Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition 1987/88:142

om lokalisering av kustbevakningens centrala och regionala ledning och om lagändringar med anledning av att kustbevakningen blir en egen myndighet


Prop.

1987/88: 142


Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollel den 24 mars 1988.

På regeringens vägnar

Kjell-Olof Feldt

Roine Carlsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

Enligt tidigare beslut skall kustbevakningen den I juli 1988 avskiljas frän tullverket och bilda en egen myndighet inom försvarsdepartementets verk­samhetsområde.

I propositionen lämnas förslag om den framlida lokaliseringen av kust­bevakningens centrala och regionala ledning.

Propositionen innehåller även vissa förslag till lagändringar som föran­leds av all kustbevakningen blir en egen myndighet.

I    Riksdagen 1987/88. I .saml. Nr 142


 


Propositionens lagförslag

1 Förslag till

Lag om ändring i tullagen (1987: 1065)

Härigenom föreskrivs atl 73 § lullagen (1987: 1065) skall ha följande lydelse.


Prop. 1987/88: 142


Nuvarande lyddse

Föreslagen lydelse

73

Polisen är skyldig att medverka i kontrollverksamheten enligl denna lag. Vad som sägs i 63-70§§ om tullmyndighet och tulltjänsteman gäller vid sädan medverkan också polismyndighet och polisman.

Polisen och kustbevakningen år skyldiga all medverka i kontroll­verksamheten enligl denna lag. Vad som sägs i 63-70 §§ om tullmyndig­het och lullljänsleman gäller vid så­dan medverkan också polismyndig­het och kustbevakningen samt po­lisman och tjänsteman vid kust­bevakningen.

Även järnvägsförelag och postverket är skyldiga atl medverka i kontroll­verksamheten enligt denna lag i fråga om varor som befordras på järnväg eller med post. 1 fråga om sådan medverkan gäller inte 63-70 §§.

Regeringen får meddela närmare föreskrifter om medverkan som avses i första och andra styckena.

Denna lag tråder i kraft den I juli 1988.


 


2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1960:418) om straff för

varusmuggling

Härigenom föreskrivs att 14, 15, 18 och 19 §§ lagen (1960: 418) om straff för varusmuggling skall ha följande lydelse.


Prop. 1987/88: 142


 


Nuvarande lydelse

Tulltjänsteman, tjänsteman vid lois- och fyrstaten, poslljänsteman och tjänsteman vid statens järnvä­gar åligger all i den mån honom an­befalld tjänstgöring därtill föranle­der noggrant övervaka, all brott, som avses i denna lag, icke äger rum. Vid sådan tillsyn äge, ulan hinder av vad eljest är stadgat, poslljänsteman föranstalta om un­dersökning av poslpaket, som in­lämnats för befordran lill utrikes ort ellerankommer till riket.    ,

Tulltjänsteman äge enahanda rätt som enligt rättegångsbalken fill­kommer polisman alt gripa den som misstankes för brott, som avses i denna lag, saml alt lill förhör med­taga den som är tillstädes å plats, där sådant brott förövats.


Föreslagen lydelse

14 S

Tulltjänsteman, tjänsteman vid kustbevakningen, tjänsteman vid lots- och fyrslalen, poslljänsteman och tjänsteman vid statens järnvä­gar åligger atl i den mån honom an­befalld tjänstgöring därtill föranle­der noggrant övervaka, atl brott, som avses i denna lag, icke äger rum. Vid sådan tillsyn äge, utan hinder av vad eljest är stadgal, poslljänsteman föranstalta om un­dersökning av poslpaket, som in­lämnats för befordran till utrikes ort eller ankommer fill riket..

Tulltjänsteman och tjänsteman vid kustbevakningen äge enahanda räll som enligl rättegångsbalken fillkommer polisman atl gripa den som misstankes för brott, som av­ses i denna lag, saml all lill förhör medtaga den som är tillstädes å plats, där sådant brott förövats.


15 §


Tulltjänsteman, tjänsteman vid lots- och fyrstaten ävensom polis­man må laga egendom, som kan an-lagas vara enligl denna lag förver­kad, i beslag. I samband med tillsyn enligl 14 § första stycket för uppda­gande av varusmuggling må ock poslljänsteman och tjänsteman vid statens järnvägar verkställa beslag som nyss sagts. Tulltjänsteman äge i övrigt i fråga om brott, som avses i denna lag, den rätt all taga egen­dom i beslag, som enligl rättegångs­balken tillkommer polisman.

Tulltjänsteman, tjänsteman vid kustbevakningen, tjänsteman vid lots- och fyrslalen ävensom polis­man må laga egendom, som kan an-lagas vara enligl denna lag förver­kad, i beslag. I samband med tillsyn enligl 14 § första stycket för uppda­gande av varusmuggling må ock poslljänsteman och tjänsteman vid statens järnvägar verkställa beslag som nyss sagts. Tulltjänsteman och tjänsteman vid kustbevakningen äge i övrigt i fråga om brott, som avses i denna lag, den räll all laga egendom i beslag, som enligt rätte­gångsbalken tillkommer polisman.

Verkställes beslag av annan än undersökningsledaren eller åklagaren och har denne ej beslutat beslaget, skall anmälan skyndsamt göras hos honom, och skall han därvid omedelbart pröva, om beslaget skall beslå.


 


18 §


Prop. 1987/88: 142


 


För eftersökande av egendom, som kan antagas vara enligt denna lag förverkad, må polisman och tulltjänsteman utan förordnande fö­relaga husrannsakan i lägenhet, som avses i 28 kap. 3 § rättegångs­balken, samt i magasin, upplags­bodar och uthus. I övrigt äge lull­ljänsleman i fråga om brott, som avses i denna lag, samma räll atl utan förordnande företaga husrann­sakan som enligl nämnda balk till­kommer polisman.


För eftersökande av egendom, som kan antagas vara enligl denna lag förverkad, må polisman, tull­tjänsteman och tjänsteman vid kustbevakningen ulan förordnande förelaga husrannsakan i lägenhet, som avses i 28 kap. 3 § rättegångs­balken, samt i magasin, upplags­bodar och uthus. I övrigt äge tull­tjänsteman och tjänsteman vid kustbevakningen i fråga om brott, som avses i denna lag, samma räll all ulan förordnande företaga-hus­rannsakan som enligl nämnda balk tillkommer polisman.


19 §'


Förekommer mot någon, som an­träffas vid gräns- eller kuslort eller ankommer lill plats, där förbindelse med utlandet äger rum, anledning all han har på sig gods, som enligl denna lag är underkastat beslag, må för eftersökande av sådant gods lullljänsleman företaga kroppsvisi­tation och ytlig kroppsbesiklning å honom. Om vederbörande chef för tull-, kust- eller gränsbevakning finner skärpning av tullkontrollen å persontrafiken till eller från ullan­del med viss lägenhet eller för viss tidrymd å någon plats oundgängli­gen nödvändig, må efter bevak­ningschefens förordnande kropps­visitation verkställas å envar, som med lägenheten eller under lidrym­den lill platsen ankommer från eller från platsen avreser lill ullandel, sådant förordnande skall ofördröj­ligen underställas generaltullslyrel-sens prövning men går likväl genast i verkställighet.

Förekommer mot någon, som an­träffas vid gräns- eller kuslort eller ankommer lill plats, där förbindelse med ullandel äger rum, anledning all han har på sig gods, som enligt denna lag är underkastat beslag, må för eftersökande av sådant gods tulltjänsteman eUer tjänsteman vid kustbevakningen företaga kropps­visitation och ytlig kroppsbesikl­ning å honom. Om vederbörande chef för tull- eller gränsbevakning finner skärpning av tullkontrollen å persontrafiken till eller från utlan­det med viss lägenhet eller för viss lidrymd ä någon plats oundgängli­gen nödvändig, må efter bevak­ningschefens förordnande kropps­visitation verkställas å envar, som med lägenheten eller under tidrym­den lill platsen ankommer från eller frän platsen avreser till utlandet. Sådant förordnande skall ofördröj­ligen underställas generallullstyrd-sens prövning men går likväl genast i verkställighet.

Kroppsvisitation, som är av mera väsentlig omfattning, och ytlig kropps­besiktning skall verkställas inomhus i avskilt rum eller i lämpligt utrymme i fartyg samt, om undersökningsman eller den undersökte begär del och del kan ske ulan större omgång, i vittnens närvaro. Kroppsvisitation och ytlig kroppsbesiklning av kvinnor fär inte verkställas eller bevittnas av annan än kvinna, läkare eller legitimerad sjuksköterska.

Senaste lydelse 1987: 1067.


 


3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1960:419) om förbud i vissa fall mot

införsel av spritdrycker

Härigenom föreskrivs alt 3 § I och 2 mom. lagen (1960:419) om förbud i vissa fall mot införsel av spritdrycker skall ha följande lydelse.


Prop. 1987/88: 142


Nuvarande lyddse

I mom. Tulltjänsteman äger, där honom anbefalld tjänstgöring därtill föranleder, å fartyg företaga den vi-silalion, som oundgängligen erford­ras för utrönande huruvida mot för­bud, som avses i I §, spritdrycker medföras å fartyget.

Föreslagen lydelse

3§

1      mom. Tulltjänsteman eller
tjänstemän vid kustbevakningen
äger, där honom anbefalld tjänstgö­
ring därtill föranleder, å fartyg före­
laga den visilalion, som oundgäng­
ligen erfordras för utrönande huru­
vida mot förbud, som avses i I §,
spritdrycker medföras å fartyget.

2 mom.' Har chef för tull- eller kustbevakning med hänsyn lill be­farad olovlig införsel av spritdryc­ker funnit särskild lullbevakning böra anordnas å fartyg av mindre brutlodräklighel än 850, vilkel an­kommer från eller avgår lill utrikes ort, må, därest beslag ägt rum å drycker, vilka under resan med­förts å fartyget, bevakningschefen kunna förordna, all kostnaden för bevakningen skall gäldas av farty-

2    mom. Har chef för tullbevak­
ning med hånsyn lill befarad olovlig
införsel av spritdrycker funnit sär­
skild lullbevakning böra anordnas å
fartyg av mindre brutlodräklighel
än 850, vilkel ankommer från eller
avgår till utrikes ort, må, därest be­
slag ägt rum å drycker, vilka under
resan medförts å fartyget, bevak­
ningschefen kunna förordna, att
kostnaden för bevakningen skall
gäldas av fartygels ägare.

gets ägare.

Kostnaden för bevakningen skall ulgå efter gällande taxa för extra lullförrällningar saml gäldas i den ordning, som härutinnan är stadgat i fråga om ersättningsbelopp för sådan förrättning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

Senaste lydelse 1982:262.


 


4, Förslag till

Lag om ändring i lagen (1959: 590) om gränstullsamarbete med annan stat


Prop. 1987/88: 142


Härigenom föreskrivs atl 6, 8 och 9 S§ lagen (1959:590) om gränstull-samarbete med annan stat skall ha följande lydelse.


Nuvarande lyddse

Del åligger svensk lullpersonal all utöva tullljänsl, som omfattas av gränslullsamarbele, under iakt­tagande av den stals instruktioner och reglementen, för vilken tull-tjänsten bedrives.


6S


Föreslagen lydelse

Del åligger svensk tullpersonal och personal vid den svenska kust­bevakningen all utöva tullljänsl, som omfattas av gränslullsamarbe­le, under iakttagande av den stats instruktioner och reglementen, för vilken lullljänsten bedrives.


8§' Tulltjänsteman från den andra staten åtnjuter under utövning här i riket av tullljänsl, som omfattas av gränslullsamarbele. skydd enligl 17 kap. 5 § brottsbalken men skall icke vara underkastad ansvar enligt 20 kap. samma balk.


Har svensk tulltjänsteman, då han i anledning av gränslullsamar­bele haft all utöva lulltjånsl för den andra staten, begått brott som av­ses i 20 kap. 1-3 S§ brottsbalken eller eljest gjort sig skyldig lill tjäns­teförseelse, skall så anses som om han begått brottet eller gjort sig skyldig lill förseelsen under utöv­ning av svensk tullljänsl.


Har svensk lullljänsleman eller tjänsteman vid den svenska kust­bevakningen, då han i anledning av gränslullsamarbele haft att utöva tullljänsl för den andra staten, be­gått brott som avses i 20 kap. 1 -3 §§ brottsbalken eller eljest gjort sig skyldig lill tjänsteförseelse, skall så anses som om han begått brottet eller gjort sig skyldig lill för­seelsen under utövning av svensk tulltjänst.



Om svensk tulltjänsteman under utövning av tullljänsl för annan stat i anledning av gränslullsamarbele åstadkommer skada för vilken han är ansvarig enligt svenska skade­ståndsregler, skall kronan ersätta skadan, kronan obelagel all av tjänstemannen söka äter vad sålun­da utgivits.


Om svensk tulltjänsteman eller tjänsteman vid den svenska kust­bevakningen under utövning av tullljänsl för annan stat i anledning av gränslullsamarbele åstadkom­mer skada för vilken han är ansva­rig enligl svenska skadeståndsreg­ler, skall kronan ersätta skadan, kronan obelagel all av tjänsteman­nen söka äter vad sålunda utgivits.


Denna lag träder i kraft den' I juli 1988.

Senaste lydelse 1975:686.


 


5 Förslag till

Lag om ändring i utlänningslagen (1980: 376)

Härigenom föreskrivs all 8 och 55 §§ utlänningslagen (1980: 376) skall ha följande lydelse.


Prop. 1987/88: 142


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


8§'

Vid inresa eller utresa skall en utlänning visa upp sitt pass för polismyn­digheten, om inte regeringen har föreskrivit annat. En utlänning skall vid inresa eller utresa även lämna de upplysningar som begärs av polismyndig­heten. Vid inresa skall en utlänning på begäran av polismyndigheten även förete biljett för resa från Sverige, om han innehar en sådan.

En utlänning som vistas i Sverige är skyldig att efter kallelse av polis­myndighet personligen inställa sig hos myndigheten och lämna upplysning­ar om sin vistelse här. Om han inte efterkommer kallelsen, får han hämtas. Kan del med hänsyn till utlänningens personliga förhållanden eller övriga omständigheter skäligen befaras all han ej skulle efterkomma en kallelse, får utlänningen hämtas ulan föregående kallelse. På begäran skall utlän­ningen även visa upp sitt pass och sådan biljett som avses i första stycket för polismyndighet eller polisman.

För utredning i samband med inresa eller utresa eller kallelse eller hämtning enligt andra stycket får utlänningen kvarhållas, dock inte längre än som är nödvändigt och inte i något fall längre än sex timmar, om inte beslut har meddelats om förvar enligl 50 eller 52 §.


1 samband med inresekontroll får en polisman undersöka bagageut­rymmen och övriga utrymmen i bi­lar och andra transportmedel i syfte atl förhindra att utlänningar reser in i Sverige i strid mot bestämmelser­na i denna lag eller i en författning som har utfärdats med slöd av den­na lag. Om inresekontrollen sker under medverkan av tullmyndighet eller med biträde av särskilt förord­nad passkontrollant, skall tulltjäns­temannen eller passkontrollanlen ha samma befogenhet.


I samband med inresekontroll får en polisman undersöka bagageul-rymmen och övriga utrymmen i bi­lar och andra transportmedel i syfte all förhindra all utlänningar reser in i Sverige i strid mot bestämmelser­na i denna lag eller i en författning som har utfärdals med stöd av den­na lag. Om inresekontrollen sker under medverkan av tullmyndighet eller kustbevakningen eller med bi­träde av särskilt förordnad pass-kontrollant, skall tulltjänste­mannen, tjänstemannen vid kust­bevakningen eller passkontrollan­ten ha samma befogenhet.


Senaste lydelse 1985:425.


 


55 §' All en polisman i vissa fall som avses i 50 och 52 §§ får omhänderta en utlänning i avvaktan på beslut av polismyndighet följer av 11 § polislagen (1984:387).


Prop. 1987/88: 142


 


I den mån utlänningskontroll sker under medverkan av tullmyn­dighet eller med biträde av särskilt förordnad passkontrollanl, skall tulltjänstemannen eller passkon­trollanlen ha motsvarande befogen­het alt tillfälligt omhänderta en ut­länning. Han är dock skyldig alt så skyndsamt som möjligt anmäla åt­gärden lill en polisman för prövning av om omhändertagandet skall be­slå.


1 den mån utlänningskontroll sker. under medverkan av tullmyn­dighet eller kustbevakningen eller med biträde av särskilt förordnad passkontrollanl, skall tulltjänste­mannen, tjänstemannen vid kust­bevakningen eller passkontrollan­len ha motsvarande befogenhet alt tiUfälligt omhänderta en utlänning. Han är dock skyldig all så skynd­samt som möjligt anmäla åtgärden till en polisman för prövning av om omhändertagandel skall bestå.


Denna lag träder i kraft den I juli 1988.

Senaste lydelse 1984:390.


 


6 Förslag till

Lag om ändring i jaktlagen (1987: 259)

Härigenom föreskrivs atl 47 § jaktlagen (1987:259) skall ha följande lydelse.


Prop. 1987/88: 142


Nuvarande lydelse

Föreslagen lyddse

47

Ertappas någon på bar gärning då han begär jaklbrotl, får vilt och så­dan egendom som enligt 49 § kan antas bli förverkad eller som kan antas ha betydelse för utredning om brottet las i beslag av jaklrällshava-ren eller av någon som företräder honom. Samma befogenhet tillkom­mer därtill förordnade jakltillsyns-män samt därtill behöriga tjänste­män vid tullverkels kust- eller gränsbevakning.

Ertappas någon på bar gärning då han begår jaklbrotl, får vilt och sä­dan egendom som enligt 49 § kan antas bli förverkad eller som kan antas ha betydelse för utredning om brottet tas i beslag av jaklrätlshava-ren eller av någon som företräder honom. Samma befogenhet tillkom­mer därtill förordnade jakllillsyns-män saml därtill behöriga tjänste­män vid kustbevakningen och tullverkels gränsbevakning.

Har egendom tagits i beslag, skall anmälan om detta skyndsamt göras till polis- eller åklagarmyndigheten. Den som lar emot anmälan skall förfara som om han själv gjort beslaget.

För atl undvika all vilt som har tagils i beslag förstörs, får djuret efter värdering säljas på lämpligt sätt.

Denna lag träder i kraft den I juli 1988.


 


7 Förslag till                                                              Prop. 1987/88: 142

Lag om ändring i lagen (1950: 596) om rätt till fiske

Härigenom föreskrivs atl i 37 § lagen (1950: 596) om räll lill fiske' orden "tullverkets kustbevakning" skall bytas ut mot "kustbevakningen".

Denna lag träder i kraft den I juli 1988.

' Senaste lydelse av 37 § 1984:371.                                                    10


 


8 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförorening från fartyg

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförorening från fartyg'

dels alt i 8 kap. 5-7 och 10 §§ samt 9 kap. I och 4-5 §§ ordet "tullver­ket" i olika böjningsformer skall bytas ul mot "kustbevakningen" i mot­svarande form,

dels atl 7 kap. 10 § saml 9 kap. 3 och 6 §§ skall ha följande lydelse.


Prop. 1987/88: 142


7 kap. 10 §


Den myndighet som med slöd av 4, 5 eller 6 § har förbjudit elt fartygs avgång eller vidare resa skall, om fartyget befinner sig inom Sveriges sjöterritorium, genast anmäla be­slutet för polis-, tull- öch lois­myndigheterna. Polismyndigheten skall, om det behövs, vidta åtgärder för atl förhindra överträdelse av förbudet. Tull- och lotsmyndighe­lerna skall, så länge förbudet gäller, inställa de förrättningar för farty­gets resa som ankommer på dem.

Den myndighet som med stöd av 4, 5 eller 6 § har förbjudit elt fartygs avgång eller vidare resa skall, öm fartyget befinner sig inom Sveriges sjöterritorium, genast anmäla be­slutet för polis-, tull- och loismyn­digheterna samt kustbevakningen. Polismyndigheten skall, om del be­hövs, vidta åtgärder för alt förhind­ra överträdelse av förbudet: Tull-och lotsmyndighelerna skall, så långe förbudet gäller, inställa de förrättningar för fartygels resa som ankommer på dem.

Gäller förbudet etl svenskt fartyg som befinner sig inom främmande lands sjöterritorium, är befälhavaren skyldig all på begäran av Svensk utlandsmyndighet lämna fartygets nationalitetshandlingar lill denna myn­dighet.

. Lagen omtryckt 1983:463.


 


9 kap. 3§=


Prop. 1987/88: 142


 


Tullverkets beslut om vattenföro-reningsavgift och om förbud eller föreläggande enligl 8 kap. 6 eller 7 § får överklagas genom besvär hos den tingsrätt som är sjörätlsdom­slol i den ort där den tullmyndighet som meddelat del överklagade be­slutet har sill säte.


Kustbevakningens beslut om val-lenföroreningsavgifl och om förbud eller föreläggande enligl 8 kap. 6 eller 7 § får överklagas genom be­svär hos den tingsrätt som är sjö-rällsdomstol i den ort där den enhet vid kustbevakningen som meddelat det överklagade beslutet har sill säte.


9 kap.

6!}


Tullverkets beslut och domstols dom varigenom vattenförorenings-avgift påförs får verkställas genast, om inte annat förordnas eller säker­het ställs för avgiftsskyldighelens fullgörande. Om verkställigheten gäller i övrigt vad som föreskrivs i utsökningsbalken om allmänt mål. Utmätt egendom fär dock inte säljas ulan gäldenärens samtycke, förrän beslutet eller domen har vunnit laga kraft.

Andra beslut i frågor som avses i 1—8 kap. gäller omedelbart, om inte annal föreskrivs i beslutet. I fråga om beslut som skall under­ställas sjöfartsverket eller tullverket kan det berörda verket förordna atl beslutet tills vidare inte skall gälla.


Kustbevakningens beslut och domstols dom varigenom vaiien-föroreningsavgift påförs får verk­ställas genast, om inte annal förord­nas eller säkerhet ställs för avgifts-skyldighetens fullgörande. Om verkställigheten gäller i övrigt vad som föreskrivs i utsökningsbalken om allmänt mål. Ulmäll egendom får dock inte säljas ulan gäldenä­rens samtycke, förrän beslutet eller domen har vunnit laga kraft.

Andra beslut i frågor som avses i 1-8 kap. gäller omedelbart, om inte annal föreskrivs i beslutet. I fråga om beslut som skall under­ställas sjöfartsverket eller kust­bevakningen kan sjöfartsverket el­ler kustbevakningen förordna all beslutet tills vidare inte skall gälla.


Denna lag träder i kraft den I juli 1988.


Senaste lydelse 1986: 1185.


12


 


9 Förslag till                                                              Prop. 1987/88: 142

Lag om ändring i räddningstjänstlagen (1986: 1102)

Härigenom föreskrivs all i 27 § räddningstjänsllagen (1986: 1102) orden "tullverkets kustbevakningsorganisation" skall bytas ut mot "kustbevak­ningen".

Denna lag träder i kraft den I juli H

13


 


10 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1918:163) med vissa bestämmelser

om sjöfynd

Härigenom föreskrivs att 1 § och 7 § lagen (1918: 163) med vissa bestäm­melser om sjöfynd' skall ha följande lydelse.


Prop. 1987/88: 142


 


Nuvarande lydelse

Var och en, som i saltsjön inom svensk skärgärd eller vid svensk kust eller i rikels segelbara insjöar, floder eller kanaler bärgar övergiv­na fartyg eller skeppsvrak eller red­skap eller gods, som hör lill fartyg, vare sig sådant tas upp från botten eller anträffas flytande på vattnet eller uppdrivet på stranden, är skyl­dig atl anmäla fyndel hos en polis­myndighet eller tulltjänsteman. Har en tulltjänsteman tagit emot en så­dan anmälan, skall han ofördröj­ligen underrätta polismyndigheten om denna.


I


Föreslagen lydelse

Var och en, som i saltsjön inom svensk skärgård eller vid svensk kust eller i rikets segelbara insjöar, floder eller kanaler bärgar övergiv­na fartyg eller skeppsvrak eller red­skap eller gods, som hör lill fartyg, vare sig sådant tas upp från botlen eller anträffas flytande på vattnet eller uppdrivet på stranden, är skyl­dig att anmäla fyndel hos en polis­myndighet, tjänsteman vid kust­bevakningen eller tulltjänsteman. Har en tjänsteman vid kustbevak­ningen eller en tulltjänsteman tagit emot en sådan anmälan, skall han ofördröjligen underrätta polismyn­digheten om denna.


7§


Om elt fynds värde inte översti­ger 100 kronor, enligt intyg av po­lismyndighet eller av en tulltjänste­man som generaltullstyrelsen har bemyndigat all utfärda sådana in­tyg, får polismyndigheten ulan vi­dare besiktning och utan kungöran­de av bärgningen lämna ul fyndet till bärgaren. Detta gäller dock bara om polismyndigheten inte finner att fyndel av någon särskild anledning skall behandlas på annal sätt.


Om elt fynds värde inte översti­ger 100 kronor, enligt intyg av po­lismyndighet, kustbevakningen el­ler av en tulltjänsteman som gene­raltullstyrelsen har bemyndigat all utfärda sådana intyg, får polismyn­digheten ulan vidare besiktning och ulan kungörande av bärgningen lämna ut fyndet till bärgaren. Detta gäller dock bara om polismyndighe­ten inte finner all fyndet av någon särskild anledning skall behandlas på annat sätt.


Denna lag träder i kraft den I juli 1988.


Lagen omtryckt 1984:984.


14


 


11 Förslag till

Lag om ändring i sjölagen (1891: 35 s. 1)

Härigenom föreskrivs alt 315 och 376 §§ sjölagen (1891: 35 s. I)' skall ha följande lydelse.


Prop. 1987/88: 142


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse 315 §

Sjöfartsverket, tullverket och po­lismyndighet skola lämna tingsrätt, som håller sjöförklaring, och under­sökningskommission del biträde dessa påkalla för utredningen. För polismyndighets utredning gälla i tillämpliga delar bestämmelserna i rättegångsbalken om förundersök­ning i brottmål. Tvångsmedel enligl 24-28 kap. samma balk får dock användas endast i den mån anled­ning förekommer alt brott som hör under allmänt åtal har förövats.

Sjöfartsverket, kustbevakningen, tullverket och polismyndighet skola lämna tingsrätt, som håller sjöför­klaring, och undersökningskom­mission del biträde dessa påkalla för utredningen. För polismyndig­hets utredning gälla i tillämpliga de­lar bestämmelserna i rättegångsbal­ken om förundersökning i brottmål. Tvångsmedel enligl 24-28 kap. samma balk får dock användas en­dast i,den mån anledning förekom­mer att brott som hör under allmänt åtal har förövats.

376 §


Sjöfartsverket, tullverket och po­lismyndighet biträda registermyn­digheten med atl vaka över atl be­stämmelser i lag eller annan författ­ning om registrering och identifi­ering av skepp och inskrivning av rätl lill skepp och andel i sådan egendom efterlevas. De äga för det­ta ändamål tillträde lill skepp. De skola underrätta registermyndighe­ten om försummelser all efterleva bestämmelserna.


Sjöfartsverket, kustbevakningen, tullverket och polismyndighet bi­träda registermyndigheten med alt vaka över all bestämmelser i lag eller annan författning om registre­ring och identifiering av skepp och inskrivning av rätt lill skepp och andel i sådan egendom efterlevas. De äga för defta ändamål tillträde till skepp. De skola underrätta re­gistermyndigheten om försummel­ser all efterleva bestämmelserna.


Denna lag träder i kraft den I juli IS

Lagen omtryckt 1985: 176.


 


12 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973: 1064) om ändring i sjölagen

(1891:35 s. 1)

Härigenom föreskrivs alt punkt 7 a i övergångsbeslämmelserna till lagen (1973: 1064) om ändring i sjölagen (1891: 35 s. 1) skall ha följande lydelse.


Prop. 1987/88: 142


 


Nuvarande lyddse

7a'. När inskrivning eller inteck­ning första gången sökes i egen­dom, vilken såsom skepp har över­förts från fartygsregistret eller fis-kefarlygsregisler till skeppsregist­ret, skall registermyndigheten prö­va huruvida egendomens beskaf­fenhet av skepp är otvetydigt ut­redd. Myndigheten kan därvid före­lägga ägaren all förebringa behövlig utredning eller själv låta göra sådan genom sjöfartsverkets eller tullver­kets försorg. I föreläggande får vite utsättas. Förelägges vite, gäller 26 § tredje stycket.


Föreslagen lyddse

7 a. När inskrivning eller inteck­ning första gången sökes i egen­dom, vilken såsom skepp har över­förts från fartygsregistret eller fis-kefarlygsregisler lill skeppsregist­ret, skall registermyndigheten prö­va huruvida egendomens beskaf­fenhet av skepp är otvetydigt ut­redd. Myndigheten kan därvid före­lägga ägaren all förebringa behövlig utredning eller själv låta göra sådan genom sjöfartsverkets, kustbevak­ningens eller tullverkets försorg. I föreläggande får vite utsättas. Före­lägges vite, gäller 26 § tredje styc­ket.


Denna lag träder i kraft den I juli 1988.


Senaste lydelse 1975:602.


16


 


13 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1979: 377) om registrering av båtar

för yrkesmässig sjöfart m. m.

Härigenom föreskrivs att 15 § lagen (1979: 377) om registrering av bålar för yrkesmässig sjöfart m. m. skall ha följande lydelse.


Prop. 1987/88: 142


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


15 §


Sjöfartsverket, tullverket öch po­lismyndighet biträder registermyn­digheten med all vaka över all be­stämmelser i lag eller annan författ­ning om bålregislrering och båt-identifiering efterievs. De har för detta ändamål tillträde till bål. De skall underrätta registermyndighe­ten om försummelser all efterleva bestämmelserna.


Sjöfartsverket, kustbevakningen. tullverket och polismyndighet bi­träder registermyndigheten med all vaka över alt bestämmelser i lag eller annan författning om bålre­gislrering och bålidentifiering efter­levs. De har för detta ändamål till­träde till båt. De skall underrätta registermyndigheten om försum­melser all eflerieva bestämmelser­na.


Denna lag tråder i kraft den I juli 1988.

2    Riksdagen 1987/88. I .saml. Nr 142


 


14 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1987: 773) om fritidsbåtsregister

Härigenom föreskrivs atl 3 S lagen (1987:773) om fritidsbåtsregisler skall ha följande lydelse.


Prop. 1987/88: 142


 


Nuvarande lyddse

Polismyndighet, tullmyndighet, riksskatteverket, länsskaltemyn­dighel, lokal skattemyndighet och kronofogdemyndighet får ha termi­nalålkomst fill frilidsbätsregistret.


3 S


Föreslagen lydelse

Polismyndighet, tullmyndighet, kustbevakningen, riksskatteverket, länsskaltemyndighel, lokal skatte­myndighet och kronofogdemyndig­het får ha terminalålkomst till fri-tidsbålsregislrel.


Denna lag träder i kraft den I juli 1988.


 


15 Förslag till

Lag om ändring i fartygssäkerhetslagen (1988:49)


Prop. 1987/88: 142


 


Härigenom föreskrivs att 10 kap. skall ha följande lydelse.


11 § fartygssäkerhetslagen (1988:49)


 


Nuvarande lydelse

10

Polismyndigheter, tullmyndighe­ter, miljö- och hälsoskyddsnämn­der samt läkare är skyldiga att läm­na tillsynsmyndigheterna del biträ­de och de upplysningar som de be­höver för alt utöva tillsyn enligl denna lag eller enligl föreskrifter som har utfärdats med slöd av lagen.

När en tullmyndighet på begäran enligl första stycket medverkar vid tillsyn enligt denna lag, har tjänste­män vid tullverkets kustbevakning de befogenheter alt vidta åtgärder som anges i 2 och 4 §§ lagen (1982:395) om tullverkets medver­kan vid polisiär övervakning. Där­vid gäller föreskrifterna i 5, 6, 8 och 9 §§ nämnda lag.


Föreslagen lydelse kap. I §

Polismyndigheter, tullmyndighe­ter, kustbevakningen, miljö- och hälsoskyddsnämnder samt läkare är skyldiga atl lämna tillsynsmyn­digheterna del biträde och de upp­lysningar som de behöver för atl utöva tillsyn enligl denna lag eller enligl föreskrifter som har utfärdats med slöd av lagen.

När kustbevakningen på begäran enligl första stycket medverkar vid tillsyn enligl denna lag, har tjänste­män vid kustbevakningen de befo­genheter att vidta åtgärder som an­ges i 2 och 4 §§ lagen (1982: 395) om kustbevakningens medverkan vid polisiär övervakning. Därvid gäller föreskrifterna i 5, 6, 8 och 9 §§ nämnda lag.


19


 


16 Förslag till                                                Prop. 1987/88: 142

Lag om ändring i lagen (1982: 395) om tullverkets medverkan vid polisiär övervakning

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:395) om tullverkels med­verkan vid polisiär övervakning

dels att i rubriken till lagen och i I § ordet "tullverket" skall bytas ul mot "kustbevakningen" i olika böjningsformer,

dels alt i 2 § orden "tullverkels kustbevakning" skall bytas ut mot "kustbevakningen",

dels all i 7 § ordet "tullmyndighet" skall bytas ut mot "kustbevakning­en".

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

20


 


17 Förslag till                                                            Prop: 1987/88: 142

Lag om ändring i polislagen (1984: 387)

Härigenom föreskrivs all i 23 § polislagen (1984:387)' orden "tullver­kets kustbevakning" skall bytas ut mot "kustbevakningen".

Denna lag träder i kraft den I juli 1988.

Senaste lydelse av 23 § 1986:656.                                                   21


 


18 Förslag till

Lag om ändring i vapenlagen (1973: 1176)

Härigenom föreskrivs all 32 och 41 §§ vapenlagen (1973: 1176)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

32 § Föreligger risk för missbruk av skjulvapen, kan polismyndighet besluta alt vapnet och därtill hörande ammunition skall omhändertagas. Är faran för missbruk överhängande, får polisman även utan sådant beslut omhän­dertaga vapnet och ammunitionen. I sådant fall skall polismannen skynd­samt anmäla åtgärden hos polismyndigheten, som omedelbart skall pröva om omhändertagandet skall beslå.

Vad som i första stycket sägs om Vad som i första stycket sägs om
polisman gäller även av länsstyrel-
polisman gäller även av länsstyrel­
sen förordnad jaktlillsynsman saml
sen förordnad jakttillsynsman saml
personal vid domänverket, tullver-
personal vid kustbevakningen, do­
ket eller rennäringsenhel vid lanl-
mänverket, tullverket eller rennä-
bruksnämnd.
                           ringsenhet vid lantbruksnämnd.

Finns någon som har lillslånd all inneha den omhändertagna egendomen och återkallas ej tillständel, skall egendomen återlämnas lill innehavaren så snart det skäligen kan antagas atl det ej längre föreligger någon risk för missbruk. Detsamma gäller, om den omhändertagna egendomen får inne­has utan lillslånd enligl denna lag.

41 § Angående beslag av egendom, som kan antagas vara förverkad enligl 40 §, gäller bestämmelserna om beslag i rättegångsbalken med följande avvikelser.

1.     Av länsstyrelsen förordnad 1. Av länsstyrelsen förordnad jaktlillsynsman samt personal vid        jakttillsynsman samt personal vid domänverket, tullverket eller ren-      kustbevakningen, domänverket, näringsavdelning vid lantbruks- tullverket eller rennäringsavdelning nämnd äger samma rätl atl laga vid lantbruksnämnd äger samma egendom i beslag som tillkommer         rätt atl taga egendom i beslag som polisman.      tillkommer polisman.

2.     Bestämmelsen all åtal skall 2. Bestämmelsen att åtal skall väckas inom viss lid gäller ej i annal        väckas inom viss tid gäller ej i annat fall än då rätlen utsatt sådan tid.  fall än då rätten utsatt sådan lid.

Denna lag träder i kraft den I juli 1988.

Lagen omtryckt 1981:1360.                                                                              22


 


19 Förslag till

Lag om ändring i sekretesslagen (1980: 100)

Härigenom föreskrivs atl 5 kap.   I § och 9kap.   17 § sekretesslagen (1980: 100)' skall ha följande lydelse.


Prop. 1987/88: 142


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


om det kan antas alt syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verk­samheten skadas om uppgiften röjs.

Motsvarande sekretess gäller i annan verksamhet hos myndighet för att biträda åklagarmyndighet, polismyndighet eller tullmyndighet med att uppdaga, utreda eller beiv­ra brott.


5 kap 1 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig lill

1.  förundersökning i brottmål

2.  angelägenhet, som avser an­vändning av tvångsmedel i sådant mål eller i annan verksamhet för alt förebygga brott, eller

3.  åklagarmyndighets, polismyn­dighets eller tullmyndighets verk­samhet i övrigt för all förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott

Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till

1.      förundersökning i brottmål,

2.   angelägenhet, som avser an­vändning av tvångsmedel i sådant mål eller i annan verksamhet för atl förebygga brott, eller

3.   åklagarmyndighets, polismyn­dighets, tullmyndighets eller kust­bevakningens verksamhet i övrigt för alt förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott

om det kan antas atl syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verk­samheten skadas om uppgiften röjs.

Motsvarande sekretess gäller i annan verksamhet hos myndighet för all biträda åklagarmyndighet, tullmyndighet eller kustbevakning­en med alt uppdaga, utreda eller beivra brott.


I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst fyrtio år.

9 kap.
17 §
Sekretess gäller, om inte annat
Sekretess gäller, om inte annat

följer av 18 §, i                           följer av 18 §, i

I. utredning enligt bestämmelser-    I. utredning enligl bestämmelser-

na om förundersökning i brottmål,       na om förundersökning i brottmål.


2.   angelägenhet, som avser an­vändning av tvångsmedel i sådant mål eller i annan verksamhet för all förebygga brott eller som avser så­dan personalkontroll som enligt särskilda bestämmelser sker i fråga om tjänster av betydelse för rikels säkerhet,

3.   åklagarmyndighets, polismyn­dighets eller tullmyndighets verk-


2.   angelägenhet, som avser an­vändning av tvångsmedel i sådant mål eller i annan verksamhet för atl förebygga brott eller som avser så­dan personalkontroll som enligt särskilda bestämmelser sker i fräga om tjänster av belydelse för rikets säkerhet,

3.   åklagarmyndighets, polismyn­dighets, tullmyndighets eller kust-


 


Lagen omtryckt 1988:9.


23


 


Nuvarande lydelse

samhet i övrigt för atl förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott

för uppgift om enskilds personli­ga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas all den enskilde eller någon honom närslående lider skada eller men om uppgiften röjs.


Föreslagen lydelse

bevakningens verksamhet i övrigt för all förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott

för uppgift om enskilds personli­ga eller ekonomiska förhållanden, om del kan antas all den enskilde eller någon honom närslående lider skada eller men om uppgiften röjs.


Prop. 1987/88: 142


 


Sekretess gäller för verksamhet, som avses (första stycket, för anmälan eller utsaga från enskild, om del kan antas all fara uppkommer för alt någon utsätts för våld eller annal allvarligt men om uppgiften röjs.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio är.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.


24


 


20 Förslag till                                                Prop. 1987/88:142

Lag om ändring i förvaltningslagen (1986: 223)

Härigenom föreskrivs atl 32 § förvaltningslagen (1986: 223) skall ha föl­jande lydelse.

Nuvarande lydelse                Föreslagen lydelse

32 §

Bestämmelserna i 8-30 §§ gäller Bestämmelserna i 8-30 §§gäller
inte kronofogdemyndigheternas ex-
inte kronofogdemyndigheternas
ekutiva verksamhet och inte heller
exekutiva verksamhet och inte hel­
polis-, åklagar- och lullmyndighe-
ler polis-, åklagar- och tullmyndig-
lernas brottsbekämpande verksam-
heternas eller kustbevakningens
het.
                               brottsbekämpande verksamhet.

Denna lag träder i kraft den I juli 1988.

25


 


21 Förslag till                                                Prop. 1987/88:142

Lag om ändring i lagen (1979: 1088) om gränsövervakningen i krig m. m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1979:1088) om gränsövervak­ningen i krig m. m.

dels all i 5 § orden "tullverkets kustbevakning" skall bytas ut mot "kustbevakningen",

dels atl I § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                Föreslagen lydelse

1 §

Kommer riket i krig, skall den Kommer riket i krig, skall den
övervakning av samfärdseln över övervakning av samfärdseln över
rikels gränser som ankommer på rikels gränser som ankommer pä
polis- och tullväsendet samt polis- och tullväsendet samt för­
försvarsmakten samordnas i de av- svarsmakten och kustbevakningen
seenden som anges i 2 §.
       samordnas i de avseenden som an-

ges i 2 §.

Är riket i krigsfara eller råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara vari riket har befunnit sig, får regeringen föreskriva atl gränsövervakningen skall samordnas i de avseen­den som anges i 2 §.

Denna lag träder i kraft den I juli 1988.

26


 


Försvarsdepartementet                          Prop. 1987/88:142

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 mars 1988

Närvarande: statsrådet Feldt, ordförande, och statsråden Gustafsson, Lei­jon, Peterson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holm­berg, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Tha­lén

Föredragande: statsrådet R. Carlsson

Proposition om lokalisering av kustbevakningens centrala och regionala ledning och om lagändringar med anledning av att kustbevakningen blir en egen myndighet

1 Inledning

Tullverkets kustbevakning utgör en bevakningsgren inom tullverket och utför reguljär civil övervakning längs våra kuster. Riksdagen har beslutat atl kustbevakningen organisatoriskt skall avskiljas från tullverket och bilda en egen civil myndighet inom försvarsdepartementets verksamhetsområde och inom den militära utgiftsramen men utanför försvarsmakten (prop. 1986/87:95 bil. 6, FöU II, rskr. 310). I propositionen framhölls alt målet är alt den nya myndigheten skall inråttas den I juli 1988. Riksdagen hade inget atl erinra mot det. Regeringen har tidigare i dag beslutat all den nya myndigheten skall hela kustbevakningen och alt den skall inrättas den 1 juli 1988.

Med slöd av ett bemyndigande från regeringen tillkallade chefen för finansdepartementet en kommitté med uppdrag alt utarbeta förslag röran­de den nya myndighetens organisation, ledning, lokalisering, arbetsformer och relation lill försvarsmakten (Dir. 1987: 31).

Kommittén, som har antagit namnet kuslbevakningskommitlén, över­lämnade i januari 1988 ddbelänkandel Lagändringar som behövs då kust­bevakningen blir en egen myndighet. Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetls av justitiekanslern, riksåklagaren, rikspolisstyrelsen, överbefälhavaren, chefen för marinen, statens räddningsverk, sjöfartsver­ket, generaltullstyrelsen, fiskeristyrelsen, statens invandrarverk och sta­tens naturvårdsverk.

Kommittén överlämnade i februari 1988 delbetänkandet Organisation och lokalisering för kustbevakningens centrala och regionala ledning.

I fortsättningen kommer jag först alt la upp frågan om lokaliseringen av
kustbevakningens centrala och regionala ledning. Därefter kommer jag atl
beröra de lagstiftningsfrågor som föranleds av atl kustbevakningen blir en
egen myndighet den I juli 1988.
                                                         27


 


2 Lokalisering av kustbevakningens centrala och regionala ledning

2.1 Lokalisering av kustbevakningens centrala ledning


Prop. 1987/88: 142


Mitt förslag:  Kustbevakningens centrala ledning lokaliseras  till Kariskrona den I juli 1989.


Kustbevakningskommittén: Den centrala kuslbevakningsledningen i form av kustbevakningsbyrån ärför närvarande lokaliserad till Stockholms innerstad. Elt antal alternativa lokaliseringar har aktualiserats i kommit­téns arbete. Dessa är

-    Umeå kommun

-    Härnösands kommun

-    Sundsvalls kommun

-    Vaxholms kommun

-    Haninge kommun

-    Oxelösunds kommun

-    Norrköpings kommun

-    Kariskrona kommun

-    Göteborgs kommun

-    Norrtälje kommun

-    Botkyrka kommun.

De olika kommunernas lämplighet som lokaliseringsorl har av kommit­tén bedömts utifrån i huvudsak fem bedömningsfaktorer, nämligen

-    kontaktmönster för kustbevakningsledningen,

-    möjligheter att fysiskt la emot kuslbevakningsledningen och dess perso­nal,

-    förutsättningar alt stödja tillgången på kompetent personal,

-    allmän miljö eller inriktning mot havsresurser samt

-    möjligheter atl stödja kustbevakningens tekniska utveckling. Kommittén har också vägt in vissa kostnadsaspekter. Dessa har dock

bedömts enbart ha marginell påverkan på lotalbedömningen.

Kuslbevakningskommitlén anser utifrån bedömningsfaklorerna alt en Stockholmslokalisering är atl föredra framför övriga lokaliseringsalterna-liv. Kommittén rekommenderar alt Stockholms innerstad i första hand väljs. Om regeringen överväger annan lokalisering i Stockholmsområdet bör Haninge eller Botkyrka kommun (Tullinge) väljas beroende på lokali­seringen av del framlida marinkommando Ost.

Om lokalisering utanför Stockholmsområdet skall väljas anser kommit­tén atl Norrköping och Göteborg i nämnd ordning bör beaktas som alterna­tiv lill Stockholm. Bland övriga aktuella kommuner vill kommittén ge elt visst förord för Kariskrona.

Kommittén gör också bedömningen att det i och för sig är möjligt atl lokalisera kustbevakningsledningen lill vilken som helst av de angivna kommunerna.

Skälen för mitt förslag: Kuslbevakningskommitlén har vid sitt lokalise-


28


 


ringsförslag inte gjort några arbetsmarknads- eller regionalpolitiska be­dömningar ulan utgått från alt regeringen gör sädana i anslutning till behandlingen av förslaget.

Vid en sammanvägning av de verksamhetsmässiga och de regionalpoli­tiska aspekterna är min bedömning att Kariskrona är den lämpligaste lokaliseringsorlen för kustbevakningens centrala ledning. Kariskronas ma­rina inriktning tillsammans med möjligheterna till samordning med kust­bevakningens södra regionledning väger i sammanhanget tungt. En sådan lokalisering ligger också väl i linje med de principiella överväganden röran­de lokalisering av statliga myndigheter som chefen för civildepartementet redovisade i 1988 års budgetproposition (bil. 2 sid. 14-15).

För alt ge lid lill erforderligt förberedelsearbete anscrjag all lokalise­ringen till Karlskrona bör ske den I juli 1989.


Prop. 1987/88: 142


2.2 Lokalisering av kustbevakningens regionala ledning

Mitt förslag: Kustbevakningens norra regionledning samlokaliseras med Norrlandskustens marinkommando i Härnösand under budget­året 1989/90 och kustbevakningens västra regionledning samlokali­seras med Västkustens marinkommando på Käringberget i Göte­borg under budgetåret 1990/91. Kustbevakningens östra regionled­ning samlokaliseras med marinens regionala ledning antingen vid Muskö eller Tullinge senast år 1993. Kustbevakningens södra re­gionledning lokaliseras lill Kariskrona men lidpunkten för överfiyti-ningen dit avgörs senare. Det ankommer på regeringen att bestäm­ma om lidpunkt m. m. för de föreslagna lokaliseringarna.


Kustbevakningskommittén: Kustbevakningens regionala ledningsorgan finns i dag organiserade som integrerade delar i resp. tullregion och är lokaliserade till Sundsvall (norra), Stockholm (östra), Malmö (södra) och Göteborg (västra). Följande principiella lokaliseringsallernativ har av kommittén prövats i alla de fyra regionerna, nämligen

-    kustbevakningens regionala organisation samlokaliseras med berörd marin myndighet och

-    nuvarande lokalisering av kustbevakningens regionala organisation. Utöver dessa alternativ har i Göteborg prövats en samtokalisering med

sjöfartsverket (Sessanterminalen) och i Stockholm en samlokalisering med Stockholm Radio (Årstadal). Dessutom har kommittén övervägt ell flertal andra lokaliseringsallernativ, t. ex. beträffande norra regionen Umeå. Kommittén har använt följande bedömningsfaktorer

-    kustbevakningens, andra sjöövervakningsmyndigheters och tullverkels samverkansbehov,

-    fillgång lill samband och information,

-    förulsållningar för planering och ledning,

-    förulsållningar för samverkan beträffande tekniska och administrativa stödfunktioner.


29


 


-     konsekvenser för krigsorganisationen,                                     Prop. 1987/88: 142

-     kustbevakningens civila profil,

-     lokaler,

-     behov av all byta verksamhelsorl samt

-     arbetsmiljö.

I västra regionen föreslår kommittén alt kustbevakningens regionala organisation samlokaliseras med Västkustens marinkommando på Käring-berget i Göteborg. 1 avvaktan på all lokaler kan färdigställas på Kåringber-get - beräknad tidpunkt under budgetåret 1990/91 -föreslår kommittén atl nuvarande lokalisering i Göteborgs innerstad bibehålles.

Beträffande södra regionen föreslår kommittén atl kustbevakningens regionala organisation på sikt samlokaliseras med marinens regionala led­ning i Kariskrona. Vissa resurser bör dock enligl kommittén bibehållas i Malmö för atl vid behov kunna leda verksamheten i Öresundsområdet. Med hänsyn lill nuvarande samlokalisering i Malmö och de positiva erfa­renheter som vunnits där är del kommitténs uppfattning alt del inte nu finns skäl all föreslå exakt tidpunkt för en omlokalisering. Detta ställnings­tagande motiveras också av all marinens ledningsorganisation inom områ­det för närvarande övervägs.

Kommittén föreslår vidare att den östra regionala ledningen samlokali­seras med marinens regionala ledning i Muskö eller Tullinge. Detta bör ske omkring år 1993 eller den tidigare tidpunkt som kan bli möjlig. Intill denna tidpunkt bör enligl kommittén nuvarande lokalisering bibehållas.

I norra regionen föreslår kommittén samlokalisering med Norrlandskus­tens marinkommando i Härnösand tidigast den Ijuli 1989. Intill dess bör nuvarande lokalisering bibehållas.

Kommittén framhåller att dess förslag till lokalisering av kustbevak­ningens regionala organisation skapar förutsättningar för en effektiv led­ning av kustbevakningens verksamhet och effektivare utnyttjande av kust­bevakningens och marinens samlade resurser för sjöövervakning.

Skälen för mitt förslag: Inledningsvis vill jag framhålla atl etl av syftena
med organisationen av en fristående myndighet för kustbevakningen var
all en ökad samordning mellan marinen och kustbevakningen skulle leda
lill rationaliserings- och effektivitetsvinster. Detta tillgodoses enligl min
mening bäst genom all kustbevakningens regionala ledningsorgan samlo­
kaliseras med berörda marina myndigheter i överensstämmelse med kom­
mitténs förslag. Mitt förslag innebär all regionledningarna i Malmö, Göte­
borg, Stockholm och Sundsvall lokaliseras till Karlskrona, Göteborg (Kä­
ringberget), Muskö allernalivi Tullinge saml Härnösand. Beträffande tid­
punkt för omflyttning är dessa bl. a. beroende av när ledningscentraler kan
vara klara. Lämpliga tidpunkter beräknas för närvarande vara för Härnö­
sand under budgetåret 1989/90, för Muskö/Tullinge senast år 1993 och för
Göteborg under budgetåret 1990/91. Tidpunkt för omlokalisering av den
södra regionledningen från Malmö lill Karlskrona samt dimensionering av
kvarvarande resurser i Malmö bör bestämmas med hänsyn lagen till bl. a.
pågående översyn av marinens ledningsorganisation i södra Sverige. Del
bör ankomma på regeringen alt bestämma tidpunkter m. m. för lokalise­
ringen av kustbevakningens regionala ledningsorganisation.
                             30


 


Jag vill i delta sammanhang också något beröra kustbevakningens rela­tioner till försvarsmakten. Frågan har behandlats utförligt i propositionen om kustbevakningens avskiljande från tullverket. Utgångspunkten för om­organisationen var att bevara kustbevakningens särart och identitet. Sam­tidigt anfördes i propositionen bl. a. att en fortsatt utbyggnad av gemen­samma centraler för övervakning, information och ledning bör ske ihop med marinen. Detta möjliggörs nu genom de förslag som jag lämnar i det föregående. Genom all kustbevakningen samtidigt inrättas som en central myndighet som lyder direkt under regeringen och självständigt ansvarar för den verksamhet som den åläggs av regeringen anser jag alt kustbevak­ningens civila profil även fortsättningsvis till fullo bevaras och dess särskil­da karaktär bibehålls.


Prop. 1987/88: 142


3 Lagändringar

Mitt förslag: De bestämmelser i lag som reglerar verksamheten vid tullverkets kustbevakning ändras så all de gäller verksamheten vid den nya myndigheten, kustbevakningen.

Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt med några få undanlag som framgår av redogörelsen nedan.

Remissinstanserna: Lämnar i huvudsak kommitténs förslag ulan erinran. Generaltullslyrelsen framför i några fall erinringar och sjöfartsverket fram­för i etl fall förslag till ytterligare ändringar. En redovisning av detta följer i redogörelsen nedan.

Bakgrunden till och skälen för mitt förslag: Tullverkels kustbevakning har många och skiftande arbetsuppgifter. Bestämmelser som reglerar upp­gifterna och de befogenheter som kustbevakningen har för att lösa dem finns spridda i många olika författningar. I vissa fall är bestämmelserna exklusivt skrivna för kustbevakningen. Som exempel kan nämnas lagen (1982:395) om tullverkets medverkan vid polisiär övervakning. I regel är emellertid arbetsuppgifter och befogenheter angivna i föreskrifter som är utformade så all de gäller generellt för tullverket och dess personal. Givet­vis finns det många bestämmelser av det slaget som enbart gäller för andra delar av tullverket än kustbevakningen. Å andra sidan finns åtskilliga föreskrifter som även gäller för kustbevakningen. Del finns dessutom några av dem som enbart tillämpas på kustbevakningen. I vilken omfatt­ning föreskrifter om tullverket gäller för kustbevakningen framgår i många fall av verkställighelsföreskrifter eller av interna bestämmelser inom tullverket.

När kustbevakningen skiljs från tullverket och blir en egen myndighet måste de författningar som reglerar kustbevakningens verksamhet ändras. Kustbevakningens uppgifter och befogenheter måste framgå av de grund-


 


läggande bestämmelserna på varje verksamhetsområde. I de flesta fall har    Prop. 1987/88: 142 regeringen beslutat dessa föreskrifter. Det finns emellertid några bestäm­melser som har meddelats genom lag.

3.1 Lagar som behöver ändras

Jag kommer nu alt lämna en redogörelse för de lagar som behöver ändras. De tas upp under de verksamhetsområden för kustbevakningen lill vilka de kan hänföras. Det kan anmärkas atl kustbevakningen har fler verksam­hetsområden ån vad som framgår av redogörelsen. Vid de aktuella lagrum­men anger jag mina förslag till ändringar.

Tullkontroll och smugglingsbekämpning

/  Tullagen (1987:1065)

Lagen, som trädde i kraft den I januari 1988, gäller tull och annan skatt som tas ut vid införsel av varor och tullverkets övervakning av införsel och utförsel av varor.

Lagens föreskrifter om förtullning, lulltaxering och uppbörd har inte någon tillämpning på kustbevakningen. Som etl undanlag förekommer emellertid alt personal ur kustbevakningen ibland bemannar lullstalionen i Skärhamn i Tjörns kommun. Personalens befattning med rena tullgöromål är dock ytterst liten och del finns enligl min mening ingen anledning att göra de ändringar i tullförfatlningarna som krävs för all denna personal skall kunna fortsätta atl handlägga lullärenden efter den I juli 1988.

Lagens bestämmelser om tullverkels kontrollverksamhet rör emellertid kustbevakningen och finns i 6l-79§§. Av intresse i detta sammanhang är 61-70 och 73 §§.

Varor som är oförlullade och som man alltsä inte fritt får förfoga över vid införsel samt varor som anmälts till utförsel står enligl 61 § under tullverkels överinseende (tullkontroll). Enligl 62 § står också under vissa förutsättningar transportmedel under tullkontroll. I 63 § finns föreskrifter om de grundläggande befogenheter som tullmyndigheterna har för att fullgöra sina uppgifter. Befogenheterna får användas endast för kontroll av atl den anmälningsplikt eller uppgiflsskyldighel som enligt lag eller annan författning föreligger gentemot tullmyndigheterna fullgjorts riktigt och full­ständigt. Någon misstanke om oegentligheler krävs inte för alt befogenhe­terna skall få utövas. Befogenheterna innebär rätt att undersöka bl. a. transportmedel, tullupplag, frihamnar, vissa lokaler och handresgods. In­gripandena utgör i vissa fall husrannsakan och i andra fall kroppsvisitation.

I 64 § finns bestämmelser om vissa förbud, åligganden och inskränkning­ar för varu- och persontrafiken. Bestämmelserna går ut på all göra del möjligt att övervaka och kontrollera införsel och utförsel av varor.

65 § föreskriver skyldighet för vissa personer alt på tulltjänstemans begäran lämna de uppgifter och handlingar som behövs för tullkontrollen.

Enligt 66 § får tullmyndigheterna anbringa lås, förseglingar och igenkän­ningsmärken på transportmedel och varor som står under tullkontroll.


 


Bestämmelserna i 67 § ger tullmyndighet räU all tillfälligt slänga av    Prop. 1987/88: 142 områden där transportmedel lossas eller lastas och vissa andra områden.

Enligt 68 § får tullmyndigheterna preja fartyg inom Sveriges sjöterrito­rium, om det behövs för att möjliggöra tullverkets övervakning av införsel eller utförsel av varor. Enligt paragrafen får tullmyndighet även i vissa fall inbringa fartyg som befinner sig utanför territoriet lill en plats inom delta.

69 § innehåller föreskrifter om de skyldigheter som åligger uppgiftsläm­nare när tullmyndigheter skall kontrollera uppgifter enligl 63 §. Den som verkställer kontrollen skall beredas tillfälle all undersöka varan och trans­portmedlet och utan kostnad få de varuprov som behövs. Han skall också lämnas tillträde till lokaler eller andra utrymmen.

Föreskrifterna i 70 § ger tulltjänsteman rätl alt undersöka och la prov pä varor även i andra fall.

73 § föreskriver alt polisen är skyldig all medverka i kontrollverksamhet enligl lagen. De bestämmelser om kontrollbefogenheler m. m. för tullmyn­dighet och tulltjänsteman som finns i 63 - 70 §§ gäller vid sådan medver­kan också polismyndighet och polisman.

All verksamheten vid kustbevakningen också omfattar kontrollverk­samhet enligt tullagen följer av I kap. 14 och 20 §§ tjänstgöringsreglementet (TES 1979: 19) för lullslalen. Enligl 20 § ingår nämligen gränsbevakning enligt 14 § i kustbevakningens verksamhet. Gränsbevakningen omfattar enligt 14 § kontroll av resandetrafiken, varor och transportmedel genom slumpmässiga eller styrda undersökningar, förseglingsåtgärder eller sär­skild uppsikt på grundval av tidigare gjorda iakttagelser av trafiken, granskning av handlingar, mollagna underrättelser eller uppgifter som lämnas av trafikanter på grund av uppgiftsskyldighet som åligger dem. Det sägs vidare atl verksamheten bedrivs i form av trafikexpedierande bevak­ning, rörlig bevakning och lullkriminalljänsl.

• De ändringar som behövs

Kustbevakningens uppgifter och befogenheter i fråga om kontrollverksam­het enligt tullagen bör komma till uttryck i lagen, iag föreslår därför att 73 § utformas så all kustbevakningen och tjänsteman vid kustbevakningen lik­ställs med polismyndighet resp. polisman.

2 Lagen (1960:418) om straff för varusmuggling

Lagen innehåller bestämmelser om straff för den som bryter mot bestäm­melserna om in- och utförsel av varor.

Bestämmelserna i 14 § ålägger tulltjänsteman, tjänsteman vid lots- och fyrslalen, poslljänsteman och tjänsteman vid statens järnvägar atl, i den mån honom anbefalld tjänstgöring därtill föranleder, noggrant övervaka all brott som avses i lagen icke äger rum. Enligl paragrafen har lullljänsleman samma räll som enligl rättegångsbalken tillkommer polisman all gripa den som misslänks för brott som avses i lagen saml atl till förhör medtaga den som är tillstädes på plats där sådant brott förövats.

Enligl 15 § får lullljänsleman, tjänsteman vid lots- och fyrstaten och
polisman ta egendom som kan antas vara enligt lagen förverkad i beslag.
       33

3  Riksdagen 1987/88. I .saml. Nr 142


 


Vidare sägs det alt tulltjänsteman även i övrigt i fråga om brott som avses i    Prop. 1987/88: 142 lagen har den rätt atl la egendom i beslag som enligl rättegångsbalken tillkommer polisman.

Föreskrifterna i 18 § ger polisman och tulltjänsteman rätl atl ulan förord­nande företa husrannsakan för eftersökande av egendom som kan antas vara förverkad enligt lagen om straff för varusmuggling. Sådan husrannsa­kan får ske i magasin, upplagsbodar, uthus saml lägenhet som avses i 28 kap. 3 § rättegångsbalken. Sistnämnda lagrum är tillämpligt på lägenhet som är tillgänglig för allmänheten eller "plägar utgöra tillhåll för lösdrivare eller förbrytare eller där sådant gods, som eflersökes, plägar uppköpas eller mottagas som pant". I övrigt har tulltjänsteman enligl förevarande paragraf i fråga om brott som avses i lagen om straff för varusmuggling samma rätt alt utan förordnande företa husrannsakan som enligl rätte­gångsbalken tillkommer polisman.

19 § innehåller regler om tulltjänstemans räll all företa kroppsvisitation och ytlig kroppsbesiklning på den som anträffas vid gräns- eller kuslort eller ankommer lill plats, där förbindelse med utlandet äger rum, om det förekommer anledning all han har på sig gods som är underkastat beslag enligl varusmugglingslagen.

• De ändringar som behövs

Av de tidigare nämnda I kap. 14 och 20 §§ tjänstgöringsreglementet (TES 1979: 19) för lullslalen framgår att kustbevakningen och dess tjänstemän också har till uppgift att bekämpa smuggling.

Jag/örei/år därför atl 14, 15, 18 och 19 §§ varusmugglingslagen utformas så all tjänsteman vid kustbevakningen likställs med tulltjänsteman.

19§ innehåller ocksä regler om skärpt tullkontroll. Om vederbörande chef för tull-, kust- eller gränsbevakning finner skärpning av tullkontrollen av persontrafiken oundgängligen nödvändig, får efter bevakningschefens förordnande kroppsvisitation göras på de resande. Benämningarna "chef för tull-, kust- eller gränsbevakning" ger inte en riktig beskrivning av den organisation som numera finns i tullverket. Beslut i fråga om skärpning av tullkontroll fallas inte inom kustbevakningen, lag föreslår därför all be­nämningen chef för kustbevakning tas bort.

Även efter en sådan ändring är bestämmelserna om skärpt lullkoniroll i paragrafen föråldrade. Lagen utreds emellertid för närvarande av utred­ningen (Fi 1986:05) med uppdrag all se över lagen om straff för varu­smuggling. Det finns därför inte anledning all i detta sammanhang föreslå ytteriigare ändringar i paragrafen. Även 14 och 15 §§ är föråldrade efter de nu föreslagna ändringarna. Sjöfartsverket pekar på all uttrycket "tjänste­man vid lots- och fyrstalen" inte längre bör användas och atl det bör ersättas med "tjänsteman vid sjöfartsverket". Jag anser emellertid även i fråga om dessa paragrafer att del inte finns anledning atl i delta samman­hang föreslå ytterligare ändringar.

3 Lagen (1960:419) om förbud i vissa fall mot införsel av spritdiycker

Lagen innehåller bestämmelser om förbud i vissa fall mot all införa sprit-          34

drycker lill Sverige med fartyg.


 


Föreskrifterna i 3 § I mom. ger en lullljänsleman befogenhet alt visitera    Prop. 1987/88: 142 fartyg.

• De ändringar som behövs

Jag föreslår av samma skäl som anförts ovan beträffande lagen om straff för varusmuggling atl bestämmelsen utformas så alt tjänsteman vid kust­bevakningen likställs med tulltjänsteman.

I 3 § 2 mom. finns bestämmelser om sårskild tullkontroll som nära över­ensstämmer med bestämmelserna om skärpt tullkontroll i 19 § lagen om straff för varusmuggling. Av samma skäl som anfördes vid den paragrafen föreslår]ag all benämningen chef för kustbevakningen tas bort.

Gränstullsamarbete

4 Lagen (1959:590) om gränslullsamarbele med annan stat

Sverige har med Norge och Finland träffat två olika överenskommelser angående gränstullsamarbele. I överenskommelserna sågs del all gräns­lullsamarbele innebär samarbete i fråga om tullkontroll å och tullklarering av trafiken mellan staterna. Samarbetet skall äga rum i kontrollzon. På vardera sidan om gränsen mellan Sverige och Norge skall utmed gränsen ett femlon kilometer brett område ulgöra konlrollzon. På samma sätt skall utmed Sveriges gräns mot Finland elt tre kilometer brett område ulgöra konlrollzon. Enligt överenskommelserna kan vardera staten i samråd med den andra staten bestämma atl även annal område skall ulgöra kontroll­zon. Det sägs vidare att sådan konlrollzon kan omfatta landsvägsslräcka, järnvägssträcka med ett eller flera stationsområden, flygplats, faried eller hamnområde. I överenskommelserna åtar sig staterna alt låta sina tjänste­män inom kontrollzoner på resp. stals territorium utöva sädan tullljänsl som omfattas av gränslullsamarbelel.

I lagen finns bestämmelser om gränstullsamarbele. Även i lagen innefat­tas tullkontroll och tullklarering i begreppet gränslullsamarbele.

Enligl 6§ åligger del svensk lullpersonal atl utöva tullljänsl som omfat­tas av gränstullsamarbete.

18 och 9 §§ finns föreskrifter om vad som gäller om en svensk tulltjänste­man under utövning av tullljänsl för annan stat gör sig skyldig till myndig­hetsmissbruk, mulbroll, brott mot tystnadsplikt eller någon tjänsteförseel­se eller åstadkommer skada.

• De ändringar som behövs

Kommittén konstaterar atl tullkontroll ingår i kustbevakningens uppgifter
och alt sådan kontroll kan komma alt utövas inom kontrollzon som omfat­
tar faried. Kommittén föreslår därför atl även tjänsteman vid kustbevak­
ningen nämns i 6, 8 och 9§§. Generallullstyrelsen avstyrker förslaget
eftersom några farleder inte har förklarats ulgöra konlrollzoner och det
därför i praktiken inte är aktuellt för kustbevakningen all delta i gränslull­
samarbelel.
Säsom lagens bestämmelser om svensk lullpersonal är utformade är de
           35


 


för närvarande tillämpliga även på personalen vid tullverkets kustbevak- Prop. 1987/88: 142 ning. Lagen anger ramen för det gränstullsamarbele som regeringen kan träffa avtal om med annan stat. Det närmare innehållet i gränslullsamarbe-tet bestäms i avtalen. Det är inte uteslutet alt det framdeles kan bli aktuellt med gränstullsamarbete också i farvatten vid våra gränser. Redan de nuvarande avtalen med Norge och Finland förutskickar för övrigt all överenskommelse kan träffas om att konlrollzonerna skall omfatta farle­der. Med hänsyn till vad jag nu har anfört bör lagen vara tillämplig på kustbevakningen även efter den I juli 1988. I likhet med kommittén/ö;e-slår jag därför all också tjänsteman vid kustbevakningen nämns i 6, 8 och 9 SS.

Utlänningskontroll

5 Utlänningslagen (1980:376)

I lagen anges på vilka villkor utlänningar får resa in och ut ur Sverige samt uppehålla sig och ha anställning här.

SS innehåller bestämmelser om befogenhet för tulltjänsteman atl under­söka bagageuirymmen etc, om inresekonlroll sker under medverkan av tullmyndighet.

55 S innehåller föreskrifter som ger tulltjänsteman samma befogenheter som polisman att tillfälligt omhänderta utlänningar, i den mån utlännings­kontroll sker under medverkan av tullmyndighet.

Enligt I kap. 20 S tjänstgöringsreglementet (TES 1979: 19) för lullslalen ingår i tillämpliga delar bevakningsverksamhet enligt 1 kap. 19 S reglemen­tet i kustbevakningens verksamhet. Enligl 19 S ingår utlänningskontroll i bevaknings verksamheten.

• De ändringar som behövs

Inresekonlroll och utlänningskontroll kan ske under medverkan av kust­bevakningen. Jag föreslår alt delta kommer till uttryck i 8 och 55 SS utlänningslagen.

Jakttillsyn

6 Jaktlagen (1987:259)

Lagen innehåller bestämmelser om viltvården, rätten till jakt och jaktens bedrivande samt frågor som hänger samman därmed.

47 § innehåller föreskrifter om räll för därtill förordnade jaktlillsynsman och därtill behöriga tjänstemän vid tullverkets kust- eller gränsbevakning au ta vill och viss egendom i beslag.

• De ändringar som behövs

lag föreslår all paragrafen ändras så all orden "tullverkets kust- eller gränsbevakning" byts ut mot "kustbevakningen och tullverkets gräns­bevakning".

36


 


Fisketillsyn                                                                                    Prop. 1987/88: 142

7          Lagen (1950:596) om rätt till fiske

Lagen avser rätlen lill fiske inom Sveriges sjöterritorium och svensk fiskezon samt, i sårskilt angivna fall, svenskt havsfiske utanför fiskezonen. 37 S innehåller regler om befogenhet för tjänstemän vid tullverkets kust­bevakning och fiskelillsynsmän att la redskap m. m. i beslag.

• De ändringar som behövs

Jag föreslår all benämningen "tullverkets kustbevakning" byts ul mot

"kustbevakningen".

Tillsyn av efterlevnaden av föreskrifter om ätgärder mot vattenförorening

8          Lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförorening från fartyg

I lagen finns bestämmelser som syftar till atl hindra eller begränsa utsläpp av farlig art från fartyg. Om olja e. d. kommer ut från fartyg kan förbud och föreläggande meddelas för alt förebygga eller begränsa utsläppet. Sjöfarts­verket har befogenhet alt falla sådana beslut. En särskild avgifl (vatlenfö-roreningsavgift) skall tas ul, om förbud mot utsläpp av olja har överträtls och utsläppet inte är obetydligt.

I 7 kap. 4-6 SS finns bestämmelser om meddelande av förbud för fartyg atl avgå eller att resa vidare. Den myndighet som har faltal ell sådant beslut skall enligt 7 kap. 10 S genast anmäla del för polis-, tull- och lois­myndigheterna. Polismyndigheten skall, om det behövs, vidta åtgärder för alt förhindra överträdelser av förbudet. Så länge beslutet gäller skall tull-och loismyndigheterna inställa de förrättningar för fartyget som ankommer på dem.

Enligt 8 kap. 5 S prövas frågor om vattenföroreningsavgift av tullverket.

Bestämmelserna i 8 kap. 6S ger tullverket eller annan myndighet som regeringen utser räll alt meddela förbud eller föreläggande beträffande fartyg, om det skäligen kan antas all vattenföroreningsavgift skall tas ut. Åtgärderna skall gå ul på all säkra bevisning och kan innefatta förbud mot fartygels avgång eller vidare resa eller föreläggande all fartyget skall anlöpa viss hamn.

8   kap. 7 S handlar om tullverkels rätt all meddela förbud eller föreläggan­
de för att säkerställa statens anspråk på påförd valtenföroreningsavgift!

Enligt 8 kap. 10 S är fartygets befälhavare behörig all på parts vägnar ta emot underrättelse enligl 17 S förvaltningslagen (1986:223) i avgifisärende hos tullverket. Han är också behörig atl la emot underrättelse om tullver­kets beslut enligt 21 S förvaltningslagen och är behörig alt överklaga beslu­tet.

I 9 kap. 1 § finns en föreskrift om skyldighet för annan myndighet än tullverket all genast underställa tullverket beslut som myndigheten faltal enligl 8 kap. 6§.

9   kap. 3S innehåller bestämmelser om hur tullverkels beslut om vallen-
föroreningsavgift och om förbud eller föreläggande enligl 8 kap. 6 eller 7 S

får överklagas. Sådana beslut överklagas genom besvär hos den tingsrätt      37


 


som är sjörätlsdomslol i den ort där den tullmyndighet som har meddelat     Prop. 1987/88: 142 del överklagade beslutet har sill säte.

9 kap. 4S innehåller föreskrifter om förbud mot överklagande av vissa beslut som tullverket fattar.

19 kap. 5§ fjärde stycket finns en bestämmelse om att allmän åklagare företräder staten i mål vid domstol rörande beslut av tullverket som har överklagats enligt 3 §.

9 kap. 6 S innehåller föreskrifter om verkställighet av tullverkets beslut. • De ändringar som behövs

Enligt 8 kap. 3 § förordningen (1980:789) om åtgärder mot vallenförorening från fartyg meddelas beslut i frägor om vallenföroreningsavgift inom tullverket av chefen för generallullstyrdsens bevakningsbyrä (gränsche­fen) eller av någon av cheferna för bevakningskontoren i Sundsvall, Stock­holm, Malmö och Göteborg.

Underställning vid tullverket av beslut enligt 9kap. I S lagen skall enligl 8 kap. 4 S första stycket nämnda förordning göras hos gränschefen.

Inom tullverket är del alltså kustbevakningen som sysslar med frågorom vatlenföroreningsavgifter. lagföreslår alt detta kommer lill uttryck i 8 kap. 5-7 och 10 SS samt 9 kap. 1 och 4-6 SS lagen.

I fråga om forumregeln i 9 kap. 3 S föreslår kommittén att orden "den tullmyndighet som har meddelat del överklagade beslutet" byts ul mot "den enhet vid kustbevakningen som har meddelat del överklagade beslu­tet". Generaltullslyrelsen anser atl uttrycket "enhet vid kustbevakning­en" för tanken till fartyg, bilar och flygplan och atl del därför är bättre atl i stället använda ordet " kuslbevakningsmyndighel". Enligl styrelsen kan del ordet användas oavsett hur den nya myndighetens organisatoriska struktur utformas.

Beslut om vallenföroreningsavgift skall kunna fattas vid envar av kust­bevakningens regionala ledningar och vid kustbevakningens centrala led­ning. Eftersom kustbevakningen till skillnad mot tullverket skall beslå av en myndighet och inte olika myndigheter inom en verksorganisation, anser jag all del inte går alt använda ordet "kustbevakningsmyndighet". Jag föreslår därför all paragrafen ändras i enlighet med kommitténs förslag.

Anmälan enligt 7 kap. 10 S görs lill såväl kustbevakningen som andra
delar av tullverket. Kommittén föreslår atl kustbevakningen nämns bland
de myndigheter som skall underrättas. Kommittén föreslår också all kust­
bevakningen skall få samma rätt som polisen att vidta åtgärder för all
förhindra överträdelser av förbud mot fartygs avgåtig och vidare,resa.
Generaltullslyrelsen pekar på att detta är en ny befogenhet för kustbevak­
ningen och all det därför inte är en redaktionell ändring. Slyrejsenianser atl ,
förslaget inte bör genomföras för närvarande. Jag delar styrelsens uppfatl-
ling och föreslår all 7 kap. 10 S ändras endast på det sättet all kustbevak-
lingen nämns bland de myndigheter som skall underrättas om ett meddelat
.    ,

örbud.

38


 


Räddningstjänst                                                                           Prop. 1987/88: 142

9 Räddningstjänsllagen (1986:1102)

Lagen innehåller föreskrifter om kommunal och statlig räddningstjänst. Sjöräddningstjänsten är statlig och omfattar efterforskning och räddning av människor, som är eller kan befaras vara i sjönöd, och sjuktransporter från fartyg. Sjöräddningsljänsten omfattar också räddningsinsatser när olja el­ler andra skadliga ämnen har kommit ut i vattnet.

Enligl 27 S skall tullverkets kuslbevakningsorganisalion svara för rädd­ningstjänsten, när olja eller andra skadliga ämnen har kommit ul i vattnet.

• Den ändring som behövs

iag föreslår atl orden "tullverkels kuslbevakningsorganisalion" byts ul mot "kustbevakningen".

Sjöfynd

10       Lagen (1918:163) med vissa bestämmelser om sjöfynd

I lagen finns bestämmelser om vad den skall iaktta som bärgar sjöfynd och under vilka förutsättningar fyndet kan tillfalla honom.

I S handlar om envars skyldighet atl anmäla sjöfynd hos polismyndighet eller tulltjänsteman. Har tulltjänstemannen tagit emot en sådan anmälan skall han enligl paragrafen ofördröjligen underrätta polismyndigheten om denna.

7 S innehåller bestämmelser om intyg om fynds värde. Intyget kan utfär­das av polismyndighet eller av en lullljänsleman som generaltullslyrelsen har bemyndigat all utfärda sådana intyg.

• De ändringar som behövs

Såväl kustbevakningen som andra delar av tullverket lar befallning med sjöfynd. Jag föreslår därför all kustbevakningens uppgifter i fråga om sjöfynd kommer till ullryck i lagen.

Fartygs registrering och identiflering

// Sjölagen (1891:35 s.l)

I lagen finns grundläggande bestämmelser om fartyg, fartygs registrering,
sjöpanlräll, inskrivning, inteckning, sjöförklaring och-särskild undersök­
ningskommission.
                                                             ■   ■       '

Enligl 315 S är sjöfartsverket, tullverket och polismyndighet skyldiga all
lämna biträde lill undersökningskommission och lill tingsrätt som håller
sjöförklaring.
                ■ .                         •    .       '                '          '

I 376S finns föreskrifter som innebär atl sjöfartsverket, tullverket och polismyndighet är skyldiga all lämna biträde ål registermyndighet när del       .        . gäller att vaka över efterlevnaden av föreskrifter om registrering och identifiering av skepp och inskrivning av räll lill skepp och andel i sådan egendom. Myndigheterna har för detta ändamål tillträde till skepp.


 


12 Lagen (1973:1064) om ändring i sjölagen (1891:35 s. I)       Prop. 1987/88: 142

Genom lagen infördes nya regler i fråga om registrering av skepp och inskrivning av räll lill skepp och hypolek i sådan egendom.

När inskrivning eller inteckning första gången söks i egendom, vilken såsom skepp har överförts från fartygsregistrel eller fiskefarlygsregisler lill skeppsregistret, skall enligl punkt 7a övergångsbeslämmelserna lill lagen registermyndigheten pröva huruvida egendomens beskaffenhet av fartyg är otvetydigt utredd. 1 punkten finns också föreskrifter som gör del möjligt för registermyndigheten atl låta göra viss utredning genom sjöfartsverkets eller tullverkets försorg.

13        Lagen (1979:377) om registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart
m. rn.

Enligt lagen skall i båtregister föras varje svensk båt som används yrkes­mässigt till befordran av gods eller passagerare, lill bogsering eller bärg­ning, lill fiske eller annan fångst eller till uthyrning till allmänheten och vars skrov har en största längd av minst sex meter. Även mindre passage-rarbålar skall i vissa fall införas i bålregistret.

I 15 S åläggs sjöfartsverket, tullverket och polismyndighet alt biträda registermyndigheten med alt vaka över all bestämmelser i lag eller annan författning om båtregistrering och bålidentifiering efterlevs. De har för detta ändamål tillträde till bål.

• De ändringar som behövs i lagarna under punkterna 11 — 13 Tullverkels uppgifter och befogenheter i fråga om fartygs registrering och identifiering handhas och utövas av såväl kustbevakningen som andra delar av tullverket. lagföreslår att kustbevakningens uppgifter och befo­genheter anges i de lagrum som nämnts under punkterna 11-13 ovan.

14        Lagen (1987: 773) om fritidsbåtsregister

Enligl lagen skall fritidsbåtar som drivs med segel eller motor och vars skrov har en största längd av minst fem meter registreras. Dessutom.skah båtar som drivs med motor, vars effekt överstiger tio kilowatt registreras. Registret skall föras med hjälp av automatisk databehandling.

Bestämmelsen i 3 S ger polismyndighet, tullmyndighet, riksskatteverket, länsskaltemyndighel, lokal skattemyndighet och kronofogdemyndighet rätt lill terminalålkomst till fritidsbålsregislrel.

» Den ändring som behövs

I förarbetena lill lagen anförs all fritidsbålsregislrel bl. a. har till ändamål

atl ge underiag för kontroll av ordning och säkerhet till sjöss och all del

också bör kunna användas för utredningar, rörande skaller, tullar och

indrivning och all det därför har befunnits lämpligt alt ge de angivna

myndigheterna  rätl  lill   terminalålkomst  lill  fritidsbåtsregislrel  (prop.

1986/87: 121 s. 20). Jag/öré'.s/o/-alt kustbevakningen läggs till uppräkningen        40

av de myndigheter som har rätl till terminalåtkomsl.


 


Tillsyn av säkerheten på fartyg                                                    Prop. 1987/88: 142

15        Fartygssäkerhetslagen (1988:49)

Lagen träder i kraft den Ijuli 1988 och ersätter lagen (1965:719) om säkerheten på fartyg. I lagen finns bestämmelser om certifikat, sjövärdig­het, arbetsmiljö, passagerarfartyg, bemanning, tillsyn, förbud alt använda fartyg eller utrustning och om skyddsverksamhet. Sjöfartsverket utövar tillsyn av fartyg och deras utrustning och drift enligl lagen och enligl föreskrifter som utfärdas med slöd av lagen.

Enligl 10 kap. II S första stycket är polismyndigheter, tullmyndigheter, miljö- och hälsoskyddsnämnder samt läkare skyldiga atl lämna tillsyns­myndigheterna del biträde och de upplysningar som de behöver för sin tillsyn. När en tullmyndighet medverkar vid tillsynen har tjänstemän vid tullverkels kustbevakning enligt andra stycket vissa närmare angivna befo­genheter.

• De ändringar som behövs

All kustbevakningen skall medverka vid tillsynen framgår av paragrafens andra stycke. Regeln om atl tullmyndigheter skall biträda vid tillsynsverk­samheten var en nyhet i 1965 års lag i förhållande lill den tidigare gällande ordningen och var ell led i strävandena all göra tillsynsverksamheten effektivare. Av förarbetena framgår all det bl. a. gällde all utnyttja tullper­sonalen för sådan tillsyn vid in- och utklareringar saml förrättningar om­bord på fartygen (prop. 1965: 130 s. 79-84). Detta ger vid handen atl även annan lullpersonal än kuslbevakningspersonal omfattas av paragrafen.

lagföreslår alt kustbevakningen las med i första stycket bland dem som är skyldiga alt lämna biträde och upplysningar ål tillsynsmyndigheterna och all andra stycket utformas så atl del avser kustbevakningen.

Medverkan i polisiär övervakning, m. m.

16        Lagen (1982:395) om tullverkets medverkan vid polisiär övervakning

Lagen innehåller bestämmelser om rätt för tjänstemän vid tullverkets kustbevakning alt utöva vissa polisiära befogenheter i samband med över­vaknings- och lillsynsuppgifter lill sjöss.

I S anger lagens tillämpningsområde dvs. när tullverket medverkar vid den polisiära övervakningen.

1 2 S talas om de befogenheter som tjänsteman vid tullverkets kustbevak­ning har då lagen tillämpas.

I 7S finns föreskrifter om åklagares och polismyndighets rätt atl anlita biträde av tullmyndighet vid förundersökning rörande vissa brott.

• De ändringar som behövs

Jag/öcej/År all ordet "tullverket" byts ul mot "kustbevakningen" i olika
böjningsformer i rubriken till lagen och i I S. atl benämningen "tullverkets
kustbevakning" i 2S byts ut mot "kustbevakningen" och atl ordet "tull-,
myndighet" i 7S byts ut mot "kustbevakningen".
                                        ,

41


 


17 Polislagen (1984:387)                                                             Prop. 1987/88:142

I lagen finns bestämmelser om polisens uppgifter, befogenheter och orga­nisation.

I 23 S första stycket första meningen finns en föreskrift som innebär all vissa bestämmelser i lagen om räll all använda våld även gäller för tjänste­män vid tullverkets kustbevakning. I tredje stycket förekommer en erinran om alt särskilda bestämmelser finns i fråga om befogenhet för tjänstemän vid tullverkets kustbevakning all tillämpa bestämmelserna i 13 S om ingri­pande för atl upprätthålla allmän ordning m. m.

• Den ändring som behövs

Jag föreslår all benämningen  "tullverkets kustbevakning"  ändras lill

"kustbevakningen".

18        Vapenlagen (1973:1176)

Lagen innehåller föreskrifter om tillstånd alt inneha vapen och ammuni­tion.

32 S reglerar rätlen för polisman, av länsstyrelsen förordnad jaktlillsyns­man saml personal vid domänverket, tullverket eller rennäringsenhel vid lantbruksnämnd att omhänderta vapen och därtill hörande ammunition.

Enligl 41 S har av länsstyrelsen förordnad jaktlillsynsman saml personal vid domänverket, tullverket eller rennäringsavdelning vid lantbruksnämnd samma räll som tillkommer polisman atl ta viss egendom i beslag.

• De ändringar som behövs

Bestämmelserna om rätten för personal vid tullverket alt ta vapen och annan egendom i beslag gäller såväl personalen vid kustbevakningen som annan personal vid tullverket. Jag jöreslår att personalen vid kustbevak­ningen las med i uppräkningen i dessa paragrafer av de personalkategorier som har befogenheter att omhänderta vapen och ammunition saml atl ta egendom i beslag.

19        Sekretesslagen (1980:100)

Lagen innehåller bestämmelser om tystnadsplikt i del allmännas verksam­het och om förbud atl lämna ut allmänna handlingar.

5 kap. I § innehåller föreskrifter om sekretess för uppgift som hänför sig till åklagarmyndighets, polismyndighets eller tullmyndighets verksamhet för alt förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott. I paragrafen finns också föreskrifter om sekretess i annan verksamhet hos myndighet för atl biträda åklagarmyndighet, polismyndighet eller tullmyndighet med alt upp­daga, utreda eller beivra brott.

I 9kap. 17S finns bestämmelser om'sekretess för uppgift om enskilds'
personliga och ekonomiska förhållanden i åklagarmyndighets, polismyn-
   '

dighelsdler tullmyndighets verksamhet föratt förebygga, uppdaga, utreda        ■

eller beivra brott.                                       ■ '                                                     ,,

42


 


* De ändringar som behövs                                                          Prop. 1987/88:142
Kustbevakningen har vissa uppgifter i fräga om brottsbekämpning. Detta

följer av vad som sagts beträffande lagen (1960:418) om straff för varu­smuggling och av lagen (1982:395) om tullverkets medverkan vid polisiär övervakning. Jag/öre.y/å/- därför alt även kustbevakningen nämns i de tvä nämnda paragraferna.

20 Förvaltningslagen (1986:223)

Lagen innehåller bestämmelser om förvaltningsmyndigheternas handlägg­ning av ärenden. Bestämmelserna lar sikte på normala ärenden och före­skriver räll för parter att få del av uppgifter, skyldighet för myndigheterna all motivera sina beslut m. m.

I 32 § görs undanlag för sådana föreskrifter såvitt gäller kronofogdemyn­digheternas exekutiva verksamhet och polis-, åklagar- och tullmyndighe­ternas brollsbekämpande verksamhet.

• Den ändring som behövs

Som framgått av det föregående bedriver även kustbevakningen brottsbe­kämpande verksamhet. Jag jöreslår därför atl paragrafen kompletteras på så sätt all även denna verksamhet nämns.

Gränsövervakning i krig

21 Lagen (1979:1088) om gränsövervakningen i krig m. m.

Enligt I S skall övervakningen av samfärdsel över rikets gränser som ankommer på polis- och tullväsendet samt försvarsmakten samordnas på visst sätt, om riket kommer i krig.

Enligt 5 S hör tullpersonal lill den personalkategori som kan las ul för alt fullgöra gränsövervakning. För tullverkels kustbevakning gäller enligt pa­ragrafen särskilda föreskrifter.

De föreskrifter som hänvisningen avser finns i förordningen (1982: 314) om utnyttjande av tullverkels kustbevakning inom försvarsmakten. Enligl I S förordningen skall kustbevakningen under krigstillstånd ställas lill försvarsmaktens förfogande för fullgörande av övervaknings-, transporl-och andra uppgifter enligl närmare överenskommelse mellan chefen för marinen och generaltullstyrelsen. Regeringen kan föreskriva alt delsamma skall gälla under beredskapstillstånd. I förarbetena lill lagen om gränsöver­vakning i krig hänvisades särskilt till atl kustbevakningen i allmänhet kommer all slå lill försvarsmaktens förfogande vid de tillfällen då lagen är avsedd all tillämpas (prop. 1978/79: 215 s. 25).

• De ändringar som behövs       

Kommittén anför alt även kustbevakningen har lill uppgift all övervaka samfärdseln över rikels gränser. Kommittén föreslär därför alt detta kom­mer lill ullryck i 1 S. Kommittén konstaterar vidare all kustbevakningens       '

personal inte las ul enligf lagen om gränsöverväkning i krig för att fullgöra        '

43


 


gränsövervakning. Kommittén föreslår därför atl 5S ändras endast på del     Prop. 1987/88: 142 sättet alt orden "tullverkels kustbevakning" byts ul mot "kustbevakning­en".

Generaltullslyrelsen ifrågasätter om de föreslagna ändringarna behövs. Eftersom kustbevakningens verksamhet i krig regleras i förordningen (1982:314) om utnyttjande av tullverkets kustbevakning inom försvars­makten anser styrelsen atl kustbevakningen inte berörs av lagen. Därför behövs, enligl styrelsen, endast den ändringen göras alt sista meningen i 5S las bort.

Del är riktigt atl kustbevakningens medverkan i gränsövervakningen inte direkt grundar sig på lagen ulan på den nämnda förordningen. Kust­bevakningen berörs emellertid på ett annat sätt. Det som enligt lagen skall samordnas är den övervakning av samfärdseln över rikels gränser som i fredslid ankommer på polisen, tullväsendet och försvarsmakten. Det inne­bär att även sådan övervakning av samfärdseln över rikets gränser som ankommer på kustbevakningen skall vara föremål för samordningen. I likhet med kommittén/örei/o/-jag atl detta kommer lill uttryck i paragra­fen. I konsekvens härmed/öre.s/(7/'jag också all 5 § ändras i enlighet med kommitténs förslag.

4 Upprättade lagförslag

I enlighet med del anförda har det inom försvarsdepartementet upprättats förslag lill

1.  lag om ändring i tullagen (1987: 1065),

2.  lag om ändring i lagen (1960: 418) om straff för varusmuggling,

3.  lag om ändring i lagen (1960: 419) om förbud i vissa fall mot införsel av spritdrycker,

4.  lag om ändring i lagen (1959:590) om gränstullsamarbele med annan stat,

5.  lag om ändring i utlänningslagen (1980: 376),

6.  lag om ändring i jaktlagen (1987: 259),

7.  lag om ändring i lagen (1950: 596) om rätt till fiske,

8.  lag om ändring i lagen (1980:424) om åtgärder mot vallenförorening från fartyg,

9.  lag om ändring i räddningstjänsllagen (1986; 1102),

 

10. lag om ändring i lagen (1918: 163) med vissa bestämmelser om sjö­fynd,

11. lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. I),

12. lag om ändring i lagen (1973: 1064) om ändring i sjölagen (1891: 35 s. 1),

13. lag om ändring i lagen (1979: 377) om registrering av båtar för yrkes­mässig sjöfart m. m.,

14. lag om ändring i lagen (1987: 773) om fritidsbåtsregisler,

15. lag om ändring i farlygssäkerhetslagen (1988:49),

16. lag om ändring i lagen (1982:395) om tullverkets medverkan vid

polisiär övervakning,                                                                                           44


 


17.  lag om ändring i polislagen (1984: 387).                              Prop. 1987/88:142

18.  lag om ändring i vapenlagen (1973: 1176),

19.  lag om ändring i sekretesslagen (1980: 100),

20.  lag om ändring i förvaltningslagen (1986: 223),

21.  lag om ändring i lagen (1979: 1088) om gränsövervakningen i krig m. m.

Jag har samrått med

chefen för justitiedepartementet i fråga om 10, 11, 12, 17. 18, 19 och 20,

chefen för kommunikationsdepartementet i fråga om 8, 13 och 15,

chefen för finansdepartemenlel i fråga om 1,2,3,4 och 16,

chefen för jordbruksdepartementet i fråga om 7,

slalsrådel Lönnqvist i fråga om 6 och 14,

statsrådet G. Andersson i fråga om 5.

5 Lagrådets hörande

Lagförslagen innebär inte några sakliga ändringar ulan är endast av redak­tionell natur. Lagsliflningsålgårderna är därför av sådan beskaffenhet all lagrådels hörande skulle sakna belydelse.

6 Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen

dels all anta lagförslagen (avsnitt 4),

dels att anta förslagen lill lokalisering av kustbevakningens cen­trala och regionala ledning.

7 Beslut

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar all genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

Norstedts Trycken, Stockholm 1988                                                                                                                     45