Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollel den 17 mars 1988.

På regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Ulf Lönnqvist

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändringar i lolterilagen (1982:1011) som syftar lill alt ge folkrörelserna ökade möjligheter atl skaffa sig inkomster av lotterier. Förslagen innebär bl. a. att också folkrörelserna skall få anordna lotterier med penningvinster. I vanliga lotterier begränsas penningvinsterna till högst 500 kr. Lotterier med begränsade penningvinster liksom alla varulol-terier - inkl. bingo med enbart varuvinster - blir skattefria.

Flera administrativa förenklingar föreslås. Sä t.ex. slopas, med vissa undantag, lillslåndslvånget för lokala lotterier. Det nuvarande tillslåndskravet ersätts med en registrering och för vissa lokala lotterier skall det över huvud laget inte behövas prövning eller kontroll av nägon myndighet.

För en förbättrad kontroll av lotterierna ställs bl. a. krav på att förslutna lotter och bingobrickor skall vara typgodkända.

Kommunerna föreslås få ansvaret för registrering, fillslåndsgivning och fillsyn när det gäller de lokala lotterierna.

De föreslagna lagändringarna skall träda i kraft den I januari 1989.

Lagförslagen i denna proposition har granskals av lagrådet. Propositionen innehåller därför tre huvuddelar: lagrådsremissen (s. 13), lagrådels yttrande (s. 46) och beslutet om proposition (s. 47).

I Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 141

Andra lotterier som får anordnas efter tillstånd

Bingospel eller annat lotteri, vilkel inte är kedjebrevsspd eller liknande spel eller automatspd, rouleltspd, lärningsspd eller kortspel enligl 1 § tredje stycket eller 7—10 § eller utgör vadhållning i samband med häsllävling, får under förutsättningar som anges i 12 § efter tillstånd anordnad av svensk juridisk person som är ideell förening och som

Andra lotterier som får anordnas efter tillstånd eller registrering

ll§

Bingospel eller egentligt lotteri, som inte utgör vadhållning i samband med häsllävling, får under förutsättningar som anges i lla§ och 12 § efter tillstånd anordnas av svensk juridisk person som är ideell förening och som

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1. har till huvudsakligt syfte alt främja allmännyttigt ändamål inom
landet,

2. i sin verksamhet huvudsakligen tillgodoser sådant ändamål samt

3. inte vägrar nägon inträde som medlem såvida del inte med hänsyn till arten eller omfattningen av föreningens verksamhet eller syfte eller av annan orsak finns särskilda skäl för detta.

Om det finns särskilda skäl, får tillstånd enligt första stycket meddelas för en juridisk person som inte är ideell förening eller som har till huvudsakligt syfte atl främja allmännyttigt ändamål utom landet.

lla§

Bingospel som får anordnas med stöd av 11 § får inte bedrivas i närradio eller kabelldevision.

Prop. 1987/88:141

I sådant lotteri som får anordnas med stöd av 11 § får vinsterna inte utgöras av pengar eller värdepapper. Om lotteriet får bedrivas inom fiera län, får tillståndsmyndighelen dock medge alt vinster utgörs av värdepapper.

Vid tillståndsprövning enligl 11 § skall särskild hänsyn las lill vilket behov av lotteriinkomster som sammanslutningen kan anses ha för sin verksamhet samt till det utrymme för lotterier som kan antas finnas på marknaden. Om det inte finns särskilda skäl till annat, får tillstånd meddelas endast när det kan antas atl lotteriet kommer att lämna sammanslutningen skälig avkastning.

I egentliga lotterier som får anordnas med stöd av 11 § får

/. vinsterna inte utgöras av värdepapper,

2. vinsterna inte utgöras av pengar om lotteriet skall bedrivas i fiera län,

3. vinst som utgörs av pengar uppgå till högst 500 kronor.

Om lotteriet får bedrivas inom flera län, får tillståndsmyndighelen dock medge att vinster utgörs av värdepapper.

I bingospel som får anordnas med stöd av 11 § får vinsterna inte utgöras av värdepapper.

Vid tillståndsprövning enligt 11 § skall sårskild hänsyn tas till vilket behov av lotteriinkomsler som sammanslutningen kan anses ha för sin verksamhet saml lill det utrymme för lotterier som kan antas finnas på marknaden. Vid bedömningen av behovet av inkomster från bingospel skall hänsyn främst las lill omfattningen av ungdomsverksamheten i sammanslutningar vars ändamål naturligen kan förenas med ungdomsverksamhet. Om det inte finns särskilda skäl till annat, får fillstånd meddelas endast när del kan antas alt lotteriet kommer alt lämna sammanslutningen skälig avkastning.

I4§'

Egentliga lotterier får efter registrering anordnas av en sådan sammanslutning som avses i 11 § och som är verksam huvudsakligen inom endast en kommun, under förutsättning

Lotteri, vilket inte är kedjebrevsspd eller liknande spel eller automatspel, rouleltspd, tärningsspel, kortspel eller bingospel enligt 1 § tredje stycket eller 7—11 §, får efter tillstånd anordnas av en sådan sammanslutning som avses i 11 § och som är verksam huvudsakligen inom endast en kommun, under förutsättning

1. att antalet insatser och vinster samt värdet av dessa är bestämda enligt uppgjord plan,

2. alt vinsterna inte utgörs av
pengar eller värdepapper,

3. att värdet av varje insats uppgår till högst tio kronor,

4. att värdet av högsta vinsten uppgär till högst 500 kronor,

5. att det sammanlagda värdet av vinsterna motsvarar minst hälften av insatsernas värde.

4. alt vinst som utgörs av pengar uppgår till högst 500 kronor.

2. alt lotteriet inte bedrivs från fasta försäljningsplatser,

3. att vinsterna inte utgörs av värdepapper.

Lotterier som får anordnas utan tillstånd eller registrering

Lotterier som får anordnas utan tillstånd

I7§

Egentliga lotterier får anordnas utan tillstånd, under förutsättning

Lotteri, vilket inte är kedjebrevsspd eller liknande spel eller automatspd, rouleltspd, lärningsspd, kortspel eller bingospel enligt I § tredje stycket eller 7-11 §§, får anordnas utan tillstånd, under förutsättning

1. att lotteriet anordnas i samband med

a) offentlig nöjestillställning,

b) offentlig tillställning till förmån för allmännyttigt ändamål,

c) allmän sammankomst för framförande av konstnärligt verk fill förmän för allmännyttigt ändamål eller

d) bingospel, som inte är eller kan jämställas med automatbingo, av den
som har tillstånd att anordna bingospelet enligt 11 §,

2. alt lotteriet bedrivs endast inom det för tillställningen, sammankomsten eller bingospelet avsedda området,

3. aft vinsterna utgörs endast av varor,

4. aft värdet av varje insats uppgår till högst två kronor,

5. att värdet av högsta vinsten uppgår fill högst 100 kronor.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88:141

6. alt vinstfördelningen sker i omedelbar anslutning till deltagande i lotteriet samt

7. att det sammanlagda värdet av vinsterna motsvarar minst hälflen av insatsernas värde, om antalet insatser och vinster samt värdet av dessa är bestämda enligl uppgjord plan.

17a§2

Lotteri, vilket inte är kedjebrevs- Egentliga lotterier får även i an-spd eller liknande spel eller aulo- nat fall än som anges i 17 § anord-matspel, rouleltspd, tärningsspel, nas ulan tillstånd, under förutsätt-kortspd eller bingospel enligt ning \§ tredje stycket eller 7—ll§, får även i annat fall än som anges i 17 § anordnas utan tillstånd, under förutsättning

1. alt lotteriet anordnas i samband med

a) offentlig tillställning till förmän för allmännyttigt ändamål,

b) allmän sammankomst för framförande av konstnärligt verk till förmån för allmännyttigt ändamål eller

c) bingospel, som inte är eller kan jämställas med aulomatbingo, av den som har tillstånd att anordna bingospelet enligt 11 §,

2. alt behållningen i lotteriet uteslutande används för del ändamål, fill vars förmän fillställningen, sammankomsten eller bingospelet anordnats,

3. att antalet insatser och vinster samt värdet av dessa är bestämda enligt uppgjord plan som finns tillgänglig inom del för tillställningen, sammankomsten eller bingospelet avsedda området,

4. att det sammanlagda värdet av vinsterna motsvarar minst hälften av insatsemas värde,

5. att vinsterna utgörs endast av varor,

6. att lotteriet bedrivs endast inom del för tillställningen, sammankomsten eller bingospelet avsedda området och att lotterna säljs uteslutande genom anordnarens egen försorg,

7. att dragningen förrättas offentligt före tillställningens eller sammankomstens slut eller, i fråga om bingospel, före bingospelets slut för dagen och att resultatet av dragningen görs tillgängligt för allmänheten samt

8. att insatsernas sammanlagda belopp i de lotterier som anordnas med stöd av denna paragraf vid samma fillställning, sammankomst eller bingospel uppgår fill högst 10000 kronor.

I7b§

Egentliga lotterier får utan tillstånd anordnas av en sådan sammanslutning som avses i 11 §, under förutsältriing

1. att lotteriet bedrivs endast i samband med tillställning eller sammankomst som sammanslutningen anordnar eller deltar i,

2. att värdet av varje insats uppgår till högst fem kronor,

3. att vinsterna inte utgörs av
värdepapper,

- Senaste lydelse 1983:1083. 6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88:141

4. att värdet av högsta vinsten uppgår till högst 500 kronor,

5. att det sammanlagda värdet av vinsterna motsvarar minst hälften av Insatsernas värde samt

6. att lottköparen, om vinstdragningen inte redan har ägt rum, vid lottköpet får veta var och när vinstdragningen skall ske och på vilket sätt resultatet av dragningen görs tillgängligt för allmänheten.

25 §

Lotterinämnden utövar, om inte Lotterinämnden utövar, om inte
annat följer av tredje stycket, den annat följer av fiärde stycket, den
centrala tillsynen över efterlevna- centrala tillsynen över efterlevna
den av denna lag och de föreskrifter den av denna lag och de föreskrifter
som har meddelats med stöd av som har meddelats med stöd av
lagen. lagen.

Tillståndsmyndighet utövar den närmare tillsynen över sådana lotterier som får anordnas efter fillstånd av myndigheten. Länsstyrelse skall efter anmodan biträda lolterinämnden vid tillsynen över sådana lotterier som anordnas med tillstånd enligl 11 § och som får bedrivas inom länet.

Registreringsmyndigheten utövar den närmare tillsynen över sådana lotterier som får anordnas efter registrering med .stöd av 14 §.

Tillsynen över lotterier som anordnas efter särskilt tillstånd av regeringen enligl 4§ första stycket utövas av den myndighet som regeringen bestämmer.

26 §

Den som har tillstånd enligt den- Den som har tillstånd enligt den-

na lag är skyldig att efter anmodan na lag eller med stöd av 14 § an-
av tillsynsmyndigheten lämna upp- ordnar lotteri efter registrering år
lysningar samt fillhandahålla hand- skyldig alt efter anmodan av till-
lingar eller annat som behövs för synsmyndigheten lämna upplys-
tillsynen. ningar saml tillhandahålla handling-

ar eller annat som behövs för tillsynen.

Besvär Överklagande

31 §3

Polismyndighetens beslut enligt En kommunal nämnds beslut en-

denna lag får överklagas hos läns- ligt denna lag får överklagas hos

styrelsen genom besvär. länsstyrelsen.

Länsstyrelsens beslut enligt den- Länsstyrelsens beslut enligt den
na lag får överklagas hos lotteri- na lag får överklagas hos lotteri-

' Senaste lyddse 1983:1083. 7

Nuvarande lydelse

nämnden genom besvär. Nämndens beslut i sådant fall får inte överklagas. Nämnden får dock hänskjuta ärendet lilT regeringen, om det är av större vikt.

Lotterinämndens beslut i frägor rörande tillstånd som avses i 7 §, 9 § andra stycket andra meningen, 13 § första stycket andra meningen eller 21 § får överklagas hos regeringen genom besvär.

Föreslagen lydelse

nämnden. Nämndens beslut i sådant fall får inte överklagas. Nämnden får dock hänskjuta ärendet till regeringen, om det är av störte vikt.

Lotterinämndens beslut i frågor rörande tillstånd och godkännande somavsesiöa§,7§,9§ andra stycket andra meningen, 13 § andra stycket andra meningen eller 21 § får överklagas hos regeringen.

Prop. 1987/88:141

2 Förslag till Prop. 1987/88:141

Lag om ändring i lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster

Härigenom föreskrivs att I § lagen (1928:376) om skatt pä lotteri vinster' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lyddse

1§

Skatt betalas enligt denna lag till staten för vinst i svenskt lotteri.

Skatten utgör fyrtio procent av vinstens värde i fråga om vinst vid vinsldragning i vinstsparande anordnat av bank eller sparkassa och trettio procent av vinstens värde i fråga om annan vinst. Skatt skall dock inte betalas med högre belopp än att av vinsten återstår etthundra kronor.

Skatt skall inte betalas för

1. vinst vid vadhållning genom tolalisator vid hästtävlingar eller vinst vid
vinstdragning på här i riket utfärdade premieobligationer,

2. vinst i lotteri, när vinsten inte utgörs av pengar,

3. vinst i sådant spel som avses i lagen (1972: 820) om skatt på spel,

4. vinst i pengar som utfallit på lott i lotteri som har anordnats av sådan sammanslutning som avses i 11 § lolterilagen (1982:1011),

4. vinst som uppgår till högst etl- 5. annan vinst i pengar som upp-
hundra kronor. går till högst etthundra kronor.

Vid beräkning av skattebeloppet skall i vinstens värde inräknas den skatt som belöper på vinsten.

Skatt skall inte betalas för vinster som utfallit på lotter som inte sålts, eller för vinster som inte tagits ut av vinnaren.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

' Lagen omtryckt 1984: 152.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1984: 152.

Senaste lydelse 1986:524.

3 Förslag till Prop. 1987/88:141

Lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1972:820) om skatt på spel'

dels att 1,6, 10 och 11 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 12 §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelser

l§
Spelskatt erläggs enligt denna lag        Spelskatt betalas enligt denna lag
till staten för sådant roulett- eller    till staten för sådant roulett- eller
bingospel som kräver tillstånd en-     bingospel som kräver tillstånd en
ligl lotterilagen (1982:1011).        ligt lolterilagen (1982:1011). Skatt

betalas dock inte för sådant bingospel som får anordnas med stöd av 11 § lotterilagen om vinsterna endast utgörs av annat än pengar.

Kortspel och lärningsspd jämställs i denna lag med rouleltspd.

6§ Skattskyldighet för rouleltspd inträder med den kalendermånad då spelet påbörjas och upphör vid utgången av den kalendermånad då spelet upphör.

Skattskyldighet för bingospel in- Skattskyldighet för bingospel in
träder när insats göres i spelet. träder när tillstånd lill bingospel

(bingolillslånd) börjar gälla.

10 § Spelskatt utgår i fråga om

1. rouleltspd, för varje kalendermånad då skattskyldighet föreligger, med 6000 kronor för tillstånd som innebär rätt till spel minst tre dagar varje vecka och med 2000 kronor för tillstånd i annat fall. Om elt tillstånd avser fler än ett spelbord skall dock nämnda belopp höjas med 3000 kronor respektive 1000 kronor för varje spelbord utöver elt,

2. bingospel med 5,5 procent av 2. bingospel med 5,5 procent av värdet av erlagda spelinsatser och det sammanlagda värde som spel-entréavgifter eller andra avgifter i intäkterna högst får uppgå till en-den mån avgifterna berättigar till ligt bingotillståndet, deltagande i spelet.

11§
Redovisning för skall pä roulett- Redovisning för skatt på roulelt-

spd lämnas för vaije kalendermå- spel lämnas för varje kalendermånad. Skall på bingospel redovisas nad. för redovisningsperioder om två kalendermånader.

' Lagen omtryckt 1984:157.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:145. 10

Nuvarande lyddse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88:141

Deklaration skall lämnas för varje spelplats. Riksskatteverket får medge att en gemensam deklaration lämnas för flera spelplatser.

I2§

Ifråga om skatt på bingospel fö-rdigger inte redovisningsskyldighet, utan skallen påförs genom automatisk databehandling på grundval av uppgifter i bingotillstånd utan att beslut meddelas av be-skaltningsmyndigheten. Skatten anses fastställd till det påförda beloppet. Beslut om skatten får meddelas enligl 4 kap. 3 och 5§§ lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.

Skatten på bingospd skall betalas senast sex månader efter den dag då skattskyldigheten inträtt. Restavgifi enligt 5 kap. 8-11 §§ lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter skall tas ul om skatten inte betalas inom denna lid.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

Äldre bestämmelser skall fortfarande tillämpas i fråga om spel enligt sådant bingolillslånd som börjat gälla före den I januari 1989.

4 Förslag till Prop. 1987/88:141

Lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter

Härigenom föreskrivs atl 2 kap. 1§ lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.
I§'
Den som är skattskyldig skall re- Den som är skatlskyldig skall re
dovisa skatten lill beskattnings- dovisa skatten till beskattnings
myndigheten genom alt lämna de- myndigheten genom alt lämna de
klaration. Särskilda bestämmelser klarafion. Särskilda bestämmelser
gäller i fråga om skatt enligt lagen gäller i fråga om skatt enligl lagen
(1984:405) om stämpelskatt på ak- (1972:820) om skatt på spel och
tier. lagen (1984:405) om stämpelskatt

på aktier.

Om deklarationsskyldighet i visst fall för den som är registrerad som skattskyldig föreskrivs i 6 § första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

Senaste lyddse 1986:318. 12

Jordbruksdepartementet Prop. 1987/88:14i

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 mars 1988

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldl, Sigurdsen, Hjelm-Wallén, Peterson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R.Carlsson, Holmberg, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Tahlén

Föredragande: statsrådet Lönnqvist

Lagrådsremiss

om ändring i lotterilagen (1982:1011), m. m.

1 Inledning

Med stöd av regeringens bemyndigande den 19 februari 1987 tillkallade jag en särskild utredare (f.d. förhandlingsdirektören Birger Sandberg) med uppdrag atl lägga fram förslag som underlättar för folkrörelserna att finansiera sin verksamhet genom lotterier.

Utredaren avlämnade i september 1987 betänkandet (SOU 1987:52) Folkrörelsernas lotterier och spel. Betänkandet har remissbehandlats.

Till protokollet i detta ärende bör fogas dels en sammanfattning av betänkandet som bilaga 1, dels de lagförslag som läggs fram i betänkandet som bilaga 2, dels en förteckning över remissinstanserna och en sammanslällning av remissyttrandena som bilaga 3.

2 Allmän motivering

2.1 Allmänna utgångspunkter

Folkrörelserna i samhället

De svenska folkrörelserna har spelat en avgörande roll för samhällsutvecklingen i Sverige. De många föreningar som bildades kring sekelskiftet för atl tillgodose viktiga behov för sina medlemmar har starkt bidragit till Sveriges omvandling lill en modern välfärdsstat. Därför är människors engagemang i föreningar ett grundläggande inslag i den svenska demokratin. Detta engagemang har en viktig roll i utvecklingen av den svenska välfärden.

Många av föreningarnas tidigare uppgifter har efter hand övertagits och
utvecklats av samhällsorgan. Samtidigt har de senaste årtiondena antalet
nya föreningar med nya uppgifter vuxit kraftigt. Aldrig tidigare har så
många varit med i olika föreningar. Aldrig tidigare har medborgarna i
sådan utsträckning som nu gått samman för atl i olika organisationer 13

kollektivt lösa gemensamma problem eller tillfredsställa gemensamma be- Prop. 1987/88:141 hov.

Det finns i Sverige i dag omkring 145000 lokala föreningar som är anslutna till någon riksorganisation. Tillsammans har dessa föreningar över 31 milj. medlemmar. Därtill kommer ytteriigare ca 50000 föreningar som inte ingår i någon riksorganisation med elt okänt antal medlemmar.

Arbetet i dessa närmare 200000 föreningar vilar på frivillighetens grund. Det är styrelseledamöter, ledare, instruktörer och andra funktionärer som genom stora insatser på sin frilid lägger grunden lill den vikliga roll föreningslivet har i vårt samhälle.

Organisationerna är vikliga opinionsbildare både gentemot samhället i stort och gentemot sina egna medlemmar. De ideal som föreningslivet utvecklar delas av många människor och påverkar därmed hela samhälls-andan. I de lokala föreningarna träffas människor för atl under demokratiska former utveckla verksamheten. För barn och ungdomar har föreningarna en viktig fostrande funktion, där samarbete, solidaritet och hänsynstagande ställs i centrum. Föreningar medverkar också till att skapa en meningsfull frilid och fyller därmed en synnerligen viktig social funktion.

Föreningarna finansierar sin verksamhet, förutom med egna medlems-och deltagaravgifter, också genom bidrag från samhället saml inkomster från bl. a. lotteriverksamhet. Under senare är har dessutom reklamintäkter och sponsring från företag blivit en vikfig inkomstkälla för vissa föreningar.

Staten, landstingen och kommunerna lämnar ekonomiskt stöd till föreningslivet. Det statliga stödet går främst till riksorganisationerna. Staten lämnar ocksä ett aktivilelsstöd baserat pä föreningarnas ungdomsverksam-hel direkt till lokala föreningar. Landslingen ger bl. a. anslag till de regionala organisationerna och till utbildningsinsatser. Kommunerna ger de lokala föreningarna olika former av kontantstöd lill verksamheten samt indirekt ekonomiskt stöd genom att tillhandahålla lokaler och anläggningar.

Oavsett storleken på de bidrag som en förening får, vill den oftast göra något mer än vad samhällets bidrag ger utrymme för. Det är naturligt för en aktiv förening atl hela tiden vilja gä vidare. Därför är del viktigt att föreningen har olika möjligheter till självfinansiering av sin verksamhet som komplement till samhällsstödet. För många föreningar har lotterier och bingospel av tradition varit en viktig form av sådan självfinansiering. Därför är det av stor betydelse all föreningarnas möjligheter fill inkomster från lotterier och bingo kan förbättras.

Utvecklingen på lotteri- och spelmarknaden

Den svenska spelmarknaden omsätter i dag över 15 miljarder kr. Den
domineras helt av de statliga spelbolagen Svenska penninglotteriet AB och
AB Tipstjänst samt av AB Trav och Galopp (ATG) och folkrörelsernas
lotterier. Folkrörelsdotleriernas andel utgör ca 18%. Under den senaste
tioårsperioden har omsättningen på folkrörelsernas lotterier ökat från
knappt 1,5 miljarder kr. lill ca 2,6 miljarder kr. Den totala spelmarknaden 14

har emellertid under samma period ökat med drygt 10 miljarder kr. Folkrö- Prop. 1987/88:141 rdsernas andel av spelmarknaden har således minskat betydligt.

Till den spelverksamhel som redovisats kan läggas de automatspel som bedrivs på fartyg i internationell trafik och de roulett- och andra kasinospel som bedrivs pä bl. a. restauranger. Omfattningen av de här nämnda spelformerna går inte att ange närmare, men de beräknas ha en omsättning på nära I miljard kr.

Reformbehovet

Enligt min uppfattning är det angelägel att folkrörelsernas möjligheter atl utveckla sin verksamhet kan förbättras på olika sätt. Inkomster från lotterier och spel är sedan länge av stor betydelse för många organisationer. Av den redovisning jag lämnat framgår emellertid att dessa inkomster under senare år stagnerat. Det är därför nödvändigt att insatser nu görs för att underiätta för folkrörelserna atl finansiera sin verksamhet genom lotterier. Utredningen om folkrörelsernas lotterier och spel har haft i uppdrag att lägga fram förslag med denna inriktning. Jag redovisar i del följande en rad åtgärder som på olika sätt skall kunna förbättra folkrörelsernas möjligheter att genom lotterier och spel stärka sin ekonomi och därmed utveckla sin verksamhet. Jag vill emellertid understryka att resultatet av de åtgärder som föresläs till stor del är avhängigt av i vilken utsträckning organisationerna genom egna insatser kan utnyttja den stärkta ställning de får på lotterimarknaden.

En allmän utgångspunkt för reformer när det gäller lolterilagstiflningen bör enligt min mening vara att lotteri- och spelmarknaden i princip skall vara förbehållen staten och folkrörelserna. Med folkrörelser avser jag därvid sådana sammanslutningar som anges i 11 § lolterilagen (1982:1011), dvs. ideella föreningar som har till huvudsakligt syfte all främja allmännyttigt ändamål inom landet. Gällande lagstiftning ger också andra intressen än staten och folkrörelserna vissa möjligheter atl bedriva spel och lollerier. Jag redovisar i detta sammanhang inte några förslag till förändrade regler som direkt gäller sådana andra intressenter. De reformer som nu är aktuella bör helt inriktas på att underlätta för folkrörelserna alt öka sina inkomster från lotterier och spel. Hur spelmarknaden skall fördelas mdlan berörda parter och vilket utrymme som skall ges för kommersiella och andra intressen är frågor som del i första hand ankommer på regeringen alt la ställning till i samband med prövningen av tillståndsfrågor enligt lolterilagen.

Flera olika slag av åtgärder kan diskuteras när del gäller alt öka föreningslivets inkomster från lotterier och spel. Det är fråga om ätgärder för atl dels göra folkrörelsernas lollerier mera attraktiva, dels öka föreningarnas utbyte av lotteri- och spelverksamhelen, dels förenkla administrationen kring spelverksamheten. Jag redovisar i del följande förslag till förbättringar inom samtliga dessa områden.

För närvarande får penningvinster enbart förekomma i lotterier och spel
som bedrivs av de statliga spelbolagen. För föreningslivels lotterier är i
huvudsak endast varuvinster tillåtna. Från folkrörelsernas sida har fram- 15

förts atl om penningvinster blev fillåtna skulle föreningslolterierna kunna Prop. 1987/88:141 göras betydligt mer attrakfiva. Utredningen har också lagt fram förslag i denna riktning. Jag delar uppfattningen alt folkrörelserna nu i viss utsträckning bör fä anordna lotterier med penningvinster. Samtidigt ser jag det som värdefullt bl. a. från kontrollsynpunkl att folkrörelsernas lotterier också i fortsättningen kan vara befriade från lotterivinstbeskattning. Jag redovisar därför i del följande elt förslag som innebär att penningvinster upp till 500 kr. skall tillåtas i andra föreningslotterier än rikslolterier och atl sådana vinster samtidigt skall vara skattefria. För bingo bör dock också i framtiden gälla särskilda regler. Jag återkommer till dessa.

Elt viktigt inslag i de förändringar av regelsystemet för föreningslotterierna som nu bör genomföras är enligt min mening att så långt möjligt förenkla tillståndsprövningen. Med utgångspunkt i utredningens förslag förordar jag därför att tillståndslvängel för flertalet lokala lotterier slopas och ersätts med ett enklare registreringsförfarande. För vissa mindre lotterier bör någon prövning hos eller anmälan till myndighet över huvud taget inte behöva ske. Jag ser del också som angelägel atl den prövning och kontroll som finns kvar när det gäller lokala lotterier kan läggas på organ med god kunskap och erfarenhet om föreningslivet på orten. Jag föreslår därför i del följande att kommunerna skall ta över prövningen och tillsynen när det gäller lokala lotterier.

Bingospdel år för många föreningar en mycket viktig inkomstkälla. Också när det gäller bingo har föreslagils atl penningvinster skall införas. Dessutom har föreslagits alt den särskilda skatten pä bingospel skall avskaffas. Båda dessa åtgärder innebär att föreningarnas avkastning från bingospel kan öka. Jag förordar atl den särskilda bingoskatlen tas bort för bingospel med varuvinster. Möjlighet bör samtidigt ges för bingospel med penningvinster upp till ett värde motsvarande etl halvt basbelopp. För spel där penningvinster förekommer bör ulgå en skatt motsvarande den vinst-skatt på 30% som tas ut på penningvinster i de statliga lotterierna. Därvid bör dock hänsyn tas lill att penningvinster upp till 500 kr. föreslås bli skattefria för folkrörelsernas lotterier. För att kontrollen och administrationen av skatten skall kunna förenklas föreslås att skatten skall utgå med 5,5% på den omsättning för vilken tillstånd meddelas och fastställas redan i samband med lillständsbeslutet.

Jag bedömer alt de förslag när del gäller bingospdel som jag här redovisar skall göra det möjligt för föreningslivet atl öka sina inkomster från bingo. Jag vill erinra om atl den nuvarande skatten för bingospel med varuvinster uppgår lill sammanlagt ca 85 milj. kr. per år. Jag ser del samtidigt som nödvändigt all åtgärder vidtas för alt åstadkomma en jämnare fördelning av inkomsterna från bingospel mellan olika föreningar än vad som nu ofta är fallet. Vid fördelningen av tillstånden bör i fortsättningen hänsyn las främst till omfattningen av den ungdomsverksamhet som bedrivs inom föreningarna. En större spridning av fillstånden bör dessutom eftersträvas.

Sammantaget bedömer jag att de förslag jag i det följande redovisar
kommer atl ge folkrörelserna goda möjligheter alt utveckla sin lotteri- och
spelverksamhel och därmed förbättra sin ekonomi. Förslagen innebär 16

Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att penningvinster skall tillåtas i föreningslotterier och bingospel ulan begränsningar.

Remissinstanserna: Frånsett den grupp föreningar som ställer sig negativ till en ytterligare utveckling av lotteriverksamhelen som sådan, tillstyrker övervägande delen av remissinstanserna utredningens förslag. Några remissinstanser föreslår dock vissa begränsningar. Således framförs bl. a. all penningvinster bör få förekomma endast i rikslolterier och bingo.

Elt par remissinstanser anser att etl tillåtande av penningvinster i föreningslolterierna skulle medföra en uppluckring av marknadsuppdelningen mellan statliga lotterier och föreningslotterier. En remissinstans anmärker på att de sociala konsekvenserna av förslaget inte belysts.

Skälen för mitt förslag: Enligl lotterilagen får vinsterna i sådana lotterier som anordnas med stöd av 11 eller 14 §, dvs. lotterier som huvudsakligen anordnas av ideella föreningar, inte utgöras av pengar eller värdepapper. Om lotteriet får bedrivas inom flera län, dvs. då frägan om lotteritillslånd skall prövas av lolterinämnden enligt 13 § första stycket (rikslolterier), får dock medges atl vinsterna utgörs av värdepapper.

Bortsett från rouletlspel, kortspel, tärningsspel och visst automatspd, för vilka det gäller särskilda bestämmelser i lolterilagen, får lotterier med penningvinster inte anordnas utan tillstånd av regeringen.

Traditionellt har lollerier med penningvinster huvudsakligen varit förbehållna staten. Att lotterier och spel om pengar har förbehållils staten har sin grund just i deras allraktivitel. Vid sådant spel har det ansetts atl del kan finnas särskild risk för sociala skadeverkningar. Del har då förutsatts alt samhället vid utformningen av statliga spel och lotterier beaktar dessa risker. Likaså har det ansetts kunna förutsättas alt statliga lotterier och spel utformas så atl lottköparnas och spelarnas berättigade intressen tillgodoses. Vissa undantag från principen har dock gjorts. Det viktigaste undantaget är tolalisalorspd i samband med trav och galopp. Dessa spel anordnas inte av staten.

Jag anser atl penningvinster i fortsättningen bör tillåtas i lokala lotterier och lotterier som bara bedrivs i elt lån samt i bingospel, om lotteriet eller

spelet anordnas av sådana sammanslutningar som avses i 11 § lotterilagen, dvs. huvudsakligen ideella föreningar med allmännyttigt ändamål. För rikslotterier bör däremot inte penningvinster tillåtas. I sådana lotterier bör också i fortsättningen endast varuvinster tillåtas eller, om tillståndsmyndigheten medger det, vinster i form av värdepapper.

Möjligheten fill penningvinster bör kunna medverka till alt öka för-eningslolleriernas allraktivitel. Med hänsyn till de kontrollsvårigheler som annars skulle uppstå bör dock vinsterna i andra lotterier än bingospel begränsas så all de inte uppgår lill skattepliktigt belopp. Detta innebär, med hänsyn till mitt förslag när del gäller skatteplikten (avsnitt 2.10), all högre vinster i pengar än 500 kr. inte bör tillåtas. Möjligheten lill penningvinster bör ändå enligt min mening göra lotlerierna mera attraktiva.

Det kan också framhållas all möjligheterna att använda penningvinster bör kunna underlätta för föreningarna att administrera vinsthanteringen.

Som framgår av vad jag nyss anfört har huvudprincipen varil den alt penningvinster förbehållils staten. Föreningslotterierna har i princip haft endast varor som vinster. Att tillåta penningvinster i föreningslotterierna innebär, som framhållits av några remissinstanser, alt marknadsuppdelningen mellan statliga lotterier och föreningslollerier delvis luckras upp. De eventuella nackdelar som detta kan föra med sig uppvägs emellertid mer än väl av den förstärkning det innebär för föreningslolterierna alt kunna använda både varuvinster och penningvinster. I motsatt riktning, dvs. atl tillåla varuvinster i statliga lotterier, bör man däremot inte gä. Varuvinster bör således också i fortsättningen vara förbehållna föreningslotterierna.

Några remissinstanser har framhållit atl de sociala konsekvenserna av att tillåta penningvinster inte har belysts i utredningen. Skillnaden mellan de vinster som tillåts i dag och rena penningvinster är i vissa fall inte så stor. Dessutom blir penningvinsterna, enligl mina förslag, med undanlag för bingospel begränsade lill 500 kr. I bingospd förutsätts alt vinsterna kan komma alt uppgå till etl halvt basbelopp. Bingospel kommer emellertid enligl vad jag föreslår även i fortsättningen att vara föremål för tillståndsprövning. Det är då möjligt atl vid prövningen ta hänsyn till atl penningvinster skall förekomma och att kombinera tillståndet med sådana villkor atl verksamheten kommer att bedrivas på ell betryggande sätt.

Prop. 1987/88:141

förslag om registreringsskyldighet i stället för lillslåndsplikl för vissa lotte- Prop. 1987/88:141 rier. Några anser dock atl även lotterier som bedrivs från fasta försäljningsställen borde ha omfattats av förslaget. Flera remissinstanser anser atl etl liknande registreringsförfarande bör kunna tillämpas också för rikslolterier och regionala lotterier.

Skälen för mitt förslag: Lokala föreningslotterier får enligt 14 § lolterilagen anordnas efter tillstånd av polismyndigheten. Lotlerierna får dock enligt bestämmelserna i I4§ anordnas endast under vissa speciella förutsättningar. Bl. a. gäller enligt 14 § första stycket första punkten alt insatser och vinster skall vara bestämda enligt uppgjord plan. Om del inte finns särskilda skäl får tillstånd meddelas endast om del kan antas all lotteriet kommer att lämna skälig avkastning. Ett tillstånd enligt 14 § skall avse en tid om tre år om del inte finns särskilda skäl att bestämma en kortare lid. Med stöd av 6 § kan ett tillstånd förenas med särskilda villkor samt kontroll- och ordningsbestämmelser.

Krifik har riktats mot bestämmelserna framför allt därför att de anses medföra en alltför omfattande administration och byråkrati.

Utredningen har lämnat förslag lill förenklingar i flera olika avseenden. Således föreslås atl lillslåndsplikten skall slopas och ersättas av en registreringsskyldighet.

Lotleriutredningen, vars betänkande (SOU 1979:29) Lotterier och spel låg lill grund för regeringens förslag till 1982 års lotterilag, hade föreslagit atl det skulle ankomma på anordnarna atl inom en s. k. fri sektor fä anordna lotterier utan anmälan och tillstånd. Inom den fria sektorn skulle ideella föreningar som bedrev enbart ideell verksamhet huvudsakligen inom en kommun få anordna lotterier. Detta förslag godtogs inte av departementschefen. Enligl departementschefen (prop. 1981/82:170 s.56) var del erforderligt med tillstånd också inom den fria sektorn. Genom den prövning som föregår meddelande av tillstånd garanterades enligt departementschefen atl lotterierna anordnades bara av dem som var behöriga.

Rätten atl anordna lotterier med stöd av 14 § tillkommer bara sådana föreningar som avses i 11 §, dvs. huvudregeln är all anordnaren skall vara en ideell förening som har lill huvudsakligt syfte alt främja allmännyttigt ändamål inom landet.

Jag delar uppfattningen alt del bör ske en prövning av sammanslutningarnas behörighet all anordna lotterier. Atl överlämna den frågan till lollerianordnarna själva alt avgöra anser jag inte lämpligt. För atl pröva anordnarnas behörighet är det emellertid inte nödvändigt med en tillståndsprövning av själva lotteriet. Frågan bör lika väl kunna prövas i samband med etl registreringsförfarande. Ell sådant förfarande kan göras betydligt enklare och jag anser att del är angeläget all alla möjligheter till förenklingar tillvaratas.

I samband med tillståndet prövas emellertid inte bara sammanslut
ningens behörighet ulan också frägan om lotteriet kan förväntas ge skälig
avkastning. Ersätts lillslåndsplikten med en regislreringsskyldighel för
svinner möjligheten för myndigheterna all pröva om lotteriet ger elt rimligt
överskoll. I och för sig är del enligl min mening viktigt att lotterier med
dålig lönsamhet eller som kan resultera i förlust inte lar i anspråk utrymme 19

på marknaden och därmed tränger undan lotterier som har förutsättningar Prop. 1987/88:141 atl bli lönsamma. Behovet av en sådan prövning när del gäller de lokala föreningslolterierna måste emellertid anses vara begränsat. I allmänhet är nämligen anordnandet av sådana lotterier inte förenat med några större omkostnader för administration av lotlförsäljning och liknande. Att prövningen av lotteriets ekonomiska förutsättningar försvinner bör således inte ulgöra något hinder mot alt slopa lillslåndsplikten. Elt undantag finns dock enligt min mening. Del gäller lotterier som sker från fasta försäljningsställen. Såsom anförs i utredningen är detta en lolterimarknad som föreningslivet i många fall har allt för litet inflytande över. Detta beror på alt särskilda serviceföretag i stor utsträckning disponerar och tillhandahåller försäljningsställena. Jag delar utredningens uppfattning alt det vore önskvärt atl föreningarna själva engagerade sig mer i denna verksamhet och, exempelvis genom all sluta sig samman på lokal nivå, log ansvaret för att det skapades nya, fasta försäljningsställen. På grund av serviceföretagens starka ställning har dessa fått stort inflytande både över vilka föreningar som skall få anordna lotterier och över uppläggningen och skötseln av lotterierna. Många gånger tar serviceföretag och lokalupplåtare ocksä ut höga ersättningar för sina tjänster och för upplåtelsen. Enligl min mening bör man eftersträva alt komma bort från beroendet av serviceföretag. De intäkter lotteriverksamhelen ger bör tillfalla den förening som anordnar lotteriet. Detta bör beaktas vid en tillståndsgivning. Det kan ske i samband med prövningen av huruvida lotteriet kan antas ge skälig avkastning. Normalt bör tillstånd lill lotteri frän fast försäljningsplats inte lämnas om platsen bara blir åtkomlig genom utnyttjandet av serviceföretag. Jag anser därför all det finns skäl atl behålla lillslåndsplikten för lotterier från fasta försäljningsställen. I övrigt anser jag som utredningen föreslagit atl tillståndsplikten enligl 14 § bör kunna ersättas av en regislreringsskyldighel.

För alt få en tillräcklig kontroll över verksamheten bör ny registrering ske vart tredje år.

Liksom för tillstånd enligt lolterilagen bör en avgifl tas ul för den föreslagna registreringen. Med stöd av 33 § lotlerilagen kan regeringen besluta om sådan avgift.

Jag anser all del för vissa mindre lotterier kan finnas anledning att inte heller kräva registrering. Del gäller sådana lotterier som anordnas i anslutning lill olika slag av föreningsaktiviteter och där insatserna är begränsade och vinsterna inte överstiger skattepliktigt belopp för penningvinster. Jag återkommer i specialmofiveringen (17 b §) till de närmare förutsättningar som bör gälla för atl sådana lollerier skall få anordnas.

Flera remissinstanser anser atl också lillslåndsplikten för rikslotterier och regionala lotterier enligt 11 § lotterilagen skulle kunna slopas till förmän för en regislreringsskyldighel.

Med stöd av 14§ lotterilagen fär anordnas endast s.k. traditionella
lollerier där antalet insatser och vinster samt värdet av dessa är bestämda
enligt fastställd plan. Någon ändring i del hänseendet harjag inte för avsikt
atl föreslå. För lotterier som anordnas med stöd av 11 § gäller inte någon
sådan begränsning. Dessutom omfattar 11 § bingospel. Lotterier och spel
enligl 11 § torde i allmänhet också ha en betydligt större omslutning. Mot 20

den bakgrunden anscrjag atl del också i fortsättningen för dessa lotterier bör ske en prövning av att lotteriet eller spelet anordnas och genomförs på bästa sålt. Del är också viktigt all del görs en riklig prövning av sammanslutningens behov av lotteriet, av lolteriulrymmet på marknaden och av avkastningens skälighet. För lollerier och spel som anordnas med slöd av 11 § bör således enligt min mening tillslåndskravet behållas.

Med slöd av 6§ lotlerilagen förenas ell tillstånd enligl 14 § regelmässigt med vissa villkor för lotteriet. Främst gäller detta krav på kontrollant för lotteriet och krav på viss redovisning. Vidare uppställs i allmänhet krav,pä all endast typgodkända lotter får användas. Ell slopande av tillståndsplikten innebär all dessa krav måste uppställas redan i lagen.

Även för övriga lollerier kan del enligt min mening finnas anledning all uppställa vissa krav pä typgodkännande. Jag återkommer till dessa frägor (avsnitt 2.9).

Prop. 1987/88:141

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag med det undantaget all utredningen har föreslagit atl gränsen för högsta vinsten skall slopas också såvitt avser penningvinster.

Remissinstanserna: Flera remissinstanser är positiva fill utredningens förslag. Några anser dock atl vissa begränsningar fortfarande bör finnas vad gäller insatser och högsta vinsten. Några anser alt omsällningsgränsen på 300000 kr. ärför högt satt. En remissinstans hävdar däremot alt den bör höjas avsevärt.

Skälen för mitt förslag: För atl lokala föreningslollerier skall få anordnas med stöd av 14 § lotterilagen gäller vissa särskilt i paragrafen angivna förutsättningar. Bl. a. får enbart traditionella lotterier anordnas (punkt 1). Vidare gäller alt vinsterna inte fär utgöras av pengar eller värdepapper (punkt 2) saml atl värdet av varje insats får uppgä lill högst 10 kr. (punkt 3) och värdet av högsta vinslen till högst 500 kr. (punkt 4). Det sammanlagda beloppet av insatserna i de lotterier som sammanslutningen anordnar med stöd av paragrafen under en lolvmånadersperiod får uppgå till högst 30000 kr. (punkt 7).

Som framgår av vad jag fidigare har anfört anser jag atl förbudet mot penningvinster bör slopas. Men även i övrigt anscrjag att vissa förändringar bör genomföras i syfte alt förenkla för lollerianordnarna och öka deras möjligheter alt förstärka sin ekonomi genom lotteriintäkter.

Vid tillkomsten av lotlerilagen föreslogs i prop. 1981/82:170 att omsättningsgränsen skulle sättas inte vid 30 000 kr. vilket är det belopp som gäller

i dag, utan vid 50000 kr. per år. I sitt betänkande med anledning av Prop. 1987/88:141 propositionen ansåg emellertid näringsutskoltet (NU 1982/83:7) alt man inte kunde bortse frän möjligheten att en viss övermannad på lotterier kunde komma att inträda på de lokala marknader som det var fråga om. Det kunde också enligl utskottet befaras att de ideella föreningarnas möjligheter att själva anordna lotterierna minskade om antalet lotter fick vara mycket stort och anordnandet av lotterierna följaktligen mer resurskrävande. Föreningarna skulle därigenom i än större utsträckning bli hänvisade till professionella lotterianordnare, vilkel skulle vara ägnat att reducera föreningarnas inkomster av lotlerierna. På hemställan av utskottet sänkte riksdagen därför omsällningsgränsen lill gällande 30000 kr.

Problemen i samband med serviceföretagens verksamhet på lokal nivå hänger främst samman med förelagens kontroll över de fasta försäljningsplatserna i varuhus och liknande. För lotterier som bedrivs från fasta försäljningsställen bör, säsom jag nyss föreslagit (avsnitt 2.3), tillstånds-plikten behållas. Sådana lotterier kommer således i fortsättningen inte alt få anordnas med stöd av 14§. Risken för att en höjning av omsällningsgränsen nu fär till följd atl lollerianordnarna blir mer beroende av serviceföretagen är därför liten.

Som utvecklingen har visat finns del också betydligt större utrymme för lotterier på marknaden än som förutsågs vid tillkomsten av lotterilagen. Utrymme för en ökning av omsällningsgränsen bör därför finnas ulan all det skall behöva befaras att det skall uppkomma en övermättnad på marknaden.

Som utredningen föreslagit bör gränsen kunna sältas vid 300000 kr. under en treårsperiod, dvs. under den tid som en registrering avser. Som utredningen också har föreslagit bör lollerianordnarna fritt få fördela lott-försäljningen under perioden. Det bör således vara möjligt atl välja att anordna elt lotteri med den angivna omsättningen redan under första året eller atl anordna ett antal mindre lotterier utspridda under treårsperioden.

För att förenkla hanteringen för lollerianordnarna och öka möjligheten att variera lotterierna anscrjag också alt de bestämmelser som för närvarande gäller om högsta värde pä insatsen bör slopas. Del gäller också bestämmelserna om högsta värde på vinslen såvitt avser andra vinster än penningvinster. För penningvinster bör, som jag tidigare anfört (avsnitt 2.2), gälla atl vinsten får uppgå till högst 500 kr. Liksom för närvarande bör gälla atl det sammanlagda värdet av vinsterna skall motsvara minst hälften av insatsernas värde. Inom den ramen bör emellertid lotterianordnaren själv få avväga vinsternas storlek.

Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit atl prövningen skall göras av länsstyrelsen.

Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig i den delen är i allmänhet positiva lill all registreringen skall ske hos länsstyrelsen.

Skälen för mitt förslag: Frågor om tillstånd lill lotterier enligl 14 § prövas för närvarande av polismyndigheten. Utredningen har föreslagit alt länsstyrelsen skall ansvara för registreringen och ta över tillståndsprövningen i fråga om lotterier frän fasta försäljningsställen. Polismyndighetens befattning med lotteriärenden skulle därmed upphöra.

Jag anser också för egen dd atl registreringen och tillståndsprövningen vad gäller fasta försäljningsställen inte bör ske hos polismyndigheten. Uppgiften kan, som rikspolisstyrelsen också anfört i sitt remissyttrande, inte anses naturligen falla inom polisens verksamhetsområde.

Alt flytta hanteringen av ärendena från en lokal myndighet till en regional medför emellertid vissa nackdelar. Atl lollerianordnarna kan vända sig till en lokal myndighet har fördelar framför allt genom närheten till denna. En lokal myndighet har som regel också en mycket större kännedom om de aktuella föreningarna. Den största kännedomen bör finnas samlad hos den kommunala fritidsnämnden. Enligt min mening år det en stor fördel om denna kompetens kan utnyttjas.

Inom del s.k. frikommunförsöket har genom lagen (1987:443) om försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning enligt lolterilagen (1982:1011) öppnats en möjlighet för de kommuner inom försöket som så önskar att la över lillslåndsprövningen av lokala lotterier.

Efter överläggningar med Svenska kommunförbundet föreslär jag alt prövningen av lokala lollerier flyttas från polismyndigheten till kommunerna. Prövningen bör göras av den kommunala nämnd som kommunen bestämmer.

I princip anscrjag atl kommunen bör ges ansvaret för alla lokala lotterier som bedrivs av sammanslutningar som huvudsakligen är verksamma inom kommunen. Detta innebär bl. a. atl registrering skall ske hos kommunen. Det innebär emellertid också att kommunen skall pröva inte bara tillstånd till lokala lotterier från fasta försäljningsställen ulan också övriga till-ståndsplikliga föreningslollerier inom kommunen som inte faller inom området för registrering. Tills vidare bör dock prövningen av tillstånd till bingospel även i fortsättningen åvila länsstyrelsen. Bingospel bör emellertid vara det enda undantaget.

Med slöd av 33 § lotlerilagen har regeringen i lotleriförordningen meddelat föreskrifter om avgifter för tillstånd i lotleriärenden. Avgifterna las ul för all läcka lillståndsmyndigheternas kostnader. Som jag tidigare har anfört bör avgift tas ut också för registrering. Avgifterna bör bestämmas så att de läcker kommunernas kostnader.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag med det undantaget atl utredningen inte föreslår någon ändring vad gäller den myndighet som skall pröva frågor om tillstånd till bingospel i närradio och kabel-TV.

Remissinstanserna: Endast några remissinstanser har berört utredningens förslag i dessa delar. Endast i fråga om möjligheten till bingospel i närradio och kabel-TV har negativa synpunkter framförts. Det har därvid framhållits atl den gemensamhetsfunklion som bingospelet har skulle gå förlorad om spelet bedrivs i etermedia. Vidare har anförts alt konkuiTcns skulle kunna uppslå med del traditionella bingospelet och vara fill nackdel för små föreningar som anordnar sådant spel. En remissinstans tillstyrker dock en begränsad försöksverksamhet på området. Behållningen av spelet skulle dä inte få användas lill all finansiera sändningen.

Skälen för mitt förslag: Bingospd får under vissa förutsättningar med stöd av 11 § lolterilagen anordnas huvudsakligen av ideell förening med allmännyltigl ändamål efter tillstånd av lotterinämnden eller länsstyrelsen. De förutsättningar som gäller anges i 12 §. Bestämmelserna innebär i huvudsak atl vinsterna inte får utgöras av pengar eller av värdepapper annat än i vissa fall. I övrigt skall en prövning göras av sammanslutningens behov av inkomster från spelet och av utrymmet på marknaden för detta samt bedömas i vad mån spelet kommer att lämna skälig avkastning.

Jag har i det föregående (avsnitt 2.2) föreslagit atl förbudet mot penningvinster i bingospel skall slopas. I övrigt begränsar lagtexten myckel litet möjligheterna att anordna olika spel. Med stöd av 6§ kan dock fillståndsmyndigheten bestämma närmare villkor för spelet. Enligl uttalanden i förarbetena lill lolterilagen (prop. 1981/82:170 s. 126 O kan villkoren gälla förutom lotteriets omslutning, exempelvis insatsernas värde, vinstplanens utseende samt vinsterna och lotternas beskaffenhet.

Utredningen har föreslagit vissa förändringar vad gäller bingospel som skulle underlätta för arrangörerna och göra spelet mera attrakfivl. Så anser utredningen exempelvis atl del skall vara tillätet att göra vissa förändringar i spelplanen under pågående spelperiod utan tillslåndsmyndighetens godkännande. Vidare föreslås all s.k. jackpotspd, i vilket slumpen avgör vinstsummans storiek, skall fillålas liksom samspel mellan flera bingohallar via telenätet. Slutligen föreslås att den av vissa myndigheter tillämpade regeln att spelet skall ge minst 15% i neltobehållning skall slopas.

Säsom jag tidigare framhållit bör alla möjligheter all förenkla administra- Prop. 1987/88:141 tionen och alt göra spelen mera attraktiva tillvaratas. Jag är därför positiv till utredningens förslag. Särskilt vill jag framhålla att man inte stelbent bör tillämpa en regel med krav på viss procentuell neltobehållning sä länge spelet ger etl verkligt bidrag till föreningens verksamhet och inte negativt påverkar det totala resultatet i ortens bingohallar. Lolterilagen lägger inte heller några hinder i vägen för ell genomförande av utredningens förslag i dessa delar. Frågorna fordrar därför inte riksdagens ställningstagande.

För närvarande år bingotillslånden ojäml fördelade mellan olika' föreningar. De föreningar som en gäng fåll tillstånd har ofta fält behålla dem och t. o. m. lämnats utökade tillstånd, medan andra föreningar ställts utanför. Vid bedömningen av hur stort tillstånd som skall lämnas en förening har man enligl min mening i alltför stor utsträckning grundat bedömningen på föreningens utgiftsnivå. Del har inte minst på idrottens område - som helt dominerar bingomarknaden - lett lill atl föreningar med stora bingotillstånd kunnat göra orimligt stora utgiflsålaganden ulan atl dessa stått i rimlig proportion vare sig lill nivå eller omfattning av verksamheten. I fortsåttningen bör enligl min mening storleken av föreningarnas ungdomsverksamhet ges ökad betydelse vid tillståndsgivningen. Detta bör komma lill uttryck i lagtexten genom atl en regel införs att hänsyn främst skall las lill föreningens ungdomsverksamhet vid bedömningen av föreningens behov av inkomster från bingospel. Självfallet innebär inte detta att inte också andra föreningar än sådana med en omfattande ungdomsverksamhet skall kunna komma i fråga för tillstånd. Sålunda bör tillstånd självfallet kunna ges bl. a. till föreningar med sådana ändamål atl någon ungdomsverksamhet inte förekommer. När del gäller idrottsföreningar har dislrikls-idroltsförbunden god kunskap om omfattningen av föreningarnas ungdomsverksamhet. Tillståndsmyndighelen bör därför höra dislriktsidrolls-förbunden innan tillstånd lämnas.

Det är också angelägel med en jämnare fördelning av bingotillslånden mellan olika föreningar på en ort eller inom en region. Jag ser det därför som nödvändigt alt de möjligheter till ökade inkomster frän bingospel som föreningslivet får genom de förslag jag nu lägger fram också utnyttjas till all jämnare fördela bingotillslånden. Del bör ankomma på de myndigheter som beviljar tillstånd atl vid prövningen successivt söka sprida tillstånden lill flera än i dag varvid främst verksamhet bland ungdomar bör tillmätas betydelse.

Jag utgår ifrån att delta kommer all medföra stora förändringar i tillståndsgivningen. Atl en förening tidigare år meddelats visst tillstånd skall inte medföra att föreningen automatiskt meddelas tillstånd med samma insatsbelopp. En del föreningar kan få sina tillstånd kraftigt reducerade medan andra föreningar kan få ökade insalsbdopp eller helt nya tillstånd. Denna omprioritering vid tillståndsgivningen bör dock ske stegvis under de närmaste två till tre åren, så atl inte föreningarna drabbas av alltför stora inkomstbortfall som kan äventyra deras möjligheter atl i rimlig omfattning bedriva sin verksamhet.

Jag vill i detta sammanhang också betona del angelägna i all prövnings
myndigheterna beaktar intresset av all föreningslivels ställning gentemot 25

serviceförelag och andra mellanhänder stärks och atl inkomsterna från spelet i så stor utsträckning som möjligt verkligen kommer föreningarna till dd.

Liksom hittills bör del ankomma pä tillståndsmyndigheten att vid tillståndsprövningen avgöra vinsternas storlek. Enligt utredningen bör vinsterna inte tillåtas översliga elt halvt basbelopp. Detta överensstämmer i huvudsak med vad som i praktiken tillämpas i dag.

Lotlerilagen innehåller inte några uttryckliga begränsningar av möjligheten att anordna bingospd i. närradio eller kabel-TV. Tillstånd lill sådan verksamhet kan således meddelas av lolterinämnden eller länsstyrelsen med stöd av 11 §.

Med slöd av regeringens bemyndigande den 28 november 1985 har statsrådet Göransson tillkallat en sårskild utredare med uppgift att utreda frågor om lotteriverksamhet som anordnas i samband med närradio- eller kabelsändningar. Den särskilde utredaren har i uppdrag att belysa vilka konsekvenser en utbyggd verksamhet skulle få dels för andra anordnare av lotterier, dels för verksamheten i närradion och kabelsändningarna. Utredningen beräknas vara slutförd under våren 1988.

För närvarande förekornmer inte i Sverige bingospd i dessa medier. I Danmark däremot pågår sådan verksamhet. Lotleriutredningen har studerat hur delta sker och föreslår att sådana allmännyttiga ideella föreningar som avses i 11 § skall ges möjlighet till sådant spel också här i landet. Enligt utredningen skulle etl sådant spel inte få en sådan omfattning atl det skulle ta bort intresset för del traditionella bingospdel. Snarare kan bingospel i närradio och kabel-TV enligl utredningen utgöra etl komplement till och elt marknadsföringsinstrument för det traditionella spelet.

Jag anser för egen del atl del finns skäl atl avvakta den pågående utredningen innan principiell ställning tas till bingospel pä det angivna sättet. I avvaktan på ett sådant ställningstagande bör dock frågan om tillstånd lill bingospel i närradio och kabel-TV i fortsättningen prövas av regeringen.

För närvarande kan enligt 16 § lolterilagen bingospel fä anordnas efter tillstånd också av annan än sådan sammanslutning som avses i 11 § under vissa förutsättningar. Bl. a. får värdet av varje insats vara högst 2 kr. och värdet av högsta vinsten högst 100 kr. Några tillstånd lill sådant bingospel synes inte ha meddelats under den tid som lolterilagen har gällt. Möjligheten bör därför, som utredningen föreslagit, kunna slopas.

Prop. 1987/88:141

Remissinstanserna: Utredningens förslag tillstyrks av flertalet remissin- Prop. 1987/88:141 stanser. Samtidigt framhålls från flera håll viklen av att tillsynen av spelet sker på ett betryggande sätt. Flera remissinstanser avstyrker emellertid utredningens förslag och anser atl gällande förbud mot utbelalningsauto-mater skall behållas.

Skälen för mitt ställningstagande: Automatspd som ger vinst i form av pengar, värdebevis, spelpollelter eller liknande får med stöd av 7 § lotterilagen efter tillstånd anordnas på fartyg i internationell trafik. I övrigt får sådant spel inte förekomma enligl lotlerilagen.

Ell principiellt förbud mot sådant automatspd infördes år 1979 i den då gällande lotleriförordningen (1939:207). Vid tillkomsten av 1982 års lotterilag ansåg departementschefen all förbudet borde fortsätta att gälla.

Till grund för förbudet låg 1972 ärs lotleriulrednings förslag i ddbelän-kandet (Ds H 1976:3) Enarmade banditer.

I fräga om innebörden av begreppet enarmad bandit uttalade utredningen alt därmed förstods alla då förekommande spelapparater av mekanisk eller elektronisk typ. Utredningen uttalade vidare alt spdapparaler, som fill konstruktion och funktion i allt väsentligt kunde jämställas med enarmade banditer, också skulle omfattas av regleringen. Ett gränsfall utgjorde enligt utredningen den finska s. k. Pajazzoautomaten, där spelaren med viss färdighet kunde påverka spdresultalet. Med hänsyn till den relativa snabbhet med vilken spelet kunde bedrivas på dessa apparater och de olika utbud av penningvinster som de erbjöd skulle de enligt vad utredningen uttalade vara att anse som "med enarmade banditer liknande apparater".

I prop. 1978/79:20 om förbud mot automatspd, m. m. föreslogs bl. a. att anordnandet av automatspel när vinsterna utgjordes av pengar, värdebevis, spelpolletter eller liknande i princip skulle förbjudas. Den enda form av sådana spel som i fortsättningen skulle tillålas var spel på fartyg i internationell trafik. Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget i den delen.

1987 års lolleriutredning föreslår nu atl folkrörelserna i samverkan med de statliga spelbolagen eller med ensamrätt skall få bedriva vissa automat-spel där spelaren med viss färdighet kan påverka spelresultatet. Utredningen anför att det på den ufiändska marknaden finns s.k. skicklighetsspel. Eftersom dessa spel faller under begreppet automatspd i lotterilagens mening är de i princip förbjudna i Sverige sedan år 1979. Utredningen föreslår att folkrörelserna skall ges möjlighet alt bedriva vissa spel på sådana automater.

Utredningens förslag har avstyrkts av flera remissinstanser. För egen dd anser jag inte heller att det framkommit tillräckligt starka skäl för att nu upphäva det gällande förbudet mot automatspd.

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag såvitt avser kontrollant och redovisningsskyldighet. Däremot har utredningen föreslagit alt tillsynen över lokala lotterier skall utövas av länsstyrelsen. Utredningen har därutöver föreslagit en kontroll av lottflödel från tillverkaren lill lotterianordnaren.

Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig över förslaget är i allmänhet positiva till utredningens förslag atl tillsynen över lotterier enligt 14 § skall utövas av länsstyrelsen. Ell par remissinstanser framhåller dock atl det bör övervägas om inte polismyndigheten bör ha kvar uppgiften med hänsyn till sin kännedom om de lokala förhållandena.

Även utredningens förslag i övrigt vad gäller tillsynen tillstyrks av flertalet remissinstanser. Samtidigt framhålls emellertid all det är viktigt atl kostnaderna för tillsynen hålls på en rimlig nivå.

Skälen för mitt förslag: Enligl 25 § lolterilagen utövar tillståndsmyndighelen närmare tillsyn över sädana lotterier som får anordnas efter tillstånd av myndigheten. Enligt gällande bestämmelser kräver lotterier som anordnas med stöd av 14 § polismyndighetens tillstånd. Del är då också den myndigheten som utövar tillsynen över lotteriet. Delta gäller både de lotterier för vilka lillslåndsplikten nu föreslås ersatt med en registreringsskyldighet och de lokala lotterier frän fasta försäljningsställen för vilka tillståndsplikten enligt mina förslag skall behållas. Jag har tidigare föreslagit atl registrering och tillståndsprövning av sådana lotterier som nu omfattas av 14 § skall ske hos kommunen. Som en följd härav bör polismyndigheten upphöra alt vara tillsynsmyndighet. I stället bör kommunen la över också tillsynen. Denna bör utövas av den nämnd som enligl kommunens bestämmande prövar frågor om registrering och tillstånd.

Enligt 6 § lolterilagen får tillstånd att anordna lotteri förenas med särskilda villkor samt med kontroll- och ordningsbestämmelser. Med stöd av 6 § kan således bl. a. särskilda kontrollanter utses i tillståndslotterierna. Till tillständslotterierna hör enligt gällande bestämmelser också lotterier som anordnas med stöd av 14 §. Departementschefens uttalanden i förarbetena till lolterilagen (prop. 1981/82:170, s. 101) innebär att medan kontrollanter som regel borde utses i övriga tillståndslolterier skulle detta ske endast om det kunde anses behövligt i sådana lollerier som anordnades med stöd av 14§.

Ersätts tillståndsplikten, så som jag har föreslagit, av en registreringsskyldighet kommer det inte längre alt ske någon prövning av lotteriverksamhelen. Någon bedömning av behovet av kontrollant med hänsyn till

verksamheten kan då inte ske. Möjligheten all utse kontrollant upphör Prop. 1987/88:141 också rent formellt i och med alt tillständsplikten försvinner. Skall lillslåndsplikten kunna slopas, penningvinster tillåtas och gränsen för omsättningen höjas enligt vad jag föreslagit i det föregäende är det emellertid viktigt atl kontrollen inte samtidigt försämras. Detta leder enligl min mening till elt krav på att kontrollant alltid skall förordnas för sådana lotterier som fär anordnas efter enbart registrering med stöd av 14 §. En särskild bestämmelse härom bör införas i lagen. Det bör ankomma på den kommunala nämnden att förordna kontrollanten. Kontrollanten bör förordnas för resp. förenings samtliga lotterier under en viss lidsperiod. I analogi med vad som tillämpas för kontrollanter i övrigt bör arvode till kontrollanten bestämmas av nämnden men betalas av lotterianordnaren. Jag utgår från all lolterinämnden kommer alt utfärda allmänna råd med riktlinjer för bestämmandet av arvodena.

Jag vill i det här sammanhanget också framhålla vikten av alt de som förordnas som kontrollanter har den kunskap och de erfarenheter som behövs för all uppdraget skall kunna fullgöras på etl tillfredsställande sätt. För bingospel bör man som kontrollant förordna antingen en auktoriserad eller en godkänd revisor eller någon annan person med erfarenhet av revisionsverksamhet. Som utredningen föreslagit bör kontrollanterna, inom de resurser som står fill buds, få så god utbildning som möjligt i frågor som hör samman med deras uppdrag. Jag anser dock all kontrollanterna liksom hittills i princip bör ulföra arbetet som frilidsuppdrag.

Som utredningen föreslagit bör det åligga den som anordnar lotteri med stöd av 14 § atl varje årsskifte lämna en redovisning för de lollerier som anordnats under året. En sådan uppgiflsskyldighel bör åvila anordnarna ulan särskild anmodan. Dessutom bör 26 § ändras så alt den som anordnar lotteri med stöd av 14§ åven i fortsättningen, dvs. även sedan tillståndsplikten slopats, skall vara skyldig all efter anmodan av tillsynsmyndigheten lämna upplysningar och tillhandahålla handlingar och annat som behövs för tillsynen.

För atl få en kontroll av alt omsällningsgränsen i lotterier som anordnas med stöd av 14 § inte överskrids har utredningen föreslagit all en kontroll av lottflödel från tillverkaren till lotterianordnaren skall ske. Lotlillverka-ren skulle enligl utredningen vara skyldig alt till lolterinämnden och länsstyrelsen överlämna etl tryckeriiniyg för varje lotierileverans som sänds till resp. lotterianordnare.

Elt system för kontroll av lottflödel skulle i och för sig kunna få en viss belydelse på det sätt utredningen uttalat, dvs. för atl kontrollera all omsättningsgränsen inte överskrids. Systemet förefaller emellertid enligt min mening inte vara tillräckligt effektivt i förhållande till de byråkratiska rutiner som systemet kan komma atl medföra för såväl myndigheterna som för tillverkarna av lotter. Jag anser därför all någon sädan kontroll inte bör ske. Som jag tidigare har anfört bör det i stället åvila lotterianordnaren alt lämna en redovisning för de lotterier som har anordnats under en viss period.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag frånsett atl kravet på anordningar för kontroll föreslås gälla enbart bingospel med penningvinster.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser lillstyrker förslagen. En remissinstans framhåller all del för de statliga lotterierna bör gälla samma regler om säkerhetskontroll av lotter som för föreningslotlerierna.

Några remissinstanser är negativa till förslaget om kontrollutrustning vid bingospel och framhåller atl små föreningar förmodligen inte har råd all skaffa sådan. Lotterinämnden anser dock att sådan utrustning alltid bör finnas vid bingospel och inte bara vid bingospel med penningvinster.

Skälen för mitt förslag: På lolterimarknaden används i dag ett stort antal olika typer av lotter. I lolterilagen finns inga bestämmelser om vilka lotter m. m. som skall få användas i lotlerierna. Vid meddelande av tillstånd kan tillståndsmyndighelen dock med slöd av 6§ föreskriva närmare villkor samt meddela kontroll- och ordningsföreskrifter. I princip ankommer det således på tillståndsmyndighelen alt vid behov ta ställning till vilka lotter som skall få användas, vilka uppgifter som skall finnas på lotterna och liknande.

I stor utsträckning används i de traditionella lotterierna förslutna för-handsdragna lotter, vilket innebär att deltagarna redan vid köpet kan se om lotten har utfallit med vinst. Ett vanligt förfarande är att lottillverkarna bestämmer andelen vinstloller i en lotlsats. Dragningen sker således redan vid tillverkningstillfället. Kontrollanten kan då inte direkt kontrollera dragning och blandning utan måste i stället förlita sig pä tillverkarens uppgifter. Inte heller har kontrollanten möjlighet all kontrollera huruvida rätl andel vinstloller finns med i varje lottsals.

Om penningvinster, som jag har föreslagit, i fortsättningen skall tillålas i lotterierna i ökad omfattning, måste enligl min mening kontrollen av lotterna förbättras. Slopas tillståndsplikten för lollerier som anordnas med slöd av 14 § försvinner också möjligheten all för sådana lotterier vid tillståndsprövningen ta ställning till vilka lotter som skall få användas. En effektiv kontroll av lotterna är enligl min mening en förutsättning för att det förslaget skall kunna genomföras.

Mot den bakgrunden anser jag all det bör uppställas krav på att förslutna lotter skall vara typgodkånda. Detta medför all krav kan ställas på bl. a. lotternas säkerhetsegenskaper och på alt lotterna skall vara försedda med vissa uppgifter. Kraven bör anpassas bl.a. till den typ av lotterier där lotterna skall användas. Givetvis bör kraven inte vara mera långtgående än som är påkallat. Jag anser atl kravet bör göras tillämpligt på alla förslutna lotter.

Även bingobrickor bör, som utredningen föreslagit, vara av godkänd

typ. Sådana krav kan då uppställas på utformningen av brickorna alt det blir omöjligt för någon atl olagligt lansera extra serier bingobrickor och för deltagare i spelet atl kopiera brickorna och delta i spelet med kopiorna.

Ett beslut om typgodkännande bör kunna förenas med villkor. Ett sådant villkor kan vara att kontroll får ske hos tillverkaren eller importören.

Utredningen har vidare föreslagit alt det vid bingospel med vinst i form av pengar skall finnas godkänd kontrollutrustning. Jag delar uppfattningen atl det bör krävas en noggrann kontroll av spelet. Många gånger används mycket avancerad utrustning i bingospel. Felaktig funktion hos denna och eventuell manipulation kan vara myckel svär alt upptäcka. Etl rimligt krav är då enligt min mening all det också finns tillfredsställande kontrollutrustning. Elt generellt krav på leknisk utrustning skulle emellertid enligt min mening föra för långt. Som några remissinstanser framhållit kan sådan utrustning vara alltför dyrbar all anskaffa för små bingoarrangörer som t. ex. enbart spelar slorbingo. I sådana fall bör man i stället kunna överväga atl låta kontrollen anordnas l.ex. på det sättet atl kontrollanten är närvarande under spelet. För samtliga bingospel bör emellertid krävas att det finns kontroll anordnad pä ett av lotterinämnden godkänt sätt. Det fär sedan ankomma på lolterinämnden all utforma kraven med hänsyn lill spelet. Kravet på kontroll i någon form bör gälla oavsett om spelet bedrivs med penningvinster eller andra vinster.

Prop. 1987/88:141

2.10 Skatter och avgifter

2.10.1 Skatt på lotterivinster

Mitt förslag: Penningvinst i lotteri som anordnas av en ideell förening skall vara skattefri.

Utredningens förslag: Överensstämmer med milt förslag.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker utredningens förslag. Riksskatteverket och Penninglotleriel kritiserar dock förslaget för att det skattemässigt ger folkrörelsernas lotterier en gynnsammare ställning än andra lotterier.

Skälen för mitt förslag: Enligt lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster utgår skall på penningvinster med 30% av vinslens värde. I fråga om vinst vid vinstdragning i vinstsparande anordnat av bank eller sparkassa utgör skatten 40% av vinslens värde. Skatt skall dock inte i något fall betalas med högre belopp än atl av vinslen återstår 100 kr. För sådan vinst som uppgår lill högst 100 kr. betalas inte någon skatt. Vid beräkning av skattebeloppet skall i vinstens värde inräknas den skall som belöper på vinslen. Lotlerivinsler som inte utgörs av pengar är skattefria.

Förslaget all ge folkrörelserna möjligheter all ha penningvinster på belopp upp lill 500 kr. i sina lotterier aktualiserar frågan om skatt skall betalas för sädana vinster.

En beskattning kommer otvivelaktigt alt innebära en ökad administration för såväl folkrörelserna som beskattningsmyndigheten. Det admini-

Utredningens förslag: Utredningen föreslår i första hand alt bingospel skall vara helt skattefritt. I andra hand föreslår den atl varuvinster blir skattefria medan skatt betalas för penningvinster med 3 % av den faktiska omsättningen.

Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig över utredningens förslag har nästan samtliga tillstyrkt förslaget om slopande av skatten på varuvinster. Når del gäller frågan om skatt på penningvinster delar flertalet av de nämnda remissinstanserna också utredningens förslag alt även sådana vinster i första hand bör vara helt skattefria. Riksskatteverket anser, om beskattning skall ske, alt skatten skall las ul som en viss andel av det omsätlningsbdopp eller vinslbelopp som lillslånd ges för. I andra hand bör enligt verket penningvinster vid bingospel beskattas pä motsvarande sätt som penningvinster i lollerier.

Skälen för mitt förslag: Enligt lagen (1972:820) om skatt på spel utgår spelskatt för bingospel med 5,5% av värdet av erlagda spelinsatser och entréavgifter eller andra avgifter i den mån avgifterna berättigar till deltagande i spelet. Skatt på bingospel redovisas för redovisningsperioder om två kalendermånader. Deklaration skall i princip lämnas för varje spelplats.

Fr. o. m. den I januari 1986 gäller all vinster i varulotlerier är skattefria. Jag delar utredningens uppfattning all bingospel och lotterier där endast varuvinster förekommer bör bedrivas på lika villkor från skatlesynpunkl. Beskattningen av varuvinster vid bingospel bör därför ocksä avskaffas.

Från många håll har framförts all, om penningvinster tillåls vid bingospel, även sådana vinster bör vara skattefria. Från riksskatleverkels sida har särskilt framhållits de fördelar från administrativ synpunkt som ell bingospel utan skatteplikt skulle innebära.

För egen del harjag dock den principiella uppfattningen all penningvins-ler som uppgår till någorlunda höga belopp bör beskattas oavsett i vilken spelform de förekommer. Vid bingospel kommer det alt tillålas vinster på

upp till etl halvt basbelopp. Penningvinsterna i bingospel bör alltså beskal- Prop. 1987/88:141 tas.

När del gäller formen för skattens uttagande slår valet enligt min mening närmast mellan en omsättningsskatt på det sålt som riksskatteverket föreslagit och en skatt som är utformad efter mönster i lotterivinstskatlen. För den senare modellen talar det förhållandet alt del är naturligt och logiskt med samma beskaltningsmoddl i de båda spelformerna. En sådan modell torde dock inte ge några administrativa vinster jämfört med dagens syslem. Införandet av en tillståndsskalt skulle däremot betydligt kunna förenkla beskattningsförfarandet. Skatten kan då påföras redan vid tillståndsgivningen och beräknas efter en viss procent på det omsätlningsbelopp som tillstånd ges för. Något deklaralionsförfarande behövs inte utan man kan i stället föreskriva att den skattskyldige skall betala skatten senast vid en viss tidpunkt efter del atl tillståndet har börjat gälla. Enligt min mening är en sådan tillståndsskatt att föredra framför en skatt av lotlerivinstmo-dell. Jag återkommer i specialmofiveringen till den närmare utformningen av de regeländringar som behövs.

När det gäller alt bestämma den procentsats efter vilken skatten skall utgå bör utgångspunkten vara atl del sammantagna skattebeloppet i princip skall vara detsamma som om skatten hade utgått efter modell av den vanliga lotlerivinstskatten. Enligt mina beräkningar uppnås detta om skattesatsen bestäms till 5,5 %. Om såväl varuvinster som penningvinster skall användas vid bingospel bör 5,5% i skatt tas ut på hela omsättningen. Endast bingospel med enbart varuvinster undantas således från bingoskatt.

2.10.3 Avgifter

Utredningen har lagt fram förslag till ändring i lotteriförordningen (1982:1012) når del gäller registrerings- och lillslåndsavgifter för lotterier och bingospel. Dessa frågor faller inom ramen för bemyndigandet i 33 § lotlerilagen, enligl vilket det ankommer på regeringen att bestämma vilka avgifter som skall tas ul i lotleriärenden.

2.11 Vissa övriga frågor

I utredningen har framhållits atl folkrörelserna i större utsträckning än nu borde anordna lotterier och spel i egen regi och ta ett större ansvar för utvecklingen av spelverksamheten. Jag vill för egen del understryka all folkrörelserna har den kompelens och erfarenhet som behövs för alt på elt både säkert och effektivt sätt kunna utveckla sin lotteri- och spelverksamhet. Jag har tidigare framhållit det angelägna i att olika mellanhänder så långt möjligt kan undvikas så all föreningarna själva kan tillgodogöra sig inkomsterna från spelverksamheten.

Sedan flera år tillbaka har Tipsljänst haft regeringens tillstånd atl anord
na vissa tipsomgångar, där överskottet från bolagels tips tillfallit olika
idrottsföreningar och idrottsförbund. Idrotten har därvid aktivt medverkat
vid marknadsföringen av dessa fipsomgångar. Denna medverkan har med- 33

3 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 141

fört en ökad omsättning i spelet. Utredningen har föreslagit atl denna form Prop. 1987/88:141 av samarbete mellan idrotten och Tipsljänst borde fä utvecklas vidare.

Det ankommer pä regeringen alt fortlöpande pröva de förslag om nya eller utvidgade samarbelsformer mellan folkrörelser och statliga spelbolag som kan aktualiseras.

Utredningen har ocksä tagit upp frågan om bildandet av ell särskilt folkrörelseägt spelbolag.

Utredningen finner all starka skäl talar för att folkrörelserna borde sträva efter någon form av bolagsbildning. Elt av folkrörelserna gemensamt ägt myntspdsbolag skulle kunna ges ensamrätt atl bedriva lotterier, bingospel, allt automatspel samt rouleltspd och kortspel. Att bygga upp ett spelbolag med en sådan verksamhet innebär emellertid ett åtagande av stora mätt där ekonomiska, administrativa och personella resurser mäste sältas in. Utredningen föreslår därför atl folkrörelserna, innan beslut fattas om bildande av ett spelbolag, bildar en samarbetsorganisafion för handläggning av frågor om lotterier och spel. Uppbyggnaden av ett spelbolag kan då, enligt utredningen, ske successivt.

Jag vill för egen del framhålla all det inte ankommer på regeringen att la ställning till frågan huruvida folkrörelserna skall bilda ett gemensamt spelbolag eller inte. Om folkrörelserna beslutar bilda elt samarbelsorgan, i form av bolag, stiftelse eller förening, för handläggning av lotteri- och spelfrågor är de givetvis oförhindrade därtill. Som jag redovisat i del föregående ärjag dock inte nu beredd alt föreslå några ändrade regler när det gäller automatspel.

3 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom jordbruksdepartementet upprättats förslag till

1. lag om ändring i lotterilagen (1982:1011),

2. lag om ändring i lagen (1928:376) om skatt på lotlerivinsler,

3. lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel,

4. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.

Förslagen under 2-4 har upprättats i samråd med chefen för finansdepartementet.

Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 4.

4 Specialmotivering

4.1 Förslaget till lag oni ändring i lotterilagen (1982:1011)

2§

Med egentliga lotterier avses lotterier som inte är kedjebrevsspd. eller

liknande spel eller automatspd, rouleltspd, tärningsspel, kortspel eller

bingospel.

Med automatspel avses spel på mekaniska eller elektroniska spelapparater.

Rätt till fortsatt spel är alt anse som vinst enligt denna lag. 34

I ett nytt första stycke har en ny beteckning, egenfiiga lollerier, införts. Prop. 1987/88:141 Beteckningen används för sådana lotterier som inte är kedjebrevsspd eller liknande spel eller automatspd, rouletlspel, tärningsspel, kortspel eller bingospel. Med egentliga lotterier avses alltså, förutom s. k. traditionella lotterier, också sådana lotterier i vilka antalet insatser och vinster samt värdet av dessa inte är bestämda enligl uppgjord plan. Även sådant som t. ex. pilkastning och bollkaslning omfattas således av begreppet. Särskilda regler för bl. a. sådana lotterier finns i II, 14, 17, 17a och den nya I7b§§. Genom att införa en särskild beteckning på dessa lollerier kan redaktionella förenklingar göras i de nämnda paragraferna.

Andra och tredje styckena motsvarar utan någon saklig ändring de nuvarande bestämmelserna i paragrafen. Av redaktionella skäl har dock en uppdelning gjorts på två stycken.

6a§

Förslutna lotter och bingobrickor skall vara av godkänd typ. Frågor om godkännande prövas av lotterinämnden. Etl beslut om typgodkännande får förenas med villkor.

Vid bingospd skall det finnas kontroll anordnad på det sätt som lotterinämnden godkänner.

Paragrafen är ny.

Första stycket innehåller krav på alt vissa ddtagarbevis i lotterier skall vara typgodkända. Kravet har begränsats till atl avse s. k. förslutna lotter och bingobrickor. Öppna lottsedlar omfattas således inte av bestämmelserna. Delta innebär bl.a. att lotter i det s.k. penninglotteriet inte behöver vara typgodkända. Med förslutna lotter avses sådana lotter där lottnumret , på ett eller annat sätt är dolt. Att lotterna är utformade på det sättet beror i allmänhet pä alt vinstdragningen heh eller delvis har skett före lottförsälj-ningens början. Något krav på förhandsdragning innehåller emellertid inte paragrafen. Även om dragningen förrättas under pågående spel eller i efterhand gäller således kravet på typgodkännande. Som exempel på lotter som kommer att omfattas av bestämmelserna kan nämnas nitade lotter, lotter med lucköppning eller läckmassa, sticklotter och lotlkassetter. Många andra typer finns emellertid också.

Frågor om godkännande prövas av lotterinämnden. Med stöd av 33§ kan föreskrifter meddelas om atl avgift skall tas ut för prövningen.

Med stöd av första stycket kan ett beslut om typgodkännande förenas med villkor, t. ex. för kontrollen.

Andra stycket innehåller krav på att del vid bingospel skall .finnas kontroll anordnad av spelet. Sättet alt anordna kontrollen skall vara godkänt av lolterinämnden.

Bestämmelserna har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.9).

11§

Bingospel eller egentligt lotteri, som inte utgör vadhållning i samband med häsllävling, får under förutsättningar som anges i lla§ och 12§ efter tillstånd anordnas av svensk juridisk person som är ideell förening och som

1. har till huvudsakligt syfte alt främja allmännyttigt ändamål inom Prop. 1987/88:141 landet,

2. i sin verksamhet huvudsakligen tillgodoser sådant ändamål samt

3. inte vägrar någon inträde som medlem såvida det inte med hänsyn till arten eller omfattningen av föreningens verksamhet eller syfte eller av annan orsak finns särskilda skål för detta.

Om del finns särskilda skäl, får tillstånd enligt första stycket meddelas för en juridisk person som inte är ideell förening eller som har till huvudsakligt syfte alt främja allmännyttigt ändamål utom landet.

Genom ett tillägg till 2 § har egenfiigl lotteri införts som beteckning på vissa lotterier. Ändringen i förevarande paragraf innebär enbart att denna beteckning har inarbetats i första stycket. Nägon saklig ändring i paragrafen har inte gjorts.

lla§

Bingospel som får anordnas med slöd av 11 § får Inte bedrivas i närradio

eller kabelldevision.

Paragrafen är ny.

Bestämmelsen om bingospel i närradio och kabel-TV saknar motsvarighet i gällande lolterilagstiftning. Något uttalat förbud mot att med stöd av 11 § anordna bingospel i dessa medier förelåg således inte tidigare. Enda hindret mot alt meddela ett sådant tillstånd var då om lotteriet inte enligt 5 § kunde antas komma att bedrivas på etl från allmän synpunkt lämpligt sätt.

Bestämmelsen innebär att möjligheten att ge tillstånd till bingospel i närradio eller kabel-TV flyttas från lolterinämnden och länsstyrelsen fill regeringen. Enligt 4§ ankommer det nämligen på regeringen alt pröva frägor om tillstånd till lotterier i andra fall än som särskilt anges i lagen.

I2§

I egentliga lotterier som får anordnas med stöd av 11 § får

1. vinsterna inte utgöras av värdepapper,

2. vinsterna inte utgöras av pengar om lotteriet skall bedrivas i fiera län,

3. vinst som utgörs av pengar uppgå till högst 500 kronor.

Om lotteriet får bedrivas inom flera län, får tillståndsmyndigheten dock medge att vinster utgörs av värdepapper.

/ bingospel som får anordnas med stöd av 11 §får vinsterna inte utgöras av värdepapper.

Vid tillståndsprövning enligt II § skall sårskild hänsyn tas till vilket behov av lolteriinkomster som sammanslutningen kan anses ha för sin verksamhet samt lill det utrymme för lotterier som kan antas finnas på marknaden. Vid bedömningen av behovet av inkomster från bingospel skall hänsyn främst tas till omfattningen av ungdomsverksamheten i sammanslutningar vars ändamål naturligen kan förenas med ungdomsverksamhet. Om del inte finns särskilda skäl lill annal, får tillstånd meddelas endast när det kan antas atl lotteriet kommer att lämna sammanslutningen skälig avkastning.

Bestämmelserna i första och tredje styckena är delvis nya. Fjärde styc
ket motsvarar med vissa ändringar nuvarande andra stycket. 36

Tidigare innehöll första stycket bestämmelser som innebar alt vinsterna Prop. 1987/88:141 i sådant lotteri som anordnades med stöd av 11 § inte fick utgöras av pengar eller värdepapper. Bedrevs lotteriet i flera län kunde vinster i form av värdepapper tillåtas. I huvudsak kunde således i lotterier enligl 11 § enbart varuvinster förekomma. Ändringarna i paragrafen innebär atl penningvinster nu blir tillåtna i sädana egentliga lotterier som bedrivs lokalt eller inom endast ett län saml i bingospel. För de egentliga lotterierna gäller den begränsningen att vinster i pengar får uppgå lill högst 500 kr. Utgörs vinsterna av varor lägger bestämmelserna inget hinder i vägen för högre vinster.

Liksom hittills gäller atl värdepapper bara får förekomma som vinster i lotterier som bedrivs i flera län. I förarbetena fill lolterilagen (prop. 1981/82:170 s. 126) uttalades atl det borde ankomma på lotterinämnden all från fall till fall pröva frågan i vilken utsträckning värdepapper skulle få förekomma som vinster. Utgångspunkten borde dock, liksom dittills, vara all vinsterna i dessa lotterier i allt väsentligt inte skulle utgöras av värdepapper.

Enligt vad som uttalades i propositionen torde, i den mån värdepapper förekom i rikslolterier, värdet av dessa, inkl. vinstskatlen, som regel inte ha överstigit 10-15% av vinsternas totala värde. Av ett yttrande fill kulturutskottet (KrU 1985/86:1) framgår att lotterinämnden tillåtit att ca 20% av vinstvärdet får utgöras av premieobligationer. Utskottet konstaterade atl lagstiftningen torde ge visst utrymme för en ökning av procentsatsen och att detta sannolikt skulle öka lotteriernas attraktivitet.

Den hittillsvarande fillämpningen har inte inneburit några problem. Den praxis som sålunda har utvecklats bör tillämpas också fortsättningsvis. Även i fortsättningen bör del överiålas till lolterinämnden atl bestämma i vilken utsträckning värdepapper skall fillålas som vinster. Härvid bör vad riksdagen tidigare uttalat vara vägledande.

Ändringen i fiärde stycket innebär att tillståndsmyndighelen vid fördelningen av bingotillstånd skall ta hänsyn främst lill sammanslutningarnas ungdomsverksamhet. Frågan har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.6).

Vid bedömningen av om lotteriet kan antas ge skälig avkastning skall, som framhållits i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.3) beaktas atl inkomsterna i största möjliga utsträckning kommer anordnarna fill godo och inte professionella lotteriarrangörer eller andra mellanhänder.

13 §

Frågor om tillstånd enligt II § till egentligt lotteri, som skall bedrivas av en sammanslutning som är verksam huvudsakhgen inom endast en kommun, prövas av den kommunala nämnd som kommunen bestämmer.

Frågor om tillstånd / övrigt enligt 11 § prövas av länsstyrelsen i det län där lotteriet skall bedrivas. Om lotteriet skall bedrivas inom flera län, prövas tillståndsfrågan av lotterinämnden.

Tillstånd skall avse viss tid saml visst område där lotleriverksamhet får bedrivas. Om det inte finns särskilda skäl till annat, skall området utgöras av det område där sammanslutningen huvudsakligen är verksam.

Bestämmelserna i första stycket innebär att frågan om tillstånd till vissa. Prop. 1987/88:141 lokala lotterier skall prövas av kommunen. Bestämmelserna omfattar bara egentliga lotterier och således inte bingospel. Tillstånd till bingospel skall alltså även i fortsättningen prövas av länsstyrelsen eller lolterinämnden även om spelet skall bedrivas enbart inom en kommun.

Tillståndsfrågan skall prövas av kommunen om tillstånd söks av en förening som är verksam huvudsakligen endast inom kommunen. Av tredje stycket i paragrafen följer atl tillstånd inte utan särskilda skäl får ges att bedriva lotteriverksamhet utanför det område där sammanslutningen huvudsakligen är verksam.

Har en sammanslutning tyngdpunkten förlagd till en kommun kan således den kommunen pröva ansökningen om tillstånd. Tillstånd kan därvid ges all bedriva lotteriet ocksä i en annan kommun under förutsättning att föreningen är verksam också där. I sådana fall är det lämpligt att den tillståndsgivande kommunen inhämtar yttrande från övriga berörda kommuner innan tillstånd ges.

Med slöd av första stycket torde det framför allt bli aktuellt för kommunen att pröva frågor om tillstånd till lokala lotterier från fasta försäljningsplatser och i de fall då omsällningsgränsen i 14 § överskrids.

14§

Egentliga lotterier får efter registrering anordnas av en sådan sammanslutning som avses i 11 § och som är verksam huvudsakligen inom endast en kommun, under förutsättning

1. alt antalet insatser och vinster samt värdet av dessa är bestämda enligt
uppgjord plan,

2. att lotteriet inte bedrivs från fasta försäljningsplatser,

3. att vinsterna inte utgörs av värdepapper,

4. all vinst som utgörs av pengar uppgår fill högst 500 kronor,

5. att det sammanlagda värdet av vinsterna motsvarar minst hälften av insatsernas värde,

6. atl lotteriet bedrivs endast inom den eller de kommuner där sammanslutningen är verksam,

7. att insatsernas sammanlagda belopp i de lotterier som sammanslutningen med stöd av denna paragraf anordnar under en treårsperiod uppgär till högst 300000 kronor, samt

S. att det finns en ay registreringsmyndigheten godkänd föreståndare för lotteriet.

I paragrafen har framför allt den ändringen gjorts att kravet på tillstånd har slopats och ersatts av en registreringsskyldighet. Skälen för delta framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt 2.3). I samband med registreringen skall ingen annan prövning göras än att den som vill bli registrerad är behörig alt anordna lotterier. Behörig att anordna lotterier med slöd av paragrafen är liksom tidigare enbart sådana sammanslutningar som avses i 11 §. Dessutom skall föreningen vara verksam huvudsakligen endast inom en kommun. Några ändringar i del avseendet har inte gjorts. Registreringen skall enligt 15 § göras hös den kommunala nämnd som kommunen bestämmer.

Vissa av de nu i första stycket angivna förutsättningarna för att få -,o

anordna lotterierna har ocksä ändrats.

De förutsättningar som uppställdes i tredje punkten har ulgält. Tredje Prop. 1987/88:141 punkten motsvarar såvitt gäller värdepapper förutvarande andra punkten. De förutsättningar som nu finns upptagna i punkt två och åtta är nya.

Ändringarna innebär bl. a. atl det inte längre gäller något absolut förbud mot vinster i form av pengar. Tidigare innehöll andra punkten ett sådant förbud. Skälen för detta framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt 2.2).

Tredje och fjärde punkten innehöll bestämmelser som begränsade värdet av varje insats och av högsta vinsten till 10 resp. 500 kr. Enligt de nya bestämmelserna gäller ingen begränsning av värdet av varje enskild insats. För vinster har värdegränsen 500 kr. behållits bara för vinster i form av pengar. Liksom tidigare gäller dock enligt punkt fem att det sammanlagda värdet av vinsterna skall motsvara minst hälften av insatsernas värde. Inom dessa ramar och den som i punkt sju anges för insatsernas sammanlagda belopp är det fritt för lotterianordnaren atl själv bestämma värdet på insatserna och vinsterna.

Liksom tidigare begränsas möjligheterna att anordna lotterier enligt paragrafen av en övre gräns för de sammanlagda insatserna under en viss fidsperiod. Registreringsperioden är enligt bestämmelserna i 15 § tre år. Tidigare gällde att tillståndet enligt huvudregeln skulle avse denna lidsperiod medan de sammanlagda insatserna inte fick överskrida 30000 kr. under en lolvmånadersperiod.

De nya bestämmelserna innebär att beräkningen i stället skall göras under den treårsperiod registreringen avser. Någon jämn fördelning av lotlerierna under den perioden behöver således inte ske. Del är alltså möjligt för en sammanslutning att redan under första året anordna lotterier så att gränsen uppnås. Sammanslutningen får en i hög grad ökad frihet atl välja tidpunkt för när man vill anordna lotterier. Vidare har beloppsgränsen höjts fill 300000 kr. Avsevärt många fler eller större lotterier kan således anordnas inom ramen för de nya bestämmelserna.

Liksom hittills avser beloppet de sammanlagda insatsernas värde enligt de för lotterierna uppgjorda planerna. Den faktiska försäljningen saknar följaktligen betydelse.

Om en förening vill anordna lotterier i en sådan omfattning att beloppet överskrids fär föreningen söka tillstånd till lotteriet enligt 11 §. Del bör då emellertid samtidigt erinras om den möjlighet som finns enligl den nya 17 b § för sådana sammanslutningar som avses i 11 § att anordna vissa lotterier också ulan lillslånd eller registrering. De lotterier som anordnas med stöd av 17 b § skall inte räknas in i den enligt punkt sju gällande kvoten.

Möjligheten att anordna lotteri enbart efter registrering omfattar inte
lotterier som genomförs från fasta försäljningsplatser. En uttrycklig be
stämmelse härom har tagits in i punkt tvä. Skälen för detta framgår av den
allmänna mofiveringen (avsnitt 2.3). Med fasta försäljningsplatser avses
främst loltkiosker placerade på torg eller affärsgalor samt lottstånd och
lottautomaler i varuhus och andra affärslokaler. Om en förening fillfäl-
ligtvis, exempelvis under en tävlingsdag pä en idrottsplats, sätter upp en
lotlförsäljningskur eller etl regnskydd är del inte fråga om fast försäljnings- 39

plats i paragrafens mening.

Genom alt lillslåndspliklen slopas blir bestämmelsen i 5 § om skyldighet Prop. 1987/88:141 att ha en föreståndare för lotteriverksamheten inte längre tillämplig. Den slopade tillständsplikten innebär emellertid snarast elt ökat behov av en föreståndare för verksamheten. All en sådan skall finnas för lotteriet även i fortsättningen har därför särskilt angivits i punkt åtta. Enligt bestämmelsen ankommer del på den kommunala nämnd hos vilken registreringen skall ske, atl godkänna föreståndaren.

I övrigt innebär ändringarna enbart atl den i 2§ införda beteckningen, egentligt lotteri, har fått ersätta den tidigare definitionen av de lotterier som får anordnas med stöd av paragrafen. Någon saklig ändring innebär inte detta.

I och med alt prövningen av lotteriverksamheten slopas upphör också möjligheten atl göra en bedömning av om de lotterier som anordnas kan antas lämna sammanslutningen skälig avkastning. Bestämmelsema härom i andra stycket har därför utgått.

15§

Registrering enligt 14 § skall ske hos den kommunala nämnd som kommunen bestämmer Innan något lotteri börjar bedrivas. Ny anmälan om registrering skall därefter göras vart tredje år.

Nämnden skall utse kontrollant för lotteriet. Nämnden skall fastställa arvodet till kontrollanten. Arvodet skall betalas av den som anordnar lotteriet.

Den som anordnar lotteriet skall vid varje årsskifte lämna nämnden uppgift om insatsernas sammanlagda belopp i de lotterier som har anordnats under året.

Bestämmelserna \ första stycket om registrering ersätter tidigare bestäm
melser i paragrafen om tillståndsprövning. Enligl första stycket skall re
gistreringen göras hos den kommunala nämnd som kommunen bestämmer.
Registreringen skall ske innan verksamheten får påbörjas. Detta innebär
atl den kommunala nämndens beslut måste avvaktas. De närmare bestäm
melserna om vad en ansökan om registrering skall innehålla får meddelas
genom verkställighelsföreskrifter. Vid registreringen skall nämnden pröva
föreningens behörighet atl anordna lotterier. För atl registrering skall ske
skall det således vara fråga om en sådan förening som avses i II §. Den
skall också enligl 14 § första stycket vara verksam huvudsakligen inom
endast en kommun. Brister dessa förutsättningar skall registreringsansök
ningen avslås. I övrigt skall inte någon prövning av lotteriverksamhelen
ske i samband med registreringen. Registreringen gäller under en treårspe
riod. Ny anmälan om registrering måste därefter göras av den som vill
fortsätta att anordna lotterier. Skulle en sammanslutnings verksamhet
ändras under en pågående treårsperiod på sådant sätt atl föreningen inte
längre är behörig atl anordna lotterier med slöd av 14 § upphör denna rätt
samtidigt med atl verksamheten ändras. Registreringen gäller således inte
under hela treårsperioden oavsett ändringar i verksamheten. Det bör an
komma på sammanslutningen all anmäla sådana ändringar. Närmare före
skrifter om hur delta skall ske får meddelas som verkställighelsföreskrif
ter. Efter en sådan anmälan skall beslutas att registreringen skall upphöra. q

Bestämmelserna i andra stycket innebär alt kontrollant alltid skall för- Prop. 1987/88:141 ordnas för lotteriverksamhet som sker med slöd av 14 §. Kontrollanten skall förordnas av nämnden. Nämnden skall också bestämma storleken pä det arvode som skall utgå till kontrollanten. Arvodet skall dock betalas av lotterianordnaren. I förhållande till tidigare innebär bestämmelserna en skärpning enbart så till vida atl kravet på att kontrollant skall finnas har gjorts ovillkorligt. Tidigare kunde en bedömning av behovet av kontrollant ske i samband med tillståndsprövningen. I och med all tillständsplikten slopas upphör också möjligheten att göra en sådan individuell bedömning av behovet. Då tillständsplikt förelåg kunde bestämmelser om kontrollen, motsvarande de som nu tagits in i andra stycket, föreskrivas som villkor för tillståndet med stöd av 6§. Denna möjlighet kvarstår i fråga om sådana lotterier för vilka tillståndsplikt fortfarande gäller.

Tredje stycket innehåller bestämmelser om viss uppgiflsskyldighel för lotterianordnaren. Bestämmelserna syftar framför allt till att göra det möjligt för kommunen att kontrollera att lotterianordnaren håller sig inom de gränser för lotteriet som anges i 14 §. De innebär atl anordnaren utan anmodan varje årsskifte skall lämna nämnden uppgift om del sammanlagda beloppet av insatserna i de lotterier som har anordnats under året. Redovisningen skall således ske per kalenderår. Härigenom förenklas hanteringen av redovisningarna. Detta innebär som regel all den första redovisningsperioden för en sammanslutning kommer att omfatta mindre än ett år. Sker ny registrering under ett kalenderår bör redovisningen delas upp så att det går att utläsa vilka lotterier som har anordnats inom de olika registreringsperioderna. Elt lotteri får betraktas som anordnat så snart som det marknadsförs till allmänheten.

Del kan vara lämpligt att kontrollanten för lotteriet granskar redovisningen innan den lämnas fill regislreringsmyndigheten.

Att underlåta alt fullgöra uppgiftsskyldighelen och alt lämna oriktiga uppgifter i redovisningen är förenat med straffansvar enligt 28 § 2 och 3.

De uppgifter som skall lämnas enligt tredje stycket skall lämnas utan anmodan. Därutöver kan nämnden med slöd av 26 § i egenskap av tillsynsmyndighet anmoda lotterianordnaren atl lämna de upplysningar och tillhandahålla de handlingar som behövs för tillsynen.

17§

Egentliga lotterier får anordnas utan tillständ, under förutsättning

1. att lotteriet anordnas i samband med

a) offentlig nöjestillställning,

b) offentlig tillställning till förmån för allmännyttigt ändamäl,

c) allmän sammankomst för framförande av konstnärligt verk fill förmån för allmännyttigt ändamål eller

d) bingospel, som inte är eller kan jämställas med automatbingo, av den
som har fillstånd atl anordna bingospelet enligt 11 §,

2. att lotteriet bedrivs endast inom del för tillställningen, sammankomsten eller bingospelet avsedda området,

3. att vinsterna utgörs endast av varor,

4. att värdet av varje insats uppgår till högst två kronor,

5. att värdet av högsta vinsten uppgår till högst 100 kronor,

6. att vinstfördelningen sker i omedelbar anslutning till deltagande i 41 lotteriet samt

7. att det sammanlagda värdet av vinsterna motsvarar minst hälften av Prop. 1987/88:141 insatsernas värde, om antalet insatser och vinster samt värdet av dessa är bestämda enligl uppgjord plan.

17a§

Egentliga lotterier får även i annat fall än som anges i 17 § anordnas utan

fillstånd, under förutsättning

1. atl lotteriet anordnas i samband med

a) offentlig tillställning till förmån för allmännyltigl ändamål,

b) allmän sammankomst för framförande av konstnärligt verk till förmån för allmännyttigt ändamål eller

c) bingospel, som inte år eller kan jämställas med aulomatbingo, av den som har tillstånd atl anordna bingospelet enligl 11 §,

2. att behållningen i lotteriet uteslutande används för det ändamål, till vars förmån tillställningen, sammankomsten eller bingospdel anordnats,

3. atl antalet insatser och vinster samt värdet av dessa är bestämda enligt uppgjord plan som finns tillgänglig inom det för tillställningen, sammankomsten eller bingospelet avsedda området,

4. att del sammanlagda värdet av vinsterna motsvarar minst hälflen av insatsernas värde,

5. att vinsterna utgörs endast av varor,

6. att lotteriet bedrivs endast inom det för tillställningen, sammankomsten eller bingospdel avsedda området och alt lotterna säljs uteslutande genom anordnarens egen försorg,

7. alt dragningen förtätlas offentligt före tillställningens eller sammankomstens slut eller, i fråga om bingospel, före bingospelets slut för dagen och att resultatet av dragningen görs tillgängligt för allmänheten samt

8. att insatsernas sammanlagda belopp i de lotterier som anordnas med slöd av denna paragraf vid samma tillställning, sammankomst eller bingospd uppgår fill högst 10000 kronor.

Ändringarna i 17 och 17 a § är endast redaktionella. Ändringarna har kunnat genomföras därför alt en särskild beteckning, egentliga lotterier, har införts på de lotterier som avses i paragrafen. Beteckningen definieras i 2 § första stycket.

I7b§

Egentliga lotterier får utan tillstånd anordnas av en sådan sammanslutning som avses i 11 §, under förutsättning

1. att lotteriet bedrivs endast i samband med tillställning eller samman
komst som sammanslutningen anordnar eller deltar i,

2. att värdet av varje insats uppgår till högst fem kronor,

3. att vinsterna inte utgörs av värdepapper,

4. att värdet av högsta vinsten uppgår till högst 500 kronor,

5. atl det sammanlagda värdet av vinsterna motsvarar minst hälflen av insatsernas värde samt

6. att lottköparen, om vinstdragningen inte redan har ägt rum, vid
lottköpet får vela var och när vinstdragningen skall ske och på vilket sätt
som resultatet av dragningen görs tillgängligt för allmänheten.

Paragrafen är ny.

Möjligheten att anordna lotterier med stöd av paragrafen tillkommer

bara sådana sammanslutningar som avses i 11 §.

Om en sådan sammanslutning också anordnar lollerier efter registrering Prop.-1987/88:141 med stöd av 14 § skall de lotterier som anordnas enligt förevarande paragrafinte räknas in i omsätlningskvoten enligl 14 §.

Enligl paragrafen får lotteriet anordnas bara under vissa förutsättningar. Sålunda får lotteriet bedrivas bara i samband med vissa tillställningar eller sammankomster. Vidare har bl. a. värdet av högsta vinslen begränsats till 500 kr. Detta värde gäller oavsett om vinsterna utgörs av pengar eller varor. Vinsterna får inte utgöras av värdepapper. Insatsernas belopp har begränsats till 5 kr.

Både förhandsdragna lotterier och lotterier i vilka dragningen sker under eller efter lotteriet får anordnas med stöd av paragrafen. Har dragningen inte skett i förväg gäller dock enligt sjätte punkten att den som köper en lott i lotteriet skall få reda på tidpunkten och platsen för och resultatet av dragningen. Uppgifter om detta skall lämnas i samband med lottköpet. Närmare hur detta skall ske anges inte. Ell sätt kan vara atl trycka uppgiften på lottsedeln, men också andra sätt kan användas. Det måste dock krävas atl lottköparen får del av uppgifterna på ett klart och tydligt sätt utan att behöva göra några egna efterforskningar.

25§

Lotterinåmnden utövar, om inte annat följer av fiärde stycket, den centrala tillsynen över efterlevnaden av denna lag och de föreskrifter sorn har meddelats med stöd av lagen.

Tillståndsmyndigheten utövar den närmare tillsynen över sådana lotterier som får anordnas efter tillstånd av myndigheten. Länsstyrelse skall efter anmodan biträda lotterinämnden vid tillsynen över sådana lotterier som anordnas med tillständ enligt 11 § och som får bedrivas inom länet.

Regislreringsmyndigheten utövar den närmare tillsynen över sådana lotterier som får anordnas efter registrering med stöd av 14 §.

Tillsynen över lotterier som anordnas efter särskilt tillstånd av regeringen enligt 4 § första stycket utövas av den myndighet som regeringen bestämmer.

Ändringarna i paragrafen är en direkt följd av alt tillständsplikten i I4§ har slopats och ersatts av registreringsplikt.

Registrering av lotterierna skall i fortsättningen ske hos kommunen. Bestämmelserna i tredje stycket innebär alt tillsynen också skall utövas av den kommunala nämnd hos vilken registrering skall ske.

I övrigt har inga sakliga ändringar gjorts.

26§

Den som har tillständ enligt denna lag eller med slöd av 14 § anordnar lotteri efter registrering år skyldig att efter anmodan av tillsynsmyndigheten lämna upplysningar samt tillhandahälla handlingar eller annal som behövs för tillsynen.

Den som anordnar lotterier med slöd av 14 § skall även i fortsättningen
vara skyldig atl efter anmodan lämna upplysningar eller annal som behövs
för tillsynen. Ändringen i paragrafen är en följd av att lillslåndsplikten har
slopats. ,,

31 § Prop. 1987/88:141

En kommunal nämnds beslut enligl denna lag får överklagas hos länsstyrelsen.

Länsstyrelsens beslut enligt denna lag får överklagas hos lolterinämnden. Nämndens beslut i sådant fall får inte överklagas. Nämnden får dock hänskjuta ärendet till regeringen, om del är av större vikt.

Lotterinämndens beslut i frägor rörande tillstånd och godkätinande som avses i 6 «J, 7 §, 9§ andra stycket andra meningen, 13 § andra stycket andra meningen eller 21 § får överklagas hos regeringen.

Första stycket innehöll tidigare bestämmelser om överklagande av polismyndighetens beslut. Eftersom polismyndigheten inte längre har några uppgifter enligt lotterilagen har bestämmelserna utgått. I stället innehåller första stycket bestämmelser om överklagande av beslut som en kommunal nämnd meddelat med stöd av lagen.

I tredje stycket har ett fillägg gjorts som innebär alt lolterinämndens beslut att godkänna lotter och anordningar för kontroll av bingospel skall överklagas till regeringen.

I övrigt har enbart redaktionella ändringar gjorts.

4.2 Övriga författningsförslag

Ändringen i lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster innebär atl skatt inte skall betalas för penningvinst i lotteri som anordnats av en folkrörelse. Beträffande skälen för ändringen hänvisar jag till den allmänna motiveringen (avsnift 2.10.1).

Ändringarna i lagen (1972:820) om skatt på spel innebär att skatt inte skall betalas för sådant bingospel som anordnas av en folkrörelse om vinsterna endast utgörs av annat än pengar saml alt, när skattskyldighet föreligger, skatt skall betalas med 5,5% av del sammanlagda värdet av de spelinsatser för vilka etl tillstånd har meddelats. Skattskyldigheten omfattar bingospel med penningvinster men även spel med varuvinster när sädana förekommer samtidigt med penningvinster i ett och samma spel. Skattskyldigheten inträder när bingolillståndet börjar alt gälla. Ändringarna innebär vidare att redovisningsskyldigheten för bingoskalt tas bort. I stället påförs skatten pä grundval av uppgifter i bingotillståndet. Uppgifterna registreras hos beskatlningsmyndigheten. Skatten påförs automatiskt ulan särskilt beslut av beskatlningsmyndigheten och anses enligt lagen fastställd till det påförda beloppet. Beslut om skatten får dock meddelas av beskattningsmyndigheten, t. ex. om den skaltskyldige begär det. Skatt som påförts utan beslut av beskatlningsmyndigheten skall betalas inom sex månader från del att skattskyldigheten inträtt. Betalas inte skatten inom denna lid skall restavgifi tas ut. Nu berörda bestämmelser har förts in i 12 §. Skälen för de föreslagna ändringarna framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt 2.10.2).

Ändringen i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter
år en följd av alt redovisningsskyldigheten för skatt på bingospel slopas. 44

Lagrådet Prop. 1987/88:141

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1988-03-10

Närvarande: justitierådet Mannerfelt, regeringsrådet Palm, justitierädet ■ Freyschuss.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 3 mars 1988 har regeringen på hemställan av statsrådet Lönnqvist beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om ändring i lotlerilagen (1982:1011),

2. lag om ändring i lagen (1928:376) om skatt på lotlerivinsler,

3. lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel,

4. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.

Förslagen har inför lagrådet föredragits av revisionssekreteraren Kerstin Frideen. Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet: Lagrådet lämnar förslagen ulan erinran.

Jordbruksdepartementet Prop. 1987/88:14i

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 1988

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Göransson, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Tahlén

Föredragande: statsrådet Lönnqvist

Proposition om ändring i lotterilagen (1982:1011), m.m.

1 Anmälan av lagrådets yttrande

Föredraganden anmäler lagrådets yttrande (beslut om lagrådsremiss fatlat vid regeringssammanträde den 3 mars 1988) över förslag lill

1. lag om ändring i lotterilagen (1982:1011),

2. lag om ändring i lagen (1928:376) om skatt på lotlerivinsler,

3. lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel,

4. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisreglerings-avgifter.

Lagrådet har lämnat lagförslagen utan erinran. Jag har gjort vissa redaktionella ändringar av lagtexterna.

För atl underlätta tillämpningen av den nya lagstiftningen behövs vissa informations- och utbildningsinsatser. Jag avser atl senare återkomma till regeringen i denna fråga.

2 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen alt anta de av lagrådet granskade lagförslagen med vidtagna ändringar.

3 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar atl genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

Lotteriutredningens sammanfattning i betänkandet Pop. 1987/88:141 (SOU 1987: 52) Folkrörelsernas lotterier och spel ' '

Uppdraget

Uppdraget har varit alt lägga fram förslag som underlättar för folkrörelserna att finansiera sin verksamhet genom lotterier och spel.

Förslagen omfattar bl. a. följande förenklingar och förbättringar av folkrörelsernas spelverksamhet.

- Slopande av tillslåndskravet för vissa lokala lotterier.

- Vissa andra ändringar i gällande regler för lotterier och bingospel.

- Införande av penningvinster i lotterier och bingospel.

- I samband därmed skärpta regler om tillsyn och kontroll över spelverksamheten.

- Tillstånd för folkrörelserna alt bedriva vissa automatspd, som ger vinst i form av pengar eller värdebevis.

- Vissa ändringar av avgiftsbelopp och skatteregler för lotterier och spel.

- Samarbete med de statliga spelbolagen i skilda former.

- Bildande av ett folkrörelseägt spelbolag.

Tillstånd — registrering

Det föreslås alt fillslåndskravel slopas för sådant lokalt lotteri, som anordnas av en ideell förening och som säljs inom kommunen huvudsakligen av egna medlemmar. Förslaget omfattar ej försäljning från fasta försäljningsplatser.

Det föreslås att det istället införs ett syslem där de föreningar som får anordna lotterier registreras. Förening, som avses i II § lotterilagen och som önskar anordna lotterier, anmäler detta till regislreringsmyndigheten, länsstyrelsen. Vid registreringen hos länsstyrelsen skall uppgifter om föreningens namn, lotteriföreståndare och kontrollant för föreningens samtliga lotterier antecknas. Förening, som sålunda registrerats, får under en treårsperiod anordna lotterier, där insatsernas sammanlagda belopp uppgår till högst 300000 kronor. Föreningen skall betala en särskild registreringsavgift pä 600 kronor.

Vissa andra ändringar i gällande regler

Bland de övriga ändringar i gällande regler för lotterier och bingospel, som här föresläs, kan följande nämnas.

- Föreskriften om att behållningen i bingospel skall vara minst 15 procent las bort. Kravet pä att bingospelet skall lämna skälig avkastning kvarstår dock.

- Vid lotterier och bingospel utlas endast en avgift för varje lämnat bevis om fillstånd. Del gäller även om flera föreningar i en allians är anordnare av lotteriet eller spelet. Tillståndsavgiften föreslås vara differentierad med hänsyn till omslutningen i lotteriet.

Införande av penningvinster i lotterier och bingospel Prop. 1987/88:141

För att folkrörelsernas lotterier och spel skall kunna bedrivas på samma °

villkor som de statliga spelbolagen, föreslås att vinster fär utgöras av pengar. Detta förslag omfattar inte lotteriei- och bingospel enligt 17 och 17a §§ i lotterilagen. Vid lotterier får både penningvinster och andra vinster förekomma. Vid bingospel får vinsterna utgöras av anfingen penningvins-ler eller andra vinster. Det senare är motiverat av bl. a. skattetekniska skäl.

I lotterierna föreslås inga bdoppsgränser för insatser eller vinster. För bingospdel är högsta vinsten begränsad till värdet av ett halvt basbelopp beräknat enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Skärpta regler om tillsyn och kontroll

För att möjliggöra slopandet av tillslåndstvånget och införandel av penningvinster i vissa lotterier och spel, föreslås vissa skärpta regler om tillsyn och kontroll av spelverksamheten.

Lotterinämnden utövar, med stöd av 25 § lotterilagen den centrala tillsynen över efterlevnaden av lagen och utfärdar de föreskrifter och rekommendationer, som behövs för tillämpningen av gällande bestämmelser.

Kontrollanter, som förordnas av respektive myndighet, bör äga erfaren het och goda kunskaper i de arbetsuppgifier som är förenade med uppdraget. Kontrollant bör få utbildning genom lotterinämndens försorg i alla de frågor, som berör spelens bedrivande och redovisning. Hel- eller deltidsanställning av kontrollant bör övervägas. I varje fall bör kontrollantens förordnande omfatta flera spel under en längre period.

I de bingohallar, där spel med penningvinster förekommer, skall endast sådan särskild kontrollutrustning som godkänts av lolterinämnden få förekomma.

Lotterinämnden får med stöd av lolterilagen befogenhet att typgodkänna förslutna lotter och bingobrickor hos lottillverkaren kontrollera lotter, lottflöde och lotlsatser m. m.

Kostnader för arvode lill kontrollanterna skall i princip bäras av spelan-ordnarna och belasta respektive lotteri och spel.

Tillstånd till vissa automatspel

Enligt gällande bestämmelser har folkrörelserna i dag inte möjlighet att bedriva automatspd, som ger vinst i form av pengar, värdebevis eller liknande. På fartyg i internationell trafik kan fillstånd fill sådant spel meddelas spdanordnaren av lotterinämnden. I övrigt är myntspdsautoma-lerna förbjudna i landet sedan den I januari 1979. Inte ens regeringen kan meddela sådant tillstånd.

Jag föreslår nu, att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande om att
få meddela folkrörelserna tillständ till sådant automatspel under vissa
villkor. Även om statsmakterna inte är beredda att lämna tillstånd till
sådana automater, där enbart slumpen avgör om vinst utbetalas, så före
slås all folkrörelserna med ensamrätt får bedriva spel med s. k. skicklig
hetsautomater. I den spelautomaten kan spelaren öva upp en viss färdighet 49

4 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 141

och därmed också påverka vinslulbelalningen. På den inlernationella Prop. 1987/88:141 marknaden finns ett stort antal skilda automater av denna typ. Den finska Bilaga 1 Penningautomatföreningen och Röda Korset i Norge bedriver med ensamrätt sådana automatspel. Del är angelägel atl spelautomaterna inte placeras i en miljö som är olämpliga för barn och ungdom. Vid utplaceringen av dessa automater bör även lokalens ändamålsenlighet samt lokalens belägenhet noga prövas. För samhället och folkrörelserna måste del vara synnerligen angelägel alt automatspelet med vinster i form av pengar eller värdebevis bedrivs på sådant sätt all sociala och ekonomiska konsekvenser undviks.

Behållningen av spelet med utbetalningsaulomater skall tillfalla folkrörelserna. Sådant spel i enskilt vinstsyfte bör förbjudas.

I avvaktan på att statsmakterna lar ställning till dessa frägor, bör viss försöksverksamhet få bedrivas med spelautomater av skilda slag. Enligt vad jag erfarit kommer bl. a. Riksidrotlsförbundet att söka tillstånd för en lottautomal, som är baserad på on-line-teknik.

Avgifter och skatter

Jag föreslår att föreningarna betalar en registreringsavgifl på 600 kronor i samband med alt de registreras för alt anordna lokala lotterier.

Avgifterna för bevis om lillslånd till andra lotterier än bingospel enligl 11 § lotlerilagen bestäms med utgångspunkt i omslutningen lill 300 kronor, 600 kronor respektive 900 kronor. För bevis om tillstånd till bingospel enligt samma paragraf utgår en avgifl på 1000 kronor, 3 000 kronor respektive 5000 kronor med utgångspunkt i omslutningen. Endast en avgifl utlas för varje tillstånd.

Vid spel med utbetalningsautomat utlas en fast avgift per automat och månad.

Skatt på bingospel, där penningvinster förekommer, utgår med 3 procent av omslutningen. För bingospel med endast andra vinster utgår ingen skatt.

Lotterier med endast andra vinster än penningvinster är helt befriade frän skatt. Penningvinst i folkrördsdolteri, som uppgär lill högst 500 kronor, är likaledes skattefri. För övriga vinster i form av pengar utgår skatt med 30 procent av vinstens värde.

Skattekontrollen sker med hjälp av utsedda kontrollanter och på basis av fastställda vinst- och spelplaner. I övrigt skall de föreskrifter, som riksskatteverket utfärdar, iakttas.

Samarbete med statliga spelbolag

I utredningen föreslås att folkrörelserna lämpligen bör la kontakt med de
statliga spelbolagen för att söka uppnå samarbete med dem i skilda spelfor
mer. För atl de ideella föreningarna skall kunna förnya och utveckla sin
spelverksamhel kan elt sådant samarbete vara till stor hjälp. Detta gäller
även sedan ett folkrörelseägt spelbolag bildats. 50

Jag föreslår att folkrörelserna genom vissa egeninsalser skall få behåll- Prop. 1987/88:141
ningen av fyra extra omgångar av Penninglotteriets Trisslotlerier per år. Bilaga 1

Med Tipsljänst kan idrotten utveckla samarbete i skilda spelformer baserade bl. a. på bolagets on-line-utrustning.

Oddset skulle, enligt min mening, vara en bra spelform för ett sådant samarbete. Med de tekniska resurser som står till förfogande skulle oddset kunna anknytas till idroltstävlingar av skilda slag.

Med hjälp av Tipstjänsls on-line-teknik skulle bingospelet kunna samordnas i skilda hallar för alt därigenom öka spdinlresse och behållning.

Sedan 1979 har Tipsljänst fått regeringens tillstånd atl anordna lipsom-gångar, där överskottet från av bolaget anordnat stryktips och numera även mällips tillfallit olika idrottsföreningar och idrottsförbund. Idrotten har därvid genom marknadsföring av dessa tipsomgångar aktivt medverkat lill kraftigt ökad omsättning i dessa omgångar. Mitt förslag är all regeringen tillåter alt denna form av samarbete mellan idrotten och Tipstjänst får utvecklas och fördjupas. "Lyckosparken" och de "Stora Tipsveckorna" är elt bra exempel på hur idrotten och Tipsljänst kan samarbeta med elt gott resultat för båda parter.

Även AB Trav och Galopp (ATG) har en teknisk utrustning, som enligt min mening, skulle kunna komma till nytta för folkrörelsernas lotteri- och spelverksamhet. Initiativet till etl sådant samarbete med ATG pä spelmarknaden bör tas av folkrörelserna.

Bildande av ett folkrörelseägt spelbolag

Innan beslut fattas om bildande av ell folkrörelseägt spelbolag, föreslås att folkrörelserna bildar en samarbetsorganisation för handläggning av frägor om lotterier och spel. Organisationens uppgift blir all följa upp de förändringar, som sker på spelmarknaden på grund av de i utredningen framförda förslagen. Organisationen bör vidare överväga vilka spelformer, som folkrörelserna med ensamrätt vill bedriva, vilken del av spelmarknaden som till äventyrs skall lämnas fri för kommersiella intressen och vilka samar-betspartners som skall väljas för olika spelformer.

Samarbelsorganisationen bör också noga överväga de frågor som måste lösas i samband med bildandet av etl spelbolag i aktiebolagsform. Aktiekapitalets storlek, stiftare av bolaget, villkor för bolagsbildningen, sfifldseur-kund, förslag till bolagsordning och förslag lill den verksamhet som bolaget ska bedriva samt hur behållningen skall fördelas.

Bolaget bör ges möjlighet all verka pä i princip samma villkor som de statliga spelbolagen och ATG, vilka är befriade frän inkomstskatt.

Jag föreslår, all det först när samarbelsorganisationen övervägt och fattal beslut i förenämnda frågor, bildas etl folkrörelseägt spelbolag med ensamrätt atl bedriva viss lotteri och/eller spelverksamhet. Bolaget bör vara ett självständigt aktiebolag och inte ulgöra elt dotterbolag till något annat spdbolag. Styrelseplatserna fördelas mellan folkrörelsegrupperna. En slyrdseplats tillsätts av regeringen. Staten förutsätts däremot inte äga nägot aktiekapital i bolaget.

Lotteriutredningens lagförslag Prop. 1987/88:14i

Bilaga 2 1 Förslag till

Lag om ändring i lotterilagen (1982:1011)

Härigenom föreskrivs i fråga om lolterilagen (1982:1011)

dels att 16 § skall upphöra att gälla,

dels aft 4, 12, 14, 15, 25, 26 och 31 §§ skall ha följande lyddse,

dels att rubriken närmast före 11 § skall lyda "Andra lotterier som får anordnas efter tillstånd eller registrering", och rubriken närmast före 17 § "Lotterier som får anordnas utan tillständ eller registrering",

dels alt det i lagen skall införas två nya paragrafer 6 a och 26a§§ av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4§

Lotteri om pengar eller pengars värde får inom landet inte utan särskilt tillstånd av regeringen anordnas för allmänheten i andra fall eller i annan ordning än som anges i denna lag. Detsamma gäller i fråga om sådant automatspd, rouletlspel, lärningsspd, kortspel och bingospel som inte anordnas för allmänheten, om spelet anordnas i förvärvssyfte.

Särskilt tillstånd av regeringen Särskilt tillstånd av regeringen
enligl första stycket får inte medde- enligt första stycket får inte medde
las såvitt gäller kedjebrevsspd och las såvitt gäller kedjebrevsspd och
liknande spel som avses i 1 § tredje liknande spel som avses i 1 § tredje
stycket eller sådant automatspel stycket eller sådant automatspd
som ger vinst i form av pengar, vär- som ger vinst i form av pengar, vär
debevis, spelpollelter eller liknan- debévis, spelpolletter eller liknande
de. om inte automatspelet anordnas av

en sådan sammanslutning som avses i 11 §.

Ett lotteri skall anses anordnat för allmänheten även när del som villkor för deltagande krävs medlemskap i viss sammanslutning, om denna väsentligen har till uppgift alt anordna lotterier eller när lotteriet eljest, såsom med hänsyn lill omfattningen eller till villkoren för deltagande, är atl jämställa med elt lotteri som är anordnat för allmänheten.

6a§

Förslutna lotter och bingobrickor skall vara av godkänd typ. Frågor om godkännande prövas av lolterinämnden.

Vid bingospel med vinst i form av pengar skaU det finnas av lotterinämnden godkänd kontrollutrustning.

I2§
I sådant lotteri som fär anordnas I sådant bingospel som får anord-

med stöd av 11 § får vinsterna inte nas med stöd av 11 § får inte både utgöras av pengar eller värdepap- penningvinster och vinster av annat

2. att vinsterna inte utgörs av
pengar eller värdepapper,

3. atl värdet av varje insats uppgår till högst tio kronor,

4. att värdet av högsta vinsten uppgår till högst 500 kronor,

5. att det sammanlagda värdet av vinsterna motsvarar minst hälften av insatsernas värde,

6. atl lotteriet bedrivs endast inom den eller de kommuner där sammanslutningen är verksam, samt

7. all insatsernas sammanlagda belopp i de lotterier som sammanslutningen med stöd av denna paragraf anordnar under en lolvmånadersperiod uppgår till högst 30000 kronor.

Om del inte flnns särskilda skäl till annal, får tillstånd meddelas endast när det kan antas att lotteriet kommer att lämna sammanslutningen skälig avkastning.

2'. att lotteriei inte bedrivs från fasta försäljningsplatser.

3. att det sammanlagda värdet av
vinsterna motsvarar minst hälften
av insatsernas värde,

4. att lotteriet bedrivs endast inom den eller de kommuner där sammanslutningen är verksam,

5. atl insatsernas sammanlagda belopp i de lotterier som sammanslutningen med stöd av denna paragraf anordnar under en treårsperiod uppgår till högst 300000 kronor samt

6. att det finns en av länsstyrelsen godkänd föreståndare för lotteriet.

Nuvarande lydelse

Frågor om tillstånd enligl 14 § prövas av polismyndigheten i den kommun där sammanslutningen huvudsakligen är verksam. Tillstånd skall avse en tid om tre år, om det inte finns särskilda skäl att bestämma en kortare tid.

Föreslagen lydelse

15 §

Registrering enligt \4 skall ske hos länsstyrelsen innan lotteriverksamhelen påbörjas. Ny anmälan om registrering skall därefter göras vart tredje år.

Länsstyrelsen skall utse kontrollant för lotteriet.

Den som anordnar lotteriet skall varje årsskifte lämna länsstyrelsen uppgift om omslutningen och behållningen av de lotterier som har anordnats under året.

Prop. 1987/88:141 Bilaga 2

Lolterinämnden utövar, om inte annal följer av tredje stycket, den centrala tillsynen över efterlevnaden av denna lag och de föreskrifter som har meddelats med slöd av lagen.

Tillslåndsmyndighel utövar den närmare tillsynen över sådana lotterier som får anordnas efter tillstånd av myndigheten. Länsstyrelse skall efter anmodan biträda lotterinämnden vid tillsynen över sädana lotterier som anordnas med tillstånd enligt 11 § och som får bedrivas inom länet.

Lotterinämnden utövar, om inte annat följer av fiärde stycket, den centrala tillsynen över efterlevnaden av denna lag och de föreskrifter som har meddelats med slöd av lagen.

Lotterinämnden utövar den närmare tillsynen över sådana lotterier som får anordnas efter tillstånd av nämnden. Länsstyrelse skall efter anmodan biträda lotterinämnden vid tillsynen över sådana lotterier som anordnas med tillstånd enligt 11 § och som får bedrivas inom länet.

Länsstyrelsen utövar den närmare tillsynen över sådana lotterier som får anordnas efter tillstånd av länsstyrelsen och sådana lotterier som får anordnas efter registrering med stöd av 14 §.

Tillsynen över lotterier som anordnas efter särskilt tillstånd av regeringen enligt 4 § första stycket utövas av den myndighet som regeringen bestämmer.

26 §

Polismyndighetens beslut enhgt denna lag får överklagas hos länsstyrelsen genom besvär.

Länsstyrelsens beslut enligl denna lag får överklagas hos lotterinämnden genom besvär. Nämndens beslut i sådant fall får inte överklagas. Nämnden får dock hänskjuta ärendet till regeringen, om det är av störte vikt.

Lotterinämndens beslut i frågor rörande tillstånd som avses i 7 §, 9 § andra stycket andra meningen, 13 § första stycket andra meningen eller 21 § får överklagas hos regeringen genorn besvär.

Länsstyrelsens beslut enligl denna lag får överklagas hos lotterinämnden. Nämndens beslut i sådant fall fär inte överklagas. Nämnden fär dock hånskjuta ärendet till regeringen, om det är av störte vikt.

Lotterinämndens beslut i frågor rörande fillstånd som avses i 7 §, 9 § andra stycket andra meningen, 13 § första stycket andra meningen eller 21 § fär överklagas hos regeringen.

2 Förslag till Prop. 1987/88:141

Bilaga 2

Lag om ändring i lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster

Härigenom föreskrivs atl 1 § lagen (1928:376) om skatt på lotlerivinsler' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

\r-

Skatt betalas enligt denna lag till staten för vinst i svenskt lotteri.

Skallen utgör fyrtio procent av Skatten utgör fyrtio procent av
vinstens värde i fråga om vinst vid vinstens värde i fråga om vinst vid
vinstdragning i vinsisparande an- vinstdragning i vinstsparande an
ordnat av bank eller sparkassa och ordnat av bank eller sparkassa och
trettio procent av vinslens värde i trettio procent av vinslens värde i
fråga om annan vinst. Skatt skall fråga om annan vinst. Skatt skall
dock inte betalas med högre belopp dock inte betalas med högre belopp
än all av vinsten återstår etthundra än att av vinsten återstår etthundra
kronor. kronor, eller ifråga om vinst i lotte-

ri som har anordnats av en sådan sammanslutning som avses i 11 § lolterilagen (1982:1011) femhundra kronor.

Skatt betalas inte för

1. vinst vid vadhållning genom tolalisator vid häsltävlingar eller vinst vid
vinsldragning på här i riket utfärdade premieobligationer,

2. vinst i lotteri, när vinsten inte utgörs av pengar,

3. vinst i sådant spel som avses i lagen (1972: 820) om skatt på spel,

4. vinst som uppgår fill högst etl- 4. vinst som uppgår till högst ett
hundra kronor. hundra kronor, eller i fråga om lot
teri som har anordnats av en sådan
sammanslutning som avses i 11 §
lotterilagen, femhundra kronor.

Vid beräkning av skattebeloppet skall i vinstens värde inräknas den skatt som belöper på vinsten.

Skatt skall inte betalas för vinster som utfallit på lotter som inte sålts, eller för vinster som inte tagits ut av vinnaren.

Denna lag träder i kraft den I juli 1988.

Lagen omtryckt 1984:152.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1984:152.

Senaste lyddse 1986:524. 56

3 Förslag till Prop. 1987/88:141

Lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel

Härigenom föreskrivs alt I, 10 och II §§ lagen (1972:820) om skatt pä spel' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§
Spelskatt erläggs enligt denna lag        Spelskatt betalas enligl denna lag
fill staten för sådant roulett- eller    till staten för sådant roulett- eller
bingospel som kräver lillslånd en-     bingospel som kräver tillstånd en
ligl lolterilagen (1982: 1011).       ligt lotlerilagen (1982:1011). Skall

betalas dock inte för sådant bingospel, som får anordnas med stöd av 11 § lolterilagen om vinsterna inte utgörs av pengar.

Kortspel och tärningsspel jämställs i denna lag med rouleltspd.

10§ Spelskatt utgår i fräga om

1. rouletlspel, för varje kalendermånad då skattskyldighet föreligger, med 6000 kronor för tillstånd som innebär rätl till spel minst tre dagar varje vecka och med 2000 kronor för tillstånd i annat fall. Om ett tillstånd avser fler än ett spelbord skall dock nämnda belopp höjas med 3 000 kronor respektive 1000 kronor för varje spelbord utöver ett,

2. bingospel med 5,5 procent av 2. bingospel med 3 procent av värdet av erlagda spelinsalser och värdet av eriagda spelinsatser och entréavgifter eller andra avgifter i entréavgifter eller andra avgifter i den mån avgifterna berättigar lill den mån avgifterna berättigar till deltagande i spelet. deltagande i spelet.

Il§ Redovisning för skatt på rouleltspd lämnas för varje kalendermånad. Skatt på bingospel redovisas för redovisningsperioder om två kalendermånader.

Deklaration skall lämnas för var- Skattskyldig skall lämna deklara-

je spelplats. Riksskatteverket fär tion för varje spelplats. Riksskatte-
medge alt en gemensam deklaration verket får medge alt en gemensam
lämnas för flera spelplatser. deklaration lämnas för flera spel-

platser.

Denna lag träder i kraft den I juli 1988.

Lagen omtryckt 1984:157.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:145. 57

4 Förslag till Prop. 1987/88:141

Lag om ändring i lagen (1987:443) om försöksverksamhet '

med kommunal tillståndsprövning enligt lotterilagen

(1982:1011)

Härigenom föreskrivs atl 2 och 3§§ lagen (1987:443) om försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning enligt lotterilagen (1982:1011) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§ Den kommunala nämnd som kommunen bestämmer prövar frågor om fillstånd enligl

- Il§ lofterilagen (1982:1011), - ll§ lolterilagen (1982:1011), om ansökningen görs av en sam- om ansökningen görs av en sammanslutning som huvudsakligen är manslulning som huvudsakligen är verksam i kommunen och lotteriei verksam i kommunen och lotleriel skall bedrivas endast inom kommu- skall bedrivas endast inom kommunen, nen.

- 14§ lotterilagen, om ansökningen annars skulle ha prövats av polismyndigheten i kommunen.

3§
Har en kommunal nämnd medde- Har en kommunal nämnd medde-

lat tillstånd till ett lofteri, utövas lat tillstånd till etl lotteri, utövas
den närmare tillsynen över lotteriet den närmare tillsynen över lotteriet
enligl 25 § andra stycket lotteri- enligt 25 § tredje stycket lotleri
lagen (1982:1011) av nämnden. lagen (1982:1011) av nämnden.

Frågor om varning och återkallelse av tillståndet enligl 27 § lolterilagen prövas av nämnden.

Denna lag träder i kraft de I juli 1988.

Sammanställning av remissyttrandena över Pp. 1987/88:141

betänkandet (SOU 1987:52) Folkrörelsernas ''

lotterier och spel

1 Inledning

Remissinstanserna

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetls av rikspolisstyrelsen, statens kriminaltekniska laboratorium (SKL), brottsförebyggande rådet, socialstyrelsen, riksskatteverket (RSV), näringsfrihetsombudsmannen (NO), konsumentverket, lotterinämnden, statens provningsanslall, riksrevisionsverket (RRV), länsstyrelsernas organisationsnämnd, hovrätten för Västra Sverige, kammarrätten i Jönköping, statens ungdomsråd, länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Östergötlands, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs och Norrbottens län. De handikappades riksförbund. Handikappförbundens centralkommitté. Hemvärnets centrala förtroendenämnd, lOGT-NTO-rörelsen, KFUK-KFUM:s riksförbund. Motorförarnas helnykterhetsförbund (MHF), Pensionärernas riksorganisation. Röda korset, Sveriges riksidrotlsförbund (RF), Riksförbundet Sveriges 4H, Förbundet Vi unga. Unga örnars riksförbund. Riksförbundet Hem och skola. Samlingslokalorganisationernas samarbetskommitlé. Folkparkernas centralorganisation (FPC), Sveriges tivoliägareförening. Folkrörelsernas lotteri- och bingoorganisation (FOL-BO), Sveriges bingoarrangörers centralorganisation (SVEBICO), Lotteri-centralen AB, Sveriges lottillverkares branschorganisation. Stiftelsen Litteraturfrämjandet, Sveriges köpmannaförbund. Kooperativa förbundet (KF), Sveriges automalägares riksförbund, Cherryföretagen AB, Bally Scandinavia AB, Knutssonbolagen AB, Svenska penninglotteriet AB, Aktiebolaget Tipsljänst, AB Trav och Galopp (ATG), Svenska kommunförbundet, Sveriges hotell- och restaurangförbund. Landsorganisationen i Sverige (LO).

Därutöver har yttranden inkommit från Göteborgs distrikts idrottsförbund. Riksförbundet Sveriges fritids- och hemgårdar. Svenska psoriasis-förbundet, Lotlföretagens branschorganisation. Föreningen svenska lotterileverantörer. Riksförbundet mot aslma-allergi, Fredrika-Bremer-förbun-det. Svenska nöjesparkers förening. Svenska musikerförbundet. Förbundet Unga forskare, Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund. Penninglotteriets personalklubb. Riksförbundet för hembygdsvård, Kooperativa konsumentgillesförbundet. Riksförbundet Sveriges lotlakårer, Esselte Tech, Folkrörelsernas lotleribyrä, AB Skandinavisk lotteriservice, Sveriges frikyrkoråd (gemensamt med De fria kristna samfundens råd, Samar-betsnämnden för statsbidrag till trossamfund. Delegationen för vissa trossamfund samt Ortodoxa och Österländska kyrkors ekumeniska råd). Svenska jägareförbundet. Centerns ungdomsförbund.

2 Allmänt Prop. 1987/88:,141

Bilaga 3 Sammanfattningsvis kan noteras att övervägande delen av remissinstanserna i stort instämmer i utredningens förslag. De myndigheter som avgivit remissvar har till övervägande del yttrat sig i de sakfrågor som ligger inom resp. myndighels verksamhetsområde. Länsstyrelserna instämmer fill övervägande del i stort i utredningens förslag men några har också valt alt särskilt yttra sig över frågor som ligger inom länsstyrelsernas verksamhetsområde. Flertalet av de folkrörelser som inkommit med synpunkter har ställt sig positiva lill utredningens förslag men också valt att komplettera med synpunkter inom vissa områden. Särskilt har synpunkter framförts angående utredningens förslag vad beträffar registrering av lotterier, penningvinster, skicklighelsspel saml ett folkrörelseägt spelbolag.

En liten grupp av folkrörelserna ställer sig tveksamma till den utveckling inom spel- och lotteriområdet som utredningen målar upp. Dessa folkrörelser ställer sig negativa lill att folkrörelserna skall behöva lägga ner så mycket lid och engagemang på att utveckla olika spel- och lotteriformer för alt öka sina inkomstmöjligheter. De anser alt nya inkomster lill organisa-fionslivet ej skall komma frän denna verksamhet. Det måste vara statens ansvar atl se till atl folkrörelserna ges möjligheter och resurser att bedriva sin verksamhet. Delta kan staten göra genom atl höja bidragen fill folkrörelserna eller alt direkt överföra medel från de statliga spelbolagen till folkrörelserna.

Flertalet av remissinstanserna ställer sig positiva fill förslaget om att spel- och lolterimarknaden enbart skall vara förbehållen staten och folkrörelserna, samt all folkrörelserna därigenom ges bättre möjligheter atl skapa nya inkomster till sin verksamhet. Här betonas också vikten av en fungerande arbetsfördelning mellan staten och folkrörelserna inom detta område.

Flertalet av folkrörelserna ansluter sig till utredningens förslag att folkrörelserna skall ges möjlighet all verka inom spel- och lolterimarknaden på . samma villkor som de statliga spelbolagen. Några folkrörelser anser dessutom att del är viktigt med en strikt uppdelning av marknaden mellan staten och folkrörelserna innebärande atl folkrörelserna ges ensamrätt att bedriva lotterier med direktdragning, s. k. kvicklotterier. De vill således ha kvar rådande "rågång" vilket innebär att del också föresläs alt penninglotteriets Triss överförs lill folkrörelsernas verksamhet.

Ell stort antal folkrörelser framför också förslag om atl privata ägande-intressen på lotteri- och spelmarknaden på sikt inte skall tillåtas.

Föreslagna förenklingar vad beträffar lotterier och bingo framstår generellt som angelägna.

Socialstyrelsen menar alt man i och för sig kan ifrågasätta om detta är en etiskt lämplig finansieringsform för ideella organisationer. Mot detta skall dock ställas att spel är en av samhället accepterad verksamhet - som är ingående reglerad.

Socialstyrelsen kan sammanfattningsvis i princip tillstyrka alt folkrörel
serna ges möjlighet atl förbättra sina ekonomiska resurser genom spel och
lotterier. Genom lämpligt utformade bestämmelser och erforderiig tillsyn 60

torde tillräckliga garantier skapas för atl spelverksamheten allmänt sett Prop. 1987/88:141
inte medför negativa sociala eller andra konsekvenser. Bilaga 3

Lotterinämnden tillstyrker till största delen utredningens förslag. Dessa förslag till ändringar i bl. a. lolterilagen möjliggör utvecklande av nya spelformer. Förslaget innebär atl folkrörelserna erbjuds ökade möjligheter att genom egna ansträngningar skaffa sig inkomster på lotterimarknaden.

Statens ungdomsråd menar alt de inkomster lotterier ger, om än marginella, är och kan komma att fä en alltmer framträdande betydelse i framtiden. För de flesta föreningar är det dock andra faktorer som har avsevärt ■ större betydelse för deras möjligheter alt existera och bedriva en meningsfull verksamhet. Inkomster från lotleriverksamhet enligt utredningens intentioner kan aldrig, och skall inte heller, ersätta ett väl utvecklat och indexregleral generellt stöd. Särskilt för de mindre och icke etablerade föreningarna/organisationerna, vars behov inte på ett tillfredsslällande sätt tillgodoses i utredningen, är det angeläget att de generella bidragen höjs. Detta bör ske oberoende av utvecklingen på lotteri- och spelmarknaden.

Vidare ser dock ungdomsrådet inte odelat positivt på en växande lotleri-och spelmarknad. Det är helt klart all det finns sociala avigsidor med spdverksamheler som riskerar öka vid en ökande spelmarknad. Mänga människor riskerar atl hamna i stora ekonomiska sociala problem vilket är viktigt att ta hänsyn lill vid bedömningen av vilka lotteri- och spelformer som skall tillåtas.

Länsstyrelsen i Stockholms län anser, i likhet med utredaren, att lotteri-och spelmarknaden bör vara förbehållen staten och folkrörelserna. Detta får emellertid inte utesluta alt kommersiella konsultföretag biträder ideella organisationer vid genomförandet av deras lotterier och spel. Enligt länsstyrelsens erfarenhet finns etl behov av dessa konsultinsatser, då många gånger organisationerna saknar så väl vilja som förmåga atl själva praktiskt genomföra de lotterier och spel de fått tillstånd till. Del ankommer på tillständsmyndigheter och kontrollanter att tillse att ersättningen till konsultföretagen är skälig.

Länsstyrelsen i Östergötlands län anser all utredningen inte har belyst de negativa sociala och ekonomiska konsekvenser för den enskilde som en vidgad spelverksamhel i form av automatspd kan komma atl medföra. Länsstyrelsen ifrågasätter därför om omfattningen av spelverksamhet av denna typ bör utvidgas i den storleksordning som utredningen föreslår.

Länsstyrelsen i Gotlands län anser alt utredningens förslag år positiva i den mån de mynnar ut i förenklingar och större möjligheter för folkrörelserna all bedriva lotterier och olika former av spel. Det är myckel möjligt att del går att komma ännu längre på den väg utredningen vall. Förutsättningarna för delta kommer dock i så fall atl visa sig i framliden.

Samtidigt noterar länsstyrelsen alt utredningen inte, sä vilt länsstyrelsen kunnat finna, någonstans definierat begreppet folkrörelse. En sådan definition kunde eventuellt vara påkallad för atl undvika framtida gränsdragningsproblem. Med hänsyn lill de förslag utredningen ställer knyts betydande rättigheter till atl en rörelse är att anse som en folkrörelse.

Länsstyrelsen i Blekinge län biträder förslaget alt folkrörelserna skall
tillåtas bedriva sina lotterier på samma villkor som staten. Del är enligt 61

länsstyrelsens uppfattning helt nödvändigt atl folkrörelsernas villkor på Prop. 1987/88:141 spelmarknaden avsevärt förbättras om de skall ha någon möjlighet atl Bilaga 3 hävda sig i konkurrensen. Utredningens tanke alt lotteri- och spelmarknaden på sikt skall vara förbehållen staten och de ideella föreningarna är därför riktig. Denna tankegång måste bedömas mot bakgrund av det gagnrika arbete på ungdomsverksamhetens område som flertalet av dessa föreningar bedriver. Det är därför glädjande atl utredningen framhåller atl i flera avseenden särskild hänsyn skall tas till omfattningen av den ungdomsverksamhet som föreningarna utövar.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län menar all målsättningen måste vara alt folkrörelserna genom lotteri- och spelverksamhet tillförsäkras möjlighet alt utöka sina finansiella resurser till minst den nivå man hade för 10 år sedan räknat i dagens penningvärde. Om detta kan uppnäs genom nu föreliggande förslag är naturligtvis svårt atl sia om. Länsstyrelsen ställer sig emellertid något tveksam härtill. Effekterna av förslaget måste därför fortlöpande följas upp och sådana korrigeringar av spelform och spelutrymme vid behov göras att folkrörelserna kan bibehålla och helst ocksä utveckla sin allmännyttiga verksamhet. Länsstyrelsen vill också uttala alt utformningen av regelsystemet för verksamheten bör ske i samverkan med folkrörelserna.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län anser atl det är helt klart alt de statliga spelbolagen gentemot folkrörelserna har suveräna fördelar när det gäller förutsättningar att effektivt bedriva spelverksamhet. Det är absolut nödvändigt att på olika sätt förbättra förutsättningarna för folkrörelsernas lotterier om de ideella föreningarna skall med hjälp lill väsentlig del av lotterimedel kunna vidmakthålla och dessutom också utveckla sin allmännyttiga verksamhet. Länsstyrelsen ställer sig för sin del tvivlande till om föreslagna åtgärder verkligen räcker ens för atl återställa den fördelning av spelmarknaden som rådde för drygt 10år sedan. Länsstyrelsen föreslår att folkrörelserna inte bara ges möjlighet atl utveckla nya spel och lotterier utan även atl ytterligare medel förs över från de statliga spelbolagen direkt till folkrörelserna. Alternativt är länsstyrelsen inte främmande för tanken atl någon eller vissa attraktiva spelformer som för dagen är förbehållna de statliga spelbolagen, i stället uteslutande reserveras för folkrörelsernas behov.

De handikappades riksförbund m. fl. (Göteborgs distrikts idrottsförbund, Svenska psoriasisförbundet, Riksförbundet mot astma-allergi saml Riksförbundet för hembygdsvård) finner alt utredningen i stor utsträckning tillgodoser de krav och önskemål om förändring och förenkling av lotlerilagen saml vidgade möjligheter atl utveckla nya spel och spelformer, som folkrörelserna framfört krav om.

lOGT-NTO-rörelsen noterar med tillfredsställelse och glädje den för
folkrörelserna positiva syn på problemen som utredningen ger ullryck för.
På flera avgörande punkter är den dock otillräcklig för att det skall vara
möjligt för folkrörelserna atl i avsevärd grad förbättra sin situation och sina
möjligheter att ta elt ökat samhällsansvar. Med detta vill lOGT-NTO-rö-
relsen ha sagt alt utredningen i stor utsträckning tillgodoser de krav som
folkrörelserna ställt på förändringar och förenklingar av lotterilagen samt 62

vidgade möjligheter att utveckla nya spel och spelformer.

KFUK-KFUM:s riksförbund hälsar med glädje denna utredning i folkrö- Prop. 1987/88:141 rdsernas lotlerifrågor. Förbundet anser atl myckel av del som fram lill nu Bilaga 3 är frågor och bekymmer, kan få sill svar genom delta betänkande, men då är del viktigt atl resultatet i första hand blir förenkling och öppna dörrar för folkrörelserna så alt inte tidigare hinder bara byts ut mot nya hinder.

Motorförarnas helnykterhetsförbund vill rent principiellt framhålla det tveksamma i atl engagera folkrörelserna för hårt i olika former av spel. Det finns myckel i spelverksamhelen som i grunden är främmande för ideella organisationer. Alt utvecklingen blivit sådan atl folkrörelserna kommit atl bli beroende av spdintäkler upplever MHF som beklagligt. När nu utredningen lägger fram förslag som ytterligare stimulerar denna spelverksamhel inom folkrörelsernas ram är frågan ej okontroversiell.

Enligt MHF vore del en fördel om organisationerna slapp atl ägna sig åt spel och att de i stället kunde ägna sina krafter åt det som år resp. rörelses huvudändamål. Denna principiella inställning ger vid handen atl MHF anser atl del egentligen vore båttre alt staten öronmärkte delar av de statliga spdbolagens intäkter för folkrörelserna. Då skulle folkrörelserna kunna koncentrera sina resurser till verksamheten i stället för all utveckla olika spel.

Om staten ej är beredd att på annat sätt tillförsäkra folkrörelserna ekonomiska resurser synes lotteri- och spelverksamhelen vara elt sätt alt öka dessa rörelsers ekonomiska förutsättningar atl bedriva en samhällsnyt-tig verksamhet. I detta perspektiv ökar etl genomförande av utredningens förslag de ekonomiska förutsättningarna högst väsentligt.

Sveriges riksidrottsförbund ställer sig i princip positivt fill de förslag som framförs i utredningen. Förslagen kommer att avsevärt underiätta för folkrörelserna atl förstärka sin ekonomi genom olika lotterier och spel och därmed också ge folkrörelserna möjlighet atl ta tillbaka förlorade andelar på spelmarknaden.

RF anser emellertid att en förutsättning för detta är att utredningens förslag i sin helhet kan genomföras. Enbart förslagen rörande lotterier och bingo torde inte medföra något återtagande av förlorade marknadsandelar, möjligen alt nuvarande marknadsandelar bibehålls.

Vidare anser RF att målet måste vara att de nya inkomster som utred-ningsförslagen kan medföra, i största möjliga utsträckning direkt skall komma föreningslivet lill godo, även om del bildas en central paraplyorganisation för detta ändamäl. Vidare anser RF att eventuella nya inkomster från lotterier och spel inte får blandas ihop med den statliga bidragsgivningen till riksorganisationerna, innebärande alt de statliga bidragen på sikt skårs ner.

Inkomsterna från lotterier och spel måste ses som ett sätt för föreningslivet att finansiera sin verksamhet. De statliga bidragen till riksorganisationerna bör fortsättningsvis ulgå i oförändrad, om inte ökad, omfattning.

Sveriges frikyrkoråd m.fl. är oroade över spelmarknadens utveckling
utifrån ekonomiska, sociala och etiska uigängspunkter med hänsyn till
konsekvenserna för enskilda och familjer. I en situation då spelmarknaden
redan omsätter 2000 kr. per individ i Sverige, oavsett ålder, finner rådet
del inte ansvarsfullt att förbereda åtgärder som syftar lill en ytterligare 63

utvidgning av spelmarknaden, även om ändamålet - slöd till vissa folkrö- Prop. 1987/88:141
relser - ärgoft. Bilaga 3

Om folkrörelsernas möjligheter atl få inkomster genom lotterier skall förbättras får det inte ske genom en utvidgning av den totala spelmarknaden. Alternativet är i stället alt minska statens andel av spelmarknaden i minst motsvarande grad.

Eventuella förbättringar av folkrörelsernas inkomstmöjligheter genom lotterier kan därför inte användas som argument i diskussionen om de direkta folkrörelseanslagens storlek. Åtminstone gäller detta stödet till de fria trossamfunden.

Förbundet Vi unga har svårt alt se folkrörelsernas minskade marknadsandel på spel- och lotterimarknaden, som del stora problemet. Det allt överskuggande samhällsproblemet i detta sammanhang måste väl i stället vara det faktum alt allt fler människor spelar bort allt mer pengar. Regeringen borde, liksom förbundet, fräga sig varför människor anser sig behöva en sä konstlad krydda i tillvaron.

Unga örnars riksförbund menar alt utredningen ger en intressant betraktelse över utvecklingen såsom den varit och hur framtiden kan tänkas bli på lotteri- och spelmarknaden. Den utvecklade datatekniken kommer säkert att sätta sina spår i lotterir och spelverksamheten. En stor fara med denna utveckling är all endast resursstarka folkrörelser, eller de som har kopplingar till andra resursslarka kommer att kunna vara med i utvecklingen. Om utvecklingen är sådan, som förbundet inte betvivlar, och om lotteri- och spelmarknaden kommer att gå mot den beskrivna utvecklingen sä kommer del troligtvis också att påverka de lokala lotteriernas möjligheter att utvecklas. Om då bara resursslarka riksorganisationer kommer alt ha reella möjligheter all hänga med i utvecklingen så finns del risk för etl gap mellan behov och resurser. Detta resonemang har utredningen inte tagit upp vilkel förbundet tycker är en stor brist.

Samlingslokalorganisationernas samarbetskommitté anser all av utredningen nu föreslagna ändringar och förenklingar i administrativt och skattemässigt avseende är angelägna. Organisationen vill dock påpeka att de förändringar som föreslås inte får innebära att samhällets ansvar minskas i form av bidrag och stöd. Föreningsliv och folkrörelser utför i det svenska samhället så betydelsefulla insatser, inte minst för barn och ungdom, atl det i stället krävs ökade resurser. Den uppväxande generationen är vår nations främsta tillgång, och de som engagerar och aktiverar barn och ungdom behöver mer resurser.

Folkparkernas centralorganisation anser inte att folkrörelserna bör ges möjlighet alt bedriva lollerier och spel på samma villkor som statliga spelbolag. Folkrörelserna bör koncentrera sig på sina egna verksamheter. Del är del folkrörelserna är till för. Stora lollerier, typ penninglotleriel, tips och lotlo, bör förbehållas staten och dess bolag. De statliga förelagen är professionella på detta område medan folkrörelserna är professionella på sin egen verksamhet. Därest del anses finnas utrymme för fler lotterier av denna karaktär bör, enligt FPC:s mening, staten eller dess bolag anordna dessa och lämna avkastningen i form av anslag till folkrörelserna.

Stiftelsen Litteraturfrämjandet anser i motsats lill utredningsmannen alt 64

en strikt uppdelning av spelmarknaden mellan staten och folkrörelserna är Prop. 1987/88:141

nödvändig. Delta bör innebära en återgång fill den gamla regeln att lotteri- Bilaga 3

er med direktdragning - de s. k. kvicklolterierna - skall vara förbehållna

folkrörelserna. Det står helt klart att tillkomsten av Trisslotteriel inom

penninglotteriet har varit en starkt bidragande orsak lill de svårigheter,

som drabbat flera av de ideella varulotterierna, däribland boklolteriet.

Landsorganisationen i Sverige anser all lollerier och bingo är en viktig inkomstkälla för mänga av Sveriges folkrörelser. LO anser alt denna inkomstkälla för föreningslivet inte får hotas eller försvagas ytteriigare. Statsmakternas skyldighet bör vara all reglera spelmarknaden på så vis alt föreningslivet ges goda möjligheter alt finansiera delar av sin verksamhet genom egen spelverksamhet.

I syfte atl stärka folkrörelsernas ställning pä lotteri- och spelmarknaden är det viktigt att del upprättas en fungerande arbetsfördelning mellan staten och folkrörelserna. Enligl LO:s uppfattning har tidigare ordning där de föreningsdrivna lotlerierna genom hävd haft ensamrätt till de s. k. kvicklolterierna fungerat bra. LO är därför starkt kritisk till det nya statliga Trisslolteriet som drivs av Penninglotteriet. Vid en översyn av reglerna för spel- och lolterimarknaden bör det slås fast alt direktvinsler är förbehållna folkrörelselotterierna. För att ytterligare stärka folkrörelsernas ställning pä lotteri- och spelmarknaden bör penningvinster dock tillåtas även i folkrö-relsedrivna lotterier.

LO är också av den principiella uppfattningen att lotteri- och spelmarknaden skall vara förbehållen staten och folkrörelserna.

Riksförbundet Sveriges fritids- och hemgårdar tar avstånd från kommersiellt utnyttjande av människors naturliga behov av lek och spel. Förbundet tillstyrker förslag som underlättar för föreningar och folkrörelser atl genomföra lokala lotterier och bingospd som ett led i försöken att ästadkomma variation och gemenskap i föreningslivet. Förbundet vill alltså inte verka för ell förbud av all spel- och lotleriverksamhet. Förbundet vänder . sig mot varje förslag som bygger på alt spelmarknaden totalt skall öka.

Skall folkrörelserna tillförsäkras ytterligare medel ur vinsten från spel-och lotteriverksamhet skall det enligt förbundets mening ske genom en omfördelning från staten till folkrörelserna.

Fredrika-Bremer-förbundet är mycket tveksamt till alt sä stor vikt enligt förslaget läggs vid lotteri- och spelinkomsler. Förbundets möjligheter till långsiktig planering och utveckling av verksamheten begränsas redan nu av atl förbundet i förväg har svårt att beräkna inkomsternas storiek. Detta är något förbundet delar med föreningssverige i stort, vilket också folkrörelseutredningen har tagit upp i sitt betänkande "Ju mer vi är tillsammans". Förbundet anser det vara principiellt felaktigt alt folkrörelsens existens i forlsällningen skall baseras på "spel och dobbd".

Svenska musikerförbundet anser att lotteri och bingospel, med ensamrätt, endast borde få bedrivas av ideella organisationer. Därför bör nya statliga spelformer endast sparsamt införas och då efter remissbehandling av de ideella folkrörelserna.

Förbundet Unga forskare anser all de ideella organisationerna inte skall
behöva förstärka sin ekonomi genom atl ägna sig ål olika slag av spel och 65

5 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 141

lotterier. Förbundet anser nämligen att folkrörelserna till fullo skall ges Prop. 1987/88:141 ekonomisk grundtrygghet sä all de kan ägna sig ål atl utvecklas i enlighet Bilaga 3 med sina resp. program och stadgar.

Förbundet anser atl det är på tiden all traditionen inom de ideella organisationerna alt bedriva lotteri- och spelverksamhet får ett snabbt slut.

De ideella organisationernas ekonomi skall förstärkas och tryggas genom politiska beslut. Spel- och lotteriverksamhelen skall handhas och skötas av dem som är bra på del, i första hand de statliga spdbolagen. Däremot anser förbundet att riksdag och regering snarast bör besluta om en förändring av berörda regler och lagar så att en skälig del av statens skatteinläkter från de statliga spdbolagen går till de konton i statsbudgeten som belastas när statligt centralt och lokalt stöd fördelas till ungdoms- och idrottsorganisalionerna.

Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund noterar att den rågång som funnits mellan statens egna lotterier och spel å ena sidan och föreningarnas å den andra delvis har börjat att luckras upp. Detta ser förbundet som oerhört allvarligt. Trisslolteriet som introducerade direktdragning bland de statliga lotterierna är ett olyckligt för alt inte säga direkt felaktigt avsteg från den princip som gav föreningarna rätten att sälja lotter med direktdragning. Förslaget i utredningen om kontanta penningvinster i föreningslotterier skulle om det genomfördes bli nästa avsteg. Styrkan med varuvinster, direkldragning och försäljning av lotter med klara "avsändare" är atl det ger föreningslotterierna en särställning. Risken är uppenbar all nästa steg annars blir atl staten startar varulotlerier och rågången definitivt luckras upp.

Folkrörelsernas lotteribyrå anser atl det i sammanhanget förtjänar sägas alt folkrörelserna själva bär en del av ansvaret för att deras marknadsandel har krymt. De har inte tillräckligt engagerat sig i förnyelse- och utvecklingsarbetet inom lotteri- och spelmarknaden. Atl det går att nå framgångar även i en hårdnande konkurtens kan bl. a. folkrörelsernas lotleribyrä visa exempel på. I detta konstaterande ligger ett understrykande av vad som i utredningen anförs om att folkrörelserna måste ta elt större ansvar för utvecklingen av spelmarknaden. Lotteribyrån delar utredningens kritiska värdering av att det statliga penninglotteriet givit sig in på "kvicklolteri-marknaden", som tidigare varil förbehållen folkrörelserna.

Centerns ungdomsförbund vill påpeka att de möjligheter som genom utredningen nu ges folkrörelserna till inkomstförstärkning inte drabbar andra former av slöd. Delta får aldrig bli elt gott alibi för staten att tumma på andra bidrag.

3 Penningvinster

Frånsett den grupp folkrörelser som ställer sig negaliv lill en ytterligare
utveckling inom folkrörelsernas spel- och lotleriverksamhet ansluter sig en
övervägande del av remissinstanserna till förslaget om alt införa penning
vinster i lotterier och bingospel. Etl fåtal av remissinstanserna ansluter sig
ej i sin helhet till utredningens förslag ulan föreslår vissa begränsningar.
Någon tillstyrker att penningvinster endast får förekomma i rikslolterier 66

och bingospel, medan man avstyrker förslaget om att penningvinster skall Prop. 1987/88:141 få förekomma i länsstyrelsdolterier och polislolterier. Andra remissinstan- Bilaga 3 ser har framfört synpunkter om begränsningar vad beträffar högsta kon-tantvinst och högsta insatsbelopp, medan andra har framfört att lotterier med skattepliktiga penningvinster skall vara tillständspliktiga.

Riksrevisionsverket är positivt till förslaget om att införa penningvinster i lotterier och bingospel samt de förslag lill skattekonstruktioner som följer härav.

Statens ungdomsråd anser att det är rimligt att penningvinster tillåts i lotterier och bingo. Det är ocksä en förutsättning för alt organisations- och föreningslotterier skall kunna konkurrera med statens lotterier på samma villkor.

Länsstyrelsen i Stockholms län fillstyrker all penningvinster får förekomma i rikslotterier och bingospel. Däremot avstyrker länsstyrelsen förslaget om alt penningvinster skall få förekomma i länsstyrelsdolterier och polislolterier. Skälen för atl avstyrka förslaget om penningvinster i länsstyrelse-lotterier och polislolterier är att små föreningar som ofta bedriver dessa lotterier inte har samma organisatoriska stadga, kompetens eller kontroll över verksamheten all de kan uppfylla de krav man bör ställa på en organisation som anordnar penninglotterier.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län tillstyrker framlagda förslag i vad avser förenklingar och förbättringar för folkrörelserna atl bedriva utökad spelverksamhel. Särskilt angeläget torde vara att vinster i form av pengar tilläts. Därigenom blir det möjligt att ordna attraktiva lotterier som medför ökad omsättning men ocksä att legalisera symbollotlerier, t. ex. de s. k. 21-lotterierna, som i dag i stor utsträckning säljs av föreningar med pengar som vinster trots alt delta är förbjudet.

Sveriges riksidrottsförbund anser all möjlighet lill penningvinster är etl måste om folkrörelserna överhuvudtaget skall kunna öka omsättningen och därmed netlobehållningen i lotterier och spel.

Sveriges frikyrkoråd m.fl. har den uppfattningen all folkrörelsernas agerande på spelmarknaden måste styras av folkrörelsernas egen ideologi och samhällsansvar. Till folkrörelsernas gemensamma idéarv hör bl. a. strävan att vara en motkraft mot en allt för stark kommersialisering av samhällssektorer som frilid, kultur och rekreation. Del är därför rimligt att spel och lotterier som bedrivs i folkrörelsernas regi har en mindre kommersiell prägel än andra delar av spelmarknaden. Införande av penningvinster, spelaulomater o.d. skulle göra att folkrörelseprofilen på folkrörelsernas spel och lotterier äventyras.

Unga örnars riksförbund anser att skillnaden mellan kontanta vinster och premieobligafioner är hårfin. Förbundet anser del därför tillfredsställande atl även folkrörelsernas lotterier kan ha penningvinster. Om villkoren skall vara likvärdiga bör självfallet också folkrörelserna ha möjligheter alt ha penningvinster.

Folkparkernas centralorganisation avvisar utredningens förslag om införande av penningvinster i lotterier och bingospel.

Sveriges tivoliägareförening instämmer inte i utredarens bedömningar
när det gäller förslaget alt införa spel och lotteri med utbetalning av 67

kontantvinster. Detta kommer, tror föreningen, alt snabbt skapa problem Prop. 1987/88:141 som vida överträffar vad som förekom när "enarmade banditer" var Bilaga 3 tillåtna. Kiosker och småbutiker kommer troligen på kort tid att förvandlas till spelställen. Kontantvinster anses kunna tillåtas i samband med bingospel, rikslolterier och liknande, i övrigt fungerar den nuvarande ordningen med varuvinster och presentkort myckel bra och ger lotterierna en underhällande prägel.

Sveriges köpmannaförbund noterar att över huvud tagel har de sociala aspekterna pä lollerier och spel med lockande vinster varit föremål för omfattande debatt. Även om del är ett förhållande som Sveriges köpmannaförbund inte primärt har anledning atl ta ställning lill, kan förbundet inte undgå att påpeka del egendomliga i atl nu ett förslag om penningvinster i lotterier avlämnas utan nägon närmare analys av de sociala aspekterna. Förslaget behandlas på blott ett fåtal rader i betänkandet. Frågan synes böra förtjäna en djupare analys.

Kooperativa förbundet tillstyrker förslaget om införande av penningvins-ler. Dessa är i likhet med presentkort båttre ur konsumentsynpunkt än varuvinster. Det är inte positivt att vinna ett föremål som man inte har något behov av. I varulolterier finns ofta en mängd mindre attraktiva vinster.

KF är dock av den uppfattningen all varuvinster i form av presentkort på ett mycket bra sätt förenar fördelen med valfrihet för vinnaren och nackdelen med skärpt tillsyn och kontroll över spelverksamheten eftersom presentkort som vinster fungerar på ett utmärkt sätt i dag.

Svenska penninglotteriet AB anser atl rätten atl anordna lotterier och spel med penningvinster i lag skall förbehållas statliga bolag, ATG och folkrörelserna. Vidare anser Penninglotteriet alt bingospel med rått till penningvinster skall förbehållas folkrörelserna under iakttagande av strikt statlig kontroll.

Landsorganisationen i Sverige anser att penningvinster bör tillåtas även i folkrördsedrivna lotterier för alt ytteriigare stärka folkrörelsernas ställning på lotteri- och spelmarknaden.

Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund avvisar förslaget om att penningvinster tillåts även för föreningslotlerierna och som en konsekvens av förbundels syn på rågången mellan staten och föreningarnas lollerier anser förbundet att staten inte skall använda sig av direkldragning och varuvinster.

Riksförbundet Sveriges lottakårer anser all möjligheten all få använda sig av penningvinster i folkrörelsernas rikslolterier på elt avgörande sätt ökar deras möjligheter att vara konkurrenskraftiga och underlättar också administrationen kring vinsthanleringen. Riksförbundet är därför angelägel alt denna möjlighet införs.

Folkrörelsernas lotteribyrå har mer än 30-års erfarenhet av rikslotterier.
Det finns i dessa erfarenheter ingenting som starkt talar för införandet av
penningvinster. Utredningen anför inte heller särskilt tungt vägande skäl
för en sådan nyordning. Hänvisningen till folkrörelsernas hemställan (vil
ket får antas vara vissa folkrörelsers hemställan) samt den av utredningen
själv myntade principen om "spel på samma villkor" är föga övertygande. 68

Det enda påtagliga problem som lolteribyrån mött gäller presentkort Prop. 1987/88:141 som vinstalternativ. Det har förekommit önskemål om att dessa skall lösas Bilaga 3 in med kontanter.

Utredningens plädering för "spel på samma villkor" innebär i själva verket en ytteriigare uttunning av skiljelinjen. Del är förhastat atl ta för givet att det skulle vara enbart en fördel för förenings- och organisations-livet. Lotteribyrån delar inte utredningens synsätt därvidlag och motsätter sig i konsekvens därmed förslaget om penningvinster i rikslotterier anordnade av folkrörelser.

Om emellertid regeringen skulle finna skäl atl medge en utveckling i den riktning utredningen föreslagit bör, enligt lotleribyråns mening, högsta konianlvinst inte få översliga 500 kr. Vad lotteribyrän anfört i fräga om penningvinster i rikslotterier bör enligt byråns mening gälla också i fräga om länslotterier m. m.

Också i fråga om bingo ser utredningen penningvinster som en lösning på problemet med vikande omsättning och fallande avkastning. Lotteribyrån känner sig inte heller här övertygad om lösningens hållbarhet. Del vore enligt byråns mening rimligare att överväga möjligheten atl helt befria bingoverksamhelen frän beskattning. Del skulle radikalt förbättra möjligheterna att återge bingo en ställning som god inkomstkälla för folkrörelserna.

Centerns ungdomsförbund ställer sig positivt till att ha vinster i form av pengar eller värdebevis. Motivet lill atl förbundet ställer sig positivt till penningvinster är atl även folkrörelsernas lotterier skall bli lika attraktiva för köparna som statens lotterier.

4 Lotterier

En stor majoritet av remissinstanserna välkomnar förslagen om förenkling och förbättring (registrering) av lotterierna. Förslaget om alt lägga över hanteringen av s. k. polislotterier till länsstyrelserna mottas positivt. Några länsstyrelser har framfört invändningar mot detta förslag, men har av principiella skal anslutit sig till utredningens förslag.

En majoritet av folkrörelserna vill gå längre än vad utredaren föreslår i denna fråga. I stället anser de atl det registreringsförfarande som föreslås för polislolterier, i vilkel också skall innefattas lotlförsäljning från fasta försäljningsställen, även skall gälla för de som anordnar rikslotterier och länsstyrdselolterier. För rikslotterier bör gälla atl organisationer som har anordnat tre rikslotterier därefter bör kunna få treåriga regislreringstill-slånd från lotterinämnden.

Rikspolisstyrelsen konstaterar atl förslaget inte innebär en legalisering av
de illegala lotterier av mera oskyldig natur som i dag förekommer. Som
exempel kan nämnas s. k. skolresdotlerier, affärsmäns reklampristävling
ar av lotterikaraktär, utlottade priser vid motionslopp och gissningstävling
ar av typ "hur många ärtor finns det i burken". Den rättsliga regleringen
av dylika lotterier överensstämmer inte med det allmänna rättsmedvetan
det. Styrelsen ifrågasätter om inte en ytterligare uppmjukning av möjlighe
terna atl bedriva "smälotterier" skulle kunna genomföras ulan all därmed 69

få fill följd negafiva effekter för folkrörelserna. Det kan finnas skäl att i Prop. 1987/88:141
sådant fall införa etl maximivärde på högsta vinsten. Bilaga 3

Rikspolisstyrelsen uppfattar fill skillnad från utredningsmannen att tillståndshanteringen enligt 14 § lotterilagen väsenfiigen har avbyråkratiserats och förenklats. Det föreslagna regislreringsförfarandet hos länsstyrelserna torde därför inte innebära någon fördel för arrangörerna, men bör godtas av principiella skäl. Rikspolisstyrelsen har därför intet atl erinra mot att dessa lotterier överförs till länsstyrelserna. Förutsättningen är dock att polismyndigheterna inte utnyttjas som remissinstans. Om så skulle bli fallet finns del från rationella synpunkter ingen anledning fill ändring av nuvarande ordning.

Lotterinämnden anser i likhet med utredningen att i de fall tillståndskravet tas bort för vissa lokala lotterier, registrering skall ske vid länsstyrelsen, varvid kontrolleras atl föreningen är behörig alt anordna lotterier.

Riksrevisionsverket tillstyrker förslagen om att slopa kravet på tillstånd för lokalt lotteri samt vissa andra förenklingar i gällande regler.

Statens ungdomsråd instämmer i utredningens förslag om att tillständskravet för lokala lotterier kan avskaffas och ersättas med en registrering. För atl tillgodose små föreningars behov bör dock lotterier som har en omsättning som understiger 10000 kr. även befrias från registrering. Möjligen kan en differentierad registreringsavgifl för dessa införas.

Länsstyrelsen i Stockholms län är i och för sig positiv till atl polisen befrias från sina uppgifter på lotteriomrädet och alt verksamheten koncentreras lill länsstyrelsen. Del system som infördes 1983 innebärande all polisen ger föreningar tillständ att under tre är anordna egna lotterier med en omslutning av 30000 kr. om året har inte varit bra, bl. a. från kontrollsynpunkt. Det nu föreslagna systemet med en registrering av föreningar hos länsstyrelsen kan ses som en utvidgning av det nu gällande systemet och innebär större frihet för föreningarna all fördela lotterierna under en treårsperiod. Enligt länsstyrelsens mening bör fortfarande vissa begränsningar vad gäller insatser och högsta vinster finnas i dessa föreningars egna lotterier.

Enligt länsstyrelsen finns del således skäl som talar för ett genomförande av förslaget om all tillståndstvånget skall ersättas med registreringsförfarande hos länsstyrelsen. En förutsättning härför är emellertid alt kontrollen skärpts bl. a. genom en effektiv tillverkningskonlroll.

Länsstyrelsen i Östergötlands län anser att möjligheten för en förening att efter registrering hos länsstyrelsen utan tillstånd under en treårsperiod anordna ett eller flera lotterier med ett sammanlagt insatsbelopp om 300000 kr. bör förenas med bestämmelse om högsta insatsbelopp och högsta vinslbelopp.

Vidare bör här lottköparnas intresse bättre bevakas. Lottköparen skall kunna lita på att lotteriet inte är manipulerat och alt vinster och vinstchanser är de som framgår av lotteriets vinstplan. Kravet på tillsyn ökar ju större omslutning och ju högre vinster etl lotteri har. Länsstyrelsen föreslår därför att lottpriset i dessa lotterier bör vara maximalt 25 kr./lolt och att högsta vinstens värde får uppgä till högst 10000 kr.

Slutligen föreslår länsstyrelsen i likhet med vad som i tidigare lagstift- 70

ning gällde för skattepliktiga varuvinster alt tillständskrav skall finnas i de Prop. 1987/88:141
lotterier där del förekommer penningvinster överstigande 500 kr. Bilaga 3

Länsstyrelsen i Kronobergs län anser att redovisningen av nuvarande polislolterier har komplicerats av alt uttryckliga regler för redovisning av dem saknats. Det är därför värdefullt atl regler för hur redovisningen för dessa lotterier skall ske införs i lotlerilagen.

Det är betydelsefullt att alla tillstånd till lotlförsäljning från fast försäljningsställe hänförs till 11 § lotlerilagen. Del blir betydligt enklare för länsstyrelsen alt rättvist fördela del totala utrymmet för tombola- och aulomat-lotlförsäljning mellan föreningarna. Varuhus och liknande platser utgör sedan länge myckel attraktiva försäljningsplatser för lotterier. Det är viktigt att sä många föreningar som möjligt med verksamhet förlagd till området får möjlighet atl försälja sina lotter där. Atl en förening genom avtal med serviceföretag eller varuhuschef genom motprestationer kunnat få rätt till lotlförsäljning far inte styra länsstyrelsens fördelning av lolterimarknaden.

Länsstyrelsen i Kristianstads län ifrågasätter om inte del från behovsprövning fria beloppet - 300000 kr. - är i högsta laget, i vart fall om en förening kan utnyttja hela beloppet under etl år. Det är i första hand föreningar med väl fungerande administration som klarar att genomföra stora lotterier. Det är inte alllid dessa föreningar som bäst behöver lotteriinkomster.

Enligt länsstyrelsens erfarenhet sköter många föreningar sina tombola-lolterier utan inblandning av serviceföretag. Länsstyrelsen anser atl en tillständsplikt för dessa lollerier motverkar strävandena efter förenkling och det kan ifrågasättas om förslaget i denna del ligger i folkrörelsernas intresse.

Slutligen anser lånsstyrelsen alt även föreningar som är verksamma inom hela länet bör kunna få anordna lotterier efter registrering.

Länsstyrelsen i Malmöhus län anser all det ej klart framgår av utredningen om det s. k. fria utrymmet skall vara utnyttjat innan man fär fillstånd lill andra lotterier. Delta är ett viktigt ställningslagande för behovsprövningen.

Länsstyrelsen anser också att utredningen tydligare borde behandlat frägan om inte föreningarna själva skulle kunna sköta lottförsäljningen på fasta försäljningsställen. Detta skulle ge föreningarna möjligheter att öka sin behållning.

Länsstyrelsen i Hallands län föreslår alt bruttoomslutningen ökas lill 600000 kr. under en treårsperiod samt fördelas med 200000 kr. per år. Vidare bör insats- och vinstbdoppen begränsas lill 15 kr. resp. 2000 kr. Föreningarna skulle tvingas söka tillstånd för de större lotterierna medan de mindre skulle få plats inom kvoten. En förening som endast anordnar elt fåtal större lotterier tvingas visserligen söka tillstånd för dessa men i jämförelse med ansökningar om flera mindre lotterier måste administrationen och byråkrafiseringen minska samfidigt som kontrollen finns kvar hos länsstyrelsen.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län vill beträffande del registreringsförfarande
som föreslås göra lagstiftarna uppmärksamma på del merarbete som kom- 71

mer att uppstå i etl inledningsskede. Länsstyrelsen kommer i likhet med de Prop. 1987/88:141

flesta andra större länsstyrelser all använda sig av ADB-stöd i registrering-. Bilaga 3

en. Framtagning av registerprogram är tidsödande och samarbete med

andra länsstyrdser/LON kan komma alt behövas för att få till stånd

likartade program och rutiner. Skäl finns för att låta lagens ikraftträdande

anstå lill den I januari 1989.

De handikappades riksförbund m.fl., saml ytterligare några organisationer, delar ej utredarens uppfattningen beträffande organisationernas förutsättningar atl själva bedöma hur elt rikslotleri på bästa sätt skall anordnas och genomföras. Förbundet har funnit atl de organisationer som i dag anordnar rikslotterier har stor kännedom om lolterimarknaden och man genomför sina lotterier med bra resultat. Förbundet föreslår atl de organisationer som i dag anordnar rikslolterier får samma möjlighet till registreringsförfarande som föresläs för polislolterier. Registreringen görs hos lotterinämnden. Organisationen bör under treårsperioden få anordna årliga lotterier med en omslutning man angiver i registreringsansökan.

För organisationer, som tidigare ej sålt rikslotterier, tillstyrks utredningens förslag. Efter tre rikslolterier bör åven dessa organisationer kunna få treåriga registreringstillslånd. Vidare anser sig förbundet inte kunna finna några skäl för all länsstyrelsdolterier ej skall omfattas av regislreringsprin: cipen. Förbundet föreslår därför alt även länsstyrelselotterierna omfattas av regislreringsförfarandet. Tidsperiod för registreringens giltighet och bruttoomslutningen på lotterierna bör vara desamma som för polislolterier.

Sveriges frikyrkoråd m. fl. har inga invändningar mot de administrativa förenklingar som föreslås i lokala lotterier genom atl tillslåndstvånget slopas och en registrering av föreningar som uppfyller kraven på lotterianordnare införs i stället.

Folkparkernas centralorganisation avvisar utredningens förslag till legalisering av de s. k. 21-lotterierna och förslaget alt ideella föreningar i fortsättningen endast behöver registreras hos länsstyrelsen för atl få anordna lotterier av detta slag. FPC menar atl en så avsevärd liberalisering med åtföljande penninghantering av flera skäl kan bli en avsevärd belastning för små ideella föreningar. Lotteriverksamhelen kan bli mer dominerande än verksamheten i övrigt.

Vidare anser FPC att högsta insats och vinstvärde enligt lotterilagens § 17 och 17 a som uppgår fill 2 kr. resp. 100 kr. har varit oförändrad under avsevärd lid. Dessa paragrafer inrymmer de s.k. varuspden, som är de spel som huvudsakligen förekommer i folkparkerna. De låga insatserna av vinsivärdena innebär att vinsterna i lotlerierna fär för låg kvalitet för att vara tillräckligt intresseväckande. FPC anser därför all högsta insats bör höjas frän 2 kr. lill 5 kr. och högsta vinstvärde från 100 kr. till 500 kr. Därmed skulle varulotleriernas kvalitet höjas avsevärt och ge möjlighet atl också låta konst eller konsthantverk ingå i varulotterierna.

5 Bingo Prop. 1987/88:141

Förslagen om förenklingar och förbättringar inom bingospdel mottas posi- °

livt av flertalet av folkrörelserna. Några myndigheter och länsstyrelser ställer sig emellertid tveksamma till att regeln om 15% i nettobehållningen av bingospel skall tas bort. Några länsstyrelser avvisar utredningens förslag om alt kontrollant skall kunna göra smärre ändringar av vinstplanen under spelels gång. De anser att nuvarande ordning skall bestå, dvs. länsstyrelsen skall godkänna en sådan ändring. Sammankoppling av flera bingohallar på en ort bör tillåtas, men man varnar för att del förhöjda vinslutspel som därvid möjliggörs kan innebära svår konkurrens för bingospel i närheten som ej deltar i etl sådant samarbete.

Rikspolisstyrelsen anser inte alt 15-procenlregeln bör tas bort beträffande ett bingospels behållning. Genom denna regel garanteras föreningarna en acceptabel avkastning. En bingomarknad ulan ett krav på viss nettobehållning kommer att innebära stora svårigheter för tillståndsgivande myndigheter att avgöra vad som skall anses som skälig avkastning. Det finns risk för att en bingoverksamhel med myckel liten avkastning till folkrörelserna närmast blir ett självändamål för bingospelarna, serviceföretagen och de anställda i bingohallarna.

Förslaget om atl bingospdskalten skall slopas helt eller delvis är ytterligare ett argument för att behälla regeln om minst 15 % nettoavkastning.

Länsstyrelsen i Stockholms län anser atl tillståndsmyndigheten även fortsättningsvis skall fastställa ändringar i vinstplanen under löpande tillståndsperiod. Härmed uppnås en enhetlig tillämpning av reglerna och vidare kan ett från konkurrenssynpunkt överdrivet vinslulspel undvikas. Detta behöver inte innebära en likriktning av vinstplanerna i olika bingolokaler. De kan liksom nu profileras på olika sätt. Handläggningstiden för ett beslut om ändring av vinstplan är snabb och ingen avgifl utgår, varför omgången inte kan anses betungande för anordnaren.

Vidare har länsstyrelsen inget att erinra mot alt en sammankoppling av flera bingohallar på en ort tillåts ske. Därvid bör man emellertid vara medveten om att det förhöjda vinstutspel som därvid möjliggörs innebär en svår konkurrens för bingospel i närheten som ej deltar i samarbetet. Den koncentration av bingospelel som denna samverkan leder till får som yttersta konsekvens att spelen i ytterområdena slås ut. Dessa spel, som ofta ger en förhållandevis blygsam behållning, har ofta ell berättigande dä de tillför en lokal förening värdefulla medel och samfidigt fyller en social funktion för spelare som har svårt att ta sig fill centrala bingolokaler.

Slutligen ser.länsstyrelsen positivt på om föreningarna engagerade sig mer i de kommersiellt bedrivna bingospelen. I de fall frågan om atl överta driften från ett kommersiellt serviceförelag ställts på sin spets har emellertid föreningarna mestadels avvisat denna möjlighet. Detta talar för alt det fortfarade finns ett behov av kommersiella serviceförelag. Dessa företags verksamhet mäste givetvis begränsas till atl sköta driften av spelet. De skall självklart inte alls ha något inflytande över tillståndsgivningen.

Länsstyrelsen i Östergötlands län anser alt 15% i nettobehållning av bingospelet bör vara kvar som riktmärke särskilt med tanke på förslaget om att skatten helt skall slopas vid spel med varuvinster.

Länsstyrelsen anser att ett sätt att höja bingospelens lönsamhet är all Prop. 1987/88:141 kraftigt öka samhällets information och slöd till de föreningar som vill bilda Bilaga 3 allianser för ideellt drivna bingospel. Serviceföretagen kunde då få svårare att konkurrera med allianser som bedriver bingospel i egen regi, vilkel pä sikt skulle innebära att marknaden sanerades.

Länsstyrelsen är mycket tveksam fill förslaget atl via telenätet eller dator koppla samman flera spelhallar i en eller flera orter. En anledning härtill är att små hallar, som inte orkar med erforderlig investering, torde råka ut för ett försämrat konkurrensläge. En annan och viktigare anledning är att kontrollmöjligheterna riskerar att bli dåliga såväl för länsstyrelsens kontrollanter som för dem som spelar.

Länsstyrelsen i Kronobergs län anser all föreningarna måste ha möjlighet att ändra vinstplanen under pågående spelperiod, eftersom nya spelformer bör prövas om behållningen minskar i spelet. Länsstyrelsen anser dock att större förändringar i vinstplanen liksom i nuläget skall godkännas av länsstyrelsen, l.ex. beträffandejackpoll.

Länsstyrelsen i Blekinge län menar atl föreskriften om alt bingospdel skall ge minst 15% i nettobehållning tolkas liberalt. Förslaget att spelet skall ge skälig avkastning, men med större utrymme för positiv tillståndsgivning, så länge nettobehållningen ger ell verkligt bidrag till föreningens verksamhet, instämmer länsstyrelsen helt i.

Länsstyrelsen i Hallands län anför att det som regel är olika kontrollanter i bingohallarna pä en ort. Skulle bingoanordnaren och kontrollanten i en hall komma överens om ändring av vinstplanen kan delta medföra atl en annan hall går sämre. Om man på en ort med två eller flera hallar höjde t.ex. jackpottarna i en hall skulle publiken med stor sannolikhet dras till denna. Delta kunde ha till följd atl en annan hall gick så dåligt alt den måste stänga. Länsstyrelsen följer upp spelet i länet och kan förhindra alt så sker.

Mindre ändringar av tillfällig karaktär får godkännas av kontrollant. Övriga ändringar skall godkännas av länsstyrelsen. Detta bör kvarstå.

Om slumpen på något vis skall kunna avgöra jackpotlens storlek måste begränsning av vinstsumman kunna ske både uppåt och nedåt. Alla jack-poltar kan inte gå upp lill maximibeloppet.

Sveriges frikyrkoråd m. fl. anför att även om frikyrkorädet skulle önska att folkrörelserna förmådde erbjuda mer konstrukfiva gemenskapsformer måste rådet erkänna atl bingospelel för många människor också har en viktig gemenskapsfunktion. Nu föreslår utredaren att folkrörelserna också skall få möjlighet all anordna bingo i närradio och kabel-TV. Därmed upplöses också denna begränsade gemenskapsfunklion och folkrörelsekaraktären försvagas ytterligare. Frikyrkorädet avstyrker därför detta förslag.

Folkrörelsernas lotteri- och bingoorganisation anser att vid vissa spel bör även tillåtas varuvinster i de bingohallar som bestämt sig för att salsa på pengar i stället för presentkort. Det bör dock klargöras hur skatten skall utformas i dessa fall, om den skall finnas.

Vidare betonar FOLBO att det är viktigt med kommunala samordningar
av bingospelet. Detta kan del lagstiftas om och på så sätt finns möjligheter 74

att lösa den konkurrens som i dag uppstår mellan hallar i samma kommun Prop. 1987/88:141 och som inte alltid gagnar den totala avkastningen av bingospelet i kommu- Bilaga 3 nen. Detta kommunala samarbete skulle ocksä underlätta vid anordnandet av sammankopplingsspelet. Givetvis skall möjligheter föreligga all inte delta i sådant sammankopplingsspel, om så önskas.

Bingo i kabel-TV och närtadio bör tillåtas i marknadsföringssyfte och i begränsad omfattning. FOLBO föreslår att kabel-TV bingo prövas i begränsad omfattning i Göteborg, där kabel-TV är väl utbyggd. Detta skall prövas tillsammans med de befintliga tillståndshavarna och behållningen får inte användas fill att finansiera TV-sändningen.

Sveriges bingoarrangörers centralorganisation framhåller atl organisationen ställer sig positiv lill utredningens förslag, bedömningar och värderingar. SVEBICO har dock avvikande uppfattning i vissa frägor.

Högsta penningvinst föreslås ökas till 25000 kr. Vinstbeloppet bör därefter årligen ändras i proportion lill ändringar i konsumentprisindex. Utredningen föreslår av skattetekniska skäl atl vinsterna antingen skall vara pengar eller varor, ej både och. SVEBICO finnerför sin del alt skattetekniska hinder ej rimligen bör kunna åberopas för att kunna utge vinster i såväl pengar som varor. De bingohallar som av skilda skäl önskar använda sig av sådan vinslblandning föreslås bli skattepliktiga för hela omsättningen, oavsett huruvida vinsterna utges i den ena eller andra formen, medan de bingohallar som endast utdelar varuvinster föreslås ålnjula fortsalt skaltefrihet.

För atl värna om principen om lika behandling och en enhetlig bedömning för konkurrerande bingoföretag på samma ort bör förändringar i vinstplan av viss omfattning även fortsättningsvis godkännas av länsstyrelsen och ej av enskild kontrollant.

SVEBICO delar ej utredningens förslag om atl bedriva bingospel i närradio och i lokal och/eller regional television (kabel-TV). Ett sådant arrangemang strider mot bingospelets grundidé, nämligen all under utövande av eft aktivt värdskap samla människor fill social gemenskap under trevliga former.

Svenska musikerförbundet anser det viktigt med regional samordning av bingospelet. Den osunda konkurrens som i dag uppstår mellan hallar i samma kommun och som inte gagnar den totala avkastningen av bingospelel i kommunen skulle kunna elimineras lagstiftningsvägen.

6 Utbetalningsautomater - skicklighetsspel

Några av de myndigheter som yttrat sig i denna fråga ställer sig posifiva lill att folkrörelserna ges möjlighet alt bedriva verksamhet med dessa spel, åtminstone på försök och med begränsade insatser och vinster. Ett fåtal av lånsstyrelserna har i sina yttranden direkt berört denna fråga, och bland dessa råder delade uppfattningar i frågan.

Flertalet av folkrörelserna ser positivt pä att del ges möjlighet atl bedri
va verksamhet med skicklighetsspel i form av utbetalningsautomater. Det
ta kommer att vara en viktig inkomstkälla för folkrörelserna och man anser 75

sig kunna bedriva denna verksamhet, under de förutsättningar som utred- Prop. 1987/88:141
ningen angett, med del samhällsansvar som krävs för detta. Bilaga 3

Frånsett den grupp folkrörelser som ställer sig utanför spel- och lotteriverksamhet finns det några som här har framfört kritiska synpunkter mot förslaget. De anser atl detta är en verksamhet som, om den drivs av folkrörelserna, bl. a. kan minska trovärdigheten för den verksamhet som bedrivs av folkrörelserna.

Bland de privata spelförelag som verkar på denna marknad råder en viss tveksamhet till förslagen. Tveksamheten gäller emellertid inte införandet av s. k. skicklighetsspel utan i stället att folkrörelserna ges ensamrätten till denna spelform.

Rikspolisstyrelsen anser all regleringen av automatspel enligt lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel är mindre tillfredsställande. Omsättningen på vissa typer av automatspel torde vara betydande. Olagligt utbetalande av penningvinster och lättheten att undvika beskattning av verksamheten gör all denna är mycket attraktiv för både arrangörer och spelare. En kanalisering av allmänhetens spelbehov in i legala former även på delta område framstår som angelägen. Rikspolisstyrelsen tror inte att de skäl som anfördes vid införandet av spelförbud pä utbetalningsaulomater fortfarande är bärande. Bl. a. förutsägs inte att automatspelet skulle fortsätta i så betydande omfattning i illegala former. De sociala vådorna torde främst ha vållats av den lockelse som möjligheten fill s. k. jackpotlvinst innebar. Det spel som anordnas t.ex. ombord på Finlandsbålarna förefaller däremot ske under helt acceptabla former. Spel på utbetalningsaulomater med en låg insats och en högsta vinst i storleksordningen 20 kr. skulle enligt styrelsens uppfattning därför kunna godtas, om en allmännyttig organisation fick monopolställning som arrangör. Styrelsen föreslår därför att frågan om ett sådant monopolföretag inte avfärdas utan utreds vidare.

Brottsförebyggande rådet menar atl den typ av ulbelalningsautomat som utredaren föreslår att folkrörelserna skall ges möjlighet alt bedriva spel med i realiteten kan likställas med s. k. enarmade banditer. Dessa är sedan år 1979 förbjudna. I den utredning som gjordes av 1972 års lolteriulredning (Ds H 1976:3) och som låg till grund för förbudet mot enarmade banditer konstaterades "atl övertygande belägg föreligger för att kritiken möt de enarmade banditerna är berättigad". Utredningen slog vidare fast att "spel pä enarmade banditer orsakar betydande problem för många människor, särskilt för sädana som tillhör inkomslsvaga grupper och för dem som i sin yrkesutövning kommer i kontakt med spelapparalerna".

Utredningen har enligt rådets uppfattning inte presenterat några skäl som motiverar elt upphävande av förbudet mot utbetalningsaulomater. Rådet anser således alt skicklighetsspelen inte bör införas i Sverige.

Socialstyrelsen anför alt lagen (1982:636) om anordnande av visst auto
matspel tillkom bl. a. för alt kOmma till rätta med spelverksamhel i socialt
icke acceptabla miljöer, särskilt ungdomsmiljöer. Socialstyrelsen vill un
derstryka atl spelverksamhel med spelautomater, som ger vinst i form av
pengar m. m. kan innebära ökad risk alt sädana av samhället icke accep
tabla miljöer uppstår. Det är därför nödvändigt att en sädan verksamhet 76
åtföljs av lämpliga bestämmelser kombinerade med en effektiv tillsyn.

Kan så ske vill socialstyrelsen inte motsätta sig denna del av förslaget. Prop. 1987/88:141 Eventuellt kan slutligt ställningslagande till denna spelform ske efter en Bilaga 3 lämplig försöksperiod.

Konsumentverket understryker viklen av att ulställningsplatser för utbetalningsautomater för spel av s. k. skicklighetskaraktär väljs sä att risken för att del uppstår olämpliga ungdomsmiljöer undanröjs och sä atl spelen i övrigt inte medför några negativa ekonomiska eller sociala effekter.

Lotterinämnden har vid flera tillfällen framfört alt inkomster från automatspel i form av förslrödsespd och utbetalningsaulomater borde komma de ideella organisationerna till godo och därvid pekat på de finska pen-ningautomatföreningarna som en möjlig modell.

Hovrätten för västra Sverige anser atl, mot bakgrund av de välgrundade skäl som föranlett det 1979 införda förbudet mot s. k. enarmade banditer, utredningens anlagande, att risken är minimal alt det uppstår olämpliga ungdomsmiljöer eller eljest negativa sociala konsekvenser, är alltför löst grundat.

Kammarrätten i Jönköping anför att även om frågan om elt återinförande av s. k. utbetalningsaulomater fär anses ligga utanför kammartättens kompetensområde, anser domstolen — lill skillnad från utredningsmannen — att sådana bör kunna tillåtas i framtiden. Dessa bör i så fall förbehållas folkrörelserna och administreras av det framtida spelbolaget. En absolut förutsättning för att denna typ av automater skall kunna tillåtas på nytt är emellertid all verksamheten drivs under betryggande former och sträng kontroll. Vidare vill kammarrätten framhålla att ytterligare utredning kan komma att behövas efter någon fid för atl utvärdera effekterna av de förändringar som föreslås, om förslagen nu leder till lagstiftning.

Statens ungdomsråd vill avvisa en utveckling av lotteri- och spelverksamheten som leder till helt automatiserad och därmed opersonlig försäljning. Likaså avvisar rådet elt återinförande av spel- och skicklighetsautomater då dessa inte synes förenliga med en önskvärd utveckling av spel-och lotteriverksamhelen.

Länsstyrelsen i Stockholms län har inget atl erinra mot alt utbetalningsaulomater av skicklighetskaraktär tillåls, i vart fall försöksvis. Statsmakterna bör emellertid noga följa utvecklingen av spelet på dessa automater, för att förekomma sådana sociala olägenheter som de s. k. enarmade banditerna ledde till.

Länsstyrelsen i Östergötlands län anser atl utredningen inte har belyst de negativa sociala och ekonomiska konsekvenser för den enskilde som en vidgad spelverksamhet i form av automatspd kan komma att medföra. Länsstyrelsen ifrågasätter därför om omfattningen av spelverksamhet av denna typ bör utvidgas i den storleksordning som utredningen föreslår. Beträffande etl införande av s. k. skicklighelsautomaler föreslär länsstyrelsen alt resultatet av eventuell försöksverksamhet avvaktas innan definitiv ställning tas.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län avstyrker utredningens förslag om aft folk
rörelserna skall få bedriva spel med automater som ger vinster i form av
pengar eller värdebevis. Enligt länsstyrelsens uppfattning bör spelformen
även i fortsättningen förbjudas i den utsträckning som nu gäller då belägg 77

finns för atl sådant spel kan ge sociala skadeverkningar.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län är för sin del inte helt övertygad om det Prop. 1987/88:141 ändamålsenliga i atl ett folkrörelseägt spelbolag har rätl att bl. a. få anord- Bilaga 3 na s. k. skicklighetsspel. I rätt miljö och med en huvudman för verksamheten som står obunden av privata och lokala kommersiella intressen torde dock i och för sig de sociala konsekvenserna av spelet inte blir särskilt märkbara. Vad gäller miljön är den föreslagna kopplingen lill hotell och restauranger med tillstånd till servering av alkoholdrycker kanske den lämpligaste med tanke på den ingående prövning och tillsyn som sädana verksamheter förutsätts vara underkastade enligl lagen om handel med drycker.

Handikappförbundens centralkommitté anser alt elt folkrörelseägt spelbolag bör få rätt till utbetalningsaulomater som bygger på skicklighelsin-slag. Automaterna liksom övriga spelformer måste ges en sådan utformning alt människor med funktionshinder kan använda dem på samma villkor som andra om man sä önskar. Automater av typ enarmade banditer bör ej pä nytt tillåtas.

lOGT-NTO-rörelsen anser atl förströelse- och skicklighetsspel i form av utbetalningsaulomater, typ Pajazzo, Flipper, Quick-lotlo, Globdolter m. m. är en viktig inkomstkälla för folkrörelserna och bör därför kunna utplaceras i olika närmiljöer för att få en större omfattning. Däremot bör roulelter, rouleltautomater, kortspel och vissa kasinospel, av typ elektroniska och slumpmässiga, kunna placeras på restauranger, hotell och i internationell bålmiljö. Någon koppling mellan servering av alkoholdrycker och ulplacering av spelaulomater finns därmot ej anledning all göra. Del är fråga om åldrar och inte alkoholservering i detta fall.

Sveriges riksidrottsförbund anser all liden nu synes mogen alt ompröva beslutet om förbud mot utbetalningsaulomater (1979). Specialister inom spelbranschen menar att möjligheterna att spela bort stora summor pengar pä utbelalningsautomaler är myckel små med de begränsningar som föreslogs i 1976 års utredning om utbetalningsaulomater. Däremot anses Oddset och Triss samt vadhållning i allmänhet, genom sin spelkonslruktion uppmana lill större insatser och elt mer kontinuerligt spel än vad utbetalningsautomater gör. Det går betydligt fortare och är enklare alt spela bort några hundralappar på dessa spel än pä en ulbelalningsautomat. Som utvecklingen varil på den svenska spelmarknaden måste utbelalningsauto-malerna bedömas som relativt oskyldiga i förhällande till de nya spel som de statliga spelbolagen lanserat de senaste åren.

Enligt RF:s uppfattning borde folkrörelserna också ges ensamrätt atl
bedriva spel även med andra utbelalningsautomaler än s.k. skicklighets
spel, men under de förulsållningar som utredningen angett vad beträffar de
s. k. skicklighetsspelen. Genom alt, som utredningen föreslår, begränsa
utplaceringen av sådana automater till hotell och restauranger med ut-
skänkningslillstånd kombinerat med utbetalning av låga vinstbelopp undvi
ker man att det uppstår olämpliga ungdomsmiljöer eller alt negativa sociala
konsekvenser följer i spelels spår. Spelen blir i stället av förströelseka
raktär och uppmanar ej till stora insatser. RF anser sålunda att folkrörel
serna kan bedriva spel med utbetalningsautomater under ovan angivna
förutsättningar med det samhällsansvar som krävs för detta. 78

Sveriges frikyrkoråd m. fl. avvisar förslaget atl återinföra utbetalningsaulomater, låt vara i form av s.k. skicklighelsspel, och ge folkrörelserna ensamrätt på dessa spel. Rådet finner det främmande för folkrörelsernas profil atl förknippas med sådana aulomaler som av sociala skäl är förbjudna i Sverige sedan 1979. Förslaget att placera automaterna enbart på hotell och restauranger som har tillstånd lill servering av alkoholdrycker har enligt utredaren lill syfte atl motverka att del uppstår olämpliga ungdomsmiljöer i anslutning till detta automatspd. Risken är påtaglig att effekten blir den motsatta: atl spelaulomaterna i stället drar nya grupper till miljöer med alkoholservering. Detta finner rådet också klart stå i strid med folkrörelsernas intressen och samhällsansvar.

Unga örnars riksförbund har stor tveksamhet till att folkrörelserna skall ta ansvar för en ny typ av "enarmade banditer", s. k. skicklighelsautomaler.

Riksförbundet Hem och skola anser atl inget i sak har förändrats rörande utbetalningsaulomater som kan föranleda beslut om återinförande av dessa.

Kooperativa förbundet ställer sig mera tveksamt lill förslaget beträffande fillstånd för folkrörelserna atl bedriva vissa automatspd. Nu gällande bestämmelser om förbud mot spelaulomater bör inte luckras upp. Även om enligl utredningsförslaget man inför skicklighetsautomater och har restriktioner beträffande utplaceringen av dem med tanke på ungdomarna, är detta ändå alt betrakta som etl steg tillbaka.

Sveriges automatägares riksförbund vill peka på att de skicklighelsautomaler som utredaren föreslagit all del folkrörelseägda spelbolagel skall bedriva verksamhet med, inte med största säkerhet kommer atl ge förväntad lönsamhet. För all elt folkrörelseägt spelbolag skall kunna uppnå god lönsamhet kommer att krävas etl återinförande av någon typ av s. k. enarmad bandit. Riksförbundet vill härvidlag hänvisa till förhållandena i Finland och då lill den finska Penningautomatföreningen. Denna utveckling måste vara olycklig då man så sent som i januari 1979 förbjöd denna typ av spel med hänvisning till sociala skadeverkningar och liknande.

Om det blir tillåtet med penningutbelalande maskiner typ föreslagen skicklighetsautomat, bör dessa spelapparater stå utplacerade på sätt utredaren påpekat i sin utredning. Del är därför angelägel att dessa spdapparaler inte placeras i en miljö som är olämplig för barn och ungdom. Vid utplaceringen av dessa spelapparater bör även lokalens ändamålsenlighet samt lokalens läge noga prövas. Penningspdel får sålunda inte bedrivas på sådant sätt atl negativa sociala och ekonomiska konsekvenser uppkommer. Riksförbundet är då av den uppfattningen atl i de fall penningutbelalande maskiner filials, skall dessa utplaceras endast i lokaler med utskänk-ningslillslånd.

Cherryföretagen AB anser atl utredningens förslag att tillåla spel på utbelalningsautomaler av s. k. skicklighelskaratär är vällovligt. Företaget tror atl dessa spel kan komma atl avkasta betydande belopp om de placeras pä restauranger, hotell och andra publika platser. En förutsättning är dock atl de automatlyper som framlas för ändamålet får ett passande tekniskt och i övrigt atlraklivt utförande. En för en typ av spelplatser

Prop. 1987/88:141 Bilaga 3

attraktiv automat som ger vinster i form av presentkort kan vara ett Prop. 1987/88:141

lämpligt komplement lill skicklighelsautomaler för andra typer av spdplal- Bilaga 3

ser.

Vidare hänvisar cherryföretagen till inlernationella jämförelser som visar att spelverksamheten vad avser aulomatspel i ett land fungerar lugnare och bättre när tillverkningen av automaterna sker inom landet. Anledningen torde vara en bättre anpassningsförmåga till den inhemska spelmarknaden. En egen produktion kan resultera i att produkterna växer ihop med landets kulturmönster i övrigt. Bland länder där sä skett kan nämnas Finland, England, Västtyskland, Spanien och Japan.

Svenska penninglotteriet AB anser atl folkrörelserna bör tilldelas spelmarknadsområdet automatspel. Penninglotteriet tillstyrker alt försöksverksamhet, så fort lagliga möjligheter finnes får igångsättas - i första hand med sådana spelmaskiner som nämns i utredningen, som exempelvis Globelottermaskiner - men även enklare spelaulomater.

Aktiebolaget Tipstjänst anser atl den i utredningen omtalade myntauto-mätverksamhelen, som planeras att testas i Västerås, är en intressant möjlighet för folkrörelserna atl skaffa sig ytterligare en inkomstkälla. Tipsljänst vill således inte motsätta sig en vidareutveckling på lokal nivå av detta om iförsöket utfaller positivt, men då endast på lokal nivå.

Bolaget är emellertid myckel tveksamt lill huruvida andra former av automatspd eller olika typer av kasinoverksamhet skall få bedrivas av folkrörelserna. Sådan spelverksamhel bör prövas från fall till fall.

Svenska kommunförbundet anser alt det är självklart svårt för folkrörelserna att konkurrera på marknaden ulan atl få ensamrätt till nya spelformer som t. ex. myntautomatspd. Nackdelarna från social synpunkt överväger dock så tungt att Kommunförbundet avstyrker alla förslag om att meddela tillstånd till myntautomatspd. En enklare och mer acceptabel väg är alt folkrörelserna fillförsäkras en del av inkomsterna från det statliga spelet i framtiden.

Sveriges hotell- och restaurangförbund menar atl ulplacering av spelaulomater i restauranger som har tillstånd att servera alkoholdrycker är en central fråga för förbundet och den har behandlats ingående. Den samstämmiga uppfattningen är atl stor tveksamhet råder till alt upplåta plats till eller exponera sina gäster för ell spel som är artfrämmande för restaurangverksamhet och vars intäkter kommer alt tillfalla utomstående. Förslaget avstyrks.

Landsorganisationen i Sverige avvisar tanken på att legalisera vissa typer av spelautomater igen. Risken är betydande att även s. k. skicklighetsautomater placeras i olämpliga miljöer. Barn och ungdom kan lockas till impulsivt spelande. Det är också mycket troligt atl många automater kommer att placeras i miljöer där alkoholhaltiga drycker serveras. Del finns enligt LO:s uppfattning inget som tyder på atl s. k. skicklighelsspel skulle fungera på etl avgörande annorlunda sätt än de s. k. enarmade banditerna som förbjöds i Sverige för tio är sedan.

Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund anser atl staten inte skall
stimulera fram etl folkrörelseägt spelbolag som arbetar med s.k. skicklig
helsautomaler eller Globdolter. 80

Folkrörelsernas lotteribyrå anser det förkastligt alt introducera en ny och Prop. 1987/88:141 nu förbjuden automatspelform för atl göra etablerandet av ett folkrörelse- Bilaga 3 ägt spelbolag mera attraktivt för de tänkta intressenterna. Utan svårighet kan förutses alt statsmakterna tämligen snart skulle riskera att ställas inför en situation med krav om alt också släppa spelet på enarmade banditer fritt, även om nu utredningen för sin del avvisar den tanken. Det är uppenbart atl tillstånd för spel på skicklighelsautomaler skulle komma alt bana väg för en automalspdform som en bred folklig opinion har fördömt och som genom särskilt beslut förbjudits av riksdagen.

7 Folkrörelseägt spelbolag

I denna fråga råder delade uppfattningar såväl bland myndigheter och länsstyrelser som inom folkrörelserna. De myndigheter och länsstyrelser som framför tveksamhet i denna fråga menar att en bolagsbildning innebär etl stort risktagande för folkrörelserna och att det är elt onödigt och dyrt sätt atl tillföra folkrörelserna pengar. Dessa remissinstanser anser i stället atl ett utvecklat samarbete med de statliga spelbolagen bättre skulle gynna folkrörelserna.

En stor del av folkrörelserna ser elt överförande av viss spelbehållning från de statliga spelbolagen och samverkan med dessa i vissa spelformer som en temporär lösning i avvaktan på atl ett folkrörelseägt spelbolag bildas och all uppdelningen mellan statliga spel och folkrörelsernas inkl. spelbolagets spel klariägges. De menar alt pä sikt måste del folkrörelse-ägda spelbolaget med ensamrätt driva sina spel, även om de är överförda från statliga spel. Detta förhindrar inte alt del folkrörelseägda spelbolaget köper tjänster från de statliga bolagen och på så sätt utnyttjar den kompetens och datautrustning dessa företag förvärvat.

Några folkrörelser, utöver de som redan helt tagit avstånd lill spel- och lotleriverksamhet, avvisar bestämt tanken på bildande av etl folkrörelseägt spdbolag. Dessa organisationer ser staten som den lämpligaste huvudmannen för sådan verksamhet. Vidare anser man att det är staten som har ett grundläggande ansvar för alt folkrörelserna ges möjligheter och resurser lill all utveckla sin verksamhet. Bidragsgivningen skall skötas via statsbudgeten menar man, inte genom att låta folkrörelserna driva spelbolag. Vidare framförs alt risken med förslaget är atl del enbart blir de rikligt stora folkrörelserna som kommer all orka engagera sig och därmed öka sina intäkter. Klyftan mellan stora och små folkrörelser skulle därmed bli ännu större än vad som är fallet i dag.

Flertalet av de privata spelföretag och branschorganisationer som verkar inom detta område ställer sig myckel tveksamma till att låta folkrörelserna bilda ett spelbolag som med ensamrätt får bedriva spel av olika slag. Emellertid betonas, om folkrörelserna ges denna möjlighet, att de förelag som i dag verkar på marknaden ges möjlighet och utrymme atl samarbeta och ulföra tjänster åt det folkrörelseägda spelbolagel.

Näringsfrihetsombudsmannen anser att del är svårt all av betänkandet få
en riktigt klar bild av hur utredningen tänkt sig att den framtida spel- och
lotteriverksamhelen bör se ul. NO bedömer dock alt utredningens förslag 81

6 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 141

inte i någon större utsträckning torde få några konkurrensbegränsande Prop. 1987/88:141 effekter och begränsar därför sill yttrande till en diskussion kring några Bilaga 3 enstaka punkter. Enligl NO saknas en prakfisk definition av begreppet folkrörelse, en definition som skulle kunna hjälpa till alt avgränsa detta begrepp från exempelvis ekonomiska och ideella föreningar och stiftelser. Eftersom det inte går atl läsa ut av betänkandet, vilka organisationer som skulle få komma i fråga, har NO svårt att framlägga några synpunkter i denna sak. Emellertid vill NO framhålla att det ej bör bli möjligt för folkrörelser, som arbetar kommersiellt, t. ex. jordbrukskooperationen, att få ett försteg framför sina konkurrenter genom rätt lill spelverksamhet. NO delar utredningens tveksamhet rörande värdet för spelbolagel att överta den kasino- och spelverksamhet som nu bedrivs på hotell och restauranger.

Lotterinämnden föreslår i likhet med utredningen att frågorna om spelföretaget blir föremål för ytterligare överväganden som så småningom kan mynna ut i elt politiskt beslut om form och innehåll för ett spelföretag. Enligl lolterinämndens mening bör utom förslrödsespd och varuulbetal-ningsautomater utan olägenhet kunna tillåtas även penningutbetalnings-automater som är skicklighetsspel och sådana automater som ersätter rouletlspel.

Riksrevisionsverket anser alt del är troligt att etl folkrörelseägt spelbolag skulle få svårt all hävda sig i konkurrensen mot de statliga bolagen. Vidare förutsätter utredningens förslag atl spelmarknaden fortsätter atl växa, saml alt denna tillväxt inte tillfaller de statliga bolagen. Enligt förslaget kan en sådan garanti skapas genom all ge folkrörelserna ensamrätt lill vissa nya spelformer. En sådan ensamrätt är ell skydd mot statlig konkurtens endast om de nya spelformerna blir framgångsrika.

Sammanfattningsvis anser verket atl förslaget innebär ett onödigt riskfyllt och dyrt sätt atl tillföra folkrörelserna pengar. I likhet med utredningen anser verket att elt samarbete med de statliga spelbolagen skulle gynna folkrörelserna. Detta är, enligl RRV, elt mer rationellt sätt att skapa bättre förutsättningar för folkrörelserna atl finansiera sin verksamhet. Syftet med ett sådant samarbete måste, enligt verket, därför vara all skapa elt tillräckligt stort överskott hos de statliga spelbolagen, som kan tillfalla och fördelas inom folkrörelserna, så atl deras ekonomi tryggas.

Statens ungdomsråd vill peka på risken atl bara de stora folkrörelserna har resurser all engagera sig i lolleribolag. En viktig förutsättning för bolagstanken är att alla organisationer, även de små, ges praktiska förutsättningar alt delta om de vill. En annan förutsättning är atl ett eller flera lotteribolags framtida intäkter inte får inverka negativt på samhällsbi-dragen. Delta år speciellt viktigt för de organisationer som väljer alt stä utanför eventuella lolleribolag. Rådet menar dock alt i första hand måste lolleribolagsfrågan vara en fråga för folkrörelserna alt ta ställning till samt all del måste vara folkrörelserna själva som tar initiativ till ett eventuellt bildande av etl folkrörelseägt lolleribolag.

Länsstyrelsen i Stockholms län anser, trots vissa invändningar, atl skäl
finns atl pröva idén med ett folkrörelseägt spelbolag. Den grundläggande
frågan vid bildandel av elt folkrörelseägt spelbolag är vilka organisationer 82

som skall ingå i bolaget och hur behållningen skall fördelas.

"Folkrörelse" utgör ingalunda något enhetligt begrepp. Utredaren har Prop. 1987/88:141 uttalat, att de folkrörelser, som i dag bedriver spel- och lotleriverksamhet. Bilaga 3 skall ingå i bolaget och vara företrädda i styrelsen men även andra folkrörelser, som för sin verksamhet i dag åtnjuter statligt slöd, bör ges möjligheter alt bli delägare i bolaget.

Även om idrotts- och handikapprörelserna är de som dominerar spel-och lotteriverksamhelen förekommer därutöver en lång rad andra organisationer med vitt skilda ändamål som anordnare av spel och lollerier. Del torde knappast vara möjligt att samtliga dessa skulle vara företrådda i styrelsen för det tillämnade spelbolagel. Vidare kommer del atl bli svårt att hitta en objektiv norm för fördelning mellan organisafionerna av behållningen i bolaget. Vad gäller denna fördelning utgår länsstyrelsen från att i första hand idrotts- och handikapprörelserna kommer att tillgodoses. Länsstyrelsen tillstyrker alt bolaget befrias från inkomstskatt.

Länsstyrelsen i Östergötlands län anser att i den mån elt folkrörelseägt spelbolag uppstår dess verksamhet i stället inriktas på etl utökat samarbete med Penninglotteriet, Tipstjänst och atl samarbete inleds med ATG. Det är dock angeläget atl största möjliga antalet ideella föreningar ges möjlighet delta i detta samarbete.

Länsstyrelsen i Gotlands län anser att del finns flera faktorer som talar för att ett nytt spelbolag enligl utredningens förslag bör lokaliseras till Golland. En sådan lokalisering torde mot bakgrund av de erfarenheter länsstyrelsen har av penninglotteriets placering här inte innebära några nackdelar men väl ett flertal fördelar för samtliga inblandade parter.

Länsstyrelsen 1 Malmöhus län anser det positivt att förströelse- och automatspelsverksamheten läggs i elt folkrörelseägt bolag. Automatspels-lagen är enligt länsstyrelsens mening uddlös och genom den kan man inte komma till rätta med olaglig spelverksamhet. Förhoppningsvis kan de s. k. spelhallarna genom folkrörelserna drivas på etl socialt mera engagerat sätt och ungdomar därigenom lockas över fill den idrottsliga verksamheten. Vinsterna från förströdseaulomaterna skulle ocksä genom detta förslag komma folkrörelserna lill godo i stället för som nu spelföretag och restaurangägare. Från social synpunkt finner länsstyrelsen det inte lämpligt alt återinföra någon form av enarmade banditer.

Länsstyrelsen i Värmlands län har inget all erinra mot att försök göres med ett folkrörelseägt spelbolag. Viktigt är alt ett sådant bolag inte får en alltför omfattande administration och central styrning så atl förtjänsten inte kommer folkrörelserna till godo ulan stannar på central nivå.

De handikappades riksförbund m. fl. ser överförandet av viss spelbehållning och samverkan i vissa spelformer som en temporär lösning i avvaktan på atl ett folkrörelseägt spelbolag bildas och att uppdelningen mellan statliga spel och folkrörelsernas inkl. spelbolagets spel klarlägges.

På sikt måste det folkrörelseägda spelbolaget med ensamrätt driva sina spel, även om de överförts från de statliga spelen. Detta förhindrar inte alt det folkrörelseägda spelbolaget köper tjänster från de statliga bolagen och på så sätt utnyttjar den kompetens och dalautrustning dessa företag förvärvat.

Handikappförbundens centralkommitté anser att elt folkrörelseengage- 83

mang i ell spelbolag inte fär leda lill alt det stafiiga stödet fill t.ex. Prop. 1987/88:141 handikapprörelsen minskas eller upphör. Det får inte heller tas fill intäkt Bilaga 3 för att försöka övervältra samhällets ansvar för vård och omsorg pä folkrö-rdseorganisalioner.

Sveriges frikyrkoråd m. fl. har inget intresse av alt ingå i eller att medverka till elt folkrörelseägt spelbolag. Eftersom ett eventuellt sådant bolag aldrig kan samla mer än en begränsad del av folkrörelserna är rådet också angelägel om alt folkrördsenamnel inte används i detta sammanhang.

Riksförbundet Sveriges 4 H har inte kunnat finna några skäl till varför folkrörelserna skall bilda elt egel spelbolag. Folkrörelsernas huvudsakliga målsättning och syfte måste vara av annan karaktär än att bilda eller medverka i ekonomiska bolag. Elt spdbolag kan i ekonomiska svåra tider bli en prioriterad fråga inom folkrörelserna och i sin tur leda till konflikter meller olika folkrörelser. Detta kan skada mer än gagna de för landet betydelsefulla ideella organisationerna.

Förbundet Vi unga avvisar bestämt tanken på alt bli delägare i elt spelbolag. Del är på intet sålt förenligt med förbundets ideologi och förbundet befarar all trovärdigheten skulle gå förlorad. Förbundet ser staten som den lämpligaste huvudmannen för tips-, lotteri- och annan liknande spelverksamhet. Vidare anser förbundet alt staten har ett grundläggande ansvar för folkrörelsernas väl och ve. Bidragsgivningen bör skötas via statsbudgeten, inte genom all låta folkrörelserna driva spelbolag.

Unga örnars riksförbund år myckel tveksamt till förslaget att bilda ell folkrörelseägt spelbolag med den inriktning som föreslås. Förbundet avvisar helt tanken på de s. k. skicklighetsautomaterna. Detta uppfattar förbundet som en utmaning och inte som en förstärkning för folkrörelseidealen.

En annan risk med förslaget är atl det enbart blir de riktigt stora folkrörelserna som kommer att orka engagera sig. Skall en dylik tanke vara realiserbar förutsätts alt inflytande över och fördelning av inkomster blir sådan atl även de små organisationerna blir rättvist behandlade. Förbundet tycker också atl del är etl omvänt förhållande alt staten i en utredning lar initiativ till alt bilda etl folkrörelseägt spelbolag. Om etl sådant bolag skall bildas bör del självfallet vara folkrörelserna som tar initiativet.

Riksförbundet Hem och skola anser att om samhället vill underlätta för folkrörelserna atl utveckla och finansiera sin verksamhet är det bättre alt ställa de redan etablerade och uppbyggda statliga spelbolagen till förfogande, än att ge förutsättningar för etl egel folkrörelseägt spelbolag.

Samlingslokalorganisationernas samarbetskommitté ställer sig tveksam till om enbart ell folkrörelseägt spelbolag enligl utredningens förslag blir etl adekvat och tillräckligt medel för atl öka folkrörelsernas andel av spel-och lolterimarknaden på bekostnad av statens uppbyggda organisationer. Med det underlag som för närvarande föreligger anser kommittén sig inte vilja förorda ett spelbolag enligt de riktlinjer som utredningen föreslår.

Kommittén föreslår emellertid att denna fråga utreds separat och atl
man då överväger alternativet atl olika folkrörelsegrupper ges möjlighet att
bygga upp "intressespelbolag", och där tillstånd i ökad utsträckning ges
till rikslolterier och spel. 84

Sveriges bingoarrangörers centralorganisation anser det angeläget fram- Prop. 1987/88:141 hålla atl om idén om ell folkrörelseägt spelbolag förverkligas etl sådant Bilaga 3 bolag ej tillåts bedriva bingospel.

Stiftelsen Litteraturfrämjandet betraktar del som självklart atl de folkrörelser och/eller folkrördseorganisalioner, som i dag bedriver spel- och lotteriverksamhel, skall omfattas av bolagets verksamhet.

Kooperativa förbundet anser del tveksamt om ell särskilt folkrörelseägt spelbolag skall bildas. Det är båttre atl folkrörelserna fär la del av de medel som inflyter via de statliga spelbolagen. Förslaget all folkrörelserna lar kontakt med dessa och söker uppnå samarbete med dem i skilda spelformer är utmärkt. Etl bra förslag är atl folkrörelserna genom vissa egeninsalser skall få behållningen av fyra extra omgångar av Trisslotteriel per år.

Sveriges automatägares riksförbund är av principiella skäl emot bildandet av etl folkrörelseägt spelbolag. Det fria näringslivet inskränks ytterligare genom den monopolisering som måste bli följden härav. Det måste finnas etl utrymme pä den svenska marknaden för seriöst arbetande privata aulomalförelag.

Cherryföretagen AB anser, mot utredningens uppfattning, alt elt folkrörelseägt spelbolag bör bildas omgående.

De riktlinjer för en landsomfattande spelverksamhel som därigenom snabbi kan meddelas ett sådant bolag, skulle bättre gagna utredarens syfte, nämligen atl så fort som möjligt tillföra folkrörelserna betydande ekonomiska resurser för sin verksamhet.

Knutssonbolagen AB tror inte alt ell folkrörelseägt spelbolag är bättre skickat att bedriva spelverksamhel än t. ex. privata spelbolag. Den verkliga orsaken till utredningens förslag är att folkrörelserna skall få etl ökat ekonomiskt stöd. Knutssonbolagen förordar en lösning där privata bolag som hittills i fri konkurrens arrangerar och administrerar spel i form av kasino- och automatspd. Statsmakterna anger ramar och beslutar om spelskatter. Dessa kan inbetalas lill en gemensam folkrörelseorganisation vars enda uppgift är atl fördela medlen. I del senare fallet slipper statsmakterna ökad byråkrati för insamling och fördelning av spelskatterna.

Svenska penninglotteriet AB anser alt det finns stora fördelar alt vinna med att aulomalspdrördsen läggs i ell bolag som är dotterbolag till Penninglotteriet. Penninglotteriet är givelvis berett diskutera en sådan samar-belsform. Detta bolag skulle förutom all kapitalfrågan löses, få utnyttja Penninglotteriets tjänster vad avser t.ex. spelerfarenhet, marknadsföring, kommissionärskontakler, dalaanläggning, redovisning och kontroll. Styrelsens majoritet skulle kunna hämtas frän folkrörelserna. Beslut om vinstens fördelning borde tas av regeringen eller av regeringen utsedd myndighet efter förslag från folkrörelsernas samarbetsorgan.

Genom atl Penninglotteriet enligl kommunalskaltelagen är befriat från skatt pä sin vinst, skulle detta också gälla automalspelbolaget. Därigenom skulle nuvarande regler för skattefrihet kunna bibehållas. Härtill kan läggas all den sysselsättningsökning - om än begränsad - som förslaget innebär till stor del skulle förläggas fill Golland. Detta anser lotteriei vara regionalpolitiskt värdefullt.

Aktiebolaget Tipstjänst anför att samhällets slöd till folkrörelserna i dag 85

7 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 141

går dels genom direkta bidrag från staten, landsting och kommuner, dels Prop. 1987/88:141 genom samarbete med existerande spelbolag. Om ett nytt spelbolag inrät- Bilaga 3 tas måste nu existerande stödformer och samarbete omprövas. Tipstjänst förordar dock atl det samarbetet som i dag redan förekommer med de redan etablerade spelbolagen utvidgas.

Med hänsyn till de stora investerings- och driftskostnader som ett eventuellt nytt spelbolag måste bära framstår ett utvidgat samarbete med de redan existerande statliga spelbolagen vara att föredraga även ur lönsam-helssynpunkt.

Aktiebolaget Trav och Galopp framhåller att bolaget, i den mån utred- . ningens förslag om folkrörelsernas lollerier och spel kommer fill utförande, år berett att enligl utredningens förslag positivt medverka till ett samarbete med folkrörelserna för att i bolagels on-line-system förmedla de spel som folkrörelserna beslutar genomföra. ATG år därutöver berett att diskutera en samverkan, i syfte all inom ATG:s verksamhetsområde tillskapa elt nytt spel, där avkastningen lill viss del tillfaller folkrörelserna.

Landsorganisationen i Sverige är tveksam till bildandet av ett folkrörelseägt spelbolag. Risken är betydande atl de mindre och ekonomiskt svaga föreningarna kommer att få del ännu svårare i konkurrensen på lotteri- och spelmarknaden. Del slutliga avgörandet i frågan om tillkomsten av elt folkrörelseägt spdbolag bör dock fällas av folkrörelserna själva.

Penninglotteriets personalklubb anser atl starka regionalpoliliska skäl talar för atl nya sysselsättningstillfällen som kan skapas inom spdseklorn bör förläggas till Gotland saml att ett eventuellt nytt bolag för folkrörelsernas spel bör utgöra dotterbolag lill Penninglotteriet.

Esselte Tech framhåller alt svensk spelmarknad slår inför flera samtidiga förändringar. Införandet av datoriserade on-line spel har just börjat. På lite sikt kommer förmodligen alla riksomfattande spel alt i stor utsträckning hanteras med on-line teknik. Ett nytt spelbolag kommer atl bildas av folkrörelserna. Dessa får härigenom en för Europa unik möjlighet att bygga upp sin spelverksamhel från grunden baserad på utnyttjandet av datorisering och on-line teknik.

För alt bibehålla handlingsfrihet och i framtiden kunna fatta beslut, som syftar lill atl uppfylla lotteriutredningens anda, är det viktigt att datorisering och införande av on-line spel inte leder lill tekniska låsningar, som i framtiden försvårar eller rent av omöjliggör önskade strukturförändringar och uppbyggnad inom spelbranschen.

Spelbolagens konkurrenssituation medför all tre olika nätverk för on-line spel för närvarande byggs ut. Dessa kan inte kommunicera med varandra men fyller i princip samma funktion för resp. spelbolag. Etl folkrörelseägt spelbolag som hänvisas till att utnyttja flera skilda nätverk, får ett mindre genomslag på spelmarknaden än vad som vore möjligt om de hade tillgång till etl större gemensamt nätverk. Teknisk samverkan med spelbolag men med bibehållen konkurrens genom spelformer är ett alternativt scenarium, som leder lill ökad spridning av spdlerminaler och därmed ett större kundunderlag för folkrörelsernas spel.

Folkrörelsernas lotteribyrå anser atl det självfallet måste vara organisa
tionernas egen sak atl avgöra om de vill och kan engagera sig i ett eventu- 86

ellt spelbolag. Lika givet bör det vara alt de som av principiella eller Prop. 1987/88:141 ekonomiska skäl ställer sig utanför ett samarbete av detta slag inte fram- Bilaga 3 geni missgynnas i samband med tillståndsgivning, medelsfördelning och liknande.

Centerns ungdomsförbund anser att förslaget om etl eventuellt bildande av etl folkrörelseägt spelbolag är bra. Förbundet anser att den samarbetsorganisation som bildas får i uppgift att arbeta fram hur etl spelbolag skäll arbeta. Det är också myckel viktigt att det folkrörelseägda spelbolaget fungerar på samma premisser som statens lotteriverksamhet och att alla folkrörelser får inflytande på etl för alla acceptabelt sätt.

8 Tillsyn och kontroll

Flertalet av remissinstanserna tillstyrker utredningens förslag om en ökad tillsyn och kontroll bl. a. med anledning av atl penningvinster införs i lotterier och bingo. Från länsstyrelsens sida avstyrks emellertid förslaget om hel- eller deltidsanställning av kontrollanter. De anser att frågan inte nu är mogen för beslut utan bör utredas vidare. Däremot framförs önskemål om atl utbildningen av kontrollanter utvecklas och intensifieras. För detta ändamål kommer emellertid ökade resurser atl krävas, då framför allt för lotterinämndens verksamhet.

Några remissinstanser menar att förslaget om en obligatorisk kontrollutrustning vid spel med penningvinster i bingo kan missgynna föreningar som i dag anordnar storbingospd och inte har råd att investera i en sådan kontrollutrustning. Här föreslås att lolterinämnden resp. länsstyrelsen skall kunna ge någon form av dispens vid sådana storbingospd.

Från bingoarrangörernas sida tillslyrkes förslaget om hel- eller deltidsanställning av kontrollanter. De instämmer helt i utredningens krav på att kontrollfunktionen bör förstärkas på olika sätt och vill understryka vikten av att kraven på kontroll ej sänks i bingospel med varuvinster. Vidare anser de att förslaget om utbildning av professionella kontrollanter är väl underbyggt. Del är emellertid angeläget atl arvoden och löner till dessa kontrollanter bestäms utifrån objektiva och likartade grunder gällande för hela landet.

Statens kriminaltekniska laboratorium anser atl det är nödvändigt att kontrollen av säkerheten förstärks. Del kravet är en direkt följd av att tillståndsgivningen förenklas.

Kontrollen måste omfatta såväl tillverkningen av lotter som deras utformning. Detta gör det nödvändigt med en dokumenlteknisk undersökning av lotterna och inspektion av tillverkningsstället. Hittills har SKL undersökt lotternas säkerhet gentemot tolalförfalskning och ingrepp/ändringar och debiterat uppdragsgivaren för den lid som ätgätt. SKL förordar att den ordningen bevaras men också atl SKL gör platsbesök hos tillverkarna vilket hittills skett endast i få fall och på SKL:s egen bekostnad. SKL avser all i så fall ta ut full kostnadstäckning också för sådana besök.

Vidare anför SKL att för de statliga lotlerierna finns inga regler om
säkerhetskontroll av lotterna. Den kontroll av dessa lotter som likväl skett
har utförts på uppdrag av lottillverkaren. SKL finner det anmärkningsvärt 87

att inte de statliga lotteriernas lotter omfattas av åtminstone samma kon- Prop. 1987/88:141 Irollregler som vanliga föreningslolter. De statliga lotterierna har ju vanli- Bilaga 3 gen stor omfattning och betydande vinster varför risken för manipulation med dessa lotter ej kan anses vara mindre än för andra lotter. SKL menar atl det nu är tillfälle alt reglera kontrollen av de statliga lotteriernas lotter. Detta kan enklast ske genom att överlåta kontrollen av de statliga lotteriernas lotter på lotterinämnden.

Riksskatteverket anser atl skattekontrollen skall ske med hjälp av utsedda kontrollanter och på basis av fastställda vinstplaner och speldagar. RSV finner det viktigt atl i detta sammanhang framhålla atl de utsedda kontrollanterna inte representerar skaltemyndigheterna och atl dessa gentemot skattemyndigheterna inte ansvarar för alt skatten blir riktigt deklarerad och betald.

Näringsfrihetsombudsmannen vill framhålla alt del från konkurrenssynpunkt är väsentligt atl de föreslagna reglerna inte medverkar till att konservera rådande branschstruktur. Nya företag skall ha möjlighet att etablera sig på marknaden, och nya loltyper skall ha möjlighet alt bli godkända.

Lotterinämnden menar atl tillsynsverksamheten inte har kunnat utföras på elt tillfredsställande sätt vilkel nämnden i sina anslagsframställningar påpekat. Om de ändringar i lotlerilagen som föreslås skall kunna genomföras förutsattes en tillförlitlig kontroll. Sådan kontrollverksamhet kan inte bekostas av anordnare av lotterier. Belastningen på nämndens kansli kommer alt öka främst när del gäller skrivarbete i samband med den utökade utbildnings- och kontrollverksamheten.

Lolterinämnden förutsätter, alt om förslagen i 1987 års lotteribetänkande genomförs, medel tillföres nämnden med 720000 kr. årligen. Finansiering kan ske genom de höjda avgifter för tillstånd (registrering) som föreslås i betänkandet.

Statens provningsanstalt tillstyrker förslaget om införande av möjlighet till typgodkännande av lotter och fortlöpande kontroll av lottryckning.

I flera spelformer utnyttjas avancerad utrustning i vilken felaktig funkfion eller eventuell manipulation kan vara myckel svår atl upptäcka. Provningsanstalten tillstyrker därför förslaget om obligatoriskt typgodkännande för kontrollutrustning vid bingospel. Motsvarande krav bör även gälla spelautomater med penningvinster, om beslut fattas alt tillåta sådana. För den granskning och provning som bildar underlag för typgodkännandet krävs specialkompetens inom elektronik och lillförlillighetsteknik.

Statens provningsanslall är beredd atl biträda lolterinämnden med den tekniska sakkunskap som erfordras vid utarbetande av typgodkännande-regler för och granskning av aktuella utrustningar.

Statskontoret anser inte alt del är nödvändigt med särskilt anställda kontrollanter. Del är visserligen viktigt att deltagare i lotterier och spel kan lita pä atl spelet sköts på elt riktigt sätt. Statskontoret anser att detta krav har tillgodosetls genom arvoderade kontrollanter.

Det är viktigt atl kontrollanten får erforderlig utbildning och är ojävig. För att öka tillförlitligheten bör kontrollanten vara ansvarig för flera föreningars lotterier och för olika typer av lotterier.

Länsstyrelsen i Stockholms län anser del vara orealistiskt med hel- eller 88

deltidsanställda lotlerikontrollanler. Liksom nu torde uppgiften atl vara Prop. 1987/88:141 loiterikonirollanl böra fullgöras som extrauppdrag av lämplig person. Sam- Bilaga 3 ma person bör förordnas som kontrollant för en förenings samtliga lotterier. Tillståndsmyndigheterna bör ägna frågan om vilka som förordnas fill kontrollanter ökat intresse. De bör också med lolterinämnden som huvudansvarig ge kontrollanterna erforderlig utbildning.

Länsstyrelsen i Östergötlands län anser att krav på obligatorisk kontrollutrustning vid spel med penningvinster i bingospel kommer atl missgynna många av de föreningar som anordnar storbingospd. En liten storbingo-spelande förening kommer förmodligen inte att ha råd att anskaffa kontrollutrustning. Länsstyrelsen föreslår atl vid storbingospd skall kontrollants närvaro kunna ersätta kontrollutrustning.

Länsstyrelsen i Blekinge län vill kraftigt understryka de uppenbara svårigheter som redan i dag finns alt få tag på lämpliga och villiga kontrollanter. I detta sammanhang kan måhända förslaget att överväga hel- eller deltidsanställning av kontrollanter vara värt att studera närmare. Enligt länsstyrelsens uppfattning måste dock sannolikt en förbättring av ersättningen lill kontrollanterna också komma i fråga. Ett sätt att uppnå mera tillfredsställande förhållanden vore säkerligen också alt låta föreningarna betala in kontrollantarvodet lill länsstyrelsen som sedan utanordnar del lill vederbörande funktionär. Även om delta skulle innebära en kanske onödig omgång, skulle del enligt länsstyrelsens uppfattning medföra en garanti för den oberoende ställning som kontrollanten måste inta i förhållande till spdanordnaren.

Länsstyrelsen i Hallands län har den erfarenheten atl det inte finns behov av hel- eller deltidsanställning av kontrollanter. Det system som i dag förekommer pä bingosidan med personer som på sin fritid utövar kontroll-anlskap är tillräckligt. Däremot är behovet av kontrollanlutbildning för lotterier stort.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län anser all de skärpta regler för tillsyn och kontroll som föreslås är nödvändiga om man vill slopa lillståndslvånget för vissa lokala lotterier och införa penningvinster. Länsstyrelsen, vars bedömning är atl kvaliteten hos kontrollanterna är myckel ojämn, vill i delta sammanhang endast understryka vikten av en adekvat utbildning för dem som förordnas.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län anser atl formerna för anställningar av kontrollanter närmare bör~ulredas och regleras.

Folkparkernas centralorganisation avvisar förslaget om kontrollutrust
ning vid bingospel. Förslaget innebär en diskriminering av små bingoar
rangörer som endast arrangerar bingo någon eller några dagar i veckan och
som inte har råd att investera i en sådan utrustning. Enligl uppgift uppgår
kostnaden till 70000-90000 kr. I första hand skulle små arrangörer som
anordnar storbingo i storstadsområdena drabbas där det finns många
bingoarrangörer alt konkurrera med. Detta gäller särskilt gentemot ar
rangörer med stora variantbingohallar. För dem som arrangerar storbingo
- med på förhand fastställd vinstplan - bör kontrollen enligt organisatio
nens mening kunna utgöras av den numrering som finns på bingobrickor
na. 89

Folkrörelsernas lotteri- och bingoorganisation tillstyrker förslaget om hel- Prop. 1987/88:141 eller deltidsanställning av kontrollanter. Om detta är genomförbart föreslår Bilaga 3 FOLBO atl endast en kontrollant finns på hallarna, så att denne har ansvar för både fält- och bokföringsarbetet.

Sveriges bingoarrangörers centralorganisation instämmer helt i utredningens krav på att kontrollfunktionen bör förstärkas på skilda sätt och önskar därför i delta sammanhang understryka vikten av all kraven på kontroll ej sänks vid bingospel med varuvinster.

Utredningens förslag om utbildning av professionella kontrollanter är väl underbyggt. Organisationen anser atl det dock är angelägel att arvoden och löner till dessa bestämmes utifrån objektiva och likartade grunder gällande för hela landet.

Organisafionen föreslår emellertid att § 6 a, andra stycket, i förslaget fill "Lag om ändring i lotterilagen" får följande lydelse. "Vid bingospel om penningvinster skall finnas av lolterinämnden godkänd kontrollutrustning. Lotterinämnden äger även i övrigt bestämma om kontroll över bingospel."

Svenska musikerförbundet tillstyrker förslaget om hel- eller deltidsanställning av kontrollanter. Vidare anser förbundet att kontrollanterna skall vara skilda frän tillstånds- resp. fillsynsmyndigheler. Här avses i första hand personer anställda på länsstyrelsen och polisen. Kontrollanterna bör dock utbildas för atl bära ansvaret för både fält- och bokföringsarbelel.

9 Skatter och avgifter

Från länsstyrelsernas sida framförs i allmänhet att en 3 %-ig skatt i bingospel är rimlig, men att skatten i princip kunde slopas helt.

Från folkrörelsernas sida framförs genomgående att bingoskatlen även skall slopas när vinsterna utgörs av pengar. Etl slopande av bingoskatten skulle ge elt direkt tillskott till föreningslivet med ca 85 milj. kr. Förslaget om alt höja det skattepliktiga beloppet till 500 kr. i spel om pengar mottas positivt av folkrörelserna. De statliga spelbolagen finner det förvånande att man föreslår förändringar i vinslbeskaltningen på etl sätt som gör atl nuvarande nettovinster i spelen förändras. De menar alt samma regler vad beträffar vinstbeskattning bör gälla för såväl statliga som folkrördsedrivna lotterier och spel. Etl fåtal av remissinstanserna har kommenterat förslaget angående förändrade avgifter för tillstånd till bingo och lotterier. Några länsstyrelser föreslår att lägsta avgiften för tillstånd till bingospd bör differentieras ytterligare. Vidare har några remissinstanser framfört synpunkter att de föreslagna avgiftshöjningarna kommer att slå hårt på de föreningar som bedriver lotteri- och bingospel i liten omfattning och med låg omsättning. Här föreslås atl sådan verksamhet, med en årsomsättning under 10000 kr., ej skall innefattas av föreslaget registreringstvång.

Riksskatteverket anser atl reglerna för beskattning bör vara enkla och
enhetliga. RSV kan därför inte fillstyrka ett förslag som innebär att vissa
lotterianordnare blir befriade från lotterivinslskalt på penningvinster upp
till elt högre belopp än vad som gäller för andra anordnare. RSV motsätter
sig i och för sig inte höjning av det lägsta beloppet för vilket skatt skall
utgå, men motsätter sig således att höjningen görs selektivt. 90

RSV anser att beskattningen av bingospel är administrativt alltför re- Prop. 1987/88:141 surskråvande. Bl. a. krävs etl omfattande arbete med registrering av de Bilaga 3 skattskyldigas speltillstånd. Skatteuppbörden för bingospel är relativt sett ringa, under 1986 uppgick den lill 86 milj. kr. Riksskatteverket anser för sin del atl spelskatten på bingospel med varuvinster bör slopas.

Att penningvinster vid bingospel skulle vara helt skattefria finner verket synnerligen tveksamt. Den av utredningen lill synes slentrianmässigt föreslagna ändringen av beskattningen av bingospelel är dock enligl riksskatleverkels mening knappast lämplig. I stället bör man i det fortsatta beredningsarbetet överväga den enligl skatteverkets mening mer logiska lösningen atl beskatta eventuella penningvinster på samma sått som penningvinster i lotteri.

Riksskatteverket avstyrker förslaget om införande av särskild skatt pä spel på utbetalningsaulomater av s. k. skicklighelskaraktär. Elt införande skulle komma att ytterligare komplicera skattesystemet och innebära elt avsteg från principen atl förenkla skatteadministrationen. Om skatt ändå skall införas bör del ske i form av spelskall. Riksskatteverket förutsätter atl verket får tillfälle att delta i beredningen av elt eventuellt förslag om skatt.

Statens ungdomsråd menar all en rimlig avvägning torde vara att samtli- , ga varuvinster, oberoende av värde, och alla penningvinster upp lill 500 kr., i enlighet med utredningsförslaget, bör befrias frän skatt. Men rådet menar också atl för aft en förening som säljer lotter för upp till 10000 kr. under elt år skall samtliga vinster, oavsett storiek, vara skattefria eftersom dessa lotterier, enligt rådets mening, över huvud laget ej skall registreras.

Rådet anser det vara riktigt att större penningbelopp beskattas även om det kan anses ologiskt med tanke på att exempelvis premieobligationer inte beskattas. Det är angeläget atl del finns en hämmande faktor för penningvinster till förmån för varuvinster. Vinstskatten kan vara en väsentlig sådan hämmande faktor.

Länsstyrelsen i Stockholms län anser att nägon beskattning bör ske i lotterier och spel där penningvinster förekommer. Det vore stötande om denna från skatlesynpunkl redan gynnade förvärvskälla skulle gä helt fri frän beskattning. I de spel bingoskalt utgår bör denna räknas av från spelarnas vinstandel. Det är nämligen enligt länsstyrelsens mening ofrånkomligt att bingoskatten utgår i form av en omsältningsskatl.

Vidare har länsstyrelsen inget aft erinra mot förslagen om avgifter, dock alt den lägsta avgiften för fillstånd till bingospel bör differentieras ytterligare.

Länsstyrelsen i Kronobergs län föreslår att skatt på vinster i form av pengar i de ideella organisafionernas lofterier inte skall införas. Dessa organisafioner befriades helt från skatt på varuvinster den I januari 1986. Det förefaller inkonsekvent att nu införa skatt på penningvinster. Vidare föreslår länsstyrelsen atl all skatt i bingospel slopas.

Länsstyrelsen i Blekinge län anser att en 3-procenlig skatt i bingospel är rimlig, om inte skatten kan slopas.

Länsstyrelsen i Malmöhus län tillstyrker ej förslaget om ändrade avgifter
i den föreslagna utformningen. På länsstyrelsen i Malmö medför avgifterna 91

i dag i stort sett kostnadstäckning och del bör vara ett krav alt avgifterna Prop. 1987/88:141 även i framliden skall finansiera kostnaden för hanteringen i länsstyrelsen. Bilaga 3 Del kravet uppfyller inte förslaget.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län föreslår med hänsyn lill atl skatten föreslås slopad når det gäller spel med andra vinster än pengar, och i beaktande av de administrativa ansträngningar som krävs för redovisning och kontroll av detta förhållandevis ringa belopp, alt skatten pä bingospel slopas.

Länsstyrelsen i Värmlands län anser att elt slopande av bingoskatlen inte enbart bör avse spel med andra vinster än pengar utan även omfatta penningvinster.

De handikappades riksförbund m. fl. anser alt bingoskatten skall slopas åven när vinsterna utgörs av pengar. Ett slopande av bingoskallen ger ett ökat slöd till de ideella föreningarna och är därför i linje med den uttalade viljan från statens sida att underiätta för folkrörelserna atl finansiera sin verksamhet genom lotterier.

Sveriges riksidrottsförbund menar att etl slopande av bingoskatlen direkt skulle tillföra föreningslivet ca 85 milj. kr. Enligt RF:s uppfattning torde detta inkomstbortfall för staten kompenseras av ökade inkomster frän skatter och avgifter som övriga utredningsförslag för med sig. RF:s yrkande, i tidigare skrivelse till regeringen, om etl slopande av bingoskatlen kvarstår därmed.

Sveriges frikyrkoråd m. fl. avstyrker förslagen om vidgad skattefrihet för penningvinster mot bakgrund av de principiella utgångspunkter som rådet redovisar i sitt remissvar.

Folkparkernas centralorganisation menar att då vinslen på bingospel oavkortat anses gå lill allmännyttig verksamhet bör tanken på eventuell beskattning slopas.

Folkrörelsernas lotteri- och bingoorganisation menar alt effekten av utredningens förslag får kraftigast verkan för de ideella organisationerna, om ytterligare medel tillförs dessa. Därför anser FOLBO atl det inte bör tas ul skatt på bingospel över huvud taget. Borttagande av skatten innebär att föreningarna på lokal nivå direkt tillförs pengarna från skatten och detta skulle kompensera de förluster som har gjorts under 1980-talet på grund av de statliga spelens utbredning.

Sveriges bingoarrangörers centralorganisation finner för sin del all skattetekniska hinder ej rimligen bör kunna åberopas för atl kunna utge vinster i såväl pengar som varor. De bingohallar som av skilda skäl önskar använda sig av en sådan vinstblandning föreslås bli skattepliktiga för hela omsättningen, oavsett huruvida vinsterna utges i den ena eller andra formen, medan de bingohallar som endast utdelar varuvinster föreslås få ålnjula fortsatt skattefrihet. Förslaget skall bl. a. ses mot bakgrund av att verksamheten fortsättningsvis utan hinder skall kunna ha största attraktionskraft och variationsrikedom för kundunderlaget.

Cherryföretagen AB menar alt alla kostnader av rubricerat slag motver
kar syftet med den tilltänkta lagstiftningen. Varje krona som inflyter från
allmänheten i form av lotlköp och i framliden kanaliseras lill folkrörelser
nas ideella verksamhet bör ses som en "frivillig skatt" från den enskilde
för alt stödja en god sak och bör enbart av det skälet ej naggas i kanten. 92

Förelagets uppfattning är att kostnader för registrering, erhållande av Prop. 1987/88:141
tillstånd m. m. skall stanna på statsverket. Bilaga 3

Svenska penninglotteriet AB finner det förvånande alt utredningen föreslår förändringar i vinslbeskaltningen på ett sätt som gör alt nuvarande nettovinst fill spelarna förändras. Det torde inte ha legat inom utredningens uppdrag atl förändra konkurrenssituationen mellan de statliga spelbolagen.

Om en förändring av vinstskatten — vilken Penninglotteriet inte motsätter sig - genomförs, skall dess effekter vara konkurrensneutrala. Innan en förändring kommer till stånd, måste vidare en analys av dess påverkan på statskassan göras.

Riksförbundet Sveriges fritids- och hemgårdar lar avstånd från lotteriutredningens idéer och förslag om atl sänka bingoskatten för alt "... direkt tillföra pengar till föreningslivet, samtidigt som detta skulle kunna ge utrymme för större marknadsföringsinsatser som då skulle kunna samordnas över hela landet." (s. 40).

8 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 141

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1. har till huvudsakligt syfte att främja allmännyttigt ändamål inom
landet,

2. i sin verksamhet huvudsakligen tillgodoser sådant ändamål samt

3. inte vägrar nägon inträde som medlem såvida det inte med hänsyn lill arten eller omfattningen av föreningens verksamhet eller syfte eller av annan orsak finns särskilda skäl för detta.

Om det finns särskilda skäl, får tillstånd enligt första stycket meddelas för en juridisk person som inte är ideell förening eller som har lill huvudsakligt syfte att främja allmännyttigt ändamål utom landet.

lla§

Bingospel som får anordnas med stöd av 11 § får inte bedrivas i närradio eller kabeltelevision.

Prop. 1987/88:141 Bilaga 4

I sådant lotteri som får anordnas med stöd av 11 § får vinsterna inte utgöras av pengar eller värdepapper. Om lotteriet får bedrivas inom flera län, får tillståndsmyndighelen dock medge att vinster utgörs av värdepapper.

Vid tillståndsprövning enligt 11 § skall särskild hänsyn tas till vilkel behov av lolteriinkomster som sammanslutningen kan anses ha för sin verksamhet samt lill del utrymme för lotterier som kan antas finnas på marknaden. Om del inte finns särskilda skäl lill annat, får tillstånd meddelas endast när det kan antas att lotteriet kommer att lämna sammanslutningen,skälig avkastning.

I egentliga lotterier som får anordnas med stöd av 11 § får

/. vinsterna inte utgöras av värdepapper,

2. vinsterna inte utgöras av pengar om lotteriet skall bedrivas i fiera län,

3. vinst som utgörs av pengar uppgå till högst 500 kronor.

Om lotteriet får bedrivas inom flera län, får tillståndsmyndighelen dock medge att vinster utgörs av värdepapper.

I bingospel som får anordnas med stöd av 11 § får vinsterna inte utgöras av värdepapper.

Vid tillståndsprövning enligt 11 § skall särskild hänsyn las till vilket behov av lolteriinkomster som sammanslutningen kan anses ha för sin verksamhet samt till det utrymme för lotterier som kan antas finnas på marknaden. Vid bedömning-; en av behovet av inkomster från bingospel skall hänsyn främst tas till omfattningen av ungdomsverksamheten i sammanslutningar vars ändamål naturligen kan förenas med ungdomsverksamhet. Om del inte finns särskilda skäl till annal, får fillstånd meddelas endast när det kan antas att lotleriel kommer att lämna sammanslutningen skälig avkastning.

Frågor om tillstånd enligt 11 § till egentligt lotteri, som skaU bedrivas av en sammanslutning som är verksam huvudsakhgen inom endast en kommun, prövas av den kommunala nämnd som kommunen bestämmer.

Frågor om tillstånd enligt 11 § prövas av länsstyrelsen i det län där lotteriet skall bedrivas. Om lotleriel skall bedrivas inom flera län, prövas fillständsfrågan av lotterinämnden.

Frågor om tillstånd / övrigt enligt 11 § prövas av länsstyrelsen i det län där lotteriet skall bedrivas. Om lotteriet skall bedrivas inom flera län, prövas fillständsfrågan av lotterinämnden.

Tillstånd skall avse viss tid saml visst område där lotleriverksamhet får bedrivas. Om det inte finns särskilda skäl till annat, skall området utgöras av del område där sammanslutningen huvudsakligen är verksam.

14§'

Egentliga lotterier fär efter registrering anordnas av en sådan sammanslutning som avses i 11 § och som är verksam huvudsakligen inom endast en kommun, under förutsättning

Lotteri, vilket inte är kedjebrevsspd eller liknande spel eller automatspel, rouleltspd, lärningsspd, kortspel eller bingospel enligt 1 § tredje stycket eller 7-11 §, får efter tillstånd anordnas av en sådan sammanslutning som avses i 11 § och som är verksam huvudsakligen inom endast en kommun, under förutsättning

I. alt antalet insatser och vinster samt värdet av dessa är bestämda enligt uppgjord plan,

2. all vinsterna inte utgörs av
pengar eller värdepapper,

3. att värdet av varje insats uppgår till högst tio kronor,

4. alt värdet av högsta vinsten uppgår lill högst 500 kronor,

5. att del sammanlagda värdet av vinsterna motsvarar minst hälften av insatsernas värde.

4. att vinst som utgörs av pengar uppgår fill högst 500 kronor.

2. att lotteriet inte bedrivs från fasta försäljningsplatser,

3. att vinsterna inte utgörs av värdepapper.

Egentliga lotterier får anordnas utan tillständ, under förutsättning '

Lotteri, vilket inte är kedjebrevsspd eller liknande spel eller automatspel, rouleltspd, tärningsspel, kortspel eller bingospel enligl 1§ tredje stycket eller 7-11§§, fär anordnas utan tillstånd, under förutsättning

1. att lotteriet anordnas i samband med

a) offentlig nöjestillställning,

b) offentlig tillställning till förmån för allmännyttigt ändamål,

c) allmän sammankomst för framförande av konstnärligt verk till förmån för allmännyttigt ändamål eller

d) bingospel, som inte är eller kan jämställas med aulomatbingo, av den
som har fillstånd att anordna bingospelet enligt 11 §,

2. att lotteriet bedrivs endast inom det för tillställningen, sammankomsten eller bingospdel avsedda området,

3. att vinstema utgörs endast av varor,

4. att värdet av varje insats uppgår lill högst två kronor,

5. att värdet av högsta vinsten uppgår fill högst 100 kronor.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88:141

6. atl vinslförddningen sker i omedelbar anslutning till deltagande i Bilaga 4 lotteriet saml

7. atl det sammanlagda värdet av vinsterna motsvarar minst hälften av insatsernas värde, om antalet insatser och vinster samt värdet av dessa är bestämda enligt uppgjord plan.

I7a§2 Lotteri, vilket inte är kedjebrevs- Egentliga lotterier får även i an-spel eller liknande spel eller aulo- nat fall än som anges i 17 § anord- . malspel, rouletlspel, tärningsspel, nas utan tillstånd, under förulsätt-kortspd eller bingospel enligt 1 § ning tredje stycket eller 7-11 §, får även i annat fall än som anges i 17 § anordnas utan lillslånd, under förutsättning

1. att lotteriet anordnas i samband med

a) offentlig tillställning till förmån för allmännyttigt ändamål,

b) allmän sammankomst för framförande av konstnärligt verk till förmån för allmännyltigl ändamål eller

c) bingospel, som inte är eller kan jämställas med aulomatbingo, av den som har tillstånd att anordna bingospelet enligt 11 §,

2. att behållningen i lotteriet uteslutande används för del ändamål, fill vars förmån fillställningen, sammankomsten eller bingospelet anordnats,

3. att antalet insatser och vinster samt värdet av dessa är bestämda enligt uppgjord plan som finns tillgänglig inom det för tillställningen, sammankomsten eller bingospelel avsedda området,

4. att det sammanlagda värdet av vinsterna motsvarar minst hälften av insatsernas värde,

5. att vinsterna utgörs endast av varor,

6. att lotteriet bedrivs endast inom det för tillställningen, sammankomsten eller bingospelel avsedda området och att lotterna säljs uteslutande genom anordnarens egen försorg,

8. atl insatsernas sammanlagda belopp i de lotterier som anordnas med stöd av denna paragraf vid samma tillställning, sammankomst eller bingospel uppgår till högst 10000 kronor.

17b§

Egentliga lotterier får utan tillstånd anordnas av en sådan sammanslutning som avses i 11 §, under förutsättning

1. att lotteriet bedrivs endast i samband med tillställning eller sammankomst som sammanslutningen anordnar eller deltar i,

2. att värdet av varje insats upp-går lill högst fem kronor.

Senaste lyddse 1983:1083. 98

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88:141

3. att vinsterna inte utgörs av Bilaga 4 värdepapper,

4. att värdet av högsta vinsten uppgår till högst 500 kronor,

5. all det sammanlagda värdet av vinsterna motsvarar minst hälften av insatsernas värde samt

6. atl lottköparen, om vinstdragningen inte redan har ägt rum, vid lottköpet får veta var och när vinstdragningen skall ske och på vilket sätt resultatet av dragningen görs tillgängligt för allmänheten.

25§
Lolterinämnden utövar, om inte Lotterinämnden utövar, om inte
annal följer av tredje stycket, den annat följer av fiärde stycket, den
centrala tillsynen över efterlevna- centrala tillsynen över efterlevna
den av denna lag och de föreskrifter   den av denna lag och de föreskrifter
som har meddelats med stöd av   som har meddelats med stöd av
lagen.                                         lagen.

Tillståndsmyndighet utövar den närmare tillsynen över sådana lotterier som får anordnas efter tillstånd av myndigheten. Länsstyrelse skall efter anmodan biträda lotterinämnden vid tillsynen över sådana lotterier som anordnas med tillstånd enligt 11 § och som får bedrivas inom länet.

Registreringsmyndigheten utövar den närmare tillsynen över sådana lotterier som får anordnas efter registrering med stöd av 14§.

Tillsynen över lotterier som anordnas efter särskilt tillständ av regeringen enligl 4§ första stycket utövas av den myndighet som regeringen bestämmer.

26§
Den som har fillstånd enligt den- Den som har fillstånd enligl den-

na lag är skyldig alt efter anmodan na lag eller med stöd av 14 § an-
av tillsynsmyndigheten lämna upp- ordnar lotteri efter registrering år
lysningar samt tillhandahålla hand- skyldig alt efter anmodan av till-
lingar eller annat som behövs för synsmyndigheten lämna upplys-
tillsynen. ningar saml tillhandahålla handling-

ar eller annat som behövs för fillsynen.

Besvär Överklagande

31 §3

Polismyndighetens beslut enligt En kommunal nämnds beslut en-

denna lag får överklagas hos läns- ligt denna lag får överklagas hos
styrelsen genom besvär. länsstyrelsen.

Länsstyrelsens beslut enligt den- Länsstyrelsens beslut enligl den-

' Senaste lyddse 1983:1083. 99

Nuvarande lydelse

na lag får överklagas hos lotterinämnden genom besvär. Nämndens beslut i sådant fall får inte överklagas. Nämnden får dock hänskjuta ärendet till regeringen, om det är av störte vikt.

Lolterinämndens beslut i frågor rörande tillstånd som avses i 7 §, 9 § andra stycket andra meningen, 13 § första stycket andra meningen eller 21 § fär överklagas hos regeringen genom besvär.

Föreslagen lydelse

na lag får överklagas hos lolterinämnden. Nämndens beslut i sådant fall fär inte överklagas. Nämnden fär dock hänskjuta ärendet till regeringen, om det är av större vikt.

Lolterinämndens beslut i frågor rörande tillstånd och godkännande som avses i 6a , 7§,9§ andrastycket andra meningen, 13 § andra stycket andra meningen eller 21 § fär överklagas hos regeringen.

Prop. 1987/88:141 Bilaga 4

\¥

Skatt betalas enligt denna lag till staten för vinst i svenskt lotteri.

Skatten utgör fyrtio procent av vinstens värde i fråga om vinst vid vinstdragning i vinstsparande anordnat av bank eller sparkassa och trettio procent av vinstens värde i fråga om annan vinst. Skatt skall dock inte betalas med högre belopp än att av vinsten återstår etthundra kronor.

Skatt skall inte betalas för

1. vinst vid vadhållning genom tolalisator vid hästtävlingar eller vinst vid
vinstdragning på här i riket utfärdade premieobligationer,

2. vinst i lotteri, när vinsten inte utgörs av pengar,

3. vinst i sådant spel som avses i lagen (1972: 820) om skatt på spel,

4. vinst som uppgär till högst etthundra kronor.

4. vinst i pengar som utfallit på lott i lotteri som har anordnats av sådan sammanslutning som avses i 11 § lotterilagen (1982:1011),

5. annan vinst i pengar som uppgår fill högst etthundra kronor.

Vid beräkning av skattebeloppet skall i vinstens värde inräknas den skatt som belöper på vinsten.

Skatt skall inte betalas för vinster som utfallit på lotter som inte sålts, eller för vinster som inte tagits ut av vinnaren.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

3 Förslag.till Prop. 1987/88:141

Lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1972:820) om skatt pä spel'

dels att 1,6, 10 och 11 §§ skall ha följande lydelse,

dels atl det i lagen skall införas en ny paragraf, 12 §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§
Spelskatt erläggs enligt denna lag        Spelskatt betalas enligt denna lag
fill staten för sådant roulett- eller    till staten för sådant roulett- eller
bingospel som kräver tillstånd en-     bingospel som kräver tillstånd en
ligt lotterilagen (1982:1011).       ligt lotterilagen (1982:1011). Skatt

betalas dock inte för sådant bingospel som får anordnas med stöd av 11 § lotlerilagen om vinsterna endast utgörs av annat än pengar.

Kortspel och tärningsspel jämställs i denna lag med rouleltspd.

6§ Skattskyldighet för rouletlspel inträder med dén kalendermånad då spelet påbörjas och upphör vid utgången av den kalendermånad då spelet upphör.

Skattskyldighet för bingospel in- Skattskyldighet för bingospel in-

träder när insats göres i spelet. träder när tillstånd lill bingospel

(bingolillslånd) börjar gälla.

10 §

Spelskatt utgår i fråga om

1. rouletlspel, för varje kalendermånad då skattskyldighet föreligger, med 6000 kronor för fillstånd som innebär rätt till spel minst tre dagar varje vecka och med 2000 kronor för tillstånd i annat fall. Om ett tillständ avser fler än etl spelbord skall dock nämnda belopp höjas med 3000 kronor respekfive I 000 kronor för varje spelbord utöver ett,

11§
Redovisning för skatt på roulett- Redovisning för skatt på rouletl-

spel lämnas för varje kalendermå- spel lämnas för varje kalendermånad. Skatt på bingospel redovisas nad. för redovisningsperioder om två kalendermånader.

Deklaration skall lämnas för varje spelplats. Riksskatteverket får medge alt en gemensam deklaration lämnas för flera spelplatser.

' Lagen omtryckt 1984:157.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:145. 102

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88:141

12 § Bilaga 4

I fråga om skatt på bingospel fö-rdigger inte redovisningsskyldighet, utan skatten påförs genom automatisk databehandling på grundval av uppgifter i bingotillstånd utan atl beslut meddelas av beskatlningsmyndigheten. Skatten anses fastställd till det påförda beloppet. Beslut om skatten får meddelas enligl 4 kap. 3 och 5 §§ lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifier.

Skallen på bingospel skaU betalas senast sex månader efter den dag då skattskyldigheten inträtt. Restavgifi enligt 5 kap. 8—ll§§ lagen orn punktskatter och prisregleringsavgifter skall tas ut om skatten inte betalas inom denna tid.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

Äldre bestämmelser skall fortfarande tillämpas i fråga öm spel enligt sådant bingofillstånd som börjat gälla före den 1 januari 1989.

103

4 Förslag till Prop. 1987/88:141

Lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och '

prisregleringsavgifter

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1§ lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.
I§'
Den som är skattskyldig skall re- Den som är skattskyldig skall re
dovisa skatten till beskattnings- dovisa skatten till beskattnings
myndigheten genom att lämna de- myndigheten genom att lämna de
klaration. Särskilda bestämmelser klarafion. Särskilda bestämmelser
gäller i fråga om skatt enligt lagen gäller i fråga om skatt enligt lagen
(1984:405) om stämpelskatt på ak- (1972:820) om skatt på spel och
fier. lagen (1984:405) om stämpelskatt

på aktier.

Om deklarafionsskyldighet i visst fall för den som är registrerad som skatlskyldig föreskrivs i 6§ första stycket.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

' Senaste lyddse 1986:318. 104

Innehåll Prop. 1987/88:141

Proposition......................................................... .... 1

Propositionens huvudsakUga innehåll........................ 1

Propositionens lagförslag....................................... .... 2

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 mars 1988 .... 13

1 Inledning......................................................... .. 13

2 Allmän mofivering............................................... 13

2.1 Allmänna utgångspunkter............................... 13

2.2 Penningvinster............................................. 17

2.3 Slopande av tillståndsplikten för vissa lotterier... .. 18

2.4 Särskilda föreskrifter för lotterier som anordnas efter enbart registrering 21

2.5 Prövningen av lokala lofterier.......................... .. 23

2.6 Bingospel.................................................... .. 24

2.7 Automatspel............................................... .. 26

2.8 Tillsynsfrågor.................................. :.......... .. 28

2.9 Kontroll...................................................... .. 30

2.10 Skatter och avgifter..................................... 31

2.10.1 Skaft på lotterivinster........................... 31

2.10.2 Skatt på bingospel................................ .. 32

2.10.3 Avgifter.............................................. .. 33

2.11................................................................ Vissa övriga frågor 33

3 Upprättade lagförslag......................................... .. 34

4 Specialmotivering............................................... .. 34

4.1 Förslaget till lag 9m ändring i lofterilagen (1982:1011) 34

4.2 Övriga författningsförslag............................... 44

5 Hemställan....................................................... .. 45

6 Beslut.............................................................. .. 45

Utdrag ur lagrådets protokoll den 10 mars 1988......... .. 46

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 1988 47

1 Anmälan av lagrådsyttrande................................ 47

2 Hemställan....................................................... 47

3 Beslut............................................................. 47

Bilaga 1 Lotteriutredningens sammanfattning i betänkandet (SOU

1987:52) Folkrörelsernas lotterier och spel..... 48

Bilaga 2 Lotteriutredningens lagförslag................... .. 52

Bilaga 3 Sammanställning av remissyttrandena över betänkandet... 59

Bilaga 4 De remitterade lagförslagen....................... 94