
5060000	4998000	-62000	6060000	6060000	-
. 460000	425000	-35 000	460000	460000	-
4600000	4 573000	-27000	5 600000	5600000	-
2685000	2691000	6000	2458000	2468000	10000
2632000	2632000	-	2403000	2403000	-
53000	59000	6000	55000	65000	10000
1280000	1280000	-	1350000	1350000	-
1050000	1050000	-	1 100000	1 100000	-
230000	230000	-	250000	250000	-

10

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.4

1987/88

1988/89

Inkomsttitel

Enligt Enligl Ökning (-I-) Enligt Enligt Ökning (-(-)

budgelpro-   RRVs Minskning   budgelpro-   RRVs Minskning

positionen    beräkning    (-) positionen    beräkning    (-)

1340 Övrig skatt på egendom:

1341 Stämpelskatt

1342 Skall på värdepapper

6135000 6850000 3 135 000 3 270000 3000000      3 580000

715000 6270000 135 000 3095000 580000      3 175 000

7400000      1130000

3 125 000 30 000

4 275 000  1100000

1400 Skatt på varor och
tjänster:	134431501	134356501	-75000	140561501	142690401	2128900
1410 Allmänna försäljnings-
skatter:	75 700000	76000000	300000	80800000	81000000	200000
1411 MervärdeskaU	75 700000	76000000	300000	80 800000	81000 000	200000
1420.
1430 Skatt på specifika varor:	48651500	47973500	-678000	49004500	50598600	1594100
1421 Bensinskatt	13 900000	14000000	100000	14000000	15 400000	1400000
1422 Särskilda varuskatter	984000	984000	-	1010000	1011400	1400
1423 Försäljningsskatt på
motorfordon	2096000	2096000	-	2 351000	2 351000	_
1424 Tobaksskatt	4400000	4400000	-	4 400000	4400000	_
1425 Skatt på spritdrycker	5950000	5 950000	-	5 950000	6000000	50000
1426 Skatt på vin	2 260000	2 335 000	75 000	2 260000	2 375 000	115 000
1427 Skall pä malt- och
läskedrycker	1 835 000	1835 000	-	1931000	1951000	20000
1428 Energiskall	14 270000	13 570000	-700000	14 1.50000	14 150000	_
1429 Särskild avgift på svavel-
haltigt bränsle	500	500	-	500	500	_
1431 Särskild skatt för olje-
produkter m. m.	1573000	1417000	-156000	1549000	1549000	_
1432 Kassenskatt	125 000	127000	2000	136000	138400	2 400
1433 Skatt på videoband-
spelare	190000	205000	15000	222 000	227 300	5 300
1434 Skatt på viss elektrisk
kraft	970000	970000	-	950000	950 000	_
1435 Särskild skatt mot för-
surning	98000	84000	-14 000	95 000	95 000	_
1440 Överskott vid försäljning
av varor med stats-
monopol:	340000	340000	_	340000	340000	_
1441 AB Vin-& Spritcentra-
lens inlevererade över-
skott	200000	200000	-	200000	200000	_
1442 Systembolagets AB:s in-
levererade överskott	140000	140000	-	140000	140000	_
1450 Skatt på tjänster:	1695000	1728000	33000	1845000	1872800	27800
1451 Reseskau	363 000	388000	25 000	.381000	400000	19 000
1452 Skatt på annonser och
reklam	727 000	735000	8000	809000	817800	8 800
1453 Totalisatormedel	490000	490000	-	535 000	535000
1454 SkaU på spel	115000	115 000	-	120000	120000	_
1460 Skatt på vägtrafik:	5695000	5 695000	-	6072000	6122000	50000
1461 Fordonsskatt	3 505 000	3 505 000	-	3 822 000	3 822 000	_
1462 Kilometerskatt	2 190000	2 190000	-	2 250000	2 300000	50 000
1470 Skatt på impori:	2350000	2620000	270000	2500000	2 757000	257000
1471 Tullmedel	2 350000	2620000	270000	2 500000	2 757 000	257000
1480 Övriga skaller på varor
och tjänster:	/	/	-	/	1	-
1481 Övriga skatter på varor
och tjänster	1	1	-	1	1	-

2000 Inkomster av statens verksamhet:

29719559  28766615

-9S2944  30866178  31219327

353 149

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.4

1987/88

1988/89

Inkomsttitel

Enligt Enligt Ökning (4-) Enligl Enligl Ökning (-I-)

budgelpro-   RRVs Minskning   budgelpro-   RRVs Minskning

positionen    beräkning    (-) positionen    beräkning    (-)

2211 Överskott av kriminalvårdsstyrelsens fastighetsförvaltning

2214 Överskott av byggnads styrelsens verksamhet

2300 Ränteinkomster:

2310.

2320 Räntor på näringslån: 2311 Räntor på lokaliseringslån

2313 Ränteinkomster pä stålens avdikningslån

2314 Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen

2316 Ränteinkomster pä vattenkraftslän

2100 Rörelseöverskott:	12429099	11594558	-834541	11376199	7538355	-3 837844
2110 Affärsverkens inleverera-
de överskott:	3 714777	3571977	-142800	3199410	. 961415	-2237995
2111 Postverkets inlevererade
överskott	46235	46235	-	45210	45210	-
2112 Televerkels inlevererade
överskott	183 042	183042	-	193600	193 600	-
2113 Statens järnvägars in-
levererade överskott	-	-	-	-	-	—
2114 Luftfartsverkets inleve-
rerade överskoll	199400	184400	-15000	,     287 000	222000	-65000
2115 Affärsverket FFV:s in-
levererade överskott	77500	75 000	-2500	85400	64 000	-21400
2116 Statens vattenfallsverks
inlevererade överskott	3078000	3 078000	-	2426000	200000	-2 226000
2117 Domänverkets inlevere-
rade överskott	130600	5 300	-125 300	162 200	167800	5 600
2118 Sjöfartsverkets inlevere-
rade överskott	-	—	-	-	68805	68 805
2120 Övriga myndigheters in-
levererade överskott:	93 980	92699	-1281	190345	125 140	-65 205
2121 Vägverkets inlevererade
överskott	39130	37849	-1281	44 540	42140	-2400
2122 Sjöfartsverkets inlevere-
rade överskott	—	-	-	68 805	—	-68 805
2123 Inlevererat överskott av
uthyrning av ADB-
ulruslning	54850	54 850	-	77000	83 000	6000
2130 Riksbankens inleverera-
de överskott:	6232 000	5584000	-648000	5500000	4000000	-1500000
2131 Riksbankens inleverera-
de överskott	6232000	5 584000	-648000	5 500000	4000000	-1500000
2150 Överskott från spel-
verksamhet:	2388342	2345882	-42460	2486444	2451800	-34644
2151 Tipsmedel	1418110	1328 552	-89558	1467 700	1 383 800	-83 900
2152 Lotterimedel	970232	1017330	47098	1018744	1068000	49 256
2200 Överskott av statens
fastighetsförvaltning:	558 700	558700	—	735500	735 500	—
2210 Överskott av fastighets-
förvaltning:	558700	558 700	-	735500	735500	-

500

500

500

2236000

500

558200	558200	-	735000	735 000
9670134	9795167	125033	10491021	14769176
627099	647099	20000	598331	2 834331
155 000	175 000	20000	140000	140000
160	160	-	120	120
6695	6695	-	6 110	6110
179	179	■ _	168	168

12

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.4

1987/88

1988/89

Inkomsttitel

Enligt Enligt

budgelpro-   RRVs positionen   beräkning

Ökning (-) Enligt
Minskning   budgetpro-
(-) positionen

Enligt Ökning (-h)

RRVs Minskning

beräkning    (-)

9000	25 000	16000	7 000	9000	2 000
360000	350000	-10000	380000	400000	20000
360000	350000	-10000	380000	400000	20000
8000	5000	-3000	6000	5000	-1000
8000	5000	-3000	6000	5 000	-1000
870340	870340	-	800000	800000	-

2317 Ränteinkomster på luftfartslän I 596 1 596

2318 Ränteinkomster pä statens län till den mindre

skeppsfarten 14 500 14 500

2319                                    Ränteinkomster pä kraft
ledningslän - -

49	49
156000	156 000
2 850	2 850
244860	244 860
45 210	45 210

6300510      6400510 6300000      6400000

2321 Ränteinkomster på skogsväglån

2322 Räntor pä övriga näringslån, Kammarkollegiet

2323 Räntor på övriga näringslän. Lantbruksstyrelsen

2324 Räntor pä televerkets statslän

2325 Räntor på postverkets statslän

2326 Räntor pä affärsverket FFVs statslån

2327 Räntor på statens vattenfallsverks statslän

2330 Räntor på bostadslån:

2332 Ränteinkomster på län för bostadsbyggande

2333 Ränteinkomster på lån för bostadsförsörjning för mindre bemedlade

barnrika familjer 210 210

300     300
9005 25110

2334          Räntor på övriga bo
stadslån. Bostadsstyrel
sen

110

2340 Räntor pä studielån:

2341 Ränteinkomster pä statens lån för universitetsstudier och garantilän för studerande

2342 Ränteinkomster pä allmänna studielän

2350 Räntor på energisparlån:

2351 Räntor pä energisparlån

2360 Räntor på medel avsatta till pensioner:

2361 Ränteinkomster pä medel avsatta till folkpensionering

870340   870 340 1495180      1497108

2362 Räntor på beredskaps-lagring:

2363 Räntor pä beredskapslagring och förrädsanlägg-ningar

2380. .

2390 Övriga ränteinkomster:

2381 Ränteinkomster pä län
till personal inom utrikes
förvaltningen m. m. 550 550

2383 Ränteinkomster pä sta
tens bosättningslån 2 000 2 000

28

8 764

8 764

-	41	41	-
-	150000	150000	-
-	3030	3 030	-
-	244 860	244 860	-
-	45210	45 210	-
-	-	36000	36000
_	_	2 200000	2 200000
100000	7110490	7400490	290000
100000	7 110000	7 400000	290000

190

300 7004

300 9110

190

2/06

16105

106

110

105

15 1000

800000   800000 1928      1589196      3320245      1731049

121

136 1000

13

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.4

	1987/88			1988/89
Inkomsttitel	Enligt	Enligt	Ökning (-I-)	Enligt	Enligt	Ökning (-I-)
	budgetpro-	RRVs	Minskning	budgetpro-	RRVs	Minskning
	positionen	beräkning	(-)	positionen	beräkning	(-)
2384 Ränteinkomster pä län
för kommunala
markförvärv	200	103	-97	1.50	-	-LSO
2385 Ränteinkomster pä lån
för studentkäriokaler	130	55	-75	130	50	-80
2386 Ränteinkomster pä län
for allmänna samlings-
lokaler	10000	12 200	2 200	10 500	15 000	4 500
2389 Ränteinkomster pä lån
för inventarier i vissa
specialbostäder	300	200	-100	280	180	-100
2391 Ränteinkomster på mark-
förvärv för jordbrukets
rationalisering	2000	2000	-	2 000	2000	-
2392 Räntor pä intressemedel	25 000	25 000	-	25000	25 000	-
2394 Övriga ränteinkomster	100000	100000	-	100000	100000	-
2395 Räntor på särskilda räk-
ningar i riksbanken	-	-	-	-	1780000	1780000
2396 Ränteinkomster på det av
byggnadsstyrelsen
förvaltade kapitalet	1355000	1 355 000	-	1450000	1397000	-53 000

4 792 024

562 580 51 400

2 500

5621453

575 000 52 940

3 700

94000

2400 Aktieutdelning:

2410 Inkomster av statens aktier:

2411 Inkomster av statens aktier

2500

2511 2517

2522

2523

Offentligrättsliga avgifter:

E.xpeditionsavgifter Trafiksäkerhetsavgift Avgifter för granskning av biograffilm Avgifter för särskild prövning och fyllnadsprövning inom skolväsendet

2527

Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltill-verkning

2528 2529

2531

2532 2533

2534

Avgifter vid bergsstalen Avgifter vid patent- och registrerings väsendet Avgifter vid registrering i förenings m.fl. register Utsökningsavgifter Avgifter vid statens planverk

2535

2536 2537 2538

Vissa avgifter för registrering av körkort och motorfordon Avgifter för statliga

kreditgarantier Lotteriavgifter Miljöskyddsavgift Miljöavgift på bekämpningsmedel och handelsgödsel

545062   545062

545062        545 062 545 062   545 062

4 644203

477 580 51570

2 500

1430

1430

600	600
3020	3 020
81400	81400
26 050	26 050
93400	93 400

620

620

137 300

142 300

132 255	132 255
3 200	3 200
24 300	24 300

100500

-147 821

-85 000 170

5 000

-6.500

534425   490000

534425        490000 534 425   490000

5 453 876

490 500 53 632

3 700

1470

1470

3 020	3 020
83 L50	83 1.50
27 300	27 300
93 800	93 800

580

580

140000

133 395

3 200

25 000

150000

126 395

3 200

25000

101500

95 500

-44425

-44425 -44425

-167 577

-84 500

692

10000 -7 000

-6000

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.4

1987/88

1988/89

Inkomsttitel

Enligt Enligt Ökning (-f) Enligt Enligt Ökning (+)

budgelpro-   RRVs Minskning   budgelpro-   RRVs Minskning

positionen   beräkning    (-) positionen    beräkning    (-)

2539 Täklavgift

2541 Avgifter vid tullverket

2542 Patientavgifter vid tandläkarutbildningen

2543 Skatleuljämningsavgift

2544 Avgifter i ärenden om lokala kabelsändningar

2545 Närradioavgifler

2546 Avgifter vid registrering av fritidsbåtar

2600 Försäljningsinkomster:

2611 Inkomster vid kriminalvården

26(2 Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium

2619 Inkomster vid riksanli-kvarieämbelel

2624 Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifler

2625 Utförsäljning av beredskapslager

2626 Inkomster vid banverket

2700 Böter m.m.:

2711 Restavgifler

2712 Bölesmedel

2713 Vattenföroreningsavgift

2800 Övriga inkomster av statens verksamhet:

2811 Övriga inkomster av statens verksamhel

3000 Inkomster av försåld egendom:

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m.m.:

3110 Affärsverkens inkomster av försålda fastigheter och maskiner:

3113 Statens järnvägars inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3114 Statens Järnvägars inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3115 Affärsverket FFVs inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3116 Statens vattenfallsverks inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3117 Domänverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner

10500 72000	10500 60000	-12000	10500 96000	10500 ■ 96000	-
12 950 3465 692	12 950 3416570	-49122	11600 4224000	11600 4 143 000	-81000
6197 2630	6128 2630	-69	8597 2700	8528 2700	-69
1500	1200	-300	24000	24 300	300
858880	759165	-99715	1253880	1363820	109940
150200	150200	-	159200	159200	-
9380	9380	-	9380	9380	-
300	300	-	300	300	-
51000	59500	8500	51000	59500	8 500
648000	539785	-108215	1034000	685440 450000	-348560 450000
465660 267260 198 300 100	469760 267 260 202400 100	4100 4100	453700 270300 183 300 100	468600 270300 198200 100	14900 14900
400000	400000	-	400000	400 000	-
400000	400000	—	400000	400000	-

21135

107 285

63150

42900

86150

-20 250

63000 84 285 21285 39000 18900        -20100

51000 72000 21000 30000 10000       -20000

5000

10000      10000

20000 25 000

1000

1000

2000

-30000

15 000 30000

30000 45000

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.4

1987/88

1988/89

Inkomsttitel

Enligt Enligt Ökning (-I-) Enligt Enligt Ökning (-I-)

budgelpro-   RRVs Minskning   budgelpro-   RRVs Minskning

positionen   beräkning    (-)   ■ positionen   beräkning    (-)

3120 Civila myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner:

3121 Kriminalvårdsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3122 Vägverkets inkomster av försålda byggnader och maskiner

3124 Statskontorets inkomster av försålda datorer m.m.

3125 Byggnadsstyrelsens inkomster av försålda byggnader

3200 Övriga inkomster av

markförsäljning: 3211 Övriga inkomster av

markförsäljning

3300 Övriga inkomster av försåld egendom:

3311 Inkomster av statens gruvegendom

3312 Övriga inkomster av försåld egendom

4000 Återbetalning av lån:

4100 Återbetalning av näringslån:

4110 Återbetalning av in-djistrilån:

4111 Återbetalning av lokaliseringslän

4120 Återbetalning av jordbrukslån:

4122 Återbetalning av statens avdikningslån

4123 Återbetalning av län till fiskerinäringen

4130 Återbetalning av övriga näringslån:

4131 Återbetalning av vattenkraftslän

4132 Återbetalning av luftfartslän

4133 Återbetalning av statens län lill den mindre skeppsfarten

4134 Återbetalning av kraft-ledningslän

4135 Återbetalning av skogsväglän

4136 Återbetalning av övriga näringslån. Kammarkollegiet

4137 Återbetalning av övriga näringslän. Lantbruksstyrelsen

12000	12285	285	9000	8900	-100
400	400	-	400	400	-
3 500	3 885	385	3 500	3 500	-
100	-	-100	100	-	-100
8000	8000	-	5 000	5000	-
2150	2000	-150	2150	2000	-150
2 150	2000	-150	2 150	2000	-150
21000	21000	-	22000	22000	-
21000	21000	-	22000	22000	-
5500482	5677939	177457	5208962	5130776	-78 186
404495	579495	175000	411662	321662	-90000
190000	265000	75 000	210000	120000	-90000
190000	265 000	75 000	210000	120000	-90000
30145	30145	-	13937	13 937	-
300	300	-	200	200	-
29845	29845	-	13 737	13 737	-
184350	284350	100000	187725	187725	-
243	243	-	254	254	-
2409	2409	_	188	188	—

19621

19621

15 301

15301

77

77

82

82

110000 110000

120 000   120 000

2000        2000

1900

1900

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.4

1987/88

1988/89

Inkomsttitel

Enligt Enligt Ökning (+) Enligt Enligt Ökning (-I-)

budgelpro-   RRVs Minskning   budgelpro-   RRVs Minskning

positionen    beräkning    (-) positionen    beräkning    (-)

4138 Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier

4200 Återbetalning av bostadslån m.m.:

4211 Återbetalning av lån till ejnahem

4212 Återbetalning av lån för bostadsbyggande

4213 Återbetalning av län för bostadsförsörining för mindre bemedlade barnrika familjer

4214 Återbetalning av övriga bostadslån. Bostads-styrelsen

4300 Återbetalning av studielån:

4311 Återbetalning av slatens lån för universitetsstudier och garantilån för s_tuderande

4312 Återbetalning av allmänna studielån

4313 Återbetalning av studiemedel

4400 Återbetalning av energisparlån:

4411 Återbetalning av energisparlån

4500 Återbetalning av övriga lån:

4511 Återbetalning av lån till personal inom utrikesförvaltningen m. m.

4513 Återbetalning av lån för kommunala markförvärv

4514 Återbetalning av lån för sjudentkårlokaler

4515 Återbetalning av län för allmänna samlingslokaler

4516 Återbetalning av utgivna s_tarllän och bidrag

4517 Återbetalning från Portugalfonden

4519 Återbetalning av slatens

bosättningslån 4521 Återbetalning av län för

inventarier i vissa

specialbostäder

4525 Återbetalning av län för svenska FN-styrkor

4526 Återbetalning av övriga lån

5000 Kalkylmässiga inkomster:

50000 150000 100000 50000 50000

3000 700 2700 729 -299971 3000600 3000614                  14

- '             -              -              -    14                  14

3 000000 2700000   -300000   3000000                 3000000

700

600

700

600

29

29

155      1384030      1387180

3150

150 3000

30 180

7000 10000

1377000      1377000

155

300000

300000

112670

300000

300000

121320

1657035      1657190

35	190
9000	9000
1648000	1648000
300000	300000
300000	300000

8650

-1 100

138 252

440525

9750

1207372

302273

2 500	2500	-	1250	150
2300	2 305	5	-	-
170	170	-	170	170
6000	6000	-	6000	6000
16000	16000	-	15000	15000
18000	18000	-	-	-
10000	10000	-	5000	5000
2300	2000	-300	2000	2000
33 550	33 550	-	35 250	45000
47432	350000	302568	48000	48000
3870250	4057446	187196	3874080	2666708

					Prop. 1987/88: 150
					Bilaga	1.4
	1987/88			1988/89
Inkomsttitel	Enligt	Enligt	Ökning (-I-)	Enligt	Enligt	Ökning (-I-)
	budgetpro-	RRVs	Minskning	budgetpro-	RRVs	Minskning
	positionen	beräkning	(-)	positionen	beräkning	(-)
5100 Avskrivningar:	3383850	3417046	33196	3439680	2000308	-1439372
5110 Affärsverkens avskriv-
ningar:	2487900	2525800	37900	2577800	1027000	-1550800
5113 Slatens järnvägars av-
skrivningar	26000	26000	—	-	27000	27000
5115 Affärsverket FFVs av-
skrivningar	111900	125000	13 100	127 800	-	-127800
5116 Slatens vatlenfallsverks
avskrivningar	2350000	2 374 800	24 800	2450000	1000000	-1450000
5120 Avskrivningar på civila
fastigheter:	300000	300000	-	215300	314300	99000
5121 Avskrivningar på civila
fastigheter	300000	300000	—	215300	314300	99000
5130 Uppdragsmyndighelers
komplemenlkostnader:	127000	127000	—	123500	123500	—
5131 Uppdragsmyndighelers
m. fl. komplement-
kostnader	127000	127000	—	123 500	123.500	-
5140 Övriga avskrivningar:	468950	464246	-4 704	523080	535508	12428
5141 Statens vägverks av-
skrivningar	194050	190905	-3 145	196300	198300	2 000
5143 Avskrivningar på
ADB-utruslning	218800	214500	-4 300	271 750	280000	8250
5144 Avskrivningar pä för-
rådsanläggningar för
civilt totalförsvar	56 100	58841	2741	55030	57 208	2 178
5200 Statliga pensionsavgifter,
netto:	433000	587 000	154000	381000	613000	232 000
5211 Statliga pensionsavgifter,
netto	433000	587000	154000	381000	613 000	232000
5300 Statliga avgifter	53400	53400	—	53400	53400	-
5311 Avgifter för företags-
hälsovård	53400	53400	-	53400	53400	-
STATSBUDGETENS
TOTALA
INKOMSTER	333426842	332 831486	-595357	341442587	337497712	-3944875

Bilaga

Inkomster på statsbudgeten kalenderåren 1987—1989 (tusental kronor)

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.4

1987 Prognos

1988 Prognos

1989 Prognos

STATENS TOTALA INKOMSTER 1000 Skatter:

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse:

1110Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse:

1111 Fysiska personers skall på inkomst, realisationsvinst och rörelse

1120Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse:

1121 Juridiska personers skatt pä inkomst, realisationsvinst och rörelse

1130 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse:

1131 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse

1140 Övriga inkomstskatler:

1141 Kupongskatt

1142 Ulskiflningsskatt och ersältningsskall

1143 Bevillningsavgift

1144 Lollerivinstskall

1200 Lagstadgade socialavgifter:

1211 Folkpensionsavgift

1221 Sjukförsäkringsavgift, netto

1231 Barnomsorgsavgift

1241 Vuxenutbildningsavgift

1251 Övriga socialavgifter, netto

arbetarskyddsstyrelsens

1271 Inkomster av arbetsgivaravgifter lill

och yrkesinspektionens verksamhet 1281 Allmän löneavgift

1300 Skatt på egendom:

1310 Skatt på fast egendom:

1311 Skogsvårdsavgifter

1312 Fastighetsskatt

1320 Förmögenhetsskatt:

1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt

1322 Juridiska personers förmögenhetsskatt

1330Arvsskatt och gåvoskatt:

1331 Arvsskau

1332 Gåvoskatt

1340Övrig skatt på egendom:

1341 Stämpelskatt

1342 Skatt på värdepapper

1400 Skatt på varor och tjänster:

1410Allmänna försäljningsskatter:

1411Mervärdeskatt 1420

1430     Skatt på specifika varor:

1421 Bensinskatt

1422 Särskilda varuskatter

1423 Försäljningsskatt pä motorfordon

1424 Tobaksskatt

1425 Skatt på spritdrycker

1426 Skatt på vin

1427 Skatt pä malt- och läskedrycker

1428 Energiskatt

1429 Särskild avgift på svavelhaltigt bränsle

1431 Särskild skatt för oljeprodukter m.m.

1432 Kassettskatt

1433 Skatt pä videobandspelare

1434 Skatt på viss elektrisk kraft

326 267428   340747587   342 596625

285478354   301529188   302877901

81 242 638     87 287 333     86 282 000

56735921    57684000    59848000

56735921     57684 000    59848000

21621863    26372000    23931000

21621863	26372000	23 931000
802210	1312000	550000
802210	1312000	550000
2082644	/ 919333	1953000
21,911 \	187 408	260000
4 253	9000	10000
5285	432	3 000
1833 335	1722493	1680000
58628695	58468217	53482 900
41630589	44045449	45586000
-2 342281	601983	-1391000
9692101	10253 770	10614000
1 137828	1212223	1252 000
-423958	-369973	-4657000
128237	142939	140900
8 806179	2 581826	1938000
14018076	16277418	17 295500
4048560	4 998000	6060000
449803	425 000	460000
3,598757	4 573 000	5 600000
1870507	2691000	2468000
1826068	2 632000	2403 000
44439	59000	65000
1 115577	1472590	1330000
952 845	1 155801	1 125 000
162732	316789	205 000
6 983432	7115828	7437500
3236716	3 169 709	3 125 000
3746716	3 946119	4312500
131588945	139496 220	145 817 501
76104 974	79688000	84000000
76 104 974	79688000	84 000000
45 708488	49248526	50488500
12808857	14818000	15 460000
1018587	966801	1 023 500
1834 930	2 158200	2 357 800
4 278368	4 366000	4400000
5779882	5 945 000	6000000
2.305 068	2 323 934	2.337000
1695 266	1896770	1 969 300
13 056904	14023 000	14031000
-152	500	500
1 458 742	1479761	1489000
127 508	128453	144000
195 920	210897	233 400
1061718	839524	950000

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.4

1987 Prognos

1988 Prognos

1989 Prognos

1435 Särskild skalt mot försurning

1440 Överskott vid försäljning av varor med statsmonopol:

1441 AB Vin- & Spritcentralens inlevererade överskott

1442 Systembolaget ABs inlevererade överskott

1450Skatt på tjänster:

1451 Reseskatt

1452 Skatt på annonser och reklam

1453 Totalisatormedel

1454 Skatt på spel

1460 Skall på vägtrafik:

1461 Fordonsskatt

1462 Kilometerskatt

1470Skatt på import:

1471 Tullmedel

1480 Övriga skatter på varor och tjänster:

1481 Övriga skatter pä varor och tjänster

2000 Inkomster av statens verksamhet:

2100 Rörelseöverskott:

2110 Affärsverkens inlevererade överskoll:

2111 Postverkets inlevererade överskott

2112     Televerkels inlevererade överskott

2113 Statens järnvägars inlevererade överskott

2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott

2115     Affärsverket FFVs inlevererade överskott

2116 Statens vatlenfallsverks inlevererade överskott

2117 Domänverkets inlevererade överskott

2118 Sjöfartsverkets inlevererade överskott

2120 Övriga myndigheters inlevererade överskott:

2121 Statens vägverks inlevererade överskott

2122 Sjöfartsverkets inlevererade överskott

2123 Inlevererat överskott av uthyrning av ADB-utrustning

2130 Riksbankens inlevererade överskoll:

2131 Riksbankens inlevererade överskott

2150 Överskon från spelverksamhel:

2151 Tipsmedel

2152 Lotterimedel

2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning:

2210 Överskott av civil faslighelsförvaltning:

2211 (överskott av kriminalvårdsstyrelsens fastighetsförvaltning

2214 Överskott av byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning

2215 Överskott av generaltullstyrelsens fastighetsförvaltning

2300

2310.

2320

2311

2313

2314

2316

2317

2318

2319

2321

2322

2323

2324

2325

2326

2327

2330

Ränteinkomster:

Räntor på näringslån: Räntor på lokaliseringslån Ränleinkomsler på statens avdikningslån Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen Ränleinkomsler på vattenkraflslån

Ränteinkomster pä luftfartslån

r>;;_..:_T---- „. s jtgtens lån lill den mindre skeppsfarten

krnftlpHninacInn

D or,töir,lr,rv,ct.r  ro   1 iiftfa r) c 1 Q n

Ränteinkomster pä siaiciis lan un u( Ränteinkomster pä kraftledningslän

D Qr,toir,L'r,rv,ct.ir  r,Q   c lr,„e,/,Tl o r,

ivameinKOUisici pa Kiaiiieuniiigsian Ränteinkomster på skogsväglån Räntor pä övriga näringslån. Kammarkollegiet Räntor på övriga näringslän. Lantbruksstyrelsen Räntor på televerkets statslån Räntor pä postverkets statslän Räntor på affärsverket FFV:s statslån Räntor pä statens vattenfallsverks statslän Räntor på bostadslån:

86890	91686	93000
290895	340000	340000
149263	200 000	200000
141632	140000	140000
1674238	1804 693	1943000
393 364	362 282	409500
717 293	794028	864000
448 869	532845	549,500
114712	115 538	120000
5 258595	5 715 000	6227000
3 167 469	3 505 000	3 922000
2091 126	2210000	2 305 000
2551755	2 700000	2819000
2 551755	2 700000 1	2 819000 /
29832819	1 29866737	1 31879351
11779253	9835 611	7 981610
3595811	2 725482	1340480
48289	45 209	45 210
296 243 _____  1	241999	193 600
161431	184969	235 000
17 706	123 000	.53000
2 904091	2056 200	600000
168052	5 300	167 800
-	68805	45 870
116475	134839	132330
37 153	79989	49330
23 573	-	-
55 749	.54 850	83000
5841319	4000000	4000000
5 841319	4000000	4000000
2225648	2 975290	2508800
1 273 896	1892 052	1417 300
951752	1 083 238	1091500
529079	537368	735 500
529079	537368	735500
All-i	500	500
522741	536 868	735 000
1615	-	-
10823268	11585951	14598629
737568	1929045	2 787894
222440	L50244	145 000
206	210	100
4 350	8,541	6110
171	207	164
2 265	l,'i96	28
11866 1	17 269	7211
1 38	52	41
179.343	216101	150000
2.543	4 325	3 170
267 120	367 290	244 860
47225	45 210	45 210
-	18000	36000
-	1 100000	2 1.50000
7139585	6 835 166	7300485

20

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.4

1987 Prognos

1988 Prognos

1989 Prognos

2331 Ränteinkomster på egnahemslän

2332 Ränteinkomster pä lån för bostadsbyggande

2333 Ränteinkomster pä lån för bostadsförsörjning för mindre bemedlade barnrika familjer

2334 Räntor pä övriga bostadslän. Bostadsstyrelsen

2340 Räntor på studielån:

2341 Ränteinkomster pä statens lån för universitetsstudier och garantilån för studerande

2342 Ränteinkomster på allmänna studielån

2350 Räntor på energisparlån:

2351 Räntor på energispariän

2360 Räntor på medel avsalla lill pensioner:

2361 Ränteinkomster pä medel avsatta till folkpensionering

2370 Räntor på beredskapslagring:

2371 Räntor på beredskapslagring och förrådsanläggningar 2380, ..

2390     Övriga ränteinkomster:

2381 Ränleinkomsler på län lill personal inom utrikesförvaltningen m.m.

2383 Ränteinkomster på statens bosällningslån

2384 Ränteinkomster på lån för kommunala markförvärv

2385 Ränteinkomster på län för studentkäriokaler

2386 Ränteinkomster pä lån för allmänna samlingslokaler

2389 Ränteinkomster på län för inventarier i vissa specialbostäder

2391 Ränteinkomster pä markförvärv för jordbrukels rationalisering

2392 Räntor på intressemedel

2394 Övriga ränteinkomster

2395 Räntor pä särskilda räkningar i riksbanken

2396 Ränteinkomster på det av byggnadsstyrelsen förvaltade kapitalet

2400 Aktieutdelning:

2410 Inkomster av statens aktier:

2411 Inkomster av statens aktier

2500 Offentligrättsliga avgifter:

2511 Expeditionsavgifter

2514 Elevavgifter vid styrelsen för värdartjänst

2517 Trafiksäkerhetsavgift

2518 Fyravgifter, farledsvaruavgifter

2519 Skeppsmätningsavgifter

2521 Fartygsinspeklionsavgifter

2522 Avgifter för granskning av filmer och videogram

2523 Avgifter  för  särskild   prövning  och   fyllnadsprövning   inom skolväsendet

2524 Avgifter vid statens jordbruksnämnd

2525 Avgifter för växtskyddsinspektion

2527 Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkning

2528 Avgifter vid bergsstaten

2529 Avgifter vid patent- oeh registreringsväsendel

2531 Avgifter för registrering i förenings m. fl. register

2532 Utsökningsavgifter

2533 Avgifter vid statens planverk

2534 Vissa avgifter för registrering av körkort och motorfordon

2535 Avgifter för statliga kreditgarantier

2536 Lotteriavgifter

2537 Miljöskyddsavgift

2538 Miljöavgift på bekämpningsmedel och handelsgödsel

2539 Täklavgift

2541 Avgifter vid tullverket

2542 Patientavgifter vid tandläkarutbildningen

2543 Skatteutjämningsavgifl

7 138860	6834700	7 300000
220	199	185
504	267	300
30211	16693	9110
11	78	110
30134	16615	9000
360166	377945	380000
360 166	377 945	380000
5 786	10000	5000
5 786	10000	5000
945 101	866822	796000
945 101	866822	796000
1604851	1550280	3320140
146	531	10
1258	2500	900
324	1	-
-	80	50
13 388	13710	15 000
3409	43	180
1521	2 827	2000
18648	34 288	25000
166920	141 300	100000
-	-	1 780000
1399237	1355000	1397 000
531933	549942	490000
531 933	549942	490000
531933	549942	490000
4388077	5295363	5606942
517 150	464602	491 700
20	-	-
56423	52 920	54 383
292 360	-	-
1687	—	_
3 773	-	_
2 880	3 005	3 700
1380	1651 -9	1460
2		_
-	3	1
3 103	3 199	3 020
93 896	84 969	84175
26055	28068	27700
89124	97612	94 000
742	523	580
134 106	147874	150 700
128991	1,30620	127 480
3213	3 229	3 200
21506	26 093	25 100
92 198	124 149	95 500
10 376	10549	10600
42022	91503	98000
13688	14 438	11300
2845 650	3 987 771	4 299124

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.4

1987 1988 1989

Prognos       Prognos       Prognos

2544 Avgifter i ärenden om lokala kabelsändningar

2545 Närradioavgifler

2546 Avgifter vid registrering av fritidsbålar

2600 Försäljningsinkomster:

2611 Inkomster vid kriminalvården

2612 Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium

2616 Försäljning av sjökort

2617 Lotsavgifter

2619 Inkomster vid riksantikvarieämbetet

2624 Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifler

2625 Utförsäljning av beredskapslager

2626 Inkomster vid banverket

2700 Böter m.m.:

2711 Restavgifler

2712 Bölesmedel

2713 Vattenföroreningsavgift

2800 Övriga inkomster av statens verksamhet:

2811 Övriga inkomster av statens verksamhet

3000 Inkomster av försåld egendom

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m. m.:

3110 Affärsverkens inkomster av försålda fastigheter och maskiner: 3113 Statens järnvägars inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3115 Affärsverket FFVs inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3116 Slatens vatlenfallsverks inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3120 Civila myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner:

3121 Kriminalvårdsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3122 Vägverkels inkomster av försålda byggnader och maskiner

3123 Sjöfartsverkets inkomster av försålda byggnader och maskiner

3124 Statskontorets inkomster av försålda datorer m.m.

3125 Byggnadsstyrelsens inkomster av försålda byggnader

3126 Generaltullstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3200 Övriga inkomster av markförsäljning:

3211 Övriga inkomster av markförsäljning

3300 Övriga inkomster av försåld egendom:

3311 Inkomster av statens gruvegendom

3312 Övriga inkomster av försåld egendom

4000 Återbetalning av lån:

4100 Återbetalning av näringslån:

4110 Återbetalning av indiistrilån:

4111 Återbetalning av lokaliseringslån 4120 Återbetalning av jordbrukslån:

4122 Återbetalning av statens avdikningslån

4123 Återbetalning av län lill fiskerinäringen

4130 Aterbelalning av övriga näringslån:

4131 Återbetalning av valtenkraftslån 4132. Återbetalning av luflfartslån

4133 Återbetalning av statens län till den mindre skeppsfarten

4134 Återbetalning av kraftledningslån

4135 Återbetalning av skogsväglån

4136 Återbetalning av övriga näringslän. Kammarkollegiet

4917	7 328	9724
2815	2516	2 745
-	12750	12750
1008142	1065946	1596140
136552	163 621	170000
11424	8364	9380
4784	—	_
34902	-	-
300	356	300
32623	74 500	59500
787 557	819105	456960
-	-	900000
436425	500846	470530
234 551	294437	271780
201 772	206293	198 200
102	116	550
336642	495710	400000
336642	495 710	400000
661066	81824	42900
170032	59252	18900
159555	47357	10000
14876	25000	10000
5 663	2000	-
139016	20 3.57	-
10477	11895	8900
371	400	400
3 139	3 495	3 500
68	-	-
20	-	-
6994	8000	5 000
-115	-	-
5 738	1572	2000
5 738	1 572	2000
485296	21000	22000
206,54	21000	22000
464642	-	-
6063168	5622 842	5164015
1189053	463919	315986
490726	144300	115000
490726	144 300	115000
27095	24515	14995
557	20	150
26538	24495	14 845
671232	295 104	185 991
213	278	264
37786	2409	188
33468	23 999	13 607
22	-	-
73	82	■ 82
116008	143710	120000

22

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.4

1987 1988 1989

Prognos        Prognos        Prognos

Återbetalning av övriga näringslån, Lantbruksstyrelsen Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier

Återbetalning av bostadslån m. m.:

Återbetalning av lån till egnahem Återbetalning av lån för bostadsbyggande Återbetalning av län för bostadsförsörjning för mindre bemedlade barnrika familjer Återbetalning av övriga bostadslän. Bostadsstyrelsen

Återbetalning av studielån:

Återbetalning av slatens lån för universitetsstudier och garan-

tjlån för studerande

Återbetalning av allmänna studielån

Återbetalning av studiemedel

Återbetalning av energisparlån:

Återbetalning av energisparlån

Återbetalning av övriga lån:

Återbetalning av län till  personal inom utrikesförvaltningen

m. m.

Återbetalning av lån till personal inom biståndsförvaltningen

m. m.

Återbetalning av lån för kommunala markförvärv

Återbetalning av lån för studentkäriokaler

Återbetalning av län för allmänna samlingslokaler

Återbetalning av utgivna slarllån och bidrag

Återbetalning av u-landslän

Återbetalning av statens bosättningslän

Återbetalning av län för inventarier i vissa specialbostäder

Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor

Återbetalning av övriga län

4137 4138

4200

4211 4212 4213

4214

4300

4311

4312 4313

4400

4411

4500

4511

4512

4513 4514 4515 4516 4517 4519 4521 4525 4526

5000 Kalkylmässiga inkomster:

5100 Avskrivningar:

5110 Affärsverkens avskrivningar:

5113 Statens järnvägars avskrivningar

5114 Luftfartsverkets avskrivningar

5115 Affärsverket FFVs avskrivningar

5116 Statens vatlenfallsverks avskrivningar

5120 Avskrivningar på civila fastigheter:

5121 Avskrivningar på civila fastigheter

5130 Uppdragsmyndighelers komplemenlkostnader:

5131 Uppdragsmyndigheters m.fl. komplement kostnader

5140 Övriga avskrivningar:

5141 Statens vägverks avskrivningar

5142 Sjöfartsverkets avskrivningar

5143 Avskrivningar på ADB-utrustning

5144 Avskrivningar pä förrådsanläggningar för civilt totalförsvar

5200 Statliga pensionsavgifter, netto

5211 Statliga pensionsavgifter, netto

5300 Statliga avgifter

5311 Avgifter för företagshälsovård

1983	2721	1850
481 679	121905	50 000
2424025	2 995 600	3000614
1	-	14
2418696	2 994 600	3 000000
776	1000	600
4 552	-	-
1614503	1724 884	1423 145
66	223	145
13 362	9961	9000
1601075	1714700	1414000
310915	299590	300000
310915	299 590	300000
524672	138849	124 270
2 767	2 188	100
2 10487	59	:
153	220	170
7908	6825	6000
16,03	15 604	15000
17 125	17781	-
6817	12 500	4 000
3 4.59	1928	2000
46734	29944	49000
412717	51 800	48000
4232021	3 646996	2632458
3463875	2737 222	2005058
2555654	1809413	/ 027000
84431	26000	27000
136 261	-	-
77633	85 013	-
2 2.57 329	1698400	1000000
279112	300000	314300
279112	300000	314,300
116544	135357	123500
116 544	135 357	123 500
J/2565	492452	540258
251794	219111	203 050
24 149	-	-
180,371	214 500	280000
56 251	58841	57 208
768 146	856374	574000
768146	856 374	574000
—	53400	53400
-	53 400	53 400

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988

23

Bilaga 1.5

Beräkningar för anslaget räntor på statsskulden, m.m., budgetåret 1988/89

Sammanfattning av riksgäldskontorets beräkningar   ™p- '987/88:150
för anslaget räntor på statsskulden, m. m. ' '

Inledning

I regeringens proposition 1987/88: 100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1988/89 upptogs under utgiftsanslaget Räntor på statsskulden, m. m. ett preliminärt beräknat belopp på 54 miljarder kr. Någon inkomsl-och utgiftsslal rörande anslaget i fråga presenterades inle. I bilaga 18 till budgetpropositionen 1988 erinrades bl. a. om att under senare år förslaget i budgetpropositionerna reviderats i komplelteringspropositionerna och alt därför avsikten var alt på grundval av beräkningar från riksgäldskontoret återkomma lill riksdagen i komplelleringspropositionen med förslag till beräkning av anslag för statsskuldräntorna avseende budgelåret 1988/89.

Nedan redovisas riksgäldskonlorets förslag till Räntor på statsskulden, m.m. budgelåret 1988/89 (bilaga). Riksgäldskonloret har också lämnat en beskrivning av statens upplåningsbehov och statsskuldens kostnader några år bakåt i tiden saml en förnyad beräkning av statsskuldens räntekostnader m. m. för innevarande budgetär. En sammanfattning av riksgäldskonlorets skrivelse lämnas nedan.

Redovisningsprinciper, m.m.

Riksgäldskontorets redovisning gentemot statsbudgeten sker i huvudsak enligt den s. k. utgiflsprincipen. En ränteutgift redovisas således i sin helhet vid förfallotidpunkten oavsett om utgiften avser en kostnad hänförlig till också annan redovisningsperiod. (För att även belysa hur räntorna m.m. fördelat sig efter periodisering till de perioder de koslnadsmässigl tillhör har en sammanställning gjorts på sid. 7 avseende budgetåren 1983/84-1986/87.)

En ylleriigare anpassning till den nämnda utgiftsprincipen kommer atl ske den I juli 1988 då en ändring genomförs av bokföringsprinciperna avseende upplåningen mol statsskuldväxlar (prop. 1987/88: 100, bilaga I, sid. 47). Ändringen innebär all ränteutgifterna avräknas mol budgelen i samband med atl växlarna förfaller till betalning och inle som f. n.., då de ges ut. Omläggningen innebär en bättre överensstämmelse med övrig redovisning av ränteutgifter som t.ex. för riksobligationer. Därmed dämpas även de periodiseringseffekler avseende ränteutgifterna på statsbudgeten som tidigare uppkommit vid förändring av andelarna av olika upplåningsformer mellan budgetåren. Detta har också inneburit ökad osäkerhet vid beräkning av räntekostnaderna för ell visst budgetår, eftersom inte bara del totala lånebehovet och genomsnittlig räntesats ulan också upplåningens fördelning på låneinslrument påverkat dessa. Omläggningen fr. o. m. budgetåret 1988/89 av principerna för redovisnig pä statsbudgeten av stats-skuldväxelräntorna medför en positiv engängseffekl på statsbudgeten beräknad till ca 7,5 miljarder kronor.

1    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.5

Slatens lånebehov bestäms dels av statsbudgetens ulfall, dels av fakto- Prop. 1987/88: 150 rer som ligger utanför statens budget. Del av riksrevisionsverkel redovisa- Bilaga 1.5 de budgelulfallel, som bygger pä myndigheternas redovisningar av statsbudgetens inkomster och utgifter är inle identiskt med upplåningsbehovel. Detta fram- kommer av de kassamässtga belalningsrörelserna på statsverkets checkräkning - skillnaden mellan inbetalningar och utbetalningar. På statsverkets checkräkning sker också iransaklioner som inte redovisas på statsbudgeten.

Riksgäldskonlorets egen verksamhel medför också uppläningsbehov. Det gäller bl. a. kreditgivning till vissa affärsverk och myndigheter saml transaktioner av dispositiv karaklär som påverkar upplåningens (statsskuldens) slorlek, t. ex. uppköp av statsobligationer.

Statens lånebehov (netto) och statsskuldens utveckling 1976/77-1986/87

Statens lånebehov (netto) har under de senaste budgetåren minskal kraftigt. Från en högsta nivå 1982/83 på 88 miljarder kronor sjönk det för de båda följande budgetåren till 75 och 72 miljarder kronor och under de båda senaste budgetåren - 1985/86 och 1986/87 - har neltolånebehovet minskat med runt 30 miljarder kronor vart och ell av åren. Budgetåret 1986/87 blev neltolånebehovet endast 13,2 miljarder kronor, varav för statsverket 6,5 miljarder kronor. Lånebehovet minskade då bl. a. till följd av inbetalning av tillfällig förmögenhelsskall för försäkringsbolag m. fl. (engångsskatten) med 7,9 miljarder kronor, vilket dock inle påverkade budgetsaldol.

Tabell 1    Statens länebehov (netto) budgetåren 1976/77-1986/87. Miljarder kronor.

	Stats-	Riksgälds-	Länebehov	Upplån	ing	Kassa-
	verket'	kontoret	(netto)	(slatssk förändri	niding) varav utom landet	förändring
1976/77	10.6	0,2	10,8	13,6	4,9	2,8
1977/78	24,7	0.9	25.6	22,9	6,1	-2.7
1978/79	35,9	-0,4	35.5	33,8	3,7	-1,7
1979/80	51,5	1,3	52,8	53,0	17,2	0,2
1980/81	60,8	0,3	61,1	60,9	14,6	-0,2
1981/82	67,6	-0,9	66,7	66.7	15,8	-
1982/83	86,6	1,1	87,7	87.6	18,9	-0.1
1983/84	75,1	0,2	75.3	75,3	21,5	-
1984/85	73.5	-1.4	72,1	76.8	36,1	4,7
1985/86	43,8	-2.6	41,2	36,6	-18,6	-4.7
1986/87	6,5-	6,7-'	13,2	13,2	7,8	-

' Saldot av betalningsströmmarna på statsverkets checkräkning.  I detta belopp ingår inbetalning av tillfällig förmögenhetsskatt för livförsäkringsbolag m. fl.med 7,9 miljarder kronor. ' Varav 3.9 miljarder kronor för uppköp av statsobligationer emitterade i utlandet.

I uppgifterna för "statsverket" ingår utgifterna för räntor på statsskulden och även realiserade valutaföriuster och valulavinsler. Valuladifferen-ser realiseras och bokförs på statsverkels checkräkning (statsbudgeten)

när utlandslån löses in och utgör skillnaden mellan lånets bokförda värde,     Prop. 1987/88: 150 vilket åsätts enligt valutakursen vid upplåningslillfällel, och värdet vid     Bilaga 1.5 återbetalningstillfället.

Budgetåret 1985/86 minskade utlandsskulden med 18,6 miljarder kronor. Under budgelåret 1986/87 ökade utlandsskuldens bokförda värde dock tillfälligt med 7,8 miljarder kronor. Sell över kalenderåren 1986 och 1987 uppgick netloamorleringen av utlandsskulden till 8,3 resp. 2,1 miljarder kronor. Upplåningen har alliså skett i enlighet med normen att slalen inle skall neltolåna utomlands.

I tabell I redovisas också kassaförändringar m. m. Under budgetåret 1984/85 ökade kassorna med 4,7 miljarder kronor. Orsaken härtill var en omfattande utlandsupplåning under första halvåret 1985, som tillsammans med den inhemska upplåningen temporärt översteg brultofinansieringsbe-hovet, dvs. budgetunderskott och förfallande lån.

I tabell 2 visas bl. a. neltoupplåningsbehovet exkl. räntor på statsskulden och realiserade valutaförluster. Neltoupplåningsbehovet exkl. stalsskuldräntor och valutaförluster ökade kraftigt under slulet av 1970-talet för att i början av 1980-lalet uppgå till inemot 40 miljarder kronor. Mellan budgetåren 1982/83 och 1983/84 sjönk det med nära 25 miljarder kronor till ca 15 miljarder kronor. Denna utveckling har fortsatt och medfört alt ugiftsöverskotlet (upplåningsbehovel) exkl. stalsskuldräntor och realiserade valutaförluster förbytts i inkomstöverskoll som för de båda senaste budgetåren uppgått lill 25 resp. 51 miljarder kronor.

Tabell 2   Lånebehov exklusive utgifter för räntor på statsskulden och för realiserade valutaförluster, m.m. budgetåren 1976/77-1986/87. Miljarder kronor.

	. Låne-	Räntor	Realise-	Lånebehov
	behov	pä stats-	rade va-	exkl räntor
	(netto)	skulden m. m.	lutaförluster (netto)	på statsskulden och realiserade valutaförluster
1976/77	10,8	5,4	_	5,4
1977/78	25,6	6,9	-	18,7
1978/79	35.5	8,8	0,0	26.7
1979/80	52,8	14,5	0,0	38,3
1980/81	61,1	22,9	0,9	37,2
1981/82	66,7	:26,3	1,4	39,0
1982/83	87,7	43,9	4,3	39,5
1983/84	75,3	52,8	7,6	14,9
1984/85	72,1	60,7	14,5	-    3,1
1985/86	41,2	62,3	4.2	-25,3
1986/87	13,2	62,2	1,6	-50,6

' I delta belopp ingår inbetalning av tillfällig förmögenhetsskatt för livförsäkringsbolag m. fl.med 7,9 miljarder kronor.

Den 30 juni 1987 uppgick den bokförda statsskulden till 609,2 miljarder kronor. Därav utgjorde utlandsskulden 128,3 miljarder kr. Av tabell 3 framgår statsskulden uttryckt som andel av BNP. I tabellen anges vidare utlandsskuldens slorlek värderad både lill de valutakurser som rådde då lånen togs upp och lill de som rådde vid slulel av respektive budgetår.

ti    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.5

Tabell 3    Statsskulden vid slutet av budgetåren 1976/77 - 1986/87. Miljarder kronor.     Prop. 1987/88:150

Bilaga 1.5

	Lån inom	Lån i ullandel		Totalt
	landet
		I bokför-	1 aktu-	1 bokför-	1%	I aktu-	1%
		da vär-	ella	da vär-	av BNP	ella	av BNP
		den	värden	den		värden
1916/11	77,2	5,1	5,1	82,3	23	82,3	23
1977/78	94,0	11,2	11,7	105,2	27	105,7	27
1978/79	124,2	14,9	14,9	139.1	32	139,1	32
1979/80	160.0	32,1	31,9	192.1	39	191.9	39
1980/81	206.3	46,7	50,9	253.0	46	257,2	47
1981/82	257,2	62,5	75,0	319.7	53	332.2	55
1982/83	325,9	81,4	111,7	407,3	62	437,6	66
1983/84	379,7	102,9	128.8	482.6	64	508,5	68
1984/85	420,4	139.1	157,5	559,5	68	577,9	70
1985/86	475,5	120,5	122,6	596,0	66	598.1	66
1986/87	481,0	128,3	123,9	609,2	65	604,9	65

Statsskuldens kostnader 1983/84-1986/87

I takt med statsskuldens ökning har utgifterna för densamma stigil. Från att ha uppgått till ca 8% av de totala slatsulgiflerna budgetåret 1979/80 ökade andelen för räntor pä statsskulden m.m. till ca 23% budgetåret 1984/85. Budgetåret 1986/87 var andelen 19%.

Den ojämföriigt största utgiftsposten på anslaget Räntor på statsskulden, m. m. utgörs av ränteutgifterna. En annan stor utgiftspost har varil realiserade valutaförluster., För budgetåret 1984/85 var valutaförlusterna t. o. m. större än räntebetalningarna på utlandslånen. Förutom utgifter för räntor och valutaförluster förs på nämnda anslag också utgifter för provisioner och avgifter m. m. Vidare redovisas även vissa inkomster, främst ränleinkomsler från riksgäldskontorets ullåningsverksamhet. I tabell 4 belyses ulvecklingen för stalsskuldräntorna m. m. Till dessa utgifter för statsskulden och dess hantering kommer utgifter som finansieras genom andra anslag på statsbudgeten, bl. a. riksgäldskonlorets förvaltningskostnader och vissa emissionskostnader (jfr. riksgäldskonlorets verksamhetsberättelse för budgelåret 1986/87).

Tabell 4    Räntor på statsskulden m. m.

Miljarder kronor

Budgetår	1983/84	1984/85	1985/86	1986/87
Räntor på inhemska lån Räntor pä utländska lån Valutaföriuster (netto) Provisioner Övrigt (inkomsträntor m. m.) Summa	39,9 12,2 7,6 0,8 -0,1 60,4	45,7 14,0 14.5 1,1 -0,1 75,2	49,0 12,5 4.2 1.2 -0,4 66,5	51,4 10,0 1,6 0,8 0,0 63,8

Den främsta orsaken till den avtagande ökningstakten i ränteutgifterna är det kraftiga räntefall som skedde under 1985/86 saml minskade nelto-upplåningsbehov till följd av sjunkande budgetunderskott. Den stora ökningen av redovisade valutaförluster budgetåret 1984/85 är en följd av

omfattande förtida återbetalningar av utlandslän och refinansiering mot    Prop. 1987/88: 150 nya lån med lägre lånekostnader. Då de äldre lånen varil bokförda lill     Bilaga 1.5 upplåningskurser och refinansiering skell lill högre kurs har slora valutaförluster uppkommit i bokföringen, vilka redovisats över statsbudgeten.

Del har tidigare nämnts all ränteutgifterna m.m. redovisas gentemot statsbudgeten enligl den s. k. utgiflsprincipen, dvs. i sin helhet vid förfallo-lidpunkten oavsett om kostnaden också är hänförlig lill annan redovisningsperiod. 1 tabell 5 har ränteutgifterna m. m. fördelals lill de perioder som de koslnadsmässigl tillhör. Periodisering av valutadifferenser (valuia-föriuster/valutavinsler) har skett på den totala utländska skulden genom all jämföra hur skillnaden mellan skuldens bokförda och aktuella värde har utvecklats under respektive budgetår. Provisioner och inkomsträntor m. m. har med hänsyn till deras begränsade slorlek inte periodiserats.

Tabell 5    Räntor på statsskulden m. m., periodiserade belopp.

Miljarder kronor.

Budgetår 1983/84 1984/85 1985/86 1986/87

39,6	46,6	52,7	50,6
12.1	13.7	11.4	10.4
3.4	10.1	-12,1	-4,0
0.7	1.0	0,8	0,8

Räntor på inhemska lån Räntor på utländska län Valutaföriuster (netto) Övrigt

Summa 55,8 71,4 52,8 57,8

En jämförelse mellan de båda tabellerna visar relativt god överensstämmelse mellan de bokförda och de periodiserade ränteutgifterna för de utländska lånen. Delta är också fallet för de inhemska lånen med undanlag för budgelåret 1985/86 då de periodiserade utgifterna är 3,7 miljarder kronor större än de redovisade utgifterna. En av orsakerna härtill är att delar av under tidigare budgetär bokförda ränteutgifter för statsskuldväxlar med 540 och 720 dagars löplider periodiserats lill 1985/86. En anna orsak är all under 1985/86 emitterades en slor volym riksobligalioner med faktisk första ränteutgift under 1986/87, men vid periodisering en stor del av räntebeloppet hänförligt till budgetåret 1985/86. De stora periodiserings-effeklerna svarar valuiadifferenserna för. Delta hänger samman med all förändringar av valutakurserna värde- och koslnadsmässigl påverkar hela utlandsskulden medan de anslagsmässigt endasl påverkar valuiadifferenserna på de lån som återbetalats under ell budgetår. Förändringar av valutakurserna får därmed elt snabbare genomslag på de periodiserade än på de redovisade valuiadifferenserna. Så 1. ex. medförde den relativt höga dollarandelen i skulden och dollarkursens fall från mitten av 1985 stora periodiserade valutavinster under budgelåret 1985/86. Samlidigl medförde den omfattande återbetalningen av dollarlån atl den anslagsmässiga redovisningen mol budgelen visade valutaförluster.

Räntekostnader m. m. 1987/88 och 1988/89

Anslaget Räntor på statsskulden, m. m. har i slalsbudgelen för budgetåret 1987/88 upplagils till 60 miljarder kronor och i budgetpropositionen 1988

har för budgelåret 1988/89 upptagits etl beräknat belopp av 54 miljarder    Prop. 1987/88: 150
kronor. Bilaga 1.5

Tabell 6

Budgetär 1987/88 1988/89

Enl stats- Reviderad    Budget-        Reviderad budgeten   beräkning    prop. 1988   beräkning

50,5	48.6	43,9	43.2
9,7	9,9	9.9	9.6
-0,2	-3,9	0.2	0.2

Räntor pä inhemska län m. m Räntor pä utländska län Valutaföriuster

Summa 60,0 54,6 54,0 53,0

Budgelåret 1987/88

En förnyad beräkning av räntor på statsskulden m. m. visar att utgifterna för budgetåret 1987/88 blir mindre än vad som angetts i slalsbudgelen, 54,6 miljarder kronor mol i statsbudgeten 60 miljarder kronor.

Vad beträffar räntor på inhemska lån, m. m. beräknas dessa minska med 1,9 miljarder kronor. Minskningen beror framför allt på att upplåningsbehovel för innevarande budgetår nu beräknas bli lägre än vad som antogs i slalsbudgelen i mitten av maj 1987.

Vad beträffar räntorna för den utländska upplåningen beräknas nu dessa öka frän 9,7 miljarder kronor till 9,9 miljarder kronor främsl på grund av övergång från röriig lill fast ränta med pä längre sikt lägre räntekostnader som följd. Realiserade valulavinster beräknas öka frän 0,2 miljarder kronor lill 3,9 miljarder kronor beroende på förtidsinlösen av län i större utsträckning än som tidigare planerats.

Budgetåret 1988/89

För budgetåret 1988/89 beräknas utgifterna för räntor på statsskulden, m. m. till 53 miljarder kronor, vilkel är I miljard kronor mindre än vad som beräknades i budgetpropositionen.

Ränteutgifterna för den inhemska upplåningen beräknas minska med 5,4 miljarder kronor jämfört med innevarande budgetår. Den tidigare nämnda omläggningen av redovisningen av slalsskuldväxelränlorna innebär emellertid alt ränteutgifterna engångsvis beräknas minska med 7,5 miljarder kronor. Ulan denna förändring skulle således ränteutgifterna för den inhemska upplåningen ha ökat med 2,1 miljarder kronor mellan budgetåren. Beräkningen utgår från ell netloupplåningsbehov för budgelåret 1988/89 pä ca 20 miljarder kronor. Om lill neltouppläningsbehovel läggs under 1988/89 förfallande lån - varav ränlelöpande obligationslän 21 miljarder kronor, riksobligationslån 20,3 miljarder kronor, premielån 2,6 miljarder kronor, sparobligalionslån ca 12 miljarder kronor, slalsskuldväxlar ca 100 miljarder kronor - uppkommer ell inhemskt brultoupplåningsbehov i storleksordningen 175 miljarder kronor budgetåret 1988/89.

Ränteutgiflerna för utländska län beräknas mellan budgetåren 1987/88 och 1988/89 minska med 0,3 miljarder kronor. Della beror främst på effekten av lägre räntesatser efter refinansiering av äldre lån.

Känslighetsanalyser Prop. 1987/88: 150

Slatsskuldränlornas storlek är självfallet i hög grad beroende av ränte-     D'läga t.5 nivån. Upplåningens inriktning på olika läneinslrumenl är också av betydelse. Kalkyleringen av ränleutgiflerna avseende såväl budgetåret 1987/88 som budgetåret 1988/89 har skett utifrån räntenivån i mitten av mars 1988.

För all belysa känsligheten i beräkningarna kan del vara av intresse all någol närmare redovisa effekterna av ändrad räntenivå m. m. En förändring i räntenivån slår givetvis inle omedelbart igenom på hela statsskulden ulan endasl på låneformer med rörlig ränta och på nyupplåningen. Efter hand fär förändringen effekt på upplåning som sker för atl omsätta förfallande lån med bunden ränta och pä obligationslån med s. k. ränlejusle-ringsklausul allteftersom dessa konverteras att löpa med ny räntesats.

En förändring av räntenivån med en procentenhet frän den I juli 1988 skulle för inhemska lån betyda en förändring i ränteutgiflerna för budgetåret 1988/89 - under i övrigt oförändrade förhållanden vad gäller upplåningens slorlek och dess inriktning på olika låneinslrument — med ell belopp i slorleksordningen 0,6 miljarder kronor. På lite sikl blir effekten givelvis större. Exempelvis innebär en procentenhets förändrad räntenivå för brultouppläningen l988,/89 att de inhemska ränteutgifterna förändras med 2,2 miljarder kronor. Den största delen härav, 1,6 miljarder kronor, påverkar dock först budgetåret 1989/90.

Vad beträffar räntor för de utländska lånen skulle en ränteförändring med en procentenhet frän den I juli 1988 leda lill alt ränleutgiflerna, under i övrigt oförändrade förhållanden, förändras med 0,4 miljarder kronor för budgelärel 1988/89. Valutakursernas ulveckling har belydelse både för ränteutgifter och för realiserade valutaförluster och valutavinster. En förändring av dollarkursen med 10 öre från beräkningslagandet om 5:99 kr per dollar påverkar ränteutgifterna med cirka 65 milj. kr. och valutaförlusterna med ca 5 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

Bilaga

Prop. 1987/88:150 Bilaga 1.5

Förslag till räntor på statsskulden, m. m. budgetåret 1988/89
Utgifter Kr.

18481000000
10239000000
3958000000
22000000
4600000000
300000000
3 500000000
90000
8000
1000
608 702000
1600000000	43 380801000
	9600000000
600000000
1000
1000	600002000
425000000
282 000000
6500000
5 500000
100000	719100000
Summa	54299 903 000

A.    Räntor på statsskulden a.     Räntor på upplåning inom landet I.   Räntor på räntelöpande obligationslån, förslagsvis

Ränta på riksobligationer,/ör.?/rtgiv/.<;

Vinster på premieobligationslån,/o/i/agivw

Ränta på staisskuldförbindelser,/o«/rtg.yv7i

Ränta på sparobligalioner/ör.?/flgiv/.s

m. för-

Ränta på lån hos slalsinslitutioner och fonder, m.

slagsvis

Ränta på allemanssparandel,/öw/flgi-w'.!-

Ränta på köpeskillningen för fastigheten nr I i kv. Lejonet i

Stockholm

9. 10. II. 12.

Ränta på konung Carl XIII:s hemgiftskapilal

Ränta på kortfristig upplåning hos banker m. fl., förslagsvis

Ränta på skattkammarväxlar,//';'/.*-

Ränta på slalsskuldväxlar,/ö/-.s/rtgiv/i

b. Ränta på upplåning i utlandet, förslagsvis

B.    Valutaförluster, kapitalrabatter m. m.

1.    Valutaförluster, förslagsvis

2. Kapitalrabatter, förslagsvis

3. Kursförluster, förslagsvis

C.    Diverse ulgifier

1. Försäljningsprovisioner m. m., förslagsvis

2. Inlösningsprovisioner m. m., förslagsvis

3. Kostnad för börsnotering av obligationslån,/öM/ng.sv/.?

4. Dragningslistor för premielånen,/öw/og.sv/i

5. Övriga diverse utgifter, förslagsvis

Anm. Valutaomvandling har skett lill valutakurserna den 29.2.1988

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.5

Inkomster

A.   Räntor

1. Ränta på uppköpta obligationer

2. Ränta på rörliga krediter

3. Ränta på krediter lill vissa affärsverk

4. Ränta på checkräkningsmedel i riksbanken

5. Ränta på övriga utlånade medel

B.   Valutavinster, uppgäld m.m.

1. Valutavinster

2. Uppgäld

3. Kursvinster

C.   Diverse inkomster

1. Preskriberade obligationer och kuponger m. m.

2. Dragningslislor för premielånen

3. Övriga diverse inkomster

Underskoll att föras av på statsbudgeten

96000000
230000000
520000000
1000
1000000	847001000
400000000
1000
1000	400002000
45000000
7800000
100000	52 900000
Summa	1299903000
	53000000000
Summa	54299903 000

Bilaga 1.6

Reviderat förslag till statsbudget för budgetåret 1988/89

Bilaga 1.6

Reviderat förslag till statsbudget för budgetåret 1988/89

1    Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 150. Bilaga 1.6

Statsbudgeten för budgetåret 1988/89

Prop. 1987/88: 150 Bil. 1.6

Inkomster

Budgetpropositionen 1 000-lal kr.

Senare ändringar 1 000-tal kr.

Summa 1 000-lal kr.

Inkomster Skaller

Inkomster av slatens verksamhet Inkomster av försåld egendom Återbetalning av lån Kalkylmässiga inkomster

Underskott

Summa

Summa

301430217

30866178

63 150

5 208962

3 874080

341442 587

11 865 262 353307849

-t-4389125

-5 176746 - 787621

306 772 001

31219327

42900

5 130776

2666708

345831712

6688516 352520228

Förändringar i förslaget till statsbudget budgetåret 1988/89

utgifter

Prop. 1987/88: 150 Bil. 1.6

Budgetpropositionen 1 000-lal kr.

Senare ändringar 1 000-tal kr.

Summa I 000-tal kr.

Utgiftsanslag Kungl. hov- och slottsstaterna Justitiedepartementet Utrikesdepartementet Försvarsdepartementet Socialdepartementet Kommunikationsdepartementet Finansdepartementet Utbildningsdepartementet Jordbruksdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Bostadsdepartementet Induslrideparlemenlet Civildepartementet Miljö- och energidepartementet Riksdagen och dess myndigheter Räntor på statsskulden m. m. Oförutsedda utgifter

Beräknad övrig medelsförbrukning Minskning av anslagsbehållningar Ökad disposition av rörliga krediter

Beräknal tillkommande utgiftsbehov, netto

	39557	-	39557
	11 158298	-	11 158 298
	12 148074	-	12148074
	29763600	-1-   178000	29941600
	95421000	-1-1044238	96465 238
	11567072	4-2490025	14057097
	23 892628	-    11000	23 903 628
	47200 361	-1 033 294	46167067
	5 757023	+    90937	5 847960
	23 851026	+  502748	24353 774
	18697160	-1-    27 638	18724 798
	4207015	—	4207015
	2914382	4-    76219	2990601
	5 148 737	-3217932	1930805
	540916	-1-    42 800	583716
	54000000	-1000000	53000000
	1000	-	1000
Summa	346307849	-  787621	345520228
	1500000	_	1500000
	500000	-	500000
Summa	2000000 5 000000	—	2000000
Summa	353307 849	-  787621	352520228

Specifikation av statsbudgetens inkomster för budgetåret 1988/89

Prop. 1987/88: 150 Bil. 1.6

1988/89

Tusental kr.

1000 Skatter:

54596600

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse:

1110 Fysiska personers inkomstskatt:

63003 000

63003000

23 736000 1100000

1111 Fysiska personers inkomstskall

1120 Juridiska personers inkomstskatt:

23 736000

I 100000

240000

10000

3 000

1715000

1121 Juridiska    personers    inkomstskatt

1130 Ofördelbara inkomstskatter:

1131 Ofördelbara inkomstskatter

1140 Övriga inkomstskatter:

1968000 89807000

1141 Kupongskatt

1142 Utskiflningskatl     och     ersättningsskatt

1143 Bevillingsskatt

1144 Lollerivinstskall

1200 Lagstadgade socialavgifter:

45554000 -   600000

10606000

1252000

-4 257000

138600 1903000

1211 Folkpensionsavgift 1221 Sjukförsäkringsavgift, nello 1231 Barnomsorgsavgift 1241 Vuxenutbildningsavgift 1251 Övriga socialavgifter, nello 1271 Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsslyrelsens och   yrkesinspektionens   verksamhel 1281 Allmän löneavgift

54596 600

1300 Skatt på egendom:
1310 Skatt på fast egendom:
1311 Skogsvårdsavgifter		460000
1312 Fastighelsskait		5 600000	6060000
1320 Förmögenhetsskatt:
1321 Fysiska   personers	förmögen-
hetsskatt		2403000
1322 Juridiska  personers	förmögen-
hetsskatt		65 000	2468000
1330 Arvsskatt och gåvoskatt:
1331 Arvsskall		1 100000
1332 Gåvoskatt		250000	1350000
1340 Övrig skalt på egendom:
1341 Stämpelskatt		3 125000
1342 Skall pä värdepapper		4 275000
1343 Tillfällig förmögenhelsskall för
livförsäkringsbolag, understöds-
föreningar och  pensionsstiftel-
ser		-	7400000

Prop. 1987/88: Bil. 1.6

150

1988/89

Tusental kr.

1400 Skatt på varor och tjänster:

145 090401

1410 Allmänna försäljningsskatter:
1411 Mervärdeskatt	82 300000	82300000
1420.1430 Skalt på specifika varor:
1421 Bensinskall	15 400000
1422 Särskilda varuskatter	1011400
1423 Försäljningsskall  pä  motorfor-
don	2351000
1424 Tobaksskall	4 900000
1425 Skall på spritdrycker	6000000
1426 Skall på vin	2 375 000
1427 Skall pä mall- och läskedrycker	1951000
1428 Energiskall	14 750000
1429 Särskild avgift på svavelhaltigt
bränsle	500
1431 Särskild avgifl för oljeprodukter
m.m.	1549000
1432 Kassellskalt	138400
1433 Skall på videobandspelare	227 300
1434 Skall pä viss elektrisk kraft	950000
1435 Särskild avgifl mot försurning	95000	51698600
1440 Överskott   vid försäljning   av   varor
med statsmonopol:
1441 AB   Vin-&  Sprilcentralens  in-
levererade överskoll	200000
1442 Systembolaget   ABs   inlevere-
rade överskoll	140000	340000
1450 Skatt på tjänster:
1451 Reseskatt	400000
1452 Skall på annonser och reklam	817800
1453 Tolalisatorskatl	535000
1454 Skall på spel	120 000	1872800
1460 Skatt på vägtrafik:
1461 Fordonsskatt	3 822 000
1462 Kilometerskall	2 300000	6122 000
1470 Skatt på impori:
1471 Tullmedel	2 757000	2 757000
1480 Övriga skatter på varor och tjänster:
1481 Övriga   skaller   på   varor   och
tjänster	1	1

Summa skatter   306772 001

Prop. 1987/88: 150 Bil. 1.6

1988/89 Tusental kr.

2000 Inkomster av statens verksamhet: 2100 Rörelseöverskott:

2110 Affärsverkens inlevererade överskott:
2111 Postverkets  inlevererade över-
skott	45210
2112 Televerkets inlevererade över-
skoll	193 600
2113 Slatens järnvägars inlevererade
överskoll	-
2114 Luftfartsverkels     inlevererade
överskott	222000
2115 Affärsverket FFVs inlevererade
överskott	64 000
2116 Statens vatlenfallsverks inleve-
rerade överskott	200000
2117 Domänverkels        inlevererade
överskott	167 800
2118 Sjöfartsverkets       inlevererade
överskott                                        _	68 805
2120 Övriga    myndigheters    inlevererade
överskoll:
2121 Vägverkets  inlevererade  över-
skott	42 140
2122 Sjöfartsverkets       inlevererade
överskott	-
2123 Inlevererat överskoll. av uthyr-
ning av ADB-utruslning	83 000
2130 Riksbankens inlevererade överskott:
2131 Riksbankens inlevererade över-
skott	4000000
2150 Överskott från spelverksamhel:
2151 Tipsmedel	1 383 800
2152 Lollerimedel:	1068000

961415

125140

i 000 000

2451800 7 538355

2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning:

2210 Överskott av fastighetsförvaltning:
2211 Överskoll av kriminalvårdssty
relsens fastighetsförvaltning 500

2214 Överskoll   av   byggnadsstyrelsens verksamhet 735000

2215 Överskott av generallullstyrel-

sens fastighetsförvaltning______ ______                      735500 735 500

Prop. 1987/88: 150 Bil. 1.6

1988/89

Tusental kr.

2300 Ränteinkomster:
2310,2320 Räntor på näringslån:
2311 Räntor på lokaliseringslån	140000
2313 Ränteinkomster på statens av-
dikningslån	120
2314 Ränteinkomster på lån till fiske-
rinäringen	6110
2316 Ränteinkomster     pä     vatten-
kraflslån	168
1                2317 Ränleinkomsler på luflfartslån	28
1                2318 Ränteinkomster på statens lån
lill den mindre skeppsfarten	8764
2319 Ränteinkomster    på    kraftled-
ningslån	-
2321 Ränteinkomster på skogsväglån	41
2322 Räntor   på   övriga   näringslån.
Kammarkollegiet	150000
2323 Räntor   på   övriga   näringslån.
Lantbruksslyrelsen	3 030
2324 Räntor på televerkels statslån	244 860
2325 Räntor på postverkets statslån	45210
2326 Räntor på affärsverkels FFV:s
statslån	36000
2327 Räntor    pä     statens     vatten-
fallsverks statslån                          _	2 200000

2834331

2330 Räntor på bostadslån:

2331 Ränteinkomster på egnahemslån

2332 Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande

2333 Ränleinkomsler på lån för bostadsförsörjning för mindre bemedlade barnrika familjer

2334 Räntor på övriga bostadslån, Bosladsslyrelsen

2340 Räntor på studielån:

2341 Ränteinkomster pä statens lån för universitetsstudier

2342 Ränleinkomsler på allmänna studielån

2350 Räntor på energisparlån:

2351 Räntor på energisparlån

2360 Räntor på   medel  avsatta  till pensioner:

2361 Ränteinkomster pä medel avsalla till folkpensionering

7 400000

190
300	7400490
110
9000	9110
400000	400000

5 000

5 000

Prop. 1987/88: 150 Bil. 1.6

1988/89

Tusental kr.

2370 Räntor på beredskapslagring:

2371 Räntor    på    beredskapslagring och förrådsanläggningar 2380,2390 Övriga ränleinkomsler:

2381 Ränteinkomster på lån lill personal inom utrikesförvaltningen m.m.

2383 Ränteinkomster pä statens bosättningslån

2384 Ränteinkomster på lån för kommunala markförvärv

2385 Ränteinkomster på lån för studentkäriokaler

2386 Ränteinkomster på lån för allmänna samlingslokaler

2389 Ränteinkomster pä län för inventarier i vissa specialbostäder

2391 Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukels rationalisering

2392 Räntor på intressemedel

2394 Övriga ränteinkomster

2395 Räntor på särskilda räkningar i riksbanken

2396 Ränleinkomsler på del av byggnadsstyrelsen förvallade kapitalet

2400 Aktieutdelning:

2410 Inkomster av slatens aktier:

2411 Inkomster av slatens aktier

2500 Offentligrättsliga avgifter:

2511 Expeditionsavgifter 2517 Trafiksäkerhelsavgift

2522 Avgifter för granskning av filmer och videogram

2523 Avgifter för särskild prövning och fyllnadsprövning inom skolväsendel

2527 Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkning

2528 Avgifter vid bergsstalen

2529 Avgifter vid patent- och registreringsväsendel

2531 Avgifter för registrering i förenings m.fl. register

2532 Utsökningsavgifter

800000

15 1000

50

15000

180

2000

25000

100000

1780000 1397000

490000

490500

53 632

3 700

1470

1 3020

83 150

27 300 93 800

800000

3320245

490000

14769176

490 000

			Prop. 1987/88: 150
			Bil. 1.6
1988/89	Tusental kr.
2533 Avgifter vid statens planverk	580
2534 Vissa avgifter för registrering av
körkort och motorfordon	150000
2535 Avgifter för statliga garantier	126 395
2536 Lotleriavgifier	3 200
2537 Miljöskyddsavgift	25000
2538 Miljöavgift på bekämpningsme-
del och handelsgödsel	95500
2539 Täklavgift	10500
2541 Avgifter vid tullverket	96000
2542 Patientavgifter vid tandläkarut-
bildningen	11600
2543 Skatteutjämningsavgifl	4143 000
2544 Avgifter i ärenden om lokala ka-
belsändningar	8 528
2545 Närradioavgifler	2700
2546 Avgifter vid registrering av fri-
tidsbåtar	24 300	5453876	5 453876
2600 Försäljningsinkomster:
2611 Inkomster vid kriminalvården	159200
2612 Inkomster vid statens rättskemi-
ska laboratorium	9 380
2619 Inkomster vid riksantikvarieäm-
betet	300
2624 Inkomster av uppbörd av felpar-
keringsavgifler	59500
2625 Utförsäljning av  beredskapsla-
ger	685440
2626 Inkomster vid banverket	450000	1363820	1363 820
2700 Böter m.m.:
2711 Restavgifler	270300
2712 Bölesmedel	198200
2713 Vallenföroreningsavgift	100	468600	468600
2800 Övriga inkomster av statens verksam-
het:
2811 Övriga   inkomster   av   statens
verksamhet	400000	400000	400000

Summa inkomster av statens verksamhel   31219327

Prop. 1987/88:150 Bil. 1.6

1988/89 Tusental kr.

3000 Inkomster av försåld egendom:

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m.m.:

3110 Affärsverkens inkomster av försålda
fastigheter och maskiner:
3113 Slatens järnvägars inkomster av
försålda fastigheter och maski
ner 10000
3116 Statens vattenfallsverks inkom
ster av försålda fastigheter och

maskiner                 - 10000

3120 Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner:

3121       Kriminalvårdsstyrelsens in
komster av försålda byggnader

och maskiner 400

3122                                                  Vägverkels inkomster av försål
da byggnader och maskiner 3 500

3124 Statskontorets inkomster av försålda datorer m.m. -

3125 Byggnadsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner             5000   8900 18900

3200 Övriga inkomster av markförsäljning:

3211 Övriga inkomster av markför
säljning _____ 2 000____ 2 000 2 000

3300 Övriga inkomster av försåld egendom:

3311 Inkomster av statens gruvegendom 22 000

3312 Övriga   inkomster   av   försåld

egendom ______ -______ 22000____ 22 000

Summa inkomster av försåld egendom   42900

4000 Återbetalning av lån:

4100 Återbetalning av näringslån:

4110 Aterbelalning av industrilån:

4111 Återbetalning av  lokaliserings
lån 120000 120000
4120 Återbetalning av jordbrukslån:

4122 Återbetalning av statens avdikningslån 200

4123 Återbetalning av lån lill fiskerinäringen          13 737 13937

10

Prop. 1987/88: 150 Bil. 1.6

1988/89 Tusental kr.

4130 Aterbelalning av övriga näringslån:

4131 Återbetalning av vattenkraflslån 254

4132 Återbetalning av luflfartslån 188

4133 Återbetalning av slatens lån till

den mindre skeppsfarten 15 301

4134 Återbetalning av kraftlednings-lån -

4135 Återbetalning av skogsväglån 82

4136 Återbetalning av övriga näringslän. Kammarkollegiet 120000

4137 Återbetalning av övriga näringslän. Lantbruksstyrelsen 1900

4138 Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier 50000          187725 321662

4200 Återbetalning av bostadslån m.m.:

4211 Återbetalning av lån till egnahem 14

4212 Återbetalning av län för bostadsbyggande 3 000000

4213 Återbetalning av lån för bostadsförsörjningen   för   mindre

bemedlade barnrika familjer 600

4214                                      Återbetalning av övriga bo
stadslän, Bosladsslyrelsen ______ -____ 3000614 3000614

4300 Återbetalning av studielån:

4311 Återbetalning av statens lån för universitetsstudier 180

4312 Återbetalning av allmänna studielån 10000

4313 Återbetalning av studiemedel 1 377 000_ / 387180 1387180

4400 Återbetalning av energisparlån:

4411 Återbetalning av energispariän 300000___ 300000 300000

4500 Återbetalning av övriga lån:

4511 Återbetalning av län lill perso
nal inom utrikesförvaltningen
tp.m. 150

4513 Återbetalning av lån för kommunala markförvärv -

4514 Återbetalning av län för studentkäriokaler 170

4515 Återbetalning av län för allmänna samlingslokaler 6000

II

Prop. 1987/88: 150 Bil. 1.6

1988/89

Tusental kr.

4516 Återbetalning av utgivna start-lån och bidrag

4517 Återbetalning frän Portugalfon-den

4519 Återbetalning av statens bosällningslån

4521 Återbetalning av län för inventarier i vissa specialbostäder

4525 Återbetalning av lån för svenska FN-slyrkor

4526 Återbetalning av övriga lån

15000

5 000

2000

45000 48000

121320

121320

Summa återbetalning av län    5130776

5000 Kalkylmässiga inkomster:

5100 Avskrivningar:

5110 Ajfärsverkens avskrivningar:

27000

5113 Statens järnvägars avskrivningar

/ 027000 314300

123500

1000000

5115 Affärsverket FFVs avskrivningar

5116 Statens vattenfallsverks avskrivningar

5120 A vskrivningar på fastigheter:

314 300

5121 Avskrivningar på fastigheter

5130 Uppdragsmyndigheters komplement-kostnader:

123 500

5131 Uppdragsmyndighelers m.fl. komplemenlkostnader

198 300

280000

57 208

5140 Övriga avskrivningar:

5141 Vägverkets avskrivningar

535508 2000308

5143 Avskrivningar på ADB-utrustning

5144 Avskrivningar på förrådsanlägg-ningar för ekonomiskt försvar

5200 Statliga pensionsavgifter, netto:

613 000

613000

613000

5211   Statliga pensionsavgifter, netto

5300 Statliga avgifter:

5311     Avgifter för förelagshälsovård

53400

53400

53400

Summa kalkylmässiga inkomster   2666708 STATSBUDGETENS TOTALA INKOMSTER   345 831712

12

Prop. 1987/88: 150 Bil. 1.6

Specifikation av anslagsförändringar i förhållande till budgetpropositionen för budgetåret 1988/89

1 OOO-tal kr.

Huvudtitiel. anslag

Beräknat belopp i budgetpropositionen

Slutligt förslag eller beslut

Propositio-     Anslags-nens eller       belopp skrivelsens nummer

Förändring Ökning(-F) Minskningt-

IV Försvarsdepartementet
Märinförband;

Ledning och förbands verksamhet, förslagsanslag

Anskaffning av materiel, förslagsanslag Försvarels radioanstalt, förslagsanslag Anskaffning av materiel för kustbevakningen, förslagsanslag

Summa

V Socialdepartementet

Insatser mol AIDS. reservationsanslag Vårdbidrag för handikappade barn, förslagsanslag

Bidragsförskott, förslagsanslag Barnpensioner, förslagsanslag Särskill bidrag för vissa adoptivbarn, förslagsanslag

Folkpensioner, förslagsanslag Slatens   miljömedicinska   laboratorium,   förslagsanslag

Kostnader för viss verksamhet för handikappade, förslagsanslag Statens hundskola, förslagsanslag Omställningsbidrag till hundskolan, förslagsanslag

Bidrag för läckande av hundskolans skuld Bilsiöd till handikappade, reservationsanslag Bidrag till missbrukvarvården, förslagsanslag

Summa

VI Kommunikationsdepartementet
Drift av statliga vägar, reservationsanslag
Byggande av riksvägar, reservationsanslag
Byggande av länstrafikanläggningar, reserva
tionsanslag

Bidrag till drift av kommunala vägar och gator, reservationsanslag

Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator, reservationsanslag Bidrag lill  drift och  byggande  av  enskilda vägar, reservationsanslag Vägverket: Särskilda bärighetshöjande åtgärder, reservationsanslag Trafiksäkerhelsverket: Trafik och administration, förslagsanslag Bidrag till NTF

Investeringar i järnvägens infrastruktur, reservationsanslag

Ersättning till SJ för köp av vissa tjänster, reservationsanslag

2200000 1 743 000 263 300	150 150 150	2 221000 1891000 267 300	-1--1--1-	21000 148000 4 000
40000 4 246300	150	45 000 4424300	+ -1-	5 000 178000

80000

79

150000

230000

603 000 1900000 216000	150 150 150	609000 1922000 219000	+ + +	6000 22000 3 000
5700 52810000	150 150	5 750 53 415 000	+ +	50 605000
20506	136	-	-	20506
34 169 2600	126 126	34 702 1	+	533 2599
810000 56481975	126 126 99 150	2600 12 360 250800 825 000 57 526213	+ + ■+ 1	2600 12360 250800 15 000 1044 238
4 543 760 1020000	50 50	4925000 1222000	-1- 4-	381240 202000
-	50	650000	-H	650000
663 718	50	670000	-1-	6 282
370000	50		-	370000
407800	50	422000	-1-	14200
575000	50	590000	-1-	15000
26151 29100	50 50	30353 28200	-H	4 202 900
760000	50	-	-	760000
1364000	50	985000	_	379000

13

Prop. 1987/88: 150 Bil. 1.6

Huvudtitiel, anslag

Beräknat belopp i budgetpropositionen

Slutligt förslag eller beslut     Förändring

Okning(H Minskning(-)

Propositio-     Anslags-nens eller       belopp skrivelsens nummer

Särskilda nyinvesteringar i stomjärnv. reservationsanslag

Drift och underhåll av statliga järnvägar, reservationsanslag

Reinvesteringar i slomjärnvägar, reservationsanslag

Nyinvesteringar i slomjärnvägar, reservationsanslag

Ersättning lill banverket för vissa kapitalkostnader, reservationsanslag Ersättning lill statens järnvägar för utveckling av godstrafik, reservationsanslag Ersättning till SJ i samband med utdelning frän AB Swedcarrier, förslagsanslag Bidrag till svenska rederier, reservationsanslag

Köp av interregional persontrafik på järnväg, reservationsanslag

Ersättning lill trafikhuvudmännen för köp av viss persontrafik på järnväg, reservationsanslag

Summa

VII Finansdepartemenlet
Räntegotlgörelser m. m., förslagsanslag
Sparfrämjande åtgärder, reservationsanslag

Summa

VIII Uthildningsdepariemenlet

Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m.. reservationsanslag

Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna, förslagsanslag

Institutet för Miljömedicin, förslagsanslag Centrala studiestödsnämnden m.m., ramanslag

Studiemedel m. m., förslagsanslag Timersättning   vid   vissa   vuxenutbildningar, förslagsanslag

Bidrag till kommunal utbildning för vuxna, förslagsanslag

Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m., reservationsanslag Stöd för utv. av skolväsendet, reservationsanslag

Forskning och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet, reservationsanslag Bidrag till driften av gymnasieskolor, förslagsanslag

Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader, förslagsanslag Kulturmiljövård, reservationsanslag Presstödsnämnden   och   tallidningsnämnden, förslagsanslag

100000	50	85 000	-	15 000
-	50	808000	-t-	808000
-	50	828000	-H	828000
-	50	185 000	+	185 000
-	50	41000	+	41000
-	50	260000	+	260000
-	50	1	-f-	1
-	129	300000	+	300000
-	50	274000	-1-	274000
	50.	46000 12349554	+	46000
9859529				! 490 025
	150	10000	+	10000
16640	150	17 640	±_	1000

16 640

11000

27 640

13 142	95	18 142	-1-	5 000
1459060	95	1454060	_	5 000
-	136	22399	-1-	22 399
91394	116	107 494	-1-	16100
4517900	116	3 290000	-1227 900
138970	113	139970	+	1000
1 101807	113	1 115 807	-t-	14000
	rskr. 162		+	29000
385000	95	418000	+	4000
49188	102	51688	-¥	2 500
30755	102	36755	+	6000
5 247 573	102	5 263 473	+	15 900
51 120	104	59440	-i-	8 320
25 958	104	45 095	+	19137

2 594

145

1 166

3 760

14

Prop. 1987/88:150 Bil. 1.6

Huvudtitiel, anslag

Beräknal belopp i budgetpropositionen

Slutligt förslag eller beslut    Förändring

-----------------------     Ökning(-l-)

Propositio-      Anslags- Minskning(-)

belopp

nens eller

skrivelsens

nummer

12 903 282094

37124      +    24 221 312957      +    30863

13409458

3 632 824

11 115

2644 398

2410500

6939

109913

1211200 10035889

372 500 442 782

Stöd till radio och kassettidningar, reservationsanslag

Undervisning för invandrare i svenska språket m.m., reservationsanslag

Summa

IX Jordbruksdepartementet
Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, reser
vationsanslag

Bidrag till djurskyddsfrämjande åtgärder, reservationsanslag

Summa

X Arbetsmarknadsdepartementet
Särskilda jämslälldhelsätgärder, reservations
anslag

Kontant arbetsmarknadsstöd och utbildningsbidrag, förslagsanslag

Informationsverksamhet, reservationsanslag Arbetsmarknadsutbildning, reservationsanslag Sysselsättningsskapande    åtgärder,    reservationsanslag

Arbetsdomstolen, förslagsanslag Statens invandrarverk, förslagsanslag Överföring   och    mottagning   av   flyktingar m. m., förslagsanslag

Summa

XI Bostadsdepartementet

Plan- och bosladsv. förslagsanslag Statens planverk, förslagsanslag

Summa

XIII Civildepartementet
Statskontoret, ramanslag

Anskaffande av ADB utrustning, reservationsanslag

Summa

XIV IVIiljö- och energideparlemenlel

Vård av naturreservat m.m., reservationsan-sjag

Åtgärder mot havsföroreningar, reservationsanslag

Utredningsverksamhet   om   CFC-föreningar, m. m., reservationsanslag Åtgärder mot miljöskador, reservationsanslag Åtgärder för att rena Dalälven, reservationsanslag

Internationellt institut för främjande av miljöteknik m. m., reservationsanslag Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m.m., reservationsanslag

145 150

2736

2 736

12376164      -1033294

128	90000	-1-	90000
93	3 673	+	937
	93673	-■	90937

9000

105

i 000

17000

114 + 199328

150 4051552 -i- 219400

110 19515 + 8400

64 102

38460

102 562

70 282

150 2660398 + 16000

150	2432 500	-1-	22000
150	7 359	-1-	420
150	122113	+	12 200
150	1228200	+	17000
	10538637	-1-	502748
115	130200	-1-	66098
115	0	-	38460
	130 200	-t-	27 638
95	74 401	+	4119
95	444 600	+	72 100

76219

519001

47 300	85	49192	+	1892
-	85	15 000	+	15 000
-	85	2900	-1-	2900
-	85	50000	-1-	50000
-	85	100000	-t-	100000
-	85	25000	+	25 000
574600	90	_	-3 574 600

Prop. 1987/88: 150 Bil. 1.6

Huvudtitiel. anslag

Beräknat belopp i budgetpropositionen

Slutligt förslag eller beslut     Förändring

Okning(-I-) Minskning(-)

Propositio-      Anslags-nens eller       belopp skrivelsens nummer

Bidrag till verksamheten vid Studsvik AB. reservationsanslag

Avveckling av forskningsreaktorer m. m, reservationsanslag

Anläggningar för radioaktivt avfall i Studsvik m. m., reservationsanslag Verksamheten i Ranstad, reservationsanslag Vissa åtgärder för effektivare anvädning och ersättning av el, reservationsanslag

Summa

XV Riksdagen och dess myndigheter Riksdagens byggnader, reservationsanslag

Summa

Summa förändringar på statsbudgeten

52600	90	94 000	-1-  41400
26 100	90	16.500	-  9600
15 000	90	1	-  14999
5 875	90	950	-  4 925
_	90	150000 503543	-1- 150000
3 721475			-3217 932
_	Förs. 14	42 800 42800	-1-  42800
-			4- 42800
98016046		98228425	-1- 212379

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988

Bilaga 1.7

Bilagor till Stöd till näringslivet

Bilagor till Stöd till näringslivet Prop. 1987/88: i5o

Bilaga 1.7 Bilaga 1.7.1

Förteckning av remissinstanserna Betänkandet (SOU 1987:29) stöd lill näringslivet

Anmodas avge yttrande

Riksgäldskonloret

Kommerskollegium

Exportkreditnämnden

Överstyrelsen för civil beredskap

Lånenämnden för den mindre skeppsfarten

Lantbruksslyrelsen

Fiskeristyrelsen

Statens industriverk

Styrelsen för leknisk ulveckling

Riksrevisionsverket

Statskontoret

Slatens energiverk

Bereds tillfälle avge yttrande

Kammarkollegiet

Länsstyrelsen i Göteborgs- och Bohus län

Värmlands län

Örebro län

Norrbottens län Utvecklingsfonden i Göteborgs- och Bohus län Värmlands län Örebro län Norrbottens län Sveriges industriförbund

Sveriges hantverks- och induslriorganisalion - Familjeföretagen
Förelagareförbundet
Sveriges Föreningsbankers Förbund
Lantbrukarnas Riksförbund
Tjänstemännens Centralorganisation
Centralorganisationen SACO/SR
Landsorganisationen i Sverige
Svenska arbetsgivareföreningen
Sveriges redarförening
Post- och Kreditbanken
Sveriges Invesleringsbank AB
Föreningsbankernas Bank
Svenska bankföreningen
Svenska sparbanksföreningen
Sveriges allmänna hypoteksbank
Norriands läns hypoleksförening
Skånes handelskammare I

I    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.7

Bilaga 1.7.2    Prop. 1987/88:150 Bilaga 1.7

Det lill lagrådet remitterade förslaget

Förslag till

Lag om avgifter för vissa statliga garantier

1 § Denna lag gäller avgifter för statliga garantier som har lämnats före den I juli 1988 för lån och krediler med slöd av de författningar som anges i bilaga lill denna lag och som inle är förenade med beslul om garantiavgift.

2 § Till täckning av slatens kostnader för administration och för förluster på grund av garantier som avses i I § skall långivaren årligen lill staten betala en avgift.

Avgiften beräknas till en viss andel av den utestående garanterade kapitalskulden per den I juli varje år enligl vad regeringen närmare föreskriver.

3 § Föreskrifter om lid och sätt för betalningen av avgiften meddelas av
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Denna lag träder i kraft den I juli 1988. Avgift beräknas dock första gången pä den uteslående garanterade kapitalskulden vid ingången av år 1989.

Bilaga

Kungörelsen (1948: 367) med vissa bestämmelser rörande statlig garanti för lån tiil yttre och inre rationalisering på jordbrukets område m. m. Kungörelsen (1954:311) om statlig garanti för uppförande av lagerhus m. m. för jordbruksändamål

Kungörelsen (1959: 369) om statligt stöd ät landsbygdens elförsörjning Rennäringsförordningen (1971:438) Förordningen (1977: 387) om invesleringsgaranli

Förordningen (1977: 1123) om statligt slöd lill strukturåtgärder inom specialstålindustrin m. m.

Förordningen (1978:250) om statligt slöd lill jordbrukets rationalisering Förordningen (1978: 490) om statligt lilteralurslöd Förordningen (1978:507) om induslrigarantilån

Förordningen (1978: 516) om statligt slöd till fiskets rationalisering, m. m. Förordningen (1979:427) om statligt stöd lill trädgårdsnäringens rationalisering

Förordningen (1979: 792) om statligt stöd lill skogsbruket Förordningen (1980:402) om stöd lill offentliga karantäner för djur Förordningen (1981; 537) om statligt stöd till fritidsfisket m. m. Förordningen (1981:661) om slrukurgarantier, m. m. Förordningen (1985:439) om slalligl slöd lill yrkesfisket m. m. Förordningen (1986: 191) om statligt stöd för ulveckling och introduktion av ny energiteknik, m. m.

Bilaga 1.7.3    Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.7

Lagrådet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1988-04-12

Närvarande: f.d.. regeringsrådet Wieslander, regeringsrådet Wadell,justitierådet Magnusson.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 7 april 1988 har regeringen pä hemslällan av slalsrådel Feldt beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till lag om avgifter för vissa statliga garantier.

Förslaget har inför lagrådet föredragils av kammarrättsassessorn Eskil Nord.

Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.

Bilaga 1.7.4     Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om hypoteksföreningar

Härigenom föreskrivs att 41 § lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om hypoleksföreningar' skall ha följande lydele.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

41 %~
Andra lån än sädana vilkas/«//a Andra län än sädana vilkas belal-
belalning staten ansvarar för (ga- ning staten har elt ansvar för (ga
ranlilån) får lämnas endasl mol sä- rantilån) fär lämnas endasl mol sä
kerhet i form av panträtt i fast egen- kerhel i form av panträtt i fast egen
dom (inteckningssäkerhel) eller dom (inleckningssäkerhet) eller
mol annan betryggande säkerhet. mol annan betryggande säkerhet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988

' Lagen omtryckt 1983:588.  Sena.ste lydelse 1987:612.

Bilaga 1.7.5    Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.7

Förslag till

Lag om avgifter för vissa statliga garantier

Härigenom föreskrivs följande.

1 §    Denna lag gäller statliga garantier som

- har lämnats före den 1 juli 1988 för län och krediter med slöd av de författningar som anges i bilaga lill denna lag, och

- inle tidigare förenais med garantiavgift.

2 § Till täckning av statens kostnader för administration och föriuster pä
grund av garantier som avses i 1 § skall långivaren årligen betala en avgifl
lill slalen.

Avgiften beräknas lill en viss andel av den utestående garanterade kapitalskulden per den I juli varje år enligl vad regeringen närmare föreskriver.

3 § Föreskrifter om lid och sätt för betalningen av avgiften meddelas av
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

Avgifl för garantier enligt författningarna 3,5,6,8,9,15 och 17 i bilagan betalas första gången för det första halvåret 1989 och beräknas pä den utestående garanterade kapitalskulden vid ingången av samma är. Avgifl för garantier enligl övriga författningar i bilagan betalas första gången för budgelärel 1990/91 och beräknas på den utestående garanterade kapitalskulden per den 1 juli 1990.

Bilaga

1 Kungörelsen (1948: 367) med vissa bestämmelser rörande statlig garanti för lån till yttre och inre rationalisering på jordbrukels område m. m.

2 Kungörelsen (1954: 311) om statlig garanti för uppförande av lagerhus m. m. för jordbruksändamål

3 Kungörelsen (1959: 369) om statligt slöd ål landsbygdens elförsörjning

4 Rennäringsförordningen (1971:438)

5 Förordningen (1977: 387) om investeringsgaranti

6 Förordningen (1977: 1123) om statligt slöd till strukturåtgärder inom specialstålinduslrin m. m.

7 Förordningen (1978: 250) om statligt slöd lill jordbrukets rationalisering

8 Förordningen (1978:490) om statligt litteraturstöd

9 Förordningen (1978: 507) om induslrigarantilån

10 Förordningen (1978:516) om statligt slöd till fiskets rationalisering, m. m.

11 Förordningen (1979:427) om statligt slöd lill trädgårdsnäringens rationalisering

12 Förordningen (1979: 792) om statligt stöd till skogsbruket

13 Förordningen (1980: 402) om stöd lill offentliga karantäner för djur

14 Förordningen (1981: 537) om statligt slöd lill fritidsfisket

15 Förordningen (1981:661) om slrukturgaranlier, m. m.

16 Förordningen (1985: 439) om statligt stöd till yrkesfisket m. m.

17 Förordningen (1986: 191) om statligt slöd för utveckling och introduktion av ny energiteknik, m. m.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988

Bilaga 2

Socialdepartementet

Socialdepartementet Prop 1987/88: i50

Bilaga 2 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 april 1988

Föredragande: Statsrådet Lindqvist

Anmälan till proposition med förslag till slutlig reglering av statsbudget för budgetåret 1988/89 m. m.

Femte huvudtiteln

(1) Vissa anslagsfrågor med anledning av proposition 1987/88: 121 om extra höjning av basbeloppet m. m.

I regeringens proposition 1987/88: 121 om extra höjning av basbeloppet m. m. har föreslagits alt en e.xlra höjning av basbeloppet med 600 kr. skall ske fr. o. m. den I januari 1989. Förslaget avser alt kompensera pensionärerna för den uppoffring de gjorde i samband med devalveringen hösten 1982. För de anslag i slalsbudgelen som avser basbeloppsanknulna förmåner innebär förslaget utgiftsökningar avseende andra hälflen av budgetåret 1988/89. Jag återkommer i det följande till de olika anslagen.

C. Ekonomiskt stöd till barnfamiljer m. m.

C 3. Vårdbidrag för handikappade barn

I enlighet med vad som anförts ovan bör under anslaget anvisas ytterligare 6 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

C 4. Bidragsförskott

I enlighet med vad som anförts ovan bör under anslaget anvisas ytterligare 22 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

C 5. Barnpensioner

I enlighet med vad som anförts ovan bör under anslaget anvisas ytterligare

3 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

C 6. Särskilt bidrag för vissa adoptivbarn

1 enlighet med vad som anförts ovan bör under anslaget anvisas ytterligare 50000 kr. för budgetåret 1988/89.

1    Riksdagen 1987/88. I .saml. Nr 150. Bilaga 2

D. Försäkring vid sjukdom, handikapp och Prop 1987/88:150

ålderdom "§2

D 2. Folkpensioner

I enlighet med vad som anförts ovan bör under anslaget anvisas ytterligare 605 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

atl lill Vårdbidrag jör handikappade barn — utöver vad som begärts i prop. 1987/88:100 bil. 7 - för budgetåret 1988/89 anvisa ylleriigare 6000000 kr.

all till Bidrag.sjörskott - ulöver vad som begärts i prop. 1987/88:100 bil. 7 - för budgetåret 1988/89 anvisa ylleriigare 22000000 kr.

all lill Barnpensioner - tilöver vad som begärts i prop. 1987/88:100 bil. 7 - för budgetåret 1988/89 anvisa ytteriigare 3000000 kr.

alt till Särskilt bidrag jör vissa adoptivbarn - ulöver vad som begärts i prop. 1987/88:100 bil. 7 - för budgetåret 1988/89 anvisa ytteriigare 50000 kr.

alt lill Folkpensioner - ulöver vad som begärts i prop. 1987/88:100 bil. 7 - för budgelåret 1988/89 anvisa ylleriigare 605 000000 kr.

H. Socialt behandlingsarbete, alkohol- och narkotikapolitik

(2) H 2. Bidrag till missbrukarvård m. m.

Från anslaget titgår bidrag lill missbrukarvård m. m. i enlighet med den överenskommelse som slatens förhandlingsnämnd träffat med Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet den 5 mars 1985. Regeringen har den 6 juni 1985 efter riksdagens bemyndigande godkänt överenskommelsen.

Slatsbidragssystemet gäller l.o.m. år 1989. Fördelningen av bidraget fastställs ärligen efter överläggningar mellan slatens förhandlingsnämnd och de båda kommunförbunden.

En överenskommelse om fördelningen av statsbidraget för är 1988 har träffals den 14 mars 1988. Överenskommelsen innebär all del totala statsbidraget för år 1988 fastställts lill 825 milj. kr. dvs. en ökning med 15 milj. kr. i förhällande lill föregående år. Bidraget fördelas med 650670000kr. till kommunbidrag, 1600.50000kr. lill plalsbidrag och 14 280000 kr. lill omsiruklureringsbidrag.

Regeringen har den 17 mars 1988 godkänt överenskommelsen.

Hemställan Prop 1987/88: 150

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen °

föreslär riksdagen

atl lill Bidrag lill missbrukarvården m.m. — ulöver vad som begärts i prop. 1987/88:100 bil. 7 - för budgetåret 1988/89 anvisa ytteriigare 15 000000 kr.

NorstedtsTryckeri, Stockholm 1988

Bilaga 3

Finansdepartementet

Finansdepartementet liitaT'' '

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 april 1988

Föredragande: statsrådet Feldt och, såvitt avser avsnitt 1, statsrådet Johansson

Anmälan till proposition med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1988/89, m. m. såvitt avser finansdepartementets verksamhetsområde

1 Sparfrågor

1.1 Inledning

Hushållssparandel har varit lågt sedan början av 1980-lalel. Under de senasle åren har hushållens sparkvot t.o.m. varil negaliv. Med anledning härav har regeringen vidtagit åtskilliga åtgärder för atl stimulera hushållssparandet.

Ulvecklingen pekar fram mot en ytterligare försämring av hushållssparandet under år 1988. Vid årsskiftet 1988/89 frigörs också betydande spar-belopp i hushållssektorn. Det gäller såväl skattesparmedel som återbetalda medel från sparobligalionslån. Mot denna bakgrund vill jag la upp frågan om ytteriigare åtgärder i syfte all stimulera hushällssparandet.

1.2 Allmän bakgrund

1.2.1 Hushållssparandets utveckling

Hushållens totala sparande brukar delas in i två komponenter, realt och finansiellt sparande. Det reala sparandel består huvudsakligen av hushållens invesleringar i små- och fritidshus medan det finansiella sparandet består av hushållens bankinlåning, placeringar i värdepapper, privat pensionssparande m.m. Hushållens sparkvot är kvoten mellan hushållens sparande och deras disponibla inkomster.

Under 1960-lalel sjönk sparkvoten för att under 1970-lalel stabiliseras i intervallet 3-5% (diagram 1). I början av 1980-talet minskade hushållens sparande kraftigt och sparkvoten uppgick till ca I % under åren 1982-1985. Under de senaste två åren har sparkvoten varit negativ, dvs. hushållens konsumtion har överstigit deras inkomster. Prognosen för innevarande är är att hushållssparandel minskar ytterligare frän fjolårets låga nivå.

1    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 150. Bilaga 3

Den långsikliga nedgången av sparandel under 1960-lalel förklaras bl. a. av ATP-systemets tillkomsl. ATP-systemet har till stor del ersatt det privala pensionssparandel. Eftersom ATP-sparandel inle definieras som hushållssparande kommer pensionssparande som sker i ATP-syslemel rent definitionsmässigt all minska hushållssparandel i den mån del ersätter privat pensionssparande. Troligen hade hushällssparandet vid slutet av 1960-lalel anpassats lill det allmänna pensionssystemets successiva ulbyggnad.

Under 1970-lalel upprällhölls sparkvoten av en god utveckling av det reala sparandet. Perioden kännetecknas dock av finansiell skuldsättning främsl som en följd av hushållens omfattande förvärv av småhus. Småhusinvesteringar var skattemässigt gynnsamma under 1970-talel och gav en hög real avkastning. De kortsiktiga variationerna i den finansiella sparkvoten förklaras i huvudsak av förändringar i den disponibla inkomsten, krediimarknadslägel etc.

Hushållssparandets utveckling under 1980-talel har, som jag nyss nämnt, kännetecknats av en kraftig nedgång. Utvecklingen i böljan av 1980-lalel torde främst bero pä den minskning av hushällens reala disponibla inkomster med ca 5% som skedde under åren 1981-1983. Nedgången av sparandel under dessa år är att hänföra lill det reala sparandel. Del finansiella sparandel uppvisade däremot en svag ökning. Dessa förändringar beror sannolikl bl. a. på atl den reala avkastningen på småhusinvesle-

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 3

Diagram 1. Hushållens sparkvot 1965-1988

NEITOSPARKVOT - REAL SPARKVOT FINAJSIELL SPARKVOT

ANM: PROGNOS 1986

KÄLLA: STATISnSKA CENTRALBYRÅN OCH FINANSDE3'ARTEMENTET

1990

ringar minskat lill följd av stigande realräntor och inkomslskallereformen samtidigt som avkastningen på finansiellt sparande ökal.

Under åren 1986-1987 minskade hushållssparandet ylleriigare och sparkvoten blev negativ. Till en del orsakades nedgången i hushällssparandet under dessa år av atl hushållen kraftigt ökade sina nettoinvesteringar i varaktiga konsumtionsvaror, hushållsmaskiner m. m. Hushållens ökade skuldsättning i samband med kreditmarknadens avreglering bidrog också till nedgången i sparandet.

1.2.2 Sparstimulerande åtgärder

Nedgången i hushållssparandet har skell trots atl villkoren för sparandel under senare är har förbättrats i fiera avseenden. Infialionen har minskal starkt, realräntan har stigit, marginalskatterna har sänkts och en viss avdragsbegränsning har genomförts. Vidare har flera sparfrämjande åtgärder vidtagits. Hit hör introduktionen och vidareutvecklingen av allemanssparandel. Sedan starten år 1984 har fiera sparfrämjande åtgärder genomförts inom allemanssparandel. Bland annal har det belopp som får sällas in vatje månad höjts från 600 till 800 kr. Maximinivån för insättningar har höjts i flera omgångar lill nuvarande nivå pä 60000 kr. samlidigl som exlrainsätlningar på upp lill 5000 kr. tillälils vid flera tillfällen. Vidare har förutsättningar givits för ungdomar atl inom ramen för allemanssparandel erhålla bosparlän. Nyligen skapades även förulsållningar för s. k. ideellt sparande inom allemanssparandel. Fr. o. m. den 1 april och fram lill slutet av december 1988 utgår en bonus motsvarande 5% årlig ränta lill den som under denna period öppnar konto i allemanssparandel.

Regeringen har lämnat lollerilillsiånd för vinsisparande i olika banker. Tillstånden innebär atl en sparare får göra insättningar med högst 800 kr. i månaden jämte exlrainsätlningar enligl riksdagens beslul. Sådana exlrainsätlningar har medgivits för vissa perioder, senast med högst 5000 kr. under sista kvartalet 1987.

Bland övriga sparfrämjande åtgärder kan nämnas höjningen av del allmänna sparavdragel från 800 kr. till 1 600 kr. år 1986. Samma år inrättades en spardelegation. Spardelegationen utreder för närvarande vissa frågor rörande hushållssparandet på uppdrag av regeringen. Genom utredningen skall bland annat analyseras vilka faktorer som påverkar hushållens sparande. Några områden som anses vara centrala för hushållens sparbeleen-de behandlas i särskilda delprojekt. Hit hör skattesystemets, pensions- och socialförsäkringssystemets och bostadsfinansieringssyslemels effekter på hushållens sparande. Bland övriga delprojekt kan nämnas en studie av hur avregleringen pä kreditmarknaden påverkat hushällens sparbeteende.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 3

1.3 Allemanssparandel

Mitt förslag: En sparare får, utöver de nu maximalt tillåtna månads-insättningarna på 800 kr., frän och med december 1988 lill och med februari 1989 sälla in 5000 kr. i allemanssparandel.

Maximigränsen för en sparares totala nettoinsätlningar höjs från 60 000 rill 75 000 kr.

Skälen för mitt förslag: Riksdagen har vid några tillfällen beslutat om    Prop. 1987/88: 150 temporär höjning av den högsta tillåtna månadsinsätlningen i allemansspa-    Bilaga 3 randel. Senast har beslutats all exlrainsällning med 5 000 kr. fick ske under första kvartalet 1988 (prop.  1986/87: 150 bil. 3, FiU 24, rskr. 344, SFS 1987:855).

Vid årsskiftet 1988/89 kommer hushållen alt få betydande medelslill-skolt. Bl. a. frigörs i januari för sista gången medel från skatlesparandel. Kredilering av räntor och återbäring av skalt samt återbetalning av sparobligalionslån förstärker ytterligare hushållens likviditet vid denna lid. Del är angelägel all dessa medelslillskotl i slor utsträckning tas lill vara för sparande.

Allemanssparandel har nätt en stor popularitet och tidigare möjligheter lill exlrainsätlningar har ulnylljals väl. Jag föreslår alt exlrainsätlningar med sammanlagt 5 000 kr. per sparare får ske även under tiden december 1988-februari 1989. Liksom tidigare bör spararen få avgöra om han vill sälta in det extra beloppet vid ell enda tillfälle eller om han vill fördela beloppet på flera insättningar. Förslaget innebär all spararen får sälta in sammanlagt 7 400 kr. i allemanssparandel under de angivna tre månaderna.

Alltsedan den I januari 1988 tillåls en högsta sammanlagd netloinsätt-ning i allemanssparandel oni 60000 kr. Om del, som jag nu föreslagit, ges möjlighet lill en exlrainsällning av 5000 kr. vid årsskiftet 1988/89, innebär detta atl en sparare, som ända frän allemanssparandels start i april 1984 satt in högsta tillåtna belopp, under år 1989 kommer alt nä taket för högsta tillåtna nettoinsiitlningar. Jag finner inte skäl alt nu stänga allemanssparandel för nägon sparares nyinsätlningar. Därför föreslår jag all taket höjs och alt den totala neltoinsällningen för varje sparare begränsas lill 75000 kr.

1.4 Ungdomsbosparande 1.4.1 Utgångspunkter

Ungdomar utgör en grupp inom hushållskolleklivet som traditionellt har etl lågt sparande. Den främsta förklaringen till ungdomars låga sparande är deras, i förhållande till övriga grupper, begränsade inkomster. Della beror i sin tur på dels en låg förvärvsfrekvens bland ungdomar, dels all lönenivån för ungdomar är lägre än den genomsnittliga lönenivån. Förvärvsarbetande ungdomar som bor kvar i föräldrahemmet har dock vanligtvis en god ekonomi.

Samlidigl som ungdomars sparande är begränsat är deras kommande behov av sparade medel relativt stort. Såväl den första egna bostaden som eventuella studier och familjebildning kan komma alt ställa krav som överstiger vad ungdomars löpande inkomster läcker. Della gäller framför allt vid förvärv av egen bostad och då speciellt i storstadsregionerna där prisutvecklingen på bosläder varil myckel kraftig under en längre lid. Inom dessa områden kan ungdomar utan sparkapital eller för sin ålder myckel höga löner inle utan betydande ekonomisk påfrestning köpa ens en mindre bosladsrältslägenhel pä andrahandsmarknaden. Däremot erbjuder bostadskooperalioner och banker möjligheter för ungdomar och andra alt

spara lill förvärv av bostad, i första hand nyproducerade bostadsrältslä-genheler.

Avregleringen av kreditmarknaden har medförl alt del för närvarande är läll alt låna i såväl bank som i andra kreditinstitul. Vissa grupper av ungdomar, liksom vuxna, lycks leva kvar i föreställningen all del fortfarande är lika lönsamt all låna som del var under 1970-lalet. Så är emellertid inte fallet. Nedgången i inflationen och därmed stigande realräntor har i kombination med sänkta marginalskatter och en viss avdragsbegränsning medförl all del idag är en real kostnad förknippad med skuldsättning medan däremot lönsamheten i sparande har ökal markant.

Vid sidan av intresset av all förbättra del totala hushållssparandet finns del således särskilda motiv för sparslimulanser riktade mot de yngre. Väsenlligl är all goda sparvanor grundläggs tidigt och vidmakthålls. Elt långsiktigt, riskfritt sparande med säker avkastning är av vikt för tillskapandet av en ekonomisk buffert. Sparande i bank bör därför uppmuntras. Goda bankrelalioner bidrar också till förbättrade kunskaper om utbudet av sparformer.

Alldeles särskilt bör framhävas betydelsen av sparande för bostadsändamål. En sparad grundplåt är ofta en nödvändig förutsättning för alt köp av en bostadsrätt eller en villafaslighel skall kunna genomföras. Härtill kommer all regelbundna insättningar i ell bosparande, lill vilket är knutet en lurordning för bostadsförvärv, kan vara avgörande för möjligheten alt överhuvudtagel bli ägare till en bostad. Även för innehavare av hyresrätt är kostnaderna i samband med inflyttning för det mesta kännbara. Det gäller för den som erhåller sin första egna lägenhet såväl som den som t. ex. vid familjebildning fiyttar in i en större hyrd bostad.

För de ändamål jag nu angivit har inom finansdepartementet utarbetats elt förslag lill en ny sparform med stimulanser för ungdomar mellan 16 och 28 år. Vid ärendets beredning har överläggningar hållils med företrädare för Sveriges riksbank, riksgäldskonloret, bankinspektionen. Svenska Bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen, Sveriges Föreningsbankers Förbund, PKbanken, Skandinaviska Enskilda Banken, Svenska Handelsbanken, Första Sparbanken, HSB:s riksförbund. Svenska Riksbyggen ekonomisk förening och KF:s sparkassa.

Jag har samrätt i ärendet med chefen för bostadsdepartementet och statsrådet Lönnqvist.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 3

1.4.2 Allmän motivering

1.4.2.1 'Ungdomsbosparande — en ny sparform

Mitt förslag: En ny fristående sparform, ungdomsbosparande, införs. Under förutsättning av viss tids sparande och en viss insatt behållning skall spararen ha rätl lill dels en skattefri, av slalen bekostad bonusränla, dels spariån för bosladsförvärv och bosättning.

Skälen för mitt förslag: Sparslimulanser för ungdomar bör utformas sä    Prop. 1987/88: 150 all regelbundet, långsiktigt sparande premieras. Särskilda förmåner bör    Bilaga 3 därför kunna utnyttjas först efter viss lids sparande och endasl under förutsättning att en viss behållning byggts upp med successiva, månadsvis maximerade insättningar.

Enligt min mening bör en ungdomssparare som sparat på elt konto i minst tre år och vars insatta behållning på kontot uppgår till 5 000 kr. eller mer få en av staten bekostad bonusränla som inle inkomslbeskatlas.

Under samma förutsättningar bör spararen ha rätt lill spariån för bo-sladsanskaffning och bosättning i övrigt. Länet skall lämnas eller förmedlas av konloförande bank. Del på så vis subventionerade sparandet bör kunna ske på vanligt konto i bank eller sparkassa. Insättningarna bör dock göras inom ramen för etl sammanhållet syslem och alltså i princip hållas skilda frän annal sparande.

De sparslimulanser som introducerats under senare tid har i görlig mån knutits lill det väl etablerade allemanssparandel. Med del särskilda ändamålet all främja ungdomars sparande för bostadsanskaffning och bosättning i övrigt öppnades år 1985 möjlighet atl knyta bosparande i HSB:s Sparkassa lill allemanssparandel. Sådan anslutning medges längst till utgången av det år spararen fyller 28 år. I januari 1986 infördes räll för allemanssparare i åldersskiklel 18-28 är atl erhålla bosparlån av konloförande bank (jfr. prop. 1984/85:51, FiU 7, rskr. 59, SFS 1984: 1036). Ijuli 1986 öppnades allemanssparandel även för del bosparande som under beteckningen RiksBoSpar bedrivs av Svenska Riksbyggen i samarbete med sparbanksrörelsen (prop. 1985/86: 150 bil. I, FiU 34, rskr. 362, SFS 1986: 522).

De nu föreslagna sparförmånerna kan inle på samma sätt naturligt inlemmas i allemanssparandel. Åtgärderna är exklusivt inriktade pä ungdomar. Med hänsyn lill syftet att främja bosparande och annat sparande i bank bör sparmedlen inte tillföras statsupplåningen. Särskilda ungdomsförmåner bör, som jag nämnt, stimulera lill etl riskfritt sparande. Det rimmar illa med delta ändamål att bonusränla skulle medges för sparande i allemansfonder.

Till det jag nu sagt om nackdelar av alt ungdomsstimulanser integreras i allemanssparsystemel kommer skaltepoliliska överväganden. En ökning av avkastningen pä allemanssparande öppnar möjligheter till utnyttjande av skaltearbitrage. Om sparandel genererade en skattefri bonusränla ulöver den skattebefriade diskonlobundna inläningsräntan skulle det kunna bli lönsamt att låna upp medel för insättning i allemanssparandel.

Även av fördelningspolitiska skäl är del motiverat att knyta den nya bonusräntan lill en sparform skild från allemanssparandel. Ett nysparande som kanaliserats lill allemanssparandel skulle nämligen ha lett till alt ungdomar med högre marginalskatter och ränteinkomster överstigande del allmänna sparavdragel skulle ha kommit i åtnjutande av en omotiverat hög subventionsgrad medan ungdomar med lägre marginalskatter och ränteinkomster skulle ha fält en subvention av mindre belydelse.

Den föreslagna nya sparformen — ungdomsbosparandet - bör alltså stå
fri frän allemanssparandel. Inget bör enligt min mening hindra all en 6

spararegör insättningar i såväl allemanssparandel som ungdomsbosparan-    Prop. 1987/88: 150 det. Några överföringar av sparmedel mellan de båda sparsystemen bör    Bilaga 3 dock inle få ske.

1.4.2.2 Regler för sparande Kretsen av sparare

Mitt förslag: Ungdomar som är kyrkobokförda här i landet får börja spara pä konto i ungdomsbosparandet frän och med del kalenderår de fyller 16 är lill och med del kalenderår de fyller 25 år. De särskilda sparstimulanserna kan utnyttjas till och med utgången av del kalenderår spararen fyllt 28 år.

Skälen för mitt förslag: En grundtanke bakom ungdomsbosparandet är all sparformen skall stimulera de unga all sätta av en del av de medel de själva tjänat in. Alltifrån del en person fyllt 16 år får han självständigt disponera sina arbetsinkomster. Del är därför enligl min mening naturligt atl salladen undre gränsen för deltagande i ungdomsbosparandet vid 16 år. Av praktiska skäl bör den unge tillåtas all gå med i ungdomsbosparandet redan vid ingången av del kalenderår då han fyller 16 år.

Den rätt till bosparlån som föreligger enligl 26 § lagen (1983:890) om allemanssparande upphör vid utgången av det är då spararen fyller 28 år. Samma åldersgräns bör sättas i fråga om rätlen alt tillgodogöra sig bonusränla och spariån inom ramen för ungdomsbosparandet.

De för ungdomsbosparandet specifika förmånerna får enligl milt förslag tas i anspråk lidigasl efter tre års sparande pä ell konto. Om rätlen lill bonusränla och spariån bortfaller vid utgången av del kalenderår spararen fyllt 28 år och bonusräntan räknas för varje konto särskill är det inte meningsfullt för någon att börja spara på ett konto i ungdomsbosparandet efter det atl årel då han fyllt 25 är löpt ul. Del bör också uttryckligen föreskrivas alt så ej får ske.

För den kontroll som behövs av del statligt subventionerade ungdomsbosparandet krävs kännedom om varje sparares personnummer. Del är därför nödvändigt all den som går med i ungdomsbosparandet dä är kyrkobokförd i Sverige.

Olika slags sparkonton

Mitt förslag: Insättningar görs i bank eller sparkassa, på vanliga räntebärande konton som anslutits till ungdomsbosparandet. Kon-lon för sparande knutet till en lurordning för bosladsförvärv får anslutas med innestående behållning. I övrigt får endast nyöppnade och andra tomma konton anslutas. En sparare får inle spara på mer än tvä konton samtidigt.

Skälen för mitt förslag: Den nya sparformen bör, som jag nämnt, i Prop. 1987/88: 150 princip knytas till sparande i bank; dels mälsparande för bosladsförvärv av Bilaga 3 sådant slag som anordnas av vissa affärsbanker och av sparbanksrörelsen i samarbete med Riksbyggen, dels annal sparande på räkning i bank. Med hänsyn till det särskilda syftet att underlätta bostadsförvärv och bosättning bör även det bosparande som sker i HSB:s sparkassa naturligen beredas plats i ungdomsbosparandet. Också sparande i andra sparkassor bör kunna komma i fråga.

Risksparande i aktiefonder är inle förenligt med ungdomsbosparandets syften. I lagtexten bör detta markeras med en föreskrift om atl räntebärande sparkonton skall användas.

Det finns enligt min mening ingen anledning atl skräddarsy konton för ungdomsbosparandet. I slället bör lill delta kunna anslutas bosparkonton och andra sparkonton av det slag som banker annars erbjuder sina kunder. Det får dock inte vara fråga om konton som är förbehållna vissa begränsade grupper, exempelvis ägare av aktier i den konloförande banken. Sparande på sädana konton bör inte gynnas av statliga subventioner. Ungdomsbosparande på allemans- eller vinstsparkonton skall givetvis inte komma i fräga.

Vissa grundkrav måsle alltså ställas pä sparkonton för alt de skall få anslutas lill ungdomsbosparandet. Anslutning av en viss typ av konton bör kunna ske först efter anmälan av resp. bank lill den myndighet som svarar för kontroll av ungdomsbosparandet. I praktiken bör denna kontrollmyndighet - riksgäldskonloret - efter samråd med intresserade banker och sparkassor kunna göra upp en lista över konton som resp. institut erbjuder för anslutning.

Konton som en gång anslutits till ungdomsbosparandet enligt den modell jag angivit kan avskiljas och fortsättningsvis utnyttjas frislående. Avskiljandet innebär bara atl spararen avhänder sig - eller fråntas - rätten till de särskilda sparförmånerna.

Självklart bör endast de insättningar som gjorts efter kontots anslutning vara kvalificerande för bonusränla och spariån. Förekomsten av äldre kontobehållningar tynger kontrollen och utgör också en belastning för regelsystemet. Del kunde därför framstå som naturligt att endast konton med nollsaldo fick anslutas lill ungdomsbosparandet.

Emellertid har från sparbanksrörelsens, Riksbyggens, HSB:s och
PKbankens sida framförts önskemål om alt bosparkonton, dvs. konton för
sparande som är kopplat lill en lurordning för förvärv av främsl boslads-
rältslägenheter, skulle få anslutas med ingående behållning. För bospar
konton gäller olika regler. Generellt ger insättningarna, i vissa fall även den
spararen tillgodoräknade räntan, poäng för köplats avseende bostadslill-
delning och för lånerätl för finansiering av bostadsförvärvel. Enligt vad
som nu framförts skulle del vara olyckligt om de ungdomar som i dag
sparar på bosparkonton inle kunde fä tillgodoräkna sig bonusränla i ung
domsbosparandet annal än genom insättningar på etl separat konto. Dels
skulle det innebära en väsentlig olägenhet för instituten att behöva hanlera
flera bosparkonton för samma person och atl väga samman insättningar på
dessa konton lill enhetliga sparpoäng, dels skulle en sådan ordning kunna 8

framstå som svårbegriplig och förvillande för spararna.

Jag har förståelse för de synpunkter som framförts. Just i fråga om etablerade bosparsystem finns del beaktansvärda skäl för alt medge anslutning av konton med innestående behållning. Jag vill dock än en gång klargöra atl insättningar som gjorts på ett bosparkonto innan della anslutils till ungdomsbosparandet inte grundar någon rätt till särskilda sparförmåner i ungdomsbosparandet.

Kontrollen av ungdomsbosparandet skulle underlättas och regelverket förenklas om endasl elt konto per sparare tilläts. Del finns dock skäl som talar för atl en viss uppdelning av insättningarna bör medges. En sparare kan ha ett intresse av alt försvara köplats i mer än etl bosparande. Villkoren för bosparande är i vissa fall sådana atl endast insättningar upp till en viss beloppsgräns berättigar till poäng för köplats och andra förmåner. I sådana fall kan spararen vilja begränsa sina insättningar i bosparandet och placera övriga disponibla medel pä konto som ger bättre avkastning. Det är vidare önskvärt atl de konloförande instituten stimuleras lill konkurrens i fråga om ungdomsspararna. Sammantaget finns enligt min mening övervägande skäl för alt låta en sparare samlidigl göra insättningar på mer än etl konto. En begränsning lill två konton bör dock upprätthållas.

Jag vill anmärka all rätten lill bonusränla och spariån i ungdomsbosparandet måste knytas till varje konto särskilt. En ordning innebärande atl del vid bonusberäkning togs hänsyn lill spartid och insättningar på skilda konton, kanske i olika banker, skulle bli administrativt alltför svårhanterlig-

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 3

Sparbeloppens storlek och fördelning

Mitt förslag: En sparare får sätta in sammanlagt högst 800 kr. i månaden på de konton han har anslutna till ungdomsbosparandet. Maximibeloppet får fördelas fritt pä tvä konton. Ingel krav ställs på etl visst minsta sparbelopp per månad eller på något visst antal insättningar per år.

Skälen för mitt förslag: Av fördelningspolitiska skäl och för all sparsli-mulansen i form av bonusränla inte skall bli för kostsam för slaten måste en övre gräns för tillåtna månadsinsätlningar fastställas. Takel kan lämpligen sättas vid 800 kr. i månaden, det samma som gäller i fråga om allemanssparandel. Regeln om maximiinsältning innebär att ell konto, under den tid det är anslutet lill ungdomsbosparandet, är stängt för högre månadsinsättningar än 800 kr. Beloppet får fritt fördelas på de två konton som spararen som mesl får ha.

Ungdomsbosparandet syftar till regelbundet sparande. Nägot krav på minimiinsättningar bör dock inle ställas upp. Villkoret om alt minsl 5000 kr. skall ha salts in.nefto för att bonusränla skall ulgå bör enligl min bedömning stimulera lill fortlöpande insättningar.

Bindning av sparade medel

Mitt förslag: Någon bindning av sparade medel föreskrivs inte i lag. Vid ullag debileras spararen en avgift motsvarande en procent av uttaget belopp, dock minsl 20 kr. Sädan uttagsavgift skall dock inle betalas vid överföring mellan konton i ungdomsbosparandet, inte heller för ullag som sker i samband med att kontots anslutning till ungdomsbosparandet upphör.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 3

Skälen för mitt förslag: Ungdomsbosparandet är tänkt atl kunna tjäna som målsparande, främst inriktat pä bosättning och bostadsanskaffning. Men sparformen skall också kunna ge stimulans för uppbyggnad av en ekonomisk buffert för oförutsedda situationer. Mol denna bakgrund anser jag det inte rimligt atl föreskriva någon obligatorisk bindning av de sparade medlen. Den sparare som sä önskar bör dock kunna ge sina insättningar en starkare låsning genom sparande på konto med viss avtalad uppsägningstid.

För atl den föreslagna bonusräntan skall få tas i anspråk krävs atl det kvalificerande kontot varit anslutet till ungdomsbosparandet i minsl tre år och att de behållna neltoinsättningarna på kontot uppgår lill minst 5 000 kr. Detta förhällande måste rimligtvis minska benägenheten för uttag. Ett större uttag kan ju dessutom ersällas blott med mänadsvisa insättningar om vardera högst 800 kr.

Även om bindningsmekanismer pä sä sätt kan sägas vara inbyggda i sparsystemet, finns del skäl atl i förekommande fall avkräva spararen en uttagsavgift. Denna avgift kan lämpligen bestämmas motsvarande vad som gäller för allemanssparandel, dvs. en procent av uttagna medel, dock minst 20 kr. Del skall åligga bankerna all debilera spararen uttagsavgift. Avgiften bör tillfalla banken.

En grundtanke med bonusräntan är all den skall komma lill användning när ell uttalat behov föreligger, exempelvis vid bosladsförvärv. Då bonusräntan tas i anspråk skall, enligl vad jag föreslår, kontot avföras frän ungdomsbosparandet. För ullag som görs i ett sådant läge är det inte påkallat atl kräva någon uttagsavgift. I det fall en sparare tar ul hela behållningen för överföring lill ell annal konto i ungdomsbosparandet finns det självfallet inte heller motiv för en lagstadgad uttagsavgift.

Överföring av sparmedel

Mitt förslag: Behållningen av vad som sparats på ett konto anslutet till ungdomsbosparandet får när som helst överföras lill ell annat anslutet konto.

Skälen för mitt förslag: En insättning på etl konto i ungdomsbosparandet bör inle innebära alt medlen definitivt låses till det kontot. Om en möjlighet lämnas spararen alt byta konto är della lill gagn för en sund konkurrens mellan bankerna.

10

Jag har tidigare redovisat skäl varför elt bosparkonto skulle fä anslutas till ungdomsbosparandet med innestående behållning. Om spararen av någon anledning senare vill stänga ett sädant konto och överföra medlen, sä har skälen bortfallit för all den ursprungliga behållningen - jämte ackumulerad ränta -skall slå kvar som en redovisningsbelaslning i ungdomsbosparandet. Till elt nyll konto bör därför få överföras endast behållningen av vad som sparats sedan det första kontot anslöts lill ungdomsbosparandet. Denna sparade behållning omfattar då ackumulerade, neltoin-sältningar (samlade insättningar minskade med uttag), den inlåningsränla som beräknats pä dessa insättningar och upplupen bonusränla.

Del kunde i och för sig tänkas atl del konto varifrån överföring skell fick bli kvar som anslutet till ungdomsbosparandet. Della konto skulle i så fall omedelbart efter överföringen visa elt nollsaldo och kunna fyllas på med nya insättningar. Till undvikande av felaktigheter vid konloredovisning i samband med överföringar bör dock föreskrivas alt del gamla kontots anslutning till ungdomsbosparandet alllid upphör vid överföring.

Banken bör vara berättigad till ersättning för sina kostnader i samband med överföringen. Ersättningen bör dock inte få översliga 100 kr.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 3

1.4.2.3 Sparstii7iulanser Reglerad lägsta inlåningsränta

Mitt förslag: På medel som satts in i ungdomsbosparandet betalar kontoförande bank ränta efter en viss minsta procentsals som regeringen eller, efter delegation av regeringen, en förvaltningsmyndighet bestämmer.

Skälen för mitt förslag: Det föreslagna ungdomsbosparandet är en av staten subventionerad sparform. I systemet måste enligl min mening byggas in en garanti för atl subventionen i form av bonusränla kommer spararna lill godo fullt ul. Förekomsten av en bonusränla skall i princip inte tillåtas påverka bankens egen räntesällning.

Del är därför enligt min mening ofrånkomligt all del föreskrivs en viss lägsta ränta på inlåning i ungdomsbosparandet. Minimiräntan bör bestämmas sä atl den motsvarar räntan på kapitalkonton och andra konton för bundet sparande i bank och den bör ocksä i slort följa förändringarna i räntenivån för sådant sparande. De konton som i dag erbjuds för sådan inlåning har olika villkor. De högsta nominella räntesatserna i större banker återfinns i skiktet 8-9%.

Jag har övervägt alt föreslå en minimiränla relaterad till riksbankens diskonto. Emellertid speglar diskontot i dag inle fullständigt räntenivån för inlåning i bank. Från riksbankens sida har man också motsatt sig all del i nya författningar las in föreskrifter om diskontot som norm för räntesällning.

I slället föreslår jag att minimiräntan fastställs särskilt. Mångfalden av sparkonton och inlåningsvillkor gör del naturiigtvis svärl all fixera ränte-

nivån på sådant bundet sparande som här avses. Från riksgäldskonlorets sida har man emellertid förklarat sig beredd all utarbeta en metod för atl bestämma minimiräntan. Del kan enligl min mening vara lämpligt all elt sådant system utformas i samråd med bankernas branschorganisationer och konsumentverket. Det skulle vara naturligt alt också låta riksgäldskonloret meddela föreskrifter om minimiräntan. En sådan delegation lill en myndighet under riksdagen torde emellertid inle vara möjlig enligl regeringsformen. Jag anser därför all regeringen tills vidare, efter förslag av riksgäldskontoret, bör föreskriva vilken lägsta ränta som vid varje tidpunkt skall betalas. En möjlighet för regeringen all delegera denna uppgift bör likväl tas in i lagtexten mol bakgrund av att regeringen föreslagit atl huvudmannaskapet för riksgäldskonloret skall överföras till regeringen den Ijuli 1989.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 3

Bonusränla

Mitt förslag: När etl konto varil anslutet lill ungdomsbosparandet i minsl tre år och behållningen av de insättningar som under den tiden gjorts på kontot uppgår till 5 000 kr. eller mer har spararen räll lill en statligt bekostad skattefri bonusränla.

Bonusräntan motsvarar tre procent ärlig ränta pä saldot den sista i varje månad av gjorda nettoinsätlningar (insättningar minskade med uttag).

Bonusräntan betalas ul när spararen begär del eller när han tar i anspråk den särskilda lånerätl som erbjuds under samma förutsättningar som bonusränla. Har bonusräntan inte tagils i anspråk vid utgången av det år spararen fyllt 28 år skall den påföras kontot. Bonusräntan utgår alltid i sin helhet.

När bonusränla tagits i anspråk avförs kontot ur ungdomsbosparandet.

Skälen förmitt förslag: Jag har i tidigare sammanhang nämnt den skattefria bonusräntan som den för ungdomsbosparandet karakteristiska sparsli-mulansen. Den bakomliggande tanken är all sparandel skall ha varil av en viss varaktighet och ha nått en viss volym innan spararen fär tillgodogöra sig den förmän som han genom insättningar kvalificerat sig för. Tre års sparande och behållna neltoinsältningar om minsl 5 000 kr. utgör enligt min mening väl avvägda förulsållningar för när bonusräntan skall få lyftas. Med behållna nettoinsätlningar avses här summan av insättningar minskade med gjorda uttag. Den bankränta som spararen erhållit räknas inte med, och endast insättningar som gjorts i liden efter kontots anslutning lill ungdomsbosparandet beaktas. Bonusräntan mäste, som jag ocksä nämnt, hänföras lill sparandet på varje konto för sig. Del är således utan intresse för rätlen till bonusränla hur länge spararen haft etl annat konto i ungdomsbosparandet och hur stor den totala insällningsvolymen på två konton är.

De behållna neltoinsättningarna måsle uppgå lill minsl 5000 kr. när    Prop. 1987/88: 150 spararen begär alt fä ut bonusräntan. Det är inle tillräckligt atl behållning-    Bilaga 3 en vid något tidigare tillfälle nätt upp lill kvalifikalionsnivån men därefter till följd av uttag gått ner under 5 000 kr.

Bonusräntan skall enligt milt förslag beräknas som tre procent årlig ränta på de behållna neltoinsättningarna per den sista i varje månad. Den ränta som insättningarna genererat - såväl bankränta som påförts kontot som tillgodoräknad bonusränla - saknar alltså belydelse för bonusränlans slorlek. Den månadsvisa avläsningen har valls för alt förenkla rutinerna för bankernas rapportering av kontoställningar till kontrollmyndigheten.

Till grund för beräkning av bonusränla läggs månadssaldon för insättningar alltifrån del kontot anslöts till ungdomsbosparandet. Den upplupna bonusräntan är inte synlig på kontot och måsle fortgående noteras separat av såväl banken som kontrollmyndigheten. Om spararen under den tid kontot står kvar i ungdomsbosparandet inte kvalificerar sig för att få la i anspråk bonusräntan, fryser den dittills framräknade bonusräntan inne.

Det bör observeras alt uttag skall avräknas från senast gjorda insättningar. Detta betyder i fräga om bosparkonton all den behållning som följt med frän tiden före kontots anslutning till ungdomsbosparandet blir i viss mening inlåst. Det är, annorlunda uttryckt, inte möjligt atl behälla de för bonusränla kvalificerande neltoinsättningarna oförminskade genom alt räkna av ullag från den ursprungliga, ingående behållningen.

Bonusräntan är främsl tänkt som en medelsförstärkning vid bostadsanskaffning. Det är dock inle lämpligt alt utbetalningen skall vara beroende av en särskild ändamälsprövning. Bonusräntan skall ju ocksä ulgöra en generell sparpremie. Bonusräntan bör därför kunna betalas ut lill en berättigad sparare när han begär det.

En särskild rätt till spariån för bostadsändamål bör knytas till ungdomsbosparandet. Lån bör kunna erhållas under förutsättning all bonusränla kan lyftas. Det är rimligt att se sparlånet som en extra medelsreserv i förhållande till bonusräntan. Om en sparare av någon anledning lar i anspråk sin lånerätt utan alt samtidigt begära att få ut bonusräntan, bör denna obligatoriskt betalas ut.

Bonusräntan skall alltid betalas ut i sin helhet. Utbetalning skall automatiskt leda till atl kontot avförs frän ungdomsbosparandet.

Elt kontos anslutning till ungdomsbosparandet skall alllid upphöra vid utgången av del kalenderår då spararen fyllt 28 är. Om en sparare som uppnått 28-ärsgränsen då är berättigad atl fä ut bonusränla, bör bonusräntan påföras kontot samtidigt som detta avskiljs från ungdomsbosparandet.

Utbetalning av den statliga bonusräntan bör ske via de konloförande bankerna som i sin tur ersätts av riksgäldskonloret. Jag återkommer till hur rutinerna för utbetalning bör kunna läggas upp.

13

Spariån

Mitt förslag: Om villkoren är uppfyllda för alt en sparare skall få lyfta bonusränla har han också räll all - efter sedvanlig krediiprövning — få spariån för förvärv av bostad och för bosättning i övrigt. Lånerätlen motsvarar tre gånger behållningen av de nettoinsätlningar som gjorts. Län lämnas eller förmedlas av konloförande bank och räknas för varje konto särskilt.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 3

Skälen för mitt förslag: Inom ramen för allemanssparandel finns sedan är 1986 möjligheter för ungdomar mellan 18 och 28 år att erhålla lån för förvärv av bostad och för bosättning i övrigt (prop. 1984/85:51, FiU 7, rskr. 59, SFS 1984: 1036). Lånerätlen avser elt belopp motsvarande tre gånger den insalta behållningen, dock högst 21 000 kr. om lånet inte avser förvärv av bostad.

Denna särskill föreskrivna rätt till bosparlån är efter kreditmarknadens avreglering av mindre betydelse. För bankerna gäller inga kredilpoliliskl betingade utlåningsreslriktioner och del är i dag mycket lätt atl få län för olika ändamål.

Jag anser ändå all del till ungdomsbosparandet bör kopplas en lånerätl av i huvudsak samma konstruktion som gäller för allemanssparandel. Under förutsättning all en sparare har rätt alt fä ut bonusränla bör han också vara berättigad lill län för bosladsförvärv och bosättning i övrigt. Lånerätten bör gälla belopp motsvarande tre gånger netlobehållningen av de insättningar som gjorts på resp. konto anslutet lill ungdomsbosparandet. Några särskilda inskränkningar med avseende pä bosällningslån ulan anknytning till förvärv av bostad anscrjag inle vara behövliga.

Spariån kommer normalt atl lämnas av det kontoförande institutet. Det bör dock vara möjligl för en bank eller sparkassa all lägga ul lån på dotterbolag. Det förhållande alt vissa sparkassor normalt inle bedriver någon läneverksamhel motiverar också alt sparlånen får lämnas av annan långivare, efter förmedling av del konloförande institutet.

Bestämmelserna om rätt lill spariån har karaktär av minimiregler. En bank eller sparkassa kan givetvis ge lån lill högre belopp än som nu föreskrivits. Nägon skyldighet all närmare kontrollera låneändamålel behöver inle åläggas instituten. Lånesökandenas uppgifter bör regelmässigt kunna godtas.

Del bosparande som anordnas av HSB, Riksbyggen och vissa banker främjar i väsentlig utsträckning nyproduktion av bosladsrätlslägenheler. I fråga om sådant bosparande ålar sig del konloförande inslilulel normall all lämna spararen lån vid köp av en bosladsrältslägenhel inom sparorganisa-tionen. Det är för dessa fall rimligt all instituten inte genom lag åläggs några mera vittgående ullåningsskyldigheter. Har banken eller sparkassan förbundit sig att lämna lån för förvärv av en nyproducerad bosladsrältslägenhel, så bör den inte vara skyldig att lämna spariån annal än för uppfyllande av sill åtagande.

Rätlen lill spariån i ungdomsbosparandet kan inle vara ovillkorlig. En

14

bank måste ha både rätt och skyldighet all för varje enskilt fall göra en sedvanlig kreditprövning. Enligl 2 kap. 13 § bankrörelselagen (1987:617) fär en bank bevilja kredit endast om låntagaren på goda grunder kan förväntas fullgöra läneförbindelsen.

Det är också givet atl spariån i ungdomsbosparandet omfattas av kredit-restriktioner som riksbanken kan komma atl besluta med slöd av lagen (1974: 922) om kreditpoliliska medel eller i övrigt.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 3

1.4.2.4 Administration och kontroll

Mitt förslag: Riksgäldskontoret utövar kontroll av ungdomsbosparandet och utarbetar rutiner för uppgiflsrapporlering frän bankerna och om sparandels administration i övrigt. Utbetalning av bonusränla sker via riksgäldskonloret.

Skälen för mitt förslag: För att ungdomsbosparandet skall kunna fungera tillfredsslällande krävs samverkan mellan ä ena sidan banker och sparkassor och å andra sidan en central kontrollinslans. Riksgäldskonloret svarar för kontroll och administration av allemanssparandel och har del kunnande som behövs för en snabb uppbyggnad av etl nytt liknande sparsystem. Trots all sparmedlen i ungdomsbosparandet inte skall tillföras statens upplåning anser jag övervägande skäl tala för alt riksgäldskonloret anförtros konlrollansvarel. Jag har erfarit atl kontoret är berett atl la på sig uppgiften.

En naturlig uppgift för riksgäldskonloret blir att i samarbete med banker och sparkassor utarbeta rutiner för ungdomsbosparandets administration. I huvudsak bör uppgiflsrapporlering och kontroll kunna ske enligt följande ordning.

Vederbörande bank (sparkassa) ansluter godkända konton för kunderna. Banken undersöker dessförinnan genom kontroll av sedvanliga legilima-tionshandlingar, all kunden har ell personnummer och alt han är i den ålder då han får ansluta sig lill ungdomsbosparandet. Banken bevakar att spararen inle har mer än två anslutna konton i banken och all månadsin-sältningarna där inte överstiger 800 kr. En bank skall och kan däremot inle kontrollera atl antalet konton och insättningar i samtliga banker hålls inom ramen för vad som är tillätet.

Banken lämnar varje månad riksgäldskontoret uppgifter om konton. Bl. a. rapporteras för varje konto innehavarens personnummer, typ av konto, datum för kontots anslutning till ungdomsbosparandet saml uppgifter som i övrigt behövs för kontroll av sparandet och för beräkning av bonusräntan. Överföringar mellan anslutna konton rapporteras ocksä.

Riksgäldskonloret registrerar och samkör inrapporterade uppgifter. Det kontrolleras då atl spararna är i den ålder då de är berättigade atl spara i ungdomsbosparandet, att de inte har fler konton än tillåtet och atl de totala insättningarna per månad och sparare inte överstiger 800 kr. Felaktigheter älerrapporleras till kontoförande institut. Om en kund har för många konton i ungdomsbosparandet skall det sist anslutna kontot avföras. Har

15

för stora insättningar gjorts skall överskjutande belopp återbetalas frän del    Prop. 1987/88: 150 sist anslutna kontot. Särskilda regler fär tillskapas om hur återbetalning   Bilaga 3 skall ske från konton som anslutits samma dag.

Utbetalning av bonusränla bör ske från riksgäldskonloret. För all en sparare skall få tillgäng lill bonusräntan utan dröjsmål bör riksgäldskontoret bemyndigas alt träffa avtal med banker och sparkassor om utbetalning enligl i huvudsak följande ordning. När spararen begär atl få ul bonusräntan - eller om en utbetalning på grund av dödsfall eller ianspråktagande av lånerätl aktualiseras före utgången av det år spararen fyller 28 år - kontrollerar banken om villkoren för utbetalning är uppfyllda. Finner banken alt kontot varil anslutet lill ungdomsbosparandet i minsl tre är och atl de ackumulerade neltoinsällningarna på kontot uppgår lill 5 000 kr. eller mer vid den tidpunkt då utbetalning begärs eller annars aktualiseras, skall banken resp. sparkassan verkställa utbetalning av bonusränla. I fråga om bank sker delta lämpligen genom atl banken lyfter ränlebeloppet från riksgäldskontorets checkräkning i riksbanken och, allt efter betalningsmottagarens önskemål, för beloppet till spararens konto eller betalar ut del kontant. När utbetalning sker avförs kontot samtidigt från bankens eget register över konton anslutna till ungdomsbosparandet. Insättningar som gjorts efter del alt utbetalning av bonusränla aktualiserats påverkar inle bonusränlans slorlek. Banken bevakar alt ell konto inle slår kvar som anslutet lill ungdomsbosparandet längre än tillålel. Om bonusränla är tillgänglig för lyftning vid utgången av det år då spararen fyllt 28 är skall banken kreditera kontot ränlebeloppet och därvid tillämpa de rutiner som nyss angivils. Vad gäller sparkassorna, vilka saknar dragningsrätt i riksbanken, får särskilda rutiner utarbetas för likvidöverföring från riksgälds-kontoret.

Bankerna redovisar i sina månadsrapporleringar till riksgåldskontoret de utbetalningar av bonusränla som skett. Kontoret stämmer av uppgifterna med sitt eget register. Felaktiga utbetalningar älerrapporleras och korrigeras enligl regler som riksgäldskonloret bestämmer i samråd med de konloförande instituten.

Överföring av konlouppgifler lill riksgäldskontoret och hanteringen där av dessa uppgifter förutsätter ett cenlrall dataregister. För ell sådant personregister kommer riksgäldskonloret att bli registeransvarig enligl dalalagen (1973:289). Jag erinrar om all beslul enligl datalagen måsle fattas om registrets inrättande innan ungdomsbosparandet kan ta sin början.

Ungdomsbosparandets tillkomst föranleder särskilda insatser. Inte
minsl är del angelägel alt kunskap sprids om den nya sparformen. Kostna
der för de informationsinsatser som kan behövas vid sidan av bankernas
marknadsföring bör enligl min mening kunna läckas med medel ur del
anslag som regeringen i budgetpropositionen föreslagit lill Sparfrämjande
åtgärder. Arbetet med ulveckling och drift av dalaregister och administra
tiva rutiner för ungdomsbosparandet föranleder emellertid särskilda kost
nader. För detta ändamål bör, utöver vad som tidigare föreslagits. I milj.
kr. anvisas under anslaget för budgetåret 1988/89. Riksgäldskontorets ut
vecklings- och driftskostnader bör få belasta detta anslag. 16

1.4.2.5 Statsfinansiella kostnader

Statens direkta kostnader för bonusränla uppkommer först tre år efter ungdomsbosparandets införande. Kostnaderna blir beroende av hur den nya sparformen förmår atl intressera banker och sparare. Den framlida utgiflsvolymen är därmed svär atl uppskatta.

Statens årliga utgifter för ungdomsbosparandet, dä della efter 13 år är fullt utbyggt, kan, med ulgångspunkl i vad som i dag gäller belräffande ungdomars dellagande i allemanssparandel, beräknas till.knappt 100 milj. kr. uttryckt i dagens penningvärde. Om ungdomsbosparandet, vilket dock är mindre sannolikt, skulle få sädan framgång alt hälflen av alla de ungdomar som är berättigade atl della sparade 500 kr. i månaden under i slort sett hela den tillåtna liden om tretton är skulle de statsfinansiella kostnaderna stiga lill knappt 800 milj. kr. per år. I labdl I anges kostnaderna under olika givna förutsättningar. Det kan här anmärkas atl den som sparar maximalt, dvs. 800 kr. i månaden under 13 år = 124800 kr., blir berättigad till bonusränla motsvarande ca 24200 kr.

Tabell 1    Årliga statsfinansiella kostnader i ett fullt utbyggt system (efter 13 år)

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 3

Antal	Andel i	Genom-	Antal	Kostnad vid
sparare	% som tar	snilll.	sparar	3% bonus.
	ut bonus-	månads-		milj. kr.
	ränla	spar kr.
250000	8	200	7	35
250000	8	300	10	107
400000	8	200	7	56
400000	8	300	10	171
650000	8	500	13	786

1.4.3 Specialmotivering

Den föreslagna nya sparformen föranleder en särskild lag om ungdomsbosparande. Inledningsvis definieras några för lagen väsentliga begrepp (1 §). Del anges sedan för vilka åldersgrupper sparformen står öppen (2§). De regler som i övrigt gäller för sparande är fördelade på sju paragrafer (3-9§§). Vidare föreskrivs alt spararna är tillförsäkrade en viss lägsta inlåningsränta (10 §). Därefter behandlas de övriga förmåner som är knutna lill ungdomsbosparandet. Bestämmelser om en av slalen bekostad bonusränla (1I-I4§§) följs av regler om spariån (15 och 16§§). Slutligen anges att administration och kontroll av ungdomsbosparandet handhas av riksgäldskonloret (17 §).

Regler om skatlelättnader för den statliga bonusräntan har fogals lill de motsvarande bestämmelser som gäller i fräga om allemanssparandel. Den nuvarande lagen (1983:891) om skatlelättnader för allemanssparande ersätts med en ny lag om skattelättnader för allemanssparande och ungdomsbosparande.

Den nya lagen om skallelättnader föranleder ändrade hänvisningar i 1 § lagen (1983:890) om allemanssparande och 37 § 8 mom. taxeringslagen (1956:623).

2    Riksdagen 1987/88. 1 .saml. Nr 150. Bilaga 3

17

Förslaget till lag om ungdomsbosparande Prop. 1987/88:150

Bilaga 3

1 §    Denna lag innehåller bestämmelser om ungdomsbosparande.

I lagen avses med

1.    ungdomsbosparande den särskilda sparform som är förenad med
skattelättnader enligt 3§ lagen (1988:000) om skallelällnader för alle
manssparande och ungdomsbosparande,

2. bank en svensk bank eller sparkassa, och

3. bosparkonto etl sparkonto i bank eller sparkassa, avsett för sparande som är knutet till en lurordning för bosladsförvärv.

Ungdomsbosparandet kännetecknas främst av atl lill denna särskilda sparform är knuten en bonusränla som bekostas av slaten. Bonusräntan skall, som nämnts i den allmänna motiveringen, inte inkomslbeskatlas. Skatlelältnaderna hänför sig endasl lill bonusräntan. Ränleavkastning i övrigt utgör skattepliktig inkomst av kapital.

I andra slyckel 3 finns en definition av bosparkonto. Härmed avses konton för sparande med vilket följer en turordning för tilldelning av, vanligtvis, bostadsrältslägenheler. Sådant målsparande i större omfattning sker sedan tidigare i HSB:s Sparkassa, i Svenska Riksbyggen via samarbetande sparbanker (RiksBoSpar) och i vissa andra banker. Nyligen har Sveriges Bostadsrättsföreningars Centralorganisation i samarbete med Svenska Handelsbanken salt i gång ell riksomfattande bosparande med köordning för förvärv av bosladsrätlslägenheler (SBC BO). Della bosparsystem bygger på sparande i aktiefond och kan därför inte knytas till ungdomsbosparandet som enligl 3 § förutsätter sparande på räntebärande räkning.

Ullryckel bostadsförvärv fär här anses läcka in all laglig åtkomst av en bostad. Sparande på bosparkonto kan således vara inriktat pä förvärv även av en kooperativ hyresrätt, sådan som avses i lagen (1986: 1242) om försöksverksamhel med kooperativ hyresrätt.

Till ungdomsbosparandet kan anslutas även andra konton än bosparkonton. Men för bosparkonton enligt den nu givna definitionen gäller vissa särregler. Enligl 3 § andra slyckel får endasl bosparkonton anslutas med ingående behållning. Särskilda regler om spariån gäller enligt 15 § andra stycket.

2 § Var och en som är kyrkobokförd här i landet fär börja spara i ung
domsbosparandet frän och med det kalenderår dä han fyller 16 år. Ingen
får börja spara på ell konto i ungdomsbosparandet efter utgången av del
kalenderår då han fyllt 25 år.

Belräffande åldersgränser för deltagande i ungdomsbosparandet hänvisas lill den allmänna motiveringen.

3 § Sparmedlen skall sättas in i bank, på räntebärande konto anslutet till
ungdomsbosparandet. Till sparandel får anslutas bosparkonton och andra
sparkonton av sådant slag som banken erbjuder kunder i allmänhet, dock
ej allemanssparkonton och vinslsparkonton. En sparare får inte samlidigl
spara pä mer än två konton.

Inga andra konton än bosparkonton får vid anslutning lill ungdomsbo-     Prop. 1987/88: 150
sparandel visa nägol tillgodohavande för spararen. Bilaga 3

Konton av viss lyp fär anslutas lill ungdomsbosparandet efter anmälan från banken till riksgäldskonloret.

Ungdomsbosparande kan ske endasl på särskilt anslutna konton. Ett konto som öppnas direkt för ungdomsbosparande ansluts i och med atl del läggs upp. Äldre konton - del kan endasl röra sig om bosparkonton med eller ulan behållning och andra konton med nollsaldo - ansluts särskill av banken enligl rutiner som riksgäldskonloret anvisar.

4 § Ell konto upphör alt vara anslutet till ungdomsbosparandet vid ut
gången av det kalenderår då spararen fyller 28 år.

Etl konto upphör automatiskt alt vara anslutet till ungdomsbosparandet vid utgången av del år spararen fyller 28 är. De särskilda reglerna om insältningsbegränsningar, uttagsavgift etc. är då inte längre gällande för kontot. Detta kan i fortsättningen användas fritt enligl de villkor som avtalals mellan spararen och del konloförande institutet.

Om spararen då han når 28-årsgränsen har räll all få ul bonusränla skall denna enligl 12 S andra slyckel kredileras kontot. Om däremot de ackumulerade neltoinsällningarna inle uppgår lill 5 000 kr. fryser den under sparli-den lagrade bonusräntan inne. Del senare följder av 14 §.

5 § Om rätten till sparmedlen på ett konto genom överiåtelse eller pä
annat sätl övergår lill någon annan eller om spararen pantsätter sin fordran
upphör kontots anslutning till ungdomsbosparandet.

De särskilda sparstimulanserna i ungdomsbosparandet är knutna till etl personligt sparande. När rätlen lill de sparade medlen övergår lill någon annan, genom förvärv av fordran, arv eller på annat sätl, upphör kontot automatiskt all vara anslutet lill ungdomsbosparandet. Delsamma gäller då pantsätlning av tillgodohavandet på kontot sker. Huvudregeln enligt 14 § är den atl rätten till bonusränla - och därmed lill spariån - förfaller när elt konto avförs från ungdomsbosparandet. I fall av spararens död skulle del dock vara obilligl om tillgänglig bonusränla inte fick komma de efterievande lill godo. En specialregel finns dätför intagen, i 13 §, om alt bonusräntan i sådant fall skall betalas ut lill dödsboet. För utbetalning till dödsboet krävs all spararen vid dödsfallet haft rätl enligl 11 § all lyfta bonusräntan.

6 § Varje sparare får sälla in sammanlagt högst 800 kronor i månaden på
konton anslutna till ungdomsbosparandet.

Sammanlagt högst 800 kr. per månad fär sältas in i ungdomsbosparandet. Beloppet får fritt fördelas på högst två konton. Insältningsbegräns-ningen gäller etl bruttobelopp. Större månadsinsätlningar än 800 kr. får alltså inte ske även om ullag görs under samma tid.

Begränsningsregeln gäller bara insättningar som gjorts efter det atl kontot anslutils lill ungdomsbosparandet. Behållningen på ell bosparkonto

19

räknas inle som insättning då kontot ansluts lill ungdomsbosparandet. Inle    Prop. 1987/88: 150
heller ränta som påförs kontot räknas som insättning. Bilaga 3

7 § Vid ullag skall spararen lill banken betala en uttagsavgift motsvaran
de en procent av del uttagna beloppet, dock minst 20 kronor.

Någon avgifl enligt första slyckel skall inte betalas för uttag som sker i samband med atl bonusräntan enligt 11 § tas i anspråk.

En överföring enligl 8 § av sparmedel mellan två konton i ungdomsbosparandet anses inte som ullag enligt denna paragraf.

När bonusräntan tas i anspråk kan det oftast anlas ske för ell finansieringsändamål som ungdomsbosparandet är tänkt all främja. Om uttag från kontot sker samtidigt som bonusräntan kommer spararen lill del finns dt inle skäl atl belasta honom med uttagsavgift.

8 § En sparare fär överföra hela behållningen av vad han satt in pä etl
konto enligl 6§ till elt annal konto som är anslutet till ungdomsbosparan
det. Det konto från vilket överföring sker upphör genom överföringen atl
vara anslutet till ungdomsbosparandet.

Banken är berättigad lill ersättning med högst 100 kronor av spararen för sina kostnader för en överföring.

Överföringsfallet har närmare kommenterats i den allmänna motiveringen. Endasl behållningen av vad som satts in efter del kontot anslutils till ungdomsbosparandet får föras över lill annal konto. Med behållning avses i detta sammanhang behållna nettoinsätlningar jämte inlåningsränta på dessa insättningar samt ackumulerad bonusränla. Någon uttagsavgift enligt 7 § skall inte betalas för en överföring. Däremot fär banken tillgodogöra sig ersättning för sina kostnader med överföringen. För all inte höga överföringsavgifter skall avhålla spararen från atl byta konto, maximeras avgiften i lagen till 100 kr., samma belopp som gäller i fråga om överföringar inom allemanssparandel.

9 § Om en sparare överskrider de begränsningar som gäller enligl 3 eller
6§ skall de oriktigt insatta sparmedlen betalas ul till honom.

Om riksgäldskonloret vid sin kontroll finner atl spararen överskridit de begränsningar som gäller i fråga om antal konton och månadsinsätlningar skall felaktigt inbetalda belopp återbetalas. I den allmänna motiveringen har tagits upp frägan om vilkel konto som skall avslutas och frän vilkel konto utbetalning skall ske. Det bör stä vederbörande bank fritt att bestämma om ränta skall betalas för de oriktigt inbetalda sparmedlen.

10        § På de medel som står inne på ett konto anslutet lill ungdomsbospa
randet skall banken betala årlig ränta efter en viss lägsta procentsats.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar före
skrifter om vilken lägsta räntesals som vid varje tidpunkt skall gälla.

I den allmänna motiveringen har nämnts att minimiräntan i princip bör sältas att motsvara räntan för långsiktigt sparande i bank. Mindre fluktuationer i ränteläget skall dock inle behöva föranleda justering av minimirän-

20

lan. Del böra andra sidan, i vart fall kvartalsvis, slammas av om ränlelägel    Prop. 1987/88: 150
förändrats så alt en korrigering av minimiräntan är påkallad. Bilaga 3

11      § Om etl konto är anslutet till ungdomsbosparandet sedan minsl tre år
och de behållna insättningarna enligt 6§ pä kontot uppgår lill minsl 5000
kronor har spararen rätt atl få en särskild bonusränla.

Bonusräntan motsvarar tre procent ärlig ränta på behållningen den sista i varje månad av de insättningar som gjorts pä kontot enligt 6§.

Vid tillämpning av första stycket skall konton mellan vilka överföring skell enligt 8 § anses som elt enda konto.

Denna paragraf innehäller bestämmelser om bonusränla. I den allmänna motiveringen har behandlats under vilka förutsättningar bonusränla fär lyftas och hur den räknas fram.

Enligt andra stycket skall bonusräntan beräknas pä den insatta nettobehållning som slår inne på kontot den sista i varje månad. Denna ordning har förordats av riksgäldskontoret för all kontoredovisningarna skall kunna begränsas till att avse månadssaldon. I praktiken innebär metoden all kontohavaren tillgodoräknas bonusränla på sparmedel först för månaden efter det atl de satts in.

Bonusräntan beräknas för varje konto särskill. Om överföring av sparmedel skett inom ungdomsbosparandet enligl 8§, anses konton mellan vilka överföring skell som etl enda konto. I inga andra fall än då överföring skell är det möjligt all lägga samman insättningar som gjorts på skilda konton till etl enda beräkningsunderlag för bonusränla.

12      § Bonusräntan enligl 11 § bekostas av staten och betalas ul av riks
gäldskonloret. Utbetalning skall ske när spararen begär det eller när han
erhåller lån enligt 15 §. När bonusräntan på ell konto betalas ut upphör
kontots anslutning till ungdomsbosparandet.

Har bonusräntan pä elt konto inle tagils i anspråk vid utgången av del kalenderår då spararen fyllt 28 år skall bonusräntan då påföras kontot.

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur och när utbetalning av bonusränla skall ske.

När spararen begär atl fä lyfta den bonusränla han är berättigad all få ul för sparande på elt konto avhänder han sig därmed möjligheten all göra vidare insättningar i ungdomsbosparandet på del kontot. Dess anslutning lill ungdomsbosparandet upphör då.

Den rätl lill spariån som gäller enligl 15 § kan inte tas i anspråk av spararen med mindre han har rätl att lyfta bonusränla. När spararen beviljas spariån skall bonusräntan automatiskt betalas ul. Samtidigt avförs kontot från ungdomsbosparandet.

I andra slyckel anges alt bonusränla obligatoriskt skall krediteras ell konto vid utgången av del år spararen fyllt 28 år. Utan en sådan bestämmelse skulle, till följd av 4 och 14 §§, rätten till bonusränla ha förfallit.

13      § Om spararen dör och del vid dödsfallet föreligger rätt lill bonusränla
enligl 11 § skall bonusräntan betalas ul lill dödsboet.

14                                                                              §    Rätlen lill bonusräntaenligt 11 § förfaller, utom ifall som sägsi 13 §,     Prop. 1987/88:150
när kontots anslutning lill ungdomsbosparandet upphör. Bilaga 3

Om rätlen lill sparmedlen övergår från spararen till någon annan upphör, enligt 5 §, kontots anslutning till ungdomsbosparandet. Så sker bl. a. i det fall spararen dör. Om spararen vid dödsfallet varit berättigad alt lyfta bonusränla skall denna betalas ut till dödsboet. I andra fall då kontots anslutning till ungdomsbosparandet upphör, på grund av alt rätten till sparmedlen frångått kontohavaren, på spararens egen begäran eller pä annan grund, förfaller rätten lill bonusränla.

15      § En sparare som har räll lill bonusränla enligt 11 § har också rätt att
fä län för förvärv av bostad och för bosättning i övrigt. Länet lämnas eller
förmedlas av den kontoförande banken efter sedvanlig krediiprövning.
Lånerätlen avser etl belopp motsvarande tre gånger behållningen av de
insättningar som gjorts på kontot enligl 6 §.

Sker sparandet på etl bosparkonto och har banken åtagit sig att lämna spararen lån endasl för förvärv av en nyproducerad bostadsrättslägenhet, är banken inte skyldig att svara för lån som sägs i första stycket annat än för bostadsrällsförvärv enligl åtagandet.

16      § Den bank som svarar för lån enligl 15 § bestämmer de närmare
villkoren och beslutar om lån.

Vid bankens prövning av ansökan om län gäller de föreskrifter som riksbanken har meddelat med slöd av lagen (1974: 922) om kreditpoliliska medel och de föreskrifter i övrigt som gäller för banken.

I den allmänna motiveringen har redovisats under vilka förutsättningar konloförande institut skall lämna spariån. Bestämmelserna ger inle någon rätt eller skyldighet för en bank all åsidosätta sedvanlig prövning av den lånesökandes kredilvärdighel. Spariån i ungdomsbosparandet omfattas av generella kreditpoliliska restriktioner.

17      § Riksgäldskonloret svarar för administration och kontroll av ung
domsbosparandet.

Riksgäldskontoret har det övergripande administrationsansvaret för kontroll av ungdomsbosparandet. Kontoret har alt inom ramen för sitt uppdrag utarbeta rutiner för bl. a. anmälan av kontoanslutning (3 §), utbetalning av bonusränla och uppgiftsrapportering i allmänhet.

1.4.4 Ikraftträdande

Vid de överläggningar som förekommit vid ärendets beredning i finansdepartementet har från såväl riksgäldskonlorets som bankernas sida upp-givits alt arbetet med att förbereda ungdomsbosparandets igångsättande kan beräknas kräva minsl fyra månader räknat från det att riksdagens beslut föreligger. Jag anser det angeläget att den nya sparformen snarast möjligt ställs till spararnas förfogande och föreslår alt bestämmelser om ungdomsbosparande träder i kraft den 1 december 1988.

1.5                                                                            Upprättade lagförslag Prop. 1987/88: 150

Bilaga 3 I enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats förslag

lill

1. lag om ändring i lagen (1983: 890) om allemanssparande,

2. lag om ungdomsbosparande,

3. lag om skallelättnader för allemanssparande och ungdomsbosparande,

4. lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623).

Förslagen bör fogas till protokollet i delta ärende i bilaga 3.1.

Del är angelägel alt riksdagen behandlar förslagen under innevarande riksmöte sä alt de kan träda i kraft snarast möjligt. Med hänsyn lill detta anser jag atl lagrådets yttrande inle skall inhämtas.

1.6    Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen atl

dels anla lagförslagen,

dels bemyndiga riksgäldskonloret att med banker och sparkassor träffa avtal om utbetalning av bonusränla i ungdomsbosparandet i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag angivit i det föregående,

dels till Sparfrämjande åtgärder under sjunde huvudtiteln för budgelärel 1988/89 ulöver i prop. 1987/88: 100 bil. 9 föreslaget reservationsanslag anvisa ytterligare 1 000000 kr.

23

2 Inbetalning på likviditetskonto

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 3

Mitt förslag: Vissa större förelag skall på likviditetskonlo inbetala ell belopp som motsvarar 15% av den del av företagets likvida tillgängar som överstiger 50 milj. kr. enligl balansräkningen för del räkenskapsår som avslutals närmast före den 1 januari 1988. Som likvida tillgångar skall räknas omsällningstillgångar i form av kassa-och banktillgodohavanden, aktier och andra andelar saml obligationer och andra värdepapper.

Inbetalning skall ske på räntebärande konto i riksbanken. Inbetalning skall ske med 90% av beloppet senast den 31 augusti 1988 {preliminär inbetalning) och med återstoden senast den 31 januari 1989 {slutlig inbetalning). Inbetalda medel skall jämte årlig ränta återbetalas senast den 2 juli 1990. Räntan skall motsvara den ränta som riksbanken normalt erlägger på inlåning frän bank (för närvarande 6%).

De företag som är skyldiga atl sätta in medel på likviditetskonlo skall själva beräkna den preliminära inbetalningens slorlek saml lill riksskalteverkel ge in den balansräkning och del beräkningsunderlag som legat till grund för inbetalningen. Riksskalteverkel skall fastställa den slutliga inbetalningens storlek.

Styrelseledamot eller befattningshavare hos förelag som uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar riksskatteverket felaktiga upplysningar eller underlåter all lämna upplysningar kan dömas till böter eller fängelse.

Regeringen kan, om det finns synnerliga skäl, befria elt företag från skyldighet all betala in medel på likviditetskonlo.

Skälen för mitt förslag: De stora företagen har under senare år byggt upp en mycket omfattande likviditet. Denna har i hög grad använts lill uppköp av andra företag. Myckel talar också för atl likviditeten medverkat till den kraftiga kredilexpansionen och är en faktor som kan ha bidragit till all driva upp lönekostnaderna. Del finns därför anledning alt genomföra en likviditetsindragning från större förelag under näsla budgetår.

Banker och andra finansieringsinstitut omfattas inle av förslaget.

Inbelalningsskyldigheten knyter an lill storleken av förelagels likvida tillgångar. Med likvida tillgångar avses i del här sammanhanget omsättningstillgångar i form av kassa- och banktillgodohavanden, aktier och andra andelar saml obligationer och andra värdepapper. Dessa poster skall enligl schemat i 19 § bokföringslagen (1976: 125) framgå av balansräkningen. Vid avgränsningen av likvida tillgångar har hänsyn tagits till önskemålet alt begränsa tillämpningsproblemen.

Beräkningen av den preliminära inbetalningen svarar företagen själva för. Inbetalningsskyldiga förelag skall senast den 31 augusti 1988 lill riksskatteverket ge in del beräkningsunderlag som legal lill grund för den preliminära inbetalningen lill riksbanken. Riksskatteverket skall med led-

24

ning av de erhållna handlingarna fastställa den slutliga inbetalningen och Prop. 1987/88: 150 före utgången av november 1988 underrätta vederbörande förelag om den Bilaga 3 slutliga inbetalningens belopp. Kopia av underrättelsen skall sändas till riksbanken som skall bevaka alt inbetalning sker. Riksskatteverkets beslul får överklagas lill regeringen. Om preliminär eller slutlig inbetalning på likviditetskonlo inte sker inom föreskriven lid, eller med för lågt belopp, skall förelaget betala ränta på del förfallna beloppet. Om det finns särskilda skäl får riksbanken medge befrielse från all erlägga sådan ränta.

Om del finns synnerliga skäl bör regeringen ha möjlighet alt befria ett förelag från skyldighet atl betala in medel på likviditetskonlo. Regeringen bör ocksä ha möjlighet alt föreskriva eller i särskilda fall besluta atl inbetalda medel skall återbetalas i förtid.

Den föreslagna lagen överensstämmer i väsentliga delar med lagen (1984:501) om inbetalning på likviditetskonlo och lagen (1985:582) om inbetalning på likviditetskonlo under budgelåret 1985/86.

Upprättat lagförslag

I enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats förslag till

lag om inbetalning på likviditetskonto under budgetåret 1988/89.

Förslaget bör fogas till protokollet i detta ärende i bilaga 3.1.

Del är angeläget alt den föreslagna lagen kan träda i kraft den I juli 1988. Jag anser därför av tidsskäl atl lagrådels yttrande över lagförslaget inle bör inhämtas. Det kan också noteras alt lagen (1984:501) om inbetalning på likviditetskonto har granskals av lagrådet.

Hemställan Jag hemställer all regeringen föreslär riksdagen atl anla förslaget.

3 Fortsatt giltighet av lagen mot skatteflykt

3.1 Inledning

Genom lagstiftning år 1980 infördes en generalklausul mot skalleflykt
(prop. 1980/81: 17. SkU 8, rskr. 27, SFS 1980: 865). Lagstiftningen har en
provisorisk prägel genom au den gjorts tidsbegränsad. Från atl den ur
sprungligen har avsett räftshandlingar som förelagils under åren 1981
1. o. m. 1985 har dess giltighetstid sedermera föriängts lill atl även omfatta
liden fram l.o.m. år 1988 (prop. 1985/86:49, SkU II, rskr. 54, SFS
1985: 1013). Däremellan har också lagstiftningens tillämpningsområde ut
vidgats i visst avseende (prop. 1982/83:84, SkU 20, rskr. 139, SFS
1983:75). Justitiekanslern (JK) har haft regeringens uppdrag all följa la
gens tillämpning. JK har tidigare, i februari 1985, avgelt yttrande om
lagens dittillsvarande tillämpning, vilkel redovisats i prop. 1985/86:49 s.
3ff Tillämpningen av lagstiftningen för liden därefter har JK nu yttrat sig
över. Jag avser all i det följande behandla resultatet av utvärderingen samt 25

frågan om en föriängning av klausulens tillämpning.

3.2 JK:s skrivelse Prop. 1987/88: 150

Bilaga 3 I en skrivelse i februari 1988 har JK redogjort för sitt uppdrag. JK anför i

huvudsak följande.

Denna redogörelse avser mål och ärenden som inkommit eller infordrats hit och vari tillämpning av lagen bedömts eller varil ifrågasatt under åren 1985 - 1987. Därutöver avser redogörelsen två domar från regeringsrätten som meddelats den 28 december 1984 och två domar från länsrätterna som inkommit hit under 1988.

Under den angivna liden har frän förvaltningsdomstolarna inkommit eller infordrats 38 domar och från riksskalteverkel (nämnden för rällsären-den) har inkommit 37 förhandsbesked vari tillämpningen av lagen bedömts. Målen och ärendena, hänförliga till respektive beslulsår, fördelar sig på följande säll.

Avgöranden avseende förhandsbesked i taxeringsfrågor

Ar                   domar	förhandsbes	ked
.1985                7'	10
1986                1	15
1987                1	12
9	37
Domar från taxeringsprocess
År                   länsrätt 1985                  9	kammarräu 0		regeringsrätten 0	=   9
1986                  5	0		0	=   5
1987                11	3		0	= 14 28

Därutöver har elva domar - alla från länsrätt - inkommit vari avdrag för s. k. förskollsräntor vägrats ulan tillämpning av lagen mol skalleflykt.

Jag kommer att i det följande, för elt vart av åren, lämna en kortfattad redogörelse över de inkomna avgörandena saml ange i vilka fall lagen ansetts vara tillämplig. Därefter kommer jag alt ange om eventuella ojämnheter och särskilda problem framkommit i tillämpningen saml bedöma om lagens tillämpning — såvitt framgår av inkomna avgöranden - svarar mol rimliga krav på rättssäkerhet.

Ar 1985 (inkl. två domar från regeringsrätten den 28 december 1984)

Av antalet inkomna domar för della år har 7 inkommit från regeringsrätten och 9 från länsrätterna.

Regeringsrättens domar är följande.

Dom den 28 december 1984 (RÅ 84 Aa 189) med anledning av förhandsbesked i laxeringsfråga. Regeringsrätten fann - med ändring av förhands-beskedel - all vid realisalionsvinslbeskaltning räll förelåg lill s. k. 3000-kronorsavdrag när fastighetsägaren avsåg all avyttra en fastighet med därå uppförd bostadsbyggnad och sedan köpa tillbaka bostadsbyggnaden med därtill hörande tomt. Med hänsyn till vissa faslighelsbildningsål-gärder ansåg inle regeringsrätten alt den skalleförmån som uppkom var del huvudsakliga skälet för det tänkta förfarandet vid fastighetsförsäljningen varför lagen inte var tillämplig.

Dom den 28 december 1984 (RÅ 84 1: 92) med anledning av förhandsbesked i taxeringsfråga. Lagen ansågs tillämplig vid ell förfarande som inne-

' avser även tvä domar från regeringsrätten den 28 december 1984. 26

bar att efterlevande maka i dödsbo tillskiftades dödsboels jordbruksfaslig-    Prop. 1987/88: 150 hel och i anslutning därtill sålde fastigheten lill arvingarna i dödsboet.    Bilaga 3 Förfarandet förelogs i syfte alt dessa skulle erhålla större underiag för skogsavdrag vid framlida inkomstbeskattning.

Dom den 2 maj 1985 (RÅ 85 Aa 62) med anledning av förhandsbesked i taxeringsfråga. Regeringsrätten fastställde att lagen var tillämplig när fastighet skulle försäljas lill hustru för underpris och pä konstlad väg tillskapad realisationsföriusl uppkom.

Dom den 3 juni 1985 (RÅ 85 1:42) med anledning av förhandsbesked i taxeringsfråga. Regeringsrätten fastställde alt lagen inle var tillämplig när föräldrar tillsammans med dotter åtagit sig betalningsansvar för ell banklån, som skulle användas för atl finansiera dotterns förvärv av en villafaslighel. Dottern var studerande och hade igångsatt byggnation på fastigheten varefter statliga lån inte beviljades. Regeringsrätten ansåg med hänsyn lill omständigheterna att föräldrarnas rätl lill avdrag för räntekostnaderna för lånet inte utgjorde det huvudsakliga skälet till förfarandet. .

Dom den 16 augusti 1985 (RÅ 85 1: 68) med anledning av förhandsbesked i laxeringsfråga. Lagen ansågs - med ändring av förhandsbeskedet - inle tillämplig pä etl förfarande som innebar all en förälder lämnade räntefrilt lån till hemmavarande minderårigt barn.

Dom den 31 oklober 1985 (RÅ 85 1:69) med anledning av förhandsbesked i laxeringsfråga. Med ändring av förhandsbeskedet fann regeringsrätten atl lagen inle var tillämplig i fall av avsiktligt framkallad realisationsförlust vid försäljning av faslighet till barn.

Dom den 13 december 1985 (RÅ 1985 Aa 218) med anledning av förhandsbesked i laxeringsfråga. Samma sak som i RÅ 85 1:69.

Av domarna från länsrätterna avser älta frägan om skallskyldiga, vid

1982   års taxering, ägt göra avdrag för förskoltsränla. Länsrätterna ansåg
inte i något fall alt lagen mot skatteflykt var tillämplig. Den återstående
länsrällsdomen (Irn i P-län 1985-03-27, S 4187-4188-83) avser frågan
om uppskov med beskattning av realisationsvinst när en skatlskyldig sålt
sin andel av en fastighet i delar av andelen vid olika tillfällen till samme
köpare. SkuUe den skaltskyldige sålt sin andel i ell sammanhang skulle
uppskov inle ha kunnat medges med så slort belopp som taxeringsnämn
den medgav. Länsrälten ansåg inle lagen tillämplig.

Belräffande de tio förhandsbeskeden ansåg riksskatteverket lagen vara tillämplig i två fall. Det första fallet (RSV dnr 150/84-200) gällde en man som tänkte sälja sin fastighet till hustrun med skyldighet för henne att erlägga betalning först 10 år efter köpeavtalet. Realisationsvinstbeskattning skulle därmed enligt kommunalskatlelagens regler inträda först efter 10 år. Hustrun skulle emellertid i sin lur sälja fastigheten vidare. Riksskatteverket ansåg därför all realisationsvinstbeskattning för mannen skulle inträda vid hustruns vidareförsäljning. Det andra fallet (RSV dnr 438/84-200) avsåg gåva till minderåriga barn saml i anslutning därtill utställande av reverser mellan makar.

Belräffande övriga förhandsbeskedsärenden har lagen inle ansetts tillämplig, i huvudsak, mot bakgrunden av regeringsrättens avgöranden RÅ

1983   1:35 respektive RÅ 1985 1:69.

År 1986

För detta är finns sju domar att redovisa vari tillämpningen av lagen mot skatteflykt bedömts.

Regeringsrättens dom den 17 februari 1986 (RÅ 1986 ref. 54) med anled
ning av förhandsbesked i laxeringsfråga. Lagen ansågs i visst fall tillämplig 27

på ell förfarande som innebar all make sålde en sommarsluga lill andra    Prop. 1987/88: 150
maken mol revers, som säljaren därefter skänkte till makarnas barn. Bilaga 3

Övriga fem domar kommer från länsrätterna. För dessa gäller alt lagen tillämpats i tre fall.

Det första fallet (Irn i U-län 1986-03-14, S 1791-85) avsåg just den taxeringsfråga som bedömdes av regeringsrätten i RÅ 1986 ref. 54.

Det andra fallet (Irn i AB-län 1986-03-11, S 9207-84) avsåg en skatt-skyldigs försäljning av faslighet för underpris till egel bolag. Bolaget försålde emellertid därefter fastigheten till avsevärt högre pris. Omvägen atl försälja fastigheten lill bolaget var enligt länsrälten inle godtagbar.

Del tredje fallet (Irn i U-län 1986-12-29. S 689-86) avsåg framkallad realisationsförlust vid skatlskyldigs försäljning av värdelösa aktier lill annan person till vilken den skallskyldige hade anknytning. Länsrätten ansåg all försäljningen inle var affärsmässigt anknuten.

Av övriga två länsrältsdomar avser en förskollsräntor. Lagen mol skatteflykt ansågs inte tillämplig.

Lagen har beträffande den återstående domen inte ansetts tillämplig när en far sålt faslighet till sin son för visst pris och sonen kort därefter sålt fastigheten lill avsevärt högre pris.

Av de 15 inkomna förhandsbeskeden har lagen ansetts tillämplig i ell fall (RSV dnr 162/85-200) dä en man avsåg alt försälja en villafaslighel lill sin hustru lill ell pris som översteg taxeringsvärdet men avsevärt understeg marknadsvärdet. Riksskalteverkel fann all del huvudsakliga skälet för försäljningen lill hustrun var atl eliminera realisationsvinst samt all realisationsförlusten vid eventuell försäljning var all anse som konstlad.

För övriga förhandsbesked har lagen inle ansetts tillämplig i huvudsak mol bakgrund av RÅ 83 1: 35, RÅ 84 1: 46 och RÅ 85 1: 69.

År 1987

En dom från regeringsrätten har inkommit för detta år. Regeringsrätten ändrade inle elt förhandsbesked vari fråga var om avstående från rätt lill pension i visst fall. Förfarandet bedömdes inle falla under lagen mol skatteflykt.

Av de övriga 14 inkomna domarna har elva kommit från länsrätterna och tre från kammarrätterna.

Beträffande länsrätlsdomarna har lagen ansetts tillämplig i etl fall (Irn i M-län 1987-02-09, S 831-86) då realisationsföriusl uppkommit som en följd av försäljning av faslighet lill underpris. Den skaltskyldige medgav tillämpning av lagen.

Av övriga länsrättsdomar avser två frägan om förskollsräntor. I inget av fallen har lagen ansetts tillämplig.

Resterande länsrättsdomar, vari lagen inle tillämpats, avser försäljningen av fastigheter (bostäder) till underpris, framkallade realisationsförluster och räntefria lån till barn.

Beträffande de inkomna domarna från kammarrätterna rör den ena en processuell fråga som jag kommer all beröra nedan.

Kammarrätten i Göteborg (1987-04-01, 3685-1985) fastställde aU lagen inle var tillämplig när skatlskyldig sålt sin andel av en fastighet i delar av andelen vid olika tillfällen. Målet avsäg överprövning av det avgörande som angetts under 1985, Irn i P-län 1985-03-27, S 4187-4188-83.

Kammarrätten i Stockholm (1987-11-16, 685-1987) fann - med ändring
av länsrättens dom - atl lagen inle var tillämplig vid framkallad realisa
tionsförlust i vissa fall. Målet avsåg överprövning av del avgörande som
angetts under 1986, Irn i U-län 1986-12-29, S 689-86. 28

Inle i någol av de tolv förhandsbeskeden har lagen ansetts vara tillämp-    Prop. 1987/88: 150 lig. Dessa ärenden låter sig inle inordnas i några fåtal grupper. I ett fall har    Bilaga 3 lagen inle ansetts tillämplig mot bakgrund av RÅ 85 1: 68. I andra fall har åter rättsfallet RÅ 83 1: 35 ansetts innebära atl lagen inte är tillämplig.

Angående förskollsräntor

Under år 1986, 1987 och fram till dags dato har från länsrätterna inkommit elva domar vari avdrag för förskollsräntor vägrats eftersom den angivna räntan inte ansågs ulgöra ersättning för kredit och därmed inle utgjorde ränta eller annan avdragsgill kostnad som avses i 39 § kommunalskattelagen. För dessa domar gäller atl det allmänna först i andra hand åberopat lagen mot skatteflykt som grund för alt vägra avdraget. Vid den uigäng som länsrätterna stannade för i dessa mål fanns emellertid inle anledning för domstolarna att ta ställning lill om lagen mol skatteflykt var tillämplig.

Processuella frågor

I elt fall tillämpade en länsrätl lagen mot skatteflykt utan framställning frän del allmänna. Pä talan av den skaltskyldige undanröjde kammarrätten länsrättens dom och återförvisade målet. Kammarrätten fann alt eftersom skattechefen inle gjort nägon sådan framställning som avses i 67 § taxeringslagen ägde länsrätten inte tillämpa lagen mot skatteflykt (KRNS 1987-11-10,4733-1986).

Under den lid som denna redogörelse avser har 48 domar och 37 förhandsbesked kommil in vari lagen mol skatteflykt ägt tillämpning eller en sådan tillämpning varit ifrågasatt. I jämförelse med den tidigare avgivna redogörelsen har elt större antal domar kommit in medan anlalet förhandsbesked gått ned myckel kraftigt. Endasl i sju domar och tre förhandsbesked har lagen ansetts vara tillämplig. Regeringsrätten synes vid sin prövning av förhandsbeskeden ha haft en något restriktivare tillämpning av lagen än riksskatteverket. Regeringsrättens avgöranden tycks omgående ha uppmärksammats av underrätterna och riksskatteverket och kommil alt tjäna till ledning för tillämpningen av lagen.

Det föreliggande materialet visar inle på ojämnheter i tillämpningen av lagen. Del bör dock framhållas all domstolarna kommit till olika resultat rörande tillämpningen av avdrag för förskollsräntor. I vissa fall har avdrag inte medgetts, därför atl den angivna räntan, mot bakgrund av länets art, inte kunde anses som ränta eller avdragsgill kostnad. Ojämnheten i tillämpning belräffande dessa räntor beror inle på en olikartad tillämpning av lagen mot skatteflykt utan på atl vissa domstolar uppenbarligen bedömt transaktionerna bakom förskottsränlan som skenhandlingar. Regeringsrättens avgörande RÅ 1987 ref. 78 kan numera sägas vara vägledande för förskollsräntor.

Inkomna domar och förhandsbesked visar att tillämpningen av lagen präglas av stor försiktighet. Materialet ger inle stöd för antagandet atl lagen och tillämpningen av denna lett lill all kraven pä rättssäkerhet och förulsebarhet för de skattskyldiga har blivit åsidosatta.

29

3.3 Föredragandens överväganden Prop. 1987/88: 150

Bilaga 3 JK:s skrivelse visar atl del förekommer en fortsatt myckel restriktiv

tillämpning av lagen mol skatteflykt. Eventuella farhågor mot lagen utifrån

rättssäkerhetssynpunkter har inte besannats under lagens nu drygl sjuåriga

giltighetstid. Mol denna bakgrund skulle jag inte hysa några betänkligheter

för all nu föreslå alt lagen permanentas. Del verkar emellertid som om

skatteflyklsklausulen i sin nuvarande lydelse är alllför snävt utformad för

all utgöra etl tillräckligt instrument för all komma ål skatleflyktsålgärder.

Lagstiftningen bör mol denna bakgrund ses över. Den praxis som nu

utbildats på området bör, tillsammans med JK:s nämnda redogörelser,

kunna ulgöra grund för en översyn av lagens tillämpningsområde. Därvid

skall naturligtvis beaktas de krav på rättssäkerhet och förulsebarhet som

bör ställas på en lag av denna beskaffenhet. Jag anser att denna fräga bör

bli föreinål för utredning varför jag inom kort kommer att hemställa att

regeringen bemyndigar mig alt tillkalla en utredare härför. I avvaktan på

resultatet av en sådan utredning bör lagen mol skatteflykt ges fortsatt

gillighel under en lid av elt är.

3.4 Upprättat lagförslag

I enlighet med det anförda har inom finansdepariementel upprättats förslag till lag om ändring i lagen (1980: 865) mot skatteflykt.

Förslaget bör fogas lill protokollet i detta ärende i bilaga 3.1.

Mitt förslag är sådant atl lagrådels hörande skulle sakna belydelse.

3.5 Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen atl anta förslaget till lag om ändring i lagen (1980: 865) mol skatteflykt.

30

4 Tobaksskatt

Prop. 1987/88:150 Bilaga 3

Mitt förslag: Skatten på cigarretter höjs den 6 juni 1988 med 5 öre/st, på röktobak med 15 kr. per kg och på snus med 3 kr. per kg. Scha-blonlullen på tobaksvaror höjs i motsvarande mån.

Skälen för mitt förslag: Enligl lagen (1961: 394) om tobaksskatt (omtryckt 1984: 155) utgår skall på cigarrer, cigariller, cigarretter, rök- och tuggtobak saml snus. Skatten utgår som en viktskatl i fråga om tobak och snus och som en styckeskatl i fråga om cigarrer, cigariller och cigarretter. Skatlesalserna höjdes senast den I februari 1987. Priset på lobaksvaror bör i slorl följa konsumentprisutvecklingen på varor och tjänster i allmänhet. Jag anser del lämpligt all skallen pä lobaksvaror höjs nu.

Cigarrer och cigariller har under en lång följd av år varil utsatta för kraftiga prishöjningar och en alltmer minskad efterfrågan. Skallen på dessa varor bör därför inle höjas.

Skatten på cigarretter bör höjas med 5 öre per styck, vilket innebär att priset stiger med ca 10%. Skallen förde minsla cigarretterna skulle då öka frän 34 till 39 öre per styck.

En motsvarande höjning av skallen pä röktobak, tuggtobak och snus bör också göras. Skallen pä röktobak bör därför höjas från 125 lill 140 kr., skallen på tuggtobak från 40 till 45 kr. och skatten på snus från 22 lill 25 kr., allt beräknat per kg.

I samband med tidigare höjningar av skallen på tobak har en motsvarande höjning också gjorts av den s. k. schablonlullen som las ut pä lobaksvaror vid bl. a. resandes införsel. Efter samräd med slalsrådel Gradin förordar jag alt så sker även denna gång.

Höjningen av tobaksskallen beräknas vid en oförändrad konsumtion leda lill merinläkter för statsverket på ca 600milj.kr. Till följd av en förväntad konsumlionsminskning beräknar jag nettoeffekten till 500milj. kr. för helt år räknat.

De nya skallesatserna för lobaksvaror bör träda i kraft sä snart som möjligl. Della kan ske den 6juni 1988.

Upprättade lagförslag

I enlighet med del anförda har inom finansdepartementet upprätials förslag till

1. lag om ändring i lagen (1961: 394) om tobaksskatt,

2. lag om ändring i lulltaxelagen (1987: 1068).

Del under 2 angivna lagförslaget har upprättats i samräd med statsrådet Gradin.

Förslagen bör fogas lill protokollet i delta ärende som bilaga 3.3.

De föreslagna ändringarna är av sådan beskaffenhet atl lagrådels hörande enligt min mening skulle sakna betydelse.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen atl anta lagförslagen.

5 Energiskatt på olja

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 3

Mitt förslag: Skallen på eldningsolja och andra oljor höjs den 1 juli 1988 frän 660 lill 735 kr. per m'.

Skälen för mitt förslag: Enligt lagen (1957:262) om allmän energiskalt (omtryckt 1984:994, ändrad senast 1987: 1200) las skalt ut på motorbränn-oljor, eldningsoljor och bunkeroljor med 660 kr. per m\ Skatten på sådana oljor höjdes senast den 1 januari 1987.

I prop. 1987/88: 116 om studiemedel har regeringen lagl fram förslag om ett reformerat studiemedelssystem. I den propositionen aviserades all jag för finansieringen av de ökade sludiemedelskostnaderna skulle komma atl föreslå regeringen atl lägga fram förslag till riksdagen om en viss höjning av oljeskatlen, någol som skulle vara motiverat även av energipoliliska skäl.

Del föreslagna studiemedelssystemet består liksom del nuvarande av en bidragsdel och en lånedel. Finansieringen av lånedelen föreslås ske genom alt den administrerande myndigheten, centrala studieslödsnämnden, lånar medel direkt från riksgäldskonloret. Statsbudgeten kommer härigenom att belastas av kostnaderna för bidragsdelen saml de räntesubventioner och avskrivningar av studieskulder som är hänförliga till lånedelen. Bidragsandelen föreslås höjd väsenlligl i förhållande lill vad som utgår enligl del nuvarande systemet. Statens merkostnader beräknas uppgä till ca 300 milj. kr. per är.

Jag anser det vara lämpligt alt finansiera de ökade kostnaderna på statsbudgeten genom en höjning av skatten pä eldningsolja och andra oljor. Den inläktsökning som krävs för alt läcka merkostnaderna för studiemedlen motsvarar en skallehöjning på 35 kr. per m'.

Regeringen kommer all senare idag föreslå riksdagen all 125 milj. kr. per år anvisas för vissa åtgärder mot främmande undervaltenskränkningar under de kommande fyra budgetåren saml 200 milj. kr. för ell minröjnings-fartyg. Även dessa kostnader bör finansieras genom en höjning av oljeskallen. Jag räknar med en skallehöjning på 20 kr. per m' för della ändamål.

Strävan all reducera oljeberoendet bör fortsätta. En höjning av oljeskatlen är därför motiverad även av energipoliliska skäl. De låga oljepriserna pä den internationella marknaden i förening med den likaledes låga dollarkursen motverkar strävandena all spara energi och ersätta olja med andra energislag. En lämpligt avvägd skallehöjning bör kunna få en viss dämpande inverkan på efterfrågan av olja och medverkar också till all relativpriser mellan energislag förändras lill fördel för de kommuner som har satsat pä inhemska bränslen.

Totalt bör skallen på eldningsolja och andra oljor höjas med 75 kr. per m' vilkel motsvarar en inläktsökning pä drygt 600 milj. kr.

Denna inkomstökning ger även utrymme för finansiering av vissa åtgärder som riksdagen beslutar om och som regeringen hillills inle anvisat medel för, såsom exempelvis bidrag lill kommunal skalteutjämning och ytterligare resurser för utrustning lill högskolan.

Ändringen bör träda i kraft den 1 juli 1988.

32

Upprättat lagförslag Prop. 1987/88: 150

Bilaga 3 I enlighet med det anförda har inom finansdepartemenlet upprättats förslag

lill

lag om ändring i lagen (1957: 262) om allmän energiskatt.

Förslaget bör fogas lill protokollet i delta ärende som bilaga 3.4.

Den föreslagna ändringen är av sädan beskaffenhet alt lagrådets hörande enligl min mening skulle sakna betydelse.

Hemställan

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen atl anla lagförslaget.

33 3    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 150. Bilaga 3

6 Mervärdeskatt på representation

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 3

Mitt förslag: Avdragsreglerna för ingående mervärdeskatt ändras den 1 juli 1988 så att ingående skall på utgifter som avser representation blir avdragsgilla endasl i den män avdragsrätl föreligger vid inkomsttaxeringen.

Skälen för mitt förslag: Enligt 18 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt, ML, föreligger inte rätt till avdrag för ingående mervärdeskall som belöper på utgifter för spritdrycker och vin för vilka avdrag vid inkomsUaxeringen inte medges enligl punkt I av anvisningarna till 20 § kommunalskaltelagen (1928:370), KL. Mervärdeskatten på andra represenlalionsutgifier är avdragsgill. Vid inkomsttaxeringen gäller däremot ytterligare begränsningar i avdragsrätten. Allmänt gäller vid inkomsttaxeringen atl avdrag förulsälter alt utgifterna har ett omedelbart samband med verksamheten.

Utländska mervärdeskattesyslem har vanligen slora begränsningar i avdragsrätten vad gäller representation o. dyl. Som exempel kan nämnas att det i Danmark finns elt avdragsförbud för representations- och holellkost-nader. Som nämnts finns i Sverige inga sädana begränsningar vid sidan av avdragsförbudel för spritdrycker och vin. Frågan om yllerligare begränsningar i avdragsrätten i ML torde komma atl prövas av utredningen (Fi 1987:6) om indirekta skatter som har alt la ställning till bl. a. mervärdeskattens bas och omfattning. I avvaktan på resultatet av denna utredning bör dock ML: s regler anpassas till vad som gäller vid inkomsttaxeringen. Del som i inkomslskattehänseende anses som ej avdragsgilla kostnader skall inte heller grunda rätt till avdrag för ingående mervärdeskatt. Den nuvarande avdragsförbudsregeln bör således utvidgas till att gälla alla utgifter för representation och liknande ändamål för vilka avdrag inle medges enligl punkt 1 andra stycket av anvisningarna lill 20 § KL. Ändringen bör lämpligen träda i kraft den I juli 1988 och tillämpas på representation som äger rum efter ikraflträdandel.

Upprättat lagförslag

I enlighet med del anförda har inom finansdepartementet upprättats förslag till

lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

Förslaget bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.5.

Den föreslagna ändringen är av sådan beskaffenhet atl lagrådets hörande enligt min mening skulle sakna belydelse.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen alt anta lagförslaget.

34

Bilaga 3.1    Prop. 1987/88: 150 Bilaga 3

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1983: 890) om allemanssparande

Härigenom föreskrivs alt I och 4§§ lagen (1983:890) om allemanssparande' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §
I denna lag behandlas den sär- I denna lag behandlas den sär
skilda sparform (allemanssparande) skilda sparform (allemanssparande)
som är förenad med skattelättnader som är förenad med skattelättnader
enligt lagen {1983:891) om skalle- enligt 2 J lagen (1988:000) om skal-
lättnader för allemanssparande. telätlnader   för   allemanssparande

och ungdomsbosparande.

4§ Varje sparare fär sälta in högst 800 kronor i månaden i allemanssparandel.

Underförstå kvartalet år 1988 får Under tiden den I december 1988

en sparare, ulöver insättningar en- - den 28 februari 1989 får en spara-

ligl första slyckel, sätta in samman- re, utöver insättningar enligt första

lagt högst 5000 kronor i allemans- stycket, sätta in sammanlagt högst

sparandel. 5000 kronor i allemanssparandel.

Spararens insättningar, i före- Spararens insättningar, i före
kommande fall minskade med ut- kommande fall minskade med ut
tag, får sammanlagt inte överstiga tag. får sammanlagt inte översliga
60000 kronor. 75000 kronor.

Denna lag träder i kraft den I december 1988.

Lagen omtryckt 1986:522.

Senaste lydelse 1987:855. 35

2 Förslag till Prop. 1987/88:150

Lag om ungdomsbosparande Härigenom föreskrivs följande.

1      §    Denna lag innehäller bestämmelser om ungdomsbosparande.
I lagen avses med

1. ungdomsbosparande den särskilda sparform som är förenad med skattelättnader enligl 3§ lagen (1988:000) om skaUelättnader för allemanssparande och ungdomsbosparande,

2. bank en svensk bank eller sparkassa, och

3. bosparkonto elt sparkonto i bank eller sparkassa, avsett för sparande som är knutet till en lurordning för bostadsförvärv.

2 § Var och en som är kyrkobokförd här i landet får börja spara i ungdomsbosparandet från och med del kalenderår då han fyller 16 år. Ingen får börja spara på ett konto i ungdomsbosparandet efter utgången av det kalenderår då han fyllt 25 år.

3 § Sparmedlen skall sättas in i bank, på räntebärande konto anslutet till ungdomsbosparandet. Till sparandet får anslutas bosparkonton och andra sparkonton av sädant slag som banken erbjuder kunder i allmänhet, dock ej allemanssparkonton och vinstsparkonton. En sparare fär inle samtidigt spara pä mer än två konton.

Inga andra konton än bosparkonton får vid anslutning till ungdomsbosparandet visa någol tillgodohavande för spararen.

Konton av viss typ får anslutas till ungdombosparandet efter anmälan från banken lill riksgäldskonloret.

4 § Ett konto upphör att vara anslutet till ungdomsbosparandet vid utgången av del kalenderår då spararen fyller 28 år.

5 § Om rätlen lill sparmedlen på ett konto genom överlåtelse eller på annat säll övergår till någon annan eller om spararen pantsätter sin fordran upphör kontots anslutning till ungdomsbosparandet.

6 § Varje sparare får sätta in sammanlagt högst 800 kronor i månaden på konton anslutna till ungdomsbosparandet.

7 § Vid uttag skall spararen till banken betala en uttagsavgift motsvarande en procent av det uttagna beloppet, dock minst 20 kronor.

Någon avgifl enligt första stycket skall inte betalas för uttag som sker i samband med atl bonusräntan enligt 11 § tas i anspråk.

8 § En sparare får överföra hela behållningen av vad han satt in på elt
konto enligt 6 § till ett annat konto som är anslutet lill ungdomsbosparan
det. Del konto från vilkel överföring sker upphör genom överföringen alt
vara anslutet till ungdomsbosparandet.

Banken är berättigad till ersättning med högst 100 kronor av spararen för sina kostnader för en överföring.

9 §    Om en sparare överskrider de begränsningar som gäller enligt 3 eller 6§ skall de oriktigt insatta sparmedlen betalas ul till honom.

36

10 §    På de medel som stär inne på ett konto anslutet till ungdomsbospa-    Prop. 1987/88: 150 randel skall banken betala årlig ränta efter en viss lägsta procentsals.     Bilaga 3 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om vilken lägsta räntesats som vid varje lidpunkt skall gälla.

11 § Om etl konto är anslutet till ungdomsbosparandet sedan minst tre år och de behållna insättningarna enligt 6§ på kontot uppgär till minsl 5000 kronor har spararen rätt atl få en särskild bonusränla.

Bonusräntan motsvarar tre procent årlig ränta på behållningen den sista i varje månad av de insättningar som gjorts på kontot enligt 6§.

Vid tillämpning av första stycket skall konton mellan vilka överföring skell enligt 8 § anses som elt enda konto.

12      § Bonusräntan enligt II § bekostas av staten och betalas ut av riks
gäldskonloret. Utbetalning skall ske när spararen begär det eller när han
erhåller lån enligl 15 §. När bonusräntan på ell konto betalas ul upphör
kontots anslutning till ungdomsbosparandet.

Har bonusräntan på etl konto inte tagils i anspråk vid utgången av del kalenderår då spararen fyllt 28 är skall bonusräntan dä påföras kontot.

13 § Om spararen dör och del vid dödsfallet föreligger rätt till bonusränla enligl 11 § skall bonusräntan betalas ul lill dödsboet.

14 § Rätlen till bonusränla enligt 11 § förfaller, ulom i fall som sägs i 13 §, när kontots anslutning till ungdomsbosparandet upphör.

15 § En sparare som har rätl till bonusränla enligl 11 § har ocksä räll atl få lån för förvärv av bostad och för bosättning i övrigt. Länet lämnas eller förmedlas av den konloförande banken efter sedvanlig krediiprövning. Lånerätlen avser ell belopp motsvarande tre gånger behållningen av de insättningar som gjorts på kontot enligl 6 §.

Sker sparandet på elt bosparkonto och har banken åtagit sig atl lämna spararen lån endast för förvärv av en nyproducerad bosladsrältslägenhel. är banken inte skyldig att svara för lån som sägs i första stycket annat än för bostadsrättsförvärv enligl åtagandet.

16      § Den bank som svarar för lån enligl 15 § bestämmer de närmare
villkoren och beslutar om lån.

Vid bankens prövning av ansökan om län gäller de föreskrifter som riksbanken har meddelat med stöd av lagen (1974: 922) om kreditpoliliska medel och de föreskrifter i övrigt som gäller för banken.

17      § Riksgäldskonloret svarar för administration och kontroll av ung
domsbosparandet.

Denna lag träder i kraft den I december 1988.

37

4    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 150. Bilaga 3

3 Förslag till Prop. 1987/88:150

Lag om skattelättnader för allemanssparande och ungdomsbosparande

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelse

1 § Skattelättnader enligt denna lag medges för sparande enligt lagen
(1983: 890) om allemanssparande och lagen (1988:000) om ungdomsbospa
rande.

Allemanssparande

2 § Räntan på sparmedel som salts in i allemanssparandel samt bonus
räntan enligt 5§ lagen (1983:890) om allemanssparande utgör inte skatte
pliktig inkomst vid taxering enligl kommunalskaltelagen (1928:370) eller
lagen (1947: 576) om statlig inkomstskall.

Realisationsvinst på andel i allemansfond utgör inle skattepliktig inkomst. Avdrag får ej göras för realisationsföriusl på sädan andel.

För utdelning enligl 18 § sista stycket lagen om allemanssparande skall gåvoskatt betalas i den mån skattskyldighet föreligger enligt lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskall.

Ungdomsbosparande

3§ Bonusräntan enligt 11 § lagen (1988:000) om ungdomsbosparande utgör inte skattepliktig inkomst vid taxering enligt kommunalskaltelagen (1928: 370) eller lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 december 1988.

Genom lagen upphävs lagen (1983:891) om skattelättnader för allemanssparande.

38

4 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623)

Härigenom föreskrivs atl 37 § 8 mom. taxeringslagen (1956:623)' skall ha följande lydelse.

37 §

Nuvarande lydelse

8 mom.- Till ledning vid inkomsttaxering och förmögenhelstaxering skall varje år utan anmaning avlämnas kontrolluppgifter för del föregäende kalenderåret enligl följande uppställning.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 3

Uppgiftsskyldig

Värdepapperscentralen   VPC   Aktiebolag,

den som yrkesmässigt bedrivit inlåning eller på annat säll yrkesmässigt ombesörjt all pengar blivit räntebärande,

den som gett ul skuldförbindelse för den allmänna marknaden och

förening som från medlemmar mottagit pengar för förräntning.

Vem   uppgiften   skall avse

Den som gotlskri-vils ränta eller lill vilken ränta utbetalats (borgenär). Utbetalning av ränta på slatens sparobligationer skall anses ha skell av riksgäldskonloret.

Undantag:

Bank, hypoleksinstitul, försäkringsan-slalt och aktiebolag samt förening och stiftelse som tilldelals organisationsnummer.

Vad   uppgiften    skall avse

Ränta som den uppgiftsskyldige sammanlagt gollskrivil eller utbetalat lill borgenären saml dennes sammanlagda fordran på den uppgiflsskyldige vid årets utgång.

Undantag:

a) Ränta som i fråga om värdepapperscentralen inte avser bolagels verksamhet belräffande skuldförbindelser för den allmänna marknaden och som i fråga om övriga uppgiflsskyldiga inte hänför sig lill sådan verksamhel som avses under rubriken Uppgiftsskyldig.

b) Ränta som inle utgör skattepliktig inkomst enligl 3 § lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa sparformer eller lagen (1983:891) om skattelättnader för allemanssparande.

c) Ränta och fordran på konto, för vilkel inle finns person-

' Lagen omtryckt 1971:.'!99.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 773. - Senaste lydelse 1987: 1159

39

Uppgiflsskyldig Vem   uppgijten   skalt      Vad   uppgiften    skall    Prop. 1987/88: 150

avse av.sc Bilaga 3

eller organisationsnummer och som öppnats före den 1 januari 1985, om räntan för kontohavaren uppgår lill mindre än 100 kronor. Innehas etl konto av mer än en person, skall uppgift lämnas för samtliga kontohavare, om räntan för nägon av dem uppgår lill minsl 100 kronor.

d)    Om borgenärens
sammanlagda ränla pä
ell eller flera konton
uppgår lill mindre än
100 kronor, skall upp
gift inle lämnas om
dennes ränta och ford
ran pä kontona. Ränla
som enligt andra be
stämmelser i detta
stycke är undantagen
från uppgiflsskyldig
hel skall inle medräk
nas.

e)    Ränla och ford
ran på särskill konto i
bank enligt skogskon
tolagen (1954:142),
lagen (1979:611) om
upphovsmannakonto
eller lagen (1982:2)
om uppfinnarkonlo.

I kontrolluppgift skall anges namn och postadress saml person- eller organisationsnummer för såväl den uppgiftsskyldige som borgenären. Innehas elt konto av fier än fem personer får, i stället för uppgifter rörande samtliga innehavare, uppgifter lämnas om en person som förfogar över kontot saml i förekommande fall om den beteckning på innehavarkrelsen som används för kontot. För dödsbo får i stället för organisationsnummer den avlidnes personnummer anges. Kan person- eller organisationsnummer inte anges för en borgenär, skall såvitt möjligl dennes födelselid redovisas eller, om borgenären är en juridisk person, namn och postadress samt personnummer för den som får förfoga över ränla eller fordran.

Innehas ell konto av mer än en person skall ränla och fordran fördelas lika mellan innehavarna, om inte annat förhållande är känt för den uppgiftsskyldige. I fråga om konto för vilkel samtliga innehavare inle redovisas enligt bestämmelserna i andra stycket skall dock den totala räntan och fordran redovisas utan fördelning.

Avser en utbetalning också annal än ränla och kan den uppgiftsskyldige
inle ange hur slor del därav som utgör ränta, skall i slället för ränla det 40

sammanlagt utbetalda beloppet redovisas.

Bestämmelserna i 2 mom. elfte och tolfte styckena, 4 mom. första och   Prop. 1987/88: 150 andra styckena saml 5 mom. skall tillämpas på kontrolluppgift enligl detta   Bilaga 3 moment. Redovisning av konto som avses i andra stycket andra meningen skall dock lämnas i särskild uppgiftshandling för varje konto.

Föreslagen lydelse

8 mom. Till ledning vid inkomsttaxering och förmögenhetstaxering skall varje år utan anmaning avlämnas kontrolluppgifter för del föregäende kalenderåret enligt följande uppställning.

Uppgiftsskyldig

Värdepapperscentralen  VPC  Aktiebolag,

den som yrkesmässigt bedrivit inlåning eller på annat sätl yrkesmässigt ombesörjt atl pengar blivit räntebärande,

den som gett ut skuldförbindelse för den allmänna rnarkna-den och

förening som från medlemmar mottagit pengar för förräntning.

Vem   uppgiften   skall avse

Den som gotiskrivits ränta eller till vilken ränla utbetalats (borgenär). Utbetalning av ränta på statens sparobligationer skall anses ha skett av riksgäldskontoret.

Undanlag:

Bank, hypoteksinslilut, försäkringsanstalt och aktiebolag samt förening och stiftelse som tilldelals organisationsnummer.

Vad   uppgiften   skaU avse

Ränta som den uppgiflsskyldige sammanlagt gotiskrivit eller utbetalat till borgenären samt dennes sammanlagda fordran på den uppgiflsskyldige vid årets utgäng.

Undanlag:

a) Ränla som i fråga om värdepapperscentralen inte avser bolagets verksamhet beträffande skuldförbindelser för den allmänna marknaden och som i fråga om övriga uppgiftsskyldiga inte hänför sig till sådan verksamhet som avses under rubriken Uppgiftsskyldig.

b) Ränta som inte utgör skattepliktig inkomst enligt 3 § lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa sparformer eller lagen {1988:000) om skattelättnader för allemanssparande och ungdomsbosparande.

c) Ränta och fordran på konto, för vilket inte finns person-eller organisationsnummer och som öppnats förde den I januari 1985, om räntan för kontohavaren uppgår till mindre än 100 kronor. Innehas ett konto

41

Uppgiftsskyldig Vem   uppgiften   skall      Vad   uppgijten   skall     Prop. 1987/88: 150

avse avse Bilaga 3

av mer än en person, skall uppgift lämnas för samtliga kontohavare, om räntan för någon av dem uppgår till minst 100 kronor.

d)   Om borgenärens
sammanlagda ränla pä
ell eller flera konton
uppgär lill mindre än
100 kronor, skall upp
gift inle lämnas om
dennes ränta och ford
ran pä kontona. Ränta
som enligl andra be
stämmelser i delta
stycke är undantagen
från uppgiftsskyldig
het skall inte medräk
nas.

e)   Ränta och ford
ran på särskill konto i
bank enligt skogskon-
lolagen (1954:142),
lagen (1979:611) om
upphovsmannakonto
eller lagen (1982:2)
om uppfinnarkonlo.

I kontrolluppgift skall anges namn och postadress samt person- eller organisationsnummer för såväl den uppgiftsskyldige som borgenären. Innehas ett konto av fler än fem personer får, i stället för uppgifter rörande samtliga innehavare, uppgifter lämnas om en person som förfogar över kontot saml i förekommande fall om den beteckning på innehavarkrelsen som används för kontot. För dödsbo får i stället för organisationsnummer den avlidnes personnummer anges. Kan person- eller organisationsnummer inle anges för en borgenär, skall såvitt möjligl dennes födelselid redovisas eller, om borgenären är en juridisk person, namn och postadress samt personnummer för den som får förfoga över ränta eller fordran.

Innehas etl konto av mer än en person skall ränta och fordran fördelas lika mellan innehavarna, om inle annat förhållande är känt för den uppgiftsskyldige. I fråga om konto för vilket samtliga innehavare inle redovisas enligt bestämmelserna i andra stycket skall dock den totala räntan och fordran redovisas utan fördelning.

Avser en utbetalning också annal än ränla och kan den uppgiftsskyldige inle ange hur stor del därav som utgör ränta, skall i stället för ränla det sammanlagt utbetalda beloppet redovisas.

Bestämmelserna i 2 mom. elfte och tolfte styckena, 4 mom. första och andra styckena saml 5 mom. skall tillämpas på kontrolluppgift enligt delta moment. Redovisning av konto som avses i andra stycket andra meningen skall dock lämnas i särskild uppgiftshandling för varje konto.

Denna lag träder i kraft den I december 1988 och tillämpas första gången -2

vid 1989 års taxering.

5 Förslag till Prop- 1987/88:150

Bilaga 3 Lag om inbetalning på likviditetskonto under budgetåret

1988/89 Härigenom föreskrivs följande.

1 § Företag skall betala in medel på räntebärande konto {likviditetskon
to) i riksbanken enligt bestämmelserna i denna lag.

Med förelag avses i denna lag

1. aktiebolag som inte är bankaktiebolag, kreditakliebolag, finansbolag, fondkommissionsbolag eller försäkringsbolag,

2. ekonomisk förening som inte är föreningsbank,

3. handelsbolag.

Om del finns synnerliga skäl fär regeringen medge befrielse hell eller delvis från skyldighet atl betala in medel på likviditetskonlo.

2 § Företag som är skyldiga att betala in medel på likviditetskonlo skall
betala in ett belopp motsvarande 15% av den del av företagets likvida
tillgångar enligl andra stycket som överstiger 50 miljoner kronor enligt
balansräkningen för det räkenskapsår som avslutats närmast före den I
januari 1988.

Med likvida tillgångar avses omsättningstillgängar i form av kassa- och banktillgodohavanden, aktier och andra andelar saml obligationer och andra värdepapper.

3 § För inbetalning av medel pä likviditetskonlo enligt 2 § gäller följan
de.

Företaget skall senast den 31 augusti 1988, i avräkning på del slutliga beloppet, betala in 90% av del totala beloppet {preliminär inbetalning). Återstoden av beloppet enligl 2 § skall betalas in senast den 31 januari 1989 {slutlig inbetalning).

4 § Förelag som är skyldiga att betala in medel på likviditetskonto skall senast den 31 augusti 1988 till riksskatteverket lämna uppgifter om det beräkningsunderlag som legal till grund för den preliminära inbetalningen. Uppgifterna skall lämnas på blankett enligt av verket fastställt formulär. Till uppgifterna skall fogas den i 2 § första stycket nämnda balansräkningen. Skyldighet att lämna motsvarande uppgifter på blankett och balansräkning föreligger också efter anmaning av verket.

5 § Riksskalteverkel skall med ledning av de erhållna handlingarna enligt 4 § fastställa den slutliga inbetalningen. Riksskatteverket skall före utgången av november 1988 underrätta företag om del totala belopp som skall betalas in. Kopia av sådan underrättelse skall sändas till riksbanken.

De belopp som skall betalas in på likviditetskonto skall avrundas till närmast lägre tusental kronor.

Riksskatteverkets beslut fär överklagas hos regeringen. Riksskatleverkels beslut har omedelbar verkan, om inte annat beslutas.

6 § På medel som står inne på likviditetskonto utgår årlig ränta som läggs
till kapitalet. Räntan skall vara den ränla som riksbanken normalt lämnar
på inlåning från bank. Öretal som uppkommer vid ränteberäkningen bort
faller.

43

7 §   Om inbetalning på likviditetskonto inte sker inom föreskriven lid    Prop. 1987/88: 150
skall företaget betala ränta pä beloppet lill slaten. Räntan är 2% för varje    Bilaga 3
påbörjad kalendermånad efter den månad då beloppet rätteligen skulle ha

betalats till dess inbetalning sker, dock längst lill och med den dag återbetalning skulle ha skett enligl 8 §.

Ränta enligl första stycket fastställs av riksbanken och skall betalas inom den tid som riksbanken beslutar i varje särskilt fall. Ränla som inte betalas inom föreskriven tid får omedelbart drivas in i den ordning som gäller indrivning av skatt enligt uppbördslagen (1953:272). Restavgifi utgår dock inte.

Riksbanken fär medge befrielse, helt eller delvis, frän skyldighet att erlägga ränta, om det finns särskilda skäl.

8 § Del belopp som ett företag har betalat in på likviditetskonto skall med ränta enligt 6 § av riksbanken betalas tillbaka till företagel den 2 juli 1990 eller den tidigare dag som regeringen föreskriver eller beslutar i särskilda fall.

9 §   Riksbankens beslut enligt denna lag får inte överklagas.

10 § Styrelseledamot eller befattningshavare hos företag som uppsåt
ligen eller av oaktsamhet lämnar riksskatteverket felaktiga upplysningar
eller underlåter att lämna upplysningar enligt denna lag döms, om gärning
en inte är ringa, till böter eller fängelse i högst ett år.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

44

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1980:865) mot skatteflykt

Härigenom   föreskrivs   alt   ikraftträdandebestämmelserna   lill   lagen (1980:865) mot skatteflykt skall ha följande lydelse.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 3

Nuvarande lydelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981 och tillämpas på rättshandlingar som har företagits under tiden den 1 januari 1981 - den 31 december 1988.

Denna lag träder i kraft den I mars 1983 och tillämpas på rättshandlingar som har företagits under tiden den I mars 1983 - den 31 december 1988.

Föreslagen lydelse

Denna lag' träder i kraft den 1 januari 1981 och tillämpas på rättshandlingar som har förelagils under tiden den 1 januari 1981 - den 31 december 1989.

Denna lag- träder i kraft den I mars 1983 och tillämpas' på rättshandlingar som har företagits under tiden den I mars 1983 - den 31 december 1989.

Denna lag' träder i kraft den 1 januari 1986.

Denna lag"* träder i kraft den 1 januari 1989.

' 1980:865, senaste lydelse 1985: 1013.  1983:75, senaste lydelse I985:.1013.  1985: 1013. " 1988:000.

45

7 Förslag till Prop. 1987/88:150

Lag om ändring i lagen (1961: 394) om tobaksskatt

Härigenom föreskrivs atl 2§ lagen (1961:394) om tobaksskatt' skall ha följande lydelse.

2 §2 Nuvarande lydelse

För lobaksvara utgår skatten med nedan angivna, i förhållande lill varans myckenhet bestämda belopp, nämligen:

Varuslag Vikt för 1 st. gram Belopp för

1 st. öre 1 kg kr.

Cigarrer och cigariller
grupp    I .............    t.o.m. 1,7 13,5

II                                        över 1,7    t.o.m.3,0 18.0

III                            •■      3,0    ■' 5,0 21,5

IV                                      ■■      5,0 30,0

Cigarretter

grupp    I .............    t. o. m. 0,85 34

II                                        över 0,85 t.o.m. 1.20 41

III                             "       1,20 " 1,55 46

IV                          "       1,55  ■■ 1.90 51

v  ..............     "       1,90 55

Röktobak   .............. 125:-

Tuggtobak............... 40:

Snus....................... 22:

Föreslagen lydelse

För tobaksvara utgår skatten med nedan angivna, i förhållande till varans myckenhet bestämda belopp, nämligen:

Varuslag		Vikt för 1 st. gram	Belopp för 1 st. öre	1 kg kr.
Cigarrer och c eruDD     I	igariller	. .    t.o.m. 1,7 . .    över 1.7    t. o. m. 3.0 . .    "       3,0    ■■          5.0 . .    •■       5.0	13,5 18.0 21.5 .30.0
II
III
IV
Cigarretter grupp     I . . II		. .   t.o.m. 0.85 ..   över 0.85 t.o.m. 1.20 ..   ■■       1,20 ■•          1.55	39 46 51
III
IV		. .   "       1.55  "          1.90	56
V  .		. .    "       1,90	60
Röktobak   .. .				140:-
Tuggtobak . . .				45:-25-

Denna lag träder i kraft den 6 juni 1988.

Lagen omtryckt 1984: 155.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1975: 141.
■ Senaste lydelse 1986: 1418. 46

8 Förslag till Prop. 1987/88:150

Lag om ändring i tulltaxelagen (1987: 1068)

Härigenom föreskrivs atl 24 kap. lulltaxelagen (1987:1068)'  skall ha följande lydelse.

24 kap. Tobak samt varor tillverkade av tobaksersättning

Nuvarande lydelse

Anm. För tobaksvaror som införs i den ordning som avses i I § andra slyckel lagen (1961: 394) om tobaksskatt eller förordningen (1987:1072) om rätt för resande in.jl. att införa varor tull- och skattefritt, utgår, om tullfrihet inle åtnjuts, tull med följande belopp:

Cigarrer och cigariller:

vikt högst 3 g per styck   ...................... 22 öre per slyck

vikt högre än 3 g per slyck   ................. 42 öre per slyck

Cigaretter:

vikt högst 0,85 g per slyck   .................. 42 öre per slyck

vikt högre än 0,85 men högst 1,20 g per styck .. 51 öre per slyck

vikt högre än 1,20 g per slyck............... 58 öre per slyck

Andra slag av färdiga lobaksvaror ........... .... 155:- per kg

Tullsals som anges ovan tillämpas även när tullskyldighet föreligger enligt 81 eller 82 § tullagen (1987: 1065).

Föreslagen lydelse

Anm. För tobaksvaror som införs i den ordning som avses i 1 § andra stycket lagen (1961:394) om tobaksskatt eller enligt föreskrifter som meddelats med slöd av 13 § andra punkten lagen (1987:1069) om tullfrihet m.m. ulgår, om tullfrihet inte åtnjuts, tull med följande belopp:

Cigarrer och cigariller:

vikt högst 3 g per slyck   ....................... 22 öre per slyck

vikt högre än 3 g per slyck.................... . 42 öre per styck

Cigaretter:

vikt högst 0,85 g per slyck   ................. . 48 öre per slyck

vikt högre än 0,85 men högst 1,20 g per slyck .. 57 öre per slyck

vikt högre än 1,20 g per slyck................ . 64 öre per slyck

Andra slag av färdiga lobaksvaror ........... . 175:- per kg.

Tullsats som anges ovan tillämpas även när tullskyldighel föreligger enligt 81 eller 82 § lullagen (1987: 1065).

Denna lag träder i kraft den 6 juni 1988.

Lagen omtryckt 1987: 1186. 47

9 Förslag till Prop. 1987/88:150

Lag om ändring i lagen (1957: 262) om allmän energiskatt

Härigenom föreskrivs all bilaga I lill lagen (1957: 262) om allmän energiskatt' skall ha följande lydelse.

Bilaga 1 till lagen (1957:262) om allmän energiskatt

Nuvarande lydelse

Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas

Tulltaxenr Bränsle Skallesals

ur 27.01, Kolbränslen.............................    305 kr. per lon

ur 27.02

eller

ur 27.04

ur 27.10 Fotogen med tillsats som möjliggör drift

av snabbgående dieselmotorer       610 kr. per m'

ur 27.10             Motorbrännoljor, eldningsoljor och bun
keroljor ...................................    660 kr. per m'

ur 27,11 Naturgas ................................    308 kr. per 1 000 m'

ur 27.11 Gasol som används för

eller a) motordrift............................    92 öre per liter

ur 38.23 b) annal ändamål än motordrift       185 kr. per ton

Anm. Skatten på oljor beräknas efter varans fakturerade volym. Kan skatten inte beräknas på sådant sätt eller sker fakturering annorledes än enligt vedertagna grunder, får beskatlningsmyndigheten fastställa grunder för beräkning av volymen.

Föreslagen lydelse

Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas

Tulltaxenr Bränsle Skattesats

ur 27.01, Kolbränslen.............................    305 kr. per lon

ur 27.02

eller

ur 27.04

ur 27.10 Fotogen med tillsals som möjliggör drift

av snabbgående dieselmotorer      610 kr. per m

ur 27.10             Motorbrännoljor, eldningsoljor och bun
keroljor ...................................    735 kr. per m

ur 27.11 Naturgas ................................    308 kr. per 1000 m'

ur 27.11 Gasol som används för

eller a) motordrift............................    92 öre per liter

ur 38.23 b) annat ändamål än motordrift                  185 kr. per ton

Anm. Skatten på oljor beräknas efter varans fakturerade volym. Kan skatten inte beräknas på sädant sätt eller sker fakturering annorledes än enligt vedertagna grunder, får beskatlningsmyndigheten fastställa grunder för beräkning av volymen.

Denna lag träder i kraft den I juli 1988.

Lagen omtryckt 1984:994.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1975: 272.

Senasle lydelse 1987: 1200. 48

10 Förslag till Prop. 1987/88: 150

,    , Bilaga 3

Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs alt 18 § lagen (1968:430) om mervärdeskau' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 §- Avdragsrält föreligger icke för ingående skalt som belöper på

1) stadigvarande bostad,

2) anskaffning av personbil eller motorcykel för annan verksamhet än sådan som avser yrkesmässig äterförsäljning eller uthyrning,

3)    utgifter för spritdrycker och 3) utgifter för representation och
vin för vilka avdrag vid inkomst- liknande ändamål för vilka avdrag
taxeringen inle medges enligl punkt vid inkomsttaxeringen inle medges
1 av anvisningarna lill 20 § kommu- enligl punkt 1 andra stycket av an-
nalskallelagen (1928: 370). visningarna lill 20 § kommunalskal
telagen (1928: 370).

Avdragsrätl föreligger ej för ingående skalt som belöper på hyra av personbil eller motorcykel för annal ändamäl än yrkesmässig älerulhyr-ning i del fall fordonet endasl i ringa omfattning används i verksamhel som medför skattskyldighet.

Medför verksamhel endasl delvis skattskyldighet, fär ingående skatt vilken hänför sig till förvärv eller införsel som lill mer än 95 procent avser den del av verksamhelen som medför skattskyldighet avdragas utan uppdelning efter skälig grund. Föreligger skattskyldighet för mer än 95 procent av omsättningen, får ingående skatt som ej överstiger I 000 kronor för visst förvärv eller viss införsel avdragas utan uppdelning efter skälig grund.

Avdragsrätt föreligger inte för ingående skall enligt 17 § sjätte stycket vid förvärv av en vara som helt eller lill väsentlig del består av guld, silver eller platina, om varans inköpspris understiger 175 procent av metallvärdet på inköpsdagen av del guld, silver eller platina som ingår i varan. Detsamma gäller i fråga om skrot, avfall eller annan liknande vara, som innehåller guld, silver eller platina.

Regeringen kan förordna om undantag från avdragsrält för ingående skatt som belöper på utförsel för vilken skall skall erläggas enligt förordnande som avses i I S.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988. De nya reglerna gäller representation som utövas efter ikraftträdandet.

Lagen omtryckt 1979: 304.

Senaste Ivdelse av lagens rubrik 1974: 885.

Senaste lydelse 1984: 357. 49

Norstedts Tryckeri, Stockholm 198B

Bilaga 4

Utbildningsdepartementet

Utbildningsdepartementet Prop- 1987/88:150

Bilaga 4 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 april 1988.

Föredragande slalsrådel Bodström.

Anmälan till proposition med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1988/89 m.m.

ÅTTONDE HUVUDTITELN

C. VUXENUTBILDNING

C 5. Undervisning för invandrare i svenska språket m. m.

I budgetpropositionen har regeringen beräknal antalet undervisningstimmar i den grundläggande svenskundervisningen för invandrare (grund-sfi) lill 673900. Beräkningarna baserades på atl ca 18 720 invandrare skulle della i undervisningen och atl den genomsnittliga undervisningstiden skulle vara 430 limmar per deltagare.

I budgetpropositionen beräknades vidare antalet studietimmar i päbygg-nadsundervisningen i studieförbund lill 112 300. Beräkningarna baserades på all 30% av dellagarna i grund-sfi skulle delta i denna form av påbygg-nads-sfi under i genomsnitt 200 studielimmar medan resterande 70 % skulle della i påbyggnads-sfi inom arbetsmarknadsutbildningen (AMU).

I budgetpropositionen uttalades också atl frägan huruvida den nämnda fördelningen mellan påbyggnads-sfi inom studieförbund och AMU överensstämde med de faktiska förhållandena bereddes inom regeringskansliet. Jag redovisade min avsikt att senare återkomma lill regeringen i denna fräga.

Efter samråd med arbetsmarknadsministern vill jag nu anföra följande.

Inom arbetsmarknadsdepartementet har under våren 1988 en kartläggning gjorts belräffande bl. a. antalet deltagare i svenskundervisningen inom AMU. Kartläggningen visar all antagandet om att 70% av dellagarna i grund-sfi skulle få sin påbyggnad inom AMU inle slår i överensstämmelse med vad som faktiskt gäller. Efterfrågan pä påbyggnads-sfi inom studieförbund har visat sig vara väsentligt större än vad som hade förväntats.

Ytterligare resurser för påbyggnads-sfi inom studieförbund

Jag finner del mot denna bakgrund angelägel all fördelningen av resurser mellan studieförbunden och AMU avseende päbyggnadsutbildning i svenska fr.o.m. budgelåret 1988/89 ändras så all den bättre överensstämmer med del faktiska behovet. Jag gör därvid den bedömningen atl beräkningen av resurser skall utgå

1    Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 150. Bilaga 4

från att 50% av deltagarna i grund-sfi får sin påbyggnads-sfi inom studie-    Prop. 1987/88: 150
förbunden medan 50% färden inom AMU. Detta leder till ell ökal medels- Bilaga 4

behov under förevarande anslag jämfört med vad som begärts i budgetpropositionen enligt följande.

I budgetpropositionen har beräknats 18720 deltagare i grund-sfi. Av dessa antas nu 50% gå vidare till päbyggnads-sfi i studieförbund. Deltager etl behov av 187 200 studietimmar, vilket innebär 74900 studietimmar fler än vad som beräknades i budgetpropositionen. Kostnaden för de tillkommande timmarna blir 21 421 400 kr.

Enligt nu gällande föreskrifter ankommer del pä skolöverstyrelsen att fördela antalet studietimmar på studieförbunden i förhållande till del genomsnittliga antalet statsbidragsberättigade studietimmar i sfi under de tre senaste budgetåren. Folkbildningsförbundet har i en skrivelse bl. a. anhållit om alt fördelningen av studietimmar för påbyggnads-sfi skall baseras på del senaste verksamhetsårets resultat samt atl studieförbunden bör uppmanas att centralt ansvara för att tilldelade resurser distribueras på lokalavdelningarna med utgångspunkt i bedömningar av aktuella behov. Jag biträder Folkbildningsförbundets förslag lill fördelning av studielimmar mellan studieförbunden.

Ytterligare resurser för grund-sfi

Undervisningstiden i grund-sfi för dem som fortsätter i påbyggnads-sfi i studieförbund bör i genomsnitt vara 500 limmar. För dem som fortsätter till AMU bör undervisningstiden i genomsnitt vara 400 timmar. Vid fördelningen 30% av deltagarna till päbyggnads-sfi i studieförbund och 70% lill AMU har därför beräkningen av statsbidraget för grund-sfi till kommunerna ulgält från 430 undervisningslimmar per grupp om 12 deltagare eller avrundat 36 undervisningslimmar för varje nytillkommande deltagare för vilken kommunen har skyldighet all anordna undervisning. När nu övergångsfrekvensen till påbyggnads-sfi inom studieförbund antas uppgå till 50 i stället för 30% får delta som följd atl beräkningen av slalsbidrag till kommunerna för grund-sfi bör ulgå från 450 undervisningslimmar per grupp om 12 deltagare, eller 37,5 undervisningslimmar per deltagare. Detta medför etl ytterligare behov av 28 100 undervisningslimmar ulöver vad som beräknats i budgetpropositionen. Kostnaden härför beräknas till 9441 600 kr.

Sammanlagt beräknar jag således ett behov av ytteriigare 28 100 undervisningstimmar i grund-sfi och 74900 studietimmar i påbyggnads-sfi ulöver vad som beräknats i budgetpropositionen. Kostnaderna härför beräknar jag till sammanlagt 30863000 kr. Det totala medelsbehovel under förevarande anslag för budgelåret 1988/89 beräknar jag således lill 312957000 kr.

Arbetsmarknadsministern kommer senare atl under tionde huvudtitelns anslag B 3. Arbetsmarknadsutbildning redovisa de förändringar, som bör göras under della anslag med anledning av, vad jag nu har föreslagit.

Hemställan Prop. 1987/88: 150

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen °

föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag har förordat om limram för påbyggnads-sfi inom studieförbund,

2. godkänna vad jag har förordat om fördelning av studietimmar i päbyggnads-sfi mellan studieförbund,

3. att till Undervisning jör invandrare i svenska språket m. m. — utöver vad som begärts i prop. 1988: 100 bil. 10 - för budgelärel 1988/89 under åttonde huvudtiteln anvisa ytteriigare 30863 000 kr.

Norstedts Trvckeri, Stockholm 1988

Bilaga 5

_{Arbetsmarknadsdepartementet}

Arbetsmarknadsdepartementet miägJ?''' '

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 april 1988

Föredragande: statsrådet Thalén vad avser frågor rörande Arbetsmarknad m.m. (liltera B) och statsrådet G. Andersson såvitt avser frågor rörande Invandring m. m. (liltera D).

Anmälan till proposition med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1988/89, m.m.

Tionde huvudtiteln Inledning Arbetsmarknadspolitiska frågor

När årets budgetproposition (prop. 1987/88: 100 bil. 12) förelades riksdagen var utvecklingen på arbetsmarknaden under år 1988 och budgetåret 1988/89 svårbedömbar. Faktorer som den stora oron på de finansiella marknaderna och trycket uppåt på kostnader och priser, via på vissa håll ansträngda ekonomiska resurser, bidrog lill osäkerheten i bedömningen.

Bilden av ulvecklingen i ekonomin och pä arbetsmarknaden under förra ärel framträder nu med klarare konturer. Ar 1987 blev ett betydligt starkare år för industrin än år 1986. Industrikonjunkturen förstärktes under året. Kapacilelsulnytljandel fortsatte att stiga och i millen av december arbetade nära 60% av industriföretagen med fullt kapacitetsutnyltjande. Man får gå så långt tillbaka som lill är 1974 för att hitta jämförbara siffror.

Efter många års svag utveckling inom byggnadsverksamheten skedde elt uppsving under förra året. Byggnadsproduktionen steg kraftigt och därmed också efterfrågan på arbetskraft. En besvärande brisl pä arbetskraft uppkom i flera regioner, vilket torde ha varit en bidragande orsak lill den snabba löneglidningen inom branschen.

Mellan åren 1986 och 1987 ökade antalet sysselsatta inom industrin med några lusen personer och inom byggnadsindustrin med 15000 personer. Förde varuproducerande sektorerna som helhet - således inkl.jord- och skogsbruket - ökade sysselsättningen med 17000 personer. I den privata tjänstesektorn uppgick ökningen till 16000 och inom den offentliga sektorn steg sysselsättningen med 5 000 personer. Det betyder all den tendens som förelegat alltsedan år 1983 består, nämligen atl sysselsättningsökningen i betydligt större utsträckning än tidigare sker inom näringslivel. Denna utveckling har varil särskilt markant de två senaste åren vilket framgär av följande tablå, som bygger på uppgifter frän arbelskraftsundersökningar-

Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 150. Bilaga 5

Sysselsättningsförändring	åren 1983-1985 och 1985-		-1987			Prop. 1987/88: 150
	1983-1985	%		1985-1987	%	Bilaga 5
industri övrig varuprod. privata tjänster offentliga tjänster Summa	30000 -25000 26000 53 000 84000	3,0 -5,2 1,8 4.0 2,0		13 000 -2000 51000 0 62000	1.3 -0,4 3,5 0,0 1,5
Källa: AKU

Arbelskraftsulbudel steg under förra året med 24000 personer. Arbelslösheten minskade till följd av den starka sysselsällningsökningen med 14000 personer uttryckt i årsmedeltal. I genomsnill under år 1987 uppgick arbetslösheten lill 84000 personer eller 1,9% mot 98000 eller 2,2% årel före. Det innebär atl arbetslösheten kunnal sänkas för fjärde årel i rad och att årsmedellalet för år 1987 var del lägsta sedan år 1980. I ell internationellt perspektiv är detta närmast hell unika siffror.

Det bör dessutom beaktas atl minskningen av arbetslösheten kom till stånd samtidigt som de sysselsättningsskapande åtgärderna kunde reduceras med 25% lill all omfatta en nivå av 39000 personer per månad. Den absoluta merparten av dem som berörs av sådana åtgärder utgörs nu av ungdomar och svärplacerade.

Under de första månaderna i år har sysselsättningen ökat ytterligare och arbetslösheten sjunkit. Under första kvartalet uppgick antalet arbetslösa till 81000 personer i genomsnitt per månad eller 1,8%. Det innebar en minskning med 13 000 personer sedan motsvarande period i fjol. Tillgänglig ekonomisk statistik och länsarbetsnämndernas aktuella bedömningar, som bygger på uppgifter från ca 5 000 arbetsgivare, lyder på forlsall god ekonomisk utveckling men också på att fortsatta rekryteringssvårigheter kan vänlas under överskådlig tid. Några nämnder erinrar emellertid om tendenser lill avlagande aktivitet framför allt mot slulet av prognosperioden och senare hälflen av budgetåret.

Chefen för finansdepartementet har tidigare i dag redovisat regeringens samlade syn på den ekonomiska utvecklingen för är 1988 och den ekonomisk-politiska inriktningen för del kommande budgelärel. En detaljerad redogörelse för beräkningar och prognoser lämnas i den reviderade nalionalbudgeien.

Del är en viktig uppgift för arbetsmarknadspolitiken alt möta den efterfrågan pä arbetskraft som nu föreligger och alt bidra lill all lediga arbeten snabbt tillsätts. Prioriteringen av den arbetsförmedlande verksamhelen och arbetsmarknadsutbildningen står således fast, och de riktlinjer som regeringen gav uttryck för i budgetpropositionen som bl. a. innebär alt ge alla en möjlighet till delaktighet i arbetslivet och förhindra långtidsarbetslöshet och utslagning skall fullföljas.

Även om utsikterna för den närmaste liden således ger anledning lill

tillförsikt kvarstår etl antal osäkerhetsmoment. Vid sidan av den interna-    Prop. 1987/88: 150 tionella ulvecklingen utgör det slutliga och reella avtalsutfallel ell sådant.    Bilaga 5 Ulvecklingen på de finansiella marknaderna under hösten 1987 visar del nära beroendeförhållandet i den inlernationella ekonomin och del finns anledning all hälla en beredskap inom arbetsmarknadspolitiken inför förändringar såväl internationellt som nationellt.

Flyktingar och invandrare

Invandringen ökade under är 1987 jämfört med årel före. Ökningen faller praktiskt taget helt på medborgare frän länder utanför Europa. De som fäll stanna som flyktingar eller av liknande skäl dominerar bilden sedan några år. Flyktinginvandringen har mer än fördubblats sedan är 1984 då drygt 7000 personer fick tillstånd all bosätta sig i Sverige som flyktingar eller av flyklingliknande skäl. År 1987 omfattade invandringen av flyktingar och därmed jämställda ca 16500 personer.

Denna ökade invandring av flyktingar har medförl större ansträngningar för samhällets flyktingmottagande än väntat. Utvecklingen har påverkat de myndigheter som handlägger ansökningarna om uppehållstillständ och ordnar mottagandet den allra första tiden. Systemet med kommunall flyktingmottagande har satts på hårda prov och antalet kommunplalser är för närvarande mindre än antalet personer som behöver placeras. Arbetslösheten bland flyktingar och övriga invandrare är högre än vad som kan accepteras i det arbetsmarknadsläge som nu råder.

Arbetslösheten bland utomnordiska medborgare är enligt AMS för närvarande 3,5 gånger högre än bland svenska medborgare. Även på Stockholms goda arbetsmarknad har sökande med utländsk bakgrund ofta svårt atl få arbete. Var femte arbetssökande i Stockholms län är utländsk medborgare. Ca 800 av dem har akademisk utbildning.

Riksrevisionsverket (RRV) har i sin granskning av det kommunala flyk-tingmollagandet kunnal konstatera atl flyktingar i stor utsträckning tillbringar långa lider i utbildning och att delta avsevärt försenar deras inträde på arbetsmarknaden. RRV rekommenderar atl särskilda insatser görs i syfte att hävda arbetslinjen.

Tre aktuella huvudproblem kan beskrivas enligl följande:

- Del tar för lång tid - i alltför många fall - alt ge asylsökande svar på deras ansökningar om uppehållstillstånd.

- Det lar för lång lid innan de som fält tillstånd all stanna som flyktingar eller av flyklingliknande skäl får bosätta sig i en kommun; det leder ofta till alltför långa vistelser i förläggningar.

- Det lar för lång lid innan flyktingar och invandrare kan fä etl arbete och en egen försörjning.

Regeringen arbetar målmedvetet för atl komma till rätta med alla dessa tre huvudproblem. Handläggningstiderna i utlänningsärenden skall förkortas rejält genom en ändrad utlänningslagstiftning, genom nya rutiner för handläggningen av asylärenden och'genom en ny organisation för statens invandrarverk.

Organisationsförändringen vid statens invandrarverk har nyligen pre- 3

ti    Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 150. Bilaga 5

senterats för riksdagen i prop. 1987/88: 158. I det följande föreslås vissa    Prop. 1987/88: 150 resursförstärkningar som skall bidra till att lägga grunden för denna nya    Bilaga 5 organisation.

Del gäller samtidigt att förmå kommunerna lill att öka sina åtaganden i flyktingmottagandet. Om alla kommuner vore beredda att ta emot lika många flyktingar som motsvarar flyktinginvandrarnas andel av totalbefolkningen (för närvarande 2,8%), skulle det andra av de tre huvudproblemen inte vara någol problem.

Slutligen bör det inte accepteras att tusentals flyktingar och invandrare går ulan arbete, när industrin på många håll i landet ropar efter arbetskraft. Det är en angelägen uppgift för hela det svenska samhället att la tillvara invandrarnas kompetens och alt ge dem likvärdiga möjligheter till produktiva arbetsinsatser och en egen försörjning som den övriga befolkningen.

Mot denna bakgrund föreslås vissa förändringar inom anslaget till sysselsättningsskapande åtgärder och en förstärkning av arbetsmarknadsutbildningen med särskild inriktning på flyktingar och invandrare. Vidare redovisas förslag till åtgärder som skall bidra lill ett ökat kommunall flyktingmottagande.

B. Arbetsmarknad m. m.

1 AMS framställning

Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) har i skrivelse den 25 mars 1988 redovisat sin bedömning av den förväntade arbetsmarknadsulvecklingen och behovet av insatser utöver dem som har föreslagils i årets budgetproposition. AMS tar upp frågor av olika karaklär. Utgångspunkten är att arbetslinjen skall fullföljas och att samhällets resurser skall utnyttjas för aktiva insatser i syfte att ge de arbetssökande arbete eller utbildning. AMS understryker alt arbetsmarknadspolitiken bör inriktas på all lösa rekryterings- och sysselsättningsproblemen i en fortsatt högkonjunktur men all beredskapen inför nya krav måste vidmakthållas.

Övervägandena utmynnar i förslag om ökad volym inom arbetsmarknadsutbildningen av särskilt upphandlade kurser, om ökad volym inom förelagsutbildningen, om särskilda medel för atl inleda uppbyggnaden av en ulbildningsreserv, om atl utreda frägan om en särskild stimulans till förelagsutbildning via statligt beviljade räntefria lån lill sådan verksamhel saml om att utreda frågan om en förbättring av utbildningsbidraget.

Utöver dessa förslag förordar AMS en höjning av beloppsgränsen för bidrag till arbelshjälpmedel, all unga handikappade skall kunna omfattas av den försöksverksamhel med flexibla lönebidrag som föreslagits i budgetpropositionen, alt möjlighet öppnas för mer djupgående ekonomisk utredning i samband med starta-eget bidrag för ungdomar, atl en mindre del av beredskapsarbelsanslagel fär användas lill regionala insatser i enlighet med del regelsystem som gäller för östra Norrbotlenprojeklel, all medelsramen för strukturstöd för byggarbelsmarknaden las bort samt atl 1 000 platser inrättas som skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare för

personer som mer eller mindre permanent sysselsätts i skogliga bered-    Prop. 1987/88: 150 skapsarbeten. Dessutom föreslår AMS att elt utvidgat rekryteringsstöd för   Bilaga 5 flyktingar inrättas.

Ytterligare etl antal skrivelser har kommit in till regeringen angående förstärkning av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna.

Det finns som jag inledningsvis påpekat skäl alt anta att efterfrågan på arbetskraft kommer atl vara betydande under år 1988 och alt arbetslösheten kan komma atl sjunka ytterligare. På grund av den osäkerhet som alllid är förknippad med en sådan prognos finns det emellertid anledning alt noggrant följa utvecklingen och vidmakthålla en beredskap inför eventuella förändringar. Arbetsmarknadspolitiken står inför omfattande och betydelsefulla uppgifter näsla budgetär. En fortsatl slor efterfrågan på arbetskraft ställer krav på arbetsförmedlingen alt lösa rekryterings- och flaskhalsproblem som kan ge upphov till inflalionsimpulser. Samtidigt kommer de fördelningspolitiska hänsynen att kräva etl betydande utrymme i verksamheten. Varje möjlighet måste nu tas till vara för alt ge fler långlidsarbetslösa, handikappade och invandrare plats i arbetslivet. Målet om arbete åt alla kräver ansträngningar som vi gemensamt måsle la ansvar för.

I min anmälan till årets budgetproposition redovisade jag utförligt min övergripande uppfattning om arbetsmarknadspolitikens inriktning. Jag underströk där alt arbetslinjen konsekvent skall hävdas och förstärkas vid valet mellan olika arbelsmarknadspolitiska åtgärder. Det är självfallet ocksä viktigt atl insatserna präglas av flexibilitet och långsiklighet. Ingripanden för alt klara akuta problemsituationer skall ge positiva effekter även pä lång sikt. Kortsiktiga insatser skall ges en sådan utformning och flexibilitet alt de står i samklang med och främjar de långsiktiga målen. Del är också viktigt atl AMS i all sin verksamhet upprätthåller en sädan flexibilitet i resursanvändningen och i tilldelningen till länsarbetsnämnderna, atl möjligheter lill omfördelning mellan grupper av människor eller mellan regioner och län kan ske under budgetåret.

Beträffande de resurser arbetsmarknadspolitiken bör tillföras för näsla budgetår gör jag bedömningen att mina förslag i budgetpropositionen i väsentlig utsträckning svarar mol de behov som nu kan förutses. De justeringar som jag strax mer utförligt kommer atl redovisa innebär främst en speciell satsning för alt inlemma fler flyktingar i arbetslivet och atl därmed bättre kunna tillvarata deras arbetsinsatser. Dessutom kommer jag bl. a. alt föreslå en viss begränsning av medlen lill beredskapsarbeten lill följd av den stabila och höga efterfrågan på arbetskraft.

De förslag som jag inte tar upp i det följande harjag inle funnit anledning alt tillstyrka.

2 Arbetsmarknadsutbildning

Jag är mot bakgrund av den förväntade utvecklingen pä arbetsmarknaden
inte nu beredd atl föreslå en ökning av den upphandlade arbetsmarknads
utbildningen utöver vad riksdagen nyligen beslutat i anledning av budget
propositionen. Med tanke på del väntade konjunkturförioppet gör jag
bedömningen all AMS inom ramen för dessa medel har utrymme atl göra 5

avvägningar som möter rimliga anspråk från såväl arbetssökande som    Prop. 1987/88: 150 arbetsgivare. Jag vill också erinra om de möjligheter förelagen har alt via   Bilaga 5 sina förnyelsefonder utbilda och vidareutveckla sin personal.

Jag finner frågan om atl göra en behovsinventering i företagen för att upprätta en utbildningsreserv som snabbi kan aktiveras vid en lågkonjunktur vara ell intressant uppslag. Enligl min mening är della en sådan uppgift som AMS kontinuerligt bör göra för atl hålla sig informerad om utbildningsbehoven på arbetsmarknaden. Del finns heller inga hinder för AMS alt inom ramen för tillgängliga medel göra sådana uppföljningar. Jag är därför inle beredd alt tillstyrka AMS förslag om medel härför. 1 syfte atl få ytterligare underlag om vad en intensifierad verksamhel kan ge är jag emellertid beredd atl via särskilda projektmedel, inom ramen för tilldelade medel, låta AMS pröva della på några orter. Jag återkommer senare lill regeringen i denna fråga.

Styrelsen har vidare begärt regeringens uppdrag alt snabbuireda frågan om etl nytt syslem för stimulans till utbildning i förelag. Det ligger, som jag ser del, i första hand i förelagens egel intresse atl sörja för utbildning och ulveckling av personalen. Nu gällande stödformer inkl. förnyelsefonderna underlättar detta och kompletterar företagens egna insatser. Det är samtidigt viktigt att pröva om exislerande stödformer kan förbäliras eller ersättas med andra. Jag finner del värdefullt all AMS gör en studie som kan bidra till att vidga beslutsunderiagel rörande behovet och utformningen av stimulans av kompetensutveckling pä arbetsplatserna. Del är inget som hindrar alt AMS på eget initiativ utför en sädan utredning utan all särskill uppdrag lämnas av regeringen.

Jag vill med skärpa framhålla alt del åvilar arbetsgivare inom såväl privat som offentlig sektor atl långsiktigt penetrera rekryterings- och utbildningsbehov, saml planera för när och under vilka former dessa lämpligast kan tillgodoses. Arbetsmarknadsmyndigheterna kan endasl och skall endasl ingripa när vidare målsättningar än de renodlat förelagsspecifika kan uppnås. Den förelagsutbildning som bedrivs inom ramen för och med stöd av arbetsmarknadspolitiken har klart avgränsade syften. Som jag påpekade i budgetpropositionen utgör slödel lill företagsuibildning inte elt alternativ lill förelagens egna ansträngningar ulan ell komplement. För att möta kraven frän och konkurrensen på 1990-talets arbetsmarknad är det av stor belydelse att företagens utbildningsplanering integreras i deras verksamhel på liknande säll som beslut om invesleringar i utrustning och marknadsföring.

En begränsad men betydelsefull del av arbetsmarknadsutbildningen genomförs inom ramen för det reguljära utbildningsväsendet. Denna möjlighet har särskild betydelse för sökande med svag förankring pä arbetsmarknaden och för all yrkesmässigt och geografiskt vidga utbildningsmöjligheterna.

Som mål för arbetsmarknadsutbildning inom det reguljära utbildningsvä
sendet för såväl föregände som innevarande budgetär har angivils 20 000
deltagare. Utfallet förra budgetåret blev ca 26000 deltagare och innevaran
de budgetår torde ännu fler komma att omfattas enligl en bedömning som
görs av AMS i skrivelse den 19 februari 1988 i vilken utbildningens inrikt- 6

ning och omfattning redovisas.

En betydande del av den aktuella utbildningen är inriktad pä utpräglade    Prop. 1987/88: 150 bristområden som vård och tekniskt arbete. Möjligheterna all della i regul-    Bilaga 5 jär utbildning med utbildningsbidrag har vidare slor fördelningspolitisk belydelse. Andelen kvinnor uppgär lill ca två tredjedelar mol ca 40% i upphandlad utbildning. Andelen handikappade utgör nästan 40% mol endast 15% i de upphandlade kurserna.

I årets budgetproposition harjag beräknat all 20000 personer kan komma alt behöva beviljas utbildningsbidrag för utbildning inom det reguljära utbildingsväsendet eller hos vissa andra utbildningsanordnare under nästa budgetär. Mot bakgrund av den fördelningspolitiska betydelse denna ul-bildningsform har beräknar jag anlalet personer, som av arbetsmarknadsskäl kan börja utbildning inom det reguljära utbildningsväsendet, till högst 25000 under budgelåret 1988/89. Denna typ av utbildning skall enligl min mening i ökad utsträckning anpassas lill behoven pä arbetsmarknaden och särskill inriktas mot brislyrkesområden. Kostnaden för ytterligare 5000 deltagare beräknar jag lill 219,4 milj. kr. som avser utbildningsbidrag för dellagarna.

Chefen för utbildningsdepartementet har tidigare i dag föreslagit vissa förändringar av beräkningsgrunderna för kostnadsfördelningen mellan utbildnings- och arbelsmarknadsdepariementets huvudtitlar beträffande svenskundervisning för vuxna invandrare (sfi). Beräkningen av statsbidraget och antal studietimmar i päbyggnads-sfi grundar sig på ell anlagande om atl 30% av deltagarna i grund-sfi går vidare i påbyggnads-sfi hos studieförbunden och 70% lill AMU. En undersökning under våren 1988 visar emellertid att della antagande inle stämmer överens med nuvarande förhållanden. Den förväntade efterfrågan pä päbyggnads-sfi inom AMU har varit mindre än beräknal, samtidigt som den varil större än beräknat hos studieförbunden. Della innebär atl en obalans har uppställ i medelsfördelningen. Utbildningsministerns förslag bygger på ell anlagande om en lika slor övergångsfrekvens till studieförbunden som lill AMU.

Om övergångsfrekvensen lill studieförbunden anlas höjd till 50% innebär det, utslaget pä samtliga deltagare i grund-sfi, en genomsnittlig undervisningstid av 450 timmar. Detta har sin grund i atl undervisningstiden i grund-sfi i genomsnitt är 400 timmar för dem som fortsätter lill AMU medan den är 500 timmar för dem som går vidare till studieförbunden. Den genomsnittliga undervisningstiden för påbyggnads-sfi är i sin tur 300 limmar hos AMU resp. 200 timmar hos studieförbunden.

I konsekvens med att resurserna för sfi ökas i enlighet med vad chefen för utbildningsdepartementet tidigare i dag föreslagit bör anslaget för arbetsmarknadsutbildning minskas med kostnaderna för ifrågavarande antal deltagare inom AMU. Under förutsättning av riksdagens godkännande av' förslaget om medelslillskotl inom utbildningsdepartementets huvudtitel kommer jag senare att föreslå regeringen all 43,8 milj. kr. skall föras bort från anslaget B 3. Arbetsmarknadsutbildning.

3 Sysselsättningsskapande åtgärder Prop. 1987/88:150

Den höga efterfrågan på arbetskraft och den sannolikl ytterligare minsk- °

ningen av arbetslösheten innebär att behovet av sysselsättningsskapande åtgärder avlar. Förulsätlningarna atl placera även de mindre konkurrenskraftiga i arbete är nu gynnsammare än på länge. Genom resoluta ansträngningar bör det vara möjligt atl slussa ut elt ökat antal personer som nu befinner sig i olika beredskapsarbeten lill fasta anställningar pä den öppna arbetsmarknaden eller till utbildningar som leder lill della. Mol bakgrund av detta gör jag bedömningen alt medlen för beredskapsarbete kan reduceras med 200 milj. kr.jämfört med de i budgetpropositionen beräknade medlen om 1 710 milj. kr. Jag kommer senare all föreslå regeringen alt 200 milj. kr. förs bort från anslaget. Andelen invesleringsinriktade beredskapsarbeten bör emellertid sänkas nägot i förhållande lill vad jag angav i budgetpropositionen.

I årets budgetproposition konstaterade jag all del är viktigt all AMS vid fördelningen till länsarbetsnämnderna av medlen för sysselsättningsskapande åtgärder håller kvar vissa reserver för atl kunna möta hastigt uppkomna problem lokalt och regionall under hela budgetåret. Sådana problem bör normalt mötas inom ramen för ordinarie medel. Sammantaget ger den uppsättning av åtgärder som AMS har lill sitt förfogande utrymme för insatser över etl brett spektrum. Jag anser atl ell flexibelt utnyttjande av de enskilda åtgärderna bör kunna skapa möjligheter för regionala insatser med betydande tyngd och varierat innehåll. Jag vill i della sammanhang också erinra om all de särskilda medel för insatser mol långlidsarbelslös-het som jag förordade i årets budgetproposition kan utnyttjas med betydande frihet.

AMS har i sin skrivelse begärt atl ylleriigare medel skall föras över frän beredskapsarbeten lill strukturstöd för byggarbelsmarknaden. I budgetpropositionen beräknade jag 40 milj. kr. för della under budgelärel 1988/89 med möjlighet lill överföring av ytteriigare 10 milj. kr. frän beredskapsarbeten. I mina överväganden rörande AMS förslag harjag beaktat den brisl på arbetskraft som råder inom byggnadssektorn pä flera håll. Strukturstödets syfte är alt främja rehabiliteringen av arbetshandikappade och svar-placerade inom branschen. Dessa behov varierar inte med konjunkturen. Anlalet berörda personer är för närvarande ca 350. För alt bereda ekonomiskt utrymme för denna volym saml för alt ge möjlighet lill en vidareutveckling under näsla budgetår, bör ges ytterligare möjlighet lill överföring av medel frän beredskapsarbeten med 30 milj. kr., dvs. totalt en överföring om 40 milj. kr. budgetåret 1988/89.

I årets budgetproposition redovisade jag alt AMS efter samråd med skogsstyrelsen föreslagit all ell antal skogsarbetare som mer eller mindre årel runt sysselsätts i beredskapsarbete hos skogsvårdsstyrelserna skulle anställas direkt hos dessa och medel härför anvisas över anslaget C 6. Slalsbidrag lill skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare. Det är självfallet inle bra atl ett antal personer, även om del är ell begränsat antal, närmast permanent är hänvisade till och får sin försörjning via beredskapsarbeten. Avsiklen med beredskapsarbeten är all dessa skall vara tidsbegränsade

o

och atl de skall sättas in endasl för all överbrygga tidsperioden innan elt

fast arbete kan erhållas eller en annan åtgärd kan tillgripas. Jag är emeller-    Prop. 1987/88: 150 tid inte för närvarande beredd alt lägga fram förslag till åtgärder av det slag    Bilaga 5 AMS har förordat.

4 Flyktingar och invandrare

Flyktingars och andra invandrares problem på arbetsmarknaden skall enligt gällande invandrarpolitiska riktlinjer främsl lösas genom den allmänna arbetsmarknadspolitiken. Detta innebär att befintliga arbetsmarknadsåtgärder skall utnyttjas i den service som ges. Därutöver är del nödvändigt att initiera aktiva vägledningsinsatser och att prioritera flyktingar i förmedlingsarbetet. I dagens situation är det nödvändigt alt dessutom tillgripa, för flyktingar och övriga invandrare speciella insatser. Syftet skall vara att underlätta flyktingars och invandrares inträde pä arbetsmarknaden sä all de ulan onödig tidsspillan kan bli självförsörjande.

Etl av de viktigaste instrumenten i delta sammanhang är utbildningen. Särskild uppmärksamhet måste således ägnas flyktingarnas behov av och förutsättningar atl della i arbetsmarknadsutbildning. Under den tid som grund-sfi pågår mäste vägledning och planering inledas genom samverkan mellan arbetsmarknadsverket och de sfi-ansvariga i kommunen. Det är viktigt att uppläggningen och innehållet i yrkesutbildningarna inom arbetsmarknadsutbildningen tar hänsyn lill flyktingars och övriga invandrares möjligheter att pä elt meningsfullt sätl tillgodogöra sig utbildningen. Del är väsenlligl att sädana flexibla lösningar tillämpas som stärker motivationen och motverkar studieavbrott.

I sin skrivelse inför komplelleringspropositionen föreslår AMS, i syfte att bryta den bestående höga arbetslösheten bland utomnordiska medborgare, atl elt utvidgat rekryteringsstöd inrättas för flyktingar. Bidraget bör enligt AMS ligga inom intervallet 75-90% av lönekostnaden på grund av målgruppens mer omfattande behov av introduktion på arbetsplatsen och behovet av möjlighet för den enskilde att delta i svenskundervisning på betald arbetstid.

LO har i en skrivelse den 8 mars 1988 redovisat liknande förslag. Organisationen hävdar alt ökade insatser bör göras för atl motverka den fördomsfullhet och diskriminering som resulterar i alt kvalificerad utländsk arbetskraft ofta ställs utanför arbetsmarknaden trots all dessa arbetssökande borde betraktas som attraktiva. LO förklarar sig också villig atl medverka vid utformningen av insatser för flyktingarna.

Min utgångspunkt är atl målet arbete åt alla står fast oavsett ursprung och medborgarskap. Invandrarnas kunskaper och arbetskapacitet skall tillvaratas för ulvecklingen av vår ekonomi och värt samhälle. Mol bakgrund av den stora efterfrågan på arbetskraft som för närvarande råder torde förutsättningarna att inlemma invandrare i det svenska arbetslivet vara gynnsammare än under flera år. Företrädare för industrin har dessutom under våren påtalat behov av arbetskraftsinvandring. Jag förulsälter all näringslivet i konsekvens med detta är berett att nu göra stora ansträngningar för att introducera och rekrytera de flyktingar som finns här eller som kommer till Sverige.

En anställning och därmed en etablering på arbetsmarknaden innebär    Prop. 1987/88: 150 inle i sig atl alla svårigheter behöver vara lösta. Bristande kunskaper i    Bilaga 5 svenska språket, skilda referensramar och ovanan vid och kraven från den helt nya arbetsmiljön är problematiskt för enskilda individer. En eventuell känsla av alt ens utbildning och erfarenhet inte till fullo kan tillgodoräknas och utnyttjas kan i sig innebära en ansträngning.

Gruppen flyktingar och invandrare är en heterogen grupp människor med olika behov och förutsättningar beroende på bl. a. kulturbakgrund, ålder, kön och utbildning. För denna grupp sökande, som har svårigheter att få fäste på den reguljära arbetsmarknaden, krävs ell brett och flexibelt system av arbetsmarknadspoliliska åtgärder.

Arbetsmarknaden kännetecknas av en stark efterfrågan på arbetskraft och brist inom olika sektorer. De arbelsmarknadspolitiska åtgärderna måste inriktas på att undanröja produktionshämmande faktorer, samtidigt som del goda arbetsmarknadsläget bör utnyttjas för all så långt möjligl ge arbete åt dem med svagast ställning på arbetsmarknaden. Flyktingarna är i dag en grupp som har elt lågt arbetskraftsdeltagande.

Etl slort antal flyktingar och invandrare saknar arbete trots all de under läng vistelse i landet tillägnat sig kunskaper i svenska och om det svenska samhället. Samtidigt ullalar, som jag nyss påpekat, allt fler förelag, främsl inom industrin, önskemål om arbetskraftsinvandring lill Sverige. Jag flnner det därför angelägel alt pä etl bättre sätl la tillvara invandrarnas produktiva arbetsinsats och föreslär sålunda atl 16 milj. kr. anvisas för bidrag lill arbetsgivare som tillhandahåller utbildning ål nyanställda flyktingar och invandrare. Förordningen (1987:514) om bidrag till utbildning i förelag skall gälla i tillämpliga delar men någol krav på motprestation bör inte ställas.

AMS anför i sin skrivelse alt är del största hindret för flyktingar och invandrare att komma ut på svensk arbetsmarknad är att det saknas en enhetlig, smidig och administrativt enkel finansieringsform för arbetslivs-kontakter. Tidigare erfarenheter har visat all värvning av utbildning och arbeisprakiik är en bra metod alt få sädana kontakter. Arbetsmarknadsverket redovisade nyligen för invandrarminisler G. Andersson en analys av fyra under åren 1984-1987 genomförda arbetsmarknadsprojekt för invandrare. Erfarenheterna från projekten i Malmö, Norrköping och Södertälje, där målgruppen var främsl långlidsarbetslösa utomnordiska invandrare, visar att del gär all bryta ell passiviserande socialbidragsberoende. Projektet i Örebro hade som målgrupp iranska flyktingar som rekryterades direkt från förläggning. I alla fyra projekten har metoden att varva utbildning och arbetslivskontakler använts med gott resultat.

För näsla budgetär föreslår jag atl 22 milj. kr. avsätts för en försöksverk
samhel som skall underiätta för flyktingar och invandrare atl erhålla etl
arbete och stärka deras ställning på arbetsmarknaden. En åtgärd som bör
ingå i försöksverksamheten är ell förhöjt rekryteringsstöd som får använ
das när en arbetsgivare anställer en flykting eller invandrare och som
under de första sex månaderna låter personen i fråga varva sfi-undervis-
ning med arbete. Statsbidraget bör få utgå med högst 85%. Medlen bör
vidare bl. a. kunna användas för en fortsalt försöksverksamhel i de fyra 10

ovannämnda kommunerna saml i Stockholms län. Inom försöksverksam-    Prop. 1987/88: 150 helens ram bör medlen även fä användas för vidareutveckling av samver-   Bilaga 5 kan mellan kommuner, myndigheter och parterna. Samråd med de fackliga organisationerna skall ske i samband med anställningarna. Det bör ankomma på regeringen atl utforma de närmare föreskrifterna härför.

Ansvaret för verksamheten skall åligga arbetsmarknadsverket i kontinuerlig samverkan med de kommunala myndigheterna och facket. Detta gäller särskilt uppföljningen och utvärderingen av projektet liksom planeringen för den enskilde flyktingens fortsatta sysselsättning efter projekttidens utgång. Av de föreslagna medlen bör 200000 kr. få användas för en utvärdering av försöksverksamheten som bör syfta lill atl ge förslag till metodutveckling i förmedlingsarbetel med flyktingar och invandrare.

Medlen för dessa insatser för flyktingar och invandrare bör anvisas dels över anslaget B 3. Arbetsmarknadsutbildning (16 milj. kr.), dels över anslaget B 5. Sysselsättningsskapande åtgärder (22 milj. kr.).

5 Anslagsfrågor m. m.

B 3. Arbetsmarknadsutbildning

I avsnittet om flyktingar har jag redovisat förslag angående utbildning åt nyanställda flyktingar och invandrare enligl reglerna för bidrag till utbildning i företag. Med hänvisning lill vad jag anförde härom hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen alt

1. godkänna vad jag har anfört om ändrade regler för bidrag lill utbildning i företag,

2. till Arhelsmarknadsulbildning för budgetåret 1988/89 utöver i prop. 1987/88: 100 bil. 12 upptagna medel anvisa ell reservationsanslag av 16000000 kr.

B 4. Kontant arbetsmarknadsstöd och utbildningsbidrag

I avsnittet om arbetsmarknadsutbildning har jag redovisat förslag i fråga om antalet deltagare med utbildningsbidrag i det reguljära utbildningsväsendet. Med hänvisning lill vad jag anförde härom hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen

att till Kontant arbetsmarknadsstöd och utbildningsbidrag för budgetåret 1988/89 ulöver i prop. 1987/88: 114 upptagna medel anvisa etl förslagsanslag av 219400000 kr.

B 5. Sysselsättningsskapande åtgärder

II

I avsnittet om flyktingar harjag redovisat förslag om vidgad försöksverksamhel med bl. a. värvning av svenskundervisning och arbete i syfte atl underlälla placeringar av flyktingar på arbetsmarknaden. Med hänvisning till vad jag anförde härom hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen atl till Sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret 1988/89 utöver i prop. 1987/88: 100 bil. 12 upptagna medel anvisa ett reservationsanslag av 22 000000 kr.

B 13. Arbetsdomstolen Prop. 1987/88: 150

Bilaga 5 Sedan några år tillbaka har anlalet till arbetsdomstolen (AD) inkomna mål

ökal. Arbetsläget i domstolen har härigenom blivit alltmera ansträngt. Della föranledde regeringen alt i februari 1987 tillkalla en särskild utredare (A 1987:03) - AD-uiredningen - för atl se över reglerna för rättegången i arbetstvister i syfte atl bl. a. underiätta och förenkla AD: s arbete. Utredaren beräknar alt under våren 1988 till regeringen överlämna förslag lill ändring av reglerna för rättegången i arbetstvister. I den män förslagen leder lill lagändring, beräknas de ändrade reglerna kunna träda i kraft den I juli 1989.

Under det pågående utredningsarbetet har AD: s arbetssituation ytteriigare försämrats. En kraftig måltillströmning har på kort lid lett lill en situation med en mycket stor ökning av målbalanserna. Tidigare år har antalet mål i balans vid årsskiftet varil omkring 120 men vid utgången av år 1985 hade balansen ökal lill 167 mål. Motsvarande siffra för år 1986 var 176. Vid utgången av år 1987 hade AD 219 mål i balans.

I en skrivelse lill regeringen i januari 1988 har AD-utredningen anfört all den under utredningsarbetets gång har iakttagit att AD: s arbetsläge är så ytterst ansträngt atl man inle kan avvakta med all vidta åtgärder lill dess utredningsarbetet avslutats. Efter samråd med AD: s tre ordförande har utredningen därför föreslagit en provisorisk förstärkning av domstolen. Förslaget, som utarbetats i särskild promemoria, gär ul på alt antalet vice ordförande i AD utökas från tre till fyra och atl en heltidstjänst som vice ordförande inrättas för en begränsad tid av omkring ell år.

Promemorian har remitterats till AD, Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, Svenska Arbetsgivareföreningen, Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens centralorganisation och Centralorganisationen SACO/SR. Samtliga remissinstanser har tillstyrkt utredningens förslag all provisoriskt förslärka domstolen.

Enligl min mening är del av slörsla belydelse för förhållandena på arbetsmarknaden alt arbetsdomstolen ges rimliga förutsättningar att klara sina uppgifter att leda rättsutvecklingen pä arbetsrättens område och atl lösa uppkommande arbetstvister. De skäl som AD-utredningen anfört för sill förslag all nu genomföra en provisorisk förstärkning av arbetsdomstolen finner jag hell övertygande. Det är som utredningen anfört inle möjligl all avvakta med åtgärder till dess utredningen avslutat sill arbete. Domstolens arbetsläge är i själva verket så ansträngt all inle ens AD-ulredningens provisoriska lösning kunnal avvaktas. Sedan den 1 april i är är en vice ordförande engagerad på heltid i domstolen. Denna åtgärd har gjorts möjlig genom all en av domstolens ordinarie vice ordförande tillfälligt ställt sin plats lill förfogande. Verksamhel i enlighet med denna lösning kan emellertid inle fortgå annal än under en mycket kort lid.

AD-ulredningens förslag atl utöka antalet vice ordförande med en finner
jag därför, i likhet med remissinstanserna, väl avvägt. Förslaget medför ell
mycket litet ingrepp i domstolens nuvarande organisation och föregriper
inle del pågående utredningsarbetet. Jag föreslår alltså all AD förstärks
genom all antalet vice ordförande fr. o. m. den 1 juli 1988 utökas till högst ]2

fyra, varav en tillfälligt skall vara heltidsarbetande. Förslaget föranleder    Prop. 1987/88: 150 ändring i 3 kap. I § lagen (1974: 371) om rättegången i arbetstvister. Lagfor-    Bilaga 5 slaget bör fogas lill protokollet i detta ärende som underbilaga 6:1.

Del utökade antalet vice ordförande innebär inle någon förändring av relationerna mellan antalet ledamöter som vid domstolens sammanträde i plenum deltar från arbetsgivar- och arbetstagarsidan. Åtgärden medför därför inte behov av någon ändring i den bestämmelse i lagen som reglerar domstolens sammansättning vid sådant sammanträde.

Den av vice ordförandena som tjänstgör pä heltid i domstolen skall enligt AD-ulredningens förslag självständigt kunna handlägga mål och, om förutsällningarna för all pröva målet i AD: s mindre sammansättning föreligger, kunna framför övriga vice ordförande upprätthålla ordförandeskapet i sådan sammansättning. Mål skall efter den administrative chefens bestämmande kunna tilldelas den hellidsljänslgörande vice ordföranden pä i huvudsak samma säll som ordförandena i domstolen. Jag instämmer i della. En sädan ordning förutsätter atl vissa ändringar vidlas i förordningen (1974:589) med instruktion för arbetsdomstolen. Jag avser all, om lagförslaget anlas av riksdagen, senare föreslå regeringen sädana ändringar. Ordningen förulsälter ocksä all domstolen ändrar sin arbetsordning sä att möjlighet öppnas atl frångå den turordning som gäller mellan domstolens ordinarie ledamöter.

Jag delar även utredningens uppfattning all en hellidsljänslgörande vice ordförande som blivit tilldelad mäl bör della i målets avgörande som vice ordförande för den händelse målet skall prövas i AD: s större sammansättning. I sådant fall bör vice ordföranden vara referent i målet och ha huvudansvaret för domens utformning. En heltidstjänstgörande vice ordförande bör också, i större utsträckning än vad som följer av lurordningen mellan domstolens ordinarie ledamöter, vid behov kunna användas som vice ordförande även i andra mål som prövas i domstolens större sammansättning. Vad avser ordförandeskapet i domstolens större sammansättning har i förarbetena lill arbetstvisllagen förutsatts att en vice ordförande endasl i undanlagsfall inträder som ordförande och all så sker när förfall föreligger för alla de ordinarie ordförandena. Den nu föreslagna provisoriska förstärkningen förutsätter inle någon ändring i den praxis och den lurordning för vice ordförande som nu gäller i della avseende utom så tillvida all, när den hellidsljänslgörande vice ordföranden som skött handläggningen av målet, han bör ha företräde framför övriga vice ordförande all i sådant fall upprätthålla ordförandeskapet.

Den provisoriska förstärkning som nu föreslås innebär elt så litet in
grepp som möjligl i AD:s nuvarande organisation och sammansättning alt
det pågående utredningsarbetet inle föregrips. En utökning av anlalet vice
ordförande i AD och etl inrättande av en hellidstjänsl som vice ordförande
ställer givetvis krav pä ökade ekonomiska resurser för domstolen. Sålunda
behöver medel tillföras för lönekostnaden för den tillkommande ledamo
ten. Medelsbehovet härför beräknar jag till 420000 kr. I övrigt torde den
föreslagna reformen inle medföra någol behov av ytterligare resurser.
Nägol behov av all utöka antalet ersättare för vice ordförande torde inle
föreligga vid denna provisoriska förstärkning. De nuvarande lagbesläm- 13

melsernager utrymme för all ha elt lägre antal ersättare för vardera av vice    Prop. 1987/88: 150
ordförandena än vad som nu tillämpas. Bilaga 5

Den föreslagna lagändringen är av enkel beskaffenhet. Jag anser därför all lagrådels yttrande inle behöver inhämtas.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen all

1. anla förslaget lill lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister,

2. till Arbetsdomstolen för budgetåret 1988/89 ulöver i prop. 1987/88: 100 bil. 12 upptagna medel anvisa ell förslagsanslag av 420000 kr.

D. Invandring m. m.

Dl. Statens invandrarverk

I prop. 1987/88: 158 har regeringen bl. a. redovisat principerna för en ny organisation vid statens invandrarverk. Vid min föredragning pekade jag på vikten av all förändringsarbelel kan bedrivas successivt och så snabbi all en ny organisation skall kunna verka från den 1 juli 1989.

Förberedelserna för och genomförande av reformerna kommer att ställa stora krav på invandrarverket. För all lidsplanen skall kunna hållas behövs medelsförslärkningar under bäde innevarande och nästa budgetår.

Statens invandrarverk har i särskild framställning under våren 1988 angett ell sammanlagt medelsbehov om 13,7 milj. kr. för vissa övergångsvisa kostnader. Dessa medel avser i huvudsak lönekostnader m.m. till etl belopp av 5,7 milj. kr. och vissa projektkostnader om sarnmanlagl 8,0 milj. kr.

Såvitt gäller innevarande budgetår beslöt regeringen den 7 april 1988 atl invandrarverket skulle få överskrida förvaltningskoslnadsanslaget med 1.5 milj. kr., huvudsakligen för alt kunna påbörja ell projekt avseende förbättrad planering och ledning m. m. Jag föreslår all regeringen ger riksdagen della tillkänna.

Under budgetåret 1988/89 bör slatens invandrarverk för nyss angivna
ändamål tillföras ell engångsbelopp om 12,2 milj. kr. såsom tillfällig för
stärkning, ulöver vad som föreslagils i årets budgetproposition. Av
engångsbeloppet harjag beräknal att 5,2 milj. kr. - under förutsättning av
riksdagens beslut med anledning av prop. 1987/88: 158 - skall användas
för vissa chefslöner och andra personalkostnader samt 2 milj. kr. för en
forlsätlning av det nämnda projektet. För utbildningsinsatser, i första hand
riktade lill den personal som skall verka vid ulredningsslussar, regionkon-
tor och föriäggningar, harjag beräknat 3 milj. kr. Del är av synnerlig vikt
atl verkels ADB-system fungerar. I min medelsberäkning ingår dätför 2
milj. kr. som skall användas lill all se över och utveckla ADB-syslemen. . .

Hemställan Prop. 1987/88: 150

.   Bilaga 5 Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

all lill Statens invandrarverk för budgelåret 1988/89 utöver i prop. 1987/88: 100 bil. 12 upptagna medel anvisa elt engångsvis! förslagsanslag om 12200000 kr.

D 6. Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar m. m.

Från anslaget finansieras ersättningar enligt förordningen (1984:683) om statlig ersättning för mottagande av flyktingar och vissa andra utlänningar. I årets budgelproposition har regeringen föreslagit riksdagen alt anvisa etl förslagsanslag av totalt 1 835 500000 kr.

Enligl ovannämnda förordning ulgår statlig ersättning lill kommunerna för de faktiska kostnaderna för bostad och uppehälle till asylsökande och flyktingar under de tre första åren. Vidare får kommunerna för varje flykting man lar emot en schablonberäknad summa som skall läcka vissa andra kostnader. Dessutom får sjukvårdshuvudmännen ersättning för akut sjukvård som lämnas för asylsökande och för vissa särskilda vårdkostnader för flyktingar.

Utöver de nu nämnda, lämnas ersättningar enligt förordningen för yllerligare tvä typer av kostnader. Invandrarverket kan ge särskilda bidrag till kommuner för extraordinära insatser, allt enligl de riktlinjer som riksdagen antagit för flyktingmoltagandet (prop. 1983/84: 124, SfU 27, rskr. 295). Slutligen utgår statlig ersättning till kommunerna för bl. a. hyreskostnader för genomgångsbosläder för utlänningar som söker uppehållstillstånd. För de båda sislnämnda ändamålen har regeringen i budgetpropositionen beräknat etl medelsbehov av 13 milj. kr. resp. 135 milj. kr.

Som nämnts i budgetpropositionen har antalet asylsökande ökat kraftigt under senare år. Kommunernas mottagning har däremot inle ökal i samma utsträckning. Delta har medfört atl alllför mänga asylsökande och flyktingar blir kvar under alltför lång lid på invandrarverkels förläggningar. För närvarande finns del ungefär ca 2 500 flyktingar med uppehållstillstånd på föriäggningarna. De långa föriäggningsvistelserna försenar och försvårar flyktingarnas integration i samhället och åsamkar statsbudgeten merkostnader, som kan undvikas om antalet kommunala mollagningsplatser kan ökas.

RRV har, som nämnts tidigare, inom ramen för sin förvaltningsrevision granskat del kommunala flyktingmoltagandet. Av verkets revisionsrapport framgår all kommunerna anför en rad olika typer av hinder mol att ta emot fler flyktingar. De vanligaste motiven är brisl på bosläder, otillräckliga resurser för svenskundervisning och brisl på arbetstillfällen.

Man kan härav sluta sig till all det behövs större flexibilitet och olika typer av insatser eller kombinationer av insatser, för att förmå kommunerna till ökal flyktingmottagande.

Invandrarverket kan i dag - i enlighet med riksdagens nämnda beslut hösten 1984 - ge särskilda bidrag till kommunerna från anslagsposten D 6:3 för skilda extraordinära behov. Del kan l.ex.gälla åtgärder för atl

bygga upp kompelens i moltagningskommuner som tidigare inte tagit emot    Prop. 1987/88: 150

flyktingar eller som saknar aktuell erfarenhet av flyktingarbete liksom    Bilaga 5

särskilda insatser vid mottagande av en ny flyktinggrupp. Bidrag kan ocksä

ges till kommuner vars kostnader för flyktingmoltagandet har ökat särskilt

påtagligt till följd av stor s. k. sekundäromflyllning från andra kommuner.

Särskilda bidrag fär vid behov också lämnas för särskilda åtgärder för atl fä

fram lämpliga bosläder för flyktingar.

Enligt min mening bör del särskilda bidraget - i än högre grad än i dag -kunna ges olika inriktning beroende på vilka behov som finns vid ett givet tillfälle. Vilka typer av extraordinära insatser som behövs för atl öka flyktingmoltagandet kan variera från period till period och från kommun till kommun.

Mol bakgrund härav föreslår jag alt invandrarverket ges vidgade möjligheter atl, från anslagsposten D 6: 3 Bidrag enl. bestämmelserna i 13 § förordningen (1984:683), ge kommunerna särskilda bidrag för insatser av projektkaraktär. Huvudsakligen bör bidragen ges för insatser som leder till all kommunerna ökar sitt flyktingmottagande ulöver gällande avlal med invandrarverket och som bidrar till att flyktingar snabbare kan få en egen försörjning.

Exempel pä sädana insatser kan vara att stödja och stimulera samverkan mellan kommun och arbetsförmedling, i syfte atl stärka insatserna för all få ul flyktingar i arbete. Det kan också gälla särskilda insatser för all bland flyktingar med uppehållstillstånd finna dem som kan förmedlas rill arbete och bosättning i kommuner med arbetskraftsunderskott. Etl annal länkbart ändamål kunde vara atl stödja kommunens undervisning i svenska för nyanlända flyktingar. Del kan gälla t. ex. undervisning i sädan "leknisk svenska" som kan behövas för all klara etl visst industriarbete. Jag vill i delta sammanhang erinra om vad chefen för arbetsmarknadsdepartementet tidigare i dag har anfört om ökade insatser inom arbetsmarknadspolitiken i syfte atl hävda arbetslinjen för flyktingarna.

Samtidigt bör verket kunna bygga ut del system med s. k. länssamordna-re som i dag finns i åtta län. Dessa länssamordnare är en viktig stödresurs för kommuner som anser att de har begränsade personalresurser och begränsad kompetens. Länssamordnarna skulle vidare ulgöra ett värdefullt komplement till en kommande regional organisation för invandrarverket (prop. 1987/88: 158).

Jag föreslår atl ytterligare 17 milj. kr. tillförs anslagsposten för särskilda bidrag lill kommuner, ulöver det förslag som regeringen lämnat i årets budgetproposition. Anslagsposten bör alltså höjas lill 30 milj. kr.

Del är av största belydelse alt regeringen och invandrarverket framgent kan disponera flexibelt över möjligheten atl ge särskilda bidrag enligl förordningen. Ändamålsinriktningen kan, ibland med kort varsel, behöva ändras i takt med att nya behov uppstår. Därför är det, enligt min mening, inte lämpligt atl genom riksdagsbeslut binda hur medlen används i den utsträckning som nu kan uppfattas vara fallet. Del bör i slället ankomma på regeringen all meddela de föreskrifter som vid varje tillfälle behövs för bidragsgivningen.

Kommunerna hänvisar ganska ofta lill bristen på bostäder som ell 16

hinder mot ett ökal flyktingmottagande. På längre sikl finns bara etl Prop. 1987/88: 150 verkningsfullt säll alt undanröja detta hinder, nämligen all öka bostads- Bilaga 5 byggandet. Det byggs redan fler lägenheter än för några år sedan. Kommunerna måste kontinueriigt räkna med invandringen som en faktor i sina bostadsbyggnadsplaner. På kortare sikl kan det emellertid behövas vissa punktinsatser, i syfte atl bidra lill en ökning av del kommunala flyktingmoltagandet och en minskning av anlalet personer med uppehållstillstånd vid invandrarverkets förläggningar.

Jag anser därför alt invandrarverket bör ges möjlighet atl använda medel ur anslagsposten D 6:6 Ersättning för kostnader för genomgångsbosläder m. m. lill alt avse även personer med uppehållstillstånd som fiykting eller därmedjämslälld. Ersättningar kan i dag lämnas enligt den nämnda förordningen (1984:683) till genomgångsbostäder för asylsökande. En ändring härvidlag ligger i linje med invandrarverkets ambitioner atl i kommunall boende placera företrädesvis dem som fått sitt uppehållstillstånd. I propositionen om ny organisation för invandrarverket har regeringen också föreslagit riksdagen att korrigera riktlinjerna för flyktingmoltagandet i denna del.

Genom atl låta medelsanvändningen omfatta också flyktingar och därmed jämställda, skulle man också göra del möjligl all förverkliga syftet med det förslag från invandrarverket om försöksverksamhet med kommunala moltagningscenlra som jag har redovisat i årets budgelproposition.

Det yttersta syftet med en sådan förändring bör vara all övergångsvis underlätta för kommunerna alt öka sitt flyktingmotlagande. Insatser i en kommun med stöd av förordningen bör kopplas lill ett åtagande om kontinuerliga, avtalsenliga kommunplalser, så all genomgångsboendel inte blir permanent.

Det bör ankomma på regeringen atl ge de närmare riktlinjer som kan behövas för bidragsgivningen.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen alt

I. godkänna alt ersättning för kostnader för kollekliva genomgångsbostäder även kan ges för personer med uppehällstillsländ som flykting eller därmed jämställd,

2. godkänna vad jag anfört om inriktningen av de särskilda bidragen enligl förordningen (1984: 683) om ersättning för mottagande av flyktingar och vissa andra utlänningar,

3. lill Ersättning till kommunerna jör åtgärder för flyktingar m.m. för budgetåret 1988/89 utöver i prop. 1987/88:100 bil. 12 upptagna medel anvisa ett förslagsanslag om 17000000 kr.

17

Underbilaga 6:1    Prop. 1987/88: 150 Bilaga 5

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1974: 371) om rättegången i arbetstvister

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1974:371)' om räliegången i arbetstvister all 3 kap. 1 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

1§
Arbetsdomstolen beslår av högst Arbetsdomstolen beslår av högst

tre ordförande, högst tre vice ord- tre ordförande, högstyjTO vice ord
förande samt sexton andra ledamö- förande saml sexton andra ledamö
ter, ler.

Ledamot skall vara svensk medborgare och får ej vara omyndig eller i konkurstillstånd. Innan ledamot tar säle i arbetsdomstolen, skall han ha avlagt domared.

För annan ledamot än ordförande skall finnas högst tre ersättare. Vad i denna lag sägs om ledamot gäller även ersättare, om ej annal särskilt anges.

Ledamöter och ersättare förordnas av regeringen för tre år.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

' Lagen omtryckt 1977:530.

NorstedtsTryckeri, Stocktiolm 1988

Bilaga 6

Civildepartementet

Civildepartementet P"""?- '''- '

Bilaga 6

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 april 1988

Föredragande: statsrådet Holmberg

Anmälan till proposition om slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1987/88, m. m. såvitt avser civildepartementets verksamhetsområde

Vissa utvecklingsfrågor i offentlig verksamhet 1 Inledning

Riksdagen har uftalat (prop. 1987/88: 100 bil. 15, FiU 12, rskr. 169) att ett styrsystem för ökad målstyrning bör utvecklas och införas i den statliga förvaltningen och alt en avgörande förutsättning för en sådan utveckling är att resultatuppföljningen av bl. a. de statliga myndigheternas verksamhet effektiviseras.

Chefen för finansdepartementet har tidigare idag redovisat ett program för ulvecklingen av styrningen av den statliga verksamheten med bl. a. detta innehåll.

I det följande redovisar jag vissa andra utvecklingsinsatser som pågår och planeras, för alt ytterligare förbättra möjligheten till en sädan utveckling.

2 Statlig verksamhet 2.1 Regeringsarbetet

2.1.1 Översyn av budgetpropositionen, m. m.

Jag avser att inom kort återkomma till regeringen med förslag atl tillsätta en utredning med uppgift alt se över budgetpropositionens innehåll och utformning. I uppdraget avses bl. a. ingå att lämna förslag lill riktlinjer för och exempel på hur målen för olika verksamheter bör kunna redovisas i budgetpropositionen. I uppdraget avses också ingå alt överväga vilken resultatinformation som bör lämnas till riksdagen.

Ett väsentligt underlag för bl. a. denna information är myndigheternas egna uppgifter. Ell utvecklingsarbete har därför påbörjats för all utarbeta riktlinjer, m. m.för förvaltningsmyndigheternas åriiga resultatredovisningar.

Som framgär av verksledningsbeslutel (prop. 1986/87:99, FiU 29, rskr. 226) skall ett motsvarande utvecklingsarbete genomföras för affärsverkskoncernernas saml de statliga bolagens och stiftelsernas årsredovisningar.

1    Riksdagen 1987188. 1 saml. Nr 150. Bilaga 6

Förulsätlningarna för att bygga upp en informationsdalabas i regerings-     Prop. 1987/88: 150
kansliet avses också utredas. Här bör bl. a. underlag från riksrevisionsver- Bilaga 6

kel (RRV) och statistiska centralbyrån kunna utnyttjas.

2.1.2 Information och stöd från vissa stabsorgan

Regeringen får, förutom från myndigheterna själva, information om den statliga verksamheten frän mänga andra håll, bl. a. RRV och slalskonloret. RRV:s förvaltningsrevision och statskontorets utrednings- och utvecklingsarbete är vikliga källor för sådan information.

Det är vidare angelägel atl bl. a. RRV:s och slalskonlorels kunnande och resurser las till vara pä etl rationellt säll. Dessa myndigheter kompletterar regeringskansliet och är viktiga som källor lill kunskapsförstärkning i regeringens arbete. Della bidrar till att vidmakthålla en tradition med relalivi små departement, vilket bedöms vara av slort värde.

Jag avser atl återkomma till regeringen med förslag om hur statsorganens kunnande och resurser bör utnyttjas.

2.1.3 Regelöversyner

I regeringskansliet har regelförenklingen blivit elt väsenlligl inslag i det löpande författningsarbetet. Allmänt intas numera en återhållsam och slram attityd lill ny regelgivning. Anlalet författningar minskar. Ylleriigare insatser bör övervägas, l.ex. översyner av omfattande och komplexa regelsystem. Regeringskansliels rältschefsgrupp för regelförenklingsfrågor har här en viktig uppgift. Bl. a. kan gruppen ge underiag för prioriteringar av vilka regelverk som bör ses över och föreslå utredningsmetoder.

Ett annal viktigt område atl bevaka frän regelförenklingssynpunkl gäller den svenska föreskriflsgivningen i anslutning till den europeiska gemenskapens (EG:s) normgivning.

Enligt verksledningsbeslutel bör varje regelverk fortlöpande underkastas omprövningar. Del bör sålunda prövas att i omedelbar anslutning till beslul om lagar också besluta om uppföljning och utvärdering av lagarnas effekter och om vem som skall svara för delta arbete.

2.2 De statliga myndigheternas arbete

2.2.1 Informationsförsörjningen

En arbetsgrupp (C 1988: A) har tillsalls för att utreda vilket informationsbehov om verksamhelen som de statliga förvaltningsmyndigheterna kan ha för den interna styrningen och resultatuppföljningen; Det gäller t. ex. uppgifter om produktivitet, effektivitet, verksamhetsresultat, m. m. Detta utredningsarbete är etl forsla led i ell arbete som syftar till all bedöma behovet av och förutsättningarna för all utveckla datoriserade informationssystem för styrning och verksamhetsuppföljning inför 1990-talel. Även frägor om l.ex. ansvar, kompelens, rutiner, m. m. vad gäller myn-dighelernas verksamhetsuppföljning kommer alt övervägas här.

RRV:s och statskontorets metodutvecklingsarbete bör uppmärksammas    Prop. 1987/88:150
i-detta sammanhang, liksom också det utvecklingsarbete som bedrivs vid Bilaga 6

vissa andra myndigheter.

2.2.2 Regeluppföljning

För närvarande finns del ca 20000 myndighetsföreskrifter, som beslutas av vissa myndigheter på grund av särskilda bémyndiganden. Av dessa föreskrifter svarar länsstyrelserna för omkring 5 000.

Myndigheterna är enligt 18c § författningssamlingsförordningen (1976:725, omtryckt 1984:212, ändrad senast 1987:62) skyldiga aft förteckna sina föreskrifter. I statsrådsberedningens handbok i författnings-beskrivning. Myndigheternas föreskrifter, ges råd till myndigheterna också i frågor om regelförleckningen. För närvarande saknas dock fullständiga sådana förteckningar. De förteckningar som har getts in företer ocksä en hel del brister både lill innehåll och form. Därför avses ett utvecklingsarbete påbörjas för att hjälpa berörda myndigheter att upprätta fullständiga, korrekta och bättre systematiserade förteckningar. I arbetet bör också ingå alt utreda förutsättningarna och kostnaderna för all i framliden upprätta en eller flera databaser över myndigheternas föreskrifter eller över deras rubriker och huvudsakliga innehåll.

I detta sammanhang vill jag erinra om att 24 b § författningssamlingsförordningen innehäller bestämmelser för del fall atl en myndighet avser all utnyttja ADB för atl föra register över författningar eller annal material i myndighetens författningssamling. Enligl dessa bestämmelser skall uppgifterna i myndighetens register stämma överens med de tryckta texterna i författningssamlingen och med de tvä register som avser Svensk författningssamling och som förs med hjälp av automatisk datahandling enligl förordningen (1980:628) om rättsdatasystemet. Enligl förordningen bestämmer rättschefen i statsrådsberedningen den närmare utformningen av SFS-registren.

Enligl den nya begränsningsförordningen (1987: 1347) åligger det myndigheterna atl följa upp konsekvenserna av sin regelgivning. En utbildning i regelekonomi för anställda vid myndigheterna och för ledamöter i myn-dighetsslyrelserna kommer all genomföras i anslutning till den nya förordningen.

3 Kommunal verksamhet

3.1 Regelöversyner

Den statliga detaljregleringen av kommunal verksamhet omprövas fortlöpande. Ulvecklingen på etl flertal lagstiflningsområden har gått mot ökad målstyrning. I regeringens skrivelse (1984/85:202, FiU35, rskr. 407) om den offentliga sektorns förnyelse behandlas dessa frägor. I skrivelsen framhålls att arbetet bör inriktas pä att utveckla en systematiserad uppföljnings- och utvärderingsverksamhet. Det viktigaste syftet med denna bör

vara all för regering och riksdag redovisa hur verksamhetsmål uppfylls,     Prop. 1987/88: 150
vilka problem som orsakar brister i måluppfyllelsen, effektiviteten i verk- Bilaga 6

samheten och vilka tecken som lyder på alt en ändring av lagstiftningen kan vara befogad. Slat-kommunberedningen (C 1983:02) har regeringens uppdrag alt överväga dessa frågor. Beredningen har inlett elt karllägg-ningsarbele tillsammans med kommunförbunden, RRV och slalskonloret. Inom ramen för frikommunförsöket har också frågor om uppföljning och utvärdering lagils upp.

Samlidigl som förändringar av den statliga regleringen över kommunernas verksamhet görs på det centrala planet är del naturiigt atl kommunerna överväger den egna förvaltningens sätt atl fungera. Frikommunförsöket har givit erfarenheter om kommunernas egna regelsystem. Vid den inventering som gjorts i frikommunerna har framkommit alt de kommunala förvaltningarna ofta upplever de egna reglerna som hinder för verksamhelen.

På del statliga omrädet pågår ett omfattande arbete med att förenkla och la bort regler. Olika metoder har använts för all tvinga fram etl ställningstagande lill behovet av varje enskild regel. De erfarenheter som kommit fram i del statliga regelförenklingsarbelel bör kunna vara lill nytta för kommunerna.

Givelvis har kommunala förenklingsfrågor sin plats i stal-kommunbe-redningen och inom frikommunförsöket. Förutom elt allmänt utvecklingsarbete bör beredningen i samverkan med frikommunerna överväga hur frågor om enklare regler skall kunna las upp i försöksverksamheten. En vidgad samverkan mellan stal och kommun är nödvändig på detta område. Såväl statliga myndigheter som kommuner bör medverka i över-synsarbetel. I budgetpropositionen (prop. 1987/88: 100, bil. 2, s. 9) aviserade jag således kontakter mellan regeringskansliet och kommunförbunden.

Del bör ocksä uppmärksammas all ordningssladgeutredningens belänkande (SOU 1985: 24) om kommunala ordningsföreskrifter för närvarande bereds i justitiedepartementet.

3.2 Metodutveckling

Slat-kommunberedningen har ocksä som uppgift alt ta initiativ när del gäller metodutveckling. Det gäller anpassningen av metoder för uppföljning och utvärdering av förhållanden i enskilda kommuner och möjligheten alt utforma metoder så att de inte utgör ett betydande inträng i den kommunala självstyrelsen. En annan väsentlig fråga handlar om slöd och rådgivning från statliga organs sida lill kommunerna, liksom former för alt ge statliga organ tillgång lill del kunnande som har byggts upp ute i kommunsektorn. En viktig fråga i sammanhanget gäller spridningen av kunskap om resultat av utvärderingar.

Såväl kommunförbunden som RRV och statskontoret har ägnat frägor
om metodutveckling stort intresse. För att kunna göra tillförlitliga jämfö
relser av kostnader och kvalitet för olika kommunala tjänster är del väsent
ligt att de metoder, som använts, vidareutvecklas. Jag utgår frän all slat-
kommunberedningen i sitt arbete lar till vara dessa erfarenheter. 4

4 Hemställan Prop. 1987/88: 150

Bilaga 6

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att la del av vad jag nu har anfört om vissa utvecklingsfrågor i offentlig verksamhel.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988

Miljö- och energidepartementet

Bilaga 7

Miljö- och energidepartementet P''°p 187/88:150

Bilaga 7 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 april 1988

Föredragande: statsrådet Peterson

Anmälan till proposition med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1988/89, m. m.

Fjortonde huvudtiteln

B. Miljö

B 10. Restaurering av Hornborgasjön

Under della anslag har i statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisats ell reservationsanslag av 6,1 milj. kr. I budgetpropositionen 1988 har regeringen föreslagit att 3,8 milj. kr. anvisas under anslaget för budgetåret 1988/89. Över anslaget anvisas medel för all bekosta en restaurering av Hornborgasjön. Slatens naturvårdsverk är huvudman för restaureringsarbetel.

Bakgrund

1 skrivelse till regeringen den 15 april 1988 har naturvärds verket hemställt alt fä återkalla en till Vänersborgs tingsrätt, vallendomstolen, ingiven ansökan om restaurering av Hornborgasjön. Samtidigt har verket redovisat ett förslag lill ny ansökan hos vattendomstolen om restaurering av Hornborgasjön med anledning av etl uppdrag som verket erhöll av regeringen den 15 maj 1986.

Bakgrunden till naturvårdsverkets skrivelse till regeringen är följande.

Är 1965 fick dåvarande slatens naturvårdsnämnd, sedermera statens naturvårdsverk, Kungl. Maj:ts uppdrag all göra en utredning rörande säkerställande från naturvårdssynpunkt av Hornborgasjöns framtid.

I november 1973 redovisade naturvårdsverket en utredning om Hornborgasjöns restaurering. Utredningen omfattar såväl limnologiska och or-nilologiska bedömningar som en teknisk-hydrologisk utredning i vilken också ingår en markskadevärdering och en jordbruksekonomisk bedömning. Inom ramen för utredningens arbete har en omfattande försöksverksamhel bedrivits för all prova olika reslaureringsmetoder och maskinutrustningar. Arbetet har bl. a. omfattat vegelalionsröjning och boitenbe-handling.

Mol bakgrund av försöksverksamheten och de limnologiska undersökningarna bedömde naturvårdsverket del vara möjligl alt återställa sjön lill elt läge, som motsvarar förhållandena under perioden 1877-1904, dä sjön hade sin höjdpunkt som fågelsjö. Principen för en restaurering av Hornborgasjön förutsattes vara en vattenständshöjning kombinerad med vegela-

1    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 150. Bilaga 7

tionsbekämpning och bottenbehandling. På regeringens uppdrag genom- Prop 1987/88: 150 förde naturvårdsverket år 1976 viss kompletterande utredning i ärendet. I Bilaga 7 utredningarna redovisades två reslaureringsalternativ — etl huvudalternativ som skulle innebära en tolalrestaurering och elt alternativ som innebar en begränsad restaurering med anläggande av en vall tvärs över sjön. Naturvårdsverket förordade en total restaurering ulan ivärvall över sjön. En total restaurering av Hornborgasjön skulle enligt verkets förslag innebära en höjning av vattenståndet med upp lill 2 m. Med en sädan höjning skulle man garantera sjöns fortbestånd som fungerande sjösystem och fågelsjö för lång lid. För all begränsa markskadorna vid valtenslåndshöj-ningen föreslogs att invallningar av vissa områden skulle övervägas yllerligare.

I prop. 1976/77: 100 bil. 13 s. 146-147 lämnade regeringen en kortfattad redogörelse för det dittills genomförda utredningsarbetet. Föredragande statsrådet ansåg" det angeläget atl en av naturvårdsverket föreslagen de-taljulredning om bl. a. markskadorna pä de enskilda fastigheterna kom till sländ. Därigenom borde ocksä konsekvenserna av de båda restaureringsal-ternaliven ytterligare kunna belysas. Regeringen var med hänsyn härtill inte beredd att då la ställning lill vilkel restaureringsalternativ som var lämpligast.

I motioner lill 1976/77 års riksdag framställdes krav på en fullständig restaurering av Hornborgasjön i enlighet med naturvårdsverkels huvudförslag.

1 skrivelse den 1 juni 1977 anmälde riksdagens talman riksdagens beslul med anledning av motionerna om restaurering av Hornborgasjön m. m. (JoU 1976/77:36, rskr. 1976/77:377). Riksdagens beslul innebär bl. a. all riksdagen med anledning av mofionerna 1976/77:291, 1976/77:521, yrkande 6, och 1976/77: 524 som sin mening har gett lill känna vad jordbruksutskottet anfört i fråga om en fullständig restaurering av Hornborgasjön. 1 sitt betänkande framhåller ulskollel bl. a. att åtgärder bör vidtas med inriktning på atl åstadkomma en fullständig restaurering av Hornborgasjön i överensstämmelse med det huvudförslag som redovisats av statens naturvårdsverk saml atl det fortsatta utredningsarbetet därför bör begränsas till alt omfatta endasl detta reslaureringsalternativ. Tekniska frågor i samband med vallar och andra med företagel förenade villkor förutsattes av utskottet komma alt behandlas i samband med den vatlenrällsliga prövningen, varför utskottet inle närmare gick in på dessa frägor.

I beslul den 30 juni 1977 uppdrog regeringen åt naturvårdsverket att genomföra de ylleriigare utredningar som erfordrades för atl ansökan om restaurering skulle kunna ges in till vattendomstolen.

Naturvårdsverket redovisade den 10 juli 1980 för regeringen elt förslag lill ansökan hos vattendomstolen om restaurering av sjön.

Enligl naturvårdsverkets förslag skall restaureringen av sjön ske dels
genom en höjning av sjöns vallensländ, dels genom olika andra ätgärder.
För den ansökta regleringen, som omfattar såväl dämning för genomföran
det av valtensländshöjningen som viss reglering av vattnets avrinning ur
sjön, avses en ny dammbyggnad uppföras vid sjöns utlopp i Flian. Regle
ringen innebär att medelvallenslåndet i Hornborgasjön under året höjs 2

med 1,3 m i Vallsjön och 1,7 m i Yttersjön oc under vegetationsperioden Prop 1987/88: 150 (20 april-19 oktober) med 1,3 resp. 1,9 m. Övriga restaureringsätgärder Bilaga 7 beslår av röjning av övervatlenvegelation, mark- och botlenbehandling m.m. För all motverka skador vid valtensländshöjningen kan enligl förslaget behövas omfattande invallningar med en sammanlagd sträcka av ca 25 km. Om dessa invallningar utförs, beräknas den skadade arealen åker och äng kunna begränsas till ca 335 ha. Dämningsskador på inägojord uppkommer företrädesvis på Ytlerbergsmaden saml vid Bjurum och Dagsnäs. Kostnaderna för restaureringen beräknas till ca 56 milj. kr. i prisnivån januari 1980. Härtill kommer kostnader för reslaureringsföretagets drift, underhåll och förnyelse.

I beslut den 30 oktober 1980 uppdrog regeringen ät naturvårdsverket att hos vattendomstolen ansöka om restaurering enligt verkels förslag.

Naturvårdsverket ansökte den 19 januari 1981 hos vattendomstolen om restaurering av Hornborgasjön i enlighet med förslaget.

Regeringen förordnade den 23 juli 1981 enligt 4 kap. 17 § andra slyckel vattenlagen (1918: 523) att tillållighelsfrågan skulle prövas av regeringen.

Vattendomstolen hänsköt den II februari 1982 ärendet lill regeringen med egel yttrande. Vattendomstolen fann atl det inle förelåg nägol hinder mot företaget enligt vattenlagens tillåtlighetsregler. Yttranden över ansökningen hade avgetls av Sveriges meteorologiska och hydrologiska inslilut, kammarkollegiet, riksantikvarieämbetet, lantbruksslyrelsen, skogsstyrelsen, fiskeristyrelsen efter hörande av fiskeriinlendenlen i nedre södra dislrikte, statens planverk, Sveriges geologiska undersökning, länsstyrelsen i Skaraborgs län efter hörande av Falköpings och Skara kommuner. Svenska naturskyddsföreningen och Skaraborgs läns naturskyddsförening. Samtliga remissinstanser tillstyrkte de föreslagna restaureringen. När del gäller vallarnas sträckning förekom dock olika uppfattningar. Länsstyrelsen och Falköpings kommun föreslog sålunda alt drygt 50 ha jordbruksmark och 20 ha skog pä den s. k. Ytlerbergsmaden skulle skyddas genom invallning. Lantbruksstyrelsen avstyrkte invallningen på grund av kostnaderna för densamma — 5,3 milj. kr. totalt eller 100000 kr. per ha åker och äng. Styrelsen föreslog i stället atl det jordbruksförelag, som fär de förhållandevis största skadorna om vallen inle byggs. Hornborga 31:1, skulle kompenseras för areal bortfallet genom tillförande av ersättnings-mark i området. Detta borde enligt lantbruksslyrelsen kunna ske inom ramen för den normala slrukturverksamheten. Naturvårdsverket motsatte sig de föreslagna ändringarna av invallningarna.

Regeringen medgav den 16 september 1982 enligl 4 kap. 18 § andra
stycket vattenlagen atl tillstånd fick lämnas lill den begärda restaureringen
av Hornborgasjön. Reslaureringsätgärderna och de skadeförebyggande
invallningarna skulle ulöras huvudsakligen i enlighet med vad som till
styrkts av vallendomstolen. Med hänsyn bl. a. lill vad lantbruksslyrelsen
anfört i sill yttrande fann regeringen inte skäl att föreskriva ytteriigare
invallningar vid Ytlerbergsmaden. Det skulle ankomma på domstolen att
meddela dels vattenhushållningsbestämmelser för regleringen, dels de yt
teriigare föreskrifter som bör gälla för företaget. Samtidigt uppdrog rege
ringen åt lantbruksslyrelsen alt medverka till atl ersällningsmark kan 3

erbjudas ägaren av Hornborga 31:1. Lantbruksslyrelsen skulle även med-    Prop 1987/88: 150 verka lill att ersällningsmark kan erbjudas övriga jordbruksförelag som     Bilaga 7 drabbas av mera betydande intrång i rörelsen lill följd av restaureringen.

I prop. 1983/84: 100 bil. 11 s. 118 och i prop. 1984/85: 100 bil. 11 s. 102 redovisade regeringen för riksdagen på grund av vad naturvårdsverket anfört i sina anslagsframställningar att planerna för restaureringen nu i första hand skulle komma atl fortsätta enligt elt alternativ som innebär en lägre valienslåndshöjning än vad som angetts i den ursprungliga ansökan samt alt ansökan hos vattendomstolen skulle komma atl kompletteras i enlighet härmed.

Naturvårdsverket begärde den 20 december 1985 regeringens medgivande alt fä äterkalla den ursprungliga ansökningen och atl i stället få ansöka om en restaurering av Hornborgasjön i enlighet med elt den 16 december 1985 dagtecknat förslag till vallendomstolsansökan. Naturvårdsverket anförde därvid bl. a. följande. Genom fortlöpande utredningar har del tekniska underlaget belräffande de skadeförebyggande invallningarna successivt utvidgats. I samband med dessa undersökningar har det visat sig alt riskerna för läckage vid invallningarna i vissa fall är betydande. De geologiska förutsällningarna är allmänl sett ogynnsamma för invallningar till skydd för markerna. Riskerna har ansetts kunna begränsas om vatlen-stndshöjningen reduceras. Med en reducerad valienslåndshöjning blir skadorna på mark mindre. Enligl verkels bedömning ges därmed möjlighet all undvara vallarna mol sjön. Pä delta säll erhålls betydande naturvärden och restaureringen blir mera komplett. Nyttan och värdet av företaget blir väsentligt högre. Naturvårdsverket har också genom de yllerligare utredningar som ulförts under senare lid funnit all totalkostnaderna för invald,.- ningarna inle kan anses stä i rimlig relation lill nyttan av dessa.

Enligt naturvårdsverket nya förslag lill restaurering och reglering skall
en dammbyggnad utföras i Flian vid sjöns utlopp. Medelvallenslåndet i
sjön skall höjas lill 4-119,8 m, dvs. ca 0,5 m lägre än del tidigare restaure-
ringsförslagel, och åtgärderna ulföras utan skadeförebyggande invallning
ar. Övriga restaureringsåtgärder består, liksom tidigare, av bl. a. vegela
lionsröjning, botlenbehandling och avverkning m.m. Den berörda mark
arealen utgörs av ca I 000 ha åker och äng jämte 590 ha skogsmark saml
impedimenl om ca 2 500 ha, varav huvuddelen utgörs av sjöområde. Däm
ningsskador uppkommer företrädesvis på Hornborgamaden, Sätunama-
den, Ytlerbergsmaden, vid Bjurum och Dagsnäs samt inom Veka-Sätuna-
område. Nära hälften av den berörda inägojorden är sä lågt belägen atl den
redan före intrånget utgör mer eller mindre skadad mark ur avvatlnings-
synpunkt. Inverkan av förelaget bedöms i övrigt bli i slort sett densamma
som inverkan av del lillätlighelsförklarade förelaget. Med hänsyn bl. a. lill
den mångåriga försöksverksamheten med vegetalionsröjningar i Hornbor-
gasjön har naturvårdsverket gjort den bedömningen alt vegetationen i sjön
får en för fågellivet gynnsam ulvecking med den reducerade vattenstånds-
höjningen. Sjöns åldrande sker inte med större hastighet än alt man för
lång lid åstadkommer en fungerande fågelsjö. Hornborgasjöns stora värde
som fågelsjö är i hög grad beroende av de närmaste omgivningarna. Val-
lenslåndshöjningen ulan vallar skulle innebära all dessa sjönära marker 4

kan utnyttjas endasl extensivt, t.ex. för belesdrifl eller viss vallodling. Prop 1987/88: 150 Därmed ges förutsättningar för krealursbetade eller på annat säll hävdade Bilaga 7 fuktängar. Möjligheterna alt gynna allmänl lillbakaträngda fägelgrupper som vadare och simänder ökar därmed. Där sådana marker inle alls brukas, uppstår lövskogar av samma slag som finns i dag längs mänga strand-avsnitt. Sjönära marker ulan vallar bibehåller också den naturliga strandzoneringen. Restaureringen av Hornborgasjön blir således enligl verket mer komplett om den genomförs utan invallningar, vilkel är till fördel från nalurvärdssynpunkt.

Naturvårdsverkets framställning har remissbehandlats. Yttranden har avgetls av lantbruksslyrelsen efter hörande av lantbruksnämnden i Skaraborgs län, kammarkollegiet, länsstyrelsen i Skaraborgs län. Lantbrukarnas riksförbund och Svenska naturskyddsföreningen.

Regeringen uppdrog den 15 maj 1986 ål naturvårdsverket atl hos vattendomstolen ansöka om restaurering i enlighet med del av naturvårdsverket senast upprättade förslaget. Naturvårdsverket skall enligt uppdraget vid det fortsatta arbetet med ansökningen samråda med lantbruksstyrelsen om skadeförebyggande åtgärder till skydd för jordbruket. Regeringen kommer vidare enligl beslutet all ta ställning lill naturvårdsverkets begäran om återkallelse av den tidigare ansökan från januari 1981 först dä del nya vallenförelagets inverkningar på jordbruket är kända. Regeringen har med stöd av 11 kap. 3 § vattenlagen (1983: 291) förbehållit sig prövningen av del nya företagets tillåtlighet. Vid vatlenlagsprövningen skall del närmare behovet av skadeförebyggande åtgärder prövas.

Naturvårdsverket har i sin inledningsvis nämnda framställning den 15 april 1988 begärt regeringens medgivande alt återkalla den tidigare ansökningen och därvid hänvisat till uppdraget den 15 maj 1986 av vilkel framgår att regeringen skulle ta ställning lill en återkallelse först då del nya förelagels inverkningar på jordbruket blivit kända. Av framställningen framgår bl. a. följande.

Det av regeringen föreskrivna samrådet med lantbruksslyrelsen har ägt rum. Enighet råder om alt del numera från allmän jordbrukssynpunkl inle framstår som särskill angelägel alt bibehålla sådan jordbruksmark som skulle beröras av restaureringen. Däremot har det ansetts viktigt atl söka bevara och utveckla de bärkraftiga jordbruksföretag som nu finns runt sjön. Åtgärder bör i första hand inriktas på atl söka underlätta en omställning av dessa förelag. Lantbruksnämnden har på regeringens uppdrag under senare år förvärvat viss jordbruksmark i trakten. Som ersättning för skadad mark skulle denna mark lill avsevärd del kunna minska intrånget för flera förelag.

Del nya förelagels inverkningar på jordbruket har utretts av statens valtenfallsverk med biträde av lantbruksnämnden och lanlmäleriel i Skaraborgs län.

Av naturvårdsverkets framställning framgår vidare all del nya förelaget
medför arealborlfall för 69 jordbruksförelag och därmed vissa anpass
ningsproblem. Del är i första hand jordar som används för spannmålsod
ling som faller bort. Större delen av den av restaureringen berörda åkerare
alen har redan i dag en otillfredsställande dränering. För fyra ä fem förelag 5

kan betydande anpassningsproblem uppkomma. I intet fall bedöms dock Prop 1987/88: 150 skadorna bli av sådan omfattning all inlösen skulle kunna komma ifråga. Bilaga 7 Någon minskning av djurbestånden synes ej behöva ske lill följd av restaureringen. Regleringsdammens placering innebär all stora arealer vid Sle-numsmaden blir skyddade. Vissa markägare kan erbjudas ersättningsmark. Några skadeförebyggande åtgärder i form av invallningar etc. synes däremot ej motiverade och kommer ej alt erbjudas. Naturvårdsverket har under senare år förvärvat mark vid Hornborgasjön. Statens (naturvårdsverkets och lantbruksnämndens) markinnehav uppgår för närvarande lill ca 18% av den av restaureringen berörda arealen jordbruksmark, till ca 62% av motsvarande areal skogsmark och lill ca 42% av motsvarande areal övrig mark (sjöområde).

En vallenrältslig prövning av del nya förelaget ulan all del gamla vallen-målet har avskrivits kan enligl naturvårdsverkets framställning förväntas medföra vissa svårigheter och processuella problem i vattenmålel. Den tidigare ansökningen prövas enligl den äldre vattenlagen medan den nya kommer att prövas enligt den nya vattenlagen.

Naturvårdsverket föreslår i sin framställning all prövningen av det nya företaget skall ske med ulgångspunkl i den valtenrältsliga situation som råder i dag. Om del gamla målet inle blir avskrivet kan jämförelse med delta mål komma atl göras i del nya målet. Verket flnner all detta kan komplicera processen och göra den mera tidskrävande. Hänsynen till bl. a. sakägarna kräver också ell entydigt besked om hur det förelag ser ul som naturvårdsverket önskar genomföra och som de skall ta ställning lill. Genom sin prövning av del nya förelagels tillåtlighet med möjligheten atl föreskriva villkor synes regeringen för övrigt kunna materiellt styra förelaget lill överensstämmelse med det gamla företaget i de delar delta bedöms nödvändigt.

Del gamla förelaget baserades på en rad förutsättningar som efter hand har kommil all ändras. De viktigaste ändringarna har enligl naturvårdsverkets bedömning varil följande.

Invallning av Hornborgamaden har till följd av ogynnsamma geologiska
förutsättningar bedömts medföra icke obetydliga risker för etl misslyckan
de eller otillfredsställande funktion. Naturvårdsverket är i dag inte berett
att la dessa risker. Del gamla företagel bör således redan av detta skäl
ändras så atl invallning av Hornborgamaden (på ömse sidor om Hornbor-
gaån) inle kommer lill stånd. Ogynnsamma geologiska förutsättningar vän
tas medföra vissa problem även för övriga invallningar. Naturvårdsverket
har till följd av senare års erfarenheter om hur våtmarker fungerar dessut
om ändrat uppfattning beträffande naturvårdskonsekvenserna av del gam
la företagel. Verket anser bl. a. atl tillkomsten av större arealer strandom
råden och grunt vallen medför en större naturvärdsnytta än det gamla
företagel skulle ha gett. Samtidigt bedömer verket atl varaktigheten av
restaureringen blir fullt tillfredsställande även med en mindre valien
slåndshöjning. Utan vallar mot sjön blir den obrutna zoneringen från
sjöområde, via madmark och till högre liggande betesmarker av mycket
stort värde för fågellivet. Även i della avseende har verket ändrat uppfatt
ning och vallarna mot sjön kan i en nalurvårdsinriktad restaurering därför 6
inte längre accepteras.

I motsats fill förhållandena under 1970-talet disponerar lanibruksnämn-    Prop 1987/88: 150 den numera förhållandevis slora arealer, ca 250 ha åkermark och ca 300 ha    Bilaga 7 skogsmark, som kan nyttjas som ersällningsmark.

Relationen mellan invallningskostnader och värden av undanröjda skador har enligt vad naturvårdsverket funnit förändrats från ungefär 1:1 lill i dag ca 6:1. Härtill har bidragit tidigare underskattning av de tekniska svårigheterna, underskattning av invallningskoslnaderna och en avsevärd kostnadsstegring vad gäller anläggning och drift av vallarna. I genomsnill synes den totala kostnaden för varje skyddad hektar åkermark komma all ligga kring 100000 kr. Invallningarna framslår därmed i dag som en myckel dålig investering.

Del gamla företagets invallningar skulle enligt naturvårdsverkels framställning ha omfallat 22 km vallar, 24 km diken och ledningar och 10 pumpstationer med en installerad elektrisk effekt om ca 400 kW. Naturvårdsverket har funnit all ansvaret för drift och underhåll av dessa anläggningar skulle bli ytterst betungande för slaten. Om invallning skall ske har verket den uppfattningen all det vore bättre för alla parter om markägaren själv byggde och skötte anläggningarna. Om det gamla företaget skulle aktualiseras kommer etl genomförande under alla omständigheter atl ta lång tid. Företaget behöver revideras och en kompletterande ansökan utan invallning av Hornborgamaden och med vissa ändrade vallägen och utformningar måst nödvändigtvis upprättas och ges in lill domstolen. Tillål-lighetsprövning av det ändrade företagel förestår sedan. Från det alt ell beslut om återgång till del gamla förelaget föreligger, uppskattar naturvårdsverket atl det skulle la älta år innan företagel är genomfört.

Det gamla företaget med sitt tillällighetsbeslut torde i dag i praktiken ha huvudsakligen ett historiskt intresse. Naturvårdsverket beräknar all delta förelag inkl. kapiialiserade drift- och underhållskostnader blir ca 70 milj. kr. dyrare atl genomföra än det nya företaget.

En översiklligjämförelse av kostnaderna mellan del nya resp. det gamla restaureringsförelaget lämnas i tabell 1. Uppgifterna har lämnats av statens naturvårdsverk och avser kostnadsläget i december 1987. Till dessa kostnader kommer bl. a. adminislrarionskostnader, konsultkostnader och rättegångskostnader. De tillkommande kostnaderna bedöms bli högre för det gamla förelaget än för del nya. De angivna uppgifterna för det gamla förelaget utgör en försiktig uppräkning av i del gamla vattenmålel uppgivna kostnader. Kostnaderna inkluderar invallning av Hornborgamaden.

Tabell 1. Hornborgasjöns restaurering. Översiktliga kostnader för det nya resp. gamla restaureringsföretaget. Milj. kr.

Kostnadspost Nya Gamla

företaget företaget

Restaureringsätgärder	18	20
regleringsdamm
kanalarbeten
avverkning och röjning
Invallningar	-	44
Ersällningar	11	7
Kapiialiserade drift-
och underhållskost-
nader	5	30
Summa	34	101

Föredragandens överväganden Prop 1987/88: 150

Jag har i det föregående lämnat en ingående bakgrundsbeskrivning av projektet Hornborgasjöns restaurering med hänsyn lill del intresse frågan har väckt inle minsl i riksdagen där projektet behandlats bl. a. i samband med fråge- och interpellalionsdeballer. Vidare har lill regeringen kommit in skrivelser och framställningar med synpunkter pä restaureringsarbetel frän organisationer och enskilda.

När del gäller valet av reslaureringsallernaliv anscrjag för egen del med hänsyn lill den ingående analys av konsekvenserna som naturvårdsverket har gjort atl del finns starka skäl från såväl nalurvärdssynpunkt som samhällsekonomisk synpunkt all restaureringen bör utföras enligl del nya alternativet, dvs. ulan vallar och med en lägre valienslåndshöjning. Del nya restaureringsföretaget inryms enligt min uppfattning i riksdagens beslul frän är 1977 om en fullständig restaurering av Hornborgasjön. Ell ställningstagande i enlighet härmed slår ocksä i god överensstämmelse inte minsl med Sveriges åtaganden enligl den internationella vålmarkskonven-tionen. Den fortsatta prövningen bör mol bakgrund av vad jag nu har redovisat inte längre omfatta det gamla alternativet. Den ansökan som nu behandlas av vallendomslolen bör som en konsekvens härav återkallas. Enligt vad jag inhämtat kommer chefen för miljö- och energideparlemenlel all inom kort återkomma lill regeringen med förslag om all ge naturvårdsverket i uppdrag all göra en sådan framställning till vattendomstolen. Delta torde också bl. a. innebära all man undviker ytterligare tidsutdräkt och kostnader, som den vidare behandlingen av den gamla ansökningen skulle komma all medföra.

Såsom jag tidigare har anfört har regeringen förbehållit sig prövningen av del nya förelagels lillållighel enligt vallenlagen (1983:291). Frågan om skadeförebyggande åtgärder behandlas i vattenmålel enligl vallenlagens regler och kan avöras av vattendomstolen men också av regeringen vid lillåtlighetsprövningen.

Hemställan

Jag hemställer all regeringen bereder riksdagen tillfälle atl la del av vad jag har anfört i del föregående om restaureringen av Hornborgasjön.

NorstedtsTryckeri, Stockholm 1988

Bilaga 8

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 april 1988. Föredragande: statsrådet Hulterström.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 8

Anmälan till proposition med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1988/89 m. m.

Fjärde huvudtiteln

1 Inledning

Överbefälhavaren rapporterade i december 1987 till regeringen om fortsatt främmande undervattensverksamhet. Regeringen uppdrog den 7 januari 1988 ål överbefälhavaren att lill den 15 februari 1988 utvärdera och redovisa vår samlade förmåga att upptäcka och möta undervaltenskränkningar. överbefälhavaren ålades vidare atl redovisa den nuvarande planeringen för atl kunna stämma av denna mot den fortsatta uppbyggnaden av såväl personella som materiella åtgärder. I uppdraget ingick också att redovisa eventuella förslag till förändringar med syfte att bl. a. prioritera syslem och metoder som är riktade mot att klarlägga verksamhetens omfattning, inriktning och ursprung. Möjligheter alt tidigarelägga åtgärder samt de ekonomiska konsekvenserna av förslagen skulle också redovisas liksom, vid behov, andra förslag till åtgärder i syfte att hävda vår territoriella integritet, exempelvis kriterier för vapeninsalser.

Överbefälhavaren har lämnat den begärda redovisningen.

Regeringen föreslår vissa ätgärder för alt förstärka skyddet mot främmande undervaltenskränkningar i förhållande till gällande planering saml ger en inriktning av dessa åtgärder.

I    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 150. Bilaga 8

2 Förstärkning av skyddet mot främmande undervattensverksamhet

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 8

Mitt förslag: De planerade resurserna för en uppbyggnad av skyddet mol främmande undervaltenskränkningar - ubätsskydd - bör förstärkas med 125 milj. kr. per år under de kommande fyra budgetåren saml med 200 milj. kr. för ell minröjningsfarlyg. Syftet med dessa åtgärder skall vara alt så snabbi som möjligl dels klariägga kränkningarnas omfattning, inriktning och ursprung, dels all förslärka skyddet i anslutning till våra viktigaste basområden och av inloppen mol Stockholm. Åtgärderna bör därför främsl inriktas på alt

- förbättra underrättelsetjänsten och analysförmågan,

- forcera utbyggnaden av den fasla och rörliga bevakningen sotn inletts i de viktigaste basomrädena,

- bygga ut den fasta bevakningen av inloppen lill Stockholm,

- öka uthålligheten lill sjöss under ubålsskyddsföretag samt

- säkerställa att befintliga syslem kan utnyttjas effektivare. Härvid avses såväl marina syslem som kustbevakningens resurser.

Jag föreslår som följd härav all planeringsramen för det militära försvaret t.o.m. budgetåret 1991/92, liksom utgiftsramen för budgetåret 1988/89, räknas upp med 700 milj. kr. resp. med 178 milj. kr.

Överbefälhavarens redovisning

Överbefälhavaren redovisar inledningsvis de kriterier som han anser bör gälla vid en fortsatt ulbyggnad av ubålsskyddet. Den nuvarande förmågan samt planerade åtgärder lill år 1992 redovisas.

överbefälhavaren beskriver därefter möjliga förbättringar av ubålsskyddet i två steg. Det första stegel, som kostar sammanlagt 830 milj. kr. i investeringar och 75-100 milj. kr./år i ökade driftkostnader, innehåller kvalitativa förbättringar för atl nå en balans mellan olika delar av ubåtsskyddet. I det andra steget, som kostar ytterligare 530 milj. kr. i investeringar och 15-55 milj. kr./år i drift, redovisas olika kvantitativa åtgärder för att bygga ut fasla och röriiga ubätsskyddssyslem. Överbefälhavaren redovisar i steg två att de rörliga systemen bör kompletteras innan ytterligare fasta system byggs ut. Överbefälhavaren pekar också på nödvändigheten, atl med hänsyn lill effekten i invasionsförsvaret, säkerställa den operativa handlingsfriheten med ubåts- och ytaltackförband. Detta kräver en mot antalet ubåtar och ylallackfarlyg balanserad kapacitet för ubälsjakl och minröjning. Denna är enligt överbefälhavaren för närvarande för låg.

Överbefälhavaren har undersökt möjligheterna all planera om inom försvarsmaktens ram för atl kunna finansiera de möjliga förbättringarna av ubålsskyddet. En omplanering i denna slorieksordning skulle, enligl överbefälhavaren, medföra en inte oväsentlig förändring i 1987 års försvarsbeslut från effekt i invasionsförsvaret lill effekt i fred och under neutralitet. Däremot anser överbefälhavaren del möjligl alt planera om ca 40 milj. kr. så atl vissa objekt inom ubålsskyddsprogrammel kan tidigareläggas.

överbefälhavaren lämnar därutöver vissa förslag om hur marinens rus-     Prop. 1987/88: 150 tade fartyg och förband skulle kunna förslärkas med personal. Överbefäl-     Bilaga 8 havaren föreslår även ändrade och skärpta regler för ingripande mot kränkande ubåtar saml en ändrad dragning av de s. k. baslinjer som utgör gränsen för svenskt inre vallen.

En sammanfattning av överbefälhavarens redovisning av regeringens uppdrag bör som underbilaga 8.1 fogas lill protokollet i delta ärende.

3 Skälen för mitt förslag

Tidigare insatser

Ubålsskyddet är ett prioriterat omräde. Genom successiva beslut under perioden 1980-1987 har vår förmåga all ingripa mot undervaltenskränkningar gradvis förstärkts. Riksdagen har också under perioden vid flera tillfällen gett särskilda medelslillskotl till ubålsskyddet, dels med 200 milj. kr. efter den s.k. Utöincidenten år 1980, dels med 250 milj. kr. år 1983 efter det atl den särskilda kommissionen lämnat sin rapport om kränkningen i och i anslutning till Hårsfjärden. Jag uppskattar kostnaderna för genomförda åtgärder under denna period till ca I miljard kronor. Medlen har främsl använts för utbyggnad av fasta bevakningssyslem, modifiering av helikoptrar, utrustning av ylallackfarlyg med hydrofoner och för anskaffning av ett flygplan för ubåtsspaning.

I 1987 års försvarsbeslut tillfördes ubålsskyddet 400 milj. kr. utöver vad som fanns inplaneral i den s. k. nivå I i överbefälhavarens programplan för perioden 1987-92. Fram t. o. m. budgetåret 1991/92 omfattar därför planen nu åtgärder för ca 1,3 miljarder kronor, varav ca 900 milj. kr. för materiel.

Syfte! med den nu föreslagna förstärkningen av ubåtsskyddet

I propositionen (prop. 1986/87:95, FöU II, rskr. 310) inför 1987 års försvarsbeslut anförde statsministern (s. 5) att kränkningar av Sveriges gränser aldrig kan accepteras. Vårt lands terrilorium skall värnas med alla till buds slående medel. Respekten för vår territoriella integritet skall upprätthållas genom förmåga atl ingripa mol varje form av kränkning av vårt terrilorium såväl i fred som under neutralitet och vid krig i omvärlden.

I den nyss nämnda försvarsbeslutspropositionen (s. 54) framförde föredraganden som sin mening atl motverkan mol undervaltenskränkningar bör ägnas fortsalt stark uppmärksamhet. Syftet bör därvid vara alt höja risken för inträngande enheter så tydligt att ubåtsoperalioner inte bedöms möjliga all genomföra ulan allvarliga konsekvenser. Skyddet av våra viktigaste skärgårdsområden bör särskilt uppmärksammas. Vårt ubätsskydd bör ha förmågan alt inom vårt territorium vidta effektiva åtgärder mot främmande undervattensverksamhet i alla dess led.

Jag konstaterar att undervatlenskränkningarna forlsäller trots atl betydande resurser satsals på ubålsskyddet under 1980-talel. Vår förmåga atl upptäcka och ingripa mot undervaltenskränkningar blir emellertid successivt bättre. Utvecklingen av förmågan har i början, helt naturiigt, varit

långsam, men vi kan vänta en påtaglig effekthöjning under de närmaste Prop. 1987/88: 150 åren, dvs. åren 1989-1992. Del finns dock ingen som idag kan säga vilken Bilaga 8 långsiktig varaktig förmåga som erfordras och när denna förmåga kan anses uppnådd. Successivt behöver vidtagna åtgärder ställas mot eventuella framlida kränkningars omfattning och inriktning liksom all ubålsskyddet måsle avvägas mot alla andra angelägna behov. Jag anser sålunda att en grundlig genomgäng bör ske av ubålsskyddet inför 1992 års försvarsbeslut. Erfarenheter bör då ha erhållits från del nu beslutade ulbyggnadsprogram-mel och frän eventuella fortsatta kränkningar så alt, vid behov, en ny inriktning kan beslutas.

Ubåtskränkningarna representerar elt hot mot försvarets fredsbevarande förmåga genom atl de lyder pä förberedelser för militära operationer mol Sverige som del nuvarande totalförsvaret har svårt alt möta. Ubåtar lämpar sig t.ex. väl för en dold landsältning av sabotageenheler i en inledning av ett överraskande inlett anfall.

Jag anser mot bakgrund av de pågående kränkningarna all vissa åtgärder nu bör vidtas för atl säkerställa och påskynda den uppbyggnad som fastlagts i 1987 års försvarsbeslut. Dessa insatser bör ha som främsta syfte atl så snabbt som möjligt öka vår förmåga att klarlägga kränkningarnas omfattning, inriktning och ursprung. Elt annal betydelsefullt syfte är all stärka bevakningen och möjligheterna alt ingripa mot kränkningar i anslutning lill våra viktigaste marina basområden och längs inloppen mol Stockholm. Detta senare syfte har en direkt anknytning fill behovet atl förbättra vär beredskap mol sabolageaktioner, vilket också stärker invasionsförsvaret. Även en utökning av antalet minröjningsfartyg, vilka är en viktig resurs i ubåtsskyddet, medför enligl min mening en förstärkning av inva-sionsförsvarseffekien.

Inriktning

Som följd av vad jag här har anfört om syftet med den föreslagna förstärkningen förordar jag följande inriktning av åtgärderna:

- Insatserna för underrättelsetjänst riktad mot främmande undervattensverksamhet förstärks.

- Den inledda utbyggnaden av den fasla bevakningen av våra viktigaste marina basområden forceras. Den fasla bevakningen av inloppen mol Stockholm byggs ul. Möjligheterna all ingripa vid kränkningar i anslutning till dessa områden förbättras.

- Den rörliga övervakningen kompletteras med materiel för lokalisering och vapen för grunda vallen.

- En utökning av antalet minröjningsfarlyg med en enhet för all bl. a. öka uthålligheten till sjöss.

- Resurserna för drift och underhåll förstärks sä all fartyg och vissa förband i land kan vara bemannade i ökad utsträckning.

Enligl min mening är del, som för övrigt framhållits i 1987 års försvars
beslut, viktigt all också kustbevakningen kan medverka i ubåtsskyddet.
Kustbevakningen, som från den 1 juli 1988 är en egen civil myndighet inom
försvarsdepartementets ansvarsområde, bör samverka med bl. a. marinen i 4

samband med undervaltenskränkningar. Det bör ankomma på myndighe-    Prop. 1987/88: 150
terna all närmare reglera formerna för denna samverkan. Bilaga 8

Ärendets nalur gör atl riksdagens försvarsutskott bör ges en mer detaljerad redovisning av de åtgärder som jag här har förordat.

4 Kostnader och finansiering

Jag har beräknat kostnaderna för de av mig föreslagna åtgärderna lill 700 milj. kr. i prislägel februari 1987 under perioden 1988/89-1991/92, varav 178 milj. kr. erfordras under budgelåret 1988/89.

En omplanering av åtgärder inom den militära ramen för atl finansiera den av mig förordade förstärkningen av ubålsskyddet skulle medföra obalanser mellan olika försvarsfunktioner och ge konsekvenser för invasionsförsvaret som inte kan godtas. Jag förordar därför atl planeringsramen för del militära försvaret får räknas upp med totalt 700 milj. kr. under perioden 1988/89-1991/92 och all utgiftsramen för budgetåret 1988/89 får räknas upp med 178 milj. kr.

Programplaneringen för perioden 1989/90-1991/92 skall därmed genomföras med följande planeringsramar som grund (milj. kr. i pris-, löne- och växelkursläge februari 1987)

Budgetår 1989/90 1990/91 1991/92 1989/90-1991/92

Totalt                         26596             26734             26887             80217
Därav för
kustbevakningen        239,7 237.7____ 237,7___ 7I5J_____

Jag räknar för budgetåret 1988/89 med ett medelsbehov av 21 milj. kr. i prisläget februari 1987 för alt möjliggöra ökad bemanning samt för drift och underhåll av befintliga och tillkommande syslem.

Jag har för materielanskaffning beräknat ell behov av beslällningsbe-myndiganden om 538,3 milj. kr. Av dessa utgör 10.0 milj. kr. prisregle-ringsbemyndiganden för omräkning från prisläget februari 1987 lill prislägel februari 1988.

Malerielbeslällningarna beräknas medföra utgifter om ca 148 milj. kr. under budgetåret 1988/89.

Jag räknar med elt ytterligare medelsbehov av 4 milj. kr. för atl förstärka underrättelseverksamheten vid försvarels radioanstalt.

För alt möjliggöra viss materielanskaffning lill kustbevakningens enheter räknar jag med etl behov av beslällningsbemyndiganden om 7,2 milj. kr. Härav utgör 0,2 milj. kr. prisregleringsbemyndiganden för omräkning frän prisläget februari 1987 till prisläget februari 1988. Dessa beställningar beräknas medföra utgifter under budgetåret 1988/89 om ca 5 milj. kr.

5 Överbefälhavarens övriga förslag

Överbefälhavaren har föreslagit att reglerna skärps för fredstida ingripande
mol ubåtar på svenskt sjöterritorium. De föreslagna ändringarna berör 15 §
i den s. k. IKFN-förordningen (1982:756). 5

Del ankommer på regeringen all besluta om ändrade regler för ingripan- Prop. 1987/88: 150 den vid kränkningar av rikets territorium. Eftersom denna fräga är betydel- Bilaga 8 sefull och har allmänl intresse vill jag här redan nu anmäla atl jag ser positivt på en regeländring i princip enligt överbefälhavarens förslag när det gäller ingripanden pä svenskt inre vatten. Innebörden av en regeländring på denna punkt är alt vapenmakt får tillgripas ulan föregående varning för alt förhindra fortsatl verksamhet. Härvid godtas risken att den kränkande ubåten sänks. Jag är däremot inle beredd alt godta den av överbefälhavaren föreslagna regelskärpningen för ingripanden på del svenska lerri-torialhavel.

Frågan om en justering av de s. k. baslinjerna kräver ytterligare överväganden i regeringskansliet.

Överbefälhavarens skilda förslag för all personalmässigt förslärka de rustade fartygen och förbanden kan avgöras genom myndighetsbeslut och för vissa åtgärder genom alt avtal träffas mellan arbetsmarknadens parter. Något särskilt uttalande från riksdagens sida om personalåtgärder behövs inte.

6 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen att

1.  godkänna den inriktning som jag här har förordat för att förstär
ka vår förmåga att upptäcka och ingripa mot undervaltenskränk
ningar,

2. medge att planeringsramen för det militära försvaret för perioden 1988/89-1991/92 som följd härav fär räknas upp med 700 milj. kr.,

3. lill förslagsanslaget Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret 1988/89 anvisa ytteriigare 21 000000 kr.,

4. bemyndiga regeringen atl medge all beställningar av materiel m. m. och utvecklingsarbete för marinförband får läggas ut inom en kostnadsram av ytterligare 538 300000 kr.,

5. till förslagsanslaget C 2. Marinförband: Anskaffning av materiel för budgelåret 1988/89 anvisa yfteriigare 148000000 kr.,

6. lill förslagsanslaget F 7. Försvarels radioanstalt för budgetåret 1988/89 anvisa yllerligare 4000000 kr.,

7. bemyndiga regeringen all medge att beställningar av materiel för kustbevakningen får läggas ut inom en kostnadsram av ytterligare 7 200 000 kr.,

8. lill förslagsanslaget F 19. Anskaffning av materiel till kustbevakningen anvisa ytteriigare 5000000 kr.

9. i övrigt la del av vad jag har anfört om åtgärder mot främmande undervaltenskränkningar.

Bilaga 8.1    Prop. 1987/88: 150 Bilaga 8

Sammanfattning av överbefälhavarens utredning om ubåtsskydd

Regeringen uppdrog åt överbefälhavaren den 7 januari 1988 att utvärdera och redovisa vår samlade förmåga atl upptäcka och möta undervaltenskränkningar. Överbefälhavaren framhåller — i sammanfattning — i sin redovisning till regeringen följande.

1 Bakgrund

Inget i den av regeringen anbefallda utredningen pekar på något avgörande skäl för all förändra den grundläggande principen för ubåtsskyddets uppbyggnad som redovisats tidigare i överbefälhavarens plan för ubälsskyddels fortsatta ulveckling. De förslag som överbefälhavaren nu redovisar utgör sålunda en översyn av nuvarande planering mol bakgrund av erfarenheterna frän ubåtsskyddet saml frän forskning, ulveckling och maleri-elframtagning.

Del ligger i sakens nalur atl kapaciteten hos nuvarande resurser inte kan mätas i matematiska termer, lika litet som effekten av ytterligare satsningar på ubätsskydd. Vad som kan göras, är atl härleda upplevda brister i hillills vidtagna och planerade åtgärder och värdera betydelsen av yllerligare åtgärder. I de fall härledda brister innebär obalanser i värt skyddssystem torde del vara särskilt effektivt all täcka dessa brister. Värdering måsle ske mol någon lyp av kriterier.

I regeringens uppdrag anges inledningsvis all "den samlade kapaciteten för all upptäcka och möta undervaltenskränkningar skall redovisas och värderas". Längre fram anges alt "möjligheterna atl tidigarelägga åtgärder skall redovisas och vilken effekt detta leder lill". Della talar för alt kriterierna skall härledas ur elt mäl för den totala ubätsskyddsverksamhelen.

I en annan punkt anges alt redovisningen skall omfatta "eventuella förslag till förändringar som är riktade mol alt klarlägga verksamhetens omfattning, inriktning och ursprung". Ytligt sell kan della i första hand peka på specifika åtgärder inom underrättelsetjänsten och analysverksamheten. Vissa åtgärder inom dessa områden kräver också exklusiva resurser och metoder.

De analysresurser som krävs för att ge underlag för all fastställa verksamhetens omfattning och inriktning, liksom resurser för all fä en sä långt möjligt entydig nationsbestämning, överensstämmer emellertid med de resurser som krävs för övrigt ubätsskydd. Värderingskriterierna kan därför i allt väsentligt ulgå från målet med det totala ubålsskyddet.

Målet har angivits vara alt vi skall få den främmande undervattensverksamheten atl upphöra. Meningen med della måste utvecklas. Vi kan knappast, lika litet som i luften, förhindra varje kränkning. Även andra nationer måste acceptera en viss risk bl. a. för alt deras territorialvatten kränks av ubåtar.

I första hand måste vi få de mot vår integritet mest utmanande kränk-    Prop. 1987/88: 150 ningarna atl upphöra. Hit hör kränkningarna av våra marina basområden    Bilaga 8 och inre vatten vid befolkningscentra. Denna inriktning sammanfaller i många avseenden med ett annat syfte, nämligen att skydda våra fasta installationer i havet och kustnära sådana av belydelse för invasionsförsvaret. Områden av detta slag finns på många platser i värt land.

Härutöver bör vi ha kapacitet atl kraftfullt beivra kränkningar av våra yttre vatten. Denna förmåga bör visas upp i alla delar av vårt sjöterritorium. Därmed skapas förtroende för vår vilja och förmåga att hävda vär neutralitetspolitik.

Det första syftet kan i väsentliga delar nås genom effektiva underval-tensbevakningssystem kombinerade med bekämpningsresurser på såväl inre som yttre vallen. Behovet av resurser för det senare sammanfaller med de rörliga ubätsjaktresurser som krävs för att efter läge beivra kränkningar av yttre vatten i olika delar av vårt sjöterritorium.

Som situationen har utvecklat sig torde vi emellertid inte nå etl nöjaktigt läge i dessa avseenden - förutsatt att inkräktare betraktar en nationsbestämning som avgörande - förrän vi antingen säkrat sådana bevis eller fått inkräktare att uppleva risken för detta så stor att nyttan av kränkningarna inte uppväger denna risk.

Vilka resurser detta kräver är omöjligt atl kvantifiera. Vad vi kan göra är, att successivt bygga ut vär förmåga kvalitativt och kvantitativt till en sådan nivå, där vi själva anser att ovan angivna mål har nätts.

Det är angeläget alt vi når denna situation så snabbt som möjligl. De åtgärder vi vidtar bör därför i första hand dels inrikta sig pä att skydda våra viktigaste marina basområden och vissa inre vatten i övrigt, dels de åtgärder som tjänar syftet atl få en så entydig nationsbestämning till stånd som möjligt. Det senare torde bäst nås om vi kan hålla kvar en främmande undervatlensfarkost på svenskt vallen för identifiering och öppen information.

Att hålla kvar en undervatlensfarkost för identifiering kräver antingen att vi kan tvinga upp den till ytan och därefter hålla kvar den på svenskt territorium eller skada den så all vi kan få den att lägga sig på bollen för bärgning. Delta kräver atl vi kan bekämpa undervatlensfarkoslen.

För detta krävs etl komplett system för

- spaning,

- klassificering,

- lokalisering och

- vapeninsats

Högst effekt nås om våra system är balanserade kvalitativt och kvantitativt på hela bredden.

Angelägenheten att åsladkomma snabba resultat leder till ätgärder som snabbt kan omsättas i effekt. Med hänsyn lill svårigheten alt uttala sig om hur mycket resurser och hur lång tid som krävs innan vi nått uppsatt mål, bör emellertid inte åtgärderna begränsas på della sätt. Förberedande åtgärder för att genom senare beslut ytterligare bygga ul vär kapacitet bör också övervägas.

Den nu gällande planeringen ger inte en uppbyggnad helt i enlighet med 8

försvarsbeslutets inriktning. Grunden för de tvä stegen, som redovisas Prop. 1987/88: 150 nedan, utgörs av kompletteringar inom ramen för 1987 ärs försvarsbeslut. Bilaga 8 Detta innebär att först sker en återläggning av de åtgärder som p. g. a. fördyringar måst ulgå eller senarelagls i planeringen. En viss omdisponering av åtgärderna bör dock ske p. g. a. vår ökade kunskap samt för atl fä erforderlig balans. Dessa åtgärder genomförs så snart det är praktiskt möjligt.

I ell första steg redovisas därutöver kompletterande åtgärder inom ramen för inriktningen enligt försvarsbeslutet, som beror pä ytterligare erfarenheter eller härledda obalanser i det totala systemet. Här ingår möjliga åtgärder för att förbättra underrättelsetjänsten och analysverksamhelen, utbildningen, skyddet av vissa inre vallen samt ökad tillgänglighet och ytterligare kvalitet i befintliga system.

I ett andra steg redovisas möjliga åtgärder för en kvantitativ ulbyggnad av fasla och rörliga ubätsskyddssyslem.

Steg I och 2 redovisas uppdelat på investeringar och de ökade driftkostnader som successivt blir en följd av genomförda investeringar. Möjligheten till successiva beslul redovisas.

För de olika stegen värderas deras effekt mol bakgrund av mål som angetts tidigare. Effekten för underrättelsetjänsten redovisas särskill.

Därefter redovisas möjligheterna att finansiera dessa åtgärder inom i försvarsbeslutet 1987 given planeringsram och konsekvenserna för övrig verksamhel av en sådan omplanering.

2 Nuvarande förmåga

Del lar tid atl pä bredden åter bygga upp en förlorad förmåga. Vi har varit hänvisade till att i stor utsträckning inköpa utländsk materiel, som inle varit helt anpassad lill de speciella miljöförhållanden som råder längs våra kuster. Varken vår utbildningsnivå, fartygs- och malerieltillgängar eller vår ledningsförmåga har varil tillfyllest för atl på ett adekvat sätt hantera den utökade ubåtsskyddsverksamheten.

Försvarsbeslutet 1987 innebar bl. a. att en tidig förstärkning av ubålsskyddet prioriterades. Denna inriktning har varit vägledande för planeringen. Det bör dock i detta sammanhang beaktas all uppbyggnaden av våra resurser går långsamt. Utbildning av personal saml noggrann utprovning måste genomföras för atl få balans i systemet och för atl undvika felsals-ningar. De ekonomiska satsningar pä ubåtsskydd som ingick i 1987 års försvarsbeslut har i huvudsak inplanerats.

Förbättringar har skett inom mänga områden.

Ledningen av de taktiska förbanden har påtagligt förbättrats, särskilt samspelet mellan lokal chef och förbanden. Även inom den övergripande ledningen har förbättringar skett.

Vår kunskap om undervattensverksamheten blir successivt bättre. Därmed kan även prioriteringar av önskad tillförsel av materiel ske med större säkerhet.

Den materiella utvecklingen hos förbanden har börjat ge resultat. Etl

flertal lydliga observationer och tekniska indikationer har erhållits vid    Prop. 1987/88: 150 insatser med våra ubålsskyddsförband. Detta har även bekräftats vid    Bilaga 8 övningar och prov, även om förbanden ännu inle fullt ut har tillförts avsedd materiel.

Vär förmåga atl bevaka våra viktigaste områden har successivt blivit bättre. Det måste också konstateras alt en läckande undervaltensbevak-ning längs hela vår kust är tekniskt/ekonomiskt omöjlig all nä.

Etl ubålsskyddsföretag är en lill tiden utdragen verksamhet. Våra möjligheter att under lång tid skapa osäkerhet för inkräktare är begränsade. Detta som en följd av bristande allsidighet i våra samlade ubålsskyddsförband, kvantitativa begränsningar samt begränsningar i vår personella och materiella uthållighet.

Vår förmåga att uthålligt och kraftfullt kunna ingripa mol undervaltenskränkningar på mer än elt ställe samtidigt är sålunda starkt begränsad. Vår förmåga är särskilt låg under de delar av året då personalen får ul sin semester och annan ledighet.

Våra nuvarande regler för alt ingripa mol den som otillbörligt utnyttjar vårt terrilorium är förhållandevis ändamålsenliga. Del finns dock anledning att yllerligare se över dessa och förenkla tillämpningen av dem. Likaledes påverkar vissa arbelsrältsliga avtal m. m. våra möjligheter atl utnyttja våra förband effektivt och utan en omständig administration.

3 Plan till 1992

3.1 Utveckling

Under 1988 inträffar inga stora förändringar jämfört med 1987. Först under slutet av försvarsbeslutsperioden kan en mer påtaglig effektökning påräknas, som etl resultat av pågående systemutveckling.

Den alltmer ökande kunskapen om kränkande enheter samt träningen av ledningsorganisationen kommer att ge positiva effekter. Ell osäkert moment är härvid inkräktares möjliga taktikanpassning. Undervaltensbevak-ningen av vissa prioriterade områden förbättras. Prioriterade inlopp och hamnar får etl ökat skydd. Personal, drift och underhållet kommer dock även i fortsättningen att utgöra allvarliga begränsningar för uthålligheten och kunskapsbredden i systemet.

De åtgärder som är inplanerade fram till 1992 avser främst ell antal slora materielsystem. Flera angelägna materielobjekt kan inte anskaffas p.g. a. medelsbrist.

Ubätsjakl kan frän 199Ö/9I ske i tvä områden samtidigt. Uthållig insats kan dock endast ske i etl område. För värt försvar viktiga kustområden kommer alltjämt att vara obevakade under ytan.

10

3.2 Forskning och utveckling Prop. 1987/88:150

Forskning och ulveckling inom ubåtsskyddsverksamheten är starkt projeklinriklad. Inom försvarets forskningsanstalts ubåtsskydds-projekt, som nu går in pä sill tredje är, förekommer också grundforskning.

Kunskapen om undervaltensleknologi vid försvarets materielverk, försvarets forskningsanstalt och vid svensk industri blir successivt bättre.

4 Möjliga förändringar och tidigareläggningar

4.1    Grundläggande åtgärder

Inför 1987 års försvarsbeslut diskuterades ubälsskyddels inriktning på olika ekonomiska nivåer. I försvarsbeslutet blev del ekonomiska tillskottet för ubätsskydd 400 Mkr.

Flera av de förutsatta åtgärderna innehöll tekniska och ekonomiska osäkerheter. Särskilt har kostnaderna för den fasla undervallensbevak-ningen, kabelhydrofon fill kustkorvellerna samt för ubålsjaklflygplanet stigil. De stigande kostnaderna i övrig planering har bl. a. medfört atl etl av de två ubålsjaklflygplanen måst utgå ur planeringen. Ytterligare medel behöver tillföras före 1992 för alt genomföra ubätsskyddsätgärderna i försvarsbeslutet.

En sådan återläggning skulle medföra alt utbyggnaden av skyddet av vissa områden kan påböijas tidigt, alt tvä palrullbåtsdivisioner får hydro-fonutrustning, atl passiv förmåga tillförs kustkorvellerna samt all ett ubätsjaklflygplan får en bättre radarulrustning. Sammantaget skulle detta framför allt stärka vär bevaknings- och spaningsförmåga.

Sedan beslutet fattades har vi fåll ökad kunskap om hotel och om våra brister. Överbefälhavaren anser därför atl vissa ambitionshöjningar samt omdisponeringar i förhällande lill försvarsbeslutet måste ske för all undvika obalanser. Ulöver atl ell ubätsjaklflygplan föreslås anskaffas först i högre ekonomiska nivåer, bör en viss omdisponering av utbyggnaden av den fasla undervallensbevakningen ske. Påbörjade utbyggnader av fast undervattensbevakning bör färdigställas med hög prioritet. Bevakningsbä-larna har befunnits vara en viktig del i den fasta undervallensbevakningen, varför resurser bör avsättas för atl komplettera nu beslutad ombyggnad av dessa.

4.2    Möjliga förbättringar

Nuvarande planering ger inle en helt balanserad lösning mellan de olika
ätgärdsomrädena underrätlelseljänst, fast bevakning, rörliga resurser för
inre vatten, rörliga resurser för territorialhavel, vapen, utbildning och
forskning. Yllerligare resurser behöver tillföras. Annars mäste nägol eller
flera av de nämnda ätgärdsomrädena planeras pä en lägre nivå, vilket leder
lill uppenbara svagheter inom älgärdsomrädel och för balansen i hela
systemet. Överbefälhavaren har prövat följande balanserade ambitions
nivåer. Dessa bör läggas till grund för fortsatta överväganden. 11

Steg 1 är en sammantagen balanserad nivå för och mellan de olika    Prop. 1987/88: 150 ätgärdsomrädena. Grundläggande kvalitativa förbättringar i den befintliga    Bilaga 8 organisationen genomförs. Dessutom har tillgänglig "tid lill sjöss" ökats genom personalförstärkningar m.m.  Skyddet av  vikliga områden förstärks.

Underrällelseljänslen förstärks. Utbildningshjälpmedel tillförs. Resurser för ökad miljökunskap avsätts. Den långsikliga forskningen samt utvecklingen av materiel förstärks.

Steg 1 kan betraktas som atl försvarsbeslutets intentioner fullföljs och utvecklas vidare.

I steg 2 sker begränsade kvantitativa förstärkningar för att möjliggöra ubåtsskyddsoperalioner i två områden samtidigt. Fortsalt utbyggnad av del fasla ubåtsskyddet på flera platser kan genomföras.

Vid en utökning av fasla undervatlensbevakningssyslem bör i första hand skyddet runt nu prioriterade områden saml bevakningssystemen byggas ul. Innan ytterligare fasla system byggs ut, bör dock de rörliga systemen kompletteras, sä alt en bättre uthållighet vid samtidiga förelag i tvä områden uppnås. Della innebär all minst ytterligare ell ubätsjaklflygplan med kvalificerad spaningsulruslning bör anskaffas. Även antalet fartyg för kvalificerad ubätsjakl på territorialhavel bör utökas.

Förmåga atl uppträda i tvä områden samtidigt med en allsidigt sammansatt ubålsskyddsresurs kan åstadkommas genom en snar tilläggsbesläll-ning av tvä fartyg i Göleborgsserien. I så fall kan 8 kuslkorveller vara operativa 1993.

Göleborgsserien ersätter efter hand utgående torpedbåtar. Även övriga fartyg behöver av åldersskäl efter hand ersättas. Särskill kritiskt är läget för minröjningsfunktionen.

Mot bakgrund av de framlida ersällningsbehoven har statsmakterna i 1987 års försvarsbeslut angett att underlag för ulveckling av nya slridsfar-tyg skall föreligga inför 1992 års försvarsbeslut. Inom ramen för detta utvecklingsarbete prövas möjligheterna att åstadkomma en familj av yl-stridsfartyg som flexibelt kan användas för olika uppgifter i fred, kris, neutralitet och krig. En optimal sammansättning för de skilda situationerna eftersträvas.

Mot bakgrund av den obalans som redan råder för kapaciteten för ubätsjakl i fred och krig saml för minröjning bör del övervägas all - i slället för en lilläggsanskaffning i Göleborgsserien - forcera ulvecklingen av ett fartyg inom den tidigare nämnda familjen av nya ylslridsfarlyg med huvudinriktning ubälsjakt/minröjning, så atl en beställning kan läggas tidigt under 90-talet.

I varje steg måste balans råda mellan personal, materielanskaffning samt drift- och underhållskostnader. Till varje engängsinveslering i materiel tillkommer därför elt ärligt medelsbehov för drift. De hittillsvarande kostnaderna för drift har blivit större än beräknat. De i försvarsbeslutet avsalta medlen har sålunda redan måst förslärkas avsevärt.

Den föreslagna utökade "tiden lill sjöss" gör alt ytterligare medel behö
ver avsättas för ökade driftkostnader. Dessa ökar successivt under en
femårsperiod beroende av tillförseln på personal. 12

Grunden för de två stegen med kvalitativa resp. kvantitativa förbättring-    Prop. 1987/88: 150 ar utgörs således av en återläggning av 250 milj. kr. för att kunna uppfylla    Bilaga 8 huvuddelen av intentionerna i försvarsbeslutet.

För all ocksä påbörja den kvalitativa materiella förstärkningen i steg 1 erfordras under de första två åren ca 300 milj. kr. För hela stegels genomförande erfordras ca 580 milj. kr. Därtill kommer successivt ökande driftkostnader. Dessa förutses öka med 75-100 milj. kr./år.

Sammantaget innebär steg I, inklusive försvarsbeslutsåtgärderna, att ca 300 milj. kr./år erfordras fram till 1992.

Steg 2 erfordrar ytterligare ca 200 milj. kr. under de Ivå första åren samt ca 300 milj. kr. under de därpå följande.

Sammanlaget innebär steg 1 och steg 2, inklusive försvarsbeslulsålgär-derna, atl ca 400 milj. kr./år erfordras till 1992.

Den materiella utvecklingen går fort. Samtidigt ökar vår kunskap om hotel successivt. Överbefälhavaren anser därför alt del är angelägel atl kunna upprätthålla en handlingsfrihet alt successivt överse inriktningen av ubålsskyddet.

Huvuddelen av åtgärderna i stegen leder lill ell tidigt betalningsmedelsbehov. Andra åtgärder är av mer långsiktig karaktär vad avser anskaffningen, medan ulvecklingen kan igångsättas snarast med beslut om anskaffning först om något år. För vissa anskaffningar kan seriebeställning ske uppdelat för atl tillförsäkra oss möjligheter all genomföra eventuella anpassningar.

Steg 1 innebär sålunda atl vi till 1992 på en viss nivå nätt balans mellan de olika åtgärdsområdena i syfte atl nä målet att kunna skydda de för vår territoriella integritet vikligasle geografiska områdena.

Steg 2 innebär atl vi lill ca 1992 har fåll förmågan all genomföra uthålliga ubåtsskyddsoperalioner i två områden samtidigt i syfte atl öka tilltron lill vår vilja och förmåga att hävda vår neutralitet.

5 Omplaneringsmöjligheter

Överbefälhavaren har undersökt möjligheterna all omplanera inom försvarsmaktens ram under försvarsbeslutsperioden 1987-92, för all finansiera redovisade möjliga förbättringar av ubåtsskyddet. Med hänsyn lill atl repefitionsutbildningen redan ligger under en kritisk nivå, liksom nybyggnation och fastighetsunderhåll, har möjligheterna begränsats lill mate-rielområdel. Malerielanslagen är ocksä lill stor del intecknade av redan gjorda beställningar eller sädan löpande verksamhel som är nödvändig för organisationens fortbestånd.

För närvarande finns emellertid inga bindande beställningar för mark-målsvapen till flygplan JAS 39, lunga kustrobotar och produktionen av nästa ubåtsserie samt luftvärnsrobotar med medellång räckvidd och den svenska jaklrobotutvecklingen.

Samtliga objekt tillhör naturligt nog den särskilda inriktningen i 1987 års
försvarsbeslut. Läget är sådant, att överbefälhavaren ändå i planeringen
måsle överväga reduceringar och senareläggningar av bl. a. dessa objekt. 13

Därutöver anser överbefälhavaren all vissa induslrikonsekvenser av 1987    Prop. 1987/88: 150 års försvarsbeslut måste bli föremål för särskilda åtgärder. Medel för della    Bilaga 8 måste las frän de redovisade objekten.

Inom samtliga vapengrenar kommer således delar av de avsalla resurserna för de angivna malerielobjeklen all behöva utnyttjas för all vidmakthålla en rimlig balans. Det är således ofrånkomligt atl ambitionsnivån, som angavs i 1987 års försvarsbeslut, redan i grundplaneringen ej fullt ul kan genomföras.

En omplanering skulle få konsekvenser för försvarels framtida utveck
ling. De sammanlagda konsekvenserna av detta innebär all försvarsbeslu
tet skulle behöva omprövas i första hand för anskaffningen av ubåtar och
lunga kuslrobotar. Anskaffningen av markmålsvapen lill JAS-systemel
saml förstärkningen av luflvärnsfunklionen skulle ocksä behöva begränsas
eller senareläggas. '

En sådan förändring skulle innebära en inte oväsentlig - om än inle entydig - förändring i 1987 års försvarsbeslut från effekt i invasionsförsva-rel till effekt i fred och under neutralitet.

Från effektsynpunkl (i invasionsförsvaret) kan inte den förbättrade förmågan till ubåtsskydd av våra basområden och övriga installationer av belydelse för invasionsförsvarel uppväga den effektminskning i invasions-försvaret som uppslår om ovan redovisad omplanering måste genomföras.

Detta skall då vägas mot den säkerhetspolitiska betydelsen av all vi kan hävda vår lerritoriella integritet redan i fred mol undervaltenskränkningar.

6 Åtgärder inom personalförsörjningen

Förbättrade förutsättningar måste skapas för atl tidigt kunna personaiför-stärka saml för alt ästadkomma handlingsfrihet pä läng sikt. Överbefälhavaren avser därför förändra framför allt personalförsörjningen samt till vissa delar utbildning och ledning.

Alla förändringar fordrar inte statsmakternas beslut.

För närvarande är våra möjligheter all före mobilisering bemanna tillgängliga förband begränsade. All personellt förslärka marinens rustade förband genom alt la officerare från staber, förvaltningar och skolor är en metod som tillämpats sedan lång tid. Dessa möjligheter är i det närmaste uttömda. Ett antal okonventionella metoder kommer därför att prövas.

Därutöver avser överbefälhavaren atl se över gällande avtal, dels när det gäller tillämpningen, dels belräffande möjligheterna att komplettera avtalen. I deUa sammanhang vill överbefälhavaren understryka nödvändigheten av atl pågående förhandlingar om arbelstidsregler snarast fullföljs.

De förutsedda åtgärderna kommer all ta viss lid all genomföra. För att tidigt få ökad effekt i ubålsskyddet kommer överbefälhavaren alt pröva även andra åtgärder för all på kort sikl kunna förbättra uthålligheten och det fackmässiga kunnandet. Della kommer främst atl beröra ledningen saml uppföljning och erfarenhelsöverföring till och från våra ubåtsskydds-förband.

14

7 Regelverk p™p- '87/88:150

Bilaga 8

Våra nuvarande regler för ingripande mot otillbörligt utnyttjande av vårt territorium är förhållandevis ändamålsenliga. Under utredningen har överbefälhavaren prövat tillämpningen. Det finns mot bakgrund av denna prövning anledning alt se över gällande regler, främsl för att få en enklare tillämpning, men även för alt underlätta identifieringen av en inkräktare.

Överbefälhavaren föreslär således en förändring av den s. k. IKFN-förordningen med innebörd atl gällande bestämmelser skärps.

Grundprincipen i förslaget bygger på att reglerna för ingripande mol ubåtar kan ges samma utformning och innebära samma åtgärder såväl på svenskt inre vatten som på territorialhavel. Strävan bör vara atl en kränkande ubåt med insats av alla vapen förhindras fortsatt verksamhel och kan identifieras. Härvid fär vapeninsatsen vid behov ske med risk atl ubåten sänks. På territorialhavel skall dock, som idag, varning först avges. Denna varning bör ges ändrad innebörd, nämligen all påträffad ubåt skall inta ylläge och därmed identifiera sig. Dä särskilda förhållanden kräver det bör, enligl överbefälhavarens bestämmande, vapenmakt tillgripas ulan varning även på yttre vallen.

Härutöver har överbefälhavaren granskal nuvarande s. k. baslinjedragning. Denna gjordes i början av 1960-talel och är utformad mot bakgrund av delvis andra förutsättningar än dagens. Överbefälhavaren konstaterar all vissa förändringar kan göras ulan all territorialgränsen berörs.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988                                                                                                                      15

innehåUsförteckning

Innehållsförteckning Prop. 1987/88:150

Innehåll Bilaga 1 Reviderad finansplan

1 Den tredje vägen   ........................................................ 1

2 Den internationella ekonomin  ....................................... 5

3 Den svenska ekonomin 1988  ....................................... 9

4 Sveriges ekonomi under de närmaste åren   ................. 15

5 Den ekonomiska politikens inriktning  ........................... 22

6 Del reviderade budgetförslaget ..................................... 37

Statsbudgeten och särskilda frågor

1 Statsbudgeten budgelåret 1987/88 och 1988/89.......... 40

2 Extraordinära budgeteffekter   ...................................... 47

3 Slatens länebehov och statsskuldens förändring  ......... 48

4 Statliga garantier   ........................................................ 50

5 Årsbokslut för staten budgelåret 1986/87   .................. 63

6 Ulveckling av styrningen av den statliga verksamheten. 68

7 Placering av statligt förvallade medel   .......................... 76

8 Fördelningsmodeller ...................................................... ... 79

Hemställan........................................................................ ... 80

Bilaga I.l    Reviderad nationalbudget

Bilaga 1.2   Svensk ekonomi

Bilaga 1.3    Långtidsbudget

Bilaga 1.4 Utdrag ur riksrevisionsverkels reviderade inkomstberäkning för budgetåret 1988/89

Bilaga 1.5 Beräkningar för anslaget räntor pä statsskulden, m. m. budgetåret 1988/89

Bilaga 1.6   Reviderat förslag lill statsbudget för budgetåret 1988/89

Bilaga 1.7    Bilagor till Slöd till näringslivet

Bilaga 2 Socialdepartementet

Bilaga 3 Finansdepartementet

Bilaga 4 Utbildningsdepartementet

Bilaga 5 Arbetsmarknadsdepartementet

Bilaga 6 Civildepartementet

Bilaga 7 Miljö- och energidepartementet

Bilaga 8 Försvarsdepartementet

1    Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 150. Innehåll